Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att inrätta pensionsreglerade deltidstjänster.

1956-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:57, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att inrätta pensionsreglerade deltidstjänster.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1956

3

Nr 57

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet

att inrätta pensionsreglerade deltidstjänster.

(5 :e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne och fru Sjöström-Bengtsson (I: 226) och den andra inom andra

kammaren av fröken Höjer m. fl. (II: 446), har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Konungen hemställa om förslag snarast till sådan ändring

av reglementet för statens pensionsanstalt, att möjlighet finnes att inrätta

pensionsreglerad deltidstjänst.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen II: 446 följande.

I olika sammanhang har riksdagen behandlat problemet om deltidsarbete

i allmän tjänst. Frågan är av stor samhällelig betydelse först och främst

därför att den nära sammanhänger med frågan om yrkesarbete för gift med

barn, men även på grund av samhällets behov av kontinuerlig arbetskraft

på olika områden till uppgifter, vilka ej omfattar en i gängse bemärkelse

full arbetsdag. 1944 års deltidsutrednings år 1946 framlagda betänkande

föranledde riksdagen att besluta den ändringen av statens allmänna avlöningsreglemente,

att tjänster på extra ordinarie stat med pensionsrätt kan

inrättas, ehuru arbetet omfattar endast en viss del av heltidstjänstgörandes

arbetstid.

De inskränkningar i fråga om rätten att bestrida deltidstjänst, som innefattades

i 1944 års deltidstjänstutrednings förslag, har ej tagits upp i den

fortsatta diskussionen. Oss förefaller det som om man alltmer började att

få förståelse för att även om ett arbete ej är av den storleksordningen, att

det motsvarar vad som på området gäller för heltidstjänst, är dessa tjänster

dock av ett sådant värde, att de bör vara så inrättade, att de inbjuder till

kontinuerlig anställning. Alltjämt förefinnes dock hos de ledande inom olika

områden starkt motstånd mot att inrätta deltidstjänster.

Den brist på kvalificerad personal, som på olika områden påtalades i motion

II: 195 vid 1953 års riksdag, har snarare ökat än avtagit. Så påtalas i

betänkande av 1949 års arbetskraftsutredning den stora bristen på lärare

samt viss hälso- och sjukvårdspersonal. Just nu, när en kraftig expansion

på dessa områden enligt av statsmakterna successivt fattade beslut pågår,

är behovet av dessa tjänster speciellt påtagligt. Så har medicinalstyrelsen i

cirkulärskrivelse till huvudmännen försökt väcka intresse för inrättande av

deltidstjänster för sjuksköterskor för att bl. a. därvid något så när kunna

friställa arbetskraft för behovet av dessa befattningshavare inom olika specialiteter.

1954 års familjeutredning upptager även denna fråga och lägger därvid

särskild vikt vid behovet för yrkesarbetande mödrar att med hjälp av en

avkortad arbetsdag trots yrkesarbete kunna sköta omvårdnaden om barnen.

1 eu tredje del avser utredningen att närmare utveckla denna fråga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1956

Då nu ett så tydligt samhälleligt intresse förmärks för denna typ av tjänster,

frågar vi oss, varför ej ett större antal än vad som för närvarande är

fallet har inrättats, t. ex. inom sjukvården. En uppenbar orsak är den år

1953 påtalade, nämligen bristen på motsvarighet i anställningsförhållandena

mellan hel- och deltidsanställd. Flertalet sjuksköterskor är anställda vid

kommunala inrättningar och tjänsterna är anslutna till statens pensionsanstalt.

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt kan icke en deltidstjänst

anslutas till anstalten. 1953 års riksdag ansåg, att denna fråga sammanhängde

med den framtida utformningen av pensioneringen över huvud

taget, och önskade ej föregripa 1951 års pensionsutredning beträffande denna

detalj.

Vi anser ärendet synnerligen brådskande. Samhället förlorar en rad ovärderliga

befattningshavare genom att dessa av brist på rimlig arbetsuppgift

inom det område, för vilket de kvalificerat sig, övergår till annat eller ock

helt avstår från yrkesarbetet. Det har ofta visat sig mindre lyckat att återgå

till ett arbete, för vilket fordras yrkeskunnighet, om många år förflutit

sedan senaste tjänstgöringen. 1951 års pensionsutredning sysslar för närvarande

med utformningen av ett principbetänkande. Det torde dröja åtskilliga

år, innan ett detaljerat förslag framlägges. Detaljen angående pensionsreglering

av deltidstjänster i statens pensionsanstalt skulle under tiden

enligt vårt förmenande mycket väl kunna lösas enligt i huvudsak samma

princip som beträffande pensionsrätt för å heltidstjänst anställd befattningshavare

med partiell tjänstledighet.

Vi motionärer är väl medvetna om att bristen på intresse från myndigheter

eller frånvaron av möjlighet att inrätta pensionsreglerad deltidstjänst

ej är de enda orsakerna till att denna arbetsorganisation så föga anlitas.

Men vi är även övertygade om att intresse för deltidstjänster finns hos en

stor grupp medborgare. Vi anser det synnerligen brådskande, att ovannämnd

törbättring i fråga om dessa tjänster sker, så att de blir för vederbörande

mer begärliga.

