Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln till universiteten, den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1956-04-17 · 76 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 76 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln till universiteten, den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

1

Nr 78

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om

anslag för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln

till universiteten, den medicinska undervisningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 77, s. 120—143 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari

1956) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 12 40o 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald (I: 95) och den andra inom andra kammaren av herr Nestrup

(II: 113), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta inrätta en laboratorsbefattning

i elektronik i lönegrad Ca 34 vid Uppsala universitet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts,

a) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till inrättande

från och med läsåret 1957/58 av de tjänster inom filosofiska fakulteterna

vid universiteten i Uppsala och Lund, varom 1947 års riksdag fattade

principbeslut men som ännu ej inrättats, samt om förslag belysande

frågan om ett universitet i Norrland och syftande till att minska bristen

på akademiskt utbildade lärare i norrländska skolor,

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhaller om sadan ändring

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

i universitetsstatuterna att respektive studentkår tillförsäkras representationsrätt

vid behandlingen av sådana ärenden inom fakultet och sektion,

som tidigare varit föremål för behandling inom motsvarande undervisningsnämnd;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta inrätta två docentbefattningar vid Uppsala universitets medicinska

fakultet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ewerlöf m. fl. (I: 427) och den andra inom andra kammaren

av herr Hjalmarson m. fl. (II: 529), i vilka under mom. f) hemställts, att

riksdagen måtte uttala, att vid utformande av de närmaste årens skolpolitik

avgörande vikt måtte fästas vid att en planmässig upprustning av universitet

och högskolor genomfördes, så att behovet av väl kvalificerade

lärare bleve fyllt.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 95, I: 427 och II: 513.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen

m. m. huvudsakligen följande.

1. Inrättande av en preceptur i Ca 34 i civilrätt.

2. Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation m. m.

såsom en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition

1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen:

Omvandling av den nuvarande laboraturen i klinisk kemi, vilken innehas

av A. J. T. Grönvall, till professur med Grönvall såsom förste innehavare.

Prosektor i patologi.

Laborator i bakteriologi.

Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi.

Förste amanuens för klinisk bakteriologi.

Preparator i Ce 14 för farmakologi.

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 för klinisk bakteriologi.

Kanslibiträde i Ce 11 för klinisk kemi.

Översiktskurser i medicin (kostnad 3 500 kronor).

Översiktskurser i kirurgi (kostnad 3 500 kronor).

Kurser i kliniska undersökningsmetoder (kostnad 4 950 kronor).

Demonstrationskurs i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad

1 500 kronor).

Kurser i klinisk fysiologi (kostnad 3 500 kronor).

Kurser i socialmedicin (kostnad 1 500 kronor).

Kurs i röntgendiagnostik (kostnad 750 kronor).

Övergångsanordningar (kostnad 26 430 kronor).

3. Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och

patologisk anatomi samt i patologisk anatomi till professurer i patologi

(jfr prop. 1954: 212).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

3

4. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare en docentbefattning,

avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne.

5. Inrättande av ett universitetslektorat i isländska språket.

6. Inrättande av en befattning som biträdande lärare i sociologi.

7. Inrättande av en tjänst som biträdande lärare och en som andre amanuens

i pedagogik.

8. Inrättande av ytterligare en förste assistentbefattning vid mineralogisk-geologiska

institutionen.

9. Inrättande av en befattning som förste amanuens vid fysikaliskkemiska

institutionen.

10. Inrättande av en befattning som andre amanuens vid institutionen

för ekonomisk historia.

11. Inrättande av en andre amanuensbefattning vid institutionen för

statskunskap.

12. Höjning av teologiska fakultetens kursanslag med 13 500 kronor.

13. Anvisande av 1 000 kronor till amanuenshjälp åt ledaren för kurserna

i marin zoologi vid Klubbans biologiska station.

14. Anvisande av 9 000 kronor för dubblering av kursundervisningen i

genetik.

15. Höjning med 600 kronor av arvodet till läraren för utförande av ritningar

för vetenskapliga ändamål.

16. Anvisande av 13 100 kronor till arvoden åt universitetets dekaner

(sammanhänger med frågan om utfärdande av nya statuter för universiteten)

.

17. Inrättande av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 14 vid

kemiska institutionen.

18. Inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid

institutet för högspänningsforskning.

19. Inrättande av ytterligare två laboratoriebiträdestjänster, placerade

i Cell och avsedda, den ena för medicinska kliniken och den andra för

geografiska institutionen.

20. Inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 vid teologiska

institutionen.

21. Inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Cell, gemensamt för

de i Philologicum inrymda institutionerna ävensom medelsanvisning för anställande

av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång, gemensamt för

humanistiska sektionen.

22. Inrättande vid medicinska fakulteten av två befattningar som djurvårdare

i Cg 10.

23. Indragning av befattningen som intendent i Ca 27 vid gymnastikoch

idrottsinstitutionen.

24. Inrättande av en amanuensbefattning i reglerade befordringsgången

vid universitetskansliet.

25. Extra-ordinariesättning av en kamrerarbefattning i Cg 27 och en

kontorsskrivarbefattning i Cg 19 vid drätselverket samt ordinariesättning

av en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 därstädes.

26. Medelsanvisning för anställande vid vardera av patologiska och

medicinsk-kemiska institutionerna av ytterligare ett ekonomibiträde i Cg 5.

27. Medelsanvisning för en instrumentmakare i Ca 16 i stället för en

dylik befattningshavare i Ca 14 vid fysiska institutionen, för en instrument
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

makare i Ce 16 i stället för en dylik befattningshavare i Ce 14 vid var och

en av astronomiska och farmakologiska institutionerna, en instrumentmakare

i Ce 16 i stället för en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid fysikaliskkemiska

institutionen, för ett förste laboratoriebiträde i Ce 15 i stället för

en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid kemiska institutionens oorganiska

avdelning, för en instrumentmakare i Ca 14 i stället för en institutionsvaktmästare

i Ca 12 vid astronomiska institutionen, för en institutionsvaktmästare

i Ca 14 i stället för en dylik befattningshavare i Ca 12 vid zoologiska

institutionen och för en institutionsvaktmästare i Ce 12 i stället för

en vaktmästare i Ce 10 vid vardera av limnologiska institutionen och kemiska

institutionens oorganiska avdelning.

28. Höjning med 43 000 kronor av anslagsposten till avlöningar till arbetare

vid botaniska trädgården.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt

en anslagshöjning med 1 455 000 kronor.

Departementschefen har i detta sammanhang i korthet lämnat en redogörelse

för ett av särskilt tillkallade sakkunniga framlagt betänkande angående

den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen ävensom de

däröver avgivna remissyttrandena, vilken redogörelse återfinnes ås. 135

—139 i 1956 års åttonde huvudtitel, vartill utskottet får hänvisa. Departementschefen

har framhållit, att han, efter den beredning av de föreliggande

förslagen, som ägt rum inom ecklesiastikdepartementet, kommit till den

uppfattningen, att kanslerns förslag i vad gällde juristutbildningen i stort

sett kunde godtagas, men att dennes förslag beträffande den samhällsvetenskapliga

utbildningen behövde ytterligare övervägas inom departementet.

Det vore emellertid departementschefens avsikt att slutföra beredningen av

ärendet till sådan tidpunkt, att förslag till omläggning av den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen kunde föreläggas 1957 års riksdag.

Till stöd för det i motionerna 1:95 och II: 113 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Bland det mest utmärkande för den vetenskapliga tekniken under och

efter det andra världskriget är den vidsträckta användning som elektroniska

mätmetoder och apparater fått inte blott inom så gott som varje

naturvetenskaplig och medicinsk forskningsgren utan även på många

andra områden.

Vid Uppsala universitet bedrivs en intensiv forskningsverksamhet där

elektroniska metoder utnyttjas. Alltmer framträder som en mycket allvarlig

brist att universitetet för närvarande helt saknar ordinarie lärarkrafter

inom det viktiga ämnet elektronik. Närmaste institution där undervisning

inom denna speciella gren av fysiken bedrives är tekniska högskolan. Det

är uppenbart att de forskare, som i sitt arbete utnyttjar elektronisk apparatur

utan att själva ha erhållit specialutbildning, skulle ha oskattbara

fördelar av att på närmare håll finna den sakkunskap, som måste anlitas

icke blott vid apparatinköp utan framför allt vid nykonstruktioner. Ännu

större fördelar framträder om ökade möjligheter funnes för utförande av

forskningsarbeten inom elektroniken som sådan, helst som man då skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

5

undvika den tidsförlust det innebär att avvakta publiceringen av utomlands

utförda nykonstruktioner.

Påpekas bör att vid den i januari 1954 av kanslern anordnade ämneskonferensen

i fysik starkt framhölls, inte minst av representanter för de

tekniska läroverken, behovet av förbättrad utbildning i elektronik för

blivande lärare.

Fysiska institutionens tillbyggnad är nu färdig. Utrymmen står redan

till förfogande för en laborator i elektronik. Institutionens utrymmen för

undervisning har utvidgats, så att vid anordnande av kurser i elektronik

lokalsvårigheter ej möta. I institutionens tillbyggnad har lokaler ställts

till förfogande för en elektronikverkstad, och materiel för denna verksamhet

finnes också på platsen.

I de sista tre årens petita har en laboratorsbefattning i elektronik begärts

och tillstyrkts av såväl matematisk-naturvetenskapliga sektionen

med instämmande från medicinska fakulteten som större akademiska konsistoriet

i Uppsala. De två sista åren har inrättandet av en laboratorsbefattning

i elektronik vid fysiska institutionen i Uppsala tillstyrkts av

universitetskanslern.

Sedan länge har ett oerhört trängande behov av undervisning i elektronik

vid Uppsala universitet förelegat. Ett påtagligt bevis härför fick man

vårterminen 1955, då med ett tillfälligt anslag en kurs i elektronik anordnades

vid fysiska institutionen. Denna samlade nämligen över 150 deltagare,

d. v. s. cirka tre gånger så många som antalet fysikstuderande vid

denna tidpunkt.

I detta sammanhang må erinras om att i årets statsverksproposition en

laboratorsbefattning föreslås inrättad vid Lunds universitet. Departementschefen

har alltså funnit, att en befattning av detta slag bör finnas vid universiteten.

Ett uppskjutande av denna frågas lösning för Uppsala universitets

räkning skulle med hänsyn till det sista årets synnerligen starkt ökade

tillströmning av fysikstuderande få allvarliga konsekvenser såväl för undervisningen

som för den pågående forskningen.

I motionerna 1:1^21 och 11:518, såvitt här är i fråga, har anförts bland

annat följande.

Antalet studenter vid högskolor och universitet är i Sverige i dag cirka

20 000. Om tio år kommer denna siffra enligt gjorda beräkningar att ha

vuxit till 35 000 å 40 000. Under den närmaste tioårsperioden kommer

dessa läroanstalters administration att ställas på mycket hårda prov, så

mycket mer som redan nu betydande eftersläpningar i förhållande till de

faktiska behoven av lokaler och tjänster föreligger. Läroanstalternas organisation

är också upphyggd under förhållanden som i mångt var olika

våra dagars.

I motion nr I: 285 och II: 325 vid 1955 års riksdag restes från vår sida

ett bestämt krav på en snabb översyn av den högre utbildningen i syfte att

öka universitetens och högskolornas kapacitet med hänsyn till bristen på

akademiskt utbildad arbetskraft. Den utredning, som Kungl. Maj:t tillsatte

medan motionerna låg under behandling i riksdagen, har getts direktiv

som i stort svarar mot de önskemål som vi framställde.

Den takt varmed 1955 års universitetsutredning framlagt sina första förslag

tyder på att kommittén bedriver sitt arbete med stor skyndsamhet.

Det är emellertid utomordentligt viktigt, att de förslag, som i fortsättningen

framkommer från kommittén, ägnas en snabb, målmedveten och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

positiv prövning av regering och riksdag, så att icke en upprepning sker av

misstagen från 1940-talet, då på den s. k. universitetsberedningens förslag

en upprustning igångsattes som sedermera avstannade. Sålunda föreligger

alltjämt flera av 1947 års riksdags på Kungl. Maj:ts förslag fattade principbeslut

oinfriade. Det gäller bland annat fyra nya professurer inom de filosofiska

fakulteterna vid de två statsuniversiteten i Uppsala och Lund.

Beträffande några av dessa tjänster anförde föredragande departementschefen

i prop. 272: 1947 följande, vari riksdagen genom godtagande av

statsutskottets utlåtande 247: 1947 instämde:

»På grund av önskvärdheten av att tillgången på kompetenta sökande till

dessa professurer säkerställes, anser jag, att de icke böra inrättas omedelbart

men att principbeslut nu fattas om deras upprättande vid tidpunkt

som framdeles bestämmes.»

Under de nio år, som gått sedan dess, har tillgången på kompetenta

sökande i dessa ämnen mer än väl säkerställts. Riksdagen bör därför infria

sitt 1947 fattade beslut. Det kan anmärkas att så redan skett beträffande

ett motsvarande beslut inom de naturvetenskapliga fakulteterna, där principbeslutet

fattades 1946. Vi föreslår att universitetsutredningen beredes

tillfälle att yttra sig huruvida ett omedelbart verkställande av de 1947

fattade besluten på resterande punkter står i överensstämmelse med de

organisationsförslag i övrigt, som utredningen kommer att framlägga. Utredningen

bör på denna punkt bedriva sin granskning med sådan skyndsamhet

att ifrågavarande tjänster kan tillsättas från och med budgetåret

1957/58.

I samband härmed bör också övervägas huruvida icke sådana tjänster,

som enligt universitetsberedningens förslag skulle utgöra professurer, men

på förslag av Kungl. Maj:t tills vidare inrättades som lägre tjänster —

exempelvis såsom preceptorat — nu ändras till de avsedda högre tjänsterna.

Åt universitetsutredningen har jämväl uppdragits att utreda behovet av

en avlastning av våra nuvarande läroanstalter genom upprättandet av nya

högskolor och universitet, varvid frågan om ett eventuellt universitet eller

en högskola i Norrland skall beaktas.

Krav synes böra uppställas på att universitetsutredningen i sina bedömanden

av frågan om ett norrlandsuniversitet innesluter uppgörandet av

en plan för tillgodoseendet av akademikerbehovet vid de norrländska skolorna.

Åt universitetsutredningen har även uppdragits att överväga »huru stora

våra universitet och högskolor bör tillåtas bli». Det är mycket värdefullt

att dessa överväganden sker — inte minst av det skälet att det från företrädare

för de nu existerande läroanstalterna ofta har anförts som främsta

skäl mot en universitetsbildning i Norrland, att statsmakterna i första hand

måste se till att varje lärosäte i sig är fullständigt, innan nya universitet

upprättas. Vi tror icke att det är rationellt i ett land med så liten befolkning

som vår och med tanke på den riksgiltighet, som nu gäller för tentamina,

att utgå ifrån att varje universitet innehåller företrädare för varje

ämne som är aktuellt för universitetsstudier. Snarare bör universitetsutredningen

inrikta sina ansträngningar i den riktningen att inom ämnen och

grupper av ämnen, där tillströmningen av studerande är kvantitativt obetydlig,

en koncentration till någon av läroanstalterna sker.

Från. dessa utgångspunkter är det rimligt att frågan om ett norrlandsuniversitet

löses med utgångspunkt från de föranstaltningar som nu vid
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

tagits beträffande läkar- och tandläkarutbildningen. Åtgärder^ syfte att

lösa den norrländska lärarbristen i ämneslärartjänster bör sålunda icke

a priori innebära krav på att en hel filosofisk fakultet upprättas. Tillkomsten

av nya undervisningsenheter bör där liksom i landet i övrigt i första

hand bedömas med hänsyn till samhällets faktiska behov av akademiskt

utbildad lärarkraft. Givet är dock att övre Norrlands geografiska struktur

och speciella befolkningssituation i andra hand måste beaktas.

Motiveringen till det i motionerna 1:426 och 11:518 framställda yrkandet

om inrättande vid Uppsala universitets medicinska fakultet av ytterligare

två docentbefattningar återfinnes i motionen II: 513 s. 40 och överensstämmer

med ett av kanslern för rikets universitet framlagt förslag, vilket

departementschefen endast på så sätt biträtt, att han tillstyrkt inrättande

av ytterligare en docentbefattning (se punkt 4 ovan). Motionärerna

ha understrukit, att dessa docentbefattningar böra i första hand komma

forskningen till godo och endast i andra hand den akademiska undervisningen.

Såsom stöd för det i motionerna 1:427 och II: 529 gjorda uttalandet har

anförts följande.

Otillräckliga resurser vid universitet och högskolor ha framkallat en brist

på akademiskt utbildad arbetskraft, som medfört allvarliga, olägenheter

inom forskning, akademisk undervisning, skolväsen och inom intellektuella

yrken över huvud och därigenom äventyrat även den framtida rekryteringen

till dessa. Näringslivets behov av tekniker och skickliga yrkesarbetare

är icke fyllt. För de starkt ökade årskullarna i våra skolor ha icke tillfredsställande

undervisningsanordningar skapats. Detta gäller framför allt

det högre skolväsendet. Betydelsen härav för de närmaste decenniernas

utveckling är lätt att inse. Denna stagnation har också inverkat menligt

på det fria och frivilliga folkbildningsarbetets förutsättningar.

Universitet och högskolor måste få sådana materiella och personella

resurser, att de kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina uppgifter.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag.

Såsom i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, erinrats fattades

av 1947 års riksdag principbeslut om inrättande av vissa professurer

vid de filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund,

vilka tjänster emellertid hittills icke kommit till stand. Motionärerna ha

föreslagit att 1955 års universitet sutredning bereddes tillfälle att yttra sig

huruvida ett omedelbart verkställande av 1947 ars ifragavarande beslut

stode i överensstämmelse med de organisationsförslag i övrigt, som utredningen

komme att framlägga. Enligt motionärerna borde utredningen bedriva

sin granskning av dessa frågor med sådan skyndsamhet att förslag i

ämnet kunde föreläggas nästa års riksdag. T samband härmed ha motionärerna

även ansett att utredningen borde överväga huruvida icke sådana

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

tjänster, som enligt förslag av 1945 års universitetsberedning skulle utgöra

professurer men på förslag av Kungl. Maj:t tills vidare inrättats som lägre

tjänster — exempelvis som precepturer — nu borde ändras till de avsedda

högre tjänsterna.

Utskottet finner för sin del uppenbart, att förevarande spörsmål höra

till de frågor, som enligt de för 1955 års universitetsutredning givna direktiven

ingå i utredningsuppdraget, och förutsätter därför att utredningen

har sin uppmärksamhet riktad på desamma och snarast för Kungl. Maj:t.

framlägger de förslag i ämnet, vartill ett närmare övervägande kan giva

anledning.

Utskottet utgår vidare från att universitetsutredningen vid sin prövning

av frågan om inrättande av ett universitet eller en högskola i Norrland

beaktar de synpunkter, som i motionerna 1:421 och 11:513 anförts beträffande

upprättandet av ett dylikt lärosäte.

Utskottet förordar, att vad i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här

är i fråga, under a) påyrkats icke skall föranleda annan riksdagens åtgärd

än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet

sålunda med anledning av motionerna anfört.

Kungl. Maj:t har den 6 april 1956 utfärdat förnyade statuter för universiteten.

Härvid har den i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är

i fråga, under b) ifrågasatta ändringen i tidigare gällande statuter blivit

genomförd. Vid sådant förhållande torde motionerna i nu ifrågavarande

del icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet kan icke heller finna det påkallat att riksdagen skulle i skrivelse

till Kungl. Maj:t göra ett uttalande av den innebörd, som i motionerna

I: 427 och II: 529 påyrkats. Utskottet får erinra om att riksdagen

tidigare i skrivelse till Kungl. Maj:t givit till känna vad statsutskottet i

sitt utlåtande 1955: 191 anfört rörande åtgärder i syfte att öka universitetens

och högskolornas kapacitet samt att de i nämnda motioner berörda

spörsmålen, såvitt utskottet kan finna, redan äro föremål för 1955 års universitetsutrednings

bedömande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha vederbörande myndigheter

vid Uppsala universitet och universitetskanslern i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1956/57 hemställt om inrättande av en laboratur i elektronik.

