Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.

1956-04-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:69, Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 69—73

Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956

1

Er 69

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för lärare

vid statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna

tjänstgöring vid skolor för svenska barn i

utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. väckt motion

(II: 9) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lärare vid statsunderstödda

utlandssvenska skolor hädanefter skall få tillgodoräkna sig

tjänstgöringen vid skolor för svenska barn i utlandet som om den fullgjorts

vid folkskola i Sverige, när det gäller merithänseende, löneklassuppflyttning

och pension.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen följande.

Frågan om viss tjänstårsberäkning för lärare vid statsunderstödda svenska

skolor i utlandet har i skilda sammanhang varit föremål för myndigheternas

intresse. En för den grupp svenska medborgare det här gäller tillfredsställande

lösning har likväl ännu ej kommit till stånd.

Statsverkspropositionen åttonde huvudtitel, ecklesiastikdepartementet,

har sedan en följd av år upptagit en anslagspost till Bidrag för svensk undervisning

åt svenska barn i utlandet. Bestämmelser för anslagens användning

finns, och Kungl. Maj :t kan efter framställning i varje särskilt fall av

vederbörande huvudman på nytt pröva frågan, om behov av ytterligare bidrag

ur ifrågavarande anslagspost kan anses föreligga.

De utlandssvenska skolorna fullgör samma funktioner som små- och folkskolor

i Sverige. För närvarande uppehälles vid dessa skolor femton tjänster

motsvarande folkskollärartjänster och fem tjänster motsvarande småskollärartjänster.

Det är av stor vikt, att de lärare, som viss tid tjänstgör

vid de utlandssvenska skolorna, äger de bästa kvalifikationer.

Den omständigheten, att tjänstgöringen vid de utlandssvenska skolorna

icke i merithänseende m. in. jämställes med tjänstgöring i Sverige, har i

en del fall visat sig försvåra en god lärarrekrytering eller har medfört lärarbyten

som eljest kunnat undvikas. För de utlandssvenska skolornas huvudmän

har detta vållat avsevärda svårigheter och bekymmer.

Med hänsyn till den betydelse de omnämnda skolorna har anser vi, att

tjänstgöring utomlands följdriktigt borde ge tjänstgörande lärare rätt

att vid tjänstårsberäkning i hemlandet i merithänseende samt för löneklassuppflyttning

och pension få tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid utlandssvensk

skola som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.

Det finns ett närliggande exempel på en grupp svenska medborgare som

1 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr 69 -73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956

var i en nära nog exakt samma situation som de utlandssvenska lärarna

nu är.

Vi har ett femtontal läkare — samma antal som nuvarande lärare vid

utlandssvenska skolor — vilka utför en utomordentligt välsignelsebringande

humanitär gärning i s. k. missionsländer. Frågan om läkarnas ställning

i fråga om den sak det här gäller kom upp i kyrkomötet 1934, och

1935 avgav kungl. medicinalstyrelsen sitt yttrande i ärendet, vilket föranledde

Kungl. Maj :t att i kungl. brev den 18 april 1935 medge rätt till

tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst efter vissa bestämmelser.

Dessa bestämmelser lyder:

1) Den anställde skall vara legitimerad läkare.

2) Han skall av medicinalstyrelsen vara förklarad behörig att inneha tjänst

vid sjukstuga.

3) Tid för tillträde och avgång från tjänsten skall meddelas av medicinalstyrelsen.

4) Han skall vitsordas av sin huvudman.

5) Han skall årligen inkomma med rapport till kungl. medicinalstyrelsen

angående verksamheten.

Bestämmelserna som här gäller för läkare på deras område är nära nog

exakt desamma som gäller för lärare vid statsunderstödda svenska skolor

i utlandet. Rapportsystemet synes i varje fall vara strängare för lärarna.

Har det nu gått att på ett tillfredsställande sätt ordna saken för läkarna

borde skälighet och rättvisa tala för att de nuvarande osäkra förhållandena

i fråga om svenska utlandslärares rätt till tjänstårsberäkning definitivt

ordnas till fromma för de utlandssvenska skolorna och deras lärarpersonal.

Det kan i detta sammanhang vara befogat redovisa de nuvarande utlandssvenska

skolornas antal för att belysa motionens syfte.

1. Skolan i Berlin

(Huvudman = kyrkorådet i Svenska Viktoriaförsamlingen i Berlin.)

Antal elever i folkskolan == 7. (Eftermiddagsskolans 45 elever.)

Anslag: 8 200

2. Skolan i Hamburg

(Huvudman = Svenska skol- och föreläsningsföreningen i Hamburg.)

Antal elever i åldern 6—15 år = 66

Anslag: 7 400

3. Skolan i Paris

(Huvudman = Svenska Sofiaförsamlingen i Paris.)

