Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1956-04-20 · 78 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 76 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1956/57 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1956) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 915 800 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 838 400 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget uppräknas med 21 756 kr.

för anställande av en extra förste kanslisekreterare för föredragning av

främst körkortsmål i regeringsrätten samt med i runt tal 55 600 kr. för

automatiska utgiftsökningar.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ..................... 37 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 421 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 289 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 167 400

Summa kr. 915 800

1— 622 66 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

b) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 915 800 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), som innebär en med 4 600 kr.

höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

66 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 4—8) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 8 003 000 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 7 250 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med

516 600 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 4—6).

över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 6 och 7).

Föredraganden har anfört följande.

»I syfte att under rådande rekryteringssvårigheter beträffande högskoleutbildade

tekniker rationalisera arbetskraftens användning vid verket

föreslår styrelsen, att ledigbliven ordinarie eller extra ordinarie teknisk

tjänst, vilken är förenad med såväl tekniska som administrativa arbetsuppgifter,

skall få vakantsättas och att extra ordinarie administrativ tjänst

i motsvarande eller lämplig lönegrad i stället skall få inrättas. För en

lösning i här angiven riktning erfordras, att Kungl. Maj :t erhåller riksdagens

bemyndigande att i mån av behov vid verket inrätta administrativa

extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än 25.

Såsom statskontoret framhållit skulle styrelsens förslag medföra en

minskning av efterfrågan på teknisk arbetskraft. Ur denna synpunkt vore

det därför önskvärt att genomföra detsamma. Emellertid förordar jag, i

avvaktan på närmare erfarenhet rörande förslagets praktiska räckvidd, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

3

frågan löses inom ramen för gällande anslagsbestämmelser. I enlighet härmed

synes administrativ tjänst, som tillskapas i stället för vakantsatt teknisk

tjänst böra inrättas som extra, om den placeras i högre lönegrad än

25, och eljest som extra eller extra ordinarie. Lön för sådan extra befattning,

som ersätter ordinarie, bör bestridas från posten till avlöningar

till tillfällig personal m. m. samt för extra ordinarie befattning från posten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal inom ramen för tillgängliga

medel.

Som lönenämnden framhåller innebär styrelsens förslag om inrättande

av en förste byråsekreterartjänst på styrelsens juridiska byrå i realiteten

en uppflyttning av en amanuenstjänst till 27 lönegraden. Jag är icke beredd

att förorda detta förslag och ej heller styrelsens hemställan i övrigt

om förändring av tjänster.

Beträffande anslagsposten till anställande av tillfällig personal har styrelsen

yrkat en uppräkning med 565 000 kr., varav 86 000 kr. för inträdda

lönehöjningar, 436 000 kr. för anställande av ytterligare tillfällig personal

i anledning av den för år 1956 beräknade ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten

samt 43 000 kr. för ytterligare tillfällig personal på

styrelsens vatten- och avloppsbyrå. Jag har intet att erinra mot att förenämnda

belopp av 86 000 kr. anvisas. Vad angår styrelsens hemställan

om 436 000 kr. för ytterligare personal må framhållas, att hittills vunna

erfarenheter talar för att styrelsen bl. a. på grund av rådande rekryteringsläge

i fråga om tekniker icke skulle kunna utnyttja en medelsanvisning

av denna storlek. Jag anser mig emellertid kunna tillstyrka ett medelstillskott

om 272 000 kr. Beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskande av medel för ytterligare personal å styrelsens vatten- och

avloppsbyrå vill jag i detta sammanhang meddela, att jag — såsom närmare

framgår under vägförvaltningarnas avlöningsanslag — anser mig

böra förorda en fortsatt utbyggnad av den regionala vatten- och avloppsorganisationen

fr. o. m. nästa budgetår utan att man därför föregriper ett

ställningstagande i stort till de förslag, som framlagts av 1946 års vattenoch

avloppssakkunniga (SOU 1951:26) rörande vatten- och avloppsorganisationens

framtida organisatoriska ställning i ett vidare sammanhang.

En förstärkning av distriktsingenjörsorganisationen borde kunna medföra

en viss avlastning i arbetsbördan för den centrala organisationen. Redan

av detta skäl är jag icke beredd att förorda anvisande av ytterligare medel

till personalförstärkning å vatten- och avloppsbyrån.

För automatiska utgiftsstegringar för löneklassuppflyttningar o. d. har

styrelsen äskat i runt tal 67 000 kr. Härtill bör emellertid läggas ett belopp

av 463 000 kr. för ökat rörligt tillägg i anledning av höjningen av

statstjänstemännens löner. Det minskade medelsbehovet i anledning av

överflyttning av viss personal till sjöfartsstyrelsen uppskattar jag, lika

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till 135 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

I överensstämmelse med det anförda skulle avlöningsanslaget uppföras

med (7 250 000 + 86 000 + 272 000 + 530 000 — 135 000) 8 003 000 kr,»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mannerskantz

(I: 197) och den andra inom andra kammaren av herr von Seth

m. fl. (II: 362), i vilka — såvitt nu är i fråga — yrkats att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte låta företaga eu utredning rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

organisation och arbetsformer in. in. under beaktande av de i motionerna

anförda synpunkterna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen 11:362.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har föredraganden

funnit sig ej kunna tillstyrka av väg- och vattenbyggiiadsstyrelsen begärda

löneregleringar. Ett av styrelsen framlagt förslag, innebärande att

styrelsen -— i syfte att rationalisera den kvalificerade tekniska arbetskraftens

användning vid verket — skulle generellt bemyndigas att under vissa

förutsättningar vakantsätta ledigblivna ordinarie eller extra ordinarie tekniska

tjänster och inrätta extra ordinarie administrativa tjänster i motsvarande

eller annan lämplig lönegrad, har föredraganden ej heller funnit

sig kunna tillstyrka. Frågan anses dock i viss utsträckning kunna lösas

inom ramen för gällande anslagsbestämmelser.

Beträffande anslagsposten till anställande av tillfällig personal förordas

en uppräkning med 86000 kr. för inträdda löneförhöjningar och med 272 000

kr. för anställande av ytterligare personal i anledning av den för 1956 beräknade

ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten. Av styrelsen

begärda medel om 43 000 kr. för ytterligare personal på vatten- och avloppsbyrån

anses däremot av föredraganden ej böra beviljas av bl. a. det skälet,

att den förstärkning av den regionala vatten- och avloppsorganisationen,

som föreslås under vägförvaltningarnas avlöningsanslag, beräknas medföra

viss avlastning i arbetsbördan för den centrala organisationen. Slutligen

beräknar föredraganden ytterligare 395 000 kr. bliva erforderliga för automatiska

utgiftsstegringar i form av löneklassuppflyttningar o. d. samt för

rörligt tillägg.

Utskottet, som funnit sig böra godtaga vad föredraganden sålunda förordat,

får vidare beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor anföra

följande.

I de båda likalydande motionerna 1:197 och 11:362 har bl. a. hemställts

om en förstärkning av rationaliseringsverksamheten inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Motionärerna förklara sig dessutom vidhålla det

förslag om utredning av styrelsens organisation och arbetsuppgifter som

framlades i motioner vid föregående års riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1956

5

I sitt av riksdagen sedermera godkända utlåtande nr 151 framhöll utskottet

med anledning av nämnda motioner, att en översyn av formerna

för rationaliseringsverksamheten inom styrelsen framstode såsom önskvärd.

Att för detta ändamål, i enlighet med motionärernas förslag, tillsätta

en särskild kommitté fann dock icke utskottet vare sig nödvändigt eller

lämpligt. Frågan ansågs i stället kunna utredas både smidigare och snabbare

genom styrelsens egen försorg, i den utsträckning så befunnes erforderligt

efter samråd med utomstående expertis. Utskottet förutsatte också,

att eu sådan undersökning rörande rationaliseringsverksamhetens utformning

snarast komme till stånd. Genom beslut den 3 juni 1955 har Kungl.

Maj :t i enlighet härmed anbefallt styrelsen att i samråd med statens organisationsnämnd

och statens sakrevision samt under beaktande av utskottets

uttalande verkställa en översyn av formerna för nämnda verksamhet samt

att snarast till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse och förslag i frågan.

Med hänsyn till det styrelsen sålunda meddelade utredningsuppdraget

finner utskottet det icke vara motiverat att påkalla ytterligare utredning i

frågan på sätt motionärerna hemställt. Utskottet vill dock i förevarande

sammanhang uttala önskvärdheten av att utredningsarbetet påskyndas och

bedrives på ett sådant sätt, att resultatet av detsamma kan redovisas i nästkommande

års statsverksproposition.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

året 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 255 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

............................................................. t 310 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 3 088 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 1 335 000

Summa kr. 8 003 000

b) till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 003 000

kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

atl motionerna 1: 197 och 11:362, såvitt de avse frågan

om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen s Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 9 och 10), som innebär en med 58 500 kr,

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 245 100 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.

11—15) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj: t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 21 530 000 kr., varav nio tiondelar att avräknas

mot automobilskatteinedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 19 494 500 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

1 201 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 11—13).

Över framställningen bar utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 13).

Föredraganden har funnit sig icke kunna tillstyrka av styrelsen begärda

löneregleringar. I övrigt anföres följande.

»Beträffande anslagsposten till tillfällig personal har styrelsen yrkat en

uppräkning med 1 155 000 kr., varav 150 000 kr. för inträdda lönehöjningar,

872 000 kr. för anställande av ytterligare tillfällig personal i anledning

av den under år 1956 beräknade ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten

in. m., 90 000 kr. för förstärkning av personalen

för enskild väghållning samt 43 000 kr. för ytterligare tillfällig personal

inom den regionala vatten- och avloppsorganisationen. Slutligen har styrelsen

framhållit, att bifall till en av styrelsen gjord framställning om inrättande

av två projekteringskontor, ett i Stockholm och ett i Malmö,

skulle medföra ett medelsbehov av ytterligare 350 000 kr. utom den nyss

begärda ökningen för tillfällig personal.

Mot den föreslagna uppräkningen med 150 000 kr. på grund av inträdda

lönehöjningar har jag ingenting att erinra. Vad därefter angår

äskandena om 872 000 kr. för ytterligare tillfällig personal torde styrelsen

bl-a. med hänsyn till rådande rekryteringsläge i fråga om teknisk arbetskraft

icke kunna utnyttja en medelsanvisning av nämnda storlek, ök
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

7

ningen synes på grund härav kunna begränsas till förslagsvis 500 000 kr.

Någon särskild ytterligare medelsanvisning för utökning av personalen för

enskild väghållning är jag ej beredd att förorda. Jag förutsätter nämligen,

att nyssnämnda belopp om 500 000 kr. i lämplig utsträckning jämväl må

disponeras för detta ändamål. Vidkommande frågan om projekteringskontoren

vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 september

1955 bifallit styrelsens framställning i ämnet. Då anslagsposten till tillfällig

personal för innevarande budgetår uppräknats bl. a. för att möjliggöra

ett tillgodoseende av de ändamål, som projekteringskontoren a\ser

att fylla, har det härvid förutsatts, att avlöningskostnaderna för de båda

kontoren skall bestridas inom ramen för anvisade medel. Så torde även

böra ske fortsättningsvis. Jag är således ej beredd att tillstyrka någon

uppräkning av anslagsposten till tillfällig personal lör nästa budgetår i

anledning av inrättandet av ifrågavarande projekteringskontor.

För tillgodoseende av de alltmer vittomfattande göromål, för vilka den

regionala vatten- och avloppsorganisationen måst tagas i anspråk, i viktiga

avseenden även vid sidan av dess ursprungliga huvuduppgifter i samband

med handläggningen av frågor rörande statsbidragsgivningen till vattenoch

avloppsanläggningar, synes en fortsatt personalförstärkning av distriktsingenjörsorganisationen

vara erforderlig. Behovet av en sådan forstärkning

har anmälts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i förevarande och

tidigare petitaskrivelser. Behovet har vidare vitsordats i 1946 års vattenoch

avloppssakkunnigas betänkande (SOU 1951:26) samt i de över betänkandet

avgivna remissyttrandena. En förstärkning av vatten- och avloppsorganisationens

regionala instans torde på intet sätt föregripa ett

kommande ställningstagande beträffande frågan om vattenvårdens framtida

organisation och arbetsuppgifter i anledning av de förslag, som framlagts

av vattenvårdskommittén (SOU 1955:6), och de förslag av 1946 års

vatten- och avloppssakkunniga, som sammanhänger därmed.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra föreslå att distriktsorganisationen

för vatten och avlopp fortsättningsvis utbygges. Detta bör

i första hand ske genom inrättandet av pensionsberättigande befattningar

dels såsom distriktsingenjörer för att undgå den nuvarande ordningen med

för vissa län gemensamma distriktsingenjörskontor, och dels som rekryterings-

och befordringstjänster. För nästa budgetår föreslås i enlighet härmed,

att, utöver de nuvarande 16 distriktsingenjörstjänsterna. ytterligare

två sådana tjänster i Ce 31 må inrättas samt att tre ingenjörstjänster i

Cg 29 och fyra i Cg 27 förändras till extra ordinarie. I enlighet härmed

kräves en anslagshöjning med i runt tal 44 800 kr.

För automatiska utgiftsstegringar för löneklassuppflyttningar m. in. har

styrelsen äskat i runt bil 198 100 kr. Härtill bör emellertid läggas ett belopp

av 1 340 000 kr. för ökat rörligt tillägg i anledning av höjningen av

statstjänstemannens löner. Det minskade medelsbehovet i anledning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

överflyttning av viss personal till sjöfartsstyrelsen uppskattar jag, lika

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till 197 500 kr.

I överensstämmelse med det anförda skulle avlöningsanslaget uppföras

med (19 494 500 + 150 000 + 500 000 + 44 800 + 198 100 + 1 340 000 —

197 500) avrundat 21 530 000 kr.

Sju kontorsbiträden i Ce 8 bör jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

i enlighet med styrelsens förslag erhålla ordinarie anställning,

varför i personalförteckningen bör uppföras ytterligare detta

antal sådana tjänster. I personalförteckningen för vägförvaltningarna bör

vidare uppföras följande ytterligare tjänster, nämligen två distriktsingenjörer

i Ce 31, 3 ingenörer i Ce29 samt 4 ingenörer i Ce 27.»

Utskottet. De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under förevarande

Punkt begärda löneregleringarna har föredraganden funnit sig ej kunna

tillstyrka. Viss förstärkning av anslagsposten till tillfällig personal har däremot

ansetts erforderlig. Salunda förordas en uppräkning av densamma

med 150 000 kr. på grund av inträdda lönehöjningar och med 500 000 kr.

för anställande av ytterligare personal i anledning av den under år 1956

beräknade ökningen av den statliga vägbyggnadsverksamheten man. Sistnämnda

belopp föreslås få disponeras även för utökning av personalen för

enskild väghållning samt för avlöning till personalen vid de enligt Kungl.

Maj.ts beslut den 22 september 1955 inrättade projekteringskontoren i

Stockholm och Malmö. Såsom redan tidigare under anslaget till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens avlöningar omnämnts föreslås vidare en förstärkning

av den regionala vatten- och avloppsorganisationen, innebärande att

— utöver de nuvarande 16 distriktsingenjörstjänsterna — ytterligare två

sådana tjänster i Ce 31 inrättas samt att tre ingenjörstjänster i Cg 29 och

fyra tjänster i Cg 27 förändras till extra ordinarie, vilket allt kräver en

anslagshöjning med i runt tal 44 800 kr. Den sålunda föreslagna förstärkningen

anses på intet sätt föregripa eif kommande ställningstagande beträffande

frågan om vattenvårdens framtida organisation och arbetsuppgifter

i anledning av de förslag, som framlagts av vattenvårdskommittén

samt av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga.

Slutligen äskas för automatiska utgiftsstegringar i form av löneklassuppflyttningar

m. m. samt för ökat rörligt tillägg i anledning av höjningen

av statstjänstemännens löner ett belopp av ea 1 340 000 kr., varjämte i enlighet

med grunderna för den reglerade befordringsgången ytterligare sju

kontorsbiträden i Ce 8 föreslås erhålla ordinarie anställning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

noterar med tillfredsställelse inrättandet av förenämnda båda projekteringskontor

i Stockholm och Malmö, varigenom en utökning och

rationalisering av den angelägna projekteringsverksamheten möjliggöres.

Jämväl förstärkningen av den regionala vatten- och avloppsorganisationen

finner utskottet välmotiverad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

9

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1956 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 218 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., för
-

slagsvis ................................................... 2 170 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 270 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 872 000

Summa kr. 21 530 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 21 530 000 kr., varav

nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 15—17), som innebär en anslagshöjning för nästa budgetår

med 66 200 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag ax 4 189 500 kr.,

varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) De lokala vägnämnderna m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 18), som innebär anslagsökning för nästa budgetår med

25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna in. in. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr„

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:t förslag (punkt 8, s. 18), som

innebär en med 150 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före

behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 19—25) lämnat en översikt över beräkningen av

väganslagen in. m.

I skrivelse den 31 augusti 1955 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskande för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader in. m.

Styrelsen, som inledningsvis lämnat eu översiktlig redogörelse för automobilskattemedlens

specialbudget, erinrar i fråga om investeringarna om sitt

i petita för budgetåret 1952/53 framlagda, sedermera reviderade program för

statliga väginvesteringar under åren 1952—1956. Styrelsen erinrar vidare, att

till grund för bestämmande av storleken av beskattningen av motorfordonstrafiken

kalkylerades med att i huvudsak erhålla täckning för de anslag

till vägväsendet in. in. under femårsperioden 1955—1959 —- i den del de

avräknas mot automobilskattemedel — som i preliminär plan framlagts

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till 1951 års utredning angående beskattningen

av motorfordonstrafiken.

De i nämnda program på basis av 1952 års prisnivå angivna beloppen

för statliga väginvesteringar och de faktiska investeringarna för samma

ändamål under åren 1952—1954 ävensom den för år 1955 beräknade investeringen

har redovisats i en å s. 20 i propositionen intagen sammanställning,

enligt vilken eftersläpningen i förhållande till investeringsprogrammet

skulle utgöra ca 120 milj. kr. vid utgången av år 1955. Härvid har

hänsyn icke tagits till de belopp, som ianspråktagits för svsselsättningsarbeten

och vissa vägreparationer.

I anslutning till det anförda betonar styrelsen nödvändigheten av att en

planläggning av vägbyggnadsverksamheten efter ett visst program också

fullföljes programenligt, samt hemställer med hänsyn till rådande eftersläpning

av väginvesteringarna om statsmakternas förnyade ställningstagande

i fråga om vägpolitiken på längre sikt.

Den fortgående utvecklingen av vägtrafiken har ytterligare skärpt kravet

på snabbare förbättringar i fråga om framkomlighet och trafiksäkerhet

på de mest trafikerade vägarna, icke minst infarterna till städer och

samhällen. Det föreligger, betonar styrelsen, ett bestämt samband mellan de

tre faktorerna vägtrafik, vägstandard (åstadkommen genom investeringar)

och vägunderhåll. Landets vägnät är icke utbyggt med en standard, som svarar

mot vägtrafikens krav. En relativt stor del av tillgängliga resurser måste

därför läggas på underhållet. Vid avvägningen av de skilda behoven för väg
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år t956

11

underhåll och vägbyggnader har styrelsen ansett det — sett på längre

sikt — vara nödvändigt att så långt som möjligt begränsa anspråken på

underhållsanslagen för att därigenom möjliggöra eu snabbare upprustning

och förnyelse av vägnätet.

