Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1956-04-27 · 128 sidor, varav 122 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 122 av 128 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1956/57 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1956), vilket avser bland annat utbyte av

en tjänst som kanslisekreterare i Ca 25 mot en tjänst som förste kanslisekreterare

i Ca 29 och av en tjänst i reglerad befordringsgång för amanuenspersonal

mot en tjänst som förste kanslisekreterare i Ce 29 samt i fråga

om medelsanvisning innebär en anslagshöjning med 184 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.......... 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 580 300

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 348 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 221 400

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr 8

Summa kronor 1 189 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 189 000

kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

104 500 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—12)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för riksarkivet, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Riksarkivet:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

913 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Rimås väckt motion (II: 392), vari hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla

om vidtagande av åtgärder snarast möjligt, så att förslag redan vid 1957

års riksdag kan framläggas om den nuvarande heraldiska organisationens

ersättande med ett väsentligt mindre kostnadskrävande och omfattande

organ för en ur heraldisk synpunkt tillfredsställande handläggning av nu

ifrågavarande ärenden samt att för budgetåret 1956/57 minska anslaget

till arvoden med lämpligt belopp.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, vilket sammanlagt

innebär en anslagshöjning med 71 300 kronor, avser — förutom

vissa automatiska utgiftsökningar — inrättande av en personlig arkivarietjänst

i lönegraden Ce 27 för filosofie doktorn Arnold Soom, utbyte av en

tjänst som konserveringsbiträde i lönegraden Cell mot en tjänst som

arkivassistent i lönegraden Ce 17 samt medelsanvisning för fortsatt tillfällig

anställning av en bokbindare med arvode motsvarande lönen i 12 löneklassen.

Ett av riksarkivet ånyo framfört förslag om inrättande vid arkivet av

en särskild gallringsavdelning har icke biträtts av departementschefen, som

i denna fråga anfört följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

3

I insikt om de problem, som de ständigt växande arkivmassorna vållar,

har riksarkivet ånyo framlagt förslag om inrättande av eu särskild

gallringsavdelning. Genom verksamheten vid denna avdelning skulle

förutsättningar skapas för en rimlig och rationell arkivbildning hos såväl

myndigheter som andra arkivbildande organ. Jag är väl medveten om

den stora betydelsen av den fråga riksarkivet här tagit upp och delar

den uppfattning, varåt icke blott riksarkivet utan även riksdagsrevisorerna

och riksdagens statsutskott i skilda sammanhang givit uttryck,

nämligen att det är av största vikt, att man snarast får ett grepp om de

aktuella arkivbildningsproblemen. Ekonomiskt rör det sig på lång sikt om

betydande värden, och för forskning och förvaltning är det av väsentlig

vikt, att arkivbildningen sker efter principer, som bygger på noggranna,

administrativt och vetenskapligt kvalificerade undersökningar. Jag hyser

väl icke heller i och för sig någon tvekan om att icke en gallringsavdelning

av den typ, riksarkivet tänkt sig och som även 1940 års arkivsakkunniga

en gång föreslog, skulle kunna uträtta ett mycket värdefullt arbete. Enligt

min mening är det dock önskvärt, att ytterligare erfarenheter vinnes, innan

ställning tages till frågan om inrättande av ett permanent gallringsorgan.

Jag anser mig därför icke böra tillstyrka riksarkivets nu ifrågavarande förslag.

I stället är det min avsikt att i annat sammanhang för Kungl. Maj:t

framlägga förslag till åtgärder i gallringsfrågan.

Riksarkivet har lämnat en redogörelse för verksamheten vid arkivets

heraldiska sektion, av vilken inhämtas bland annat följande.

Jämlikt beslut av 1953 års riksdag har statens heraldiska

verksamhet omorganiserats från och med budgetåret 1953/54. Den

heraldiska myndigheten har i enlighet härmed organiserats som en särskild

sektion inom riksarkivet under ledning av en förste arkivarie och statsheraldiker.

För tjänstgöring i första hand inom nämnda sektion har därjämte

riksarkivets personal förstärkts med en amanuens och ett kontorsbiträde i

reglerad befordringsgång, båda med halvtidstjänstgöring. För underställning

av komplicerade och principiellt viktiga heraldiska ärenden har vidare

inrättats en statens heraldiska nämnd. Vid förra årets riksdag framfördes

i motion i andra kammaren (nr 40G) ett yrkande om avskaffande av den

nya statliga organisationen för den heraldiska verksamheten och dess ersättande

med en heraldisk sakkunnig i justitiedepartementet. Det förutsattes

i motionen, att den heraldiska sektionens personal i stället skulle utnyttjas

för gallringsuppgifter. Statsutskottet avstyrkte bifall till yrkandet

i motionen men uttalade i sitt, av riksdagen sedermera godkända utlåtande

nr 47, att det förutsatte, att Kungl. Maj:t, lämpligen i samband med anslagsäskanden

för riksarkivet för budgetåret 1956/57, lämnade riksdagen

en redogörelse för de vunna erfarenheterna av den heraldiska organisationen,

bland annat med avseende å det ekonomiska utfallet av verksamheten,

den sannolika framtida omfattningen av de statliga heraldiska arbetsuppgifterna

samt i vilken utsträckning den heraldiska sektionens personal

kunde anlitas för fullgörande av jämväl andra uppgifter inom riksarkivet.

I skrivelse den 8 oktober 1955 har riksarkivet avgivit den av statsutskottet

angivna redogörelsen, till vilken fogats en tablå, utvisande den heraldiska

sektionens utgifter och inkomster för tiden 1 juli 1953—31 augusti

1955.

Härvid framhålles, att man för ett rätt bedömande av den hittillsvarande

verksamheten har att taga hänsyn till att fråga varit om en inledande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

period, under vilken av olika skäl rått olika särskilda omständigheter. Icke

minst gäller detta den ekonomiska sidan av verksamheten. Avsaknaden av

taxa under en tid av ej mindre än inemot två år har självfallet utlöst tveksamhet

vid förfrågningar. Beställningar har ofta fått bero, då upplysning

ej kunnat lämnas om taxan.

I fråga om de ekonomiska betingelserna för sektionens

verksamhet anför riksarkivet vidare följande.

Principen är att sektionens verksamhet skall vara självbärande. Taxebestämmelserna

är emellertid så konstruerade, att primära och omfattande

arbeten icke avgiftsbelägges. Sålunda är utlåtanden och granskningar för

statliga myndigheter helt avgiftsfria -— endast ritningskostnader skall i

förekommande fall betalas. Detta förhållande har haft till följd, att myndigheterna

visar större benägenhet än tidigare att anlita det heraldiskt sakkunniga

organet. Den heraldiska sektionens arbetsprestationer i anledning

av statliga uppdrag avspeglar sig emellertid icke på inkomstsidan. Ej heller

utredningar i anledning av Kungl. Maj:ts remisser ger några inkomster,

och detsamma gäller det stöd åt forskningen, som sektionen genom upplysningar

lämnar till museer, bibliotek och andra lärda institutioner.

Trots taxebestämmelsemas innehåll och oaktat sektionens verksamhet

under inledningsskedet i hög grad tagits i anspråk för rent organisatoriska

uppgifter och påkallade utredningar, utgör dock det belopp, som debiterats

intill den 31 augusti 1955, en summa av 30 567 kronor. En överslagsberäkning

har gett till resultat, att mot detta inkomstbelopp svarar ett

utgiftsbelopp av 79 352 kronor. Om man tar i betraktande även de icke

avgiftsbelagda ärendena, finner man att — ehuru självbärandets princip

ej under rådande förhållanden kunnat förverkligas — det ekonomiska resultatet

kan betraktas som tillfredsställande. Det är nämligen uppenbart, att

även den del av verksamheten, som icke medför ökade inkomster, representerar

ett värde, som måste beaktas vid bedömandet av det ekonomiska utfallet.

Detta är helt naturligt, då avgifterna för de kommunala och enskilda

uppdragen i princip beräknats endast skola täcka de verkliga arbetsprestationerna

men däremot icke är avsedda att kompensera de statliga uppdrag,

som utföres kostnadsfritt.

Vad angår omfattningen av de statliga heraldiska

uppgifterna gör riksarkivet följande sammanfattande uttalande.

Den heraldiska sektionen har en omfattande arbetsbörda med mångskiftande

uppgifter och uppdrag från statliga och kommunala myndigheter

samt enskilda sammanslutningar och personer. Sektionen avlastar andra

myndigheter från uppgifter, som där på grund av bristande översikt och

rutin skulle bli oenhetligt handlagda och taga oproportionerligt lång tid

i anspråk. Tidigare gjorda erfarenheter av fördelen med att ha en central

heraldisk myndighet, som samordnar hithörande ärenden och svarar för

enhetlig praxis, har bekräftats. Enligt riksarkivets mening har sektionen

sin bestämda uppgift att fylla bland de statliga kulturinstitutionerna.

Beträffande frågan i vilken utsträckning sektionens personal kan anlitas

för uppgifter inom riksarkivet må anföras, att statsheraldikern använts

även för uppgifter, som faller utanför heraldiska sektionens verksamhetsområde.

Som exempel må nämnas, att han är riksarkivets förbindelseman

med civilförsvarsstyrelsen, varmed sammanhänger hans uppdrag att under

nära en månad 1954 vara svensk delegat vid en Unescokonferens i Haag

angående skydd för kulturföremål under krig. Riksarkivet kommer alltid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

5

att ha möjlighet att utnyttja hans arbetskraft i mån av tid. Den på halvtid

anställda personalen vid heraldiska sektionen kan på grund av arbetsbördan

icke frigöras för andra uppgifter under den knappt tillmätta arbetstiden

vid sektionen.

I riksarkivets redogörelse behandlas härefter statens heraldiska

nämnd. Härvid anför riksarkivet i huvudsak följande.

Nämnden är enligt sin instruktion avsedd att vara ett forum för heraldiska

frågor av invecklad beskaffenhet eller av principiell betydelse. Tillgången

till en dylik instans har visat sig värdefull, särskilt för behandling

av remisser från Kungl. Maj:t — framför allt i frågor, där remiss skett

jämväl till annan myndighet än den heraldiska.

I nämnden är statsheraldikern föredragande. För honom föreskrives dels

en akademisk kompetens, som torde vara högre än på något annat håll,

när det gäller en motsvarande befattning, dels ock att han skall ha ådagalagt

kunskaper i heraldik, visade genom examenskurser, utgivna skrifter

eller på annat sätt. Det torde därför över huvud taget icke vara möjligt

att instruktionsmässigt nå längre, när det gäller att skapa garantier för

statsheraldikerns kvalifikationer och därmed tillgång till heraldisk kompetens

inom nämnden.

Bland nämndens ledamöter finnes representanter för de huvudgrenar

av vetenskap och konst, till vilka heraldiken har anknytning. I nämnden

finnes därjämte en ledamot med juridisk-administrativ erfarenhet.

Det har i visst sammanhang gjorts gällande, att något slags jävsförhållande

skulle föreligga såtillvida, att nämnden och heraldiska sektionen

skulle stå i så nära beroende av varandra, att nämnden icke borde få till

Kungl. Maj:t avge utlåtanden över vapenförslag, upprättade av heraldiska

sektionen. I utlåtande till justitiekansler!! över en i frågan gjord anmälan

har nämnden framhållit, att, då den heraldiska myndigheten endast är ett

utredande och rådgivande organ, ej ett beslutande dylikt, ur nämnda synpunkt

intet hinder förelegat att utforma dess befogenheter på sätt som

skett i Kungl. Maj:ts instruktion, ävensom påpekat, att motsvarigheter

icke lärer saknas inom andra områden av statsförvaltningen. Justitiekanslersämbetet

har även i sin resolution den 18 oktober 1954 förklarat den

gjorda anmälan icke föranleda någon åtgärd.

Nämnden är mycket litet kostnadskrävande — för de två första budgetåren

har kostnaderna uppgått till 835 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Departementschefen har icke tagit ställning till frågan om inrättande

av ett permanent organ inom riksarkivet för gallring av arkivalier utan i

stället förklarat sig i annat sammanhang vilja framlägga förslag till åtgärder

i gallringsfrågan. Utskottet får, i anslutning till vad utskottet senast

vid 1955 års riksdag i sitt utlåtande nr 47 (punkt 1) uttalat, understryka

den synnerliga angelägenheten av att arkivgallringsfrågan snarast bringas

till en lösning, så att en på eu gång effektiv och väl avvägd ordning på

området åstadkommes.

Med anledning av motionen II: 392 har utskottet under hand inhämtat

vissa kompletterande uppgifter om utfallet av den heraldiska sektionens

verksamhet i ekonomiskt hänseende. De totala kostnaderna för budget
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 19-56

året 1955/56 ha — med beaktande av att vissa utgiftsposter endast uppskattningsvis

kunnat angivas — härvid beräknats komma att uppgå till

57 500 kronor. För budgetåret 1956/57 kunna utgifterna, med hänsyn närmast

till de höjda rörliga tilläggsförmånerna för statstjänstemän, beräknas

komma att uppgå till 60 000 kronor.

Gentemot dessa kostnader torde böra ställas de ersättningar, som inflyta

för utförda uppdrag. Under första hälften av innevarande budgetår har till

riksarkivet inbetalats ett sammanlagt belopp av omkring 28 000 kronor i

ersättningar. Övervägande delen av detta belopp synes dock avse uppdrag,

som slutförts före den 1 juli 1955. För under tiden den 1 juli—den 31 december

1955 slutligt avgjorda ärenden ha emellertid debiterats sammanlagt

cirka 15 400 kronor. Med utgångspunkt härifrån kunna de totala

inkomsterna under budgetåret 1955/56 uppskattas till (2 X 15 400 =)

30 800 kronor.

Enligt utfärdade taxebestämmelser skall avgift icke uttagas för åt statliga

myndigheter utförda uppdrag. Däremot skola myndigheterna i princip

ersätta uppkommande utgifter för ritningar m. m., som utförts på myndighets

begäran. En genomgång av den heraldiska sektionens diarier utvisar,

att under tiden den 1 juli—den 31 december 1955 drygt Va av ärendena

utgöres av statliga uppdrag. Härtill komma de uppgifter i övrigt, som

den heraldiska sektionen och den heraldiska nämnden ha att utföra utan

att avgifter inflyta. Uppgifter av skilda slag, som icke kunna avgiftsbeläggas,

framstå alltså som relativt omfattande.

Departementschefen har icke funnit anledning ifrågasätta, att förslag

skulle framläggas för riksdagen om ändring av formerna för statens heraldiska

verksamhet.

Utskottet vill för sin del framhålla, att utskottet alltjämt betraktar den

år 1953 beslutade organisationen av den heraldiska verksamheten som ett

provisorium, vars definitiva utformning får bli beroende av framdeles

vunna närmare erfarenheter på området. Det torde ännu ha förflutit för

kort tid och saknas tillräckligt underlag bland annat för att avgöra om

den nya organisationen är i huvudsak ekonomiskt självbärande. Enligt de

ovan angivna, av utskottet inhämtade uppgifterna, synes framgå, att en

avsevärd del av de uppdrag, som åvila den heraldiska sektionen, icke är

avgiftsbelagd. Detta gäller utlåtanden och granskningar för statliga myndigheter

— endast ritningskostnader skola i förekommande fall betalas —

utredningar i anledning av Kungl. Maj:ts remisser samt de upplysningar

sektionen lämnar till museer, bibliotek m. fl. institutioner. För ett säkrare

ställningstagande framdeles till utfallet i ekonomiskt hänseende finner utskottet

det angeläget, att sektionen genom en intern kostnadsbokföring

söker värdesätta de åt statliga myndigheter verkställda uppdragen enligt

den fastställda taxan. Det förefaller utskottet jämväl vara av värde, att

sektionen uppskattningsvis även redovisar den tid, som åtgår för göromål

i övrigt, för vilka ersättningar icke inflyta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

På grund av vad utskottet anfört och i anslutning till departementschefens

uttalande avstyrker utskottet bifall till motionen II: 392 såvitt den

berör förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 392, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 394 800

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 1 500

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 336 200

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 181 000

Summa kronor 913 500

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 913 500 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 12

och 13) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 65 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under närmast

föregående punkt angivna motionen 11:392, i vilken hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1956/57

minska anslaget till övriga expenser med 1 000 kronor samt anslagen till

heraldiska ritningar med lämpligt belopp, samt avslå framställningen om

höjning av reseanslaget för statsheraldikems resor.

Anslaget är nu uppfört med 56 800 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

en anslagshöjning med 8 500 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och får, med

hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt, avstyrka

bifall till motionen II: 392, i vad den avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 392, såvitt här är i fråga,

till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 65 300 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Allmänna läroverken m. m.

5:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

205, s. 478—510) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Alingsås, Kungälv, Piteå, Sandviken

och Trollhättan från och med budgetåret 1956/57 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk

med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen

tillgå salunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart

upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin

helhet färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner åtager

sig att tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller, efter Kungl. Majrts medgivande i varje särskilt fall,

motsvarande kontant ersättning,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetaret 1956/57, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, vilka föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Axel Svensson och Huss (I: 100) och den andra inom andra kammaren

av herr Adamsson m. fl. (II: 92), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta om sådan ändring av försöksgymnasiemas förläggning, att det för

sydvästra Skåne avsedda förlägges till Malmö;

dels en inom andra kammaren av herr Hastad in. fl. väckt motion

(II: 524), i vilken, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

besluta en utökning av lärarkursorganisationen i enlighet med av skolöverstyrelsen

framlagt förslag, med biträdande därvid av Kungl. Maj:ts förslag

om biträdeshjälp vid lärarutbildningsanstalterna och om rektors undervisningsskyldighet

vid läroverk med egentlig lärarkurs;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Huss (I: 102) och den andra inom andra kammaren av fröken IJljedahl

och herr Rimmerfors (II: 91), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta om inrättande i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen av ytterligare

sju skolskötersketjänster vid de allmänna läroverken, varvid vederbörliga

anslagsbelopp borde justeras;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

9

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (I: 251) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nestrup och Nihlfors (II: 405), i vilka hemställts, att riksdagen i stället

för att lämna ett av Kungl. Maj:t begärt bemyndigande måtte besluta

sådan ändring i avlöningsstaten för de allmänna läroverken, att 379 nya

adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 inrättas för budgetåret 1956/57;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (1:252) och den andra inom andra kammaren av herr

Nestrup och fröken Löwenhielm (II: 412), i vilka hemställs, att riksdagen

måtte besluta, att, i avvaktan på beslut angående treårig realskola, ytterligare

folkskollärartjänster i lönegrad Ce 23 icke inrättas And allmänna läroverk,

högre kommunala skolor, statsunderstödda privatläroverk och i folkskolan

inbyggda realskollinjer;

dels och en inom andra kammaren av fru Andrén och fröken Löwenhielm

väckt motion (II: 427), i vilken, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte anvisa medel för att vid allmänna läroverk nedbringa undervisningsavdelningarnas

storlek i ämnesgrenen hemkunskap i nivå med gällande

bestämmelser för undervisning i hushållsgöromål.

Beträffande den närmare motiveringen till de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till

motionerna II: 92, II: 524, II: 91, I: 251, II: 412 och II: 427.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag torde få lämnas följande

redogörelse.

Förstatligande av kommunala gymnasier. Vid 1952

års riksdag beslöts förstatligande av sex kommunala gymnasier, varpå år

1953 följde en andra grupp bestående av ytterligare sex gymnasier, år 1954

en tredje grupp bestående av fem gymnasier och 1955 en fjärde grupp bestående

av sex gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t förstatligande

av fem med statliga realskolor förenade kommunala gymnasier,

nämligen gymnasierna i Alingsås, Kungälv, Piteå, Sandviken och Trollhättan.

Försöksgymnasier. Enligt beslut av 1953 års riksdag skall från

och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

ett treårigt försöksgymnasium upprättas i Lund. Medel beräknas nu

för påbörjande av verksamheten vid detta gymnasium nästa läsår ävensom

för fortsatt uppbyggnad av redan inrättade försöksgymnasier.

Till stöd för det i motionerna 1:100 och 11:92 framförda yrkandet om

förläggning till Malmö av det försöksgymnasium, som enligt 1953 års riksdagsbeslut

skall upprättas i Lund, har anförts, att flera nya försöksdistrikt

tillkommit inom det aktuella området sedan 1953 och att Malmö ur kommunikationssynpunkt

är lämpligast som förläggningsort för gymnasiet

både under eventuella provisorieår och därefter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Utökning av antalet utbildningsplatser för

lärarkandidater. Kungl. Maj:ts förslag i denna del innebär dels

utökning av antalet utbildningsplatser vid de läroanstalter, där praktisk

lärarkurs för närvarande är anordnad, dels anordnande av dylik kurs vid

ytterligare två läroanstalter. Genom dessa åtgärder beräknas antalet platser

öka från 135 per termin under förra läsåret till omkring 190, vilket motsvarar

eu årlig utbildningskapacitet av omkring 380 lärarkandidater. Bakgrunden

till detta förslag är en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,

enligt vilken antalet icke-ordinarie lärare med erforderlig teoretisk utbildning

men utan praktisk lärarkurs i april 1955 uppgick till 1363. För att

möjliggöra den föreslagna utökningen av antalet deltagare i varje lärarkurs

föreslår Kungl. Maj:t, att de särskilda belopp, som utgår till ersättning

åt biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid lärarutbildningsanstaltema,

skall höjas med 700 kronor för varje läroanstalt. Därjämte förutsättes, att

möjlighet bör öppnas till nedsättning till tre veckotimmar av undervisningsskyldigheten

för rektor vid allmänt läroverk med egentlig lärarkurs.

Till stöd för det i motionen II: 524 framförda yrkandet, att riksdagen

måtte besluta en utökning av lärarkursorganisationen i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag — vilket innebär anordnande av egentlig lärarkurs

vid ytterligare sex läroanstalter i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna två

— har framhållits, att överstyrelsens förslag endast ger en möjlighet att på

lång sikt åstadkomma en förbättring med nuvarande utgångsläge, medan

de närmaste åren kommer att medföra en ökad utexamination av filosofie

magistrar med därav följande ökade krav på lärarkursinstitutionen.

Lärartjänster. Kungl. Maj:ts förslag avser — förutom automatiska

utgift sförändringar — huvudsakligen följande:

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de fem samrealskolor,

som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 63 lektorstjänster

och 84 övningslärartjänster,

3) viss ändring i gällande föreskrifter angående de extra ordinarie tjänster

(s. k. utbytestjänster), som under vissa förutsättningar må inrättas

i stället för ordinarie tjänster,

4) ökning från 15 till 20 av antalet lektorstjänster i Ce 31 (utbytestjänster),

5) ökat timantal för undervisning i manlig slöjd samt hemkunskap och

hushållsgöromål på grund av att det anstånd med anordnande av undervisning

i dessa ämnen, som hittills meddelats vissa skolor, icke anses längre

böra komma i fråga,

6) ökat timantal för undervisning i frivillig teckning samt frivillig kvinnlig

slöjd.

Vidare förordas, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att bestäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

11

ma antalet av de å personalförteckningen upptagna adjunkts- och ämnes1

ärarinnetjänstema, bortsett från de s. k. bristtjänsterna, beträffande vilka

någon ändring av antalet icke ifrågasättes. Det har därvid förutsatts, att

Kungl. Maj:ts beslut i fråga om adjunkts- och ämneslärarinnetjänstema

skall liksom förra året föregås av överväganden i kontakt med vederbörande

organisationer. Motsvarande tillvägagångssätt har förutsatts beträffande

bestämmandet av antalet folkskollärartjänster i lönegraden Ce 23.

Bland förslag av skolöverstyrelsen, som departementschefen icke tillstyrkt,

må nämnas en framställning, att klassavdelning i viss utsträckning

skall få delas vid undervisningen i hemkunskap. Ett bifall till detta förslag

beräknas medföra ett ökat behov av lärarkraft motsvarande 200 veckotimmars

undervisning.

Det i motionerna 1:251 och II: 405 framförda yrkandet innebär, att riksdagen

i stället för att lämna Kungl. Maj:t ovan nämnda bemyndigande

att fastställa antalet av de å personalförteckningen uppförda adjunktsoch

ämneslärarinnetj änstema (med undantag av bristtjänsterna) skall fastställa

antalet nya adjunktstjänster i Ca 29 till 379, d. v. s. till det antal,

som föreslagits av skolöverstyrelsen. I motionerna erinras om att beräkningen

av antalet adjunktstjänster i Ca 29 skall ske enligt den av 1952

års riksdag godkända s. k. läraröverenskommelsen, att riksdagen för innevarande

budgetår lämnat Kungl. Maj:t ett bemyndigande motsvarande

det nu begärda och att detta lett till att Kungl. Maj:t fastställt ett mindre

antal tjänster än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Vidare uttalas, att Kungl.

Maj :ts beslut av den avtalsslutande organisationen fattats som ett avsteg

från överenskommelsen och att stöd för organisationens uppfattning finnes

i skolöverstyrelsens förslag.

Till stöd för det i motionerna 1:252 och II: 412 framförda yrkandet, att,

i avvaktan på beslut om treårig realskola, ytterligare folkskollärartjänster

i lönegraden Ce 23 icke skall inrättas vid allmänna läroverk, högre kommunala

skolor, statsunderstödda privatläroverk och i folkskolan inbyggda

realskollinjer anföres i huvudsak följande.

Vid de allmänna läroverken, högre kommunala skolorna och statsunderstödda

privatläroverken skall enligt beslut av 1954 ars riksdag finnas inrättade

extra ordinarie folkskollärartjänster i lönegrad Ce 23. Tjänsterna

anknöts till lärarbehovet i klasserna l5, 25 och l4. Antalet tjänster bestämmes

för varje budgetår av Kungl. Maj:t.

För budgetåret 1955/56 har Kungl. Maj:t fastställt antalet Ce 23-tjänster

till högst 555 vid ovannämnda skolor. Fn undersökning höstterminen 1955

visar, att 210 (38 procent) av de tilldelade tjänsterna vid denna tidpunkt

var besatta med Ce 23-lärare (mestadels dispenserade sådana), medan återstoden

— cirka 340 tjänster (62 procent) — uppehölls av icke-ordmarie

adjunkter in. fl. liirare. ... r

Om treårig realskola genomföres, d. v. s. undervisningen i klasserna 1 , 2°

och 1‘ överföres till folkskolan, bortfaller den organisatoriska och pedagogiska

grundvalen för Ce 23-tjänsterna i de högre skolorna. I eu treårig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

realskola skall nya Ce 23-tjänster ej inrättas och de som redan inrättats

på grundval av en femårig respektive fyraårig skolorganisation avvecklas,

såsom också framgår av realskoleutredningen. I dessa dagar är en övergång

till treårig realskola högaktuell, sedan den ovan nämnda parlamentariska

utredningen lagt fram förslag härom.

Ju flera folkskollärartjänster i lönegrad Ce 23 som inrättas vid läroverken

och jämförliga skolor och ju flera av dessa som tillsättes med Ce 23-lärare,

desto större blir svårigheterna vid en eventuell övergång till treårig realskola.

I detta läge synes det riktigast, att ytterligare Ce 23-tjänster ej

inrättas vid de högre skolorna i avvaktan på det beslut, som kan komma

att fattas beträffande treårig realskola. Ej heller vid de i folkskolan inbyggda

realskolelinjerna bör i nuvarande situation ytterligare Ce 23-tjänster

inrättas.

I motionen II: 427 anföres följande till stöd för förslaget om införande

av rätt till delning av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap.

Enligt timplanerna för de allmänna läroverken och de kommunala flickskolorna

kan årsklass eller avdelning av årsklass, efter skolöverstyrelsens

medgivande, uppdelas på avdelning vid bland annat undervisning i hushållsgöromål,

då antalet lärjungar som deltar i undervisningen överstiger

16. Några motsvarande delningsbestämmelser för ämnet hemkunskap

har däremot inte givits, utan undervisningen i detta ämne måste i många

fall äga rum med ett elevantal av 35 elever. Skolöverstyrelsen har tidigare

med hänvisning till ämnets delvis laboratoriebetonade karaktär hemställt,

att klassavdelning i viss utsträckning skall få delas även vid undervisning

i hemkunskap. Såsom exempel på i vilka delar i ämnet praktiska tillämpningsövningar

i mindre avdelningar är nödvändiga nämner överstyrelsen

klädvård, utprovning av redskap samt tekniska och andra hjälpmedel för

olika arbeten i hemmet, lämpliga arbetsställningar i hushållsarbetet samt

användning av hel- och halvfabrikat vid tid- och kostnadskalkyler.

För att möjliggöra en ändamålsenlig undervisning i ifrågavarande ämne

finner vi det naturligt, att delningsbestämmelser genomföres även för hemkunskapen

i likhet med vad som gäller för undervisning i hushållsgöromål.

Skäl för en ändring synes också betingad av den omständigheten, att de

bestämmelser om gruppindelning, som i folkskolan gäller för ämnet hushållsgöromål,

är godtagna såväl för ämnesgrenen hushållsgöromål som för

ämnesgrenen hemkunskap.

V akt in ä s t artjänster. Beträffande dessa tjänster innebär Kungl.

Maj:ts förslag dels ordinariesättning i lönegraden Ca 10 av fyra extra ordinarie

tjänster i motsvarande lönegrad, dels inrättande av fem nya tjänster

i lönegraden Ce 10, dels uppflyttning från lönegraden Ca 10 till Ca 11 av

tre tjänster och från Ca 11 till Ca 12 av två tjänster.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

13

Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 tjänster

som skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. I propositionen

redovisas ett av skolöverstyrelsen framfört förslag om en utökning av detta

antal med 7. Till stöd för detta förslag har överstyrelsen framhållit, att

det under senare år visat sig allt svårare att erhålla kompetenta sköterskor

för tjänstgöring på deltid, medan befattningar på heltid visat sig vara

mycket eftersökta även av högt kvalificerade sköterskor. Departementschefen

har förklarat sig icke kunna tillstyrka överstyrelsens förslag om nya

skolskötersket jänster.

I motionerna 1:102 och 11:91 har i detta hänseende anförts följande.

Skolöverstyrelsens förslag är föranlett av att kompetenta skolsköterskor

ej står att erhålla till de tjänster, som för närvarande är inrättade som deltidstjänster.

I de skolor, där ej för ändamålet specialutbildad skolsköterska

står att erhålla, har periodvis tjänstgjort sjuksköterskor, som dels ej har

utbildning i hälsovård, dels ej tidigare tjänstgjort inom hälsovården och

dels under en längre tid icke varit yrkesverksamma.

Enligt sakkunskapen, d. v. s. skolöverstyrelsens läkarexpertis, är det nödvändigt

med en välkvalificerad skolsköterska för skolhälsovården, om denna

skall kunna fungera. Den korta tid, som en skolläkare har möjlighet att

ägna varje elev, skulle alls ej vara till fyllest, om ej en skolsköterskas arbete

hade förberett läkarens och därmed även fått hans knappa tid att bättre

räcka till, där den bäst är av behovet påkallad.

Skolöverstyrelsen har nu sedan flera år funnit behovet av heltidstjänster

för välkvalificerade skolsköterskor synnerligen trängande. I den moderna

skolan kan ej denna befattningshavare saknas.

Undertecknade anser, att det såväl för skolungdom vid allmänna läroverk

som för studerande vid folk- och småskoleseminarier är av största vikt,

att hälsovården ordnas på samma effektiva sätt som vid övriga skolor i

riket. Utan kvalificerade skolsköterskor är detta ej möjligt.

Arvoden. Kungl. Maj:ts förslag beträffande arvodesposten innebär

— förutom att medel beräknas för vissa automatiska utgiftsökningar delvis

sammanhängande med det i det föregående redovisade förslaget om en utökning

av antalet utbildningsplatser vid de praktiska lärarkursema — dels

att arvodesnivån för skolläkama skall enligt närmare bestämmande av

Kungl. Maj:t höjas med omkring 25 procent, dels att medel beräknats till

särskilda arvoden vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm

med hänsyn till att detta i annat sammanhang föreslagits få ställning

som med lärarhögskolan i Stockholm samverkande läroverk.

Skolkuratorer. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det liksom hittills

skall få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bedöma frågor

om anslag till skolkuratorer och kuratorspraktikanter. För ändamået beräknas

ett belopp avr omkring G5 000 komma att vara till fyllest.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Anslagsbeloppet. Den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna

anslagshöjningen uppgår till 14 200 000 kronor. I det väsentliga

är höjningen en följd av automatiskt verkande omständigheter, av vilka

främst nämnes den starka stegringen i elevantalet i läroverken och den

förra året beslutade höjningen av statstjänstemännens löner.

Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande försöksgymnasierna innebär bland

annat påbörjande från och med nästa budgetår av verksamheten vid det

försöksgymnasium, som enligt riksdagens år 1953 fattade beslut skall förläggas

till Lund. I motionerna I: 100 och II: 92 har yrkats, att detta gymnasium

i stället skall förläggas till Malmö. Utskottet får i anledning härav

framhålla, att det för uppnående av goda arbetsresultat vid försöksgymnasiema

givetvis är av stor betydelse, att man redan vid valet av förläggningsorter

tillser, att de orter som utväljas erbjuda så goda betingelser i

skilda hänseenden som möjligt. Till betingelser, som äro av värde för ett försöksgymnasium,

räknar utskottet jämväl förekomsten inom orten av en

väl ordnad försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Utskottet, som

övervägt de olika synpunkter, som kunna anläggas på den nu aktuella förläggningsfrågan,

finner icke vad i motionerna I: 100 och II: 92 anförts utgöra

skäl att frångå 1953 års beslut om förläggning av ett försöksgymnasium

till Lund. Utskottet avstyrker därför bifall till dessa motioner.

Det förslag Kungl. Maj:t framlagt i fråga om lärarutbildningsanstalterna

innebär, såvitt gäller förevarande anslag, dels en utökning av antalet

utbildningsplatser vid nuvarande lärarkurser — d. v. s. ett effektivare

utnyttjande av den befintliga organisationen — dels ock en utökning av

denna organisation genom anordnande av lärarkurser vid ytterligare två

läroanstalter. Med hänsyn till storleken av det antal icke-ordinarie lärare

med erforderlig teoretisk utbildning, som ännu icke genomgått praktisk

lärarkurs, finner utskottet det vara synnerligen önskvärt, att den praktiska

lärarutbildningens kapacitet utökas och icke minst att detta sker

genom ett intensivare utnyttjande av redan befintliga resurser. Det i motionen

II: 524 framförda förslaget innebär en ytterligare utökning av utbildningskapaciteten

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit samt i övrigt, såvitt

nu är i fråga, bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser sig icke böra

förorda, att beslut nu fattas om en dylik ytterligare utökning. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionen II: 524, såvitt denna nu är i fråga

och i vad den innebär avsteg från Kungl. Maj:ts förslag. Med anledning

av vad departementschefen anfört och föreslagit om olika åtgärder, som

erfordras för att möjliggöra en utökning av antalet lärarkandidater vid

varje lärarkursanstalt, får utskottet i likhet med departementschefen

framhålla vikten av att läroverkens rektorer — icke minst de som tjänstgöra

vid lärarkursanstalterna — bibehålla egen direkt kontakt med undervisningsarbetet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 15

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär Kungl. Maj:ts förslag

vidare, bland annat, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter förnyade överväganden i kontakt med vederbörande personalorganisationer

bestämma antalet av de å personalförteckningen upptagna

adjunkts- och ämneslärarinnetjänsterna (bortsett från de s. k. bristtjänsterna).

Utskottet vill understryka angelägenheten av att dessa överväganden

snarast komma till stånd i syfte att för framtiden skapa klarhet om

de grunder, efter vilka antalet ifrågavarande tjänster böra beräknas. Däremot

anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna

I: 251 och II: 405 framförda yrkandet om inrättande från och med nästa

budgetår av 379 nya adjunktstjänster i lönegraden Ca 29.

Vad angår det i motionerna I: 252 och II: 412 framförda yrkandet, att,

i avvaktan på beslut om treåriga realskolor, ytterligare folkskollärartjänster

i lönegraden Ce 23 icke skola inrättas vid de allmänna läroverken och

vissa andra skolor, får utskottet erinra om att — såsom också framhållits

i motionerna — behovet av dylika tjänster i realskolan enligt beslut av

1954 års riksdag skall beräknas med utgångspunkt huvudsakligen i klasserna

l5, 25 och l4 och att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att för

varje år fastställa det antal tjänster, som skola nyinrättas under det påföljande

budgetåret. Vid nu angivna förhållanden och då det kan förutsättas,

att Kungl. Maj:t vid bestämmandet av antalet 23-gradstjänster beaktar

jämväl huruvida och i vad mån eventuella organisationsändringar

kunna komma att inverka på behovet av dylika tjänster, anser sig utskottet

icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 252 och II: 412.

I motionen II: 427 har föreslagits införande av viss rätt till uppdelning

av klassavdelning vid undervisningen i hemkunskap. Enligt utskottets

mening tala otvivelaktigt goda pedagogiska skäl för en dylik uppdelning,

men efter en bedömning av frågan även ur andra synpunkter har utskottet

dock ansett sig icke böra tillstyrka bifall till motionen, såvitt den berör

nu förevarande anslag.

Det i motionerna I: 102 och II: 91 framförda förslaget om inrättande

av ytterligare skolsköteletjänster anser sig utskottet icke böra tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i Alingsås,

Kungälv, Piteå, Sandviken och Trollhättan från och

med budgetåret 1956/57 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk

med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer,

skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid

ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare

en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;

allt under villkor att vederbörande kommuner åtaga sig att

tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk er
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

forderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall,

motsvarande kontant ersättning;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:100 och II: 92,

II: 524 — såvitt nu är i fråga och i vad motionen innebär

avsteg från Kungl. Maj:ts förslag — 1:251 och 11:405,

I: 252 och II: 412, II: 427, såvitt nu är i fråga, samt 1:102

och II: 91,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare

m. m., förslagsvis........ 822 000

b) Arvoden åt bibliotekarier,

förslagsvis .............. 276 000

c) Särskilda arvoden vid läro
verk

med lärarkurs, förslagsvis

.............. 1 730 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis 20 800

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

............ 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ....................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............

86 695 000

2 850 000

20 435 000

26 500 000

Summa kronor 136 480 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

17

Särskilda uppbur dsmed el

1. Bidrag från Stockholms stad.. 15 000

2. Av kommuner och lärare er
lagda

hyror ................ 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m............... 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse ...................... 153 400 480 000

Nettoutgift kronor 136 000 000

c) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.

6:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

206, s. 510 och 511) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 676 500 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med 70 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl den

under närmast föregående punkt angivna motionen II: 524, i vilken, såvitt

nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte anvisa dels 150 000 kronor

till teknisk utrustning vid lärarkursanstalterna, dels 3 500 kronor till en

konferens mellan lärarhögskolans rektor och samtliga lärarkursföreståndare.

I fråga om den närmare motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas

till motionen.

Skolöverstyrelsen har äskat anvisande av 230 000 kronor till teknisk

utrustning vid lärarkursanstalterna, medan Kungl. Maj:t föreslagit endast

50 000 kronor. Det i motionen framlagda yrkandet om anvisande av

3 500 kronor till en konferens sammanfaller med ett av överstyrelsen framfört

förslag, som icke tillstyrkts av departementschefen.

Utslcottet, som får hänvisa till den ståndpunkt utskottet under närmast

föregående punkt intagit till frågan om en utökning av antalet utbildningsplatser

vid lärarkursanstalterna, anser sig icke böra ifrågasätta någon ändring

av det belopp å 50 000 kronor, som Kungl. Maj:t under förevarande

anslag beräknat till teknisk utrustning vid nämnda läroanstalter. Vad angår

frågan om anvisande av medel till en konferens mellan lärarhögskolans

rektor och lärarkursföreståndarna, får utskottet understryka betydelsen

av att en dylik konferens kommer till stånd. Utskottet förutsätter dock,

att kostnaderna skola kunna bestridas av de medel, som under förevarande

anslag beräknats till övriga utgifter. Utskottet, som alltså avstyrker

bifall till motionen II: 524, såvitt den berör förevarande anslag, tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

2 — Il i han u till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 524, såvitt nu är i fråga,

till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 676 500 kronor.

1:6) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 511 och 512), vilket innebär en

anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp

och bokbindning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 570 000 kronor.

8:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 512—515), vilket innebär

en anslagsminskning med 90 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassorna för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

9:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 515), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning

för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

10:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 210, s. 516) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 460 000 kronor, föranledd bland annat

av det förslag om utökning av antalet deltagare i praktiska lärarkurser,

för vilket redogjorts under punkten 5:o) i det föregående.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl en

inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion (II: 525), i vilken

hemställts, att. riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag måtte

beakta de synpunkter, som samma motionärer anfört i motionen II: 524.

Sistnämnda motion, som behandlats i det föregående (punkten 5:o)) innehåller

bland annat förslag om en utökning av antalet deltagare i praktiska

lärarkurser utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Ett bifall till detta förslag

skulle medföra en kostnadsökning även under förevarande anslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

19

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört

i anledning av motionen II: 524 avstyrker utskottet bifall till motionen

II: 525. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 525, till Avlöning åt deltagare

i praktiska lärarkurser m. m. för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor.

ll:o) Kompletteringsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 211, s. 516 och 517), vilket innebär en anslagshöjning med

85 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kompletteringsgymnasier för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

12:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 518),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 32 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 6 300

Summa kronor 47 400

Särskilda uppbördsmedel

Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens

fond ...................................... 6 700

Nettoutgift kronor 40 700

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 40 700 kronor.

13:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 518 och

519), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 9 200 kronor.

14:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 519—

521), vilket innebär en anslagsminskning med 180 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd

åt vissa kommunala gymnasier m. in. för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 505 000 kronor.

15:o) Kommunala läroverk: Bidrag till högre kommunala skolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 215, s. 521—524) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 35 500 000

kronor. Detta innebär sammanförande under en anslagsrubrik av fyra

äldre anslag samt en ökning av medelsanvisningen med 4 830 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl den

under punkten 5:o) i det föregående angivna motionen 11:437, i vilken,

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel för att

vid kommunala flickskolor nedbringa undervisningsavdelningarnas storlek

i ämnesgrenen hemkunskap i nivå med gällande bestämmelser för undervisning

i hushållsgöromål. Beträffande motiveringen för det i motionen

gjorda yrkandet — vilket överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag, som icke tillstyrkts av departementschefen — hänvisas

till vad därom anförts under punkten 5:o).

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under

punkten 5:o) anfört avstyrker utskottet bifall till motionen II: 427, såvitt

här är i fråga. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 427, såvitt här är i fråga,

till Kommunala läroverk: Bidrag till högre kommunala slcolor

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

35 500 000 kronor.

16:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa

högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

216, s. 524 och 525), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

21

17:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. Kungl.

Maj:t har (punkt 217, s. 525 och 526) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000

kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Andersson i Dunker in. fl. väckt

motion (II: 549), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förevarande

anslag för budgetåret 1956/57 må omfatta även Solbacka läroverk

samt höjas med 344 000 kronor till 9 164 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Hamrin-Thorell (I: 254) och den andra inom andra kammaren

av fröken Vinge m. fl. (11:417), i vilka hemställts, att riksdagen beträffande

Viggbyholmsskolan måtte besluta, att bidrag till lärarlönema vid

gymnasiet skall utgå med 78 procent av kostnaderna i stället för som

Kungl. Maj:t föreslagit med två kronor per elev och dag av läsåret.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att medel beräknas för en — huvudsakligen

automatisk — kostnadsökning. Ett av skolöverstyrelsen framfört

förslag, att Solbacka läroverk, som från och med innevarande budgetår

erhåller bidrag ur anslaget till Bidrag till vissa internatläroverk, och Sigtunaskolan,

som hittills icke åtnjutit något statsbidrag, skola inordnas

under förevarande anslag, har departementschefen icke ansett sig kunna

tillstyrka.

Till stöd för det i motionen II: 5/+9 framförda yrkandet, vilket sammanfaller

med skolöverstyrelsens förslag i vad gäller Solbacka läroverk, har

anförts bland annat, att överstyrelsen framhållit, att nämnda läroverk

åstadkommit goda resultat i sin undervisning och fostran av eleverna och

att det fyller en viktig uppgift bland annat för barn från orter, som sakna

högre läroanstalter, och för barn från hem med speciella familjeförhållanden

samt även för barn till utlandssvenskar. Det påpekas vidare, att läroverket

till följd av löneförhöjningar och kostnadsstegringar i övrigt under

senare år befinner sig i ett ekonomiskt bekymmersamt läge. Ett bifall till

motionen skulle medföra en minskad belastning på anslaget till bidrag till

vissa internatläroverk.

I motionerna l:25Jf och II: .fl7 beträffande Viggbyholmsskolan har vitsordats

denna skolas betydelse inom skolorganisationen och redovisats dess

ekonomiska svårigheter, varvid även framhållits, dels att eu höjning av

de redan höga elevavgifterna synes orimlig, dels ock att det svåra ekonomiska

läget tvingar skolan att i viss utsträckning anlita lärare utan formell

kompetens och därför med lägre löneställning. Under hänvisning till att

skolans gymnasium sedan länge står under skolöverstyrelsens inseende och

har examensrätt uttalas i motionen, att gymnasiet torde kunna betraktas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

som en med andra privatläroverk jämförlig anstalt. Det i motionen framställda

yrkandet om statsbidrag till lärarlönerna med 78 procent av kostnaderna

torde avse inordnande av Viggbyholmsskolans gymnasium under

förevarande anslag.

Utskottet anser sig icke böra biträda de i motionerna II: 549 samt I: 254

och 11:417 framställda yrkandena. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 549 samt 1:254 och

II: 417, till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

8 820 000 kronor.

18:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 527—529),

vilket innebär godkännande av vissa av departementschefen angivna grunder

för statsbidrag till hälsovården vid de privatläroverk, för vilka gäller

stadgan för de statsunderstödda privatläroverken, samt anvisande för

ändamålet av ett nytt förslagsanslag av 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen angivna grunder

för statsbidrag till hälsovården vid de privatläroverk, för

vilka gäller stadgan för de statsunderstödda privatläroverken;
b)

till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa

privatläroverk för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 29 000 kronor.

19:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa interna tlä ro verk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 529—531), vilket innebär,

dels att statsbidrag skall få utgå till ytterligare en skola, nämligen Sigtunaskolan,

dels en höjning av utgående bidragsbelopp från en krona 50 öre

till två kronor per elev och dag av läsåret, dels ock en anslagshöjning med

214 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa

internatläroverk för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 425 000 kronor.

20:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

220, s. 532), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

21 :o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 532), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

22:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 532 och

533) , vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.

23 :o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 533 och

534) , vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetaret 19o6/57 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

24 :o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 534),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.

25:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 534 och 535), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 84 800 kronor.

20:0; Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 535

och 536), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken in. fl. läroanstalter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

27:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag, (punkt 231, s. 538—540), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 722 000 kronor.

28:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 232, s. 541—546)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angivna

ändrade grunder för studiebidrag åt elever vid vissa läroanstalter, dels till

Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 200 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

a\ herr TI olgast (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Luttra in. fl. (11:418), i vilka hemställts, att riksdagen matte

besluta att höja maximigränsen för resebidrag till dagligen resande elever

till femtio kronor samt i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, dels att Kungl.

Maj.t ville lata utreda fragan om vilken förändring av stipendier och studiebidrag,

som bör vidtagas för att bringa dessas värde i bättre överensstämmelse

med det aktuella kostnadsläget, dels ock att Kungl. Maj:t ville

förelägga 1957 års riksdag förslag i frågan;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom in. fl. (1:421) och den andra inom andra kammaren av

hen Ohlin in. fl. (II: 513), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i enlighet med studiehjälpsnämndens förslag

studiehjälp från och med budgetåret 1956/57 må utgå jämväl till icke

svenska medborgare, samt att riksdagen med instämmande i vad i motionerna

anförts måtte till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter anvisa ett med 800 000 höjt förslagsanslag

av 21 000 000 kronor.

Lr förevarande anslag utgår studiebidrag och stipendier enligt 4 kap.

kungöielsen 1953: 530 angaende statlig studiehjälp åt elever vid vissa läroanstalter.

Studiebidragen utgår utan behovsprövning och avser att

utjämna skillnaden i utbildningskostnader för å ena sidan elev, som är

bosatt på skolorten, och å andra sidan elev, som icke är bosatt på skol
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

25

orten. Bestämmelserna om studiebidrag innebär bland annat, att dylikt

bidrag utgår dels för inackordering med högst 60 kronor för månad, dels

för dagliga resor, om kostnaderna uppgår till minst 9 kronor för månad,

med det belopp, varmed kostnaderna överstiger 7 kronor för månad, dock

med högst 25 kronor för månad, dels ock för frukostmål med 12 kronor

för månad och i vissa fall för ytterligare ett mål med 6 kronor för månad.

Stipendium utgår efter behovsprövning med i regel högst 75 kronor för

månad och avser att underlätta för obemedlade och mindre bemedlade

elever att genomgå den högre läroanstalt i eller utanför bostadsorten, som

eleven önskar bevista för sin utbildning.

Studiehjälpsnämnden har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning

med 1 500 000 kronor. Till sin huvuddel är denna höjning betingad

av en beräknad automatisk ökning av antalet studiehjälpssökande. En

mindre del av höjningen — 300 000 kronor — är föranledd av att nämnden

föreslagit, att studiehjälp, som bestrides ur anslaget, skall få lämnas jämväl

elever, som icke är svenska medborgare. Vid bifall till detta förslag

räknar nämnden med en motsvarande kostnadsökning på 50 000 kronor

under anslaget till stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra

fackutbildningsanstalter och med en merkostnad för studielån på 200 000

kronor.

Nämnden har vidare föreslagit vissa ändringar i ovan angivna bestämmelser

angående studiebidrag till elever, som dagligen reser mellan bostadsort

och skolort. Ändringarna innebär bland annat höjningar såväl av den

undre som den övre gränsen för bidrag till dagliga resor samt höjning av

bidraget till frukostmål. Den övre gränsen för resebidrag föreslås till 46

kronor för elev, som åtnjuter enbart frukostbidrag, och 40 kronor för elev,

som åtnjuter både frukostbidrag och bidrag till ytterligare en måltid. Ett

genomförande av nämndens förslag om ändrade bidragsbestämmelser beräknas

icke komma att i nämndvärd grad påverka anslagsbelastningen.

Departementschejen har uttalat, att nämndens utredning angående studiehjälp

åt icke-svenska elever synes klart visa, att goda skäl kan anföras

för en utvidgning av kretsen av studiehjälpsberättigade. Ett bifall till

nämndens förslag skulle emellertid för nästa budgetår medföra en avsevärd

kostnadsökning, och departementschefen har därför ansett sig icke böra

i år taga ställning till detta förslag.

Vad angår grunderna för bestämmande av studiebidrag åt dagligen resande

elever har departementschefen förordat vissa ändringar i nämndens förslag.

Departementschefen har bland annat föreslagit, att maximigränsen

för resebidraget skall fastställas till 40 kronor per månad.

Till stöd för de i motionerna 1:256 och II: 41S framförda yrkandena har

i huvudsak anförts följande.

Höjningen av maximigränsen för resebidragen utgör en viktig anpassning

av dessa bidrag till de verkliga resekostnaderna för eleverna. Under
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

sökningar har givit vid handen, att en stor del av eleverna med sådana

bidrag haft betydligt högre kostnader än 32 kronor per månad och sålunda

fått bidrag med betydligt mera än med de 7 kronor, som hittills varit de

flesta elevers egna resekostnader. Detta har givetvis främst drabbat de elever,

som haft längsta och besvärligaste resvägen, och i första hand elever

bosatta i Norrland. Det nya förslaget har förbättrat dessa elevers situation,

men vi vill dock förmena, att maximigränsen borde höjas till 50 kronor.

Någon större belastning för statsverket skulle denna ökning troligen icke

innebära, enära antalet elever med högre resekostnader än 40 kronor torde

vara tämligen litet, men för de elever, som erhåller dessa bidrag, har ökningen

stor betydelse.

Vi anser emellertid även, att det är nödvändigt att i övrigt anpassa

både stipendier och studiebidrag till det aktuella kostnadsläget. De nuvarande

maximigränserna både för inackorderingsbidrag och stipendier bestämdes

av 1952 års riksdag. Sedan dess har inträffat förskjutningar uppåt

av prisnivån, vilket gör att maximisummoma under nuvarande förhållanden

måste betraktas som alltför låga, om studiehjälpen skall få från början

åsyftad verkan, varför en höjning både av stipendier och studiebidrag är

befogad.

I motionerna 1:421 och 11:513 anföres i huvudsak följande till stöd för

de i dessa motioner framställda, nu ifrågavarande yrkandena.

Beslutet vid 1946 års riksdag om studiehjälp för elever i allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter var en åtgärd av största betydelse för att underlätta

inte minst landsbygdsungdomens tillträde till högre studier. Trots

vissa justeringar är emellertid i dag genom penningvärdets fall den utjämningseffekt.

som studiehjälpen avser att ge, avsevärt mindre än vid dess

införande. Som exempel kan nämnas, att det maximibelopp på 60 kronor/

månad, som utgår vid inackordering, i dag endast beräknas täcka en tredjedel

av inackorderingskostnaderna. Denna utveckling har i särskilt hög

grad drabbat landsbygdsungdomarna.

En kategori av landsbygdsungdomar, som genom förmånernas urholkning

blivit särskilt missgynnade, är den dagligen resande skolungdomen.

Genom maximeringen av resebidraget till 25 kronor/månad har de elever,

som har den längsta vägen och därmed de största reskostnadema, fått opro!>ortionellt

stora kostnader för sin skolutbildning. På denna punkt bör därför

en snabb omprövning av utdelningsbestämmelsema ske. En av studiehjälpsnämnden

publicerad undersökning visar, att det antal elever, som har

högre egna resekostnader än 63 kronor per läsår, d. v. s. det belopp vid vilket

högsta resebidraget utgår, är omkring 13 procent av det totala antalet

resande elever. Då denna kategori redan på grund av resornas tröt tände

effekt är allvarligt handikappad, synes studiehjälpsnämndens förslag om

att höja resebidragets maximigräns till 46 kronor/månad ytterst välmotiverat.

Den av Kungl. Maj:ts föreslagna gränsen vid 40 kronor är under

alla förhållanden för låg. Skulle en enhetlig gräns väljas borde den snarare

ligga vid 50 kronor. Vi tillstyrker dock studiehjälpsnämndens förslag, men

vill betona att en utvidgning av den samlade kostnadsramen vid ytterligare

matkostnadsstegring kommer att bli ofrånkomlig, eftersom både

nuvarande måltidsbidrag om 12 kronor/månad och studiehjälpsnämndens

förslag om 14 kronor/månad endast täcker en liten del av de verkliga kostnaderna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

27

Yad studiehjälpsnämnden anfört beträffande vikten av att studiehjälp

skall få lämnas jämväl elever, som icke är svenska medborgare, finner vi

mycket beaktansvärt. Det svenska samhället kan i denna grupp av ofta

studiebegåvade och energiska ungdomar få ett mycket värdefullt framtida

tillskott av välutbildad arbetskraft. Rättviseskäl och humanitära skäl talar

också starkt för att innehav av svenska medborgarskap ej ställes som kvalifikationsgrund

gentemot ungdomar, som vid senare tidpunkt kan förmodas

komma att söka sådant medborgarskap.

Utskottet. Departementschefen har med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna

av ett bifall till studiehjälpsnämndens förslag om studiehjälp

till icke-svenska elever ansett sig icke böra i år taga ställning till detta

förslag. Han har emellertid samtidigt uttalat, att goda skäl kunna anföras

för en utvidgning av kretsen av studiehjälpsberättigade. Utskottet vill för

sin del kraftigt understryka detta uttalande. Enligt utskottets mening är

det önskvärt med ett. snart och positivt ställningstagande till nämndens

förslag i denna del. Utskottet anser sig dock, med hänsyn till vad departementschefen

anfört, icke böra tillstyrka bifall till de i motionerna I: 421

och II: 513 gjorda yrkandena om införande redan från och med nästa

budgetår av rätt för icke-svenska elever att erhålla studiehjälp samt om

en härmed sammanhängande anslagshöjning.

Vad angår maximigränsen för resebidrag till dagligen resande elev, vilken

av Kungl. Maj:t föreslagits höjd från 25 till 40 kronor per månad, har

i motionerna I: 256 och II: 418 i stället föreslagits en höjning till 50 kronor,

medan det i motionerna I: 421 och II: 513 framställda förslaget om en anslagshöjning

innebär ett yrkande om bifall till studiehjälpsnämndens förslag

om en höjning till 46 kronor (respektive 40 kronor för elev, som förutom

frukost bidrag åtnjuter bidrag till annan måltid).

Utskottet, som anser sig böra konstatera, att Kungl. Maj:ts förslag

kommer att medföra en bestämd förbättring för därav berörda elever, får

tillika framhålla, att det synes utskottet önskvärt, att man över huvud taget

beaktar i vad mån förhållandet mellan elevernas studiekostnader å ena

sidan och storleken av studiebidrag och stipendier å den andra påverkats

av successivt ändrade ekonomiska förhållanden. Det torde enligt utskottets

mening kunna förutsättas, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på den nu angivna frågan ävensom att Kungl. Maj:t vid den tidpunkt,

som kan befinnas lämplig, framlägger erforderliga förslag för riksdagen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om ändrade grunder för studiebidrag

åt dagligen resande elever och avstyrker förty bifall till de i

motionerna 1:256 och 11:418 samt 1:421 och 11:513 framställda yrkandena

om ändringar i dessa grunder ävensom till det i sistnämnda båda

motioner framställda yrkandet om eu av de föreslagna ändrade grunderna

föranledd anslagshöjning. Med hänsyn till vad ovan anförts om förliållan
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

det mellan studiekostnader och studiehjälp anser sig utskottet ej heller böra

biträda det i motionerna I: 256 och II: 418 framställda förslaget om eu särskild

framställning till Kungl. Maj:t om utredning i fråga om storleken

av stipendier och studiebidrag samt om förslag i ämnet till 1957 års riksdag''.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till den del det icke närmare berörts ovan

har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför

bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i dess

helhet och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 256 och II: 418 samt

1:421 och II: 513 — sistnämnda båda motioner såvitt

här är i fråga —

a) godkänna av departementschefen angivna ändrade

grunderna för studiebidrag åt elever vid vissa läroanstalter,

b) till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk in. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 20 200 000 kronor.

29:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. Kungl. Maj:t har

(punkt 233, s. 547—549) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för budgetåret

1956/57 må till stipendier, som under denna punkt avses, utdelas

högst 95 000 kronor, dels till Stipendier för studier genom korrespondens

och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Kristiansson in. fl. (I: 253) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Västervik in. fl. (II: 432), i vilka hemställts,

att riksdagen enligt studiehjälpsnämndens i statsverkspropositionen refererade

förslag måtte besluta höjning av de ur förevarande anslag utgående

stipendierna, innebärande

I. beträffande korrespondensstudierna

a) en höjning från högst 250 till högst 300 kronor av det årliga stipendiebeloppet,

b) ett fastställande av det antal stipendier, som må utgå till varje stipendiat,

till fyra vid studier för realexamen och fem vid studier för studentexamen

och

c) införande i stället för det förhöjda belopp av 450 kronor, som nu må

utgå vid deltagande i preparandkurs under sista studieåret, av ett engångsstipendium

(utöver årsstipendierna) av 600 kronor för deltagande i dylik

kurs,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

29

II. beträffande studierna vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning

eu höjning från högst 350 till 450 kronor av det årliga stipendiebeloppet,

samt att riksdagen måtte medgiva, att för budgetåret 1956/57 må till

stipendier, som under denna punkt avses, utdelas högst 125 000 kronor;

dels ock de två under närmast föregående punkt angivna, likalydande

motionerna I: 421 och II: 513, i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte med godtagande av studiehjälpsnämndens förslag i fråga

om anslagsbeloppets storlek dels medgiva, att för budgetåret 1956/57 må

till stipendier som under denna punkt avses utdelas högst 125 000 kronor,

dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor

med kombinerad undervisning för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 80 000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen 1953:530) må

stipendium under de första åren av studierna utgå med högst 250 kronor

för läsår åt elev, som bedriver enskilda studier genom korrespondens för

realexamen eller studentexamen, och med högst 350 kronor åt elev vid enskild

skola med förenad korrespondens- och muntlig undervisning. För

sista studieåret må dock stipendium utgå med högst 450 kronor till elev,

som deltagit eller deltager i preparandkurs, anordnad vid korrespondensinstitut.

Studiehjälpsnämnden har föreslagit vissa höjningar av stipendiebeloppen

ävensom vissa ändringar i övrigt i stipendiebestämmelserna. Nämndens

förslag i denna del torde icke närmare behöva angivas, då det helt överensstämmer

med de i motionerna I: 253 och II: 432 framställda yrkandena om

höjda stipendiebelopp in. m. Nämnden har vidare föreslagit anvisande

för nästa budgetår av ett anslag av 150 000 kronor samt fastställande till

125 000 kronor av det belopp, som bör få utdelas under budgetåret.

Departementschefen har erinrat, att ifrågavarande stipendiebelopp höjdes

så sent som 1953, men samtidigt uttalat, att det oaktat vissa skäl otvivelaktigt

kan anföras för en ytterligare höjning. Med hänsyn till den återhållsamhet

beträffande förslag till utgiftsökningar, som i nuvarande läge

är nödvändig, har han emellertid ansett sig icke böra tillstyrka nämndens

förslag om höjning av stipendiebeloppen och om införande av ett särskilt

stipendium för deltagande i preparandkurs. Däremot har departementschefen

biträtt förslaget om fastställande av det antal stipendier, som må utgå

till varje stipendiat.

Till stöd för de i motionerna 1:253 och II: 432 framförda yrkandena om

ändring av stipendiebestämmelserna uttalas, att starka sociala skäl talar

för en höjning av stipendiebeloppen. De som läser per korrespondens bekostar

sina studier med egna medel, vilket ofta innebär eu väsentlig uppoffring

för dem; de utför vanligen samtidigt produktivt arbete. Jämfört

med elever i vanliga undervisningsanstalter är de klart missgynnade.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

De i motionerna I: 421 och II: 513 framställda yrkandena synes innebära,

att motionärerna ansluter sig icke blott till studiehjälpsnämndens förslag

i fråga om storleken av det totala belopp, som bör få utdelas under nästkommande

budgetår, utan även till nämndens förslag om ändringar i stipendiebestämmelserna.

I fråga om medelsanvisningen för nästa budgetår

innebär motionärernas yrkande däremot en sänkning med 70 000 kronor

i förhållande till det belopp studiehjälpsnämnden ansett erforderligt, men

å andra sidan en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 30 000

kronor. I motionerna uttalas, att det är ett rättvisekrav, att bestående

ekonomiska olikheter mellan olika studievägar avlägsnas samt att studiehjälpsnämndens

förslag om ändringar i stipendiebestännnelserna är ett

minimiprogram.

Utskottet. De i motionerna I: 253 och II: 432 samt I: 421 och II: 513

framställda yrkandena innebära, såvitt gäller stipendiebestämmelsema,

bifall till de av studiehjälpsnämnden föreslagna ändringarna, av vilka departementschefen

ansett sig böra förorda endast den, som avser fastställande

av antalet stipendier för student- och realexamina. Enligt utskottets

mening tala mycket starka skäl för en förbättring av studiehjälpen åt det

elevklientel, som här är i fråga. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t

efter närmare överväganden av vilka förbättringar, som kunna vara erforderliga

och möjliga, för riksdagen framlägger förslag i ämnet. Utskottet

anser sig sålunda icke böra tillstyrka bifall till de i förutnämnda motioner

gjorda yrkandena, att ändring nu skall vidtagas i stipendiegrundema. Vid

sådant förhållande anser sig utskottet icke heller böra ifrågasätta någon

ändring i enlighet med yrkandena i nämnda motioner varken av det av

Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet eller av det belopp, som enligt Kungl.

Maj:ts förslag under nästa budgetår skall få utdelas som stipendier. Utskottet

avstyrker alltså bifall till motionerna I: 253 och II: 432 — såvitt de innebära

avsteg från Kungl. Maj:ts förslag — ävensom till motionerna I: 421

och II: 513, såvitt här är i fråga. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 253 och II: 432, till

den del de innebära avsteg från Kungl. Maj:ts förslag,

samt motionerna 1:421 och II: 513 — såvitt här är

i fråga —

a) medgiva, att för budgetåret 1956/57 må till stipendier,

som under denna punkt avses, utdelas högst 95 000

kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

31

30:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 234, s. 549 och 550) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 380),

i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag för inrättande

av skolhem vid högre läroanstalter anvisa ett reservationsanslag på

3 000 000 kronor;

dels ock de två under närmast föregående båda punkter angivna, likalydande

motionerna I: 421 och II: 513, i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts,

att riksdagen måtte med godtagande av i motionerna föreslagen ändring

av anslagets benämning för budgetåret 1956/57 anvisa ett belopp av

3 000 000 kronor med bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva bidrag

inom en medelsram av 5 000 000 kronor, samt att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande behovet av elevhem

på längre sikt.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit anvisande av ett anslag

av 3 000 000 kronor med bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva

bidrag inom en medelsram av 5 000 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig medveten om att ett stort behov

föreligger av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter men ansett sig

icke kunna räkna med att förutsättningar nästa budgetår kommer att föreligga

för en ökning av investeringarna på detta område. Med hänsyn härtill

har han ansett sig endast kunna förorda anvisande av oförändrat anslagsbelopp,

1 200 000 kronor.

I motionen II: 380 anföres i huvudsak följande.

