Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.
1956-04-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:69, Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.
Dokumentets text
Nr 69—73
Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956
1
Er 69
Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för lärare
vid statsunderstödda utlandssvenska skolor att tillgodoräkna
tjänstgöring vid skolor för svenska barn i
utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.
(5:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. väckt motion
(II: 9) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lärare vid statsunderstödda
utlandssvenska skolor hädanefter skall få tillgodoräkna sig
tjänstgöringen vid skolor för svenska barn i utlandet som om den fullgjorts
vid folkskola i Sverige, när det gäller merithänseende, löneklassuppflyttning
och pension.
Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionen följande.
Frågan om viss tjänstårsberäkning för lärare vid statsunderstödda svenska
skolor i utlandet har i skilda sammanhang varit föremål för myndigheternas
intresse. En för den grupp svenska medborgare det här gäller tillfredsställande
lösning har likväl ännu ej kommit till stånd.
Statsverkspropositionen åttonde huvudtitel, ecklesiastikdepartementet,
har sedan en följd av år upptagit en anslagspost till Bidrag för svensk undervisning
åt svenska barn i utlandet. Bestämmelser för anslagens användning
finns, och Kungl. Maj :t kan efter framställning i varje särskilt fall av
vederbörande huvudman på nytt pröva frågan, om behov av ytterligare bidrag
ur ifrågavarande anslagspost kan anses föreligga.
De utlandssvenska skolorna fullgör samma funktioner som små- och folkskolor
i Sverige. För närvarande uppehälles vid dessa skolor femton tjänster
motsvarande folkskollärartjänster och fem tjänster motsvarande småskollärartjänster.
Det är av stor vikt, att de lärare, som viss tid tjänstgör
vid de utlandssvenska skolorna, äger de bästa kvalifikationer.
Den omständigheten, att tjänstgöringen vid de utlandssvenska skolorna
icke i merithänseende m. in. jämställes med tjänstgöring i Sverige, har i
en del fall visat sig försvåra en god lärarrekrytering eller har medfört lärarbyten
som eljest kunnat undvikas. För de utlandssvenska skolornas huvudmän
har detta vållat avsevärda svårigheter och bekymmer.
Med hänsyn till den betydelse de omnämnda skolorna har anser vi, att
tjänstgöring utomlands följdriktigt borde ge tjänstgörande lärare rätt
att vid tjänstårsberäkning i hemlandet i merithänseende samt för löneklassuppflyttning
och pension få tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid utlandssvensk
skola som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige.
Det finns ett närliggande exempel på en grupp svenska medborgare som
1 Dihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr 69 -73
2 Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956
var i en nära nog exakt samma situation som de utlandssvenska lärarna
nu är.
Vi har ett femtontal läkare — samma antal som nuvarande lärare vid
utlandssvenska skolor — vilka utför en utomordentligt välsignelsebringande
humanitär gärning i s. k. missionsländer. Frågan om läkarnas ställning
i fråga om den sak det här gäller kom upp i kyrkomötet 1934, och
1935 avgav kungl. medicinalstyrelsen sitt yttrande i ärendet, vilket föranledde
Kungl. Maj :t att i kungl. brev den 18 april 1935 medge rätt till
tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst efter vissa bestämmelser.
Dessa bestämmelser lyder:
1) Den anställde skall vara legitimerad läkare.
2) Han skall av medicinalstyrelsen vara förklarad behörig att inneha tjänst
vid sjukstuga.
3) Tid för tillträde och avgång från tjänsten skall meddelas av medicinalstyrelsen.
4) Han skall vitsordas av sin huvudman.
5) Han skall årligen inkomma med rapport till kungl. medicinalstyrelsen
angående verksamheten.
Bestämmelserna som här gäller för läkare på deras område är nära nog
exakt desamma som gäller för lärare vid statsunderstödda svenska skolor
i utlandet. Rapportsystemet synes i varje fall vara strängare för lärarna.