På grund av rådande eftersläpning i vägbyggnadsverksamheten måste

emellertid nu enligt styrelsens mening större resurser sättas in på underhållet.

Om denna ökning av vägunderhållet skall kunna hållas nere till förmån

för vägbyggnadsverksamheten, måste åtminstone det upplagda femårsprogrammet,

innefattande en investeringsverksamhet av i runt tal 2,o miljarder

kr., genomföras. Eljest kommer vägunderhållet på grund av trafikens stegring

att år från år kräva allt större arbetsinsatser. Väginvesteringarna måste

sålunda ges en ökad prioritet. I anslutning härtill framhåller styrelsen, att

en vidgad verksamhet, som kan innefatta stora arbetsprojekt, underlättar

strävandena att åstadkomma säsongutjämning.

För det statliga vägunderhållet räknar styrelsen med en ökning av 70

milj. kr. till 300 milj. kr. ökningen hänför sig till förändringar i löneoch

prisnivån, större kostnader på grund av trafikökningen samt kostnader

för en provisorisk standardhöjning för att motverka följderna av eftersläpningen

i väginvesteringarna.

För den statliga väg- och brobgggnadsverksamheten upptager styrelsen

det belopp, som framlagts i samband med utredningen angående beskattningen

av motorfordonstrafiken, 390 milj. kr.

Vad angår den kommunala väghållningen äskar styrelsen på grund av

inträffade kostnadsstegringar och trafikutvecklingen en uppräkning av

underhållsanslaget från 31,3 till 42 milj. kr. För bidrag till byggande av

vägar och gator räknar styrelsen med det anslagsbelopp, som framlagts i

samband med utredningen angående beskattningen av motorfordonstrafiken,

eller 110 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr.

I fråga om den enskilda väghållningen har man att beträffande vägunderhållet

emotse en fortgående utvidgning av det statsbidragsberättigade

vägnätet, medförande ökat anslagsbehov för bidragsverksainheten. Styrelsen

föreslår även en ökning av bidragsprocenten. På grund av det anförda

upptages ett från 12,5 milj. kr. till 15,5 milj. kr. ökat anslagsbehov. Jämväl

i fråga om bidrag till byggande av enskilda vägar räknar styrelsen med

en höjning av anslaget, nämligen från 13 milj. kr. till 14 milj. kr.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits 62 milj. kr., varvid

dock de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna, som

äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, uppförts

med samma belopp som för innevarande budgetår.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten uppgå

till 933,5 milj. kr. Inkomsterna har som nämnts av styrelsen beräknats

till 935 milj. kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

I skrivelse den 8 september 1955 har delegationen för översiktlig vägplanering

hemställt bl. a., att de anslag som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för budgetåret 1956/57 äskat för byggande av vägar och broar måtte beviljas,

samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Delegationen har på grundval av den hittillsvarande utvecklingen av fordonsbeståndet

i Sverige samt produktions- och inkomstutveckling m. in.

jämfört med utvecklingen av motsvarande faktorer i USA under skilda

tidsperioder låtit utarbeta en snabbprognos rörande ökningen i motorfordonsbeståndet

t. o. m. budgetåret 1960/61. Enligt denna prognos skulle

antalet motorfordon vid utgången av sagda budgetår uppgå till minst

990 000 personbilar, 141 900 lastbilar, 8 600 bussar samt 376 000 motorcyklar,

vilket vida överträffar tidigare gjorda antaganden. En alternativ

beräkning visar ännu högre siffror för personbilar och lastbilar, nämligen

1 200 000 resp. 143 700.

Delegationen framhåller, att den trafikökning, som skulle följa av här

antydd utveckling av fordonsbeståndet, i förening med rådande tendenser

till utnyttjande inom lastbils- och busstrafiken av allt större och tyngre

fordon och fordonslaster, givetvis kommer att medföra betydligt ökade

krav på vägarnas bärighet och kvalitet i övrigt.

Med utgångspunkt från vissa siffror rörande vägnätets längd, tillåtet

axel- och boggietryck å olika vägar och broar samt tjälskadornas omfattning

konstaterar delegationen, att en stor del av vägnätet redan nu icke

motsvarar trafikens behov och näringslivets berättigade krav på möjligheter

till ekonomiska transporter.

Delegationen har inrättat sitt arbete på att i första hand uppdraga riktlinjer

till ett stamvägnät. Även om man räknar med ett mycket glest sådant,

kompletterat med ett sekundärt nät av en till vägarnas trafikbetydelse

avpassad standard, torde kostnaderna härför approximativt kunna

uppskattas till 10 å 20 miljarder kr. Vid ett genomförande av ett upprustningsprogram

av här angiven omfattning under 15 å 20 år — den

längsta tidsperiod en sådan upprustning rimligen bör få taga i anspråk —

kräves sålunda i medeltal ett årligt investeringsbelopp av storleksordningen

3/4 miljard kr., vilket innebär en successiv stegring av den nuvarande

investeringsvolymen till mer än det tredubbla.

Mot bakgrunden av det anförda framstår det enligt delegationen som

synnerligen angeläget, att de medel väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat

för kalenderåret 1957 till byggande av vägar och broar, 390 milj. kr„ oavkortade

ställes till styrelsens förfogande.

Över styrelsens och delegationens framställningar har yttrande avgivits

av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 23), vilken bl. a. uttalat, att väginvesteringarna

torde kunna utökas genom att icke blott egenregi utan även entreprenadarbeten

planeras och utföres så att de ger möjligast jämna syssel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

13

sättning året runt. Ur denna synpunkt kan en större investeringsram vara

genomförbar än den hittills för år 1954 resp. 1955 fastställda. Skall såväl

önskemålen om ett utökat ordinarie investeringsprogram som en ökad investeringsreserv

tillgodoses, torde emellertid enligt styrelsens mening projekteringsverksamheten

på vägområdet få ökas betydligt.

Slutligen har länsvägnämndernas förbund i skrivelse den 16 november

1955 understrukit nödvändigheten av att åtgärder vidtagas för genomförande

av den investeringsverksamhet på vägbyggnadsområdet, som vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 beräknas

ge möjlighet till. Vidare har förbundet hemställt, att definitiv ställning

måtte tagas till en successiv ökning av vägbyggnadsverksamheten

fram t. o. m. år 1959 i enlighet med det av styrelsen upplagda programmet.

Föredraganden framhåller bl. a., att det ekonomiska läget i landet alltfort

kräver en hård åtstramning av bl.a. investeringarna inom hela samhället.

Vid fördelningen av de produktiva resurser, som bedöms stå till

buds, måste, betonar föredraganden, väginvesteringarna givetvis bedömas

i förhållande till och avvägas mot andra angelägna behov inom icke blott

den statliga sektorn utan även samhället i övrigt. Genom motorfordonstrafikens

snabba ökning anmäler sig ett behov av upprustning av det allmänna

vägnätet, som väsentligt överstiger vad som upptagits i vägbyggandets

femårsprogram. Den avvägning, som måste ske vid den av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta omprövningen av nämnda program,

förutsätter därför enligt föredraganden i alldeles särskild grad en total

överblick över samhällets resurser och behov i fråga om investeringar.

Underlaget härför beräknas föreligga, sedan den nu igångsatta utredningen

rörande den ekonomiska långtidsplaneringen under femårsperioden 1956—

1960 slutförts. Detta kan beräknas ha skett i mitten av år 1956. Föredraganden

förordar, att det därför tills vidare skall anstå med en omprövning

av programmet samt att medel för nästa budgetår anvisas för den

ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten i enlighet med programmet

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskande.

Möjligheterna att kunna genomföra vägbyggnadsverksamheten enligt

programmet kommer, framhåller föredraganden, att bli beroende av utvecklingen

inom samhällsekonomien. En bedömning av utsikterna härutinnan

är mycket vansklig att göra även för den allra närmaste framtiden.

Föredraganden förutsätter under anslagen till byggande av vägar

och broar, att de inskränkningar i medelsanvändningen, som alltfort kan

visa sig erforderliga på grund av det allmänna ekonomiska läget, liksom

hittills får ske medelst av Kungl. Maj:t fastställda medelsförbrukningsramar.

De med begränsningen av medelsanvändningen sammanhängande

medelsbehållningarna under vägbyggnadsanslagen kan förutses komma att

behövas, om det visar sig möjligt att genomföra femårsprogrammet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

Föredraganden har härefter anfört följande rörande medelsberäkningen.

»Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke föreslagit någon ytterligare

medelsanvisning under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har

jag, såsom närmare anmäles under anslaget, ansett mig böra äska 30

milj. kr. bl. a. med hänsyn till angelägenheten av att vägarbetenas andel

i åtgärderna i säsongarbetslöshetsbekämpande syfte ökas.

Jag förordar således, att anslag för vägväsendet äskas hos riksdagen i

huvudsak i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita utom

i vad avser anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten, som torde böra upptagas

med 30 milj. kr. mot äskat formellt belopp. Detta innebär, att anslagen

till statliga väginvesteringar skulle ökas med ca 65 milj. kr.

till 420 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1955/56.

För det statliga vägunderhållet har jag ansett mig böra förorda

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till medelsanvisning av 300

milj. kr., vilket innebär en uppräkning i förhållande till innevarande budgetår

med 70 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen

tillstyrker jag en medelstilldelning av sammanlagt 152 milj. kr., vilket motsvarar

en höjning med tillhopa 30,7 milj. kr. i förhållande till motsvarande

anslag för innevarande budgetår. Av ökningen faller 20 milj. kr. på anslaget

till Bidrag till byggande av vägar och gator och återstoden på anslaget till

Bidrag till underhåll av vägar och gator.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning

förordar jag en ökning av medelsanvisningen med 4 milj. kr., så att dessa

anslag för nästa budgetår upptages med tillhopa 29,5 milj. kr. Av denna

ökning hänför sig 1,5 milj. kr. till ändrade bidragsgrunder beträffande

det enskilda vägunderhållet.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under

andra anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 42,6 milj. kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen. Under nionde, tionde, elfte och tolfte

huvudtitlarna föreslås därjämte, att ca 24,6 milj. kr. skall avräknas. Totalt

skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga ändamålen ca 67,2

milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande till

innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med omkring 10,i milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa

för budgetåret 1956/57 uppgå till sammanlagt (420 + 300 + 152 +29,5 +

67,2) 968,7 milj. kr. eller exakt angivet 968 741 040 kr., vilket innebär

en ökning i förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande

budgetår uppförda anslagsbelopp med omkring 180 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat

automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1956/57 till 1 030 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 968,7 milj. kr. disponeras för att täcka anslag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

15

på driftbudgeten. Återstoden, ca 61,3 milj. kr., torde få tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel. Genom en sådan

fondering skapas finansiella möjligheter till en framtida utökning av investeringarna

på vägområdet, när det samhällsekonomiska utrymmet härför

föreligger.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Mannerskantz och Birke (I: 75) och den andra inom andra

kammaren av Jjerr Svensson i Krokstorp m. fl. (II: 151), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte uttala, att de anslag som anvisats för vägbyggandet

under innevarande och nästkommande år i full utsträckning bör utnyttjas

för de angivna ändamålen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (I: 197) och den andra inom andra kammaren av

herr von Seth m. fl. (II: 362), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att

riksdagen som sin mening måtte uttala, att väg- och vattenbvggnadsstyrelsen

med beaktande av vad i motionerna anförts bör sträva efter att i

angiven omfattning bereda ökat utrymme för vägbyggande på entrepenad;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Spetz (I: 321) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson

i Osby in. fl. (11:252), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga

Kungl. Maj:t att låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnad

för tillhopa 390 milj. kr. samt för budgetåret 1956/57 anvisa anslag

till byggandet av vägar och broar med ett sammanlagt belopp av 195

milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (1:322) och den andra inom andra kammaren av

herrar Östlund och von Seth (11:363), i vilka likaledes hemställts, att

riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att låta under kalenderåret 1957

verkställa vägbyggnad för tillhopa 390 milj. kr. samt för budgetåret 1956/57

anvisa anslag till byggandet av vägar och broar med ett sammanlagt belopp

av 195 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Löfgren in. fl. väckt

motion (II: 508), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla att utredning — utan avvaktande av resultaten av utredningen

rörande den ekonomiska långtidsplaneringen under femårsperioden

1956—1960 — skyndsamt verkställes, syftande till alternativa förslag för

snabbt igångsättande av långsiktiga och enligt rationella och mekaniserade

metoder utförda vägarbeten, sedan ovannämnda ekonomiska långtidsplaneringsutrednings

synpunkter beaktats.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna I: 75, II: 362, II: 252, II: 363 och II: 508.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Utskottet. Liksom närmast föregående år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vid sina nu aktuella anslagsäskanden utgått från det program

för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten som låg till grund för

1954 års riksdagsbeslut rörande motorfordonsbeskattningens utformning.

Under hänvisning till de olägenheter som blivit en följd av att nyssnämnda

program genom de av Kungl. Maj :t vidtagna investeringsbegränsningarna

icke kunnat fullföljas har styrelsen samtidigt hemställt, att statsmakterna

måtte taga frågan om vägpolitiken på längre sikt under förnyat övervägande.

Delegationen för översiktlig vägplanering samt länsvägnämndernas

förbund ha dessutom inkommit med särskilda framställningar i ämnet,

varvid understrukits angelägenheten av att väginvesteringarna komma till

utförande i avsedd omfattning.

Föredraganden har bl. a. framhållit, att motorfordonstrafikens snabba

ökning föranlett ett behov av upprustning av det allmänna vägnätet, som

väsentligt överstege vad som upptagits i vägbyggandets femårsprogram.

Den avvägning som måste ske vid en ifrågasatt omprövning av nämnda

program förutsatte därför i alldeles särskild grad en total överblick över

samhällets resurser och behov av investeringar. Underlaget härför beräknades

föreligga, sedan den pågående utredningen rörande den ekonomiska

långtidsplaneringen under femårsperioden 1956—1960 slutförts, vilket väntades

ske inom kort. Med hänsyn härtill syntes tills vidare böra anstå

med en omprövning av vägprogrammet. Beträffande möjligheterna att

genomföra byggnadsverksamheten enligt nämnda program har föredraganden

vidare anfört, att detta komme att bli beroende av utvecklingen inom

samhällsekonomien. Även om en framtidsbedömning härvidlag vore mycket

vansklig, har föredraganden dock ansett sig böra räkna med att en särskild

medelsförbrukningsram för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

kunde bli erforderlig jämväl under nästa kalenderår. Något rambelopp

hade dock icke befunnits möjligt att nu angiva.

Mot föredragandens uttalanden ha motionsledes vissa erinringar framställts.

I de båda likalydande motionerna I: 75 och II: 151 bär sålunda

gjorts gällande, att det hinder för en utökning av väginvesteringarna som

ansetts föreligga genom den bristande tillgången på arbetskraft skulle vara

överdrivet. I anslutning därtill ha motionärerna hemställt, att riksdagen

måtte uttala att de anslag som anvisats för vägbyggandet under innevarande

och nästkommande år i full utsträckning böra utnyttjas för de angivna

ändamålen. Vidare har i motionen 11:508 hävdats nödvändigheten

av att frågan om en omprövning av vägpolitiken på längre sikt upptages

utan dröjsmål. I enlighet härmed anses riksdagen, utan avvaktan på resultatet

av den förenämnda utredningen rörande den ekonomiska långtidsplaneringen,

böra i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att utredning skyndsamt

verkställes, syftande till alternativa förslag för snabbt igångsättande

av långsiktiga och enligt rationella och mekaniserade metoder utförda vägarbeten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

17

Att investeringsregleringen på vägväsendets område skapat problem,

ägnade att i olika avseenden ingiva bekymmer, finner utskottet uppenbart.

Anledningen härtill är i första hand den snabbt växande trafiken och

därav föranlett behov av utökad vägbyggnadsverksamhet. I förevarande

sammanhang må erinras om att 1954 års program av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på sin tid betecknats såsom innefattande den minsta väginvesteringsvolym

som kunde ifrågakomma för att betingelser skulle ernås

för ekonomiskt gynnsamma landsvägstransporter. Icke ens detta minimiprogram

har emellertid kunnat fullföljas, oaktat redan vid tidpunkten för

dess ikraftträdande en betydande eftersläpning i förhållande till tidigare

uppgjorda planer förelåg. Avvikelserna för de båda kalenderåren 1954

och 1955 uppgå till respektive 45 och 50 milj. kr. För innevarande år

har kalkylerats med en investeringsnivå av 355 milj. kr.; den medgivna

medelsförbrukningsramen lämnar dock icke utrymme för investeringar till

eu större volym än 275 milj. kr., bortsett från vårt lands kostnadsandel

i den s. k. Trondlieimsvägen. Beaktas må vidare att i gällande vägprogram

angivna belopp äro framräknade på grundval av 1953 års prisnivå, varför

de faktiska avvikelserna icke oväsentligt överstiga de nominella. Förhållandena

måste dessutom ses mot bakgrunden av att delegationen för översiktlig

vägplanering nyligen, på basis av den nu kända och förutsebara

trafikutvecklingen, framlagt ett preliminärt förslag till upprustning av det

svenska vägnätet, för vars genomförande skulle erfordras ett årligt investeringsbelopp

av ca 750 milj. kr.

Jämväl ur planläggningssynpunkt har det nu tillämpade systemet för

reglering av vägbyggnadsverksamheten medfört påtagliga olägenheter. Beaktas

bör sålunda att gällande, enligt vägstadgans bestämmelser upprättade

flerårsplaner i fråga om investeringarnas omfattning grunda sig på 1954

års program. 1 och med att detta program icke kunnat följas ha emellertid

de aktuella arbetsplanerna måst ändras, vilket kommit att förrycka

verksamheten. De omställningssvårigheter som väg- och vattenbyggnadsverket

därigenom ställts inför ha självfallet blivit större, ju senare besked

lämnats om den medelsförbrukningsram som avsetts skola tillämpas under

vederbörande arbetsår. I detta sammanhang bör vidare ihågkommas, att

övergången till kalenderårsberäkning av här ifrågavarande anslag motiverats

just med de möjligheter till en bättre planläggning av byggnadsverksamheten

som därmed skulle stå att vinna. Det sätt varpå begränsningen

av väginvesteringarna genomförts under senare år har emellertid haft till

följd, att nyss angivna syfte icke uppnåtts.

Ännu en olägenhet med investeringsregleringen är den därav föranledda,

snabbt växande behållningen av outnyttjade automobilskattemedel, vare

sig denna behållning nu tar formen av överskott på själva specialbudgeten

2—522 56 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

eller av reservationer under vederbörande anslag. På grundval av uppgifter

som lämnats av riksräkenskapsverket kan den sammanlagda behållningen

vid instundande budgetårsskifte beräknas ha stigit till inemot

750 milj. kr. Visserligen kan invändas att denna anhopning av inkomster

icke behöver ge anledning till oro, eftersom ifrågavarande medel enligt

av riksdagen fastställda principer framdeles skola komma vägväsendet

till godo. Utskottet finner det också för sin del vara angeläget framhålla,

att något avsteg från dessa principer icke bör få förekomma. Även

må erinras om att någon fondering i egentlig mening icke sker av de

automobilskattemedel som inflyta visst budgetår men då icke förbrukas;

endast redovisningstekniskt upprätthålles en skillnad gentemot övriga

statsmedel.