Antal elever i dagligskolan = 23

Anslag: 14 000

4. Skolan i Madrid

(Huvudman = Svenska skolföreningen i Madrid.)

Antal elever: Lekskolan 10, småskolan 11, folkskolan 15

Anslag: 12 300

5. Skolan i London

(Huvudman = Svenska föreläsnings- och skolföreningen i London )

Elevantal: 10

Anslag: 6 500

6. Skolan i Kodaikanal i Indien

(Huvudman = Svenska kyrkans missionsstyrelse.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956

3

Elevantal: 39. (31 av eleverna tillhör missionärsfamiljer från missionssällskap,

övriga 8 barn är från familjer anställda i Svenska tändsticks

AB.)

Anslag: 11 200

7. Skolan i Mussoorie i Indien

(Huvudman: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.)

Elevantal: 10

Anslag: 4 800

8. Skolan i Addis Abbeba i Etiopien

(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)

Antal elever: 21 (fördelade på små- och folkskolan).

Anslag: 9 000

9. Skolan i Bishoftu i Etiopien

(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)

Antal elever: 35

Anslag: 15 000

10. Skolan i Asmara i Eritrea

(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)

Antal elever: 15

Anslag: 9 090

11. Skolan i Nzega i Tanganjika

(Huvudman: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.)

Antal elever: 11

Anslag: 3 800

12. Skolan i Bukoba i Tanganjika

(Huvudman: Svenska kyrkans missionsstyrelse.)

Antal elever: 10

Anslag: 5 200

13. Skolan i Pointe Noire i Franska Ekvatorial-Afrika

(Huvudman: Svenska missionsförbundet.)

Antal elever: 21 (Skolan öppen för alla svenska barn)

Anslag: 8 000

14. Skolan i Gamboula i Franska Ekvatorial-Afrika

(Huvudman: Örebro missionsförening.)

Antal barn: 6

Anslag: 4 200

15. Skolan i Shangugu i Belgiska Kongo

(Huvudman: Fiadelfiaförsamlingen i Stockholm.)

Antal elever: 14

Anslag: 3 800

I den mån elever, vilka icke är svenska medborgare, deltagit i undervisningen

i skolorna har detta redovisats till skolöverstyrelsen.

Beträffande villkoren för åtnjutande av statsbidrag gäller för samtliga

skolor följande villkor:

1) att undervisningen fortgår minst åtta månader av läsåret,

2) att snarast möjligt efter läsårets slut berättelse över skolans verksamhet

under läsåret genom vederbörande huvudmans försorg avgives till

skolöverstyrelsen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956

3) att skolöverstyrelsen må äga att för var och en av skolorna förordna

inspektor,

4) att statsbidraget i sin helhet användes till bestridande av vederbörandes

kontanta avlöning,

5) att vederbörande huvudman bestrider alla kostnader för skolverksamheten

utöver statsbidraget till lärarens kontanta avlöning ävensom kostnadsfritt

tillhandahåller lärare möblerad lägenhet med belysning och

värme.

Som villkor för statsbidragens utbetalande gäller för samtliga skolor att

genom intyg från vederbörande inspektor styrka att undervisningen pågått

det antal läsmånader, för vilka statsmedel rekvirerats, och att varje lärare

tillförsäkrats minst nämnda förmåner.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t bemyndigats att utöver anslagen

till avlöning av lärare ur dispositionsanslag bevilja bidrag till statsunderstödda

svenska skolor i utlandet för anskaffande av undervisningsmateriel

(prop. 1/1950 VIII p. 241, statsutsk. 8/1950, p. 233, rd skr.

8/1950).

De statsbidrag, som utgår till de utlandssvenska skolornas huvudmän,

är lägre än statsbidragen till löner åt motsvarande lärare i de svenska skoldistrikten.

Likaså är lönerna till lärarna i de utlandssvenska skolorna lägre

än lärarlönerna i Sverige, ehuru en del av huvudmännen bidrar med vissa

tillägg. En ökning av löner och statsbidrag vore synnerligen välmotiverad,

så att huvudmännen för skolorna finge möjlighet att erbjuda lärarna samma

reallön som den vilken lärarna i Sverige erhåller.

En uppräkning till denna lönenivå skulle emellertid medföra nära nog

en fördubbling av givna anslag, och därför göres här inga yrkanden i denna

riktning, utan vi vill i stället begränsa motionens yrkanden till att riksdagen

går i författning om att ge lärarna rätt till att vid tjänstårsberäkning

i hemlandet i merithänseende samt för löneldassuppflyttning och pension

tillgodoräkna sig tjänstgöring vid utlandssvensk skola som om tjänstgöringen

fullgjorts vid folkskola i Sverige, detta i överensstämmelse med kungl.

skolöverstyrelsens vid flera tillfällen framlagda förslag.