Departementschefen har icke ansett sig böra biträda detta förslag.

Departementschefen har emellertid i vad avser Lunds universitet tillstyrkt

inrättandet från och med nästa budgetår av en dylik befattning. I motionerna

1:95 och 11:113 har yrkats, att jämväl Uppsala universitet nu

måtte utrustas med en laboratur i elektronik. Vad i motionerna anförts om

den snabba utvecklingen inom elektroniken och dess stora betydelse för

olika grenar av naturvetenskaplig och medicinsk forskning finner utskottet

beaktansvärt. Lokalutrymmen stå också till förfogande sedan den fysiska

institutionens i Uppsala tillbyggnad numera färdigställts. Utskottet har

emellertid icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 95 och II: 113

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

9

framställda yrkandet, men förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på det i motionerna angivna spörsmålet.

Av den medicinska fakultetens docentbefattningar är för närvarande endast

en avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag skall ytterligare en dylik docentbefattning komma

till stånd från och med nästa budgetår, medan i motionerna I: 426 och

II: 518, såvitt här är i fråga, påyrkats inrättandet redan från och med

budgetåret 1956/57 av två nya docentbefattningar för kliniskt ämne.

Utskottet, som utgår från att Kungl. Maj:t i den mån förhållandena så

medgiva vidtager åtgärder av här ifrågasatt slag för ett successivt förstärkande

av den kliniska forskningens resurser, är emellertid icke berett att

biträda det i motionerna framställda yrkandet utan avstyrker bifall till

detsamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 95 och II: 113 samt

I: 426 och II: 518, sistnämnda två motioner såvitt här är

i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 4 075 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 812 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis..................... 190 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis....................... 3 490 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 890 100

Summa kronor 12 457 100

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Särskilda uppbördsmedel

1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal...... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer ....... 6 500 52 100

Nettoutgift kronor 12 405 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 12 405 000 kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört med anledning av vad i

motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, under

a) hemställts;

III. att motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i

fråga och i vad de avse det under b) i motionerna framställda

yrkandet, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
IV.

att motionerna 1:427 och II: 529, såvitt här är

i fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 78, s. 144), vilket innebär en anslagshöjning med

105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 953 000

kronor.

3:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 79, s. 144 och 145), vilket innebär en anslagshöjning

med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

1 958 000 kronor.

4:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 146), vilket innebär en

anslagsminskning med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 290 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

11

5:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 146

och 147), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 440 000 kronor.

6:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 147—149), vilket

innebär en anslagsminskning med 132 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 68 000 kronor.

7:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 83,

s. 149—165) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Lunds universitet, som föranledes av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 630 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmqvist m. fl. (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr

Netzén m. fl. (II: 96), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

preceptoratet i ämnet ekonomisk historia vid Lunds universitet måtte omvandlas

till professur;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Huss (I: 97) och den andra inom andra kammaren av herr Rimmerfors

och fröken Liljedahl (II: 107), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta uppräkna anslaget till avlöningar vid universitetet i Lund med

60 188 kronor för inrättande av en professur i socialmedicin i enlighet med

konsistoriets förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Anderberg och Huss (I: 98) och den andra inom andra kammaren

av herr Blidfors m. fl. (II: 108), i vilka hemställts, att riksdagen — därest

förslag i ärendet ej av Kungl. Maj:t framlägges för årets riksdag — måtte

besluta, att en personlig professur i medicin, särskilt njursjukdomar, från

och med den 1 juli 1956 inrättas vid Lunds universitet för forskardocenten

i praktisk medicin Nils Alvall samt att anvisa medel till personal, materiel

och ombyggnadsarbeten som föranledas av professurens inrättande;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemar och herr Aastrup (I: 240) och den andra inom

andra kammaren av herr Rylander m. fl. (II: 419), i vilka hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen måtte fatta beslut om inrättande från och

med nästa budgetår vid Lunds universitet av en preceptur i Ca 34 i civilrätt;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m. fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte besluta inrätta två docentbefattningar vid Lunds universitets

medicinska fakultet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 97, II: 96, II: 108, II: 419 och II: 513.

Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag, som innebär en anslagshöjning med

1 760 000 kronor, avser beträffande personalorganisationen m. m. huvudsakligen

följande.

1. Förstärkning av personalorganisationen m. m. såsom en konsekvens

av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954:212 angående

reformering av läkarutbildningen:

Omvandling av den nuvarande laboraturen i klinisk kemi (Lund), vilken

innehas av C. G. Holmberg, till professur med Holmberg såsom förste

innehavare.

Prosektur i patologi (Malmö).

Laboratur i klinisk kemi (Malmö) med nuvarande överläkaren, docenten

C. B. Laurell såsom förste innehavare.

Laboratur i bakteriologi (Lund).

Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi (Lund).

Andre assistent, förste amanuens och tredje amanuens för patologi

(Malmö).

Klinisk amanuens för klinisk kemi (Lund).

Klinisk amanuens för klinisk kemi (Malmö).

Preparator i Ce 14, institutionsvaktmästare i Ce 14, laboratoriebiträde

i högst Ce 13 och kanslibiträde i Ce 11 för patologi (Malmö).

Preparator i Ce 14 för farmakologi (Lund).

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 och kanslibiträde i Cell för klinisk

kemi (Malmö).

Översiktskurser i medicin (kostnad 1 750 kronor i vardera Lund och

Malmö).

Översiktskurser i kirurgi (kostnad 1 750 kronor i vardera Lund och

Malmö).

Kurser i socialmedicin (kostnad 750 kronor i vardera Lund och Malmö).

Kurser i kliniska undersökningsmetoder (kostnad 2 475 kronor i vardera

Lund och Malmö).

Kurser i klinisk fysiologi (kostnad 700 kronor i vardera Lund och

Malmö).

Kurs i röntgendiagnostik (Malmö; kostnad 750 kronor).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

13

Demonstrationskurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad

1 500 kronor i vardera Lund och Malmö).

2. Bibehållande övergångsvis under budgetåret 1956/57 av en förste

assistentbefattning vid patologiska institutionen i Lund och av en biträdande

lärarbefattning i patologi i Malmö, vilka befattningar i propositionen

1954: 212 förutsatts skola indragas, samt anvisande av 4 380 kronor

för anställande under sex månader av ett för ämnet patologi avsett laboratoriebiträde.

3. Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och

patologisk anatomi samt i patologisk anatomi till professurer i patologi

(jfr prop. 1954: 212).

4. Förstärkning av personalorganisationen såsom en konsekvens av

Kungl. Maj:ts i propositionen 1955: 142 framställda, av riksdagen godkända

förslag om ökning av det årliga intaget medicine studerande i Lund

till 110 med följande befattningar:

Docentkompetent biträdande lärare i fysiologi.

Två biträdande lärare i medicinsk kemi.

En förste assistent, en andre assistent och tre tredje amanuenser för

fysiologi.

Två förste amanuenser och en tredje amanuens för medicinsk kemi.

Två laboratoriebiträden i Ce 11, ett för medicinsk kemi och ett för

fysiologi.

5. Uteslutande ur avlöningsstaten av ett såsom engångsanvisning upptaget

belopp å 4 000 kronor för flyttning av histologiundervisningen till

ett tidigare skede av det morfologiska året.

6. Medelsanvisning till ett för den röntgendiagnostiska avdelningen

vid allmänna sjukhuset i Malmö avsett kanslibiträde i Ce 11.

7. Inrättande av en laboratorsbefattning i elektronik.

8. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare en docentbefattning,

avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne.

9. Inrättande av pedagogiska universitetslektorat i dels litteraturhistoria

med poetik, dels ock romanska språk.

10. Inrättande av biträdande lärarbefattningar i dels pedagogik, dels ock

zoofysiologi.

11. Inrättande för ett vart av ämnena kulturgeografi, fysiologisk botanik,

systematisk botanik och organisk kemi av en förste assistentbefattning.

12. Inrättande vid paleontologiska institutionen av en befattning som

andre assistent i samband med att docenten J. E. Hede avgår med pension

från den för honom personliga tjänsten som förste museiintendent.

13. Anvisande av 4 900 kronor för extra kursundervisning i neurologi

och dermato-venereologi.

14. Anvisande av 13 100 kronor till arvoden åt universitetets dekaner

(sammanhänger med frågan om nya statuter för universiteten).

15. Inrättande av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 12 vid

fysiologiska institutionen.

16. Inrättande av fyra laboratoriebiträdestjänster i Ce 11, varav cn vid

neurologiska kliniken, en vid fonetiska institutionen, en vid växtbiologiska

laboratoriet och en vid botaniska institutionens fysiologiska avdelning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

17. Inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 för humanistiska

sektionen samt förändring av en halvtidstjänst i Cell till heltidstjänst

i samma lönegrad vid teologiska fakulteten.

18. Ordinariesättning av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 samt

extra-ordinariesättning av en vaktmästartjänst i Cg 10 och en tjänst som

eldare.

19. Anvisande av 50 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft

vid universitetsbiblioteket.

20. Anställande av 21 ekonomibiträden i Cg 5 för arbete med städning

och diskning i stället för kollektivavtalsanställd personal.

21. Medelsanvisning för en instrumentmakare i Ce 16 i stället för en

institutions vaktmästare i Ce 14 vid medicinsk-kemiska institutionen och

för en instrumentmakare i Ce 14 i stället för en institutionsvaktmästare

i Ce 12 vid fysiska institutionen samt institutionen för mekanik och matematisk

fysik.

22. Höjning med 7 500 kronor av anslagsposten till avlöningar till arbetare

vid botaniska trädgården.

Till stöd för det i motionerna 1:97 och 11:107 framställda yrkandet

har anförts i huvudsak följande.

Departementschefen har icke föreslagit något anslag för inrättande av

en professur i socialmedicin i Lund. Konsistoriet hade föreslagit, att denna

professur inrättades, och för ändamålet begärt ett materiel- och utrustningsanslag

av 61 688 kronor, inkluderande jämväl avlöning åt biträdande

personal.

I proposition nr 212/1954 angående reformering av läkarutbildningen

föreslog departementschefen inrättande av en professur i socialmedicin i

Lund. Så blev också riksdagens beslut.

Anledningen till att ifrågavarande professur icke upptagits i departementschefens

förslag torde vara dels den, att några lokaler icke är disponibla

för en sådan befattningshavare och dels den, att det ansetts vara

principiellt riktigt att tillskapa nya professurer först vid den tidpunkt, då

de är behövliga för de i den nya utbildningsgången avancerande studentgrupperna.

I fråga om bristen på lokaler kan invändas, att den blivande professorn

behöver icke obetydlig tid för att förbereda en lämpligt utformad och med

de kliniska kurserna och de kliniska lärarna väl koordinerad verksamhet

inom ett alldeles nytt undervisningsområde och att han i vart fall under

denna tid kan arbeta utan tillgång till definitiva och egna institutionslokaler,

som för övrigt icke bör komma till stånd utan medverkan från hans

sida.

Vad undervisningen i ämnet beträffar, förhåller det sig ju så, att denna

skall påbörjas redan hösten 195Ö med inledande kurser och att departementschefen

härför begär ett anslag av 1 500 kronor.

I motionerna 1:240 och 11:419 har anförts bland annat följande.

I årets statsverksproposition har chefen för ecklesiastikdepartementet

under åttonde huvudtiteln förklarat, att förslag till omläggning av den juridiska

samhällsvetenskapliga utbildningen skall föreläggas 1957 års riksdag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

15

Ehuru viss ytterligare utredning skall företagas är departementschefen likväl

på grundval av den föreliggande utredningen beredd att nu föreslå,

att en preceptur i Ca 34 i civilrätt inrättas vid universitetet i Uppsala från

och med nästa budgetår. Såsom särskild motivering åberopas att därigenom

»möjlighet torde föreligga, att vid den juridiska fakulteten vid nämnda

lärosäte bibehålla kvalificerad lärarkraft inom civilrättens område».

Det planerade förslaget om reform av juristutbildningen kommer att

innebära en upprustning av de fakulteter, som hittills blivit mest försummade

vid översynen av de akademiska lärosätena. De juridiska fakulteterna

i landet ha således i stort sett haft samma lärarbefattningar och samma

studieordning sedan år 1905. Det är därför synnerligen angeläget, att

åtgärder snabbt företagas för att ge de juris studerandena en tidsenlig

utbildning. Såsom antytts av departementschefen kommer förslaget att

innebära en utvidgning av lärarkrafterna bland annat i ämnet civilrätt, som

är det dominerande ämnet i juris kandidatexamen och som omfattar ej

mindre än tre läroämnen i denna examen. Det är av många skäl starkt motiverat

att omedelbart föreslå inrättandet av vissa tjänster i civilrätt. Det

finns för närvarande ett antal kvalificerade docenter i detta ämne i landet,

utan vilka undervisningen ej skulle kunna bedrivas. Det är synnerligen

angeläget, att fakulteterna få möjlighet att behålla dessa lärarkrafter.

Det i motionerna 1:^26 och 11:518, såvitt här är i fråga, framställda

yrkandet om inrättande vid Lunds universitets medicinska fakultet av

ytterligare två docentbefattningar i kliniskt ämne överensstämmer med

ett av vederbörande universitetsmyndigheter och kanslern för rikets universitet

framlagt förslag, vilket departementschefen endast på så sätt

biträtt, att han tillstyrkt inrättande av ytterligare en sådan befattning

(se punkt 8 ovan).

Till stöd för de i motionerna 1:98 och II: 108 framställda yrkandena

har anförts bland annat följande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet

uppdragit åt den av inrikesministern utsedda kommissionen

för underhandlingar med Malmöhus läns landsting angående vissa frågor,

som ha samband med upplåtande av Lunds lasarett som medicinsk undervisningsanstalt,

att upptaga förhandlingar med landstinget beträffande

landstingets medverkan vid understödjande av docenten Nils Alvalls verksamhet.

I årets statsverksproposition har chefen för ecklesiastikdepartementet

uttalat, att det syntes honom ovisst, huruvida nämnda förhandlingar och

ärendets beredning i övrigt kunde slutföras till sådan tidpunkt att ett eventuellt

förslag i ämnet kunde föreläggas årets riksdag.

Under hand ha vi erfarit, att dessa förhandlingar nu äro avslutade och

att kommissionen avser att till Kungl. Maj:t avge visst förslag i ärendet.

Numera föreligger sålunda icke hinder för att frågan om professurens inrättande

från och med den 1 juli 1956 upptages till avgörande.

Vi önska också fästa uppmärksamheten på att Alvalls förordnande som

forskardocent efter förlängning utlöper den 30 juni innevarande år.

Av skäl, som vi anfört i motionerna vid föregående års riksdag, anse vi

det synnerligen angeläget, att frågan om professurens inrättande under alla

förhållanden underställes innevarande riksdags prövning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 84, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 10

februari 1956 bland annat anmält frågan om inrättande av en personlig

professur i medicin, särskilt njursjukdomar, vid Lunds universitet för forskardocenten

N. Alwall.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Vid 1955 års riksdag väcktes två likalydande motioner (I: 24 och II: 31),

i vilka yrkades, att vid universitetet i Lund måtte inrättas en personlig

professur i medicin, särskilt njursjukdomar, för forskardocenten vid universitetet

Nils Al wall.

Statsutskottet uttalade i avgivet utlåtande (nr 135), bland annat, att

enligt utskottets mening mycket starka skäl talade för att ifrågavarande

professur inrättades redan från och med budgetåret 1955/56. Utskottet

framhöll emellertid samtidigt, att frågan om professurens inrättande hade

samband med vissa andra spörsmål angående den personella och materiella

utrustningen vid lasarettets i Lund njurklinik och kostnaderna härför.

Dessa spörsmål syntes utskottet böra bliva föremål för ytterligare övervägande.

Utskottet vore därför icke berett att biträda det i motionerna

gjorda yrkandet om inrättande av professuren redan från och med budgetåret

1955/56. Utskottet förutsatte emellertid att Kungl. Maj:t efter ytterligare

utredning för 1956 års riksdag framlade förslag om inrättande av

professuren från och med den 1 juli 1956. Enligt utskottets mening borde

underhandlingar komma till stånd mellan vederbörande universitetsmyndigheter

och direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

rörande landstingets medverkan i fortsättningen till understödjande av den

av Alwall vid lasarettet i olika avseenden bedrivna verksamheten. Utskottet

utgick jämväl från att genom universitetsmyndigheternas försorg utredning

förebragtes rörande samtliga de med inrättandet av professuren förbundna

kostnaderna. Då Alwalls förordnande som forskardocent utlöpte

med utgången av år 1955, ville utskottet i anslutning till sitt gjorda ställningstagande

uttala, att hinder icke borde möta att Alwall under första

halvåret 1956 erhölle förlängt förordnande som forskardocent. Utskottet

hemställde, att riksdagen måtte — med avslag å motionerna — i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört angående en personlig

professur för Alwall.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit (skrivelse

nr 307).

Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 17 juni 1955 uppdrog

chefen för ecklesiastikdepartementet den 5 september 1955 åt kommissionen

för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och Malmö stad

rörande frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och

forskningens anordnande i Lund och Malmö, att upptaga förhandlingar

med nämnda landsting rörande landstingets medverkan till understödjande

av Alwalls verksamhet.

Efter förhandlingar med Malmöhus läns hälso- och sjukvårdsstyrelse den

31 oktober och den 20 december 1955 har kommissionen med skrivelse

den 17 januari 1956 överlämnat utredning och förslag i ämnet.

Kommissionens förslag må här i korthet beröras.

Av kommissionens utredning framgår, att landstinget, om den ifrågasatta

professuren inrättas från och med den 1 juli 1956, är berett medverka till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

17

inrättande av en med professuren förenad överläkarbefattning vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund ävensom ikläda sig halva kostnaden

för de ombyggnadsarbeten, som anses erforderliga i anledning härav. Kommissionen

har förutsatt, att frågan om de framtida driftkostnaderna för den

nya överläkaravdelningen kommer att regleras i enlighet med de principer,

som gäller för den nuvarande provisoriska njuravdelningen.

I ombyggnadsfrågan har under förhandlingarna enighet nåtts om ett den

28 november 1955 dagtecknat förslag om tillbyggnad av medicinska kliniken,

vilket preliminärt kostnadsberäknats till 515 000 kronor. Med tilllämpning

av de principer, som hittills gällt för bestämmande av statens

bidrag till ny- och ombyggnader vid lasarettet i Lund, beräknar kommissionen

statens bidrag till hälften av nämnda belopp eller 257 500 kronor,

varav 75 000 kronor skulle anvisas för budgetåret 1956/57 och 182 500

kronor för budgetåret 1957/58. Tillbyggnaden beräknas kunna vara färdigställd

omkring den 1 juli 1958.

Kommissionen har även framlagt förslag om den på statsverket ankommande

medelsanvisning till personal, utrustning och materiel, som skulle

erfordras vid inrättande från och med den 1 juli 1956 av den ifrågasatta

professuren för Alwall.

De erforderliga hjälpkrafterna vid professuren beräknas av kommissionen

till en klinisk amanuens, en förste amanuens, ett kanslibiträde och ett laboratoriebiträde.

Befattningen som förste amanuens skulle inrättas från och

med budgetåret 1958/59 och övriga befattningar från och med budgetåret

1956/57.

Till utrustning föreslår kommissionen anvisande av ett engångsanslag av

125 000 kronor, varav 25 000 kronor för budgetåret 1956/57, 50 000 kronor

för budgetåret 1957/58 och 50 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Den årliga medelsanvisningen till materiel beräknar kommissionen till

16 000 kronor, vilket belopp för vartdera av budgetåren 1956/57 och

1957/58 anses kunna nedsättas till 10 000 kronor.

Över kommissionens förslag har utlåtanden avgivits den 1 februari 1956

av statskontoret, den 3 februari 1956 av kanslern för rikets universitet och

den 6 februari 1956 av byggnadsstyrelsen.