Ovan utvecklade synpunkter skulle närmast leda till den slutsatsen, att

investeringsregleringen på förevarande område snarast bör upphöra och

att, såsom förordats i motionerna 1:75 och 11:151, vägbyggnadsanslagen

böra i full utsträckning utnyttjas. I rådande konjunkturläge synes emellertid

Kungl. Maj :t icke böra betagas möjligheten att underkasta jämväl

vägfrågorna den särskilda prövning som av samhällsekonomiska skäl må

vara befogad. Utskottet kan därför icke tillstyrka ett så långtgående förslag

som det i de båda nyssnämnda motionerna framförda. Samtidigt vill

utskottet likväl som sin mening uttala, att vägbyggnadsverksamheten bör

beredas ökat utrymme så snart förhållandena det medgiva. En betydelsefull

faktor i sammanhanget är självfallet tillgången på arbetskraft. Därest

vidgade befogenheter lämnas de regionala arbetsmarknadsorganen, torde

emellertid vissa möjligheter yppas för att tillgodose vägväsendets behov

av arbetskraft på ett smidigt sätt utan att fördenskull rubbningar skulle

behöva uppstå inom andra områden. Av den berättelse som överrevisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet avgivit för budgetåret 1954/55

framgår även, att den i väg- och brobyggnadsverksamheten sysselsatta

arbetsstyrkan varit mindre detta budgetår än närmast föregående. Det

synes utskottet önskvärt, att med hänsyn till de uppdämda behoven på

förevarande område vägbyggnadsverksamheten — även i ett konjunkturläge

som det rådande — bör få tillgodogöra sig den rationaliseringsvinst

i fråga om arbetskraft som följer med ökad mekanisering och andra

arbetskraftsbesparande åtgärder.

Den ståndpunkt utskottet sålunda intagit till frågan om väginvesteringarnas

omfång har närmast avseende å verksamheten under kalenderåret

1957. Med hänsyn till storleken av här föreliggande behov synes det

emellertid utskottet önskvärt, att om möjligt jämväl medelsförbrukningsramen

för innevarande kalenderår vidgas, även om en dylik åtgärd

medför vissa olägenheter ur administrativ och arbetsteknisk synpunkt.

Beträffande sistnämnda spörsmål vill utskottet vidare understryka angelägenheten

av att Kungl. Maj:ts beslut rörande anslagens disposition

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

19

meddelas i så god tid, att en rationell planläggning av verksamheten

blir möjlig. För innevarande kalenderår har en förbättring härutinnan

skett. Även mitten av november är emellertid en väl sen tidpunkt för att

nämnda syfte skall kunna tillgodoses.

I anslutning härtill vill utskottet ytterligare framhålla följande.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att föredraganden

har för avsikt att verkställa en omprövning av 1954 års vägprogram, sedan

nu pågående utredning om den ekonomiska långtidsplaneringen slutförts.

Enligt utskottets mening synes det välbetänkt, att resultatet av den nämnda

utredningen avvaktas, innan riktlinjerna för den framtida vägpolitiken

fastställas; i detta sammanhang bör jämväl beaktas, att delegationen för

översiktlig vägplanering ännu icke utarbetat något definitivt förslag till

stamvägnät. Utskottet önskar emellertid redan nu framföra vissa allmänna

synpunkter på förevarande spörsmål. I första hand vill utskottet då understryka

angelägenheten av att statsmakterna mera följdriktigt än tidigare

skett beakta den alltmer dominerande ställning som motorismen erhållit

inom det moderna samhället. De prognoser som uppgjorts över de förutsebara

förändringarna i fordonsbeståndet tyda på att denna omvandlingsprocess

kommer att fortskrida i allt snabbare tempo. Det svenska vägnätet

är uppenbarligen icke dimensionerat för att möta en trafikutveckling

av det slag som sålunda kan förväntas. Redan nu är f. ö. standarden

på vissa delar av vägnätet sådan, att kravet på god transportekonomi icke

kan upprätthållas, vilket vållar det samlade folkhushållet ansenliga förluster.

En annan omständighet som härvidlag förtjänar uppmärksamhet

är, att otillräckliga investeringar ofelbart leda till att underhållsverksamheten

måste ökas, vilket innebär en ekonomiskt mindre god användning

av tillgängliga medel. Mot bakgrunden av här antydda förhållanden synes

det utskottet uppenbart, att ökad vikt bör tillmätas behovet av eu effektiv

och framsynt upprustning av vägnätet.

Vad därefter angår det i den ovannämnda motionen II: 508 framställda

yrkandet vill det synas utskottet, som om motionärerna sammanblandat

två i viss mån från varandra artskilda problem, nämligen å ena sidan

bedömningen av frågan om väginvesteringarnas omfattning och å andra

sidan den huvudsakligen tekniska frågan om planerings- och projekteringsverksamlieten

på förevarande område. Såsom av det nyss anförda framgår

är utskottet i den förstnämnda frågan av den uppfattningen, att eu

närmare anpassning av investeringsvolymen efter 1954 års vägprogram bör

ske så snart förhållandena det medgiva men att med omprövningen av

detta program tills vidare bör anstå. I den sistnämnda frågan återigen

vill utskottet framför allt hänvisa till det arbete som utföres av delegationen

för översiktlig vägplanering. Som ett första resultat av detta arbete

föreligger nu, såsom tidigare omnämnts, ett preliminärt förslag till stamvägnät.

All igångsiilla en särskild utredning om just de spörsmål som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

delegationen redan har under behandling kan knappast vara motiverat.

Av nu anförda skäl bör enligt utskottets mening motionen II: 508 icke

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ett med vägbyggnadsverksamheten sammanhängande problem har upptagits

jämväl i de båda likalydande motionerna I: 197 och II: 362. I dessa

motioner har sålunda hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, med beaktande av vissa anförda synpunkter,

borde sträva efter att bereda ökat utrymme för vägbyggande på entreprenad.

Verkets egen andel i det totala vägbyggandet borde därvid lämpligen

fastställas till 20 procent.

Utskottet vill till en början erinra om att frågan om entreprenadsystemet

inom vägväsendet ägnades ingående uppmärksamhet så sent som vid

1954 års riksdag med anledning av då väckta motioner av enahanda innebörd

som de förevarande. Härutinnan torde få hänvisas till utskottets av

samma års riksdag godkända utlåtande nr 130. Däri anförda synpunkter ha

enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Vid bedömningen av den även

av årets motionärer upptagna frågan om prestationsvolymen per arbetare

och år som ett mått på effektiviteten hos väg- och vattenbyggnadsverket

å ena sidan och entreprenadföretagen å den andra bör sålunda beaktas, att

storleken av denna volym i hög grad sammanhänger med i vilken utsträckning

vederbörande arbete är mekaniserat. En rättvisande jämförelse i berörda

hänseende kan därför enbart göras mellan likartade arbeten. Det förhåller

sig emellertid så, att entreprenadföretagen i huvudsak utföra just

sådana arbeten där mekaniseringen kunnat drivas längst. Den höga prestationsvolym

dessa företag kunna uppvisa är därför helt naturlig. Vad entreprenadandelen

i det totala vägbyggandet därefter angår vill utskottet erinra

om alt det, för att en mera verklighetstrogen bild av förhållandena härutinnan

skall erhållas, är nödvändigt att taga hänsyn jämväl till de i vägoch

vattenbyggnadsverkets egna arbeten ingående delentreprenaderna. Sker

detta visar det sig, enligt vad utskottet under hand inhämtat, att av de

under år 1955 utförda vägbyggnadsarbetena 51 procent hade utlämnats på

entreprenad. Egenregiverksamheten intager således icke den dominerande

plats på hithörande område som motionärerna förmena. Vidare måste

hållas i minnet, att nämnda verksamhet till icke ringa del är föranledd av

sysselsättningspolitiska skäl, av en önskan att såvitt möjligt nå fram till

full utjämning mellan sommar- och vinterperioderna i fråga om arbetstillgången

inom väg- och vattenbyggnadsverket. Härvidlag framträder icke

minst behovet av att sysselsätta sådana vägunderhållsarbetare som under

vintersäsongen icke kunna beredas arbete inom vägunderhållet men som

erfordras där vid andra tidpunkter på året. Strävandena i nu angivna

riktning ha hittills lämnat mycket goda resultat. Vid väginvesteringarnas

nuvarande totalomfattning måste emellertid befaras, att den jämna sysselsättningen

av den hos väg- och vattenbyggnadsverket anställda arbets
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G ur lt)5G

21

kraften icke skulle kunna upprätthållas, därest i enlighet med motionärernas

förslag den i verkets egen regi bedrivna byggnadsverksamheten

mera avsevärt inskränktes. En större investeringsvolym däremot skulle

göra det möjligt att utan ifrågavarande olägenheter öka entreprenadandelen

i det totala vägbyggandet. Utskottet finner det också önskvärt att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i samma mån som investeringsverksamheten

beredes vidgat utrymme, ökar entreprenadförfarandet inom vägbyggandet.

Någon inbördes avgränsning av arbetena i egen regi och på

entreprenad till viss på förhand fixerad omfattning bör emellertid, såsom

utskottet framhöll redan i sitt av 1946 års riksdag godkända utlåtande nr

231, icke ske; vid valet mellan de båda arbetsformerna få i stället praktiska

skäl vara avgörande. Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter

anser sig utskottet icke kunna biträda det förslag härutinnan som

framlagts i motionerna I: 197 och II: 362.

Utskottet övergår härefter till frågan om beräkningen av de för nästa

budgetår äskade anslagen.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föredraganden förordat,

att anslagen till den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

upptagas med ett sammanlagt belopp av 390 milj. kr. I motionerna

1:321 och 11:252 samt 1:322 och 11:363 har hemställts om viss

ändring härutinnan, innebärande att Kungl. Maj :t visserligen skulle bemyndigas

att låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader intill

ovan angivna belopp men att själva anslagssumman skulle begränsas till

195 milj. kr. Enligt motionärernas mening är det nämligen icke erforderligt,

att medel nu anvisas i större omfattning än att de utgifter som beräknas

uppkomma under det aktuella budgetåret bli vederbörligen täckta.

Med sin hemställan åsyfta motionärerna uppenbarligen en återgång till

budgetårsberäkning av förevarande anslag. Utskottet vill erinra om att förslag

av denna innebörd tidigare framförts två år i rad utan att dock vinna

riksdagens bifall. Anledning för riksdagen att nu intaga någon annan ståndpunkt

synes icke föreligga. Visserligen har, såsom utskottet i det föregående

anfört, syftet med övergången till kalenderårsberäkning i viss mån

gått förlorat genom det sätt varpå investeringsregleringen på förevarande

område nu handhaves. Denna konjunkturpolitiskt betingade omständighet

rubbar dock icke principens riktighet i och för sig. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322 och II: 363, såvitt

de avse återgång till budgetårsberäkning av anslagen till de statliga väginvesteringarna.

I enlighet härmed kommer utskottet att undei punkten 11

hemställa, att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas sammanlagt 390

milj. kr.

Utöver sistnämnda belopp ha äskats 30 milj. kr. såsom förstärkning av

anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten, att i mån av behov användas huvud
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsulskuttets utlåtande nr 6 år 1056

sakligen för utförande av beredskapsarbeten på vägar och gator. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har för sin del icke ifrågasatt någon ytterligare

medelsanvisning under detta anslag för nästa budgetår utan i stället föreslagit,

att i förekommande fall ianspråktagande av anslag å allmän beredskapsstat

skulle få ske.

Med hänsyn till den starka återhållsamhet som ansetts böra iakttagas

i fråga om de ordinarie väginvesteringarna finner utskottet det tveksamt,

om ett så relativt betydande belopp som 30 milj. kr. bör anvisas för arbeten

av här avsett slag, vilka i inånga fall visat sig kunna färdigställas först

efter avsevärd tid och därför, i den mån de varit upptagna i gällande flerai

splaner för vägväsendet, kommit att ytterligare komplicera planläggmngsverksamheten.

Utskottet har dock icke velat motsätta sig Kungi.

Maj :ts förslag. Därvid förutsätter utskottet, att anslaget utnyttjas utan förfång

för det ordinarie vägbyggandet och alt de arbeten som komma till utlöiande

bedrivas så effektivt som möjligt. Med anledning av föredragandens

uttalande, att det huvudsakligen skulle bli annan arbetskraft än

vägarbetare som komme att sysselsättas i ifrågavarande arbeten, vill utskottet

slutligen framhålla, att även med nuvarande säsongutjämning sysselsättningssvårigheter

kunna uppstå för vägarbetarna. Hinder bör därför

självfallet icke möta att utnyttja förevarande anslag för att, bl. a. med

sysselsättningsarbeten, avhjälpa även sådana svårigheter.

För det statliga vägunderhållet har Kung], Maj:t äskat ett anslag av

300 milj kr., vilket i förhållande till innevarande års riksstat innebär en

förstärkning med 70 milj. kr. I beloppet äro inräknade medel å tillhopa

45 milj. kr. för vissa förstärknings- och beläggningsarbeten i anslutning

till det löpande underhållet. Anslagsäskandet överensstämmer med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag i ämnet. Föredraganden har dock

utgått från att det får ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den begränsning

av medelsförbrukningen för nyssnämnda arbeten som kan visa

sig erforderlig med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget.

Utskottet — som vill erinra om att årets riksdag, med godkännande avvad

utskottet i sitt utlåtande nr 33 hemställt, till förevarande ändamål anvisat

ett tilläggsstatsanslag av 25 milj. kr. — anser den av Kungl. Maj:t förordade

uppräkningen av anslaget för nästa budgetår vara att hälsa med

tillfredsställelse. Även om investeringsverksamheten icke bedöines kunna

få en mot trafikutvecklingen svarande omfattning, synes nämligen i

varje fall den principen böra följas, att det redan befintliga vägnätet hålles

i ett tillfredsställande skick. Icke minst av detta skäl finner utskottet det

kunna starkt ifrågasättas, om någon ramreglering lämpligen bör ske av

de medel som äskats för vissa speciella åtgärder i samband med det ordinarie

vägunderhållet. Då därtill kommer, såsom föredraganden själv framhållit,

att de arbeten för vilka dessa medel äro avsedda icke torde medföra

någon nämnvärd ökning i efterfrågan på arbetskraft, förutsätter utskottet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

23

att förevarande anslag, därest icke konjunkturläget skulle undeigå eu allvarlig

tillspetsning, utan inskränkning ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande.

I övriga hithörande delar innebär Kungl. Maj :ts förslag, att bidiagsanslagen

till den kommunala väghållningen uppräknas med 30,7 till 152,o

milj. kr. och bidragsanslagen till den enskilda väghållningen med 4,o till

29,5 milj. kr. Då förslaget icke givit utskottet anledning till erinran, kommer

utskottet att under vederbörande punkter hemställa, att ifrågavarande

anslag anvisas med de av Kungl. Maj :t äskade beloppen. I anslutning därtill

kommer utskottet vidare att ingå på vissa motionsledes framställda

yrkanden.

Utskottet vill slutligen erinra om att för administration och diverse

ändamål äskats sammanlagt 67,2 milj. kr. Vid bifall såväl härtill som till

vad utskottet under förevarande punkt förordat skulle de anslag som skola

avräknas mot automobilskattemedlen komma att för nästa budgetår uppgå

till inalles (390,o + 30,o + 300,o + 152,o + 29,5 + 67,2 = ) 968,7 milj. kr.

I förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslag innebär detta en ökning med ca 180,o milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna

vidare beräknats till 1 030,o milj. kr., skulle således

det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets

specialbudget komma att öka med 61,3 milj. kr.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322 och II: 363,

i vad de avse förslag om återgång till budgetårsberäkning av

anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten,

icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna I: 197 och II: 362, i vad de avse frågan

om entreprenadsystemets omfattning inom vägväsendet, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionen 11:508 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att riksdagen må, i anledning av föredragandens uttalande

under förevarande punkt samt motionerna I: 75 och

11:151, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 26—28) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1956

Till forevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 230 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg en reservation

av 15,8 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Vag- och vattenbyggnadsstgrelsen beräknar, att kostnaderna för vägunderhållet,

vilka i petita för innevarande budgetår uppskattades till 235

milj. kr., för nästa budgetår kommer att stiga med 20 milj. kr. för det normala

vägunderhållet, vari bl. a. ingår en kostnadsökning på grund av ökad

trafik med 15 milj. kr. Härutöver beräknar styrelsen 45 milj. kr. för vissa

särskilda åtgärder utöver det normala underhållet, såsom påförande av förstärknings-

och (eller) bärlager på svaga vägar samt utförande av enkla

beläggningar på eller oljebehandlingar av mera trafikerade grusvägar:

Totalt skulle således för nästa budgetår enligt styrelsen erfordras 300 milj.

kr. med följande fördelning på olika arbeten.

Arbete

Milj. kr.

Grusning in. m....................................

Dammbindning ............................

Hyvling ............................................................

Vägkropp ....................................

Trummor, diken, slänter, räcken m. m.......................

Broar, bryggor, färjor ............................................

Belagd vägbana ...................................

Vinterväghållning ...............................

Materialtillverkning .......................

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader in. m

Katastrofreserv, främst försvårad vinterväghållning

Förstärkningsåtgärder i anslutning till underhållet

26

34

21

12

28

14

16

41

37

21

5

45

300

Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 27), vilken framhållit, att den ökning av väg- och vattenbyggnadsverkets

kår av underhållsarbetare, som skulle följa av den av styrelsen

begärda utökningen av vägunderhållet, icke blir alltför betydande med

hansyn till den höga rationaliseringsgraden inom vägunderhållet.

Föredraganden har intet att erinra mot styrelsens medelsberäkning för

det normala underhålllet. Mot bakgrunden av de ökade påfrestningar på

vägunderhållet, som den alltmer stegrade trafiken medför, har han även

funnit sig böra godtaga styrelsenk äskande om 45 milj. kr. för olika slags

förstärknings- och beläggningsarbeten, som icke kan hänföras till normalt

underhåll. Föredraganden har emellertid utgått ifrån att det får ankomma

på Kungi. Maj :t att besluta om den begränsning av medelsförbrukningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

25

för dessa arbeten, som kan visa sig erforderlig med hänsyn till konjunkturoch

arbetsmarknadsläget.

I detta sammanhang har föredraganden vidare upptagit frågan om bestridandet

från förevarande anslag av del av kostnader för viss av militära

myndigheter bedriven färjtrafik samt härom anfört följande.

»I skrivelse den 12 februari 1954 har marinförvaltningen hemställt om

ersättning med 38 000 kr. för vartdera budgetåret 1953/54 och 1954/55 för

uppehållande av den i Stockholms kustartilleriförsvars regi bedrivna färjtrafiken

över Vaxholmssundet och Oxdjupet i Stockholms län. Ersättningsbeloppen

är beräknade med hänsyn till det inkomstbortfall, som under

nämnda budgetår uppkommit till följd av att förut utgående avgifter för

befordran av passagerare och fordon å färjlederna genom Kungl. Maj:ts

beslut tidigare borttagits. Ersättning för motsvarande inkomstbortfall —

ehuru av mindre omfattning — under åren 1950 och 1951 har utgått till

marinförvaltningen från anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål.

För tiden den 1 januari 1952—30 juni 1953 har av vissa skäl

intet bidrag begärts.

