Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1956/57 till arkiv, bibliotek och museer, kyrkliga ändamål samt akademier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1956-03-13 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1956/57 till arkiv, bibliotek och museer, kyrkliga ändamål samt akademier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1956/57 till

arkiv, bibliotek och museer, kyrkliga ändamål samt

akademier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Arkiv, bibliotek och museer

l:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

framställda förslag (punkt 5, s. 13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 9 000 kronor.

2:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 14), vilket innebär en anslagsminskning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 kronor.

3:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 14—17), vilket innebär en anslagshöjning med

83 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195G. G sand. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 278 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 313 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 146 100

Summa kronor 738 000

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 738 000 kronor.

4:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 17—19), vilket innebär en anslagshöjning med

19 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

139 300 kronor.

5:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 9, s. 19 och 20),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inkö-p av

arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 5 200 kronor.

6:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av

arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 20), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 12 700 kronor.

7:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,

s. 20—28) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledas av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 057 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson och herr Nils Theodor Larsson (I: 231) och den

andra inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. (II: 416), i vilka hem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

3

ställts att riksdagen med bifall till riksbibliotekariens petita måtte besluta

att vid kungl. biblioteket inrätta en befattning som bibliotekarie i Ce 29

och 2 befattningar som förste biblioteksassistent i Ce 17 samt att anvisa

härför erforderliga medel;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (I: 232) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier

(II: 394), i vilka hemställts, att riksdagen med bifall till riksbibliotekariens

petita måtte besluta om förändring av tjänsten som bokbindare i

Ce 12 till bokbinderiförman i Ce 14 samt anvisa erforderliga medel härför

under åttonde huvudtiteln, anslaget till avlöningar vid kungl. biblioteket;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till 1957 års riksdag angående

inrättandet av ett chefsråd vid de vetenskapliga biblioteken;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 536), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt

Svenskt visarkiv anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda

motioner hänvisas till motionerna 11:416, 1:232, 11:513 (s. 42 och 43),

samt II: 536.

Riksbibliotekarien har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57

hemställt om en höjning av förevarande anslag med 95 000 kronor. Höjningen

betingas, förutom av vissa automatiska utgiftsförändringar, av följande

förslag.

Personalökningar

1. En bibliotekarie i Ce 29.

2. Två förste biblioteksassistenter i Ce 17.

3. En läsesalsinspektör i Ca 15.

Övriga förslag

4. Förändring av en tjänst som förste bibliotekarie i Ca 31 till tjänst som

biblioteksråd i Ca 37.

5. Förändring av en tjänst som biblioteksbiträde i Ce 13 till tjänst som

biblioteksassistent i Ce 15 (halvtidstjänst).

6. Uppflyttning av en tjänst som förste expeditionsvakt (fotograf) från

Ca 12 till Ca 14.

7. Uppflyttning av en tjänst som förste expeditionsvakt i Ca 12 till

Ca 14.

8. Uppflyttning av en tjänst som bokbindare från Ce 12 till Ce 14.

9. Uppflyttning av en tjänst som kanslibiträde från Ca 11 till Ca 13.

10. Förändring av en tjänst som fotografbiträde i Cg 8 till tjänst som

expeditionsvakt (fotograf) i Ce 10.

11. Ökning med i runt tal 9 500 kronor av medelsanvisningen för anställande

av tillfällig arbetskraft för allmänhetens katalog.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

Riksbibliotekarien har upptagit frågan om en i viss mån gemensam katalogisering

av det svenska trycket för i varje fall de stora statliga biblioteken

och satt detta spörsmål i samband med frågan om en rationalisering av

katalogiseringsarbetet inom kungl. biblioteket.

I vad gäller sistnämnda arbete erinrar han om att detta tidigare ombesörjts

av de olika tryckavdelningarna var för sig, varjämte en särskild

gemensam katalogsektion svarat för vissa gemensamma kataloger. Detta

system har medfört påtagliga olägenheter, och riksbibliotekarien framhåller

i detta hänseende särskilt det opraktiska i att först en betydande del av

den svenska bokproduktionen omedelbart efter utgivandet katalogiserats

för de nationalbibliografiska publikationerna enligt det system, som gäller

såväl för dessa publikationer som för alla folkbibliotek och vissa vetenskapliga

bibliotek, medan därefter hela det svenska trycket katalogiserats vid

den svenska tryckavdelningen i överensstämmelse med bibliotekets egna, år

1916 fastställda katalogregler, vilka regler på många och högst väsentliga

punkter skiljer sig från det förstnämnda systemet. Katalogiseringen vid den

svenska tryckavdelningen har ofta utförts ett halvt å ett år senare än katalogiseringen

för nationalbibliografien.

Som steg på vägen bort från nu angivna, mindre rationella system har vid

biblioteket vidtagits vissa åtgärder. Sålunda har en central katalogsektion

organiserats och fått sig anförtrodd den utländska katalogiseringen och

redigeringen av de för allmänheten avsedda nominal- och slagordskatalogerna.

Enligt planerna skall denna sektion från och med år 1956 ombesörja

även den svenska katalogiseringen av skrifter tryckta nämnda år eller

senare. Nya katalog- och klassificeringsregler har vidare utarbetats och

förslag har framlagts om nya redigeringsprinciper för accessionskatalogen.

Genom erforderliga undersökningar och prov har slutligen även de rent

tekniska förutsättningarna för ett maskinellt mångfaldigande av katalogkort

säkrats. I detta läge är det enligt riksbibliotekariens mening angeläget

att till förnyat övervägande taga upp frågan om en i viss utsträckning gemensam

katalogisering för de stora biblioteken. Att tidpunkten härför nu

är den lämpliga finner han bestyrkt av flera olika omständigheter. Han

erinrar sålunda om att det i förra årets statsverksproposition i fråga om

universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund förutsatts, att en översyn av

personalorganisationen vid dessa bibliotek skulle företagas av vederbörande

överbibliotekarie i samråd med statens organisationsnämnd. I anslutning

till denna översyn bör enligt riksbibliotekariens mening planerna på en central

katalogisering av det svenska trycket förverkligas snarast. En ytterligare

omständighet, som gör ett ställningstagande till den nu berörda frågan

aktuell, finner riksbibliotekarien däri, att i och med kalenderåret 1956

en ny redovisningsperiod påbörjas i nationalbibliografien och i accessionskatalogen

för de offentliga biblioteken.

Riksbibliotekarien uttalar, att det för landets biblioteksväsende skulle

vara en betydelsefull rationalisering, om den gemensamma katalogiseringen

kunde komma till stånd. Han anser emellertid, att kungi. biblioteket icke

kan åtaga sig någon ytterligare arbetsbelastning, om det icke erhåller den

äskade personalförstärkningen i form av vissa nya tjänster och eu förbättring

i lönehänseende av vissa andra tjänster.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

5

Statens lönenämnd har beträffande de under punkterna 1 och 2 framförda

förslagen om inrättande av en tjänst som bibliotekarie i Ce 29 och

två befattningar som förste biblioteksassistenter i Ce 17 anfört följande.

Av framställningen framgår, att kungl. biblioteket erhållit eller planerar

att åtaga sig vissa nya arbetsuppgifter, som redan påverkat eller anses kunna

påverka bibliotekets organisation sådan den fastställts i bibliotekets

instruktion. Riksbibliotekarien anser, att bibliotekets personalsituation i

viss utsträckning kan förbättras genom en vittgående omorganisation och

rationalisering, men att den icke helt kan avhjälpas utan en icke obetydlig,

etappvis genomförd utbyggnad av personalstaten. Beträffande tre av de

för nästkommande budgetår äskade nya tjänsterna, nämligen bibliotekarietjänsten

och de två förste biblioteksassistenttjänsterna, har icke angivits

var inom organisationen tjänsterna skulle placeras annat än i form av

alternativa förslag. Nämnden får dessutom påpeka, att dep i framställningen

berörda frågan om en i viss mån gemensam katalogisering av det

svenska trycket satts i visst samband med frågan om universitetsbibliotekens

organisation. Universitetsbiblioteken skall emellertid enligt uttalanden

i årets statsverksproposition göras till föremål för organisations undersökningar.