Har det nu gått att på ett tillfredsställande sätt ordna saken för läkarna
borde skälighet och rättvisa tala för att de nuvarande osäkra förhållandena
i fråga om svenska utlandslärares rätt till tjänstårsberäkning definitivt
ordnas till fromma för de utlandssvenska skolorna och deras lärarpersonal.
Det kan i detta sammanhang vara befogat redovisa de nuvarande utlandssvenska
skolornas antal för att belysa motionens syfte.
1. Skolan i Berlin
(Huvudman = kyrkorådet i Svenska Viktoriaförsamlingen i Berlin.)
Antal elever i folkskolan == 7. (Eftermiddagsskolans 45 elever.)
Anslag: 8 200
2. Skolan i Hamburg
(Huvudman = Svenska skol- och föreläsningsföreningen i Hamburg.)
Antal elever i åldern 6—15 år = 66
Anslag: 7 400
3. Skolan i Paris
(Huvudman = Svenska Sofiaförsamlingen i Paris.)
Antal elever i dagligskolan = 23
Anslag: 14 000
4. Skolan i Madrid
(Huvudman = Svenska skolföreningen i Madrid.)
Antal elever: Lekskolan 10, småskolan 11, folkskolan 15
Anslag: 12 300
5. Skolan i London
(Huvudman = Svenska föreläsnings- och skolföreningen i London )
Elevantal: 10
Anslag: 6 500
6. Skolan i Kodaikanal i Indien
(Huvudman = Svenska kyrkans missionsstyrelse.)
Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956
3
Elevantal: 39. (31 av eleverna tillhör missionärsfamiljer från missionssällskap,
övriga 8 barn är från familjer anställda i Svenska tändsticks
AB.)
Anslag: 11 200
7. Skolan i Mussoorie i Indien
(Huvudman: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.)
Elevantal: 10
Anslag: 4 800
8. Skolan i Addis Abbeba i Etiopien
(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)
Antal elever: 21 (fördelade på små- och folkskolan).
Anslag: 9 000
9. Skolan i Bishoftu i Etiopien
(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)
Antal elever: 35
Anslag: 15 000
10. Skolan i Asmara i Eritrea
(Huvudman: Föreningen Svenskar i Etiopien.)
Antal elever: 15
Anslag: 9 090
11. Skolan i Nzega i Tanganjika
(Huvudman: Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.)
Antal elever: 11
Anslag: 3 800
12. Skolan i Bukoba i Tanganjika
(Huvudman: Svenska kyrkans missionsstyrelse.)
Antal elever: 10
Anslag: 5 200
13. Skolan i Pointe Noire i Franska Ekvatorial-Afrika
(Huvudman: Svenska missionsförbundet.)
Antal elever: 21 (Skolan öppen för alla svenska barn)
Anslag: 8 000
14. Skolan i Gamboula i Franska Ekvatorial-Afrika
(Huvudman: Örebro missionsförening.)
Antal barn: 6
Anslag: 4 200
15. Skolan i Shangugu i Belgiska Kongo
(Huvudman: Fiadelfiaförsamlingen i Stockholm.)
Antal elever: 14
Anslag: 3 800
I den mån elever, vilka icke är svenska medborgare, deltagit i undervisningen
i skolorna har detta redovisats till skolöverstyrelsen.
Beträffande villkoren för åtnjutande av statsbidrag gäller för samtliga
skolor följande villkor:
1) att undervisningen fortgår minst åtta månader av läsåret,
2) att snarast möjligt efter läsårets slut berättelse över skolans verksamhet
under läsåret genom vederbörande huvudmans försorg avgives till
skolöverstyrelsen,
4 Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956
3) att skolöverstyrelsen må äga att för var och en av skolorna förordna
inspektor,
4) att statsbidraget i sin helhet användes till bestridande av vederbörandes
kontanta avlöning,
5) att vederbörande huvudman bestrider alla kostnader för skolverksamheten
utöver statsbidraget till lärarens kontanta avlöning ävensom kostnadsfritt
tillhandahåller lärare möblerad lägenhet med belysning och
värme.