De bristfälliga skolförhållandena på landsbygden medför, att ungdom i

allt högre grad söker sig till städer och andra tätorter, som har gymnasier,

yrkesskolor och högre utbildningsanstalter. I dessa strävanden att skaffa

sig en bättre utbildning möter landsbygdens ungdom emellertid stora svårigheter

jämfört med ungdom, som råkar ha sina. föräldrahem i skolortema.

Det är inte nog med att studiekostnaderna och utgifter för resor in. in. blir

mycket högre för landsbygdsungdomar, som måste vistas långt från hemmet

under lång tid, utan därtill kommer att dessa ungdomar också får

firas med odrägliga bostadsförhållanden. Ja. i många fall blir frågan om

att få tåg på en bostad i skolorten avgörande för vederbörande ungdomars

möjlighet att över huvud taget kunna fortsätta sina studier. Bostadsbristen

i flertalet tätorter har ju nämligen blivit värre år för år. Det finns därför

mycket starka skäl för skolöverstyrelsens förslag om en ökning av anslaget

I ill uppförande av skolhem.

Till stöd för de i motionerna I: J+21 och 11:513 framförda, nu ifrågavarande

yrkandena anföres bland annat följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Med anledning av elevhemmens betydelse för landsbygdseleverna anser

vi, att anslaget till statsbidrag för detta ändamål bör höjas till 3 miljoner

kronor men med bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva bidrag inom

en medelsram av 5 miljoner kronor. Med hänsyn till att i ärendet redovisade

fakta ej är tillfyllest för att mäta hela landets behov av elevhem finner

vi att det vore önskvärt, om man kunde få till stånd en noggrannare utredning

av elevhemsfrågan. De elevhem, som för närvarande finns, är enbart

avsedda för högre läroanstalter, men tydligt är, att en fullt utbyggd

enhetsskola i gles- och skogsbygder kan tvinga fram inackordering även för

enhetsskolans högstadieelever, vilket kommer att medföra ett avsevärt ökat

behov av elevhem. Dessutom borde utredningen syfta till att klarlägga den

resande skolungdomens mat- och bostadsförhållanden över huvud taget

samt den lämpligaste utformningen av elevhem beträffande personal och

huvudmannaskap. Slutligen vill vi framhålla, att med hänsyn till att inom

socialdepartementets verksamhetsområde vissa anstalter av ungdomsvårdande

art benämnts skolhem punkten H 234 under åttonde huvudtiteln

i fortsättningen bör benämnas »Elevhem för lärjungar vid högre läroanstalter

m. in.».

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i förevarande

sammanhang anfört, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

alltså de i motionerna II: 380 samt I: 421 och II: 513 gjorda yrkandena

om en höjning av anslaget. Ej heller anser sig utskottet böra biträda de

i sistnämnda båda motioner framställda yrkandena om visst bemyndigande

för Kungl. Maj:t samt om utredning av behovet av elevhem på längre

sikt. Vad angår den i samma båda motioner ifrågasatta ändringen av anslagets

rubrik förutsätter utskottet, att frågan härom överväges av Kungl.

Maj:t vid det kommande budgetarbetet avseende anslagen för 1957/58.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 380 samt 1:421 och

II: 513 — sistnämnda båda motioner såvitt här är i fråga —

till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid

högre läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

31 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 235, s. 551), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 85 000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

33

Folkskoleväsendet m. m.

Folkskolinspektionen

32:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 236, s. 552 och 553), vilket innebär en anslagshöjning

med 149 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 106 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 511 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 305 900

Summa kronor 1 924 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 924 000 kronor.

33:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 237, s. 553 och 554), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

459 100 kronor.

Skolmåltider

34:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 238, s. 554—556) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sunne och Huss (1:12) och den andra inom andra kammaren

av fröken Löwenhielm m. fl. (II: 25), i vilka yrkats att riksdagen ville besluta

hemställa till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan

ändring i gällande kungörelser, att statsbidraget till skolmåltider till barn

från främmande kommuner måtte utgå med fulla kostnaden för den anordnande

kommunen, dock med högst 1 krona 30 öre per måltid;

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr S

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till 1957 års riksdag

rörande förbättrade statsbidrag till skolmåltidsverksamheten;

dels och en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion

(II: 381), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta,

att statsbidrag till anordnande av skolmåltider skall beräknas på ett bidragsunderlag

som utgör kronor 1:05 för varje utspisad måltid; vid bespisningsenhet

er med högst två läraravdelningar skall bidragsunderlaget

dock utgöra kronor 1: 35 per måltid, och för elev från annat skoldistrikt

kronor 1:25 per måltid, samt för s. k. oslofrukost och måltid bestående

av gröt eller välling 50 respektive 30 öre per måltid.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 25, II: 381 och II: 513.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagshöjning med

1 000 000 kronor. Av det äskade beloppet avses liksom för innevarande

budgetår högst 100 000 kronor skola få disponeras för bestridande av kostnader

för arbetsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten. Skolöverstyrelsen

har föreslagit en höjning av anslaget med 4 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Den verkliga belastningen på detta förslagsanslag har under de

senast förflutna budgetåren ganska väsentligt understigit de anvisade

anslagsbeloppen. Sålunda anvisades för budgetåret 1954/55 34 miljoner

kronor under det att nettoutgiften uppgick till i runt tal endast 24 miljoner

kronor. Den höjning av statsbidragsbeloppen, som skulle ha följt

av det årligen ökande antalet deltagare i skolmåltiderna, synes i stort ha

eliminerats av de förbättrade kommunala skatteunderlagen. För innevarande

budgetår har i avvaktan på ytterligare erfarenheter i fråga om anslagsbelastningen

anvisats 24 miljoner kronor. En viss höjning av detta

belopp torde böra ske till följd av beräknad ökning av deltagarantalet.

På grund av skatteunderlagets stegring och med hänsyn till anslagsbelastningen

under budgetåret 1954/55 synes emellertid höjningen i enlighet med

vad statskontoret förordat kunna begränsas till 1 miljon kronor och anslaget

sålunda uppföras med 25 miljoner kronor. Inom ramen för detta

anslagsbelopp torde överstyrelsen i enlighet med beslut vid 1955 års riksdag

(se prop. 1955: 1, VIII p. 234) böra få disponera ytterligare högst

100 000 kronor för fortsatta arbetsstudier rörande skolmåltidsverksamheten.

Till stöd för det i motionerna 1:12 och 11:25 framställda yrkandet har

anförts i huvudsak följande.

En av de mest betydelsefulla och mest uppskattade sociala förmåner som

under senare år kommit barnfamiljerna till del är de fria skolmåltiderna.

Med beklagande måste man konstatera, att statsbidragsbestämmelsema

är så utformade, att kommunerna tycks bli alltmer obenägna att starta nya

skolbarnsbespisningar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

35

Vid en jämförelse mellan antalet barn i folkskolorna och antalet barn i

de högre skolorna, som har tillgång till fria skolmåltider, finner man, att i

folkskolorna har 68 procent och i de högre skolorna ej fullt 35 procent

denna förmån. Förhållandet är dessutom mycket olika i olika delar av

landet. Så har t. ex. i folkskolorna inom Västernorrlands län barnbespisning

införts till 100 procent. I samma län finns fyra högre allmänna läroverk,

och intet av dessa kan bjuda sina elever fria skolmåltider.

Ett av skälen varför kommunerna är ovilliga att anordna skolmåltider

vid de högre allmänna läroverken torde vara, att kommunerna ej vill åtaga

sig utgifter för barn från främmande kommuner. Dessa barn är antingen

dagligen resande eller inackorderade. De är nu hänvisade till att äta matsäck

eller att t. ex. äta på en bar. I det senare fallet händer, att de för att

spara pengar ej äter tillräcklig och lämplig mat.

Statsbidraget till måltider för barn från främmande kommuner är nu

högst 85 öre. Om detta höjes till förslagsvis högst 1 krona 30 öre, skulle de

flesta kommuner som är villiga att ordna skolmåltider ej behöva riskera

utgifter för barn från främmande kommuner.

I motionerna 1:1+21 och 11:513 har, såvitt här är i fråga, anförts bland

annat följande.

Tack vare 1946 års riksdagsbeslut har skolmåltidsverksamheten, som

tidigare hade ringa omfattning, alltmer kunnat utvidgas, så att den nu lär

omfatta 695 000 elever, vilket motsvarar omkring 75 procent av alla barn

i skolpliktig ålder, d. v. s. 7—14 år. Detta skulle emellertid också kunna

uttryckas så, att omkring 25 procent av barnen i denna ålder fortfarande

saknar tillgång till denna förmån, som allt fler önskar tillgodogöra sig.

I själva verket är det emellertid mer än en fjärdedel av alla elever i våra

skolor som står utanför, eftersom åtskilliga elever, i synnerhet i läroverk

och yrkesskolor, är mer än 14 år.

Fördelningen är ojämn. Medan i vissa av de norrländska länen anslutningen

för folkskolebarnens del är nära nog 100-procentig, har verksamheten

i Skåne betydligt mindre omfattning. För läroverlcsungdomen och

eleverna i yrkesskolorna har på alltför många orter skolmåltider ännu inte

anordnats.

För de kommunala övervägandena spelar givetvis den fortlöpande relativa

minskningen av statsbidragen en betydande roll. På grund av bidragens

konstruktion minskas statens andel av de totala kostnaderna vid fallande

penningvärde på två vägar. Dels motsvarar ett till visst öretal fixerat

bidragsunderlag i allt mindre grad de verkliga kostnaderna, dels minskas

den procentsats av bidragsunderlaget varmed statsbidrag utgår, efterhand

som inflationen ökar antalet skattekronor. Det är därför angeläget,

att de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets omlade

snarast lägger fram sin utredning i fråga om statsbidragen till skolmåltiderna

i så god tid, att proposition för ökade statsbidrag till skolmåltider

kan föreläggas 1957 års riksdag.

I motionen 11:381 har uttalats bland annat följande.

Statsbidragsbestämmelserna för skolmåltider är så konstruerade att kommunerna

får bära en allt större andel av de sammanlagda kostnaderna ju

mer priserna stiger. I avvaktan på det länge förebådade förslaget om en

allmän översyn av statsbidragsbestämmelserna bör kommunerna nu omedelbart

få åtminstone så mycket kompensation för prisstegringarna att.

bidragsunderlaget för skolmåltider ökas med ungefär 50 procent.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Utskottet. I sitt utlåtande 1955: 56 erinrade utskottet inledningsvis om

att vid det nuvarande statsbidragets tillkomst år 1946 procentsatsen för

statsbidraget avvägdes med utgångspunkt i att normalbidragsprocenten

vid ett »normalskatteunderlag», som år 1946 beräknades till 10 skattekronor

per invånare, skulle utgöra 80 procent, medan kommunandelen skulle

utgöra 20 procent. Till följd av de senaste årens förhöjning av de kommunala

skatteunderlagen hade, framhöll utskottet vidare, den genomsnittliga

procentsatsen för kommunernas andel i kostnaderna för skolmåltiderna

kommit att väsentligt överstiga vad som avsågs med 1946 års beslut. Detta

framginge tydligast av det av departementschefen påvisade förhållandet,

att, medan antalet deltagare i skolmåltiderna under budgetåren 1951/54

ökat med omkring 60 000 årligen, statsbidragsbeloppen under samma

period hållit sig i stort sett konstanta. Kostnadsökningen på grund av det

höjda deltagarantalet hade alltså praktiskt taget helt belastat kommunerna.

Mot bakgrunden härav vore det enligt utskottets mening angeläget

att den pågående omprövningen av ifrågavarande statsbidragsgrunder

slutfördes snarast möjligt samt att Kungl. Maj:t i anslutning därtill för

riksdagen framlade de förslag, som med hänsyn till det statsfinansiella läget

prövades möjliga i syfte att förbättra statsbidraget i riktning mot ett återställande

av den ursprungligen avsedda relationen mellan statens och kommunernas

andelar i kostnaderna för skolmåltidsverksamheten.

Med beklagande konstaterar utskottet, att omprövningen av ifrågavarande

statsbidragsgrunder ännu ej slutförts. I anslutning till vad utskottet

uttalade förra året, vill utskottet ytterligare understryka angelägenheten

av att statsbidraget till skolmåltidsverksamheten förbättras. I frågans

nuvarande läge synes det dock utskottet icke lämpligt att förorda vidtagande

av åtgärder på förevarande område, ägnade att föregripa det

utredningsuppdrag, som åvilar särskilda sakkunniga för översyn av vissa

statsbidrag på skolväsendets område. På grund härav avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 12 och II: 25 samt II: 381, sistnämnda motion

såvitt här är i fråga. I detta sammanhang vill utskottet emellertid med

anledning av de motionsvis framställda yrkandena om höjning av bidraget

för måltid, utspisad till lärjunge, som tillhör annat skoldistrikt, särskilt

framhålla önskvärdheten av att detta bidrag snarast höjes. Enligt utskottets

mening föreligger eljest risk för att skolmåltidsverksamheten icke kommer

att utbyggas i önskvärd utsträckning. Utskottet förordar, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva till känna vad utskottet sålunda

rörande statsbidraget till skolmåltidsverksamheten anfört och att

vad i motionerna 1:421 och 11:513, såvitt här är i fråga, påyrkats icke

må föranleda annan riksdagens åtgärd än nyssnämnda i skrivelsen angivna

tillkännagivande.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 25 000 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

37

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 12 och II: 25 samt II: 381, sistnämnda

motion såvitt här är i fråga, till Bidrag till anordnande

av skolmåltider för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 421 och II: 513, såvitt

här är i fråga, samt av vad utskottet uttalat under förevarande

punkt i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört.

35:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 556 och 557), vilket innebär

en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

Folkskoleväsendet

36 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 240, s. 557—562) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

500 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 52 800 000 kronor.

Höjningen beror huvudsakligen på faktorer av automatisk karaktär, främst

den från och med den 1 januari 1955 genomförda lönehöjningen, ökat antal

folk- och småskollärartjänster, ökat antal lärartjänster i kunskaps- och

yrkesämnen inom försöksdistrikten samt ökat antal avdelningar i slöjd och

hushållsgöromål. Till statsbidrag åt svenska skolor i utlandet beräknas en

anslagshöjning med 10 000 kronor, avseende bidrag till en svensk korrespondensrealskola

i Paris.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 500 000 000 kronor.

I detta sammanhang får utskottet fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på att skoldistrikten nu icke torde kunna erhålla statsbidrag till bestridande

av kostnaderna för de bidrag till den allmänna sjukförsäkringen, som

skoldistrikten i egenskap av arbetsgivare ha att utgiva. Allmänna statsbidragsutredningen

har i sitt den 27 januari 1956 avgivna betänkande om

primärkommunala driftbidrag (SOU 1956: 8) föreslagit, att till ett enhetligt

statsbidrag till folkskoleväsendet i allmänhet skola sammanföras vissa

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

nu utgående skilda lönebidrag in. m. och utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t vid behandlingen av detta förslag till prövning upptager frågan om

statsbidrag till skoldistriktens kostnader för arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen för ifrågavarande lärarpersonal.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 500 000 000 kronor.

37:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 562 och 563), vilket innebär en anslagshöjning

med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 315 000 kronor.

38:o) Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten.

I enlighet md Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 563 och 564), vilket

innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt

elever i försöksdistrikten för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

39:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 564 och 565),

vilket innebär en anslagshöjning med 71 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 1 591 000 kronor.

40:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

244, s. 565 och 566), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

41 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 245, s. 566), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

42 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda s jukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s.

566 och 567), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvardsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kronor.

43 :o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 247, s. 567), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

280 000 kronor.

44 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 567 och 568), vilket innebär

en anslagshöjning med 130 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid folkskolans skolhem för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 1 020 000 kronor.

45:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 249, s. 568 och 569), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär

en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av

skolbarn i skolhem eller enskilda hem för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1955/56

förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48

anvisade reservationsanslaget till Folkskolor in. m.: Bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning ma disponeras

intill utgången av budgetåret 1956/57.

46:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

s. 569 och 570), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor.

47:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 251, s. 571)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för nästa budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 9 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (II: 381), vari hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. skall utgå med 25 kronor för varje

vid slutet av föregående läsår inskriven lärjunge.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av ökat antal lärjungar betingad anslagshöjning

med 300 000 kronor.

Utskottet får erinra om att allmänna statsbidragsutredningen i sitt den

27 januari 1956 avgivna betänkande om primärkommunala driftbidrag

(SOU 1956: 8) framlagt förslag avseende bland annat ifrågavarande statsbidrag.

Detta förslag är för närvarande föremål för vederbörlig remissbehandling.

Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till det motionsvis

gjorda yrkandet.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 381, såvitt här är i fråga,

till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 9 900 000 kronor.

48:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 573 och 574),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

41

49:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 574),

vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

50:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 575), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

51 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 576), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

52 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 576—578), vilket innebär

en anslagsminskning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

53 :o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 578), vilket innebär en

anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

54 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

Kungl. Maj:t har (punkt 259, s. 578—580) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt

motion (II: 116), vari hemställts, att riksdagen beträffande bidrag till

Skytteanska skolan måtte besluta att för nyanskaffning av viss utrustning

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

vidtaga en höjning av anslaget med 6 700 kronor, motsvarande det av

skolöverstyrelsen tillstyrkta beloppet för nyssnämnda ändamål;

dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt

motion (II: 117), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning, huruvida den Skytteanska donationen

av den 5 november 1643 fortfarande äger bestånd och i vad mån

staten alltjämt bör ekonomiskt svara för Skytteanska skolans drift och underhåll

och att i en blivande utredning minst en representant för Tärna

kommun skall ingå.

Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagshöjning med 2 500

kronor. Ett av skolöverstyrelsen under åberopande av bland annat, att vid

inspektion av skolhemmet påfordrats nyanskaffning av sängar med utrustning

och vissa möbler m. m. framlagt förslag om en engångsanvisning av

6 700 kronor till nyanskaffning av viss utrustning har departementschefen

icke biträtt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vid anmälan av förevarande anslag för budgetåret 1952/53 (prop.

1952: 1, VIII ht s. 345) fäste jag uppmärksamheten på den oklarhet, som

råder rörande statens ekonomiska ansvar för Skytteanska skolan. Jag förutsatte,

att skolöverstyrelsen, då framställning därnäst gjordes om medelsanvisning

av icke-automatisk karaktär till skolan, till behandling upptog

frågan, om och i vad mån staten alltjämt borde ekonomiskt ansvara för

skolan. Med skrivelse, som inkommit till ecklesiastikdepartementet den

8 oktober 1955, har nu överstyrelsen avgivit utredning angående statens

ekonomiska ansvar för Skytteanska skolan m. m. Ärendet, som bland annat

inrymmer åtskilliga invecklade problem av rent juridisk art, är för närvarande

under remissbehandling. I avvaktan på den slutliga beredningen av

denna fråga är jag icke beredd att biträda överstyrelsens förslag om en

engångsanvisning av 6 700 kronor till nyanskaffning av viss utrustning.

I motionen II: 116 har anförts bland annat följande.

I årets statsverksproposition, bilaga 10, punkt 24, Folkskolor m. m.:

Bidrag till Skytteanska skolan, har skolöverstyrelsen hemställt att för nyanskaffning

av viss utrustning måtte anslås ett belopp för nästa budgetår

av 6 700 kronor.

Under påpekande av att viss oklarhet råder rörande statens ekonomiska

ansvar för Skytteanska skolan har departementschefen »i avvaktan på den

slutliga beredningen av denna fråga» förklarat sig icke beredd att biträda

överstyrelsens förslag om en engångsanvisning av 6 700 kronor till nyanskaffning

av viss utrustning.

Enligt vad styrelsen för Skytteanska skolan uppger äro de nuvarande

sängarna och dessas madrasser i ett sådant skick att de måste omedelbart

utbytas mot nya.

Tf extra läkaren i Tärnaby, doktor Åge Dyrsing, uppger i ett intyg ut
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

43

färdat den 16 januari i år att såväl sängarna som madrasserna befinna sig

i ett mycket bristfälligt skick. Han anser det högst angeläget att skolbarnen,

som befinna sig i en åldersperiod med snabb tillväxt, få tidsenliga

sovmöjligheter och i första hand nya sängar och madrasser.

När byrådirektören I. Sundin i överstyrelsen under fjolåret besiktigade

skolan, ålades styrelsen att begära anslag för inköp av sängar och madrasser.

Rörande styrelsens framställning om ett anslag av 700 kronor för inköp

av en vedkap torde det vara ett slöseri med statens medel att icke ha tillgång

till en egen vedkap.

Det av skolstyrelsen äskade anslaget för inköp av vissa möbler för en

beräknad kostnad av 1 330 kronor är synnerligen behjärtansvärt.

I barnens sovrum finnas icke några möbler utöver sängarna. Icke en pall

att sitta på eller ett bord för läxböckerna.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har skolöverstyrelsen

framlagt utredning angående statens ekonomiska ansvar för

Skytteanska skolan. Vid sådant förhållande saknas enligt utskottets mening

anledning för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

den utredning, varom yrkande framställts i motionen II: 117. Utskottet,

som erfarit att remissbehandlingen av den av skolöverstyrelsen avgivna

utredningen ännu ej avslutats, förutsätter, att Tärna kommun beredes tillfälle

att avgiva yttrande i ärendet innan frågan upptages till slutlig prövning

och avgörande.

I motionen II: 116 har i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt,

av departementschefen ej biträtt förslag yrkats, att ett belopp av 6 700 kronor

måtte såsom engångsanslag anvisas för nyanskaffning av sängar med

utrustning och vissa möbler samt av en vedkap.

Skolhemmets sängar och sängutrustning samt möbler äro uppenbarligen

i så dåligt skick, att de föreslagna nyanskaffningarna snarast synas böra

komma till stånd. Utskottet, som vill erinra om att dessa nyanskaffningar

påfordrats vid inspektion av skolhemmet, finner det skäligt att bidrag av

statsmedel utgår till ifrågavarande upprustning. Det synes även motiverat,

att medel ställas till skolans förfogande för inköp av en vedkap. Utskottet

finner sig alltså böra tillstyrka bifall till motionen II: 116, men vill särskilt

betona, att utskottet härmed givetvis icke tagit ställning till frågan om statens

ekonomiska ansvar för skolan.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 116 till Folkskolor m. m.: Bidrag

till Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 53 700 kronor;

b) att motionen II: 117 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

55 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 260, s. 580 och 581), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor.

56 :o) Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen.

Kungl. Maj:t har (punkt 261, s. 581—584) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 566 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Sjöström-Bengtssoji och fru Carlqvist (I: 273) och den andra inom

andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (II: 407), i vilka hemställts att

riksdagen måtte besluta att till fortbildningskurser för lärare rörande röstoch

talrubbningar anvisa ett anslag av 12 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Äger och fru Andrén väckt

motion (II: 422), vari hemställts, att skolöverstyrelsen ges möjlighet att

till föreståndare vid skolmåltidskurser om en månad respektive sex veckor

utbetala ett arvode av 200 kronor per kurs.

Under förevarande anslagsrubrik har från och med innevarande budgetår

sammanförts medelsanvisningen till anordnande av kurser för lärare

m. fl. befattningshavare inom folkundervisningen. För ändamålet har

för innevarande budgetår anvisats 552 200 kronor, nämligen 45 000 kronor

till kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier, 117 600 kronor till

kurser för utbildande av hjälpklasslärare och särskollärare, 175 000 kronor

till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor

in. fl. läroanstalter, 11 100 kronor till fortbildningskurs för föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem, 30 000 kronor till

utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, 30 500 kronor till kurser

för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn, 32 000 kronor

till fortbildningskurser i yrkesvägledningsfrågor samt 111 000 kronor till

kurser för utbildande av personal för skolmåltider.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 13 800 kronor,

avser minskning på grund av förefintlig reservation med 11 000 kronor

av medelsanvisningen till kursverksamheten för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid folkskolans skolhem samt ökning med 7 500

kronor respektive 2 300 kronor av medelsanvisningen till fortbildningskurser

i yrkesvägledningsfrågor och till kurser för utbildande av personal för

skolmåltider ävensom anvisande av 15 000 kronor till kurs för utbildning

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

45

av lärare för hörselskadade barn, motsvarande det belopp som för innevarande

budgetår under anslaget Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet

anvisats till detta ändamål. Av skolöverstyrelsen framställda förslag

bland annat om viss höjning av arvodena åt föreståndare för skolmåltidskurser

samt om medelsanvisning till fortbildningskurs för lärare rörande

röst- och talrubbningar har departementschefen ej biträtt.

Det i motionerna I: 273 och II: 407 framställda yrkandet överensstämmer

med överstyrelsens sistberörda förslag. I motionerna har anförts i

huvudsak följande.

Vikten av att kunna meddela sig med sin omgivning är ju uppenbar,

och det är i allra högsta grad utvecklingshämmande när ett barn på grund

av en eller annan orsak ej har normal talförmåga. I de fall talsvårigheter

kunna avhjälpas bör det ske så snart det är möjligt, och därvidlag har

skolan givetvis också en stor uppgift.

Det går emellertid inte att inom klassens ram tillgodose barn som ha

mera svårartade röst- och talrubbningar, inte minst beroende på att alla

lärare inte ha den specialutbildning som erfordras härför. En försummad

hjälp åt barn med röst- och talrubbningar kan förorsaka svåra psykiska

lidanden, som verka hämmande på dessa ungdomar och göra det svårt för

dem att bli fullgoda medlemmar i samhället.

Under det sista halvseklet har man inom foniatrien kommit fram till

effektivare hjälpmedel mot tal- och röstrubbningar, men alltjämt komma

nya sådana. Det är av synnerlig vikt att lärare med specialutbildning inom

detta område ha tillfälle att genom fortbildningskurser följa med och

tillgodogöra sig resultaten av nya forskningar. Det synes oss vara av synnerligt

stort värde att fortbildningskurser hållas i den utsträckning skolöverstyrelsen

föreslagit.

Till stöd för det i motionen 11:422 framställda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Under senare år har skolmåltidsverksamheten växt ut i mycket snabb

takt. Detta har medfört en ökad kursverksamhet vad gäller utbildning av

föreståndarinnor för skolmåltiderna.

För bestridande av kostnaderna för dessa kurser har anvisats medel från

Bidraget till anordnande av skolmåltider. Vad gäller arvodena till föreståndare

vid skolmåltidskurserna är dessa för närvarande orimligt låga. För

kurser om en månad respektive sex veckor utgår för närvarande ett arvode

av 125 respektive 150 kronor per kurs. Det är givet, att man med så blygsamma

belopp inte kan påräkna att vinna intresserade föreståndare för

kursverksamheten. Som föreståndare tjänstgör som regel överlärare, folkskollärare

eller skolkökslärarinna, och då samtidigt kurserna förlagts till

ferietid har självfallet svårigheterna ökat att vinna denna personal för ifrågavarande

arbetsuppgift. Föreståndarna har ansvaret för kursernas ekonomi

samt handlägger vissa organisatoriska frågor, såsom anskaffande av

lokaler, anordnande av studieresor, inkvartering m. m. Vi anser det i hög

grad skäligt, att överstyrelsen med hänsyn till föreståndarnas arbetsuppgifter

får möjlighet att åtminstone ersätta kursföreståndarna med ett arvode

av 200 kronor per kurs. Någon förhöjning av statsbidraget till anordnande

av skolmåltider behöver inte förekomma, utan synes anslagsökningen kunna

rymmas inom anslagsposten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Ltskottet. I motionerna 1:273 och 11:407 har — liksom i skolöverstyrelsens

anslagsäskanden — hemställts, att för nästa budgetår måtte anvisas

12 000 kronor till en fortbildningskurs för lärare rörande röst- och talrubbningar.

Utskottet — som får erinra om att Kungl. Maj:t i annat sammanhang

i syfte att skapa gynnsammare arbetsbetingelser för specialundervisningen

i folkskolan framlagt förslag rörande bland annat specialundervisning

för barn med röst- och talrubbningar — vill framhålla att en dylik

fortbildningskurs synes vara av stor betydelse. Angelägenheten av att

undervisningen av ifrågavarande barn omhänderhas av härför särskilt utbildade

lärare är uppenbar och efterfrågan på för denna liksom för andra

grenar av specialundervisningen väl kvalificerade lärare torde framdeles

komma att öka. Även om utskottet icke är berett biträda det i motionerna

I: 273 och II: 407 framställda yrkandet, förutsätter utskottet likväl, att

Kungl. Maj:t så snart omständigheterna medger till förnyad prövning

upptager spörsmålet om medelsanvisning till en fortbildningskurs för lärare

rörande röst- och talrubbningar.

Utskottet är icke berett biträda det i motionen II: 422 framställda yrkandet

om höjning av arvodet åt föreståndare vid skolmåltidskurser.

\ ad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 273 och II: 407 ävensom

motionen II: 422 till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter

tillhörande folkundervisningen för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 566 000 kronor.

57:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,

s. 584 och 585), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

58 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet

att undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

263, s. 585), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

59:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 264, s. 586 och 587), vilket innebär en anslagshöjning med

84 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

47

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 408 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 8 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 409 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 170 500

Summa kronor 996 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond................ 14 000

Nettoutgift kronor 982 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 982 000 kronor.

60:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 265, s. 588 och 589), vilket innebär en anslagshöjning med

7 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 427 800

kronor.

61 :o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 589 och 590),

vilket innebär en anslagshöjning med 17 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetaret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

62 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 590), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

63 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268,

s. 591), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer

utskottet •

att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Folkhögskolor

64:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 269, s.

591—594) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 9 743 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Wolgast och Gustaf Elofsson (I: 264) och den andra inom andra

kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 523), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att från och med budgetåret 1956/57 skall

utga driftbidrag till folkhögskolor i enlighet med de bestämmelser, som

gäller för den lägre lantbruksundervisningens skolor i detta avseende, och

att riksdagen för budgetåret 1956/57 under riksstatens VIII. huvudtitel:

Folkhögskolor måtte anvisa förslagsanslag av 12 643 000 kronor samt att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag till 1957

års riksdag rörande investeringsbidrag till folkhögskolor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Birger Andersson m. fl. (I: 265) och den andra inom andra kammaren

av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 396), i vilka föreslagits,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka angelägenheten

av att Kungl. Maj:t, såsom framhölls i statsutskottets, av riksdagen

godtagna utlåtande 1955:56 snarast möjligt för riksdagen framlägger

de förslag till ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna, som av frågans

angelägenhetsgrad befinnes påkallade;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Göran Karlsson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren

av herrar Almgren och Gustafsson i Bogla (II: 400), i vilka föreslagits,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att proposition om

ökat statligt stöd åt folkhögskolorna måtte föreläggas 1957 års riksdag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundelin m. fl. (I: 267) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m. fl. (II: 388), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte besluta, att förslagen i punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12, 18,

19, 22 och 23 i skolkommissionens betänkande »Folkhögskolans ställning

och uppgifter» (SOU 1953: 24, kapitel 11, s. 182—184) genomföras samt

att av kommissionen föreslagna författningsändringar rörande dessa punkter

vidtagas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

49

Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 264, I: 265, II: 388 och II: 400.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 123 000 kronor.

Härav hänför sig 887 000 kronor till automatiska utgiftsökningar. Av återstående

belopp, 236 000 kronor, beräknas för statsbidrag under nästa arbetsår

till ytterligare två folkhögskolor 200 000 kronor och till tredje årskurs

vid ytterligare tre folkhögskolor 36 000 kronor.

Departementschefen har vid anmälan av anslaget inledningsvis erinrat

om det av 1946 års skolkommission avgivna betänkandet med förslag angående

»Folkhögskolans ställning och uppgifter» (SOU 1953:24) samt därvid

anfört följande.

Skolkommissionens förslag åsyftar, såsom jag framhöll vid anmälan av

förevarande anslag för budgetåret 1955/56 (prop. 1955: 1, VIII, s. 539),

ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna från statens sida. Ettgenomförande

av förslagen i dessa delar kan, med utgångspunkt i den nuvarande

folkhögskolorganisationen, beräknas medföra en årlig utgiftsökning

för statsverket av sammanlagt närmare 5,4 miljoner kronor, varav

omkring 2,9 miljoner kronor till driftbidrag och 2,5 miljoner kronor till anläggningsbidrag.

Det har vid budgetavvägningen för nästa budgetår icke

befunnits möjligt att inrymma kostnader för ett förhöjt statsbidrag till

folkhögskolans verksamhet. Jag avser alltså icke att för Kungl. Maj:t

framlägga förslag om avlåtande av proposition i ämnet till 1956 års

riksdag.

I motionerna I: 264 och It: 523 har anförts bland annat följande.

För närvarande brottas folkhögskolan med två viktiga problemställningar,

nämligen dels hur den — oberoende av 1950 års skolreform — skall

få ekonomiska möjligheter att förbättra sin undervisning i olika avseenden,

dels hur den i framtiden skall kunna anpassa undervisningen till det kunskapsläge,

som blir rådande bland de blivande folkhögskoleeleverna, när

dessa först genomgått enhetsskolan. Lösningen på det första problemet

är främst beroende av huruvida staten kommer att medverka till ett förbättrande

av folkhögskolornas ekonomiska ställning, lösningen på det

senare bör visserligen vara folkhögskolans egen angelägenhet men den torde

vara omöjlig att genomföra tillfredsställande förrän folkhögskolans ekonomiska

situation blivit väsentligt gynnsammare än den är för ögonblicket.