Det nu sagda pekar enligt lönenämndens mening på att en orgamsationsundersökning

bör komma till stånd även för kungl. bibliotekets del. Med

hänsyn härtill och innan de olika tjänsternas placering inom organisationen

preciserats anser sig nämnden icke kunna uttala sig om skäligheten av

den föreslagna löneställningen för de äskade nya tjänsterna.

I en till ecklesiastikdepartementet ingiven skrivelse den 3 november

1955 har statens organisatiojisnämnd i anslutning till pågående översyn av

universitetsbibliotekens organisation förklarat sig vilja med instämmande

av de båda överbibliotekarierna förorda det av riksbibliotekarien framlagda

förslaget om en central katalogisering av det till biblioteken lagenligt levererade

svenska trycket.

Departementschejen har beträffande frågan om en för kungl. biblioteket

och universitetsbiblioteken i viss utsträckning gemensam katalogisering

av det svenska trycket anfört följande.

Inom kungl. biblioteket har redan betydelsefulla rationaliseringsåtgärder

vidtagits i fråga om katalogiseringen, och så vitt kan bedömas skulle den

ifrågasatta gemensamma katalogiseringen, för de tre biblioteken tagna som

en enhet, innebära en ytterligare, värdefull rationalisering. Den återhållsamhet

i fråga om utgiftsökningar, som i nuvarande läge är nödvändig,

gör emellertid, att jag icke anser mig böra tillstyrka bifall till riksbibliotekariens

nu ifrågavarande förslag om nya tjänster. Jag vill även framhålla,

att man genom att avvakta någon tids erfarenhet av de inom kungl.

biblioteket redan vidtagna rationaliseringsåtgärderna bör kunna erhålla

ett bättre underlag än det nu föreliggande, när det gäller att bedöma vilken

personal som — både i dagens läge och på längre sikt — erfordras för den

gemensamma katalogiseringen.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 100 500 kronor,

avser — förutom vissa automatiska utgiftsförändringar — anställande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

av en biblioteksassistent i Ce 15, uppflyttning av en förste bibliotekarietjänst

från Ca 31 till Ca 33 och av en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 till

kontorist i Ca 13 ävensom uppräkning av icke-ordinarieposten med 6 000

kronor.

I motionerna 1:231 och 11:1+16 har anförts bland annat följande.

Ett exemplar av allt svenskt tryck överlämnas i form av lagstadgade

tryckerileveranser till fem svenska bibliotek, nämligen kungl. biblioteket,

universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, Göteborgs stadsbibliotek och

stadsbiblioteket i° Umeå. Sammanlagt får vart och ett av dessa bibliotek

omkring 12 000 sådana biblioteksexemplar om året. Dessa katalogiseras av

varje institution för sig, vilket kräver stor personal.

Kungl. biblioteket har redan för flera år sedan tagit upp tanken på en

åtminstone i viss mån gemensam katalogisering av detta tryck. Att ett sådant

samarbete skulle innebära en betydande rationalisering och därigenom

en besparing ligger i öppen dag.

Till saken hör, att cirka 75 procent av den betydelsefullare svenska bokproduktionen

numera katalogiseras i de svenska nationalbibliografiska

publikationerna. Vid denna katalogisering, som ombesörjs av det vid kungl.

biblioteket verksamma bibliografiska institutet, tillämpas ett modernt

system, som på vissa punkter skiljer sig från det äldre system, som hittills

tillämpats vid kungl. bibliotekets svenska tryckavdelning. Kungl. biblioteket

har emellertid sedan en tid arbetat med att försöka åvägabringa överensstämmelse

mellan de äldre och de för nationalbibliografien gällande

katalogreglerna, vilket innebär en betydande förenkling och modernisering

av de förstnämnda. En central katalogsektion har organiserats, som skall

arbeta enligt en sålunda reformerad katalogsystematik och som fått sig

anförtrodd den utländska katalogiseringen och redigeringen av de för allmänheten

avsedda nominal- och slagordskatalogerna. Enligt planerna skall

denna katalogsektion från och med år 1956 ombesörja även katalogiseringen

av svenska skrifter, tryckta nämnda år eller senare.

Redan för ett par år sedan anmälde universitetsbiblioteken i Uppsala

och Lund samt stadsbiblioteket i Umeå — som tillika är vetenskapligt

bibliotek — önskemål att för framtiden kunna få utnyttja kungl. bibliotekets

katalogisering av det svenska trycket. Att detta för de nämnda

biblioteken skulle innebära en högst betydande besparing av arbetskraft,

vilken skulle möjliggöra tillgodoseende av andra uppgifter, behöver knappast

påpekas. Inom kungl. biblioteket har därför igångsatts tekniska försök

med duplicering av katalogkort, och dessa försök har lett till positiva

resultat.

Gentemot den av departementschefen i ärendet intagna ståndpunkten

måste framhållas betydelsen av att verksamheten får starta redan nu, dels

på grund av den pågående organisationsundersökningen i Uppsala och Lund,

dels av följande skäl. Med år 1956 inleds en ny redovisningsperiod för såväl

nationalbibliografien som accessionskatalogen. Om nya katalogregler, gemensamma

för bibliotekskatalogisering och de nämnda publikationerna,

skall införas, bör de alltså tillämpas från och med 1956. Riksbibliotekarien

har framhållit, att en katalogform som enbart avses för kungl. biblioteket

och dess bibliografiska publikationer, kan i personalbesparande syfte rationaliseras

mera radikalt än en katalogform, som dessutom är avsedd att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

direkt tjäna universitetsbiblioteken. Valet mellan dessa katalogformer

måste av kungl. biblioteket träffas i början av år 1936. Han tillägger: »Utan

en viss provisorisk personalförstärkning från och med nästkommande budgetår

är det för kungl. biblioteket nödvändigt att i sm nuvarande katastrofala

personalsituation välja den radikalast rationaliserade katalogformen,

vilket senare kommer att till ytterlighet försvåra eller helt omöjliggöra

ett framtida genomförande av en central katalogisering av det svenskti/

trycket))

I detta sammanhang föreslår riksbibliotekarien också en annan i högsta

grad önskvärd utvidgning av arbetsprogrammet. Såväl för den svenska

bokhandeln som för bibliotek och forskare innebär det ofta svårigheter att

överblicka och belägga den finlandssvenska litteraturen, som ju ovedersägligen

utgör en del av den svenska nationallitteraturen, om detta begrepp

fattas som litteratur på svenskt tungomål. Kungl. biblioteket har utrett

möjligheterna att redovisa det finlandssvenska boktrycket i de svenska

nationalbibliografiska publikationerna. För närvarande förtecknas detta

tryck endast i motsvarande publikation för Finland, där en rikssvensk har

svårt att återfinna de svenska boktitlarna bland de många finska. Tanken

har mötts med stort intresse av Svenska Finlands folktingsfullmäktige, som

åtagit sig vissa organisatoriska arbeten, samtidigt som tva bokförlag i Finland

förklarat sig beredda att svara för kostnaderna för den i Finland nödvändiga

bibliografiska kontrollen. Ett genomförande av detta förslag skulle

utgöra ett nytt led i utvidgningen av det nordiska samarbetet under det

år, då Finlands deltagande i Nordiska rådet tar sin början. Aven denna

arbetsuppgift, som torde motivera en halv arbetskraft i assistentgrad, skulle

kunna fullgöras, om kungl. biblioteket får den personalförstärknmg som

äskats för den föreslagna rationaliseringen av katalogarbetet, nämligen en

bibliotekarie i Ce 29 och två förste biblioteksassistenter i Ce 11.