Som villkor för statsbidragens utbetalande gäller för samtliga skolor att
genom intyg från vederbörande inspektor styrka att undervisningen pågått
det antal läsmånader, för vilka statsmedel rekvirerats, och att varje lärare
tillförsäkrats minst nämnda förmåner.
Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t bemyndigats att utöver anslagen
till avlöning av lärare ur dispositionsanslag bevilja bidrag till statsunderstödda
svenska skolor i utlandet för anskaffande av undervisningsmateriel
(prop. 1/1950 VIII p. 241, statsutsk. 8/1950, p. 233, rd skr.
8/1950).
De statsbidrag, som utgår till de utlandssvenska skolornas huvudmän,
är lägre än statsbidragen till löner åt motsvarande lärare i de svenska skoldistrikten.
Likaså är lönerna till lärarna i de utlandssvenska skolorna lägre
än lärarlönerna i Sverige, ehuru en del av huvudmännen bidrar med vissa
tillägg. En ökning av löner och statsbidrag vore synnerligen välmotiverad,
så att huvudmännen för skolorna finge möjlighet att erbjuda lärarna samma
reallön som den vilken lärarna i Sverige erhåller.
En uppräkning till denna lönenivå skulle emellertid medföra nära nog
en fördubbling av givna anslag, och därför göres här inga yrkanden i denna
riktning, utan vi vill i stället begränsa motionens yrkanden till att riksdagen
går i författning om att ge lärarna rätt till att vid tjänstårsberäkning
i hemlandet i merithänseende samt för löneldassuppflyttning och pension
tillgodoräkna sig tjänstgöring vid utlandssvensk skola som om tjänstgöringen
fullgjorts vid folkskola i Sverige, detta i överensstämmelse med kungl.
skolöverstyrelsens vid flera tillfällen framlagda förslag.
Det kan anses befogat att tillägga: De lärare, som nu ger viss tid av sitt
liv åt arbetet utomlands, de flesta i missionens tjänst i främmande världsdelar,
får, förutom avståendet av alla förmåner i hemlandet, vidkännas betydliga
löneminskningar. Det vore då från hemlandets sida en gärd av billighet
och rättvisa om de likväl i merithänseende in. in. finge tillgodoräkna
tjänsten utomlands och att detta voTe klart redan vid anställningen.
Rekryteringen till de utlandssvenska skolorna i fråga om lärarkrafter
skulle underlättas i hög grad om ingen tvekan rådde i fråga om rätten för
lärarna att få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid skola i utlandet som om
den fullgjorts i hemlandet. Tjänstgöringen vid de utlandssvenska skolorna
galler i regel kort tid, många fall alltför kort tid. Vid missionens skolor
är det ibland fyra år, ibland tvenne perioder, d. v. s. åtta år, i fråga om de
stora världsstäderna längre tid.
Nu kan, som framgår av kungl. brev den 3 december 1954 Kungl Maj-t
tillgodose här ovan påtalade önskemål efter ansökan av enskild lärare.
För skolornas huvudmän och för lärarna är det dock önskvärt att respekthe
lärare redan oa han tar anställning vid skola i utlandet är medveten
om att han får tillgodoräkna sig denna sin anställning.
Över förevarande motioner har svenska kyrkans diakonistyrelse, svenska
missionsrådet, frikyrkliga samarbetskommittén, svenska stadsförbundet och
svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle att yttra sig.
Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956
5
Svenska kyrkans diakonistyrelse har anfört följande.
