Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln till universiteten, den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1956-04-17 · 76 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 76 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln till universiteten, den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
1
Nr 78
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om
anslag för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln
till universiteten, den medicinska undervisningen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
l:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt 77, s. 120—143 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari
1956) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av
vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 12 40o 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Osvald (I: 95) och den andra inom andra kammaren av herr Nestrup
(II: 113), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta inrätta en laboratorsbefattning
i elektronik i lönegrad Ca 34 vid Uppsala universitet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts,
a) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till inrättande
från och med läsåret 1957/58 av de tjänster inom filosofiska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala och Lund, varom 1947 års riksdag fattade
principbeslut men som ännu ej inrättats, samt om förslag belysande
frågan om ett universitet i Norrland och syftande till att minska bristen
på akademiskt utbildade lärare i norrländska skolor,
b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhaller om sadan ändring
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr 78
2
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
i universitetsstatuterna att respektive studentkår tillförsäkras representationsrätt
vid behandlingen av sådana ärenden inom fakultet och sektion,
som tidigare varit föremål för behandling inom motsvarande undervisningsnämnd;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta inrätta två docentbefattningar vid Uppsala universitets medicinska
fakultet;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ewerlöf m. fl. (I: 427) och den andra inom andra kammaren
av herr Hjalmarson m. fl. (II: 529), i vilka under mom. f) hemställts, att
riksdagen måtte uttala, att vid utformande av de närmaste årens skolpolitik
avgörande vikt måtte fästas vid att en planmässig upprustning av universitet
och högskolor genomfördes, så att behovet av väl kvalificerade
lärare bleve fyllt.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 95, I: 427 och II: 513.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. huvudsakligen följande.
1. Inrättande av en preceptur i Ca 34 i civilrätt.
2. Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation m. m.
såsom en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition
1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen:
Omvandling av den nuvarande laboraturen i klinisk kemi, vilken innehas
av A. J. T. Grönvall, till professur med Grönvall såsom förste innehavare.
Prosektor i patologi.
Laborator i bakteriologi.
Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi.
Förste amanuens för klinisk bakteriologi.
Preparator i Ce 14 för farmakologi.
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 för klinisk bakteriologi.
Kanslibiträde i Ce 11 för klinisk kemi.
Översiktskurser i medicin (kostnad 3 500 kronor).
Översiktskurser i kirurgi (kostnad 3 500 kronor).
Kurser i kliniska undersökningsmetoder (kostnad 4 950 kronor).
Demonstrationskurs i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad
1 500 kronor).
Kurser i klinisk fysiologi (kostnad 3 500 kronor).
Kurser i socialmedicin (kostnad 1 500 kronor).
Kurs i röntgendiagnostik (kostnad 750 kronor).
Övergångsanordningar (kostnad 26 430 kronor).
3. Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och
patologisk anatomi samt i patologisk anatomi till professurer i patologi
(jfr prop. 1954: 212).
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
3
4. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare en docentbefattning,
avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne.
5. Inrättande av ett universitetslektorat i isländska språket.
6. Inrättande av en befattning som biträdande lärare i sociologi.
7. Inrättande av en tjänst som biträdande lärare och en som andre amanuens
i pedagogik.
8. Inrättande av ytterligare en förste assistentbefattning vid mineralogisk-geologiska
institutionen.
9. Inrättande av en befattning som förste amanuens vid fysikaliskkemiska
institutionen.
10. Inrättande av en befattning som andre amanuens vid institutionen
för ekonomisk historia.
11. Inrättande av en andre amanuensbefattning vid institutionen för
statskunskap.
12. Höjning av teologiska fakultetens kursanslag med 13 500 kronor.
13. Anvisande av 1 000 kronor till amanuenshjälp åt ledaren för kurserna
i marin zoologi vid Klubbans biologiska station.
14. Anvisande av 9 000 kronor för dubblering av kursundervisningen i
genetik.
15. Höjning med 600 kronor av arvodet till läraren för utförande av ritningar
för vetenskapliga ändamål.
16. Anvisande av 13 100 kronor till arvoden åt universitetets dekaner
(sammanhänger med frågan om utfärdande av nya statuter för universiteten)
.
17. Inrättande av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 14 vid
kemiska institutionen.
18. Inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ce 13 vid
institutet för högspänningsforskning.
19. Inrättande av ytterligare två laboratoriebiträdestjänster, placerade
i Cell och avsedda, den ena för medicinska kliniken och den andra för
geografiska institutionen.
20. Inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 vid teologiska
institutionen.
21. Inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Cell, gemensamt för
de i Philologicum inrymda institutionerna ävensom medelsanvisning för anställande
av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång, gemensamt för
humanistiska sektionen.
22. Inrättande vid medicinska fakulteten av två befattningar som djurvårdare
i Cg 10.
23. Indragning av befattningen som intendent i Ca 27 vid gymnastikoch
idrottsinstitutionen.
24. Inrättande av en amanuensbefattning i reglerade befordringsgången
vid universitetskansliet.
25. Extra-ordinariesättning av en kamrerarbefattning i Cg 27 och en
kontorsskrivarbefattning i Cg 19 vid drätselverket samt ordinariesättning
av en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 därstädes.
26. Medelsanvisning för anställande vid vardera av patologiska och
medicinsk-kemiska institutionerna av ytterligare ett ekonomibiträde i Cg 5.
27. Medelsanvisning för en instrumentmakare i Ca 16 i stället för en
dylik befattningshavare i Ca 14 vid fysiska institutionen, för en instrument
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
makare i Ce 16 i stället för en dylik befattningshavare i Ce 14 vid var och
en av astronomiska och farmakologiska institutionerna, en instrumentmakare
i Ce 16 i stället för en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid fysikaliskkemiska
institutionen, för ett förste laboratoriebiträde i Ce 15 i stället för
en institutionsvaktmästare i Ce 14 vid kemiska institutionens oorganiska
avdelning, för en instrumentmakare i Ca 14 i stället för en institutionsvaktmästare
i Ca 12 vid astronomiska institutionen, för en institutionsvaktmästare
i Ca 14 i stället för en dylik befattningshavare i Ca 12 vid zoologiska
institutionen och för en institutionsvaktmästare i Ce 12 i stället för
en vaktmästare i Ce 10 vid vardera av limnologiska institutionen och kemiska
institutionens oorganiska avdelning.
28. Höjning med 43 000 kronor av anslagsposten till avlöningar till arbetare
vid botaniska trädgården.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt
en anslagshöjning med 1 455 000 kronor.
Departementschefen har i detta sammanhang i korthet lämnat en redogörelse
för ett av särskilt tillkallade sakkunniga framlagt betänkande angående
den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen ävensom de
däröver avgivna remissyttrandena, vilken redogörelse återfinnes ås. 135
—139 i 1956 års åttonde huvudtitel, vartill utskottet får hänvisa. Departementschefen
har framhållit, att han, efter den beredning av de föreliggande
förslagen, som ägt rum inom ecklesiastikdepartementet, kommit till den
uppfattningen, att kanslerns förslag i vad gällde juristutbildningen i stort
sett kunde godtagas, men att dennes förslag beträffande den samhällsvetenskapliga
utbildningen behövde ytterligare övervägas inom departementet.
Det vore emellertid departementschefens avsikt att slutföra beredningen av
ärendet till sådan tidpunkt, att förslag till omläggning av den juridiska
och samhällsvetenskapliga utbildningen kunde föreläggas 1957 års riksdag.
Till stöd för det i motionerna 1:95 och II: 113 framställda yrkandet har
anförts bland annat följande.
Bland det mest utmärkande för den vetenskapliga tekniken under och
efter det andra världskriget är den vidsträckta användning som elektroniska
mätmetoder och apparater fått inte blott inom så gott som varje
naturvetenskaplig och medicinsk forskningsgren utan även på många
andra områden.
Vid Uppsala universitet bedrivs en intensiv forskningsverksamhet där
elektroniska metoder utnyttjas. Alltmer framträder som en mycket allvarlig
brist att universitetet för närvarande helt saknar ordinarie lärarkrafter
inom det viktiga ämnet elektronik. Närmaste institution där undervisning
inom denna speciella gren av fysiken bedrives är tekniska högskolan. Det
är uppenbart att de forskare, som i sitt arbete utnyttjar elektronisk apparatur
utan att själva ha erhållit specialutbildning, skulle ha oskattbara
fördelar av att på närmare håll finna den sakkunskap, som måste anlitas
icke blott vid apparatinköp utan framför allt vid nykonstruktioner. Ännu
större fördelar framträder om ökade möjligheter funnes för utförande av
forskningsarbeten inom elektroniken som sådan, helst som man då skulle
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
5
undvika den tidsförlust det innebär att avvakta publiceringen av utomlands
utförda nykonstruktioner.
Påpekas bör att vid den i januari 1954 av kanslern anordnade ämneskonferensen
i fysik starkt framhölls, inte minst av representanter för de
tekniska läroverken, behovet av förbättrad utbildning i elektronik för
blivande lärare.
Fysiska institutionens tillbyggnad är nu färdig. Utrymmen står redan
till förfogande för en laborator i elektronik. Institutionens utrymmen för
undervisning har utvidgats, så att vid anordnande av kurser i elektronik
lokalsvårigheter ej möta. I institutionens tillbyggnad har lokaler ställts
till förfogande för en elektronikverkstad, och materiel för denna verksamhet
finnes också på platsen.
I de sista tre årens petita har en laboratorsbefattning i elektronik begärts
och tillstyrkts av såväl matematisk-naturvetenskapliga sektionen
med instämmande från medicinska fakulteten som större akademiska konsistoriet
i Uppsala. De två sista åren har inrättandet av en laboratorsbefattning
i elektronik vid fysiska institutionen i Uppsala tillstyrkts av
universitetskanslern.
Sedan länge har ett oerhört trängande behov av undervisning i elektronik
vid Uppsala universitet förelegat. Ett påtagligt bevis härför fick man
vårterminen 1955, då med ett tillfälligt anslag en kurs i elektronik anordnades
vid fysiska institutionen. Denna samlade nämligen över 150 deltagare,
d. v. s. cirka tre gånger så många som antalet fysikstuderande vid
denna tidpunkt.
I detta sammanhang må erinras om att i årets statsverksproposition en
laboratorsbefattning föreslås inrättad vid Lunds universitet. Departementschefen
har alltså funnit, att en befattning av detta slag bör finnas vid universiteten.
Ett uppskjutande av denna frågas lösning för Uppsala universitets
räkning skulle med hänsyn till det sista årets synnerligen starkt ökade
tillströmning av fysikstuderande få allvarliga konsekvenser såväl för undervisningen
som för den pågående forskningen.
I motionerna 1:1^21 och 11:518, såvitt här är i fråga, har anförts bland
annat följande.
Antalet studenter vid högskolor och universitet är i Sverige i dag cirka
20 000. Om tio år kommer denna siffra enligt gjorda beräkningar att ha
vuxit till 35 000 å 40 000. Under den närmaste tioårsperioden kommer
dessa läroanstalters administration att ställas på mycket hårda prov, så
mycket mer som redan nu betydande eftersläpningar i förhållande till de
faktiska behoven av lokaler och tjänster föreligger. Läroanstalternas organisation
är också upphyggd under förhållanden som i mångt var olika
våra dagars.
I motion nr I: 285 och II: 325 vid 1955 års riksdag restes från vår sida
ett bestämt krav på en snabb översyn av den högre utbildningen i syfte att
öka universitetens och högskolornas kapacitet med hänsyn till bristen på
akademiskt utbildad arbetskraft. Den utredning, som Kungl. Maj:t tillsatte
medan motionerna låg under behandling i riksdagen, har getts direktiv
som i stort svarar mot de önskemål som vi framställde.
Den takt varmed 1955 års universitetsutredning framlagt sina första förslag
tyder på att kommittén bedriver sitt arbete med stor skyndsamhet.
Det är emellertid utomordentligt viktigt, att de förslag, som i fortsättningen
framkommer från kommittén, ägnas en snabb, målmedveten och
6
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
positiv prövning av regering och riksdag, så att icke en upprepning sker av
misstagen från 1940-talet, då på den s. k. universitetsberedningens förslag
en upprustning igångsattes som sedermera avstannade. Sålunda föreligger
alltjämt flera av 1947 års riksdags på Kungl. Maj:ts förslag fattade principbeslut
oinfriade. Det gäller bland annat fyra nya professurer inom de filosofiska
fakulteterna vid de två statsuniversiteten i Uppsala och Lund.
Beträffande några av dessa tjänster anförde föredragande departementschefen
i prop. 272: 1947 följande, vari riksdagen genom godtagande av
statsutskottets utlåtande 247: 1947 instämde:
»På grund av önskvärdheten av att tillgången på kompetenta sökande till
dessa professurer säkerställes, anser jag, att de icke böra inrättas omedelbart
men att principbeslut nu fattas om deras upprättande vid tidpunkt
som framdeles bestämmes.»
Under de nio år, som gått sedan dess, har tillgången på kompetenta
sökande i dessa ämnen mer än väl säkerställts. Riksdagen bör därför infria
sitt 1947 fattade beslut. Det kan anmärkas att så redan skett beträffande
ett motsvarande beslut inom de naturvetenskapliga fakulteterna, där principbeslutet
fattades 1946. Vi föreslår att universitetsutredningen beredes
tillfälle att yttra sig huruvida ett omedelbart verkställande av de 1947
fattade besluten på resterande punkter står i överensstämmelse med de
organisationsförslag i övrigt, som utredningen kommer att framlägga. Utredningen
bör på denna punkt bedriva sin granskning med sådan skyndsamhet
att ifrågavarande tjänster kan tillsättas från och med budgetåret
1957/58.
I samband härmed bör också övervägas huruvida icke sådana tjänster,
som enligt universitetsberedningens förslag skulle utgöra professurer, men
på förslag av Kungl. Maj:t tills vidare inrättades som lägre tjänster —
exempelvis såsom preceptorat — nu ändras till de avsedda högre tjänsterna.
Åt universitetsutredningen har jämväl uppdragits att utreda behovet av
en avlastning av våra nuvarande läroanstalter genom upprättandet av nya
högskolor och universitet, varvid frågan om ett eventuellt universitet eller
en högskola i Norrland skall beaktas.
Krav synes böra uppställas på att universitetsutredningen i sina bedömanden
av frågan om ett norrlandsuniversitet innesluter uppgörandet av
en plan för tillgodoseendet av akademikerbehovet vid de norrländska skolorna.
Åt universitetsutredningen har även uppdragits att överväga »huru stora
våra universitet och högskolor bör tillåtas bli». Det är mycket värdefullt
att dessa överväganden sker — inte minst av det skälet att det från företrädare
för de nu existerande läroanstalterna ofta har anförts som främsta
skäl mot en universitetsbildning i Norrland, att statsmakterna i första hand
måste se till att varje lärosäte i sig är fullständigt, innan nya universitet
upprättas. Vi tror icke att det är rationellt i ett land med så liten befolkning
som vår och med tanke på den riksgiltighet, som nu gäller för tentamina,
att utgå ifrån att varje universitet innehåller företrädare för varje
ämne som är aktuellt för universitetsstudier. Snarare bör universitetsutredningen
inrikta sina ansträngningar i den riktningen att inom ämnen och
grupper av ämnen, där tillströmningen av studerande är kvantitativt obetydlig,
en koncentration till någon av läroanstalterna sker.
Från. dessa utgångspunkter är det rimligt att frågan om ett norrlandsuniversitet
löses med utgångspunkt från de föranstaltningar som nu vid
-
7
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
tagits beträffande läkar- och tandläkarutbildningen. Åtgärder^ syfte att
lösa den norrländska lärarbristen i ämneslärartjänster bör sålunda icke
a priori innebära krav på att en hel filosofisk fakultet upprättas. Tillkomsten
av nya undervisningsenheter bör där liksom i landet i övrigt i första
hand bedömas med hänsyn till samhällets faktiska behov av akademiskt
utbildad lärarkraft. Givet är dock att övre Norrlands geografiska struktur
och speciella befolkningssituation i andra hand måste beaktas.
Motiveringen till det i motionerna 1:426 och 11:518 framställda yrkandet
om inrättande vid Uppsala universitets medicinska fakultet av ytterligare
två docentbefattningar återfinnes i motionen II: 513 s. 40 och överensstämmer
med ett av kanslern för rikets universitet framlagt förslag, vilket
departementschefen endast på så sätt biträtt, att han tillstyrkt inrättande
av ytterligare en docentbefattning (se punkt 4 ovan). Motionärerna
ha understrukit, att dessa docentbefattningar böra i första hand komma
forskningen till godo och endast i andra hand den akademiska undervisningen.
Såsom stöd för det i motionerna 1:427 och II: 529 gjorda uttalandet har
anförts följande.
Otillräckliga resurser vid universitet och högskolor ha framkallat en brist
på akademiskt utbildad arbetskraft, som medfört allvarliga, olägenheter
inom forskning, akademisk undervisning, skolväsen och inom intellektuella
yrken över huvud och därigenom äventyrat även den framtida rekryteringen
till dessa. Näringslivets behov av tekniker och skickliga yrkesarbetare
är icke fyllt. För de starkt ökade årskullarna i våra skolor ha icke tillfredsställande
undervisningsanordningar skapats. Detta gäller framför allt
det högre skolväsendet. Betydelsen härav för de närmaste decenniernas
utveckling är lätt att inse. Denna stagnation har också inverkat menligt
på det fria och frivilliga folkbildningsarbetets förutsättningar.
Universitet och högskolor måste få sådana materiella och personella
resurser, att de kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina uppgifter.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.
Såsom i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, erinrats fattades
av 1947 års riksdag principbeslut om inrättande av vissa professurer
vid de filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund,
vilka tjänster emellertid hittills icke kommit till stand. Motionärerna ha
föreslagit att 1955 års universitet sutredning bereddes tillfälle att yttra sig
huruvida ett omedelbart verkställande av 1947 ars ifragavarande beslut
stode i överensstämmelse med de organisationsförslag i övrigt, som utredningen
komme att framlägga. Enligt motionärerna borde utredningen bedriva
sin granskning av dessa frågor med sådan skyndsamhet att förslag i
ämnet kunde föreläggas nästa års riksdag. T samband härmed ha motionärerna
även ansett att utredningen borde överväga huruvida icke sådana
8
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
tjänster, som enligt förslag av 1945 års universitetsberedning skulle utgöra
professurer men på förslag av Kungl. Maj:t tills vidare inrättats som lägre
tjänster — exempelvis som precepturer — nu borde ändras till de avsedda
högre tjänsterna.
Utskottet finner för sin del uppenbart, att förevarande spörsmål höra
till de frågor, som enligt de för 1955 års universitetsutredning givna direktiven
ingå i utredningsuppdraget, och förutsätter därför att utredningen
har sin uppmärksamhet riktad på desamma och snarast för Kungl. Maj:t.
framlägger de förslag i ämnet, vartill ett närmare övervägande kan giva
anledning.
Utskottet utgår vidare från att universitetsutredningen vid sin prövning
av frågan om inrättande av ett universitet eller en högskola i Norrland
beaktar de synpunkter, som i motionerna 1:421 och 11:513 anförts beträffande
upprättandet av ett dylikt lärosäte.
Utskottet förordar, att vad i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här
är i fråga, under a) påyrkats icke skall föranleda annan riksdagens åtgärd
än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet
sålunda med anledning av motionerna anfört.
Kungl. Maj:t har den 6 april 1956 utfärdat förnyade statuter för universiteten.
Härvid har den i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är
i fråga, under b) ifrågasatta ändringen i tidigare gällande statuter blivit
genomförd. Vid sådant förhållande torde motionerna i nu ifrågavarande
del icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet kan icke heller finna det påkallat att riksdagen skulle i skrivelse
till Kungl. Maj:t göra ett uttalande av den innebörd, som i motionerna
I: 427 och II: 529 påyrkats. Utskottet får erinra om att riksdagen
tidigare i skrivelse till Kungl. Maj:t givit till känna vad statsutskottet i
sitt utlåtande 1955: 191 anfört rörande åtgärder i syfte att öka universitetens
och högskolornas kapacitet samt att de i nämnda motioner berörda
spörsmålen, såvitt utskottet kan finna, redan äro föremål för 1955 års universitetsutrednings
bedömande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha vederbörande myndigheter
vid Uppsala universitet och universitetskanslern i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1956/57 hemställt om inrättande av en laboratur i elektronik.
Departementschefen har icke ansett sig böra biträda detta förslag.
