Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vidgad möjlighet till erhållande av studielån med statlig kreditgaranti jämte i ämnet väckta motioner.

1956-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vidgad möjlighet till erhållande av studielån med statlig kreditgaranti jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1956

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vidgad

möjlighet till erhållande av studielån med statlig

kreditgaranti jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 50, under åberopande av hilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 27 januari 1956,

föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för beviljande av studielån med statlig kreditgaranti, att tillämpas

från och med den 1 juli 1956.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.

(I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin m. fl. (II: 513),

i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla att betygsgränsen för behörighet till statlig kreditgaranti

för vissa studielån sättes vid genomsnittsbetyget Ba.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen

II: 513.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att behörighetskravet i fråga om studielämplighet

för erhållande av studielån med statlig kreditgaranti skall för studerande

vid universitet eller annan högre utbildningsanstalt sänkas från medelbetyget

Ba-}- i läroämnen i studentexamen till ett genomsnittsbetyg av

Ba i nämnda ämnen. Av hela antalet studenter beräknas 25—30 procent tillhöra

betygsskiktet över Ba men under Ba-j- och inte fullt 30 procent de

högre betygsskikten.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

På förslag av studentsociala utredningen infördes genom beslut vid 1950

års riksdag —- såsom ett led i utbyggandet av de direkta studentsociala stödåtgärderna

— studielån med statlig kreditgaranti för studerande vid universitet

och vissa andra högre utbildningsanstalter. Den nya stödform, som tillskapandet

av ifrågavarande garantilån till studerande innebar, sträckte sig

betydligt längre än de år 1946 på förslag av befolkningsutredningen införda

statsgaranterade akademikerlånen. Med sistnämnda låneform åsyftades endast

att underlätta kreditsvårigheterna för dem, som redan avlagt akademisk

eller därmed jämförlig examen. Den nya stödformen avsåg däremot att bereda

förbättrade kreditmöjligheter under själva studietiden. Medan den äldre

låneformen hade en övervägande befolkningspolitisk bakgrund, var syftet

med den nya stödformen att för sådana studerande, som hade ett mindre

gynnsamt familjeekonomiskt utgångsläge, i görligaste mån undanröja deras

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 4ft

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1956

beroende av enskilda borgensmän och kreditinstitut för tillträde till de högre

utbildningsbanorna samt därmed även bidraga till att vidga och stimulera

rekryteringen till nänmda utbildningsbanor.

Såsom villkor för erhållande av garantilån föreslog studentsociala utredningen

ådagalagd studielämplighet och styrkt behov av studiekredit. Enligt

utredningens betänkande syntes kravet på studielämplighet kunna anses

ådagalagt, därest vederbörande studerande kunde uppvisa ett genomsnittligt

vitsord av något under Ba i studentexamen. Vid betänkandets remissbehandling

blev det av utredningen uppställda kravet pa studielämplighet,

i den män det diskuterats, i stort sett tillstyrkt.

Föredragande departementschefen uttalade vid framläggandet av förslaget

om införande av garantilån till studerande, att han ansåg den viktigaste

garantien mot »felinvesteringar» i studiekapital ligga i kravet på ådagalagd

studielämplighet. En klar gräns syntes departementschefen gå mellan

dem som hade under Ba i medelbetyg i studentexamen och dem som hade

högre genomsnittsbetyg. Efter att ha vägt studiehjälpssynpunkten mot nödvändigheten

att undvika alltför stora ekonomiska risker för staten kom departementschefen

till den uppfattningen, att studielån i princip borde stå till

förfogande redan vid studiernas början, men alt man i avvaktan på erfarenheter

av den utvidgade statliga kreditgarantien tills vidare borde ställa något

högre betygskrav än vad utredningen föreslagit för att bevilja kreditgaranti

uteslutande med stöd av studentbetyget. Departementschefen ansåg sig böra

såsom krav i fråga om ådagalagd studielämplighet förorda ett genomsnittsbetyg

av Ba+ i läroämnen i studentexamen. I anslutning härtill underströk

han emellertid, att någon rigorös poängbedömning självfallet icke borde förekomma

och att särskild hänsyn givetvis måste tagas till olika slag av visad

specialbegåvning samt till privatister.

I en den 4 oktober 1955 gjord framställning har Sveriges förenade studentkårer

hemställt, att frågan om behörighetskravet beträffande ådagalagd

studielämplighet för erhållande av garantilån måtte av statsmakterna

upptagas till förnyad prövning och gällande bestämmelser ändras så, att

kreditgaranti må kunna beviljas studenter med Ba i genomsnittligt studentbetyg.