Statskontoret, som med hänsyn till statsutskottets förutnämnda uttalande

icke ansett sig böra ingå i prövning av frågan om den ifrågasatta professuren

bör inrättas, har i huvudsak ingen erinran mot kommissionens förslag.

Ämbetsverket har ansett sig icke kunna närmare bedöma beräkningen

av de begärda anslagsmedlen.

Kanslern tillstyrker, att den ifrågasatta professuren för Alwall inrättas

från och med den 1 juli 1956. Mot kommissionens förslag anmärker kanslern

i huvudsak endast, att med inrättande av befattningen som klinisk amanuens

bör kunna anstå till dess att 1955 års läkarutbildningsutredning framlagt

sina förslag.

Byggnadsstyrelsen, som införskaffat ritningarna till det i ärendet åberopade

tillbyggnadsförslaget, har i huvudsak ingen erinran mot detsamma.

På grundval av föreliggande utredningsmaterial vore det emellertid svårt

att i annan mån bedöma riktigheten av den uppgivna kostnaden, 515 000

kronor, än att den syntes i stort sett rimlig. Styrelsen framhåller, att ett

definitivt förslag med kostnadsberäkning bör upprättas för att underställas

1957 års riksdag.

2 — liihang till riksdagens protokoll 195G. 6 sam!. Nr 78

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Såsom av det föregående framgår är de av kommissionen beräknade kostnaderna

för inrättande av ifrågavarande professur betydande. De på statsverket

fallande engångskostnaderna uppgår sålunda till sammanlagt 382 500

kronor, och de årliga kostnaderna vid genomförd organisation till i runt tal

87 000 kronor. Härtill kommer, såsom byggnadsstyrelsen understrukit, svårigheten

att på grundval av föreliggande utredningsmaterial bedöma riktigheten

av de beräknade byggnadskostnaderna. Med hänsyn till vad jag nu

anfört anser jag, att ställningstagandet till kommissionens förslag bör, sedan

utredningsmaterialet kompletterats, anstå till höstens budgetarbete.

Med stöd av riksdagens förutnämnda skrivelse nr 307 har Kungl. Maj:t

genom beslut den 2 december 1955 medgivit, att Alwall finge — utan hinder

av föreskrifterna i 18 § bestämmelserna rörande docent- och forskardocentbefattningar

vid universiteten och karolinska institutet — av universitetskanslern

förordnas att under tiden den 1 januari—den 30 juni 1956

fortfarande vara forskardocent vid universitetet i Lund. Kanslern har meddelat

förordnande i enlighet härmed. Då det kan förmodas, att 1957 års

riksdag kommer att föreläggas förslag om inrättande av den ifrågasatta

professuren för Alwall från och med den 1 juli 1957, torde Kungl. Maj:t,

därest riksdagen icke har någon erinran däremot, böra få medgiva, att

Alwall förordnas som forskardocent vid universitetet även under tiden

den 1 juli 1956—den 30 juni 1957.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt

framställda förslag.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under anslaget till

Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) uttalat med anledning av

vad i motionerna I: 421 och II: 513 anförts rörande ändring av precepturer

till högre tjänster finner utskottet sig icke böra nu biträda det i motionerna

I: 96 och II: 96 gjorda yrkandet angående omvandling av preceptorsbefattningen

i ekonomisk historia vid Lunds universitet till en professur

i ämnet.

Utskottet är icke heller berett att såsom i motionerna I: 97 och II: 107

påyrkats tillstyrka inrättandet redan från och med nästa budgetår av en

professur i socialmedicin vid universitetet i Lund. Enligt propositionen

1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen är nämligen denna

professur avsedd att komma till stånd från och med budgetåret 1958/59.

Kungl. Maj:t har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår — nu

äskat särskilda medel för inledande kurser i ämnet, och såvitt utskottet kan

finna föreligga knappast bärande skäl för att i detta fall frångå den för den

nya utbildningsgången angivna organisationsplanen.

Med anledning av det i motionerna 1:240 och 11:419, såvitt här är

i fråga, framställda yrkandet angående inrättande från och med nästa budgetår

av en preceptur i civilrätt vid Lunds universitet vill utskottet under

hänvisning till departementschefens i det föregående refererade uttalande

angående förväntat förslag till 1957 års riksdag rörande omläggning av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

19

den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen (se under punkten 1,

Uppsala universitet: Avlöningar) här allenast understryka, att utskottet

utgår från att motionärernas ifrågavarande yrkande kommer att i berörda

sammanhang bli tillgodosett. Utskottet är därför icke berett att nu tillstyrka

bifall till vad i motionerna hemställts.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

i propositionen 1956: 84 på anförda skäl framhållit, att ett ställningstagande

till föreliggande förslag om inrättande av en personlig professur i

medicin, särskilt njursjukdomar, för docenten Nils Alwall borde, sedan

utredningsmaterialet kompletterats, anstå till budgetarbetet innevarande

höst. Samtidigt har departementschefen anfört, att det kunde förmodas

att 1957 års riksdag komme att föreläggas förslag om inrättande av nämnda

professur från och med den 1 juli 1957. Härjämte har departementschefen

uttalat, att vid sådant förhållande och därest riksdagen icke hade något

att erinra däremot Kungl. Maj:t borde få medgiva, att Alwall förordnades

som forskardocent vid Lunds universitet även under tiden den 1 juli 1956

—den 30 juni 1957.

I motionerna I: 98 och II: 108 har yrkats, att den personliga professuren

för Alwall måtte komma till stånd redan från och med den 1 juli 1956 samt

att medel måtte anvisas för bestridande av de med professurens inrättande

förenade kostnaderna för personal, materiel och ombyggnadsarbeten.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:135 förutsatte statsutskottet,

som fann mycket starka skäl föreligga för inrättande av ifrågavarande

personliga professur, att Kungl. Maj:t komme att för innevarande års riksdag

framlägga förslag i ämnet. Med hänsyn till de av departementschefen

angivna omständigheterna har ett uppskov med frågans lösning dock befunnits

erforderligt. Utskottet utgår emellertid från att beredningen av förevarande

ärende så bedrives att längre uppskov än till 1957 års riksdag

med frågans avgörande icke skall äga rum. Under föreliggande förhållanden

har utskottet icke något att erinra mot att Alwall under tiden den

1 juli 1956—den 30 juni 1957 erhåller förlängt förordnande som forskardocent.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 98 och II: 108.

Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) framhållit med avseende

å inrättandet av nya docentbefattningar vid medicinska fakulteten

avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:426 och 11:518, såvitt här är

i fråga.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:96 och 11:96, 1:97

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

och II: 107, I: 98 och II: 108, I: 240 och II: 419 samt I: 426

och II: 518, sistnämnda fyra motioner såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Lunds universitet, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 3 709 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 3 050 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis ..................... 86 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................... 3 082 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 706 500

Summa kronor 11 633 500

Särskilda uppbördsmedel

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga

inkomster ...............................3 500

Nettoutgift kronor 11 630 000

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 630 000 kronor.

8:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 84, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagsminskning med

38 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 617 000

kronor.

9:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 85, s. 166—168), vilket innebär en anslagshöjning med

79 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

1 730 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

21

10:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 168 och 169), vilket innebär

en anslagshöjning med 124 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 444 000 kronor.

ll:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 170

—174), vilket innebär en anslagshöjning med 115 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

12:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 174—177), vilket innebär

en anslagsminskning med 52 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 172 300 kronor.

13:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler

för universitetsbiblioteket m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 89, s. 177 och 178), vilket innebär en anslagsminskning med 700 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m.

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

14:o) Göteborgs universitet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

90, s. 178—191) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för Göteborgs universitet, som föranledes

av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för Göteborgs universitet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Göteborgs universitet: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 475 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft

dels en inom andra kammaren av herr Henriksson väckt motion (II: 548),

vari hemställts att riksdagen måtte besluta att vid Göteborgs universitet

inrättas åtta tjänster som biträden (ekonomibiträden) i lönegraden Ce 5;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m.fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta inrätta tre docentbefattningar vid Göteborgs universitets

medicinska fakultet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 513 och II: 548.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen

m. m. i huvudsak följande.

1. Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation m. m.

såsom konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition

1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen:

Prosektor i patologi.

Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi.

Klinisk amanuens, avsedd för undervisningen under det propedeutiska

året.

Instrumentmakare i Ce 14 och preparator i Ce 14 för farmakologi.

Laboratoriebiträde i högst Ce 13 och vaktmästare i Ce 10 för patologi.

Två kanslibiträden i Ce 11, ett för klinisk kemi och ett för klinisk fvsio
logi.

Översikt skurser i medicin (kostnad 3 500 kronor).

Översiktskurser i kirurgi (kostnad 3 500 kronor).

Kurs i socialmedicin (kostnad 750 kronor).

Kurser i kliniska undersökningsmetoder (kostnad 4 950 kronor).

Demonstrationskurs i sjuk vårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad

3 000 kronor).

Övergångsanordningar (kostnad 16 854 kronor).

2. Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och i

speciell patologi till professurer i patologi (jfr prop. 1954: 212).

3. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare två docentbefattningar,

den ena tills vidare rörlig och den andra företrädesvis för kliniskt

ämne.

4. Inrättande av en befattning som förste assistent vid radiofysiska

institutionen.

5. Ordinariesättning av följande extra ordinarie befattningar vid medicinska

fakulteten:

a) en förste instrumentmakare i Ce 18 (gemensam för anatomiska och

histologiska institutionerna)

b) en instrumentmakare i Ce 16 (gemensam för fysiologiska, medicinskkemiska

och farmakologiska institutionerna)

c) tre preparatorer i Ce 14 (en vid anatomiska, en vid fysiologiska och

en vid medicinsk-kemiska institutionen)

d) två förste laboratoriebiträden i Ce 15 (ett vid fysiologiska och ett

vid medicinsk-kemiska institutionen)

e) tre laboratoriebiträden i Ce 13 (ett vid anatomiska och två vid histologiska

institutionen)

f) tre laboratoriebiträden i Cell (ett vid anatomiska, ett vid fysiologiska

och ett vid medicinsk-kemiska institutionen)

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

g) två kontorister i Ce 13 (en vid anatomiska och en vid farmakologiska

institutionen)

h) ett kanslibiträde i Cell vid medicinsk-kemiska institutionen

i) fyra vaktmästare i Ce 12 (en vid anatomiska, en vid histologiska,

en vid fysiologiska och en vid medicinsk-kemiska institutionen)

6. Inrättande av fyra djurvårdarbefattningar i Cg 10, varav en befattning

gemensam för anatomiska och histologiska institutionerna, en gemensam

för fysiologiska, medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna, en

gemensam för bakteriologiska och klinisk-bakteriologiska institutionerna

samt en gemensam för patologiska institutionerna.

7. Ombildande av en laboratur i matematik till professur i ämnet.

8. Uppdelning av den nuvarande professuren i psykologi och pedagogik

i två professurer, en i psykologi samt en i pedagogik och pedagogisk psykologi.

9. Inrättande av ytterligare en docentbefattning (rörlig) vid filosofiska

fakulteten.

10. Inrättande av pedagogiska universitetslektorat, ett i litteraturhistoria

med poetik och ett i engelska språket.

11. Inrättande av befattningar som biträdande lärare i ämnena statistik

och tyska språket.

12. Medelsanvisning till en andre assistent i stället för en andre amanuens

vid nationalekonomiska institutionen.

13. Inrättande av en för ämnet pedagogik avsedd befattning som förste

amanuens.

14. Medelsanvisning till ett för filosofiska fakulteten gemensamt kanslibiträde

i Ce 11 och till ett kartbiträde i Ce 11 vid geografiska institutionen

ävensom för anställande av en för vissa av filosofiska fakultetens institutioner

avsedd vaktmästare i Cg 10.

15. Anvisande av 5 500 kronor till arvoden åt universitetets dekaner

(sammanhänger med frågan om utfärdande av nya statuter för universiteten).

16. Ordinariesättning av tjänsterna som akademisekreterare (Ce 31) och

akademikamrerare (Ce 29) samt av en kansliskri vart jänst (Ce 15).

17. Inrättande vid kamrerarkontoret av en befattning som kontorsbiträde

i Cf 4—Ce 8.

18. Medelsanvisning för en kassör i Ce 19 i stället för en dylik befattningshavare

i Ce 17 vid kamrerarkontoret och för en instrumentmakare i

Ce 14 i stället för en institutionsvaktmästare i Ce 12 vid anatomiska och

histologiska institutionerna.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

885 000 kronor.

Det i motionerna 1:426 och 11:518 framställda yrkandet om inrättande

vid universitetets medicinska fakultet av ytterligare tre docentbefattningar

överensstämmer med ett av kanslern för rikets universitet framlagt förslag,

vilket departementschefen endast på så sätt biträtt, att han tillstyrkt inrättande

av ytterligare två sådana befattningar (se punkt 3 ovan).

Det i motionen 11:548 gjorda yrkandet innebär cn omvandling av åtta

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

ekonomibiträdestjänster i Cg 5 till extra-ordinarie befattningar i samma

lönegrad.

TJtskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit.

Med anledning av det i motionen II: 548 gjorda yrkandet, vilket i huvudsak

är av samma innebörd som ett vid 1955 års riksdag motionsvis framställt

förslag, får utskottet — med hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande

1955: 8 (s. 9) i ämnet anförde — nu ånyo framhålla, att det med

hänsyn till anvisningarna till Saar icke synes möta hinder för Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, för vederbörande myndighet att

pröva och avgöra frågan angående extra-ordinariesättande av de i motionen

omförmälda åtta tjänsterna som ekonomibiträden. Vid sådant förhållande

torde motionen icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört med avseende

å inrättandet av nya docentbefattningar vid medicinska fakulteten avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i

fråga.

Utskottet får alltså hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 426 och II: 518, såvitt

här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Göteborgs universitet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ................................... 1 676 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 1 031 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 657 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 835 000

Summa kronor 5 199 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 25

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av

de kliniska amanuenserna................ 155 600

2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska fakulteten

.............................. 400 000

3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 164 400

4. Studentinskrivnings- och examinationsavgif
ter

samt diverse inkomster .................4 000

Summa kronor 724 000

Nettoutgift kronor 4 475 000

c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 475 000 kronor;

II. att motionen II: 548 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

15:o) Göteborgs universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 191 och 192), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

306 000 kronor.

16:o) Göteborgs universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 92, s. 192—194), vilket innebär en anslagshöjning

med 65 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Materiel

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 771 000 kronor.

17:o) Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 194), vilket innebär en

anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

18:o) Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska

fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 94, s. 194 och 195), vilket innebär en anslagsminskning med 15 000

kronor, hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 78 åt 1956

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bokinköp

och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 60 000

kronor.

19:o) Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten

vid medicinska fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 95, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagshöjning

med 13 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bidrag till

Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens

bibliotek för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

20:o) Göteborgs universitet: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 196—199),

vilket, i jämförelse med det för innevarande budgetår till Göteborgs universitet:

Utrustning anvisade reservationsanslaget å 200 000 kronor, innebär

en anslagshöjning med 164 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Göteborgs universitet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 364 200 kronor.

21 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 97, s. 199—214) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1956/57, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska medikokirurgiska

institutet, som föranledes av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska

mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 520 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 8Jf, såvitt här är i fråga,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 10 februari 1956 — med ändring i vissa hänseenden av

ovanberörda förslag — föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57,

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledes av vad departementschefen under punkten

97 i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1956 och i nyssnämnda utdrag av

statsrådsprotokollet för den 10 februari 1956 anfört, dels godkänna av departementschefen

i sistnämnda statsrådsprotokoll angiven avlöningsstat

för karolinska mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 27

institutet: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

5 582 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta inrätta två nya docentbefattningar vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Aastrup och fru Hamrin-Thorell (I: 285) och den andra inom andra

kammaren av fru Ewerlöf m.fl. (11:430), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta inrätta en professur i bampsykiatri från och med budgetåret

1956/57 med placering vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Franzon m. fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren av

herr Olsson i Gävle m.fl. (11:434), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta inrättandet från och med den 1 juli 1956 av en ordinarie forskningsprofessur

i kardiologi vid karolinska institutet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna 11:430, 11:434 och II: 513.

Kungl. Maj:ts förslag under punkten 97 i propositionen nr 1 under åttonde

huvudtiteln innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar —

beträffande personalorganisationen m. m. i huvudsak följande.

1. Förstärkning av personalorganisationen m. m. såsom en konsekvens

av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954: 212 angående

reformering av läkarutbildningen:

Omvandling av den nuvarande laboraturen i klinisk fysiologi vid karolinska

sjukhuset, vilken innehas av O. T. Sjöstrand, till professur med Sjöstrand

såsom förste innehavare.

Prosektur i patologi vid Sabbatsbergs sjukhus.

Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi.

Förste assistent och förste amanuens för allmän patologi vid Sabbatsbergs

sjukhus.

Tre förste assistenter, varav en för farmakologi samt en vid kliniskt-kemiska

och en vid kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet å serafimerlasarettet.

Förste amanuens för patologisk anatomi vid karolinska sjukhuset.

Indragning av följande å institutets stat uppförda amanuensarvoden,

avsedda för innehavare av läkarbefattningar vid serafimerlasarettet, nämligen

ett å 3 600 kronor och ett å 3 000 kronor vid medicinska klinikerna,

ett å 2 400 kronor vid medicinska polikliniken, ett å 3 000 kronor vid neurologiska

kliniken, ett å 3 600 kronor och ett å 3 000 kronor vid kirurgiska

klinikerna, ett å 2 400 kronor vid kirurgiska polikliniken samt ett å 2 400

kronor vid röntgeninstitutet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Indragning av ett för flyttning av histologiundervisningen till ett tidigare

skede av det morfologiska året upptaget arvodesbelopp av 4 000 kronor.

Ökad medelsanvisning till biträdande lärare i allmän patologi (kostnad

1 500 kronor).

Minskning av kursanslaget med ett för obduktionsundervisning vid S:t

Görans sjukhus beräknat belopp av 9 600 kronor.

Ökad medelsanvisning till biträdande lärare i patologisk anatomi (kostnad

5 000 kronor).

Minskning av kursanslaget med ett för undervisning i farmakologi beräknat

belopp av 4 000 kronor.

Minskning med 3 100 kronor av medelsanvisningen till kurser i kliniska

undersökningsmetoder.

Översiktskurser i medicin (kostnad 7 000 kronor).

Översiktskurser i kirurgi (kostnad 7 000 kronor).

Förberedande kurser i socialmedicin (kostnad 1 500 kronor).

Demonstrationskurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad

6 000 kronor).

Indragning av ett för lärare vid propedeutiska kurser i allmän kirurgi och

i allmän sjukvårdsteknik upptaget arvodesbelopp av 3 200 kronor.

Indragning av ett för biträdande lärare i medicinsk rörelsebehandling upptaget

arvodesbelopp av 3 600 kronor.

Preparator i Ce 14 och institutionsvaktmästare i Ce 12 för allmän patologi

vid Sabbatsbergs sjukhus.

Instrumentmakare i Ce 14 för farmakologi.

Fyra kanslibiträden i Cell, varav ett för ett vart av kliniskt-kemiska

och kliniskt-fysiologiska centrallaboratorierna å karolinska sjukhuset och

seraf imerlasarettet.

Övergångsanordningar (kostnad 37 358 kronor) i samband med omläggningen

av undervisningen under det propedeutiska året.

2- Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och patologisk

anatomi samt i patologisk anatomi till professurer i patologi (jfr

prop. 1954:212).

3. Medelsanvisning till ett heltidsanställt kanslibiträde i Cell i stället

för ett halvtidsanställt sådant vid ögonkliniken å karolinska sjukhuset och

till ett kontorsbiträde i Cf 4—Ce 8 vid ögonkliniken å Sabbatsbergs sjukhus.

4. Förstärkning av personalorganisationen såsom en konsekvens av den

vid 1955 års riksdag beslutade ökade intagningen av medicine studerande

vid karolinska institutet med följande befattningar:

Biträdande lärare i kemi (kostnad 16 602 kronor).

Biträdande lärare i kemi (kostnad 7 200 kronor).