Till stöd för det i motionerna 1:332 och II: 394 framförda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Kungl. biblioteket har under de sista åren varit föremål för genomgripande

rationaliseringar. Dessa har nödvändiggjorts av främst två skiil: dels har

statsmakterna nära fördubblat anslaget för bokinköp och -bindning för att

biblioteket på ett tillfredsställande sätt skulle kunna fullfölja sm uppgift

icke blott som landets nationalbibliotek utan även som det humamstisktsamhällsvetenskapliga

universitetsbiblioteket för huvudstaden, dels har

denna arbetsökning inte åtföljts av någon personalökning ens i tillnärmelsevis

motsvarande utsträckning.

Samtidigt med att inköpsanslagen ökats har emellertid som bekant icke

blott bokpriserna stigit utan även inbindningskostnaderna. Inbindningen

finansieras på samma anslag som inköpen, hör att förvärven icke skulle

minskas i antal har biblioteket därför rationaliserat inbindningen på ett

sätt som redan väckt berättigad uppmärksamhet såväl inom som utom

landet.

På den 1953 inrättade bok vårdssektionen inom biblioteket har nya bokbandstyper

experimenterats fram, vilka möjliggjort att binda den starkt

ökade mängden av betydelsefull litteratur i oförminskad utsträckning,

medan samtidigt bindnirigskostnademas procentuella andel i det för inköp

och bindning gemensamma anslaget minskats under det internationellt

vedertagna talet 25—35 procent och stannat vid 20 procent. Mindre irek
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SO år 1956

venterat tryck, som av olika skäl måste bevaras, har bundits i ett inom

biblioteket konstruerat prisbilligt band, som också framställes på bibliotekets

eget bokbinderi.

Att dessa rationaliseringar kunnat genomföras har biblioteket i betydande

utsträckning att tacka sin bokbinderiförman, som svarat för nykonstruktionerna.

Betydande besparingar har han därjämte tillfört biblioteket genom

att själv vara i stånd att restaurera medeltida handskrifter och gamla

bokband, ett grannlaga arbete, som kräver speciell utbildning.

Med hänsyn till de avsevärt ökade arbetsuppgifter och det ökade ansvar,

som bokbindenets ledare genom dessa förändrade arbetsförhållanden tilldelats,

har riksbibliotekarien i sina petita begärt, att en extra ordinarie

bokbmdarbefattning i lönegraden Ce 12 uppflyttas till lönegraden Ce 14.

.Liter kungl. bibliotekets omorganisation är ifrågavarande befattningshavares

tjänst icke längre bokbindarens utan bokbinderiförmannens, jämförlig

i första hand med riksarkivets bokbinderiförman, placerad i Ce 16,

och i andra hand med riksantikvarieämbetets förste konserveringsbiträde

(Ce 14), bokbinderiförmännen vid universitetsbiblioteken i Uppsala och

Lund (båda placerade i Ce 14).

Till stöd för det i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga,

framställda yrkandet har anförts bland annat följande.

, För den akademiska undervisningen är välförsedda vetenskapliga bibliotek

ett forstahandsvillkor. Det är emellertid icke tillräckligt med allsidigt

sammansatta boksamlingar. De vetenskapliga biblioteken måste för att deras

förråd av tryck verkligen skall kunna tjäna vetenskapen ha en sådan

utrustning och personaltillgång att de besökande kan ges fullgod service,

icke minst de vetenskapliga specialbiblioteken i vårt land har i detta avseende

varit starkt eftersatta. Många av dem håller endast öppet under

ClT^ "ti; me^ hänsyn till den knapphet varmed deras personalanslag

Viktiga byggnadsfrågor har länge förhalats. Vi erinrar i detta sammanhang

om byggnadsbehovet vid Chalmers tekniska högskola och Musikhögskolan.

Aven andra vetenskapliga serviceinstitutioner som arkiv och

museer har av samma anledning hindrats i sin utveckling och sina möjligheter

att betjäna den vetenskapliga forskningen. Det torde icke vara rimli^t

att mota sextiotalets väntade ansvällning av universitetsväsendet och

darmed dess servicebehov inom bibliotek, arkiv och museer utan att en

betydande upprustning sker. Vi utgår emellertid från att universitetsutrednmgen

har sin uppmärksamhet fästad vid dessa byggnadsbehov, oaktat

mget direkt utsäges därom i dess direktiv.

De bibliotekstekniska problemen torde emellertid böra lösas i annan ordning.

Utöver ett vidgat samarbete med folkbiblioteken anmäler sig en rad

kostnadskrävande önskemål beträffande de vetenskapliga bibliotekens utrustmng,

personalutbildning och rationella utnyttjande i övrigt. En bättre

hushållning med de tillgängliga resurserna skulle kunna åstadkommas

genom bland annat inrättande av ett chefsråd för de vetenskapliga biblioteken

samt uppgörandet av en flerårsplan för deras upprustning. Genom

den nuvarande riksbibliotekariens försorg har visserligen flera viktiga rationalisermgsanordnmgar

kunnat genomföras, men den samlade översynen

saknas alltjämt. Redan universitetsberedningen föreslog på sin tid detta

chefsrad. Vi anser därför frågan tillräckligt utredd för att Kungl. Maj:t

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SO år 1956

9

skall kunna förelägga riksdagen ett förslag om inrättandet av ett sådant

chefsråd, som sedan i sin tur bör ges uppdraget att sammanställa den

önskade långsiktsplanen.

I motionen II: 536 har anförts bland annat följande.

Sverige äger en nästan outtömlig skatt av gamla visor och folkmelodier.

Genom framsyntheten hos våra folkminnesforskare har ett mycket stort

antal av dessa, företrädesvis äldre visor, blivit upptecknade och arkiverade.

Man räknar sålunda med att det finns mellan 170 000 och 200 000 visuppskrifter

och visavtryck. Dessa är utspridda på ett 30-tal arkiv, bibliotek

och liknande institutioner.

Den som velat undersöka förekomsten och spridningen av en äldre visa

i svensk folktradition har emellertid på grund av undersökningsmaterialets

stora utspridning stött på mycket stora praktiska och tidskrävande svårigheter.

Ur forskningssynpunkt har det därför tett sig angeläget att skapa

ett centralt och lättillgängligt register över våra folkvisor, däri inbegripet

skillingtrycksvisor och dylikt. En sådan institution — Svenskt visarkiv —

tillkom också i maj 1951 på initiativ av bland annat intresserade folklorister

och musikforskare och har nedlagt ett omfattande och beaktansvärt

arbete på katalogiseringen av äldre visor och folkmelodier.

Arkivets uppgift är sålunda enligt stadgarna: att skapa översikt över

det äldre svenska vismaterialet, att medelst kopiering på lämpligt sätt bevara

representativa och värdefulla delar av detta material, att ställa handskrivna

eller i övrigt svåråtkomliga vissamlingar till forskares och Visans

vänners förfogande genom att anordna ett centralt arkiv med kopierat

material, att i samarbete med vetenskapliga institutioner insamla och

bevara primärmaterial för visforskningen, att verka för systematisk utforskning

av svenska visor genom att bland annat organisera utbyte av

kopierat material mellan olika svenska institutioner samt att befrämja

samverkan inom nordisk visforskning genom dylika utbyten i syfte att

möjliggöra överblick över hela det nordiska vismaterialet.

Arkivet, vars arbete under första tiden möjliggjorts genom privata donationsmedel,

brottas emellertid med stora ekonomiska svårigheter, vilket

i sin tur verkat starkt hämmande på dess möjligheter att bedriva ett rationellt

och utvidgat forskningsarbete. Bristen på medel omöjliggör sålunda

den snabba insamling av kataloguppgifter, som är av nöden med hänsyn

till behovet av att till forskningens fromma få en överblick av det aktuellaste

upptecknings- och inspelningsarbetet ute i bygderna. Likaså saknas

medel för anställandet av behövlig arbetskraft för det interna kopieringsoch

mikrofilmningsarbetet. Ett anslag från lotterimedelsfonden på° 10 000

kronor under år 1955 och ett lika stort anslag från fonden för år 1956

räcker sålunda inte tillnärmelsevis till för avlönandet av den erforderliga

arbetskraften eller för anskaffandet av nödvändigt kopierings- och mikrofilmningsmaterial.

Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att liimpliga rationaliseringsåtgärder

med avseende å katalogiseringen komma till stånd. En

central katalogisering vid kungl. biblioteket av det svenska trycket skulle

— såvitt utskottet kan finna — innebära en värdefull åtgärd i dylik riktning.

På grund av svårigheter att nu bedöma vilken personal som — både

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

i dagens läge och på längre sikt — kan erfordras för den centrala katalogi - seringen och under erinran om att statens lönenämnd ansett en organisationsundersökning

för kungl. bibliotekets del böra komma till stånd, något

som utskottet finner påkallat, är utskottet icke berett att tillstyrka bifall

till det i motionerna I: 231 och II: 416 framställda yrkandet. Utskottet

anser sig emellertid böra framhålla, att det synes utskottet önskvärt, att

omförmälda katalogiseringsarbete i görligaste mån nu upplägges efter

sådana riktlinjer att det kan bli till avsett gagn jämväl för de övriga

stora biblioteken. Utskottet förutsätter vidare, att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på vikten av att ifrågavarande rationaliseringsåtgärd

kan komma att planenligt fullföljas.

Det i motionerna I: 421 och II: 513 framställda förslaget med avseende

å ett chefsråd vid de vetenskapliga biblioteken bygger på ett av 1945 års

universitetsberedning på sin tid framlagt förslag i ämnet. Utskottet får

framhålla, att såvitt utskottet kan bedöma ett realiserande av ifrågavarande

förslag skulle vara ägnat att medverka till en ändamålsenlig samordning

och rationalisering av de vetenskapliga bibliotekens verksamhet.

För närvarande pågå organisationsundersökningar beträffande universitetsbiblioteken

i Uppsala och Lund, varjämte Kungl. Maj:t genom beslut

den 10 februari 1956 föreskrivit att även biblioteksfrågorna vid universitetet

i Göteborg skola bli föremål för en motsvarande översyn. Såsom utskottet

ovan erinrat har statens lönenämnd ifrågasatt en organisationsundersökning

jämväl beträffande kungl. biblioteket. Frågan om inrättandet

av ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd synes utskottet ha nära

samband med ifrågavarande organisationsspörsmål på biblioteksväsendets

område. Utskottet förutsätter därför, att frågan om upprättandet av ett

dylikt chefsråd blir föremål för närmare utredning och upptages till bedömande

i samband med de förslag, vartill omförmälda organisationsundersökningar

må föranleda. Utskottet förordar, att riksdagen i anledning av

vad i de ovannämnda motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga,

påyrkats i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda

i ämnet anfört.

Utskottet är icke berett att tillstyrka bifall till det i motionen II: 536

gjorda yrkandet om anslag till Svenskt visarkiv. Utskottet utgår från att

arkivet liksom hittills kan erhålla visst understöd från lotterimedelsfonden.

Vid kungl. biblioteket finnes en tjänst som bokbindare i lönegraden Ce 12.

Riksbibliotekarien har i sina petita begärt, att tjänsten måtte uppflyttas

till lönegraden Ce 14. I motionerna I: 232 och II: 394 har yrkats att tjänsten

förändras till en befattning som bokbinderiförman i den av riksbibliotekarien

angivna högre lönegraden. Enligt vad utskottet inhämtat fullgör

innehavaren av bokbindartjänsten numera göromål som bokbinderiförman

och i stor utsträckning arbeten, som ankomma på konservator. Tjänsten

synes utskottet närmast böra jämföras med de i 14 lönegraden placerade

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

befattningarna som bokbinderiförmän vid universitetsbiblioteken i Uppsala

och Lund. På grund av de arbetsuppgifter, som salunda avila bokbindaren

vid kungl. biblioteket, tillstyrker utskottet, med biträdande av det

i motionerna I: 232 och II: 394 gjorda yrkandet, att ifragavarande tjänst

från och med den 1 juli 1956 förändras till en befattning som bokbinderiförman

i lönegraden Ce 14. Med anledning härav torde den i kungl. bibliotekets

avlöningsstat ingående anslagsposten till avlöningar till icke ordinarie

personal böra höjas med ett belopp av i runt tal 400 kronor.

Då Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i övrigt

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande, hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 231 och II: 416 ävensom med bifall till

motionerna I: 232 och II: 394,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som

föranledas av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 367 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 494 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 196 000

Summa kronor 1 057 400

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 057 400 kronor;

II. avslå motionen II: 536;

III. i anledning av motionerna I: 421 och II: 513, såvitt

här är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört rörande inrättandet av ett chefsråd

för de vetenskapliga biblioteken.

8:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning med

100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 294 800

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

9:o) Kungi. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning

med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 510 000 kronor.

10:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning

med 39 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 108 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 131 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 55 000

Summa kronor 295 000

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

11 ro) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 31), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 8 800 kronor.

12:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

62 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en motion, väckt inom första kammaren av herr Fahlander (I: 233),

i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1956/57

ansla 4 000 kronor för att inom Strängnäsbiblioteken rädda ytterst värdefulla

handskrifter från förintelse,

dels ock en motion, väckt inom andra kammaren av herr Andersson i

Dunker m. fl. (II: 99), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

reservationsanslaget till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bok
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

13

bindning m. m. skall höjas med 4 000 kronor för att tillgodose Strängnäsbibliotekens

av motionärerna redovisade behov.

Ifrågavarande anslag disponeras för närvarande för bestridande av kostnader

för bokinköp och bokbindning vid stifts- och landsbiblioteken i Linköping,

Skara, Västerås och Växjö samt för konserveringsarbeten vid biblioteken

i Linköping, Västerås och Växjö.

Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande dessa bibliotek för nästa budgetår

en ökad medelsanvisning med 6 500 kronor, därav 5 000 kronor till

bokinköp och bokbindning samt 1 500 kronor till konserveringsarbeten vid

Skarabiblioteket, vilket för närvarande saknar medel för detta ändamål.

I förevarande sammanhang har chefen för ecklesiastikdepartementet anmält

en skrivelse från riksbibliotekarien, vari denne anhållit, att till Kungl.

bibliotekets förfogande måtte ställas ett belopp av 4 000 kronor för reparations-

och konserveringsarbeten i stifts- och läroverksbiblioteket samt

domkyrkobiblioteket i Strängnäs, vilkas samlingar till viss del bestå av

ytterst sällsynta handskrifter och böcker, som numera äro så illa medfarna,

att deras existens äventyras.

Departementschefen har icke funnnit sig beredd tillstyrka, att medel i

år äskas av riksdagen för ifrågavarande ändamål.

Till stöd för de i motionerna 1:233 och 11:99 gjorda yrkandena har

framförts en likalydande motivering av följande lydelse.

Strängnäs är som biblioteksstad en av landets äldsta. Två av dess bibliotek

ha medeltida anor, och i deras rika bestånd finnes ett stort antal ytterst

värdefulla handskrifter liksom också unika exemplar av för forskningen

synnerligen betydelsefulla äldre tryckta arbeten. Svensk humanistisk forskning

ser i dessa bibliotek en viktig fyndort, och de ha också tilldragit sig

ett påtagligt internationellt intresse. De båda biblioteken befinna sig emellertid

i ett bekymmersamt läge; det ena, det s. k. stifts- och läroverksbiblioteket,

är uppställt i en äldre byggnad, som saknar icke blott elektriskt ljus

utan även användbara uppvärmningsanordningar. Ett resultat av detta sistnämnda

förhållande har blivit omfattande fukt- och mögelskador. Oberoende

av varandra har problemet tagits upp av de lokala instanserna och av

riksbibliotekarien, och en undersökning om hur frågan skall lösas bedrives

av dem i samarbete med byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter.

