Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
1956-04-27 · 128 sidor, varav 122 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 122 av 128 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1956:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1956/57 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1956), vilket avser bland annat utbyte av
en tjänst som kanslisekreterare i Ca 25 mot en tjänst som förste kanslisekreterare
i Ca 29 och av en tjänst i reglerad befordringsgång för amanuenspersonal
mot en tjänst som förste kanslisekreterare i Ce 29 samt i fråga
om medelsanvisning innebär en anslagshöjning med 184 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen.......... 37 700
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 580 300
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 1 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 348 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 221 400
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr 8
Summa kronor 1 189 000
2
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 189 000
kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
104 500 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—12)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga av departementschefen
angiven ändring i personalförteckningen för riksarkivet, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Riksarkivet:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
913 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Rimås väckt motion (II: 392), vari hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla
om vidtagande av åtgärder snarast möjligt, så att förslag redan vid 1957
års riksdag kan framläggas om den nuvarande heraldiska organisationens
ersättande med ett väsentligt mindre kostnadskrävande och omfattande
organ för en ur heraldisk synpunkt tillfredsställande handläggning av nu
ifrågavarande ärenden samt att för budgetåret 1956/57 minska anslaget
till arvoden med lämpligt belopp.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, vilket sammanlagt
innebär en anslagshöjning med 71 300 kronor, avser — förutom
vissa automatiska utgiftsökningar — inrättande av en personlig arkivarietjänst
i lönegraden Ce 27 för filosofie doktorn Arnold Soom, utbyte av en
tjänst som konserveringsbiträde i lönegraden Cell mot en tjänst som
arkivassistent i lönegraden Ce 17 samt medelsanvisning för fortsatt tillfällig
anställning av en bokbindare med arvode motsvarande lönen i 12 löneklassen.
Ett av riksarkivet ånyo framfört förslag om inrättande vid arkivet av
en särskild gallringsavdelning har icke biträtts av departementschefen, som
i denna fråga anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
3
I insikt om de problem, som de ständigt växande arkivmassorna vållar,
har riksarkivet ånyo framlagt förslag om inrättande av eu särskild
gallringsavdelning. Genom verksamheten vid denna avdelning skulle
förutsättningar skapas för en rimlig och rationell arkivbildning hos såväl
myndigheter som andra arkivbildande organ. Jag är väl medveten om
den stora betydelsen av den fråga riksarkivet här tagit upp och delar
den uppfattning, varåt icke blott riksarkivet utan även riksdagsrevisorerna
och riksdagens statsutskott i skilda sammanhang givit uttryck,
nämligen att det är av största vikt, att man snarast får ett grepp om de
aktuella arkivbildningsproblemen. Ekonomiskt rör det sig på lång sikt om
betydande värden, och för forskning och förvaltning är det av väsentlig
vikt, att arkivbildningen sker efter principer, som bygger på noggranna,
administrativt och vetenskapligt kvalificerade undersökningar. Jag hyser
väl icke heller i och för sig någon tvekan om att icke en gallringsavdelning
av den typ, riksarkivet tänkt sig och som även 1940 års arkivsakkunniga
en gång föreslog, skulle kunna uträtta ett mycket värdefullt arbete. Enligt
min mening är det dock önskvärt, att ytterligare erfarenheter vinnes, innan
ställning tages till frågan om inrättande av ett permanent gallringsorgan.
Jag anser mig därför icke böra tillstyrka riksarkivets nu ifrågavarande förslag.
I stället är det min avsikt att i annat sammanhang för Kungl. Maj:t
framlägga förslag till åtgärder i gallringsfrågan.
Riksarkivet har lämnat en redogörelse för verksamheten vid arkivets
heraldiska sektion, av vilken inhämtas bland annat följande.
Jämlikt beslut av 1953 års riksdag har statens heraldiska
verksamhet omorganiserats från och med budgetåret 1953/54. Den
heraldiska myndigheten har i enlighet härmed organiserats som en särskild
sektion inom riksarkivet under ledning av en förste arkivarie och statsheraldiker.
För tjänstgöring i första hand inom nämnda sektion har därjämte
riksarkivets personal förstärkts med en amanuens och ett kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång, båda med halvtidstjänstgöring. För underställning
av komplicerade och principiellt viktiga heraldiska ärenden har vidare
inrättats en statens heraldiska nämnd. Vid förra årets riksdag framfördes
i motion i andra kammaren (nr 40G) ett yrkande om avskaffande av den
nya statliga organisationen för den heraldiska verksamheten och dess ersättande
med en heraldisk sakkunnig i justitiedepartementet. Det förutsattes
i motionen, att den heraldiska sektionens personal i stället skulle utnyttjas
för gallringsuppgifter. Statsutskottet avstyrkte bifall till yrkandet
i motionen men uttalade i sitt, av riksdagen sedermera godkända utlåtande
nr 47, att det förutsatte, att Kungl. Maj:t, lämpligen i samband med anslagsäskanden
för riksarkivet för budgetåret 1956/57, lämnade riksdagen
en redogörelse för de vunna erfarenheterna av den heraldiska organisationen,
bland annat med avseende å det ekonomiska utfallet av verksamheten,
den sannolika framtida omfattningen av de statliga heraldiska arbetsuppgifterna
samt i vilken utsträckning den heraldiska sektionens personal
kunde anlitas för fullgörande av jämväl andra uppgifter inom riksarkivet.
I skrivelse den 8 oktober 1955 har riksarkivet avgivit den av statsutskottet
angivna redogörelsen, till vilken fogats en tablå, utvisande den heraldiska
sektionens utgifter och inkomster för tiden 1 juli 1953—31 augusti
1955.
Härvid framhålles, att man för ett rätt bedömande av den hittillsvarande
verksamheten har att taga hänsyn till att fråga varit om en inledande
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
period, under vilken av olika skäl rått olika särskilda omständigheter. Icke
minst gäller detta den ekonomiska sidan av verksamheten. Avsaknaden av
taxa under en tid av ej mindre än inemot två år har självfallet utlöst tveksamhet
vid förfrågningar. Beställningar har ofta fått bero, då upplysning
ej kunnat lämnas om taxan.
I fråga om de ekonomiska betingelserna för sektionens
verksamhet anför riksarkivet vidare följande.
Principen är att sektionens verksamhet skall vara självbärande. Taxebestämmelserna
är emellertid så konstruerade, att primära och omfattande
arbeten icke avgiftsbelägges. Sålunda är utlåtanden och granskningar för
statliga myndigheter helt avgiftsfria -— endast ritningskostnader skall i
förekommande fall betalas. Detta förhållande har haft till följd, att myndigheterna
visar större benägenhet än tidigare att anlita det heraldiskt sakkunniga
organet. Den heraldiska sektionens arbetsprestationer i anledning
av statliga uppdrag avspeglar sig emellertid icke på inkomstsidan. Ej heller
utredningar i anledning av Kungl. Maj:ts remisser ger några inkomster,
och detsamma gäller det stöd åt forskningen, som sektionen genom upplysningar
lämnar till museer, bibliotek och andra lärda institutioner.
Trots taxebestämmelsemas innehåll och oaktat sektionens verksamhet
under inledningsskedet i hög grad tagits i anspråk för rent organisatoriska
uppgifter och påkallade utredningar, utgör dock det belopp, som debiterats
intill den 31 augusti 1955, en summa av 30 567 kronor. En överslagsberäkning
har gett till resultat, att mot detta inkomstbelopp svarar ett
utgiftsbelopp av 79 352 kronor. Om man tar i betraktande även de icke
avgiftsbelagda ärendena, finner man att — ehuru självbärandets princip
ej under rådande förhållanden kunnat förverkligas — det ekonomiska resultatet
kan betraktas som tillfredsställande. Det är nämligen uppenbart, att
även den del av verksamheten, som icke medför ökade inkomster, representerar
ett värde, som måste beaktas vid bedömandet av det ekonomiska utfallet.
Detta är helt naturligt, då avgifterna för de kommunala och enskilda
uppdragen i princip beräknats endast skola täcka de verkliga arbetsprestationerna
men däremot icke är avsedda att kompensera de statliga uppdrag,
som utföres kostnadsfritt.
Vad angår omfattningen av de statliga heraldiska
uppgifterna gör riksarkivet följande sammanfattande uttalande.
Den heraldiska sektionen har en omfattande arbetsbörda med mångskiftande
uppgifter och uppdrag från statliga och kommunala myndigheter
samt enskilda sammanslutningar och personer. Sektionen avlastar andra
myndigheter från uppgifter, som där på grund av bristande översikt och
rutin skulle bli oenhetligt handlagda och taga oproportionerligt lång tid
i anspråk. Tidigare gjorda erfarenheter av fördelen med att ha en central
heraldisk myndighet, som samordnar hithörande ärenden och svarar för
enhetlig praxis, har bekräftats. Enligt riksarkivets mening har sektionen
sin bestämda uppgift att fylla bland de statliga kulturinstitutionerna.
Beträffande frågan i vilken utsträckning sektionens personal kan anlitas
för uppgifter inom riksarkivet må anföras, att statsheraldikern använts
även för uppgifter, som faller utanför heraldiska sektionens verksamhetsområde.
Som exempel må nämnas, att han är riksarkivets förbindelseman
med civilförsvarsstyrelsen, varmed sammanhänger hans uppdrag att under
nära en månad 1954 vara svensk delegat vid en Unescokonferens i Haag
angående skydd för kulturföremål under krig. Riksarkivet kommer alltid
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
5
att ha möjlighet att utnyttja hans arbetskraft i mån av tid. Den på halvtid
anställda personalen vid heraldiska sektionen kan på grund av arbetsbördan
icke frigöras för andra uppgifter under den knappt tillmätta arbetstiden
vid sektionen.
I riksarkivets redogörelse behandlas härefter statens heraldiska
nämnd. Härvid anför riksarkivet i huvudsak följande.
Nämnden är enligt sin instruktion avsedd att vara ett forum för heraldiska
frågor av invecklad beskaffenhet eller av principiell betydelse. Tillgången
till en dylik instans har visat sig värdefull, särskilt för behandling
av remisser från Kungl. Maj:t — framför allt i frågor, där remiss skett
jämväl till annan myndighet än den heraldiska.
I nämnden är statsheraldikern föredragande. För honom föreskrives dels
en akademisk kompetens, som torde vara högre än på något annat håll,
när det gäller en motsvarande befattning, dels ock att han skall ha ådagalagt
kunskaper i heraldik, visade genom examenskurser, utgivna skrifter
eller på annat sätt. Det torde därför över huvud taget icke vara möjligt
att instruktionsmässigt nå längre, när det gäller att skapa garantier för
statsheraldikerns kvalifikationer och därmed tillgång till heraldisk kompetens
inom nämnden.
Bland nämndens ledamöter finnes representanter för de huvudgrenar
av vetenskap och konst, till vilka heraldiken har anknytning. I nämnden
finnes därjämte en ledamot med juridisk-administrativ erfarenhet.
Det har i visst sammanhang gjorts gällande, att något slags jävsförhållande
skulle föreligga såtillvida, att nämnden och heraldiska sektionen
skulle stå i så nära beroende av varandra, att nämnden icke borde få till
Kungl. Maj:t avge utlåtanden över vapenförslag, upprättade av heraldiska
sektionen. I utlåtande till justitiekansler!! över en i frågan gjord anmälan
har nämnden framhållit, att, då den heraldiska myndigheten endast är ett
utredande och rådgivande organ, ej ett beslutande dylikt, ur nämnda synpunkt
intet hinder förelegat att utforma dess befogenheter på sätt som
skett i Kungl. Maj:ts instruktion, ävensom påpekat, att motsvarigheter
icke lärer saknas inom andra områden av statsförvaltningen. Justitiekanslersämbetet
har även i sin resolution den 18 oktober 1954 förklarat den
gjorda anmälan icke föranleda någon åtgärd.
Nämnden är mycket litet kostnadskrävande — för de två första budgetåren
har kostnaderna uppgått till 835 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.
Departementschefen har icke tagit ställning till frågan om inrättande
av ett permanent organ inom riksarkivet för gallring av arkivalier utan i
stället förklarat sig i annat sammanhang vilja framlägga förslag till åtgärder
i gallringsfrågan. Utskottet får, i anslutning till vad utskottet senast
vid 1955 års riksdag i sitt utlåtande nr 47 (punkt 1) uttalat, understryka
den synnerliga angelägenheten av att arkivgallringsfrågan snarast bringas
till en lösning, så att en på eu gång effektiv och väl avvägd ordning på
området åstadkommes.
Med anledning av motionen II: 392 har utskottet under hand inhämtat
vissa kompletterande uppgifter om utfallet av den heraldiska sektionens
verksamhet i ekonomiskt hänseende. De totala kostnaderna för budget
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 19-56
året 1955/56 ha — med beaktande av att vissa utgiftsposter endast uppskattningsvis
kunnat angivas — härvid beräknats komma att uppgå till
57 500 kronor. För budgetåret 1956/57 kunna utgifterna, med hänsyn närmast
till de höjda rörliga tilläggsförmånerna för statstjänstemän, beräknas
komma att uppgå till 60 000 kronor.
Gentemot dessa kostnader torde böra ställas de ersättningar, som inflyta
för utförda uppdrag. Under första hälften av innevarande budgetår har till
riksarkivet inbetalats ett sammanlagt belopp av omkring 28 000 kronor i
ersättningar. Övervägande delen av detta belopp synes dock avse uppdrag,
som slutförts före den 1 juli 1955. För under tiden den 1 juli—den 31 december
1955 slutligt avgjorda ärenden ha emellertid debiterats sammanlagt
cirka 15 400 kronor. Med utgångspunkt härifrån kunna de totala
inkomsterna under budgetåret 1955/56 uppskattas till (2 X 15 400 =)
30 800 kronor.
Enligt utfärdade taxebestämmelser skall avgift icke uttagas för åt statliga
myndigheter utförda uppdrag. Däremot skola myndigheterna i princip
ersätta uppkommande utgifter för ritningar m. m., som utförts på myndighets
begäran. En genomgång av den heraldiska sektionens diarier utvisar,
att under tiden den 1 juli—den 31 december 1955 drygt Va av ärendena
utgöres av statliga uppdrag. Härtill komma de uppgifter i övrigt, som
den heraldiska sektionen och den heraldiska nämnden ha att utföra utan
att avgifter inflyta. Uppgifter av skilda slag, som icke kunna avgiftsbeläggas,
framstå alltså som relativt omfattande.
Departementschefen har icke funnit anledning ifrågasätta, att förslag
skulle framläggas för riksdagen om ändring av formerna för statens heraldiska
verksamhet.
Utskottet vill för sin del framhålla, att utskottet alltjämt betraktar den
år 1953 beslutade organisationen av den heraldiska verksamheten som ett
provisorium, vars definitiva utformning får bli beroende av framdeles
vunna närmare erfarenheter på området. Det torde ännu ha förflutit för
kort tid och saknas tillräckligt underlag bland annat för att avgöra om
den nya organisationen är i huvudsak ekonomiskt självbärande. Enligt de
ovan angivna, av utskottet inhämtade uppgifterna, synes framgå, att en
avsevärd del av de uppdrag, som åvila den heraldiska sektionen, icke är
avgiftsbelagd. Detta gäller utlåtanden och granskningar för statliga myndigheter
— endast ritningskostnader skola i förekommande fall betalas —
utredningar i anledning av Kungl. Maj:ts remisser samt de upplysningar
sektionen lämnar till museer, bibliotek m. fl. institutioner. För ett säkrare
ställningstagande framdeles till utfallet i ekonomiskt hänseende finner utskottet
det angeläget, att sektionen genom en intern kostnadsbokföring
söker värdesätta de åt statliga myndigheter verkställda uppdragen enligt
den fastställda taxan. Det förefaller utskottet jämväl vara av värde, att
sektionen uppskattningsvis även redovisar den tid, som åtgår för göromål
i övrigt, för vilka ersättningar icke inflyta.
7
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
På grund av vad utskottet anfört och i anslutning till departementschefens
uttalande avstyrker utskottet bifall till motionen II: 392 såvitt den
berör förevarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 392, såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1.
2.
3.
4.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 394 800
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 1 500
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 336 200
Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 181 000
Summa kronor 913 500
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 913 500 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 12
och 13) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 65 300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under närmast
föregående punkt angivna motionen 11:392, i vilken hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1956/57
minska anslaget till övriga expenser med 1 000 kronor samt anslagen till
heraldiska ritningar med lämpligt belopp, samt avslå framställningen om
höjning av reseanslaget för statsheraldikems resor.
Anslaget är nu uppfört med 56 800 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
en anslagshöjning med 8 500 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och får, med
hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt, avstyrka
bifall till motionen II: 392, i vad den avser förevarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 392, såvitt här är i fråga,
till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 65 300 kronor.
8 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Allmänna läroverken m. m.
5:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
205, s. 478—510) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att samrealskolorna i Alingsås, Kungälv, Piteå, Sandviken
och Trollhättan från och med budgetåret 1956/57 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk
med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer, skolande ombildningen
tillgå salunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart
upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin
helhet färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner åtager
sig att tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller, efter Kungl. Majrts medgivande i varje särskilt fall,
motsvarande kontant ersättning,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetaret 1956/57, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, vilka föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57,
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Axel Svensson och Huss (I: 100) och den andra inom andra kammaren
av herr Adamsson m. fl. (II: 92), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta om sådan ändring av försöksgymnasiemas förläggning, att det för
sydvästra Skåne avsedda förlägges till Malmö;
dels en inom andra kammaren av herr Hastad in. fl. väckt motion
(II: 524), i vilken, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
besluta en utökning av lärarkursorganisationen i enlighet med av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, med biträdande därvid av Kungl. Maj:ts förslag
om biträdeshjälp vid lärarutbildningsanstalterna och om rektors undervisningsskyldighet
vid läroverk med egentlig lärarkurs;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Huss (I: 102) och den andra inom andra kammaren av fröken IJljedahl
och herr Rimmerfors (II: 91), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta om inrättande i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen av ytterligare
sju skolskötersketjänster vid de allmänna läroverken, varvid vederbörliga
anslagsbelopp borde justeras;
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
9
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (I: 251) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nestrup och Nihlfors (II: 405), i vilka hemställts, att riksdagen i stället
för att lämna ett av Kungl. Maj:t begärt bemyndigande måtte besluta
sådan ändring i avlöningsstaten för de allmänna läroverken, att 379 nya
adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 inrättas för budgetåret 1956/57;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (1:252) och den andra inom andra kammaren av herr
Nestrup och fröken Löwenhielm (II: 412), i vilka hemställs, att riksdagen
måtte besluta, att, i avvaktan på beslut angående treårig realskola, ytterligare
folkskollärartjänster i lönegrad Ce 23 icke inrättas And allmänna läroverk,
högre kommunala skolor, statsunderstödda privatläroverk och i folkskolan
inbyggda realskollinjer;
dels och en inom andra kammaren av fru Andrén och fröken Löwenhielm
väckt motion (II: 427), i vilken, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte anvisa medel för att vid allmänna läroverk nedbringa undervisningsavdelningarnas
storlek i ämnesgrenen hemkunskap i nivå med gällande
bestämmelser för undervisning i hushållsgöromål.
Beträffande den närmare motiveringen till de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till
motionerna II: 92, II: 524, II: 91, I: 251, II: 412 och II: 427.
För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag torde få lämnas följande
redogörelse.
Förstatligande av kommunala gymnasier. Vid 1952
års riksdag beslöts förstatligande av sex kommunala gymnasier, varpå år
1953 följde en andra grupp bestående av ytterligare sex gymnasier, år 1954
en tredje grupp bestående av fem gymnasier och 1955 en fjärde grupp bestående
av sex gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj:t förstatligande
av fem med statliga realskolor förenade kommunala gymnasier,
nämligen gymnasierna i Alingsås, Kungälv, Piteå, Sandviken och Trollhättan.
Försöksgymnasier. Enligt beslut av 1953 års riksdag skall från
och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
ett treårigt försöksgymnasium upprättas i Lund. Medel beräknas nu
för påbörjande av verksamheten vid detta gymnasium nästa läsår ävensom
för fortsatt uppbyggnad av redan inrättade försöksgymnasier.
Till stöd för det i motionerna 1:100 och 11:92 framförda yrkandet om
förläggning till Malmö av det försöksgymnasium, som enligt 1953 års riksdagsbeslut
skall upprättas i Lund, har anförts, att flera nya försöksdistrikt
tillkommit inom det aktuella området sedan 1953 och att Malmö ur kommunikationssynpunkt
är lämpligast som förläggningsort för gymnasiet
både under eventuella provisorieår och därefter.
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Utökning av antalet utbildningsplatser för
lärarkandidater. Kungl. Maj:ts förslag i denna del innebär dels
utökning av antalet utbildningsplatser vid de läroanstalter, där praktisk
lärarkurs för närvarande är anordnad, dels anordnande av dylik kurs vid
ytterligare två läroanstalter. Genom dessa åtgärder beräknas antalet platser
öka från 135 per termin under förra läsåret till omkring 190, vilket motsvarar
eu årlig utbildningskapacitet av omkring 380 lärarkandidater. Bakgrunden
till detta förslag är en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,
enligt vilken antalet icke-ordinarie lärare med erforderlig teoretisk utbildning
men utan praktisk lärarkurs i april 1955 uppgick till 1363. För att
möjliggöra den föreslagna utökningen av antalet deltagare i varje lärarkurs
föreslår Kungl. Maj:t, att de särskilda belopp, som utgår till ersättning
åt biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid lärarutbildningsanstaltema,
skall höjas med 700 kronor för varje läroanstalt. Därjämte förutsättes, att
möjlighet bör öppnas till nedsättning till tre veckotimmar av undervisningsskyldigheten
för rektor vid allmänt läroverk med egentlig lärarkurs.
Till stöd för det i motionen II: 524 framförda yrkandet, att riksdagen
måtte besluta en utökning av lärarkursorganisationen i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag — vilket innebär anordnande av egentlig lärarkurs
vid ytterligare sex läroanstalter i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna två
— har framhållits, att överstyrelsens förslag endast ger en möjlighet att på
lång sikt åstadkomma en förbättring med nuvarande utgångsläge, medan
de närmaste åren kommer att medföra en ökad utexamination av filosofie
magistrar med därav följande ökade krav på lärarkursinstitutionen.
Lärartjänster. Kungl. Maj:ts förslag avser — förutom automatiska
utgift sförändringar — huvudsakligen följande:
1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de fem samrealskolor,
som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk,
2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 63 lektorstjänster
och 84 övningslärartjänster,
3) viss ändring i gällande föreskrifter angående de extra ordinarie tjänster
(s. k. utbytestjänster), som under vissa förutsättningar må inrättas
i stället för ordinarie tjänster,
4) ökning från 15 till 20 av antalet lektorstjänster i Ce 31 (utbytestjänster),
5) ökat timantal för undervisning i manlig slöjd samt hemkunskap och
hushållsgöromål på grund av att det anstånd med anordnande av undervisning
i dessa ämnen, som hittills meddelats vissa skolor, icke anses längre
böra komma i fråga,
6) ökat timantal för undervisning i frivillig teckning samt frivillig kvinnlig
slöjd.
Vidare förordas, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att bestäm
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
11
ma antalet av de å personalförteckningen upptagna adjunkts- och ämnes1
ärarinnetjänstema, bortsett från de s. k. bristtjänsterna, beträffande vilka
någon ändring av antalet icke ifrågasättes. Det har därvid förutsatts, att
Kungl. Maj:ts beslut i fråga om adjunkts- och ämneslärarinnetjänstema
skall liksom förra året föregås av överväganden i kontakt med vederbörande
organisationer. Motsvarande tillvägagångssätt har förutsatts beträffande
bestämmandet av antalet folkskollärartjänster i lönegraden Ce 23.
Bland förslag av skolöverstyrelsen, som departementschefen icke tillstyrkt,
må nämnas en framställning, att klassavdelning i viss utsträckning
skall få delas vid undervisningen i hemkunskap. Ett bifall till detta förslag
beräknas medföra ett ökat behov av lärarkraft motsvarande 200 veckotimmars
undervisning.
Det i motionerna 1:251 och II: 405 framförda yrkandet innebär, att riksdagen
i stället för att lämna Kungl. Maj:t ovan nämnda bemyndigande
att fastställa antalet av de å personalförteckningen uppförda adjunktsoch
ämneslärarinnetj änstema (med undantag av bristtjänsterna) skall fastställa
antalet nya adjunktstjänster i Ca 29 till 379, d. v. s. till det antal,
som föreslagits av skolöverstyrelsen. I motionerna erinras om att beräkningen
av antalet adjunktstjänster i Ca 29 skall ske enligt den av 1952
års riksdag godkända s. k. läraröverenskommelsen, att riksdagen för innevarande
budgetår lämnat Kungl. Maj:t ett bemyndigande motsvarande
det nu begärda och att detta lett till att Kungl. Maj:t fastställt ett mindre
antal tjänster än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Vidare uttalas, att Kungl.
Maj :ts beslut av den avtalsslutande organisationen fattats som ett avsteg
från överenskommelsen och att stöd för organisationens uppfattning finnes
i skolöverstyrelsens förslag.
Till stöd för det i motionerna 1:252 och II: 412 framförda yrkandet, att,
i avvaktan på beslut om treårig realskola, ytterligare folkskollärartjänster
i lönegraden Ce 23 icke skall inrättas vid allmänna läroverk, högre kommunala
skolor, statsunderstödda privatläroverk och i folkskolan inbyggda
realskollinjer anföres i huvudsak följande.
Vid de allmänna läroverken, högre kommunala skolorna och statsunderstödda
privatläroverken skall enligt beslut av 1954 ars riksdag finnas inrättade
extra ordinarie folkskollärartjänster i lönegrad Ce 23. Tjänsterna
anknöts till lärarbehovet i klasserna l5, 25 och l4. Antalet tjänster bestämmes
för varje budgetår av Kungl. Maj:t.
För budgetåret 1955/56 har Kungl. Maj:t fastställt antalet Ce 23-tjänster
till högst 555 vid ovannämnda skolor. Fn undersökning höstterminen 1955
visar, att 210 (38 procent) av de tilldelade tjänsterna vid denna tidpunkt
var besatta med Ce 23-lärare (mestadels dispenserade sådana), medan återstoden
— cirka 340 tjänster (62 procent) — uppehölls av icke-ordmarie
adjunkter in. fl. liirare. ... r
Om treårig realskola genomföres, d. v. s. undervisningen i klasserna 1 , 2°
och 1‘ överföres till folkskolan, bortfaller den organisatoriska och pedagogiska
grundvalen för Ce 23-tjänsterna i de högre skolorna. I eu treårig
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
realskola skall nya Ce 23-tjänster ej inrättas och de som redan inrättats
på grundval av en femårig respektive fyraårig skolorganisation avvecklas,
såsom också framgår av realskoleutredningen. I dessa dagar är en övergång
till treårig realskola högaktuell, sedan den ovan nämnda parlamentariska
utredningen lagt fram förslag härom.
Ju flera folkskollärartjänster i lönegrad Ce 23 som inrättas vid läroverken
och jämförliga skolor och ju flera av dessa som tillsättes med Ce 23-lärare,
desto större blir svårigheterna vid en eventuell övergång till treårig realskola.
I detta läge synes det riktigast, att ytterligare Ce 23-tjänster ej
inrättas vid de högre skolorna i avvaktan på det beslut, som kan komma
att fattas beträffande treårig realskola. Ej heller vid de i folkskolan inbyggda
realskolelinjerna bör i nuvarande situation ytterligare Ce 23-tjänster
inrättas.
I motionen II: 427 anföres följande till stöd för förslaget om införande
av rätt till delning av klassavdelning vid undervisning i hemkunskap.
Enligt timplanerna för de allmänna läroverken och de kommunala flickskolorna
kan årsklass eller avdelning av årsklass, efter skolöverstyrelsens
medgivande, uppdelas på avdelning vid bland annat undervisning i hushållsgöromål,
då antalet lärjungar som deltar i undervisningen överstiger
16. Några motsvarande delningsbestämmelser för ämnet hemkunskap
har däremot inte givits, utan undervisningen i detta ämne måste i många
fall äga rum med ett elevantal av 35 elever. Skolöverstyrelsen har tidigare
med hänvisning till ämnets delvis laboratoriebetonade karaktär hemställt,
att klassavdelning i viss utsträckning skall få delas även vid undervisning
i hemkunskap. Såsom exempel på i vilka delar i ämnet praktiska tillämpningsövningar
i mindre avdelningar är nödvändiga nämner överstyrelsen
klädvård, utprovning av redskap samt tekniska och andra hjälpmedel för
olika arbeten i hemmet, lämpliga arbetsställningar i hushållsarbetet samt
användning av hel- och halvfabrikat vid tid- och kostnadskalkyler.
För att möjliggöra en ändamålsenlig undervisning i ifrågavarande ämne
finner vi det naturligt, att delningsbestämmelser genomföres även för hemkunskapen
i likhet med vad som gäller för undervisning i hushållsgöromål.
Skäl för en ändring synes också betingad av den omständigheten, att de
bestämmelser om gruppindelning, som i folkskolan gäller för ämnet hushållsgöromål,
är godtagna såväl för ämnesgrenen hushållsgöromål som för
ämnesgrenen hemkunskap.
V akt in ä s t artjänster. Beträffande dessa tjänster innebär Kungl.
Maj:ts förslag dels ordinariesättning i lönegraden Ca 10 av fyra extra ordinarie
tjänster i motsvarande lönegrad, dels inrättande av fem nya tjänster
i lönegraden Ce 10, dels uppflyttning från lönegraden Ca 10 till Ca 11 av
tre tjänster och från Ca 11 till Ca 12 av två tjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
13
Skolsköterskor. Vid de allmänna läroverken finnes nu 11 tjänster
som skolsköterska, alla placerade i lönegraden Ca 14. I propositionen
redovisas ett av skolöverstyrelsen framfört förslag om en utökning av detta
antal med 7. Till stöd för detta förslag har överstyrelsen framhållit, att
det under senare år visat sig allt svårare att erhålla kompetenta sköterskor
för tjänstgöring på deltid, medan befattningar på heltid visat sig vara
mycket eftersökta även av högt kvalificerade sköterskor. Departementschefen
har förklarat sig icke kunna tillstyrka överstyrelsens förslag om nya
skolskötersket jänster.
I motionerna 1:102 och 11:91 har i detta hänseende anförts följande.
Skolöverstyrelsens förslag är föranlett av att kompetenta skolsköterskor
ej står att erhålla till de tjänster, som för närvarande är inrättade som deltidstjänster.
I de skolor, där ej för ändamålet specialutbildad skolsköterska
står att erhålla, har periodvis tjänstgjort sjuksköterskor, som dels ej har
utbildning i hälsovård, dels ej tidigare tjänstgjort inom hälsovården och
dels under en längre tid icke varit yrkesverksamma.
Enligt sakkunskapen, d. v. s. skolöverstyrelsens läkarexpertis, är det nödvändigt
med en välkvalificerad skolsköterska för skolhälsovården, om denna
skall kunna fungera. Den korta tid, som en skolläkare har möjlighet att
ägna varje elev, skulle alls ej vara till fyllest, om ej en skolsköterskas arbete
hade förberett läkarens och därmed även fått hans knappa tid att bättre
räcka till, där den bäst är av behovet påkallad.
Skolöverstyrelsen har nu sedan flera år funnit behovet av heltidstjänster
för välkvalificerade skolsköterskor synnerligen trängande. I den moderna
skolan kan ej denna befattningshavare saknas.
Undertecknade anser, att det såväl för skolungdom vid allmänna läroverk
som för studerande vid folk- och småskoleseminarier är av största vikt,
att hälsovården ordnas på samma effektiva sätt som vid övriga skolor i
riket. Utan kvalificerade skolsköterskor är detta ej möjligt.
Arvoden. Kungl. Maj:ts förslag beträffande arvodesposten innebär
— förutom att medel beräknas för vissa automatiska utgiftsökningar delvis
sammanhängande med det i det föregående redovisade förslaget om en utökning
av antalet utbildningsplatser vid de praktiska lärarkursema — dels
att arvodesnivån för skolläkama skall enligt närmare bestämmande av
Kungl. Maj:t höjas med omkring 25 procent, dels att medel beräknats till
särskilda arvoden vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm
med hänsyn till att detta i annat sammanhang föreslagits få ställning
som med lärarhögskolan i Stockholm samverkande läroverk.
Skolkuratorer. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det liksom hittills
skall få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bedöma frågor
om anslag till skolkuratorer och kuratorspraktikanter. För ändamået beräknas
ett belopp avr omkring G5 000 komma att vara till fyllest.
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Anslagsbeloppet. Den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna
anslagshöjningen uppgår till 14 200 000 kronor. I det väsentliga
är höjningen en följd av automatiskt verkande omständigheter, av vilka
främst nämnes den starka stegringen i elevantalet i läroverken och den
förra året beslutade höjningen av statstjänstemännens löner.
Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande försöksgymnasierna innebär bland
annat påbörjande från och med nästa budgetår av verksamheten vid det
försöksgymnasium, som enligt riksdagens år 1953 fattade beslut skall förläggas
till Lund. I motionerna I: 100 och II: 92 har yrkats, att detta gymnasium
i stället skall förläggas till Malmö. Utskottet får i anledning härav
framhålla, att det för uppnående av goda arbetsresultat vid försöksgymnasiema
givetvis är av stor betydelse, att man redan vid valet av förläggningsorter
tillser, att de orter som utväljas erbjuda så goda betingelser i
skilda hänseenden som möjligt. Till betingelser, som äro av värde för ett försöksgymnasium,
räknar utskottet jämväl förekomsten inom orten av en
väl ordnad försöksverksamhet med nioårig enhetsskola. Utskottet, som
övervägt de olika synpunkter, som kunna anläggas på den nu aktuella förläggningsfrågan,
finner icke vad i motionerna I: 100 och II: 92 anförts utgöra
skäl att frångå 1953 års beslut om förläggning av ett försöksgymnasium
till Lund. Utskottet avstyrker därför bifall till dessa motioner.
Det förslag Kungl. Maj:t framlagt i fråga om lärarutbildningsanstalterna
innebär, såvitt gäller förevarande anslag, dels en utökning av antalet
utbildningsplatser vid nuvarande lärarkurser — d. v. s. ett effektivare
utnyttjande av den befintliga organisationen — dels ock en utökning av
denna organisation genom anordnande av lärarkurser vid ytterligare två
läroanstalter. Med hänsyn till storleken av det antal icke-ordinarie lärare
med erforderlig teoretisk utbildning, som ännu icke genomgått praktisk
lärarkurs, finner utskottet det vara synnerligen önskvärt, att den praktiska
lärarutbildningens kapacitet utökas och icke minst att detta sker
genom ett intensivare utnyttjande av redan befintliga resurser. Det i motionen
II: 524 framförda förslaget innebär en ytterligare utökning av utbildningskapaciteten
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit samt i övrigt, såvitt
nu är i fråga, bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser sig icke böra
förorda, att beslut nu fattas om en dylik ytterligare utökning. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen II: 524, såvitt denna nu är i fråga
och i vad den innebär avsteg från Kungl. Maj:ts förslag. Med anledning
av vad departementschefen anfört och föreslagit om olika åtgärder, som
erfordras för att möjliggöra en utökning av antalet lärarkandidater vid
varje lärarkursanstalt, får utskottet i likhet med departementschefen
framhålla vikten av att läroverkens rektorer — icke minst de som tjänstgöra
vid lärarkursanstalterna — bibehålla egen direkt kontakt med undervisningsarbetet.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 15
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär Kungl. Maj:ts förslag
vidare, bland annat, att det skall få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter förnyade överväganden i kontakt med vederbörande personalorganisationer
bestämma antalet av de å personalförteckningen upptagna
adjunkts- och ämneslärarinnetjänsterna (bortsett från de s. k. bristtjänsterna).
Utskottet vill understryka angelägenheten av att dessa överväganden
snarast komma till stånd i syfte att för framtiden skapa klarhet om
de grunder, efter vilka antalet ifrågavarande tjänster böra beräknas. Däremot
anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna
I: 251 och II: 405 framförda yrkandet om inrättande från och med nästa
budgetår av 379 nya adjunktstjänster i lönegraden Ca 29.
Vad angår det i motionerna I: 252 och II: 412 framförda yrkandet, att,
i avvaktan på beslut om treåriga realskolor, ytterligare folkskollärartjänster
i lönegraden Ce 23 icke skola inrättas vid de allmänna läroverken och
vissa andra skolor, får utskottet erinra om att — såsom också framhållits
i motionerna — behovet av dylika tjänster i realskolan enligt beslut av
1954 års riksdag skall beräknas med utgångspunkt huvudsakligen i klasserna
l5, 25 och l4 och att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att för
varje år fastställa det antal tjänster, som skola nyinrättas under det påföljande
budgetåret. Vid nu angivna förhållanden och då det kan förutsättas,
att Kungl. Maj:t vid bestämmandet av antalet 23-gradstjänster beaktar
jämväl huruvida och i vad mån eventuella organisationsändringar
kunna komma att inverka på behovet av dylika tjänster, anser sig utskottet
icke böra tillstyrka bifall till motionerna I: 252 och II: 412.
I motionen II: 427 har föreslagits införande av viss rätt till uppdelning
av klassavdelning vid undervisningen i hemkunskap. Enligt utskottets
mening tala otvivelaktigt goda pedagogiska skäl för en dylik uppdelning,
men efter en bedömning av frågan även ur andra synpunkter har utskottet
dock ansett sig icke böra tillstyrka bifall till motionen, såvitt den berör
nu förevarande anslag.
Det i motionerna I: 102 och II: 91 framförda förslaget om inrättande
av ytterligare skolsköteletjänster anser sig utskottet icke böra tillstyrka.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i Alingsås,
Kungälv, Piteå, Sandviken och Trollhättan från och
med budgetåret 1956/57 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk
med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer,
skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid
ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare
en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;
allt under villkor att vederbörande kommuner åtaga sig att
tillhandahålla för respektive högre allmänna läroverk er
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
forderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall,
motsvarande kontant ersättning;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:100 och II: 92,
II: 524 — såvitt nu är i fråga och i vad motionen innebär
avsteg från Kungl. Maj:ts förslag — 1:251 och 11:405,
I: 252 och II: 412, II: 427, såvitt nu är i fråga, samt 1:102
och II: 91,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledes av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-
stämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare
m. m., förslagsvis........ 822 000
b) Arvoden åt bibliotekarier,
förslagsvis .............. 276 000
c) Särskilda arvoden vid läro
verk
med lärarkurs, förslagsvis
.............. 1 730 000
d) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola, förslagsvis 20 800
e) Arvode åt biträdande föreståndarinna
............ 1 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ....................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............
86 695 000
2 850 000
20 435 000
26 500 000
Summa kronor 136 480 000
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
17
Särskilda uppbur dsmed el
1. Bidrag från Stockholms stad.. 15 000
2. Av kommuner och lärare er
lagda
hyror ................ 274 000
3. Avkastning av donationer från
kronan m. m............... 37 600
4. Av vaktmästare erlagda hyror
samt ersättning för bränsle och
lyse ...................... 153 400 480 000
Nettoutgift kronor 136 000 000
c) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.
6:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
206, s. 510 och 511) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 676 500 kronor, vilket innebär en
anslagshöjning med 70 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl den
under närmast föregående punkt angivna motionen II: 524, i vilken, såvitt
nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte anvisa dels 150 000 kronor
till teknisk utrustning vid lärarkursanstalterna, dels 3 500 kronor till en
konferens mellan lärarhögskolans rektor och samtliga lärarkursföreståndare.
I fråga om den närmare motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas
till motionen.
Skolöverstyrelsen har äskat anvisande av 230 000 kronor till teknisk
utrustning vid lärarkursanstalterna, medan Kungl. Maj:t föreslagit endast
50 000 kronor. Det i motionen framlagda yrkandet om anvisande av
3 500 kronor till en konferens sammanfaller med ett av överstyrelsen framfört
förslag, som icke tillstyrkts av departementschefen.
Utslcottet, som får hänvisa till den ståndpunkt utskottet under närmast
föregående punkt intagit till frågan om en utökning av antalet utbildningsplatser
vid lärarkursanstalterna, anser sig icke böra ifrågasätta någon ändring
av det belopp å 50 000 kronor, som Kungl. Maj:t under förevarande
anslag beräknat till teknisk utrustning vid nämnda läroanstalter. Vad angår
frågan om anvisande av medel till en konferens mellan lärarhögskolans
rektor och lärarkursföreståndarna, får utskottet understryka betydelsen
av att en dylik konferens kommer till stånd. Utskottet förutsätter dock,
att kostnaderna skola kunna bestridas av de medel, som under förevarande
anslag beräknats till övriga utgifter. Utskottet, som alltså avstyrker
bifall till motionen II: 524, såvitt den berör förevarande anslag, tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
2 — Il i han u till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr S
18
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 524, såvitt nu är i fråga,
till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 676 500 kronor.
1:6) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 511 och 512), vilket innebär en
anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 570 000 kronor.
8:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 512—515), vilket innebär
en anslagsminskning med 90 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassorna för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 2 500 000 kronor.
9:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 515), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning
för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.
10:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 210, s. 516) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor, vilket
innebär en anslagshöjning med 460 000 kronor, föranledd bland annat
av det förslag om utökning av antalet deltagare i praktiska lärarkurser,
för vilket redogjorts under punkten 5:o) i det föregående.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl en
inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion (II: 525), i vilken
hemställts, att. riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag måtte
beakta de synpunkter, som samma motionärer anfört i motionen II: 524.
Sistnämnda motion, som behandlats i det föregående (punkten 5:o)) innehåller
bland annat förslag om en utökning av antalet deltagare i praktiska
lärarkurser utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Ett bifall till detta förslag
skulle medföra en kostnadsökning även under förevarande anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
19
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört
i anledning av motionen II: 524 avstyrker utskottet bifall till motionen
II: 525. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 525, till Avlöning åt deltagare
i praktiska lärarkurser m. m. för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor.
ll:o) Kompletteringsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 211, s. 516 och 517), vilket innebär en anslagshöjning med
85 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kompletteringsgymnasier för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
12:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 518),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 32 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 6 300
Summa kronor 47 400
Särskilda uppbördsmedel
Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens
fond ...................................... 6 700
Nettoutgift kronor 40 700
b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 40 700 kronor.
13:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 518 och
519), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
20
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 9 200 kronor.
14:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 519—
521), vilket innebär en anslagsminskning med 180 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd
åt vissa kommunala gymnasier m. in. för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 505 000 kronor.
15:o) Kommunala läroverk: Bidrag till högre kommunala skolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 215, s. 521—524) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 35 500 000
kronor. Detta innebär sammanförande under en anslagsrubrik av fyra
äldre anslag samt en ökning av medelsanvisningen med 4 830 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl den
under punkten 5:o) i det föregående angivna motionen 11:437, i vilken,
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte anvisa medel för att
vid kommunala flickskolor nedbringa undervisningsavdelningarnas storlek
i ämnesgrenen hemkunskap i nivå med gällande bestämmelser för undervisning
i hushållsgöromål. Beträffande motiveringen för det i motionen
gjorda yrkandet — vilket överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, som icke tillstyrkts av departementschefen — hänvisas
till vad därom anförts under punkten 5:o).
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under
punkten 5:o) anfört avstyrker utskottet bifall till motionen II: 427, såvitt
här är i fråga. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 427, såvitt här är i fråga,
till Kommunala läroverk: Bidrag till högre kommunala slcolor
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
35 500 000 kronor.
16:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
216, s. 524 och 525), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
21
17:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. Kungl.
Maj:t har (punkt 217, s. 525 och 526) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 8 820 000
kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Andersson i Dunker in. fl. väckt
motion (II: 549), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förevarande
anslag för budgetåret 1956/57 må omfatta även Solbacka läroverk
samt höjas med 344 000 kronor till 9 164 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Thorell (I: 254) och den andra inom andra kammaren
av fröken Vinge m. fl. (11:417), i vilka hemställts, att riksdagen beträffande
Viggbyholmsskolan måtte besluta, att bidrag till lärarlönema vid
gymnasiet skall utgå med 78 procent av kostnaderna i stället för som
Kungl. Maj:t föreslagit med två kronor per elev och dag av läsåret.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att medel beräknas för en — huvudsakligen
automatisk — kostnadsökning. Ett av skolöverstyrelsen framfört
förslag, att Solbacka läroverk, som från och med innevarande budgetår
erhåller bidrag ur anslaget till Bidrag till vissa internatläroverk, och Sigtunaskolan,
som hittills icke åtnjutit något statsbidrag, skola inordnas
under förevarande anslag, har departementschefen icke ansett sig kunna
tillstyrka.
Till stöd för det i motionen II: 5/+9 framförda yrkandet, vilket sammanfaller
med skolöverstyrelsens förslag i vad gäller Solbacka läroverk, har
anförts bland annat, att överstyrelsen framhållit, att nämnda läroverk
åstadkommit goda resultat i sin undervisning och fostran av eleverna och
att det fyller en viktig uppgift bland annat för barn från orter, som sakna
högre läroanstalter, och för barn från hem med speciella familjeförhållanden
samt även för barn till utlandssvenskar. Det påpekas vidare, att läroverket
till följd av löneförhöjningar och kostnadsstegringar i övrigt under
senare år befinner sig i ett ekonomiskt bekymmersamt läge. Ett bifall till
motionen skulle medföra en minskad belastning på anslaget till bidrag till
vissa internatläroverk.
I motionerna l:25Jf och II: .fl7 beträffande Viggbyholmsskolan har vitsordats
denna skolas betydelse inom skolorganisationen och redovisats dess
ekonomiska svårigheter, varvid även framhållits, dels att eu höjning av
de redan höga elevavgifterna synes orimlig, dels ock att det svåra ekonomiska
läget tvingar skolan att i viss utsträckning anlita lärare utan formell
kompetens och därför med lägre löneställning. Under hänvisning till att
skolans gymnasium sedan länge står under skolöverstyrelsens inseende och
har examensrätt uttalas i motionen, att gymnasiet torde kunna betraktas
22
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
som en med andra privatläroverk jämförlig anstalt. Det i motionen framställda
yrkandet om statsbidrag till lärarlönerna med 78 procent av kostnaderna
torde avse inordnande av Viggbyholmsskolans gymnasium under
förevarande anslag.
Utskottet anser sig icke böra biträda de i motionerna II: 549 samt I: 254
och 11:417 framställda yrkandena. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 549 samt 1:254 och
II: 417, till Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
8 820 000 kronor.
18:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 527—529),
vilket innebär godkännande av vissa av departementschefen angivna grunder
för statsbidrag till hälsovården vid de privatläroverk, för vilka gäller
stadgan för de statsunderstödda privatläroverken, samt anvisande för
ändamålet av ett nytt förslagsanslag av 29 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen angivna grunder
för statsbidrag till hälsovården vid de privatläroverk, för
vilka gäller stadgan för de statsunderstödda privatläroverken;
b)
till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa
privatläroverk för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 29 000 kronor.
19:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa interna tlä ro verk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 529—531), vilket innebär,
dels att statsbidrag skall få utgå till ytterligare en skola, nämligen Sigtunaskolan,
dels en höjning av utgående bidragsbelopp från en krona 50 öre
till två kronor per elev och dag av läsåret, dels ock en anslagshöjning med
214 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa
internatläroverk för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 425 000 kronor.
20:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
220, s. 532), vilket innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kronor.
23
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
21 :o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 532), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.
22:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 532 och
533) , vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.
23 :o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 533 och
534) , vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetaret 19o6/57 anvisa
ett reservationsanslag av 90 000 kronor.
24 :o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 534),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.
25:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 534 och 535), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 84 800 kronor.
20:0; Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 535
och 536), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken in. fl. läroanstalter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
27:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag, (punkt 231, s. 538—540), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 722 000 kronor.
28:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 232, s. 541—546)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angivna
ändrade grunder för studiebidrag åt elever vid vissa läroanstalter, dels till
Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 200 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
a\ herr TI olgast (I: 256) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Luttra in. fl. (11:418), i vilka hemställts, att riksdagen matte
besluta att höja maximigränsen för resebidrag till dagligen resande elever
till femtio kronor samt i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, dels att Kungl.
Maj.t ville lata utreda fragan om vilken förändring av stipendier och studiebidrag,
som bör vidtagas för att bringa dessas värde i bättre överensstämmelse
med det aktuella kostnadsläget, dels ock att Kungl. Maj:t ville
förelägga 1957 års riksdag förslag i frågan;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom in. fl. (1:421) och den andra inom andra kammaren av
hen Ohlin in. fl. (II: 513), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte besluta att i enlighet med studiehjälpsnämndens förslag
studiehjälp från och med budgetåret 1956/57 må utgå jämväl till icke
svenska medborgare, samt att riksdagen med instämmande i vad i motionerna
anförts måtte till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter anvisa ett med 800 000 höjt förslagsanslag
av 21 000 000 kronor.
Lr förevarande anslag utgår studiebidrag och stipendier enligt 4 kap.
kungöielsen 1953: 530 angaende statlig studiehjälp åt elever vid vissa läroanstalter.
Studiebidragen utgår utan behovsprövning och avser att
utjämna skillnaden i utbildningskostnader för å ena sidan elev, som är
bosatt på skolorten, och å andra sidan elev, som icke är bosatt på skol
-
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
25
orten. Bestämmelserna om studiebidrag innebär bland annat, att dylikt
bidrag utgår dels för inackordering med högst 60 kronor för månad, dels
för dagliga resor, om kostnaderna uppgår till minst 9 kronor för månad,
med det belopp, varmed kostnaderna överstiger 7 kronor för månad, dock
med högst 25 kronor för månad, dels ock för frukostmål med 12 kronor
för månad och i vissa fall för ytterligare ett mål med 6 kronor för månad.
Stipendium utgår efter behovsprövning med i regel högst 75 kronor för
månad och avser att underlätta för obemedlade och mindre bemedlade
elever att genomgå den högre läroanstalt i eller utanför bostadsorten, som
eleven önskar bevista för sin utbildning.
Studiehjälpsnämnden har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning
med 1 500 000 kronor. Till sin huvuddel är denna höjning betingad
av en beräknad automatisk ökning av antalet studiehjälpssökande. En
mindre del av höjningen — 300 000 kronor — är föranledd av att nämnden
föreslagit, att studiehjälp, som bestrides ur anslaget, skall få lämnas jämväl
elever, som icke är svenska medborgare. Vid bifall till detta förslag
räknar nämnden med en motsvarande kostnadsökning på 50 000 kronor
under anslaget till stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra
fackutbildningsanstalter och med en merkostnad för studielån på 200 000
kronor.
Nämnden har vidare föreslagit vissa ändringar i ovan angivna bestämmelser
angående studiebidrag till elever, som dagligen reser mellan bostadsort
och skolort. Ändringarna innebär bland annat höjningar såväl av den
undre som den övre gränsen för bidrag till dagliga resor samt höjning av
bidraget till frukostmål. Den övre gränsen för resebidrag föreslås till 46
kronor för elev, som åtnjuter enbart frukostbidrag, och 40 kronor för elev,
som åtnjuter både frukostbidrag och bidrag till ytterligare en måltid. Ett
genomförande av nämndens förslag om ändrade bidragsbestämmelser beräknas
icke komma att i nämndvärd grad påverka anslagsbelastningen.
Departementschejen har uttalat, att nämndens utredning angående studiehjälp
åt icke-svenska elever synes klart visa, att goda skäl kan anföras
för en utvidgning av kretsen av studiehjälpsberättigade. Ett bifall till
nämndens förslag skulle emellertid för nästa budgetår medföra en avsevärd
kostnadsökning, och departementschefen har därför ansett sig icke böra
i år taga ställning till detta förslag.
Vad angår grunderna för bestämmande av studiebidrag åt dagligen resande
elever har departementschefen förordat vissa ändringar i nämndens förslag.
Departementschefen har bland annat föreslagit, att maximigränsen
för resebidraget skall fastställas till 40 kronor per månad.
Till stöd för de i motionerna 1:256 och II: 41S framförda yrkandena har
i huvudsak anförts följande.
Höjningen av maximigränsen för resebidragen utgör en viktig anpassning
av dessa bidrag till de verkliga resekostnaderna för eleverna. Under
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
sökningar har givit vid handen, att en stor del av eleverna med sådana
bidrag haft betydligt högre kostnader än 32 kronor per månad och sålunda
fått bidrag med betydligt mera än med de 7 kronor, som hittills varit de
flesta elevers egna resekostnader. Detta har givetvis främst drabbat de elever,
som haft längsta och besvärligaste resvägen, och i första hand elever
bosatta i Norrland. Det nya förslaget har förbättrat dessa elevers situation,
men vi vill dock förmena, att maximigränsen borde höjas till 50 kronor.
Någon större belastning för statsverket skulle denna ökning troligen icke
innebära, enära antalet elever med högre resekostnader än 40 kronor torde
vara tämligen litet, men för de elever, som erhåller dessa bidrag, har ökningen
stor betydelse.
Vi anser emellertid även, att det är nödvändigt att i övrigt anpassa
både stipendier och studiebidrag till det aktuella kostnadsläget. De nuvarande
maximigränserna både för inackorderingsbidrag och stipendier bestämdes
av 1952 års riksdag. Sedan dess har inträffat förskjutningar uppåt
av prisnivån, vilket gör att maximisummoma under nuvarande förhållanden
måste betraktas som alltför låga, om studiehjälpen skall få från början
åsyftad verkan, varför en höjning både av stipendier och studiebidrag är
befogad.
I motionerna 1:421 och 11:513 anföres i huvudsak följande till stöd för
de i dessa motioner framställda, nu ifrågavarande yrkandena.
Beslutet vid 1946 års riksdag om studiehjälp för elever i allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter var en åtgärd av största betydelse för att underlätta
inte minst landsbygdsungdomens tillträde till högre studier. Trots
vissa justeringar är emellertid i dag genom penningvärdets fall den utjämningseffekt.
som studiehjälpen avser att ge, avsevärt mindre än vid dess
införande. Som exempel kan nämnas, att det maximibelopp på 60 kronor/
månad, som utgår vid inackordering, i dag endast beräknas täcka en tredjedel
av inackorderingskostnaderna. Denna utveckling har i särskilt hög
grad drabbat landsbygdsungdomarna.
En kategori av landsbygdsungdomar, som genom förmånernas urholkning
blivit särskilt missgynnade, är den dagligen resande skolungdomen.
Genom maximeringen av resebidraget till 25 kronor/månad har de elever,
som har den längsta vägen och därmed de största reskostnadema, fått opro!>ortionellt
stora kostnader för sin skolutbildning. På denna punkt bör därför
en snabb omprövning av utdelningsbestämmelsema ske. En av studiehjälpsnämnden
publicerad undersökning visar, att det antal elever, som har
högre egna resekostnader än 63 kronor per läsår, d. v. s. det belopp vid vilket
högsta resebidraget utgår, är omkring 13 procent av det totala antalet
resande elever. Då denna kategori redan på grund av resornas tröt tände
effekt är allvarligt handikappad, synes studiehjälpsnämndens förslag om
att höja resebidragets maximigräns till 46 kronor/månad ytterst välmotiverat.
Den av Kungl. Maj:ts föreslagna gränsen vid 40 kronor är under
alla förhållanden för låg. Skulle en enhetlig gräns väljas borde den snarare
ligga vid 50 kronor. Vi tillstyrker dock studiehjälpsnämndens förslag, men
vill betona att en utvidgning av den samlade kostnadsramen vid ytterligare
matkostnadsstegring kommer att bli ofrånkomlig, eftersom både
nuvarande måltidsbidrag om 12 kronor/månad och studiehjälpsnämndens
förslag om 14 kronor/månad endast täcker en liten del av de verkliga kostnaderna.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
27
Yad studiehjälpsnämnden anfört beträffande vikten av att studiehjälp
skall få lämnas jämväl elever, som icke är svenska medborgare, finner vi
mycket beaktansvärt. Det svenska samhället kan i denna grupp av ofta
studiebegåvade och energiska ungdomar få ett mycket värdefullt framtida
tillskott av välutbildad arbetskraft. Rättviseskäl och humanitära skäl talar
också starkt för att innehav av svenska medborgarskap ej ställes som kvalifikationsgrund
gentemot ungdomar, som vid senare tidpunkt kan förmodas
komma att söka sådant medborgarskap.
Utskottet. Departementschefen har med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna
av ett bifall till studiehjälpsnämndens förslag om studiehjälp
till icke-svenska elever ansett sig icke böra i år taga ställning till detta
förslag. Han har emellertid samtidigt uttalat, att goda skäl kunna anföras
för en utvidgning av kretsen av studiehjälpsberättigade. Utskottet vill för
sin del kraftigt understryka detta uttalande. Enligt utskottets mening är
det önskvärt med ett. snart och positivt ställningstagande till nämndens
förslag i denna del. Utskottet anser sig dock, med hänsyn till vad departementschefen
anfört, icke böra tillstyrka bifall till de i motionerna I: 421
och II: 513 gjorda yrkandena om införande redan från och med nästa
budgetår av rätt för icke-svenska elever att erhålla studiehjälp samt om
en härmed sammanhängande anslagshöjning.
Vad angår maximigränsen för resebidrag till dagligen resande elev, vilken
av Kungl. Maj:t föreslagits höjd från 25 till 40 kronor per månad, har
i motionerna I: 256 och II: 418 i stället föreslagits en höjning till 50 kronor,
medan det i motionerna I: 421 och II: 513 framställda förslaget om en anslagshöjning
innebär ett yrkande om bifall till studiehjälpsnämndens förslag
om en höjning till 46 kronor (respektive 40 kronor för elev, som förutom
frukost bidrag åtnjuter bidrag till annan måltid).
Utskottet, som anser sig böra konstatera, att Kungl. Maj:ts förslag
kommer att medföra en bestämd förbättring för därav berörda elever, får
tillika framhålla, att det synes utskottet önskvärt, att man över huvud taget
beaktar i vad mån förhållandet mellan elevernas studiekostnader å ena
sidan och storleken av studiebidrag och stipendier å den andra påverkats
av successivt ändrade ekonomiska förhållanden. Det torde enligt utskottets
mening kunna förutsättas, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på den nu angivna frågan ävensom att Kungl. Maj:t vid den tidpunkt,
som kan befinnas lämplig, framlägger erforderliga förslag för riksdagen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om ändrade grunder för studiebidrag
åt dagligen resande elever och avstyrker förty bifall till de i
motionerna 1:256 och 11:418 samt 1:421 och 11:513 framställda yrkandena
om ändringar i dessa grunder ävensom till det i sistnämnda båda
motioner framställda yrkandet om eu av de föreslagna ändrade grunderna
föranledd anslagshöjning. Med hänsyn till vad ovan anförts om förliållan
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
det mellan studiekostnader och studiehjälp anser sig utskottet ej heller böra
biträda det i motionerna I: 256 och II: 418 framställda förslaget om eu särskild
framställning till Kungl. Maj:t om utredning i fråga om storleken
av stipendier och studiebidrag samt om förslag i ämnet till 1957 års riksdag''.
Mot Kungl. Maj:ts förslag till den del det icke närmare berörts ovan
har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför
bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i dess
helhet och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 256 och II: 418 samt
1:421 och II: 513 — sistnämnda båda motioner såvitt
här är i fråga —
a) godkänna av departementschefen angivna ändrade
grunderna för studiebidrag åt elever vid vissa läroanstalter,
b) till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk in. fl. läroanstalter för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 20 200 000 kronor.
29:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor med kombinerad undervisning. Kungl. Maj:t har
(punkt 233, s. 547—549) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för budgetåret
1956/57 må till stipendier, som under denna punkt avses, utdelas
högst 95 000 kronor, dels till Stipendier för studier genom korrespondens
och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Kristiansson in. fl. (I: 253) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Västervik in. fl. (II: 432), i vilka hemställts,
att riksdagen enligt studiehjälpsnämndens i statsverkspropositionen refererade
förslag måtte besluta höjning av de ur förevarande anslag utgående
stipendierna, innebärande
I. beträffande korrespondensstudierna
a) en höjning från högst 250 till högst 300 kronor av det årliga stipendiebeloppet,
b) ett fastställande av det antal stipendier, som må utgå till varje stipendiat,
till fyra vid studier för realexamen och fem vid studier för studentexamen
och
c) införande i stället för det förhöjda belopp av 450 kronor, som nu må
utgå vid deltagande i preparandkurs under sista studieåret, av ett engångsstipendium
(utöver årsstipendierna) av 600 kronor för deltagande i dylik
kurs,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
29
II. beträffande studierna vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning
eu höjning från högst 350 till 450 kronor av det årliga stipendiebeloppet,
samt att riksdagen måtte medgiva, att för budgetåret 1956/57 må till
stipendier, som under denna punkt avses, utdelas högst 125 000 kronor;
dels ock de två under närmast föregående punkt angivna, likalydande
motionerna I: 421 och II: 513, i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte med godtagande av studiehjälpsnämndens förslag i fråga
om anslagsbeloppets storlek dels medgiva, att för budgetåret 1956/57 må
till stipendier som under denna punkt avses utdelas högst 125 000 kronor,
dels till Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor
med kombinerad undervisning för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 80 000 kronor.
Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen 1953:530) må
stipendium under de första åren av studierna utgå med högst 250 kronor
för läsår åt elev, som bedriver enskilda studier genom korrespondens för
realexamen eller studentexamen, och med högst 350 kronor åt elev vid enskild
skola med förenad korrespondens- och muntlig undervisning. För
sista studieåret må dock stipendium utgå med högst 450 kronor till elev,
som deltagit eller deltager i preparandkurs, anordnad vid korrespondensinstitut.
Studiehjälpsnämnden har föreslagit vissa höjningar av stipendiebeloppen
ävensom vissa ändringar i övrigt i stipendiebestämmelserna. Nämndens
förslag i denna del torde icke närmare behöva angivas, då det helt överensstämmer
med de i motionerna I: 253 och II: 432 framställda yrkandena om
höjda stipendiebelopp in. m. Nämnden har vidare föreslagit anvisande
för nästa budgetår av ett anslag av 150 000 kronor samt fastställande till
125 000 kronor av det belopp, som bör få utdelas under budgetåret.
Departementschefen har erinrat, att ifrågavarande stipendiebelopp höjdes
så sent som 1953, men samtidigt uttalat, att det oaktat vissa skäl otvivelaktigt
kan anföras för en ytterligare höjning. Med hänsyn till den återhållsamhet
beträffande förslag till utgiftsökningar, som i nuvarande läge
är nödvändig, har han emellertid ansett sig icke böra tillstyrka nämndens
förslag om höjning av stipendiebeloppen och om införande av ett särskilt
stipendium för deltagande i preparandkurs. Däremot har departementschefen
biträtt förslaget om fastställande av det antal stipendier, som må utgå
till varje stipendiat.
Till stöd för de i motionerna 1:253 och II: 432 framförda yrkandena om
ändring av stipendiebestämmelserna uttalas, att starka sociala skäl talar
för en höjning av stipendiebeloppen. De som läser per korrespondens bekostar
sina studier med egna medel, vilket ofta innebär eu väsentlig uppoffring
för dem; de utför vanligen samtidigt produktivt arbete. Jämfört
med elever i vanliga undervisningsanstalter är de klart missgynnade.
30
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
De i motionerna I: 421 och II: 513 framställda yrkandena synes innebära,
att motionärerna ansluter sig icke blott till studiehjälpsnämndens förslag
i fråga om storleken av det totala belopp, som bör få utdelas under nästkommande
budgetår, utan även till nämndens förslag om ändringar i stipendiebestämmelserna.
I fråga om medelsanvisningen för nästa budgetår
innebär motionärernas yrkande däremot en sänkning med 70 000 kronor
i förhållande till det belopp studiehjälpsnämnden ansett erforderligt, men
å andra sidan en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 30 000
kronor. I motionerna uttalas, att det är ett rättvisekrav, att bestående
ekonomiska olikheter mellan olika studievägar avlägsnas samt att studiehjälpsnämndens
förslag om ändringar i stipendiebestännnelserna är ett
minimiprogram.
Utskottet. De i motionerna I: 253 och II: 432 samt I: 421 och II: 513
framställda yrkandena innebära, såvitt gäller stipendiebestämmelsema,
bifall till de av studiehjälpsnämnden föreslagna ändringarna, av vilka departementschefen
ansett sig böra förorda endast den, som avser fastställande
av antalet stipendier för student- och realexamina. Enligt utskottets
mening tala mycket starka skäl för en förbättring av studiehjälpen åt det
elevklientel, som här är i fråga. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t
efter närmare överväganden av vilka förbättringar, som kunna vara erforderliga
och möjliga, för riksdagen framlägger förslag i ämnet. Utskottet
anser sig sålunda icke böra tillstyrka bifall till de i förutnämnda motioner
gjorda yrkandena, att ändring nu skall vidtagas i stipendiegrundema. Vid
sådant förhållande anser sig utskottet icke heller böra ifrågasätta någon
ändring i enlighet med yrkandena i nämnda motioner varken av det av
Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet eller av det belopp, som enligt Kungl.
Maj:ts förslag under nästa budgetår skall få utdelas som stipendier. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionerna I: 253 och II: 432 — såvitt de innebära
avsteg från Kungl. Maj:ts förslag — ävensom till motionerna I: 421
och II: 513, såvitt här är i fråga. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 253 och II: 432, till
den del de innebära avsteg från Kungl. Maj:ts förslag,
samt motionerna 1:421 och II: 513 — såvitt här är
i fråga —
a) medgiva, att för budgetåret 1956/57 må till stipendier,
som under denna punkt avses, utdelas högst 95 000
kronor;
b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
31
30:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 234, s. 549 och 550) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
1 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 380),
i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att till bidrag för inrättande
av skolhem vid högre läroanstalter anvisa ett reservationsanslag på
3 000 000 kronor;
dels ock de två under närmast föregående båda punkter angivna, likalydande
motionerna I: 421 och II: 513, i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts,
att riksdagen måtte med godtagande av i motionerna föreslagen ändring
av anslagets benämning för budgetåret 1956/57 anvisa ett belopp av
3 000 000 kronor med bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva bidrag
inom en medelsram av 5 000 000 kronor, samt att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande behovet av elevhem
på längre sikt.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit anvisande av ett anslag
av 3 000 000 kronor med bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva
bidrag inom en medelsram av 5 000 000 kronor.