Ifrågavarande färjleder drivs i statlig regi genom militär myndighets

försorg och fyller samma funktion som allmänna färjleder. Avsikten är

också att färjtrafiken skall övertagas av väg- och vattenbyggnadsverket

med början under år 1956 med trafiken över Vaxholmssundet. Starka skäl

synes mig därför tala för att kostnaderna för inkomstbortfallet beträffande

den civila trafiken bör bestridas på samma sätt som kostnaderna

för driften av allmänna färjleder över huvud. Dessa sistnämnda kostnader

belastar det statliga vägunderhållsanslaget. Jag avser därför, om riksdagen

ej har något att erinra däremot, att i fortsättningen föreslå utbetalning

från förenämnda anslag även av de ersättningar, som skäligen bör

utgå till marinförvaltningen för inkomstbortfall i anledning av att trafiken

på ifrågavarande färjleder befriats från avgifter.»

Utskottet. Vad föredraganden anfört och förordat rörande bestridandet

av kostnaderna för viss färjtrafik i Stockholms län har icke givit utskottet

anledning till erinran. Under hänvisning jämväl till vad utskottet under

föregående punkt framhållit hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I 1 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.

29—32) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1956/57 till byggande av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag

å tillhopa 390 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

Anslag

1954/55

Nettoutgift *

resp.

nettoinkomst

Reservation

vid budget- årets utgång

Anslag

1955/56

Styrelsens

förslag

1956/57

Föredra-

gandens

förslag

1956/57

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Byggande av

riks-

vägar .....

Byggande av

läns-

95,0

9,8

85,2

115

140

130

vägar .....

Byggande av

öde-

203,0

34,2

168,8

215

224

234

bygdsvägar

Byggande av

stor-

10,0

1,7

8,3

12

12

12

broar .....

12,0

0,3

12,3

13

14

14

320

45,4

274,6

355

390

390

1 Inklusive

inkomster om

9,6 resp. 27,3, 0,5 och 0,4 milj.

kr. avseende

överföring

av behållningar från äldre anslag.

Inledningsvis har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen lämnat en redogörelse

för ställningen å hithörande anslag för tiden 1 januari 1954—31

december 1955.

Styrelsen har vidare erinrat om att den vid upprättandet av flerårsplanerna

för perioden 1955—1959 utgått från det tidigare i allmänna översikten

berörda investeringsprogrammet (jfr punkten 9). För åren 1955

och 1956 har också, framhåller styrelsen, anslag, överensstämmande med

totalbeloppen i detta program anvisats. Även anslagen för år 1957 (budgetåret

1956/57) bör, som tidigare nämnts, följa denna plan och sålunda upptagas

till ett totalbelopp av'' 390 milj. kr. Härigenom skulle medel bli tillgängliga

för flerårsplanernas tre första år.

Vad angår medlens fördelning på de skilda anslagen framhåller styrelsen,

att detta spörsmål — sett på längre sikt — är en av de betydelsefullaste

frågor, som delegationen för översiktlig vägplanering har att klarlägga. I

avvaktan på detta utredningsresultat torde man, framhåller styrelsen, liksom

hittills få lita till tidigare undersökningar och allmän kännedom om

vägnätet och vägtrafikens utveckling enligt vilka allt tyder på ett särskilt

accentuerat behov av genomgående vägförbindelser av hög klass. Det är

därför, enligt styrelsen, angeläget, att utbyggnaden av ett sådant vägnät

genomföres så snart som möjligt. Styrelsen erinrar härvid om att flerårsplanerna

för perioden 1955—1959 syfta till en vägbyggnadsverksamhet med

angiven inriktning. Styrelsen upplyser emellertid om att även vid ett full
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1!)5G

27

följande av planerna åtskilliga delar av riksvägarna vid periodens utgång

alltjämt komma att kvarligga som grusvägar med otillräcklig standard.

Det sagda talar enligt styrelsens mening för att den i det föregående angivna

fördelningen mellan anslagen till riksvägar och länsvägar hör bibehållas.

Vad angår anslaget till Byggande av storbroar erinrar styrelsen oan vad

statsutskottet vid 1955 års riksdag anfört i’örande detta anslag (SU 6 s. 19)

samt framhåller i anslutning härtill, att styrelsen vid sina beräkningar av

anslagsbehovet för budgetåret 1954/55 utgått från såväl de nybyggnadsföretag

som de ombyggnadsarbeten, som borde utföras under år 1955, och

med ledning härav äskat 12 milj. kr., vilka även anvisades av riksdagen.

Arbetet med uppi-ättande av flerårsplanerna har bediivits med utgångspunkt

från statsmakternas beslut i fråga om anslagstekniken. Preliminärt

har styrelsen därvid räknat med en successiv stegring av anslaget

med 1 milj. kr. för vartdera av åren 1956—1958 samt med ett oförändrat

anslag av 15 milj. kr. för år 1959. I styrelsens slutliga förslag till flerårsplaner

har sistnämnda belopp med hänsyn till angelägenheten av ökad

medelstilldelning under anslaget dock höjts till 16 milj. kr.

Då tillgången på bl. a. teknisk personal är begränsad, skulle en utbyggnad

av storbroarna i större omfattning än som förutsatts i här redovisade

förslag till flerårsplaner medföra en minskning i utbyggiaadstakten

för övriga broar.

Föredraganden framhåller inledningsvis att medelsförbrukningen under

år 1954 uppgick till 244,8 milj. kr. De vid början av år 1955

disponibla medlen för den ordinarie verksamheten utgjordes av ett

överskott från tidigai-e års verksamhet om ca 39,6 milj. kr. samt de på

riksstaten för budgetåret 1954/55 anvisade, för kalenderåret 1955 avsedda

anslagen om 322,i milj. kr. eller tillhopa 361,7 milj. kr. Härvid har hänsyn

även tagits till anslagen till Byggande av bro vid Bergnäset och Byggande

av bro vid Hjulsta. Föredraganden meddelar vidare, alt Kungl. Maj :t

med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget sett sig nödsakad att

genomföra eu begränsning av den för år 1955 tänkta ramen om ca 320 milj.

kr. för väginvesteringarna. Ramen fastställdes därvid ursprungligen i början

av året till 250 milj. kr. motsvarande i stort sett vad som investerades i vägar

under år 1954. Sedennera omprövades ramens storlek och kunde successivt

höjas för att i oktober fastställas till 275 milj. kr. Medelsförbrukningen

under år 1955 kan beräknas komma att stanna vid ca 260 milj. kr.

Vad angår de för innevarande budgetår anvisade anslagen erinras om,

alt de är beräknade för eu omslutning under år 1956 av 355 milj. kr. Om

man utgår från dagens konjunkturläge, föreligger emellertid enligt föredraganden

mindre gynnsamma förutsättningar för eu investeringsverksamhet

av sådan omfattning på förevarande område. Genom beslut

den 18 november 1955 har sålunda Kungl. Maj:t meddelat väg- och vatten
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

byggnadsstyrelsen, att investeringsverksamheten under år 1956 tills vidare

bör anpassas inom en ram av 275 milj. kr. eller samma rambelopp som

slutligt fastställdes på hösten för år 1955. Därtill kommer ett belopp av

drygt 8 milj. kr., avseende Sveriges kostnadsandel under år 1956 i den s. k.

Trondheimsvägen. I anslutning härtill påpekar föredraganden, att besked

i ämnet alltså kunnat lämnas några månader tidigare för år 1956 än i förhållande

till år 1955, vilket har betydelse för planerandet av vägbvggnadsarbetena.

Föredraganden har härefter anfört följande.

»För nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt 390

milj. kr. enligt det program för femårsperioden 1954/55—1958/59, som lagts

till grund för statsmakternas beslut om motorfordonstrafikens beskattning.

Det är av flera skäl icke möjligt att redan nu taga ställning till frågan

om lämplig och möjlig medelsförbrukningsram för den statliga vägoch

brobyggnadsverksamheten under år 1957. Mycket talar för att förevarande

anslag kommer att uppvisa betydande medelsbehållningar vid slutet

av år 1957. Som jag anfört i den allmänna översikten är jag dock ej beredd

att nu ompröva riktlinjerna för denna verksamhet utan förordar att

anslagsmedel tills vidare anvisas för ändamålet i enlighet med nämnda femårsprogram.

Jag föreslår därför, att anslagen till de statliga väg- och broinvesteringarna

för nästa budgetår uppföres med sammanlagt 390 milj. kr.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den begränsning

av medelsförbrukningen, som eventuellt kan bli erforderlig även under år

1957 med hänsyn till konjunktur- och arbetsmarknadsläget. Det bör emellertid

också få ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter att om arbetsmarknadsläget

så påkallar — på liknande sätt som medgivits för innevarande budgetår

— bemyndiga vägförvaltningarna att utöka byggnadsverksamheten

genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp

av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda för

den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1957.

Jag övergår nu till frågan hur totalbeloppet för budgetåret 1956/57

(ax-betsåret 1957) skall fördelas på de fyra anslagen till byggande av vägar

och broar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår en fördelning av

äskade 390 milj. kr. med 140 milj. kr. till Byggande av riksvägar, 224 milj.

kr. till Byggande av länsvägar, 12 milj. kr. till Byggande av ödebygdsvägar

och 14 milj. kr. till Byggande av storbroar. Jämfört med fjolårets

medelsanvisning innebär styrelsens förslag, att 25 milj. kr. av den äskade

medelsökningen om 35 milj. kr. lägges på anslaget till Byggande av riksvägar

medan anslaget till Byggande av länsvägar föreslås ökat med 9

milj. kr. och anslaget till Byggande av storbroar med 1 milj. kr. Anslagsbeloppet

till Byggande av ödebygdsvägar föreslås oförändrat. Vad angår

fördelningen mellan anslagen till riksvägar och länsvägar anser jag mig

böra på samma sätt som i förra årets statsverksproposition fästa något

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

29

större avseende vid det föreliggande stora upprustningsbehovet i fråga om

länsvägsnätet än vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort. Jag förordar,

att riksvägsanslaget ökas med 15 milj. kr. till 130 milj. kr. och

att av de nya medlen 19 i stället för föreslagna 9 milj. kr. reserveras för

länsvägsanslaget, som i så fall skulle uppföras med 234 milj. kr. Beträffande

storbroanslaget torde, av de skäl styrelsen anfört, en större ökning

av detsamma än vad styrelsen föreslagit f. n. icke möjliggöra en i och för

sig önskvärd stegrad takt i byggande av storbroar. I detta sammanhang

må nämnas att storbroanslaget vid ingången av år 1956 torde komma att

uppvisa ett överskott om ca 8 milj. kr. Under sådana förhållanden synes

styrelsens förslag till anslagsberäkning för nästa budgetår i fråga om

storbroar böra godtagas. Jag tillstyrker även förslaget, att anslaget till

Byggande av ödebygdsvägar upptages med oförändrat belopp eller med

12 milj. kr.»

I motionerna 1:321 och 11:252 samt 1:322 och 11:363 har föreslagits,

att anslagen till byggande av vägar och broar för budgetåret 1956/57 anvisas

med ett sammanlagt belopp av allenast 195 milj. kr. och att Kungl.

Maj:t i stället bemyndigas alt låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader

för ett sammanlagt belopp av 390 milj. kr. (jfr punkten 9).

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 har utskottet intet att

erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag anvisas med tillhopa 390 milj. kr. Utskottet avstyrker

således bifall till motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322 och II: 363,

i vilka hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att låta

under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader intill sistnämnda belopp

men samtidigt begränsa den därmed sammanhängande anslagsanvisningen

för budgetåret 1956/57 till sammanlagt 195 milj. kr.

Ovan angivna belopp av 390 inilj. kr. har förutsatts skola fördelas med

130 milj. kr. till byggande av riksvägar, med 234 milj. kr. till byggande av

länsvägar, med 12 milj. kr. till byggande av ödebygdsvägar och med 14

milj. kr. till byggande av storbroar. I förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag innebär detta, att 10 milj. kr. överförts från riksväg-

till länsväganslaget. I avvaktan på resultatet av den omprövning av

1954 års vägprogram som avses skola ske i en nära framtid vill utskottet

icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag i fördelningsfrågan.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:321 och 11:252 samt 1:322 och

11: 363, såvitl nu är i fråga, för budgetåret 1956/57 anvisa föl
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i956

jande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte
-

medlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar ........................ kr. 130 000 000

b) Byggande av länsvägar ........................ » 234 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 12 000 000

d) Byggande av storbroar ........................ » 14 000 000

12 :o) Vissa vägbyggnad sarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 33

och 34) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett formellt belopp av 100

kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg en reservation av 1 216 600

kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget även för

nästa budgetår skall upptagas med ett formellt belopp.

Föredraganden erinrar om att förevarande anslag närmast är avsett att

finansiera vägbyggnadsarbeten i väg- och vattenbygnadsstyrelsens eller

arbetsmarknadsstyrelsens regi i syfte dels att avhjälpa vissa säsongmässiga

sysselsättningssvårigheter med avseende på vägväsendets arbetarpersonal

och dels att bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft inom skogsbruket

in. m. I den mån så med hänsyn till arbetsmarknadsläget prövas erforderligt

må anslaget även användas till ett förstärkt underhåll samt till bidrag

till sådana enskilda och kommunala vägföretag, som enligt normala grunder

är berättigade till sådant bidrag. Vidare erinras om att anslaget jämväl

må tjäna som reserv för vissa andra extra ordinära ändamål, som närmare

angivits i 1952 års statsverksproposition (VI ht p. 21) samt att

det endast får disponeras för sådana företag, som kan bedrivas utan förfång

för arbetskraftsförsörjningen för de arbeten, vilka samtidigt skall

utföras i ordinarie ordning.

Föredraganden anför vidare följande.

»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har icke ifrågasatt någon ytterligare

medelsanvisning under detta anslag för nästa budgetår utan i stället föreslagit

att om behov därav skulle uppkomma ianspråktagande av anslag å

allmän beredskapsstat skulle ske. Emellertid kan, som chefen för socialdepartementet

vid anmälan denna dag av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in. anfört, redan nu förutses, att behov för nästa

budgetår av att sätta igång väg- och gatuarbeten i säsongarbetslöshetsbekämpande

syfte kommer att föreligga. Jag anser det därför riktigast att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

31

räkna med medel härför. Sedan säsongutjämningen inom del ordinarie

vägbyggandet numera drivits mycket långt, blir det huvudsakligen annan

arbetskraft än vägarbetare, som kommer att sysselsättas i ifrågavarande

arbeten. Dessa arbeten kommer därför i fortsättningen att praktiskt

taget helt få karaktären av beredskapsarbeten. Som i nyssnämnda

sammanhang ävenledes anförts av chefen för socialdepartementet undersöker

arbetsmarknadsstyrelsen möjligheterna att i större utsträckning än

de senaste åren driva väg- och gatuarbeten i säsongarbetslöshetsbekämpande

syfte. Många av ifrågavarande vägbyggnadsföretag kommer att avse

arbeten, som är upptagna i gällande flerårsplaner för den ordinarie vägbyggnadsverksamheten

och som på så sätt kan komma att utföras tidigare

än vad som eljest skulle bliva fallet. Under föregående budgetår uppgick

kostnaderna för dylika arbeten till 18 milj. kr. För innevarande budgetår

beräknas de till 22,5 milj. kr. Jag föreslår med hänsyn till det anförda, att

under förevarande anslag för nästa budgetår upptages ett belopp av 30 milj.

kr. att användas, i den mån så blir erforderligt, huvudsakligen för utförande

av beredskapsarbeten på vägar och gator i enlighet med anslagets hittillsvarande

användningsområde beträffande arbetsobjekten.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

13:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 34 och 35) och under hänvisning jämväl till

vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

42 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har

(punkt 14, s. 35—38) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till byggande av

vägar och gator för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

110 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 90,o milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg eu

reservation av ca 83,7 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ell anslag av

110 000 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Styrelsen erinrar om att den i petita för budgetåret 1955/56 utgick ifrån

ett anslag för budgetåret 1956/57 om 110 milj. kr., vilket tillsammans med

för innevarande budgetår anslagna medel skulle innebära ett sammanlagt

anslagsbelopp av ca 200 milj. kr. för åren 1956—1957, som omfattas av

nästa fördelningsplan. Styrelsen har utgått ifrån att den sålunda avsedda

utökningen av verksamheten skall fullföljas och därför för nästa budgetår

äskat ett anslag av 110 milj. kr.

I skrivelse den 17 oktober 1955 har Stor-Stockholms trafikutredning

hemställt om en uppräkning av anslaget till 140 milj. kr.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits

av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 36).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att fördelningsplanen för

åren 1954 och 1955 enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innefattar

en sammanlagd omslutning i statsbidragskostnader av 245 milj. kr.,

därvid hänsyn tagits till kostnadsökningar in. m„ som skett sedan

de i planen ingående företagen kalkylerades. De för denna tid häremot

svarande tillgängliga bidragsmedlen — nämligen för budgetåren

1953/54 och 1954/55 anvisade anslag efter vissa smärre avdrag och

med bortseende från det belopp om 1,5 milj. kr„ som i sysselsättningsutjämnande

syfte anvisats på tilläggsstat för budgetåret 1953/54 —- uppgår

till (44 + 75) 119 milj. kr. Det återstående beräknade behovet av statsbidrag

för i nämnda fördelningsplan upptagna arbeten utgör sålunda (245

— 119) 126 milj. kr.

Föredraganden anför vidare följande.

»Vad gäller anslagstilldelningen i förhållande till bidragsbehovet för utförda

arbeten är förhållandet följande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har under hand meddelat, att de arbeten, ingående i förevarande fördelningsplan,

vilka städerna utfört före den 1 januari 1955, beräknas motsvara

ett statsbidragsbelopp, som jämte förefintlig eftersläpning av anslagstilldelningen

från den närmast föregående fördelningsplanen överstiger de

för år 1954 avsedda bidragsmedlen med omkring 6,5 milj. kr. Styrelsen har

räknat med att denna s. k. överdisponering av anslaget skall täckas i efterhand

av anslagsmedel, som anvisas för följande år. Under år 1955 beräknar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt uppgift, att anläggningsverksamheten

inom ramen för 1954—1955 års fördelningsplan skall få eu

omslutning av ca 55 milj. kr., räknat i statsbidragskostnader. I enlighet

härmed skulle berörda eftersläpning av anslagstilldelningen i förhållande

till bidragsbehovet för utförda arbeten vid ingången av år 1956 alltså ha

förbytts i en behållning om (75 — 6,5 — 55) 13,5 milj. kr.

De under år 1954 utförda bidragsberättigade arbetena enligt fördelningsplanen

motsvarar enligt uppgift en bidragstilldelning av 35 milj. kr. Under

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

33

år 1955 beräknas såsom nämnts motsvarande arbeten bli utförda till ett

statsbidragsbelopp av omkring 55 milj. kr. De för budgetåret 1955/56 anvisade,

för kalenderåret 1956 avsedda bidragsmedlen utgör 90 milj. kr.

För år 1957 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt ett anslagsbelopp

av 110 milj. kr. Vid bifall härtill skulle de disponibla medlen för åren

1956 och 1957 uppgå till (13,5 + 90 + 110) 213,5 milj. kr. Styrelsen har

preliminärt räknat med att förbrukningen av dessa medel kommer att

uppgå till ca 85 milj. kr. under år 1956 och ca 125 milj. kr. under år 1957.

För tillgodoseende av de stora bidragsbehoven på förevarande område

har anslaget successivt uppräknats för budgetåren 1954/55 och 1955/56.