Förste assistent för fysiologi.

Två tredje amanuenser, en för fysiologi och en för kemi.

Laboratoriebiträde i Cell för kemi.

Vaktmästare i Ce 10 för fysiologi.

5. Ombildande av professorn A. V. Engströms personliga forskningsprofessur

i fysikalisk cellforskning till en för Engström personlig professur

i medicinsk fysik.

6. Indragning av en docentbefattning i medicinsk fysik med inrättande

samtidigt för detta ämne av en befattning som förste assistent och en som

kanslibiträde i Ce 11.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

7. Inrättande från och med den 1 januari 1957 av en tjänst .som lärare i

medicin, företrädesvis lungsjukdomarnas diagnostik och terapi, placerad i

lönegrad Cg 34 och förenad med överläkarbefattning vid medicinska tuberkuloskliniken.

8. Inrättande av en laboratur i endokrinologi.

9. Inrättande av en laboratur i experimentell kirurgi, förenad med

föreståndarskapet för forskningslaboratoriet vid thoraxkirurgiska kliniken

samt anvisande av medel för ett halvt budgetår till följande för laboratoriet

avsedda, tidigast från och med den 1 januari 1957 behövliga befattningar,

nämligen en som institutionsvaktmästare i Ce 14, en som kanslibiträde i

Ce 11, en som sjuksköterska i Ce 12 och en som laboratoriebiträde i Ce 11.

10. Inrättande av ytterligare en docentbefattning, avsedd att företrädesvis

stå till förfogande för kliniskt ämne.

11. Inrättande vid bakteriologiska institutionen av en tjänst som instrumentmakare

i Ce 14, en som laboratoriebiträde i högst Ce 13 och en som

ekonomibiträde i Cg 5.

12. Inrättande av en preparatorsbefattning i Ce 14 vid kemiska institutionen,

avsedd för avdelning II.

13. Inrättande av fyra djurvårdarbefattningar i Cg 10, varav en för

institutionen för virusforskning, en gemensam för fysiologiska institutionerna

I och II, en gemensam för kemiska och farmakologiska institutionerna

samt en för institutionen för medicinsk cellforskning och genetik.

14. Anvisande av 15 000 kronor för tillfällig förstärkning av bibliotekets

personalorganisation.

15. Höjning med 600 kronor av arvode åt ett halvtidsanställt arkivbiträde

vid rättspsykiatriska institutionen.

16. Inrättande av en kanslibiträdestjänst i Cell vid intendentsexpeditionen

samt ordinariesättning av tjänsten som kassör i Ce 17 vid samma

expedition.

17. Medelsanvisning för en maskinist i Ca 15 i stället för en maskinist

av 3:e klass i Ca 12, för två reparatörer i Ca 13 i stället för två hantverkare

i Ce 12, för två reparatörer i Ce 12 i stället för två hantverkare i Cg 12, för

en instrumentmakare i Ce 16 i stället för en institutionsvaktmästare i Ce 14

vid neurofysiologiska institutionen och för en institutionsvaktmästare i

Ce 12 i stället för en vaktmästare i Ce 10 vid vardera av fysiologiska och

histologiska institutionerna.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

1 207 200 kronor.

I den i det föregående omförmälda propositionen 84 har Kungl. Maj:t

framlagt förslag om inrättande Irån och med den 1 juli 1956 vid karolinska

institutet av den av 1954 års riksdag i princip beslutade professuren i teoretisk

alkoholforskning jämte till densamma anknutna hjälpkrafter m. m.

Departementschefen har härom anfört huvudsakligen följande.

Kommittén för planering av klinik för alkoholsjukdomar har avgivit

förslag rörande inrättande av en dylik klinik och en därtill anknuten institution

för teoretisk alkoholforskning. I anledning av kommitténs förslag

kommer chefen för inrikesdepartementet att i annat sammanhang föreslå,

alt för kliniken och forskningsinstitutionen uppföres en nybyggnad på karolinska

sjukhusets område.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

För att göra det möjligt att inrätta den av 1954 års riksdag i princip

besliitade professuren i teoretisk alkoholforskning har kommittén undersökt

förutsättningarna för att i avvaktan på nybyggnadens färdigställande provisoriskt

lösa forskningsinstitutionens lokalfråga. Den lösning som därvid i

första hand borde väljas vore enligt kommittén att förlägga institutionen

till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut, där enligt vad kommittén inhämtat

lokaler skulle kunna ställas till förfogande från och med den 1 juli

1956. Därvid skulle alkoholforskning kunna bedrivas inom detta forskningsinstitut

och pa andra institutioner i samarbete med där verksamma forskare.

Enligt vad jag under hand inhämtat har emellertid en numera inom

karolinska institutet företagen undersökning givit vid handen, att rymligare

och från flera synpunkter bättre lokaler kan provisoriskt under några år

framåt upplatas åt en institution för teoretisk alkoholforskning inom den

för bakteriologiska institutionen uppförda nybyggnaden.

... ^ förutsättningar sålunda föreligger att provisoriskt lösa lokalfrågan

för en institution för teoretisk alkoholforskning, anser jag mig böra förorda,

att den av 1954 års riksdag i princip beslutade professuren i teoretisk alkoholforskning

vid karolinska institutet inrättas från och med den 1 juli 1956.

. I fråga om behovet av hjälpkrafter, materiel och utrustning vid forskningsinstitutionen

under första verksamhetsåret har jag låtit inhämta vissa

kompletterande uppgifter från ledamoten av kommittén, laboratorn L.

Goldberg. Med anledning av dessa och kommitténs förslag anser jag mig

böra förorda, att som hjälpkrafter åt professurens innehavare anställes ett

kanslibiträde och ett laboratoriebiträde, båda placerade i Ce 11. Vidare

torde böra beräknas ett belopp av 10 000 kronor till assistent- och vaktmästarhjälp

m. in. Till materiel torde böra anvisas 20 000 kronor och till

utrustning 60 000 kronor. Vad jag nu förordat rörande hjälpkrafter, materiel

och utrustning avser endast nästa budgetår. I fråga om medelsanvisningen

för dessa ändamål under därefter följande budgetår är jag icke beredd

att nu taga ställning.

Det i motionerna 1:426 och 11:518 framställda yrkandet om inrättande

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet av två nya docentbefattningar

överenstännner med ett av kanslern framlagt förslag, vilket departementschefen

endast på så sätt biträtt, att han tillstyrkt bifall till inrättande av

ytterligare en sådan befattning (se punkt 10 ovan).

I motionerna 1:285 och 11:430 angående professur i barnpsykiatri har

anförts bland annat följande.

Enligt vår uppfattning utgör den psykiatriska barna- och ungdomsvården

ett synnerligen viktigt arbetsområde för läkarna. Behovet från allmänhetens

sida av medicinsk rådgivning och mentalhygienisk upplysning — det senare

en aktuell och trängande fråga inom både tätorter och på landsbygden —

gör det nödvändigt att snarast få till stånd mer omfattande undervisning i

barnpsykiatri. Förslaget om inrättande av en professur i barnpsykiatri bör

därför realiseras redan från och med budgetåret 1956/57. Det må erinras

om att såväl läkarutbildningskommittén, vars förslag lag till grund för

Kungl. Maj ds proposition föregående år i ärendet, som ett flertal enskilda

motionärer åren 1952 till 1955 och statsutskottet år 1955 starkt poängterade

behovet av en snar lösning och förstärkning av undevisningen i barnpsykiatri.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

31

Till stöd för det i motionerna I: 287 och II: 484 framställda yrkandet

om inrättande av en ordinarie forskningsprofessur i kardiologi har anförts

bland annat följande.

I två vid 1953 års riksdag väckta likalydande motioner, I: 33 och II: 63,

yrkades, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommissionen för förhandlingar rörande

karolinska sjukhusets utbyggnad m. m. att upptaga förhandlingar med

Stockholms stad angående hjärtklinikens å södersjukhuset upplåtande för

undervisningsändamål.

Motionärerna erinrade om att ett större antal personer avled i hjärtoch

kärlsjukdomar än i tuberkulos och alla svulster sjukdomar sammantagna

samt att intet annat område inom invärtesmedicinen kunde i sjukdomsfrekvens

mäta sig med hjärt- och kärlsjukdomarna.

Statsutskottet, som behandlade förenämnda motioner i sitt utlåtande nr

11, fann vad i motionerna anförts beaktansvärt men ansåg att slutlig

ställning till frågan icke borde tagas förrän kostnaderna kunde överblickas.

Utskottet föreslog med hänsyn därtill, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t skulle anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda de organisatoriska

och ekonomiska förutsättningarna för ifrågavarande hj ärtkliniks upplåtande

för undervisningsändamål m. in. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Kungl. Maj :t uppdrog den 5 juni 1953 åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggnad m. in. att i samråd med institutets

lärarkollegium företaga utredning rörande de av riksdagen berörda

förhållandena samt att till Kungl. Maj:t redovisa resultatet.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet beslöt den 8 april 1954 att förorda

inrättande vid institutet av en ordinarie forskningsprofessur i kardiologi

med professorn Gustav Nylin som förste innehavare, och i skrivelse

av den 13 maj 1955 till chefen "för inrikesdepartementet lämnade kommissionen

redogörelse för dittills vidtagna åtgärder.

Kommissionen har i en den 15 december 1955 dagtecknad skrivelse till

Kungl. Maj:t redovisat resultatet av sitt uppdrag och framlagt dels förslag

till avtal rörande forskning och undervisning i kardiologi vid södersjukhuset

i Stockholm i samband med inrättande av en forskningsprofessur

i ämnet, dels kostnadsberäkningar för forskningsprofessuren. Avtalet,

som preliminärt träffats mellan kommissionen och Stockholms stads representanter,

skall godkännas av staten och av Stockholms stad.

Då utredningsarbetet slutförts och konkreta förslag framlagts, bör 1956

års riksdag taga slutlig ställning till frågan. Vi äro sålunda av den meningen,

att sagda professur bör inrättas från och med den 1 juli 1956.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag.

I motionerna I: 285 och IT: 430 har hemställts, att en professur i barnpsykiatri

skall inrättas från och med budgetåret 1956/57 med placering vid

Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus.

Vid sitt ställningstagande år 1954 (utlåtande 1954: 191) till Kungl. Maj:ts

proposition (nr 212) angående reformering av läkarutbildningen tillstyrkte

utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en professur i

barnpsykiatri med placering vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. Enligt

föredragande departementschefen borde de i propositionen föreslagna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

nya tjänsterna inrättas successivt i anslutning till omläggningen av grundutbildningen.

I överensstämmelse härmed skulle professuren i barnpsykiatri

komma till stånd från och med budgetåret 1958/59. Utskottet ifrågasatte

emellertid huruvida icke med beaktande av de på förevarande område föreliggande

förhållandena nämnda professur borde inrättas tidigare än vad

ovan angivits. I sitt ovannämnda, av riksdagen godkända utlåtande förutsatte

utskottet, att Kungl. Maj:t toge denna fråga under särskilt övervägande.

I motion (II: 115) vid 1955 års riksdag yrkades, att riksdagen måtte

besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att omförmälda professur

skulle inrättas från och med den 1 juli 1955. Utskottet avstyrkte bifall till

motionen under hänvisning till att förhandlingar i frågan och vad därmed

ägde samband skulle, genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari 1955,

äga rum mellan kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets

utbyggande m. m., å statens vägnar, och Stockholms stad, styrelsen

för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt samt Stockholms läns landsting.

Utskottet underströk samtidigt vad i utlåtandet 1954:191 i ärendet anförts.

Kungl. Maj:t har icke för 1956 års riksdag framlagt något förslag om

inrättande av en professur i barnpsykiatri. Enligt vad utskottet inhämtat

har det förhandlingsuppdrag, som i detta ärende givits nyssnämnda kommission,

ännu icke slutförts. Utskottet är väl medvetet om att många och

betydelsefulla frågor av tidskrävande natur anförtrotts kommissionen, frågor,

vilkas lösning utgör förutsättningar för genomförandet av den av statsmakterna

år 1954 beslutade reformeringen av läkarutbildningen. Utskottet

är också medvetet om att åtskilliga spörsmål, som ha samband med den

ifrågavarande professuren i barnpsykiatri — personell och materiell utrustning,

vårdplatser och kostnader härför — måste lösas i ett sammanhang.

Emellertid vill utskottet i anslutning till sitt tidigare ställningstagande

uttala, att utskottet betraktar inrättandet av förevarande professur

i barnpsykiatri såsom en fråga av hög angelägenhetsgrad. Utskottet förutsätter

därför att kommissionens förhandlingar i berörda del i görligaste

mån påskyndas. Med hänsyn till att förhandlingsresultatet icke bör föregripas,

är utskottet icke berett att nu tillstyrka bifall till motionerna I: 285

och II: 430.

I motionerna I: 287 och II: 434 har hemställts, att en ordinarie forskningsprofessur

i cardiologi vid karolinska sjukhuset måtte inrättas från och

med den 1 juli 1956.

Såsom bakgrund till yrkandet i motionerna vill utskottet erinra om

följande.

Vid 1953 års riksdag väcktes två likalydande motioner (I: 33 och II: 63)

om inrättande av en personlig professur i hjärt- och kärlsjukdomar vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet för överläkaren vid Södersjukhuset

i Stockholm, docenten vid nämnda institut, professorn K. G. V. Nylin.

Då för professurens inrättande förutsattes en överenskommelse med

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

33

Stockholms stad, ansågo sig motionärerna för det dåvarande böra inskränka

sig till att föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att upptaga förhandlingar

med Stockholms stad angående hjärtklinikens å Södersjukhuset

upplåtande för undervisningsändamål.

Statsutskottet fann — i utlåtande 1953: 11 (p. 34) — vad i motionerna

anförts beaktansvärt men ansåg, att slutlig ställning till frågan icke borde

tagas förrän kostnaderna kunde överblickas. Utskottet föreslog med hänsyn

därtill, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta utreda de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna

för ifrågavarande hj ärtkliniks upplåtande för undervisningsändamål

m. m. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Genom beslut den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att i

samråd med karolinska institutets lärarkollegium företaga utredning rörande

de av statsutskottet i förutnämnda utlåtande berörda förhållandena

samt till Kungl. Maj:t redovisa resultatet av detta uppdrag.

I skrivelse den 13 maj 1955 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

lämnade kommissionen en redogörelse för bland annat lärarkollegiets

framställningar om inrättande av en forskningsprofessur i hjärt- och

kärlsjukdomar och den första fasen av kommissionens i oktober 1953 påbörjade

utredning i ärendet. I nämnda skrivelse framhöll kommissionen,

att den hade för avsikt att fortsätta sina undersökningar om förutsättningarna

för hj ärtklinikens upplåtande för undervisningsändamål. Kommissionen

anförde därjämte, att den avsåge att vid de ytterligare överläggningar,

som erfordrades med representanterna för Stockholms stad, i första

hand till fortsatt diskussion upptaga frågan om riksplatser vid hjärtkliniken

ävensom frågan om statens bidrag till avlöning åt den underordnade

läkarpersonalen vid kliniken.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 december 1955 har kommissionen, sedan

den slutfört sitt utredningsarbete, redovisat resultatet av detsamma och

framlagt dels ett av kommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade

— under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges

godkännande — träffat avtal mellan staten och Stockholms stad

rörande forskning och undervisning i cardiologi vid Södersjukhuset i Stockholm,

dels ock beräkning av kostnaderna för inrättande av en ordinarie

forskningsprofessur i cardiologi vid karolinska institutet m. m.

Kommissionens förslag jämte kommissionens skrivelse den 15 december

1955, innehållande bland annat uppgifter om kostnaderna för statsverket

för inrättande av en ordinarie professur i cardiologi m.m., iiro intagna som

bilagor till motionen 11:434, till vilken utskottet får hänvisa.

3 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr 78

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Enligt kommissionens utredning kunna statens årliga kostnader för

anordnande av forskningsklinik i cardiologi vid Södersjukhuset i Stockholm

beräknas till i runt tal 115 000 kronor, vartill kommer ett engångsbelopp

om 25 000 kronor för viss materielanskaffning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har riksdagens ställningstagande

år 1953 gällt en personlig professur för professorn Nylin. I det

avtal, som den 15 december 1955 preliminärt träffats med Stockholms stad

ingår emellertid som en förutsättning en permanent forskningsprofessur i

cardiologi. Utskottet har inhämtat att starka betänkligheter uttalats såväl

från universitetskanslern som från statskontoret mot uppförande på ordinarie

stat av den ifrågasatta professuren. Det har därvid framhållits, att

frågan måste bedömas med utgångspunkt från det framtida behovet av nya

lärarbefattningar vid karolinska institutet. I dagens läge har det icke befunnits

möjligt att överblicka de olika på detta frågekomplex inverkande

omständigheterna, varför frågan ansetts böra upptagas till prövning i ett

större sammanhang. Därest professuren skulle komma till stånd och Nylin

bli dess förste innehavare, inträder för honom redan i juni 1959 författningsenlig

skyldighet att avgå med pension från statstjänsten. Vidare

ha enligt vad utskottet har sig bekant under tiden efter avtalsförslagets

framläggande de faktiska förhållandena med avseende å inrättande av en

särskild permanent professur i hjärt- och kärlsjukdomar i vissa avseenden

förändrats. Sålunda har tillsättningsproceduren i fråga om den ena

av karolinska institutets professurer i medicin fortskridit så långt att det

kunnat konstateras att två sökande, vilka båda vitsordats äga framstående

kompetens inom hjärt- och kärlsjukdomarnas område, intaga de

båda främsta rummen å förslaget. Härtill kommer att från karolinska

institutet framställts yrkande på inrättande av en tredje professur i medicin,

vars verksamhet skulle bindas till den nya medicinska tuberkuloskliniken.

Till detta kan läggas, att inom en näraliggande framtid även den

andra av institutets nuvarande professurer i medicin blir ledig på grund av

innehavarens pensionering.

Av sålunda angivna skäl finner utskottet att förutsättningar för närvarande

knappast föreligga för inrättande av en särskild ordinarie forskningsprofessur

i cardiologi. Anmärkas må i detta sammanhang att i avtalsförslaget

med Stockholms stad saknas täckning för anordnande av en personlig

professur för Nylin.

Med hänsyn till de olika på förevarande fråga inverkande omständigheterna

finner utskottet sig alltså böra avstyrka bifall till motionerna

I: 287 och II: 434.

Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) framhållit med avseende

å inrättandet av nya docentbefattningar vid universitetets medicinska

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 35

fakultet avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt

här är i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 285 och II: 430, såvitt

de avse medelsanvisning, I: 287 och II: 434 samt I: 426 och

II: 518, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledas av vad departementschefen

under punkten 97 i åttonde huvudtiteln och i propositionen

84 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 812 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 987 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 892 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 915 500

Summa kronor 5 608 200

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden 4 000

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .. 8 000

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond 14 000

Summa kronor 26 000

Nettoutgift kronor 5 582 200

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

5 582 200 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:285

och 11:430, såvitt de icke behandlats under I., i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

22:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 215), vilket innebär en

anslagshöjning med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 560 000 kronor.

23:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt

99, s. 216 och 217 av förut omförmälda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen att till

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i den under punkten 21 förutberörda propositionen

nr 84, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 10 februari 1956 — med ändring av ovanberörda

förslag — föreslagit riksdagen att till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Materiel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 1 185 000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär en

anslagshöjning med 110 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer förty,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 1 185 000 kronor.

24:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning av

apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 217

och 218), vilket innebär en anslagsminskning med 24 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 126 000 kronor.

25:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

101, s. 218 och 219), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

37

26:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av nya lokaler. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under

åttonde huvudtiteln (punkt 102, s. 219—235 av förut omförmälda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956)

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att inredning och utrustning för

institutionen för virusforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

må beställas till ett värde av högst 300 000 kronor, att gäldas tidigast

under budgetåret 1957/58, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 1 731 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i den under punkten 21 förutberörda propositionen

nr 84, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 10 februari 1956 — med ändring av

ovanberörda förslag — föreslagit riksdagen att dels medgiva, att inredning

och utrustning för institutionen för virusforskning vid karolinska medikokirurgiska

institutet må beställas till ett värde av högst 300 000 kronor,

att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58, dels ock till Karolinska

mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning av nya lokaler för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 791 000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär en

anslagshöjning med 381 000 kronor i jämförelse med det för innevarande

budgetår till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för

vissa institutioner anvisade reservationsanslaget av 1 410 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må

a) medgiva, att inredning och utrustning för institutionen

för virusforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

må beställas till ett värde av högst 300 000 kronor,

att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58;

b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 1 791 000 kronor.

27:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

103, s. 236), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bidrag till jysiologisk-akustisk forskning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 78 ar 1956

28:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 105, s. 237), vilket innebär en anslagshöjning med 3 900 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 85 700

kronor.

29:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 237), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

30:o) Tandläkarliögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 108, s. 242—252) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1956/57, vidtaga den ändring i personalförteckningen för tandläkarhögskolan

i Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetaret

1956/57, dels ock till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 135 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

- motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Axel Andersson

och Sunne (I: 244) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand

m. fl. (II: 444), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att eu omedelbar

förstärkning av personalen vid avdelningen för odontologisk ortopedi

sker genom att nuvarande käkortopeden erhåller avdelningstandläkares

ställning (Cg 22), att han såsom biträde erhåller en assistent (arvodestjänst)

(8 814 kronor) samt en tandsköterska (Cg 8) och en tandtekniker

(Cg 18) samt att anslaget till tandläkarhögskolan uppräknas med 44 442

kronor.

Föregående års riksdag har i skrivelse nr 326 anmält, att riksdagen —

med godkännande av vad statsutskottet i ämnet anfört i utlåtande nr 148

— medgivit, att den prekliniska tandläkarutbildningen må från och med

budgetåret 1956/57 omorganiseras i enlighet med vad föredragande

departementschefen förordat i propositionen 1955: 138 (s. 2—18). Riksdagen

har jämväl godkänt av departementschefen i nyssnämnda propo
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

39

sition (s. 19—81) förordade anordningar för ökad examination av tandläkare.

Sistnämnda beslut innebär bland annat, att den årliga intagningen

av elever vid tandläkarhögskolan i Stockholm från och med läsåret 1955/56

skall ökas med 40 till omkring 140 om året samt att en till högskolan

anknuten odontologisk högskoleklinik skall inrättas i Umeå. Kliniken skall

starta budgetåret 1956/57 och successivt uppbyggas under de närmast

följande budgetåren.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen

m. m. följande.

Förstärkning av personalorganisationen m. m. såsom en konsekvens av

Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1955:138 angående ökad

examination av tandläkare m. m.

Omorganisation av Hen prekliniska tandläkarutbildningen och ökning avantalet

studerande

Huvudavdelningen i Stockholm:

1) inrättande av en befattning som biträdande lärare i odontologisk

farmakologi,

2) inrättande av en avdelningstandläkarbefattning i Ce 24 i speciell

tandhistologi,

3) viss reglering av kursgivararvodena,

4) medelsanvisning till arvoden åt två förste assistenter, sex förste amanuenser

och åtta tredje amanuenser,

5) medelsanvisning till anställande av åtta laboratoriebiträden i Cg 11

med halvtidstjänstgöring,

6) arvode å 1 500 kronor till intendenten vid högskolan,

7) medelsanvisning till anställande av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång;
Högskolekliniken

i Umeå:

8) inrättande av en befattning som föreståndare m. in.,

9) inrättande av en laborator i Ca 34 i bettanalys med paradontoprotetik,

10) inrättande av tre avdelningstandläkarbefattningar i Ce 24 för fantomkursen

i proteslära och karieslära,

11) medelsanvisning till arvoden åt två assistenter för fantomkursen i

proteslära och karieslära,

12) medelsanvisning till arvode åt en assistent i bettanalys och paradontoprotetik

(från och med den 1 januari 1957),

13) medelsanvisning till arvode åt en assistent i odontologisk ortopedi

(från och med den 1 maj 1957),

14) inrättande av en tjänst som instruktionssköterska, tillika husmor,

i Ce 17 (från och med den 1 januari 1957),

15) inrättande av en tjänst som avdelningstandsköterska i Ce 13 för

amanuens- och lärarkliniken,

16) inrättande av fyra tandskötersketjänster i Ce 10 för amanuens- och

lärarkliniken,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

17) inrättande av en tandteknikertjänst i Ce 20,

i Ce 1 jnr^an<k av ^re tjänster som laboratoriebiträden (tandtekniker)

19) medelsanvisning till anställande av ett ekonomibiträde i Cg 5,

20) inrättande av två tjänster som hantverkare i Ce 12,

21) inrättande av en kontoristtjänst i Ce 13,

2J2)un?ed-e!Sa.nvisnin^ anställande av ett laboratoriebiträde i C" 11

1 oosh- Vtldstj^nstgöring..och av ett kontorsbiträde i befordringsgången.

23) inrättande av en tjänst som expeditionsvakt i Cell;

Övriga förslag

24) inrättande av en laboratoriebiträdestjänst i Cell för den internmedicinska

konsultationsverksamheten,

.2a) ökning med 5 000 kronor av medelsanvisningen till vikariatsersättningar

m. m.

Departementschefen har beträffande det under 1) upptagna förslaget

om inrättande av en befattning som biträdande lärare i odontologisk farmakologi

anfört följande.

I universitetskanslerns den 15 oktober 1952 avgivna utlåtande rörande

(ten preklmiska tandläkarutbildningens ordnande uttalade kanslern beträffande

Iragan om inrättande av laboratorsbefattningar, att det för tandläkarhogsko

ornas verksamhet i främsta rummet vore av betydelse, att ämnet

°Jd^nit° jgl‘Ik farmakologi finge företrädare i laborators ställning, och hemstaUde

darfor om inrättande av en dylik tjänst i Ca 34 vid vardera tandlakarhogskolan.

I propositionen 1955: 138 förklarade jag, att jag icke vore

beredd att förorda inrättande av dessa befattningar, i sitt utlåtande 1955:

148 ansag sig statsutskottet böra konstatera, att avsaknaden av ifrågavarande

laboratorsbefattningar i den av mig förordade organisationen för den

preklmiska tandläkarutbildningen enligt utskottets mening utgjorde en allvarlig

brist i denna organisation. Kanslerns nu ånyo framförda förslag om inrättande

av en laboratorsbefattning i odontologisk farmakologi vid Stocknolmshögskolan

anser jag mig såtillvida böra biträda, att jag förordar inrättände

av en befattning som biträdande lärare i ämnet.

Kungl. Maj:ts förslag rörande befattningen som föreståndare för Umeåkliniken

in. m. samt angaende vissa laboratorsbefattningar vid nämnda

klinik ansluter sig i huvudsak till av kanslern gjorda framställningar.

Av statsrådsprotokollet inhämtas härom följande.

Föreståndare vid Umeå kliniken in. in. I propositionen

1955: 138 har beräknats att vid högskolekliniken i Umeå skall finnas

anstallda fem laboratorer, av vilka en tillika skall vara föreståndare.

Lärarkollegiet har hemställt om bemyndigande att ledigförklara samthga

fem laboratorsbefattningar med tillträde den 1 juli 1957 ävensom,

därest dessa då icke skulle, vara besatta med ordinarie innehavare, förordnanden

att från nämnda tidpunkt uppehålla desamma. Samtidigt har kollegiet

begärt bemyndigande att bland de sökande få hos kanslern föreslå

den enligt kollegiets mening för organisatoriska och administrativa uppgifter

mest lämpade att under budgetåret 1956/57 tjänstgöra som klinikförestandare.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1056

41

Kanslern erinrar om att i angivna proposition uttalats, att samtliga för

kliniken avsedda laboratorsbefattningar ur tandvårdssynpunkt erfordrades

redan från och med ingången av budgetåret 1957/58. Med hänsyn härtill

finner kanslern det ändamålsenligt, att åtgärder för befattningarnas tillsättande

får vidtagas redan under nästa budgetår.

Vidare anser kanslern det oundgängligen nödvändigt att en föreståndare

för Umeåkliniken tillsättes redan från och med nästa budgetår. De spörsmål,

som står i samband med klinikens uppbyggnad är enligt kanslerns

mening av svårlöst och omfattande natur. Kanslern anser därför angeläget

att föreståndarskapet lägges i händerna på en person, som besitter de för

uppgiften erforderliga kvalifikationerna. Kanslern framhåller, att fråga

uppkommit om att till föreståndare för Umeåkliniken under uppbyggnadstiden

förvärva professorn vid tandläkarhögskolan i Malmö Göte Nyqvist,

vilken därtill förklarat sig villig. I anslutning till en av rektorn vid tandläkarhögskolan

i Stockholm, professorn Gösta Westin, utarbetad promemoria

i ämnet föreslår kanslern att Nyqvist beviljas — förslagsvis på två

år, räknat från och med den 1 juli 1956 — tjänstledighet från sin professur

i Malmö, med rätt för honom att härunder uppbära oavkortad lön och

övriga med professuren förenade förmåner, att Nyqvist förordnas, att under

förut angivna tid ej mindre uppehålla den eljest laborator vid Umeåkliniken

åvilande undervisningsskyldigheten i bettanalys med parodontoprotetik,

än även att vara föreståndare för kliniken, med rätt för

honom att uppbära dels föreståndararvode å 1 008 kronor för år, dels kallortstillägg

å 120 kronor för år, dels ock det arvode, som enligt avtal mellan

Ivungl. Maj:t och kronan, å ena, och Västerbottens läns landsting, å andra

sidan angående inrättande av Umeåkliniken kan komma att utgå från

landstinget till laborator vid högskolekliniken, att förutnämnda laboratur

vid Umeåkliniken vakanssättes under den tid Nyqvist innehar omförmälda

förordnande, samt att de på statsverket fallande kostnaderna för Nyqvists

avlöning påföres vederbörande, i staten för tandläkarhögskolan i Stockholm

ingående anslagsposter.

Departementschefen har anfört följande.

Professorn vid tandläkarhögskolan i Malmö G. Nyqvist torde böra

förordnas att från och med den 1 juli 1956 tills vidare vara föreståndare

för Umeåkliniken samt att fullgöra den undervisningsskyldighet, som skulle

åvila innehavaren av laboratorsbefattningen i bettanalys med paradontoprotetik

vid kliniken. Under förordnandet bör Nyqvist beviljas tjänstledighet

från sin professur med rätt att under ledigheten uppbära oavkortad

lön och övriga med professuren förenade förmåner. Till Nyqvist bör

vidare utgå ett personligt arvode av 1 000 kronor, vederbörligt kallortstilllägg

samt det arvode, som enligt avtal mellan staten och Västerbottens läns

landsting kan komma att utgå från landstinget till laborator vid högskolekliniken.

På statsverket belöpande kostnader för Nyqvists avlöning torde

böra belasta Stoekholmshögskolans avlöningsanslag. I anslutning till det

anförda vill jag vidare föreslå, att den av mig i propositionen 1955: 138

förordade laboratorsbefattningen i Ca 34 i bettanalys med paradontoprotetik

från och med nästa budgetår uppföres å personalförteckningen. Sii länge

Nyqvist innehar förutnämnda förordnande bör befattningen vara vakantsatt.

I likhet med kanslern finner jag ändamålsenligt, att åtgärder för tillsättande

av de i propositionen 1955: 138 förordade laboratorsbefattningarna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

(bortsett från den i bettanalys med paradontoprotetik) vidtages redan under

nästa budgetår. Frågan om den tidpunkt, från och med vilken befattningarna

bör inrättas, torde i vanlig ordning böra underställas 1957 års

riksdag. Därest riksdagen icke har någon erinran mot vad jag här föreslagit,

torde sålunda Kungl. Maj:t vilja medgiva, att laboratorsbefattningarna

i karieslära, proteslära, tandkirurgi och barntandvård vid Umeåkliniken

må ledigförklaras under nästa budgetår, med tillträde den 1 juli 1957 eller

den senare tidpunkt som kan komma att bestämmas.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

642 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:244 och II: 444 framställda yrkandet

har anförts bland annat följande.

Behandling av patienter med medfödda läpp-, käk- och gomdefekter

kräver omfattande insatser av ett relativt stort antal specialister på olika

områden, i första hand plastikkirurger, foniater och odontologer.

Odontologernas uppgifter i fall med läpp-, käk- och gomdefekter iiro i

korthet följande:

Vid de genomgående defekterna, cirka 50 procent av fallen eller 70—90

fall per år här i landet, uppträder i allmänhet en starkt uttalad kompression

av överkäken, vilken i hög grad bidrar till det för dessa fall typiska

tillbakaliggande mellanansiktet. I dessa fall kan disproportionen mellan

käkarna genom käkortopediska åtgärder avsevärt minskas eller helt elimineras.

Denna behandling insättes i varierande ålder i regel under patientens

uppväxttid.

Genom käkortopedisk behandling avser man att

1) ge patienten ett bett med acceptabel tuggfunktion

2) bidraga till förbättrandet av de fonetiska förhållandena

3) ge patienten ett estetiskt tillfredsställande bett

4) understödja plastikkirurgens strävan att åstadkomma så vitt möjligt

normal ansiktsexteriör.

För nu nämnda behandling fordras särskilt utbildad käkortopedisk specialist.

För den fortsatta behandlingen erfordras käkprotetisk specialist,

vilkens uppgift är att fullfölja behandlingen med mer eller mindre omfattande

protetiska arbeten bland annat innefattande den för talet i många

fall nödvändiga protetiska slutningen av gomdefekten.

En konserverande behandling av tänderna från tidigaste barndomen är

nödvändig för att förhindra tandförluster, vilka förvärra deformiteten och

försvåra den käkortopediska och käkprotetiska behandlingen. Det är därför

av stor vikt, att barntandläkare finnas, som kunna taga hand om de

ofta mycket svårbehandlade barnen.

Undervisningen i odontologisk ortopedi till tandläkarexamen hade till

1945 mycket ringa omfattning. Nämnda år gavs emellertid den till dåvarande

tandläkarinstitutets protesavdelning i detta ämne knutna underavdelningen

en mera självständig ställning med väsentligt utökad undervisning.

I samband med tandläkarinstitutets i Stockholm ombildning till högskola

blev denna avdelning fristående med egen professur. Från och med

höstterminen 1947 har inrättats en amanuensklinik vid avdelningen, där

vissa av avdelningens lärare utföra kliniskt arbete under sådan tid av

dagen, som icke upptages av undervisning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

43

Den lärare som först knöts till denna verksamhet har under de gångna

åren åtagit sig behandling av ett allt större antal fall av läpp-, käk- och

gomdefekter. Denna behandling har bidragit till en långt driven rehabilitering

av dessa patienter av en art och i en omfattning som tidigare ej förekommit

här i landet. Käkortopedisk behandling av denna typ har dock

endast till en ringa del kunnat fylla det stora behovet av sådan vård inom

landet. För närvarande finnes därför en omfattande kölista för dessa

patienter, vilka ej kunna beräknas få en adekvat vård, såvida ej en utbyggnad

av vårdorganisationen snarast kommer till genomförande.

Behovet av samordning av de olika behandlingsfaserna för de medfödda

läpp-, käk- och gomdefelcterna har på senare år kommit att framstå allt

klarare. Ett allt intimare samarbete har också sedan slutet av 1940-talet

etablerats mellan käkortoped och käkprotetiker vid tandläkarhögskolan

och plastikkirurger vid serafimerlasarettet. Sedan två år tillbaka har detta

samarbete innefattat en varje månad återkommande konferens på serafimerlasarettets

plastikkirurgiska poliklinik. En behandlingsgrupp bestående

av plastikkirurger, foniater, käkortoped och käkprotetiker undersöker

härvid tillsammans aktuella fall, såväl barn som vuxna, diskuterar och

planlägger en samordning av erforderliga åtgärder.

Sedan 2V2 år tillbaka har käkortopeden även haft ett alltmer omfattande

samarbete med karolinska sjukhusets barnklinik beträffande behandlingen

av primärfall (spädbarn). Denna verksamhet har sedan två år tillbaka

omfattat regelbundet deltagande i behandlingsplanering och i därför

lämpliga fall primär käkortopedisk behandling. Käkortopedens arbetstid

på barnkliniken är cirka 2 halvdagar per vecka.

Käkprotetikerns och käkortopedens tjänstgöring på serafimerlasarettet

ävensom den senares tjänstgöring på karolinska sjukhuset är oavlönad.

Inom tandläkarhögskolan i Stockholm utföres den protetiska behandlingen

av läpp-, käk- och gomfallen vid en underavdelning till protesavdelningen

benämnd underavdelning för käkprotetik. Vid denna underavdelning

meddelas undervisning och gives profetisk behandling jämväl av

andra såväl medfödda som förvärvade käkdeformiteter. Avdelningen disponerar

särskilda lokaler och har en personal bestående av 1 avdelningstandläkare,

1 amanuens och 1 tandsköterska.

Vad den käkortopediska behandlingen av dessa fall inom tandläkarhögskolan

beträffar utföres den av den tidigare nämnda specialisten på amanuenskliniken

vid avdelningen för odontologisk ortopedi.

Amanuenskliniken, vilkens egentliga uppgift är att bereda möjligheter

till klinisk tjänstgöring och vidareutbildning av de unga amanuenserna,

är uppenbarligen olämplig för såväl arten som omfattningen av denna

speciella och kvalificerade käkortopediska verksamhet.

Amanuenskliniken disponerar två behandlingsrum och är tilldelad en

tandsköterska. Vid denna klinik tjänstgör på deltid den nämnde käkortopeden

med ett speciellt käkortopediskt klientel omfattande för närvarande

cirka 200 fall, varav hälften läpp-, käk- och gomdefekter. Större delen av

detta klientel är hemmahörande i landsorten och är föremål för flerårig

behandling med besök i genomsnitt var fjortonde dag. Dessutom tjänstgöra

på kliniken 4 amanuenser var och en med sitt klientel.

Det olämpliga i att ifrågavarande betydelsefulla verksamhet bedrives

av eu ensam timanställd tandläkare ligger även i öppen dag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Som synnerligen angeläget får därför framhållas önskvärdheten av

att käkortopeden erhåller avdelningstandläkares ställning och alltså såsom

extra ordinarie tjänsteman fastare knyts till sin verksamhet. Härigenom

vinnes också att undervisningen tillgodogör sig detta speciella klientel;

att han såsom biträde erhåller en assistent;

att erforderlig sköterske- och teknikerpersonal ställes till hans förfogande

samt

att så snart ske kan, lämpliga lokaler för verksamheten iordningställas.

Lämpligen borde verksamheten inrymmas i en underavdelning till avdelningen

för odontologisk ortopedi, alltså en parallell till underavdelningen

för käkprotetik. Förutom behandlingen av fallen med läpp-, käk- och gomdefekter

skulle denna underavdelning även handha vården av de övriga

fall av medfödda och förvärvade käkdeformiteter, som kräva gemensamma

plastikkirurgiska, protetiska och ortopediska åtgärder.

Om ovan skisserade verksamhet vid tandläkarhögskolan i Stockholm

kommer till stånd vinnes, förutom möjlighet för omhändertagande av det

klientel som där söker vård (för närvarande en väntelista på 400 fall),

även en möjlighet att där utbilda specialister inom käkortopedien, vilka

iiro en förutsättning för en utbyggnad av den av rektor vid tandläkarhögskolan

i Stockholm föreslagna käkeentralverksamheten som även i princip

tillstyrkts av medicinalstyrelsen.

Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955: 148 framhöll

utskottet bland annat, att avsaknaden av laboratorsbefattningar i farmakologi

vid tandläkarhögskoloma i den av departementschefen i fjol framlagda

organisationsplanen för den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande

enligt utskottets mening utgjorde en allvarlig brist i denna organisation.