Departementschefen har förklarat sig medveten om att ett stort behov
föreligger av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter men ansett sig
icke kunna räkna med att förutsättningar nästa budgetår kommer att föreligga
för en ökning av investeringarna på detta område. Med hänsyn härtill
har han ansett sig endast kunna förorda anvisande av oförändrat anslagsbelopp,
1 200 000 kronor.
I motionen II: 380 anföres i huvudsak följande.
De bristfälliga skolförhållandena på landsbygden medför, att ungdom i
allt högre grad söker sig till städer och andra tätorter, som har gymnasier,
yrkesskolor och högre utbildningsanstalter. I dessa strävanden att skaffa
sig en bättre utbildning möter landsbygdens ungdom emellertid stora svårigheter
jämfört med ungdom, som råkar ha sina. föräldrahem i skolortema.
Det är inte nog med att studiekostnaderna och utgifter för resor in. in. blir
mycket högre för landsbygdsungdomar, som måste vistas långt från hemmet
under lång tid, utan därtill kommer att dessa ungdomar också får
firas med odrägliga bostadsförhållanden. Ja. i många fall blir frågan om
att få tåg på en bostad i skolorten avgörande för vederbörande ungdomars
möjlighet att över huvud taget kunna fortsätta sina studier. Bostadsbristen
i flertalet tätorter har ju nämligen blivit värre år för år. Det finns därför
mycket starka skäl för skolöverstyrelsens förslag om en ökning av anslaget
I ill uppförande av skolhem.
Till stöd för de i motionerna I: J+21 och 11:513 framförda, nu ifrågavarande
yrkandena anföres bland annat följande.
32
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Med anledning av elevhemmens betydelse för landsbygdseleverna anser
vi, att anslaget till statsbidrag för detta ändamål bör höjas till 3 miljoner
kronor men med bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva bidrag inom
en medelsram av 5 miljoner kronor. Med hänsyn till att i ärendet redovisade
fakta ej är tillfyllest för att mäta hela landets behov av elevhem finner
vi att det vore önskvärt, om man kunde få till stånd en noggrannare utredning
av elevhemsfrågan. De elevhem, som för närvarande finns, är enbart
avsedda för högre läroanstalter, men tydligt är, att en fullt utbyggd
enhetsskola i gles- och skogsbygder kan tvinga fram inackordering även för
enhetsskolans högstadieelever, vilket kommer att medföra ett avsevärt ökat
behov av elevhem. Dessutom borde utredningen syfta till att klarlägga den
resande skolungdomens mat- och bostadsförhållanden över huvud taget
samt den lämpligaste utformningen av elevhem beträffande personal och
huvudmannaskap. Slutligen vill vi framhålla, att med hänsyn till att inom
socialdepartementets verksamhetsområde vissa anstalter av ungdomsvårdande
art benämnts skolhem punkten H 234 under åttonde huvudtiteln
i fortsättningen bör benämnas »Elevhem för lärjungar vid högre läroanstalter
m. in.».
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i förevarande
sammanhang anfört, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
alltså de i motionerna II: 380 samt I: 421 och II: 513 gjorda yrkandena
om en höjning av anslaget. Ej heller anser sig utskottet böra biträda de
i sistnämnda båda motioner framställda yrkandena om visst bemyndigande
för Kungl. Maj:t samt om utredning av behovet av elevhem på längre
sikt. Vad angår den i samma båda motioner ifrågasatta ändringen av anslagets
rubrik förutsätter utskottet, att frågan härom överväges av Kungl.
Maj:t vid det kommande budgetarbetet avseende anslagen för 1957/58.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna II: 380 samt 1:421 och
II: 513 — sistnämnda båda motioner såvitt här är i fråga —
till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
31 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 235, s. 551), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 85 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
33
Folkskoleväsendet m. m.
Folkskolinspektionen
32:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 236, s. 552 och 553), vilket innebär en anslagshöjning
med 149 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 1 106 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 511 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 305 900
Summa kronor 1 924 000
b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 924 000 kronor.
33:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 237, s. 553 och 554), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
459 100 kronor.
Skolmåltider
34:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 238, s. 554—556) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sunne och Huss (1:12) och den andra inom andra kammaren
av fröken Löwenhielm m. fl. (II: 25), i vilka yrkats att riksdagen ville besluta
hemställa till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan
ändring i gällande kungörelser, att statsbidraget till skolmåltider till barn
från främmande kommuner måtte utgå med fulla kostnaden för den anordnande
kommunen, dock med högst 1 krona 30 öre per måltid;
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr S
34
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lindblom m. fl. (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 513), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till 1957 års riksdag
rörande förbättrade statsbidrag till skolmåltidsverksamheten;
dels och en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion
(II: 381), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta,
att statsbidrag till anordnande av skolmåltider skall beräknas på ett bidragsunderlag
som utgör kronor 1:05 för varje utspisad måltid; vid bespisningsenhet
er med högst två läraravdelningar skall bidragsunderlaget
dock utgöra kronor 1: 35 per måltid, och för elev från annat skoldistrikt
kronor 1:25 per måltid, samt för s. k. oslofrukost och måltid bestående
av gröt eller välling 50 respektive 30 öre per måltid.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 25, II: 381 och II: 513.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagshöjning med
1 000 000 kronor. Av det äskade beloppet avses liksom för innevarande
budgetår högst 100 000 kronor skola få disponeras för bestridande av kostnader
för arbetsstudier beträffande skolmåltidsverksamheten. Skolöverstyrelsen
har föreslagit en höjning av anslaget med 4 500 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Den verkliga belastningen på detta förslagsanslag har under de
senast förflutna budgetåren ganska väsentligt understigit de anvisade
anslagsbeloppen. Sålunda anvisades för budgetåret 1954/55 34 miljoner
kronor under det att nettoutgiften uppgick till i runt tal endast 24 miljoner
kronor. Den höjning av statsbidragsbeloppen, som skulle ha följt
av det årligen ökande antalet deltagare i skolmåltiderna, synes i stort ha
eliminerats av de förbättrade kommunala skatteunderlagen. För innevarande
budgetår har i avvaktan på ytterligare erfarenheter i fråga om anslagsbelastningen
anvisats 24 miljoner kronor. En viss höjning av detta
belopp torde böra ske till följd av beräknad ökning av deltagarantalet.
På grund av skatteunderlagets stegring och med hänsyn till anslagsbelastningen
under budgetåret 1954/55 synes emellertid höjningen i enlighet med
vad statskontoret förordat kunna begränsas till 1 miljon kronor och anslaget
sålunda uppföras med 25 miljoner kronor. Inom ramen för detta
anslagsbelopp torde överstyrelsen i enlighet med beslut vid 1955 års riksdag
(se prop. 1955: 1, VIII p. 234) böra få disponera ytterligare högst
100 000 kronor för fortsatta arbetsstudier rörande skolmåltidsverksamheten.
Till stöd för det i motionerna 1:12 och 11:25 framställda yrkandet har
anförts i huvudsak följande.
En av de mest betydelsefulla och mest uppskattade sociala förmåner som
under senare år kommit barnfamiljerna till del är de fria skolmåltiderna.
Med beklagande måste man konstatera, att statsbidragsbestämmelsema
är så utformade, att kommunerna tycks bli alltmer obenägna att starta nya
skolbarnsbespisningar.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
35
Vid en jämförelse mellan antalet barn i folkskolorna och antalet barn i
de högre skolorna, som har tillgång till fria skolmåltider, finner man, att i
folkskolorna har 68 procent och i de högre skolorna ej fullt 35 procent
denna förmån. Förhållandet är dessutom mycket olika i olika delar av
landet. Så har t. ex. i folkskolorna inom Västernorrlands län barnbespisning
införts till 100 procent. I samma län finns fyra högre allmänna läroverk,
och intet av dessa kan bjuda sina elever fria skolmåltider.
Ett av skälen varför kommunerna är ovilliga att anordna skolmåltider
vid de högre allmänna läroverken torde vara, att kommunerna ej vill åtaga
sig utgifter för barn från främmande kommuner. Dessa barn är antingen
dagligen resande eller inackorderade. De är nu hänvisade till att äta matsäck
eller att t. ex. äta på en bar. I det senare fallet händer, att de för att
spara pengar ej äter tillräcklig och lämplig mat.
Statsbidraget till måltider för barn från främmande kommuner är nu
högst 85 öre. Om detta höjes till förslagsvis högst 1 krona 30 öre, skulle de
flesta kommuner som är villiga att ordna skolmåltider ej behöva riskera
utgifter för barn från främmande kommuner.
I motionerna 1:1+21 och 11:513 har, såvitt här är i fråga, anförts bland
annat följande.
Tack vare 1946 års riksdagsbeslut har skolmåltidsverksamheten, som
tidigare hade ringa omfattning, alltmer kunnat utvidgas, så att den nu lär
omfatta 695 000 elever, vilket motsvarar omkring 75 procent av alla barn
i skolpliktig ålder, d. v. s. 7—14 år. Detta skulle emellertid också kunna
uttryckas så, att omkring 25 procent av barnen i denna ålder fortfarande
saknar tillgång till denna förmån, som allt fler önskar tillgodogöra sig.
I själva verket är det emellertid mer än en fjärdedel av alla elever i våra
skolor som står utanför, eftersom åtskilliga elever, i synnerhet i läroverk
och yrkesskolor, är mer än 14 år.
Fördelningen är ojämn. Medan i vissa av de norrländska länen anslutningen
för folkskolebarnens del är nära nog 100-procentig, har verksamheten
i Skåne betydligt mindre omfattning. För läroverlcsungdomen och
eleverna i yrkesskolorna har på alltför många orter skolmåltider ännu inte
anordnats.
För de kommunala övervägandena spelar givetvis den fortlöpande relativa
minskningen av statsbidragen en betydande roll. På grund av bidragens
konstruktion minskas statens andel av de totala kostnaderna vid fallande
penningvärde på två vägar. Dels motsvarar ett till visst öretal fixerat
bidragsunderlag i allt mindre grad de verkliga kostnaderna, dels minskas
den procentsats av bidragsunderlaget varmed statsbidrag utgår, efterhand
som inflationen ökar antalet skattekronor. Det är därför angeläget,
att de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets omlade
snarast lägger fram sin utredning i fråga om statsbidragen till skolmåltiderna
i så god tid, att proposition för ökade statsbidrag till skolmåltider
kan föreläggas 1957 års riksdag.
I motionen 11:381 har uttalats bland annat följande.
Statsbidragsbestämmelserna för skolmåltider är så konstruerade att kommunerna
får bära en allt större andel av de sammanlagda kostnaderna ju
mer priserna stiger. I avvaktan på det länge förebådade förslaget om en
allmän översyn av statsbidragsbestämmelserna bör kommunerna nu omedelbart
få åtminstone så mycket kompensation för prisstegringarna att.
bidragsunderlaget för skolmåltider ökas med ungefär 50 procent.
36
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Utskottet. I sitt utlåtande 1955: 56 erinrade utskottet inledningsvis om
att vid det nuvarande statsbidragets tillkomst år 1946 procentsatsen för
statsbidraget avvägdes med utgångspunkt i att normalbidragsprocenten
vid ett »normalskatteunderlag», som år 1946 beräknades till 10 skattekronor
per invånare, skulle utgöra 80 procent, medan kommunandelen skulle
utgöra 20 procent. Till följd av de senaste årens förhöjning av de kommunala
skatteunderlagen hade, framhöll utskottet vidare, den genomsnittliga
procentsatsen för kommunernas andel i kostnaderna för skolmåltiderna
kommit att väsentligt överstiga vad som avsågs med 1946 års beslut. Detta
framginge tydligast av det av departementschefen påvisade förhållandet,
att, medan antalet deltagare i skolmåltiderna under budgetåren 1951/54
ökat med omkring 60 000 årligen, statsbidragsbeloppen under samma
period hållit sig i stort sett konstanta. Kostnadsökningen på grund av det
höjda deltagarantalet hade alltså praktiskt taget helt belastat kommunerna.
Mot bakgrunden härav vore det enligt utskottets mening angeläget
att den pågående omprövningen av ifrågavarande statsbidragsgrunder
slutfördes snarast möjligt samt att Kungl. Maj:t i anslutning därtill för
riksdagen framlade de förslag, som med hänsyn till det statsfinansiella läget
prövades möjliga i syfte att förbättra statsbidraget i riktning mot ett återställande
av den ursprungligen avsedda relationen mellan statens och kommunernas
andelar i kostnaderna för skolmåltidsverksamheten.
Med beklagande konstaterar utskottet, att omprövningen av ifrågavarande
statsbidragsgrunder ännu ej slutförts. I anslutning till vad utskottet
uttalade förra året, vill utskottet ytterligare understryka angelägenheten
av att statsbidraget till skolmåltidsverksamheten förbättras. I frågans
nuvarande läge synes det dock utskottet icke lämpligt att förorda vidtagande
av åtgärder på förevarande område, ägnade att föregripa det
utredningsuppdrag, som åvilar särskilda sakkunniga för översyn av vissa
statsbidrag på skolväsendets område. På grund härav avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 12 och II: 25 samt II: 381, sistnämnda motion
såvitt här är i fråga. I detta sammanhang vill utskottet emellertid med
anledning av de motionsvis framställda yrkandena om höjning av bidraget
för måltid, utspisad till lärjunge, som tillhör annat skoldistrikt, särskilt
framhålla önskvärdheten av att detta bidrag snarast höjes. Enligt utskottets
mening föreligger eljest risk för att skolmåltidsverksamheten icke kommer
att utbyggas i önskvärd utsträckning. Utskottet förordar, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte giva till känna vad utskottet sålunda
rörande statsbidraget till skolmåltidsverksamheten anfört och att
vad i motionerna 1:421 och 11:513, såvitt här är i fråga, påyrkats icke
må föranleda annan riksdagens åtgärd än nyssnämnda i skrivelsen angivna
tillkännagivande.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 25 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
37
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 12 och II: 25 samt II: 381, sistnämnda
motion såvitt här är i fråga, till Bidrag till anordnande
av skolmåltider för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 421 och II: 513, såvitt
här är i fråga, samt av vad utskottet uttalat under förevarande
punkt i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.
35:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 556 och 557), vilket innebär
en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.
Folkskoleväsendet
36 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 240, s. 557—562) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 52 800 000 kronor.
Höjningen beror huvudsakligen på faktorer av automatisk karaktär, främst
den från och med den 1 januari 1955 genomförda lönehöjningen, ökat antal
folk- och småskollärartjänster, ökat antal lärartjänster i kunskaps- och
yrkesämnen inom försöksdistrikten samt ökat antal avdelningar i slöjd och
hushållsgöromål. Till statsbidrag åt svenska skolor i utlandet beräknas en
anslagshöjning med 10 000 kronor, avseende bidrag till en svensk korrespondensrealskola
i Paris.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 500 000 000 kronor.
I detta sammanhang får utskottet fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på att skoldistrikten nu icke torde kunna erhålla statsbidrag till bestridande
av kostnaderna för de bidrag till den allmänna sjukförsäkringen, som
skoldistrikten i egenskap av arbetsgivare ha att utgiva. Allmänna statsbidragsutredningen
har i sitt den 27 januari 1956 avgivna betänkande om
primärkommunala driftbidrag (SOU 1956: 8) föreslagit, att till ett enhetligt
statsbidrag till folkskoleväsendet i allmänhet skola sammanföras vissa
38
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
nu utgående skilda lönebidrag in. m. och utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj:t vid behandlingen av detta förslag till prövning upptager frågan om
statsbidrag till skoldistriktens kostnader för arbetsgivarbidrag till den allmänna
sjukförsäkringen för ifrågavarande lärarpersonal.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 000 kronor.
37:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 562 och 563), vilket innebär en anslagshöjning
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 315 000 kronor.
38:o) Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt elever i försöksdistrikten.
I enlighet md Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 563 och 564), vilket
innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Studiehjälp åt
elever i försöksdistrikten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
39:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 564 och 565),
vilket innebär en anslagshöjning med 71 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 1 591 000 kronor.
40:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
244, s. 565 och 566), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
41 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 245, s. 566), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kronor.
39
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
42 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda s jukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s.
566 och 567), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvardsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kronor.
43 :o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 247, s. 567), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
280 000 kronor.
44 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 567 och 568), vilket innebär
en anslagshöjning med 130 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid folkskolans skolhem för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 1 020 000 kronor.
45:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 249, s. 568 och 569), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär
en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av
skolbarn i skolhem eller enskilda hem för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor;
b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1955/56
förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48
anvisade reservationsanslaget till Folkskolor in. m.: Bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning ma disponeras
intill utgången av budgetåret 1956/57.
46:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250,
40
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
s. 569 och 570), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor.
47:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 251, s. 571)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för nästa budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 9 900 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (II: 381), vari hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. skall utgå med 25 kronor för varje
vid slutet av föregående läsår inskriven lärjunge.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en av ökat antal lärjungar betingad anslagshöjning
med 300 000 kronor.
Utskottet får erinra om att allmänna statsbidragsutredningen i sitt den
27 januari 1956 avgivna betänkande om primärkommunala driftbidrag
(SOU 1956: 8) framlagt förslag avseende bland annat ifrågavarande statsbidrag.
Detta förslag är för närvarande föremål för vederbörlig remissbehandling.
Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till det motionsvis
gjorda yrkandet.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 381, såvitt här är i fråga,
till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker m. m. för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 9 900 000 kronor.
48:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 573 och 574),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
41
49:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 574),
vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.
50:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 575), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
51 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 576), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.
52 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 576—578), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 4 500 000 kronor.
53 :o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 578), vilket innebär en
anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.
54 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
Kungl. Maj:t har (punkt 259, s. 578—580) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt
motion (II: 116), vari hemställts, att riksdagen beträffande bidrag till
Skytteanska skolan måtte besluta att för nyanskaffning av viss utrustning
42
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
vidtaga en höjning av anslaget med 6 700 kronor, motsvarande det av
skolöverstyrelsen tillstyrkta beloppet för nyssnämnda ändamål;
dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt
motion (II: 117), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om utredning, huruvida den Skytteanska donationen
av den 5 november 1643 fortfarande äger bestånd och i vad mån
staten alltjämt bör ekonomiskt svara för Skytteanska skolans drift och underhåll
och att i en blivande utredning minst en representant för Tärna
kommun skall ingå.
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagshöjning med 2 500
kronor. Ett av skolöverstyrelsen under åberopande av bland annat, att vid
inspektion av skolhemmet påfordrats nyanskaffning av sängar med utrustning
och vissa möbler m. m. framlagt förslag om en engångsanvisning av
6 700 kronor till nyanskaffning av viss utrustning har departementschefen
icke biträtt.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Vid anmälan av förevarande anslag för budgetåret 1952/53 (prop.
1952: 1, VIII ht s. 345) fäste jag uppmärksamheten på den oklarhet, som
råder rörande statens ekonomiska ansvar för Skytteanska skolan. Jag förutsatte,
att skolöverstyrelsen, då framställning därnäst gjordes om medelsanvisning
av icke-automatisk karaktär till skolan, till behandling upptog
frågan, om och i vad mån staten alltjämt borde ekonomiskt ansvara för
skolan. Med skrivelse, som inkommit till ecklesiastikdepartementet den
8 oktober 1955, har nu överstyrelsen avgivit utredning angående statens
ekonomiska ansvar för Skytteanska skolan m. m. Ärendet, som bland annat
inrymmer åtskilliga invecklade problem av rent juridisk art, är för närvarande
under remissbehandling. I avvaktan på den slutliga beredningen av
denna fråga är jag icke beredd att biträda överstyrelsens förslag om en
engångsanvisning av 6 700 kronor till nyanskaffning av viss utrustning.
I motionen II: 116 har anförts bland annat följande.
I årets statsverksproposition, bilaga 10, punkt 24, Folkskolor m. m.:
Bidrag till Skytteanska skolan, har skolöverstyrelsen hemställt att för nyanskaffning
av viss utrustning måtte anslås ett belopp för nästa budgetår
av 6 700 kronor.
Under påpekande av att viss oklarhet råder rörande statens ekonomiska
ansvar för Skytteanska skolan har departementschefen »i avvaktan på den
slutliga beredningen av denna fråga» förklarat sig icke beredd att biträda
överstyrelsens förslag om en engångsanvisning av 6 700 kronor till nyanskaffning
av viss utrustning.
Enligt vad styrelsen för Skytteanska skolan uppger äro de nuvarande
sängarna och dessas madrasser i ett sådant skick att de måste omedelbart
utbytas mot nya.
Tf extra läkaren i Tärnaby, doktor Åge Dyrsing, uppger i ett intyg ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
43
färdat den 16 januari i år att såväl sängarna som madrasserna befinna sig
i ett mycket bristfälligt skick. Han anser det högst angeläget att skolbarnen,
som befinna sig i en åldersperiod med snabb tillväxt, få tidsenliga
sovmöjligheter och i första hand nya sängar och madrasser.
När byrådirektören I. Sundin i överstyrelsen under fjolåret besiktigade
skolan, ålades styrelsen att begära anslag för inköp av sängar och madrasser.
Rörande styrelsens framställning om ett anslag av 700 kronor för inköp
av en vedkap torde det vara ett slöseri med statens medel att icke ha tillgång
till en egen vedkap.
Det av skolstyrelsen äskade anslaget för inköp av vissa möbler för en
beräknad kostnad av 1 330 kronor är synnerligen behjärtansvärt.
I barnens sovrum finnas icke några möbler utöver sängarna. Icke en pall
att sitta på eller ett bord för läxböckerna.
Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört har skolöverstyrelsen
framlagt utredning angående statens ekonomiska ansvar för
Skytteanska skolan. Vid sådant förhållande saknas enligt utskottets mening
anledning för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
den utredning, varom yrkande framställts i motionen II: 117. Utskottet,
som erfarit att remissbehandlingen av den av skolöverstyrelsen avgivna
utredningen ännu ej avslutats, förutsätter, att Tärna kommun beredes tillfälle
att avgiva yttrande i ärendet innan frågan upptages till slutlig prövning
och avgörande.
I motionen II: 116 har i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt,
av departementschefen ej biträtt förslag yrkats, att ett belopp av 6 700 kronor
måtte såsom engångsanslag anvisas för nyanskaffning av sängar med
utrustning och vissa möbler samt av en vedkap.
Skolhemmets sängar och sängutrustning samt möbler äro uppenbarligen
i så dåligt skick, att de föreslagna nyanskaffningarna snarast synas böra
komma till stånd. Utskottet, som vill erinra om att dessa nyanskaffningar
påfordrats vid inspektion av skolhemmet, finner det skäligt att bidrag av
statsmedel utgår till ifrågavarande upprustning. Det synes även motiverat,
att medel ställas till skolans förfogande för inköp av en vedkap. Utskottet
finner sig alltså böra tillstyrka bifall till motionen II: 116, men vill särskilt
betona, att utskottet härmed givetvis icke tagit ställning till frågan om statens
ekonomiska ansvar för skolan.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 116 till Folkskolor m. m.: Bidrag
till Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 53 700 kronor;
b) att motionen II: 117 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
44
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
55 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 260, s. 580 och 581), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kronor.
56 :o) Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen.
Kungl. Maj:t har (punkt 261, s. 581—584) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 566 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Sjöström-Bengtssoji och fru Carlqvist (I: 273) och den andra inom
andra kammaren av fröken Karlsson m. fl. (II: 407), i vilka hemställts att
riksdagen måtte besluta att till fortbildningskurser för lärare rörande röstoch
talrubbningar anvisa ett anslag av 12 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av fröken Äger och fru Andrén väckt
motion (II: 422), vari hemställts, att skolöverstyrelsen ges möjlighet att
till föreståndare vid skolmåltidskurser om en månad respektive sex veckor
utbetala ett arvode av 200 kronor per kurs.
Under förevarande anslagsrubrik har från och med innevarande budgetår
sammanförts medelsanvisningen till anordnande av kurser för lärare
m. fl. befattningshavare inom folkundervisningen. För ändamålet har
för innevarande budgetår anvisats 552 200 kronor, nämligen 45 000 kronor
till kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier, 117 600 kronor till
kurser för utbildande av hjälpklasslärare och särskollärare, 175 000 kronor
till fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor
in. fl. läroanstalter, 11 100 kronor till fortbildningskurs för föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem, 30 000 kronor till
utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, 30 500 kronor till kurser
för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn, 32 000 kronor
till fortbildningskurser i yrkesvägledningsfrågor samt 111 000 kronor till
kurser för utbildande av personal för skolmåltider.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 13 800 kronor,
avser minskning på grund av förefintlig reservation med 11 000 kronor
av medelsanvisningen till kursverksamheten för föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid folkskolans skolhem samt ökning med 7 500
kronor respektive 2 300 kronor av medelsanvisningen till fortbildningskurser
i yrkesvägledningsfrågor och till kurser för utbildande av personal för
skolmåltider ävensom anvisande av 15 000 kronor till kurs för utbildning
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
45
av lärare för hörselskadade barn, motsvarande det belopp som för innevarande
budgetår under anslaget Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet
anvisats till detta ändamål. Av skolöverstyrelsen framställda förslag
bland annat om viss höjning av arvodena åt föreståndare för skolmåltidskurser
samt om medelsanvisning till fortbildningskurs för lärare rörande
röst- och talrubbningar har departementschefen ej biträtt.
Det i motionerna I: 273 och II: 407 framställda yrkandet överensstämmer
med överstyrelsens sistberörda förslag. I motionerna har anförts i
huvudsak följande.
Vikten av att kunna meddela sig med sin omgivning är ju uppenbar,
och det är i allra högsta grad utvecklingshämmande när ett barn på grund
av en eller annan orsak ej har normal talförmåga. I de fall talsvårigheter
kunna avhjälpas bör det ske så snart det är möjligt, och därvidlag har
skolan givetvis också en stor uppgift.
Det går emellertid inte att inom klassens ram tillgodose barn som ha
mera svårartade röst- och talrubbningar, inte minst beroende på att alla
lärare inte ha den specialutbildning som erfordras härför. En försummad
hjälp åt barn med röst- och talrubbningar kan förorsaka svåra psykiska
lidanden, som verka hämmande på dessa ungdomar och göra det svårt för
dem att bli fullgoda medlemmar i samhället.
Under det sista halvseklet har man inom foniatrien kommit fram till
effektivare hjälpmedel mot tal- och röstrubbningar, men alltjämt komma
nya sådana. Det är av synnerlig vikt att lärare med specialutbildning inom
detta område ha tillfälle att genom fortbildningskurser följa med och
tillgodogöra sig resultaten av nya forskningar. Det synes oss vara av synnerligt
stort värde att fortbildningskurser hållas i den utsträckning skolöverstyrelsen
föreslagit.
Till stöd för det i motionen 11:422 framställda yrkandet har anförts
bland annat följande.
Under senare år har skolmåltidsverksamheten växt ut i mycket snabb
takt. Detta har medfört en ökad kursverksamhet vad gäller utbildning av
föreståndarinnor för skolmåltiderna.
För bestridande av kostnaderna för dessa kurser har anvisats medel från
Bidraget till anordnande av skolmåltider. Vad gäller arvodena till föreståndare
vid skolmåltidskurserna är dessa för närvarande orimligt låga. För
kurser om en månad respektive sex veckor utgår för närvarande ett arvode
av 125 respektive 150 kronor per kurs. Det är givet, att man med så blygsamma
belopp inte kan påräkna att vinna intresserade föreståndare för
kursverksamheten. Som föreståndare tjänstgör som regel överlärare, folkskollärare
eller skolkökslärarinna, och då samtidigt kurserna förlagts till
ferietid har självfallet svårigheterna ökat att vinna denna personal för ifrågavarande
arbetsuppgift. Föreståndarna har ansvaret för kursernas ekonomi
samt handlägger vissa organisatoriska frågor, såsom anskaffande av
lokaler, anordnande av studieresor, inkvartering m. m. Vi anser det i hög
grad skäligt, att överstyrelsen med hänsyn till föreståndarnas arbetsuppgifter
får möjlighet att åtminstone ersätta kursföreståndarna med ett arvode
av 200 kronor per kurs. Någon förhöjning av statsbidraget till anordnande
av skolmåltider behöver inte förekomma, utan synes anslagsökningen kunna
rymmas inom anslagsposten.
46
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Ltskottet. I motionerna 1:273 och 11:407 har — liksom i skolöverstyrelsens
anslagsäskanden — hemställts, att för nästa budgetår måtte anvisas
12 000 kronor till en fortbildningskurs för lärare rörande röst- och talrubbningar.
Utskottet — som får erinra om att Kungl. Maj:t i annat sammanhang
i syfte att skapa gynnsammare arbetsbetingelser för specialundervisningen
i folkskolan framlagt förslag rörande bland annat specialundervisning
för barn med röst- och talrubbningar — vill framhålla att en dylik
fortbildningskurs synes vara av stor betydelse. Angelägenheten av att
undervisningen av ifrågavarande barn omhänderhas av härför särskilt utbildade
lärare är uppenbar och efterfrågan på för denna liksom för andra
grenar av specialundervisningen väl kvalificerade lärare torde framdeles
komma att öka. Även om utskottet icke är berett biträda det i motionerna
I: 273 och II: 407 framställda yrkandet, förutsätter utskottet likväl, att
Kungl. Maj:t så snart omständigheterna medger till förnyad prövning
upptager spörsmålet om medelsanvisning till en fortbildningskurs för lärare
rörande röst- och talrubbningar.
Utskottet är icke berett biträda det i motionen II: 422 framställda yrkandet
om höjning av arvodet åt föreståndare vid skolmåltidskurser.
\ ad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 273 och II: 407 ävensom
motionen II: 422 till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter
tillhörande folkundervisningen för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 566 000 kronor.
57:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,
s. 584 och 585), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
58 :o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
263, s. 585), vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.
59:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 264, s. 586 och 587), vilket innebär en anslagshöjning med
84 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
47
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 408 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 8 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 409 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 170 500
Summa kronor 996 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond................ 14 000
Nettoutgift kronor 982 000
b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 982 000 kronor.
60:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 265, s. 588 och 589), vilket innebär en anslagshöjning med
7 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 427 800
kronor.
61 :o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 589 och 590),
vilket innebär en anslagshöjning med 17 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetaret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 70 000 kronor.
62 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 590), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 000 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
63 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268,
s. 591), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer
utskottet •
att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
Folkhögskolor
64:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 269, s.
591—594) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 9 743 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Wolgast och Gustaf Elofsson (I: 264) och den andra inom andra
kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 523), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att från och med budgetåret 1956/57 skall
utga driftbidrag till folkhögskolor i enlighet med de bestämmelser, som
gäller för den lägre lantbruksundervisningens skolor i detta avseende, och
att riksdagen för budgetåret 1956/57 under riksstatens VIII. huvudtitel:
Folkhögskolor måtte anvisa förslagsanslag av 12 643 000 kronor samt att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag till 1957
års riksdag rörande investeringsbidrag till folkhögskolor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Birger Andersson m. fl. (I: 265) och den andra inom andra kammaren
av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund (II: 396), i vilka föreslagits,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t understryka angelägenheten
av att Kungl. Maj:t, såsom framhölls i statsutskottets, av riksdagen
godtagna utlåtande 1955:56 snarast möjligt för riksdagen framlägger
de förslag till ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna, som av frågans
angelägenhetsgrad befinnes påkallade;
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Göran Karlsson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren
av herrar Almgren och Gustafsson i Bogla (II: 400), i vilka föreslagits,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att proposition om
ökat statligt stöd åt folkhögskolorna måtte föreläggas 1957 års riksdag;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sundelin m. fl. (I: 267) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 388), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte besluta, att förslagen i punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12, 18,
19, 22 och 23 i skolkommissionens betänkande »Folkhögskolans ställning
och uppgifter» (SOU 1953: 24, kapitel 11, s. 182—184) genomföras samt
att av kommissionen föreslagna författningsändringar rörande dessa punkter
vidtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
49
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna I: 264, I: 265, II: 388 och II: 400.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 123 000 kronor.
Härav hänför sig 887 000 kronor till automatiska utgiftsökningar. Av återstående
belopp, 236 000 kronor, beräknas för statsbidrag under nästa arbetsår
till ytterligare två folkhögskolor 200 000 kronor och till tredje årskurs
vid ytterligare tre folkhögskolor 36 000 kronor.
Departementschefen har vid anmälan av anslaget inledningsvis erinrat
om det av 1946 års skolkommission avgivna betänkandet med förslag angående
»Folkhögskolans ställning och uppgifter» (SOU 1953:24) samt därvid
anfört följande.
Skolkommissionens förslag åsyftar, såsom jag framhöll vid anmälan av
förevarande anslag för budgetåret 1955/56 (prop. 1955: 1, VIII, s. 539),
ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna från statens sida. Ettgenomförande
av förslagen i dessa delar kan, med utgångspunkt i den nuvarande
folkhögskolorganisationen, beräknas medföra en årlig utgiftsökning
för statsverket av sammanlagt närmare 5,4 miljoner kronor, varav
omkring 2,9 miljoner kronor till driftbidrag och 2,5 miljoner kronor till anläggningsbidrag.