Vad angår anslagsberäkningen för nästa budgetår har Stor-Stockholms

trafikutredning hemställt om en höjning av anslaget till minst 140 milj.

kr. Ehuru alltjämt stora behov otvivelaktigt förefinnes, är likväl möjligheterna

att öka byggnadsverksamheten genom höjd medelstilldelning i

rådande arbetsmarknadsläge begränsade. Redan av denna anledning anser

jag mig icke kunna förorda en höjning av anslaget av den storleksordning

utredningen föreslagit. Med hänsyn härtill torde anslagsökningen i likhet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag böra begränsas till 20 milj.

kr. och anslaget således för nästa budgetår uppföras med 110 milj. kr.,

vilket belopp också förutsatts i samband med utredningen angående beskattningen

av motorfordonstrafiken.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

110 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 ro) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 38—45) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet

förordade ändringar i gällande bestämmelser rörande statsbidrag

till enskild väghållning, dels till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

15 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock medgiva

att under budgetåret 1956/57 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende

inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett

totalbelopp av 2 000 000 kr.

Anslagets användning regleras bl. a. genom bestämmelserna i kungörelsen

den 19 december 1952 angående statsbidrag till enskild väghållning

(SFS 793/52). Enligt dessa bestämmelser utgår underhållsbidrag med 60 %

och, då synnerliga skäl föreligger, med 75 % av den beräknade kostnaden

3—522 60 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

för underhåll av bidragsberättigad enskild väg. Beträffande varje sådan väg

skall ny uppskattning av underhållskostnaden (omuppskattning) ske minst

vart femte år. Till åtgärd, som prövas erforderlig ur trafiksäkerhetssynpunkt

å väg, till vilken underhållsbidrag beviljats, må särskilt bidrag, s. k.

iståndsättningsbidrag, utgå med högst 60 % av den för sådan åtgärd beräknade

kostnaden. I proposition nr 221/1952 har lämnats en redogörelse för

de åtgärder, till vilka iståndsättningsbidrag må utgå. Jämlikt 28 § bidragskungörelsen

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdat närmare anvisningar

rörande tillämpning av kungörelsen. Arbeten av större omfattning

är att betrakta som byggnadsåtgärder. Till dessa kan byggnadsbidrag beviljas.

Å gällande riksstat har anslaget upptagits med 12,5 milj. kr. Vid utgången

av budgetåret 1954/55 förelåg en reservation av 3,5 milj. kr. å tidigare

anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppföres

med 15,5 milj. kr.

På grundval av en av styrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t företagen

utredning om en höjning av statsbidraget till underhåll av enskilda vägar

m. m. föreslår styrelsen en höjning av bidragsprocenten med 5 %. Bidragen

skulle således bestämmas till 65 resp. 80 %. Vad angår iståndsättningsbidraget

anser styrelsen detsamma böra bibehållas vid nuvarande

procentsats men förordar i stället en utvidgning av dess tillämpningsområde

till att omfatta även åtgärder för att öka framkomligheten på vägarna.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om höjning av nu utgående

statsbidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. har yttranden avgivits

av statskontoret, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Skaraborgs,

Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare ha Länsvägnåmndernas

förbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Svenska

landstingsförbundet hörts i ärendet.

Föredraganden har bl. a. anfört följande.

»Inledningsvis uttalar sig styrelsen för bibehållande av nuvarande system

med bidrag utgående på beräknad kostnad. Styrelsens förslag härutinnan

har godtagits av remissinstanserna, övervägande skäl talar också enligt

min mening för att de nuvarande reglerna i denna del bibehålies oförändrade,

varigenom väghållarna undgår en betungande räkenskapshållning

och statsmakterna en tids- och personalkrävande räkenskapsgranskning.

Då det gäller spörsmålet om en höjning av underhållsbidragen, har

styrelsen utgått från statsmakternas beslut i frågan vid 1952 års riksdag.

Med ledning av tillgängliga uppgifter rörande underhållskostnaderna för

de enskilda vägar, som omuppskattats år 1955 och således dessförinnan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

35

senast kostnadsuppskattats år 1950, har stju-elsen framräknat kostnadsstegringen

för underhållet under den angivna tidsperioden. Kostnadsökningen

har styrelsen funnit bero på dels förändringar i penningvärdet

och dels en inträdd trafikökning. I avsaknad av kostnadsindex för det enskilda

vägunderhållet och av uppgifter om hur stor trafikökningen varit

på de enskilda vägarna — trafikräkning sker nämligen ej å dessa vägar —

synes styrelsen ha utgått ifrån att kostnadsstegringen i stort sett kan till

lika delar tillskrivas penningvärdesförändringen och trafikökningen. Med

denna utgångspunkt och, då styrelsen ansett, att de enskilda väghållarna

bör erhålla kompensation endast för den del av de ökade underhållskostnaderna,

som hänför sig till trafikökningen, har styrelsen förordat en

höjning av underhållsbidragen med 5 % till 65 resp. 80 %.

Samtliga remissinstanser utom statskontoret har ansett, att den allmänna

trafikökningen utan tvivel medfört ökade underhållskostnader även

för de enskilda väghållarna och att de bör kompenseras härför genom höjda

underhållsbidrag.

Till denna uppfattning ansluter även jag mig. Ett sådant ställningstagande

är för övrigt i linje med de överväganden, som legat till grund för

statsmakternas beslut rörande motorfordonsbeskattningen. Såsom styrelsen

framhållit torde förändringarna i penningvärdet däremot ej utgöra skäl

för en höjning av bidragsprocenten.

Då det gäller att avgöra storleken av den ersättning väghållaren bör

erhålla i anledning av trafikökningen, saknas -— såsom nyss nämnts -— tyvärr

exakta uppgifter om hur mycket av kostnadsökningen, som faller på

penningvärdesförändringarna resp. den stegrade trafiken. Vissa inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, sedan petitaskrivelsen avlämnats, överslagsvis

gjorda beräkningar tyder emellertid på att penningvärdesförsämringen

svarar för eu något större del av kostnadsuppgången än trafikökningen.

Relativt stor osäkerhet vidlåder dock dessa beräkningar. De synes i vart

fall icke motivera alt, som några remissinstanser förordat, bidragsprocenten

höjes utöver vad styrelsen föreslagit. Jag förordar därför att styrelsens

förslag genomföres. I likhet med styrelsen föreslår jag vidare, att de

höjda bidragen skall utgå för underhållskostnader, som avser kalenderåret

1956, även om beslut om underhållsbidrag meddelats dessförinnan.

En utvidgning av tillämpningsområdet för det högre underhållsbidraget

och eu höjning av bidragsprocenten för byggande och iståndsättning av

enskilda vägar har föreslagits i vissa remissyttranden. Jag delar härvidlag

dock styrelsens uppfattning och finner mig sålunda f. n. inte böra

förorda en ändring härutinnan.

Slutligen har styrelsen förordat, att iståndsättningsbidrag i fortsättningen

skall kunna utgå icke blott som f. n. till åtgärder för att vidmakthålla

eller öka trafiksäkerheten utan även till smärre arbeten, som syftar

till att öka framkomligheten på vägarna, såsom förstärkningar på en lokalt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

begränsad vägsträcka och anordnande av mötesplatser. Detta förslag har

allmänt godtagits i remissyttrandena och enligt min mening är ett genomförande

av detsamma nu motiverat av trafikökningen.

I enlighet med styrelsens förslag torde i författningstexten såsom iståndsättningsarbeten

böra betecknas åtgärder, vilka prövas erforderliga ur

trafiksynpunkt.

Vad angår anslagsberäkningen har jag intet att invända mot styrelsens

förslag härutinnan, vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 milj.

kr., varav ca 1,5 milj. kr. hänför sig till de förordade ändringarna i bidragsreglerna.

Liksom föregående budgetår torde slutligen medgivande att bevilja

statlig kreditgaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner för

vissa enskilda vägar böra avse ett belopp av 2 milj. kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eskilsson in. fl. (I: 74) och den andra inom andra kammaren av

herr Svensson i Krokstorp m. fl. (II: 152), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta, att underhållsbidraget till enskild väghållning måtte fr. o. in.

den 1 januari 1956 utgå med 70 procent samt då synnerliga skäl föreligga

med 85 procent;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Georg Carlsson in. fl. (I: 76) och den andra inom andra kammaren av

herr Andersson i Björkäng m. fl. (II: 146), i vilka hemställts att statsbidraget

till byggande av enskilda vägar — i likhet med underhållsbidraget —

skall utgå med 65 procent och då synnerliga skäl föreligga med 80 procent,

att bidragsprocenten för iståndsättningsåtgärder skall utgå med 65 procent

och att, som följd av ovanstående yrkanden, anslagen till byggande och

underhåll av enskilda vägar i erforderlig utsträckning uppräknas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

Fritiof Karlsson (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Benestad (II: 361), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att bidraget till underhåll av enskilda vägar generellt ökas till 75 resp. 85

procent av den beräknade underhållskostnaden och att anslaget i motsvarande

mån uppräknas;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Alfred Nilsson m. fl. (1:205) och den andra inom andra

kammaren av herr Nelander m. fl. (11:510), i vilka hemställts att riksdagen

måtte i stället för den nuvarande kreditgarantien till enskilda

väghållare anvisa ett anslag å 2 milj. kr., att enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

användas dels till bidrag till enskilda väghållare för inköp av

maskinell utrustning för vägunderhållet, dels ock för att bereda möjlighet

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att tillhandahålla maskiner för ändamålet,

ävensom i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en inventering

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är i956

37

genom länsstyrelsernas försorg av de enskilda vägar, som äro så allmänneligen

befarna att de kunna jämställas med allmänna vägar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna I: 74, I: 76, I: 203 och I: 205.

Utskottet. I sitt av fjolårets riksdag godkända utlåtande nr 6 framhöll

utskottet med anledning av vissa motionsledes framställda yrkanden, att

det borde ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva frågan om en höjning

av den procentsats efter vilken statsbidrag utgår till underhåll av

enskilda vägar. I enlighet med den utredning som verkställts av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har Kungl. Maj :t nu framlagt förslag till viss

ändring av de på förevarande område gällande bestämmelserna. Förslaget

innebär i korthet, att såväl normalbidraget som det särskilda bidraget ökas

med 5 procent till respektive 65 och 80 procent av den beräknade kostnaden

för underhåll av bidragsberättigad enskild väg. De höjda bidragsbeloppen

skola första gången utgå för underhållskostnader som avse kalenderåret

1956, oavsett när beslut om underhållsbidrag meddelats. Bidragsprocenten

för byggande och iståndsättning av enskild väg bibehålies vid

nuvarande nivå. Dock skall iståndsättningsbidrag i fortsättningen kunna

utgå även till vissa i statsverkspropositionen närmare angivna arbeten,

vilka syfta till att öka framkomligheten på vägarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av föredraganden biträdda uppfattning,

alt den ökning av underhållskostnaderna som vållats de enskilda

väghållarna genom trafikens stegring bör kompenseras, delas jämväl av

utskottet. I enlighet härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, som synes innefatta en lämplig lösning av de vid fjolårets riksdag

aktualiserade problemen. Av det sagda följer att utskottet icke kan biträda

de yrkanden som framställts i motionerna 1:74 och 11:152 samt 1:203

och 11:361 om ytterligare höjning av underhållsbidragen respektive i

motionerna 1:76 och 11:146 om höjning av jämväl iståndsättnings- och

byggnadsbidragen.

Vissa andra med den enskilda väghållningen sammanhängande spörsmål

ha upptagits till behandling i de båda likalydande motionerna 1:205

och 11:510. Däri har hemställts, att i stället för den nuvarande kreditgarantien

till enskilda väghållare ett anslag av 2 milj. kr. måtte anvisas,

att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas dels till bidrag till enskilda

väghållare för inköp av maskinell utrustning för vägunderhållet,

dels ock för att bereda möjlighet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

tillhandahålla maskiner för ändamålet, ävensom alt riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en inventering genom länsstyrelsernas

försorg av de enskilda vägar som äro så allmänneligen befarna att de

kunna jämställas med allmänna vägar.

Beträffande den sistnämnda frågan vill utskottet framhålla, att en in
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr C år 1956

ventering av det slag motionärerna åsyfta onekligen skulle ha ett visst

värde. Därest möjligheter föreligga att utan alltför betungande administrativt

arbete införskaffa och sammanställa här ifrågavarande uppgifter, synes

detta därför böra ske. Utskottet förutsätter att det därvidlag får ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare besluta, på vad sätt inventeringen

under nyss angivna förutsättning må verkställas.

Vad därefter angår frågan om statsbidrag till anskaffning av maskiner

för den enskilda väghållningen vill utskottet erinra om att förslag därom

framlades motionsvägen så sent som vid fjolårets riksdag. I sitt utlåtande

nr 185, som godkändes vid höstsessionen av samma års riksdag, framhöll

utskottet bl. a., att ytterligare erfarenheter av det på förevarande område

nu tillämpade systemet borde avvaktas, innan frågan om en eventuell utbyggnad

därav upptoges till övervägande. Enligt utskottets mening har

under den korta tid som därefter förflutit intet inträffat, vilket nu kunde

motivera ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker

således bifall till motionerna I: 205 och II: 510, såvitt nu är i fråga,

och förordar att jämväl under budgetåret 1956/57 statlig lånegaranti må

beviljas för lån, avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda

vägar. Liksom för innevarande budgetår torde det totala belopp

som kan innefattas av nämnda garanti böra fastställas till 2 milj. kr.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 74 och

II: 152, I: 76 och II: 146 samt I: 203 och II: 361, godkänna i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1956 förordade ändringar i gällande bestämmelser

rörande statsbidrag till enskild väghållning;

II. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 15 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
III.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:205 och 11:510, såvitt nu

är i fråga, medgiva att under budgetåret 1956/57 statlig lånegaranti

må beviljas för lån, avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar, intill ett totalbelopp

av 2 000 000 kr.;

IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 205 och

II: 510, såvitt de avse frågan om inventering av vissa enskilda

vägar, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

39

16 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt

16, s. 46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 13,o

milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 fanns en reservation av 15,9

milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag för nästa

budgetår av 14 000 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 46).

Föredraganden biträder styrelsens framställning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

14 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

17 :o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 47 och 48), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

18 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 49), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 49 och 50), som innebär oförändrad

mcdelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

20.o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 50) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kr.

21 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t har (punkt 21, s. 50—52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Till föreval ande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 25 milj.

kr. Vid utgången av budgetåret 1954/55 förelåg en behållning av 26,e milj.

kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 30 000 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 51).

Föredraganden som framhållit, att den uppkomna bristande balansen

mellan bidragsmedel och hidragsbehov vid behållande av hittills gällande

principer för bidragsverksamheten i och för sig motiverar en avsevärd höjning

av anslaget erinrar om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn

till tillgängliga personalresurser begränsat sitt äskande till att avse

en uppräkning med 5 milj. kr. Ehuru föredraganden förklarar sig väl medveten

om önskvärdheten av varje höjning av förevarande anslag, har han

funnit sig på grund av det rådande samhällsekonomiska läget böra föreslå

oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Grym m. fl. (I: 1) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Kalix in. fl. (II: 5), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till vatten- och avloppsföretag för budgetåret 1956/57 anslå av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen äskade 30 000 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Pålsson m. fl. (I: 73) och den andra inom andra kammaren av

herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 132), i vilka likaledes hemställts, att

riksdagen till nämnda ändamål för nästa budgetår måtte anvisa ett reservationsanslag

av 30 milj. kr.;

dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina

m. fl. (II: 148) väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om eu översyn av nu gällande bidrags
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

41

bestämmelser vid anläggning av vatten och avlopp, varvid det bör prövas,

huruvida icke det nuvarande enskilda bidraget bör höjas samt om icke

detta bidrag, i likhet med vad nu är fallet i fråga om bidrag till gemensamma

anläggningar, icke bör vara underkastat behovsprövning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 11:5, I: 73 och II: 148.

Utskottet. Såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse

framgår har eftersläpningen i fråga om bidrag till här avsedda anläggningar

ytterligare ökat. Anslaget för budgetåret 1955/56 beräknas sålunda

komma att i huvudsak disponeras till företag som påbörjats under budgetåret

1952/53 och anslaget för budgetåret 1956/57 till anläggningar som

påbörjats under kalenderåret 1953. Det totala bidragsbehovet för den

vid utgången av budgetåret 1956/57 förväntade balansen på ca 400 milj.

kr. uppskattas av styrelsen till omkring en tredjedel av detta belopp. Då

styrelsen icke bedömt det möjligt att åvägabringa erforderlig ökning av

vatten- och avloppsorganisationens personalresurser förrän statsmakterna

tagit ställning till frågan om vatten- och avloppsväsendets och vattenvårdens

organisation, har styrelsen begränsat sitt anslagsäskande för nästa

budgetår till 30 milj. kr. Föredraganden har emellertid — under hänvisning

till det rådande samhällsekonomiska läget — funnit sig böra föreslå

en oförändrad medelsanvisning av 25 milj. kr.

I anledning härav har i motionerna I: 1 och II: 5 samt I: 73 och II: 132

yrkats en höjning av anslaget till 30 milj. kr. Vidare har i motionen

II: 148 hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära en översyn

av de nu gällande olikformiga bidragsbestämmelserna vid enskilda respektive

gemensamma anläggningar för vatten och avlopp i syfte att åstadkomma

viss ekonomisk likställighet dem emellan. Det bör därvid enligt

motionärerna särskilt prövas, huruvida icke det bidrag som utgår vid enskilda

anläggningar bör höjas samt gällande behovsprövning beträffande

detsamma slopas.

Vad först beträffar sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om att

Kungl. Maj :t till fjolårets riksdag framlade vissa förslag till ändrade bidragsregler

för vatten- och avloppsanläggningar. Riksdagen fann sig emellertid

icke kunna godtaga de sålunda förordade reglerna och framhöll att

— i avvaktan å de förslag som kunde komma att framläggas av allmänna

statsbidragsutredningen — någon ändring i bestämmelserna på förevarande

område tills vidare icke borde ske. En avvaktande hållning därvidlag ansågs

så mycket mer motiverad som vid denna tidpunkt ej heller vattenvårdskommittcn

slutfört sitt uppdrag. Allmänna statsbidragsutredningen har

sedermera framlagt förslag (SOU 1956: 8) angående rationalisering av

de statliga driftbidragen till primärkommunerna, vilket förslag f. n. är

under remissbehandling. För utredningen återstår därefter bl. a. frågan

om anläggningsbidragen, till vilka vatten- och avloppsbidragen höra. Ut
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

redningens ställningstagande i dessa frågor måste självfallet avvaktas,

innan slutliga förslag till nya bidragsregler för vatten- och avloppsanläggningar

kunna utarbetas. Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet icke funnit

det motiverat att nu i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om den av

motionärerna begärda översynen. Enligt utskottets mening bör dock

motionen överlämnas till utredningen för vederbörlig prövning vid fullgörandet

av det utredningen lämnade uppdraget.

Vad beträffar anslagsfrågan vill utskottet erinra om att utskottet under

en följd av år påtalat de otillfredsställande förhållanden som äro förbundna

med nuvarande bidragssystem samt den bristande överensstämmelsen

mellan anslagsbelopp och medelsbehov enligt gällande bidragsregler.