Vederbörande högskolemyndigheter och kanslern för rikets universitet

ha nu ånyo framfört förslag om inrättandet vid högskolorna av ifrågavarande

laboraturer. Departementschefen har för sin del föreslagit, att

i ämnet vid Stockholmshögskolan inrättas en biträdande lärarbefattning

och att vid Malmöhögskolan en av de nuvarande biträdande lärarbefattningarna

därstädes finge utbytas mot en motsvarande befattning i odontologisk

farmakologi, därest vederbörande universitets- och högskolemyndigheter

ansåge en dylik anordning ägnad att bättre tillgodose undervisningens

krav och förutsättningar härför i övrigt förelåge.

Utskottet har icke velat motsätta sig bifall till vad departementschefen

sålunda förordat. Huruvida nämnda anordning visar sig ändamålsenlig

torde först framdeles, sedan närmare erfarenheter vunnits, kunna bedömas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt under denna punkt föreslagit.

I motionerna I: 244 och TI: 444 har påyrkats vidtagande av vissa åtgärder

till förstärkande av de personella resurserna på tandläkarhögskolans

i Stockholm avdelning för odontologisk ortopedi i syfte att sätta avdelningen

i stånd att på ett mera effektivt sätt än nu rådande förhållanden

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

45

medgiva omhändertaga patienter med läpp-, käk- och gomdefekter samt

utbilda specialister på ifrågavarande områden. Utskottet anser sig böra

framhålla angelägenheten av att dessa frågor ägnas allvarlig uppmärksamhet.

Någon framställning rörande nämnda avdelnings upprustning i omförmälda

avseenden har emellertid icke av tandläkarhögskolan gjorts petitavägen,

varför frågan hittills icke varit underställd universitetskanslerns

och Kungl. Maj:ts prövning.

I avsaknad av erforderlig närmare utredning i ärendet genom vederbörande

myndigheters försorg är utskottet icke berett att biträda det i motionerna

framställda yrkandet. Utskottet förutsätter emellertid att förevarande

spörsmål kommer att i samband med tandläkarhögskolans anslagsäskanden

för budgetåret 1957/58 upptagas till övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 244 och II: 444,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört;
b)

godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 683 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 850 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 152 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 450 000

Summa kronor 3 135 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 135 000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

31 :o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 252—254), vilket innebär en

anslagshöjning med 180 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 749 500 kronor.

32:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 254 och

255), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 24 000 kronor.

33:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,

s. 255), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

34:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av en odontologisk

högskoleklinik i Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 112, s. 255 och 256), vilket innebär en anslagshöjning med 893 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att utrustning för den odontologiska högskolekliniken

i Umeå må beställas till ett belopp av högst

548 500 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret

1957/58;

b) till T andläkarhög skolan i Stockholm: Utrustning av

en odontologisk högskoleklinik i Umeå för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 158 000 kronor.

35:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 113, s. 257—261) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Malmö, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Tandläkarhögskolan

i Malmö: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 2 604 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Huss m. fl. (I: 35)

och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (11:65),

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

47

i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa, att laboratorsbefattningen

i bamtandvård vid tandläkarhögskolan i Malmö från

och med den 1 juli 1956 omändras till professur i ämnet.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen

förstärkning såsom en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen

godkända proposition 1955: 138 angående ökad examination av tandläkare

in. m.

Omorganisation av den prekliniska tandläkarutbildningen och ökning av

antalet studerande:

Inrättande av en befattning som avdelningstandläkare i Ce 24 i speciell

tandhistologi,

viss reglering av kursgivararvoden,

medelsanvisning till arvoden åt två förste assistenter, fyra förste amanuenser

och fyra tredje amanuenser samt

medelsanvisning till anställande av åtta laboratoriebiträden i Cg 11 med

halvtidstjänstgöring.

Det i motionerna 1:35 och II: 65 framställda yrkandet överensstämmer

i sak med ett av kanslern framställt förslag, vilket departementschefen förklarat

sig icke vara beredd att tillstyrka för nästa budgetår. Beträffande

motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen II: 65.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt

en anslagshöjning med 260 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 35 och II: 65 får utskottet erinra om

att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:8, punkten 31,

uttalade, att utskottet förutsatte att, i den mån de nuvarande laboratorsbefattningarna

i bamtandvård vid tandläkarhögskolorna bleve besatta med

professorskompetenta innehavare, vederbörlig framställning komme att

göras petitavägen om befattningarnas omvandling till professurer. Utskottet

förutsatte jämväl att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på

betydelsen av en dylik förstärkning av tandläkarhögskolomas organisation.

Den nuvarande laboratorn i barntandvård vid Malmöhögskolan A. E. Syrrist

har av för ändamålet särskilt utsedda sakkunniga befunnits kompetent

till professur i ämnet. Efter framställning av högskolans lärarkollegium

har kanslern tillstyrkt att nämnda laboratur måtte förändras till professur

med Syrrist som innehavare av densamma. Departementschefen har förklarat

sig icke beredd att för nästa budgetår tillstyrka bifall till kanslerns

nyssnämnda förslag.

Under åberopande av riksdagens i fjol intagna ståndpunkt till förevarande

spörsmål och då Malmöhögskolan nu förfogar över en till professur i

barntandvård kompetent person — innehavaren av laboraturen i ämnet —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

synes det utskottet angeläget, att ifrågavarande laboratur i enlighet med

kanslerns förslag omvandlas till professur, varigenom högskolan erhåller

en önskvärd förstärkning på det viktiga område, som bamtandvården representerar.

Utskottet förutsätter att förslag i ämnet kommer att föreläggas

nästa års riksdag. Motionerna I: 35 och II: 65 torde icke böra till någon

annan riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda i anledning av motionerna

anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 299 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 740 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 194 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 371 000

Summa kronor 2 604 000

b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 604 000

kronor;

c) i anledning av motionerna I: 35 och II: 65 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

36:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 573 200 kronor.

37:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 262 och 263),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

49

38:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,

s. 263), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

39:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa lokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 264 och 265),

vilket innebär en anslagshöjning med 375 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att utrustning för tandläkarhögskolan i

Malmö må beställas till ett belopp av högst 125 000 kronor,

att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58;

b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa

lokaler m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 462 000 kronor.

40:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande

av instrument. Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 265—275) föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att undervisningsinstrument och viss annan utrustning

för tandläkarhögskolan i Malmö må beställas till ett belopp av högst

288 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58, dels medgiva,

att undervisningsinstrument och viss annan utrustning för tandläkarhögskolan

i Stockholm må beställas till ett belopp av högst 254 000 kronor,

att gäldas tidigast under budgetåret 1958/59, dels ock till Tandläkarhögskolorna:

Bidrag till elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kronor.

Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda förslag innebär bland annat

ändring av gällande ordning för elevernas förseende med instrument. En

redogörelse för nu gällande bestämmelser m. m. lämnas i statsrådsprotokollet,

till vilket utskottet får hänvisa (s. 265—275).

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under

förevarande punkt framställda förslag, hemställer förty,

att riksdagen må

a) medgiva, att undervisningsinstrument och viss annan

utrustning för tandläkarhögskolan i Malmö må beställas

till ett belopp av högst 288 000 kronor, att gäldas tidigast

under budgetåret 1957/58;

b) medgiva, att undervisningsinstrument och viss annan

utrustning för tandläkarhögskolan i Stockholm må bestiil
4

— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 78

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

las till ett belopp av högst 254 000 kronor, att gäldas tidigast

under budgetåret 1958/59;

c) till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande

av instrument för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 237 000 kronor.

41 :o) Tandläkarhögskoloma: Bidrag till driften av amanuenskliniker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 276), vilket

innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskoloma: Bidrag till

driften av amanuenskliniker för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

42 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 276 och 277),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

43:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 121, s. 277 och 278), vilket innebär en anslagshöjning med 2 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsäridamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 23 500 kronor.

44:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 278), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

45:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 123, s. 278), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

51

46 ro) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt

studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har

(punkt 124, s. 279—285) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

4 480 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Bergman och Holmqvist (I: 247) och den andra inom andra kammaren

av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 413), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter

för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 4 875 000 kronor

samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att antalet

stipendier för nästkommande budgetår anpassas så, att 1950 års riksdagsbeslut

och studentsociala utredningens förslag om stödet till mindre

bemedlade universitets- och högskolestuderande samt studerande vid socialinstituten

kunna förverkligas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte fastställa att antalet naturastipendier beräknas på 26 procent

av antalet nyinskrivna, samt att riksdagen med anledning härav under

åttonde huvudtiteln till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret

1956/57 anvisar ett reservationsanslag av 6 479 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Johansso?i i Stockholm väckt

motion (II: 106), vari hemställts, att till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1956/57 anvisas ett reservationsanslag av 6 479 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Edberg m. fl. väckt motion

(II: 386), vari hemställts, att riksdagen med beaktande av vad i motionen

anförts måtte besluta att under åttonde huvudtiteln till Gemensamma

universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett belopp på kronor

6 479 000 eller alternativt, att riksdagen — om ovanstående förslag av

statsfinansiella skäl i år bedöms omöjligt att antaga — måtte besluta att

i enlighet med garantilånenämndens äskande till ovan angivna ändamål

anvisa ett belopp på 4 780 000 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen för de

motionsvis gjorda yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna II: 106,

II: 386, IT: 413 och 11: 513 (s. 44—47).

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 700 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Av statsrådsprotokollet inämtas bland annat följande.

Av innevarande budgetårs anslag å 2 780 000 kronor har beräknats

2 690 000 kronor till naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier, 64 000

kronor till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader och 16 300 kronor

till Kungl. Maj:ts disposition.

Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

2 095 000 kronor till 4 875 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en ökning

av anslagsmedlen till naturastipendier med 2 090 000 kronor till

4 780 000 kronor och till statstipendienämndernas förvaltningskostnader

med 11 000 kronor till 75 000 kronor; i fråga om anslagsmedlen till Kungl.

Maj :ts disposition räknar nämnden med en minskning med 6 000 kronor

till 10 300 kronor; till bokstipendier beräknas oförändrat belopp, 9 700

kronor.

Garantilånenämnden beräknar för fortsatta stipendier under 1956/57 till

samtliga därtill berättigade ett medelsbehov av 2 420 000 kronor, motsvarande

1 036 hela stipendier. Nämnden framhåller, att ökningen av medelsbehovet

i förhållande till innevarande budgetår uppgår till (2 420 000 —

— 1 370 000 =) 1 050 000 kronor och att denna orsakas till 130 000 kronor

av stipendiekostnadens höjning och till 920 000 kronor av stegringen av

antalet prolongationer. Av denna stegring utgjorde 220 stipendier den

ökning i antalet andra gångens prolongationer, som vore en slutlig följd

av att 1954 års riksdag anvisat medel till en väsentligt vidgad stipendiering.

Återstående stegring, 174 stipendier, föranleddes i huvudsak av den

ökning i antalet första gångens prolongationer, som vore en följd av att

anslagsmedlen för innevarande budgetår räckte till betydligt fler nya stipendier

än medelstilldelningen för nästföregående budgetår.

Beträffande antalet nya stipendier påpekar nämnden, att såväl studentsociala

utredningens undersökning som andra därefter verkställda utredningar

av stipendiebehovet givit vid handen, att stipendier erfordras för

25—30 procent av en årsklass nyinskrivna studenter.

Nämnden har i sin framställning åberopat följande tablå.

År

Antal

student-

examina

Nyinskrivna

Sökande

Stipendie-

kompetenta3

Utdelade stipendier

antal

% av

student- examina

antal

% av

nyin- skrivna

antal

% av

nyin- skrivna

antal

% av

nyin- skrivna

% av

kompe-

tenta3

1953

5 073

4 042

79,5

1 011

20

495

12

273

7

55

1954

5 360

4 438

82,8

1 395

26

686

15

548

12

80

1955

5 9351

4 7502

802

2 648

45

966

20

690

14

71

1956

6 192''

4 9502

802

—

—

1 0144

204

1 0144

204

1004

Garantilånenämnden föreslår sålunda, att för nästa budgetår medel anvisas

till 1 036 fortsatta och 1 014 nya stipendier eller sammanlagt 2 050

stipendier, vartill erfordras ett anslagsbelopp av (2 420 000 -j- 2 360 000 =)

4 780 000 kronor.

1 Beräknat med ledning av antalet intagna i gymnasierna.

2 Beräknat under antagande av 80-procentig nyinskrivning.

3 Enligt 1954 års riksdags beslut.

4 Garantilånenämndens förslag för budgetåret 1956/57.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

53

Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 4 oktober 1955, att anslagsmedlen till naturastipendier måtte i

enlighet med studentsociala utredningens förslag anpassas så, att stipendier

kan tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet»,

samt att fördenskull förevarande anslag för nästa budgetår

höjes med 3 099 000 kronor till 6 479 000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 oktober 1955 förklarar socialinstitutens

elevkårers organisation sig bland annat instämma i SFS:s yrkanden

om ökade anslagsmedel till stipendier.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Det statliga naturastipendiesystemet, vilket ingår som ett viktigt led i

de studentsociala stödåtgärderna, har successivt utbyggts till sin nuvarande

utformning. De två senaste etapperna i systemets utbyggnad utgör

de vid 1953 och 1954 års riksdagar beslutade utvidgningarna av naturastipendieringen

i tvenne olika avseenden. Genom 1953 års riksdagsbeslut

utsträcktes stipendieringen till att omfatta samtliga akademiska läroanstalter

inom åttonde och tionde huvudtitlarnas områden, varigenom den

redan från början åsyftade yttre ramen för stipendieringen uppnåddes.

Vid 1954 års riksdag beslöts en sådan höjning av anslagsmedlen

till naturastipendier, att en icke oväsentlig lättnad i de restriktiva behörighetsvillkoren

beträffande studiebegåvning kunde genomföras. Medan

sålunda anslagsmedlen för läsåret 1953/54 endast räckte till att ge dem

stipendier, som — utom att vara obemedlade — hade minst AB-f- i medelbetyg

i studentexamen, uppsattes såsom mål vid medelstilldelningen

för läsåret 1954/55, att de obemedlade nyinskrivna, som hade ett genomsnittsbet/g

av AB, skulle kunna få stipendium. Det beräknades därvid,

att antalet stipendiater skulle kunna utökas från något mindre än 4 procent

till ungefär 12 procent av totalantalet abiturienter. Enligt de uppgifter,

som garantilånenämnden lämnat i föreliggande anslagsframställning, räckte

de för läsåret 1954/55 tillgängliga anslagsmedlen till utdelning av — förutom

fortsatta stipendier åt därtill berättigade — 548 nya stipendier, varigenom

omkring 12 procent av totalantalet nyinskrivna kunde erhålla stipendium.

Vid medelstilldelningen för innevarande läsår räknades med att

antalet nya stipendier skulle kunna ökas till omkring 600 och att relationen

mellan antalet nyinskrivna och antalet nya stipendiater skulle kunna

hållas oförändrad i jämförelse med föregående läsår. Av garantilånenämndens

redogörelse framgår att av de för innevarande läsår disponibla anslagsmedlen

kunnat — sedan behovet av fortsatta stipendier tillgodosetts

— utdelas 690 nya stipendier, vilket innebär en stipendiering av 14 procent

av totalantalet nyinskrivna.

T sin framställning om anslag för nästa budgetår föreslår garantilånenämnden

en höjning av anslagsmedlen till naturastipendier med 2 090 000

kronor till 4 780 000 kronor. Nämnden räknar därvid i första hand med

2 420 000 kronor till 1 036 fortsatta stipendier, varigenom någon inskränkning

i rätten till fortsatt stipendium icke skulle behöva ske. Vidare beräknar

nämnden ett belopp av 2 360 000 kronor till 1 014 nya stipendier. Därmed

skulle stipendieringen kunna utsträckas till att omfatta 20 procent

av det beräknade totalantalet nyinskrivna under nästa budgetår.

SFS föreslår i sin framställning, att anslagsmedlen till naturastipendier

— i anslutning till studenlsociala utredningens förslag — utmiiles sä, alt

stipendier kan tilldelas de obemedlade och mindre bemedlade studenter,

som styrkt sin sludielämplighet. För eu dylik ändring av bchöiighelsvill
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

koren erfordrades enligt föreliggande statistiska undersökningar stipendier

till ett antal, motsvarande 26 procent av totalantalet nyinskrivna. SFS

beräknar den erforderliga anslagshöjningen till 3 699 000 kronor.

Den av SFS föreslagna utgångspunkten för anslagsavvägningen överensstämmer

helt med de vid 1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för

den framtida utformningen av det direkta statliga stödet till universitetsoch

högskolestuderande och de studerande vid socialinstituten. I anslutning

härtill må framhållas, att även garantilånenämnden uttalat sig för

ett skyndsamt utbyggande av naturastipendieringen till den omfattning,

som i princip beslutades av 1950 års riksdag. Då den utbyggnadsetapp,

som inleddes budgetåret 1954/55, komme att nå en viss avslutning med

budgetåret 1956/57, har emellertid nämnden ansett sig böra stanna vid

att föreslå en sådan anslagsökning, som erfordrades för ett fullföljande

av nämnda utbyggnadsetapp.

I vilken takt naturastipendieringen skall vidgas är självfallet beroende

av den ekonomiska insats från statens sida, som med hänsyn till budgetläget

och vid vägningen mot varandra av anslagsbehoven för olika angelägna

ändamål anses kunna göras på här ifrågavarande område. Utrymme

finnes uppenbarligen icke för en anslagshöjning av den storlek, som fordras

för ett genomförande av SFS:s förslag. Ej heller den av garantilånenämnden

föreslagna anslagsökningen synes mig möjlig att genomföra i nuvarande

läge. Med hänsyn till den särskilda tyngd, som vid budgetavvägningen

måste tillmätas anspråken på en vidgning av naturastipendieringen,

anser jag mig dock böra för nästa budgetår föreslå en så kraftig höjning

av anslaget som med 1 700 000 kronor. Då jag anser en fortsatt successiv

utvidgning av naturastipendieringen angelägen, räknar jag med behov av

ytterligare anslagsförstärkningar under påföljande budgetår. Enligt mina

beräkningar kan med den anslagshöjning, som jag nu föreslagit, utdelas 845

nya stipendier under nästa läsår. Detta innebär en ökning av antalet nya

stipendier med 155 i jämförelse med innevarande läsår. Antalet nya stipendier

under nästa läsår kan beräknas motsvara drygt 17 procent av totalantalet

nyinskrivna mot 14 procent innevarande läsår.

Såsom garantilånenämnden föreslagit torde anslagsmedlen till statsstipendienämndernas

förvaltningskostnader böra ökas med 11 000 kronor

och anslagsmedlen till Kungl. Maj:ts disposition minskas med 6 000 kronor.

Den ökning med 5 000 kronor av utgifterna under anslaget, som föranledes

härav, bör täckas inom den av mig i det föregående föreslagna anslagshöjningen.

Till stöd för de i motionerna 1:2^7 och II: 413 gjorda yrkandena har anförts

huvudsakligen följande.

Det måste betraktas som en angelägenhet av stor vikt för samhället att

undanröja de ekonomiska studiehindren för studielämpad ungdom vid

tillträdet till universitet och högskolor. Studentstatistiska undersökningen

1952, Sveriges förenade studentkårers årliga skrivelser till Kungl. Maj:t

samt de opinionsyttringar som företagits av Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund och Socialdemokratiska studentförbundet ha klart belyst,

att sådana studiehinder i betydande utsträckning ännu kvarstå. Därutöver

bär klarlagts att den eftersträvade demokratiseringen av den högre undervisningen

icke enbart eller ens i huvudsak torde kunna uppnås genom

en förbättring av lånemöjligheterna. Det psykologiska motståndet mot

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 19-56

55

låneformen torde fortfarande vara starkt just bland de folkgrupper från

vilka man genom denna stödform ville främja en ökad rekrytering. SFS

framhåller dessutom att alla företagna utredningar visar att den växande

studieskuldsättningen huvudsakligen trycker en begränsad grupp studenter

och yngre akademiker. För denna begränsade grupp är den ökande skuldsättningen

ytterst betungande. Dess konsekvenser torde ännu inte ha

framträtt i full utsträckning. Även av sociala skäl och ur rättvisesynpunkter

framstår sålunda en alltför stor tyngdpunkt vid låneformen såsom föga

tillfredsställande.