De möjligheter, som står en huvudman till buds att erhålla medel till

byggnadskostnader varierar kraftigt. Bland de i stort sett fyra grupper

av huvudmän, som förekommer — landsting, riksorganisation (rörelseskola),

lokal organisation med rörelseanknytning samt de rent lokala folkhögskoleföreningarna

— är det landstingen, som har den största möjligheten att

klara sina byggnadskostnader. Däremot lämnar icke landstingen under alla

förhållanden byggnadsbidrag til övriga typer av skolor utan där har statsbidragen

varit av största betydelse. Tyvärr är dessa senare bidrag i sin

nuvarande utformning alltför otillräckliga för att garantera en tillfredsställande

byggnadsstandard, varför många byggnadsföretag måst ställas

på framtiden.

4 — Dihang till riksdagens protokoll 1956. G samt. Nr 8

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Det driftsekonomiska läget vid folkhögskolorna bjuder på liknande aspekter

som det byggnadsekonomiska, och det är även här främst de icke landstingsägda

skolorna, som har det svårast.

För vår del vill vi hålla före, att den för ögonblicket mest angelägna frågan

för folkhögskolan är att dess driftsekonomiska svårigheter löses och att

detta lämpligen bör kunna ske genom ett införande av driftbidrag i enlighet

med de av skolkonnnissionen förordade principerna, d. v. s. enligt samma

ordning som gäller driftsbidragen till lantmannaskolorna. Driftsbidragen

kommer även att ijiedverka till att folkhögskolan kan genomföra den

anpassning till enhetsskolan, som enligt vår mening utgör ett livsvillkor

för folkhögskolan.

Till stöd för det i motionerna 1: 265 och II: 396 framställda yrkandet har

bland annat framhållits att i det nya skolsystem som skapats genom enhetsskolans

framväxande hade folkhögskolan sin givna plats. Den skulle icke

som nu i stor utsträckning vore fallet vara en preparandkurs för inträde

i yrkesutbildningskurser utan bli vad namnet utsade, en den vuxna, ickeakademiska

ungdomens högskola för studier och överläggningar i ämnen

som anginge envar vuxen samhällsmedborgare. Genom att enhetsskolan

lagt den nödvändiga kunskapsgrunden kunde denna tanke förverkligas.

Det vore angeläget att folkhögskolan finge tillfälle att i tid förbereda sig

för att fylla sin betydelsefulla uppgift inom den nya skolans ram.

I motionerna 1:266 och II: 4-00 har anförts bland annat följande.

Folkhögskolorna arbetar för närvarande under mycket besvärliga ekonomiska

förhållanden, och det blir svårare för dem för varje år som går att

kunna finansiera sin verksamhet.

Redan nu trängs ungdomarna för att kunna komma in vid folkhögskolorna

och med tanke på de stora årskullar som kommer under de närmaste

åren är det av stor vikt att just folkhögskolorna med sin av alla

omvittnade fostrande gärning får ökat ekonomiskt stöd, som kan möjliggöra

fortsatt gagnande verksamhet.

Skolkommissionen har framhållit att ideella organisationer år efter år

tvingas anslå medel för att kunna upprätthålla folkhögskolorna, en uppgift

som borde åvila samhället.

I motionerna 1: 267 och II: 388 har anförts bland annat följande.

I den snabba expansion, som ägt rum inom praktiskt taget samtliga grenar

av den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten i övrigt under det

senaste decenniet, ha folkhögskolorna tagit aktiv del. De ha i stor utsträckning

bidragit med såväl lokaler som lärarkrafter inom både föreläsnings-

och kursverksamhet och inom studiecirkelarbetet, och deras initiativ

ha verkat befruktande inte minst på den intensiva pedagogiska debatt och

experimentverksamhet, som karakteriserat de senaste årens folkbildningsrörelse.

För folkhögskolorna själva har denna kontakt likaledes verkat stimulerande.

Det är nu angeläget att för denna ömsesidigt gagnande samverkan

mellan folkhögskolorna och det övriga fria folkbildningsarbetet öppnas

vissa organisatoriska möjligheter, som hittills icke stått till buds, men

som skulle kunna bli av synnerligen stor betydelse.

Flera skolors ekonomiska situation är sådan, att de måste lita till insamlingar

och enskilda lotterier. Det kan sättas i fråga om det är välbetänkt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

51

att på detta sätt låta en betydelsefull skola, som utan tvekan har stora

uppgifter att fylla även i framtidens skolvärld, råka i misär. Skolkommissionen

föreslår såväl drift bidrag som byggnadsbidrag.

Det råder ingen tvekan om att bidrag till skolbyggnaderna för många

skolor är en ytterst angelägen sak. Därest man av statsfinansiella skäl

tvingas välja, torde emellertid driftbidraget böra få prioritet.

Utskottet. I samtliga de i det föregående redovisade motionerna ha framställts

yrkanden om ett förverkligande av 1946 års skolkommissions förslag

om ett ökat statligt stöd åt folkhögskolorna. Utskottet har senast vid fjolårets

riksdag med anledning av motionsvis gjorda framställningar yttrat

sig rörande ifrågavarande problem. I sitt utlåtande 1955: 56 (punkten 46),

underströk utskottet sålunda, att folkhögskolan, om den skulle kunna bibehålla

sin särskilda ställning och pedagogiska egenart, icke finge lämnas

utanför vid den pågående reformverksamheten på skolväsendets område

samt förutsatte, att Kungl. Maj:t snarast möjligt för riksdagen framlade

de förslag till ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna, som av frågans

angelägenhetsgrad befunnes påkallade.

Utskottet måste med beklagande konstatera att förslag i ämnet icke

framlagts för innevarande års riksdag. Enligt vad utskottet har sig bekant

har chefen för ecklesiastikdepartementet i en den 11 januari 1956 dagtecknad

skrivelse, med överlämnande av skolkommissionens betänkande

angående folkhögskolans ställning och uppgifter samt däröver avgivna

yttranden, anmodat skolöverstyrelsen att, med beaktande av vad i betänkandet

föreslagits och i nämnda yttranden anförts, ånyo till Kungl. Maj:t

avgiva utlåtande i ärendet och därvid framlägga de förslag, vartill överstyrelsen

kunde finna anledning.

Utskottet förutsätter att nämnda bearbetning färdigställes i så god tid

att Kungl. Maj:t kan för 1957 års riksdag framlägga förslag i ämnet. Utskottet

förordar, att riksdagen med anledning av motionerna I: 265 och

II: 396, I: 266 och II: 400, I: 267 och II: 388, såvitt här är i fråga, samt

I: 264 och II: 523, i vad dessa motioner icke avse medelsanvisning, i skrivelse

till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet ovan anfört.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit anser utskottet

sig böra, med avstyrkande av bifall till motionerna I: 264 och II: 523, i vad

de avse medelsanvisningen, tillstyrka, att förevarande anslag i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av

9 743 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag

å motionerna 1:264 och IT: 523, såvitt de avse medelsanvisning,

till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 743 000 kronor;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

II. med anledning av motionerna 1:264 och II: 523,

dessa motioner såvitt de icke avse medelsanvisning, I: 265

och II: 396, I: 266 och II: 400 samt I: 267 och II: 388, sistnämnda

två motioner såvitt här är i fråga, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

65:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 595 och 596), vilket innebär en

anslagshöjning med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

66:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 596), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 46 500 kronor.

67:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 596 och 597), vilket innebär

en anslagsminskning med 280 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier

åt elever för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 4 340 000 kronor.

68:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 597), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 14 500 kronor.

Abnormundervisningen

69:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl,

Maj:ts förslag (punkt 274, s. 597—602), vilket innebär en anslagshöjning

med 103 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den änd
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

53

ring i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 448 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 15 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 469 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 207 000

Summa kronor 1 140 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kronor.

70:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 602—606), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

355 800 kronor.

71 :o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 606

och 607), vilket innebär en anslagshöjning med 99 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad departementschefen

anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1956/57:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 175 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 9 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. . 416 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134 500

Summa kronor 735 000

c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 735 000 kronor.

72:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 607

och 608), vilket innebär en anslagshöjning med 8 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 223 900 kronor.

73 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 608), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 23 100 kronor.

74 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 608), vilket innebär en

anslagshöjning med 6 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 48 000 kronor.

75:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 280, s. 609), vilket innebär en anslagshöjning med 7 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 800

kronor.

76:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 281, s. 609 och 610), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

77 :o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 610), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker

åt blinda för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

78:o) Skolor för döva: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 283,

s. 611—613) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Ivungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga

den ändring i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes

av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för skolorna för döva, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1956/57, dels ock till Skolor för döva: Avlöningar för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 060 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindgren

(I: 271) och den andra inom andra kammaren av herr Lundqyist m. fl.

(II: 395), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om inrättandet

av en yrkeslärartjänst i målning vid skolan för döva i Vänersborg samt

verkställa däremot svarande uppräkning av anslaget till avlöningar vid

skolorna för döva.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande

en anslagshöjning med 528 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska

utgiftsändringar, ordinariesättning av en yrkeslärartjänst i Ce 20

vid Växjöskolan, ändring av en kansliskrivartjänst i Ce 15 vid Vänersborgsskolan

till kontorsskrivartjänst i Ce 19, inrättande av en biträdande

lärartjänst i Ce 17 vid Hiirnösandsskolan samt medelsanvisning till bland

annat en vaktmästartjänst i Cg 10 vid förskolan i Boden, 1 000 kronor för

anställande av extra arbetskraft vid skolan i Broby och likaledes 1 000

kronor för anlitande av jordbruksteknisk expertis vid hemmet å Mogård.

Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om inrättande av cn yrkeslarartjänst

i Cg 17 vid skolan för döva i Vänersborg har icke biträtts av departementschefen

.

Det i motionerna 1: 271 och II: 395 framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelens ovanberörda förslag. I motionerna har anförts

bland annat följande.

Inte minst betydelsefullt är att de döva barnen kan få en yrkesutbild
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

ning, som mte står den allmänna yrkesundervisningen efter Det gäller

har mte bara utbildningens kvalitet utan i lika hög grad, att de döva ungdomarna

far möjlighet att valja yrke i möjligaste mån; tyvärr måste deras

fysiska handikap alltid medföra att dessa valmöjligheter under alla omständigheter

blir avsevärt mera begränsade än för andra ungdomar.

Vänersborgsskolans styrelse har begärt att vid skolan en målerilinje

skulle mrattas och en arbetslärare i måleriyrket anställas. Detta har motiverats

med att alltflera av ifrågavarande ungdomar önskar utbildning

1 nJa!.eriy.. et* Da lokaler finnes disponibla, skulle inte någon annan kostnad

an lararlön ifragakomma.

TJtslcottet har icke funnit sig berett att biträda det i motionerna I: 271

och II: 395 gjorda yrkandet, men vill med anledning av motionerna framhålla,

att utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på önskvärdheten av att de dövas yrkesutbildning blir mer differentierad

än vad nu är förhållandet.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke givit utskottet

anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen ma, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 271 och II: 395,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för skolorna för döva, som

föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 1 550 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 78 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 064 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 707 000

Summa kronor 4 060 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1956/

57 anvisa ett förslagsanslag av 4 060 000 kronor.

79:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 284, s. 614—616), vilket innebär en anslagsminskning med

17 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Skolor för döva: Omkostnader för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 459 400

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

57

80:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 616), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

81 :o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 286, s. 617) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för nästa budgetår anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. En av skolöverstyrelsen gjord hemställan, att

ur anslaget, i den mån det icke helt erfordras för de fortsättningsskolpliktiga

döva, måtte få utgå stipendier även till äldre döva, i första hand

sådana, som efter avslutad yrkesutbildning erhållit arbetsanställning och

har behov av att vidareutbilda sig, har departementschefen ansett sig icke

kunna tillstyrka.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Lindström väckt motion (II: 97), vari, såvitt nu är i

fråga, hemställts, att riksdagen ville bifalla skolöverstyrelsens förslag om

utvidgad användning av anslaget till vissa fortsättningsskolpliktiga döva.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet, som icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 97, såvitt

här är i fråga, gjorda yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 97, såvitt bär är i fråga,

till Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 8 000 kronor.

82:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 617 och 618), vilket innebär

en anslagsminskning med 35 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande

lärare för döva för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 127 900 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

83:o) Skolor för döva: Utbildningskurs för vårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 618 och 619), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Utbildning skurs

för vårdarinnor för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

84:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Kungl. Maj:t har

(punkt 289, s. 619—635) föreslagit riksdagen dels att till Skolor för döva:

Engångsanskaffning av utrustning m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 38 000 kronor, dels ock att godkänna av departementschefen

förordade ändrade grunder för statsbidrag till förskolor och

skolhem för döva barn, att tillämpas från och med redovisningsåret 1956/57,

samt att till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av det förstnämnda anslaget

med 10 000 kronor samt en automatisk höjning av det sistnämnda anslaget

med 25 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen anmält nedannämnda betänkande.

Av departementschefens redogörelse inhämtas huvudsakligen

följande.

Den 28 september 1951 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för att verkställa utredning av

frågan om utnyttjande av de nya vetenskapliga rönen på audiologiens och

audiometriens område i vården av döva barn.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 1 oktober 1951 undervisningsrådet

Hildur Nygren såsom sakkunnig.

Den sakkunnige — som arbetat under namnet utredningen rörande de

nya vetenskapliga rönen på audiologiens och audiometriens område i vården

av döva barn — har i maj 1955 avgivit betänkandet »Det döva barnets

språk- och talutveckling» (SOU 1955:20).

Över betänkandet har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, efter

hörande av statens folkskolinspektörer och folkskolestyrelserna i de landstingsfria

städerna, samt av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret,

svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska otolaryngologförbundet,

svenska dövstumlärarsällskapet, riksförbundet döva

barns målsmän och hörselfrämjandet.

Utredningen lämnar i betänkandet en ingående redogörelse för de nya

rönen på audiologiens och audiometriens område rörande vården av döva

barn och behandlar ett flertal för vården och undervisningen av dessa barn

väsentliga frågor, varjämte erfarenheter och uppslag, samlade från olika

håll, diskuteras. Inledningsvis betonas hörselns betydelse för den mänskliga

tillvaron, varjämte viss statistik rörande utbredningen av hörselskador

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

59

bland barn redovisas. Vidare redogöres bland annat för metoder vid behandling

av hörselskadade småbarn och hörselträningens betydelse för

barnens språk- och talutveckling. Därjämte innehåller betänkandet ett

flertal konkreta förslag. Således framlägges förslag rörande bland annat den

föräldrarådgivande verksamheten, hörselprövning av förskolebarn, organisationen

av förskolorna för döva barn, musikundervisning för döva, skolbarnsundersökningar,

specialundervisning för folkskolornas hörselskadade

elever m. m. I detta sammanhang kommer att behandlas de förslag, som

berör åttonde huvudtitelns verksamhetsområde.

Föräldrarnas medverkan vid de döva

småbarnens språktillägiian m. m.

Utredningen framhåller angelägenheten av att föräldrar, skol- och distriktssköterskor,

barnhemsföreståndarinnor in. fl. erhåller tillfredsställande

information rörande det döva barnets speciella problem och de pedagogiska

möjligheterna att hjälpa barnet. Vidare betonas bland annat vikten av att

alla, som handhar barns vård, får uppmärksamheten fäst på att de vanliga

förkylningssjukdomarna kan orsaka hörselskador.

I sådant syfte bör den redan av vissa landsting m. fl. anordnade rådgivningen

och vägledningen för de döva barnens föräldrar med det snaraste

organiseras att omfatta hela landet och i samband därmed intensifieras.

Utredningen understryker, att landstingens hörcentraler och audiologiska

laboratoriet vid karolinska sjukhuset kommer att få betydelsefulla uppgifter

i detta sammanhang. Utredningen föreslår vidare utgivande av två

folders.

1. Folder med råd rörande det döva barnets vård och fostran. I denna

bör ingå en förteckning över samtliga skolor för döva barn samt anvisning

på lämplig litteratur. Foldern bör finnas tillgänglig bl. a. på varje barnavårds-

och hörcentral, hos provinsialläkare, barnläkare och distriktssköterskor,

på barnhem och daghem.

2. Folder som påvisar vikten av att i tid uppmärksamma hörseln hos

barnet och riktar uppmärksamheten på förkylningssjukdomarnas betydelse

i sammanhanget. Foldern bör utdelas till samtliga mödrar genom barnavårdscentralernas

försorg.

Förskolor

Utredningen föreslår,

att landstingen och de landstingsfria städerna ålägges dels att sörja

för inrättande av förskolor för döva småbarn, dels ock att utarbeta och

före utgången av 1956 till Kungl. Maj:t ingiva planer för undervisningen,

att förskolundervisningen göres obligatorisk för döva barn från och med

det kalenderår, under vilket barnet fyller fem år, samt

att statsbidrag till förskolorna skall utgå till byggnads- och driftkostnader

i så nära anslutning som möjligt till vad som gäller för särskolorna.

De barn, som i hemmet ej kan erhålla nödig handledning och hjälp med

språket bör kunna tagas emot vid förskolorna redan vid tre års ålder och

även tidigare. Härtill måste hänsyn tagas vid planeringen och utbygg
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

naden av förskolorganisationen. Flera smärre skolenheter är att föredraga

framför ett fåtal större, enär barnen ej bör vara placerade alltför långt

från hemmet.

Övergång från förskola till barndomsskola

Förskolebarn med goda hörselrester har efter en tidig hörsel- och talträning

ofta möjlighet att följa undervisningen vid specialskolan i Örebro

för tal- och hörselskadade eller i vid vanliga folkskolor inrättade hörselklasser.

Sådana barn bör uppenbarligen direkt placeras vid specialskolan

eller i hörselklass och ej såsom nu sker beträffande alla döva barn, underkastas

den prövning vid distriktsskola för döva, som avser att klargöra

huruvida överflyttning till annan skola kan ske.

Utredningen föreslår, att en central nämnd anförtros uppdraget att uttaga

barn från förskolorna till specialskolan i Örebro eller till lokala hörselklasser.

I nämnden bör pedagogisk, audiologisk och psykologisk sakkunskap

vara representerad.

I detta sammanhang föreslår utredningen, att den nuvarande arvodesbefattningen

i skolöverstyrelsen som inspektör för dövundervisningen ersättes

med en heltidstjänst som dövundervisningskonsulent i lönegrad

Ce 27.

Skolbarnsundersökningar

Enligt utredningens mening bör snarast möjligt en kontinuerlig hörselprövning

med screening-audiometer genomföras på samtliga skolbarn, varjämte

obligatorisk audiometerprövning bör ske på varje barn, som anmäles

till intagning i hjälpklass eller särskola. Undersökningarna bör som

regel utföras i hörcentralernas regi i samråd med skolläkare och skolans

ledning. Utredningen föreslår, att till landsting och kommuner, som anordnar

skolbarnsundersökningar, skall utgå statsbidrag med 50 procent av

kostnaderna. På grund av bristande resurser torde till en början ej finnas

möjlighet att tillförsäkra varje barn mer än en rutinundersökning under

skoltiden och rätten till statsbidrag bör därför för närvarande ej förbindas

med villkor om vissa intervaller mellan undersökningarna.

Specialundervisning för folkskolornas

hörselskadade elever

Utredningens framhåller, att det är många elever, som är i behov av

placering i särskilda hörselklasser, men att endast ett ringa antal större

orter har tillräckligt elevunderlag för inrättande av sådana klasser. Utredningen

förordar därför, att flera skoldistrikt gemensamt inrättar hörselklasser.

Dessa klasser bör ej inräknas i kvoten för specialklasser. Såväl inackorderingsbidrag

som skolskjutsbidrag förutsättes komma att utgå enligt

vanliga grunder.

För undervisningen i hörselklass bör anlitas utbildade dövlärare. Tills

vidare bör emellertid till följd av bristen på dövlärare även sådana folkskollärare,

som genomgått den å Manilla anordnade kortare kursen för

lärare för hörselskadade barn, förklaras kompetenta att ombesörja undervisningen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

61

Tekniska hjälpmedel m. m.

Utredningen föreslår anvisande av dels 1 200 kronor för anskaffande av

en xylofon till var och en av de fem barndomsskolorna och förskolan i Boden,

dels 27 000 kronor för anskaffande av ljudfilmsapparater till samtliga

nio dövskolor.

Utredningen pekar på de goda resultat, som i Holland nåtts genom musikundervisning

för döva barn, och anser det angeläget, att även vid de

svenska skolorna skapas förutsättningar för barnen att uppleva musik. I

sådant syfte föreslås som en första åtgärd anskaffande av nämnda xylofoner.

Ljudfilmens betydelse för de döva barnens språk och talutveckling betonas.

Slutligen framlägger utredningen ett förslag avseende utrustning

av vissa föreläsningssalar med ljudförstärkare.

Enligt utredningen bör förstärkaranläggning installeras i föreläsningssalarna

vid universitet och högskolor, så snart en studerande anmäler, att

han måste använda hörapparat. Teleslinga bör installeras i varje föreläsningssal

eller åtminstone i de mest använda salarna, under det att förstärkaren

förutsättes kunna vid behov flyttas från en sal till en annan.

Beträffande de remissyttranden, som avgivits över sakkunnigbetänkandet,

hänvisas till statsrådsprotokollet.

Skolöverstyrelsen föreslår i sina ordinarie anslagsäskanden för nästa

budgetår, att reservationsanslaget till skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m. in. uppföres med ett belopp av 25 000 kronor, avsett att

disponeras på följande sätt.

1. Diverse undervisningsmateriel ............................ 10 000

2. Maskinell utrustning av skomakarverkstaden vid skolan i

Härnösand ............................................ 7 688

3. Inventarier till expeditionen vid skolorna i Vänersborg...... 2 000

4. Filmapparat till skolorna i Vänersborg.................... 3 000

5. Oförutsedda kostnader .................... 2 312

Summa kronor 25 000

Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.

Beträffande skolornas förråd av undervisningsmateriel såsom filmband,

planscher, kartor och dylikt har överstyrelsen vid upprepade tillfällen påtalat,

att dessa företer stora brister. Då medel för övrig dyrbar utrustning

ej i år behöver beräknas, anser överstyrelsen tiden vara inne att i viss utsträckning

avhjälpa dessa brister. För ändamålet föreslår överstyrelsen ett

belopp av 10 000 kronor.

Styrelsen för skolan i Härnösand begär medel till maskinell utrustning

av skomakarverkstaden med 7 688 kronor samt styrelsen för skolorna i

Vänersborg 2 000 kronor till nyanskaffning av inventarier å expeditionen

och dessutom utan angivande av summan, medel till inköp av ny filmapparat.

Inspektören anser det ofrånkomligt att nu anslå medel till maskinell

utrustning av skomakarverkstaden. Överstyrelsen är av samma

mening. Expeditionslokalerna vid vänersborgsskolorna har länge varit i

behov av upprustning. Överstyrelsen anser det begärda beloppet skäligt och

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

förordar denna medelsanvisning. Då filmapparaten vid samma skolor är

försliten, är det nödvändigt att anskaffa en ny. Överstyrelsen föreslår, att

3 000 kronor ställes till förfogande för inköp av en ljudfilmsapparat.

Departementschefen, som ansett lämpligt att på grundval av utredningen

förelägga riksdagen förslag om ett ökat statligt stöd åt de döva barnen,

såvitt avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, har anfört

bland annat följande.

Jag kan helt ansluta mig till vad utredningen anfört om en intensifierad

föräldrarådgivande verksamhet och om vikten av att samtliga skol- och

distriktssköterskor, sköterskor vid barnavårdscentraler, barnhems- och daghemsföreståndarinnor

m. fl. erhåller kännedom om dövhetens problem och

om de pedagogiska möjligheterna att hjälpa barnet. Landstingens hörcentraler

bör kunna omhänderha en stor del av den lokalt och regionalt

organiserade rådgivningsverksamheten.

Jag biträder också utredningens förslag om att av statsmedel bekostas

utgivandet av två folders, avsedda den ena att vara tillgänglig bland annat

på varje barnavårds- och hörcentral, hos provinsialläkare, barnläkare och

distriktssköterskor och på barnhem och daghem samt den andra att delas

ut till samtliga mödrar genom barnavårdscentralernas försorg. Den senare

foldern bör utdelas jämväl till samtliga lärare. Utgivningen bör omhänderhas

av skolöverstyrelsen i samråd med medicinalstyrelsen och audiologiska

laboratoriet vid karolinska sjukhuset.

Utredningen föreslår, att förskolundervisningen för döva barn göres

obligatorisk från och med det år barnet fyller fem år.

För egen del vill jag framhålla, att jag är fullt övertygad om värdet av

förskolundervisning för döva barn. Jag har emellertid icke blivit övertygad

om att det är riktigt och lämpligt att införa förskolplikt för döva barn.

Redan svårigheten att med hänsyn till graden av hörselnedsättning dra en

gräns mellan förskolpliktiga och icke förskolpliktiga barn talar enligt min

mening mot skolplikt. Men det finns också andra principiella skäl mot ett

skoltvång. Utredningen har själv framhållit familjens betydelse för det

döva barnets utveckling; familjen utgör den viktigaste faktorn i barnets

tidiga omgivning. Familjen måste bära det största ansvaret för barnets

utveckling, för dess vanor och dess framtida inställning till livet och omvärlden.

Med hänsyn härtill och till vad socialstyrelsen anfört om faran

av att samhället alltför mycket avlyfter ansvaret från föräldrarna gentemot

deras handikappade barn samt med beaktande av de av målsmannaförbundet

påpekade riskerna för barnets allmänna personlighetsutveckling

bör enligt min mening förskolundervisningen för döva barn alltjämt grundas

på frivillighet och samförstånd mellan föräldrarna och dem, som omhänderhar

förskolundervisningen.

I likhet med utredningen finner jag emellertid en utbyggnad av förskolorganisationen

önskvärd. För att utbyggnaden skall kunna bli rationell

och väl avvägd synes det mig lämpligast, att förskolorganisationen, såsom

på vissa håll redan skett, inlemmas som ett led i den av landstingen och

de landstingsfria städerna bedrivna hörselvården. För denna har riktlinjer

uppdragits i propositionen 1955: 96. Detta bör dock givetvis icke utesluta,

att förskolor liksom hittills upprättas och drives av enskilda organisationer;

i de flesta dylika fall torde vederbörande landsting återfinnas bland de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

G3

ekonomiska garanterna och har därmed möjligheter att verka för en rationell

utformning av verksamheten. Jag vill i detta sammanhang understryka

vikten av ett intimt samarbete mellan landstingen och de övriga organ,

som kan stå som huvudmän för förskolorna. Samverkan är angelägen såväl

med hänsyn till planeringen av förskolorganisationens omfattning och utformning

som för att i övrigt nå ett framgångsrikt resultat i den gemensamma

strävan att skapa gynnsammare betingelser för de döva och hörselskadade

barnen.

Såsom utredningen framhållit bör förskolenheterna vara små, dock ej

mindre än att två lärare kan anställas, varav den ene huvudsakligen bör

bedriva individuell undervisning. Beträffande undervisningens organisation

samt kompetenskrav för lärare m. m. har vissa erfarenheter vunnits

vid den statliga förskolan i Boden, som lämpligen synes kunna tjäna som

förebild eller måttstock i olika hänseenden. Sistnämnda skola har av organisatoriska

skäl anordnats som internat. Jag vill emellertid här särskilt

understryka vikten av att vid den utbyggnad av förskolorganisationen,

som bör komma till stånd, nya skolor i möjligaste mån anordnas som externatskolor,

där så kan ske helst med anknytning till barnträdgårdar för

hörande barn. Detta synes angeläget såväl med hänsyn till föräldrarna och

barnen som med beaktande av kostnaderna för undervisningen.

I statsbidragsfrågan har utredningen föreslagit införande av ett statsbidragssystem,

som så nära som möjligt ansluter till vad som nu gäller för

särskolorna. Detta innebär i huvudsak anläggningsbidrag med 12 000

kronor per internatplats och högst 9 000 kronor per externatplats, lönekostnadsbidrag

med 95 procent av avlöningskostnaderna samt bidrag till

övriga driftkostnader med 1 200 kronor per internatplats och 200 kronor

per externatplats. Statsverkets utgift för lönekostnadsbidrag och bidrag till

övriga driftkostnader för den nuvarande förskolorganisationen enligt utredningsförslaget

har av skolöverstyrelsen beräknats till sammanlagt 397 000

kronor. Till jämförelse kan nämnas, att motsvarande kostnader enligt nu

gällande bidragssystem kan beräknas till ungefär 272 000 kronor.

Jag är ense med utredningen om att staten i större utsträckning än för

närvarande bör ekonomiskt stödja förskolundervisningen. Jag kan emellertid

icke tillstyrka den av utredningen förordade utformningen av statsbidragssystemet

.

Jag har i det föregående uttalat mig för en utbyggnad med små skolenheter,

helst av externatkaraktär. Från investeringssynpunkt är det angeläget,

att detta sker med så enkla medel som möjligt. Det synes mig ej påkallat,

att staten ekonomiskt direkt stimulerar till ökat särskilt byggande

för ändamålet. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra tillstyrka införande

av det ifrågasatta anläggningsbidraget.

Beträffande driftbidraget innebär utredningsförslaget en uppdelning på

bidrag till lönekostnader och bidrag till övriga driftkostnader. Fn förutsättning

för införande av ett särskilt lönekostnadsbidrag är, att föresi åndaroch

lärarpersonalens avlönings- och anställningsförhållanden regleras av

staten. Jag är emellertid icke beredd att föreslå en statlig lönereglering för

denna personal. Statsbidraget bör därför även i fortsättningen utgå som ett

allmänt bidrag till driften av förskolorna. Detta bidrag bör skäligen avvägas

så, att (let ger i huvudsak samma ekonomiska effekt som det driftbidrag

särskolorna nu åtnjuter. Jag förordar, att det nuvarande årliga

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

driftbidraget till förskolorna för döva höjes från 1 200 kronor till 2 000

kronor för varje barn, som åtnjuter externatundervisning, och från 2 400

kronor till 3 000 kronor för varje barn, som för undervisningen är intaget

i skolhem eller genom förskolans försorg och på dess bekostnad åtnjuter

vård och underhåll. För den nuvarande förskolorganisationen innebär detta

en statsbidragshöjning med ungefär 40 procent, från i runt tal 275 000

kronor till 380 000 kronor. Bidragsförhöjningen bör gälla från och med

redovisningsåret 1956/57. Då bidraget liksom hittills bör utbetalas i efterskott,

påverkas medelsbehovet under bidragsanslaget först från och med

budgetåret 1957/58.

Uttagningen av barn från förskolorna till specialskolan i Örebro eller till

lokala hörselklasser bör tills vidare kunna ombesörjas av skolöverstyrelsen

med biträde av erforderlig sakkunskap. Jag räknar därför ej med inrättande

av en särskild nämnd för detta ändamål.

Jag delar helt utredningens uppfattning om behovet av en befattningshavare,

som till förskolorna kan förmedla nya rön på dövpedagogikens

område och biträda föräldrar till döva barn "med råd och upplysningar.

Denne befattningshavare bör också i övrigt bistå huvudmännen för förskolorna

i planeringsfrågor och dylikt. Det synes mig även lämpligt att

utövandet av skolöverstyrelsens inseende över de statliga dövskolorna lägges

mera på denna typ av verksamhet än vad den nuvarande deltidsbefattningen

i överstyrelsen såsom inspektör för dövundervisningen möjliggör.

Jag biträder därför utredningens förslag om förändring av inspektörsbefattningen

till en befattning som dövundervisningskonsulent med heltidstjänstgöring.

Jag har vid anmälan av skolöverstyrelsens avlöningsanslag beräknat

medel för detta ändamål.

Skolbarnsundersökningar med screeningaudiometer synes lämpligen böra

ske redan i samband med hälsokortets uppläggande. Med hänsyn till den

i förhållande till antalet landsting och primärkommuner mycket begränsade

kostnaden för undersökningarna anser jag mig kunna utgå från att

dessa kommer till stånd utan att statsbidragssystemet för folkskolan nu

ytterligare kompliceras genom ett nytt statsbidrag av förhållandevis ringa

ekonomisk betydelse för landstingen och de olika skoldistrikten. Jag avstyrker

alltså, att ett särskilt statsbidrag införes för detta ändamål.

Utredningen förordar beträffande specialundervisning för hörselskadade

elever i folkskolan, att flera skoldistrikt gemensamt inrättar hörselklasser.