Utredningen har redan lett till vissa positiva resultat.

Domkyrkobiblioteket förvaras i själva domkyrkan, där mögelbildning numera

förhindrats genom en förändring av värmeledningssystemet. Detta,

gamla bokbestånd har emellertid tidigare varit utsatt för en svårartad

brandkatastrof, och hundratals av de där förvarade volymerna, ofta härstammande

från 1500-talet, äro brandskadade på ett sådant sätt att papperet

oavbrutet faller sönder. Ett icke obetydligt antal volymer i båda

biblioteken befinner sig nu i ett sådant tillstånd att, endast omedelbara konserveringsåtgärder

kunna rädda dem undan förstörelse. Det torde få betraktas

som ett allmänt intresse att, en dylik räddningsaktion kan påbörjas

redan detta kalenderår. Riksbibliotekarien har hos Kungl. Maj:t i samförstånd

med domkapitlet och skolöverstyrelsen äskat ett, belopp av 4 000 kronor

för budgetåret 1956/57 för att kungl. biblioteket under ett år efter rikt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

linjer från bibliotekets bokvårdsavdelning må kunna som försöksverksamhet

med utnyttjande av bibliotekets bokbinderi och privata bokbinderier

igångsätta dessa konserveringsarbeten. Dessa äro som ovan påpekats av

så brådskande art, att man icke bör under avvaktan av de slutsatser rörande

bibliotekens framtida vård etc., som utredningen kommer att leda till,

uppskjuta dem till kommande år. Chefen för ecklesiastikdepartementet har

tyvärr dock icke ansett sig kunna väcka förslag härom i årets statsverksproposition.

Utskottet tillstyrker, att till stifts- och landsbiblioteken för nästa budgetår

anvisas det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet av 62 700 kronor.

Vidkommande motionerna I: 233 och II: 99 får utskottet framhålla, att

utskottet funnit en medelsanvisning för tillgodoseeende av Strängnäsbibliotekens

nu aktuella behov i och för sig väl motiverad. Utskottet är likväl

icke berett att biträda motionärernas förslag om beviljande för nästa budgetår

under förevarande anslag av medel för ändamålet. Utskottet förutsätter

emellertid att det skall visa sig möjligt för Kungl. Maj:t att av

till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel anvisa erforderligt belopp för

igångsättande av de av riksbibliotekarien angivna konserveringsarbetena

vid Strängnäsbiblioteken. Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i sistnämnda avseende

anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 233 samt II: 99 — såvitt de avse medelsanvisning

under förevarande anslag — till Stifts- och landsbiblioteken:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 62 700

kronor;

b) i anledning av motionerna I: 233 samt II: 99, såvitt

de icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet på grund av motionerna

anfört.

13:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 33—37), vilket innebär en anslagshöjning med 82 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

15

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 315 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 7 160

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 314 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 153 940

Summa kronor 791 000

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 791 000 kronor.

14:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 37—39), vilket innebär en anslagshöjning med 23 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 165 000

kronor.

15:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 39—41) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 92)

och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl (II: 110), i vilka hemställts,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

149 000 kronor.

Ur förevarande anslag, som nu är uppfört med 132 500 kronor, utgår

enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, bland annat, 2 500 kronor

till verksamheten för vandringsutställningar.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en allmän höjning av anslagsmedlen till

underhåll och ökande av samlingarna med 9 000 kronor samt anvisande

av ett engångsbelopp av 3 500 kronor till anskaffande av specialkartong

för handtecknings- och gravyravdelningen. Anslagsposten till vandringsutställningar

föreslås upptagen med oförändrat belopp.

I motionerna 1: 92 och II: 110 har anförts bland annat följande.

Ända sedan vandringsutställningsverksamheten vid nationalmuseum återupptogs

efter kriget har den ekonomiska ramen därför varit mycket snäv.

Sedan en särskild tjänst inrättats hösten 1947 har trots alla fördyringar av

monteringsmaterial, emballage, frakter och resor anslaget för verksamhetens

bedrivande förblivit stående vid 2 500 kronor per år. Kostnadsramen

för en större utställning uppgår till omkring 16 500 kronor och för en mindre

utställning till omkring 4 000 kronor. Då en utställning normalt vandrar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

omkring två år betyder detta en genomsnittlig årlig omkostnad av halva

dessa belopp per utställning. Under budgetåret 1953/54 belöpte sig utgiftsposterna

på anslagskontot till sammanlagt 12 993 kronor 12 öre och under

budgetåret 1954/55 till cirka 14 000 kronor. Det statliga bidraget på 2 500

kronor täcker alltså endast 19 procent av totalkostnaden och har icke räckt

till att bära ens en blygsam del av utställningskostnaderna i egentlig mening

för den enskilde mottagaren.

Utskottet, som funnit det i motionerna I: 92 och II: 110 gjorda yrkandet

i och för sig behjärtansvärt, är likväl icke berett att tillstyrka bifall

till detsamma, utan biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 110, till Nationalmuseet:

Underhåll och ökande av samlingarna m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

145 000 kronor.

16:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, s. 41 och 42), vilket innebär en anslagshöjning med 18 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 104 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 1 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 69 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 40 200

Summa kronor 215 000

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

17:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, s. 42 och 43), vilket innebär en anslagshöjning med 1 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 27 200

kronor.

18:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 22, s. 43—46) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departe
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

17

mentschefen angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Naturhistoriska

riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 137 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar Osvald och Ollen väckt motion (I: 235), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta dels att för extra ordinarie intendenten

Herman Persson skall i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet

uppföras en personlig intendentstjänst i lönegraden Ce 29, dels ock att

förhöja museets avlöningsstat med ett belopp av 2 016 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 91 000 kronor, i

huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. Beträffande personalorganisationen

föreslås anvisande av medel till anställande av ytterligare

ett museibiträde i lönegraden Cg 11 för paleozoologiska avdelningen. Ett

av vetenskapsakademien framfört förslag om uppflyttning av den för filosofie

doktorn H. Persson inrättade personliga intendentstjänsten från Ce 27

till Ce 29 har icke biträtts av departementschefen.

Den av Persson innehavda personliga intendentstjänsten i Ce 27 inrättades

från och med budgetåret 1955/56.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till det i motionen I: 235 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 235,

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 549 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ 19 664

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 351 736

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 216 000

Summa kronor 1 137 300

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 137 300

kronor.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

19:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 46), vilket innebär en anslagsminskning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 147 900 kronor.

20:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 47), vilket innebär en anslagsminskning

med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 219 000 kronor.

21 ro) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 48 och 49), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för statens etnografiska museum,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 63 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....... 70 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 27 700

Summa kronor 161 900

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 161 900 kronor.

22:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 49 och 50), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 58 900 kronor.

23:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

s. 50), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.

24 :o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

28, s. 50 och 51), vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. 79 800

2. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 4 900 84 700

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 100

2. Expenser, förslagsvis................ 14 100 14 200

Summa kronor 98 900

b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 98 900 kronor.

25:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, s. 52), vilket innebär en anslagshöjning med 33 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 438 300 kronor.

26 :o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska

museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 52

och 53), vilket innebär en anslagsminskning med 8 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten

å nordiska museets byggnad för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 157 000 kronor.

27:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 53), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 76 300

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

28:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 53 och 54), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 55 400 kronor.

29:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 54 och 55), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 33 900

kronor.

30:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 55), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

31 :o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 55), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

32 :o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 55), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga

Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

21

Kyrkliga ändamål

33 :o) Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 56—60), vilket innebär en anslagshöjning

med 63 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva att för fortsatt anställande av tillfällig personal

vid domkapitlens och stiftsnämndernas kanslier må i

enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden

utgå ytterligare högst 70 000 kronor;

b) medgiva att för biträdeshjälp åt biskoparna må i

enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden

utgå högst 30 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

d) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämndema, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

I. Domkapitlet i Stockholm

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 46 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 2 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 7 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 12 700

Summa kronor 68 700

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämndema m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 792 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 37 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 410 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 276 700

Summa kronor 1 517 300

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 365 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .................. 28 500

b. Ersättning till sakkunniga för biträde

vid syn av stiftsnämnd m. m.,

förslagsvis ..................... 5 000 33 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 96 500

Summa kronor 516 200

IV. Sammanfattning

I. Domkapitlet i Stockholm ............... 68 700

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m.................. 1 517 300

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 516 200

Summa kronor 2 102 200

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från kyrkofonden .................... 1 256 100

Nettoutgift kronor 846 100

e) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 846 100

kronor.

34:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 60—63), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 135 700 kronor.

35:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Kostnader för skogsbiträden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 64 och 65),

vilket innebär anvisande av ett nominellt belopp av samma storleksordning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Kostnader för skog sbiträden för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

36 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Reparation av domkapitelshuset

i Strängnäs. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40,

s. 65 och 66) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Reparation av

domkapitelshuset i Strängnäs för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor;

b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål

utgå likaledes ett belopp av 20 000 kronor.

37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Visst byggnadsarbete

å biskopsgården i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

41, s. 66 och 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Visst byggnadsarbete

å biskopsgården i Växjö för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 3 900 kronor;

b) medgiva, att ur kyrkofonden må till samma ändamål

utgå ett belopp av 3 858 kronor 32 öre.

38:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42,

s. 67 och 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

39:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

40 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 64 700 kronor.

41 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska

och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr SO år 1956

70), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

42:o) Kyrkors underhall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 71), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

43 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 71), vilket innebär anvisande endast

av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

44 :o) Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka. Bidrag till

restaurering av Västerås domkyrka. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
(punkt

48, s. 71 och 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka ett

reservationsanslag av 100 000 kronor,

b) till Bidrag till restaurering av Västerås domkyrka ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

45:o) Bidrag till byggnadsarbeten å svenska kyrkan i London. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 72—76) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten å svenska

kyrkan i London för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 250 000 kronor.

46:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, s. 76 och 77), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

25

47:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 77), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

48:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 77) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett oförändrat

belopp av 10 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.

(I: 237) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafsson i Bogla

m. fl. (II: 378), i vilka hemställts att riksdagen ville besluta om ett anslag

till Svenska diakonskolan å 25 000 kronor såsom bidrag till stipendier för

dess elever, varav högst 5 000 kronor skall avse sådana studerande å sociala

och kyrkokamerala linjerna, som icke avse att bli diakoner.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet — i den mån

redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till motionen

II: 378.

Svenska diakonsällskapet, som alltsedan år 1898 utbildat socialarbetare,

har från och med budgetåret 1948/49 uppburit ett anslag på riksstaten

av 10 000 kronor såsom bidrag till elevstipendier för utbildning av diakoner

för kyrklig och social tjänst. Skolan har intill höstterminen 1955 haft två

utbildningslinjer, en församlingslinje och en social linje. Jämlikt bestämmelserna

i kungörelse den 25 september 1953 angående vidgat tillträde till högre

studier (SFS 626/1953) är den som tidigast höstterminen 1948 vunnit inträde

vid och sedermera avlagt diakonexamen eller socialexamen vid svenska

diakonskolan jämställd med socionom. Skolan — som från och med

höstterminen 1955 omfattar ytterligare en linje, den kyrkokamerala linjen

— står under överinseende av inspektor, för vilken instruktion fastställts

av Kungl. Maj:t den 23 april 1954.

Svenska diakonsällskapet har för nästa budgetår hemställt om en höjning

av anslaget till 25 000 kronor. Av denna höjning motiveras 10 000 kronor

med en ökning av elevantalet och med ökade kostnader för kost och logi.

Återstoden av höjningen avses till stipendier åt sådana studerande på diakonskolans

sociala linje, som icke skall bli diakoner.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka någon höjning

av anslaget.

I motionerna I: 237 och II: 378 har anförts bland annat följande.

Sedan 1948 har antalet elever vid diakonskolan väsentligt ökat. År 1948

utgjorde antalet diakonelever 43, och för läsåret 1955/56 var antalet elever

82, varav diakonelever 63. Skolan räknar med att för läsåret 1956/57 skall

motsvarande elevantal utgöra omkring 90 diakonelever. Sedan år 1948 har

levnadskostnaderna också avsevärt ökat. Kostnaderna för vivre (kost och

logi) som eleverna har att betala, utgjorde år 1948 100 kronor per månad

och utgår innevarande läsår med 175 kronor per månad. Skolans driftkostnader

för vivre (kost och logi), häri dock ej inräknat ränta och amortering

för lokalerna, utgör omkring 300 kronor per elev och månad, vilket innebär

en utgift — utöver elevavgifterna — på cirka 100 000 kronor per läsår för

skolan. Undervisningen är kostnadsfri för eleverna. Kostnaderna härför

bär skolan själv genom gåvor och donationsmedel. Eleverna betalar en

kursavgift å 100 kronor per lästermin för skrivmateriel och tillgång till litteratur

m. m. Deras avgifter till skolan utgör alltså (175: — X 9 + 200: —)

= 1 775: — per läsår. Diakonskolan har egna stipendiefonder, som medger

utdelning av cirka 5 000 kronor per läsår såsom stipendier till eleverna,

därutöver kan skolan ej lämna hjälp till eleverna.

Diakonskolans utbildning är numera uppdelad på trenne linjer, en linje

för kyrkligt församlingsarbete, en social linje och en kyrkokameral linje.

Utbildningen å församlingslinjen tar i hög grad sikte på ungdomsfrågor och

ungdomsledarskap. Denna utbildning är för närvarande den enda egentliga

utbildningen av yrkesarbetande ungdomsledare förutom K. F. U. K:s

och K. F. U. M:s sekreterarutbildning.

De sociala och kyrkokamerala linjerna står öppna även för manliga och

kvinnliga elever, som icke önskar bli diakoner. Utbildningen å den sociala

linjen är jämställd med utbildningen å den sociala linjen vid de allmänna

socialinstituten, medan utbildningen på den kyrkokamerala linjen avser att

ge kompetens för kyrkligt administrativt arbete. Ett mindre antal elever,

som icke önskar bli diakoner, studerar vid institutet. För läsåret 1955/56

utgör de 19 stycken. För dessa finns icke några stipendiemöjligheter.

Behovet och efterfrågan av de vid Stora Sköndal utbildade diakonerna

är synnerligen stort. Dessa erhåller i regel plats omedelbart efter avlagd

examen, och för närvarande är det för skolan icke möjligt att helt tillgodose

den stora efterfrågan på diakoner. Rekryteringen av elever till skolan har

emellertid såsom framgår av ovan lämnade uppgifter ökat, och det är att

förmoda att den ytterligare skall växa.

Då det ojämförligt största antalet av eleverna enligt uppgift är obemedlade

eller mindre bemedlade, synes det vara angeläget att de från det allmänna

erhåller hjälp för sina studier.

Utskottet. Det i motionerna I: 237 och II: 378 framställda yrkandet

överensstämmer i fråga om anslagsbeloppet med diakonsällskapets ovan

återgivna äskande. Motionärerna ha framhållit, att det för närvarande

inom socialarbetet föreligger ett betydande behov av arbetskraft med

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

27

särskild utbildning för allmän socialvård och kyrklig församlingsvård

samt att elevantalet vid skolan sedan år 1948 undergått en kraftig stegring.

Vid skolan utbildas numera jämväl elever, som icke önska bli diakoner.