Det har vid budgetavvägningen för nästa budgetår icke
befunnits möjligt att inrymma kostnader för ett förhöjt statsbidrag till
folkhögskolans verksamhet. Jag avser alltså icke att för Kungl. Maj:t
framlägga förslag om avlåtande av proposition i ämnet till 1956 års
riksdag.
I motionerna I: 264 och It: 523 har anförts bland annat följande.
För närvarande brottas folkhögskolan med två viktiga problemställningar,
nämligen dels hur den — oberoende av 1950 års skolreform — skall
få ekonomiska möjligheter att förbättra sin undervisning i olika avseenden,
dels hur den i framtiden skall kunna anpassa undervisningen till det kunskapsläge,
som blir rådande bland de blivande folkhögskoleeleverna, när
dessa först genomgått enhetsskolan. Lösningen på det första problemet
är främst beroende av huruvida staten kommer att medverka till ett förbättrande
av folkhögskolornas ekonomiska ställning, lösningen på det
senare bör visserligen vara folkhögskolans egen angelägenhet men den torde
vara omöjlig att genomföra tillfredsställande förrän folkhögskolans ekonomiska
situation blivit väsentligt gynnsammare än den är för ögonblicket.
De möjligheter, som står en huvudman till buds att erhålla medel till
byggnadskostnader varierar kraftigt. Bland de i stort sett fyra grupper
av huvudmän, som förekommer — landsting, riksorganisation (rörelseskola),
lokal organisation med rörelseanknytning samt de rent lokala folkhögskoleföreningarna
— är det landstingen, som har den största möjligheten att
klara sina byggnadskostnader. Däremot lämnar icke landstingen under alla
förhållanden byggnadsbidrag til övriga typer av skolor utan där har statsbidragen
varit av största betydelse. Tyvärr är dessa senare bidrag i sin
nuvarande utformning alltför otillräckliga för att garantera en tillfredsställande
byggnadsstandard, varför många byggnadsföretag måst ställas
på framtiden.
4 — Dihang till riksdagens protokoll 1956. G samt. Nr 8
50
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Det driftsekonomiska läget vid folkhögskolorna bjuder på liknande aspekter
som det byggnadsekonomiska, och det är även här främst de icke landstingsägda
skolorna, som har det svårast.
För vår del vill vi hålla före, att den för ögonblicket mest angelägna frågan
för folkhögskolan är att dess driftsekonomiska svårigheter löses och att
detta lämpligen bör kunna ske genom ett införande av driftbidrag i enlighet
med de av skolkonnnissionen förordade principerna, d. v. s. enligt samma
ordning som gäller driftsbidragen till lantmannaskolorna. Driftsbidragen
kommer även att ijiedverka till att folkhögskolan kan genomföra den
anpassning till enhetsskolan, som enligt vår mening utgör ett livsvillkor
för folkhögskolan.
Till stöd för det i motionerna 1: 265 och II: 396 framställda yrkandet har
bland annat framhållits att i det nya skolsystem som skapats genom enhetsskolans
framväxande hade folkhögskolan sin givna plats. Den skulle icke
som nu i stor utsträckning vore fallet vara en preparandkurs för inträde
i yrkesutbildningskurser utan bli vad namnet utsade, en den vuxna, ickeakademiska
ungdomens högskola för studier och överläggningar i ämnen
som anginge envar vuxen samhällsmedborgare. Genom att enhetsskolan
lagt den nödvändiga kunskapsgrunden kunde denna tanke förverkligas.
Det vore angeläget att folkhögskolan finge tillfälle att i tid förbereda sig
för att fylla sin betydelsefulla uppgift inom den nya skolans ram.
I motionerna 1:266 och II: 4-00 har anförts bland annat följande.
Folkhögskolorna arbetar för närvarande under mycket besvärliga ekonomiska
förhållanden, och det blir svårare för dem för varje år som går att
kunna finansiera sin verksamhet.
Redan nu trängs ungdomarna för att kunna komma in vid folkhögskolorna
och med tanke på de stora årskullar som kommer under de närmaste
åren är det av stor vikt att just folkhögskolorna med sin av alla
omvittnade fostrande gärning får ökat ekonomiskt stöd, som kan möjliggöra
fortsatt gagnande verksamhet.
Skolkommissionen har framhållit att ideella organisationer år efter år
tvingas anslå medel för att kunna upprätthålla folkhögskolorna, en uppgift
som borde åvila samhället.
I motionerna 1: 267 och II: 388 har anförts bland annat följande.
I den snabba expansion, som ägt rum inom praktiskt taget samtliga grenar
av den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten i övrigt under det
senaste decenniet, ha folkhögskolorna tagit aktiv del. De ha i stor utsträckning
bidragit med såväl lokaler som lärarkrafter inom både föreläsnings-
och kursverksamhet och inom studiecirkelarbetet, och deras initiativ
ha verkat befruktande inte minst på den intensiva pedagogiska debatt och
experimentverksamhet, som karakteriserat de senaste årens folkbildningsrörelse.
För folkhögskolorna själva har denna kontakt likaledes verkat stimulerande.
Det är nu angeläget att för denna ömsesidigt gagnande samverkan
mellan folkhögskolorna och det övriga fria folkbildningsarbetet öppnas
vissa organisatoriska möjligheter, som hittills icke stått till buds, men
som skulle kunna bli av synnerligen stor betydelse.
Flera skolors ekonomiska situation är sådan, att de måste lita till insamlingar
och enskilda lotterier. Det kan sättas i fråga om det är välbetänkt
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
51
att på detta sätt låta en betydelsefull skola, som utan tvekan har stora
uppgifter att fylla även i framtidens skolvärld, råka i misär. Skolkommissionen
föreslår såväl drift bidrag som byggnadsbidrag.
Det råder ingen tvekan om att bidrag till skolbyggnaderna för många
skolor är en ytterst angelägen sak. Därest man av statsfinansiella skäl
tvingas välja, torde emellertid driftbidraget böra få prioritet.
Utskottet. I samtliga de i det föregående redovisade motionerna ha framställts
yrkanden om ett förverkligande av 1946 års skolkommissions förslag
om ett ökat statligt stöd åt folkhögskolorna. Utskottet har senast vid fjolårets
riksdag med anledning av motionsvis gjorda framställningar yttrat
sig rörande ifrågavarande problem. I sitt utlåtande 1955: 56 (punkten 46),
underströk utskottet sålunda, att folkhögskolan, om den skulle kunna bibehålla
sin särskilda ställning och pedagogiska egenart, icke finge lämnas
utanför vid den pågående reformverksamheten på skolväsendets område
samt förutsatte, att Kungl. Maj:t snarast möjligt för riksdagen framlade
de förslag till ökat ekonomiskt stöd åt folkhögskolorna, som av frågans
angelägenhetsgrad befunnes påkallade.
Utskottet måste med beklagande konstatera att förslag i ämnet icke
framlagts för innevarande års riksdag. Enligt vad utskottet har sig bekant
har chefen för ecklesiastikdepartementet i en den 11 januari 1956 dagtecknad
skrivelse, med överlämnande av skolkommissionens betänkande
angående folkhögskolans ställning och uppgifter samt däröver avgivna
yttranden, anmodat skolöverstyrelsen att, med beaktande av vad i betänkandet
föreslagits och i nämnda yttranden anförts, ånyo till Kungl. Maj:t
avgiva utlåtande i ärendet och därvid framlägga de förslag, vartill överstyrelsen
kunde finna anledning.
Utskottet förutsätter att nämnda bearbetning färdigställes i så god tid
att Kungl. Maj:t kan för 1957 års riksdag framlägga förslag i ämnet. Utskottet
förordar, att riksdagen med anledning av motionerna I: 265 och
II: 396, I: 266 och II: 400, I: 267 och II: 388, såvitt här är i fråga, samt
I: 264 och II: 523, i vad dessa motioner icke avse medelsanvisning, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet ovan anfört.
På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit anser utskottet
sig böra, med avstyrkande av bifall till motionerna I: 264 och II: 523, i vad
de avse medelsanvisningen, tillstyrka, att förevarande anslag i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av
9 743 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag
å motionerna 1:264 och IT: 523, såvitt de avse medelsanvisning,
till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 743 000 kronor;
52
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
II. med anledning av motionerna 1:264 och II: 523,
dessa motioner såvitt de icke avse medelsanvisning, I: 265
och II: 396, I: 266 och II: 400 samt I: 267 och II: 388, sistnämnda
två motioner såvitt här är i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
65:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 595 och 596), vilket innebär en
anslagshöjning med 7 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.
66:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 596), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 46 500 kronor.
67:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 596 och 597), vilket innebär
en anslagsminskning med 280 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier
åt elever för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 4 340 000 kronor.
68:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 597), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 14 500 kronor.
Abnormundervisningen
69:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl,
Maj:ts förslag (punkt 274, s. 597—602), vilket innebär en anslagshöjning
med 103 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den änd
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
53
ring i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,
som föranledes av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 448 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 15 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 469 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 207 000
Summa kronor 1 140 000
c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kronor.
70:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 602—606), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
355 800 kronor.
71 :o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 606
och 607), vilket innebär en anslagshöjning med 99 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad departementschefen
anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1956/57:
54
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 175 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 9 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. . 416 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134 500
Summa kronor 735 000
c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 735 000 kronor.
72:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 607
och 608), vilket innebär en anslagshöjning med 8 600 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 223 900 kronor.
73 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 608), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 23 100 kronor.
74 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 608), vilket innebär en
anslagshöjning med 6 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 48 000 kronor.
75:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 280, s. 609), vilket innebär en anslagshöjning med 7 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 11 800
kronor.
76:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 281, s. 609 och 610), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
55
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.
77 :o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 610), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker
åt blinda för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
78:o) Skolor för döva: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 283,
s. 611—613) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Ivungl. Maj:t att,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga
den ändring i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes
av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för skolorna för döva, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1956/57, dels ock till Skolor för döva: Avlöningar för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 4 060 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindgren
(I: 271) och den andra inom andra kammaren av herr Lundqyist m. fl.
(II: 395), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om inrättandet
av en yrkeslärartjänst i målning vid skolan för döva i Vänersborg samt
verkställa däremot svarande uppräkning av anslaget till avlöningar vid
skolorna för döva.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 528 000 kronor — avser, förutom vissa automatiska
utgiftsändringar, ordinariesättning av en yrkeslärartjänst i Ce 20
vid Växjöskolan, ändring av en kansliskrivartjänst i Ce 15 vid Vänersborgsskolan
till kontorsskrivartjänst i Ce 19, inrättande av en biträdande
lärartjänst i Ce 17 vid Hiirnösandsskolan samt medelsanvisning till bland
annat en vaktmästartjänst i Cg 10 vid förskolan i Boden, 1 000 kronor för
anställande av extra arbetskraft vid skolan i Broby och likaledes 1 000
kronor för anlitande av jordbruksteknisk expertis vid hemmet å Mogård.
Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om inrättande av cn yrkeslarartjänst
i Cg 17 vid skolan för döva i Vänersborg har icke biträtts av departementschefen
.
Det i motionerna 1: 271 och II: 395 framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelens ovanberörda förslag. I motionerna har anförts
bland annat följande.
Inte minst betydelsefullt är att de döva barnen kan få en yrkesutbild
-
56
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
ning, som mte står den allmänna yrkesundervisningen efter Det gäller
har mte bara utbildningens kvalitet utan i lika hög grad, att de döva ungdomarna
far möjlighet att valja yrke i möjligaste mån; tyvärr måste deras
fysiska handikap alltid medföra att dessa valmöjligheter under alla omständigheter
blir avsevärt mera begränsade än för andra ungdomar.
Vänersborgsskolans styrelse har begärt att vid skolan en målerilinje
skulle mrattas och en arbetslärare i måleriyrket anställas. Detta har motiverats
med att alltflera av ifrågavarande ungdomar önskar utbildning
1 nJa!.eriy.. et* Da lokaler finnes disponibla, skulle inte någon annan kostnad
an lararlön ifragakomma.
TJtslcottet har icke funnit sig berett att biträda det i motionerna I: 271
och II: 395 gjorda yrkandet, men vill med anledning av motionerna framhålla,
att utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på önskvärdheten av att de dövas yrkesutbildning blir mer differentierad
än vad nu är förhållandet.
Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke givit utskottet
anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen ma, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 271 och II: 395,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för skolorna för döva, som
föranledes av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 1 550 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 78 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 064 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 707 000
Summa kronor 4 060 000
c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1956/
57 anvisa ett förslagsanslag av 4 060 000 kronor.
79:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 284, s. 614—616), vilket innebär en anslagsminskning med
17 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Skolor för döva: Omkostnader för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 459 400
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
57
80:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 616), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
81 :o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 286, s. 617) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för nästa budgetår anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. En av skolöverstyrelsen gjord hemställan, att
ur anslaget, i den mån det icke helt erfordras för de fortsättningsskolpliktiga
döva, måtte få utgå stipendier även till äldre döva, i första hand
sådana, som efter avslutad yrkesutbildning erhållit arbetsanställning och
har behov av att vidareutbilda sig, har departementschefen ansett sig icke
kunna tillstyrka.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lindström väckt motion (II: 97), vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts, att riksdagen ville bifalla skolöverstyrelsens förslag om
utvidgad användning av anslaget till vissa fortsättningsskolpliktiga döva.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet, som icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 97, såvitt
här är i fråga, gjorda yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 97, såvitt bär är i fråga,
till Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
döva m. fl. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 8 000 kronor.
82:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 617 och 618), vilket innebär
en anslagsminskning med 35 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande
lärare för döva för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 127 900 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
83:o) Skolor för döva: Utbildningskurs för vårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 618 och 619), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Utbildning skurs
för vårdarinnor för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.
84:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Kungl. Maj:t har
(punkt 289, s. 619—635) föreslagit riksdagen dels att till Skolor för döva:
Engångsanskaffning av utrustning m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 38 000 kronor, dels ock att godkänna av departementschefen
förordade ändrade grunder för statsbidrag till förskolor och
skolhem för döva barn, att tillämpas från och med redovisningsåret 1956/57,
samt att till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av det förstnämnda anslaget
med 10 000 kronor samt en automatisk höjning av det sistnämnda anslaget
med 25 000 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen anmält nedannämnda betänkande.
Av departementschefens redogörelse inhämtas huvudsakligen
följande.
Den 28 september 1951 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa utredning av
frågan om utnyttjande av de nya vetenskapliga rönen på audiologiens och
audiometriens område i vården av döva barn.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 1 oktober 1951 undervisningsrådet
Hildur Nygren såsom sakkunnig.
Den sakkunnige — som arbetat under namnet utredningen rörande de
nya vetenskapliga rönen på audiologiens och audiometriens område i vården
av döva barn — har i maj 1955 avgivit betänkandet »Det döva barnets
språk- och talutveckling» (SOU 1955:20).
Över betänkandet har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, efter
hörande av statens folkskolinspektörer och folkskolestyrelserna i de landstingsfria
städerna, samt av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret,
svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska otolaryngologförbundet,
svenska dövstumlärarsällskapet, riksförbundet döva
barns målsmän och hörselfrämjandet.
Utredningen lämnar i betänkandet en ingående redogörelse för de nya
rönen på audiologiens och audiometriens område rörande vården av döva
barn och behandlar ett flertal för vården och undervisningen av dessa barn
väsentliga frågor, varjämte erfarenheter och uppslag, samlade från olika
håll, diskuteras. Inledningsvis betonas hörselns betydelse för den mänskliga
tillvaron, varjämte viss statistik rörande utbredningen av hörselskador
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
59
bland barn redovisas. Vidare redogöres bland annat för metoder vid behandling
av hörselskadade småbarn och hörselträningens betydelse för
barnens språk- och talutveckling. Därjämte innehåller betänkandet ett
flertal konkreta förslag. Således framlägges förslag rörande bland annat den
föräldrarådgivande verksamheten, hörselprövning av förskolebarn, organisationen
av förskolorna för döva barn, musikundervisning för döva, skolbarnsundersökningar,
specialundervisning för folkskolornas hörselskadade
elever m. m. I detta sammanhang kommer att behandlas de förslag, som
berör åttonde huvudtitelns verksamhetsområde.
Föräldrarnas medverkan vid de döva
småbarnens språktillägiian m. m.
Utredningen framhåller angelägenheten av att föräldrar, skol- och distriktssköterskor,
barnhemsföreståndarinnor in. fl. erhåller tillfredsställande
information rörande det döva barnets speciella problem och de pedagogiska
möjligheterna att hjälpa barnet. Vidare betonas bland annat vikten av att
alla, som handhar barns vård, får uppmärksamheten fäst på att de vanliga
förkylningssjukdomarna kan orsaka hörselskador.
I sådant syfte bör den redan av vissa landsting m. fl. anordnade rådgivningen
och vägledningen för de döva barnens föräldrar med det snaraste
organiseras att omfatta hela landet och i samband därmed intensifieras.
Utredningen understryker, att landstingens hörcentraler och audiologiska
laboratoriet vid karolinska sjukhuset kommer att få betydelsefulla uppgifter
i detta sammanhang. Utredningen föreslår vidare utgivande av två
folders.
1. Folder med råd rörande det döva barnets vård och fostran. I denna
bör ingå en förteckning över samtliga skolor för döva barn samt anvisning
på lämplig litteratur. Foldern bör finnas tillgänglig bl. a. på varje barnavårds-
och hörcentral, hos provinsialläkare, barnläkare och distriktssköterskor,
på barnhem och daghem.
2. Folder som påvisar vikten av att i tid uppmärksamma hörseln hos
barnet och riktar uppmärksamheten på förkylningssjukdomarnas betydelse
i sammanhanget. Foldern bör utdelas till samtliga mödrar genom barnavårdscentralernas
försorg.
Förskolor
Utredningen föreslår,
att landstingen och de landstingsfria städerna ålägges dels att sörja
för inrättande av förskolor för döva småbarn, dels ock att utarbeta och
före utgången av 1956 till Kungl. Maj:t ingiva planer för undervisningen,
att förskolundervisningen göres obligatorisk för döva barn från och med
det kalenderår, under vilket barnet fyller fem år, samt
att statsbidrag till förskolorna skall utgå till byggnads- och driftkostnader
i så nära anslutning som möjligt till vad som gäller för särskolorna.
De barn, som i hemmet ej kan erhålla nödig handledning och hjälp med
språket bör kunna tagas emot vid förskolorna redan vid tre års ålder och
även tidigare. Härtill måste hänsyn tagas vid planeringen och utbygg
-
60
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
naden av förskolorganisationen. Flera smärre skolenheter är att föredraga
framför ett fåtal större, enär barnen ej bör vara placerade alltför långt
från hemmet.
Övergång från förskola till barndomsskola
Förskolebarn med goda hörselrester har efter en tidig hörsel- och talträning
ofta möjlighet att följa undervisningen vid specialskolan i Örebro
för tal- och hörselskadade eller i vid vanliga folkskolor inrättade hörselklasser.
Sådana barn bör uppenbarligen direkt placeras vid specialskolan
eller i hörselklass och ej såsom nu sker beträffande alla döva barn, underkastas
den prövning vid distriktsskola för döva, som avser att klargöra
huruvida överflyttning till annan skola kan ske.
Utredningen föreslår, att en central nämnd anförtros uppdraget att uttaga
barn från förskolorna till specialskolan i Örebro eller till lokala hörselklasser.
I nämnden bör pedagogisk, audiologisk och psykologisk sakkunskap
vara representerad.
I detta sammanhang föreslår utredningen, att den nuvarande arvodesbefattningen
i skolöverstyrelsen som inspektör för dövundervisningen ersättes
med en heltidstjänst som dövundervisningskonsulent i lönegrad
Ce 27.
Skolbarnsundersökningar
Enligt utredningens mening bör snarast möjligt en kontinuerlig hörselprövning
med screening-audiometer genomföras på samtliga skolbarn, varjämte
obligatorisk audiometerprövning bör ske på varje barn, som anmäles
till intagning i hjälpklass eller särskola. Undersökningarna bör som
regel utföras i hörcentralernas regi i samråd med skolläkare och skolans
ledning. Utredningen föreslår, att till landsting och kommuner, som anordnar
skolbarnsundersökningar, skall utgå statsbidrag med 50 procent av
kostnaderna. På grund av bristande resurser torde till en början ej finnas
möjlighet att tillförsäkra varje barn mer än en rutinundersökning under
skoltiden och rätten till statsbidrag bör därför för närvarande ej förbindas
med villkor om vissa intervaller mellan undersökningarna.
Specialundervisning för folkskolornas
hörselskadade elever
Utredningens framhåller, att det är många elever, som är i behov av
placering i särskilda hörselklasser, men att endast ett ringa antal större
orter har tillräckligt elevunderlag för inrättande av sådana klasser. Utredningen
förordar därför, att flera skoldistrikt gemensamt inrättar hörselklasser.
Dessa klasser bör ej inräknas i kvoten för specialklasser. Såväl inackorderingsbidrag
som skolskjutsbidrag förutsättes komma att utgå enligt
vanliga grunder.
För undervisningen i hörselklass bör anlitas utbildade dövlärare. Tills
vidare bör emellertid till följd av bristen på dövlärare även sådana folkskollärare,
som genomgått den å Manilla anordnade kortare kursen för
lärare för hörselskadade barn, förklaras kompetenta att ombesörja undervisningen.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
61
Tekniska hjälpmedel m. m.
Utredningen föreslår anvisande av dels 1 200 kronor för anskaffande av
en xylofon till var och en av de fem barndomsskolorna och förskolan i Boden,
dels 27 000 kronor för anskaffande av ljudfilmsapparater till samtliga
nio dövskolor.
Utredningen pekar på de goda resultat, som i Holland nåtts genom musikundervisning
för döva barn, och anser det angeläget, att även vid de
svenska skolorna skapas förutsättningar för barnen att uppleva musik. I
sådant syfte föreslås som en första åtgärd anskaffande av nämnda xylofoner.
Ljudfilmens betydelse för de döva barnens språk och talutveckling betonas.
Slutligen framlägger utredningen ett förslag avseende utrustning
av vissa föreläsningssalar med ljudförstärkare.
Enligt utredningen bör förstärkaranläggning installeras i föreläsningssalarna
vid universitet och högskolor, så snart en studerande anmäler, att
han måste använda hörapparat. Teleslinga bör installeras i varje föreläsningssal
eller åtminstone i de mest använda salarna, under det att förstärkaren
förutsättes kunna vid behov flyttas från en sal till en annan.
Beträffande de remissyttranden, som avgivits över sakkunnigbetänkandet,
hänvisas till statsrådsprotokollet.
Skolöverstyrelsen föreslår i sina ordinarie anslagsäskanden för nästa
budgetår, att reservationsanslaget till skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m. in. uppföres med ett belopp av 25 000 kronor, avsett att
disponeras på följande sätt.
1. Diverse undervisningsmateriel ............................ 10 000
2. Maskinell utrustning av skomakarverkstaden vid skolan i
Härnösand ............................................ 7 688
3. Inventarier till expeditionen vid skolorna i Vänersborg...... 2 000
4. Filmapparat till skolorna i Vänersborg.................... 3 000
5. Oförutsedda kostnader .................... 2 312
Summa kronor 25 000
Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.
Beträffande skolornas förråd av undervisningsmateriel såsom filmband,
planscher, kartor och dylikt har överstyrelsen vid upprepade tillfällen påtalat,
att dessa företer stora brister. Då medel för övrig dyrbar utrustning
ej i år behöver beräknas, anser överstyrelsen tiden vara inne att i viss utsträckning
avhjälpa dessa brister. För ändamålet föreslår överstyrelsen ett
belopp av 10 000 kronor.
Styrelsen för skolan i Härnösand begär medel till maskinell utrustning
av skomakarverkstaden med 7 688 kronor samt styrelsen för skolorna i
Vänersborg 2 000 kronor till nyanskaffning av inventarier å expeditionen
och dessutom utan angivande av summan, medel till inköp av ny filmapparat.
Inspektören anser det ofrånkomligt att nu anslå medel till maskinell
utrustning av skomakarverkstaden. Överstyrelsen är av samma
mening. Expeditionslokalerna vid vänersborgsskolorna har länge varit i
behov av upprustning. Överstyrelsen anser det begärda beloppet skäligt och
62
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
förordar denna medelsanvisning. Då filmapparaten vid samma skolor är
försliten, är det nödvändigt att anskaffa en ny. Överstyrelsen föreslår, att
3 000 kronor ställes till förfogande för inköp av en ljudfilmsapparat.
Departementschefen, som ansett lämpligt att på grundval av utredningen
förelägga riksdagen förslag om ett ökat statligt stöd åt de döva barnen,
såvitt avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, har anfört
bland annat följande.
Jag kan helt ansluta mig till vad utredningen anfört om en intensifierad
föräldrarådgivande verksamhet och om vikten av att samtliga skol- och
distriktssköterskor, sköterskor vid barnavårdscentraler, barnhems- och daghemsföreståndarinnor
m. fl. erhåller kännedom om dövhetens problem och
om de pedagogiska möjligheterna att hjälpa barnet. Landstingens hörcentraler
bör kunna omhänderha en stor del av den lokalt och regionalt
organiserade rådgivningsverksamheten.
Jag biträder också utredningens förslag om att av statsmedel bekostas
utgivandet av två folders, avsedda den ena att vara tillgänglig bland annat
på varje barnavårds- och hörcentral, hos provinsialläkare, barnläkare och
distriktssköterskor och på barnhem och daghem samt den andra att delas
ut till samtliga mödrar genom barnavårdscentralernas försorg. Den senare
foldern bör utdelas jämväl till samtliga lärare. Utgivningen bör omhänderhas
av skolöverstyrelsen i samråd med medicinalstyrelsen och audiologiska
laboratoriet vid karolinska sjukhuset.
Utredningen föreslår, att förskolundervisningen för döva barn göres
obligatorisk från och med det år barnet fyller fem år.
För egen del vill jag framhålla, att jag är fullt övertygad om värdet av
förskolundervisning för döva barn. Jag har emellertid icke blivit övertygad
om att det är riktigt och lämpligt att införa förskolplikt för döva barn.
Redan svårigheten att med hänsyn till graden av hörselnedsättning dra en
gräns mellan förskolpliktiga och icke förskolpliktiga barn talar enligt min
mening mot skolplikt. Men det finns också andra principiella skäl mot ett
skoltvång. Utredningen har själv framhållit familjens betydelse för det
döva barnets utveckling; familjen utgör den viktigaste faktorn i barnets
tidiga omgivning. Familjen måste bära det största ansvaret för barnets
utveckling, för dess vanor och dess framtida inställning till livet och omvärlden.
Med hänsyn härtill och till vad socialstyrelsen anfört om faran
av att samhället alltför mycket avlyfter ansvaret från föräldrarna gentemot
deras handikappade barn samt med beaktande av de av målsmannaförbundet
påpekade riskerna för barnets allmänna personlighetsutveckling
bör enligt min mening förskolundervisningen för döva barn alltjämt grundas
på frivillighet och samförstånd mellan föräldrarna och dem, som omhänderhar
förskolundervisningen.
I likhet med utredningen finner jag emellertid en utbyggnad av förskolorganisationen
önskvärd. För att utbyggnaden skall kunna bli rationell
och väl avvägd synes det mig lämpligast, att förskolorganisationen, såsom
på vissa håll redan skett, inlemmas som ett led i den av landstingen och
de landstingsfria städerna bedrivna hörselvården. För denna har riktlinjer
uppdragits i propositionen 1955: 96. Detta bör dock givetvis icke utesluta,
att förskolor liksom hittills upprättas och drives av enskilda organisationer;
i de flesta dylika fall torde vederbörande landsting återfinnas bland de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
G3
ekonomiska garanterna och har därmed möjligheter att verka för en rationell
utformning av verksamheten. Jag vill i detta sammanhang understryka
vikten av ett intimt samarbete mellan landstingen och de övriga organ,
som kan stå som huvudmän för förskolorna. Samverkan är angelägen såväl
med hänsyn till planeringen av förskolorganisationens omfattning och utformning
som för att i övrigt nå ett framgångsrikt resultat i den gemensamma
strävan att skapa gynnsammare betingelser för de döva och hörselskadade
barnen.
Såsom utredningen framhållit bör förskolenheterna vara små, dock ej
mindre än att två lärare kan anställas, varav den ene huvudsakligen bör
bedriva individuell undervisning. Beträffande undervisningens organisation
samt kompetenskrav för lärare m. m. har vissa erfarenheter vunnits
vid den statliga förskolan i Boden, som lämpligen synes kunna tjäna som
förebild eller måttstock i olika hänseenden. Sistnämnda skola har av organisatoriska
skäl anordnats som internat. Jag vill emellertid här särskilt
understryka vikten av att vid den utbyggnad av förskolorganisationen,
som bör komma till stånd, nya skolor i möjligaste mån anordnas som externatskolor,
där så kan ske helst med anknytning till barnträdgårdar för
hörande barn. Detta synes angeläget såväl med hänsyn till föräldrarna och
barnen som med beaktande av kostnaderna för undervisningen.
I statsbidragsfrågan har utredningen föreslagit införande av ett statsbidragssystem,
som så nära som möjligt ansluter till vad som nu gäller för
särskolorna. Detta innebär i huvudsak anläggningsbidrag med 12 000
kronor per internatplats och högst 9 000 kronor per externatplats, lönekostnadsbidrag
med 95 procent av avlöningskostnaderna samt bidrag till
övriga driftkostnader med 1 200 kronor per internatplats och 200 kronor
per externatplats. Statsverkets utgift för lönekostnadsbidrag och bidrag till
övriga driftkostnader för den nuvarande förskolorganisationen enligt utredningsförslaget
har av skolöverstyrelsen beräknats till sammanlagt 397 000
kronor. Till jämförelse kan nämnas, att motsvarande kostnader enligt nu
gällande bidragssystem kan beräknas till ungefär 272 000 kronor.
Jag är ense med utredningen om att staten i större utsträckning än för
närvarande bör ekonomiskt stödja förskolundervisningen. Jag kan emellertid
icke tillstyrka den av utredningen förordade utformningen av statsbidragssystemet
.
Jag har i det föregående uttalat mig för en utbyggnad med små skolenheter,
helst av externatkaraktär. Från investeringssynpunkt är det angeläget,
att detta sker med så enkla medel som möjligt. Det synes mig ej påkallat,
att staten ekonomiskt direkt stimulerar till ökat särskilt byggande
för ändamålet. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra tillstyrka införande
av det ifrågasatta anläggningsbidraget.
Beträffande driftbidraget innebär utredningsförslaget en uppdelning på
bidrag till lönekostnader och bidrag till övriga driftkostnader. Fn förutsättning
för införande av ett särskilt lönekostnadsbidrag är, att föresi åndaroch
lärarpersonalens avlönings- och anställningsförhållanden regleras av
staten. Jag är emellertid icke beredd att föreslå en statlig lönereglering för
denna personal. Statsbidraget bör därför även i fortsättningen utgå som ett
allmänt bidrag till driften av förskolorna. Detta bidrag bör skäligen avvägas
så, att (let ger i huvudsak samma ekonomiska effekt som det driftbidrag
särskolorna nu åtnjuter. Jag förordar, att det nuvarande årliga
64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
driftbidraget till förskolorna för döva höjes från 1 200 kronor till 2 000
kronor för varje barn, som åtnjuter externatundervisning, och från 2 400
kronor till 3 000 kronor för varje barn, som för undervisningen är intaget
i skolhem eller genom förskolans försorg och på dess bekostnad åtnjuter
vård och underhåll. För den nuvarande förskolorganisationen innebär detta
en statsbidragshöjning med ungefär 40 procent, från i runt tal 275 000
kronor till 380 000 kronor. Bidragsförhöjningen bör gälla från och med
redovisningsåret 1956/57. Då bidraget liksom hittills bör utbetalas i efterskott,
påverkas medelsbehovet under bidragsanslaget först från och med
budgetåret 1957/58.
Uttagningen av barn från förskolorna till specialskolan i Örebro eller till
lokala hörselklasser bör tills vidare kunna ombesörjas av skolöverstyrelsen
med biträde av erforderlig sakkunskap. Jag räknar därför ej med inrättande
av en särskild nämnd för detta ändamål.
Jag delar helt utredningens uppfattning om behovet av en befattningshavare,
som till förskolorna kan förmedla nya rön på dövpedagogikens
område och biträda föräldrar till döva barn "med råd och upplysningar.
Denne befattningshavare bör också i övrigt bistå huvudmännen för förskolorna
i planeringsfrågor och dylikt. Det synes mig även lämpligt att
utövandet av skolöverstyrelsens inseende över de statliga dövskolorna lägges
mera på denna typ av verksamhet än vad den nuvarande deltidsbefattningen
i överstyrelsen såsom inspektör för dövundervisningen möjliggör.
Jag biträder därför utredningens förslag om förändring av inspektörsbefattningen
till en befattning som dövundervisningskonsulent med heltidstjänstgöring.