Departementschefen har emellertid i vad avser Lunds universitet tillstyrkt
inrättandet från och med nästa budgetår av en dylik befattning. I motionerna
1:95 och 11:113 har yrkats, att jämväl Uppsala universitet nu
måtte utrustas med en laboratur i elektronik. Vad i motionerna anförts om
den snabba utvecklingen inom elektroniken och dess stora betydelse för
olika grenar av naturvetenskaplig och medicinsk forskning finner utskottet
beaktansvärt. Lokalutrymmen stå också till förfogande sedan den fysiska
institutionens i Uppsala tillbyggnad numera färdigställts. Utskottet har
emellertid icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 95 och II: 113
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
9
framställda yrkandet, men förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på det i motionerna angivna spörsmålet.
Av den medicinska fakultetens docentbefattningar är för närvarande endast
en avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne. Enligt
Kungl. Maj:ts förslag skall ytterligare en dylik docentbefattning komma
till stånd från och med nästa budgetår, medan i motionerna I: 426 och
II: 518, såvitt här är i fråga, påyrkats inrättandet redan från och med
budgetåret 1956/57 av två nya docentbefattningar för kliniskt ämne.
Utskottet, som utgår från att Kungl. Maj:t i den mån förhållandena så
medgiva vidtager åtgärder av här ifrågasatt slag för ett successivt förstärkande
av den kliniska forskningens resurser, är emellertid icke berett att
biträda det i motionerna framställda yrkandet utan avstyrker bifall till
detsamma.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 95 och II: 113 samt
I: 426 och II: 518, sistnämnda två motioner såvitt här är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 4 075 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 812 000
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis..................... 190 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis....................... 3 490 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 890 100
Summa kronor 12 457 100
10
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Särskilda uppbördsmedel
1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel
samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal...... 3 000
2. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600
3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer ....... 6 500 52 100
Nettoutgift kronor 12 405 000
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 12 405 000 kronor;
II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört med anledning av vad i
motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, under
a) hemställts;
III. att motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i
fråga och i vad de avse det under b) i motionerna framställda
yrkandet, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
IV.
att motionerna 1:427 och II: 529, såvitt här är
i fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
2:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 144), vilket innebär en anslagshöjning med
105 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 953 000
kronor.
3:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 79, s. 144 och 145), vilket innebär en anslagshöjning
med 19 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
1 958 000 kronor.
4:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 146), vilket innebär en
anslagsminskning med 120 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 290 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
11
5:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 146
och 147), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 440 000 kronor.
6:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 147—149), vilket
innebär en anslagsminskning med 132 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 68 000 kronor.
7:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 83,
s. 149—165) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Lunds universitet, som föranledes av vad
departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 630 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmqvist m. fl. (I: 96) och den andra inom andra kammaren av herr
Netzén m. fl. (II: 96), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
preceptoratet i ämnet ekonomisk historia vid Lunds universitet måtte omvandlas
till professur;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Huss (I: 97) och den andra inom andra kammaren av herr Rimmerfors
och fröken Liljedahl (II: 107), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta uppräkna anslaget till avlöningar vid universitetet i Lund med
60 188 kronor för inrättande av en professur i socialmedicin i enlighet med
konsistoriets förslag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Anderberg och Huss (I: 98) och den andra inom andra kammaren
av herr Blidfors m. fl. (II: 108), i vilka hemställts, att riksdagen — därest
förslag i ärendet ej av Kungl. Maj:t framlägges för årets riksdag — måtte
besluta, att en personlig professur i medicin, särskilt njursjukdomar, från
och med den 1 juli 1956 inrättas vid Lunds universitet för forskardocenten
i praktisk medicin Nils Alvall samt att anvisa medel till personal, materiel
och ombyggnadsarbeten som föranledas av professurens inrättande;
12
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Gärde Widemar och herr Aastrup (I: 240) och den andra inom
andra kammaren av herr Rylander m. fl. (II: 419), i vilka hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen måtte fatta beslut om inrättande från och
med nästa budgetår vid Lunds universitet av en preceptur i Ca 34 i civilrätt;
dels
ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte besluta inrätta två docentbefattningar vid Lunds universitets
medicinska fakultet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 97, II: 96, II: 108, II: 419 och II: 513.
Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag, som innebär en anslagshöjning med
1 760 000 kronor, avser beträffande personalorganisationen m. m. huvudsakligen
följande.
1. Förstärkning av personalorganisationen m. m. såsom en konsekvens
av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954:212 angående
reformering av läkarutbildningen:
Omvandling av den nuvarande laboraturen i klinisk kemi (Lund), vilken
innehas av C. G. Holmberg, till professur med Holmberg såsom förste
innehavare.
Prosektur i patologi (Malmö).
Laboratur i klinisk kemi (Malmö) med nuvarande överläkaren, docenten
C. B. Laurell såsom förste innehavare.
Laboratur i bakteriologi (Lund).
Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi (Lund).
Andre assistent, förste amanuens och tredje amanuens för patologi
(Malmö).
Klinisk amanuens för klinisk kemi (Lund).
Klinisk amanuens för klinisk kemi (Malmö).
Preparator i Ce 14, institutionsvaktmästare i Ce 14, laboratoriebiträde
i högst Ce 13 och kanslibiträde i Ce 11 för patologi (Malmö).
Preparator i Ce 14 för farmakologi (Lund).
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 och kanslibiträde i Cell för klinisk
kemi (Malmö).
Översiktskurser i medicin (kostnad 1 750 kronor i vardera Lund och
Malmö).
Översiktskurser i kirurgi (kostnad 1 750 kronor i vardera Lund och
Malmö).
Kurser i socialmedicin (kostnad 750 kronor i vardera Lund och Malmö).
Kurser i kliniska undersökningsmetoder (kostnad 2 475 kronor i vardera
Lund och Malmö).
Kurser i klinisk fysiologi (kostnad 700 kronor i vardera Lund och
Malmö).
Kurs i röntgendiagnostik (Malmö; kostnad 750 kronor).
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
13
Demonstrationskurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad
1 500 kronor i vardera Lund och Malmö).
2. Bibehållande övergångsvis under budgetåret 1956/57 av en förste
assistentbefattning vid patologiska institutionen i Lund och av en biträdande
lärarbefattning i patologi i Malmö, vilka befattningar i propositionen
1954: 212 förutsatts skola indragas, samt anvisande av 4 380 kronor
för anställande under sex månader av ett för ämnet patologi avsett laboratoriebiträde.
3. Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och
patologisk anatomi samt i patologisk anatomi till professurer i patologi
(jfr prop. 1954: 212).
4. Förstärkning av personalorganisationen såsom en konsekvens av
Kungl. Maj:ts i propositionen 1955: 142 framställda, av riksdagen godkända
förslag om ökning av det årliga intaget medicine studerande i Lund
till 110 med följande befattningar:
Docentkompetent biträdande lärare i fysiologi.
Två biträdande lärare i medicinsk kemi.
En förste assistent, en andre assistent och tre tredje amanuenser för
fysiologi.
Två förste amanuenser och en tredje amanuens för medicinsk kemi.
Två laboratoriebiträden i Ce 11, ett för medicinsk kemi och ett för
fysiologi.
5. Uteslutande ur avlöningsstaten av ett såsom engångsanvisning upptaget
belopp å 4 000 kronor för flyttning av histologiundervisningen till
ett tidigare skede av det morfologiska året.
6. Medelsanvisning till ett för den röntgendiagnostiska avdelningen
vid allmänna sjukhuset i Malmö avsett kanslibiträde i Ce 11.
7. Inrättande av en laboratorsbefattning i elektronik.
8. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare en docentbefattning,
avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne.
9. Inrättande av pedagogiska universitetslektorat i dels litteraturhistoria
med poetik, dels ock romanska språk.
10. Inrättande av biträdande lärarbefattningar i dels pedagogik, dels ock
zoofysiologi.
11. Inrättande för ett vart av ämnena kulturgeografi, fysiologisk botanik,
systematisk botanik och organisk kemi av en förste assistentbefattning.
12. Inrättande vid paleontologiska institutionen av en befattning som
andre assistent i samband med att docenten J. E. Hede avgår med pension
från den för honom personliga tjänsten som förste museiintendent.
13. Anvisande av 4 900 kronor för extra kursundervisning i neurologi
och dermato-venereologi.
14. Anvisande av 13 100 kronor till arvoden åt universitetets dekaner
(sammanhänger med frågan om nya statuter för universiteten).
15. Inrättande av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 12 vid
fysiologiska institutionen.
16. Inrättande av fyra laboratoriebiträdestjänster i Ce 11, varav cn vid
neurologiska kliniken, en vid fonetiska institutionen, en vid växtbiologiska
laboratoriet och en vid botaniska institutionens fysiologiska avdelning.
14
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
17. Inrättande av en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 för humanistiska
sektionen samt förändring av en halvtidstjänst i Cell till heltidstjänst
i samma lönegrad vid teologiska fakulteten.
18. Ordinariesättning av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 12 samt
extra-ordinariesättning av en vaktmästartjänst i Cg 10 och en tjänst som
eldare.
19. Anvisande av 50 000 kronor för anställande av tillfällig arbetskraft
vid universitetsbiblioteket.
20. Anställande av 21 ekonomibiträden i Cg 5 för arbete med städning
och diskning i stället för kollektivavtalsanställd personal.
21. Medelsanvisning för en instrumentmakare i Ce 16 i stället för en
institutions vaktmästare i Ce 14 vid medicinsk-kemiska institutionen och
för en instrumentmakare i Ce 14 i stället för en institutionsvaktmästare
i Ce 12 vid fysiska institutionen samt institutionen för mekanik och matematisk
fysik.
22. Höjning med 7 500 kronor av anslagsposten till avlöningar till arbetare
vid botaniska trädgården.
Till stöd för det i motionerna 1:97 och 11:107 framställda yrkandet
har anförts i huvudsak följande.
Departementschefen har icke föreslagit något anslag för inrättande av
en professur i socialmedicin i Lund. Konsistoriet hade föreslagit, att denna
professur inrättades, och för ändamålet begärt ett materiel- och utrustningsanslag
av 61 688 kronor, inkluderande jämväl avlöning åt biträdande
personal.
I proposition nr 212/1954 angående reformering av läkarutbildningen
föreslog departementschefen inrättande av en professur i socialmedicin i
Lund. Så blev också riksdagens beslut.
Anledningen till att ifrågavarande professur icke upptagits i departementschefens
förslag torde vara dels den, att några lokaler icke är disponibla
för en sådan befattningshavare och dels den, att det ansetts vara
principiellt riktigt att tillskapa nya professurer först vid den tidpunkt, då
de är behövliga för de i den nya utbildningsgången avancerande studentgrupperna.
I fråga om bristen på lokaler kan invändas, att den blivande professorn
behöver icke obetydlig tid för att förbereda en lämpligt utformad och med
de kliniska kurserna och de kliniska lärarna väl koordinerad verksamhet
inom ett alldeles nytt undervisningsområde och att han i vart fall under
denna tid kan arbeta utan tillgång till definitiva och egna institutionslokaler,
som för övrigt icke bör komma till stånd utan medverkan från hans
sida.
Vad undervisningen i ämnet beträffar, förhåller det sig ju så, att denna
skall påbörjas redan hösten 195Ö med inledande kurser och att departementschefen
härför begär ett anslag av 1 500 kronor.
I motionerna 1:240 och 11:419 har anförts bland annat följande.
I årets statsverksproposition har chefen för ecklesiastikdepartementet
under åttonde huvudtiteln förklarat, att förslag till omläggning av den juridiska
samhällsvetenskapliga utbildningen skall föreläggas 1957 års riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
15
Ehuru viss ytterligare utredning skall företagas är departementschefen likväl
på grundval av den föreliggande utredningen beredd att nu föreslå,
att en preceptur i Ca 34 i civilrätt inrättas vid universitetet i Uppsala från
och med nästa budgetår. Såsom särskild motivering åberopas att därigenom
»möjlighet torde föreligga, att vid den juridiska fakulteten vid nämnda
lärosäte bibehålla kvalificerad lärarkraft inom civilrättens område».
Det planerade förslaget om reform av juristutbildningen kommer att
innebära en upprustning av de fakulteter, som hittills blivit mest försummade
vid översynen av de akademiska lärosätena. De juridiska fakulteterna
i landet ha således i stort sett haft samma lärarbefattningar och samma
studieordning sedan år 1905. Det är därför synnerligen angeläget, att
åtgärder snabbt företagas för att ge de juris studerandena en tidsenlig
utbildning. Såsom antytts av departementschefen kommer förslaget att
innebära en utvidgning av lärarkrafterna bland annat i ämnet civilrätt, som
är det dominerande ämnet i juris kandidatexamen och som omfattar ej
mindre än tre läroämnen i denna examen. Det är av många skäl starkt motiverat
att omedelbart föreslå inrättandet av vissa tjänster i civilrätt. Det
finns för närvarande ett antal kvalificerade docenter i detta ämne i landet,
utan vilka undervisningen ej skulle kunna bedrivas. Det är synnerligen
angeläget, att fakulteterna få möjlighet att behålla dessa lärarkrafter.
Det i motionerna 1:^26 och 11:518, såvitt här är i fråga, framställda
yrkandet om inrättande vid Lunds universitets medicinska fakultet av
ytterligare två docentbefattningar i kliniskt ämne överensstämmer med
ett av vederbörande universitetsmyndigheter och kanslern för rikets universitet
framlagt förslag, vilket departementschefen endast på så sätt
biträtt, att han tillstyrkt inrättande av ytterligare en sådan befattning
(se punkt 8 ovan).
Till stöd för de i motionerna 1:98 och II: 108 framställda yrkandena
har anförts bland annat följande.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för ecklesiastikdepartementet
uppdragit åt den av inrikesministern utsedda kommissionen
för underhandlingar med Malmöhus läns landsting angående vissa frågor,
som ha samband med upplåtande av Lunds lasarett som medicinsk undervisningsanstalt,
att upptaga förhandlingar med landstinget beträffande
landstingets medverkan vid understödjande av docenten Nils Alvalls verksamhet.
I årets statsverksproposition har chefen för ecklesiastikdepartementet
uttalat, att det syntes honom ovisst, huruvida nämnda förhandlingar och
ärendets beredning i övrigt kunde slutföras till sådan tidpunkt att ett eventuellt
förslag i ämnet kunde föreläggas årets riksdag.
Under hand ha vi erfarit, att dessa förhandlingar nu äro avslutade och
att kommissionen avser att till Kungl. Maj:t avge visst förslag i ärendet.
Numera föreligger sålunda icke hinder för att frågan om professurens inrättande
från och med den 1 juli 1956 upptages till avgörande.
Vi önska också fästa uppmärksamheten på att Alvalls förordnande som
forskardocent efter förlängning utlöper den 30 juni innevarande år.
Av skäl, som vi anfört i motionerna vid föregående års riksdag, anse vi
det synnerligen angeläget, att frågan om professurens inrättande under alla
förhållanden underställes innevarande riksdags prövning.
16
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 84, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 10
februari 1956 bland annat anmält frågan om inrättande av en personlig
professur i medicin, särskilt njursjukdomar, vid Lunds universitet för forskardocenten
N. Alwall.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Vid 1955 års riksdag väcktes två likalydande motioner (I: 24 och II: 31),
i vilka yrkades, att vid universitetet i Lund måtte inrättas en personlig
professur i medicin, särskilt njursjukdomar, för forskardocenten vid universitetet
Nils Al wall.
Statsutskottet uttalade i avgivet utlåtande (nr 135), bland annat, att
enligt utskottets mening mycket starka skäl talade för att ifrågavarande
professur inrättades redan från och med budgetåret 1955/56. Utskottet
framhöll emellertid samtidigt, att frågan om professurens inrättande hade
samband med vissa andra spörsmål angående den personella och materiella
utrustningen vid lasarettets i Lund njurklinik och kostnaderna härför.
Dessa spörsmål syntes utskottet böra bliva föremål för ytterligare övervägande.
Utskottet vore därför icke berett att biträda det i motionerna
gjorda yrkandet om inrättande av professuren redan från och med budgetåret
1955/56. Utskottet förutsatte emellertid att Kungl. Maj:t efter ytterligare
utredning för 1956 års riksdag framlade förslag om inrättande av
professuren från och med den 1 juli 1956. Enligt utskottets mening borde
underhandlingar komma till stånd mellan vederbörande universitetsmyndigheter
och direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
rörande landstingets medverkan i fortsättningen till understödjande av den
av Alwall vid lasarettet i olika avseenden bedrivna verksamheten. Utskottet
utgick jämväl från att genom universitetsmyndigheternas försorg utredning
förebragtes rörande samtliga de med inrättandet av professuren förbundna
kostnaderna. Då Alwalls förordnande som forskardocent utlöpte
med utgången av år 1955, ville utskottet i anslutning till sitt gjorda ställningstagande
uttala, att hinder icke borde möta att Alwall under första
halvåret 1956 erhölle förlängt förordnande som forskardocent. Utskottet
hemställde, att riksdagen måtte — med avslag å motionerna — i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört angående en personlig
professur för Alwall.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit (skrivelse
nr 307).
Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 17 juni 1955 uppdrog
chefen för ecklesiastikdepartementet den 5 september 1955 åt kommissionen
för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och Malmö stad
rörande frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och
forskningens anordnande i Lund och Malmö, att upptaga förhandlingar
med nämnda landsting rörande landstingets medverkan till understödjande
av Alwalls verksamhet.
Efter förhandlingar med Malmöhus läns hälso- och sjukvårdsstyrelse den
31 oktober och den 20 december 1955 har kommissionen med skrivelse
den 17 januari 1956 överlämnat utredning och förslag i ämnet.
Kommissionens förslag må här i korthet beröras.
Av kommissionens utredning framgår, att landstinget, om den ifrågasatta
professuren inrättas från och med den 1 juli 1956, är berett medverka till
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
17
inrättande av en med professuren förenad överläkarbefattning vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund ävensom ikläda sig halva kostnaden
för de ombyggnadsarbeten, som anses erforderliga i anledning härav. Kommissionen
har förutsatt, att frågan om de framtida driftkostnaderna för den
nya överläkaravdelningen kommer att regleras i enlighet med de principer,
som gäller för den nuvarande provisoriska njuravdelningen.
I ombyggnadsfrågan har under förhandlingarna enighet nåtts om ett den
28 november 1955 dagtecknat förslag om tillbyggnad av medicinska kliniken,
vilket preliminärt kostnadsberäknats till 515 000 kronor. Med tilllämpning
av de principer, som hittills gällt för bestämmande av statens
bidrag till ny- och ombyggnader vid lasarettet i Lund, beräknar kommissionen
statens bidrag till hälften av nämnda belopp eller 257 500 kronor,
varav 75 000 kronor skulle anvisas för budgetåret 1956/57 och 182 500
kronor för budgetåret 1957/58. Tillbyggnaden beräknas kunna vara färdigställd
omkring den 1 juli 1958.
Kommissionen har även framlagt förslag om den på statsverket ankommande
medelsanvisning till personal, utrustning och materiel, som skulle
erfordras vid inrättande från och med den 1 juli 1956 av den ifrågasatta
professuren för Alwall.
De erforderliga hjälpkrafterna vid professuren beräknas av kommissionen
till en klinisk amanuens, en förste amanuens, ett kanslibiträde och ett laboratoriebiträde.
Befattningen som förste amanuens skulle inrättas från och
med budgetåret 1958/59 och övriga befattningar från och med budgetåret
1956/57.
Till utrustning föreslår kommissionen anvisande av ett engångsanslag av
125 000 kronor, varav 25 000 kronor för budgetåret 1956/57, 50 000 kronor
för budgetåret 1957/58 och 50 000 kronor för budgetåret 1958/59.
Den årliga medelsanvisningen till materiel beräknar kommissionen till
16 000 kronor, vilket belopp för vartdera av budgetåren 1956/57 och
1957/58 anses kunna nedsättas till 10 000 kronor.
Över kommissionens förslag har utlåtanden avgivits den 1 februari 1956
av statskontoret, den 3 februari 1956 av kanslern för rikets universitet och
den 6 februari 1956 av byggnadsstyrelsen.
Statskontoret, som med hänsyn till statsutskottets förutnämnda uttalande
icke ansett sig böra ingå i prövning av frågan om den ifrågasatta professuren
bör inrättas, har i huvudsak ingen erinran mot kommissionens förslag.