Det kan anses befogat att tillägga: De lärare, som nu ger viss tid av sitt

liv åt arbetet utomlands, de flesta i missionens tjänst i främmande världsdelar,

får, förutom avståendet av alla förmåner i hemlandet, vidkännas betydliga

löneminskningar. Det vore då från hemlandets sida en gärd av billighet

och rättvisa om de likväl i merithänseende in. in. finge tillgodoräkna

tjänsten utomlands och att detta voTe klart redan vid anställningen.

Rekryteringen till de utlandssvenska skolorna i fråga om lärarkrafter

skulle underlättas i hög grad om ingen tvekan rådde i fråga om rätten för

lärarna att få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid skola i utlandet som om

den fullgjorts i hemlandet. Tjänstgöringen vid de utlandssvenska skolorna

galler i regel kort tid, många fall alltför kort tid. Vid missionens skolor

är det ibland fyra år, ibland tvenne perioder, d. v. s. åtta år, i fråga om de

stora världsstäderna längre tid.

Nu kan, som framgår av kungl. brev den 3 december 1954 Kungl Maj-t

tillgodose här ovan påtalade önskemål efter ansökan av enskild lärare.

För skolornas huvudmän och för lärarna är det dock önskvärt att respekthe

lärare redan oa han tar anställning vid skola i utlandet är medveten

om att han får tillgodoräkna sig denna sin anställning.

Över förevarande motioner har svenska kyrkans diakonistyrelse, svenska

missionsrådet, frikyrkliga samarbetskommittén, svenska stadsförbundet och

svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle att yttra sig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956

5

Svenska kyrkans diakonistyrelse har anfört följande.

Det torde vara angeläget, att svenska barn i utlandet så långt möjligt erhålla

undervisning motsvarande den som meddelas i hemlandet. Detta är

givetvis motiveringen för att statsbidrag utgår till vissa utlandsskolor. De

speciella förhållanden, under vilka en utlandsskola arbetar, synas ställa

ganska stora krav på de anställda lärarna. Nu har man inom missionsstyrelsen

erfarenhet av att lärare, som prövats synnerligen lämpliga för dylikt

skolarbete, återtagit sina ansökningar, när de underrättats om att de inte

i förväg garanterats rätten att räkna tjänstår. Likaså ha från de svenska

utlandsförsamlingarna framförts allvarliga bekymmer över att lärare, just

med motivering att de måste tänka på sin tjänstårsberäkning, återvänt till

hemlandet endast efter två års tjänstgöring. Sådana täta ombyten ha varit

till skada för skolarbetet. Då det sålunda synes vara av betydelse för utlandsskolornas

arbete och en skälig förmån för de lärare, som där anställas,

att tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet får tillgodoräknas

som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige, får svenska kyrkans diakonistyrelse

för sin del tillstyrka den väckta motionen.

Svenska missionsrådet har på det varmaste tillstyrkt bifall till motionen.

Frikyrkliga samarbetskommittén har anfört följande.

Det är enligt Frikyrkliga Samarbetskommitténs uppfattning av väsentlig

betydelse att svenska barn, vilkas föräldrar på grund av tjänst tvingas leva

i främmande länder, bereds möjligheter att följa undervisningen i en svensk

folkskola. I de fall tillgång inte funnits till svensk skola i det främmande

landet, har föräldrarna antingen nödgats lämna sina skolpliktiga barn i

hemlandet eller, där så varit möjligt, sända dem till det främmande landets

skolor.

En påtvungen skilsmässa mellan barn i skolåldern och deras föräldrar

medför att barnen utsätts för stark psykisk press. I många fall medför denna

press störningar i förhållandet mellan föräldrarna och barnen. I de

fall då barnen sänls till det främmande landets skolor, vilket varit fallet

t. ex. i Sydafrika, har följden blivit stora anpassningssvårigheter vid återkomsten

till Sverige. Åtskilliga exempel kunde anföras, som visar, att sådana

ungdomar aldrig finner sig tillrätta i Sverige utan vid vuxen ålder återvänder

till det främmande landet. Såväl ett flertal missionssällskap som

andra har därför ansett det nödvändigt att på platser i främmande land,

där ett större antal svenskar arbetar, också bereda deras barn tillgång till

svensk skola.

I många fall stannar utlandssvenskarnas barn bos föräldrarna i det främmande

landet även sedan de nått upp i den ålder, då de normalt skulle fortsätta

sin utbildning i realskolan. Detta förhållande skapar speciella problem.

Realskoleundervisningen måste ordnas så tillfredsställande, att inte

alltför stora tidsförluster uppstår för dessa barn. Givetvis ställer denna undervisning

större krav på lärarnas kompetens än den åttaåriga folkskolan.