Såsom skäl härför har i framställningen — jämte annat — åberopats,

att en vid sociologiska institutionen vid universitetet i Uppsala gjord

undersökning rörande de studenter, som hösten 1951 inskrevs vid universitetets

filosofiska fakultet, givit vid handen, att efter fem terminers studier

någon signifikant skillnad i fråga om studieavbrottsfrekvens icke förelåg

mellan å ena sidan studenter med Ba till Ba-]- i medelbetyg i studentexamen

(avbrottsfrekvens 15,9 %) och å andra sidan dem med Ba+ till AB i genomsnittsbetyg

i nämnda examen (avbrottsfrekvens 14,4 %). Undersökningen

visade även likvärdighet mellan nämnda betygskategorier i fråga om studieresultat,

mätt i antal erhållna tentamensbetyg.

Den gjorda framställningen har i avgivna yttranden tillstyrkts av garantilånenänmden

och de fyra lokala statsstipendienämnderna. Garantilånenämnden

har i sitt vitrande lämnat en sammanfattande redogörelse för

nämndens hittillsvarande handläggning av ärenden angående garantilån till

studerande. Av redogörelsen framgår bland annat, att garantilån beviljats

till 9 274 låntagare med ett sammanlagt belopp av 48,28 miljoner kronor

samt att amorteringsplan fastställts för 1 546 låntagare med avlagd examen

och för 107 låntagare, vilka avbrutit sina studier utan att ha avlagt examen.

Studieavbrottsfrekvensen kunde vid utbildningslinjer utan intagningsspärr

beräknas till 15 procent och vid utbildningslinjer med dylik spärr till

2,6 procent. Antalet studieavbrott bland låntagare tillhörande betvgsgruppen

med ett medelbetyg under Ba-|- i studentexamen var färre än bland låntaga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr år 1956

3

re inom de två högre betygsgrupperna, vilket förhållande var särskilt framträdande

i fråga om låntagare, som studerade vid utbildningslinjer med intagningsspärr.

Amorteringsförmågan hos låntagare, som avbrutit sina studier

utan att ha avlagt examen, hade visat sig vara synnerligen god och betalningsanmärkning

hade endast behövt göras mot tre dylika låntagare. Avskrivning

av lån hade skett endast i likaledes tre fall, vilka alla avsåg låntagare,

som avlidit. Därjämte hade i fem fall av studieavbrott — varav fyra

på grund av sjukdom — lånen överförts till postsparbanken för bevakning.

Det sammanlagda lånebeloppet till nu avsedda låntagare, vars lån avskrivits

eller överförts till postsparbanken, uppgick till omkring 62 500 kronor, vilket

belopp emellertid endast utgjorde 1,5 promille av den totala lånesumman,

48,28 miljoner kronor.

Garantilånenämnden finner de av nämnden redovisade uppgifterna och

den av Sveriges förenade studentkårer åberopade undersökningen ge vid

handen, att en gränsdragning vid ett genomsnittsbetyg av Ba skulle uppfylla

samma krav på ekonomisk försiktighet som den nuvarande gränsdragningen

vid medelbetyget Ba-|-, Nämnden anser sig därför böra i princip tillstyrka

den av nämnda organisation gjorda framställningen om en uppmjukning

av gällande behörighetskrav i fråga om ådagalagd studielämplighet. I

anslutning härtill framhåller nämnden, att vid statsstipendienämndernas tilllämpning

av nuvarande behörighetskrav utbildats en tämligen rigorös praxis.

Nämnden finner även en uppmjukning härvidlag motiverad. Vid tillämpningen

av den förordade nya betygsgränsen bör sålunda enligt nämndens

mening hänsyn kunna tagas — förutom till specialbegåvningar och privatister

— även till eljest förekommande omständigheter, som kan påverka de

studerandes utsikter att framgångsrikt fullfölja sina studier, exempelvis dokumenterade

genom en erfarenhetsmässig, obetydlig avbrottsfrekvens vid

ifrågavarande studiebana. Dessutom bör enligt nämndens uppfattning i viss

utsträckning sådana omständigheter kunna beaktas som vid remissbehandlingen

anförts av statsstipendienämnden i Uppsala.

Av vad jag anfört i det föregående framgår, att det betygskrav, som

fixerades vid garantilånens införande, avsågs att gälla endast tills vidare i

avvaktan på erfarenheter av den utvidgade statliga kreditgarantien. Tanken

var sålunda, att det då fastställda betygskravet skulle upptagas till omprövning,

sedan det nya lånesystemet varit i tillämpning en tid och närmare

överblick kunnat vinnas över huru systemet i praktiken fungerat.