Jag har i tidigare sammanhang (prop. 1954: 1, VIII s. 446) uttalat mig för

interkommunalt samarbete i detta avseende och jag vill endast ånyo betona

önskvärdheten av att kommunerna samarbetar på detta område. Utredningen

förutsätter, att inackorderingsbidrag och skolskjutsbidrag kommer

att utgå enligt vanliga statsbidragsgrunder. Jag finner mig i anledning

härav böra framhålla, att detta torde följa redan av nu gällande statsbidragsbestämmelser.

Skulle någon mindre justering av dessa visa sig

erforderlig för den av utredningen åsyftade anordningen, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta härom. Med hänsyn till att frågan

om specialklasser och specialundervisning in. m. för närvarande är föremål

för särskild utredning, anser jag mig icke nu böra taga ställning till frågorna

om hörselklassemas inräknande i kvoten för specialklasser och om

lärarkompetensen för undervisning i hörselklass.

I detta sammanhang vill jag av bland annat stat sbidrags tekniska skäl

förorda att — därest riksdagen ej riktar någon erinran däremot — det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

(i5

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter särskild prövning och utan

hinder av gällande statsbidragsgrunder besluta om statsbidrag till inackordering

av barn, som på grund av hörselskada, röst- och talrubbning, synsvaghet

eller dylikt måste såsom ett led i undervisningen för särskild vård

tillfälligt vistas utanför skoldistrikt (vid hörcentral, ögonklinik eller dylikt).

Statsbidraget bör liksom det vanliga inackorderingsbidraget utgå med 80

procent av skoldistriktets verkliga kostnader för inackorderingen. För

varje ifrågakommande elev synes dock bidrag böra få utgå för högst två

månader per läsår och med högst 250 kronor för läsår räknat.

I anslutning till utredningens förslag förordar jag medelsanvisning för

inköp av xylofoner och ljudfilmsapparater till dövskolorna. Utredningens

förslag om installation i föreläsningssalar av s. k. teleslinga anser jag i och

för sig beaktansvärt. Det torde dock ej finnas anledning att närmare ta

ställning till denna fråga i förevarande sammanhang.

Utskottet vill understryka departementschefens uttalande om betydelsen

av ökad förståelse för de problem, som sammanhänga med dövhet och

hörselskador hos barn, och betydelsen av ökade insikter om vilka åtgärder,

som kunna vidtagas för att eliminera och motverka dessa allvarliga hinder

i barnens utveckling.

Departementschefen har ansett att en intensifierad rådgivningsverksamhet

lokalt och regionalt bör komma till stånd och att för ändamålet av

statsmedel bekostas utgivningen av två folders, avsedda den ena att vara

tillgänglig bland annat på varje barnavårds- och hörcentral, hos provinsialläkare,

barnläkare och distriktssköterskor samt på barnhem och daghem,

den andra att delas ut till samtliga mödrar genom barnavårdscentralernas

försorg.

Enligt utredningens förslag skulle förskolundervisningen för döva barn

göras obligatorisk från och med det år barnet fyller fem år. Departementschefen

har för sin del på anförda skäl funnit att denna undervisning alltjämt

bör grundas på frivillighet och samförstånd mellan föräldrarna och

dem, som omhänderha undervisningen. Samtidigt har departementschefen

förordat, att staten i större utsträckning än för närvarande ekonomiskt

stödjer förskoleorganisationen. Sålunda föreslår han att ett allmänt driftbidrag

skall tillkomma förskolorna med i huvudsak samma ekonomiska

effekt, som det för särskolorna nu utgående. Departementschefen har uttalat

sig för en utbyggnad med små skolenheter, helst av externatkaraktär. Enligt

departementschefen är det från investeringssynpunkt angeläget, att detta

sker med så enkla medel som möjligt. Departementschefen anser det icke

påkallat, att. staten ekonomiskt direkt stimulerar till ökat särskilt byggande

för ändamålet. Med hänsyn härtill anser han sig icke böra tillstyrka — såsom

utredningen föreslagit — införande av ett anläggningsbidrag.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag i nu angivna hänseenden

och har icke något att erinra mot de av departementschefen föreslagna

grunderna för driftbidragets utanordnande. Utskottet förutsätter

5 — Bihang till riksdagens protokoll 19 GG. G samt. Nr S

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

härvid, att genom de åtgärder, departementschefen angivit, de döva eller

hörselskadade barn, som böra erhålla förskolundervisning, på frivillighetens

väg också beredas tillfälle därtill samt att tillräckligt antal platser i förskolorna

komma att stå till buds för ändamålet. Skulle antalet dylika platser

komma att visa sig otillräckligt, torde Kungl. Maj:t böra taga de vid

ett sådant läge uppkommande problemen under särskilt övervägande.

Vidkommande förskolebarnens möjligheter att övergå till specialskolan

i Örebro eller till vid vanliga folkskolor inrättade hörselklasser vill utskottet

i förevaraende sammanhang fästa särskild uppmärksamhet vid den stora

platsbrist, som för närvarande synes råda vid nämnda specialskola. Detta

förhållande torde enligt utskottets mening böra närmare beaktas och anordningar

vidtagas i syfte att bereda barn, som ha behov av den vid specialskolan

i Örebro meddelade formen av undervisning, möjlighet att därstädes

eller på annat håll erhålla dylik utbildning.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har utskottet

icke funnit anledning till erinran eller uttalande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. till Skolor för döva: Engångsansltaffning av utrustning

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 38 000 kronor;

II. a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till förskolor och skolhem för

döva barn, att tillämpas från och med redovisningsåret

1956/57;

b) till Bidrag till förskolor och skolhem för dova barn

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 275 000

kronor.

85 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 635), vilket innebär anvisande av

sannna anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland döva för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

86:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 291, s. 635—638) föreslagit riksdagen dels att godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för kyrkoherdar och konsulenter

för döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57,

dels ock till Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 99 800 kronor.

Departementschefen har med anledning av ett i ämnet av skolöverstyrelsen

framlagt förslag förordat att från och med budgetåret 1957/58 an
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

67

slagsmedel till avlöningar oeh omkostnader för kyrkoherdarna anvisas under

åttonde huvudtitelns avdelning C. Kyrkliga ändamål, dels ock att handläggningen

av frågor rörande dövkonsulentverksamheten överflyttas från

skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen ävensom att medel för denna

verksamhet från och med nämnda budgetår anvisas under femte huvudtiteln.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Håstad och Netzén väckt motion (II: 393), vari hemställts,

att riksdagen ville vidtaga sådan ändring i propositionens förslagrörande

konsulenterna för döva, att ifrågavarande tjänster överflyttas till

socialstyrelsen eller alternativt att ärendet återremitteras till skolöverstyrelsen

för grundligare utredning.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen innebär en automatisk

anslagshöjning med 8 900 kronor.

Departementschefen har beträffande frågan om överflyttning av medelsanvisningen

m. m. för ifrågavarande verksamhet anfört följande.

Skolöverstyrelsens förslag till överflyttning av medelsanvisningen för

den verksamhet, som bedrives av kyrkoherdarna och konsulenterna för

döva, finner jag mig böra tillstyrka. Av praktiska skäl torde emellertid

överflyttningen böra genomföras först från och med budgetåret 1957/58.

Jag förordar sålunda, att anslagsmedel till avlöning och omkostnader

för kyrkoherdarna från och med budgetåret 1957/58 anvisas under

åttonde huvudtitelns avdelning C. Kyrkliga ändamål. Det torde böra

ankomma på vederbörande domkapitel att framdeles äska medel för ändamålet.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag

vidare — utan att därmed åsyfta någon ändring i huvudgrunderna för denna

konsulentorganisations arbetsuppgifter — att handläggningen av frågor

rörande dövkonsulentverksamheten från och med budgetåret 1957/58 överflyttas

från skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen samt att medel

för verksamheten från och med nämnda budgetår anvisas under femte

huvudtiteln.

I motionen II: 393 har anförts bland annat följande.

Skolöverstyrelsens förslag att konsulentverksamheten för döva skall

överflyttas från överstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen har framlagts

utan att överstyrelsen eller Kungl. Maj:t på något sätt rådgjort med de

fem konsulenter, som sedan sjutton år bedrivit ifrågavarande verksamhet

och som sålunda måste anses besitta ingående sakkunskap i ärendet.

Konsulenterna har på grund av ingående personkännedom om sitt klientel

kunnat utan tidsödande utredningar lämna arbetsgivare sakliga och tillförlitliga

upplysningar om en arbetssökande döv. Genom sin självständiga

ställning har de också effektivt och smidigt kunnat bevaka de dövas anställningsmöjligheter

och härigenom under årens lopp avsevärt lyckats

utvidga deras yrkesvalsmöjligheter. Det samarbete mellan konsulenterna

och arbetsförmedlingsorganen, som ur de dövas synpunkter är önskvärd,

har, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit i sitt remissyttrande över

förslaget, redan etablerats.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Konsulenternas mest omfattande verksamhet gäller emellertid inte den

primärt viktiga arbetsanskaffningen utan består i socialvårdande åtgärder

över huvud taget. De beräknar själva, att omkring 80 procent av arbetet

utgöres av socialvårdsärenden samt rådgivning och stöd i personliga angelägenheter

av skilda slag. Tjänsterna inrättades i avsikt att skänka de dövstumma

ett kontaktorgan för alla de situationer, där de på grund av sitt

lyte ej utan stora svårigheter kan klargöra sina behov och önskningar. När

konsulentorganisationen infördes år 1938, blev skolöverstyrelsen tillsynsmyndighet.

Om en överflyttning nu anses önskvärd, torde de mest vägande

skälen tala för, att denna verksamhet kommer under socialstyrelsens överinseende,

enär arbetsmarknadsstyrelsen ej handlägger socialvårdsärenden

i egentlig mening.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet

understryka departementschefens uttalande, att med överflyttningen av

frågor rörande dövkonsulentverksamheten från skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen

icke åsyftas någon ändring i huvudgrunderna för konsulentorganisationens

arbetsuppgifter. Utskottet vill med skärpa betona

vikten av att den socialvårdande delen av verksamheten genom överflyttningen

icke får i någon mån eftersättas. Under sålunda angivna förutsättningar

saknas enligt utskottets mening anledning att frångå departementschefens

ifrågavarande förslag. Utskottet avstyrker förty bifall till motionen

II: 393, och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 393,

a) godkänna följande avlöningsstat för kyrkoherdar och

konsulenter för döva, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 168 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 42 000

Summa kronor 211 000

Inkomster

Bidrag från kyrkofonden ........

111 200

Nettoutgift kronor 99 800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 6!)

b) till Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

99 800 kronor.

87:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 638), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för

döva: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 35 200 kronor.

88:o) Bidrag till tidning för döva. Kungl. Maj:t har (punkt 293, s.

639) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för nästa budgetår anvisa

ett anslag av 2 000 kronor.

Förevarande anslag utgör bidrag till Sveriges dövas riksförbund för utgivande

av förbundets tidning för döva. Skolöverstyrelsen har med anledning

av en av förbundet gjord framställning föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår måtte höjas med 3 000 kronor till 5 000 kronor. Departementschefen

har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka en ökning av medelsanvisningen

under anslaget utan har räknat med oförändrat anslagsbelopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Lindström väckt motion (II: 97) vari, såvitt nu är i

fråga, hemställts, att riksdagen måtte bevilja en ökning av anslaget till

Dövas tidskrift med av skolöverstyrelsen föreslaget belopp till 5 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till det ifrågavarande

i motionen 11:97 gjorda yrkandet, ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 97, såvitt här är i fråga,

till Bidrag till tidning för döva för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

89:o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 294, s. 639—641), vilket innebär en anslagshöjning med

17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hör sel främjandet för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 57 000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

90:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

320, s. 673—678) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 263 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald (1:105) och den andra inom andra kammaren av fröken

Vinge m. jl. (II: 94), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

statsbidragen till folkbiblioteksväsendet från den 1 januari 1957 fastställes

till högst 14 000 kronor per kommun och år med den av skolöverstyrelsen

föreslagna fördelningen mellan kommunala bibliotek och studiecirkelbibliotek;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Gärde Widemar to. fl. (1:169) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (II: 408), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att under förslagsanslaget Understöd åt folkbiblioteksväsendet uppföres

en särskild post å 41 600 kronor avseende understöd åt bibliotek vid

fångvårdsanstalter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Hohnqvist och Kristiansson (I: 234) och den andra inom andra

kammaren av herr Netzén m. fl. (II: 429), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till nästa års riksdag

om ett statsbidrag av 50 000 kronor till Malmö stadsbibliotek i och för

uppgiften att fungera som lånecentral för de sydliga och västsvenska länen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrlién m. fl. (I: 269) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Göteborg to. fl. (II: 384), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte anslå ett belopp av 70 000 kronor till Svenska sjömansbiblioteket

för budgetåret 1956/57, varav 30 000 kronor utan eljest gällande villkor

om visst tillskott från annat håll.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 94, II: 384, II: 408 och II: 429.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en automatisk höjning med 310 000

kronor av anslagsposten till folk- och studiecirkelbibliotek, dels en likaledes

automatisk höjning med 360 000 kronor av anslagsposten till skolbibliotek,

dels en höjning med 2 400 kronor av anslagsposten till resekostnadsersättning

och traktamente vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek

för att bereda skolbiblioteken samma möjligheter som folkbiblioteken

att anlita lands- och centralbibliotekarierna för biblioteksteknisk vägled
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

71

ning dels ock en höjning med 1 500 kronor av anslagsposten till bibliotekskurser

med hänsyn till ökade resekostnader eller sammanlagt 673 900 kronor.

I enlighet härmed föreslås, att anslaget — som nu är uppfört med

8 588 500 kronor — för nästa budgetår höjes med — för anslagssummans

avrundning — 674 500 kronor till 9 263 000 kronor.

Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena torde få erinras

om följande.

Statsbidragen till folk biblioteksväsendet är för närvarande

maximerade till 10 000 kronor per kommun och år, varvid det kommunala

biblioteket har förmånsrätt till 7 000 kronor och studiecirkelbiblioteken

till 3 000 kronor. Skolöverstyrelsen har föreslagit höjning av nämnda

belopp till 14 000 respektive 10 000 och 4 000 kronor, vilket förslag departementschefen

emellertid förklarat sig icke vara beredd tillstyrka.

Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om upptagande under anslaget

av en ny anslagspost å 41 600 kronor till bibliotek vid fångvårdsanstalter

samt om åläggande för de kommunala biblioteken

att ombesörja biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalterna har departementschefen

ansett sig ej böra biträda.

Skolöverstyrelsen har framlagt förslag om inrättande av tre lånecentraler

— Stockholm, Malmö och Umeå — för tillgodoseende av den

interurbana låneverksamheten folkbiblioteken emellan. Departementschefen

har upplyst, att beredningen av detta ärende icke vore avslutad,

varför medel för ändamålet enligt hans mening icke torde böra anvisas för

nästa budgetår.

Till svenska sjömansbiblioteket utgår nu statsunderstöd

med 45 000 kronor, varav 20 000 kronor utan villkor om tillskott från

annat håll, och återstoden under villkor av minst hälften så stort tillskott

från annat håll. Skolöverstyrelsen har biträtt en av styrelsen för biblioteket

gjord framställning om statsbidrag med 70 000 kronor, varav 30 000 kronor

utan villkor om bidrag från annat håll. Departementschefen har förklarat

sig icke vara beredd tillstyrka förslaget för nästa budgetår.

Till stöd för det i motionerna 1:105 och II: 9Jf framställda yrkandet om

höjning av statsbidraget till folkbiblioteksväsendet, vilket i sak överensstämmer

med skolöverstyrelsens ovanberörda förslag, har anförts bland

annat följande.

Folkbiblioteksväsendet har under det sista decenniet genomgått en

ytterst markant utveckling, som för de kommunala bibliotekens del kan

avläsas i en nära fördubblad utlåning (1945: 10,6 miljoner, 1954: 19,5 miljoner),

i starkt ökade lokala bidrag (1945: 4,7 miljoner, 1954: 20,5 miljoner)

och i ett kraftigt tillskott av nya bibliotekslokaler. Inte minst påtaglig

har utvecklingen varit på landsbygden, gynnad av de ökade resurser som

kommunsammanslagningen medfört. Under den senaste femårsperioden

har utlåningen i städerna ökat med 55 procent men på landsbygden med

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

icke mindre än 90 procent. De kommunala anslagen till biblioteken har

under samma period ökat i städerna med 100 procent och på landsbygden

med inte mindre än 322 procent.

Utvecklingen på landsbygden har stimulerats av statsbidragsbestämmelserna,

som är så utformade, att varje ökning av de lokala bidragen medför

ökat statsbidrag. Detta senare sker dock endast intill en viss gräns. För

statsbidragen finns ett fastställt maximum om 10 000 kronor. Då detta

maximum bestämdes för 25 år sedan, var penningvärdet och utvecklingen

på biblioteksväsendets område sådant att endast ytterst få bibliotek var

berättigade till det maximala bidraget. I dag är förhållandet ett helt annat.

Maximigränsens bibehållande betyder, att statsbidragens stimulerande inflytande

går förlorat för allt flera bibliotek. Det är fara värt, att den glädjande

utvecklingen på biblioteksväsendets område hejdas, framför allt

på landsbygden, om inga åtgärder vidtages för maximigränsens höjning.

På lång sikt är det angeläget att gränsen helt borttages eller ersättes av

en gräns, som tar hänsyn till kommunens storlek och behov. För dagen

måste en höjning av maximigränsen betraktas som en nödvändig reform.

Statsbidraget för ett kalenderår utbetalas under senare delen av året.

Ett ökat öppethållande av biblioteken är en angelägenhet av vikt, det är

framför allt önskvärt med ett utsträckt öppethållande på kvällarna, inte

minst med tanke på ungdomen. En utbyggnad av bibliotekens verksamhet

bland ungdom över skolåldern framstår därvid som särskilt angelägen.

Det i motionerna 1:169 och 11:408 framställda yrkandet överensstämmer

med skolöverstyrelsens äskande beträffande understöd åt bibliotek vid

fångvårdsanstalter. I motionerna har bland annat framhållits, att frågan

om en förbättrad biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstaltema vore angelägen.

Ökningen av antalet intagna vid fångvårdsanstaltema motiverade

omedelbara åtgärder. Särskilt den kroniska överbeläggningen påkallade

dessa; överbeläggningen innebure för internerna påfrestningar inte endast

av fysisk utan också av psykisk art.

I motionerna 1:234 och II: 429 angående en lånecentral i Malmö har

anförts i huvudsak följande.

Den låneverksamhet som Malmö stadsbibliotek bedriver inom Malmöhus

län liar utvecklats synnerligen kraftigt under den 25-årsperiod som biblioteket

fungerat som centralbibliotek. Under senare år har biblioteket dessutom

mer och mer anlitats även av bibliotek utom länet, och denna verksamhet

har nu nått en sådan omfattning att den inte kan fortgå utan statsmakternas

stöd. Sedan frågan om inrättande av lånecentraler åter aktualiserats

bland annat genom skolöverstyrelsens petita 1954, ingick Malmö

stads biblioteksnämnd under våren 1955 till stadsfullmäktige i Malmö med

en skrivelse i ärendet, och vid sammanträde den 29 juni 1955 medgav fullmäktige

biblioteket rätt att försöksvis under fem år åtaga sig uppgiften

att fungera som lånecentral för de sydliga och västsvenska länen under

förutsättning av ett årligt statsbidrag av lägst 50 000 kr.

Då alltså för Malmös vidkommande ett stadsfullmäktigebeslut i ärendet

föreligger sedan mer än ett halvår tillbaka och en detaljerad kostnadsberäkning

för lånecentralens verksamhet i samband härmed uppgjorts, anser vi

att en tillräcklig utredning av ärendet åtminstone i vad det avser Malmö

stadsbibliotek åstadkommits.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

73

Det i motionerna 1: 269 och 11: 384 framställda yrkandet om ökat understöd

till svenska sjömansbiblioteket sammanfaller med vederbörande biblioteksstyrelses

och skolöverstyrelsens framställning om anslag för nästa budgetår.

I motionerna har anförts bland annat följande.

Styrelsen för Svenska sjömansbiblioteket har i sina anslagsäskanden

under senare år starkt understrukit de ekonomiska svårigheter, under vilka

biblioteket arbetar. Bibliotekets uppgift är att förse de svenska handelsfartygen

med vandringsbibliotek. Det är organiserat som en stiftelse med en

styrelse, sammansatt av representanter för skolöverstyrelsen, handelsflottans

olika organisationer. Arbetarnas bildningsförbund, Svenska kyrkans

sjömansvårdstyrelse och Sveriges allmänna biblioteksförening. Anda sedan

tillkomsten 1930 åtnjuter biblioteket statsunderstöd, som för närvarande

utgår med 45 000 kronor. Återstoden av för driften behövliga medel erhålles

genom anslag från olika organisationer, kommuner, rederier och enskilda.

Bibliotekets senaste verksamhetsberättelse uppvisar 51 olika bidragsgivare

med bidrag varierande mellan 10 och 7 000 kronor. Mest rör det sig om

mindre belopp; endast 6 bidragsgivare har lämnat bidrag om 1 000 kronor

och däröver. Bland bidragsgivarna befinner sig 20 kommuner.

Biblioteksstyrelsen har på nytt hemställt om ett statsbidrag av 70 000

kronor, varav 30 000 kronor utan eljest gällande villkor om visst tillskott

från annat håll. I framställningen understryker styrelsen, att biblioteket

sedan lång tid tillbaka ej varit i stånd att fylla alla de behov av böcker, som

yppar sig icke minst på grund av det ökade fritidsproblem, som sjöarbetstidslagen

framkallat. Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt styrelsens äskande,

har gjort detta främst av principiella skäl, då det måste betecknas som

orättvist, att en verksamhet av denna karaktär skall vara beroende av frivilliga

bidrag i den utsträckning, som det här gäller. Man kan i detta sammanhang

också peka på den av statsmakterna understödda bildningsverksamheten

bland sjömän, vid vilket understöd motsvarande villkor om privata

bidrag till finansiering av verksamheten icke förefinnes. Den av Svenska

sjömansbiblioteket bedrivna biblioteksverksamheten kan i många fall

sägas vara en viktig förutsättning för dessa studiers tillfredsställande bedrivande.

Härtill kommer att cirka 70 procent av den svenska handelsflottan är sysselsatt

i fraktfart på utländska hamnar, vilket för tankflottans del innebär,

att sjöfolket befinner sig till sjöss så gott som oavbrutet. Sjömansbibliotekets

betydelse som förmedlare av kontakten med boken framstår mot

denna bakgrund i än klarare dager. Fartygsbiblioteket blir därvid ett effektivt

medel mot fritidens monotoni till sjöss.

Den nuvarande finansieringsformen medför att bibliotekets styrelse för

att erhålla de behövliga driftbidragen årligen måste göra hundratals framställningar

till kommuner, organisationer, företag och enskilda. Fn sådan

finansieringsform medför betydande svårigheter för planläggningen av bibliotekets

arbete. Till detta kommer att biblioteket på grund av bristande

ekonomiska resurser trots den ökning, som verksamheten under senare år

undergått, icke har kunnat tillfredsställa den stora efterfrågan som förefunnits.

Utskottet får erinra om att förevarande anslag undergått kraftiga ökningar

de senaste budgetåren — sedan budgetåret 1951/52 med sammanlagt

drygt 5,1 miljoner kronor. För innevarande budgetår har anslaget

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

till följd av den beslutade statsbidragsreformen för skolbiblioteken uppräknats

med 1 828 000 kronor. För nästa budgetår kommer på anslaget automatiska

höjningar med sammanlagt 670 000 kronor.

I motionerna I: 105 och II: 94 har yrkats på en höjning av statsbidragen

till folkbiblioteksväsendet från den 1 januari 1957. Yrkandet överensstämmer

i huvudsak med vad skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret

1956/57 föreslagit. De ökade kostnaderna för statsverket skulle

med utgångspunkt från det senast tillgängliga siffermaterialet, avseende

verksamhetsåret 1954, uppgå till 530 000 kronor. Utskottet vill framhålla

att nu utgående statsbidrag fastställdes år 1930, då penningvärdet var

väsentligt högre än för närvarande, vilket givetvis innebär en relativ sänkning

för de kommuner, som äro berättigade till maximibidrag. Enligt utskottets

mening är givetvis en fortsatt utveckling av folkbiblioteksväsendet

önskvärd. Med hänsyn till de tämligen kostnadskrävande konsekvenserna

är utskottet likväl icke berett att nu förorda en höjning av bidragsmaximum,

varför utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 105 och II: 94.

Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på föreliggande problem.

Med anledning av motionerna I: 169 och II: 408 får utskottet erinra om

att utskottet i sitt utlåtande 1955: 72 framhöll att biblioteksverksamheten

vid fångvårdsanstalterna icke syntes vara tillfredsställande anordnad. Chefen

för justitiedepartementet har under punkten 36 i 1956 års andra huvudtitel

uttalat sig rörande den organisatoriska sidan av problemet, nämligen

ett frivilligt samarbete mellan lämpligt belägna kommunala bibliotek och

fångvårdens myndigheter. Häremot har utskottet icke funnit något att

erinra. För att stimulera åtgärder i denna riktning synes dock erfordras en

ökad medelsanvisning av statsmedel i syfte att åvägabringa de nödvändiga

ekonomiska förutsättningarna för anordningens genomförande. Utskottet

förväntar att Kungl. Maj:t till nästa års riksdag kommer att framlägga

förslag till en tillfredsställande lösning av fångvårdens biblioteksproblem.

Det i motionerna I: 234 och II: 429 gjorda yrkandet beträffande Malmö

stadsbibliotek överensstämmer i denna del med ett förslag av skolöverstyrelsen,

omfattande upprättande av lånecentraler i Stockholm, Malmö och

Umeå. Departementschefen har upplyst att beredningen av förevarande

ärende ännu ej är avslutad. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 234 och II: 429.

Statsbidraget till svenska sjömansbiblioteket utgår från och med budgetåret

1954/55 med 45 000 kronor. I motionerna I: 269 och II: 384 har

hemställts om ett förhöjt anslag å 70 000 kronor. Den svenska handelsflottans

ökning är stadd i ständig utveckling. Dess verksamhet är av största

betydelse för landets ekonomiska liv. En tillfredsställande rekrytering

av inhemsk arbetskraft är därvid en vital fråga. Under den många gånger

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

75

långa bortovaron från hemlandet är för besättningarna tillgången på litteratur

en viktig angelägenhet för trivseln ombord. Det värde, som besättningarna

själva sätta på ifrågavarande biblioteksverksamhet, visar sig enligt

vad utskottet erfarit bland annat i storleken av besättningarnas egna

bidrag till verksamheten. Sålunda har en månads insamling under januari

och februari 1956 bland 84 fartygsbesättningar inbragt 16 760 kronor

90 öre. Utskottet finner svenska sjömansbibliotekets verksamhet förtjänt

av ökat statligt stöd och tillstyrker förty bifall till motionerna I: 269 och

II: 384, innebärande ett statsbidrag till svenska sjömansbiblioteket av

70 000 kronor, varav 30 000 kronor utan villkor om bidrag från annat håll.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 269 och II: 384 ävensom med avslag å motionerna 1:105

och II: 94, I: 234 och II: 429 samt 1:169 och II: 408 — de

båda sistnämnda motionerna såvitt de avse medelsanvisning

— till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 288 000

kronor;

b) i anledning av motionerna 1:169 och II: 408, såvitt

de icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet på grund av motionerna anfört.

91 :o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt

321, s. 678—686) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 854 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser sammanförande till ett obetecknat anslag

med ovannämnda rubrik av vissa för innevarande budgetår å riksstaten

uppförda poster under obetecknade anslag i fråga om föreläsningsverksamheten

inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. I jämförelse med

den sammanlagda medelsanvisningen för motsvarande ändamål under innevarande

budgetår innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

5 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Ii allén rrv. fl. väckt motion (II: 104), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta, att anslaget till den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten

hädanefter skall upptagas som förslagsanslag.

Det i denna motion gjorda yrkandet överensstämmer med ett i petita

för budgetåret 1956/57 framställt förslag av skolöverstyrelsen i samband

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

med att överstyrelsen förordat viss teknisk omläggning av nuvarande

bidragsbest ämmelser i syfte att statsbidrag i fortsättningen skall kunna

utgå efter enhetliga principer till all föreläsningsverksamhet av här ifrågavarande

karaktär. Departementschefen har på anförda skäl (s. 684—686)

icke biträtt skolöverstyrelsens berörda förslag.

I motionen II: 104 har anförts huvudsakligen följande.

Det är av vital betydelse för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten,

att anslaget göres till förslagsanslag. Under nuvarande förhållanden

nödgas en föreläsningsförening planera icke blott höstens utan även

varens föreläsningsprogram, innan skolöverstyrelsens meddelande om för

budgetaret tilldelat statsbidrag erhållits. Föreningar, som på mindre orter

fyller en betydande kulturell uppgift men som har små ekonomiska resurser,

måste i ovisshet om statsbidragets storlek antingen helt avstå från

en välmotiverad utökning av verksamheten och från att kalla högt kvalificerade

föreläsare, som betingar sig högre arvode än normalarvodet 55

kronor, eller också ta risken att behöva annullera träffade avtal och göra

besvärliga ändringar av programmen. För hela föreläsnings verksamhet en

skulle anslagets^ karaktär av förslagsanslag ge sådan förutsättning att planera

arbetet på längre sikt, att föreläsningsverksamhetens kvalitet och

sunda utveckling därigenom skulle befrämjas.

De olikta _ verksamhetsgrenarna inom det fria folkbildningsarbetet har

samma svårigheter att på förhand exakt beräkna omfattningen av sitt

arbete, därigenom att anslutning och deltagande från medborgarnas sida

är helt frivillig. Statsmakterna har med förståelse härför upptagit anslaget

till studiecirkelverksamheten som förslagsanslag. Detsamma gäller för folkbiblioteken

och för ungdomens fritidsverksamhet. Samma motivering som

gäller för dessa förslagsanslag torde kunna åberopas även i fråga om anslaget

till föreläsningsverksamheten, för vilken det dock rör sig om avsevärt

lägre anslagsbelopp.

Utskottet. Vidkommande det i motionen II: 104 framställda yrkandet

finner utskottet i likhet med motionärerna att anslagets karaktär av obetecknat

anslag innebär ett visst osäkerhetsmoment för föreläsningsverksamheten

inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det är givet, att

om anslaget förslagsbetecknades en smidigare tilldelning av medel kunde

ske och anpassning under arbetsåret göras till ändringar i planer för föreläsnings\

erksamhet av olika slag. De ekonomiska konsekvenserna av en

sådan förändring äro för närvarande emellertid icke möjliga att överblicka.

En väsentlig förutsättning för en sådan ändrad anordning skulle enligt

utskottets mening vara att statsbidragsbestämmelserna vore desamma för

de olika slagen av verksamhet. Nu anknytas vissa bidragsbelopp — olika

i olika fall — i relation till antalet föreläsningar när det gäller föreläsningsanstalter

och -förbund liksom folkbildningsförbund, medan till studieförbunden

statsbidragets belopp ej är fixerat i förhållande till antalet föreläsningar.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen före
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

77

slagit visst förenhetligande av de statliga bidragsbestämmelserna och samtidigt

begärt, att det för ändamålet avsedda anslaget skulle förslagsbetecknas.

Departementschefen har på anförda skäl funnit sig icke kunna förorda,

att det här ifrågavarande nya anslaget betecknades såsom förslagsanslag.

Departementschefen har vidare framhållit, att det förslag till ändrade

bidragsgrunder, som framlagts av överstyrelsen knappast innebure

någon förenkling i jämförelse med nuvarande system, varför gällande bidragsgrunder

för föreläsningsverksamheten borde bibehållas oförändrade.

Vid sådant förhållande anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till

motionen II: 104. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan om förenkling

och förenhetligande av nuvarande bidragsbestämmelser efter överarbetning

och omprövning av föreliggande förslag i ämnet upptages till

förnyat övervägande. I samband härmed torde jämväl frågan om anslagets

karaktär böra bli föremål för ytterligare bedömande.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.

Maj:ts under denna punkt framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionen II: 104, till Bidrag till

föreläsningsverksamhet för budgetåret 1956/57 anvisa ett

anslag av 854 700 kronor.

92:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 322, s. 686), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

250 000 kronor.

93:o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamliet.

Kungl. Maj:t har (punkt 323, s. 686—688) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 172 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser i anslagshänseende sammanförande under

ett obetecknat anslag med ovannämnda rubrik av den nu under det obetecknade

anslaget till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, redovisade anslagsposten å 112 000

kronor till bidrag åt centralbyråer för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten

och för den genom riksförbund för studiecirkelverksamhet

bedrivna föreläsningsverksamheten (statsliggaren s. 755) samt det under

det likaledes obetecknade anslaget till Understöd för anordnande av

folkbildningskurser m. m. upptagna bidraget å 47 500 kronor till Folkbildningsförbundet

för konsulentverksamhet (statsliggaren s. 756).