Ämbetsverket har ansett sig icke kunna närmare bedöma beräkningen
av de begärda anslagsmedlen.
Kanslern tillstyrker, att den ifrågasatta professuren för Alwall inrättas
från och med den 1 juli 1956. Mot kommissionens förslag anmärker kanslern
i huvudsak endast, att med inrättande av befattningen som klinisk amanuens
bör kunna anstå till dess att 1955 års läkarutbildningsutredning framlagt
sina förslag.
Byggnadsstyrelsen, som införskaffat ritningarna till det i ärendet åberopade
tillbyggnadsförslaget, har i huvudsak ingen erinran mot detsamma.
På grundval av föreliggande utredningsmaterial vore det emellertid svårt
att i annan mån bedöma riktigheten av den uppgivna kostnaden, 515 000
kronor, än att den syntes i stort sett rimlig. Styrelsen framhåller, att ett
definitivt förslag med kostnadsberäkning bör upprättas för att underställas
1957 års riksdag.
2 — liihang till riksdagens protokoll 195G. 6 sam!. Nr 78
18
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Såsom av det föregående framgår är de av kommissionen beräknade kostnaderna
för inrättande av ifrågavarande professur betydande. De på statsverket
fallande engångskostnaderna uppgår sålunda till sammanlagt 382 500
kronor, och de årliga kostnaderna vid genomförd organisation till i runt tal
87 000 kronor. Härtill kommer, såsom byggnadsstyrelsen understrukit, svårigheten
att på grundval av föreliggande utredningsmaterial bedöma riktigheten
av de beräknade byggnadskostnaderna. Med hänsyn till vad jag nu
anfört anser jag, att ställningstagandet till kommissionens förslag bör, sedan
utredningsmaterialet kompletterats, anstå till höstens budgetarbete.
Med stöd av riksdagens förutnämnda skrivelse nr 307 har Kungl. Maj:t
genom beslut den 2 december 1955 medgivit, att Alwall finge — utan hinder
av föreskrifterna i 18 § bestämmelserna rörande docent- och forskardocentbefattningar
vid universiteten och karolinska institutet — av universitetskanslern
förordnas att under tiden den 1 januari—den 30 juni 1956
fortfarande vara forskardocent vid universitetet i Lund. Kanslern har meddelat
förordnande i enlighet härmed. Då det kan förmodas, att 1957 års
riksdag kommer att föreläggas förslag om inrättande av den ifrågasatta
professuren för Alwall från och med den 1 juli 1957, torde Kungl. Maj:t,
därest riksdagen icke har någon erinran däremot, böra få medgiva, att
Alwall förordnas som forskardocent vid universitetet även under tiden
den 1 juli 1956—den 30 juni 1957.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt
framställda förslag.
Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under anslaget till
Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) uttalat med anledning av
vad i motionerna I: 421 och II: 513 anförts rörande ändring av precepturer
till högre tjänster finner utskottet sig icke böra nu biträda det i motionerna
I: 96 och II: 96 gjorda yrkandet angående omvandling av preceptorsbefattningen
i ekonomisk historia vid Lunds universitet till en professur
i ämnet.
Utskottet är icke heller berett att såsom i motionerna I: 97 och II: 107
påyrkats tillstyrka inrättandet redan från och med nästa budgetår av en
professur i socialmedicin vid universitetet i Lund. Enligt propositionen
1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen är nämligen denna
professur avsedd att komma till stånd från och med budgetåret 1958/59.
Kungl. Maj:t har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår — nu
äskat särskilda medel för inledande kurser i ämnet, och såvitt utskottet kan
finna föreligga knappast bärande skäl för att i detta fall frångå den för den
nya utbildningsgången angivna organisationsplanen.
Med anledning av det i motionerna 1:240 och 11:419, såvitt här är
i fråga, framställda yrkandet angående inrättande från och med nästa budgetår
av en preceptur i civilrätt vid Lunds universitet vill utskottet under
hänvisning till departementschefens i det föregående refererade uttalande
angående förväntat förslag till 1957 års riksdag rörande omläggning av
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
19
den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen (se under punkten 1,
Uppsala universitet: Avlöningar) här allenast understryka, att utskottet
utgår från att motionärernas ifrågavarande yrkande kommer att i berörda
sammanhang bli tillgodosett. Utskottet är därför icke berett att nu tillstyrka
bifall till vad i motionerna hemställts.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
i propositionen 1956: 84 på anförda skäl framhållit, att ett ställningstagande
till föreliggande förslag om inrättande av en personlig professur i
medicin, särskilt njursjukdomar, för docenten Nils Alwall borde, sedan
utredningsmaterialet kompletterats, anstå till budgetarbetet innevarande
höst. Samtidigt har departementschefen anfört, att det kunde förmodas
att 1957 års riksdag komme att föreläggas förslag om inrättande av nämnda
professur från och med den 1 juli 1957. Härjämte har departementschefen
uttalat, att vid sådant förhållande och därest riksdagen icke hade något
att erinra däremot Kungl. Maj:t borde få medgiva, att Alwall förordnades
som forskardocent vid Lunds universitet även under tiden den 1 juli 1956
—den 30 juni 1957.
I motionerna I: 98 och II: 108 har yrkats, att den personliga professuren
för Alwall måtte komma till stånd redan från och med den 1 juli 1956 samt
att medel måtte anvisas för bestridande av de med professurens inrättande
förenade kostnaderna för personal, materiel och ombyggnadsarbeten.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:135 förutsatte statsutskottet,
som fann mycket starka skäl föreligga för inrättande av ifrågavarande
personliga professur, att Kungl. Maj:t komme att för innevarande års riksdag
framlägga förslag i ämnet. Med hänsyn till de av departementschefen
angivna omständigheterna har ett uppskov med frågans lösning dock befunnits
erforderligt. Utskottet utgår emellertid från att beredningen av förevarande
ärende så bedrives att längre uppskov än till 1957 års riksdag
med frågans avgörande icke skall äga rum. Under föreliggande förhållanden
har utskottet icke något att erinra mot att Alwall under tiden den
1 juli 1956—den 30 juni 1957 erhåller förlängt förordnande som forskardocent.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 98 och II: 108.
Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) framhållit med avseende
å inrättandet av nya docentbefattningar vid medicinska fakulteten
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:426 och 11:518, såvitt här är
i fråga.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:96 och 11:96, 1:97
20
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
och II: 107, I: 98 och II: 108, I: 240 och II: 419 samt I: 426
och II: 518, sistnämnda fyra motioner såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Lunds universitet, som
föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 3 709 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 3 050 000
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis ..................... 86 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................... 3 082 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 706 500
Summa kronor 11 633 500
Särskilda uppbördsmedel
Studentinskrivningspenningar och tillfälliga
inkomster ...............................3 500
Nettoutgift kronor 11 630 000
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 630 000 kronor.
8:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 84, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagsminskning med
38 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 617 000
kronor.
9:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 85, s. 166—168), vilket innebär en anslagshöjning med
79 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
1 730 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
21
10:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 168 och 169), vilket innebär
en anslagshöjning med 124 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 444 000 kronor.
ll:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 170
—174), vilket innebär en anslagshöjning med 115 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
12:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 174—177), vilket innebär
en anslagsminskning med 52 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 172 300 kronor.
13:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler
för universitetsbiblioteket m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 89, s. 177 och 178), vilket innebär en anslagsminskning med 700 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och
utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m.
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
14:o) Göteborgs universitet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
90, s. 178—191) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för Göteborgs universitet, som föranledes
av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för Göteborgs universitet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Göteborgs universitet: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 475 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förchaft
dels en inom andra kammaren av herr Henriksson väckt motion (II: 548),
vari hemställts att riksdagen måtte besluta att vid Göteborgs universitet
inrättas åtta tjänster som biträden (ekonomibiträden) i lönegraden Ce 5;
22
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m.fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta inrätta tre docentbefattningar vid Göteborgs universitets
medicinska fakultet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 513 och II: 548.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. i huvudsak följande.
1. Förstärkning av medicinska fakultetens personalorganisation m. m.
såsom konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition
1954: 212 angående reformering av läkarutbildningen:
Prosektor i patologi.
Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi.
Klinisk amanuens, avsedd för undervisningen under det propedeutiska
året.
Instrumentmakare i Ce 14 och preparator i Ce 14 för farmakologi.
Laboratoriebiträde i högst Ce 13 och vaktmästare i Ce 10 för patologi.
Två kanslibiträden i Ce 11, ett för klinisk kemi och ett för klinisk fvsio
logi.
Översikt skurser i medicin (kostnad 3 500 kronor).
Översiktskurser i kirurgi (kostnad 3 500 kronor).
Kurs i socialmedicin (kostnad 750 kronor).
Kurser i kliniska undersökningsmetoder (kostnad 4 950 kronor).
Demonstrationskurs i sjuk vårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad
3 000 kronor).
Övergångsanordningar (kostnad 16 854 kronor).
2. Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och i
speciell patologi till professurer i patologi (jfr prop. 1954: 212).
3. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare två docentbefattningar,
den ena tills vidare rörlig och den andra företrädesvis för kliniskt
ämne.
4. Inrättande av en befattning som förste assistent vid radiofysiska
institutionen.
5. Ordinariesättning av följande extra ordinarie befattningar vid medicinska
fakulteten:
a) en förste instrumentmakare i Ce 18 (gemensam för anatomiska och
histologiska institutionerna)
b) en instrumentmakare i Ce 16 (gemensam för fysiologiska, medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna)
c) tre preparatorer i Ce 14 (en vid anatomiska, en vid fysiologiska och
en vid medicinsk-kemiska institutionen)
d) två förste laboratoriebiträden i Ce 15 (ett vid fysiologiska och ett
vid medicinsk-kemiska institutionen)
e) tre laboratoriebiträden i Ce 13 (ett vid anatomiska och två vid histologiska
institutionen)
f) tre laboratoriebiträden i Cell (ett vid anatomiska, ett vid fysiologiska
och ett vid medicinsk-kemiska institutionen)
23
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
g) två kontorister i Ce 13 (en vid anatomiska och en vid farmakologiska
institutionen)
h) ett kanslibiträde i Cell vid medicinsk-kemiska institutionen
i) fyra vaktmästare i Ce 12 (en vid anatomiska, en vid histologiska,
en vid fysiologiska och en vid medicinsk-kemiska institutionen)
6. Inrättande av fyra djurvårdarbefattningar i Cg 10, varav en befattning
gemensam för anatomiska och histologiska institutionerna, en gemensam
för fysiologiska, medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna, en
gemensam för bakteriologiska och klinisk-bakteriologiska institutionerna
samt en gemensam för patologiska institutionerna.
7. Ombildande av en laboratur i matematik till professur i ämnet.
8. Uppdelning av den nuvarande professuren i psykologi och pedagogik
i två professurer, en i psykologi samt en i pedagogik och pedagogisk psykologi.
9. Inrättande av ytterligare en docentbefattning (rörlig) vid filosofiska
fakulteten.
10. Inrättande av pedagogiska universitetslektorat, ett i litteraturhistoria
med poetik och ett i engelska språket.
11. Inrättande av befattningar som biträdande lärare i ämnena statistik
och tyska språket.
12. Medelsanvisning till en andre assistent i stället för en andre amanuens
vid nationalekonomiska institutionen.
13. Inrättande av en för ämnet pedagogik avsedd befattning som förste
amanuens.
14. Medelsanvisning till ett för filosofiska fakulteten gemensamt kanslibiträde
i Ce 11 och till ett kartbiträde i Ce 11 vid geografiska institutionen
ävensom för anställande av en för vissa av filosofiska fakultetens institutioner
avsedd vaktmästare i Cg 10.
15. Anvisande av 5 500 kronor till arvoden åt universitetets dekaner
(sammanhänger med frågan om utfärdande av nya statuter för universiteten).
16. Ordinariesättning av tjänsterna som akademisekreterare (Ce 31) och
akademikamrerare (Ce 29) samt av en kansliskri vart jänst (Ce 15).
17. Inrättande vid kamrerarkontoret av en befattning som kontorsbiträde
i Cf 4—Ce 8.
18. Medelsanvisning för en kassör i Ce 19 i stället för en dylik befattningshavare
i Ce 17 vid kamrerarkontoret och för en instrumentmakare i
Ce 14 i stället för en institutionsvaktmästare i Ce 12 vid anatomiska och
histologiska institutionerna.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
885 000 kronor.
Det i motionerna 1:426 och 11:518 framställda yrkandet om inrättande
vid universitetets medicinska fakultet av ytterligare tre docentbefattningar
överensstämmer med ett av kanslern för rikets universitet framlagt förslag,
vilket departementschefen endast på så sätt biträtt, att han tillstyrkt inrättande
av ytterligare två sådana befattningar (se punkt 3 ovan).
Det i motionen 11:548 gjorda yrkandet innebär cn omvandling av åtta
24
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
ekonomibiträdestjänster i Cg 5 till extra-ordinarie befattningar i samma
lönegrad.
TJtskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit.
Med anledning av det i motionen II: 548 gjorda yrkandet, vilket i huvudsak
är av samma innebörd som ett vid 1955 års riksdag motionsvis framställt
förslag, får utskottet — med hänvisning till vad utskottet i sitt utlåtande
1955: 8 (s. 9) i ämnet anförde — nu ånyo framhålla, att det med
hänsyn till anvisningarna till Saar icke synes möta hinder för Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, för vederbörande myndighet att
pröva och avgöra frågan angående extra-ordinariesättande av de i motionen
omförmälda åtta tjänsterna som ekonomibiträden. Vid sådant förhållande
torde motionen icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört med avseende
å inrättandet av nya docentbefattningar vid medicinska fakulteten avstyrker
utskottet bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i
fråga.
Utskottet får alltså hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 426 och II: 518, såvitt
här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Göteborgs universitet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ................................... 1 676 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 1 031 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 1 657 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 835 000
Summa kronor 5 199 000
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 25
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av
de kliniska amanuenserna................ 155 600
2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska fakulteten
.............................. 400 000
3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 164 400
4. Studentinskrivnings- och examinationsavgif
ter
samt diverse inkomster .................4 000
Summa kronor 724 000
Nettoutgift kronor 4 475 000
c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 475 000 kronor;
II. att motionen II: 548 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
15:o) Göteborgs universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 191 och 192), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
306 000 kronor.
16:o) Göteborgs universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 92, s. 192—194), vilket innebär en anslagshöjning
med 65 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Materiel
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 771 000 kronor.
17:o) Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 194), vilket innebär en
anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Nyanskaffning
av apparater m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor.
18:o) Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för medicinska
fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 94, s. 194 och 195), vilket innebär en anslagsminskning med 15 000
kronor, hemställer utskottet,
26
Statsutskottets utlåtande nr 78 åt 1956
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bokinköp
och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
kronor.
19:o) Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten
vid medicinska fakultetens bibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 95, s. 195 och 196), vilket innebär en anslagshöjning
med 13 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Bidrag till
Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens
bibliotek för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
20:o) Göteborgs universitet: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 196—199),
vilket, i jämförelse med det för innevarande budgetår till Göteborgs universitet:
Utrustning anvisade reservationsanslaget å 200 000 kronor, innebär
en anslagshöjning med 164 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Göteborgs universitet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 364 200 kronor.
21 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 97, s. 199—214) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1956/57, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska medikokirurgiska
institutet, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska
mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 520 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 8Jf, såvitt här är i fråga,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 10 februari 1956 — med ändring i vissa hänseenden av
ovanberörda förslag — föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57,
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad departementschefen under punkten
97 i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1956 och i nyssnämnda utdrag av
statsrådsprotokollet för den 10 februari 1956 anfört, dels godkänna av departementschefen
i sistnämnda statsrådsprotokoll angiven avlöningsstat
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 27
institutet: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
5 582 200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 426) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 518), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta inrätta två nya docentbefattningar vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Aastrup och fru Hamrin-Thorell (I: 285) och den andra inom andra
kammaren av fru Ewerlöf m.fl. (11:430), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta inrätta en professur i bampsykiatri från och med budgetåret
1956/57 med placering vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Franzon m. fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren av
herr Olsson i Gävle m.fl. (11:434), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta inrättandet från och med den 1 juli 1956 av en ordinarie forskningsprofessur
i kardiologi vid karolinska institutet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna 11:430, 11:434 och II: 513.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 97 i propositionen nr 1 under åttonde
huvudtiteln innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar —
beträffande personalorganisationen m. m. i huvudsak följande.
1. Förstärkning av personalorganisationen m. m. såsom en konsekvens
av Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1954: 212 angående
reformering av läkarutbildningen:
Omvandling av den nuvarande laboraturen i klinisk fysiologi vid karolinska
sjukhuset, vilken innehas av O. T. Sjöstrand, till professur med Sjöstrand
såsom förste innehavare.
Prosektur i patologi vid Sabbatsbergs sjukhus.
Lärare i Ce 30 i klinisk farmakologi.
Förste assistent och förste amanuens för allmän patologi vid Sabbatsbergs
sjukhus.
Tre förste assistenter, varav en för farmakologi samt en vid kliniskt-kemiska
och en vid kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet å serafimerlasarettet.
Förste amanuens för patologisk anatomi vid karolinska sjukhuset.
Indragning av följande å institutets stat uppförda amanuensarvoden,
avsedda för innehavare av läkarbefattningar vid serafimerlasarettet, nämligen
ett å 3 600 kronor och ett å 3 000 kronor vid medicinska klinikerna,
ett å 2 400 kronor vid medicinska polikliniken, ett å 3 000 kronor vid neurologiska
kliniken, ett å 3 600 kronor och ett å 3 000 kronor vid kirurgiska
klinikerna, ett å 2 400 kronor vid kirurgiska polikliniken samt ett å 2 400
kronor vid röntgeninstitutet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Indragning av ett för flyttning av histologiundervisningen till ett tidigare
skede av det morfologiska året upptaget arvodesbelopp av 4 000 kronor.
Ökad medelsanvisning till biträdande lärare i allmän patologi (kostnad
1 500 kronor).
Minskning av kursanslaget med ett för obduktionsundervisning vid S:t
Görans sjukhus beräknat belopp av 9 600 kronor.
Ökad medelsanvisning till biträdande lärare i patologisk anatomi (kostnad
5 000 kronor).
Minskning av kursanslaget med ett för undervisning i farmakologi beräknat
belopp av 4 000 kronor.
Minskning med 3 100 kronor av medelsanvisningen till kurser i kliniska
undersökningsmetoder.
Översiktskurser i medicin (kostnad 7 000 kronor).
Översiktskurser i kirurgi (kostnad 7 000 kronor).
Förberedande kurser i socialmedicin (kostnad 1 500 kronor).
Demonstrationskurser i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi (kostnad
6 000 kronor).
Indragning av ett för lärare vid propedeutiska kurser i allmän kirurgi och
i allmän sjukvårdsteknik upptaget arvodesbelopp av 3 200 kronor.
Indragning av ett för biträdande lärare i medicinsk rörelsebehandling upptaget
arvodesbelopp av 3 600 kronor.
Preparator i Ce 14 och institutionsvaktmästare i Ce 12 för allmän patologi
vid Sabbatsbergs sjukhus.
Instrumentmakare i Ce 14 för farmakologi.
Fyra kanslibiträden i Cell, varav ett för ett vart av kliniskt-kemiska
och kliniskt-fysiologiska centrallaboratorierna å karolinska sjukhuset och
seraf imerlasarettet.
Övergångsanordningar (kostnad 37 358 kronor) i samband med omläggningen
av undervisningen under det propedeutiska året.
2- Ändring av benämningarna å professurerna i allmän patologi och patologisk
anatomi samt i patologisk anatomi till professurer i patologi (jfr
prop. 1954:212).
3. Medelsanvisning till ett heltidsanställt kanslibiträde i Cell i stället
för ett halvtidsanställt sådant vid ögonkliniken å karolinska sjukhuset och
till ett kontorsbiträde i Cf 4—Ce 8 vid ögonkliniken å Sabbatsbergs sjukhus.
4. Förstärkning av personalorganisationen såsom en konsekvens av den
vid 1955 års riksdag beslutade ökade intagningen av medicine studerande
vid karolinska institutet med följande befattningar:
Biträdande lärare i kemi (kostnad 16 602 kronor).
Biträdande lärare i kemi (kostnad 7 200 kronor).
Förste assistent för fysiologi.
Två tredje amanuenser, en för fysiologi och en för kemi.
Laboratoriebiträde i Cell för kemi.