Den långa väntetiden mellan meddelande av påbörjandetillstånd och bidragsbeslut

medför sålunda stora olägenheter i skilda avseenden. Behovet

av samordning mellan den statliga bostadspolitiken och statens finansiella

medverkan vid utförandet av vatten- och avloppsanläggningar synes ej

heller vederbörligen beaktas. Såsom i motionerna gjorts gällande torde

också de nuvarande förhållandena på området ha medfört ekonomiska

svårigheter för många kommuner, icke minst i de norra delarna av landet,

vartill även bidragit nu gällande kreditrestriktioner. Onekligen kunna sålunda

vägande skäl anföras för en höjning av anslaget. I avvaktan på

resultatet av pågående omprövning av bidragssystemets utformning på hithörande

område har utskottet dock funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts

förslag och kan följaktligen icke biträda motionärernas yrkande. Samtidigt

vill utskottet emellertid understryka angelägenheten av att ovan berörda

frågor snarast bringas till en definitiv lösning och att i samband

därmed anslagsanvisningen bättre anpassas efter föreliggande bidragsbehov.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:1 och 11:5 samt 1:73 och

II: 132, till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

25 000 000 kr.;

II. att riksdagen må i anledning av motionen II: 148 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

V ägtrafikväsendet

22:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22,

s. 53—55) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstät för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 157 300 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

43

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 985 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslaghöjning

för nästa budgetår med 23 900 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 53 och 54).

över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

organisationsnämnd (s. 54).

Departementschefen har i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och organisationsnämnden funnit vägande skäl tala för en viss omorganisation

av inspektionen. Utökningen av antalet stationsorter synes dock

tills vidare böra begränsas till en i stället för två som styrelsen föreslagit.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra vilken av de båda föreslagna

stationsorterna, som bör ifrågakomma. I enlighet med det anförda

och då intet synes vara att erinra mot den föreslagna personaluppsättningen,

skulle det ökade medelsbehovet vid bifall till departementschefens

förslag inskränka sig till avlöning åt ett kontorsbiträde eller till i runt tal

7 500 kr.

På förslag av styrelsen förordas en nedräkning med 10 000 kr. av de

för utbildningsverksamheten anvisade medlen.

Till det av styrelsen upptagna beloppet för löneklassförändringar in. m.,

ca 18 800 kr., bör läggas 156 000 kr. avseende uppräkning av rörligt tillägg

med anledning av höjningen av statstjänstemännens löner.

Anslaget skulle alltså för nästa budgetår uppföras med (1 985 000 +

7 500 —io 000 + 18 800 + 156 000) 2 157 300 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sundberg

in. fl. (1:34) och den andra inom andra kammaren av herr Dahl m. fl.

(11:62), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att bilinspektörskontor

inrättas i Uddevalla och Gällivare.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 62.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår bär väg- och vattenbyggnadsstyrelscn

under förevarande punkt föreslagit eu viss omorganisation, innebärande

att bilinspektörskontor inrättas i Uddevalla och Gällivare, vilket

även skulle medföra en mindre personalökning. Såväl vederbörande länsstyrelser

som statens organisationsnämnd, genom vars försorg verkställts

vissa undersökningar rörande bilinspektionens organisation och arbetsformer

m. in., ha tillstyrkt bifall till framställningen. Departementschefen,

som likaledes funnit vägande skäl tala därför, anser dock utökningen av

antalet stationsorter t. v. böra begränsas till eu. Det förutsättes därvid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra, vilken av de båda föreslagna

stationsorterna som bör ifrågakomma. I anledning härav erforderlig anslagsförstärkning

uppgår till i runt tal 7 500 kr., avseende avlöning åt

ett kontorsbiträde. För löneklassuppflyttningar m. m. till bilinspektionens

personal samt rörligt tillägg äskas ett belopp av 174 800 kr. Å andra sidan

anses vissa under anslaget redovisade utbildningskostnader kunna nedräknas

med 10 000 kr.

I de båda likalydande motionerna I: 34 och II: 62 ha framförts vissa

erinringar mot departementschefens förslag. Motionärerna föreslå sålunda

— under hänvisning till motorismens snabba utveckling och därav följande

ökade krav på bilinspektionen — att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag kontor inrättas i både Uddevalla och Gällivare. Härigenom

skulle enligt motionärerna de förrättningssökande erhålla en bättre

service och inspektionens arbete komma att effektiviseras.

Utskottet har för sin del funnit sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag.

Då de av motionärerna anförda skälen dock synas bärande förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag om

inrättande i enlighet med motionärernas yrkande av ännu ett kontor.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagens år 1955

församlade revisorer under § 15 i sin berättelse upptagit vissa spörsmål

rörande bilinspektionens organisation och arbetsuppgifter in. m. Till dessa

frågor återkommer utskottet under punkten 24 i det följande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1: 34 och II: 62,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 928 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ............................................................ 796 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 431 800

Summa kr. 2 157 300

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 157 300 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

23:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 55—57), som innebär anslagshöjning med 107 000 kr.

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 6 år 1956

45

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 779 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens bilinspektion: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 24,

s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Utrustning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 25 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 25 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 57).

Över framställningen ha jdtranden avgivits av statskontoret och statens

organisationsnämnd (s. 58).

Departementschefen föreslår, att 25 000 kr. anvisas för anskaffning av

viss verkstadsutrustning till inspektionens nybyggnad i Stockholm. Styrelsens

förslag till medelsanvisning för fortsatt anskaffning av viss utrustning

för övriga stationsorters räkning har han däremot ej ansett sig kunna

förorda. Anslaget skulle i enlighet härmed uppföras med oförändrat belopp.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Huss (I: 71)

och den andra inom andra kammaren av herr A1 eländer (II: 147), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta att till utrustning för statens bilinspektion

under budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 75 000 kr.

Beträffande skälen för motionärernas yrkande torde få hänvisas till

motionen I: 71.

Utskottet har vidare i anslutning härtill upptagit till behandling den av

riksdagens år 1955 församlade revisorer under § 15 i berättelsen upptagna

frågan om statens bilinspektion (Del I, s. 159—169).

Till en början har revisorerna mot bakgrunden av 1945 års bilbesiktningsutrednings

förslag lämnat en redogörelse för bilinspektionens organisation,

arbetsuppgifter och arbetsförhållanden (s. 159—167). Härefter

har revisorerna gjort följande uttalande.

»År 1947 övertog staten helt ansvaret för bilinspektionen. Dess befattningshavare

inordnades därvid i det statliga avlöningssystemet, varjämte

statsverket även skulle svara för omkostnaderna för inspektionen, bl. a.

för dess förseende med lokaler och utrustning. Det betecknades därvid såsom

i princip önskvärt, att inspektionen försåges med lämpliga resurser

för undersökning och besiktning av motorfordon, såsom lämpliga lokaler

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

och viss teknisk utrustning. Lösningen av hithörande spörsmål borde dock

ske successivt och efter en närmare undersökning i varje särskilt fall. I

avbidan härpå präglades anslagstilldelningen för inspektionens omkostnader

av en stark återhållsamhet.

Under de åtta år som förflutit sedan omorganisationen av bilinspektionen

genomfördes, har motorfordonstrafiken undergått en mycket stark utveckling.

Antalet motorfordon i landet, som år 1947 uppgick till 374 000, hade

år 1954 stigit till 966 000. Som en följd härav har bilinspektionens arbetsbörda

givetvis också ökat väsentligt. Antalet förrättningar vid inspektionfen

uppgick under det första verksamhetsåret efter omorganisationen till

153 000; år 1954 utgjorde antalet mer än 285 000. Den starkaste procentuella

ökningen faller på kompetensproven, men även antalet fordonsbesiktningar

företer en påtaglig stegring, och någon nedgång i denna tendens torde icke

vara att vänta. Det må särskilt erinras om att den aktuella skärpningen av

trafikövervakningen genom s. k. flygande inspektioner medför ökat antal

kontrollbesiktningar av motorfordon. Betydelsen av att motorfordonsbeståndets

tillstånd hålles under fortlöpande kontroll synes icke heller minska.

Företagna undersökningar visa nämligen, att motorfordonen i landet i icke

obetydlig utsträckning äro behäftade med sådana tekniska brister, som icke

kunna godtagas ur trafiksäkerhetssynpunkt och som även orsaka förluster

och skador på liv och materiel -— ett förhållande som ytterligare framträder

genom utvecklingen mot högre hastigheter och tyngre fordon.

Oaktat nu nämnda ökning i bilinspektionens arbetsuppgifter ha endast

jämförelsevis begränsade förstärkningar skett i fråga om inspektionens möjligheter

att möta utvecklingen. Ett antal nya inspektörsbefattningar har tillkommit,

motsvarande en ökning av antalet besiktningsmän med omkring

37 %. Beträffande lokaler och teknisk utrustning arbetar emellertid inspektionen

praktiskt taget med samma resurser nu som för 30—40 år

sedan. Anslag har av innevarande års riksdag anvisats för en tidsenlig lokal

i Stockholm, men vid övriga 31 stationsorter i landet finnas endast undantagsvis

särskilt avgränsade och tillräckligt rymliga uppställningsplatser för

fordon i anslutning till kontorslokalerna. Regelmässigt företagas fordonsbesiktningarna

i det fria, mångenstädes på någon gata i omedelbar närhet till

där pågående trafik. Uppkörningsbryggor eller andra anordningar för att

åtkomma fordonens underreden saknas, och teknisk utrustning för att mera

ingående prova fordonens egenskaper finnes endast i ringa omfattning. De

senare budgetåren har anslag på sammanlagt 75 000 kr. anvisats för inköp

av viss teknisk apparatur för provning av vissa fordonsdetaljer, men den

hittillsvarande anskaffningen är mycket begränsad.

Revisorerna ha tagit del av arbetsförhållandena vid ett antal av bilinspektionens

stationsorter och funnit dessa otidsenliga och otillfredsställande i

fråga om utrymmen och utrustning. Det torde i längden icke vara förenat

med god ekonomi att bedriva en verksamhet av denna natur utan att taga

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

47

i anspråk den tekniska apparatur, som numera är möjlig att anskaffa. Arbetet

torde med nu tillämpade metoder bli mer personalkrävande än nödvändigt,

varjämte detsamma uppenbarligen måste brista i effektivitet.

Det må framhållas, att nu nämnda brister icke uteslutande synas vara en

fråga om begränsad medelstilldelning. Revisorerna ha uppmärksammat, att

man inom bilinspektionen i påtagligt ringa utsträckning sökt åstadkomma

provisoriska eller begränsade förbättringar i avvaktan på en mera definitiv

lösning. Sålunda har det endast undantagsvis befunnits möjligt att i samförstånd

med andra statliga och kommunala myndigheter eller med enskilda

söka anlita redan befintliga anläggningar eller verkstäder, såsom

det förutsattes vid 1947 års omorganisation. Även om ett sådant sambrukande

kan orsaka friktioner och långt ifrån kan betecknas som den bästa

lösningen, torde det dock kunna medföra ett mera effektivt undersökningsresultat

än om besiktningarna utföras på en trafikerad gata utan inspektionsbrygga

och utan skydd mot väderleken.

Det må i detta sammanhang framhållas, att statsverkets inkomster av

förrättningar vid statens bilinspektion — oaktat fordonsbesiktningarna icke

äro avgiftsbelagda — hittills mer än väl förslagit till att täcka utgifterna för

inspektionen.

Chefsmyndighet för statens bilinspektion är väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

hithörande ärenden handläggas där på den under styrelsens vägbyrå

sorterande vägtrafikavdelningen, vilken förutom bilinspektionens angelägenheter

även handlägger övriga trafiksäkerhetsärenden, såsom frågor

om vägmärken, järnvägskorsningar m. m. Enligt revisorernas mening är

det vid bedömandet av bilinspektionens förhållanden påkallat att uppmärksamhet

ägnas även åt ledningen. Det är förklarligt att inom en byrå

med vägbyråns mångskiftande och omfattande arbetsuppgifter bilinspektionens

önskemål och behov kunna ha svårt att göra sig gällande och vinna

tillräckligt beaktande. F. n. pågår genom samarbete mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och statens organisationsnämnd en utredning rörande

vägbyråns framtida organisation. Det synes revisorerna antagligt att bilinspektionen

skulle gagnas av att en mera självständig ställning bereddes

den inom styrelsen.

I samband med nämnda utredning synes även frågan om den inre organisationen

av bilinspektionens centrala ledning inom styrelsen böra prövas.

Enligt vad revisorerna inhämtat anser sig vägtrafikavdelningen f. n. icke

äga möjligheter att centralt till prövning och avgörande upptaga frågor om

huruvida vissa fordonsegenskaper eller fordonsdetaljer skola godkännas för

trafik eller icke. I icke ringa utsträckning har vägtrafikavdelningen funnit

sig böra avstå från att till fabrikanter eller bilhandlare lämna förhandsbesked

i dylika ärenden eller anvisningar till underställda inspektörer. Härav

följer givetvis, att bedömningen kan utfalla olika i skilda delar av landet,

så att ett fordon eller en fordonsdel godkännes på ett håll men underkän
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

nes på ett annat. Det är uppenbart att ett dylikt förhållande, som är ägnat

att framkalla förluster och olägenheter för allmänheten samt onödigt arbete

för bilinspektionen, är i behov av tillrättaläggande.

Såsom tidigare nämnts uppbär bilinspektionen avgifter för vissa förrättningar,

närmast kompetensprov såsom körkortsprov och liknande. Avgifterna

för fordonsbesiktningar borttogos i förenklingssyfte fr. o. m. år 1948;

ersättningen för detta arbete skulle i stället inarbetas i fordonsskatten. Enligt

vad revisorerna inhämtat förekommer det särskilt vid s. k. kontrollbesiktningar

att fordon inställas till besiktning utan att rättelse vidtagits av

alla de fel och brister, som föranlett besiktningen. Sålunda kan samma

fordon avgiftsfritt återkomma en eller flera gånger, varigenom förrättningsmannens

tid tagits i anspråk och onödiga väntetider förorsakas andra förrättningssökande.

Då vissa tider av året avsevärda väntetider förekomma

vid bilinspektionen, vilja revisorerna ifrågasätta huruvida icke — utan uppgivande

av principen om avgiftsfrihet vid fordonsbesiktningar — i dylika

särskilda fall en förrättningsavgift borde upptagas.»

Över revisorernas förevarande paragraf ha utlåtanden avgivits av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, statens organisationsnämnd

samt 1953 års trafiksäkerhetsutredning, varjämte Automobilbesiktningsmännens

förening beretts tillfälle avgiva yttrande i frågan (Del II, s. 152

—163).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller bl. a. i fråga om lokaler

och utrustning för besiktning, att bilinspektionens i Stockholm nya byggnad

är avsedd att tjäna som en försöksanläggning. Erfarenheterna från

denna anläggning bör därför avvaktas, innan ställning tages till inspektionens

upprustning på andra orter. I fråga om organisationen erinras om

att styrelsen och organisationsnämnden f. n. har denna fråga under behandling

och att de synpunkter revisorerna anfört därvid kommer att beaktas.

Liknande uttalanden har gjorts av statskontoret och organisationsnämnden.

1953 års trafiksäkerhetsutredning förklarar sig ha kommit till den bestämda

uppfattningen, att en snar upprustning av besiktningsorganisationen

måste komma till stånd såsom ett led i den nödvändiga effektiviseringen

av trafiksäkerhetsarbetet. I anslutning härtill vill utredningen

ifrågasätta om det är tillräckligt med endast en teknisk upprustning av

bilinspektionen. Vissa skäl kunna andragas för att upptaga hela organisationen

på detta område till översyn.

Vad angår tanken på en förrättningsavgift vid s. k. kontrollbesiktningar

har densamma rönt ett positivt mottagande endast av statskontoret.

Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj:t för nästa budgetår

föreslagit en medelsanvisning av 25 000 kr., mot av väg- och vatten
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

49

byggnadsstyrelsen föreslagna 50 000 kr., medan i motionerna 1:71 och

II: 147 yrkats ett anslag av 75 000 kr.

Vid sin prövning av denna anslagsfråga har utskottet även till behandling

upptagit vissa av riksdagens revisorer aktualiserade frågor rörande

bilinspektionens organisation och lokalförhållanden samt tekniska utrustning

in. in. Revisorerna ha bl. a. framhållit, att de förstärkningar i fråga

om personal och tekniska resurser som skett sedan bilinspektionens förstatligande

år 1947 på intet sätt stått i relation till motorfordonstrafikens

kraftiga ökning under motsvarande tid och därmed sammanhängande ökning

av arbetsuppgifterna för inspektionen. Beträffande lokaler och utrustning

arbetar inspektionen sålunda med praktiskt taget samma resurser

nu som för 30—40 år sedan. De senaste åren ha anslag på sammanlagt

endast 75 000 kr. anvisats för inköp av teknisk apparatur för provning av

vissa fordonsdetaljer, vilket medgivit en mycket begränsad anskaffning.

Revisorerna uttala i anslutning härtill, att det i längden icke kan vara förenat

med god ekonomi att bedriva en verksamhet av denna karaktär utan

att taga i anspråk den tekniska apparatur som numera är möjlig att skaffa.

Jämväl inspektionens organisatoriska ställning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har synts revisorerna ur skilda hänseenden otillfredsställande.

Revisorerna ha slutligen ifrågasatt om icke den nu stadgade avgiftsfriheten

för fordonsbesiktningar bör borttagas i vissa fall.

De i ärendet hörda remissmyndigheterna, bl. a. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens organisationsnämnd och 1953 års trafiksäkerhetsutredning,

ha i stort sett uttalat sin anslutning till de av revisorerna anförda

synpunkterna. Särskilt trafiksäkerhetsutredningen har därvid kraftigt

understrukit vikten av att en snar upprustning av besiktningsorganisationen

kommer till stånd såsom ett led i den nödvändiga effektiviseringen

av trafiksäkerhetsarbetet.

Även utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit en översyn

böra ske såväl av inspektionens ställning i organisatoriskt hänseende

som med avseende å dess lokalförhållanden och tekniska utrustning in. m.

Beträffande formerna för en sådan översyn torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att fatta beslut. Utskottet förutsätter att vid densammas

verkställande de av revisorerna och remissinstanserna anförda synpunkterna

vederbörligen beaktas.

I avvaktan på resultatet av den sålunda begärda översynen har utskottet

funnit sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i anslagsfrågan för nästa

budgetår och kan följaktligen icke biträda motionärernas förslag. Ulskoltet

vill därvidlag erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt förcnämnda

yttrande framhållit, att någon plan för anskaffning av verkstadsteknisk

utrustning hittills icke kunnat framläggas av styrelsen, enär man

ännu icke med bestämdhet vet, vilken utrustning som är den lämpligaste.

Erfarenheterna från den under uppförande varande försöksanläggningen i

4—522 50 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

Stockholm anses därför av styrelsen först böra avvaktas, innan beslut i

frågan fattas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 71 och II: 147, till Statens

bilinspektion: Utrustning för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att riksdagen må, i anledning av vad riksdagens år 1955

församlade revisorer under § 15 i sin berättelse förordat, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

25 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 25, s. 58), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj:t har

(punkt 26, s. 59 och 60) föreslagit riksdagen, att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen bär hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 50 000 kr. samt härutöver föreslagit, att anslaget

i sin helhet skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 59).

Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av riksräkenskapsverket

(s. 60).

Departementschefen, som icke funnit en anslagshöjning erforderlig, har

intet att erinra mot att anslaget fr. o. m. nästa budgetår avräknas mot

automobilskattemedlen.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot beräkningen av förevarande

anslag samt ej heller mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av

Kungl. Maj :t godtagna förslag, att anslaget fr. o. m. nästa budgetår hänföres

till automobilskattemedlens specialbudget. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr i 956

51

27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 60 och 61), som innebär en

automatisk uppräkning av anslaget med 1 950 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 4 650 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 61), innebärande

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

29:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

29, s. 61 och 62) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 328 500 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 300 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 69 000

kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 62).