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Wolgast

och Rikard Svensson (I: 279) och den andra inom andra kammaren av

herr Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 382), i vilka hemställts att riksdagen

måtte till bidrag till föreläsningsförmedling och konsulent verksamhet för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 192 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser bidrag till avlönande av ytterligare en halvtidsanställd

konsulent och viss höjning av bidraget per konsulent samt

innebär i fråga om medelsanvisningen i förhållande till innevarande budgetår

oförändrad medelsanvisning till centralbyråernas föreläsningsförmedling

och en anslagshöjning med 12 500 kronor till Folkbildningsförbundets

konsulentverksamhet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

De nu till Folkbildningsförbundets konsulentverksamhet utgående medlen

är avsedda till bestridande av högst hälften av kostnaderna för avlönande

av minst nio konsulenter. Maximibidraget per heltidstjänstgörande konsulent

utgör 5 000 kronor och för halvtidstjänstgörande 2 500 kronor.

Dessa belopp fastställdes år 1947. Nuvarande anslagsmedel räcker till

bidrag för nio heltidstjänster och en halvtidstjänst.

För att betona vikten av centralbyråernas rådgivande verksamhet föreslår

överstyrelsen, att bidraget till centralbyråerna sammanslås med det

till Folkbildningsförbundet utgående bidraget för konsulentverksamhet.

Det nya bidraget bör i fortsättningen helt disponeras av överstyrelsen, som

därigenom får möjlighet att på ett direktare sätt än hittills följa och stimulera

konsulentverksamheten inom föreläsningsområdet. Rörande konsulentverksamheten

föreslår överstyrelsen, att bidraget per konsulent — i

likhet med vad som nu gäller för ungdomsinstruktörer och nykterhetsinstruktörer

— skall utgöra tre fjärdedelar av konsulentens årslön, dock

högst 9 000 kronor för helt budgetår. Den därav föranledda ökningen skulle

uppgå till (9 X 4 000 -f- 2 000 =) 38 000 kronor. Vidare föreslår överstyrelsen,

liksom föregående år, att bidrag skall beviljas till avlönande av en

halvtidstjänstgörande konsulent i Värmlands län, för vilken statsbidrag för

närvarande ej utgår. Härför beräknas en kostnad av 4 500 kronor. Den

sammanlagda ökningen beräknar överstyrelsen sålunda till (38 000 -f-f-

4 500 =) 42 500 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Det av skolöverstyrelsen föreslagna sammanförandet av bidraget till

centralbyråer och bidraget till Folkbildningsförbundets konsulentverksamhet

till ett särskilt obetecknat anslag finner jag vara en lämplig

åtgärd. Anslaget torde böra disponeras av skolöverstyrelsen. Liksom

överstyrelsen räknar jag med att bidraget till centralbyråerna skall utgå

med oförändrat belopp, 112 000 kronor. I fråga om konsulent verksamheten

tillstyrker jag, att bidrag utgår till avlönande av ytterligare en

halvtidsanställd konsulent. Bidraget per konsulent bör enligt min mening

liksom hittills utgöra högst hälften av avlöningskostnaderna. Härvid torde

man dock — såsom nu är fallet beträffande ungdoms- och nykterhetsin
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1056

79

struktörerna — med hänsyn till inträffade lönestegringar böra utgå från ett

bidragsunderlag av 12 000 kronor. Maximibidraget per heltidskonsulent

kommer då att uppgå till 6 000 kronor. Jag vill sålunda föreslå, att medelsanvisningen

till konsulentverksamheten uppräknas med (9 Va X 1 000 —)

9 500 kronor för höjning av bidraget per konsulent och vidare med 3 000

kronor, avseende bidrag till ytterligare en halvtidsanställd konsulent, d. v. s.

sammanlagt med 12 500 kronor till 60 000 kronor.

I motionerna I: 279 och II: 382 har anförts bland annat följande.

Kungl. Maj ds förslag till 1947 års riksdag, som utan ändring antogs av

riksdagen, innebar för det första verksamhetsåret ett anslag av 30 000 kronor,

som beräknades svara mot halva kostnaden för sex konsulenter. Kostnaden

beräknades sålunda till 10 000 kronor per konsulent och statsunderstödet

till 5 000 kronor per konsulent.

Det statliga stödet, som sedan 1947 års beslut stått oförändrat, har i flera

framställningar ansetts böra höjas för att svara mot förändringar i penpenningvärdet

och härav betingade ökningar av kostnaderna för konsulentorganisationen.

Skolöverstyrelsen föreslår i petita för budgetåret 1956/57 ändrade grunder

för statsbidragets beräkning, nämligen tre fjärdedelar av konsulentens

årslön, dock högst 9 000 kronor för helt budgetår.

Skolöverstyrelsen har här enligt vår mening haft en helt oriktig utgångspunkt,

när den jämställt dessa folkbildningskonsulenter med ungdomsoch

nykterhetsinstruktörerna. För dessa senare är statsbidraget beräknat

till tre fjärdedelar av ett årslöneunderlag på 12 000 kronor, vilket ungefärligen

torde motsvara det faktiska löneläget. Folkbildningskonsulenterna

ha emellertid helt andra och långt mer krävande uppgifter än dessa instruktörer,

de ha i flertalet fall en mer kvalificerad utbildning, och deras

löner ansluta sig i regel till lönenivån för folkhögskollärare. Ett fasthållande

från statens sida av 12 000 kronor som underlag för beräkningen av statsbidraget

till folkbildningskonsulenternas avlöning skulle därför kunna

befaras få en synnerligen ogynnsam återverkan såväl på lönesättningen för

dem som på rekryteringsmöjlighetema. Skolöverstyrelsens enligt vår mening

oriktiga avvägning på denna punkt har tyvärr blivit avgörande för

departementschefens ställningstagande, varvid dock skolöverstyrelsens förslag

om tre fjärdedelar av grundbeloppet i statsbidrag avvisats.

Förändringarna i penningvärdet och de konsekvenser dessa haft på löneutvecklingen

ha betytt, att lönenivån på det offentliga området höjts med

över 50 procent över den grundnivå, som i statlig tjänst fastställdes vid

1947 års lönereglering. Bildningskonsulentema ha i denna utveckling blivit

en eftersläpande grupp, för vilka eftersläpningen modifieras endast av att

huvudmännen lämnat ett bidrag, som varit större än det statliga bidraget,

som sjunkit från hälften av kostnaderna till icke stort mer än en tredjedel.

Den förbättring av statsunderstödet, som nu erfordras för att lönenivån

skall kunna förbättras, stannar icke vid eu justering till 50 procent av nuvarande

faktiska lönekostnader. Vid uppräkning måste även beaktas den

föreliggande löneeftersläpningen samt därutöver behovet av att förena

tjänsterna med pensionsförmåner. Fn höjning av statsunderstödet synes,

vid bibehållen andel av 50 procent av kostnaden, erforderlig till lägst S 000

kronor för heltidsanställd och lägst 4 000 kronor för halvtidsanställd konsulent.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 279 och II: 382 framställda

yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:279 och II: 382, till

Bidrag till föreläsning sförmedling och konsulentverksamhet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 172 000

kronor.

94:o) Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj:t har (punkt 324, s. 688

—691) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 1 945 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser i anslagshänseende sammanförande under

ett obetecknat anslag med ovannämnda rubrik av dels det nu under

reservationsanslaget till Utbildning av studieledare inom folkbildningsarbetet

m. m. upptagna bidraget å 20 000 kronor till bildningspropaganda

på landsbygden (statsliggaren s. 757) och dels den under det obetecknade

anslaget till Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader

redovisade anslagsposten å 1 925 000 kronor, som utgör

bidrag enligt 27 § kungörelsen 1947: 508 till studieförbunden för organisations-

och administrationskostnader (statsliggaren s. 758), samt innebär

i förhållande till medelsanvisningen till motsvarande ändamål för innevarande

budgetår oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Strandler m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren av

herr Bark m. fl. (II: 377), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

a) att godkänna av skolöverstyrelsen föreslagna ändrade grunder för

bidraget till studieförbund, så att bidrag utgår med tre fjärdedelar av kostnaden

för pedagogisk verksamhet och högst hälften till övriga kostnader;

b) att till bidrag till studieförbund anvisa ett anslag av 2 045 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlén väckt motion (II: 526),

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslaget Bidrag till studieförbund

under 8:e huvudtiteln måtte i anslutning till vad i motionen anförts

uttala att riksdagen anser att viss uppmjukning bör ske i de föreslagna

bestämmelserna för godkännande som riksförbund för studiecirkelverksamhet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Enligt 27 § kungörelsen 1947: 508 må bidrag av statsmedel för organisations-

och administrationskostnader utgå till av skolöverstyrelsen jämlikt

23 § samma kungörelse godkänt riksförbund för studiecirkelverksamhet

med högst hälften av förbundets utgifter för studieverksamheten, däri

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

inräknade kostnader för av förbundet anordnade studieledare- och instruktionskurser

samt för av förbundet anställda instruktörer och konsulenter.

Studieförbunden har för budgetåret 1954/55 erhållit bidrag för här

ifrågavarande ändamål med sammanlagt 1 525 000 kronor. Förbundens

preliminära verkliga utgifter för 1954/55 har upptagits med 4 054 196 kronor.

För nästa budgetår begär förbunden bidrag med tillhopa 2 583 265

kronor.

För godkännande som riksförbund för studiecirkelverksamhet gäller nu,

att förbundet skall ha minst 10 000 medlemmar och som huvuduppgift bedriva

studie- och bildningsverksamhet av riksomspännande karaktär.

Vidare skall förbundet under föregående budgetår haft utgifter för folkbildningsarbete

å minst 2 000 kronor. Det har visat sig, att många smärre

organisationer uppfyller de formella villkoren och att man kan riskera en

uppsplittring på ett stort antal studieförbund. Överstyrelsen föreslår därför,

att bestämmelserna ändras så, att man kräver, att antalet medlemmar

i förbundet skall vara minst 25 000, att studieverksamheten, som skall vara

av riksomspännande karaktär, skall vara huvuduppgiften och att antalet

aktiva deltagare i studiecirkel- och kursverksamhet under föregående år

skall ha uppgått till minst 5 000. Förbundet bör vidare ha en från moderorganisationen

skild ekonomisk förvaltning. Liksom hittills bör överstyrelsen

kunna godkänna förbund, som icke uppfyller kravet ifråga om medlemsantal.

Liksom hittills bör statsbidrag utgå med högst hälften av den verkliga

kostnaden för löner, administration och särskilda åtgärder av vikt för verksamhetens

fortsatta utveckling. Studieförbundens verksamhet och särskilt

studiecirkelverksamheten har under de senaste åren ökat kraftigt i omfattning.

Detta har medfört stora krav på en utvidgning av den pedagogiska

verksamheten inom förbunden. Överstyrelsen föreslår, att förbunden i

fortsättningen skall kunna erhålla bidrag med tre fjärdedelar av kostnaden

för anställande av personal för rent pedagogiska uppgifter samt för

studieledarutbildning. Därest studieförbunden skall kunna utvidga sin

kursverksamhet för studieledarutbildning är det likaså nödvändigt, att

bidrag i fortsättningen jämväl beviljas för inkvarteringskostnader i likhet

med vad som nu är fallet beträffande ungdomsledarutbildningen. För närvarande

fördelar överstyrelsen ur här ifrågavarande anslag bidrag även till

anställande av distrikts- och lokalinstruktörer. Överstyrelsen finner det

dock ur principiella synpunkter lämpligast, att bidrag till lokal instruktörer

icke i fortsättningen utgår ur detta anslag utan att kostnaderna härför

bestrides med andra medel t. ex. kommunala bidrag.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De av skolöverstyrelsen föreslagna ändringarna av villkoren för godkännande

såsom studieförbund åsyftar endast en anpassning till föreliggande

faktiska förhållanden. På denna punkt biträder jag överstyrelsens förslag.

Liksom hittills bör överstyrelsen i undantagsfall kunna godkänna även

sådan organisation, som ej uppfyller kravet i fråga om medlemsantal.

I fråga om posten till pedagogisk verksamhet vill överstyrelsen få möjlighef

att ge bidrag motsvarande tre fjärdedelar av kostnaderna. Det är

angeläget, att överstyrelsen vid bidragsfördelningen så långt möjligt söker

främja studiecirkelverksamhetens kvalitativa inriktning. .Jag anser emellertid,

att detta bör kunna i skälig mån åstadkommas med tillämpning

fi —• Bihang till riksdagens protokoll 1950. II sand. Nr 8

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

av nuvarande bidragsgrunder, exempelvis genom att inom ramen för det

till 50 procent maximerade bidraget kostnaderna för pedagogisk verksamhet

ges en mera framträdande ställning vid bedömande av bidragsunderlaget.

Med hänsyn härtill och då jag icke är övertygad om riktigheten

av att man utan vidare skulle bortse från kostnaderna för lokalinstruktörernas

verksamhet vid beräkning av bidragsunderlaget, anser jag mig icke

böra förorda någon ändring av den av Kungl. Maj:t och riksdagen föreskrivna

statsbidragsregeln. Jag förutsätter emellertid, att en ändring från

överstyrelsens sida av normerna för beräkning av bidragsunderlaget och

bidragsfördelningen kommer att föregås av överläggningar med samtliga

berörda organisationer.

Till stöd för det i motionerna 1:275 och 11:377 gjorda yrkandena har

anförts följande.

I sina anslagsäskanden gällande folkbildningsarbetet har skolöverstyrelsen

i år föreslagit vissa ändringar bland annat i fråga om bidraget till studieförbunden

(p. 324). Dessa förslag berör en så väsentlig del av folkbildningsarbetet,

att det vore beklagligt om de inte kunde genomföras, helst

som kostnadsökningen begränsar sig till 100 000 kronor.

Den betydelsefullaste delen i skolöverstyrelsens förslag gäller studieledarutbildningen.

Med nuvarande bestämmelser uppgår det statliga bidraget

till endast en fjärdedel av kostnaderna, utom för storstäderna, som kan

erhålla hälften i bidrag genom att de kan lägga upp kurserna utan att

dessa belastas med inackorderingskostnader. En sådan uppläggning av

studieledarutbildningen är inte möjlig för landsbygdens vidkommande.

Följden blir att statens bidrag blir minst där behovet av sludieledare blir

störst.

Även om denna enkla gärd av rättvisa mot landsbygdens folk skulle

vara tillräcklig motivering för skolöverstyrelsens förslag kan ytterligare anföras

att erfarenheterna starkt understrukit behovet av pedagogiska insatser

i kvalitetsfrämjande syfte från studieförbundens sida.

I motionen II: 526 har anförts huvudsakligen följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit vissa förändringar i bestämmelserna för

de anslag som utgår till det frivilliga folkbildningsarbetet.

För närvarande gäller att för godkännande som riksförbund för studiecirkelverksamhet

skall förbundet ha minst 10 000 medlemmar och som

huvuduppgift bedriva studie- och bildningsverksamhet av riksomspännande

karaktär. Vidare skall förbundet för föregående budgetåret haft utgifter

för folkbildningsarbetet på minst 2 000 kronor.

Skolöverstyrelsen anför att många smärre organisationer uppfyller dessa

villkor och att man därför kan »riskera en uppsplittring på ett stort antal

studieförbund». Överstyrelsen föreslår därför att bestämmelserna skärpes

så att bland annat krav på medlemsantal på 25 000 införes och att

deltagarantalet i studiearbetet skall ha uppgått till minst 5 000. Dispensmöjligheter

skall liksom hittills föreligga.

Det kan inte i och för sig ligga något intresse i en uppsplittring i ett

stort antal studieförbund. Snarare torde ett mindre antal förbund med

större resurser äga bättre slagkraft.

Arbete i det fria folkbildningsarbetet — i redan godkända studieförbund

— har gett den erfarenheten att ett utvidgat samarbete mellan olika

studieförbund befinner sig i rask utveckling. Det vore olyckligt om statsmakternas

åtgörande komme att uppfattas som otillbörlig press. Jag kan

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956 83

därför inte inse nödvändigheten av en drastisk skärpning av bidragsbestämmelserna.

Utöver de nuvarande bestämmelserna finns det doek enligt min mening

anledning till viss ökning i kraven. Denna bör i första hand gå ut på att

få klarlagt att studiearbete i icke alltför ringa omfattning förekommit.

Överstyrelsens krav att det skall finnas 25 000 formellt registrerade medlemmar

är mindre väsentligt.

Enligt min mening bör därför en klarare redovisning av antalet personer

som aktivt deltagit i studiearbetet kunna krävas. Jag anser att det är tillfredsställande

om 2 000 personer deltagit och går alltså emot överstyrelsens

förslag att det skulle erfordras att 5 000 personer deltagit.

Vidare bör kravet för studieförbunden i enlighet med överstyrelsens

förslag ändras så till vida att en från moderorganisationen skild ekonomisk

förvaltning skall finnas.

Med dessa två förändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser

uppnås det väsentliga, nämligen en bättre redovisning av studiearbetets

reella omfattning.

Utskottet. Beträffande de i motionerna I: 275 och II: 377 framställda

yrkandena får utskottet framhålla, att enligt utskottets mening en väsentlig

förutsättning för folkbildningsarbetets stabilitet och effektivitet är tillgång

till väl kvalificerade studieledare. Utskottet vill emellertid erinra om

att förevarande anslagspost för budgetåret 1955/56 uppräknats med

400 000 kronor i syfte bland annat att ge studieförbunden ökade resurser

i synnerhet för pedagogisk verksamhet och för framställande av lämpligt

studiematerial. Departementschefen synes — såsom av den i det föregående

lämnade redogörelsen torde framgå — vid sitt ställningstagande till

skolöverstyrelsens begäran att höja posten till pedagogisk verksamhet för

nästkommande budgetår ha ansett, att syftet med skolöverstyrelsens framställning

och därmed kravet på studiecirkelverksamhetens kvalitativa inriktning

borde kunna tillgodoses inom nuvarande anslagsram. Utskottet

ansluter sig till den av departementschefen sålunda uttalade uppfattningen

och avstyrker bifall till motionerna I: 275 och II: 377.

I motionen II: 526 har yrkats på viss uppmjukning i de av departementschefen

förordade ändrade bestämmelserna för godkännande som riksförbund

för studiecirkel verksamhet. I anledning härav vill utskottet framhålla

följande. Till folkbildningsarbetets förutsättningar hör förefintligheten

av organisationer, som antingen tillkommit i syfte att tjäna bildningsarbetet

eller tagit detta i sin tjänst. Bildningsarbetet uppbäres till stor del

av de stora folkrörelserna. Även ungdoms- och intressesammanslutningar

samt andra organisationer av liknande slag ha på sitt program upptagit

en ökad folkbildning. Just den omständigheten att bildningsarbetet i hög

grad uppbäres av folkrörelser och organisationer gör det möjligt att lämna

arbetet ett statligt stöd utan att därför behöva skapa former, som kunna

leda till en statlig byråkratisering av verksamheten. Bildningsarbetets uppdelande

på alltför många smärre organisationer synes utskottet i och för sig

icke önskvärd. Den administrativa apparaten måste som regel för de små

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

enheterna bli oproportionerligt stor, om de kvalitativa kraven ej skola

eftersättas. Å andra sidan synes det utskottet icke ligga i statens intresse

att tvinga in de mindre organisationerna i större med vilka de sakna organiskt

sammanhang. Mot bakgrunden av sålunda angivna synpunkter finner

utskottet de nya bestämmelserna i stort sett väl avvägda och alltså

kunna godtagas. I enlighet med dessa bestämmelser skall krävas, bland

annat att antalet medlemmar i vederbörande förbund uppgår till minst

25 000 och att antalet aktiva deltagare i studiecirkel- och kursverksamhet

under föregående år skall ha uppgått till minst 5 000. Liksom hittills bör

skolöverstyrelsen i undantagsfall kunna godkänna även sådan organisation,

som ej uppfyller kravet i fråga om medlemsantal. I motionen II: 526 har

framlagts förslag om att antalet aktiva deltagare skulle bestämmas till

2 000. Enligt utskottets mening synes möjligheter till dispens böra förefinnas

även när det gäller deltagarantal och utskottet anser därför, att åt skolöverstyrelsen

bör inrymmas befogenhet att med hänsyn till föreliggande

särskilda omständigheter kunna godkänna jämväl förbund, som icke uppfyller

nyss angivna krav å 5 000 aktiva deltagare. Utskottet förordar, att

motionen II: 526 icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i anledning

av motionen i ovan angivna avseende anfört.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 275 och II: 377, till Bidrag till studieförbund

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 1 945 000

kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

med anledning av motionen II: 526 anfört.

95:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 325, s. 691—695), vilket innefattar viss teknisk omläggning

av grunderna för statsbidraget till studiecirkelverksamhet samt i

anslagshänseende innebär en automatisk anslagshöjning med 500 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till studiecirkelverksamheten att

gälla från och med budgetåret 1956/57;

b) till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 350 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

85

96:o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. Kung], Maj:t har

(punkt 326, s. 695—698) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 158 800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser sammanförande till ett reservationsanslag

av dels det nu utgående obetecknade anslaget till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän, vilket anslag disponeras av skolöverstyrelsen

för utbetalning till Svenska kyrkans sjöxnansvårdsstyrelse, dels det under

det obetecknade anslaget till Bidrag till studieförbund för organisationsoch

administrationskostnader upptagna bidraget å 30 000 kronor till Arbetarnas

bildningsförbund för anordnande av instruktionskurser för sjömän

samt anställande av folkbildningsinstruktörer för sjömän, dels det obetecknade

anslaget till Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare, dels det

obetecknade anslaget till Bidrag till kursverksamhet bland samerna, dels

reservationsanslaget till Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar,

dels de nu under reservationsanslaget till Utbildning av studieledare

för folkbildningsarbetet m. m. redovisade anslagsposterna å respektive

10 000 kronor till stöd åt nya bildningsformer inom det folkliga bildningsarbetet,

21 000 kronor till bidrag till utgivande av tidskrifter och

12 000 kronor till bidrag till av Musikfrämjandet anordnad kursverksamhet

för kommunala musikledare, vilka anslagsposter ha karaktären av särskilda

reservationsanslag, dels den nu under det obetecknade anslaget till

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, upptagna anslagsposten å 3 000 kronor till resestipendier åt

deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade konferenser för föreläsare, dels

den under samma anslag upptagna anslagsposten å 1 300 kronor till bestridande

av omkostnader i samband med konferenser av nyss nämnda slag,

dels det under reservationsanslaget till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m. redovisade bidraget å 18 000 kronor till anordnande

av utbildningskurser för studieledare utanför studieorganisationerna, vilket

bidrag har karaktär av särskilt reservationsanslag, dels ock det under sistnämnda

reservationsanslag upptagna bidraget å 7 000 kronor till enskilda

studier per korrespondens. Det nya reservationsanslaget innebär i anslagshänseende

en minskning med 1 000 kronor i förhållande till innevarande

budgetårs medelsanvisning för motsvarande ändamål.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Gustafsson i Borås väckt motion (II: 98), vari hemställts,

att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln anslå 20 000 kronor

för budgetåret 1956/57 till den s. k. Seriekommitténs verksamhet för upplysningsarbete

om goda och underhållande böcker och tidskrifter för barn

och ungdom.

Till stöd för det i motionen 11:98 gjorda yrkandet har anförts bland

annat följande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

Problemen i samband med vad barn läser har i vår tid fått en särskild

aktualitet. Tryckpressarna kastar ut ständigt växande massor av brokigt

kolorerade alster, som faller i ögonen vid otaliga försäljningsställen och som

är så billiga, att barn kan köpa sitt lystmäte för egna veckopengar. Under

senare år har framför allt läsningen av s. k. seriemagasin tilltagit med

explosionsartad hastighet. År 1953 utkom över 20 stycken sådana magasin,

som trycktes i en sammanlagd upplaga av 37,5 miljoner exemplar. Enligt en

undersökning som nyligen gjorts (Larson, Barn och serier, Sthlm 1954)

läses dessa seriehäften i mycket stor utsträckning av barn och ungdomar

på olika åldersstadier. De allra mest lästa häftena handlar om brott och

förbrytare, har inslag av sadism och ger uttryck för en våldsmentalitet som

kan förvirra fantasi- och föreställningslivet hos de barn som slukar dem i

massor.

Lärare klagar över att de barn som överger böckerna för att titta på

serier få för liten övning att läsa och deras formella färdigheter blir lidande.

Seriebildernas sparsamma och ofta miserabla texter hindrar utvecklingen

av barnens språksinne.

De dåliga seriehäftena har gått som en farsot över världen och överallt

har uppstått en häftig reaktion mot dem. På många håll har man tillgripit

lagstiftningsåtgärder mot seriemagasinen. I våra grannländer Danmark

och Norge har tillsatts officiella kommittéer för seriefrågan. I somras hänsköts

den till ministermötet i Reykjavik, vilket vi hoppas kommer att leda

till nordiskt samarbete i saken. I Sverige finns även en kommitté som bildats

på enskilt initiativ. Den kallas Seriekommittén och i den finns representerade

följande organisationer: Arbetarnas bildningsförbund, Målsmännens

riksförbund, Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund,

Sveriges småskollärarinneförbund, LO:s kvinnoråd, Folkpartiets

kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Sveriges husmodersföreningars

riksförbund, Svenska landsbygdens kvinnoförbund.

Svenska kvinnors medborgarförbund, Internationella kvinnoförbundet för

fred och frihet, Sveriges mödrars fredsförbund, Frikyrkliga samarbetskommittén,

Vita bandet, Nykterhetsorganisationen Verdandi och Tidningen

Ungdomsnytt.

Kommitténs breda förankring bör utgöra en borgen för goda resultat.

Kommittén har redan utfört ett omfattande och förtjänstfullt arbete.

Den har bedrivit en riksomfattande upplysningsverksamhet, gjort en undersökning

om i vilken utsträckning barn och ungdom läser serier, varit

med om att arrangera ungdomens bokdagar, redigera förteckningen över

god ungdomslitteratur m. in. Detta arbete har utförts av rent personligt

intresse utan stöd av det allmänna. Kommittén arbetar för närvarande

bland annat med att utforma en broschyr om barns läsning, som den har

för avsikt att tillställa skolor och hem. Detta och övrigt arbete som kommittén

utfört har varit föremål för ganska stora kostnader.

Utskottet. Vidkommande motionen II: 98 får utskottet erinra om att

innevarande års riksdag tidigare haft att ta ställning till ett av samme

motionär i liknande syfte väckt förslag (motion II: 182, första lagutskottets

uti. 1956:8). Utskottet vill i anledning av förevarande motion 11:98

för sin del framhålla den angelägna uppgiften att ge de ungas läsval en

lämpligare inriktning och det värdefulla initiativ, som tagits genom den

s. k. seriekommittén. Utskottet finner med tillfredsställelse, att — såsom

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

framgår av första lagutskottets nyssnämnda utlåtande — problemen med

den undermåliga ungdomslitteraturen bedömts så angelägna, att de upptagits

till övervägande inom den nordiska kulturkommissionen. Utskottet

anser sig ha anledning förutsätta att frågan om understöd till seriekommitténs

verksamhet kan komma att ingå som ett led vid övervägande av åtgärder

till förmån för bättre ungdomslitteratur och sålunda beredas i vederbörlig

ordning i samband med det ordinarie budgetarbetet. Med anledning

härav finner sig utskottet, som ansett det i motionen gjorda yrkandet

i och för sig behjärtansvärt, icke berett att tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 98, till Bidrag till speciella

folkbildning såtgärder för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 158 800 kronor.

97:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327, s. 698), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 150 000

kronor.

98 :o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 699), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 75 000

kronor.

99:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 329,

s. 699—701) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 381 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Pettersson (I: 50) och den andra inom andra kammaren av herr

Bengtsson i Varberg (II: 67), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att

riksdagen måtte besluta att höja anslaget under budgetåret 1955/56 till

Utbildning av ungdomsledare från 381 500 till 554 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bror Nilssoti (I: 278) och den andra inom andra kammaren av

herr Bark m. fl. (II: 389), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av anslaget Utbildning av ungdomsledare (åttonde

huvudtiteln, punkt 329) måtte anvisa ett belopp av 419 000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr S år 1056

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetar föreslagit eu höjning av före''

arande anslag från 3ol 500 kronor till 554 000 kronor. Departementschefen

har emellertid icke förordat nagon ändring av anslagsbeloppet, varför

Kungl. Maj:ts förslag upptager oförändrad medelsanvisning.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I samband med statsmakternas beslut vid 1954 års riksdag om rikt - linjer för den framtida nykterhetspolitiken upptogs på riksstaten för

budgetaret 19o4/55 tre särskilda anslag till främjande av ungdomens föreningsliv

och fri tids verksamhet, nämligen dels ett reservationsanslag av

381 500 kronor till Utbildning av ungdomsledare, dels ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, dels ett

obetecknat anslag av 302 400 kronor till Bidrag till instruktörsverksamhet

inom ungdomsorganisationer. För innevarande budgetår är anslagen

uppförda med samma belopp.

Det är således betydande anslagssummor, som hittills anvisats för ifrågavarande

ändamål. En omfattande verksamhet i syfte att förbättra ungdomsledarutbildningen

och stimulera fritidssysselsättningen i lämpliga former

har också kunnat igångsättas till följd av detta statliga stöd. Emellertid

anmaler skolöverstyrelsen ett väsentligt ökat medelsbehov för nästa

budgetar. Under de båda anslagen för bidrag till ungdomsledarutbildning

respektive instruktörsverksamhet föreslås sålunda anslagshöjningar med

sammanlagt drygt 320 000 kronor. De framställningar från ungdomsorganisationerna,

som ligger till grund för överstyrelsens förslag, visar att statsunderstödet

just i sin egenskap av stimulansbidrag fått en god verkan i

form av en intensifierad och ökande ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet.

Skulle man ga utöver denna allmänna stimulanskaraktär

hos dessa två bidragsformer och även ställa dem i relation till ökningen av

ungdomskullarna, råder det ingen tvekan om att anslagshöjningar i enlighet

med överstyrelsens förslag vore motiverade. Jag anser mig emellertid

icke böra förorda en dylik direkt anknytning mellan medelsanvisningens

storlek och det ökade rekryteringsunderlaget för ifrågavarande verksamhet.

}.. budgetavvägningen för nästa budgetår har jag icke funnit utrymme

för någon ytterligare höjning av statens ekonomiska insats för främjande

av ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet i de former det här

gäller. De bada anslag, som jag nu avhandlat, torde alltså för nästa budgetår

böra uppföras med oförändrade belopp.

I motionerna 1:50 och 11:67 — i vilka jämväl framställts yrkanden

beträffande de under nästpafoljande två punkter behandlade anslagen —

har anförts bland annat följande.

I anslutning till förslag härom i Kungl. Maj:ts proposition 156 beslöt

1^54 års riksdag anvisa medel för främjande av ungdomens föreningsliv

nen fritidsverksamhet genom anslag till instruktörsverksamhet, ungdomsledarutbildning

och organiserad fritidsgruppsverksamhet.

De statliga bidrag, som kan lämnas till de ideella ungdomsorganisationerna

för ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet, förutsätter

betydande ekonomiska insatser från ungdomssammanslutningamas sida.

En ökning av statsbidragsgivningen för denna verksamhet skulle medföra

att även ungdomsorganisationerna från sin sida mobiliserade ännu större

belopp. Genom den statsunderstödda ungdomsinstruktörsverksamheten har

de bland ungdom verksamma organisationerna förmått intensifiera sin ut
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 89

åtriktade verksamhet och har härigenom kunnat nå större ungdomsgrupper

än tidigare.

Riksdagen har under senare år vid upprepade tillfällen behandlat de problem,

som missanpassningsfenomenen bland ungdomen aktualiserar. En

intensivt förebyggande ungdomsverksamhet måste ur såväl individuella

som samhälleliga synpunkter vara att föredraga framför den kostsamma

och ofta långvariga behandling, som från samhällets sida måste insättas för

att tillrättaföra de missanpassade. Ett utbyggande av fritidsverksamheten

bland ungdomen är enligt undertecknads mening den kanske effektivaste

förebyggande åtgärd, som samhället kan stödja. Det statliga bidraget till

denna verksamhet har, vilket bör framhållas, stimulerat inte bara föreningslivet

utan även kommunerna till ökade insatser inom det öppna ungdomsarbetet.

I motionerna I: 278 och II: 389 — vilka även de innefattar yrkanden

jämväl beträffande de under nästfoljande två punkter behandlade anslagen

— har anförts i huvudsak följande.

Den starka ansvällningen av årskullarna i ungdomsåldrarna kommer

inom de närmaste åren att ställa ungdomsvården inför stora och svåra

uppgifter. Inte minst bostadsfrågans läge och den oroväckande ökningen

av ungdomsfylleriet gör det angeläget att den samhälleliga ungdomsvården

därvid får stöd av och kompletteras med energiska insatser inom den frivilliga

fritidsverksamheten bland ungdomen. Samhällets stöd till denna

verksamhet bör därvid avvägas med hänsyn till ökningen av antalet ungdomar

i de berörda åldrarna.