Vaktmästare i Ce 10 för fysiologi.
5. Ombildande av professorn A. V. Engströms personliga forskningsprofessur
i fysikalisk cellforskning till en för Engström personlig professur
i medicinsk fysik.
6. Indragning av en docentbefattning i medicinsk fysik med inrättande
samtidigt för detta ämne av en befattning som förste assistent och en som
kanslibiträde i Ce 11.
29
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
7. Inrättande från och med den 1 januari 1957 av en tjänst .som lärare i
medicin, företrädesvis lungsjukdomarnas diagnostik och terapi, placerad i
lönegrad Cg 34 och förenad med överläkarbefattning vid medicinska tuberkuloskliniken.
8. Inrättande av en laboratur i endokrinologi.
9. Inrättande av en laboratur i experimentell kirurgi, förenad med
föreståndarskapet för forskningslaboratoriet vid thoraxkirurgiska kliniken
samt anvisande av medel för ett halvt budgetår till följande för laboratoriet
avsedda, tidigast från och med den 1 januari 1957 behövliga befattningar,
nämligen en som institutionsvaktmästare i Ce 14, en som kanslibiträde i
Ce 11, en som sjuksköterska i Ce 12 och en som laboratoriebiträde i Ce 11.
10. Inrättande av ytterligare en docentbefattning, avsedd att företrädesvis
stå till förfogande för kliniskt ämne.
11. Inrättande vid bakteriologiska institutionen av en tjänst som instrumentmakare
i Ce 14, en som laboratoriebiträde i högst Ce 13 och en som
ekonomibiträde i Cg 5.
12. Inrättande av en preparatorsbefattning i Ce 14 vid kemiska institutionen,
avsedd för avdelning II.
13. Inrättande av fyra djurvårdarbefattningar i Cg 10, varav en för
institutionen för virusforskning, en gemensam för fysiologiska institutionerna
I och II, en gemensam för kemiska och farmakologiska institutionerna
samt en för institutionen för medicinsk cellforskning och genetik.
14. Anvisande av 15 000 kronor för tillfällig förstärkning av bibliotekets
personalorganisation.
15. Höjning med 600 kronor av arvode åt ett halvtidsanställt arkivbiträde
vid rättspsykiatriska institutionen.
16. Inrättande av en kanslibiträdestjänst i Cell vid intendentsexpeditionen
samt ordinariesättning av tjänsten som kassör i Ce 17 vid samma
expedition.
17. Medelsanvisning för en maskinist i Ca 15 i stället för en maskinist
av 3:e klass i Ca 12, för två reparatörer i Ca 13 i stället för två hantverkare
i Ce 12, för två reparatörer i Ce 12 i stället för två hantverkare i Cg 12, för
en instrumentmakare i Ce 16 i stället för en institutionsvaktmästare i Ce 14
vid neurofysiologiska institutionen och för en institutionsvaktmästare i
Ce 12 i stället för en vaktmästare i Ce 10 vid vardera av fysiologiska och
histologiska institutionerna.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
1 207 200 kronor.
I den i det föregående omförmälda propositionen 84 har Kungl. Maj:t
framlagt förslag om inrättande Irån och med den 1 juli 1956 vid karolinska
institutet av den av 1954 års riksdag i princip beslutade professuren i teoretisk
alkoholforskning jämte till densamma anknutna hjälpkrafter m. m.
Departementschefen har härom anfört huvudsakligen följande.
Kommittén för planering av klinik för alkoholsjukdomar har avgivit
förslag rörande inrättande av en dylik klinik och en därtill anknuten institution
för teoretisk alkoholforskning. I anledning av kommitténs förslag
kommer chefen för inrikesdepartementet att i annat sammanhang föreslå,
alt för kliniken och forskningsinstitutionen uppföres en nybyggnad på karolinska
sjukhusets område.
30 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
För att göra det möjligt att inrätta den av 1954 års riksdag i princip
besliitade professuren i teoretisk alkoholforskning har kommittén undersökt
förutsättningarna för att i avvaktan på nybyggnadens färdigställande provisoriskt
lösa forskningsinstitutionens lokalfråga. Den lösning som därvid i
första hand borde väljas vore enligt kommittén att förlägga institutionen
till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut, där enligt vad kommittén inhämtat
lokaler skulle kunna ställas till förfogande från och med den 1 juli
1956. Därvid skulle alkoholforskning kunna bedrivas inom detta forskningsinstitut
och pa andra institutioner i samarbete med där verksamma forskare.
Enligt vad jag under hand inhämtat har emellertid en numera inom
karolinska institutet företagen undersökning givit vid handen, att rymligare
och från flera synpunkter bättre lokaler kan provisoriskt under några år
framåt upplatas åt en institution för teoretisk alkoholforskning inom den
för bakteriologiska institutionen uppförda nybyggnaden.
... ^ förutsättningar sålunda föreligger att provisoriskt lösa lokalfrågan
för en institution för teoretisk alkoholforskning, anser jag mig böra förorda,
att den av 1954 års riksdag i princip beslutade professuren i teoretisk alkoholforskning
vid karolinska institutet inrättas från och med den 1 juli 1956.
. I fråga om behovet av hjälpkrafter, materiel och utrustning vid forskningsinstitutionen
under första verksamhetsåret har jag låtit inhämta vissa
kompletterande uppgifter från ledamoten av kommittén, laboratorn L.
Goldberg. Med anledning av dessa och kommitténs förslag anser jag mig
böra förorda, att som hjälpkrafter åt professurens innehavare anställes ett
kanslibiträde och ett laboratoriebiträde, båda placerade i Ce 11. Vidare
torde böra beräknas ett belopp av 10 000 kronor till assistent- och vaktmästarhjälp
m. in. Till materiel torde böra anvisas 20 000 kronor och till
utrustning 60 000 kronor. Vad jag nu förordat rörande hjälpkrafter, materiel
och utrustning avser endast nästa budgetår. I fråga om medelsanvisningen
för dessa ändamål under därefter följande budgetår är jag icke beredd
att nu taga ställning.
Det i motionerna 1:426 och 11:518 framställda yrkandet om inrättande
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet av två nya docentbefattningar
överenstännner med ett av kanslern framlagt förslag, vilket departementschefen
endast på så sätt biträtt, att han tillstyrkt bifall till inrättande av
ytterligare en sådan befattning (se punkt 10 ovan).
I motionerna 1:285 och 11:430 angående professur i barnpsykiatri har
anförts bland annat följande.
Enligt vår uppfattning utgör den psykiatriska barna- och ungdomsvården
ett synnerligen viktigt arbetsområde för läkarna. Behovet från allmänhetens
sida av medicinsk rådgivning och mentalhygienisk upplysning — det senare
en aktuell och trängande fråga inom både tätorter och på landsbygden —
gör det nödvändigt att snarast få till stånd mer omfattande undervisning i
barnpsykiatri. Förslaget om inrättande av en professur i barnpsykiatri bör
därför realiseras redan från och med budgetåret 1956/57. Det må erinras
om att såväl läkarutbildningskommittén, vars förslag lag till grund för
Kungl. Maj ds proposition föregående år i ärendet, som ett flertal enskilda
motionärer åren 1952 till 1955 och statsutskottet år 1955 starkt poängterade
behovet av en snar lösning och förstärkning av undevisningen i barnpsykiatri.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
31
Till stöd för det i motionerna I: 287 och II: 484 framställda yrkandet
om inrättande av en ordinarie forskningsprofessur i kardiologi har anförts
bland annat följande.
I två vid 1953 års riksdag väckta likalydande motioner, I: 33 och II: 63,
yrkades, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommissionen för förhandlingar rörande
karolinska sjukhusets utbyggnad m. m. att upptaga förhandlingar med
Stockholms stad angående hjärtklinikens å södersjukhuset upplåtande för
undervisningsändamål.
Motionärerna erinrade om att ett större antal personer avled i hjärtoch
kärlsjukdomar än i tuberkulos och alla svulster sjukdomar sammantagna
samt att intet annat område inom invärtesmedicinen kunde i sjukdomsfrekvens
mäta sig med hjärt- och kärlsjukdomarna.
Statsutskottet, som behandlade förenämnda motioner i sitt utlåtande nr
11, fann vad i motionerna anförts beaktansvärt men ansåg att slutlig
ställning till frågan icke borde tagas förrän kostnaderna kunde överblickas.
Utskottet föreslog med hänsyn därtill, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t skulle anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda de organisatoriska
och ekonomiska förutsättningarna för ifrågavarande hj ärtkliniks upplåtande
för undervisningsändamål m. in. Riksdagen biföll utskottets förslag.
Kungl. Maj :t uppdrog den 5 juni 1953 åt kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets utbyggnad m. in. att i samråd med institutets
lärarkollegium företaga utredning rörande de av riksdagen berörda
förhållandena samt att till Kungl. Maj:t redovisa resultatet.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet beslöt den 8 april 1954 att förorda
inrättande vid institutet av en ordinarie forskningsprofessur i kardiologi
med professorn Gustav Nylin som förste innehavare, och i skrivelse
av den 13 maj 1955 till chefen "för inrikesdepartementet lämnade kommissionen
redogörelse för dittills vidtagna åtgärder.
Kommissionen har i en den 15 december 1955 dagtecknad skrivelse till
Kungl. Maj:t redovisat resultatet av sitt uppdrag och framlagt dels förslag
till avtal rörande forskning och undervisning i kardiologi vid södersjukhuset
i Stockholm i samband med inrättande av en forskningsprofessur
i ämnet, dels kostnadsberäkningar för forskningsprofessuren. Avtalet,
som preliminärt träffats mellan kommissionen och Stockholms stads representanter,
skall godkännas av staten och av Stockholms stad.
Då utredningsarbetet slutförts och konkreta förslag framlagts, bör 1956
års riksdag taga slutlig ställning till frågan. Vi äro sålunda av den meningen,
att sagda professur bör inrättas från och med den 1 juli 1956.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.
I motionerna I: 285 och IT: 430 har hemställts, att en professur i barnpsykiatri
skall inrättas från och med budgetåret 1956/57 med placering vid
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus.
Vid sitt ställningstagande år 1954 (utlåtande 1954: 191) till Kungl. Maj:ts
proposition (nr 212) angående reformering av läkarutbildningen tillstyrkte
utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en professur i
barnpsykiatri med placering vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. Enligt
föredragande departementschefen borde de i propositionen föreslagna
32
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
nya tjänsterna inrättas successivt i anslutning till omläggningen av grundutbildningen.
I överensstämmelse härmed skulle professuren i barnpsykiatri
komma till stånd från och med budgetåret 1958/59. Utskottet ifrågasatte
emellertid huruvida icke med beaktande av de på förevarande område föreliggande
förhållandena nämnda professur borde inrättas tidigare än vad
ovan angivits. I sitt ovannämnda, av riksdagen godkända utlåtande förutsatte
utskottet, att Kungl. Maj:t toge denna fråga under särskilt övervägande.
I motion (II: 115) vid 1955 års riksdag yrkades, att riksdagen måtte
besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att omförmälda professur
skulle inrättas från och med den 1 juli 1955. Utskottet avstyrkte bifall till
motionen under hänvisning till att förhandlingar i frågan och vad därmed
ägde samband skulle, genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari 1955,
äga rum mellan kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande m. m., å statens vägnar, och Stockholms stad, styrelsen
för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt samt Stockholms läns landsting.
Utskottet underströk samtidigt vad i utlåtandet 1954:191 i ärendet anförts.
Kungl. Maj:t har icke för 1956 års riksdag framlagt något förslag om
inrättande av en professur i barnpsykiatri. Enligt vad utskottet inhämtat
har det förhandlingsuppdrag, som i detta ärende givits nyssnämnda kommission,
ännu icke slutförts. Utskottet är väl medvetet om att många och
betydelsefulla frågor av tidskrävande natur anförtrotts kommissionen, frågor,
vilkas lösning utgör förutsättningar för genomförandet av den av statsmakterna
år 1954 beslutade reformeringen av läkarutbildningen. Utskottet
är också medvetet om att åtskilliga spörsmål, som ha samband med den
ifrågavarande professuren i barnpsykiatri — personell och materiell utrustning,
vårdplatser och kostnader härför — måste lösas i ett sammanhang.
Emellertid vill utskottet i anslutning till sitt tidigare ställningstagande
uttala, att utskottet betraktar inrättandet av förevarande professur
i barnpsykiatri såsom en fråga av hög angelägenhetsgrad. Utskottet förutsätter
därför att kommissionens förhandlingar i berörda del i görligaste
mån påskyndas. Med hänsyn till att förhandlingsresultatet icke bör föregripas,
är utskottet icke berett att nu tillstyrka bifall till motionerna I: 285
och II: 430.
I motionerna I: 287 och II: 434 har hemställts, att en ordinarie forskningsprofessur
i cardiologi vid karolinska sjukhuset måtte inrättas från och
med den 1 juli 1956.
Såsom bakgrund till yrkandet i motionerna vill utskottet erinra om
följande.
Vid 1953 års riksdag väcktes två likalydande motioner (I: 33 och II: 63)
om inrättande av en personlig professur i hjärt- och kärlsjukdomar vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet för överläkaren vid Södersjukhuset
i Stockholm, docenten vid nämnda institut, professorn K. G. V. Nylin.
Då för professurens inrättande förutsattes en överenskommelse med
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
33
Stockholms stad, ansågo sig motionärerna för det dåvarande böra inskränka
sig till att föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att upptaga förhandlingar
med Stockholms stad angående hjärtklinikens å Södersjukhuset
upplåtande för undervisningsändamål.
Statsutskottet fann — i utlåtande 1953: 11 (p. 34) — vad i motionerna
anförts beaktansvärt men ansåg, att slutlig ställning till frågan icke borde
tagas förrän kostnaderna kunde överblickas. Utskottet föreslog med hänsyn
därtill, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte låta utreda de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna
för ifrågavarande hj ärtkliniks upplåtande för undervisningsändamål
m. m. Riksdagen biföll utskottets förslag.
Genom beslut den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att i
samråd med karolinska institutets lärarkollegium företaga utredning rörande
de av statsutskottet i förutnämnda utlåtande berörda förhållandena
samt till Kungl. Maj:t redovisa resultatet av detta uppdrag.
I skrivelse den 13 maj 1955 till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
lämnade kommissionen en redogörelse för bland annat lärarkollegiets
framställningar om inrättande av en forskningsprofessur i hjärt- och
kärlsjukdomar och den första fasen av kommissionens i oktober 1953 påbörjade
utredning i ärendet. I nämnda skrivelse framhöll kommissionen,
att den hade för avsikt att fortsätta sina undersökningar om förutsättningarna
för hj ärtklinikens upplåtande för undervisningsändamål. Kommissionen
anförde därjämte, att den avsåge att vid de ytterligare överläggningar,
som erfordrades med representanterna för Stockholms stad, i första
hand till fortsatt diskussion upptaga frågan om riksplatser vid hjärtkliniken
ävensom frågan om statens bidrag till avlöning åt den underordnade
läkarpersonalen vid kliniken.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 december 1955 har kommissionen, sedan
den slutfört sitt utredningsarbete, redovisat resultatet av detsamma och
framlagt dels ett av kommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade
— under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges
godkännande — träffat avtal mellan staten och Stockholms stad
rörande forskning och undervisning i cardiologi vid Södersjukhuset i Stockholm,
dels ock beräkning av kostnaderna för inrättande av en ordinarie
forskningsprofessur i cardiologi vid karolinska institutet m. m.
Kommissionens förslag jämte kommissionens skrivelse den 15 december
1955, innehållande bland annat uppgifter om kostnaderna för statsverket
för inrättande av en ordinarie professur i cardiologi m.m., iiro intagna som
bilagor till motionen 11:434, till vilken utskottet får hänvisa.
3 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr 78
34 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Enligt kommissionens utredning kunna statens årliga kostnader för
anordnande av forskningsklinik i cardiologi vid Södersjukhuset i Stockholm
beräknas till i runt tal 115 000 kronor, vartill kommer ett engångsbelopp
om 25 000 kronor för viss materielanskaffning.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har riksdagens ställningstagande
år 1953 gällt en personlig professur för professorn Nylin. I det
avtal, som den 15 december 1955 preliminärt träffats med Stockholms stad
ingår emellertid som en förutsättning en permanent forskningsprofessur i
cardiologi. Utskottet har inhämtat att starka betänkligheter uttalats såväl
från universitetskanslern som från statskontoret mot uppförande på ordinarie
stat av den ifrågasatta professuren. Det har därvid framhållits, att
frågan måste bedömas med utgångspunkt från det framtida behovet av nya
lärarbefattningar vid karolinska institutet. I dagens läge har det icke befunnits
möjligt att överblicka de olika på detta frågekomplex inverkande
omständigheterna, varför frågan ansetts böra upptagas till prövning i ett
större sammanhang. Därest professuren skulle komma till stånd och Nylin
bli dess förste innehavare, inträder för honom redan i juni 1959 författningsenlig
skyldighet att avgå med pension från statstjänsten. Vidare
ha enligt vad utskottet har sig bekant under tiden efter avtalsförslagets
framläggande de faktiska förhållandena med avseende å inrättande av en
särskild permanent professur i hjärt- och kärlsjukdomar i vissa avseenden
förändrats. Sålunda har tillsättningsproceduren i fråga om den ena
av karolinska institutets professurer i medicin fortskridit så långt att det
kunnat konstateras att två sökande, vilka båda vitsordats äga framstående
kompetens inom hjärt- och kärlsjukdomarnas område, intaga de
båda främsta rummen å förslaget. Härtill kommer att från karolinska
institutet framställts yrkande på inrättande av en tredje professur i medicin,
vars verksamhet skulle bindas till den nya medicinska tuberkuloskliniken.
Till detta kan läggas, att inom en näraliggande framtid även den
andra av institutets nuvarande professurer i medicin blir ledig på grund av
innehavarens pensionering.
Av sålunda angivna skäl finner utskottet att förutsättningar för närvarande
knappast föreligga för inrättande av en särskild ordinarie forskningsprofessur
i cardiologi. Anmärkas må i detta sammanhang att i avtalsförslaget
med Stockholms stad saknas täckning för anordnande av en personlig
professur för Nylin.
Med hänsyn till de olika på förevarande fråga inverkande omständigheterna
finner utskottet sig alltså böra avstyrka bifall till motionerna
I: 287 och II: 434.
Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) framhållit med avseende
å inrättandet av nya docentbefattningar vid universitetets medicinska
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 35
fakultet avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt
här är i fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 285 och II: 430, såvitt
de avse medelsanvisning, I: 287 och II: 434 samt I: 426 och
II: 518, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledas av vad departementschefen
under punkten 97 i åttonde huvudtiteln och i propositionen
84 anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 812 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 987 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 1 892 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 915 500
Summa kronor 5 608 200
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden 4 000
2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .. 8 000
3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond 14 000
Summa kronor 26 000
Nettoutgift kronor 5 582 200
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
5 582 200 kronor;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:285
och 11:430, såvitt de icke behandlats under I., i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
36
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
22:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 215), vilket innebär en
anslagshöjning med 23 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 560 000 kronor.
23:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt
99, s. 216 och 217 av förut omförmälda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956) föreslagit riksdagen att till
Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i den under punkten 21 förutberörda propositionen
nr 84, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 10 februari 1956 — med ändring av ovanberörda
förslag — föreslagit riksdagen att till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Materiel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 185 000 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär en
anslagshöjning med 110 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer förty,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 1 185 000 kronor.
24:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning av
apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 217
och 218), vilket innebär en anslagsminskning med 24 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 126 000 kronor.
25:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
101, s. 218 och 219), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
37
26:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning
av nya lokaler. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under
åttonde huvudtiteln (punkt 102, s. 219—235 av förut omförmälda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1956)
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att inredning och utrustning för
institutionen för virusforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
må beställas till ett värde av högst 300 000 kronor, att gäldas tidigast
under budgetåret 1957/58, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 1 731 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i den under punkten 21 förutberörda propositionen
nr 84, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 10 februari 1956 — med ändring av
ovanberörda förslag — föreslagit riksdagen att dels medgiva, att inredning
och utrustning för institutionen för virusforskning vid karolinska medikokirurgiska
institutet må beställas till ett värde av högst 300 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58, dels ock till Karolinska
mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning av nya lokaler för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 791 000 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär en
anslagshöjning med 381 000 kronor i jämförelse med det för innevarande
budgetår till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för
vissa institutioner anvisade reservationsanslaget av 1 410 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,
att riksdagen må
a) medgiva, att inredning och utrustning för institutionen
för virusforskning vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
må beställas till ett värde av högst 300 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58;
b) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 1 791 000 kronor.
27:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
103, s. 236), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bidrag till jysiologisk-akustisk forskning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr 78 ar 1956
28:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 105, s. 237), vilket innebär en anslagshöjning med 3 900 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 85 700
kronor.
29:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 237), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
30:o) Tandläkarliögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 108, s. 242—252) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1956/57, vidtaga den ändring i personalförteckningen för tandläkarhögskolan
i Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetaret
1956/57, dels ock till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 135 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
- motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Axel Andersson
och Sunne (I: 244) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand
m. fl. (II: 444), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att eu omedelbar
förstärkning av personalen vid avdelningen för odontologisk ortopedi
sker genom att nuvarande käkortopeden erhåller avdelningstandläkares
ställning (Cg 22), att han såsom biträde erhåller en assistent (arvodestjänst)
(8 814 kronor) samt en tandsköterska (Cg 8) och en tandtekniker
(Cg 18) samt att anslaget till tandläkarhögskolan uppräknas med 44 442
kronor.
Föregående års riksdag har i skrivelse nr 326 anmält, att riksdagen —
med godkännande av vad statsutskottet i ämnet anfört i utlåtande nr 148
— medgivit, att den prekliniska tandläkarutbildningen må från och med
budgetåret 1956/57 omorganiseras i enlighet med vad föredragande
departementschefen förordat i propositionen 1955: 138 (s. 2—18). Riksdagen
har jämväl godkänt av departementschefen i nyssnämnda propo
-
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
39
sition (s. 19—81) förordade anordningar för ökad examination av tandläkare.
Sistnämnda beslut innebär bland annat, att den årliga intagningen
av elever vid tandläkarhögskolan i Stockholm från och med läsåret 1955/56
skall ökas med 40 till omkring 140 om året samt att en till högskolan
anknuten odontologisk högskoleklinik skall inrättas i Umeå. Kliniken skall
starta budgetåret 1956/57 och successivt uppbyggas under de närmast
följande budgetåren.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
m. m. följande.
Förstärkning av personalorganisationen m. m. såsom en konsekvens av
Kungl. Maj:ts av riksdagen godkända proposition 1955:138 angående ökad
examination av tandläkare m. m.
Omorganisation av Hen prekliniska tandläkarutbildningen och ökning avantalet
studerande
Huvudavdelningen i Stockholm:
1) inrättande av en befattning som biträdande lärare i odontologisk
farmakologi,
2) inrättande av en avdelningstandläkarbefattning i Ce 24 i speciell
tandhistologi,
3) viss reglering av kursgivararvodena,
4) medelsanvisning till arvoden åt två förste assistenter, sex förste amanuenser
och åtta tredje amanuenser,
5) medelsanvisning till anställande av åtta laboratoriebiträden i Cg 11
med halvtidstjänstgöring,
6) arvode å 1 500 kronor till intendenten vid högskolan,
7) medelsanvisning till anställande av ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång;
Högskolekliniken
i Umeå:
8) inrättande av en befattning som föreståndare m. in.,
9) inrättande av en laborator i Ca 34 i bettanalys med paradontoprotetik,
10) inrättande av tre avdelningstandläkarbefattningar i Ce 24 för fantomkursen
i proteslära och karieslära,
11) medelsanvisning till arvoden åt två assistenter för fantomkursen i
proteslära och karieslära,
12) medelsanvisning till arvode åt en assistent i bettanalys och paradontoprotetik
(från och med den 1 januari 1957),
13) medelsanvisning till arvode åt en assistent i odontologisk ortopedi
(från och med den 1 maj 1957),
14) inrättande av en tjänst som instruktionssköterska, tillika husmor,
i Ce 17 (från och med den 1 januari 1957),
15) inrättande av en tjänst som avdelningstandsköterska i Ce 13 för
amanuens- och lärarkliniken,
16) inrättande av fyra tandskötersketjänster i Ce 10 för amanuens- och
lärarkliniken,
40 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
17) inrättande av en tandteknikertjänst i Ce 20,
i Ce 1 jnr^an<k av ^re tjänster som laboratoriebiträden (tandtekniker)
19) medelsanvisning till anställande av ett ekonomibiträde i Cg 5,
20) inrättande av två tjänster som hantverkare i Ce 12,
21) inrättande av en kontoristtjänst i Ce 13,
2J2)un?ed-e!Sa.nvisnin^ anställande av ett laboratoriebiträde i C" 11
1 oosh- Vtldstj^nstgöring..och av ett kontorsbiträde i befordringsgången.
23) inrättande av en tjänst som expeditionsvakt i Cell;
Övriga förslag
24) inrättande av en laboratoriebiträdestjänst i Cell för den internmedicinska
konsultationsverksamheten,
.2a) ökning med 5 000 kronor av medelsanvisningen till vikariatsersättningar
m. m.
Departementschefen har beträffande det under 1) upptagna förslaget
om inrättande av en befattning som biträdande lärare i odontologisk farmakologi
anfört följande.
I universitetskanslerns den 15 oktober 1952 avgivna utlåtande rörande
(ten preklmiska tandläkarutbildningens ordnande uttalade kanslern beträffande
Iragan om inrättande av laboratorsbefattningar, att det för tandläkarhogsko
ornas verksamhet i främsta rummet vore av betydelse, att ämnet
°Jd^nit° jgl‘Ik farmakologi finge företrädare i laborators ställning, och hemstaUde
darfor om inrättande av en dylik tjänst i Ca 34 vid vardera tandlakarhogskolan.
I propositionen 1955: 138 förklarade jag, att jag icke vore
beredd att förorda inrättande av dessa befattningar, i sitt utlåtande 1955:
148 ansag sig statsutskottet böra konstatera, att avsaknaden av ifrågavarande
laboratorsbefattningar i den av mig förordade organisationen för den
preklmiska tandläkarutbildningen enligt utskottets mening utgjorde en allvarlig
brist i denna organisation. Kanslerns nu ånyo framförda förslag om inrättande
av en laboratorsbefattning i odontologisk farmakologi vid Stocknolmshögskolan
anser jag mig såtillvida böra biträda, att jag förordar inrättände
av en befattning som biträdande lärare i ämnet.
Kungl. Maj:ts förslag rörande befattningen som föreståndare för Umeåkliniken
in. m. samt angaende vissa laboratorsbefattningar vid nämnda
klinik ansluter sig i huvudsak till av kanslern gjorda framställningar.
Av statsrådsprotokollet inhämtas härom följande.
Föreståndare vid Umeå kliniken in. in. I propositionen
1955: 138 har beräknats att vid högskolekliniken i Umeå skall finnas
anstallda fem laboratorer, av vilka en tillika skall vara föreståndare.
Lärarkollegiet har hemställt om bemyndigande att ledigförklara samthga
fem laboratorsbefattningar med tillträde den 1 juli 1957 ävensom,
därest dessa då icke skulle, vara besatta med ordinarie innehavare, förordnanden
att från nämnda tidpunkt uppehålla desamma. Samtidigt har kollegiet
begärt bemyndigande att bland de sökande få hos kanslern föreslå
den enligt kollegiets mening för organisatoriska och administrativa uppgifter
mest lämpade att under budgetåret 1956/57 tjänstgöra som klinikförestandare.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1056
41
Kanslern erinrar om att i angivna proposition uttalats, att samtliga för
kliniken avsedda laboratorsbefattningar ur tandvårdssynpunkt erfordrades
redan från och med ingången av budgetåret 1957/58. Med hänsyn härtill
finner kanslern det ändamålsenligt, att åtgärder för befattningarnas tillsättande
får vidtagas redan under nästa budgetår.
Vidare anser kanslern det oundgängligen nödvändigt att en föreståndare
för Umeåkliniken tillsättes redan från och med nästa budgetår. De spörsmål,
som står i samband med klinikens uppbyggnad är enligt kanslerns
mening av svårlöst och omfattande natur. Kanslern anser därför angeläget
att föreståndarskapet lägges i händerna på en person, som besitter de för
uppgiften erforderliga kvalifikationerna. Kanslern framhåller, att fråga
uppkommit om att till föreståndare för Umeåkliniken under uppbyggnadstiden
förvärva professorn vid tandläkarhögskolan i Malmö Göte Nyqvist,
vilken därtill förklarat sig villig. I anslutning till en av rektorn vid tandläkarhögskolan
i Stockholm, professorn Gösta Westin, utarbetad promemoria
i ämnet föreslår kanslern att Nyqvist beviljas — förslagsvis på två
år, räknat från och med den 1 juli 1956 — tjänstledighet från sin professur
i Malmö, med rätt för honom att härunder uppbära oavkortad lön och
övriga med professuren förenade förmåner, att Nyqvist förordnas, att under
förut angivna tid ej mindre uppehålla den eljest laborator vid Umeåkliniken
åvilande undervisningsskyldigheten i bettanalys med parodontoprotetik,
än även att vara föreståndare för kliniken, med rätt för
honom att uppbära dels föreståndararvode å 1 008 kronor för år, dels kallortstillägg
å 120 kronor för år, dels ock det arvode, som enligt avtal mellan
Ivungl. Maj:t och kronan, å ena, och Västerbottens läns landsting, å andra
sidan angående inrättande av Umeåkliniken kan komma att utgå från
landstinget till laborator vid högskolekliniken, att förutnämnda laboratur
vid Umeåkliniken vakanssättes under den tid Nyqvist innehar omförmälda
förordnande, samt att de på statsverket fallande kostnaderna för Nyqvists
avlöning påföres vederbörande, i staten för tandläkarhögskolan i Stockholm
ingående anslagsposter.
Departementschefen har anfört följande.
Professorn vid tandläkarhögskolan i Malmö G. Nyqvist torde böra
förordnas att från och med den 1 juli 1956 tills vidare vara föreståndare
för Umeåkliniken samt att fullgöra den undervisningsskyldighet, som skulle
åvila innehavaren av laboratorsbefattningen i bettanalys med paradontoprotetik
vid kliniken. Under förordnandet bör Nyqvist beviljas tjänstledighet
från sin professur med rätt att under ledigheten uppbära oavkortad
lön och övriga med professuren förenade förmåner. Till Nyqvist bör
vidare utgå ett personligt arvode av 1 000 kronor, vederbörligt kallortstilllägg
samt det arvode, som enligt avtal mellan staten och Västerbottens läns
landsting kan komma att utgå från landstinget till laborator vid högskolekliniken.
På statsverket belöpande kostnader för Nyqvists avlöning torde
böra belasta Stoekholmshögskolans avlöningsanslag. I anslutning till det
anförda vill jag vidare föreslå, att den av mig i propositionen 1955: 138
förordade laboratorsbefattningen i Ca 34 i bettanalys med paradontoprotetik
från och med nästa budgetår uppföres å personalförteckningen. Sii länge
Nyqvist innehar förutnämnda förordnande bör befattningen vara vakantsatt.
I likhet med kanslern finner jag ändamålsenligt, att åtgärder för tillsättande
av de i propositionen 1955: 138 förordade laboratorsbefattningarna
42
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
(bortsett från den i bettanalys med paradontoprotetik) vidtages redan under
nästa budgetår. Frågan om den tidpunkt, från och med vilken befattningarna
bör inrättas, torde i vanlig ordning böra underställas 1957 års
riksdag. Därest riksdagen icke har någon erinran mot vad jag här föreslagit,
torde sålunda Kungl. Maj:t vilja medgiva, att laboratorsbefattningarna
i karieslära, proteslära, tandkirurgi och barntandvård vid Umeåkliniken
må ledigförklaras under nästa budgetår, med tillträde den 1 juli 1957 eller
den senare tidpunkt som kan komma att bestämmas.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
642 000 kronor.
Till stöd för det i motionerna 1:244 och II: 444 framställda yrkandet
har anförts bland annat följande.
Behandling av patienter med medfödda läpp-, käk- och gomdefekter
kräver omfattande insatser av ett relativt stort antal specialister på olika
områden, i första hand plastikkirurger, foniater och odontologer.
Odontologernas uppgifter i fall med läpp-, käk- och gomdefekter iiro i
korthet följande:
Vid de genomgående defekterna, cirka 50 procent av fallen eller 70—90
fall per år här i landet, uppträder i allmänhet en starkt uttalad kompression
av överkäken, vilken i hög grad bidrar till det för dessa fall typiska
tillbakaliggande mellanansiktet. I dessa fall kan disproportionen mellan
käkarna genom käkortopediska åtgärder avsevärt minskas eller helt elimineras.
Denna behandling insättes i varierande ålder i regel under patientens
uppväxttid.
Genom käkortopedisk behandling avser man att
1) ge patienten ett bett med acceptabel tuggfunktion
2) bidraga till förbättrandet av de fonetiska förhållandena
3) ge patienten ett estetiskt tillfredsställande bett
4) understödja plastikkirurgens strävan att åstadkomma så vitt möjligt
normal ansiktsexteriör.
För nu nämnda behandling fordras särskilt utbildad käkortopedisk specialist.
För den fortsatta behandlingen erfordras käkprotetisk specialist,
vilkens uppgift är att fullfölja behandlingen med mer eller mindre omfattande
protetiska arbeten bland annat innefattande den för talet i många
fall nödvändiga protetiska slutningen av gomdefekten.
En konserverande behandling av tänderna från tidigaste barndomen är
nödvändig för att förhindra tandförluster, vilka förvärra deformiteten och
försvåra den käkortopediska och käkprotetiska behandlingen. Det är därför
av stor vikt, att barntandläkare finnas, som kunna taga hand om de
ofta mycket svårbehandlade barnen.
Undervisningen i odontologisk ortopedi till tandläkarexamen hade till
1945 mycket ringa omfattning. Nämnda år gavs emellertid den till dåvarande
tandläkarinstitutets protesavdelning i detta ämne knutna underavdelningen
en mera självständig ställning med väsentligt utökad undervisning.
I samband med tandläkarinstitutets i Stockholm ombildning till högskola
blev denna avdelning fristående med egen professur. Från och med
höstterminen 1947 har inrättats en amanuensklinik vid avdelningen, där
vissa av avdelningens lärare utföra kliniskt arbete under sådan tid av
dagen, som icke upptages av undervisning.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
43
Den lärare som först knöts till denna verksamhet har under de gångna
åren åtagit sig behandling av ett allt större antal fall av läpp-, käk- och
gomdefekter. Denna behandling har bidragit till en långt driven rehabilitering
av dessa patienter av en art och i en omfattning som tidigare ej förekommit
här i landet. Käkortopedisk behandling av denna typ har dock
endast till en ringa del kunnat fylla det stora behovet av sådan vård inom
landet. För närvarande finnes därför en omfattande kölista för dessa
patienter, vilka ej kunna beräknas få en adekvat vård, såvida ej en utbyggnad
av vårdorganisationen snarast kommer till genomförande.
Behovet av samordning av de olika behandlingsfaserna för de medfödda
läpp-, käk- och gomdefelcterna har på senare år kommit att framstå allt
klarare. Ett allt intimare samarbete har också sedan slutet av 1940-talet
etablerats mellan käkortoped och käkprotetiker vid tandläkarhögskolan
och plastikkirurger vid serafimerlasarettet. Sedan två år tillbaka har detta
samarbete innefattat en varje månad återkommande konferens på serafimerlasarettets
plastikkirurgiska poliklinik. En behandlingsgrupp bestående
av plastikkirurger, foniater, käkortoped och käkprotetiker undersöker
härvid tillsammans aktuella fall, såväl barn som vuxna, diskuterar och
planlägger en samordning av erforderliga åtgärder.
Sedan 2V2 år tillbaka har käkortopeden även haft ett alltmer omfattande
samarbete med karolinska sjukhusets barnklinik beträffande behandlingen
av primärfall (spädbarn). Denna verksamhet har sedan två år tillbaka
omfattat regelbundet deltagande i behandlingsplanering och i därför
lämpliga fall primär käkortopedisk behandling. Käkortopedens arbetstid
på barnkliniken är cirka 2 halvdagar per vecka.
Käkprotetikerns och käkortopedens tjänstgöring på serafimerlasarettet
ävensom den senares tjänstgöring på karolinska sjukhuset är oavlönad.
Inom tandläkarhögskolan i Stockholm utföres den protetiska behandlingen
av läpp-, käk- och gomfallen vid en underavdelning till protesavdelningen
benämnd underavdelning för käkprotetik. Vid denna underavdelning
meddelas undervisning och gives profetisk behandling jämväl av
andra såväl medfödda som förvärvade käkdeformiteter. Avdelningen disponerar
särskilda lokaler och har en personal bestående av 1 avdelningstandläkare,
1 amanuens och 1 tandsköterska.
Vad den käkortopediska behandlingen av dessa fall inom tandläkarhögskolan
beträffar utföres den av den tidigare nämnda specialisten på amanuenskliniken
vid avdelningen för odontologisk ortopedi.
Amanuenskliniken, vilkens egentliga uppgift är att bereda möjligheter
till klinisk tjänstgöring och vidareutbildning av de unga amanuenserna,
är uppenbarligen olämplig för såväl arten som omfattningen av denna
speciella och kvalificerade käkortopediska verksamhet.
Amanuenskliniken disponerar två behandlingsrum och är tilldelad en
tandsköterska. Vid denna klinik tjänstgör på deltid den nämnde käkortopeden
med ett speciellt käkortopediskt klientel omfattande för närvarande
cirka 200 fall, varav hälften läpp-, käk- och gomdefekter. Större delen av
detta klientel är hemmahörande i landsorten och är föremål för flerårig
behandling med besök i genomsnitt var fjortonde dag. Dessutom tjänstgöra
på kliniken 4 amanuenser var och en med sitt klientel.
Det olämpliga i att ifrågavarande betydelsefulla verksamhet bedrives
av eu ensam timanställd tandläkare ligger även i öppen dag.
44
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Som synnerligen angeläget får därför framhållas önskvärdheten av
att käkortopeden erhåller avdelningstandläkares ställning och alltså såsom
extra ordinarie tjänsteman fastare knyts till sin verksamhet. Härigenom
vinnes också att undervisningen tillgodogör sig detta speciella klientel;
att han såsom biträde erhåller en assistent;
att erforderlig sköterske- och teknikerpersonal ställes till hans förfogande
samt
att så snart ske kan, lämpliga lokaler för verksamheten iordningställas.
Lämpligen borde verksamheten inrymmas i en underavdelning till avdelningen
för odontologisk ortopedi, alltså en parallell till underavdelningen
för käkprotetik. Förutom behandlingen av fallen med läpp-, käk- och gomdefekter
skulle denna underavdelning även handha vården av de övriga
fall av medfödda och förvärvade käkdeformiteter, som kräva gemensamma
plastikkirurgiska, protetiska och ortopediska åtgärder.
Om ovan skisserade verksamhet vid tandläkarhögskolan i Stockholm
kommer till stånd vinnes, förutom möjlighet för omhändertagande av det
klientel som där söker vård (för närvarande en väntelista på 400 fall),
även en möjlighet att där utbilda specialister inom käkortopedien, vilka
iiro en förutsättning för en utbyggnad av den av rektor vid tandläkarhögskolan
i Stockholm föreslagna käkeentralverksamheten som även i princip
tillstyrkts av medicinalstyrelsen.
Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955: 148 framhöll
utskottet bland annat, att avsaknaden av laboratorsbefattningar i farmakologi
vid tandläkarhögskoloma i den av departementschefen i fjol framlagda
organisationsplanen för den prekliniska tandläkarutbildningens ordnande
enligt utskottets mening utgjorde en allvarlig brist i denna organisation.
Vederbörande högskolemyndigheter och kanslern för rikets universitet
ha nu ånyo framfört förslag om inrättandet vid högskolorna av ifrågavarande
laboraturer. Departementschefen har för sin del föreslagit, att
i ämnet vid Stockholmshögskolan inrättas en biträdande lärarbefattning
och att vid Malmöhögskolan en av de nuvarande biträdande lärarbefattningarna
därstädes finge utbytas mot en motsvarande befattning i odontologisk
farmakologi, därest vederbörande universitets- och högskolemyndigheter
ansåge en dylik anordning ägnad att bättre tillgodose undervisningens
krav och förutsättningar härför i övrigt förelåge.
Utskottet har icke velat motsätta sig bifall till vad departementschefen
sålunda förordat. Huruvida nämnda anordning visar sig ändamålsenlig
torde först framdeles, sedan närmare erfarenheter vunnits, kunna bedömas.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt under denna punkt föreslagit.