Vid 1950 års riksdag fattades på grundval av studentsociala utredningens

förslag principbeslut om riktlinjer för den framtida utformningen av de

student sociala stödåtgärderna, innebärande i fråga om det direkta stödet

att detta inriktas på ett utbyggande av stat sstipendier och studielån i kombination.

Som riktpunkt för stipendieringen fastställdes att s. k. naturastipendier,

innefattande fri kost och logi under halva studietiden, skulle

finnas tllgängliga för 26 procent av de studerande, vilket var ungefärligen

det antal som var i behov av stipendiestöd samtidigt som de fyllde kraven

på god studiebegåvning.

Anslaget till naturastipendier har sedermera successivt utbyggts. Vid

1954 års riksdag beslöts som en etapp i utbyggnaden en höjning av anslaget

med den uttryckliga målsättningen för läsåret 1954/55 att de obemedlade

nyinskrivna studerande som hade ett, genomsnitt sbetyg av AB skulle kunna

få stipendium. Innevarande läsår ha 690 nya stipendier kunnat utdelas,

vilket, enligt garantilånenämndens beräkningar, medfört att 71 procent av

de enligt 1954 års riksdagsbeslut stipendiekompetenta sökande kunnat erhålla

stipendium. Garantilånenämnden har i år föreslagit en anslagshöjning

med sikte på att utdela 1 014 nya stipendier, vilket skulle vara till fyllest

för att fullfölja 1954 års riksdagsbeslut. Med hänvisning till det statsfinansiella

läget har i statsverkspropositionen föreslagits en anslagshöjning, som

beräknas medge 845 nya stipendier.

Strävandena att demokratisera den högre undervisningen böra främst

inriktas på en ökad stipendiering i första hand med sikte på att skyndsamt

förverkliga 1950 års riksdagsbeslut. De senaste årens kraftiga utbyggnad

av anslaget till naturastipendier samt chefens för ecklesiastikdepartementet

i statsverkspropositionen uttalade önskan om en fortsatt utvidgning under

de närmaste budgetåren måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.

Starka skäl tala emellertid för att redan i år genomföra åtminstone den

utbyggnadsetapp som 1954 års riksdagsbeslut representerar, särskilt som

denna etapp med hänsyn till att stipendietiden i de flesta fall är tre år

når en viss avslutning med budgetåret 1956/57.

I motionerna I:/+21 och 11:513 har, såvitt här är i fråga, anförts bland

annat följande.

Olika begåvningstyper böra få en för var och en avpassad utbildning

oavsett ekonomiska och geografiska förutsättningar. Denna principiella

inställning till de ungas rätt att förverkliga sina anlag kan inte göra halt

utanför universitetens och högskolornas portar. Även ur samhällsekonomisk

synpunkt måste det synas riktigt att tillvarata de begåvningar som lämpar

sig för akademisk utbildning. Inte minst den nuvarande bristen på arbetskraft

av detta slag accentuerar ett sådant krav. Utvecklingen hittills har

emellertid inte gått i den riktning, som de allmänt omfattade principerna

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

skulle tyckas anvisa. Bland annat illustreras detta av socialgruppssammansättningen

av studentkårerna vid våra universitet och högskolor. Även om

man inte anser att exakt proportionalitet mellan socialgruppssammansättningen

vid studentkårerna och i samhället är en garanti för att alla begåvningar

tillvaratas, måste dock nuvarande relationer i detta hänseende sägas

vara uttryck för att landets begåvningsresurser icke rationellt utnyttjas.

De senaste decennierna har denna tendens accentuerats. 1931 kom sålunda

II, 5 procent av de studerande vid universitet och högskolor från socialgrupp

III. 1951 kom endast 9,4 procent från dessa befolkningsskikt. Som jämförelse

kan nämnas att socialgrupp III för närvarande utgör över hälften av

landets befolkning.

Det finns många vägar att nå detta mål. Vilka vägar som helst kan dock

icke anträdas. Hänsyn måste tas till de studerandes frihet både vid valet av

studieväg, under själva studierna och vid valet av yrke. Sådana åtgärder får

inte vidtas från samhällets sida, som inskränker denna frihet. Samhälleliga

åtgärder på detta område skall vidare syfta till att ge studiebegåvningar ur

olika befolkningsgrupper samma chans genom att eliminera olikheter i de

ekonomiska förutsättningarna för sådana som lämpar sig för denna form

av utbildning. Ekonomisk hjälp under studietiden skall därför i första hand

lämnas till studiebegåvningar som är handikappade i ekonomiskt avseende.

Mot bakgrunden av en sådan principiell inställning till valet av samhälliga

åtgärder på detta område avvisar vi det socialdemokratiska studentförbundets

krav på studielön, d. v. s. en generell utbetalning av statsmedel till studerande

vid universitet och högskolor oavsett studielämplighet och ekonomiska

förutsättningar. En sådan skulle för övrigt öka statsverkets utgifter

med hundratalet miljoner kronor per år och säkerligen inte gagna sitt syfte.

Det kan inte heller ligga i individens intresse att få sin frihet beskuren

genom den kontroll som i så fall bleve nödvändig från samhällets sida. Det

kan också finnas en risk för att staten på denna väg ingriper dirigerande,

när det gäller studievägsvalet med hänsyn till tillfälliga fluktuationer på

arbetsmarknaden.

Vägarna måste i stället vara följande: en vidgad natura- och forskningsstipendiering

under studietiden, så att ekonomiskt handikappade ungdomar

med studiebegåvning inte avskräcks från akademisk utbildning, liberalare

villkor än för närvarande i fråga om kreditgaranti för studielån, slopande

av de kvarvarande obligatoriska elevavgifterna vid universitet och högskolor,

skattefrihet för amorteringar på studieskulder och för studieunderstöd.

Den viktigaste åtgärden för att eliminera de orättvisor som består i olikheter

i de ekonomiska förutsättningarna för studiebegåvningar ur olika befolkningsgrupper

är kraftig utvidgning av naturastipendieringen. Genom

riksdagens principbeslut 1950 uttalades anslutning till student-sociala utredningens

målsättning att ungefär var fjärde student borde stipendieras.

Professor C. E. Quensel har gjort en undersökning av föräldrarnas bidragsförmåga.

Enligt denna skulle 33 procent av studenterna vara tvungna

att helt finansiera, sina studier på annat siitt än genom bidrag från föräldrar

eller genom utnyttjande av egna tillgångar och följaktligen vara i särskilt

behov av stipendiestöd. Efter reduktion med 20 procent för sådana

stipendiebehövande som icke kan beräknas kunna styrka tillfredsställande

studielämplighet kan antalet erforderliga stipendier beräknas till 26 procent

av de nyinskrivna i varje årgång av de nyinskrivna vid universitet och

högskolor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Vi anser att denna målsättning — stipendier^ av en fjärdedel av de nyinskrivna

studenterna — soin tidigare fastslagits av saväl student-sociala

utredningen som statsmakterna och som ytterligare understrukits av professor

Quensels ovan refererade beräkningar, nu bör förverkligas. Den bör

också läggas till grund för anslagsberäkningen för naturastipendier under

budgetåret 1956/57.

En beräkning för budgetåret 1956/57 med denna målsättning som utgångspunkt

ger vid handen att sammanlagda antalet naturastipendier bör

uppgå till 2 769 och anslagsbehovet till 6 479 000 kronor.

I motionen II: 106 har anförts bland annat följande.

Kravet om förbättrade ekonomiska villkor har förts fram gång efter annan.

Det har bland annat lett till att naturastipendier införts för studerande

vid universitet och högskolor, och vid 1954 års riksdag företogs en viss utbyggnad

av stipendieväsendet.

Trots detta är det nuvarande läget högst otillfredsställande, vilket bland

annat tagit sig uttryck i att de socialdemokratiska studenterna under föregående

år vid en uppvaktning ställt kravet om införandet av en studielön,

som verksamt skulle bidraga till att få slut på det överklassmonopol som

den högre utbildningen i dag i allt väsentligt ännu är.

Vi understödjer kravet om studielön, vilket vi för övrigt framfört i tidigare

riksdagsmotioner, och anser att sådan snarast skall införas. Som en

övergångsåtgärd anser vi emellertid, att en väsentlig utvidgning av naturastipendiernas

antal måste företagas.

Den ökning som föreslås i årets statsverksproposition är synnerligen rmga,

och normen att stipendier endast skall utgå till obemedlade studerande med

utpräglad studiebegåvning blir gällande. Det innebär, att många studiebegåvade

avstänges från möjligheten att erhålla den hjälp, som naturastipendiet

innebär, och fortsatta ökade ekonomiska svårigheter för den del av vår

ungdom, som utan ekonomiskt stöd från föräldrahemmet söker skaffa sig

högre utbildning.

I motionen 11:386 har anförts bland annat följande.

Jämfört med garantilånenämndens äskande innebär departementschefens

förslag en nedskärning med 395 000 kronor. Sveriges förenade studentkårer

(SFS) har hemställt att anslaget till naturastipendier måtte utgå med

6 479 000 kronor. Vid sin beräkning har SFS förutsatt stipendieringens omfattning

till 26 procent av antalet nyinskrivna i enlighet med studentsociala

utredningens förslag.

Att de statliga naturastipendierna ingår som ett ytterst viktigt led i de

studentsociala stödåtgärderna har flera gånger fastslagits av statsmakterna.

Ggnom riksdagens principbeslut 1953 drogs riktlinjerna upp för eu successiv

utbyggnad av det statliga stipendiesystemet. Genom 1954 års beslut möjliggjordes

en viss uppmjukning av det ena av de bada behörighetskraven, nämligen

betygskravet. Avsikten var att anslagshöjningen skulle möjliggöra eu

sänkning av betygskravet till AF-nivån från tidigare AD +.

Under de senaste åren har flera faktorer bidragit till att speciellt accentuera

vikten av att naturastipendiesystemet snabbt ut bygges i enlighet

med den målsättning, som tidigare riksdagsbeslut angivit. De stora årskullarna

har medfört eu kraftigt stegrad studentexamination, vilken med

säkerhet kommer att stegras ytterligare de närmaste åren. Mot bakgrunden

av den stora bristen på akademiskt utbildad arbetskraft inom en rad om
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 7S år 1956

råden är denna ökning av studentexaminationen glädjande. Det senaste

arets 90-procentiga ökning av antalet ansökningar till naturastipendier visar

dock att det i alltfler hem knyts förhoppningar till de statliga naturastipendierna

när det gäller att möjliggöra för ungdomar i abiturientklasserna

att övergå till universitets- och högskolestudier. Kan icke antalet stipendier

ökas i proportion till antalet i författningens mening kompetenta sökande

riskerar man att en hel del utbildningsområden går miste om den andel av

studenterna, som där skulle behövas. Nuvarande bristsituation inom olika

omiaden har redan tvingat statsmakterna att vidtaga en serie stödåtgärder.

Såväl av SFS:s ovannämnda skrivelse som av garantilånenämndens äskande

framgår att 1955 års anslag icke innebar någon utbyggnad av stipendiesystcmet.

Medan 80 procent av de kompetenta sökandena år 1954

kunde erhålla stipendium sjönk siffran till 71 procent år 1955. Detta är

desto mer anmärkningsvärt som statsstipendienämnderna måst tillämpa

ytterst rigorösa behörighetsvillkor. Var betygsgränsen för närvarande ligger

har redan berörts. Beträffande den ekonomiska prövningen gäller att

stipendiaten enligt bestämmelserna skall vara obemedlad. Om i detta sammanhang

avses en student som är hänvisad att uteslutande finansiera sina

studier på annat sätt än genom bidrag från anhöriga, så innebär detta att

man ej kunnat lata gränsen ga mellan obemedlade och mindre bemedlade

utan varit tvungen att dra den inom gruppen obemedlade.

Arets anslag har räckt till att stipendiera 14 procent av de nyinskrivna

vid universitet och högskolor, som lyder under ecklesiastikdepartementet.

I statsverkspropositionen beräknas det nu framlagda förslaget möjliggöra

en 17-procentig stipendiering av de nyinskrivna. Det har såväl av studentsociala

utredningen som av 1952 års studentstatistiska undersökning och de

utredningar som bilogades SFS:s ovan nämnda framställning klart framgått

att ungefär var fjärde student är i direkt behov av statligt studiestöd. Riksdagens

beslut ar 1953 och 1954 innebar att denna målsättning angavs för

utbyggnaden av naturastipendieringen. Departementschefen betonar också

i ar vikten av att denna målsättning snarast förverkligas.

De motiv som legat till grund för statsmakternas principbeslut om en

kraftig utbyggnad av stipendiesystemet äger oförändrad giltighet. En ökad

stipendiering skulle göra det lättare för obemedlade ungdomar att påbörja

och genomföra akademiska studier utan en betungande skuldsättning. Man

bor i detta sammanhang erinra om de sociala olägenheter, som följer av

den trots den ökade stipendieringen alltjämt växande studieskuldsättningen.

Det borde dessutom kunna övervägas om ej gränsen för stipendiegivningen

borde vidgas så att ej mindre bemedlade helt utestänges.

Mot bakgrunden av vad här framförts synes det oss ytterst angeläget att

årets anslag avpassas sa, att riksdagens tidigare principbeslut förverkligas,

, speciellt som detta redan skett vid en del av de högre läroanstalterna,

nämligen de under jordbruksdepartementet hörande, där sedan läsåret

1955/56 över 25 procent av de nyinskrivna studerandena kunnat tilldelas

stipendier.

Skulle med hänsyn till budgetläget en sådan anslagshöjning anses omöjlig

måste såvitt vi förstår garantilånenämndens förslag obeskuret bifallas

om icke riksdagens tidigare principbeslut skall äventyras. Redan fjolårets

anslagssumma innebar en försämring mot 1954 vad avser det procentuella

antalet utdelade stipendier i förhållande till antalet i författningens mening

kompetenta sökande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

59

Utskottet har vid sin prövning av detta ärende ansett sig i fråga om

anslagsavvägningen för nästa budgetår böra biträda departementschefens

förslag, som innebär en så kraftig höjning av anslaget som med 1 700 000

kronor, och avstyrker alltså bifall till de i ämnet väckta motionerna, såvitt

dessa avse anslagsbeloppet. Utskottet, som icke heller är berett att tillstyrka,

att riksdagen skulle såsom i motionerna I: 247 och II: 413 påyrkats

avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t i före varande ämne, vill emellertid liksom

de två närmast föregående åren och i anslutning till vad departementschefen

därom anfört understryka angelägenheten av att — i den mån

det ekonomiska läget så medgiver — naturastipendiesystemet successivt

utbygges i riktning mot det slutmål, som angivits för det direkta statliga

stödet till förevarande kategorier av studerande. Departementschefen har

framhållit, att vid ett bifall till vad han förordat kunde antalet nya stipendier

under nästa läsår beräknas komma att motsvara drygt 17 procent av

totalantalet nyinskrivna mot 14 procent innevarande läsår. Enligt vad

utskottet inhämtat har garantilånenämnden i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 22 mars 1956 inkommit med förslag till fördelning av förevarande

anslag för nästa budgetår. Av skrivelsen framgår, att behovet av fortsatta

stipendier med stöd av numera tillgängliga uppgifter kan beräknas lägre än

vad som angivits i garantilånenämndens hösten 1955 avgivna petita och

att med hänsyn härtill antalet nya stipendier nu torde kunna uppskattas

till 936 mot av departementschefen under ifrågavarande punkt angivna

845. Detta innebär, att antalet nya stipendier under nästa läsår kommer

att motsvara cirka 19 procent av totalantalet nyinskrivna. Med en fortsatt

utbyggnad i denna takt av naturastipendiesystemet kan antalet nya

stipendier inom de närmast kommande åren uppbringas till den tidigare

angivna målsättningen av 26 procent av samtliga nyinskrivna.

I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att antalet studerande,

som kunna få studielån med statlig kreditgaranti genom riksdagens bifall

till Kungl. Maj:ts den 27 januari 1956 avlåtna proposition nr 50, kommer

från och med nästa budgetår att i det närmaste fördubblas.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag ha

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 247 och II: 413

såvitt de avse anslagsbeloppets storlek — samt motionerna

I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, II: 106 samt II: 386,

till Gemensamma universitctsändamak Natur astipendier åt

studerande vid universiteten m. jk läroanstalter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 480 000

kronor;

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

b) att motionerna 1:247 och 11:413 — såvitt de avse

skrivelse till Kungl. Maj:t — icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

47:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

125, s. 286), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

48:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. Kungl. Maj:t har (punkt 126,

s. 286 och 287) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 680 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Regnéll och Braconier väckt motion (II: 544), vari

hemställts, att riksdagen måtte till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret

1956/57 anvisa ett med 240 000 kronor förhöjt reservationsanslag av

1 920 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Av kanslern för rikets universitet framställt förslag om ökning av

det nuvarande antalet stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier, nämligen med 26 licentiandstipendier och 27 doktorandstipendier

har departementschefen ansett sig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka.

Det i motionen II: 544 framställda yrkandet överensstämmer med kanslerns

ovanberörda förslag. Beträffande motiveringen för det motionsvis

gjorda yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det i motionen

II: 544 gjorda yrkandet, biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 544, till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av liögre vetenskapliga

studier för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 1 680 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

49:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127,

s. 287), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

50:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 287 och 288), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

51 :o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande

av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 288 och 289), vilket innebär

en anslagshöjning med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 691 000 kronor.

52:o) Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning.

Kungl. Maj:t har (punkt 130, s. 289—291) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring i personalförteckningen för de

kliniska forskartjänsterna, som föranledes av vad departementschefen anfört,

dels godkänna av departementschefen angiven stat för de kliniska forskartjänsterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57,

dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.

(I: 426) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin m. fl. (II: 518),

i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte inrätta fem

nya särskilda forskningsläkartjänster för klinisk forskning samt under

punkten 130, Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning, anvisa

ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Förevarande anslag, som första gången upptagits på riksstaten för innevarande

budgetar, är nu uppfört med 107 000 kronor. Ur anslaget bestrides

kostnaderna för fem kliniska forskartjänster i lönegraden Ce 30. Statens

medicinska forskningsråd har hemställt, att antalet forskningsläkartjänster

utökas med ytterligare fem och att härför erforderliga medel anvisas för

nästa budgetår. Departementschefen har tillstyrkt bifall till inrättande av

ytterligare två tjänster.

Det i motionerna 1:426 och II: 518 framställda yrkandet, såvitt här är

i fråga, överensstämmer med forskningsrådets ovanberörda förslag. Beträffande

motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen

II: 513.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 53 000

kronor.

o Utskottet. Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört med avseende

a inrättandet av nya docentbefattningar vid medicinska fakulteten

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är

i fråga.

Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 426 och II: 518, såvitt

här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,

som föranledes av vad departementschefen i det föregående

anfört;

b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

160 000 kronor.

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis........

2. Reseersättningar, förslagsvis ......

129 000

30 000 159 000

100

900 1 000

Summa kronor 160 000

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

63

53 ro) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 291 och

292), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

54:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 292), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Extra utgifter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

55 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 133, s. 292) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler m. fl.

(I: 99) och den andra inom andra kammaren av herr Sundström m. fl. (II:

111), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att till Stockholms högskolors

rektorskonvent såsom bidrag till den akademiska musikverksamheten

vid Stockholms högskolor bevilja ett årligt reservationsanslag å

15 000 kronor, avsett att fördelas med 3 000 kronor till Stockholms studentsångarförbund,

9 000 kronor till Stockholms akademiska orkesterförening

och 3 000 kronor till Akademiska kören.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Ett av kanslern för rikets universitet framställt

förslag om medelsanvisning å 15 000 kronor till understödjande av den akademiska

musikverksamheten vid Stockholms högskolor har departementschefen

ansett sig icke för nästa budgetår kunna tillstyrka.

I motionerna I: 99 och II: 111 har anförts bland annat följande.