Departementschefen förklarar sig icke beredd tillstyrka någon annan

förändring rörande nämndens avlöningsanslag än uppräkning med ett belopp

motsvarande den automatiska utgiftsökningen om 5 500 kr. för löneklassuppflyftningar

och om 23 000 kr. för ökning av det rörliga tillägget

i anledning av höjningen av statstjänstemännens löner.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 209 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 60 400

Summa kr. 328 500

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 328 500 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 30, s. 63), som innebär en med 1 500 kr. minskad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 31, s. 63 och 64) föreslagit riksdagen att till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 206 600 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 177 300 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt att anslaget höjes med 97 500

kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av rådets framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 63 och 64).

Departementschefen har framhållit, att ökade kunskaper rörande trafikolyckornas

natur och orsaker är av grundläggande betydelse, då det gäller

att skapa effektiva anordningar för att nedbringa antalet olyckor och därmed

rädda liv och egendom. De undersökningar, som omfattas av rådets

äskande, finner han ur angivna synpunkt i stort sett värdefulla. Vissa

forskningsuppgifter anser han dock tills vidare kunna begränsas. Med

hänsyn härtill förordas, att den för ändamålet ökade medelsanvisningen

bestämmes till 20 000 kr.

Härutöver föreslås, att anslaget uppräknas med 9 300 kr., varav 4 300

kr. för ökade kostnader för blanketter och maskinell bearbetning av snabbstatistiken

och 5 000 kr. för omräkning av ersättningarna till kanslipersonalen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

53

Anslaget skulle alltså uppföras med (177 300 + 20 000 + 9 300) 206 600

kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Tlieodor

Johansson m. fl. (1:33) och den andra inom andra kammaren av herr

Ericsson i Näs m. fl. (11:44), i vilka hemställts, att riksdagen under

förevarande punkt för budgetåret 1956/57 måtte bevilja ett anslag om

274 800 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 44.

Utskottet. Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet som bedrives

av statens trafiksäkerhetsråd framstår en i enlighet med yrkande i motionerna

1:33 och 11:44 till 274 800 kr. förhöjd medelsanvisning för hithörande

ändamål som i och för sig önskvärd. Då, såsom av ovanstående

redogörelse framgår, redan Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning

av anslaget med 29 300 kr., varav 20 000 kr. till utökning av forskningsverksamheten,

har utskottet emellertid funnit sig ej böra biträda motionärernas

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 33 och II: 44, till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 206 600 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

32 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 64—66) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 350 000 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har hemställt,

att anslaget höjes med 150 000 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 65).

Departementschefen, som erinrar om att NTF för innevarande budgetår

erhöll ett till 350 000 (+ 50 000) kr. höjt statsbidrag, anser sig ej kunna

tillstyrka något ytterligare ökat bidrag för nästa budgetår.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1056

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nils Elowsson (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nilsson i Göteborg och Cassel (II: 68), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att höja statsbidraget till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1956/57 till 500 000 kr. i stället för det i statsverkspropositionen

föreslagna bidraget av 350 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Boman och Bengtson (I: 206) och den andra inom andra

kammaren av fru Sandström och herr Löfgren (II: 371), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam

utredning om på vilket sätt NTF skulle kunna ges större resurser i arbetet

på trafikolyckornas nedbringande.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 11:68 och 11:371.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär eu

för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning av 350 000 kr. I motionerna

I: 72 och II: 68 har i anledning härav hemställts, att anslaget måtte

i enlighet med nationalföreningens förslag höjas till 500 000 kr. Vidare

har i motionerna I: 206 och II: 371 yrkats på en skyndsam utredning om

på vilket sätt föreningen skulle kunna ges större resurser i ekonomiskt

och personellt avseende i arbetet på trafikolyckornas nedbringande. Utredningen

borde enligt motionärerna utmynna i konkreta förslag och kostnadsberäkningar

för en utvidgad verksamhet med bl. a. fastare länsorganisationer.

Mot bakgrunden av den skrämmande utvecklingen i fråga om antalet

trafikolyckor och deras omfattning har utskottet, i likhet med motionärerna,

funnit ett ökat stöd böra ges åt den betydelsefulla verksamhet

som handhaves av föreningen. Ett tillstyrkande i full utsträckning av det

i motionerna 1:72 och 11:68 framställda yrkandet framstår därför som

i och för sig motiverat. Av ekonomiska skäl har utskottet dock funnit

sig böra förorda en till 400 000 kr. begränsad höjning av anslaget.

Vidkommande de i motionerna 1:206 och 11:371 framförda yrkandena

vill utskottet erinra om att genom 1953 års trafiksäkerhetsutredning f. n.

pågår en snabbutredning angående trafiksäkerheten. I samband därmed

avses, enligt vad utskottet under hand erfarit, frågan om upplysningsoch

propagandaverksamhetens bedrivande skola upptagas till behandling.

Utskottet förutsätter att jämväl de av motionärerna berörda frågorna därvid

bliva föremål för en noggrann prövning, varför någon särskild framställning

i ämnet från riksdagens sida icke synes erfordras. Utskottet

finner sig därför ej böra biträda det i sistnämnda båda motioner framställda

utredningsyrkandet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 72 och 11:68, till Bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 400 000 kr., att avräknas mot autornobilskattemedlen;
II.

att motionerna 1:206 och 11:371 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

33:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 67—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 2 566 300 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 341 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut har hemställt att anslaget

höjes med 330 100 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 67 och 68).

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 68 och 69).

Departementschefen har ej ansett sig kunna biträda institutets yrkanden

om personalförstärkningar. I övrigt anföres följande.

»I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor, bör vissa löneregleringar vidtagas.

Sålunda föreslås förändring av en tjänst som amanuens i reglerad

befordringsgång till tjänst som förste byråsekreterare i Ce 27 och av en

tjänst som expeditionsvakt i Ce 10 till befattning som tryckare i Ce 13 samt

uppflyttning av två statsmeteorologer i Ca 27 till Ca 29. Vidare bör en befattning

som statshydrolog i Ce 27 uppflyttas till 29 lönegraden och i samband

därmed ordinariesättas. Slutligen bör en tjänst som tryckare i Ce 13

nyinrättas, varvid emellertid medel icke behöver beräknas för en befattning

som expeditionsvakt i Ca 10. Merkostnaderna för här angivna tjänsteförändringar

uppskattar jag till 10 268 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för löneklassuppflyttningar

och arvodeshöjningar m. m. beräknar jag, lika med institutet, till

(203 716 + 11 380) 215 096 kr.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppföras med (2 341 000 +

10 268 + 215 096) i runt tal 2 566 300 kr.

I institutets personalförteckning bör uppföras två statsmeteorologer i

Ca 29, en statshydrolog i Ca 29 samt en förste byråsekreterare i Ce 27. Ur

förteckningen bör i stället utgå två statsmeteorologer i Ca 27 samt en statshydrolog

i Ce 27.»

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och

medelsberäkningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vidtaga i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1956 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 666 200

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 15 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 396 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 488 400

Summa kr. 2 566 300

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 566 300 kr.

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 70 och 71), som innebär

en med 400 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 10 600 kr.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

57

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 71 och 72), som innebär

anslagshöjning för nästa budgetår med 11 000 kr., hemställer utskottet,.

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 185 900 kr.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 73 och 74), som innebär

en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 52 000 kr., avseende

vissa arvodesregleringar i anslutning till den år 1955 beslutade höjningen

av statstjänstemännens löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Observatörer för budgetåret 1956/57 anvisa ett

anslag av 683 000 kr.

37:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 74—76),

vilket innebär en nedräkning av anslaget för nästa budgetår med 13 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Telegramkostnader m. in. för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 587 000 kr.

38 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 77),

som innebär en med 10 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 82 400 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdrags
verksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 78 och

79), vilket innebär bifall till av institutet framställt äskande av en automatisk

uppräkning av anslaget med i runt tal 303 000 kr. på grund av utökad

uppdragsverksamhet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 989 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderleks
tjänst

för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 40, s. 79—81) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad stat för

väderlekstjänsten för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1956/57, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 1 060 300 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 005 500 kr.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med

176 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 79—80).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 80).

Departementschefen har beträffande de av institutet framförda yrkandena

förordat en uppräkning av anslaget med 92 500 kr. för löneklassuppflyttningar

m. in., 1 300 kr. till reseersättningar på grund av höjda biljettpriser

samt med 40 000 kr. för inköp av en elektronisk molnhöjdsmätare.

I enlighet med det anförda skulle anslaget, sedan för innevarande budgetår

anvisat engångsanslag om 79 000 kr. till anskaffning av bildöverföringsapparater

frånräknats, uppföras med (1 005 500 + 92 500 + 1 300

+ 40 000 — 79 000) 1 060 300 kr.

Slutligen föreslås att två kontorsbiträden i Ce 8 jämlikt grunderna för

den reglerade befordringsgången erhåller ordinarie anställning. Personalförteckningen

bör ändras i överensstämmelse härmed.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten uppföra ytterligare 2 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, föi-slagsvis

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Omkostnader, förslagsvis .................................

48 300

736 000

183 800

92 200

Summa kr. 1 060 300

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G år 1956

59

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 1 060 300 kr.

41 :o) Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut: Aerologiska

stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 41, s. 81 och 82),

som för nästa budgetår innebär en uppräkning av anslaget med 26 200 kr.

för löneklassuppflyttningar m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 589 600 kr.

42 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 82 och 83), innebärande

en automatisk anslagsökning om 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 710 500 kr.

Byggnadsväsendet

43:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s.

84—89) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen

vidtaga i statsrådsprotokollet angiven ändring, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57, dels ock till Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

3 076 600 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 744 000 kr.

Bgggnadsstgrelsen har hemställt att anslaget för nästa budgetår höjes

med 311 700 kr. Styrelsen har vidare föreslagit eu genomgående redaktionell

ändring av rubrikindelningen i de två byggnadsstyrelseanslagen

innebärande att rubriken Statens bränslekontrollerande verksamhet utgår

och att vad som upptagits under densamma inarbetas i motsvarande poster

under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet, enär uppdelningen

numera saknar tydligt underlag i verkligheten och någon klar ekonomisk

gräns visat sig icke kunna upprätthållas mellan de båda grenarna

av styrelsens verksamhet.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 84—86),

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 86—88).

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår byggnadsstyrelsens förslag om en redaktionell ändring

av rubrikindelningen i byggnadsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag

på så sätt, att den särskilda rubriken Statens bränslekontrollerande

verksamhet slopas och vad som upptagits därunder ingår under rubriken

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet, finner jag detta ändamålsenligt.

Jag tillstyrker därför, att den ändrade rubrikindelningen tillämpas

fr. o. m. nästa budgetår.

De av byggnadsstyrelsen framförda förslagen om löneregleringar anser

jag mig ej kunna biträda. I enlighet med vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör däremot

en tjänst som maskinist i Ca 15 ersättas med en tjänst som maskinmästare

i Ca 18 samt en befattning som reparatör i Ce 12 uppflyttas till

Ce 13. Merkostnaden härför uppgår till ca 1 600 kr.

Arbetsbördan för styrelsens intendentsbyrå har under senare år alltmer

ökats bl. a. genom den skedda utvidgningen av fastighetsbeståndet under styrelsens

förvaltning. En personalförstärkning synes nu vara påkallad på byråns

avdelning för inrikes fastigheter. Jag föreslår därför, att styrelsen får

anställa en ritare i Ce 19 samt ett kanslibiträde i Ce 11. I enlighet härmed

kräves en anslagshöjning med 12 816 resp. 9 516 kr.

Vad byggnadsstyrelsen anfört angående arbetsförhållandena på utredningsbyråns

expedition har vidare övertygat mig om att biträdespersonalen

på byrån behöver förstärkas. Jag har sålunda ingenting att erinra mot att

medel beräknas för anställande av en kontorist i Ce 13, varför erfordras en

anslagsförstärkning med 10 224 kr.

Övriga styrelsens förslag till personalökningar anser jag mig icke kunna

biträda.

Byggnadsstyrelsen har för ökning av posten Avlöningar till ordinarie

tjänstemän under rubriken Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal,

vilken post varit för lågt upptagen, samt för löneklassuppflyttningar m. m.

anmält ett behov av sammanlagt 37 272 kr., vilket torde böra godtagas.

Härtill kommer emellertid ett av styrelsen icke upptaget belopp om 261 200

kr. för rörligt tillägg i anledning av höjningen av statstjänstemännens

löner.

I överensstämmelse härmed torde anslaget böra uppföras med (2 744 000

+ 1 600 + 12 816 + 9 516 + 10 224 + 37 272 + 261 200) i runt tal 3 076 600

kr.

I styrelsens personalförteckning bör en maskinisttjänst i Ca 15 utgå

och i stället en tjänst som maskinmästare i Ca 18 tillkomma.»

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

61

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär vissa personalökningar, nämligen

för intendentsbyråns räkning med en ritare i Ce 19 och ett kanslibiträde

i Ce 11 samt för utredningsbyrån med en kontorist i Ce 13. Vidare

ersättes, i enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, en tjänst som maskinist

i Ca 15 med en tjänst som maskinmästare i Ca 18 och uppflyttas en

befattning som reparatör från Ce 12 till Ce 13. Förutom de anslagshöjningar

som betingas härav tillkomma ytterligare uppräkningar för löneklassuppflyftningar

in. m. samt rörligt tillägg i anledning av höjningen av

statstjänstemännens löner. Slutligen har departementschefen tillstyrkt ett

av byggnadsstyrelsen framlagt förslag om redaktionell ändring av rubrikindelningen

i styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag, innebärande att

den särskilda rubriken Statens bränslekontrollerade verksamhet slopas och

att vad som tidigare upptagits därunder ingår under rubriken Byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och

medelsberäkningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

bvggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1956 förordad ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 166 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 143 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 593 500

Säger kr. 2 905 200

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 57 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 79 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 34 200

Säger kr. 171 400

Summa kr. 3 076 600

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 3 076 600 kr.

44:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 44,

s. 90—92) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 313 300 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 302 800 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 84 000 kr.

för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 90).

Över styrelsens framställning bär utlåtande avgivits av statskontoret (s.

90 och 91).

Departementschefen har förordat en uppräkning av anslaget med 12 000

kr. till reseersättningar samt med 43 500 kr. till övriga expenser, varav

18 000 kr. i engångsbelopp. Ett av styrelsen framlagt förslag om medelsanvisning

för allmän utbildning av stadsplanetekniker att i viss utsträckning

ersätta högskoleutbildad arbetskraft m. m. har departementschefen

funnit i och för sig beaktansvärt. Förslaget innefattar emellertid flera olika

slags utbildningsspörsmål, vilka i väsentliga hänseenden faller inom ramen

för de uppgifter, som den s. k. kompetensutredningen har att behandla. I

avvaktan på dess utredningsresultat förklarar sig departementschefen icke

beredd att taga ställning till förslaget. Ej heller anser han sig kunna tillstyrka

av styrelsen framförda medelsäskanden för viss upplysningsverksamhet

rörande virkesförstörande insekter och för drift av styrelsens pannlaboratorium.

Med borträknande av det för budgetåret 1955/56 anvisade engångsbeloppet

om 45 000 kr. skulle anslaget för nästa budgetår upptagas med

(302 800 + 12 000 + 43 500 — 45 000) 313 300 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 313 300 kr.

45 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

45, s. 92—95) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

3 957 600 kr.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

63

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 593 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om anslagshöjning för nästa budgetår

med 135 800 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 92 och 93).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 94).

Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot ett

av styrelsen framlagt förslag att få inrätta högst 20 extra ordinarie tjänster

i högst 25 lönegraden för sådan extra ingenjörspersonal inom länsarkitektsorganisationen,

varav ett stadigvarande behov kan anses föreligga. Ett sådant

bemyndigande ansluter sig enligt departementschefen till motsvarande

bemyndigande för samma antal tjänster, som tidigare utverkats för byggnadsstyrelsen

efter anmälan i 1949 års statsverksproposition (VI ht p. 57).

Kostnaderna för såväl de nya som i fortsättningen jämväl de gamla nu

ifrågavarande tjänsterna föreslås skola betridas från posten Avlöningar till

icke-ordinarie personal. Från sistnämnda post torde också enligt gällande

regler böra bestridas kostnaderna för de sju extra kontorsbiträden, som

beräknas vinna extra ordinarie anställning under budgetåret 1956/57.

Av styrelsen framförda förslag om personalökningar har ej kunnat tillstyrkas.

Medelsbehovet för automatiska löneklassförändringar in. in. har av

myndigheten angivits till i runt tal 35 700 kr. Härtill bör emellertid enligt

departementschefen läggas ett belopp av 328 900 kr., avseende rörligt tilllägg

i anledning av företagen höjning av statstjänstemännens löner, vilket

belopp ej upptagits av byggnadsstyrelsen.

Anslaget skulle i enlighet med det anförda för nästa budgetår uppföras

med (3 593 000 + 35 700 + 328 900) 3 957 600 kr., att fördelas på olika poster

på sätt framgår av avlöningsstaten.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 732 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 076 100

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ................................. 356 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 792 100

Summa kr. 3 957 600

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1956

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 957 600 kr.

46:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 95 och 96), innebärande en med 5 000 kr. ökad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

495 000 kr.

47 :o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner in. in. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 96), innebärande en med 5 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kr.

48 :o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 97), innebärande oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner

och regionplaner för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kr.

49 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse in. in. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s.

97), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med 100 000

kr„ hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.

50 :o) Utredningar rörande tillänmade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 50, s. 98 och 99), som innebär oförändrad

anslagsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

65

Tekniska institut

51 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj.t har (punkt 51, s. 100 och 101)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för

statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 694 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 644 600 kr.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om dels en höjning av

anslaget med 56 500 kr., dels ock anvisande av ett särskilt anslag om

230 000 kr. för inköp av teknisk utrustning.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 100).

Föredraganden förklarar sig beträffande de av institutets direktion framförda

yrkandena endast beredd att tillstyrka en uppräkning med i runt tal

72 700 kr. för löneklassförändringar in. m. och med 3 000 kronor för

bränsle, lyse och vatten samt en ökning av uppbördsmedlen med 26 000 kr.

I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (644 600 + 72 700 +

3 000 — 26 000) 694 300 kr.

I en till statsutskottet ingiven skrift har Svenska vägföreningen hemställt

om utskottets prövning huruvida icke det av institutet äskade anslaget

om .230 000 kr. för inköp av teknisk utrustning skulle kunna av riksdagen

beviljas.

Utskottet. Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 13 juni

1955 hos vederbörande statsråd anhållit, att sakkunniga måtte tillkallas

för en översyn av institutets organisation och arbetsuppgifter. I avbidan

på Kungl. Maj:ts ställningstagande till framställningen har utskottet

funnit sig — i likhet med föredraganden — ej böra tillstyrka anvisande

av medel för institutets tekniska utrustning.

Utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

5—022 ce Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr G

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Stat

A vlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 184 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 286 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 119 000

Säger kr. 589 800

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 295 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 70 500

Säger kr. 366 000

Säger för avlöningar kr. 955 800

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

...................................................... 137 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 237 000

Summa kr. 1 192 800

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 496 500

Säger kr. 498 500

Nettoutgift kr. 694 300

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 694 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

52:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 102 och 103), som innebär en på grund av

automatiska utgiftsstegringar med 37 800 kr. förhöjd anslagsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1956/57:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956 67

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 76 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 283 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 88 300

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

in. in., förslagsvis ........................ 300 000

Summa kr. 749 900

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 749 900 kr.

53:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 53, s. 103), som innebär en automatisk uppräkning

av anslaget med 100 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

433 500 kr.

54:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 103 och 104), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kr.

Statens elektriska inspektion in. m.

55 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 55, s. 105—109) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen

för statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1956/57, dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 336 500 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 267 000 kr.

Kommerskollegium bär hemställt att för nästa budgetår anslaget höjes

med 185 400 kr. Av nämnda belopp hänför sig ca 182 000 kr. till äskade personalförstärkningar

samt återstoden till löneregleringar och löneklassförändringar

m. m.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 105—107).

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av statens lönenämnd och

statskontoret (s. 107 och 108).

Departementschefen erinrar inledningsvis, att elkraftsutredningen i sitt

år 1954 avgivna huvudbetänkande (SOU 1954: 12) framlagt förslag till

rationalisering av distributionen av elkraften. Vidare upplyses, att betänkandet,

som varit föremål för en omfattande remissbehandling, innefattar

åtskilliga frågor av icke blott ekonomisk och organisatorisk utan även författningsmässig

art. I samband med dessa spörsmål aktualiseras jämväl enligt

departementschefen andra författningsproblem på förevarande område,

som torde böra beaktas vid en översyn av elektricitetslagstiftningen. Med

hänsyn till ärendets stora omfattning och komplicerade natur samt till vad

som under remissbehandlingen framkommit anser departementschefen hithörande

spörsmål böra ytterligare övervägas, innan eventuella förslag i

ämnet framläggas för riksdagen.

Vidare anföres följande.

»I sina petita har kommerskollegium nu framlagt förslag om en förstärkning

och decentralisering av elektriska inspektionen, vilket väl ansluter

sig till kollegiets i yttrande över elkraftutredningens betänkande

framförda synpunkter. Kollegiet har sålunda föreslagit inrättande av två

distriktskontor, förlagda förslagsvis till Göteborg och Malmö. Den behövliga

personalförstärkningen har angivits till sammanlagt två överinspektörer

i Ca 33, två förste distriktsingenjörer i Ca 29, två ingenjörer i

Ca 25, två ritare i Ce 21 samt fyra kontorsbiträden. Kollegiet motiverar

sina förslag om förstärkning bl. a. med att tillsynen av koncessionerade

anläggningar med nuvarande personalstyrka icke kan upprätthållas i någon

nämnvärd utsträckning. Sålunda kan med nuvarande besiktningsfrekvens

varje anläggning blott besiktigas en gång vart tjugonde år, ett förhållande

som framstår som desto mer otillfredsställande som åtskilliga distributionsanläggningar

är nedslitna eller i dåligt skick. Ej heller har övriga

arbetsuppgifter, såsom tillsynen av efterlevnaden av arbetarskyddslagens

bestämmelser om skydd mot elektriska olycksfall samt utredningar av

sådana olycksfall och av eldsvådor, medhunnits.

Enligt min mening är en decentralisering av elinspektionens verksamhet

önskvärd redan sett mot bakgrunden av dess nuvarande arbetsuppgifter.

Med hänsyn till de förslag i organisatoriskt hänseende, som elkraftutredningen

framlagt och som bör bli föremål för fortsatta överväganden,

anser jag mig emellertid f. n. icke böra förorda en sådan organisationsändring.

Även med en mera omfattande personalförsfärkning

torde tills vidare böra anstå.

Å andra sidan kan jag icke finna annat än att kollegiet tydligt påvisat,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

69

att inspektionen med befintliga personalresurser icke på ett tillfredsställande

sätt kan fullgöra sina nuvarande arbetsuppgifter. Skulle rådande

förhållande fortbestå, är det att befara, att gällande säkerhetsföreskrifter

icke kommer att iakttagas, vilket skulle medföra allvarliga skador.

I detta sammanhang må också framhållas, att elkraftutredningen funnit

en utökning av personalen för de nuvarande uppgifterna nödvändig. Detta

har jämväl kraftigt understrukits i de över betänkandet avgivna remissyttrandena.

På grund härav bör man därför enligt min mening nu företaga

den förstärkning, som i rådande läge befinnes möjlig. Jag förordar,

att inspektionen tillföres två förste distriktsingenjörer i Ce 29, vilka bör

vara högskoleutbildade. Det med anledning härav ökade medelsbehovet

utgör 43 512 kr.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två förste distriktsingenjörer

— med högskoleutbildning — uppflyttas från Ca 27 till Ca 29, vilket

medför en uppräkning av anslaget med 4 032 kr. Övriga förslag till löneregleringar

avstyrkes.

Vid omräkning av anslaget uppkommer enligt kollegiet en automatisk

utgiftsminskning av 2 052 kr. På grund av höjningen av statst jänstemännens

löner bör emellertid anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med

i runt tal 24 000 kr., vilket belopp icke upptagits i petita. Den automatiska

utgiftsökningen å anslaget blir således (24 000 — 2 052) 21 948 kr.

Vid bifall till mina förslag skulle avlöningsanslaget alltså uppföras med

(267 000 + 43 512 + 4 032 + 21 948) avrundat 336 500 kr.

Slutligen bör i personalförteckningen uppföras fyra förste distriktsingenjörer,

två i Ca 29 och två i Ce 29. I stället bör två tjänster som

förste distriktsingenjör i Ca 27 utgå ur förteckningen.»

Utskottet. Departementschefens förslag innebär att — i avvaktan på

slutligt ställningstagande till bl. a. vissa av elkraftsutredningen i dess slutbetänkande

framlagda förslag i organisatoriskt hänseende — en utökning

med två förste distriktsingenjörer i Ce 29 av personalen för inspektionens

nuvarande arbetsuppgifter vidtages. Dessutom föreslås, i enlighet med vad

chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor, två förste distriktsingenjörstjänster uppflyttade från

Ca 27 till Ca 29. Slutligen tillkommer automatisk anslagsuppräkning till

följd av höjning av statstjänstcmännens löner.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Ivungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

tillstyrker under förevarande punkt föreslagna personalförändringar och

medelsberäkningar.

Utskottet hemställer,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1956

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1956 angivna

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1956/57;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 89 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 66 700

Summa kr. 336 500

c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 336 500 kr.

56:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 110 och 111), vilket innebär en uppräkning

av anslaget för nästa budgetår med 9 700 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

35 000 kr.

57:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 111), som innebär en med 2 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kr.

Djurgårdsnämnden

58:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 58, s. 112), som innebär anslagsökning med 6 700 kr. för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1956/57:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

71

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ...........

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................

18 000

105 900

15 100

Summa kr. 139 000

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 139 000 kr.

59:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 59, s. 112), som innebär en nedräkning av anslaget med

1 500 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.

Diverse

60 :o) Ersättning till statens allmänna fastigheisfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 113) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbgggnadernas delfond för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 971 000 kr.

61 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 113) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:

Byggnadsstgrelsens delfond för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 2 154 000 kr.

62:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majst medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 62, s. 113 och 114), som innebär oförändrad medelsanvisning''

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

av Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

63 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t liar (punkt 63, s. 114 och 115) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 33 000 000 kr.

I en i november 1955 upprättad promemoria har generalpoststyrelsen

meddelat, att statskontoret och styrelsen överenskommit, att den ersättning,

som av statskontoret skall gäldas för befordran av tjänsteförsändelser

i allmänhet, fr. o. m. den 1 juli 1956 skall sänkas från nuvarande 14 till

12 procent, vilket medför, att ersättningar för befordran av sådana försändelser

för nästa budgetår skulle nedgå till 28 700 000 kr. Ersättningarna

för övriga försändelser har styrelsen uppskattat till 2,5 milj. kr.

Departementschefen har meddelat, att resultatet av den sedan 1954 pågående

utredningen rörande det nuvarande tjänstebrevssystemet icke

torde kunna föreligga inom sådan tid, att ev. förslag i ämnet kan redovisas

för årets riksdag. Under angivna förhållanden och då departementschefen

icke har något att erinra mot styrelsens medelsberäkning förordas, att

anslaget uppföres med av styrelsen föreslaget belopp, 31 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Weiland

in. fl. (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr Nyberg in. fl.

(II: 43), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att tjänstebrevsrätten

skall borttagas från och med den 1 juli 1957.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande

torde få hänvisas till motionen I: 32.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag till beräkning av förevarande anslag

anser sig utskottet kunna biträda.

Den redan i föregående års statsverksproposition omnämnda tjänstebrevsundersökning

som av generalpoststyrelsen påbörjades den 1 januari

1954 har numera slutförts. Med ledning härav har av statskontoret och

generalpoststyrelsen överenskommits en reducering av den till postverket

utgående ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet från 14 till 12

procent av verkets frankoteckenuppbörd. Utredningen rörande det nuvarande

tjänstebrevssystemet pågår däremot alltjämt. I avvaktan på slutiörandet

av densamma har utskottet funnit sig icke böra biträda det i

motionerna I: 32 och II: 43 framförda yrkandet om tjänstebrevsrättens avskaffande

fr. o. in. den 1 juli 1957. Utskottet förutsätter dock att förenämnda

utredning bedrives på sådant sätt, att resultatet av densamma

kan redovisas för nästa års riksdag.

Utskottet hemställer,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1956

73

I. att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.;

II. att motionerna I: 32 och II: 43 icke må bifallas av riksdagen.

64 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. m. I enlighet

med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 115), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

in. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kr.

65 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. in. Kungl. Maj :t

har (punkt 65, s. 115—117) föreslagit riksdagen att till Geotekniska undersökningar

i Götaälvdalen m. in. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 185 000 kr.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 150 000

kr.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har — under hänvisning bl. a. till en

promemoria den 31 augusti 1955 från statens geotekniska institut — hemställt

att för fortsatta geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. in.

måtte för budgetåret 1956/57 anvisas 185 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 116).

Över länsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret

(s. 116).

Departementschefen erinrar om att den geotekniska undersökning av

Götaälvdalen, som bekostas av anslaget, igångsattes i sin första preliminära

etapp under budgetåret 1954/55 samt att det i fjolårets statsverksproposition

anmäldes, att kostnaderna för de geologiska förarbetena i denna etapp

blivit 35 000 kr. högre än vad ursprungligen beräknats, varav 15 000 kr.

faller på visst kartmaterial och 20 000 kr. på laboratorieundersökningar.

Departementschefen upplyser härefter, att det nu icke längre är möjligt

alt uppskjuta ifrågavarande arbeten utan att äventyra resultatet av den

preliminära undersökningen och förordar därför, att det äskade beloppet

anvisas. Vidare erinras om att enligt det för undersökningen uppgjorda

programmet den första etappen skulle följas av en definitiv undersökning

om befintlig säkerhetsmarginal för ras och om erforderliga förstärkningsåtgärder.

Härom anföres följande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

»Denna andra etapp torde icke kunna genomföras på kortare tid än två

år. För nästa budgetår uppskattas medelsbehovet härför till 150 000 kr.

Geotekniska institutet har meddelat, att det, innan den preliminära undersökningen

slutförts, icke är möjligt att närmare angiva den slutliga omfattningen

och därmed ej heller de totala kostnaderna för den definitiva undersökningen.

Efter en preliminär genomgång av det hittills föreliggande

undersökningsmaterialet har institutet emellertid på min begäran verkställt

en ungefärlig beräkning av den totala kostnaden för den återstående

undersökningen och därvid kommit till en approximativ siffra av högst

410 000 kr. Jag tillstyrker att ifrågavarande arbeten i Götaälvdalen plancnligt

nu fullföljes genom en definitiv undersökning och beräknar härför

i enlighet med myndigheternas äskande för nästa budgetår 150 000 kr.

Anslaget torde alltså böra uppföras med (35 000 + 150 000) 185 000 kr.»

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört

och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 185 000 kr.

66 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 117 och 118), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kr.

67 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67,

s. 118), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Stockholm den 20 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti År 195ti

75

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Leander, Näsström, Hesselbom, Pålsson, Gustaf Andersson, Einar Persson,

Ragnar Persson, Alfred Nilsson, Axel Andersson, Rikard Svensson, Sunne,

fru Svenson och herr Birke; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Åkerström, Rubbestad, Petterson

i Degerfors, Andersson i Mölndal, Persson i Växjö, Löfroth, Svensson i

Stenkyrka, Andreasson, fröken Karlsson och herr Nelander.

Reservationer

1) vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

in. in.) av herrar Alfred Nilsson, Axel Andersson, Sunne, Birke, Skoglund

i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Ståhl, Löfroth, fröken Karlsson och herr

Nelander, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Med sin

hemställan» och slutar med »390 milj. kr.», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att bestämda olägenheter

av finansiell och budgetteknisk natur måste anses förbundna med nuvarande

system för beräkning av anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten.

En omläggning härutinnan torde därför böra ske, så

att medelsanvisningen bättre anpassas efter de faktiska utgifterna under

vederbörande budgetår. Detta synes så mycket mera motiverat som, av

skäl utskottet i det föregående berört, det syfte som avsetts med övergången

till kalenderårsberäkning av förevarande anslag numera i allt väsentligt

förfelats. Ifrågavarande syfte lärer för övrigt lika väl kunna tillgodoses,

därest riksdagen samtidigt med anslagsanvisningen fastställer särskilda

investeringsramar, innefattande det högsta belopp som får disponeras för

vägbyggnader under visst kalenderår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

böra tillstyrka bifall till motionerna I: 321 och II: 252 samt I: 322

och II: 363, såvitt de innebära återgång till budgetårsberäkning av anslagen

till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten under bibehållande av

den med anslagen avsedda verksamhetens arbetstekniska anknytning till

kalenderår. Såsom en följd av denna sin ståndpunkt kommer utskottet

att under punkten 11 förorda, att de nämnda anslagen anvisas med sammanlagt

195 milj. kr. i stället för det av Ivungl. Maj:t föreslagna beloppet

av 390 milj. kr.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »61,3 milj. kr.», bort ha följande lydelse:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

»Utskottet vill slutligen erinra om att för administration och diverse

ändamål äskats sammanlagt 67,2 milj. kr. Vid bifall såväl härtill som till

vad utskottet under förevarande punkt förordat skulle de anslag som skola

avräknas mot automobilskattemedlen komma att för nästa budgetår uppgå

till inalles (195,o + 30,o + 300,o + 152,o + 29,5 + 67,2 =) 773,7 milj. kr. I

förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslag innebär detta en minskning med ca 15 milj. kr. Då automobilskattemedelsinkomsterna

vidare beräknats till 1 030,o milj. kr., skulle

således det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets

specialbudget komma att öka med 256,3 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 321 och

11:252 samt 1:322 och 11:363, såvitt nu är i fråga, besluta

om återgång till budgetårsberäkning av anslagen till den statliga

väg- och brobyggnadsverksamheten;»

2) vid punkten 11 (Byggande av vägar och broar) av herrar Alfred

Nilsson, Axel Andersson, Sunne, Birke, Skoglund i Doverstorp, Malmborg

i Skövde, Ståhl, Löfroth, fröken Karlsson och herr Nelander, vilka ansett

att under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade reservationen

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29, som börjar med »Såsom

framgått» och slutar med »i fördelningsfrågan», bort ha följande lydelse:

»I enlighet med den uppfattning åt vilken utskottet redan under punkten

9 givit uttryck tillstyrker utskottet bifall till det i motionerna 1:321

och 11:252 samt 1:322 och 11:363 framställda förslaget, att anslagen till

byggande av vägar och broar anvisas med sammanlagt 195 milj. kr. för

budgetåret 1956/57, innebärande en nedräkning av den av Kungl. Maj:t

äskade anslagssumman med hälften, men att Kungl. Maj:t samtidigt bemyndigas

att låta under kalenderåret 1957 verkställa vägbyggnader intill

ett belopp av inalles 390 milj. kr.

Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 390 milj. kr. har förutsatts skola

fördelas med 130 milj. kr. till byggande av riksvägar, med 234 milj. kr.

till byggande av länsvägar, med 12 milj. kr. till byggande av ödebygdsvägar

och med 14 milj. kr. till byggande av storbroar. I förhållande till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär detta, att 10 milj. kr.

överförts från riksväg- till länsväganslaget. I avvaktan på resultatet av

den omprövning av 1954 års vägprogram som avses skola ske i en nära

framtid vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förevarande förslag,

med den jämkning likväl som följer av utskottets ställningstagande till

nyssnämnda motioner. Utskottet förordar alltså, att de fyra hithörande

anslagen anvisas med respektive 65, 117, 6 och 7 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

77

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna 1:321 och 11:252 samt 1:322 och

II: 363, såvitt nu är i fråga,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att låta under kalenderåret

1957 verkställa vägbyggnad för

a) Bqqqande av riksväqar intill ett belopp

av ................................................ kr. 130 000 000

b) Byggande av länsvägar intill ett belopp

av ................................................ » 234 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar intill ett belopp

av .......................................... » 12 000 000

d) Byggande av storbroar intill ett belopp

av ................................................ » 14 000 000

dels för budgetåret 1956/57 anvisa följande reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar ..................... kr. 65 000 000

b) Byggande av länsvägar ..................... » 117 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar ............... » 6 000 000

d) Byggande av storbroar ..................... » 7 000 000.

3) vid punkten 15 (Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.) av

herrar Alfred Nilsson, Sunne och Neländer, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38, som börjar med »Vad

därefter» och slutar med »2 milj. kr.», bort ha följande lydelse:

»Frågan om en effektiv hjälp åt den enskilda väghållningen har under

senare år vid ett flertal tillfällen varit föremål för riksdagens prövning.

Vid 1952 års riksdag genomfördes ett beslut om visst statligt stöd åt de

enskilda väghållarna i form av en statlig kreditgaranti för anskaffning

av maskiner och redskap. Denna hjälpåtgärd var förestavad av svårigheterna

för de enskilda väghållarna att anskaffa erforderlig maskinell utrustning.

Erfarenheten har emellertid visat, att dessa väghållare icke

kunnat få någon effektiv hjälp med anlitande enbart av denna kreditgaranti.

Intill den 1 januari 1956 har dylik garanti tagits i anspråk till

ett sammanlagt belopp av endast något mer än 150 000 kronor. Det har

visat sig, att kostnaderna för inköp av maskiner skulle bliva alltför betungande

för väghållarna. Då behovet av maskinell utrustning under de

senaste åren avsevärt ökats på grund av den starkt stegrade trafiken,

anser utskottet i anslutning till motiveringen till 1952 års förenämnda beslut

att statsmakterna böra bringa en effektiv hjälp till de enskilda väghållarna

i enlighet med vad som föreslagits i motionerna I: 205 och II: 510.»

dels ock utskottets hemställan under III. hort ha följande lydelse:

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1956

»III. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

och i anledning av motionerna 1:205 och 11:510, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till enskilda väghållare för inköp av

maskinell utrustning för vägunderhållet eller för förhyrning

av sådan utrustning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»

4) vid punkten 21 (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp) av herr Näsström;

5) vid punkten 24 (Statens bilinspektion: Utrustning) av herrar Alfred

Nilsson, Axel Andersson, Sunne, Ståhl, Löfroth och Nelander, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 49 börjar med »I avvaktan»

och på s. 50 slutar med »frågan fattas», bort ha följande lydelse:

»I avvaktan på resultatet av den sålunda begärda översynen har utskottet

funnit sig böra, i enlighet med motionärernas förslag, tillstyrka

en uppräkning av det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslaget

till 75 000 kr.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 71 och II: 147, till Statens

bilinspektion: Utrustning för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 75 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
-

Sthlm 1956. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda f ramställning ar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 u a1 i texten