Då skolan står under statligt överinseende, ha samtliga dess elever

möjlighet att enligt bestämmelserna i kungörelsen angående statlig studiehjälp

åt elever vid vissa läroanstalter (SFS 530/1953) söka räntefria

studielån. Däremot tillhör skolan ej den grupp av fackutbildningsanstalter,

vilkas elever enligt samma kungörelse kunna komma i fråga till annan

statlig studiehjälp. Enligt utskottets mening synas skäl tala för att frågan

om utsträckning av rätt till statlig studiehjälp för diakonskolans elever

blir föremål för närmare övervägande. De torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att efter framställning av svenska diakonsällskapet upptaga detta

spörsmål till prövning och avgörande.

Stipendierna under förevarande anslag utgå nu endast till de elever, som

önska bli diakoner. Utskottet vill för sin del framhålla, att det synes utskottet

skäligt att skolans samtliga elever bli likställda med avseende å

möjlighet att erhålla statlig studiehjälp.

På grund av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl. Maj:ts

förslag i fråga om medelsanvisningen till ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 237 och II: 378 — såvitt de avse medelsanvisningen

under förevarande anslag — till Bidrag till stipendier

för utbildande av diakoner för kyrklig och social

tjänst för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 000

kronor;

b) i anledning av motionerna I: 237 och II: 378, såvitt

de icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet på grund av motionerna

anfört.

49 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 78), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska

nämnden för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

Akademier m. m.

50:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 79), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

51 :o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55,

s. 79 och 80), vilket innebär en anslagshöjning med 35 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

jorskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 493 500 kronor.

52:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,

s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 63 200 kronor.

53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet

i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 81—83), vilket

innebär en anslagshöjning med 31 600 kronor, varav 30 000 kronor för ökat

statligt stöd åt verksamheten vid Bergianska trädgårdens botaniska avdelning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag tUl

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 88 500 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 58, s. 83—88), vilket innebär

en anslagshöjning med 160 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den änd
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

29

ring i personalförteckningen för de under vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 677 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 536 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 298 800

Summa kroncr 1 513 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 513 000 kronor.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 88—91), vilket innebär

en anslagshöjning med 73 100 kronor, varav 60 000 kronor såsom bidrag

till verksamheten vid det år 1955 upprättade laboratoriet för radioaktiv

datering, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 318 800 kronor.

56: o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 91 och 92),

vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till

avlöningar inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har

(punkt 61, s. 92—94) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Franzon m. fl.

(I: 93) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. (II: 95),

i vilka hemställts att riksdagen måtte — under uttalande av att en landsantikvarietjänst

bör inrättas i Stockholms län från och med den 1 juli 1956

— anvisa härför erforderliga medel för budgetåret 1956/57.

Förevarande anslag, som första gången uppförts å riksstaten för budgetåret

1955/56 och därvid ersatt det äldre anslaget till bidrag till avlöning

åt landsantikvarier, är uppfört med 365 000 kronor. Efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen 1955: 68 har riksdagen beslutat godkänna nya grunder

för statens bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen.

Bestämmelserna i ämnet, vilka meddelats i kungörelsen 1955: 317, innebär

bland annat, att landsantikvarie skall vara anställd hos organisation med

kulturminnesvårdande uppgifter, att landsantikvaries verksamhetsområde

i regel skall vara visst län, att statsbidrag må utgå till avlöning åt såväl

landsantikvarie som, efter medgivande av riksantikvarieämbetet, amanuens

i landsantikvariedistrikt, att statsbidrag till avlöning åt landsantikvarie

utgår med viss procent av den kontanta lönen i löneklass 33 å löneplan nr 1

i statens grundlöneförordning, nämligen med 66 2/s procent, om statsbidrag

utgår jämväl till avlönande av amanuens, och eljest med 90 procent, att

statsbidrag till avlönande av amanuens utgår med 50 procent av den kontanta

lönen i löneklass 23, att från fastställt statsbidrag skall avräknas

avkastningen av förefintlig, anvisad lönefond, försåvitt denna ej överlämnats

till statskontoret med rätt för statsverket att disponera avkastningen,

att statsbidrag för visst budgetår utbetalas av riksantikvarieämbetet efter

årets utgång samt att förskott å statsbidraget må under löpande år utbetalas

med högst 90 procent av det belopp, vartill bidraget kan beräknas

komma att uppgå. Ur anslaget utgår, förutom statsbidrag enligt de i det

föregående redovisade grunderna, jämväl bidrag till en antikvarie i Visby,

en landsantikvarie i Borås och en museiföreståndare i Varberg.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 85 000 kronor, i

huvudsak betingad av automatiska utgiftsökningar. En av Stockholms

läns landstings förvaltningsutskott ingiven framställning, biträdd av riksantikvarieämbetet,

om inrättande av en landsantikvarietjänst i Stockholms

län från och med den 1 juli 1956 har icke biträtts av departementschefen.

Till stöd för det i motionerna 1:93 och II: 95 gjorda yrkandet har framhållits

bland annat följande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

31

I det år 1954 avgivna betänkandet angående landsantikvarieorganisationen

förordades uttryckligen, att Stockholms län, som nu saknar landsantikvarie,

i sin helhet bildar eget landsantikvariedistrikt.

I underdånigt utlåtande den 2 december 1954 över detta betänkande underströk

länsstyrelsen i Stockholms län angelägenheten av att länet i likhet

med andra län erhåller egen landsantikvarie. I samband därmed framhöll

länsstyrelsen, att det i länet finnes stort intresse för denna sak.

I propositionen nr 68/1955 förklarade emellertid departementschefen, att

han med hänsyn till vissa å s. 18—19 i propositionen refererade allmänna

uttalanden av länsstyrelserna i Uppsala och Södermanlands län samt Upplands

fornminnesförening och Södermanlands hembygdsförbund ej för det

närvarande ansåg sig böra förorda inrättande av något särskilt av Stockholms

län bestående landsantikvariedistrikt.

Riksdagens statsutskott uttalade i viss motsats härtill vid behandlingen

av propositionen (utlåtande nr 74/1955 s. 11), att »vidkommande frågan

om bildande av ett landsantikvariedistrikt för Stockholms län torde det

böra ankomma på vederbörande lokala intressen att taga initiativ i ärendet».

Detta uttalande godkändes sedermera av riksdagen.

I anslutning till detta uttalande av riksdagen beslöt Stockholms läns

landsting den 7 oktober 1955 enhälligt att dels i princip svara för den del

av kostnaderna för avlönande av en landsantikvarie i länet ävensom för

biträdeshjälp, lokalkostnader och övriga expenser, som icke täckes av statsmedel,

dels utse tre representanter, däribland landstingets ordförande, i ett

Stockholms läns kulturminnesråd, vilket råd skulle få till uppgift att vara

huvudman för landsantikvarien. Rådet skulle i övrigt bestå av en representant

för länsstyrelsen samt en representant för en var av Upplands fornminnesförening,

Södermanlands hembygdsförbund samt samfundet S:t Erik

med landshövdingen som självskriven ordförande. Under hänvisning till

landstingets beslut har förvaltningsutskottet hemställt om inrättande av

en landsantikvarietjänst i Stockholms län från och med den 1 juli 1956.

Förvaltningsutskottets framställning har tillstyrkts av länsstyrelsen i

Stockholms län och riksantikvarieämbetet.

I statsverkspropositionen år 1956, bilaga 10, s. 93, har emellertid departementschefen

— under erinran om att frågan om inrättande av ett

särskilt av Stockholms län bestående landsantikvariedistrikt prövades förra

året och att något förslag då ej ansågs böra föreläggas riksdagen om inrättande

av ett dylikt distrikt — uttalat, att han på grund härav ansåg sig

icke böra tillstyrka landstingets framställning i ämnet.

Vi vilja betona, att inrättandet av en landsantikvarietjänst i Stockholms

län är — särskilt med hänsyn till de möjligheter man därigenom vinner

att bereda erforderligt ökat stöd åt de många livaktiga fomminnes- och

hembygdsföreningarna i länet — en angelägenhet av betydande vikt och

stort allmänt intresse.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag för budgetåret 1956/57 i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag upptages med ett belopp av 450 000 kronor.