Detta ökade stöd bör inrikta sig dels på ungdomsorganisationerna, dels

på den föreningslösa ungdomen. Ungdomens egna organisationer se ett av

sina största problem just nu i ledarutbildningen. Detta accentueras av de

större krav som i det nya läget och i konkurrensen med nöjesindustrien

måste ställas på ungdomsledarna.

Om man vill nå resultat, som snabbt kunna påverka läget, torde den

lämpligaste formen för ett ökat stöd åt ungdomsverksamheten vara ett

större statligt bidrag till utbildnings- och instruktörsverksamheten inom

ungdomsorganisationerna.

Den verksamhet som bedrivits genom fritidsgrupper har redan efter

mindre än två års verksamhet visat sig synnerligen framgångsrik, och man

tycks därmed ha funnit ett förträffligt medel att nå kontakt med den föreningslösa

ungdom som i olika avseenden löper större risker än den ungdom

som redan engagerats i föreningsliv. Att denna verksamhet i stor

utsträckning organiserats av ungdomsorganisationer framstår som en klar

fördel, då därigenom förutsättningar skapas för en vidgad kontakt mellan

föreningslivet och den ungdom vars fritidsproblem är mest brännande och

mest kritiskt ur samhällets synpunkt.

Utskottet. De under denna och de båda nästföljande punkterna upptagna

anslagen har uppförts på riksstaten i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag i propositionen 1954: 15G, varöver 1954 års riksdag avgivit utlåtande

(särskilda utskottets utlåtande nr 6; riksdagens skrivelse nr 315).

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär för nästa budgetår

oförändrad medelsanvisning. Utskottet är väl medvetet om den stora

betydelsen av varje åtgärd, som främjar ungdomens sunda verksamhets
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

lust, och konstaterar med tillfredsställelse, att statsunderstöden under de

båda anslagen för bidrag till ungdomsledarutbildning, respektive instruktörsverksamhet

främjat dessa båda arbetsgrenar inom ungdomsvården.

Beträffande medelsanvisningen under anslagen ansluter sig emellertid utskottet

till departementschefens ståndpunkt, innebärande att vid avvägningen

av anslagen låta dem behålla sin karaktär av allmänna stimulansbidrag

och icke ställa dem i direkt relation till ökningen av ungdomskullarna,

och avstyrker således bifall till motionerna I: 50 och IT: 67 samt I: 278

och II: 389.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 50 och II: 67 ävensom

I: 278 och II: 389, samtliga motioner såvitt här är i fråga,

till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 381 500 kronor.

100:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 330, s. 701 och 702) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh (I: 276) samt den andra inom andra kammaren av

herr von Seth (II: 533), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte avslå vad Kungl. Maj:t hemställt under punkt 330 i åttonde

huvudtiteln till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet;

dels de under nästföregående punkt angivna, av herrar Pettersson samt

Bengtsson i Varberg väckta, likalydande motionerna I: 50 och II: 67, i

vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte avvisa det i statsverkspropositionen

framlagda förslaget rörande direktiv angående begränsning

av anslagsgivningen till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet;

dels ock de under nästföregående punkt angivna, av herrar Bror Nilsson

samt Bark m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 278 och II: 389, i vilka

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av anslaget

till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet måtte för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Förevarande bidragsform synes redan från början ha väl fyllt sin uppgift

att stimulera till ökad aktiv fritidsverksamhet bland ungdomen.

För gruppverksamheten under hösten 1954, alltså i själva starten, utbetalades

drygt 150 000 kronor i statsbidrag till 2 109 fritidsgrupper. En

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

betydande ökning skedde under våren 1955, då verksamheten omfattade

7 499 grupper med ett statsbidag av drygt 520 000 kronor. För

verksamhetsåret 1954/55 har skolöverstyrelsen från förslagsanslaget ut anordnat

statsbidrag med sammanlagt 676 264 kronor. .På grund av vissa

förskjutningar i utbetalningen uppgår budgetredovisningens utgiftsbelopp

endast till 561 291 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i propositionen 1954:156 framhöll

jag, att anslaget borde erhålla karaktär av förslagsanslag och att, om erfarenheterna

av verksamhetens utveckling skulle göra en åtstramning av

bidragsgivningen nödvändig, denna borde vinnas i första hand genom en

skärpning av bidrags villkoren. Skolöverstyrelsen har nu beräknat den automatiska

ökningen för budgetåret 1956/57 till en halv miljon kronor. Om

antalet fritidsgrupper ökar i relation till ungdomskullarnas kraftiga tillväxt

kan med anslagets och bidragsgrundernas nuvarande konstruktion medelsåtgången

förväntas komma att under en följd av år visa en betydligt starkare

ökning än vad som med hänsyn till bidragets stimulanskaraktär kan

anses vara motiverad. Jag får i detta avseende också hänvisa till vad särskilda

utskottet vid 1954 års riksdag i sitt utlåtande nr 6, s. 32 och 33,

anförde beträffande anslagsavvägningen. Det synes därför lämpligt, att

skolöverstyrelsen i samband med anslagsäskandena.för budgetåret 1957/58

redovisar en beräkning av den sannolika utvecklingen av verksamheten

och medelsåtgången för ett antal år framåt i tiden och därvid överväger

vilka åtgärder, som kan finnas påkallade för att hålla statens ekonomiska

engagemang för ändamålet inom rimliga gränser utan att bidragsformens

stimulanskaraktär äventyras.

I motionerna 1: 276 och 11:533 — i vilka jämväl framställts yrkanden

beträffande bland annat det under nästpåfoljande punkt behandlade anslaget

— har anförts bland annat följande.

Statens utgifter för nästa budgetår kommer avsevärt att stiga och det är

därför av stor vikt att försöka pressa ned dessa för att möjliggöra en skattesänkning

av någon betydelse. Vi förordar därför även i ar vissa nedpiutningar

och besparingar av förevarande anslag.

Visst statligt stöd till ungdomens fritidsverksamhet är emellertid nödvändigt

att ha. Samhällets stöd och ekonomiska hjälp bör dock koncentreras

till de områden och till de organisationer, där ungdomsverksamheten

sedan gammalt bedrivits på sådant sätt att garantier finns för att medlen

på ett effektivt sätt kommer ungdomen till godo. Det synes oss därför

lämpligt, att Sveriges riksidrottsförbund erhåller det anslag, som vi vill tillstyrka.

Av de medel, som enligt statsverkspropositionen skall utgå till instruktörsverksamhet

och till ungdomens fritidsverksamhet kan beräknas

att cirka 400 000 kronor skulle komma Riksidrottsförbundet till godo. Vi

vin därför förorda, att det av Kungl. Maj:t i annat sammanhang framlagda

förslaget om eu avsättning till fonden för idrottens främjande med 9 850 000

kronor skall omfatta ett med 400 000 kronor förhöjt belopp. Detta förslag

innebär en nettobesparing av 1 241 900 kronor.

Beträffande motiveringen för de i motionerna 1:50 och IT: 67 samt

1:278 och 11:389 får utskottet i den mån redogörelse härför icke lämnats

under nästföregående punkt hänvisa till motionerna 11:67 och IT: 389.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Utskottet. Detta anslag har, såsom redan under nästföregående punkt

angivits, upptagits på riksstaten första gången för budgetåret 1954/55.

Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästkommande budgetår en höjningav

anslaget med 300 000 kronor.

Beträffande det i motionerna I: 276 och II: 533 framställda yrkandet

om avslag å Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, vill utskottet

erinra om att såväl 1954 som 1955 års riksdagar haft att ta ställning till

motioner av samma innebörd som de nu föreliggande. Vid båda dessa tillfällen

har riksdagens beslut inneburit avslag på omfönnälda yrkanden (särskilda

utskottets utlåtande 1954: 6, s. 18—20, 33; statsutskottets utlåtande

1955: 72, s. 27—28). Utskottet, som icke funnit sig böra frångå sin tidigare

ståndpunkt i ämnet, avstyrker bifall till motionerna I: 276 och II: 533, såvitt

här är i fråga.

Med anledning av motionerna I: 50 och II: 67 samt I: 278 och II: 389.

samtliga fyra motioner, såvitt de avse förevarande anslag, vill utskottet

framhålla, att utskottet är ense med departementschefen om lämpligheten

av att vinna en överblick över den beräknade framtida medelsåtgången under

detta anslag. Utskottet finner departementschefens avsikt, att anmoda

skolöverstyrelsen att i samband med petita för budgetåret 1957/58 företaga

utredning i denna fråga, välbetänkt. Utskottet avstyrker därför bifall till

motionerna I: 50 och II: 67, såvitt här är i fråga, och anser sig icke heller

böra biträda det i motionerna I: 278 och II: 389, såvitt gäller förevarande

anslag, framställda yrkandet. Anmärkas må, att departementschefen beträffande

utredning om det framtida medelsbehovet under anslaget åberopat

bland annat särskilda utskottets utlåtande 1954: 6, s. 32 och 33 av innebörd

att anslaget ej skall ökas mer än vad som med hänsyn till bidragets

stimulanskaraktär anses vara motiverat. Utskottet har ansett sig böra

framhålla detta, då i motionerna I: 50 och II: 67 samma avsnitt av sagda

utlåtande åberopats såsom skäl mot en begränsning av anslaget.

Utskottet, som tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag uppföres med ett belopp av 1 300 000 kronor, hemställer,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 533, I: 50

och II: 67 samt I: 278 och II: 389, samtliga motioner såvitt

här är i fråga — till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

1 300 000 kronor.

101:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.

Kungl. Maj:t har (punkt 331, s. 702 och 703) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 302 400

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 100:o) angivna, av herrar Ragnar Bergli samt

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

93

von Seth väckta, likalydande motionerna I: 276 och It: 533, i vilka hemställts,

såvitt är är i fråga, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Maj:t

hemställt under punkt 331 i åttonde huvudtiteln till Bidrag till instruktörsverksamhet

inom ungdomsorganisationer;

dels de under punkten 99:o) angivna, av herrar Pettersson samt Bengtsson

i Varberg väckta, likalydande motionerna I: 50 och II: 67, i vilka

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte höja anslaget till

Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer från 302 400

kronor till 453 600 kronor;

dels och de under punkt 99:o) angivna, av herrar Bror Nilsson samt

Bark in. fl. väckta, likalydande motionerna 1:278 och II: 389, i vilka

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av anslaget

till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationerna för

budgetåret 1956/57 måtte anvisa ett belopp av 378 000 kronor.

Beträffande de till stöd för nämnda yrkanden framlagda motiveringarna

får utskottet — i den mån redogörelse härför icke lämnats i det föregående

under punkterna 99:o) och 100:o) — hänvisa till motionerna I: 276,

II: 67 och II: 389.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. Även detta anslag har såsom redan under punkten 95:o) angivits

— upptagits på riksstaten första gången för budgetåret 1954/55.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till de under nästföregående

två punkter behandlade anslagsfrågorna biträder utskottet Kungl.

Maj :ts förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 276 och

II: 533, I: 50 och II: 67 ävensom I: 278 och II: 389, samtliga motioner i

vad de avse ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 50 och II: 67, I: 276 och

II: 533 ävensom I: 278 och II: 389, samtliga motioner, såvitt

här är i fråga — till Bidrag till instruktörsverksamhet

mom ungdomsorganisationer för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 302 400 kronor.

102:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Kungl. Maj:t har (punkt 332, s. 703—705) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 750 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Englund m. fl.

(1:282) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg in. fl.

(11:443), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till Centralförbundet

för nykterhetsundervisning för budgetåret 1956/57 anvisa ett

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

reservationsanslag av 775 000 kronor, varav 225 000 kronor avses för täckande

av förbundets avlöningskostnader under posten för administrationskostnader.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Centralförbundet

är uppdelat på två anslagsposter; av dessa avser den ena å

470 000 kronor bidrag till förbundets verksamhet och den andra å 265 000

kronor bidrag till förbundets organisationskostnader. Den förra anslagsposten

har karaktär av särskilt reservationsanslag. Av de under den senare

anslagsposten anvisade medlen må användas högst 200 000 kronor till förbundets

avlöningskostnader och högst 65 000 kronor för övriga administrationskostnader.

Centralförbundet hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med

45 000 kronor, varav 25 000 kronor avser avlöningskostnader och 20 000

kronor övriga administrationskostnader. Till bidrag till förbundets verksamhet

beräknas oförändrat 470 000 kronor.

Skolöverstyrelsen finner Centralförbundets framställning väl motiverad

och tillstyrker en höjning av bidraget till förbundets organisationskostnader

med 45 000 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1954/55 räknades för Centralförbundets

lokaler med en årshyra av 12 000 kronor. Vid beräkningen

av medelsbehovet för innevarande budgetår tillstyrkte jag, att man i fråga

om förbundets organisationsbidrag framdeles skulle utgå från den årshyra

för förbundets nya lokaler, som hyresnämnden komme att fastställa.

Ehuru vid denna tidpunkt årshyran preliminärt beräknades till 25 500

kronor, förordade jag då icke någon höjning av organisationsbidraget

med anledning av att reserverade medel från budgetåret 1954/55 förutsågs

komma att finnas i sådan omfattning, att de ökade hyreskostnaderna härigenom

skulle kunna täckas. För nästa budgetår torde böra räknas med

en årshyra av (25 500 + 1 500 =) 27 000 kronor, om förbundet skall

kunna erhålla lokaler av erforderlig omfattning. Jag anser mig med hänsyn

härtill böra tillstyrka en höjning av det skönsmässigt avvägda bidraget

till organisationskostnader med 15 000 kronor. Förslagen om ytterligare

höjningar av anslaget finner jag mig däremot ej böra biträda.

I motionerna 1:282 och 11:44-3 har anförts bland annat följande.

I samband med att statsbidragen till Centralförbundet för nykterhetsundervisning

(CFN) höjdes, ökades det statliga inflytandet över förbundets

verksamhet väsentligt. Kungl. Maj:t utser sex av de tolv ledamöterna

av CFN:s styrelse, däribland ordföranden. Förbundet har numera karaktären

av halvstatlig institution och fungerar som ett samarbetsorgan mellan

staten och folkrörelserna i frågor rörande upplysning och undervisning

i alkoholfrågan. En ökning av statsbidraget till löneomkostnadema på det

sätt förbundet hemställt om och skolöverstyrelsen tillstyrkt synes därför

vara en förutsättning för att CFN:s personalorganisation med nuvarande

löneläge skall kunna bibehållas vid den omfattning som anvisats genom

riksdagens beslut. Det torde vara uppenbart att det bör förhindras att

CFN kommer i ett sådant läge, att förbundet måste minska den planerade

verksamheten.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 95

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 282 och II: 443 framställda

yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:282 och II: 443 till

Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

750 000 kronor.

103:o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 333, s. 705—707) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 149 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 280) och den andra inom andra kammaren av

herr Rimmerfors m. fl. (II: 535), i vilka hemställts, att medel måtte anslas

till avlöningsbidrag till ytterligare två instruktörer för nykterhetsorganisationerna

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit under åttonde huvudtiteln;

dels ock en inom första kammaren av herr Englund m. fl. väckt motion

(I: 281), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förslag till

Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Statsverkspropositionen år 1956:

Åttonde huvudtiteln (333) måtte besluta, att avlöningsbidraget per instruktör

för upplysning i alkoholfrågan höjes till 9 900 kronor — för Sveriges

lärares nykterhetsförbunds och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

instruktörer till 13 200 kronor — samt att bidraget till resekostnadsersättning

och traktamente beräknas efter högst 20 kronor för arbetsdag,

dock till högst 4 000 kronor, allt beräknat per helt budgetår, vilket

innebär att riksdagen under ovannämnda anslag för budgetåret 1956/57

anvisar ett reservationsanslag av 1 178 400 kronor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till de

motionsvis gjorda yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna I: 281

och II: 535.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av medelsanvisningen till grundbidrag

med 15 000 kronor. Av skolöverstyrelsen framställda förslag om

bland annat höjning av avlöningsbidraget per instruktör m. m. samt om

medelsanvisning till bidrag till ytterligare två instruktörer har departementschefen

icke biträtt.

Det i motionerna 1:280 och II: 585 gjorda yrkandet överensstämmer med

skolöverstyrelsens ovanberörda förslag om bidrag till ytterligare två instruktörer.

I motionerna har anförts bland annat följande.

Ungdomsfylleriet, vilket starkt och kontinuerligt ökat alltsedan år 1928,

har visat sig fortsätta att stiga efter att den nya lagstiftningen om alkoholförsäljning

börjat tilliimpas. Orsaken härtill torde dock icke enbart ligga

i denna lagstiftning och dess tillämpning. Man bör exempelvis icke bortse

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

från sådana orsaksfaktorer, som ligga bakom ungdomsproblemen i allmänliet

(de växande ungdomskullarna, urbaniseringen, bostadsbristen, familjens

förändrade ställning, brister i uppfostran etc.).

Inför detta allvarliga läge i ungdomsvärlden finner en allt starkare opimon

angeläget, att ökade ansträngningar göras från samhällets sida för

att förbättra folknykterheten ocn i varje fall såvitt möjligt förebygga en

fortsatt alkoholisering av ungdomen och folket i stort. Ett av de viktigaste

och erfarenhetsmässigt mest framgångsrika medlen härvidlag är det

samhälleliga stödet åt nykterhetsorganisationema, särskilt i form av statsbidrag

till avlöning av deras instruktörer.

Till stöd för de i motionen 1:281 framställda yrkandena har anförts

bland annat följande.

De bidrag till instruktörer för upplysning i alkoholfrågan som utgå till

nyktei hetsorganisationerna ha beräknats med sikte på en sådan fördelning

av kostnaderna mellan staten och organisationerna att för uppgifterna väl

skickade befattningshavare skola kunna tillsättas utan att organisationernas

ekonomi blir alltför hårt betungad. För att erhålla fullgod arbetskraft,

som kan godkännas av kungl. skolöverstyrelsen på dessa poster ha organisationerna

redan tvungits att i vissa fall betala högre löner än det belopp

vara statsbidrag beiäknats. De löneökningar som inträtt å den allmänna

lonemarknaden ha dessutom nödvändiggjort justeringar av utgående löner,

varjämte de allmänna omkostnaderna ökat. Härigenom har proportionen

mellan det statliga bidraget och organisationernas ekonomiska insats förskjutits

på ett för organisationerna synnerligen oförmånligt sätt. Då denna

form av upplysningsverksamhet visat sig vara effektiv och av stort värde

iör en saklig inriktning av informationen i alkoholfrågan är det synnerligen

önskväiL, att organisationernas — framför allt de mindre organisationernas

möjligheter att utnyttja detta statsanslag icke äventyras.

Utskottet. I motionerna I: 280 och II: 535 har yrkats höjning av anslaget

iör att statsbidrag skall kunna utga till ytterligare två instruktörer.

Yrkandena i motionen I: 281 innebär en ökning av dels avlöningsbidrag,

dels ock resekostnadsersättning och traktamente per instruktör.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag och icke är berett att

tillstyrka bifall till motionerna I: 280 och II: 535 samt I: 281, hemställer

förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 280 och II: 535 ävensom

motionen 1:281, till Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 1 149 200 kronor.

104:o) Bidrag till svenska ny kterhetsf ram jandet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 707), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till svenska nykterhetsfrämjandet

för budgetaret 1956/57 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

105:o) Studielijälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 335, s. 708 och 709), vilket innebär en anslagsminskning

med 19 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis.. 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 28 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 58 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 13 300

5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis . . 17 000

Summa kronor 117 700

b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 117 700 kronor.

106:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 336, s. 709), vilket innebär en anslagshöjning med

1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

107:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 709 och

710), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

108:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 338, s. 710—712), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

7 — liihang till riksdagens protokoll 195G. 6 samt. Nr 8

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 78 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 45 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 800

Summa kronor 145 700

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 145 700 kronor.

109:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 339, s. 712 och 713), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 14 300

kronor.

110:o) Bidrag till barnfilmkommittén. Kungl. Maj:t har (punkt 340,

s. 713) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén och fröken Andersson (I: 283) och den andra inom andra

kammaren av fröken Karlsson (II: 532), i vilka hemställts, att riksdagen

må till Bidrag till barnfilmkommittén för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 14 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av fru Andrén in. fl. väckt motion (II: 102),

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av det under VIII:e huvudtiteln

(340) 21 uppförda reservationsanslaget till bidrag till barnfilmkommittén

måtte för ändamålet anvisa 14 000 kronor, vilket i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 3 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt

motion (II: 537), vari hemställts, att riksdagen beslutar att till Bidrag

till barnfilmkommittén för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 14 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 283, II: 102 och II: 537.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, 11 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

99

Utskottet. De under denna punkt motionsvis gjorda yrkandena syfta

samtliga till en höjning av förevarande anslag med 3 000 kronor.

Till följd av motioner vid 1955 års riksdag höjdes anslaget till detta ändamål

från 8 000 kronor till 11 000 kronor eller med 3 000 kronor. Ehuru utskottet

funnit de i motionerna I: 283 och II: 532, II: 102 samt II: 537 gjorda

yrkandena i och för sig behj ärt ans värda, är utskottet likväl icke berett att

tillstyrka bifall till desamma utan biträder Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:283 och 11:532, 11:102

samt II: 537, till Bidrag till barnfilmkommittén för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

lll:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. Kungl. Maj:t har

(punkt 341, s. 713—714) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr von Seth m. fl. väckt motion (II: 398), vari hemställts,

att Samfundet för hembygdsvård för sin verksamhet beviljas ett anslag

för budgetåret 1956/57 av 60 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarnade budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Samfundet, som bildades år 1916, har enligt sina stadgar till uppgift att

främja den svenska hembygdsvården och vill i detta syfte verka för att

nyanläggningar och omdaningar utföres med hänsyn till såväl landskapet

och bygden som närmast omgivande natur och förutvarande anläggningar,

för att natur- och kulturminnen av värde bevaras och för att kunskapen

om och kärleken till hembygden ökas.

Förutom bidrag ur förevarande anslag har samfundet innevarande budgetår

erhållit understöd av statsmedel, dels ur anslaget till folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. med 3 000 kronor

till främjande av hembygdsstudier i nämnda gränsorter, dels ur anslaget

till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker med

4 000 kronor till utgivande av publikationen »Bygd och Natur, tidskrift

för hembygdsvård», dels och ur det under sjätte huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

med 15 000 kronor till bestridande av kostnaderna för av samfundet bedriven

verksamhet i vägvårdande syfte (se statsliggaren s. 381).

Samfundet för hembygdsvård anhåller för nästa budgetår om en höjning

av anslaget till 150 000 kronor. Av detta belopp avses 50 000 kronor för

samfundets allmänna hembygdsvårdande verksamhet och 100 000 kronor

till dess landskapsvårdande verksamhet. Av det begärda anslaget till den

landskapsvårdande verksamheten beräknas 51 000 kronor för handläggningen

av vattenfrågor och 49 000 kronor för rådgivning och planering.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Skolöverstyrelsen anser sig för närvarande icke kunna tillstyrka en höjning

av anslaget till samfundet med mer än 20 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

De ekonomiska betingelserna för den av samfundet bedrivna verksamheten

är för närvarande föremål för utredning genom statens sakrevision.

I en inom sakrevisionen upprättad promemoria har framlagts förslag till

vissa åtgärder för förbättrande av samfundets ekonomi och likviditet.

Promemorian är nu under remissbehandling genom sakrevisionens försorg.

I avvaktan på sakrevisionens slutliga redovisning av ärendet finner jag

mig böra förorda, att detta anslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp, 45 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 11:398 framställda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Samfundet har fått karaktären av sakkunnigt naturskyddsorgan och

utövar en omfattande verksamhet när det gäller rådgivning, framför allt

i fråga om landskapsvård och praktiska åtgärder, till länsstyrelser, naturskyddsråd,

kommuner och andra myndigheter. Dessutom har Samfundet

en särskild avdelning som uteslutande handlägger frågor rörande vattenärenden.

Här ha Samfundets arbetsuppgifter växt på ett lavinartat sätt i

samband med den hastiga utbyggnaden av våra vattendrag för kraftändamål

och i samband därmed företagna regleringar av vissa sjöar. Under de

senaste åren har Samfundet blivit ett remissorgan för kammarkollegium,

när det gäller dessa omfattande vattenmål och utövar alltså här en verksamhet

i det allmännas tjänst.

När det gäller den allmänna rådgivningen och behandling av från olika

myndigheter mottagna remisser har Samfundet att utöva sin verksamhet

i samband med naturskyddslagen, framför allt dess bestämmelser till skydd

för landskapsbilden. För dessa uppdrag, som ofta äro mycket tidsödande

och ofta kräva resor och förarbete, har Samfundet i allmänhet icke någon

möjlighet att tillgodogöra sig ersättning; det gäller rådgivning och förslag

rörande täkter av sten och grus, det kan vara fråga om nerskräpning i naturen

eller förslag angående vanprydande skyltar, det kan åter gälla bevarandet

av ur landskapsbildens synpunkt särskilt värdefulla landskapspartier,

liksom också vattenföroreningar osv.

När det gäller landskapsvården i samband med kraftverksbyggen och

sjöregleringar har Samfundet i allmänhet möjlighet att få ersättning av

respektive företag. Det har emellertid visat sig att de omfattande byråarbeten

Samfundet haft att utföra när det gäller att begränsa skadeverkningarna

och bidraga till utformningen av det nya landskapet varit så kostnadskrävande

att det nätt och jämnt gått ihop ekonomiskt. Därtill kommer

att Samfundet måst ligga ute med stora summor innan vattendomstolarna

godkänt räkningarna.

Kungl. Maj:ts motivering för ett avslag på Samfundets anhållan finna vi

icke hållbar. Sakrevisionen har utan anmärkning granskat Samfundets

verksamhet.

Utskottet. I motionen II: 398 har hemställts om anvisande av ett anslag

för ändamålet av 60 000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens i det föregående redovisade

ståndpunkt och biträder Kungl. Maj:ts förslag, har därför funnit

sig böra avstyrka bifall till ifrågavarande motion.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

101

Utskottet har i samband med behandlingen av förevarande anslagsfråga

uppmärksammat, att Samfundets för hembygdsvård anslagsframställning

upptager ett belopp av 100 000 kronor till dess landskapsvårdande verksamhet

och 50 000 kronor till dess allmänna hembygdsvårdande verksamhet.

Härav, liksom av innehållet i motionen II: 398 synes framgå att

huvuduppgifterna för förbundet numera torde ha övergått till den landskapsvårdande

delen av verksamheten och alltså stå i visst samband med

de uppgifter, som handhavas av Svenska naturskyddsföreningen m. fl. och

för vilket ändamål anslag anvisas under nionde huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 398, till Bidrag till Samfundet

för hembygdsvård för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 45 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

112:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 342, s. 715—718) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57,

vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för

gymnastiska centralinstitutet, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Gymnastiska centralinstitutet:

Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 457 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Carl Albert

Anderson och Huss (I: 107) och den andra inom andra kammaren av fru

Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 90), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen måtte besluta vidtaga sådan ändring i personalförteckningen

för gymnastiska centralinstitutet, som föranledes av vad motionärerna

anfört, samt vid godkännande av avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet

företaga den uppräkning av ifrågakommande anslagsposter och

slutsumma, som påkallas av inrättandet av en kansliskrivartjänst och yrkandet

om ytterligare 48 000 kronor för sjukgymnastutbildningen.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 41 800 kronor,

avser — förutom vissa automatiska ut giftsändringar — i huvudsak förändring

av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ca 14 till tjänst som instrument

makarc i Ca 16, ökning med 3 000 kronor av medelsanvisningen

till arvoden åt handledare vid friskgymnastelevernas undervisningsövningar

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

samt ökning med 7 000 kronor av medelsanvisningen till sjukgymnastutbildningen.

Departementschefen har icke biträtt av direktionen över

institutet framlagda förslag om bland annat inrättande av eu tjänst som

kansliskrivare vid fysiologiska institutionen samt till ändringar av sjukgymnastutbildningen.

Såsom stöd för hemställan om ökat anslag till sjukgymnastutbildningen

har direktionen över institutet anfört bland annat följande.

Sjukgymnastiken har under senare år fått en vidgad användning inom

sjukvården och den nuvarande omfattningen och uppläggningen av sjukgymnasternas

utbildning vid institutet motsvarar icke de krav, som bör

ställas. Direktionens förslag till en ny plan för sjukgymnastundervisningen,

asvftar att — i stort sett inom nuvarande tidsram — ge eu förbättrad

utbildning. Den nya planen innebär såväl införande av nya ämnen

som utvidgning av undervisningens omfattning i redan befintliga ämnen.

Ökningen av undervisningens omfattning kommer att medföra vissa kostnadsökningar.

Därutöver beräknas dylika ökningar uppkomma genom

reglering av vissa nu utgående arvoden. Sålunda synes direktionen räkna

med att arvode för föreläsning, som hålles av läkare, skall utgå med 50

kronor per föreläsningstimme och att arvode för annan undervisning skall

utgå med 20 kronor per timme. Vidare föreslås, att instruktionsgymnasterna,

vilka för närvarande uppbär arvoden med vissa i arvodesstaten angivna

belopp, i stället skall erhålla arvode med 5 kronor per timme. Den sammanlagda

kostnadsökningen vid ett genomförande av direktionens förslag angående

sjukgymnastutbildningen beräknas till i runt tal 48 700 kronor.

Departementschefen har beträffande sistnämnda förslag anfört följande.

Med anledning av vad direktionen föreslagit angående sjukgymnastutbildningen

torde jag få erinra om att gymnastiklärarutbildningssakkunniga

föreslagit, att denna utbildning icke längre skall vara förlagd till institutet.

Samma uppfattning har hävdats av sjukgymnastikutredningen i dess inom

inrikesdepartementet avgivna betänkande angående sjukgymnastikens

ställning i sjukvårdsarbetet m. m. Denna utredning har även förutsatt, att

en omläggning och förbättring av utbildningen borde genomföras. Jag räknar

med att en ytterligare beredning av nu angivna frågor — eventuellt

genom en särskild expert — erfordras, innan slutlig ståndpunkt kan tagas

till dem. I detta läge anser jag mig icke böra tillstyrka, att medel beräknas

för den av direktionen föreslagna, ganska genomgripande reformen av

sjukgymnastutbildningen. Liksom förra året vill jag emellertid föreslå en

viss ökning av medelsanvisningen för att möjliggöra en förbättring av den

nuvarande utbildningen. Jag föreslår, att för ändamålet anvisas 7 000

kronor.

I motionerna 1:107 och 11:90 har, såvitt här är i fråga, anförts följande.

För kontorsarbetet vid fysiologiska institutionen finnes icke inrättad

någon särskild tjänst. Ett för hjälp med föreståndargöromålen halvtidsanställt

biträde har måst anlitas för institutionens räkning. Det arbete som

skulle utföras av den föreslagna kansliskrivaren är i huvudsak institutionens

korrespondens, utskrivningsarbete, stencilering och fotokopiering,

skötseln av institutionens handbibliotek och tidskriftsamling.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Vi anse denna tjänst erforderlig för att därigenom befria institutionens

föreståndare och annan mera kvalificerad personal från fullgörandet av

nämnda arbetsuppgifter.

Departementschefen har icke ansett sig böra tillstyrka, att medel beräknas

för den av direktionen föreslagna reformen av sjukgymnastutbildningen,

men föreslagit en ökning av medelsanvisningen med 7 000 kronor för att

möjliggöra en förbättring av den nuvarande utbildningen.

Då de av direktionen föreslagna ändringarna i sjukgymastutbildningen

måste anses erforderliga snarast möjligt, föreslå vi genomförande av direktionens

förslag och att erforderliga medel, 48 000 kronor utöver ovannämnda

7 000 kronor, anvisas.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att direktionen över

gymnastiska centralinstitutet framlagt förslag bland annat om inrättande

av en tjänst som kansliskrivare vid fysiologiska institutionen samt om

viss reformering av sjukgymnastutbildningen, sistnämnda förslag medförande

en kostnadsökning av omkring 48 700 kronor. Departementschefen

har endast på så sätt biträtt direktionens framställningar, att han föreslagit

en ökning av medelsanvisningen för sjukgymnastutbildningen med 7 000

kronor. Det i motionerna I: 107 och II: 90 gjorda yrkandet är av samma

innebörd som direktionens nyssnämnda förslag.

Utskottet har vid sin prövning av ifrågavarande spörsmål funnit att

starka skäl blivit anförda för att medel ställas till förfogande för tillgodoseende

av behovet av biträdeshjälp, närmast vid fysiologiska institutionen.

Utskottet tillstyrker därför, i anledning av vad i motionerna I: 107 och

II: 90 påyrkats, inrättande vid institutet av en ny befattning som kanslibiträde

i lönegraden Ce 11. Förevarande anslag torde för detta ändamål

böra höjas med i runt tal 10 000 kronor, därav 7 800 kronor avseende anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 2 200 kronor

avseende anslagsposten till rörligt tillägg.