Det torde vara angeläget, att svenska barn i utlandet så långt möjligt erhålla
undervisning motsvarande den som meddelas i hemlandet. Detta är
givetvis motiveringen för att statsbidrag utgår till vissa utlandsskolor. De
speciella förhållanden, under vilka en utlandsskola arbetar, synas ställa
ganska stora krav på de anställda lärarna. Nu har man inom missionsstyrelsen
erfarenhet av att lärare, som prövats synnerligen lämpliga för dylikt
skolarbete, återtagit sina ansökningar, när de underrättats om att de inte
i förväg garanterats rätten att räkna tjänstår. Likaså ha från de svenska
utlandsförsamlingarna framförts allvarliga bekymmer över att lärare, just
med motivering att de måste tänka på sin tjänstårsberäkning, återvänt till
hemlandet endast efter två års tjänstgöring. Sådana täta ombyten ha varit
till skada för skolarbetet. Då det sålunda synes vara av betydelse för utlandsskolornas
arbete och en skälig förmån för de lärare, som där anställas,
att tjänstgöring vid skolor för svenska barn i utlandet får tillgodoräknas
som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige, får svenska kyrkans diakonistyrelse
för sin del tillstyrka den väckta motionen.
Svenska missionsrådet har på det varmaste tillstyrkt bifall till motionen.
Frikyrkliga samarbetskommittén har anfört följande.
Det är enligt Frikyrkliga Samarbetskommitténs uppfattning av väsentlig
betydelse att svenska barn, vilkas föräldrar på grund av tjänst tvingas leva
i främmande länder, bereds möjligheter att följa undervisningen i en svensk
folkskola. I de fall tillgång inte funnits till svensk skola i det främmande
landet, har föräldrarna antingen nödgats lämna sina skolpliktiga barn i
hemlandet eller, där så varit möjligt, sända dem till det främmande landets
skolor.
En påtvungen skilsmässa mellan barn i skolåldern och deras föräldrar
medför att barnen utsätts för stark psykisk press. I många fall medför denna
press störningar i förhållandet mellan föräldrarna och barnen. I de
fall då barnen sänls till det främmande landets skolor, vilket varit fallet
t. ex. i Sydafrika, har följden blivit stora anpassningssvårigheter vid återkomsten
till Sverige. Åtskilliga exempel kunde anföras, som visar, att sådana
ungdomar aldrig finner sig tillrätta i Sverige utan vid vuxen ålder återvänder
till det främmande landet. Såväl ett flertal missionssällskap som
andra har därför ansett det nödvändigt att på platser i främmande land,
där ett större antal svenskar arbetar, också bereda deras barn tillgång till
svensk skola.
I många fall stannar utlandssvenskarnas barn bos föräldrarna i det främmande
landet även sedan de nått upp i den ålder, då de normalt skulle fortsätta
sin utbildning i realskolan. Detta förhållande skapar speciella problem.
Realskoleundervisningen måste ordnas så tillfredsställande, att inte
alltför stora tidsförluster uppstår för dessa barn. Givetvis ställer denna undervisning
större krav på lärarnas kompetens än den åttaåriga folkskolan.
I allmänhet bar därför de utlandssvenska skolornas huvudmän ansett det
önskvärt att lärarna i dessa förutom folkskollärarexamen även avlagt studentexamen
samt varit behöriga att undervisa i något eller några av realskolans
ämnen. Det har emellertid stundom visat sig svårt att finna lärare,
som motsvarar dessa önskemål, inte minst beroende på att tjänst i utlandet
inte automatiskt jämställs med motsvarande tjänst i Sverige i fråga om
tjänsteårs- och meritberäkning. Det är Frikyrkliga Samarbetskommitténs
uppfattning, att rekryteringen till de utlandssvenska skolorna väsentligt
6
Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956
skulle underlättas, om denna fråga vore avgjord redan vid anställningens
början.
Det nuvarande systemet innebär enligt Frikyrkliga Samarbetskommitténs
uppfattning ytterligare en olägenhet. Lärare som funnit sig väl till rätta
i tjänsten vid svensk skola i utlandet och gärna velat fortsätta har tvingats
återgå till lärarbefattning i hemlandet för att uppnå behövligt antal tjänsteår
för att bli berättigad till full pension. Av naturliga skäl har huvudmännen
för de statsunderstödda skolorna i utlandet icke kunnat erbjuda samma pensionsförmåner
som svenska staten. Detta medför för de utlandssvenska skolorna
onödiga och icke önskvärda lärarbyten.