I motionerna I: 244 och TI: 444 har påyrkats vidtagande av vissa åtgärder
till förstärkande av de personella resurserna på tandläkarhögskolans
i Stockholm avdelning för odontologisk ortopedi i syfte att sätta avdelningen
i stånd att på ett mera effektivt sätt än nu rådande förhållanden
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
45
medgiva omhändertaga patienter med läpp-, käk- och gomdefekter samt
utbilda specialister på ifrågavarande områden. Utskottet anser sig böra
framhålla angelägenheten av att dessa frågor ägnas allvarlig uppmärksamhet.
Någon framställning rörande nämnda avdelnings upprustning i omförmälda
avseenden har emellertid icke av tandläkarhögskolan gjorts petitavägen,
varför frågan hittills icke varit underställd universitetskanslerns
och Kungl. Maj:ts prövning.
I avsaknad av erforderlig närmare utredning i ärendet genom vederbörande
myndigheters försorg är utskottet icke berett att biträda det i motionerna
framställda yrkandet. Utskottet förutsätter emellertid att förevarande
spörsmål kommer att i samband med tandläkarhögskolans anslagsäskanden
för budgetåret 1957/58 upptagas till övervägande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 244 och II: 444,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört;
b)
godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 683 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 850 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 152 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 450 000
Summa kronor 3 135 000
c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 135 000
kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
31 :o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 252—254), vilket innebär en
anslagshöjning med 180 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 749 500 kronor.
32:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 254 och
255), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 24 000 kronor.
33:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,
s. 255), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
34:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av en odontologisk
högskoleklinik i Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 112, s. 255 och 256), vilket innebär en anslagshöjning med 893 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att utrustning för den odontologiska högskolekliniken
i Umeå må beställas till ett belopp av högst
548 500 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret
1957/58;
b) till T andläkarhög skolan i Stockholm: Utrustning av
en odontologisk högskoleklinik i Umeå för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 158 000 kronor.
35:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 113, s. 257—261) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Malmö, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Tandläkarhögskolan
i Malmö: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 2 604 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Huss m. fl. (I: 35)
och den andra inom andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (11:65),
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
47
i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa, att laboratorsbefattningen
i bamtandvård vid tandläkarhögskolan i Malmö från
och med den 1 juli 1956 omändras till professur i ämnet.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande personalorganisationen
förstärkning såsom en konsekvens av Kungl. Maj:ts av riksdagen
godkända proposition 1955: 138 angående ökad examination av tandläkare
in. m.
Omorganisation av den prekliniska tandläkarutbildningen och ökning av
antalet studerande:
Inrättande av en befattning som avdelningstandläkare i Ce 24 i speciell
tandhistologi,
viss reglering av kursgivararvoden,
medelsanvisning till arvoden åt två förste assistenter, fyra förste amanuenser
och fyra tredje amanuenser samt
medelsanvisning till anställande av åtta laboratoriebiträden i Cg 11 med
halvtidstjänstgöring.
Det i motionerna 1:35 och II: 65 framställda yrkandet överensstämmer
i sak med ett av kanslern framställt förslag, vilket departementschefen förklarat
sig icke vara beredd att tillstyrka för nästa budgetår. Beträffande
motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen II: 65.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt
en anslagshöjning med 260 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av motionerna I: 35 och II: 65 får utskottet erinra om
att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1955:8, punkten 31,
uttalade, att utskottet förutsatte att, i den mån de nuvarande laboratorsbefattningarna
i bamtandvård vid tandläkarhögskolorna bleve besatta med
professorskompetenta innehavare, vederbörlig framställning komme att
göras petitavägen om befattningarnas omvandling till professurer. Utskottet
förutsatte jämväl att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på
betydelsen av en dylik förstärkning av tandläkarhögskolomas organisation.
Den nuvarande laboratorn i barntandvård vid Malmöhögskolan A. E. Syrrist
har av för ändamålet särskilt utsedda sakkunniga befunnits kompetent
till professur i ämnet. Efter framställning av högskolans lärarkollegium
har kanslern tillstyrkt att nämnda laboratur måtte förändras till professur
med Syrrist som innehavare av densamma. Departementschefen har förklarat
sig icke beredd att för nästa budgetår tillstyrka bifall till kanslerns
nyssnämnda förslag.
Under åberopande av riksdagens i fjol intagna ståndpunkt till förevarande
spörsmål och då Malmöhögskolan nu förfogar över en till professur i
barntandvård kompetent person — innehavaren av laboraturen i ämnet —
48
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
synes det utskottet angeläget, att ifrågavarande laboratur i enlighet med
kanslerns förslag omvandlas till professur, varigenom högskolan erhåller
en önskvärd förstärkning på det viktiga område, som bamtandvården representerar.
Utskottet förutsätter att förslag i ämnet kommer att föreläggas
nästa års riksdag. Motionerna I: 35 och II: 65 torde icke böra till någon
annan riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda i anledning av motionerna
anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 299 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 740 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 1 194 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 371 000
Summa kronor 2 604 000
b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 604 000
kronor;
c) i anledning av motionerna I: 35 och II: 65 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
36:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 573 200 kronor.
37:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 262 och 263),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 14 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
49
38:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116,
s. 263), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
39:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa lokaler
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 264 och 265),
vilket innebär en anslagshöjning med 375 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att utrustning för tandläkarhögskolan i
Malmö må beställas till ett belopp av högst 125 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58;
b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa
lokaler m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 462 000 kronor.
40:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande
av instrument. Kungl. Maj:t har (punkt 118, s. 265—275) föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att undervisningsinstrument och viss annan utrustning
för tandläkarhögskolan i Malmö må beställas till ett belopp av högst
288 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1957/58, dels medgiva,
att undervisningsinstrument och viss annan utrustning för tandläkarhögskolan
i Stockholm må beställas till ett belopp av högst 254 000 kronor,
att gäldas tidigast under budgetåret 1958/59, dels ock till Tandläkarhögskolorna:
Bidrag till elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kronor.
Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda förslag innebär bland annat
ändring av gällande ordning för elevernas förseende med instrument. En
redogörelse för nu gällande bestämmelser m. m. lämnas i statsrådsprotokollet,
till vilket utskottet får hänvisa (s. 265—275).
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framställda förslag, hemställer förty,
att riksdagen må
a) medgiva, att undervisningsinstrument och viss annan
utrustning för tandläkarhögskolan i Malmö må beställas
till ett belopp av högst 288 000 kronor, att gäldas tidigast
under budgetåret 1957/58;
b) medgiva, att undervisningsinstrument och viss annan
utrustning för tandläkarhögskolan i Stockholm må bestiil
4
— Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 78
50
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
las till ett belopp av högst 254 000 kronor, att gäldas tidigast
under budgetåret 1958/59;
c) till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande
av instrument för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 237 000 kronor.
41 :o) Tandläkarhögskoloma: Bidrag till driften av amanuenskliniker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 276), vilket
innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskoloma: Bidrag till
driften av amanuenskliniker för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
42 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 276 och 277),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 165 000 kronor.
43:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 121, s. 277 och 278), vilket innebär en anslagshöjning med 2 600
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsäridamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 23 500 kronor.
44:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 278), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.
45:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 123, s. 278), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
51
46 ro) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt
studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har
(punkt 124, s. 279—285) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
4 480 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Bergman och Holmqvist (I: 247) och den andra inom andra kammaren
av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 413), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter
för budgetåret 1955/56 anvisa ett reservationsanslag av 4 875 000 kronor
samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att antalet
stipendier för nästkommande budgetår anpassas så, att 1950 års riksdagsbeslut
och studentsociala utredningens förslag om stödet till mindre
bemedlade universitets- och högskolestuderande samt studerande vid socialinstituten
kunna förverkligas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte fastställa att antalet naturastipendier beräknas på 26 procent
av antalet nyinskrivna, samt att riksdagen med anledning härav under
åttonde huvudtiteln till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret
1956/57 anvisar ett reservationsanslag av 6 479 000 kronor;
dels en inom andra kammaren av herr Johansso?i i Stockholm väckt
motion (II: 106), vari hemställts, att till Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1956/57 anvisas ett reservationsanslag av 6 479 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Edberg m. fl. väckt motion
(II: 386), vari hemställts, att riksdagen med beaktande av vad i motionen
anförts måtte besluta att under åttonde huvudtiteln till Gemensamma
universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett belopp på kronor
6 479 000 eller alternativt, att riksdagen — om ovanstående förslag av
statsfinansiella skäl i år bedöms omöjligt att antaga — måtte besluta att
i enlighet med garantilånenämndens äskande till ovan angivna ändamål
anvisa ett belopp på 4 780 000 kronor.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen för de
motionsvis gjorda yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna II: 106,
II: 386, IT: 413 och 11: 513 (s. 44—47).
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 700 000 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Av statsrådsprotokollet inämtas bland annat följande.
Av innevarande budgetårs anslag å 2 780 000 kronor har beräknats
2 690 000 kronor till naturastipendier, 9 700 kronor till bokstipendier, 64 000
kronor till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader och 16 300 kronor
till Kungl. Maj:ts disposition.
Garantilånenämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med
2 095 000 kronor till 4 875 000 kronor. Därvid beräknar nämnden en ökning
av anslagsmedlen till naturastipendier med 2 090 000 kronor till
4 780 000 kronor och till statstipendienämndernas förvaltningskostnader
med 11 000 kronor till 75 000 kronor; i fråga om anslagsmedlen till Kungl.
Maj :ts disposition räknar nämnden med en minskning med 6 000 kronor
till 10 300 kronor; till bokstipendier beräknas oförändrat belopp, 9 700
kronor.
Garantilånenämnden beräknar för fortsatta stipendier under 1956/57 till
samtliga därtill berättigade ett medelsbehov av 2 420 000 kronor, motsvarande
1 036 hela stipendier. Nämnden framhåller, att ökningen av medelsbehovet
i förhållande till innevarande budgetår uppgår till (2 420 000 —
— 1 370 000 =) 1 050 000 kronor och att denna orsakas till 130 000 kronor
av stipendiekostnadens höjning och till 920 000 kronor av stegringen av
antalet prolongationer. Av denna stegring utgjorde 220 stipendier den
ökning i antalet andra gångens prolongationer, som vore en slutlig följd
av att 1954 års riksdag anvisat medel till en väsentligt vidgad stipendiering.
Återstående stegring, 174 stipendier, föranleddes i huvudsak av den
ökning i antalet första gångens prolongationer, som vore en följd av att
anslagsmedlen för innevarande budgetår räckte till betydligt fler nya stipendier
än medelstilldelningen för nästföregående budgetår.
Beträffande antalet nya stipendier påpekar nämnden, att såväl studentsociala
utredningens undersökning som andra därefter verkställda utredningar
av stipendiebehovet givit vid handen, att stipendier erfordras för
25—30 procent av en årsklass nyinskrivna studenter.
Nämnden har i sin framställning åberopat följande tablå.
År
Antal
student-
examina
Nyinskrivna
Sökande
Stipendie-
kompetenta3
Utdelade stipendier
antal
% av
student- examina
antal
% av
nyin- skrivna
antal
% av
nyin- skrivna
antal
% av
nyin- skrivna
% av
kompe-
tenta3
1953
5 073
4 042
79,5
1 011
20
495
12
273
7
55
1954
5 360
4 438
82,8
1 395
26
686
15
548
12
80
1955
5 9351
4 7502
802
2 648
45
966
20
690
14
71
1956
6 192''
4 9502
802
—
—
1 0144
204
1 0144
204
1004
Garantilånenämnden föreslår sålunda, att för nästa budgetår medel anvisas
till 1 036 fortsatta och 1 014 nya stipendier eller sammanlagt 2 050
stipendier, vartill erfordras ett anslagsbelopp av (2 420 000 -j- 2 360 000 =)
4 780 000 kronor.
1 Beräknat med ledning av antalet intagna i gymnasierna.
2 Beräknat under antagande av 80-procentig nyinskrivning.
3 Enligt 1954 års riksdags beslut.
4 Garantilånenämndens förslag för budgetåret 1956/57.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
53
Sveriges förenade studentkårer (SFS) hemställer i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 4 oktober 1955, att anslagsmedlen till naturastipendier måtte i
enlighet med studentsociala utredningens förslag anpassas så, att stipendier
kan tilldelas »de mindre bemedlade studenter, som styrkt sin studielämplighet»,
samt att fördenskull förevarande anslag för nästa budgetår
höjes med 3 099 000 kronor till 6 479 000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 oktober 1955 förklarar socialinstitutens
elevkårers organisation sig bland annat instämma i SFS:s yrkanden
om ökade anslagsmedel till stipendier.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Det statliga naturastipendiesystemet, vilket ingår som ett viktigt led i
de studentsociala stödåtgärderna, har successivt utbyggts till sin nuvarande
utformning. De två senaste etapperna i systemets utbyggnad utgör
de vid 1953 och 1954 års riksdagar beslutade utvidgningarna av naturastipendieringen
i tvenne olika avseenden. Genom 1953 års riksdagsbeslut
utsträcktes stipendieringen till att omfatta samtliga akademiska läroanstalter
inom åttonde och tionde huvudtitlarnas områden, varigenom den
redan från början åsyftade yttre ramen för stipendieringen uppnåddes.
Vid 1954 års riksdag beslöts en sådan höjning av anslagsmedlen
till naturastipendier, att en icke oväsentlig lättnad i de restriktiva behörighetsvillkoren
beträffande studiebegåvning kunde genomföras. Medan
sålunda anslagsmedlen för läsåret 1953/54 endast räckte till att ge dem
stipendier, som — utom att vara obemedlade — hade minst AB-f- i medelbetyg
i studentexamen, uppsattes såsom mål vid medelstilldelningen
för läsåret 1954/55, att de obemedlade nyinskrivna, som hade ett genomsnittsbet/g
av AB, skulle kunna få stipendium. Det beräknades därvid,
att antalet stipendiater skulle kunna utökas från något mindre än 4 procent
till ungefär 12 procent av totalantalet abiturienter. Enligt de uppgifter,
som garantilånenämnden lämnat i föreliggande anslagsframställning, räckte
de för läsåret 1954/55 tillgängliga anslagsmedlen till utdelning av — förutom
fortsatta stipendier åt därtill berättigade — 548 nya stipendier, varigenom
omkring 12 procent av totalantalet nyinskrivna kunde erhålla stipendium.
Vid medelstilldelningen för innevarande läsår räknades med att
antalet nya stipendier skulle kunna ökas till omkring 600 och att relationen
mellan antalet nyinskrivna och antalet nya stipendiater skulle kunna
hållas oförändrad i jämförelse med föregående läsår. Av garantilånenämndens
redogörelse framgår att av de för innevarande läsår disponibla anslagsmedlen
kunnat — sedan behovet av fortsatta stipendier tillgodosetts
— utdelas 690 nya stipendier, vilket innebär en stipendiering av 14 procent
av totalantalet nyinskrivna.
T sin framställning om anslag för nästa budgetår föreslår garantilånenämnden
en höjning av anslagsmedlen till naturastipendier med 2 090 000
kronor till 4 780 000 kronor. Nämnden räknar därvid i första hand med
2 420 000 kronor till 1 036 fortsatta stipendier, varigenom någon inskränkning
i rätten till fortsatt stipendium icke skulle behöva ske. Vidare beräknar
nämnden ett belopp av 2 360 000 kronor till 1 014 nya stipendier. Därmed
skulle stipendieringen kunna utsträckas till att omfatta 20 procent
av det beräknade totalantalet nyinskrivna under nästa budgetår.
SFS föreslår i sin framställning, att anslagsmedlen till naturastipendier
— i anslutning till studenlsociala utredningens förslag — utmiiles sä, alt
stipendier kan tilldelas de obemedlade och mindre bemedlade studenter,
som styrkt sin sludielämplighet. För eu dylik ändring av bchöiighelsvill
-
54
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
koren erfordrades enligt föreliggande statistiska undersökningar stipendier
till ett antal, motsvarande 26 procent av totalantalet nyinskrivna. SFS
beräknar den erforderliga anslagshöjningen till 3 699 000 kronor.
Den av SFS föreslagna utgångspunkten för anslagsavvägningen överensstämmer
helt med de vid 1950 års riksdag beslutade riktlinjerna för
den framtida utformningen av det direkta statliga stödet till universitetsoch
högskolestuderande och de studerande vid socialinstituten. I anslutning
härtill må framhållas, att även garantilånenämnden uttalat sig för
ett skyndsamt utbyggande av naturastipendieringen till den omfattning,
som i princip beslutades av 1950 års riksdag. Då den utbyggnadsetapp,
som inleddes budgetåret 1954/55, komme att nå en viss avslutning med
budgetåret 1956/57, har emellertid nämnden ansett sig böra stanna vid
att föreslå en sådan anslagsökning, som erfordrades för ett fullföljande
av nämnda utbyggnadsetapp.
I vilken takt naturastipendieringen skall vidgas är självfallet beroende
av den ekonomiska insats från statens sida, som med hänsyn till budgetläget
och vid vägningen mot varandra av anslagsbehoven för olika angelägna
ändamål anses kunna göras på här ifrågavarande område. Utrymme
finnes uppenbarligen icke för en anslagshöjning av den storlek, som fordras
för ett genomförande av SFS:s förslag. Ej heller den av garantilånenämnden
föreslagna anslagsökningen synes mig möjlig att genomföra i nuvarande
läge. Med hänsyn till den särskilda tyngd, som vid budgetavvägningen
måste tillmätas anspråken på en vidgning av naturastipendieringen,
anser jag mig dock böra för nästa budgetår föreslå en så kraftig höjning
av anslaget som med 1 700 000 kronor. Då jag anser en fortsatt successiv
utvidgning av naturastipendieringen angelägen, räknar jag med behov av
ytterligare anslagsförstärkningar under påföljande budgetår. Enligt mina
beräkningar kan med den anslagshöjning, som jag nu föreslagit, utdelas 845
nya stipendier under nästa läsår. Detta innebär en ökning av antalet nya
stipendier med 155 i jämförelse med innevarande läsår. Antalet nya stipendier
under nästa läsår kan beräknas motsvara drygt 17 procent av totalantalet
nyinskrivna mot 14 procent innevarande läsår.
Såsom garantilånenämnden föreslagit torde anslagsmedlen till statsstipendienämndernas
förvaltningskostnader böra ökas med 11 000 kronor
och anslagsmedlen till Kungl. Maj:ts disposition minskas med 6 000 kronor.
Den ökning med 5 000 kronor av utgifterna under anslaget, som föranledes
härav, bör täckas inom den av mig i det föregående föreslagna anslagshöjningen.
Till stöd för de i motionerna 1:2^7 och II: 413 gjorda yrkandena har anförts
huvudsakligen följande.
Det måste betraktas som en angelägenhet av stor vikt för samhället att
undanröja de ekonomiska studiehindren för studielämpad ungdom vid
tillträdet till universitet och högskolor. Studentstatistiska undersökningen
1952, Sveriges förenade studentkårers årliga skrivelser till Kungl. Maj:t
samt de opinionsyttringar som företagits av Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund och Socialdemokratiska studentförbundet ha klart belyst,
att sådana studiehinder i betydande utsträckning ännu kvarstå. Därutöver
bär klarlagts att den eftersträvade demokratiseringen av den högre undervisningen
icke enbart eller ens i huvudsak torde kunna uppnås genom
en förbättring av lånemöjligheterna. Det psykologiska motståndet mot
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 19-56
55
låneformen torde fortfarande vara starkt just bland de folkgrupper från
vilka man genom denna stödform ville främja en ökad rekrytering. SFS
framhåller dessutom att alla företagna utredningar visar att den växande
studieskuldsättningen huvudsakligen trycker en begränsad grupp studenter
och yngre akademiker. För denna begränsade grupp är den ökande skuldsättningen
ytterst betungande. Dess konsekvenser torde ännu inte ha
framträtt i full utsträckning. Även av sociala skäl och ur rättvisesynpunkter
framstår sålunda en alltför stor tyngdpunkt vid låneformen såsom föga
tillfredsställande.
Vid 1950 års riksdag fattades på grundval av studentsociala utredningens
förslag principbeslut om riktlinjer för den framtida utformningen av de
student sociala stödåtgärderna, innebärande i fråga om det direkta stödet
att detta inriktas på ett utbyggande av stat sstipendier och studielån i kombination.