Såsom universitetsort intager Stockholm numera en med Uppsala och

Lund fullt jämförbar ställning. Antalet studenter vid högskolorna i Stockholm

uppgår sålunda till omkring 8 000 mot cirka 5 000 i Uppsala och

cirka 4 000 i Lund. Splittringen på ett flertal högskolor i Stockholm har

emellertid — i förening med otillräckliga materiella resurser — medfört att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

det akademiska livet icke kunnat nå tillnärmelsevis samma utveckling som

vid de båda äldsta statsuniversiteten. Det år 1944 tillskapade Stockholms

högskolors rektorskonvent — med uppgift att verka för ett rationellt samarbete

mellan högskolorna — har endast i blygsam omfattning kunnat

tillgodose angelägna gemensamma universitetsändamål. Särskilt har den

akademiska musikverksamheten i Stockholm på senare år fått arbeta under

ytterst bekymmersamma villkor.

Akademisk musik utövas i huvudstaden främst inom tre organisationer,

nämligen Stockholms studentsångarförbund, grundat 1905, Stockholms akademiska

orkesterförening, grundad 1922, samt Akademiska kören, grundad

1931. Verksamheten inom dessa sammanslutningar avser att samla studenter

och studentskor vid Stockholms högskolor till aktivt utövande av

musik dels för att bereda deltagarna tillfälle att fördjupa sin kunskap om

och inlevelse i musiken, dels ock för att genom konserter och framträdanden

vid högtidligheter av officiell och särskilt akademisk art bidraga till

ett berikande av det allmänna musiklivet inom huvudstaden, ävensom, när

möjligheter härtill förefinnas, genom konsertresor såväl inom som utom

det egna landet sprida kännedom om svensk akademisk musikkultur och

svensk musik.

Att upprätthålla en fortgående verksamhet av detta slag kräver emellertid

vissa ekonomiska resurser. Viktiga poster på utgiftssidan äro hyra för

repetitionslokaler, anskaffning av noter och instrument samt arvoden till

dirigenter, repetitörer och — i begränsad utsträckning — till yrkesmusiker

som förstärkning vid konserter. Dessa kostnader hava under senare år

avsevärt stegrats. En del av nämnda utgifter har tidigare i vissa fall kunnat

täckas genom konsertverksamhet, men detta är numera icke möjligt i

samma utsträckning som förut på grund av ökade omkostnader vid offentliga

framträdanden och hårdare konkurrens om konsertpubliken.

I Uppsala och Lund liksom i de nordiska grannländernas universitetsstäder

stå avsevärda anslag till det akademiska musiklivets förfogande.

Sålunda bekostas i Uppsala Akademiska kapellets verksamhet helt av universitetet,

som håller övningslokal (Musicum), orkesterbibliotek, dirigent

(Ca 25) och vaktmästare, betalar erforderliga fackmusiker samt dessutom

ur fonder och löpande anslag lämnar årliga bidrag med cirka 3 000 kronor.

— Studentkårerna stå helt för Uppsala studentkårers allmänna sångförenings

utgifter. Denna förening har även rätt stora stipendiefonder.

Akademiska kapellet i Lund äger egna lokaler — kansli och repetitionssal

— eget omfattande bibliotek, egna såväl stråk- som biåsinstrument samt

slaginstrument jämte två flyglar. Beträffande instrumentanskaffningen

må i detta sammanhang framhållas, att riksdagen på därom gjord framställning

år 1947 beviljade ett anslag om 6 500 kronor för inköp av en förstklassig

konsertflygel samt att för samma ändamål från universitetets reservfond

utanordnades ett extra anslag av 1 500 kronor. I övrigt åtnjuter Akademiska

kapellet från universitetet ett särskilt materialanslag, för närvarande

uppgående till 5 400 kronor per läsår. Detta anslag användes till

inköp av instrument, noter, strängar och noi ställ m. m. samt för engagerande

vid konserter av erforderliga yrkesmusiker ävensom till förekommande

reseersättningar. Från universitetets reservfond utanordnas dessutom

medel till hjälp för inköp av instrument samt understundom extra

anslag, då det ordinarie materialanslaget icke räckt till. — Lunds studentsångarförening

har egna repetitionslokaler samt ett årligt anslag av 1 000

kronor från Akademiska föreningen (universitetets studentkår).

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

65

För de akademiska musikorganisationerna i Stockholm ha hittills regelbundna

anslagsmedel icke stått till förfogande. Från de olika högskolorna

och studentkårerna ha tid efter annan utanordnats varierande belopp av

begränsad storleksordning. Sålunda ha Stockholms studentsångarförbund

och Stockholms akademiska orkesterförening för senaste räkenskapsår erhållit

vardera 500 kronor från högskolor, medan Akademiska kören under

nämnda år uppburit sammanlagt 700 kronor från högskolor och kår. Under

tidigare år ha bidragen till de tre akademiska musiksammanslutningarna

sammanlagt aldrig överskridit 2 800 kronor från högskolorna och 1 050

kronor från kårerna. Högskolornas befogenhet att ur anslagsmedel lämna

sådana bidrag måste i flera fall betecknas såsom tveksam. När musiksammanslutningarna

medverkat vid akademiska högtider, har i regel ersättning

utgått för direkta utlägg. Alla tre musiksammanslutningarna upptaga

årsavgifter av sina medlemmar.

Enligt vår uppfattning tala starka skäl för omedelbart ekonomiskt bistånd

från det allmännas sida till den hårt beträngda akademiska musikverksamheten

i Stockholm. Förr eller senare torde fasta tjänster, liknande

de i Uppsala och Lund föreliggande, för ändamålet böra inrättas. Även de

nu provisoriskt lösta lokalfrågorna kräva därvid särskild uppmärksamhet.

I avvaktan härå framstår det såsom ytterst angeläget, att den hittills på

frivillighetens väg mödosamt uppbyggda verksamheten icke av ekonomiska

skäl måste avsevärt inskränkas. Att åstadkomma någon nämnvärd förbättring

genom ökning av de nu utgående medlemsavgifterna lärer icke

vara möjligt, oavsett att en sådan utväg eljest ter sig föga. tilltalande.

Särskilt må framhållas, att den högt kvalificerade konstnärliga ledning,

som kräves för framgångsrik akademisk musikverksamhet, icke kan påräknas

utan skäligt vederlag. Det lyckliga förhållandet, att en så utomordentlig

kraft som den nyligen bortgångne professorn Oskar Lindberg under

mer än trettio år utan någon som helst ersättning ställde sig till förfogande

som ledare för Stockholms akademiska orkester, lär icke kunna inom

någon av sammanslutningarna vinna efterföljd för framtiden. I och för sig

förefaller det också mer än rimligt, att för den akademiska musikverksamheten

bland Stockholms åttatusen studenter anvisas medel, som i storleksordning

närma sig vad ett ordinärt stockholmsläroverk har till förfogande

för sin musikundervisning.

Utskottet, som i anledning av motionerna I: 99 och II: 111 velat vitsorda

betydelsen av den uppgift de ovannämnda musikaliska sammanslutningarna

ha att fylla icke blott inom det akademiska livet utan även inom samhällslivet

i övrigt, har likväl icke funnit sig böra tillstyrka bifall till de

ifrågavarande motionerna. Utskottet vill emellertid ifrågasätta huruvida

icke visst bidrag till ändamålet lämpligen kan ställas till förfogande ur

lotterimedelsfonden.

På grund av vad sålunda anförts och med biträdande av vad Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 99 och II: 111, till Bidrag

till Stockholms högskolors rektor skonvents verksamhet för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

5 — Jlihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sajnl. Nr 78

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Uppskjutna frågor m. m.

56 :o) Tidigare behandlade frågor. Beträffande punkterna 134—160

under ifrågavarande avsnitt har utskottet tidigare avgivit utlåtande (nr 55).

Härom har utskottet velat

erinra.

57:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under följande punkter, nämligen

punkten 76: Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader,

punkten 104: Bidrag till Stockholms högskola samt

punkten 107: Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid jörestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Näsström,

Boman, Hesselbom, Pålsson, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson,

Ragnar Persson, Thun, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark och

herr Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Petterson

i Degerfors, Staxäng, Johansson i Mysinge, Jansson i Kalix, Karlsson i Olofström,

fröken Vinge, herrar Blidfors, Andreasson och Helén;

dock att herr Holmqvist deltagit i stället för herr Leander vid behandlingen

av punkten 46 och herr Cassel i stället för herr Staxäng vid behandlingen

av punkterna 46—57.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Ohlon,

Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén, fröken Vinge och

herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Av den»

och slutar med »till detsamma», bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 67

»Av den medicinska fakultetens docentbefattningar är för närvarande

endast en avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne.

Vederbörande universitetsmyndigheter i Uppsala och kanslern för rikets

universitet ha hemställt om inrättande av ytterligare två dylika befattningar

från och med nästa budgetår. Departementschefen har emellertid

för sin del förordat inrättandet av allenast en ny docentbefattning för kliniskt

ämne. Det i motionerna 1:426 och 11:518, såvitt här är i fråga,

gjorda yrkandet överensstämmer med kanslerns och universitetsmyndigheternas

förslag. Utskottet finner det synnerligen angeläget, att den medicinska

fakultetens docentinstitution förstärkes i syfte främst att på det

kliniska området bereda kvalificerade vetenskapsidkare ökade forskningsmöjligheter.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka bifall till det i nyssnämnda

motioner gjorda yrkandet, vilket för Uppsala universitets del innebär

tillkomsten av utöver vad Kungl. Maj:t förordat en docentbefattning

för kliniskt ämne.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit böra de i avlöningsstaten

för Uppsala universitet ingående anslagsposterna till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med i avrundade

tal respektive 17 300 kronor och 4 200 kronor samt avlöningsanslagets

slutsumma uppföras med (12 405 000 + 21 500 =) 12 426 500 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 426 och II: 518,

såvitt här är i fråga, samt med avslag å motionerna I: 95

och II: 113,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som

föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 4 075 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 812 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis..................... 190 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................... 3 507 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 894 300

Summa kronor 12 478 600

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Särskilda uppbördsmedel

1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal...... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 6 500 52 100

Nettoutgift kronor 12 426 500

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 12 426 500 kronor;»

2)vid punkten 7 (Lunds universitet: Avlöningar)

a) av herr Blidfors och fröken Vinge i vad avser utskottets yttrande

och förslag beträffande motionerna I: 96 och II: 96 angående omvandling

av precepturen i ekonomisk historia till en professur i ämnet;

b) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Med

hänvisning» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet

sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt

här är i fråga — påyrkats, tillstyrka att vid Lunds universitet inrättas

utöver den vid medicinska fakulteten av Kungl. Maj:t föreslagna nya

docentbefattningen i kliniskt ämne ytterligare en dylik tjänst.

På grund härav torde de i avlöningsstaten för Lunds universitet ingående

anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och till

rörligt tillägg böra ökas med i avrundade tal respektive 17 300 kronor och

4 200 kronor samt avlöningsstatens slutsumma uppföras med (11 630 000

+ 21 500 =) 11 651 500 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 426 och II: 518,

såvitt här är i fråga, samt med avslag å motionerna I: 96

och II: 96, I: 97 och II: 107, I: 98 och II: 108 samt I: 240

och II: 419, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Lunds universitet, som

föranledes av vad utskottet anfört;

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

69

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 3 709 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 3 050 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis .................... 86 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................ 3 099 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1710700

Summa kronor 11 655 000

Särskilda uppbördsmedel

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster

............._3 500

Nettoutgift kronor 11 651 500

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 651 500 kronor.»

3) vid punkten lJf (Göteborgs universitet: Avlöningar) av herrar Ohlon,

Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén, fröken Vinge och

herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Med

hänvisning» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet

sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt

här är i fråga — påyrkats, tillstyrka, att vid Göteborgs universitets medicinska

fakultet inrättas utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna nya docentbefattningarna

ytterligare en dylik tjänst.

På grund härav torde de i avlöningsstaten för Göteborgs universitet ingående

anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och

till rörligt tillägg böra höjas med i avrundade tal respektive 17 800 kronor

och 4 200 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma uppföras med

(4 475 000 + 22 000 =) 4 497 000 kronor.»

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt

här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Göteborgs universitet,

som föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 1 676 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ 1 031 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 674 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 839 200

Summa kronor 5 221 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av

de kliniska amanuenserna ................ 155 600

2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska

fakulteten .............................. 400 000

3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 164 400

4. Studentinskrivnings- och examinationsavgif
ter

samt diverse inkomster................ 4 000

Summa kronor 724 000

Nettoutgift kronor 4 497 000

c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 497 000 kronor;»

4) vid punkten 21 (Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 34 börjar med »Med hänvisning»

och på s. 35 slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande

lydelse:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

71

»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet

sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt

här är i fråga — påyrkats, tillstyrka, att vid karolinska institutet inrättas

utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna nya docentbefattningen i kliniskt

ämne ytterligare en dylik tjänst.

På grund härav torde de i avlöningsstaten för karolinska institutet ingående

anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och

till rörligt tillägg böra ökas med i avrundade tal 18 400 kronor och 4 400

kronor samt avlöningsstatens slutsumma uppföras med (5 582 200 +

+ 22 800 =) 5 605 000 kronor.»;

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:426 och II: 518,

såvitt här är i fråga, ävensom med avslag å motionerna

I: 285 och II: 430, såvitt de avse medelsanvisning, samt

I: 287 och II: 434

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 812 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 987 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1911200

4. Rörligt tillägg, förslag sms ................ 919 900

Summa kronor 5 631 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 4 000

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 8 000

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . . 14 000

Summa kronor 26 000

Nettoutgift kronor 5 605 000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

5 605 000 kronor;»

b) av fröken Vinge i vad avser utskottets yttrande och förslag beträffande

motionerna I: 285 och II: 430 angående professur i bampsykiatri;

5) vid punkten SO (Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort i anledning

av motionerna I: 244 och II: 444 tillstyrka att tandläkarhögskolans i Stockholm

avdelning för odontologisk ortopedi erhåller viss personalförstärkning

från och med nästa budgetår, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 45, som börjar med »I avsaknad»

och slutar med »till övervägande», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet finner det emellertid uppenbart att starka skäl tala för att

en viss omedelbar — om ock mera provisorisk — upprustning av omförmälda

avdelning kommer till stånd i avvaktan på att slutligt förslag framlägges

rörande avdelningens definitiva organisatoriska utformning. I sådant

avseende vill utskottet i anslutning till motionerna I: 244 och II: 444 förorda,

att från och med nästa budgetår en avdelningstandläkartjänst i Ce 24

inrättas, avsedd för käkortoped, samt att till avdelningen knytes ett laboratoriebiträde

i Ce ll. Kostnaderna härför uppgå till i runt tal sammanlagt

26 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal torde böra höjas med i runt tal 21 000 kronor, anslagsposten till

rörligt tillägg med i runt tal 5 000 kronor och avlöningsanslagets slutsumma

uppföras med (3 135 000 + 26 000 =) 3 161 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 244 och II: 444,

a) bemyndiga Kungl. Maj.-t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i

Stockholm, som föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1956/57:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 73

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 683 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 850 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 173 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 455 000

Summa kronor 3 161 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 161 000

kronor.»

b) av herrar Skoglund i Doverstorp och Staxäng;

6) vid punkten 46 (Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter)

a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,

fröken Vinge och Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga — vilka motioner beträffande

yrkandet i fråga om anslagsbeloppet överensstämma med hemställan

i motionen II: 106 samt med ett i motionen II: 386 i första hand

framställt förslag — samt att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

förordat en anslagshöjning för budgetåret 1956/57 med 1 700 000 kronor.

Vid bifall härtill kan enligt vad departementschefen uppgivit antalet nya

stipendier under nästa läsår beräknas komma att motsvara drygt 17 procent

av totalantalet nyinskrivna mot 14 procent innevarande läsår. Enligt

vad utskottet inhämtat har garantilånenämnden i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 22 mars 1956 inkommit med förslag till fördelning av förevarande

anslag för nästa budgetår. Av skrivelsen framgår, att behovet av

fortsatta stipendier med stöd av numera tillgängliga uppgifter kan beräknas

lägre än vad som angivits i garantilånenämndens hösten 1955 avgivna

petita och att med hänsyn härtill antalet nya stipendier nu torde kunna

uppskattas till 936 mot av departementschefen under ifrågavarande punkt

angivna 845. Detta innebär, att antalet nya stipendier under nästa läsår

kommer att motsvara 19 procent av totalantalet nyinskrivna.

Härmed är emellertid den målsättning, som tidigare fastslagits av såväl

studentsociala utredningen som av statsmakterna — stipendiering av en

fjärdedel av de nyinskrivna studenterna — icke förverkligad. Utskottet får

för sin del framhålla, att då det gäller universitets- och högskolestudier en

kraftig höjning av naturastipendieringen enligt utskottets mening utgör

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr 78

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

den viktigaste åtgärden för att eliminera de orättvisor, som bestå i olikheter

i de ekonomiska förutsättningarna för studiebegåvningar ur skilda

befolkningsgrupper. Utskottet finner det därför angeläget att åtgärder nu

vidtagas för ett uppnående av den ovan angivna målsättningen och biträder

det i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, gjorda yrkandet,

vilket beträffande anslagsbeloppet överensstämmer med hemställan i

motionen II: 106 samt med ett i motionen II: 386 i första hand framställt

förslag. I enlighet med vad i nyssnämnda motioner påyrkats tillstyrker utskottet,

att förevarande anslag för nästa budgetår upptages med ett belopp

av 6 479 000 kronor, utgörande en i förhållande till Kungl. Maj:ts här

föreliggande förslag ytterligare anslagsförstärkning med 1 999 000 kronor.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker utskottet

bifall till dels motionerna I: 247 och II: 413, såväl i vad de avse

anslagsbeloppets storlek som skrivelse till Kungl. Maj:t, dels ock motionen

II: 386, i vad den avser ett i andra hand alternativt framställt förslag.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagit föranleder icke

någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt

här är i fråga, II: 106 och II: 386, sistnämnda motion

i vad den avser det i första hand angivna anslagsbeloppets

storlek, ävensom med avslag å motionerna 1:247 och

II: 413, såvitt de avse anslagsbeloppets storlek, och II: 386,

såvitt den avser det i andra hand angivna anslagsbeloppets

storlek, till Gemensamma universitetsändamål: Natur astipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

6 479 000 kronor;

b) att motionerna I: 247 och II: 413 — såvitt de avse

skrivelse till Kungl. Maj:t — icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

b) av herrar Hesselbom och Holmqvist, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka bifall till motionerna I: 247 och II: 413 och alltså hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 247 och II: 413,

i vad de avse anslagsbeloppets storlek, samt med avslag

å motionerna 1:421 och II: 513, såvitt här är i fråga,

II: 106 och II: 386 till Gemensamma universitetsändamål:

N aturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl.

läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 4 875 000 kronor;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

75

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 247 och

II: 413, i vad de icke behandlats under a), i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att antalet stipendier för nästkommande

budgetår anpassas så, att 1950 års riksdagsbeslut

och studentsociala utredningens förslag om stödet

till mindre bemedlade universitets- och högskolestuderande

samt studerande vid socialinstituten kunna förverkligas.

7) vid punkten 48 (Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre vetenskapliga studier) av herr Arrhén;

8) vid punkten 52 (Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning)

av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elrnén,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående

under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet

sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt

här är i fråga — påyrkats, tillstyrka att fem forskningsläkartjänster inrättas,

vilket innebär tillkomsten av tre nya tjänster av ifrågavarande slag

utöver de två av Kungl. Maj:t föreslagna.

På grund härav torde de i staten för de kliniska forskningsläkartjänsterna

ingående anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal och till

rörligt tillägg böra höjas med i avrundade tal 55 000 kronor och 13 000 kronor

samt anslagets slutsumma uppföras med (160 000 + 68 000 =) 228 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och i anslutning till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt

här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,

som föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-

nal, förslagsvis ................... 184 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 43 000 227 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis........ 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ........900 1 000

Summa kronor 228 000

c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

228 000 kronor.»

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

56088*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1956:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1956/57 t a1 i texten
  2. Rskr. 1956:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Norge rörande transittrafiken över hamnar i Tr a1 i texten