Frikyrkliga Samarbetskommittén vill ytterligare fästa uppmärksamheten
på att bestämmelserna för erhållande av statsbidrag för utlandssvensk skola
föreskriver effektiv kontroll av skolan och lärarnas arbete samt att Skolöverstyrelsen
för varje sådan skola äger ntse särskild inspektor. Delta motiverar
enligt Samarbetskommitténs uppfattning att lärartjänster vid dessa
skolor också i merithänseende jämställs med övriga svenska skolor.
Frikyrkliga Samarbetskommittén anser det vara ytterst angeläget att
denna för de utlandssvenska skolorna så vitala fråga snarast får sin lösning
och vill med det ovan anförda som motivering instämma i motionärernas
hemställan att lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor hädanefter
skall få tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid skolor för svenska barn
i utlandet som om den fullgjorts vid folkskola i Sverige i fråga om meritberäkning,
löneklassuppflyttning och pension.
Svenska stadsförbundet har tillstyrkt bifall till motionen.
Svenska landskommunernas förbund har, under framhållande att med
statsbidragsbestäinmelsernas nuvarande konstruktion hela kostnaden för
löneklassuppflyttningar faller på statsverket, funnit motionen icke ge anledning
till något uttalande från förbundets sida.
Beträffande den uppfattning i föreliggande fråga, åt vilken vissa statliga
myndigheter — skolöverstyrelsen, statens lönenämnd och statskontoret —
givit uttryck, får utskottet hänvisa till sitt utlåtande 1955: 109.
Utskottet. När utskottet i fjol avstyrkte det då motionsvis framställda yrkandet
om rätt för lärare vid statsunderstödda utlandssvenska skolor
att tillgodoräkna därstädes fullgjord tjänstgöring, skedde detta på formella
grunder. Utskottet ansåg, liksom statskontoret och statens lönenämnd,
att uppkommande frågor om tillgodoräkning i merithänseende resp.
för löneklassuppflyttning eller pension liksom dittills borde kunna lösas
genom beslut från fall till fall. Tillskapandet av generella regler fann utskottet
vara ägnat att tynga gällande löne- och pensionsbestämmelser. I sak hyste
utskottet emellertid icke några betänkligheter med ett medgivande av
dylik tillgodoräkning.
När nu frågan ånyo bragts på tal, finner utskottet sig inte längre böra intaga
en avvisande hållning till tanken på att här avsedda frågor regleras generellt.
De nya skäl, som förebragts till stöd för en sådan anordning, väger
enligt utskottets mening så tungt, att de formella betänkligheterna bör få
vika. De nu hörda organens inställning visar också, att en generell lösning
Statsutskottets utlåtande nr 69 år 1956 7
av hithörande frågor skulle få betydelse ur rekryteringssynpunkt och vara
ägnad att undanröja den känsla av otrygghet, som personalen anser vidlåda
det nuvarande systemet. Tilläggas må, att skolöverstyrelsen i olika
sammanhang uttalat sig till förmån för en generell reglering av här berörda
spörsmål. Enligt utskottets mening bör det ankomma på Kungl. Maj :t att,
efter erforderlig utredning, utfärda bestämmelser i ämnet. Utskottet föreslår
att riksdagen ger Kungl. Maj:t tillkänna vad utskottet i denna fråga anfört.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionen II: 9, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.
Stockholm den 10 april 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Boman, fröken Andersson,
herrar Pålsson, Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson
och Rikard Svensson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Andersson i Malmö, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Petterson
i Deger fors, Andersson i Mölndal, Staxäng, Johansson i Mysinge,
Nihlfors, Löfroth, Gustafsson i Stockholm och Nelander.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:182 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om en översyn av förordningen angående förlag sinteckning. a1 i texten