Jag har vid anmälan av skolöverstyrelsens avlöningsanslag beräknat
medel för detta ändamål.
Skolbarnsundersökningar med screeningaudiometer synes lämpligen böra
ske redan i samband med hälsokortets uppläggande. Med hänsyn till den
i förhållande till antalet landsting och primärkommuner mycket begränsade
kostnaden för undersökningarna anser jag mig kunna utgå från att
dessa kommer till stånd utan att statsbidragssystemet för folkskolan nu
ytterligare kompliceras genom ett nytt statsbidrag av förhållandevis ringa
ekonomisk betydelse för landstingen och de olika skoldistrikten. Jag avstyrker
alltså, att ett särskilt statsbidrag införes för detta ändamål.
Utredningen förordar beträffande specialundervisning för hörselskadade
elever i folkskolan, att flera skoldistrikt gemensamt inrättar hörselklasser.
Jag har i tidigare sammanhang (prop. 1954: 1, VIII s. 446) uttalat mig för
interkommunalt samarbete i detta avseende och jag vill endast ånyo betona
önskvärdheten av att kommunerna samarbetar på detta område. Utredningen
förutsätter, att inackorderingsbidrag och skolskjutsbidrag kommer
att utgå enligt vanliga statsbidragsgrunder. Jag finner mig i anledning
härav böra framhålla, att detta torde följa redan av nu gällande statsbidragsbestämmelser.
Skulle någon mindre justering av dessa visa sig
erforderlig för den av utredningen åsyftade anordningen, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta härom. Med hänsyn till att frågan
om specialklasser och specialundervisning in. m. för närvarande är föremål
för särskild utredning, anser jag mig icke nu böra taga ställning till frågorna
om hörselklassemas inräknande i kvoten för specialklasser och om
lärarkompetensen för undervisning i hörselklass.
I detta sammanhang vill jag av bland annat stat sbidrags tekniska skäl
förorda att — därest riksdagen ej riktar någon erinran däremot — det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
(i5
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter särskild prövning och utan
hinder av gällande statsbidragsgrunder besluta om statsbidrag till inackordering
av barn, som på grund av hörselskada, röst- och talrubbning, synsvaghet
eller dylikt måste såsom ett led i undervisningen för särskild vård
tillfälligt vistas utanför skoldistrikt (vid hörcentral, ögonklinik eller dylikt).
Statsbidraget bör liksom det vanliga inackorderingsbidraget utgå med 80
procent av skoldistriktets verkliga kostnader för inackorderingen. För
varje ifrågakommande elev synes dock bidrag böra få utgå för högst två
månader per läsår och med högst 250 kronor för läsår räknat.
I anslutning till utredningens förslag förordar jag medelsanvisning för
inköp av xylofoner och ljudfilmsapparater till dövskolorna. Utredningens
förslag om installation i föreläsningssalar av s. k. teleslinga anser jag i och
för sig beaktansvärt. Det torde dock ej finnas anledning att närmare ta
ställning till denna fråga i förevarande sammanhang.
Utskottet vill understryka departementschefens uttalande om betydelsen
av ökad förståelse för de problem, som sammanhänga med dövhet och
hörselskador hos barn, och betydelsen av ökade insikter om vilka åtgärder,
som kunna vidtagas för att eliminera och motverka dessa allvarliga hinder
i barnens utveckling.
Departementschefen har ansett att en intensifierad rådgivningsverksamhet
lokalt och regionalt bör komma till stånd och att för ändamålet av
statsmedel bekostas utgivningen av två folders, avsedda den ena att vara
tillgänglig bland annat på varje barnavårds- och hörcentral, hos provinsialläkare,
barnläkare och distriktssköterskor samt på barnhem och daghem,
den andra att delas ut till samtliga mödrar genom barnavårdscentralernas
försorg.
Enligt utredningens förslag skulle förskolundervisningen för döva barn
göras obligatorisk från och med det år barnet fyller fem år. Departementschefen
har för sin del på anförda skäl funnit att denna undervisning alltjämt
bör grundas på frivillighet och samförstånd mellan föräldrarna och
dem, som omhänderha undervisningen. Samtidigt har departementschefen
förordat, att staten i större utsträckning än för närvarande ekonomiskt
stödjer förskoleorganisationen. Sålunda föreslår han att ett allmänt driftbidrag
skall tillkomma förskolorna med i huvudsak samma ekonomiska
effekt, som det för särskolorna nu utgående. Departementschefen har uttalat
sig för en utbyggnad med små skolenheter, helst av externatkaraktär. Enligt
departementschefen är det från investeringssynpunkt angeläget, att detta
sker med så enkla medel som möjligt. Departementschefen anser det icke
påkallat, att. staten ekonomiskt direkt stimulerar till ökat särskilt byggande
för ändamålet. Med hänsyn härtill anser han sig icke böra tillstyrka — såsom
utredningen föreslagit — införande av ett anläggningsbidrag.
Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag i nu angivna hänseenden
och har icke något att erinra mot de av departementschefen föreslagna
grunderna för driftbidragets utanordnande. Utskottet förutsätter
5 — Bihang till riksdagens protokoll 19 GG. G samt. Nr S
66
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
härvid, att genom de åtgärder, departementschefen angivit, de döva eller
hörselskadade barn, som böra erhålla förskolundervisning, på frivillighetens
väg också beredas tillfälle därtill samt att tillräckligt antal platser i förskolorna
komma att stå till buds för ändamålet. Skulle antalet dylika platser
komma att visa sig otillräckligt, torde Kungl. Maj:t böra taga de vid
ett sådant läge uppkommande problemen under särskilt övervägande.
Vidkommande förskolebarnens möjligheter att övergå till specialskolan
i Örebro eller till vid vanliga folkskolor inrättade hörselklasser vill utskottet
i förevaraende sammanhang fästa särskild uppmärksamhet vid den stora
platsbrist, som för närvarande synes råda vid nämnda specialskola. Detta
förhållande torde enligt utskottets mening böra närmare beaktas och anordningar
vidtagas i syfte att bereda barn, som ha behov av den vid specialskolan
i Örebro meddelade formen av undervisning, möjlighet att därstädes
eller på annat håll erhålla dylik utbildning.
Mot vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har utskottet
icke funnit anledning till erinran eller uttalande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I. till Skolor för döva: Engångsansltaffning av utrustning
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 38 000 kronor;
II. a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till förskolor och skolhem för
döva barn, att tillämpas från och med redovisningsåret
1956/57;
b) till Bidrag till förskolor och skolhem för dova barn
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 275 000
kronor.
85 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 635), vilket innebär anvisande av
sannna anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland döva för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
8 000 kronor.
86:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 291, s. 635—638) föreslagit riksdagen dels att godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för kyrkoherdar och konsulenter
för döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1956/57,
dels ock till Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 99 800 kronor.
Departementschefen har med anledning av ett i ämnet av skolöverstyrelsen
framlagt förslag förordat att från och med budgetåret 1957/58 an
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
67
slagsmedel till avlöningar oeh omkostnader för kyrkoherdarna anvisas under
åttonde huvudtitelns avdelning C. Kyrkliga ändamål, dels ock att handläggningen
av frågor rörande dövkonsulentverksamheten överflyttas från
skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen ävensom att medel för denna
verksamhet från och med nämnda budgetår anvisas under femte huvudtiteln.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Håstad och Netzén väckt motion (II: 393), vari hemställts,
att riksdagen ville vidtaga sådan ändring i propositionens förslagrörande
konsulenterna för döva, att ifrågavarande tjänster överflyttas till
socialstyrelsen eller alternativt att ärendet återremitteras till skolöverstyrelsen
för grundligare utredning.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen innebär en automatisk
anslagshöjning med 8 900 kronor.
Departementschefen har beträffande frågan om överflyttning av medelsanvisningen
m. m. för ifrågavarande verksamhet anfört följande.
Skolöverstyrelsens förslag till överflyttning av medelsanvisningen för
den verksamhet, som bedrives av kyrkoherdarna och konsulenterna för
döva, finner jag mig böra tillstyrka. Av praktiska skäl torde emellertid
överflyttningen böra genomföras först från och med budgetåret 1957/58.
Jag förordar sålunda, att anslagsmedel till avlöning och omkostnader
för kyrkoherdarna från och med budgetåret 1957/58 anvisas under
åttonde huvudtitelns avdelning C. Kyrkliga ändamål. Det torde böra
ankomma på vederbörande domkapitel att framdeles äska medel för ändamålet.
Efter samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag
vidare — utan att därmed åsyfta någon ändring i huvudgrunderna för denna
konsulentorganisations arbetsuppgifter — att handläggningen av frågor
rörande dövkonsulentverksamheten från och med budgetåret 1957/58 överflyttas
från skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen samt att medel
för verksamheten från och med nämnda budgetår anvisas under femte
huvudtiteln.
I motionen II: 393 har anförts bland annat följande.
Skolöverstyrelsens förslag att konsulentverksamheten för döva skall
överflyttas från överstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen har framlagts
utan att överstyrelsen eller Kungl. Maj:t på något sätt rådgjort med de
fem konsulenter, som sedan sjutton år bedrivit ifrågavarande verksamhet
och som sålunda måste anses besitta ingående sakkunskap i ärendet.
Konsulenterna har på grund av ingående personkännedom om sitt klientel
kunnat utan tidsödande utredningar lämna arbetsgivare sakliga och tillförlitliga
upplysningar om en arbetssökande döv. Genom sin självständiga
ställning har de också effektivt och smidigt kunnat bevaka de dövas anställningsmöjligheter
och härigenom under årens lopp avsevärt lyckats
utvidga deras yrkesvalsmöjligheter. Det samarbete mellan konsulenterna
och arbetsförmedlingsorganen, som ur de dövas synpunkter är önskvärd,
har, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit i sitt remissyttrande över
förslaget, redan etablerats.
68
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Konsulenternas mest omfattande verksamhet gäller emellertid inte den
primärt viktiga arbetsanskaffningen utan består i socialvårdande åtgärder
över huvud taget. De beräknar själva, att omkring 80 procent av arbetet
utgöres av socialvårdsärenden samt rådgivning och stöd i personliga angelägenheter
av skilda slag. Tjänsterna inrättades i avsikt att skänka de dövstumma
ett kontaktorgan för alla de situationer, där de på grund av sitt
lyte ej utan stora svårigheter kan klargöra sina behov och önskningar. När
konsulentorganisationen infördes år 1938, blev skolöverstyrelsen tillsynsmyndighet.
Om en överflyttning nu anses önskvärd, torde de mest vägande
skälen tala för, att denna verksamhet kommer under socialstyrelsens överinseende,
enär arbetsmarknadsstyrelsen ej handlägger socialvårdsärenden
i egentlig mening.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet
understryka departementschefens uttalande, att med överflyttningen av
frågor rörande dövkonsulentverksamheten från skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen
icke åsyftas någon ändring i huvudgrunderna för konsulentorganisationens
arbetsuppgifter. Utskottet vill med skärpa betona
vikten av att den socialvårdande delen av verksamheten genom överflyttningen
icke får i någon mån eftersättas. Under sålunda angivna förutsättningar
saknas enligt utskottets mening anledning att frångå departementschefens
ifrågavarande förslag. Utskottet avstyrker förty bifall till motionen
II: 393, och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 393,
a) godkänna följande avlöningsstat för kyrkoherdar och
konsulenter för döva, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 168 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis .................................. 1 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 42 000
Summa kronor 211 000
Inkomster
Bidrag från kyrkofonden ........
111 200
Nettoutgift kronor 99 800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 6!)
b) till Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
99 800 kronor.
87:o) Kyrkoherdar och konsulenter för döva: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 638), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kyrkoherdar och konsulenter för
döva: Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 35 200 kronor.
88:o) Bidrag till tidning för döva. Kungl. Maj:t har (punkt 293, s.
639) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för nästa budgetår anvisa
ett anslag av 2 000 kronor.
Förevarande anslag utgör bidrag till Sveriges dövas riksförbund för utgivande
av förbundets tidning för döva. Skolöverstyrelsen har med anledning
av en av förbundet gjord framställning föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår måtte höjas med 3 000 kronor till 5 000 kronor. Departementschefen
har förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka en ökning av medelsanvisningen
under anslaget utan har räknat med oförändrat anslagsbelopp.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Lindström väckt motion (II: 97) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts, att riksdagen måtte bevilja en ökning av anslaget till
Dövas tidskrift med av skolöverstyrelsen föreslaget belopp till 5 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till det ifrågavarande
i motionen 11:97 gjorda yrkandet, ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 97, såvitt här är i fråga,
till Bidrag till tidning för döva för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
89:o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 294, s. 639—641), vilket innebär en anslagshöjning med
17 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hör sel främjandet för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 57 000 kronor.
70
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
90:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
320, s. 673—678) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 263 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Osvald (1:105) och den andra inom andra kammaren av fröken
Vinge m. jl. (II: 94), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
statsbidragen till folkbiblioteksväsendet från den 1 januari 1957 fastställes
till högst 14 000 kronor per kommun och år med den av skolöverstyrelsen
föreslagna fördelningen mellan kommunala bibliotek och studiecirkelbibliotek;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Gärde Widemar to. fl. (1:169) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (II: 408), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att under förslagsanslaget Understöd åt folkbiblioteksväsendet uppföres
en särskild post å 41 600 kronor avseende understöd åt bibliotek vid
fångvårdsanstalter;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Hohnqvist och Kristiansson (I: 234) och den andra inom andra
kammaren av herr Netzén m. fl. (II: 429), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till nästa års riksdag
om ett statsbidrag av 50 000 kronor till Malmö stadsbibliotek i och för
uppgiften att fungera som lånecentral för de sydliga och västsvenska länen;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrlién m. fl. (I: 269) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Göteborg to. fl. (II: 384), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte anslå ett belopp av 70 000 kronor till Svenska sjömansbiblioteket
för budgetåret 1956/57, varav 30 000 kronor utan eljest gällande villkor
om visst tillskott från annat håll.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionerna II: 94, II: 384, II: 408 och II: 429.
Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en automatisk höjning med 310 000
kronor av anslagsposten till folk- och studiecirkelbibliotek, dels en likaledes
automatisk höjning med 360 000 kronor av anslagsposten till skolbibliotek,
dels en höjning med 2 400 kronor av anslagsposten till resekostnadsersättning
och traktamente vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek
för att bereda skolbiblioteken samma möjligheter som folkbiblioteken
att anlita lands- och centralbibliotekarierna för biblioteksteknisk vägled
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
71
ning dels ock en höjning med 1 500 kronor av anslagsposten till bibliotekskurser
med hänsyn till ökade resekostnader eller sammanlagt 673 900 kronor.
I enlighet härmed föreslås, att anslaget — som nu är uppfört med
8 588 500 kronor — för nästa budgetår höjes med — för anslagssummans
avrundning — 674 500 kronor till 9 263 000 kronor.
Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena torde få erinras
om följande.
Statsbidragen till folk biblioteksväsendet är för närvarande
maximerade till 10 000 kronor per kommun och år, varvid det kommunala
biblioteket har förmånsrätt till 7 000 kronor och studiecirkelbiblioteken
till 3 000 kronor. Skolöverstyrelsen har föreslagit höjning av nämnda
belopp till 14 000 respektive 10 000 och 4 000 kronor, vilket förslag departementschefen
emellertid förklarat sig icke vara beredd tillstyrka.
Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om upptagande under anslaget
av en ny anslagspost å 41 600 kronor till bibliotek vid fångvårdsanstalter
samt om åläggande för de kommunala biblioteken
att ombesörja biblioteksverksamheten vid fångvårdsanstalterna har departementschefen
ansett sig ej böra biträda.
Skolöverstyrelsen har framlagt förslag om inrättande av tre lånecentraler
— Stockholm, Malmö och Umeå — för tillgodoseende av den
interurbana låneverksamheten folkbiblioteken emellan. Departementschefen
har upplyst, att beredningen av detta ärende icke vore avslutad,
varför medel för ändamålet enligt hans mening icke torde böra anvisas för
nästa budgetår.
Till svenska sjömansbiblioteket utgår nu statsunderstöd
med 45 000 kronor, varav 20 000 kronor utan villkor om tillskott från
annat håll, och återstoden under villkor av minst hälften så stort tillskott
från annat håll. Skolöverstyrelsen har biträtt en av styrelsen för biblioteket
gjord framställning om statsbidrag med 70 000 kronor, varav 30 000 kronor
utan villkor om bidrag från annat håll. Departementschefen har förklarat
sig icke vara beredd tillstyrka förslaget för nästa budgetår.
Till stöd för det i motionerna 1:105 och II: 9Jf framställda yrkandet om
höjning av statsbidraget till folkbiblioteksväsendet, vilket i sak överensstämmer
med skolöverstyrelsens ovanberörda förslag, har anförts bland
annat följande.
Folkbiblioteksväsendet har under det sista decenniet genomgått en
ytterst markant utveckling, som för de kommunala bibliotekens del kan
avläsas i en nära fördubblad utlåning (1945: 10,6 miljoner, 1954: 19,5 miljoner),
i starkt ökade lokala bidrag (1945: 4,7 miljoner, 1954: 20,5 miljoner)
och i ett kraftigt tillskott av nya bibliotekslokaler. Inte minst påtaglig
har utvecklingen varit på landsbygden, gynnad av de ökade resurser som
kommunsammanslagningen medfört. Under den senaste femårsperioden
har utlåningen i städerna ökat med 55 procent men på landsbygden med
72
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
icke mindre än 90 procent. De kommunala anslagen till biblioteken har
under samma period ökat i städerna med 100 procent och på landsbygden
med inte mindre än 322 procent.
Utvecklingen på landsbygden har stimulerats av statsbidragsbestämmelserna,
som är så utformade, att varje ökning av de lokala bidragen medför
ökat statsbidrag. Detta senare sker dock endast intill en viss gräns. För
statsbidragen finns ett fastställt maximum om 10 000 kronor. Då detta
maximum bestämdes för 25 år sedan, var penningvärdet och utvecklingen
på biblioteksväsendets område sådant att endast ytterst få bibliotek var
berättigade till det maximala bidraget. I dag är förhållandet ett helt annat.
Maximigränsens bibehållande betyder, att statsbidragens stimulerande inflytande
går förlorat för allt flera bibliotek. Det är fara värt, att den glädjande
utvecklingen på biblioteksväsendets område hejdas, framför allt
på landsbygden, om inga åtgärder vidtages för maximigränsens höjning.
På lång sikt är det angeläget att gränsen helt borttages eller ersättes av
en gräns, som tar hänsyn till kommunens storlek och behov. För dagen
måste en höjning av maximigränsen betraktas som en nödvändig reform.
Statsbidraget för ett kalenderår utbetalas under senare delen av året.
Ett ökat öppethållande av biblioteken är en angelägenhet av vikt, det är
framför allt önskvärt med ett utsträckt öppethållande på kvällarna, inte
minst med tanke på ungdomen. En utbyggnad av bibliotekens verksamhet
bland ungdom över skolåldern framstår därvid som särskilt angelägen.
Det i motionerna 1:169 och 11:408 framställda yrkandet överensstämmer
med skolöverstyrelsens äskande beträffande understöd åt bibliotek vid
fångvårdsanstalter. I motionerna har bland annat framhållits, att frågan
om en förbättrad biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstaltema vore angelägen.
Ökningen av antalet intagna vid fångvårdsanstaltema motiverade
omedelbara åtgärder. Särskilt den kroniska överbeläggningen påkallade
dessa; överbeläggningen innebure för internerna påfrestningar inte endast
av fysisk utan också av psykisk art.
I motionerna 1:234 och II: 429 angående en lånecentral i Malmö har
anförts i huvudsak följande.
Den låneverksamhet som Malmö stadsbibliotek bedriver inom Malmöhus
län liar utvecklats synnerligen kraftigt under den 25-årsperiod som biblioteket
fungerat som centralbibliotek. Under senare år har biblioteket dessutom
mer och mer anlitats även av bibliotek utom länet, och denna verksamhet
har nu nått en sådan omfattning att den inte kan fortgå utan statsmakternas
stöd. Sedan frågan om inrättande av lånecentraler åter aktualiserats
bland annat genom skolöverstyrelsens petita 1954, ingick Malmö
stads biblioteksnämnd under våren 1955 till stadsfullmäktige i Malmö med
en skrivelse i ärendet, och vid sammanträde den 29 juni 1955 medgav fullmäktige
biblioteket rätt att försöksvis under fem år åtaga sig uppgiften
att fungera som lånecentral för de sydliga och västsvenska länen under
förutsättning av ett årligt statsbidrag av lägst 50 000 kr.
Då alltså för Malmös vidkommande ett stadsfullmäktigebeslut i ärendet
föreligger sedan mer än ett halvår tillbaka och en detaljerad kostnadsberäkning
för lånecentralens verksamhet i samband härmed uppgjorts, anser vi
att en tillräcklig utredning av ärendet åtminstone i vad det avser Malmö
stadsbibliotek åstadkommits.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
73
Det i motionerna 1: 269 och 11: 384 framställda yrkandet om ökat understöd
till svenska sjömansbiblioteket sammanfaller med vederbörande biblioteksstyrelses
och skolöverstyrelsens framställning om anslag för nästa budgetår.
I motionerna har anförts bland annat följande.
Styrelsen för Svenska sjömansbiblioteket har i sina anslagsäskanden
under senare år starkt understrukit de ekonomiska svårigheter, under vilka
biblioteket arbetar. Bibliotekets uppgift är att förse de svenska handelsfartygen
med vandringsbibliotek. Det är organiserat som en stiftelse med en
styrelse, sammansatt av representanter för skolöverstyrelsen, handelsflottans
olika organisationer. Arbetarnas bildningsförbund, Svenska kyrkans
sjömansvårdstyrelse och Sveriges allmänna biblioteksförening. Anda sedan
tillkomsten 1930 åtnjuter biblioteket statsunderstöd, som för närvarande
utgår med 45 000 kronor. Återstoden av för driften behövliga medel erhålles
genom anslag från olika organisationer, kommuner, rederier och enskilda.
Bibliotekets senaste verksamhetsberättelse uppvisar 51 olika bidragsgivare
med bidrag varierande mellan 10 och 7 000 kronor. Mest rör det sig om
mindre belopp; endast 6 bidragsgivare har lämnat bidrag om 1 000 kronor
och däröver. Bland bidragsgivarna befinner sig 20 kommuner.
Biblioteksstyrelsen har på nytt hemställt om ett statsbidrag av 70 000
kronor, varav 30 000 kronor utan eljest gällande villkor om visst tillskott
från annat håll. I framställningen understryker styrelsen, att biblioteket
sedan lång tid tillbaka ej varit i stånd att fylla alla de behov av böcker, som
yppar sig icke minst på grund av det ökade fritidsproblem, som sjöarbetstidslagen
framkallat. Skolöverstyrelsen, som tillstyrkt styrelsens äskande,
har gjort detta främst av principiella skäl, då det måste betecknas som
orättvist, att en verksamhet av denna karaktär skall vara beroende av frivilliga
bidrag i den utsträckning, som det här gäller. Man kan i detta sammanhang
också peka på den av statsmakterna understödda bildningsverksamheten
bland sjömän, vid vilket understöd motsvarande villkor om privata
bidrag till finansiering av verksamheten icke förefinnes. Den av Svenska
sjömansbiblioteket bedrivna biblioteksverksamheten kan i många fall
sägas vara en viktig förutsättning för dessa studiers tillfredsställande bedrivande.
Härtill kommer att cirka 70 procent av den svenska handelsflottan är sysselsatt
i fraktfart på utländska hamnar, vilket för tankflottans del innebär,
att sjöfolket befinner sig till sjöss så gott som oavbrutet. Sjömansbibliotekets
betydelse som förmedlare av kontakten med boken framstår mot
denna bakgrund i än klarare dager. Fartygsbiblioteket blir därvid ett effektivt
medel mot fritidens monotoni till sjöss.
Den nuvarande finansieringsformen medför att bibliotekets styrelse för
att erhålla de behövliga driftbidragen årligen måste göra hundratals framställningar
till kommuner, organisationer, företag och enskilda. Fn sådan
finansieringsform medför betydande svårigheter för planläggningen av bibliotekets
arbete. Till detta kommer att biblioteket på grund av bristande
ekonomiska resurser trots den ökning, som verksamheten under senare år
undergått, icke har kunnat tillfredsställa den stora efterfrågan som förefunnits.
Utskottet får erinra om att förevarande anslag undergått kraftiga ökningar
de senaste budgetåren — sedan budgetåret 1951/52 med sammanlagt
drygt 5,1 miljoner kronor. För innevarande budgetår har anslaget
74 Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
till följd av den beslutade statsbidragsreformen för skolbiblioteken uppräknats
med 1 828 000 kronor. För nästa budgetår kommer på anslaget automatiska
höjningar med sammanlagt 670 000 kronor.
I motionerna I: 105 och II: 94 har yrkats på en höjning av statsbidragen
till folkbiblioteksväsendet från den 1 januari 1957. Yrkandet överensstämmer
i huvudsak med vad skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1956/57 föreslagit. De ökade kostnaderna för statsverket skulle
med utgångspunkt från det senast tillgängliga siffermaterialet, avseende
verksamhetsåret 1954, uppgå till 530 000 kronor. Utskottet vill framhålla
att nu utgående statsbidrag fastställdes år 1930, då penningvärdet var
väsentligt högre än för närvarande, vilket givetvis innebär en relativ sänkning
för de kommuner, som äro berättigade till maximibidrag. Enligt utskottets
mening är givetvis en fortsatt utveckling av folkbiblioteksväsendet
önskvärd. Med hänsyn till de tämligen kostnadskrävande konsekvenserna
är utskottet likväl icke berett att nu förorda en höjning av bidragsmaximum,
varför utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 105 och II: 94.
Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på föreliggande problem.
Med anledning av motionerna I: 169 och II: 408 får utskottet erinra om
att utskottet i sitt utlåtande 1955: 72 framhöll att biblioteksverksamheten
vid fångvårdsanstalterna icke syntes vara tillfredsställande anordnad. Chefen
för justitiedepartementet har under punkten 36 i 1956 års andra huvudtitel
uttalat sig rörande den organisatoriska sidan av problemet, nämligen
ett frivilligt samarbete mellan lämpligt belägna kommunala bibliotek och
fångvårdens myndigheter. Häremot har utskottet icke funnit något att
erinra. För att stimulera åtgärder i denna riktning synes dock erfordras en
ökad medelsanvisning av statsmedel i syfte att åvägabringa de nödvändiga
ekonomiska förutsättningarna för anordningens genomförande. Utskottet
förväntar att Kungl. Maj:t till nästa års riksdag kommer att framlägga
förslag till en tillfredsställande lösning av fångvårdens biblioteksproblem.
Det i motionerna I: 234 och II: 429 gjorda yrkandet beträffande Malmö
stadsbibliotek överensstämmer i denna del med ett förslag av skolöverstyrelsen,
omfattande upprättande av lånecentraler i Stockholm, Malmö och
Umeå. Departementschefen har upplyst att beredningen av förevarande
ärende ännu ej är avslutad. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 234 och II: 429.
Statsbidraget till svenska sjömansbiblioteket utgår från och med budgetåret
1954/55 med 45 000 kronor. I motionerna I: 269 och II: 384 har
hemställts om ett förhöjt anslag å 70 000 kronor. Den svenska handelsflottans
ökning är stadd i ständig utveckling. Dess verksamhet är av största
betydelse för landets ekonomiska liv. En tillfredsställande rekrytering
av inhemsk arbetskraft är därvid en vital fråga. Under den många gånger
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
75
långa bortovaron från hemlandet är för besättningarna tillgången på litteratur
en viktig angelägenhet för trivseln ombord. Det värde, som besättningarna
själva sätta på ifrågavarande biblioteksverksamhet, visar sig enligt
vad utskottet erfarit bland annat i storleken av besättningarnas egna
bidrag till verksamheten. Sålunda har en månads insamling under januari
och februari 1956 bland 84 fartygsbesättningar inbragt 16 760 kronor
90 öre. Utskottet finner svenska sjömansbibliotekets verksamhet förtjänt
av ökat statligt stöd och tillstyrker förty bifall till motionerna I: 269 och
II: 384, innebärande ett statsbidrag till svenska sjömansbiblioteket av
70 000 kronor, varav 30 000 kronor utan villkor om bidrag från annat håll.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 269 och II: 384 ävensom med avslag å motionerna 1:105
och II: 94, I: 234 och II: 429 samt 1:169 och II: 408 — de
båda sistnämnda motionerna såvitt de avse medelsanvisning
— till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 9 288 000
kronor;
b) i anledning av motionerna 1:169 och II: 408, såvitt
de icke behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet på grund av motionerna anfört.
91 :o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
321, s. 678—686) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 854 700 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser sammanförande till ett obetecknat anslag
med ovannämnda rubrik av vissa för innevarande budgetår å riksstaten
uppförda poster under obetecknade anslag i fråga om föreläsningsverksamheten
inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. I jämförelse med
den sammanlagda medelsanvisningen för motsvarande ändamål under innevarande
budgetår innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med
5 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Ii allén rrv. fl. väckt motion (II: 104), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta, att anslaget till den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten
hädanefter skall upptagas som förslagsanslag.
Det i denna motion gjorda yrkandet överensstämmer med ett i petita
för budgetåret 1956/57 framställt förslag av skolöverstyrelsen i samband
76 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
med att överstyrelsen förordat viss teknisk omläggning av nuvarande
bidragsbest ämmelser i syfte att statsbidrag i fortsättningen skall kunna
utgå efter enhetliga principer till all föreläsningsverksamhet av här ifrågavarande
karaktär. Departementschefen har på anförda skäl (s. 684—686)
icke biträtt skolöverstyrelsens berörda förslag.
I motionen II: 104 har anförts huvudsakligen följande.
Det är av vital betydelse för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten,
att anslaget göres till förslagsanslag. Under nuvarande förhållanden
nödgas en föreläsningsförening planera icke blott höstens utan även
varens föreläsningsprogram, innan skolöverstyrelsens meddelande om för
budgetaret tilldelat statsbidrag erhållits. Föreningar, som på mindre orter
fyller en betydande kulturell uppgift men som har små ekonomiska resurser,
måste i ovisshet om statsbidragets storlek antingen helt avstå från
en välmotiverad utökning av verksamheten och från att kalla högt kvalificerade
föreläsare, som betingar sig högre arvode än normalarvodet 55
kronor, eller också ta risken att behöva annullera träffade avtal och göra
besvärliga ändringar av programmen. För hela föreläsnings verksamhet en
skulle anslagets^ karaktär av förslagsanslag ge sådan förutsättning att planera
arbetet på längre sikt, att föreläsningsverksamhetens kvalitet och
sunda utveckling därigenom skulle befrämjas.
De olikta _ verksamhetsgrenarna inom det fria folkbildningsarbetet har
samma svårigheter att på förhand exakt beräkna omfattningen av sitt
arbete, därigenom att anslutning och deltagande från medborgarnas sida
är helt frivillig. Statsmakterna har med förståelse härför upptagit anslaget
till studiecirkelverksamheten som förslagsanslag. Detsamma gäller för folkbiblioteken
och för ungdomens fritidsverksamhet. Samma motivering som
gäller för dessa förslagsanslag torde kunna åberopas även i fråga om anslaget
till föreläsningsverksamheten, för vilken det dock rör sig om avsevärt
lägre anslagsbelopp.
Utskottet. Vidkommande det i motionen II: 104 framställda yrkandet
finner utskottet i likhet med motionärerna att anslagets karaktär av obetecknat
anslag innebär ett visst osäkerhetsmoment för föreläsningsverksamheten
inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det är givet, att
om anslaget förslagsbetecknades en smidigare tilldelning av medel kunde
ske och anpassning under arbetsåret göras till ändringar i planer för föreläsnings\
erksamhet av olika slag. De ekonomiska konsekvenserna av en
sådan förändring äro för närvarande emellertid icke möjliga att överblicka.
En väsentlig förutsättning för en sådan ändrad anordning skulle enligt
utskottets mening vara att statsbidragsbestämmelserna vore desamma för
de olika slagen av verksamhet. Nu anknytas vissa bidragsbelopp — olika
i olika fall — i relation till antalet föreläsningar när det gäller föreläsningsanstalter
och -förbund liksom folkbildningsförbund, medan till studieförbunden
statsbidragets belopp ej är fixerat i förhållande till antalet föreläsningar.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen före
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
77
slagit visst förenhetligande av de statliga bidragsbestämmelserna och samtidigt
begärt, att det för ändamålet avsedda anslaget skulle förslagsbetecknas.
Departementschefen har på anförda skäl funnit sig icke kunna förorda,
att det här ifrågavarande nya anslaget betecknades såsom förslagsanslag.
Departementschefen har vidare framhållit, att det förslag till ändrade
bidragsgrunder, som framlagts av överstyrelsen knappast innebure
någon förenkling i jämförelse med nuvarande system, varför gällande bidragsgrunder
för föreläsningsverksamheten borde bibehållas oförändrade.