Vidkommande yrkandet om ökade medel för reformering av sjukgymnastutbildningen

får utskottet framhålla, att den av direktionen beräknade

kostnadsökningen härför synes delvis föranledd av en ändrad utbildningsplan

med dels nya ämnen, dels ock utvidgning av undervisningens omfattning

i redan befintliga ämnen. Det ökade medelsbehovet hänför sig

härjämte till en föreslagen reglering av arvodena till instruktionsgymnasterna.

Frågan om vissa arvodesregleringar, avseende bland andra nämnda

instruktionsgymnaster, har emellertid genom proposition nr 124 underställts

innevarande års riksdag. Vad gäller den kostnadsökning, som skulle

uppkomma vid en ändring i undervisningsplanen, vill utskottet erinra om

att de av departementschefen omnämnda särskilda utredningarna om utbildning

av sjukgymnaster och därmed sammanhängande frågor avlämnats

är 1948, respektive år 1954. Departementschefen har ansett, att en

ytterligare beredning av dessa spörsmål erfordrades, innan slutlig ståndpunkt

kunde tagas till desamma. Utskottet, som finner det angeläget att

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

den nu sedan länge aktuella frågan om en reformering av sjukgymnastutbildningen

snarast bringas till en lösning, förutsätter, att den av departementschefen

angivna beredningen av ärendet skall kunna slutföras inom

sådan tid att förslag i ämnet kan underställas 1957 års riksdag. På grund

av vad sålunda anförts är utskottet icke berett att tillstyrka bifall till

motionerna I: 107 och II: 90, i vad de avse anslagshöjning till sjukgymnastutbildningen.

Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts

under förevarande punkt avhandlade förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:107 och II: 90, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag s
-

...................................... 137 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 58 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 199 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 72 QQQ

Summa kronor 467 000

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 467 000

kronor;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört angående reformering av sjukgymnastutbildningen.

H3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Kungl. Maj:t

har (punkt 343, s. 718 och 719) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 117 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under nästföregående

punkt angivna, av herrar Carl Albert Anderson och Huss samt

fru Eriksson i Stockholm m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 107 och

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S dr 1956

105

II: 90, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta

att till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag

av 171 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor. Ett

av direktionen över institutet framställt förslag om anvisande av 53 500

kronor till resebidrag in. m. till eleverna vid institutet har departementschefen

ansett sig icke kunna tillstyrka.

Det i motionerna 1:107 och 11:90 framställda yrkandet, såvitt här är i

fråga, överensstämmer med direktionens nyssberörda förslag. Beträffande

motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas till

motionen II: 90.

Utskottet. Ehuru utskottet finner vissa skäl tala för att medel anvisas

till elevernas vid gymnastiska centralinstitutet resekostnader för utbildningsändamål,

finner utskottet sig likväl icke böra frångå Kungl. Maj:ts

förslag och avstyrker förty bifall till motionerna I: 107 och II: 90, i vad de

avse förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 107 och II: 90, såvitt

här är i fråga, till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av

117 700 kronor.

114:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 344, s. 720 och 721) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

34 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

112:o) angivna, av herrar Carl Albert Anderson och Huss samt fru

Eriksson i Stockholm m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 107 och

II: 90, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta

att till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. anvisa ett

reservationsanslag av 91 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet föreslår, att detta reservationsanslag

för nästa budgetår höjes med 64 900 kronor.

Av direktionens framställning inhämtas bland annat följande.

Nu utgående medel till materiel för fysiologiska institutionen

är enligt direktionens mening icke tillräckliga för att forskning

och undervisning skall kunna bedrivas tillfredsställande. Institutionen

bör vad beträffar anslagen vara jämnställd med motsvarande institu
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

tioner vid universitet och högskolor, vilket den nu icke är. Direktionen

upprepar tidigare framförda krav på en höjning med 6 000 kronor.

Som exempel på bristen på gymnastik- och i d r o 11 s m at

e r i e 1 namnes, att vissa redskap, om undervisning över huvud taget

skulle kunna äga rum, måste lånas från olika idrottsförbund. Sådana redskap

saknas, som efter skolöverstyrelsens bestämmande skall ingå i standardutrustningen

för gymnastiksalar vid olika skolformer. Ur utbildningssynpunkt

är det nödvändigt, att de redskap, som skall användas i skolorna,

också finnes vid institutet. Sammanlagt äskas 38 500 kronor för anskaffning

av gymnastik- och idrottsmateriel.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 2 000 kronor av anslagsmedlen

till fysiologiska institutionen och med 6 000 kronor av anslagsmedlen

till gymnastik och idrottsmateriel eller en sammanlagd anslagshöjning med

8 000 kronor.

I motionerna 1:107 och 11:90 har framställts yrkande av samma innebörd

som direktionens förslag.

Utskottet. Enligt utskottets mening synas bärande skäl tala för en viss

uppräkning av förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet

anser sig dock icke böra tillstyrka en höjning av den i motionerna

I: 107 och II: 90 föreslagna storleksordningen utan förordar för sin del att

förevarande anslag — för att minska bristen på gymnastik- och idrottsmateriel

m. in. — lämpligen uppräknas med 3 900 kronor.

Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag under förevarande punkt, torde ifrågavarande anslag för nästa budgetår

böra uppföras med (34 100 + 3 900 ==) 38 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 107 och II: 90, såvitt här är i fråga, till

Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 38 000

kronor.

115:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 345, s. 721) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett

anslag av 12 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkt

108:o) angivna, av herrar Carl Albert Andersson och Huss samt fru Eriksson

i Stockholm m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 107 och II: 90

i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till

Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik

in. m. anvisa ett anslag av 28 610 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

10?

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, avseende

medelsanvisning till anskaffande av en ljudfilmsprojektor. Av direktionen

över institutet framställda förslag om anvisande av 10 000 kronor till

inspelning av instruktionsfilm, 1 500 kronor till föredag och film, 3 G00 kronor

till undervisning i rytmik, musikteori och musikbeledsagning, 1 350

kronor till inköp av bandinspelare samt 500 kronor till specialundervisning

i hållningsgymnastik och brottning har departementschefen ansett sig icke

kunna tillstyrka.

Det i motionerna 1:107 och II: DO framställda yrkandet överensstämmer

i anslagshänseende med direktionens ovanberörda förslag.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få

hänvisas till motionen II: 90.

Utskottet finner sig så till vida böra biträda det i motionerna I: 107 och

II: 90 framställda yrkandet, såvitt här är i fråga, att utskottet, närmast

för tillgodoseende av undervisningen i rytmik, musikteori och musikbeledsagning,

förordar en anslagsförstärkning utöver Kungl. Maj:ts förslag med

3 800 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 107 och II: 90, såvitt här är i fråga,

till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 16 000 kronor.

116:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 722), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

117:o) Undervisning i idrott för liögskolestudenter i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 722

och 723), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 30 900 kronor.

1 i8:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 348, s. 723), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

119:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Kungl. Maj:t har (punkt 349, s. 724—726) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 418 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av anslagsposten till Bidrag

till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon med 23 900 kronor till 100 000

kionor samt en ökning av anslagsposten till Understöd för utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker i övrigt med 30 000 kronor till 318 500

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Rimås väckt motion (II: 391), vari hemställts, att riksdagen

matte besluta dels att anslaget till Samfundet för svenskt biografiskt

lexikons utgivande för budgetåret 1956/57 utgår med oförändrat belopp

eller 123 900 kronor, dels att ordföranden i samfundets styrelse från och

med nästa budgetår utses av Kungl. Maj:t, dels ock att samfundet ålägges

att snarast vidtaga åtgärder för tillsättande av tjänsten som biträdande

redaktör.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande beträffande bidraget

till Svenskt biografiskt lexikon.

Genom beslut den 2 juni 1950 har Kungl. Maj:t såsom villkor för åtnjutande

av ifrågavarande bidrag föreskrivit bland annat, att Samfundet

för svenskt biografiskt lexikons utgivande skall vara skyldigt, att låta dess

ekonomiska förhållanden underkastas granskning av statens sakrevision.

Sakrevisionen har nu verkställt viss översyn av samfundets verksamhet,

varvid gjorda iakttagelser sammanställts i en i augusti 1955 upprättad

promemoria. Sedan samfundets styrelse den 12 oktober 1955 avgivit yttrande

över promemorian, har sakrevisionen med skrivelse av den 9 november

1955 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning. I skrivelsen anför

sakrevisionen avslutningsvis följande.

Sakrevisionen ser sig föranlåten understryka uttalandena i promemorian,

att samfundets ekonomiska förvaltning ger anledning till allvarliga

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

109

erinringar och att huvudredaktören åtnjutit ekonomiska förmåner, som

i vart fall icke varit av statsmakterna avsedda. Dessa spörsmål synes påkalla

Kungl. Maj:ts särskilda uppmärksamhet. Det kan emellertid enligt

sakrevisionens mening ifrågasättas, om icke spörsmålet om statens stöd

av denna verksamhet och om målsättningen för denna, liksom den beräkneliga

tiden för verkets fullföljande bör upptagas till övervägande. I avvaktan

på resultatet av en dylik allmän omprövning torde på grundval

av den föreliggande utredningen en minskning av statsunderstödet böra

övervägas. Statsbidraget är för närvarande fastställt till 123 900 kronor.

Ifrågasättas må, om det icke bör begränsas till 100 000 kronor och sålunda

nedsättas med ett belopp, ungefärligen motsvarande den beräknade avlöningen

å den aldrig tillsatta tjänsten som biträdande redaktör. Sakrevisionen

vill vidare sätta i fråga, om icke förbrukningen av statsmedel bör

regleras av en av Kungl. Maj:t fastställd stat. Slutligen synes den fortlöpande

statliga revisionen av verksamheten böra ägnas närmare uppmärksamhet.

Departementschefen har anfört följande.

Statens sakrevisions förutnämnda skrivelse till Kungl. Maj:t rörande

de ekonomiska förhållandena hos Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons

utgivande har remitterats till samfundet för yttrande. Avsikten är

att därefter inhämta yttrande från riksräkenskapsverket. Vilka åtgärder,

som i sinom tid bör vidtagas, blir givetvis i hög grad beroende av vad

som anföres i de avgivna yttrandena. I avbidan på utredningens slutförande

anser jag mig dock i anledning av sakrevisionens skrivelse böra föreslå,

att bidraget till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon för nästa

budgetår nedsättes till 100 000 kronor samt att Kungl. Maj:t hädanefter

fastställer särskild stat för bidragets disposition.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår pågår för närvarande

utredning rörande Samfundets för utgivande av svenskt biografiskt

lexikon ekonomiska förhållanden. Departementschefen har i avbidan

på utredningens slutförande ansett sig i anledning av vad sakrevisionen

anfört böra föreslå, att bidraget till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon

för nästa budgetår nedsättes till 100 000 kronor samt att Kungl. Maj:t

hädanefter fastställer särskild stat för bidragets disposition. Utskottet ansluter

sig till vad departementschefen sålunda förordat och avstyrker bifall

till det i motionen II: 391 framställda yrkandet om anvisande av oförändrat

belopp till ifrågavarande ändamål. Utskottet är med hänsyn till den pågående

utredningen icke heller berett att i övrigt tillstyrka bifall till nämnda

motion.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde anslagsposten till Understöd

för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1956/57 böra höjas med 30 000 kronor till 318 500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen IT: 391, till Understöd för utgi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

vande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för hudgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 418 500

kronor.

120:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 726), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk

språkvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

121 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 726 och 727), vilket innebär en

anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

850 000 kronor.

122:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 727 och 728), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 113 600 kronor.

123:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 728

—732), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

124:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 732—734),

vilket innebär en anslagshöjning med 17 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 86 500 kronor.

125:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 355, s. 734—736), vilket innebär en anslagshöjning med 450 000

kronor, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

in

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

2 250 000 kronor.

126:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturveten
skaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 356, s. 737), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

405 000 kronor.

127:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 737

och 738), vilket med hänsyn till beräknad anslagsreservation avser anvisande

allenast av ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska

djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1956/57

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

128:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 358, s. 738), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsråd: Förvaltningskostnader in. m. för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 23 000

kronor.

129:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 359, s. 738 och 739), vilket innebär

eu anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga

forskningsråd: Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig

forskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 480 000 kronor.

130:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 739—741), vilket innebär eu

anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalinedicinska

nämnden, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1956/57:

Avlöningsstat

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........ 2 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 226 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 51 200

Summa kronor 280 000

b) till Flyg- och nav almedicinska nämnden: Avlöningar

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 280 000

kronor.

131:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 741), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 kronor.

132:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s.

742), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 230 000 kronor.

133:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 364, s. 743 och 744), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen

för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

134:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikmaskinnämnden:

Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 744—750), hemställer

utskottet,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

113

att riksdagen må

A. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1956/57:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 16 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

. förslagsvis .............................. 537 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 125 000

Summa kronor 678 000

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster från drift av matematikmaskinerna

m. m................................... 677 000

Nettoutgift kronor 1 000

B. för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 000 kronor;

b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 000 kronor;

c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 1 000 kronor.

135:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 751), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F:s

forskningsinstitut för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 175 400 kronor.

136:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 751 och 752),

vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

137:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 368, s. 752 och 753), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 111 500

kronor.

138:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 753), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska

institutet i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa

ett anslag av 130 000 kronor.

139:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 753—756),

vilket innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt författare för utlåning

av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

140:o) Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 756), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära

författare för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag

av 100 000 kronor.

141 ro) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 756 och 757), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av

6 000 kronor.

142:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

373, s. 757), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1956/57 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

115

143:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl.

Maj:t har (punkt 374, s. 757) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för ludgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 409),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om

återupplivande av den av år 1937 års riksdag godkända principen att vid

beviljande av medel till statliga byggnader i anslaget inbegripes ett för

konstnärlig utsmyckning avsett belopp, icke understigande en procent av

byggnadskostnadema.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Ett av statens konstråd framlagt förslag om återupplivande

av den av 1937 års riksdag godkända principen, att vid beviljande

av medel till statliga byggnader i anslaget skulle inbegripas ett för

konstnärlig utsmyckning avsett belopp, i allmänhet icke understigande en

procent av byggnadskostnadema, har departementschefen icke biträtt liksom

ej heller ett av konstrådet framlagt alternativt förslag om en höjning

av förevarande anslag för nästa budgetår med 50 000 kronor.

Utskottet, som icke ansett sig böra biträda det i motionen II: 409 framställda

yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 409, till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

144:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 375, s. 758), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

145:o) Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska

året. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, s. 758—

760), vilket innebär en anslagsminskning med 60 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges deltagande i det s. k. tredje

internationella geofysislca året för budgetåret 1956/57 anvisa

ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Diverse

146:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 761), vilket innebär beträffande

det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande

det andra anslaget en höjning med 1 398 000 kronor, beträffande det tredje

anslaget oförändrad medelsanvisning och beträffande det sista anslaget

en böjning med 113 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 11 502 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 289 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 129 000

kronor.

147:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378, s. 761), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 12 100 kronor.

148:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379,

s. 762 och 763), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

117

149:o) Bidrag till svenska institutet i Bom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 763 och 764), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 93 700

kronor.

150:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 381, s. 764 och 765), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 25 800

kronor.

151 :o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382, s.

765), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1956/57

anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

152:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 765 och 766), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Främjande av intemationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 275 000 kronor.

153:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 384, s. 766 och 767), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att, riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

154:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 385, s. 767—769), vilket innebär en

anslagshöjning med 51 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap

i Unesco för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag

av 801 000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr S år 1956

155:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

386, s. 769—772), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 180 000

kronor.

156:o) Studie-, utbildnings- och resestipendier för skådespelare

m. fl. I en inom andra kammaren väckt motion (II: 539) har herr Johansson

i Stockholm hemställt, att riksdagen till studie-, utbildnings- och resestipendier

för skådespelare, koreografer, konsertmusiker m. fl. anvisar ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

Till stöd för det i motionen gjorda yrkandet har anförts följande.

I motionen II: 539 har anförts följande.

Kulturarbetarna i vårt land har med relativt få undantag små och oregelbundna

inkomster. Utan att påstå att någon grupp bland dem intar en

gynnad ställning kan man fastslå att situationen för scenkonstens utövare

i ekonomiskt hänseende i många fall försämrats alltefter som penningvärdet

sjunkit. Lönerna för dem som har fast engagemang är i regel låga,

och stipendiemöjligheter saknas i stort sett under studietiden och åren

närmast efter. I praktiken har skådespelare, sångare, koreografer, konsertmusiker

etc. mycket små möjligheter att företa studieresor eller på annat

sätt skaffa sig en fortsatt utbildning. Yngre begåvade musiker bör även

kunna få stipendier för debutkonserter och solistframträdanden. De är i

detta avseende sämre lottade än andra grupper av kulturarbetare.

De stipendier ur enskilda fonder, som för närvarande finns att tillgå för

dessa kategorier, är fåtaliga och beloppen är så små, att ett stipendium närmast

får karaktären av hedersomnämnande.

Årliga statliga stipendier, förslagsvis på sammanlagt 50 000 kronor, fördelade

på dessa kategorier skulle utan tvivel bli ett värdefullt stöd.

Beträffande de studerande vid teaterskolor, operaskolan, musikhögskolan

etc. är en snabb utredning, som tar sikte på en demokratisering av

undervisningen, d. v. s. ett undanröjande av ekonomiska hinder bland annat

genom statliga stipendier, motiverad. Det är ett känt faktum att många

begåvningar antingen hindras från inträde genom svårigheter att bekosta

förutbildningen eller skaffar sig en utbildning genom mycket stora försakelser.

De bör därför tillförsäkras liknande stipendiemöjligheter som studerande

vid högskolorna.

Utskottet får beträffande nu föreliggande stipendiemöjligheter till musikidkare,

skådespelare m. fl. erinra om följande.

På riksstaten finnes under åttonde huvudtiteln uppfört ett anslag till

Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier, vilket anslag

för nästa budgetår uppförts med 40 000 kronor. Enligt gällande bestämmelser

kan detta anslag användas bland annat till stipendier åt yngre svenska

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

musikidkare med anlag för tonsättningskonst. Akademien disponerar vidare

över ett flertal donationer, ur vilka utdelas stipendier till bland annat elever

vid musikhögskolan med icke obetydliga belopp för studier, däribland

utrikes studieresor. Jämväl kungl. teatern förfogar över donationsmedel

för utbildningsändamål och utrikesresor. \ id kungl. dramatiska teatern finnas

vissa fonder, dock av mindre omfattning, ur vilka stipendier utgå till

lärjungar vid elevskolan. Svenska teaterförbundet förfogar även över vissa

stipendie- och understödsfonder. Några egentliga stipendier av statsmedel

finnas emellertid icke för scen- och operakonstens utövare. Därest dylika

stipendier anses böra komma till stånd torde närmare utredning erfordras

angående behovet av dylikt understöd och formerna för detsamma.

Utskottet är på grund av vad sålunda anförts icke berett att tillstyrka

bifall till den förevarande motionen II: 539 utan hemställer,

att motionen II: 539 må av riksdagen avslås.

157:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl.

Maj :t har (punkt 387, s. 772) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och

utredningar genom sakkunniga för budgetaret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Dahlén m. fl. väckt motion (II: 114), i vilken hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen uttalar att kostnaderna för verksamheten

för en samarbetsnämnd för planläggningen av den högre undervisningen,

särskilt yrkesundervisningen och den vetenskapliga fackutbildningen,

måtte bestridas av medel från anslaget under åttonde huvudtiteln: Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. I sitt av riksdagen godkända, utlåtande 1956: 5 punkten 64,

har utskottet avstyrkt bifall till ett i motionen II: 114 framställt yrkande,

avseende inrättande av en central samarbetsnämnd för planläggningen av

den högre undervisningen. Vid sådant förhållande torde nyssnämnda motion,

såvitt här är i fråga, icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och hemställer

alltså,

a) att riksdagen må till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor;

b) att motionen II: 114, såvitt här är i fråga, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

158:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

388, s. 772 och 773), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 280 000 kronor.

Uppskjutna frågor m. m.

159:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt och punkter, om vilka

utskottet tidigare avgivit utlåtanden, finnas förtecknade i vid detta utlåtande

fogad bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

160:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under de punkter som angivas i detta utlåtande fogad bilaga

(Bilaga 2), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 27 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utslcottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Ohlon, Leander, Näsström,

Hesselbom, Pålsson, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson,

Ragnar Persson, Thun, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark, herrar

Arrhén och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Hoppe, Widén, Johansson i Mysinge, Jansson i Kalix,

Hansson i Skegrie, fröken Vinge, herrar Blidfors, Almgren, Andreasson,

fröken Karlsson, fröken Olsson och herr Helén;

dock att herr Elfving deltagit i stället för herr Thun vid behandlingen

av punkterna 73—160 och herr Cassel i stället för herr Skoglund i Doverstorp

vid behandlingen av punkterna 101—160.

Reservationer

1) vid punkten 5 (Allmänna läroverken: Avlöningar)

a) av herr Arrhén,

b) av fröken Vinge;

2) vid punkten 17 (Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk) av

herrar Jacobsson, Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

121

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 254 och II: 417 samt på

grund härav hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 254 och II: 417 samt

med avslag å motionen II: 549, till Privatläroverk: Bidrag

till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1956/57 anvisa ett

förslagsanslag av 9 015 000 kronor.

3) vid punkten 19 (Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk) av

herrar Jacobsson, Widén fröken Vinge och herr Helén, vilka under förutsättning

av bifall till den avvikande meningen vid punkten 17 ansett att

utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Privatläroverk; Bidrag till vissa internatläroverk för

budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag 360 000 kronor.

4:o) vid punkten 28 (Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson,

Malmborg i Skövde, Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt

här är i fråga, och att till följd härav utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Departementschefen har med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna

av ett bifall till studiehjälpsnämndens förslag om studiehjälp till

icke-svenska elever ansett sig icke böra i år taga ställning till detta förslag.

Departementschefen har emellertid samtidigt uttalat, att goda skäl

kunna anföras för en utvidgning av kretsen av studiehjälpsberättigade. Utskottet,

som för sin del vill kraftigt understryka detta uttalande, anser sig

böra tillstyrka bifall till de i motionerna I: 421 och II: 513 gjorda yrkandena

om införande redan från och med nästa budgetår av rätt för icke-svenska

elever att erhålla studiehjälp samt om en härmed sammanhängande anslagshöjning.

Vad angår maximigränsen för resebidrag till dagligen resande elev, vilken

av Ivungl. Maj:t föreslagits höjd från 25 till 40 kronor per månad, har i

motionerna I: 256 och II: 418 i stället föreslagits en höjning till 50 kronor,

medan det i motionerna 1:421 och 11:513 framställda förslaget om en

anslagshöjning innebär ett yrkande om bifall till studiehjälpsnämndens

förslag om en höjning till 46 kronor (resp. 40 kronor för elev, som förutom

frukostbidrag åtnjuter bidrag till annan måltid). Utskottet, som vill framhålla

det stora behovet av en förbättring av resebidragen, ansluter sig till

det i motionerna 1:421 och 11:513 framställda yrkandet samt avstyrker

alltså såväl Kungl. Maj:ts förslag i denna del som motionerna 1:256 och

II: 418 såvitt de gälla maximigränsen för resebidragen. I vad gäller studiebidragen

i övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Därutöver får utskottet uttala, att det synes utskottet önskvärt, att

man över huvud taget beaktar i vad mån förhållandet mellan elevernas

studiekostnader å ena sidan och storleken av studiebidrag och stipendier

å den andra påverkats av successivt ändrade ekonomiska förhållanden. Det

torde enligt utskottets mening kunna förutsättas, att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på den nu angivna frågan ävensom att Kungl.

Maj:t vid den tidpunkt, som kan befinnas lämplig, framlägger erforderliga

förslag för riksdagen. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra

biträda det i motionerna I: 256 och II: 418 gjorda yrkandet avseende särskild

framställning till Kungl. Maj:t om utredning i fråga om storleken av

stipendier och studiebidrag samt om förslag i ämnet till 1957 års riksdag.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till den del det icke närmare berörts här ovan

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här

är i fråga, ävensom med avslag å motionerna I: 256 och

11:418,

a) dels godkänna av utskottet angivna ändrade grunder

för studiebidrag åt elever vid vissa läroanstalter, dels ock

besluta att i enlighet med förslag av studiehjälpsnämnden

studiehjälp från och med budgetåret 1956/57 må utgå jämväl

till icke-svenska medborgare,

b) till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk m.jl. läroanstalter för budgetåret 1956/57

anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor.»

5) vid punkten 29 (Stipendier för studier genom korrespondens och vid

enskilda realskolor med kombinerad undervisning) av herrar Ohlon, Sundelin,

Jacobsson, Malmborg i Skövde, Widén, fröken Vinge och herr Helén,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 421 och

II: 513, såvitt här är i fråga, varmed även de i motionerna I: 253 och

II: 432 gjorda yrkandena blivit tillgodosedda, och att på grund härav utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»De i motionerna I: 253 och II: 432 samt I: 421 och II: 513 framställda

yrkandena innebära, såvitt gäller stipendiebestämmelsema, bifall till

de av studiehjälpsnämnden framställda ändringsförslagen, av vilka departementschefen

ansett sig endast böra förorda det, som avser fastställande

av antalet stipendier för student- och realexamina. Enligt utskottets

mening tala mycket starka skäl för en förbättring av studiehjälpen åt

det elevklientel, som här är i fråga, och utskottet anser sig därför böra tillstyrka

de i nyssnämnda motioner gjorda yrkandena om ändringar i stipendiebestämmelserna.

Vad angår storleken av det belopp, som enligt Kungl.

Maj :ts förslag skall få utdelas som stipendier under nästa budgetår, ansluter

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

sig utskottet till de i motionerna I: 421 och II: 513 samt I: 253 och II: 432

framställda förslagen. I fråga om anslagsbeloppet tillstyrker utskottet bifall

till vad i motionerna I: 421 och II: 513 därom påyrkats. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:421 och II: 513, såvitt

här är i fråga, samt till motionerna I: 253 och II: 432,

a) dels godkänna av utskottet angivna ändrade grunder

för stipendier för studier genom korrespondens och vid

enskilda realskolor med kombinerad undervisning, dels ock

medgiva att för budgetåret 1956/57 må till stipendier, som

under denna punkt avses, utdelas högst 125 000 kronor,

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 80 000

kronor.»

6) vid punkten SO (Bidrag tidl inrättande av skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg

i Skövde, Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i

fråga, varmed även det i motionen 11:380 gjorda yrkandet blivit tillgodosett,

och att på grund härav utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker bifall till de motionsvis gjorda yrkandena om en

höjning av förevarande anslag till 3 000 000 kronor. Likasa biträder utskottet

de i motionerna I: 421 och II: 513 framställda förslagen om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att medgiva bidrag inom en medelsram av

5 000 000 kronor samt om utredning av behovet av elevhem på längre sikt.

Vad angår den i sistnämnda båda motioner ifrågasatta ändringen av

anslagets rubrik förutsätter utskottet, att frågan härom överväges av

Kungl. Maj :t vid det kommande budgetarbetet avseende anslagen för

1957/58. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna II: 380, såvitt gäller

anslagsbeloppet, samt I: 421 och II: 513 — sistnämnda båda

motioner såvitt här är i fråga —

a) medgiva att bidrag, som avses under denna punkt,

må under budgetåret 1956/57 beviljas inom en bidragsram

av 5 000 000 kronor,

b) till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett

reservationsanslag av 3 000 000 kronor.»

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

7) vid ''punkten 56 (Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande

folkundervisningen) av fröken Karlsson;

8) vid punkten 90 (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar Näsström,

Pålsson, Einar Persson, Nils Theodor Larsson och Johansson i

Mysinge, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som å s. 74 börjar med »Statsbidraget

till» och å s. 75 slutar med »annat håll», bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Statsbidraget till svenska sjömansbiblioteket utgår från och med budgetåret

1954/55 med 45 000 kronor. I motionerna 1:269 och 11:384 har

hemställts om ett förhöjt anslag å 70 000 kronor. Utskottet får erinra om

att utskottet i sitt utlåtande 1954: 8 (s. 184) ytrade sig rörande förevarande

spörsmål. Utskottet framhöll härvid att för sjöfolkets möjligheter till fortbildning

och fritidssysselsättning samt för den allmänna trivseln ombord å

fartygen syntes det utskottet betydelsefullt att hithörande biblioteksfrågor

vore tillfredsställande ordnade. Utskottet utgick från att tillgodoseendet av

fartygens behov av bibliotek skulle vara av sådant intresse för rederinäringen

att ökade bidrag borde kunna påräknas från detta håll för understödjande

av verksamheten.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda uttalat och med understrykande

av att ökade anslag till ändamålet borde kunna erhållas på frivillighetens

väg avstyrker utskottet bifall till de ifrågavarande motionerna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, torde förevarande anslag för budgetåret

1956/57 böra uppföras med 9 263 000 kronor, innebärande en höjning

med 674 500 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med

avslag å motionerna 1:105 och II: 94, I: 234 och II: 429,

I: 269 och II: 384 samt I: 169 och II: 408 — de båda sistnämnda

såvitt de avse medelsanvisning — till Understöd

åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1956/57 anvisa

ett förslagsanslag av 9 263 000 kronor;»

9) vid punkten 94 (Bidrag till studieförbund) av fröken Olsson;

10) vid punkten 99 (Utbildning av ungdomsledare) av herrar Birger

Andersson och Elfving;

11) vid punkten 100 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet)

a) av herrar Arrhén och Skoglund i Do verstorp samt fröken Karlsson,

vilka ansett, att utskottet bort i enlighet med motionerna 1:276 och

II: 533 avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till

följd därav utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 50 och II: 67, I: 278 och II: 389 ävensom

med bifall till motionerna I: 276 och II: 533, samtliga

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 125

motioner såvitt här är i fråga — besluta, att förslagsanslaget

till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet icke skall

uppföras å riksstaten för budgetåret 1956/57.»

b) av herrar Birger Andersson och Elfving;

12) vid punkten 101 (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)
a)

av herrar Arrhén och Cassel samt fröken Karlsson, vilka ansett, att

utskottet bort i enlighet med motionerna I: 276 och II: 533 avstyrka bifall

till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till följd därav utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 50 och II: 67, I: 278 och II: 389 ävensom

med bifall till motionerna I: 276 och II: 533, samtliga

motioner såvitt här är i fråga — besluta, att anslaget till

Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret

1956/57.»

b) av herrar Birger Andersson och Elfving;

13) vid punkten 102 (Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning)

av herrar Sundelin, Jacobsson, Malmborg i Skövde, Widén, fröken

Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionerna I: 282 och II: 443 samt att till följd därav utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 282 och II: 443 till Bidrag

till Centralförbundet för nykterhetsundervisning för

budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 775 000

kronor, varav 225 000 kronor avses för täckande av förbundets

avlöningskostnader under posten för administrationskostnader.

»

14) vid punkten 103 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.) av

herrar Sundelin, Jacobsson, Malmborg i Skövde, Widén, fröken Vinge och

herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till såväl motionerna

I: 280 och II: 535 som motionen I: 281 samt till följd därav utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 280 och II: 535 ävensom

motionen I: 281, till Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag

av 1 196 400 kronor.»

15) vid punkten 110 (Bidrag till bamfilmkommittén)

a) av herr Arrhén och fröken Karlsson, vilka ansett, att utskottet bort

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

tillstyrka en medelsanvisning i enlighet med vad i motionerna I: 283 och

II: 532, II: 102 samt II: 537 påyrkats och att till följd därav utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:283 och II: 532,

II: 102 samt II: 537, till Bidrag till Bamfilmkommittén

för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av

14 000 kronor.»

b) av fröken Vinge.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

127

Tidigare behandlade frågor

Bilaga 1

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

Utskotts- utlåtande nr

5—36

Arkiv, bibliotek och museer

50

37—53

Kyrkliga ändamål

50

54—74

77—103 I

Akademier m. m.

50

105 o. 106

108—133

134—160 J

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

55 o. 78

259—319

Yrkesundervisningen

53

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956

Uppskjutna frågor

Bilaga 2

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive ans1 a gsru b r i k

75

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inredning och utrustning av nya lokaler

76

Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar

Omkostnader

104

Bidrag till Stockholms högskola

107

Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.

161—179

Tekniska högskolor

180—182

Skolöverstyrelsen

183—186

Lärarhögskolan i Stockholm

187—190

Folkskoleseminariema

191—194

Småskoleseminarierna

195

Befordringskurser för folkskollärare

196 o. 197

Statens skolköksseminarium

198

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

199

Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå

200

Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium

201

Bidrag till vissa handarbetsseminarier

202

Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

203

Särskoleseminariet i Stockholm

204

Bidrag till Ericastiftelsen

227—230

Psykologisk-pedagogiska institutet

Folkskolor m. m.:

252

Bidrag till vissa byggnadsarbeten

363

Atomenergiforskning

Ivar Hieggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956

680957

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 und a1 i texten