Över förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, statens pensionsanstalt avgivit utlåtande och därvid anfört

följande.

Att frågan om pensionsrätt för deltidsanställda inrymmer ett komplex av

svårlösta problem torde framgå av vad 1947 års lärarpensionssakkunniga i

denna fråga anfört i sitt den 11 mars 1950 avgivna betänkande. De sakkunniga

framhöllo, att de gällande pensionsbestämmelserna ej i alla avseenden

lämpade sig för pensionsawägning vid deltidsarbete samt att frågan hängde

nära samman med spörsmålet om tillämpningen av den s. k. oantastbarhetsprincipen.

De hemställde därför, att frågan om pensioneringen vid deltidsarbete

skulle hänskjutas till den blivande allmänna revisionen av de statliga

pensionsbestämmelserna.

I utlåtande nr 173 till 1953 års riksdag med anledning av då väckta motioner

att riksdagen skulle besluta att pensionsreglering enligt SPA-reglementet

av deltidstjänster finge ske erinrade riksdagens statsutskott om att

detta spörsmål var innefattat i det 1951 års pensionsutredning meddelade

uppdraget. Utskottet konstaterade, att frågan självfallet sammanhängde med

den framtida utformningen av pensioneringen över huvud taget och därmed

sammanhängande problem och att den därför svårligen kunde tänkas utbruten

ur sitt sammanhang. Utskottet ansåg sig därför icke kunna tillstyrka,

att den pågående pensionsutredningens arbete skulle föregripas på

denna punkt. Motionerna rönte icke heller riksdagens bifall.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1956

5

Vad i de nu föreliggande motionerna anförts bör enligt pensionsanstaltens

mening icke i frågan föranleda ändrat ställningstagande från riksdagens

sida. Anstalten får därför hemställa, att motionerna icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

Såsom utskottet i anledning av den år 1953 i förevarande ämne väckta

motionen erinrade, innefattas spörsmålet om införande av pensionsrätt för

deltidstjänster på SPA-området i det åt 1951 års pensionsutredning lämnade

utredningsuppdraget. Enligt vad utskottet har sig bekant, har utredningen

uppmärksammat denna fråga men inte ansett sig kunna bryta ut densamma

ur dess större sammanhang. Systemet med pensionsberättigande deltidstjänster

finns visserligen redan infört för de tjänstemän som är underkastade

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente. Med hänsyn härtill borde

det måhända i och för sig inte behöva väcka betänkligheter att pröva en

motsvarande anordning även på SPA-området. Emellertid skulle ett utsträckande

nu av denna pensioneringsform till SPA-området skapa speciella svårigheter,

främst sammanhängande med den på detta område betydelsefulla

finansieringsfrågan. Härtill kommer, att frågan om en allmän pensionsförsäkring

är föremål för utredning och av allt att döma kan väntas bli förverkligad

i ena eller andra formen inom en nära framtid. Genomförandet av

en allmän pensionsförsäkring torde erbjuda en naturlig väg att lösa samtliga

deltidsanställdas pensionering. Sammanfattningsvis finner utskottet så

starka skäl tala emot ett införande nu av den i motionen avsedda pensioneringen,

att utskottet inte kan tillstyrka motionsyrkandet.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 226 och II: 446 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 mars 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 58.

Reservation

av herrar Ohlon, Boman, fröken Andersson, herrar Sundelin, Skoglund i

Doverstorp, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken Elmén, herrar Staxäng och

Nelander, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1956

»När utskottet år 1953 inte ansåg sig kunna understödja det då väckta

motionsyrkandet om införande av pensionsrätt för deltidstjänster inom

SPA-området, skedde detta utifrån förutsättningen att 1951 års pensionsutredning

inom en ej alltför avlägsen framtid skulle komma att taga ställning

till bl. a. detta delproblem av utredningsuppdraget, så att förutsättningarna

för ett realiserande av nämnda tanke blev klarlagda. Enligt vad

utskottet anser sig kunna utgå från torde det emellertid draga ansenlig

tid innan pensionsutredningen blir i tillfälle att fullfölja sitt arbete i vad

avser SPA-pensioneringen och de därmed förknippade delproblemen. Under

sådana förhållanden och med beaktande av den ytterligare tid, som måste

förflyta från framläggandet av ett eventuellt förslag i ämnet och intill dess

slutligt beslut kan komma att fattas, synes det utskottet inte längre försvarligt

att den i motionerna berörda pensioneringsfrågan får förbli olöst, helst

som det här ofta rör sig om personal, vars arbetsinsatser fullgöres inom så

samhällsviktiga områden som bl. a. sjukvården och undervisningsväsendet.

Erinras må också att pensionsrätt redan finns införd för de deltidsanställda

tjänstemän, som är underkastade 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

Även om införandet av motsvarande pensionsrätt på SPA-området

kan erbjuda vissa svårigheter främst med tanke på finansieringen,

synes detta inte böra få stå hindrande i vägen för att den i motionerna åsyftade

ändringen av SP A-reglementet snarast kommer till stånd. Utskottet

vill därför tillstyrka motionsyrkandet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 226 och II:

446, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte för riksdagen snarast framlägga förslag om sådan

ändring av reglementet för statens pensionsanstalt, att möjlighet

tillskapas att inrätta pensionsreglerade deltidstjänster.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.