Vid sådant förhållande anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till
motionen II: 104. Utskottet förutsätter emellertid, att frågan om förenkling
och förenhetligande av nuvarande bidragsbestämmelser efter överarbetning
och omprövning av föreliggande förslag i ämnet upptages till
förnyat övervägande. I samband härmed torde jämväl frågan om anslagets
karaktär böra bli föremål för ytterligare bedömande.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.
Maj:ts under denna punkt framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionen II: 104, till Bidrag till
föreläsningsverksamhet för budgetåret 1956/57 anvisa ett
anslag av 854 700 kronor.
92:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 322, s. 686), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
250 000 kronor.
93:o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamliet.
Kungl. Maj:t har (punkt 323, s. 686—688) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 172 000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser i anslagshänseende sammanförande under
ett obetecknat anslag med ovannämnda rubrik av den nu under det obetecknade
anslaget till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, redovisade anslagsposten å 112 000
kronor till bidrag åt centralbyråer för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten
och för den genom riksförbund för studiecirkelverksamhet
bedrivna föreläsningsverksamheten (statsliggaren s. 755) samt det under
det likaledes obetecknade anslaget till Understöd för anordnande av
folkbildningskurser m. m. upptagna bidraget å 47 500 kronor till Folkbildningsförbundet
för konsulentverksamhet (statsliggaren s. 756).
78
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Wolgast
och Rikard Svensson (I: 279) och den andra inom andra kammaren av
herr Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 382), i vilka hemställts att riksdagen
måtte till bidrag till föreläsningsförmedling och konsulent verksamhet för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 192 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser bidrag till avlönande av ytterligare en halvtidsanställd
konsulent och viss höjning av bidraget per konsulent samt
innebär i fråga om medelsanvisningen i förhållande till innevarande budgetår
oförändrad medelsanvisning till centralbyråernas föreläsningsförmedling
och en anslagshöjning med 12 500 kronor till Folkbildningsförbundets
konsulentverksamhet.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
De nu till Folkbildningsförbundets konsulentverksamhet utgående medlen
är avsedda till bestridande av högst hälften av kostnaderna för avlönande
av minst nio konsulenter. Maximibidraget per heltidstjänstgörande konsulent
utgör 5 000 kronor och för halvtidstjänstgörande 2 500 kronor.
Dessa belopp fastställdes år 1947. Nuvarande anslagsmedel räcker till
bidrag för nio heltidstjänster och en halvtidstjänst.
För att betona vikten av centralbyråernas rådgivande verksamhet föreslår
överstyrelsen, att bidraget till centralbyråerna sammanslås med det
till Folkbildningsförbundet utgående bidraget för konsulentverksamhet.
Det nya bidraget bör i fortsättningen helt disponeras av överstyrelsen, som
därigenom får möjlighet att på ett direktare sätt än hittills följa och stimulera
konsulentverksamheten inom föreläsningsområdet. Rörande konsulentverksamheten
föreslår överstyrelsen, att bidraget per konsulent — i
likhet med vad som nu gäller för ungdomsinstruktörer och nykterhetsinstruktörer
— skall utgöra tre fjärdedelar av konsulentens årslön, dock
högst 9 000 kronor för helt budgetår. Den därav föranledda ökningen skulle
uppgå till (9 X 4 000 -f- 2 000 =) 38 000 kronor. Vidare föreslår överstyrelsen,
liksom föregående år, att bidrag skall beviljas till avlönande av en
halvtidstjänstgörande konsulent i Värmlands län, för vilken statsbidrag för
närvarande ej utgår. Härför beräknas en kostnad av 4 500 kronor. Den
sammanlagda ökningen beräknar överstyrelsen sålunda till (38 000 -f-f-
4 500 =) 42 500 kronor.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Det av skolöverstyrelsen föreslagna sammanförandet av bidraget till
centralbyråer och bidraget till Folkbildningsförbundets konsulentverksamhet
till ett särskilt obetecknat anslag finner jag vara en lämplig
åtgärd. Anslaget torde böra disponeras av skolöverstyrelsen. Liksom
överstyrelsen räknar jag med att bidraget till centralbyråerna skall utgå
med oförändrat belopp, 112 000 kronor. I fråga om konsulent verksamheten
tillstyrker jag, att bidrag utgår till avlönande av ytterligare en
halvtidsanställd konsulent. Bidraget per konsulent bör enligt min mening
liksom hittills utgöra högst hälften av avlöningskostnaderna. Härvid torde
man dock — såsom nu är fallet beträffande ungdoms- och nykterhetsin
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1056
79
struktörerna — med hänsyn till inträffade lönestegringar böra utgå från ett
bidragsunderlag av 12 000 kronor. Maximibidraget per heltidskonsulent
kommer då att uppgå till 6 000 kronor. Jag vill sålunda föreslå, att medelsanvisningen
till konsulentverksamheten uppräknas med (9 Va X 1 000 —)
9 500 kronor för höjning av bidraget per konsulent och vidare med 3 000
kronor, avseende bidrag till ytterligare en halvtidsanställd konsulent, d. v. s.
sammanlagt med 12 500 kronor till 60 000 kronor.
I motionerna I: 279 och II: 382 har anförts bland annat följande.
Kungl. Maj ds förslag till 1947 års riksdag, som utan ändring antogs av
riksdagen, innebar för det första verksamhetsåret ett anslag av 30 000 kronor,
som beräknades svara mot halva kostnaden för sex konsulenter. Kostnaden
beräknades sålunda till 10 000 kronor per konsulent och statsunderstödet
till 5 000 kronor per konsulent.
Det statliga stödet, som sedan 1947 års beslut stått oförändrat, har i flera
framställningar ansetts böra höjas för att svara mot förändringar i penpenningvärdet
och härav betingade ökningar av kostnaderna för konsulentorganisationen.
Skolöverstyrelsen föreslår i petita för budgetåret 1956/57 ändrade grunder
för statsbidragets beräkning, nämligen tre fjärdedelar av konsulentens
årslön, dock högst 9 000 kronor för helt budgetår.
Skolöverstyrelsen har här enligt vår mening haft en helt oriktig utgångspunkt,
när den jämställt dessa folkbildningskonsulenter med ungdomsoch
nykterhetsinstruktörerna. För dessa senare är statsbidraget beräknat
till tre fjärdedelar av ett årslöneunderlag på 12 000 kronor, vilket ungefärligen
torde motsvara det faktiska löneläget. Folkbildningskonsulenterna
ha emellertid helt andra och långt mer krävande uppgifter än dessa instruktörer,
de ha i flertalet fall en mer kvalificerad utbildning, och deras
löner ansluta sig i regel till lönenivån för folkhögskollärare. Ett fasthållande
från statens sida av 12 000 kronor som underlag för beräkningen av statsbidraget
till folkbildningskonsulenternas avlöning skulle därför kunna
befaras få en synnerligen ogynnsam återverkan såväl på lönesättningen för
dem som på rekryteringsmöjlighetema. Skolöverstyrelsens enligt vår mening
oriktiga avvägning på denna punkt har tyvärr blivit avgörande för
departementschefens ställningstagande, varvid dock skolöverstyrelsens förslag
om tre fjärdedelar av grundbeloppet i statsbidrag avvisats.
Förändringarna i penningvärdet och de konsekvenser dessa haft på löneutvecklingen
ha betytt, att lönenivån på det offentliga området höjts med
över 50 procent över den grundnivå, som i statlig tjänst fastställdes vid
1947 års lönereglering. Bildningskonsulentema ha i denna utveckling blivit
en eftersläpande grupp, för vilka eftersläpningen modifieras endast av att
huvudmännen lämnat ett bidrag, som varit större än det statliga bidraget,
som sjunkit från hälften av kostnaderna till icke stort mer än en tredjedel.
Den förbättring av statsunderstödet, som nu erfordras för att lönenivån
skall kunna förbättras, stannar icke vid eu justering till 50 procent av nuvarande
faktiska lönekostnader. Vid uppräkning måste även beaktas den
föreliggande löneeftersläpningen samt därutöver behovet av att förena
tjänsterna med pensionsförmåner. Fn höjning av statsunderstödet synes,
vid bibehållen andel av 50 procent av kostnaden, erforderlig till lägst S 000
kronor för heltidsanställd och lägst 4 000 kronor för halvtidsanställd konsulent.
80
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 279 och II: 382 framställda
yrkandet. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:279 och II: 382, till
Bidrag till föreläsning sförmedling och konsulentverksamhet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 172 000
kronor.
94:o) Bidrag till studieförbund. Kungl. Maj:t har (punkt 324, s. 688
—691) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 1 945 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser i anslagshänseende sammanförande under
ett obetecknat anslag med ovannämnda rubrik av dels det nu under
reservationsanslaget till Utbildning av studieledare inom folkbildningsarbetet
m. m. upptagna bidraget å 20 000 kronor till bildningspropaganda
på landsbygden (statsliggaren s. 757) och dels den under det obetecknade
anslaget till Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader
redovisade anslagsposten å 1 925 000 kronor, som utgör
bidrag enligt 27 § kungörelsen 1947: 508 till studieförbunden för organisations-
och administrationskostnader (statsliggaren s. 758), samt innebär
i förhållande till medelsanvisningen till motsvarande ändamål för innevarande
budgetår oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Strandler m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren av
herr Bark m. fl. (II: 377), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
a) att godkänna av skolöverstyrelsen föreslagna ändrade grunder för
bidraget till studieförbund, så att bidrag utgår med tre fjärdedelar av kostnaden
för pedagogisk verksamhet och högst hälften till övriga kostnader;
b) att till bidrag till studieförbund anvisa ett anslag av 2 045 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlén väckt motion (II: 526),
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslaget Bidrag till studieförbund
under 8:e huvudtiteln måtte i anslutning till vad i motionen anförts
uttala att riksdagen anser att viss uppmjukning bör ske i de föreslagna
bestämmelserna för godkännande som riksförbund för studiecirkelverksamhet.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Enligt 27 § kungörelsen 1947: 508 må bidrag av statsmedel för organisations-
och administrationskostnader utgå till av skolöverstyrelsen jämlikt
23 § samma kungörelse godkänt riksförbund för studiecirkelverksamhet
med högst hälften av förbundets utgifter för studieverksamheten, däri
81
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
inräknade kostnader för av förbundet anordnade studieledare- och instruktionskurser
samt för av förbundet anställda instruktörer och konsulenter.
Studieförbunden har för budgetåret 1954/55 erhållit bidrag för här
ifrågavarande ändamål med sammanlagt 1 525 000 kronor. Förbundens
preliminära verkliga utgifter för 1954/55 har upptagits med 4 054 196 kronor.
För nästa budgetår begär förbunden bidrag med tillhopa 2 583 265
kronor.
För godkännande som riksförbund för studiecirkelverksamhet gäller nu,
att förbundet skall ha minst 10 000 medlemmar och som huvuduppgift bedriva
studie- och bildningsverksamhet av riksomspännande karaktär.
Vidare skall förbundet under föregående budgetår haft utgifter för folkbildningsarbete
å minst 2 000 kronor. Det har visat sig, att många smärre
organisationer uppfyller de formella villkoren och att man kan riskera en
uppsplittring på ett stort antal studieförbund. Överstyrelsen föreslår därför,
att bestämmelserna ändras så, att man kräver, att antalet medlemmar
i förbundet skall vara minst 25 000, att studieverksamheten, som skall vara
av riksomspännande karaktär, skall vara huvuduppgiften och att antalet
aktiva deltagare i studiecirkel- och kursverksamhet under föregående år
skall ha uppgått till minst 5 000. Förbundet bör vidare ha en från moderorganisationen
skild ekonomisk förvaltning. Liksom hittills bör överstyrelsen
kunna godkänna förbund, som icke uppfyller kravet ifråga om medlemsantal.
Liksom hittills bör statsbidrag utgå med högst hälften av den verkliga
kostnaden för löner, administration och särskilda åtgärder av vikt för verksamhetens
fortsatta utveckling. Studieförbundens verksamhet och särskilt
studiecirkelverksamheten har under de senaste åren ökat kraftigt i omfattning.
Detta har medfört stora krav på en utvidgning av den pedagogiska
verksamheten inom förbunden. Överstyrelsen föreslår, att förbunden i
fortsättningen skall kunna erhålla bidrag med tre fjärdedelar av kostnaden
för anställande av personal för rent pedagogiska uppgifter samt för
studieledarutbildning. Därest studieförbunden skall kunna utvidga sin
kursverksamhet för studieledarutbildning är det likaså nödvändigt, att
bidrag i fortsättningen jämväl beviljas för inkvarteringskostnader i likhet
med vad som nu är fallet beträffande ungdomsledarutbildningen. För närvarande
fördelar överstyrelsen ur här ifrågavarande anslag bidrag även till
anställande av distrikts- och lokalinstruktörer. Överstyrelsen finner det
dock ur principiella synpunkter lämpligast, att bidrag till lokal instruktörer
icke i fortsättningen utgår ur detta anslag utan att kostnaderna härför
bestrides med andra medel t. ex. kommunala bidrag.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
De av skolöverstyrelsen föreslagna ändringarna av villkoren för godkännande
såsom studieförbund åsyftar endast en anpassning till föreliggande
faktiska förhållanden. På denna punkt biträder jag överstyrelsens förslag.
Liksom hittills bör överstyrelsen i undantagsfall kunna godkänna även
sådan organisation, som ej uppfyller kravet i fråga om medlemsantal.
I fråga om posten till pedagogisk verksamhet vill överstyrelsen få möjlighef
att ge bidrag motsvarande tre fjärdedelar av kostnaderna. Det är
angeläget, att överstyrelsen vid bidragsfördelningen så långt möjligt söker
främja studiecirkelverksamhetens kvalitativa inriktning. .Jag anser emellertid,
att detta bör kunna i skälig mån åstadkommas med tillämpning
fi —• Bihang till riksdagens protokoll 1950. II sand. Nr 8
82
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
av nuvarande bidragsgrunder, exempelvis genom att inom ramen för det
till 50 procent maximerade bidraget kostnaderna för pedagogisk verksamhet
ges en mera framträdande ställning vid bedömande av bidragsunderlaget.
Med hänsyn härtill och då jag icke är övertygad om riktigheten
av att man utan vidare skulle bortse från kostnaderna för lokalinstruktörernas
verksamhet vid beräkning av bidragsunderlaget, anser jag mig icke
böra förorda någon ändring av den av Kungl. Maj:t och riksdagen föreskrivna
statsbidragsregeln. Jag förutsätter emellertid, att en ändring från
överstyrelsens sida av normerna för beräkning av bidragsunderlaget och
bidragsfördelningen kommer att föregås av överläggningar med samtliga
berörda organisationer.
Till stöd för det i motionerna 1:275 och 11:377 gjorda yrkandena har
anförts följande.
I sina anslagsäskanden gällande folkbildningsarbetet har skolöverstyrelsen
i år föreslagit vissa ändringar bland annat i fråga om bidraget till studieförbunden
(p. 324). Dessa förslag berör en så väsentlig del av folkbildningsarbetet,
att det vore beklagligt om de inte kunde genomföras, helst
som kostnadsökningen begränsar sig till 100 000 kronor.
Den betydelsefullaste delen i skolöverstyrelsens förslag gäller studieledarutbildningen.
Med nuvarande bestämmelser uppgår det statliga bidraget
till endast en fjärdedel av kostnaderna, utom för storstäderna, som kan
erhålla hälften i bidrag genom att de kan lägga upp kurserna utan att
dessa belastas med inackorderingskostnader. En sådan uppläggning av
studieledarutbildningen är inte möjlig för landsbygdens vidkommande.
Följden blir att statens bidrag blir minst där behovet av sludieledare blir
störst.
Även om denna enkla gärd av rättvisa mot landsbygdens folk skulle
vara tillräcklig motivering för skolöverstyrelsens förslag kan ytterligare anföras
att erfarenheterna starkt understrukit behovet av pedagogiska insatser
i kvalitetsfrämjande syfte från studieförbundens sida.
I motionen II: 526 har anförts huvudsakligen följande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit vissa förändringar i bestämmelserna för
de anslag som utgår till det frivilliga folkbildningsarbetet.
För närvarande gäller att för godkännande som riksförbund för studiecirkelverksamhet
skall förbundet ha minst 10 000 medlemmar och som
huvuduppgift bedriva studie- och bildningsverksamhet av riksomspännande
karaktär. Vidare skall förbundet för föregående budgetåret haft utgifter
för folkbildningsarbetet på minst 2 000 kronor.
Skolöverstyrelsen anför att många smärre organisationer uppfyller dessa
villkor och att man därför kan »riskera en uppsplittring på ett stort antal
studieförbund». Överstyrelsen föreslår därför att bestämmelserna skärpes
så att bland annat krav på medlemsantal på 25 000 införes och att
deltagarantalet i studiearbetet skall ha uppgått till minst 5 000. Dispensmöjligheter
skall liksom hittills föreligga.
Det kan inte i och för sig ligga något intresse i en uppsplittring i ett
stort antal studieförbund. Snarare torde ett mindre antal förbund med
större resurser äga bättre slagkraft.
Arbete i det fria folkbildningsarbetet — i redan godkända studieförbund
— har gett den erfarenheten att ett utvidgat samarbete mellan olika
studieförbund befinner sig i rask utveckling. Det vore olyckligt om statsmakternas
åtgörande komme att uppfattas som otillbörlig press. Jag kan
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956 83
därför inte inse nödvändigheten av en drastisk skärpning av bidragsbestämmelserna.
Utöver de nuvarande bestämmelserna finns det doek enligt min mening
anledning till viss ökning i kraven. Denna bör i första hand gå ut på att
få klarlagt att studiearbete i icke alltför ringa omfattning förekommit.
Överstyrelsens krav att det skall finnas 25 000 formellt registrerade medlemmar
är mindre väsentligt.
Enligt min mening bör därför en klarare redovisning av antalet personer
som aktivt deltagit i studiearbetet kunna krävas. Jag anser att det är tillfredsställande
om 2 000 personer deltagit och går alltså emot överstyrelsens
förslag att det skulle erfordras att 5 000 personer deltagit.
Vidare bör kravet för studieförbunden i enlighet med överstyrelsens
förslag ändras så till vida att en från moderorganisationen skild ekonomisk
förvaltning skall finnas.
Med dessa två förändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser
uppnås det väsentliga, nämligen en bättre redovisning av studiearbetets
reella omfattning.
Utskottet. Beträffande de i motionerna I: 275 och II: 377 framställda
yrkandena får utskottet framhålla, att enligt utskottets mening en väsentlig
förutsättning för folkbildningsarbetets stabilitet och effektivitet är tillgång
till väl kvalificerade studieledare. Utskottet vill emellertid erinra om
att förevarande anslagspost för budgetåret 1955/56 uppräknats med
400 000 kronor i syfte bland annat att ge studieförbunden ökade resurser
i synnerhet för pedagogisk verksamhet och för framställande av lämpligt
studiematerial. Departementschefen synes — såsom av den i det föregående
lämnade redogörelsen torde framgå — vid sitt ställningstagande till
skolöverstyrelsens begäran att höja posten till pedagogisk verksamhet för
nästkommande budgetår ha ansett, att syftet med skolöverstyrelsens framställning
och därmed kravet på studiecirkelverksamhetens kvalitativa inriktning
borde kunna tillgodoses inom nuvarande anslagsram. Utskottet
ansluter sig till den av departementschefen sålunda uttalade uppfattningen
och avstyrker bifall till motionerna I: 275 och II: 377.
I motionen II: 526 har yrkats på viss uppmjukning i de av departementschefen
förordade ändrade bestämmelserna för godkännande som riksförbund
för studiecirkel verksamhet. I anledning härav vill utskottet framhålla
följande. Till folkbildningsarbetets förutsättningar hör förefintligheten
av organisationer, som antingen tillkommit i syfte att tjäna bildningsarbetet
eller tagit detta i sin tjänst. Bildningsarbetet uppbäres till stor del
av de stora folkrörelserna. Även ungdoms- och intressesammanslutningar
samt andra organisationer av liknande slag ha på sitt program upptagit
en ökad folkbildning. Just den omständigheten att bildningsarbetet i hög
grad uppbäres av folkrörelser och organisationer gör det möjligt att lämna
arbetet ett statligt stöd utan att därför behöva skapa former, som kunna
leda till en statlig byråkratisering av verksamheten. Bildningsarbetets uppdelande
på alltför många smärre organisationer synes utskottet i och för sig
icke önskvärd. Den administrativa apparaten måste som regel för de små
84
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
enheterna bli oproportionerligt stor, om de kvalitativa kraven ej skola
eftersättas. Å andra sidan synes det utskottet icke ligga i statens intresse
att tvinga in de mindre organisationerna i större med vilka de sakna organiskt
sammanhang. Mot bakgrunden av sålunda angivna synpunkter finner
utskottet de nya bestämmelserna i stort sett väl avvägda och alltså
kunna godtagas. I enlighet med dessa bestämmelser skall krävas, bland
annat att antalet medlemmar i vederbörande förbund uppgår till minst
25 000 och att antalet aktiva deltagare i studiecirkel- och kursverksamhet
under föregående år skall ha uppgått till minst 5 000. Liksom hittills bör
skolöverstyrelsen i undantagsfall kunna godkänna även sådan organisation,
som ej uppfyller kravet i fråga om medlemsantal. I motionen II: 526 har
framlagts förslag om att antalet aktiva deltagare skulle bestämmas till
2 000. Enligt utskottets mening synes möjligheter till dispens böra förefinnas
även när det gäller deltagarantal och utskottet anser därför, att åt skolöverstyrelsen
bör inrymmas befogenhet att med hänsyn till föreliggande
särskilda omständigheter kunna godkänna jämväl förbund, som icke uppfyller
nyss angivna krav å 5 000 aktiva deltagare. Utskottet förordar, att
motionen II: 526 icke må till annan riksdagens åtgärd föranleda än att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet i anledning
av motionen i ovan angivna avseende anfört.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 275 och II: 377, till Bidrag till studieförbund
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 1 945 000
kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
med anledning av motionen II: 526 anfört.
95:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 325, s. 691—695), vilket innefattar viss teknisk omläggning
av grunderna för statsbidraget till studiecirkelverksamhet samt i
anslagshänseende innebär en automatisk anslagshöjning med 500 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade ändrade
grunder för statsbidrag till studiecirkelverksamheten att
gälla från och med budgetåret 1956/57;
b) till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 5 350 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
85
96:o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. Kung], Maj:t har
(punkt 326, s. 695—698) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 158 800 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser sammanförande till ett reservationsanslag
av dels det nu utgående obetecknade anslaget till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän, vilket anslag disponeras av skolöverstyrelsen
för utbetalning till Svenska kyrkans sjöxnansvårdsstyrelse, dels det under
det obetecknade anslaget till Bidrag till studieförbund för organisationsoch
administrationskostnader upptagna bidraget å 30 000 kronor till Arbetarnas
bildningsförbund för anordnande av instruktionskurser för sjömän
samt anställande av folkbildningsinstruktörer för sjömän, dels det obetecknade
anslaget till Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare, dels det
obetecknade anslaget till Bidrag till kursverksamhet bland samerna, dels
reservationsanslaget till Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar,
dels de nu under reservationsanslaget till Utbildning av studieledare
för folkbildningsarbetet m. m. redovisade anslagsposterna å respektive
10 000 kronor till stöd åt nya bildningsformer inom det folkliga bildningsarbetet,
21 000 kronor till bidrag till utgivande av tidskrifter och
12 000 kronor till bidrag till av Musikfrämjandet anordnad kursverksamhet
för kommunala musikledare, vilka anslagsposter ha karaktären av särskilda
reservationsanslag, dels den nu under det obetecknade anslaget till
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, upptagna anslagsposten å 3 000 kronor till resestipendier åt
deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade konferenser för föreläsare, dels
den under samma anslag upptagna anslagsposten å 1 300 kronor till bestridande
av omkostnader i samband med konferenser av nyss nämnda slag,
dels det under reservationsanslaget till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. m. redovisade bidraget å 18 000 kronor till anordnande
av utbildningskurser för studieledare utanför studieorganisationerna, vilket
bidrag har karaktär av särskilt reservationsanslag, dels ock det under sistnämnda
reservationsanslag upptagna bidraget å 7 000 kronor till enskilda
studier per korrespondens. Det nya reservationsanslaget innebär i anslagshänseende
en minskning med 1 000 kronor i förhållande till innevarande
budgetårs medelsanvisning för motsvarande ändamål.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Gustafsson i Borås väckt motion (II: 98), vari hemställts,
att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln anslå 20 000 kronor
för budgetåret 1956/57 till den s. k. Seriekommitténs verksamhet för upplysningsarbete
om goda och underhållande böcker och tidskrifter för barn
och ungdom.
Till stöd för det i motionen 11:98 gjorda yrkandet har anförts bland
annat följande.
86
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
Problemen i samband med vad barn läser har i vår tid fått en särskild
aktualitet. Tryckpressarna kastar ut ständigt växande massor av brokigt
kolorerade alster, som faller i ögonen vid otaliga försäljningsställen och som
är så billiga, att barn kan köpa sitt lystmäte för egna veckopengar. Under
senare år har framför allt läsningen av s. k. seriemagasin tilltagit med
explosionsartad hastighet. År 1953 utkom över 20 stycken sådana magasin,
som trycktes i en sammanlagd upplaga av 37,5 miljoner exemplar. Enligt en
undersökning som nyligen gjorts (Larson, Barn och serier, Sthlm 1954)
läses dessa seriehäften i mycket stor utsträckning av barn och ungdomar
på olika åldersstadier. De allra mest lästa häftena handlar om brott och
förbrytare, har inslag av sadism och ger uttryck för en våldsmentalitet som
kan förvirra fantasi- och föreställningslivet hos de barn som slukar dem i
massor.
Lärare klagar över att de barn som överger böckerna för att titta på
serier få för liten övning att läsa och deras formella färdigheter blir lidande.
Seriebildernas sparsamma och ofta miserabla texter hindrar utvecklingen
av barnens språksinne.
De dåliga seriehäftena har gått som en farsot över världen och överallt
har uppstått en häftig reaktion mot dem. På många håll har man tillgripit
lagstiftningsåtgärder mot seriemagasinen. I våra grannländer Danmark
och Norge har tillsatts officiella kommittéer för seriefrågan. I somras hänsköts
den till ministermötet i Reykjavik, vilket vi hoppas kommer att leda
till nordiskt samarbete i saken. I Sverige finns även en kommitté som bildats
på enskilt initiativ. Den kallas Seriekommittén och i den finns representerade
följande organisationer: Arbetarnas bildningsförbund, Målsmännens
riksförbund, Sveriges allmänna folkskollärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund,
Sveriges småskollärarinneförbund, LO:s kvinnoråd, Folkpartiets
kvinnoförbund, Kooperativa kvinnogillesförbundet, Sveriges husmodersföreningars
riksförbund, Svenska landsbygdens kvinnoförbund.
Svenska kvinnors medborgarförbund, Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet, Sveriges mödrars fredsförbund, Frikyrkliga samarbetskommittén,
Vita bandet, Nykterhetsorganisationen Verdandi och Tidningen
Ungdomsnytt.
Kommitténs breda förankring bör utgöra en borgen för goda resultat.
Kommittén har redan utfört ett omfattande och förtjänstfullt arbete.
Den har bedrivit en riksomfattande upplysningsverksamhet, gjort en undersökning
om i vilken utsträckning barn och ungdom läser serier, varit
med om att arrangera ungdomens bokdagar, redigera förteckningen över
god ungdomslitteratur m. in. Detta arbete har utförts av rent personligt
intresse utan stöd av det allmänna. Kommittén arbetar för närvarande
bland annat med att utforma en broschyr om barns läsning, som den har
för avsikt att tillställa skolor och hem. Detta och övrigt arbete som kommittén
utfört har varit föremål för ganska stora kostnader.
Utskottet. Vidkommande motionen II: 98 får utskottet erinra om att
innevarande års riksdag tidigare haft att ta ställning till ett av samme
motionär i liknande syfte väckt förslag (motion II: 182, första lagutskottets
uti. 1956:8). Utskottet vill i anledning av förevarande motion 11:98
för sin del framhålla den angelägna uppgiften att ge de ungas läsval en
lämpligare inriktning och det värdefulla initiativ, som tagits genom den
s. k. seriekommittén. Utskottet finner med tillfredsställelse, att — såsom
87
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
framgår av första lagutskottets nyssnämnda utlåtande — problemen med
den undermåliga ungdomslitteraturen bedömts så angelägna, att de upptagits
till övervägande inom den nordiska kulturkommissionen. Utskottet
anser sig ha anledning förutsätta att frågan om understöd till seriekommitténs
verksamhet kan komma att ingå som ett led vid övervägande av åtgärder
till förmån för bättre ungdomslitteratur och sålunda beredas i vederbörlig
ordning i samband med det ordinarie budgetarbetet. Med anledning
härav finner sig utskottet, som ansett det i motionen gjorda yrkandet
i och för sig behjärtansvärt, icke berett att tillstyrka bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 98, till Bidrag till speciella
folkbildning såtgärder för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 158 800 kronor.
97:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327, s. 698), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 150 000
kronor.
98 :o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 699), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 75 000
kronor.
99:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 329,
s. 699—701) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 381 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Pettersson (I: 50) och den andra inom andra kammaren av herr
Bengtsson i Varberg (II: 67), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att
riksdagen måtte besluta att höja anslaget under budgetåret 1955/56 till
Utbildning av ungdomsledare från 381 500 till 554 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bror Nilssoti (I: 278) och den andra inom andra kammaren av
herr Bark m. fl. (II: 389), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av anslaget Utbildning av ungdomsledare (åttonde
huvudtiteln, punkt 329) måtte anvisa ett belopp av 419 000 kronor.
88
Statsutskottets utlåtande nr S år 1056
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetar föreslagit eu höjning av före''
arande anslag från 3ol 500 kronor till 554 000 kronor. Departementschefen
har emellertid icke förordat nagon ändring av anslagsbeloppet, varför
Kungl. Maj:ts förslag upptager oförändrad medelsanvisning.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I samband med statsmakternas beslut vid 1954 års riksdag om rikt - linjer för den framtida nykterhetspolitiken upptogs på riksstaten för
budgetaret 19o4/55 tre särskilda anslag till främjande av ungdomens föreningsliv
och fri tids verksamhet, nämligen dels ett reservationsanslag av
381 500 kronor till Utbildning av ungdomsledare, dels ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, dels ett
obetecknat anslag av 302 400 kronor till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer. För innevarande budgetår är anslagen
uppförda med samma belopp.
Det är således betydande anslagssummor, som hittills anvisats för ifrågavarande
ändamål. En omfattande verksamhet i syfte att förbättra ungdomsledarutbildningen
och stimulera fritidssysselsättningen i lämpliga former
har också kunnat igångsättas till följd av detta statliga stöd. Emellertid
anmaler skolöverstyrelsen ett väsentligt ökat medelsbehov för nästa
budgetar. Under de båda anslagen för bidrag till ungdomsledarutbildning
respektive instruktörsverksamhet föreslås sålunda anslagshöjningar med
sammanlagt drygt 320 000 kronor. De framställningar från ungdomsorganisationerna,
som ligger till grund för överstyrelsens förslag, visar att statsunderstödet
just i sin egenskap av stimulansbidrag fått en god verkan i
form av en intensifierad och ökande ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet.
Skulle man ga utöver denna allmänna stimulanskaraktär
hos dessa två bidragsformer och även ställa dem i relation till ökningen av
ungdomskullarna, råder det ingen tvekan om att anslagshöjningar i enlighet
med överstyrelsens förslag vore motiverade. Jag anser mig emellertid
icke böra förorda en dylik direkt anknytning mellan medelsanvisningens
storlek och det ökade rekryteringsunderlaget för ifrågavarande verksamhet.
}.. budgetavvägningen för nästa budgetår har jag icke funnit utrymme
för någon ytterligare höjning av statens ekonomiska insats för främjande
av ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet i de former det här
gäller. De bada anslag, som jag nu avhandlat, torde alltså för nästa budgetår
böra uppföras med oförändrade belopp.
I motionerna 1:50 och 11:67 — i vilka jämväl framställts yrkanden
beträffande de under nästpafoljande två punkter behandlade anslagen —
har anförts bland annat följande.
I anslutning till förslag härom i Kungl. Maj:ts proposition 156 beslöt
1^54 års riksdag anvisa medel för främjande av ungdomens föreningsliv
nen fritidsverksamhet genom anslag till instruktörsverksamhet, ungdomsledarutbildning
och organiserad fritidsgruppsverksamhet.
De statliga bidrag, som kan lämnas till de ideella ungdomsorganisationerna
för ungdomsledarutbildning och instruktörsverksamhet, förutsätter
betydande ekonomiska insatser från ungdomssammanslutningamas sida.
En ökning av statsbidragsgivningen för denna verksamhet skulle medföra
att även ungdomsorganisationerna från sin sida mobiliserade ännu större
belopp. Genom den statsunderstödda ungdomsinstruktörsverksamheten har
de bland ungdom verksamma organisationerna förmått intensifiera sin ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 89
åtriktade verksamhet och har härigenom kunnat nå större ungdomsgrupper
än tidigare.