Vidkommande det i motionerna I: 93 och II: 95 framställda yrkandet

får utskottet framhålla följande.

I det betänkande angående landsantikvarieorganisationen (SOU 1954:

26), som låg till grund för Kungl. Maj:ts till 1955 års riksdag avlåtna och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

av riksdagen bifallna proposition i ämnet (1955: 68), konstaterades bland

annat, att det i praktiken visat sig mest ändamålsenligt att låta ett landsantikvariedistrikt

omfatta samma territoriella område som länet. Utvecklingen

hade också lett till att landsantikvariedistrikten i regel kommit att

sammanfalla med länen. Utredningen förordade i princip denna distriktsindelning.

Som en logisk konsekvens följde enligt utredningen, att även

Stockholms län, som saknade landsantikvarie, borde erhålla rätt att bilda

ett eget landsantikvariedistrikt. Utredningen ansåg sig emellertid icke

kunna taga något initiativ i detta hänseende. Det borde ankomma på vederbörande

lokala intressen att avgöra, om ett distrikt borde bildas, och i så

fall skapa de härför erforderliga organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna.

Så länge detta icke skett förutsatte utredningen att riksantikvarieämbetet

liksom hittills skulle bära det direkta ansvaret för den kulturminnesvårdande

verksamheten inom Stockholms län. Frågan om landsantikvariedistriktens

omfattning behövde enligt utredningens uppfattning

icke nödvändigtvis sammankopplas med verksamhetsområdet för de organisationer,

som vore huvudmän för landsantikvarier. Det förekomme på

vissa håll, att en huvudmannaorganisations verksamhetsområde vore större

än vederbörande landsantikvariedistrikt och att en dylik organisation således

utövade verksamhet inom flera län.

Beträffande Stockholms län uttalade departementschefen i ovannämnda

proposition, att han för det dåvarande icke ansåge sig böra förorda inrättandet

av ett särskilt av detta län bestående landsantikvariedistrikt. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande (1955: 74) framhöll statsutskottet, vidkommande

denna fråga, att det torde böra ankomma på vederbörande lokala

intressen att taga initiativ i ärendet.

Med anledning av de nu motionsvis framställda yrkandena vill utskottet

understryka den principiella ståndpunkt utskottet redan i fjol intagit till

landsantikvarieorganisationens framtida utformning, innebärande bland

annat, att landsantikvariedistrikt i regel borde sammanfalla med län, och

Stockholms län följaktligen vid lämplig tidpunkt bilda eget landsantikvariedistrikt

och erhålla egen landsantikvarie. Utskottet förutsätter, att

Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål och framlägger

förslag i ämnet, så snart Kungl. Maj:t finner att organisatoriska och

andra förutsättningar föreligga för genomförande av en dylik anordning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 93 och II: 95 — såvitt de avse medelsanvisningen

— till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 450 000 kronor;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956 33

b) i anledning av motionerna I: 93 och II: 95, såvitt de

icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet på grund av motionerna

anfört.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens

historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 94 och 95), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 52 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63,

s. 95—101), vilket innebär en anslagsminskning med 8 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att å Kungl. Maj:ts och

kronans vägnar mottaga den av departementschefen angivna

donationen av Mälsåkers slott m. m.;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 247 000 kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 101 och 102), vilket innebär en anslagsminskning med

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

180 000 kronor.

61 ro) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande ostasia
3

— Dihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 60

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

tiska arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . ....... 18 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... ........... 12 600

Summa kronor 67 000

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 66, s. 103), vilket innebär en anslagshöjning med

600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

6 500 kronor.

63:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 104—106),

vilket innebär en anslagshöjning med 30 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 235 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 38 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 67 000

Summa kronor 392 600

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 392 600 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

64:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 106), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 89 700 kronor.

65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

69, s. 107 och 108), vilket innebär en anslagsminskning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 57 800

kronor.

66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 108 och 109) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 27),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till Akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 36 200 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (11:410), vari hemställts, att riksdagen till Akademien för de fria

konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1956/57

anvisar ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna.

Ur förevarande anslag, som nu är uppfört med 30 000 kronor, skall enligt

av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgå, bland annat, 13 800 kronor

till kostbidrag åt mindre bemedlade elever.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning till nämnda

kostbidrag av 5 000 kronor.

Utskottet. Till kostbidrag åt mindre bemedlade elever är under förevarande

anslag uppförd en särskild anslagspost. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppräknades denna post för budgetåret 1955/56 med 3 800 kronor

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

till 13 800 kronor. Utskottet finner med tillfredsställelse att Kungl. Maj:t

funnit möjligt att för budgetåret 1956/57 föreslå en ytterligare uppräkning

av posten med 5 000 kronor. Då tilldelningen under anslaget sålunda avsevärt

höjts de senaste budgetåren finner sig utskottet icke böra biträda

vare sig det i motionen II: 27 eller det i motionen II: 410 framförda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna II: 27 och II: 410, till

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

to. to. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

67:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 109—115), vilket innebär

en anslagshöjning med 148 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för musikaliska akademien

med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... 400 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................ 4 560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 473 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. 169 140

Summa kronor 1 048 000

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 048 000 kronor.

68:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 116 och 117), vilket

innebär en anslagshöjning med 13 100 kronor, hemställer utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

37

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 65 500 kronor.

69:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 117 och 118),

vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 kronor.

70:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 118), vilket innebär

en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 40 000 kronor.

Uppskjutna frågor

71 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande

punkter, nämligen

punkten 3: Riksarkivet: Avlöningar,

punkten 4: Riksarkivet: Omkostnader, samt

punkten 75: Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inredning

och utrustning av nya lokaler

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 mars 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson.

Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Hesselbom, Sundelin, Einar

Persson, Birger Andersson, Thun, Sunne och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar

Petterson i Degerfors, Widén, Johansson i Mysinge, fröken Vinge,

herrar Blidfors, Andreasson, fröken Karlsson och fröken Olsson.

Reservationer

1) vid punkten 7 (Kungl. biblioteket: Avlöningar) av fröken Vinge;

2) vid punkten 48 (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för

kyrklig och social tjänst)

a) av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Leander, Gillström, Näsström,

Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Ward, Andersson i Malmö

och Petterson i Degerfors, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Förevarande anslag finnes uppfört å riksstaten sedan budgetåret 1948/49.

Från och med budgetåret 1953/54 ha för elever vid vissa fackutbildningsanstalter

vidgade möjligheter beretts att erhålla statlig studiehjälp från

det å riksstaten uppförda anslaget till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar

vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. Föreskrifter i ämnet ha

utfärdats genom kungörelse den 5 juni 1953 (SFS 530/1953). Det ankommer

på Kungl. Maj:t att bestämma på vilka läroanstalter kungörelsen

skall äga tillämpning.

Kungl. Maj:t har uppenbarligen icke funnit skäl att bland dessa läroanstalter

upptaga svenska diakonskolan utan för nästkommande budgetår

föreslagit att å riksstaten oförändrat upptages ett särskilt stipendieanslag

till utbildande av diakoner för kyrklig och social tjänst.

Utskottet biträder den uppfattning, varåt Kungl. Maj:t sålunda givit

uttryck, och ansluter sig jämväl beträffande medelsanvisningen till vad

Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet är därför icke berett att tillstyrka det

i motionerna I: 237 och II: 378 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 378, till Bidrag

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1956

39

till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig och

social tjänst för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

10 000 kronor;»

b) av herrar Hesselbom och Blidfors samt fröken Olsson, vilka ansett

att utskottet bort avstyrka bifall till såväl Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag som till de i ämnet väckta motionerna och förty hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag

ävensom motionerna I: 237 och II: 378.

3) vid punkten 53 (Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet

i övrigt) av

a) herr Ohlon;

b) fröken Elmén;

4) vid punkten 59 (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken)

av herrar Einar Persson och Blidfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudget en för budgetåret 1956/57 a1 i texten