Som riktpunkt för stipendieringen fastställdes att s. k. naturastipendier,
innefattande fri kost och logi under halva studietiden, skulle
finnas tllgängliga för 26 procent av de studerande, vilket var ungefärligen
det antal som var i behov av stipendiestöd samtidigt som de fyllde kraven
på god studiebegåvning.
Anslaget till naturastipendier har sedermera successivt utbyggts. Vid
1954 års riksdag beslöts som en etapp i utbyggnaden en höjning av anslaget
med den uttryckliga målsättningen för läsåret 1954/55 att de obemedlade
nyinskrivna studerande som hade ett, genomsnitt sbetyg av AB skulle kunna
få stipendium. Innevarande läsår ha 690 nya stipendier kunnat utdelas,
vilket, enligt garantilånenämndens beräkningar, medfört att 71 procent av
de enligt 1954 års riksdagsbeslut stipendiekompetenta sökande kunnat erhålla
stipendium. Garantilånenämnden har i år föreslagit en anslagshöjning
med sikte på att utdela 1 014 nya stipendier, vilket skulle vara till fyllest
för att fullfölja 1954 års riksdagsbeslut. Med hänvisning till det statsfinansiella
läget har i statsverkspropositionen föreslagits en anslagshöjning, som
beräknas medge 845 nya stipendier.
Strävandena att demokratisera den högre undervisningen böra främst
inriktas på en ökad stipendiering i första hand med sikte på att skyndsamt
förverkliga 1950 års riksdagsbeslut. De senaste årens kraftiga utbyggnad
av anslaget till naturastipendier samt chefens för ecklesiastikdepartementet
i statsverkspropositionen uttalade önskan om en fortsatt utvidgning under
de närmaste budgetåren måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.
Starka skäl tala emellertid för att redan i år genomföra åtminstone den
utbyggnadsetapp som 1954 års riksdagsbeslut representerar, särskilt som
denna etapp med hänsyn till att stipendietiden i de flesta fall är tre år
når en viss avslutning med budgetåret 1956/57.
I motionerna I:/+21 och 11:513 har, såvitt här är i fråga, anförts bland
annat följande.
Olika begåvningstyper böra få en för var och en avpassad utbildning
oavsett ekonomiska och geografiska förutsättningar. Denna principiella
inställning till de ungas rätt att förverkliga sina anlag kan inte göra halt
utanför universitetens och högskolornas portar. Även ur samhällsekonomisk
synpunkt måste det synas riktigt att tillvarata de begåvningar som lämpar
sig för akademisk utbildning. Inte minst den nuvarande bristen på arbetskraft
av detta slag accentuerar ett sådant krav. Utvecklingen hittills har
emellertid inte gått i den riktning, som de allmänt omfattade principerna
56
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
skulle tyckas anvisa. Bland annat illustreras detta av socialgruppssammansättningen
av studentkårerna vid våra universitet och högskolor. Även om
man inte anser att exakt proportionalitet mellan socialgruppssammansättningen
vid studentkårerna och i samhället är en garanti för att alla begåvningar
tillvaratas, måste dock nuvarande relationer i detta hänseende sägas
vara uttryck för att landets begåvningsresurser icke rationellt utnyttjas.
De senaste decennierna har denna tendens accentuerats. 1931 kom sålunda
II, 5 procent av de studerande vid universitet och högskolor från socialgrupp
III. 1951 kom endast 9,4 procent från dessa befolkningsskikt. Som jämförelse
kan nämnas att socialgrupp III för närvarande utgör över hälften av
landets befolkning.
Det finns många vägar att nå detta mål. Vilka vägar som helst kan dock
icke anträdas. Hänsyn måste tas till de studerandes frihet både vid valet av
studieväg, under själva studierna och vid valet av yrke. Sådana åtgärder får
inte vidtas från samhällets sida, som inskränker denna frihet. Samhälleliga
åtgärder på detta område skall vidare syfta till att ge studiebegåvningar ur
olika befolkningsgrupper samma chans genom att eliminera olikheter i de
ekonomiska förutsättningarna för sådana som lämpar sig för denna form
av utbildning. Ekonomisk hjälp under studietiden skall därför i första hand
lämnas till studiebegåvningar som är handikappade i ekonomiskt avseende.
Mot bakgrunden av en sådan principiell inställning till valet av samhälliga
åtgärder på detta område avvisar vi det socialdemokratiska studentförbundets
krav på studielön, d. v. s. en generell utbetalning av statsmedel till studerande
vid universitet och högskolor oavsett studielämplighet och ekonomiska
förutsättningar. En sådan skulle för övrigt öka statsverkets utgifter
med hundratalet miljoner kronor per år och säkerligen inte gagna sitt syfte.
Det kan inte heller ligga i individens intresse att få sin frihet beskuren
genom den kontroll som i så fall bleve nödvändig från samhällets sida. Det
kan också finnas en risk för att staten på denna väg ingriper dirigerande,
när det gäller studievägsvalet med hänsyn till tillfälliga fluktuationer på
arbetsmarknaden.
Vägarna måste i stället vara följande: en vidgad natura- och forskningsstipendiering
under studietiden, så att ekonomiskt handikappade ungdomar
med studiebegåvning inte avskräcks från akademisk utbildning, liberalare
villkor än för närvarande i fråga om kreditgaranti för studielån, slopande
av de kvarvarande obligatoriska elevavgifterna vid universitet och högskolor,
skattefrihet för amorteringar på studieskulder och för studieunderstöd.
Den viktigaste åtgärden för att eliminera de orättvisor som består i olikheter
i de ekonomiska förutsättningarna för studiebegåvningar ur olika befolkningsgrupper
är kraftig utvidgning av naturastipendieringen. Genom
riksdagens principbeslut 1950 uttalades anslutning till student-sociala utredningens
målsättning att ungefär var fjärde student borde stipendieras.
Professor C. E. Quensel har gjort en undersökning av föräldrarnas bidragsförmåga.
Enligt denna skulle 33 procent av studenterna vara tvungna
att helt finansiera, sina studier på annat siitt än genom bidrag från föräldrar
eller genom utnyttjande av egna tillgångar och följaktligen vara i särskilt
behov av stipendiestöd. Efter reduktion med 20 procent för sådana
stipendiebehövande som icke kan beräknas kunna styrka tillfredsställande
studielämplighet kan antalet erforderliga stipendier beräknas till 26 procent
av de nyinskrivna i varje årgång av de nyinskrivna vid universitet och
högskolor.
57
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Vi anser att denna målsättning — stipendier^ av en fjärdedel av de nyinskrivna
studenterna — soin tidigare fastslagits av saväl student-sociala
utredningen som statsmakterna och som ytterligare understrukits av professor
Quensels ovan refererade beräkningar, nu bör förverkligas. Den bör
också läggas till grund för anslagsberäkningen för naturastipendier under
budgetåret 1956/57.
En beräkning för budgetåret 1956/57 med denna målsättning som utgångspunkt
ger vid handen att sammanlagda antalet naturastipendier bör
uppgå till 2 769 och anslagsbehovet till 6 479 000 kronor.
I motionen II: 106 har anförts bland annat följande.
Kravet om förbättrade ekonomiska villkor har förts fram gång efter annan.
Det har bland annat lett till att naturastipendier införts för studerande
vid universitet och högskolor, och vid 1954 års riksdag företogs en viss utbyggnad
av stipendieväsendet.
Trots detta är det nuvarande läget högst otillfredsställande, vilket bland
annat tagit sig uttryck i att de socialdemokratiska studenterna under föregående
år vid en uppvaktning ställt kravet om införandet av en studielön,
som verksamt skulle bidraga till att få slut på det överklassmonopol som
den högre utbildningen i dag i allt väsentligt ännu är.
Vi understödjer kravet om studielön, vilket vi för övrigt framfört i tidigare
riksdagsmotioner, och anser att sådan snarast skall införas. Som en
övergångsåtgärd anser vi emellertid, att en väsentlig utvidgning av naturastipendiernas
antal måste företagas.
Den ökning som föreslås i årets statsverksproposition är synnerligen rmga,
och normen att stipendier endast skall utgå till obemedlade studerande med
utpräglad studiebegåvning blir gällande. Det innebär, att många studiebegåvade
avstänges från möjligheten att erhålla den hjälp, som naturastipendiet
innebär, och fortsatta ökade ekonomiska svårigheter för den del av vår
ungdom, som utan ekonomiskt stöd från föräldrahemmet söker skaffa sig
högre utbildning.
I motionen 11:386 har anförts bland annat följande.
Jämfört med garantilånenämndens äskande innebär departementschefens
förslag en nedskärning med 395 000 kronor. Sveriges förenade studentkårer
(SFS) har hemställt att anslaget till naturastipendier måtte utgå med
6 479 000 kronor. Vid sin beräkning har SFS förutsatt stipendieringens omfattning
till 26 procent av antalet nyinskrivna i enlighet med studentsociala
utredningens förslag.
Att de statliga naturastipendierna ingår som ett ytterst viktigt led i de
studentsociala stödåtgärderna har flera gånger fastslagits av statsmakterna.
Ggnom riksdagens principbeslut 1953 drogs riktlinjerna upp för eu successiv
utbyggnad av det statliga stipendiesystemet. Genom 1954 års beslut möjliggjordes
en viss uppmjukning av det ena av de bada behörighetskraven, nämligen
betygskravet. Avsikten var att anslagshöjningen skulle möjliggöra eu
sänkning av betygskravet till AF-nivån från tidigare AD +.
Under de senaste åren har flera faktorer bidragit till att speciellt accentuera
vikten av att naturastipendiesystemet snabbt ut bygges i enlighet
med den målsättning, som tidigare riksdagsbeslut angivit. De stora årskullarna
har medfört eu kraftigt stegrad studentexamination, vilken med
säkerhet kommer att stegras ytterligare de närmaste åren. Mot bakgrunden
av den stora bristen på akademiskt utbildad arbetskraft inom en rad om
-
58
Statsutskottets utlåtande nr 7S år 1956
råden är denna ökning av studentexaminationen glädjande. Det senaste
arets 90-procentiga ökning av antalet ansökningar till naturastipendier visar
dock att det i alltfler hem knyts förhoppningar till de statliga naturastipendierna
när det gäller att möjliggöra för ungdomar i abiturientklasserna
att övergå till universitets- och högskolestudier. Kan icke antalet stipendier
ökas i proportion till antalet i författningens mening kompetenta sökande
riskerar man att en hel del utbildningsområden går miste om den andel av
studenterna, som där skulle behövas. Nuvarande bristsituation inom olika
omiaden har redan tvingat statsmakterna att vidtaga en serie stödåtgärder.
Såväl av SFS:s ovannämnda skrivelse som av garantilånenämndens äskande
framgår att 1955 års anslag icke innebar någon utbyggnad av stipendiesystcmet.
Medan 80 procent av de kompetenta sökandena år 1954
kunde erhålla stipendium sjönk siffran till 71 procent år 1955. Detta är
desto mer anmärkningsvärt som statsstipendienämnderna måst tillämpa
ytterst rigorösa behörighetsvillkor. Var betygsgränsen för närvarande ligger
har redan berörts. Beträffande den ekonomiska prövningen gäller att
stipendiaten enligt bestämmelserna skall vara obemedlad. Om i detta sammanhang
avses en student som är hänvisad att uteslutande finansiera sina
studier på annat sätt än genom bidrag från anhöriga, så innebär detta att
man ej kunnat lata gränsen ga mellan obemedlade och mindre bemedlade
utan varit tvungen att dra den inom gruppen obemedlade.
Arets anslag har räckt till att stipendiera 14 procent av de nyinskrivna
vid universitet och högskolor, som lyder under ecklesiastikdepartementet.
I statsverkspropositionen beräknas det nu framlagda förslaget möjliggöra
en 17-procentig stipendiering av de nyinskrivna. Det har såväl av studentsociala
utredningen som av 1952 års studentstatistiska undersökning och de
utredningar som bilogades SFS:s ovan nämnda framställning klart framgått
att ungefär var fjärde student är i direkt behov av statligt studiestöd. Riksdagens
beslut ar 1953 och 1954 innebar att denna målsättning angavs för
utbyggnaden av naturastipendieringen. Departementschefen betonar också
i ar vikten av att denna målsättning snarast förverkligas.
De motiv som legat till grund för statsmakternas principbeslut om en
kraftig utbyggnad av stipendiesystemet äger oförändrad giltighet. En ökad
stipendiering skulle göra det lättare för obemedlade ungdomar att påbörja
och genomföra akademiska studier utan en betungande skuldsättning. Man
bor i detta sammanhang erinra om de sociala olägenheter, som följer av
den trots den ökade stipendieringen alltjämt växande studieskuldsättningen.
Det borde dessutom kunna övervägas om ej gränsen för stipendiegivningen
borde vidgas så att ej mindre bemedlade helt utestänges.
Mot bakgrunden av vad här framförts synes det oss ytterst angeläget att
årets anslag avpassas sa, att riksdagens tidigare principbeslut förverkligas,
, speciellt som detta redan skett vid en del av de högre läroanstalterna,
nämligen de under jordbruksdepartementet hörande, där sedan läsåret
1955/56 över 25 procent av de nyinskrivna studerandena kunnat tilldelas
stipendier.
Skulle med hänsyn till budgetläget en sådan anslagshöjning anses omöjlig
måste såvitt vi förstår garantilånenämndens förslag obeskuret bifallas
om icke riksdagens tidigare principbeslut skall äventyras. Redan fjolårets
anslagssumma innebar en försämring mot 1954 vad avser det procentuella
antalet utdelade stipendier i förhållande till antalet i författningens mening
kompetenta sökande.
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
59
Utskottet har vid sin prövning av detta ärende ansett sig i fråga om
anslagsavvägningen för nästa budgetår böra biträda departementschefens
förslag, som innebär en så kraftig höjning av anslaget som med 1 700 000
kronor, och avstyrker alltså bifall till de i ämnet väckta motionerna, såvitt
dessa avse anslagsbeloppet. Utskottet, som icke heller är berett att tillstyrka,
att riksdagen skulle såsom i motionerna I: 247 och II: 413 påyrkats
avlåta skrivelse till Kungl. Maj:t i före varande ämne, vill emellertid liksom
de två närmast föregående åren och i anslutning till vad departementschefen
därom anfört understryka angelägenheten av att — i den mån
det ekonomiska läget så medgiver — naturastipendiesystemet successivt
utbygges i riktning mot det slutmål, som angivits för det direkta statliga
stödet till förevarande kategorier av studerande. Departementschefen har
framhållit, att vid ett bifall till vad han förordat kunde antalet nya stipendier
under nästa läsår beräknas komma att motsvara drygt 17 procent av
totalantalet nyinskrivna mot 14 procent innevarande läsår. Enligt vad
utskottet inhämtat har garantilånenämnden i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 22 mars 1956 inkommit med förslag till fördelning av förevarande
anslag för nästa budgetår. Av skrivelsen framgår, att behovet av fortsatta
stipendier med stöd av numera tillgängliga uppgifter kan beräknas lägre än
vad som angivits i garantilånenämndens hösten 1955 avgivna petita och
att med hänsyn härtill antalet nya stipendier nu torde kunna uppskattas
till 936 mot av departementschefen under ifrågavarande punkt angivna
845. Detta innebär, att antalet nya stipendier under nästa läsår kommer
att motsvara cirka 19 procent av totalantalet nyinskrivna. Med en fortsatt
utbyggnad i denna takt av naturastipendiesystemet kan antalet nya
stipendier inom de närmast kommande åren uppbringas till den tidigare
angivna målsättningen av 26 procent av samtliga nyinskrivna.
I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att antalet studerande,
som kunna få studielån med statlig kreditgaranti genom riksdagens bifall
till Kungl. Maj:ts den 27 januari 1956 avlåtna proposition nr 50, kommer
från och med nästa budgetår att i det närmaste fördubblas.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i övrigt framställda förslag ha
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Utskottet får alltså hemställa,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 247 och II: 413
såvitt de avse anslagsbeloppets storlek — samt motionerna
I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, II: 106 samt II: 386,
till Gemensamma universitctsändamak Natur astipendier åt
studerande vid universiteten m. jk läroanstalter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 4 480 000
kronor;
60
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
b) att motionerna 1:247 och 11:413 — såvitt de avse
skrivelse till Kungl. Maj:t — icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
47:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
125, s. 286), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
48:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. Kungl. Maj:t har (punkt 126,
s. 286 och 287) föreslagit riksdagen att till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 680 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Regnéll och Braconier väckt motion (II: 544), vari
hemställts, att riksdagen måtte till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1956/57 anvisa ett med 240 000 kronor förhöjt reservationsanslag av
1 920 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.
Av kanslern för rikets universitet framställt förslag om ökning av
det nuvarande antalet stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, nämligen med 26 licentiandstipendier och 27 doktorandstipendier
har departementschefen ansett sig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka.
Det i motionen II: 544 framställda yrkandet överensstämmer med kanslerns
ovanberörda förslag. Beträffande motiveringen för det motionsvis
gjorda yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet, som icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det i motionen
II: 544 gjorda yrkandet, biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 544, till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av liögre vetenskapliga
studier för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 680 000 kronor.
61
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
49:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127,
s. 287), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
50:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 287 och 288), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kronor.
51 :o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande
av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 288 och 289), vilket innebär
en anslagshöjning med 28 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 691 000 kronor.
52:o) Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning.
Kungl. Maj:t har (punkt 130, s. 289—291) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring i personalförteckningen för de
kliniska forskartjänsterna, som föranledes av vad departementschefen anfört,
dels godkänna av departementschefen angiven stat för de kliniska forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57,
dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. fl.
(I: 426) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin m. fl. (II: 518),
i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte inrätta fem
nya särskilda forskningsläkartjänster för klinisk forskning samt under
punkten 130, Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning, anvisa
ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Förevarande anslag, som första gången upptagits på riksstaten för innevarande
budgetar, är nu uppfört med 107 000 kronor. Ur anslaget bestrides
kostnaderna för fem kliniska forskartjänster i lönegraden Ce 30. Statens
medicinska forskningsråd har hemställt, att antalet forskningsläkartjänster
utökas med ytterligare fem och att härför erforderliga medel anvisas för
nästa budgetår. Departementschefen har tillstyrkt bifall till inrättande av
ytterligare två tjänster.
Det i motionerna 1:426 och II: 518 framställda yrkandet, såvitt här är
i fråga, överensstämmer med forskningsrådets ovanberörda förslag. Beträffande
motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen
II: 513.
Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med 53 000
kronor.
o Utskottet. Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört med avseende
a inrättandet av nya docentbefattningar vid medicinska fakulteten
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är
i fråga.
Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 426 och II: 518, såvitt
här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,
som föranledes av vad departementschefen i det föregående
anfört;
b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
160 000 kronor.
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis........
2. Reseersättningar, förslagsvis ......
129 000
30 000 159 000
100
900 1 000
Summa kronor 160 000
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
63
53 ro) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 291 och
292), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
54:o) Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 292), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Extra utgifter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
55 :o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 133, s. 292) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler m. fl.
(I: 99) och den andra inom andra kammaren av herr Sundström m. fl. (II:
111), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att till Stockholms högskolors
rektorskonvent såsom bidrag till den akademiska musikverksamheten
vid Stockholms högskolor bevilja ett årligt reservationsanslag å
15 000 kronor, avsett att fördelas med 3 000 kronor till Stockholms studentsångarförbund,
9 000 kronor till Stockholms akademiska orkesterförening
och 3 000 kronor till Akademiska kören.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Ett av kanslern för rikets universitet framställt
förslag om medelsanvisning å 15 000 kronor till understödjande av den akademiska
musikverksamheten vid Stockholms högskolor har departementschefen
ansett sig icke för nästa budgetår kunna tillstyrka.
I motionerna I: 99 och II: 111 har anförts bland annat följande.
Såsom universitetsort intager Stockholm numera en med Uppsala och
Lund fullt jämförbar ställning. Antalet studenter vid högskolorna i Stockholm
uppgår sålunda till omkring 8 000 mot cirka 5 000 i Uppsala och
cirka 4 000 i Lund. Splittringen på ett flertal högskolor i Stockholm har
emellertid — i förening med otillräckliga materiella resurser — medfört att
64
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
det akademiska livet icke kunnat nå tillnärmelsevis samma utveckling som
vid de båda äldsta statsuniversiteten. Det år 1944 tillskapade Stockholms
högskolors rektorskonvent — med uppgift att verka för ett rationellt samarbete
mellan högskolorna — har endast i blygsam omfattning kunnat
tillgodose angelägna gemensamma universitetsändamål. Särskilt har den
akademiska musikverksamheten i Stockholm på senare år fått arbeta under
ytterst bekymmersamma villkor.