Den redogörelse garantilånenämnden lämnat beträffande studieavbrottsfrekvens,

överförande av garantilån för bevakning och avskrivning av

garantilån, synes mig ge vid handen, att utfallet av lånesystemet i angivna

hänseenden hittills varit gynnsamt. De i det föregående redovisade ekonomiska

förlusterna och riskerna för staten vid lönesystemets hittillsvarande

tillämpning kan i varje fall icke anses ha överstigit vad som vid lönesystemets

införande bör ha förutsatts såsom normalt. Nämnda förhållande

synes mig tungt vägande, när det gäller att laga ställning till den från studenthåll

nu gjorda framställningen om en liberalisering av lånevillkoren.

En annan faktor av avgörande betydelse vid ställningstagandet till berörda

framställning är självfallet, i vilken utsträckning den föreslagna liberaliseringen

av lånevillkoren kan beräknas öka statens förlustrisker. Härvidlag

anser jag av de förebragta utredningarna framgå, alt en gränsdragning vid

ett genomsnittsbetyg av Ba kan förutses i stort sett uppfylla samma krav på

ekonomisk försiktighet som den nuvarande gränsdragningen vid medelbetyget

Ba | . Vid eu dylik sänkning av betygskravet torde förlustriskerna för

staten kunna beräknas komma att icke nämnvärt öka utöver vad som proportionellt

svarar mot den väntade ökningen av antalet garantilön. Med hän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr i6 år 1956

syn till det anförda och då det från skilda synpunkter är i hög grad angeläget

att ytterligare vidga och stimulera rekryteringen till de högre utbildningsbanorna,

anser jag mig böra tillstyrka, att en sänkning av betygskravet

från Ba-L till Ba nu vidtages. I detta sammanhang må även framhållas,

att enligt den av 1945 års universitetsberedning offentliggjorda statistiska

undersökningen rörande bland annat betygen i studentexamen (SOU

1949: 48) icke mindre än 26 procent av 1943 års studenter tillhörde betygsskiktet

över Ba men under Ba-]- mot sammanlagt 29 procent i de högre betygsskikten

samt att enligt den förut omnämnda Uppsalaundersökningen 30

procent av de hösten 1951 vid universitetets filosofiska fakultet nyinskrivna

studenterna tillhörde förstnämnda betygsskikt. Med hänsyn bland annat

härtill kan den föreslagna sänkningen av betygskravet beräknas få relativt

stor betydelse för rekryteringen av de högre ulbildningsbanorna. Vidare anser

jag mig även böra understryka, att av de nuvarande direkta studentsociala

stödformerna garantilånesystemet är det i särklass minst kostnadsdragande

för statsverket.

Jag delar den av garantilånenämnden uttalade uppfattningen, att någon

rigorös tillämpning av betygsgränsen icke bör förekomma. En uppmjukning

av nuvarande praxis i fråga om statsstipendienämndernas bundenhet vid

betygsgränsen synes mig på av garantilånenämnden anförda skäl väl motiverad.

Jag anser mig därför böra biträda vad nämnden föreslagit i fråga

om tillämpningen av den nya betygsgränsen. Därvid förutsätter jag, alt garantilånenämnden

meddelar vägledande tillämpningsföreskrifter i berörda

hänseende och att de öppnade möjligheterna till avvikelse från den fastställda

betygsgränsen begagnas med tillbörlig försiktighet. Jag utgår även ifrån

att garantilånenämnden med lämpliga mellantider inhämtar uppgifter från

de olika statsstipendienämnderna rörande deras praxis vid tillämpningen av

betygsgränsen och vidtager de åtgärder, vartill de erhållna uppgifterna kan

föranleda.

Den av mig föreslagna nya betygsgränsen och vad jag i övrigt förordat torde

böra tillämpas från och med den 1 juli 1956. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga ändringar i gällande kungörelse angående

studielån med statlig kreditgaranti ävensom meddela i anslutning

härtill eventuellt erforderliga övergångsbestämmelser.

Utskottet. Vad departementschefen anfört och föreslagit föranleder icke

någon erinran från utskottets sida. Genom den av Kungl. Maj :t framlagda

propositionen har det i motionerna I: 421 och II: 513 gjorda yrkandet i förevarande

fråga blivit tillgodosett.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må godkänna av departementschefen

förordade ändrade grunder för beviljande av studielån med

statlig kreditgaranti, att tillämpas från och med den 1 juli

1956;

b) att motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1956

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Ohlon, Boman, fröken

Andersson, herrar Hesselbom, Pålsson, Sundelin, Birger Andersson, Thun,

Bergman, Lodenms, Erik Svedberg, Holmqvist, Elfvrng och fröken Ranmark;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Åkerström, Rubbestad, Petterson

i Degerfors, Andersson i Mölndal, Staxäng, Widén, Johansson i Mysinge,

Gustafsson i Stockholm, fröken Vinge och herr Helén.

660499 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:146 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts proposition nr 56 om godkännande av handelsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien. s. 1 i texten