Riksdagen har under senare år vid upprepade tillfällen behandlat de problem,
som missanpassningsfenomenen bland ungdomen aktualiserar. En
intensivt förebyggande ungdomsverksamhet måste ur såväl individuella
som samhälleliga synpunkter vara att föredraga framför den kostsamma
och ofta långvariga behandling, som från samhällets sida måste insättas för
att tillrättaföra de missanpassade. Ett utbyggande av fritidsverksamheten
bland ungdomen är enligt undertecknads mening den kanske effektivaste
förebyggande åtgärd, som samhället kan stödja. Det statliga bidraget till
denna verksamhet har, vilket bör framhållas, stimulerat inte bara föreningslivet
utan även kommunerna till ökade insatser inom det öppna ungdomsarbetet.
I motionerna I: 278 och II: 389 — vilka även de innefattar yrkanden
jämväl beträffande de under nästfoljande två punkter behandlade anslagen
— har anförts i huvudsak följande.
Den starka ansvällningen av årskullarna i ungdomsåldrarna kommer
inom de närmaste åren att ställa ungdomsvården inför stora och svåra
uppgifter. Inte minst bostadsfrågans läge och den oroväckande ökningen
av ungdomsfylleriet gör det angeläget att den samhälleliga ungdomsvården
därvid får stöd av och kompletteras med energiska insatser inom den frivilliga
fritidsverksamheten bland ungdomen. Samhällets stöd till denna
verksamhet bör därvid avvägas med hänsyn till ökningen av antalet ungdomar
i de berörda åldrarna.
Detta ökade stöd bör inrikta sig dels på ungdomsorganisationerna, dels
på den föreningslösa ungdomen. Ungdomens egna organisationer se ett av
sina största problem just nu i ledarutbildningen. Detta accentueras av de
större krav som i det nya läget och i konkurrensen med nöjesindustrien
måste ställas på ungdomsledarna.
Om man vill nå resultat, som snabbt kunna påverka läget, torde den
lämpligaste formen för ett ökat stöd åt ungdomsverksamheten vara ett
större statligt bidrag till utbildnings- och instruktörsverksamheten inom
ungdomsorganisationerna.
Den verksamhet som bedrivits genom fritidsgrupper har redan efter
mindre än två års verksamhet visat sig synnerligen framgångsrik, och man
tycks därmed ha funnit ett förträffligt medel att nå kontakt med den föreningslösa
ungdom som i olika avseenden löper större risker än den ungdom
som redan engagerats i föreningsliv. Att denna verksamhet i stor
utsträckning organiserats av ungdomsorganisationer framstår som en klar
fördel, då därigenom förutsättningar skapas för en vidgad kontakt mellan
föreningslivet och den ungdom vars fritidsproblem är mest brännande och
mest kritiskt ur samhällets synpunkt.
Utskottet. De under denna och de båda nästföljande punkterna upptagna
anslagen har uppförts på riksstaten i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag i propositionen 1954: 15G, varöver 1954 års riksdag avgivit utlåtande
(särskilda utskottets utlåtande nr 6; riksdagens skrivelse nr 315).
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär för nästa budgetår
oförändrad medelsanvisning. Utskottet är väl medvetet om den stora
betydelsen av varje åtgärd, som främjar ungdomens sunda verksamhets
-
90
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
lust, och konstaterar med tillfredsställelse, att statsunderstöden under de
båda anslagen för bidrag till ungdomsledarutbildning, respektive instruktörsverksamhet
främjat dessa båda arbetsgrenar inom ungdomsvården.
Beträffande medelsanvisningen under anslagen ansluter sig emellertid utskottet
till departementschefens ståndpunkt, innebärande att vid avvägningen
av anslagen låta dem behålla sin karaktär av allmänna stimulansbidrag
och icke ställa dem i direkt relation till ökningen av ungdomskullarna,
och avstyrker således bifall till motionerna I: 50 och IT: 67 samt I: 278
och II: 389.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 50 och II: 67 ävensom
I: 278 och II: 389, samtliga motioner såvitt här är i fråga,
till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 381 500 kronor.
100:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 330, s. 701 och 702) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh (I: 276) samt den andra inom andra kammaren av
herr von Seth (II: 533), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte avslå vad Kungl. Maj:t hemställt under punkt 330 i åttonde
huvudtiteln till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet;
dels de under nästföregående punkt angivna, av herrar Pettersson samt
Bengtsson i Varberg väckta, likalydande motionerna I: 50 och II: 67, i
vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte avvisa det i statsverkspropositionen
framlagda förslaget rörande direktiv angående begränsning
av anslagsgivningen till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet;
dels ock de under nästföregående punkt angivna, av herrar Bror Nilsson
samt Bark m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 278 och II: 389, i vilka
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av anslaget
till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet måtte för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Förevarande bidragsform synes redan från början ha väl fyllt sin uppgift
att stimulera till ökad aktiv fritidsverksamhet bland ungdomen.
För gruppverksamheten under hösten 1954, alltså i själva starten, utbetalades
drygt 150 000 kronor i statsbidrag till 2 109 fritidsgrupper. En
91
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
betydande ökning skedde under våren 1955, då verksamheten omfattade
7 499 grupper med ett statsbidag av drygt 520 000 kronor. För
verksamhetsåret 1954/55 har skolöverstyrelsen från förslagsanslaget ut anordnat
statsbidrag med sammanlagt 676 264 kronor. .På grund av vissa
förskjutningar i utbetalningen uppgår budgetredovisningens utgiftsbelopp
endast till 561 291 kronor.
Vid anmälan av denna anslagsfråga i propositionen 1954:156 framhöll
jag, att anslaget borde erhålla karaktär av förslagsanslag och att, om erfarenheterna
av verksamhetens utveckling skulle göra en åtstramning av
bidragsgivningen nödvändig, denna borde vinnas i första hand genom en
skärpning av bidrags villkoren. Skolöverstyrelsen har nu beräknat den automatiska
ökningen för budgetåret 1956/57 till en halv miljon kronor. Om
antalet fritidsgrupper ökar i relation till ungdomskullarnas kraftiga tillväxt
kan med anslagets och bidragsgrundernas nuvarande konstruktion medelsåtgången
förväntas komma att under en följd av år visa en betydligt starkare
ökning än vad som med hänsyn till bidragets stimulanskaraktär kan
anses vara motiverad. Jag får i detta avseende också hänvisa till vad särskilda
utskottet vid 1954 års riksdag i sitt utlåtande nr 6, s. 32 och 33,
anförde beträffande anslagsavvägningen. Det synes därför lämpligt, att
skolöverstyrelsen i samband med anslagsäskandena.för budgetåret 1957/58
redovisar en beräkning av den sannolika utvecklingen av verksamheten
och medelsåtgången för ett antal år framåt i tiden och därvid överväger
vilka åtgärder, som kan finnas påkallade för att hålla statens ekonomiska
engagemang för ändamålet inom rimliga gränser utan att bidragsformens
stimulanskaraktär äventyras.
I motionerna 1: 276 och 11:533 — i vilka jämväl framställts yrkanden
beträffande bland annat det under nästpåfoljande punkt behandlade anslaget
— har anförts bland annat följande.
Statens utgifter för nästa budgetår kommer avsevärt att stiga och det är
därför av stor vikt att försöka pressa ned dessa för att möjliggöra en skattesänkning
av någon betydelse. Vi förordar därför även i ar vissa nedpiutningar
och besparingar av förevarande anslag.
Visst statligt stöd till ungdomens fritidsverksamhet är emellertid nödvändigt
att ha. Samhällets stöd och ekonomiska hjälp bör dock koncentreras
till de områden och till de organisationer, där ungdomsverksamheten
sedan gammalt bedrivits på sådant sätt att garantier finns för att medlen
på ett effektivt sätt kommer ungdomen till godo. Det synes oss därför
lämpligt, att Sveriges riksidrottsförbund erhåller det anslag, som vi vill tillstyrka.
Av de medel, som enligt statsverkspropositionen skall utgå till instruktörsverksamhet
och till ungdomens fritidsverksamhet kan beräknas
att cirka 400 000 kronor skulle komma Riksidrottsförbundet till godo. Vi
vin därför förorda, att det av Kungl. Maj:t i annat sammanhang framlagda
förslaget om eu avsättning till fonden för idrottens främjande med 9 850 000
kronor skall omfatta ett med 400 000 kronor förhöjt belopp. Detta förslag
innebär en nettobesparing av 1 241 900 kronor.
Beträffande motiveringen för de i motionerna 1:50 och IT: 67 samt
1:278 och 11:389 får utskottet i den mån redogörelse härför icke lämnats
under nästföregående punkt hänvisa till motionerna 11:67 och IT: 389.
92 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Utskottet. Detta anslag har, såsom redan under nästföregående punkt
angivits, upptagits på riksstaten första gången för budgetåret 1954/55.
Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästkommande budgetår en höjningav
anslaget med 300 000 kronor.
Beträffande det i motionerna I: 276 och II: 533 framställda yrkandet
om avslag å Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, vill utskottet
erinra om att såväl 1954 som 1955 års riksdagar haft att ta ställning till
motioner av samma innebörd som de nu föreliggande. Vid båda dessa tillfällen
har riksdagens beslut inneburit avslag på omfönnälda yrkanden (särskilda
utskottets utlåtande 1954: 6, s. 18—20, 33; statsutskottets utlåtande
1955: 72, s. 27—28). Utskottet, som icke funnit sig böra frångå sin tidigare
ståndpunkt i ämnet, avstyrker bifall till motionerna I: 276 och II: 533, såvitt
här är i fråga.
Med anledning av motionerna I: 50 och II: 67 samt I: 278 och II: 389.
samtliga fyra motioner, såvitt de avse förevarande anslag, vill utskottet
framhålla, att utskottet är ense med departementschefen om lämpligheten
av att vinna en överblick över den beräknade framtida medelsåtgången under
detta anslag. Utskottet finner departementschefens avsikt, att anmoda
skolöverstyrelsen att i samband med petita för budgetåret 1957/58 företaga
utredning i denna fråga, välbetänkt. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna I: 50 och II: 67, såvitt här är i fråga, och anser sig icke heller
böra biträda det i motionerna I: 278 och II: 389, såvitt gäller förevarande
anslag, framställda yrkandet. Anmärkas må, att departementschefen beträffande
utredning om det framtida medelsbehovet under anslaget åberopat
bland annat särskilda utskottets utlåtande 1954: 6, s. 32 och 33 av innebörd
att anslaget ej skall ökas mer än vad som med hänsyn till bidragets
stimulanskaraktär anses vara motiverat. Utskottet har ansett sig böra
framhålla detta, då i motionerna I: 50 och II: 67 samma avsnitt av sagda
utlåtande åberopats såsom skäl mot en begränsning av anslaget.
Utskottet, som tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag uppföres med ett belopp av 1 300 000 kronor, hemställer,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 533, I: 50
och II: 67 samt I: 278 och II: 389, samtliga motioner såvitt
här är i fråga — till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
1 300 000 kronor.
101:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.
Kungl. Maj:t har (punkt 331, s. 702 och 703) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 302 400
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels de under punkten 100:o) angivna, av herrar Ragnar Bergli samt
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
93
von Seth väckta, likalydande motionerna I: 276 och It: 533, i vilka hemställts,
såvitt är är i fråga, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Maj:t
hemställt under punkt 331 i åttonde huvudtiteln till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer;
dels de under punkten 99:o) angivna, av herrar Pettersson samt Bengtsson
i Varberg väckta, likalydande motionerna I: 50 och II: 67, i vilka
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte höja anslaget till
Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer från 302 400
kronor till 453 600 kronor;
dels och de under punkt 99:o) angivna, av herrar Bror Nilsson samt
Bark in. fl. väckta, likalydande motionerna 1:278 och II: 389, i vilka
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av anslaget
till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationerna för
budgetåret 1956/57 måtte anvisa ett belopp av 378 000 kronor.
Beträffande de till stöd för nämnda yrkanden framlagda motiveringarna
får utskottet — i den mån redogörelse härför icke lämnats i det föregående
under punkterna 99:o) och 100:o) — hänvisa till motionerna I: 276,
II: 67 och II: 389.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.
Utskottet. Även detta anslag har såsom redan under punkten 95:o) angivits
— upptagits på riksstaten första gången för budgetåret 1954/55.
Med hänvisning till utskottets ställningstagande till de under nästföregående
två punkter behandlade anslagsfrågorna biträder utskottet Kungl.
Maj :ts förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 276 och
II: 533, I: 50 och II: 67 ävensom I: 278 och II: 389, samtliga motioner i
vad de avse ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 50 och II: 67, I: 276 och
II: 533 ävensom I: 278 och II: 389, samtliga motioner, såvitt
här är i fråga — till Bidrag till instruktörsverksamhet
mom ungdomsorganisationer för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 302 400 kronor.
102:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning.
Kungl. Maj:t har (punkt 332, s. 703—705) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 750 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 15 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Englund m. fl.
(1:282) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg in. fl.
(11:443), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till Centralförbundet
för nykterhetsundervisning för budgetåret 1956/57 anvisa ett
94 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
reservationsanslag av 775 000 kronor, varav 225 000 kronor avses för täckande
av förbundets avlöningskostnader under posten för administrationskostnader.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Centralförbundet
är uppdelat på två anslagsposter; av dessa avser den ena å
470 000 kronor bidrag till förbundets verksamhet och den andra å 265 000
kronor bidrag till förbundets organisationskostnader. Den förra anslagsposten
har karaktär av särskilt reservationsanslag. Av de under den senare
anslagsposten anvisade medlen må användas högst 200 000 kronor till förbundets
avlöningskostnader och högst 65 000 kronor för övriga administrationskostnader.
Centralförbundet hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med
45 000 kronor, varav 25 000 kronor avser avlöningskostnader och 20 000
kronor övriga administrationskostnader. Till bidrag till förbundets verksamhet
beräknas oförändrat 470 000 kronor.
Skolöverstyrelsen finner Centralförbundets framställning väl motiverad
och tillstyrker en höjning av bidraget till förbundets organisationskostnader
med 45 000 kronor.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1954/55 räknades för Centralförbundets
lokaler med en årshyra av 12 000 kronor. Vid beräkningen
av medelsbehovet för innevarande budgetår tillstyrkte jag, att man i fråga
om förbundets organisationsbidrag framdeles skulle utgå från den årshyra
för förbundets nya lokaler, som hyresnämnden komme att fastställa.
Ehuru vid denna tidpunkt årshyran preliminärt beräknades till 25 500
kronor, förordade jag då icke någon höjning av organisationsbidraget
med anledning av att reserverade medel från budgetåret 1954/55 förutsågs
komma att finnas i sådan omfattning, att de ökade hyreskostnaderna härigenom
skulle kunna täckas. För nästa budgetår torde böra räknas med
en årshyra av (25 500 + 1 500 =) 27 000 kronor, om förbundet skall
kunna erhålla lokaler av erforderlig omfattning. Jag anser mig med hänsyn
härtill böra tillstyrka en höjning av det skönsmässigt avvägda bidraget
till organisationskostnader med 15 000 kronor. Förslagen om ytterligare
höjningar av anslaget finner jag mig däremot ej böra biträda.
I motionerna 1:282 och 11:44-3 har anförts bland annat följande.
I samband med att statsbidragen till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
(CFN) höjdes, ökades det statliga inflytandet över förbundets
verksamhet väsentligt. Kungl. Maj:t utser sex av de tolv ledamöterna
av CFN:s styrelse, däribland ordföranden. Förbundet har numera karaktären
av halvstatlig institution och fungerar som ett samarbetsorgan mellan
staten och folkrörelserna i frågor rörande upplysning och undervisning
i alkoholfrågan. En ökning av statsbidraget till löneomkostnadema på det
sätt förbundet hemställt om och skolöverstyrelsen tillstyrkt synes därför
vara en förutsättning för att CFN:s personalorganisation med nuvarande
löneläge skall kunna bibehållas vid den omfattning som anvisats genom
riksdagens beslut. Det torde vara uppenbart att det bör förhindras att
CFN kommer i ett sådant läge, att förbundet måste minska den planerade
verksamheten.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 95
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 282 och II: 443 framställda
yrkandet. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:282 och II: 443 till
Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
750 000 kronor.
103:o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 333, s. 705—707) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 1 149 200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lindblom m. fl. (I: 280) och den andra inom andra kammaren av
herr Rimmerfors m. fl. (II: 535), i vilka hemställts, att medel måtte anslas
till avlöningsbidrag till ytterligare två instruktörer för nykterhetsorganisationerna
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit under åttonde huvudtiteln;
dels ock en inom första kammaren av herr Englund m. fl. väckt motion
(I: 281), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förslag till
Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Statsverkspropositionen år 1956:
Åttonde huvudtiteln (333) måtte besluta, att avlöningsbidraget per instruktör
för upplysning i alkoholfrågan höjes till 9 900 kronor — för Sveriges
lärares nykterhetsförbunds och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
instruktörer till 13 200 kronor — samt att bidraget till resekostnadsersättning
och traktamente beräknas efter högst 20 kronor för arbetsdag,
dock till högst 4 000 kronor, allt beräknat per helt budgetår, vilket
innebär att riksdagen under ovannämnda anslag för budgetåret 1956/57
anvisar ett reservationsanslag av 1 178 400 kronor.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till de
motionsvis gjorda yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna I: 281
och II: 535.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av medelsanvisningen till grundbidrag
med 15 000 kronor. Av skolöverstyrelsen framställda förslag om
bland annat höjning av avlöningsbidraget per instruktör m. m. samt om
medelsanvisning till bidrag till ytterligare två instruktörer har departementschefen
icke biträtt.
Det i motionerna 1:280 och II: 585 gjorda yrkandet överensstämmer med
skolöverstyrelsens ovanberörda förslag om bidrag till ytterligare två instruktörer.
I motionerna har anförts bland annat följande.
Ungdomsfylleriet, vilket starkt och kontinuerligt ökat alltsedan år 1928,
har visat sig fortsätta att stiga efter att den nya lagstiftningen om alkoholförsäljning
börjat tilliimpas. Orsaken härtill torde dock icke enbart ligga
i denna lagstiftning och dess tillämpning. Man bör exempelvis icke bortse
96
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
från sådana orsaksfaktorer, som ligga bakom ungdomsproblemen i allmänliet
(de växande ungdomskullarna, urbaniseringen, bostadsbristen, familjens
förändrade ställning, brister i uppfostran etc.).
Inför detta allvarliga läge i ungdomsvärlden finner en allt starkare opimon
angeläget, att ökade ansträngningar göras från samhällets sida för
att förbättra folknykterheten ocn i varje fall såvitt möjligt förebygga en
fortsatt alkoholisering av ungdomen och folket i stort. Ett av de viktigaste
och erfarenhetsmässigt mest framgångsrika medlen härvidlag är det
samhälleliga stödet åt nykterhetsorganisationema, särskilt i form av statsbidrag
till avlöning av deras instruktörer.
Till stöd för de i motionen 1:281 framställda yrkandena har anförts
bland annat följande.
De bidrag till instruktörer för upplysning i alkoholfrågan som utgå till
nyktei hetsorganisationerna ha beräknats med sikte på en sådan fördelning
av kostnaderna mellan staten och organisationerna att för uppgifterna väl
skickade befattningshavare skola kunna tillsättas utan att organisationernas
ekonomi blir alltför hårt betungad. För att erhålla fullgod arbetskraft,
som kan godkännas av kungl. skolöverstyrelsen på dessa poster ha organisationerna
redan tvungits att i vissa fall betala högre löner än det belopp
vara statsbidrag beiäknats. De löneökningar som inträtt å den allmänna
lonemarknaden ha dessutom nödvändiggjort justeringar av utgående löner,
varjämte de allmänna omkostnaderna ökat. Härigenom har proportionen
mellan det statliga bidraget och organisationernas ekonomiska insats förskjutits
på ett för organisationerna synnerligen oförmånligt sätt. Då denna
form av upplysningsverksamhet visat sig vara effektiv och av stort värde
iör en saklig inriktning av informationen i alkoholfrågan är det synnerligen
önskväiL, att organisationernas — framför allt de mindre organisationernas
möjligheter att utnyttja detta statsanslag icke äventyras.
Utskottet. I motionerna I: 280 och II: 535 har yrkats höjning av anslaget
iör att statsbidrag skall kunna utga till ytterligare två instruktörer.
Yrkandena i motionen I: 281 innebär en ökning av dels avlöningsbidrag,
dels ock resekostnadsersättning och traktamente per instruktör.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag och icke är berett att
tillstyrka bifall till motionerna I: 280 och II: 535 samt I: 281, hemställer
förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 280 och II: 535 ävensom
motionen 1:281, till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 149 200 kronor.
104:o) Bidrag till svenska ny kterhetsf ram jandet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 707), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Bidrag till svenska nykterhetsfrämjandet
för budgetaret 1956/57 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.
97
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
105:o) Studielijälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 335, s. 708 och 709), vilket innebär en anslagsminskning
med 19 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis.. 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 28 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 58 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 13 300
5. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis . . 17 000
Summa kronor 117 700
b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 117 700 kronor.
106:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 336, s. 709), vilket innebär en anslagshöjning med
1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
107:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 709 och
710), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
108:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 338, s. 710—712), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
7 — liihang till riksdagens protokoll 195G. 6 samt. Nr 8
98
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 78 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 45 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 2 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 19 800
Summa kronor 145 700
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 145 700 kronor.
109:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 339, s. 712 och 713), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 14 300
kronor.
110:o) Bidrag till barnfilmkommittén. Kungl. Maj:t har (punkt 340,
s. 713) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén och fröken Andersson (I: 283) och den andra inom andra
kammaren av fröken Karlsson (II: 532), i vilka hemställts, att riksdagen
må till Bidrag till barnfilmkommittén för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 14 000 kronor;
dels en inom andra kammaren av fru Andrén in. fl. väckt motion (II: 102),
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av det under VIII:e huvudtiteln
(340) 21 uppförda reservationsanslaget till bidrag till barnfilmkommittén
måtte för ändamålet anvisa 14 000 kronor, vilket i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 3 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm väckt
motion (II: 537), vari hemställts, att riksdagen beslutar att till Bidrag
till barnfilmkommittén för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 14 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 283, II: 102 och II: 537.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, 11 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
99
Utskottet. De under denna punkt motionsvis gjorda yrkandena syfta
samtliga till en höjning av förevarande anslag med 3 000 kronor.
Till följd av motioner vid 1955 års riksdag höjdes anslaget till detta ändamål
från 8 000 kronor till 11 000 kronor eller med 3 000 kronor. Ehuru utskottet
funnit de i motionerna I: 283 och II: 532, II: 102 samt II: 537 gjorda
yrkandena i och för sig behj ärt ans värda, är utskottet likväl icke berett att
tillstyrka bifall till desamma utan biträder Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:283 och 11:532, 11:102
samt II: 537, till Bidrag till barnfilmkommittén för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 kronor.
lll:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. Kungl. Maj:t har
(punkt 341, s. 713—714) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr von Seth m. fl. väckt motion (II: 398), vari hemställts,
att Samfundet för hembygdsvård för sin verksamhet beviljas ett anslag
för budgetåret 1956/57 av 60 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarnade budgetår.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Samfundet, som bildades år 1916, har enligt sina stadgar till uppgift att
främja den svenska hembygdsvården och vill i detta syfte verka för att
nyanläggningar och omdaningar utföres med hänsyn till såväl landskapet
och bygden som närmast omgivande natur och förutvarande anläggningar,
för att natur- och kulturminnen av värde bevaras och för att kunskapen
om och kärleken till hembygden ökas.
Förutom bidrag ur förevarande anslag har samfundet innevarande budgetår
erhållit understöd av statsmedel, dels ur anslaget till folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. med 3 000 kronor
till främjande av hembygdsstudier i nämnda gränsorter, dels ur anslaget
till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker med
4 000 kronor till utgivande av publikationen »Bygd och Natur, tidskrift
för hembygdsvård», dels och ur det under sjätte huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
med 15 000 kronor till bestridande av kostnaderna för av samfundet bedriven
verksamhet i vägvårdande syfte (se statsliggaren s. 381).
Samfundet för hembygdsvård anhåller för nästa budgetår om en höjning
av anslaget till 150 000 kronor. Av detta belopp avses 50 000 kronor för
samfundets allmänna hembygdsvårdande verksamhet och 100 000 kronor
till dess landskapsvårdande verksamhet. Av det begärda anslaget till den
landskapsvårdande verksamheten beräknas 51 000 kronor för handläggningen
av vattenfrågor och 49 000 kronor för rådgivning och planering.
100
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Skolöverstyrelsen anser sig för närvarande icke kunna tillstyrka en höjning
av anslaget till samfundet med mer än 20 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
De ekonomiska betingelserna för den av samfundet bedrivna verksamheten
är för närvarande föremål för utredning genom statens sakrevision.
I en inom sakrevisionen upprättad promemoria har framlagts förslag till
vissa åtgärder för förbättrande av samfundets ekonomi och likviditet.
Promemorian är nu under remissbehandling genom sakrevisionens försorg.
I avvaktan på sakrevisionens slutliga redovisning av ärendet finner jag
mig böra förorda, att detta anslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp, 45 000 kronor.
Till stöd för det i motionen 11:398 framställda yrkandet har anförts
bland annat följande.
Samfundet har fått karaktären av sakkunnigt naturskyddsorgan och
utövar en omfattande verksamhet när det gäller rådgivning, framför allt
i fråga om landskapsvård och praktiska åtgärder, till länsstyrelser, naturskyddsråd,
kommuner och andra myndigheter. Dessutom har Samfundet
en särskild avdelning som uteslutande handlägger frågor rörande vattenärenden.
Här ha Samfundets arbetsuppgifter växt på ett lavinartat sätt i
samband med den hastiga utbyggnaden av våra vattendrag för kraftändamål
och i samband därmed företagna regleringar av vissa sjöar. Under de
senaste åren har Samfundet blivit ett remissorgan för kammarkollegium,
när det gäller dessa omfattande vattenmål och utövar alltså här en verksamhet
i det allmännas tjänst.
När det gäller den allmänna rådgivningen och behandling av från olika
myndigheter mottagna remisser har Samfundet att utöva sin verksamhet
i samband med naturskyddslagen, framför allt dess bestämmelser till skydd
för landskapsbilden. För dessa uppdrag, som ofta äro mycket tidsödande
och ofta kräva resor och förarbete, har Samfundet i allmänhet icke någon
möjlighet att tillgodogöra sig ersättning; det gäller rådgivning och förslag
rörande täkter av sten och grus, det kan vara fråga om nerskräpning i naturen
eller förslag angående vanprydande skyltar, det kan åter gälla bevarandet
av ur landskapsbildens synpunkt särskilt värdefulla landskapspartier,
liksom också vattenföroreningar osv.
När det gäller landskapsvården i samband med kraftverksbyggen och
sjöregleringar har Samfundet i allmänhet möjlighet att få ersättning av
respektive företag. Det har emellertid visat sig att de omfattande byråarbeten
Samfundet haft att utföra när det gäller att begränsa skadeverkningarna
och bidraga till utformningen av det nya landskapet varit så kostnadskrävande
att det nätt och jämnt gått ihop ekonomiskt. Därtill kommer
att Samfundet måst ligga ute med stora summor innan vattendomstolarna
godkänt räkningarna.
Kungl. Maj:ts motivering för ett avslag på Samfundets anhållan finna vi
icke hållbar. Sakrevisionen har utan anmärkning granskat Samfundets
verksamhet.
Utskottet. I motionen II: 398 har hemställts om anvisande av ett anslag
för ändamålet av 60 000 kronor.
Utskottet, som ansluter sig till departementschefens i det föregående redovisade
ståndpunkt och biträder Kungl. Maj:ts förslag, har därför funnit
sig böra avstyrka bifall till ifrågavarande motion.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
101
Utskottet har i samband med behandlingen av förevarande anslagsfråga
uppmärksammat, att Samfundets för hembygdsvård anslagsframställning
upptager ett belopp av 100 000 kronor till dess landskapsvårdande verksamhet
och 50 000 kronor till dess allmänna hembygdsvårdande verksamhet.
Härav, liksom av innehållet i motionen II: 398 synes framgå att
huvuduppgifterna för förbundet numera torde ha övergått till den landskapsvårdande
delen av verksamheten och alltså stå i visst samband med
de uppgifter, som handhavas av Svenska naturskyddsföreningen m. fl. och
för vilket ändamål anslag anvisas under nionde huvudtiteln.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 398, till Bidrag till Samfundet
för hembygdsvård för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 45 000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
112:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 342, s. 715—718) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1956/57,
vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för
gymnastiska centralinstitutet, dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1956/57, dels ock till Gymnastiska centralinstitutet:
Avlöningar för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 457 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Carl Albert
Anderson och Huss (I: 107) och den andra inom andra kammaren av fru
Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 90), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,
att riksdagen måtte besluta vidtaga sådan ändring i personalförteckningen
för gymnastiska centralinstitutet, som föranledes av vad motionärerna
anfört, samt vid godkännande av avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet
företaga den uppräkning av ifrågakommande anslagsposter och
slutsumma, som påkallas av inrättandet av en kansliskrivartjänst och yrkandet
om ytterligare 48 000 kronor för sjukgymnastutbildningen.
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 41 800 kronor,
avser — förutom vissa automatiska ut giftsändringar — i huvudsak förändring
av en tjänst som institutionsvaktmästare i Ca 14 till tjänst som instrument
makarc i Ca 16, ökning med 3 000 kronor av medelsanvisningen
till arvoden åt handledare vid friskgymnastelevernas undervisningsövningar
102
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
samt ökning med 7 000 kronor av medelsanvisningen till sjukgymnastutbildningen.
Departementschefen har icke biträtt av direktionen över
institutet framlagda förslag om bland annat inrättande av eu tjänst som
kansliskrivare vid fysiologiska institutionen samt till ändringar av sjukgymnastutbildningen.
Såsom stöd för hemställan om ökat anslag till sjukgymnastutbildningen
har direktionen över institutet anfört bland annat följande.
Sjukgymnastiken har under senare år fått en vidgad användning inom
sjukvården och den nuvarande omfattningen och uppläggningen av sjukgymnasternas
utbildning vid institutet motsvarar icke de krav, som bör
ställas. Direktionens förslag till en ny plan för sjukgymnastundervisningen,
asvftar att — i stort sett inom nuvarande tidsram — ge eu förbättrad
utbildning. Den nya planen innebär såväl införande av nya ämnen
som utvidgning av undervisningens omfattning i redan befintliga ämnen.
Ökningen av undervisningens omfattning kommer att medföra vissa kostnadsökningar.
Därutöver beräknas dylika ökningar uppkomma genom
reglering av vissa nu utgående arvoden. Sålunda synes direktionen räkna
med att arvode för föreläsning, som hålles av läkare, skall utgå med 50
kronor per föreläsningstimme och att arvode för annan undervisning skall
utgå med 20 kronor per timme. Vidare föreslås, att instruktionsgymnasterna,
vilka för närvarande uppbär arvoden med vissa i arvodesstaten angivna
belopp, i stället skall erhålla arvode med 5 kronor per timme. Den sammanlagda
kostnadsökningen vid ett genomförande av direktionens förslag angående
sjukgymnastutbildningen beräknas till i runt tal 48 700 kronor.
Departementschefen har beträffande sistnämnda förslag anfört följande.
Med anledning av vad direktionen föreslagit angående sjukgymnastutbildningen
torde jag få erinra om att gymnastiklärarutbildningssakkunniga
föreslagit, att denna utbildning icke längre skall vara förlagd till institutet.
Samma uppfattning har hävdats av sjukgymnastikutredningen i dess inom
inrikesdepartementet avgivna betänkande angående sjukgymnastikens
ställning i sjukvårdsarbetet m. m. Denna utredning har även förutsatt, att
en omläggning och förbättring av utbildningen borde genomföras. Jag räknar
med att en ytterligare beredning av nu angivna frågor — eventuellt
genom en särskild expert — erfordras, innan slutlig ståndpunkt kan tagas
till dem. I detta läge anser jag mig icke böra tillstyrka, att medel beräknas
för den av direktionen föreslagna, ganska genomgripande reformen av
sjukgymnastutbildningen. Liksom förra året vill jag emellertid föreslå en
viss ökning av medelsanvisningen för att möjliggöra en förbättring av den
nuvarande utbildningen. Jag föreslår, att för ändamålet anvisas 7 000
kronor.
I motionerna 1:107 och 11:90 har, såvitt här är i fråga, anförts följande.
För kontorsarbetet vid fysiologiska institutionen finnes icke inrättad
någon särskild tjänst. Ett för hjälp med föreståndargöromålen halvtidsanställt
biträde har måst anlitas för institutionens räkning. Det arbete som
skulle utföras av den föreslagna kansliskrivaren är i huvudsak institutionens
korrespondens, utskrivningsarbete, stencilering och fotokopiering,
skötseln av institutionens handbibliotek och tidskriftsamling.
103
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Vi anse denna tjänst erforderlig för att därigenom befria institutionens
föreståndare och annan mera kvalificerad personal från fullgörandet av
nämnda arbetsuppgifter.
Departementschefen har icke ansett sig böra tillstyrka, att medel beräknas
för den av direktionen föreslagna reformen av sjukgymnastutbildningen,
men föreslagit en ökning av medelsanvisningen med 7 000 kronor för att
möjliggöra en förbättring av den nuvarande utbildningen.