Akademisk musik utövas i huvudstaden främst inom tre organisationer,
nämligen Stockholms studentsångarförbund, grundat 1905, Stockholms akademiska
orkesterförening, grundad 1922, samt Akademiska kören, grundad
1931. Verksamheten inom dessa sammanslutningar avser att samla studenter
och studentskor vid Stockholms högskolor till aktivt utövande av
musik dels för att bereda deltagarna tillfälle att fördjupa sin kunskap om
och inlevelse i musiken, dels ock för att genom konserter och framträdanden
vid högtidligheter av officiell och särskilt akademisk art bidraga till
ett berikande av det allmänna musiklivet inom huvudstaden, ävensom, när
möjligheter härtill förefinnas, genom konsertresor såväl inom som utom
det egna landet sprida kännedom om svensk akademisk musikkultur och
svensk musik.
Att upprätthålla en fortgående verksamhet av detta slag kräver emellertid
vissa ekonomiska resurser. Viktiga poster på utgiftssidan äro hyra för
repetitionslokaler, anskaffning av noter och instrument samt arvoden till
dirigenter, repetitörer och — i begränsad utsträckning — till yrkesmusiker
som förstärkning vid konserter. Dessa kostnader hava under senare år
avsevärt stegrats. En del av nämnda utgifter har tidigare i vissa fall kunnat
täckas genom konsertverksamhet, men detta är numera icke möjligt i
samma utsträckning som förut på grund av ökade omkostnader vid offentliga
framträdanden och hårdare konkurrens om konsertpubliken.
I Uppsala och Lund liksom i de nordiska grannländernas universitetsstäder
stå avsevärda anslag till det akademiska musiklivets förfogande.
Sålunda bekostas i Uppsala Akademiska kapellets verksamhet helt av universitetet,
som håller övningslokal (Musicum), orkesterbibliotek, dirigent
(Ca 25) och vaktmästare, betalar erforderliga fackmusiker samt dessutom
ur fonder och löpande anslag lämnar årliga bidrag med cirka 3 000 kronor.
— Studentkårerna stå helt för Uppsala studentkårers allmänna sångförenings
utgifter. Denna förening har även rätt stora stipendiefonder.
Akademiska kapellet i Lund äger egna lokaler — kansli och repetitionssal
— eget omfattande bibliotek, egna såväl stråk- som biåsinstrument samt
slaginstrument jämte två flyglar. Beträffande instrumentanskaffningen
må i detta sammanhang framhållas, att riksdagen på därom gjord framställning
år 1947 beviljade ett anslag om 6 500 kronor för inköp av en förstklassig
konsertflygel samt att för samma ändamål från universitetets reservfond
utanordnades ett extra anslag av 1 500 kronor. I övrigt åtnjuter Akademiska
kapellet från universitetet ett särskilt materialanslag, för närvarande
uppgående till 5 400 kronor per läsår. Detta anslag användes till
inköp av instrument, noter, strängar och noi ställ m. m. samt för engagerande
vid konserter av erforderliga yrkesmusiker ävensom till förekommande
reseersättningar. Från universitetets reservfond utanordnas dessutom
medel till hjälp för inköp av instrument samt understundom extra
anslag, då det ordinarie materialanslaget icke räckt till. — Lunds studentsångarförening
har egna repetitionslokaler samt ett årligt anslag av 1 000
kronor från Akademiska föreningen (universitetets studentkår).
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
65
För de akademiska musikorganisationerna i Stockholm ha hittills regelbundna
anslagsmedel icke stått till förfogande. Från de olika högskolorna
och studentkårerna ha tid efter annan utanordnats varierande belopp av
begränsad storleksordning. Sålunda ha Stockholms studentsångarförbund
och Stockholms akademiska orkesterförening för senaste räkenskapsår erhållit
vardera 500 kronor från högskolor, medan Akademiska kören under
nämnda år uppburit sammanlagt 700 kronor från högskolor och kår. Under
tidigare år ha bidragen till de tre akademiska musiksammanslutningarna
sammanlagt aldrig överskridit 2 800 kronor från högskolorna och 1 050
kronor från kårerna. Högskolornas befogenhet att ur anslagsmedel lämna
sådana bidrag måste i flera fall betecknas såsom tveksam. När musiksammanslutningarna
medverkat vid akademiska högtider, har i regel ersättning
utgått för direkta utlägg. Alla tre musiksammanslutningarna upptaga
årsavgifter av sina medlemmar.
Enligt vår uppfattning tala starka skäl för omedelbart ekonomiskt bistånd
från det allmännas sida till den hårt beträngda akademiska musikverksamheten
i Stockholm. Förr eller senare torde fasta tjänster, liknande
de i Uppsala och Lund föreliggande, för ändamålet böra inrättas. Även de
nu provisoriskt lösta lokalfrågorna kräva därvid särskild uppmärksamhet.
I avvaktan härå framstår det såsom ytterst angeläget, att den hittills på
frivillighetens väg mödosamt uppbyggda verksamheten icke av ekonomiska
skäl måste avsevärt inskränkas. Att åstadkomma någon nämnvärd förbättring
genom ökning av de nu utgående medlemsavgifterna lärer icke
vara möjligt, oavsett att en sådan utväg eljest ter sig föga. tilltalande.
Särskilt må framhållas, att den högt kvalificerade konstnärliga ledning,
som kräves för framgångsrik akademisk musikverksamhet, icke kan påräknas
utan skäligt vederlag. Det lyckliga förhållandet, att en så utomordentlig
kraft som den nyligen bortgångne professorn Oskar Lindberg under
mer än trettio år utan någon som helst ersättning ställde sig till förfogande
som ledare för Stockholms akademiska orkester, lär icke kunna inom
någon av sammanslutningarna vinna efterföljd för framtiden. I och för sig
förefaller det också mer än rimligt, att för den akademiska musikverksamheten
bland Stockholms åttatusen studenter anvisas medel, som i storleksordning
närma sig vad ett ordinärt stockholmsläroverk har till förfogande
för sin musikundervisning.
Utskottet, som i anledning av motionerna I: 99 och II: 111 velat vitsorda
betydelsen av den uppgift de ovannämnda musikaliska sammanslutningarna
ha att fylla icke blott inom det akademiska livet utan även inom samhällslivet
i övrigt, har likväl icke funnit sig böra tillstyrka bifall till de
ifrågavarande motionerna. Utskottet vill emellertid ifrågasätta huruvida
icke visst bidrag till ändamålet lämpligen kan ställas till förfogande ur
lotterimedelsfonden.
På grund av vad sålunda anförts och med biträdande av vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 99 och II: 111, till Bidrag
till Stockholms högskolors rektor skonvents verksamhet för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.
5 — Jlihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sajnl. Nr 78
66
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Uppskjutna frågor m. m.
56 :o) Tidigare behandlade frågor. Beträffande punkterna 134—160
under ifrågavarande avsnitt har utskottet tidigare avgivit utlåtande (nr 55).
Härom har utskottet velat
erinra.
57:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under följande punkter, nämligen
punkten 76: Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader,
punkten 104: Bidrag till Stockholms högskola samt
punkten 107: Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 17 april 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid jörestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Näsström,
Boman, Hesselbom, Pålsson, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson,
Ragnar Persson, Thun, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark och
herr Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken Elmén, herrar Petterson
i Degerfors, Staxäng, Johansson i Mysinge, Jansson i Kalix, Karlsson i Olofström,
fröken Vinge, herrar Blidfors, Andreasson och Helén;
dock att herr Holmqvist deltagit i stället för herr Leander vid behandlingen
av punkten 46 och herr Cassel i stället för herr Staxäng vid behandlingen
av punkterna 46—57.
Reservationer
1) vid punkten 1 (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Ohlon,
Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén, fröken Vinge och
herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Av den»
och slutar med »till detsamma», bort ersättas med text av följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 67
»Av den medicinska fakultetens docentbefattningar är för närvarande
endast en avsedd att företrädesvis stå till förfogande för kliniskt ämne.
Vederbörande universitetsmyndigheter i Uppsala och kanslern för rikets
universitet ha hemställt om inrättande av ytterligare två dylika befattningar
från och med nästa budgetår. Departementschefen har emellertid
för sin del förordat inrättandet av allenast en ny docentbefattning för kliniskt
ämne. Det i motionerna 1:426 och 11:518, såvitt här är i fråga,
gjorda yrkandet överensstämmer med kanslerns och universitetsmyndigheternas
förslag. Utskottet finner det synnerligen angeläget, att den medicinska
fakultetens docentinstitution förstärkes i syfte främst att på det
kliniska området bereda kvalificerade vetenskapsidkare ökade forskningsmöjligheter.
Utskottet anser sig därför böra tillstyrka bifall till det i nyssnämnda
motioner gjorda yrkandet, vilket för Uppsala universitets del innebär
tillkomsten av utöver vad Kungl. Maj:t förordat en docentbefattning
för kliniskt ämne.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit böra de i avlöningsstaten
för Uppsala universitet ingående anslagsposterna till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg ökas med i avrundade
tal respektive 17 300 kronor och 4 200 kronor samt avlöningsanslagets
slutsumma uppföras med (12 405 000 + 21 500 =) 12 426 500 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 426 och II: 518,
såvitt här är i fråga, samt med avslag å motionerna I: 95
och II: 113,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som
föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 4 075 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 812 000
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis..................... 190 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................... 3 507 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 894 300
Summa kronor 12 478 600
68
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Särskilda uppbördsmedel
1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel
samt inskrivnings- och
kallelsepenningar, i runt tal...... 3 000
2. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600
3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer....... 6 500 52 100
Nettoutgift kronor 12 426 500
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 12 426 500 kronor;»
2)vid punkten 7 (Lunds universitet: Avlöningar)
a) av herr Blidfors och fröken Vinge i vad avser utskottets yttrande
och förslag beträffande motionerna I: 96 och II: 96 angående omvandling
av precepturen i ekonomisk historia till en professur i ämnet;
b) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Med
hänvisning» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet
sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt
här är i fråga — påyrkats, tillstyrka att vid Lunds universitet inrättas
utöver den vid medicinska fakulteten av Kungl. Maj:t föreslagna nya
docentbefattningen i kliniskt ämne ytterligare en dylik tjänst.
På grund härav torde de i avlöningsstaten för Lunds universitet ingående
anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och till
rörligt tillägg böra ökas med i avrundade tal respektive 17 300 kronor och
4 200 kronor samt avlöningsstatens slutsumma uppföras med (11 630 000
+ 21 500 =) 11 651 500 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 426 och II: 518,
såvitt här är i fråga, samt med avslag å motionerna I: 96
och II: 96, I: 97 och II: 107, I: 98 och II: 108 samt I: 240
och II: 419, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Lunds universitet, som
föranledes av vad utskottet anfört;
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
69
b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 3 709 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 3 050 000
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,
förslagsvis .................... 86 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 3 099 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1710700
Summa kronor 11 655 000
Särskilda uppbördsmedel
Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster
............._3 500
Nettoutgift kronor 11 651 500
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 651 500 kronor.»
3) vid punkten lJf (Göteborgs universitet: Avlöningar) av herrar Ohlon,
Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén, fröken Vinge och
herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Med
hänvisning» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet
sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt
här är i fråga — påyrkats, tillstyrka, att vid Göteborgs universitets medicinska
fakultet inrättas utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna nya docentbefattningarna
ytterligare en dylik tjänst.
På grund härav torde de i avlöningsstaten för Göteborgs universitet ingående
anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
till rörligt tillägg böra höjas med i avrundade tal respektive 17 800 kronor
och 4 200 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma uppföras med
(4 475 000 + 22 000 =) 4 497 000 kronor.»
70
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt
här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Göteborgs universitet,
som föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 1 676 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ 1 031 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 674 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 839 200
Summa kronor 5 221 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av
de kliniska amanuenserna ................ 155 600
2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska
fakulteten .............................. 400 000
3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 164 400
4. Studentinskrivnings- och examinationsavgif
ter
samt diverse inkomster................ 4 000
Summa kronor 724 000
Nettoutgift kronor 4 497 000
c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 497 000 kronor;»
4) vid punkten 21 (Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar)
a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 34 börjar med »Med hänvisning»
och på s. 35 slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
71
»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet
sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt
här är i fråga — påyrkats, tillstyrka, att vid karolinska institutet inrättas
utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna nya docentbefattningen i kliniskt
ämne ytterligare en dylik tjänst.
På grund härav torde de i avlöningsstaten för karolinska institutet ingående
anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och
till rörligt tillägg böra ökas med i avrundade tal 18 400 kronor och 4 400
kronor samt avlöningsstatens slutsumma uppföras med (5 582 200 +
+ 22 800 =) 5 605 000 kronor.»;
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:426 och II: 518,
såvitt här är i fråga, ävensom med avslag å motionerna
I: 285 och II: 430, såvitt de avse medelsanvisning, samt
I: 287 och II: 434
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1 812 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 987 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1911200
4. Rörligt tillägg, förslag sms ................ 919 900
Summa kronor 5 631 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 4 000
2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 8 000
3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . . 14 000
Summa kronor 26 000
Nettoutgift kronor 5 605 000
72
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
5 605 000 kronor;»
b) av fröken Vinge i vad avser utskottets yttrande och förslag beträffande
motionerna I: 285 och II: 430 angående professur i bampsykiatri;
5) vid punkten SO (Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar)
a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort i anledning
av motionerna I: 244 och II: 444 tillstyrka att tandläkarhögskolans i Stockholm
avdelning för odontologisk ortopedi erhåller viss personalförstärkning
från och med nästa budgetår, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 45, som börjar med »I avsaknad»
och slutar med »till övervägande», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet finner det emellertid uppenbart att starka skäl tala för att
en viss omedelbar — om ock mera provisorisk — upprustning av omförmälda
avdelning kommer till stånd i avvaktan på att slutligt förslag framlägges
rörande avdelningens definitiva organisatoriska utformning. I sådant
avseende vill utskottet i anslutning till motionerna I: 244 och II: 444 förorda,
att från och med nästa budgetår en avdelningstandläkartjänst i Ce 24
inrättas, avsedd för käkortoped, samt att till avdelningen knytes ett laboratoriebiträde
i Ce ll. Kostnaderna härför uppgå till i runt tal sammanlagt
26 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal torde böra höjas med i runt tal 21 000 kronor, anslagsposten till
rörligt tillägg med i runt tal 5 000 kronor och avlöningsanslagets slutsumma
uppföras med (3 135 000 + 26 000 =) 3 161 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 244 och II: 444,
a) bemyndiga Kungl. Maj.-t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1956/57:
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956 73
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 683 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 850 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 173 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 455 000
Summa kronor 3 161 000
c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 3 161 000
kronor.»
b) av herrar Skoglund i Doverstorp och Staxäng;
6) vid punkten 46 (Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter)
a) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,
fröken Vinge och Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga — vilka motioner beträffande
yrkandet i fråga om anslagsbeloppet överensstämma med hemställan
i motionen II: 106 samt med ett i motionen II: 386 i första hand
framställt förslag — samt att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
förordat en anslagshöjning för budgetåret 1956/57 med 1 700 000 kronor.
Vid bifall härtill kan enligt vad departementschefen uppgivit antalet nya
stipendier under nästa läsår beräknas komma att motsvara drygt 17 procent
av totalantalet nyinskrivna mot 14 procent innevarande läsår. Enligt
vad utskottet inhämtat har garantilånenämnden i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 22 mars 1956 inkommit med förslag till fördelning av förevarande
anslag för nästa budgetår. Av skrivelsen framgår, att behovet av
fortsatta stipendier med stöd av numera tillgängliga uppgifter kan beräknas
lägre än vad som angivits i garantilånenämndens hösten 1955 avgivna
petita och att med hänsyn härtill antalet nya stipendier nu torde kunna
uppskattas till 936 mot av departementschefen under ifrågavarande punkt
angivna 845. Detta innebär, att antalet nya stipendier under nästa läsår
kommer att motsvara 19 procent av totalantalet nyinskrivna.
Härmed är emellertid den målsättning, som tidigare fastslagits av såväl
studentsociala utredningen som av statsmakterna — stipendiering av en
fjärdedel av de nyinskrivna studenterna — icke förverkligad. Utskottet får
för sin del framhålla, att då det gäller universitets- och högskolestudier en
kraftig höjning av naturastipendieringen enligt utskottets mening utgör
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt Nr 78
74
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
den viktigaste åtgärden för att eliminera de orättvisor, som bestå i olikheter
i de ekonomiska förutsättningarna för studiebegåvningar ur skilda
befolkningsgrupper. Utskottet finner det därför angeläget att åtgärder nu
vidtagas för ett uppnående av den ovan angivna målsättningen och biträder
det i motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i fråga, gjorda yrkandet,
vilket beträffande anslagsbeloppet överensstämmer med hemställan i
motionen II: 106 samt med ett i motionen II: 386 i första hand framställt
förslag. I enlighet med vad i nyssnämnda motioner påyrkats tillstyrker utskottet,
att förevarande anslag för nästa budgetår upptages med ett belopp
av 6 479 000 kronor, utgörande en i förhållande till Kungl. Maj:ts här
föreliggande förslag ytterligare anslagsförstärkning med 1 999 000 kronor.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker utskottet
bifall till dels motionerna I: 247 och II: 413, såväl i vad de avse
anslagsbeloppets storlek som skrivelse till Kungl. Maj:t, dels ock motionen
II: 386, i vad den avser ett i andra hand alternativt framställt förslag.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagit föranleder icke
någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt
här är i fråga, II: 106 och II: 386, sistnämnda motion
i vad den avser det i första hand angivna anslagsbeloppets
storlek, ävensom med avslag å motionerna 1:247 och
II: 413, såvitt de avse anslagsbeloppets storlek, och II: 386,
såvitt den avser det i andra hand angivna anslagsbeloppets
storlek, till Gemensamma universitetsändamål: Natur astipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
6 479 000 kronor;
b) att motionerna I: 247 och II: 413 — såvitt de avse
skrivelse till Kungl. Maj:t — icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.»
b) av herrar Hesselbom och Holmqvist, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionerna I: 247 och II: 413 och alltså hemställa,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 247 och II: 413,
i vad de avse anslagsbeloppets storlek, samt med avslag
å motionerna 1:421 och II: 513, såvitt här är i fråga,
II: 106 och II: 386 till Gemensamma universitetsändamål:
N aturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl.
läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 4 875 000 kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
75
b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 247 och
II: 413, i vad de icke behandlats under a), i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att antalet stipendier för nästkommande
budgetår anpassas så, att 1950 års riksdagsbeslut
och studentsociala utredningens förslag om stödet
till mindre bemedlade universitets- och högskolestuderande
samt studerande vid socialinstituten kunna förverkligas.
7) vid punkten 48 (Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier) av herr Arrhén;
8) vid punkten 52 (Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning)
av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg i Skövde, fröken Elrnén,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt här är i fråga, och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Med hänvisning i tillämpliga delar till vad utskottet i det föregående
under Uppsala universitet: Avlöningar (punkten 1) anfört anser utskottet
sig böra, med biträdande av vad i motionerna I: 426 och II: 518 — såvitt
här är i fråga — påyrkats, tillstyrka att fem forskningsläkartjänster inrättas,
vilket innebär tillkomsten av tre nya tjänster av ifrågavarande slag
utöver de två av Kungl. Maj:t föreslagna.
På grund härav torde de i staten för de kliniska forskningsläkartjänsterna
ingående anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal och till
rörligt tillägg böra höjas med i avrundade tal 55 000 kronor och 13 000 kronor
samt anslagets slutsumma uppföras med (160 000 + 68 000 =) 228 000
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och i anslutning till motionerna I: 426 och II: 518, såvitt
här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för de kliniska forskartjänsterna,
som föranledes av vad utskottet anfört;
b) godkänna följande stat för de kliniska forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
76
Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1956
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-
nal, förslagsvis ................... 184 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 43 000 227 000
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis........ 100
2. Reseersättningar, förslagsvis ........900 1 000
Summa kronor 228 000
c) till Gemensamma universitetsändamål: Klinisk forskning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
228 000 kronor.»
Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
56088*
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1956:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1956/57 t a1 i texten
- Rskr. 1956:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Norge rörande transittrafiken över hamnar i Tr a1 i texten