I allmänhet bar därför de utlandssvenska skolornas huvudmän ansett det

önskvärt att lärarna i dessa förutom folkskollärarexamen även avlagt studentexamen

samt varit behöriga att undervisa i något eller några av realskolans

ämnen. Det har emellertid stundom visat sig svårt att finna lärare,

som motsvarar dessa önskemål, inte minst beroende på att tjänst i utlandet

inte automatiskt jämställs med motsvarande tjänst i Sverige i fråga om

tjänsteårs- och meritberäkning. Det är Frikyrkliga Samarbetskommitténs

uppfattning, att rekryteringen till de utlandssvenska skolorna väsentligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956

skulle underlättas, om denna fråga vore avgjord redan vid anställningens

början.

Det nuvarande systemet innebär enligt Frikyrkliga Samarbetskommitténs

uppfattning ytterligare en olägenhet. Lärare som funnit sig väl till rätta

i tjänsten vid svensk skola i utlandet och gärna velat fortsätta har tvingats

återgå till lärarbefattning i hemlandet för att uppnå behövligt antal tjänsteår

för att bli berättigad till full pension. Av naturliga skäl har huvudmännen

för de statsunderstödda skolorna i utlandet icke kunnat erbjuda samma pensionsförmåner

som svenska staten. Detta medför för de utlandssvenska skolorna

onödiga och icke önskvärda lärarbyten.

Frikyrkliga Samarbetskommittén vill ytterligare fästa uppmärksamheten

på att bestämmelserna för erhållande av statsbidrag för utlandssvensk skola

föreskriver effektiv kontroll av skolan och lärarnas arbete samt att Skolöverstyrelsen

för varje sådan skola äger ntse särskild inspektor. Delta motiverar

enligt Samarbetskommitténs uppfattning att lärartjänster vid dessa

skolor också i merithänseende jämställs med övriga svenska skolor.

Frikyrkliga Samarbetskommittén anser det vara ytterst angeläget att

denna för de utlandssvenska skolorna så vitala fråga snarast får sin lösning

och vill med det ovan anförda som motivering instämma i motionärernas

hemställan att lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor hädanefter

skall få tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid skolor för svenska barn

i utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige i fråga om meritberäkning,

löneklassuppflyttning och pension.

Svenska stadsförbundet har tillstyrkt bifall till motionen.

Svenska landskommunernas förbund har, under framhållande att med

statsbidragsbestäinmelsernas nuvarande konstruktion hela kostnaden för

löneklassuppflyttningar faller på statsverket, funnit motionen icke ge anledning

till något uttalande från förbundets sida.

Beträffande den uppfattning i föreliggande fråga, åt vilken vissa statliga

myndigheter — skolöverstyrelsen, statens lönenämnd och statskontoret —

givit uttryck, får utskottet hänvisa till sitt utlåtande 1955: 109.

Utskottet. När utskottet i fjol avstyrkte det då motionsvis framställda yrkandet

om rätt för lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor

att tillgodoräkna därstädes fullgjord tjänstgöring, skedde detta på formella

grunder. Utskottet ansåg, liksom statskontoret och statens lönenämnd,

att uppkommande frågor om tillgodoräkning i merithänseende resp.

för löneklassuppflyttning eller pension liksom dittills borde kunna lösas

genom beslut från fall till fall. Tillskapandet av generella regler fann utskottet

vara ägnat att tynga gällande löne- och pensionsbestämmelser. I sak hyste

utskottet emellertid icke några betänkligheter med ett medgivande av

dylik tillgodoräkning.

När nu frågan ånyo bragts på tal, finner utskottet sig inte längre böra intaga

en avvisande hållning till tanken på att här avsedda frågor regleras generellt.

De nya skäl, som förebragts till stöd för en sådan anordning, väger

enligt utskottets mening så tungt, att de formella betänkligheterna bör få

vika. De nu hörda organens inställning visar också, att en generell lösning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956 7

av hithörande frågor skulle få betydelse ur rekryteringssynpunkt och vara

ägnad att undanröja den känsla av otrygghet, som personalen anser vidlåda

det nuvarande systemet. Tilläggas må, att skolöverstyrelsen i olika

sammanhang uttalat sig till förmån för en generell reglering av här berörda

spörsmål. Enligt utskottets mening bör det ankomma på Kungl. Maj :t att,

efter erforderlig utredning, utfärda bestämmelser i ämnet. Utskottet föreslår

att riksdagen ger Kungl. Maj:t tillkänna vad utskottet i denna fråga anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 9, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.

Stockholm den 10 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Boman, fröken Andersson,

herrar Pålsson, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson

och Rikard Svensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Andersson i Malmö, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Petterson

i Deger fors, Andersson i Mölndal, Staxäng, Johansson i Mysinge,

Nihlfors, Löfroth, Gustafsson i Stockholm och Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:182 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om en översyn av förordningen angående förlag sinteckning. a1 i texten