Då de av direktionen föreslagna ändringarna i sjukgymastutbildningen
måste anses erforderliga snarast möjligt, föreslå vi genomförande av direktionens
förslag och att erforderliga medel, 48 000 kronor utöver ovannämnda
7 000 kronor, anvisas.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att direktionen över
gymnastiska centralinstitutet framlagt förslag bland annat om inrättande
av en tjänst som kansliskrivare vid fysiologiska institutionen samt om
viss reformering av sjukgymnastutbildningen, sistnämnda förslag medförande
en kostnadsökning av omkring 48 700 kronor. Departementschefen
har endast på så sätt biträtt direktionens framställningar, att han föreslagit
en ökning av medelsanvisningen för sjukgymnastutbildningen med 7 000
kronor. Det i motionerna I: 107 och II: 90 gjorda yrkandet är av samma
innebörd som direktionens nyssnämnda förslag.
Utskottet har vid sin prövning av ifrågavarande spörsmål funnit att
starka skäl blivit anförda för att medel ställas till förfogande för tillgodoseende
av behovet av biträdeshjälp, närmast vid fysiologiska institutionen.
Utskottet tillstyrker därför, i anledning av vad i motionerna I: 107 och
II: 90 påyrkats, inrättande vid institutet av en ny befattning som kanslibiträde
i lönegraden Ce 11. Förevarande anslag torde för detta ändamål
böra höjas med i runt tal 10 000 kronor, därav 7 800 kronor avseende anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 2 200 kronor
avseende anslagsposten till rörligt tillägg.
Vidkommande yrkandet om ökade medel för reformering av sjukgymnastutbildningen
får utskottet framhålla, att den av direktionen beräknade
kostnadsökningen härför synes delvis föranledd av en ändrad utbildningsplan
med dels nya ämnen, dels ock utvidgning av undervisningens omfattning
i redan befintliga ämnen. Det ökade medelsbehovet hänför sig
härjämte till en föreslagen reglering av arvodena till instruktionsgymnasterna.
Frågan om vissa arvodesregleringar, avseende bland andra nämnda
instruktionsgymnaster, har emellertid genom proposition nr 124 underställts
innevarande års riksdag. Vad gäller den kostnadsökning, som skulle
uppkomma vid en ändring i undervisningsplanen, vill utskottet erinra om
att de av departementschefen omnämnda särskilda utredningarna om utbildning
av sjukgymnaster och därmed sammanhängande frågor avlämnats
är 1948, respektive år 1954. Departementschefen har ansett, att en
ytterligare beredning av dessa spörsmål erfordrades, innan slutlig ståndpunkt
kunde tagas till desamma. Utskottet, som finner det angeläget att
104 Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
den nu sedan länge aktuella frågan om en reformering av sjukgymnastutbildningen
snarast bringas till en lösning, förutsätter, att den av departementschefen
angivna beredningen av ärendet skall kunna slutföras inom
sådan tid att förslag i ämnet kan underställas 1957 års riksdag. På grund
av vad sålunda anförts är utskottet icke berett att tillstyrka bifall till
motionerna I: 107 och II: 90, i vad de avse anslagshöjning till sjukgymnastutbildningen.
Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
under förevarande punkt avhandlade förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må,
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:107 och II: 90, såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1956/57, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag s
-
...................................... 137 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 58 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 199 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 72 QQQ
Summa kronor 467 000
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 467 000
kronor;
II. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört angående reformering av sjukgymnastutbildningen.
H3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (punkt 343, s. 718 och 719) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 117 700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under nästföregående
punkt angivna, av herrar Carl Albert Anderson och Huss samt
fru Eriksson i Stockholm m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 107 och
Statsutskottets utlåtande nr S dr 1956
105
II: 90, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta
att till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 171 200 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor. Ett
av direktionen över institutet framställt förslag om anvisande av 53 500
kronor till resebidrag in. m. till eleverna vid institutet har departementschefen
ansett sig icke kunna tillstyrka.
Det i motionerna 1:107 och 11:90 framställda yrkandet, såvitt här är i
fråga, överensstämmer med direktionens nyssberörda förslag. Beträffande
motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få hänvisas till
motionen II: 90.
Utskottet. Ehuru utskottet finner vissa skäl tala för att medel anvisas
till elevernas vid gymnastiska centralinstitutet resekostnader för utbildningsändamål,
finner utskottet sig likväl icke böra frångå Kungl. Maj:ts
förslag och avstyrker förty bifall till motionerna I: 107 och II: 90, i vad de
avse förevarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 107 och II: 90, såvitt
här är i fråga, till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av
117 700 kronor.
114:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 344, s. 720 och 721) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
34 100 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
112:o) angivna, av herrar Carl Albert Anderson och Huss samt fru
Eriksson i Stockholm m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 107 och
II: 90, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta
att till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. anvisa ett
reservationsanslag av 91 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Direktionen över gymnastiska centralinstitutet föreslår, att detta reservationsanslag
för nästa budgetår höjes med 64 900 kronor.
Av direktionens framställning inhämtas bland annat följande.
Nu utgående medel till materiel för fysiologiska institutionen
är enligt direktionens mening icke tillräckliga för att forskning
och undervisning skall kunna bedrivas tillfredsställande. Institutionen
bör vad beträffar anslagen vara jämnställd med motsvarande institu
-
106
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
tioner vid universitet och högskolor, vilket den nu icke är. Direktionen
upprepar tidigare framförda krav på en höjning med 6 000 kronor.
Som exempel på bristen på gymnastik- och i d r o 11 s m at
e r i e 1 namnes, att vissa redskap, om undervisning över huvud taget
skulle kunna äga rum, måste lånas från olika idrottsförbund. Sådana redskap
saknas, som efter skolöverstyrelsens bestämmande skall ingå i standardutrustningen
för gymnastiksalar vid olika skolformer. Ur utbildningssynpunkt
är det nödvändigt, att de redskap, som skall användas i skolorna,
också finnes vid institutet. Sammanlagt äskas 38 500 kronor för anskaffning
av gymnastik- och idrottsmateriel.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 2 000 kronor av anslagsmedlen
till fysiologiska institutionen och med 6 000 kronor av anslagsmedlen
till gymnastik och idrottsmateriel eller en sammanlagd anslagshöjning med
8 000 kronor.
I motionerna 1:107 och 11:90 har framställts yrkande av samma innebörd
som direktionens förslag.
Utskottet. Enligt utskottets mening synas bärande skäl tala för en viss
uppräkning av förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
anser sig dock icke böra tillstyrka en höjning av den i motionerna
I: 107 och II: 90 föreslagna storleksordningen utan förordar för sin del att
förevarande anslag — för att minska bristen på gymnastik- och idrottsmateriel
m. in. — lämpligen uppräknas med 3 900 kronor.
Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag under förevarande punkt, torde ifrågavarande anslag för nästa budgetår
böra uppföras med (34 100 + 3 900 ==) 38 000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 107 och II: 90, såvitt här är i fråga, till
Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 38 000
kronor.
115:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 345, s. 721) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett
anslag av 12 200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkt
108:o) angivna, av herrar Carl Albert Andersson och Huss samt fru Eriksson
i Stockholm m. fl. väckta, likalydande motionerna I: 107 och II: 90
i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till
Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik
in. m. anvisa ett anslag av 28 610 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
10?
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, avseende
medelsanvisning till anskaffande av en ljudfilmsprojektor. Av direktionen
över institutet framställda förslag om anvisande av 10 000 kronor till
inspelning av instruktionsfilm, 1 500 kronor till föredag och film, 3 G00 kronor
till undervisning i rytmik, musikteori och musikbeledsagning, 1 350
kronor till inköp av bandinspelare samt 500 kronor till specialundervisning
i hållningsgymnastik och brottning har departementschefen ansett sig icke
kunna tillstyrka.
Det i motionerna 1:107 och II: DO framställda yrkandet överensstämmer
i anslagshänseende med direktionens ovanberörda förslag.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet torde få
hänvisas till motionen II: 90.
Utskottet finner sig så till vida böra biträda det i motionerna I: 107 och
II: 90 framställda yrkandet, såvitt här är i fråga, att utskottet, närmast
för tillgodoseende av undervisningen i rytmik, musikteori och musikbeledsagning,
förordar en anslagsförstärkning utöver Kungl. Maj:ts förslag med
3 800 kronor.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 107 och II: 90, såvitt här är i fråga,
till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i
idrott och gymnastik m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 16 000 kronor.
116:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 722), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 6 500 kronor.
117:o) Undervisning i idrott för liögskolestudenter i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 722
och 723), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 30 900 kronor.
1 i8:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 348, s. 723), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
108
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
119:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Kungl. Maj:t har (punkt 349, s. 724—726) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 418 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av anslagsposten till Bidrag
till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon med 23 900 kronor till 100 000
kionor samt en ökning av anslagsposten till Understöd för utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker i övrigt med 30 000 kronor till 318 500
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Rimås väckt motion (II: 391), vari hemställts, att riksdagen
matte besluta dels att anslaget till Samfundet för svenskt biografiskt
lexikons utgivande för budgetåret 1956/57 utgår med oförändrat belopp
eller 123 900 kronor, dels att ordföranden i samfundets styrelse från och
med nästa budgetår utses av Kungl. Maj:t, dels ock att samfundet ålägges
att snarast vidtaga åtgärder för tillsättande av tjänsten som biträdande
redaktör.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande beträffande bidraget
till Svenskt biografiskt lexikon.
Genom beslut den 2 juni 1950 har Kungl. Maj:t såsom villkor för åtnjutande
av ifrågavarande bidrag föreskrivit bland annat, att Samfundet
för svenskt biografiskt lexikons utgivande skall vara skyldigt, att låta dess
ekonomiska förhållanden underkastas granskning av statens sakrevision.
Sakrevisionen har nu verkställt viss översyn av samfundets verksamhet,
varvid gjorda iakttagelser sammanställts i en i augusti 1955 upprättad
promemoria. Sedan samfundets styrelse den 12 oktober 1955 avgivit yttrande
över promemorian, har sakrevisionen med skrivelse av den 9 november
1955 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning. I skrivelsen anför
sakrevisionen avslutningsvis följande.
Sakrevisionen ser sig föranlåten understryka uttalandena i promemorian,
att samfundets ekonomiska förvaltning ger anledning till allvarliga
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
109
erinringar och att huvudredaktören åtnjutit ekonomiska förmåner, som
i vart fall icke varit av statsmakterna avsedda. Dessa spörsmål synes påkalla
Kungl. Maj:ts särskilda uppmärksamhet. Det kan emellertid enligt
sakrevisionens mening ifrågasättas, om icke spörsmålet om statens stöd
av denna verksamhet och om målsättningen för denna, liksom den beräkneliga
tiden för verkets fullföljande bör upptagas till övervägande. I avvaktan
på resultatet av en dylik allmän omprövning torde på grundval
av den föreliggande utredningen en minskning av statsunderstödet böra
övervägas. Statsbidraget är för närvarande fastställt till 123 900 kronor.
Ifrågasättas må, om det icke bör begränsas till 100 000 kronor och sålunda
nedsättas med ett belopp, ungefärligen motsvarande den beräknade avlöningen
å den aldrig tillsatta tjänsten som biträdande redaktör. Sakrevisionen
vill vidare sätta i fråga, om icke förbrukningen av statsmedel bör
regleras av en av Kungl. Maj:t fastställd stat. Slutligen synes den fortlöpande
statliga revisionen av verksamheten böra ägnas närmare uppmärksamhet.
Departementschefen har anfört följande.
Statens sakrevisions förutnämnda skrivelse till Kungl. Maj:t rörande
de ekonomiska förhållandena hos Samfundet för Svenskt biografiskt lexikons
utgivande har remitterats till samfundet för yttrande. Avsikten är
att därefter inhämta yttrande från riksräkenskapsverket. Vilka åtgärder,
som i sinom tid bör vidtagas, blir givetvis i hög grad beroende av vad
som anföres i de avgivna yttrandena. I avbidan på utredningens slutförande
anser jag mig dock i anledning av sakrevisionens skrivelse böra föreslå,
att bidraget till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon för nästa
budgetår nedsättes till 100 000 kronor samt att Kungl. Maj:t hädanefter
fastställer särskild stat för bidragets disposition.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår pågår för närvarande
utredning rörande Samfundets för utgivande av svenskt biografiskt
lexikon ekonomiska förhållanden. Departementschefen har i avbidan
på utredningens slutförande ansett sig i anledning av vad sakrevisionen
anfört böra föreslå, att bidraget till utgivande av Svenskt biografiskt lexikon
för nästa budgetår nedsättes till 100 000 kronor samt att Kungl. Maj:t
hädanefter fastställer särskild stat för bidragets disposition. Utskottet ansluter
sig till vad departementschefen sålunda förordat och avstyrker bifall
till det i motionen II: 391 framställda yrkandet om anvisande av oförändrat
belopp till ifrågavarande ändamål. Utskottet är med hänsyn till den pågående
utredningen icke heller berett att i övrigt tillstyrka bifall till nämnda
motion.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag torde anslagsposten till Understöd
för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1956/57 böra höjas med 30 000 kronor till 318 500 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen IT: 391, till Understöd för utgi
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
vande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för hudgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 418 500
kronor.
120:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 726), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
121 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 726 och 727), vilket innebär en
anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
850 000 kronor.
122:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 727 och 728), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 113 600 kronor.
123:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 728
—732), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
124:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 732—734),
vilket innebär en anslagshöjning med 17 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 86 500 kronor.
125:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 355, s. 734—736), vilket innebär en anslagshöjning med 450 000
kronor, hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
in
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
2 250 000 kronor.
126:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturveten
skaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 356, s. 737), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
405 000 kronor.
127:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens
resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 737
och 738), vilket med hänsyn till beräknad anslagsreservation avser anvisande
allenast av ett formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska
djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.
128:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 358, s. 738), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Förvaltningskostnader in. m. för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 23 000
kronor.
129:o) Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 359, s. 738 och 739), vilket innebär
eu anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd: Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig
forskning för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 480 000 kronor.
130:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 739—741), vilket innebär eu
anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
112
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalinedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1956/57:
Avlöningsstat
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........ 2 400
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 226 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 51 200
Summa kronor 280 000
b) till Flyg- och nav almedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 280 000
kronor.
131:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 741), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.
132:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s.
742), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 230 000 kronor.
133:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 364, s. 743 och 744), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
134:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikmaskinnämnden:
Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 744—750), hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
113
att riksdagen må
A. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1956/57:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 16 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
. förslagsvis .............................. 537 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 125 000
Summa kronor 678 000
Särskilda uppbördsmedel
Inkomster från drift av matematikmaskinerna
m. m................................... 677 000
Nettoutgift kronor 1 000
B. för budgetåret 1956/57 anvisa
a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 000 kronor;
b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 000 kronor;
c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av 1 000 kronor.
135:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 751), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F:s
forskningsinstitut för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 175 400 kronor.
136:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 751 och 752),
vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 8
114
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
137:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 368, s. 752 och 753), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 111 500
kronor.
138:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 753), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 130 000 kronor.
139:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 753—756),
vilket innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt författare för utlåning
av deras verk genom bibliotek för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
140:o) Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 756), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära
författare för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor.
141 ro) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 756 och 757), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av
6 000 kronor.
142:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
373, s. 757), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1956/57 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
115
143:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl.
Maj:t har (punkt 374, s. 757) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för ludgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 409),
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
återupplivande av den av år 1937 års riksdag godkända principen att vid
beviljande av medel till statliga byggnader i anslaget inbegripes ett för
konstnärlig utsmyckning avsett belopp, icke understigande en procent av
byggnadskostnadema.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionerna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Ett av statens konstråd framlagt förslag om återupplivande
av den av 1937 års riksdag godkända principen, att vid beviljande
av medel till statliga byggnader i anslaget skulle inbegripas ett för
konstnärlig utsmyckning avsett belopp, i allmänhet icke understigande en
procent av byggnadskostnadema, har departementschefen icke biträtt liksom
ej heller ett av konstrådet framlagt alternativt förslag om en höjning
av förevarande anslag för nästa budgetår med 50 000 kronor.
Utskottet, som icke ansett sig böra biträda det i motionen II: 409 framställda
yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 409, till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
144:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 375, s. 758), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
145:o) Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska
året. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, s. 758—
760), vilket innebär en anslagsminskning med 60 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges deltagande i det s. k. tredje
internationella geofysislca året för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 240 000 kronor.
116
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Diverse
146:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 761), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget oförändrad medelsanvisning, beträffande
det andra anslaget en höjning med 1 398 000 kronor, beträffande det tredje
anslaget oförändrad medelsanvisning och beträffande det sista anslaget
en böjning med 113 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1956/57 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 11 502 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 1 289 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 129 000
kronor.
147:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378, s. 761), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 12 100 kronor.
148:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379,
s. 762 och 763), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1956/57 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
117
149:o) Bidrag till svenska institutet i Bom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 763 och 764), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 93 700
kronor.
150:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 381, s. 764 och 765), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 25 800
kronor.
151 :o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382, s.
765), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1956/57
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
152:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 765 och 766), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Främjande av intemationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 275 000 kronor.
153:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 384, s. 766 och 767), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att, riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
154:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 385, s. 767—769), vilket innebär en
anslagshöjning med 51 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco för budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag
av 801 000 kronor.
118
Statsutskottets utlåtande nr S år 1956
155:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
386, s. 769—772), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 180 000
kronor.
156:o) Studie-, utbildnings- och resestipendier för skådespelare
m. fl. I en inom andra kammaren väckt motion (II: 539) har herr Johansson
i Stockholm hemställt, att riksdagen till studie-, utbildnings- och resestipendier
för skådespelare, koreografer, konsertmusiker m. fl. anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.
Till stöd för det i motionen gjorda yrkandet har anförts följande.
I motionen II: 539 har anförts följande.
Kulturarbetarna i vårt land har med relativt få undantag små och oregelbundna
inkomster. Utan att påstå att någon grupp bland dem intar en
gynnad ställning kan man fastslå att situationen för scenkonstens utövare
i ekonomiskt hänseende i många fall försämrats alltefter som penningvärdet
sjunkit. Lönerna för dem som har fast engagemang är i regel låga,
och stipendiemöjligheter saknas i stort sett under studietiden och åren
närmast efter. I praktiken har skådespelare, sångare, koreografer, konsertmusiker
etc. mycket små möjligheter att företa studieresor eller på annat
sätt skaffa sig en fortsatt utbildning. Yngre begåvade musiker bör även
kunna få stipendier för debutkonserter och solistframträdanden. De är i
detta avseende sämre lottade än andra grupper av kulturarbetare.
De stipendier ur enskilda fonder, som för närvarande finns att tillgå för
dessa kategorier, är fåtaliga och beloppen är så små, att ett stipendium närmast
får karaktären av hedersomnämnande.
Årliga statliga stipendier, förslagsvis på sammanlagt 50 000 kronor, fördelade
på dessa kategorier skulle utan tvivel bli ett värdefullt stöd.
Beträffande de studerande vid teaterskolor, operaskolan, musikhögskolan
etc. är en snabb utredning, som tar sikte på en demokratisering av
undervisningen, d. v. s. ett undanröjande av ekonomiska hinder bland annat
genom statliga stipendier, motiverad. Det är ett känt faktum att många
begåvningar antingen hindras från inträde genom svårigheter att bekosta
förutbildningen eller skaffar sig en utbildning genom mycket stora försakelser.
De bör därför tillförsäkras liknande stipendiemöjligheter som studerande
vid högskolorna.
Utskottet får beträffande nu föreliggande stipendiemöjligheter till musikidkare,
skådespelare m. fl. erinra om följande.
På riksstaten finnes under åttonde huvudtiteln uppfört ett anslag till
Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier, vilket anslag
för nästa budgetår uppförts med 40 000 kronor. Enligt gällande bestämmelser
kan detta anslag användas bland annat till stipendier åt yngre svenska
119
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
musikidkare med anlag för tonsättningskonst. Akademien disponerar vidare
över ett flertal donationer, ur vilka utdelas stipendier till bland annat elever
vid musikhögskolan med icke obetydliga belopp för studier, däribland
utrikes studieresor. Jämväl kungl. teatern förfogar över donationsmedel
för utbildningsändamål och utrikesresor. \ id kungl. dramatiska teatern finnas
vissa fonder, dock av mindre omfattning, ur vilka stipendier utgå till
lärjungar vid elevskolan. Svenska teaterförbundet förfogar även över vissa
stipendie- och understödsfonder. Några egentliga stipendier av statsmedel
finnas emellertid icke för scen- och operakonstens utövare. Därest dylika
stipendier anses böra komma till stånd torde närmare utredning erfordras
angående behovet av dylikt understöd och formerna för detsamma.
Utskottet är på grund av vad sålunda anförts icke berett att tillstyrka
bifall till den förevarande motionen II: 539 utan hemställer,
att motionen II: 539 må av riksdagen avslås.
157:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl.
Maj :t har (punkt 387, s. 772) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och
utredningar genom sakkunniga för budgetaret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Dahlén m. fl. väckt motion (II: 114), i vilken hemställts,
såvitt här är i fråga, att riksdagen uttalar att kostnaderna för verksamheten
för en samarbetsnämnd för planläggningen av den högre undervisningen,
särskilt yrkesundervisningen och den vetenskapliga fackutbildningen,
måtte bestridas av medel från anslaget under åttonde huvudtiteln: Kommittéer
och utredningar genom sakkunniga.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. I sitt av riksdagen godkända, utlåtande 1956: 5 punkten 64,
har utskottet avstyrkt bifall till ett i motionen II: 114 framställt yrkande,
avseende inrättande av en central samarbetsnämnd för planläggningen av
den högre undervisningen. Vid sådant förhållande torde nyssnämnda motion,
såvitt här är i fråga, icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och hemställer
alltså,
a) att riksdagen må till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor;
b) att motionen II: 114, såvitt här är i fråga, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
120
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
158:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
388, s. 772 och 773), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 280 000 kronor.
Uppskjutna frågor m. m.
159:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt och punkter, om vilka
utskottet tidigare avgivit utlåtanden, finnas förtecknade i vid detta utlåtande
fogad bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
160:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter som angivas i detta utlåtande fogad bilaga
(Bilaga 2), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 27 april 1956
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utslcottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Ohlon, Leander, Näsström,
Hesselbom, Pålsson, Sundelin, Einar Persson, Birger Andersson,
Ragnar Persson, Thun, Nils Theodor Larsson, fröken Ranmark, herrar
Arrhén och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Hoppe, Widén, Johansson i Mysinge, Jansson i Kalix,
Hansson i Skegrie, fröken Vinge, herrar Blidfors, Almgren, Andreasson,
fröken Karlsson, fröken Olsson och herr Helén;
dock att herr Elfving deltagit i stället för herr Thun vid behandlingen
av punkterna 73—160 och herr Cassel i stället för herr Skoglund i Doverstorp
vid behandlingen av punkterna 101—160.
Reservationer
1) vid punkten 5 (Allmänna läroverken: Avlöningar)
a) av herr Arrhén,
b) av fröken Vinge;
2) vid punkten 17 (Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk) av
herrar Jacobsson, Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
121
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 254 och II: 417 samt på
grund härav hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 254 och II: 417 samt
med avslag å motionen II: 549, till Privatläroverk: Bidrag
till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 9 015 000 kronor.
3) vid punkten 19 (Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk) av
herrar Jacobsson, Widén fröken Vinge och herr Helén, vilka under förutsättning
av bifall till den avvikande meningen vid punkten 17 ansett att
utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Privatläroverk; Bidrag till vissa internatläroverk för
budgetåret 1956/57 anvisa ett förslagsanslag 360 000 kronor.
4:o) vid punkten 28 (Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson,
Malmborg i Skövde, Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt
här är i fråga, och att till följd härav utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Departementschefen har med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna
av ett bifall till studiehjälpsnämndens förslag om studiehjälp till
icke-svenska elever ansett sig icke böra i år taga ställning till detta förslag.
Departementschefen har emellertid samtidigt uttalat, att goda skäl
kunna anföras för en utvidgning av kretsen av studiehjälpsberättigade. Utskottet,
som för sin del vill kraftigt understryka detta uttalande, anser sig
böra tillstyrka bifall till de i motionerna I: 421 och II: 513 gjorda yrkandena
om införande redan från och med nästa budgetår av rätt för icke-svenska
elever att erhålla studiehjälp samt om en härmed sammanhängande anslagshöjning.
Vad angår maximigränsen för resebidrag till dagligen resande elev, vilken
av Ivungl. Maj:t föreslagits höjd från 25 till 40 kronor per månad, har i
motionerna I: 256 och II: 418 i stället föreslagits en höjning till 50 kronor,
medan det i motionerna 1:421 och 11:513 framställda förslaget om en
anslagshöjning innebär ett yrkande om bifall till studiehjälpsnämndens
förslag om en höjning till 46 kronor (resp. 40 kronor för elev, som förutom
frukostbidrag åtnjuter bidrag till annan måltid). Utskottet, som vill framhålla
det stora behovet av en förbättring av resebidragen, ansluter sig till
det i motionerna 1:421 och 11:513 framställda yrkandet samt avstyrker
alltså såväl Kungl. Maj:ts förslag i denna del som motionerna 1:256 och
II: 418 såvitt de gälla maximigränsen för resebidragen. I vad gäller studiebidragen
i övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
122
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Därutöver får utskottet uttala, att det synes utskottet önskvärt, att
man över huvud taget beaktar i vad mån förhållandet mellan elevernas
studiekostnader å ena sidan och storleken av studiebidrag och stipendier
å den andra påverkats av successivt ändrade ekonomiska förhållanden. Det
torde enligt utskottets mening kunna förutsättas, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på den nu angivna frågan ävensom att Kungl.
Maj:t vid den tidpunkt, som kan befinnas lämplig, framlägger erforderliga
förslag för riksdagen. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra
biträda det i motionerna I: 256 och II: 418 gjorda yrkandet avseende särskild
framställning till Kungl. Maj:t om utredning i fråga om storleken av
stipendier och studiebidrag samt om förslag i ämnet till 1957 års riksdag.
Mot Kungl. Maj:ts förslag till den del det icke närmare berörts här ovan
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här
är i fråga, ävensom med avslag å motionerna I: 256 och
11:418,
a) dels godkänna av utskottet angivna ändrade grunder
för studiebidrag åt elever vid vissa läroanstalter, dels ock
besluta att i enlighet med förslag av studiehjälpsnämnden
studiehjälp från och med budgetåret 1956/57 må utgå jämväl
till icke-svenska medborgare,
b) till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m.jl. läroanstalter för budgetåret 1956/57
anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor.»
5) vid punkten 29 (Stipendier för studier genom korrespondens och vid
enskilda realskolor med kombinerad undervisning) av herrar Ohlon, Sundelin,
Jacobsson, Malmborg i Skövde, Widén, fröken Vinge och herr Helén,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 421 och
II: 513, såvitt här är i fråga, varmed även de i motionerna I: 253 och
II: 432 gjorda yrkandena blivit tillgodosedda, och att på grund härav utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»De i motionerna I: 253 och II: 432 samt I: 421 och II: 513 framställda
yrkandena innebära, såvitt gäller stipendiebestämmelsema, bifall till
de av studiehjälpsnämnden framställda ändringsförslagen, av vilka departementschefen
ansett sig endast böra förorda det, som avser fastställande
av antalet stipendier för student- och realexamina. Enligt utskottets
mening tala mycket starka skäl för en förbättring av studiehjälpen åt
det elevklientel, som här är i fråga, och utskottet anser sig därför böra tillstyrka
de i nyssnämnda motioner gjorda yrkandena om ändringar i stipendiebestämmelserna.
Vad angår storleken av det belopp, som enligt Kungl.
Maj :ts förslag skall få utdelas som stipendier under nästa budgetår, ansluter
123
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
sig utskottet till de i motionerna I: 421 och II: 513 samt I: 253 och II: 432
framställda förslagen. I fråga om anslagsbeloppet tillstyrker utskottet bifall
till vad i motionerna I: 421 och II: 513 därom påyrkats. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:421 och II: 513, såvitt
här är i fråga, samt till motionerna I: 253 och II: 432,
a) dels godkänna av utskottet angivna ändrade grunder
för stipendier för studier genom korrespondens och vid
enskilda realskolor med kombinerad undervisning, dels ock
medgiva att för budgetåret 1956/57 må till stipendier, som
under denna punkt avses, utdelas högst 125 000 kronor,
b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 80 000
kronor.»
6) vid punkten SO (Bidrag tidl inrättande av skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg
i Skövde, Widén, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 421 och II: 513, såvitt här är i
fråga, varmed även det i motionen 11:380 gjorda yrkandet blivit tillgodosett,
och att på grund härav utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker bifall till de motionsvis gjorda yrkandena om en
höjning av förevarande anslag till 3 000 000 kronor. Likasa biträder utskottet
de i motionerna I: 421 och II: 513 framställda förslagen om bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medgiva bidrag inom en medelsram av
5 000 000 kronor samt om utredning av behovet av elevhem på längre sikt.
Vad angår den i sistnämnda båda motioner ifrågasatta ändringen av
anslagets rubrik förutsätter utskottet, att frågan härom överväges av
Kungl. Maj :t vid det kommande budgetarbetet avseende anslagen för
1957/58. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna II: 380, såvitt gäller
anslagsbeloppet, samt I: 421 och II: 513 — sistnämnda båda
motioner såvitt här är i fråga —
a) medgiva att bidrag, som avses under denna punkt,
må under budgetåret 1956/57 beviljas inom en bidragsram
av 5 000 000 kronor,
b) till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar
vid högre läroanstalter för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000 000 kronor.»
124 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
7) vid ''punkten 56 (Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande
folkundervisningen) av fröken Karlsson;
8) vid punkten 90 (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar Näsström,
Pålsson, Einar Persson, Nils Theodor Larsson och Johansson i
Mysinge, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som å s. 74 börjar med »Statsbidraget
till» och å s. 75 slutar med »annat håll», bort ersättas med text
av följande lydelse:
»Statsbidraget till svenska sjömansbiblioteket utgår från och med budgetåret
1954/55 med 45 000 kronor. I motionerna 1:269 och 11:384 har
hemställts om ett förhöjt anslag å 70 000 kronor. Utskottet får erinra om
att utskottet i sitt utlåtande 1954: 8 (s. 184) ytrade sig rörande förevarande
spörsmål. Utskottet framhöll härvid att för sjöfolkets möjligheter till fortbildning
och fritidssysselsättning samt för den allmänna trivseln ombord å
fartygen syntes det utskottet betydelsefullt att hithörande biblioteksfrågor
vore tillfredsställande ordnade. Utskottet utgick från att tillgodoseendet av
fartygens behov av bibliotek skulle vara av sådant intresse för rederinäringen
att ökade bidrag borde kunna påräknas från detta håll för understödjande
av verksamheten.
Under hänvisning till vad utskottet sålunda uttalat och med understrykande
av att ökade anslag till ändamålet borde kunna erhållas på frivillighetens
väg avstyrker utskottet bifall till de ifrågavarande motionerna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, torde förevarande anslag för budgetåret
1956/57 böra uppföras med 9 263 000 kronor, innebärande en höjning
med 674 500 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
»a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med
avslag å motionerna 1:105 och II: 94, I: 234 och II: 429,
I: 269 och II: 384 samt I: 169 och II: 408 — de båda sistnämnda
såvitt de avse medelsanvisning — till Understöd
åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1956/57 anvisa
ett förslagsanslag av 9 263 000 kronor;»
9) vid punkten 94 (Bidrag till studieförbund) av fröken Olsson;
10) vid punkten 99 (Utbildning av ungdomsledare) av herrar Birger
Andersson och Elfving;
11) vid punkten 100 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet)
a) av herrar Arrhén och Skoglund i Do verstorp samt fröken Karlsson,
vilka ansett, att utskottet bort i enlighet med motionerna 1:276 och
II: 533 avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till
följd därav utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 50 och II: 67, I: 278 och II: 389 ävensom
med bifall till motionerna I: 276 och II: 533, samtliga
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956 125
motioner såvitt här är i fråga — besluta, att förslagsanslaget
till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet icke skall
uppföras å riksstaten för budgetåret 1956/57.»
b) av herrar Birger Andersson och Elfving;
12) vid punkten 101 (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)
a)
av herrar Arrhén och Cassel samt fröken Karlsson, vilka ansett, att
utskottet bort i enlighet med motionerna I: 276 och II: 533 avstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag samt att till följd därav utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 50 och II: 67, I: 278 och II: 389 ävensom
med bifall till motionerna I: 276 och II: 533, samtliga
motioner såvitt här är i fråga — besluta, att anslaget till
Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer
icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret
1956/57.»
b) av herrar Birger Andersson och Elfving;
13) vid punkten 102 (Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning)
av herrar Sundelin, Jacobsson, Malmborg i Skövde, Widén, fröken
Vinge och herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionerna I: 282 och II: 443 samt att till följd därav utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 282 och II: 443 till Bidrag
till Centralförbundet för nykterhetsundervisning för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 775 000
kronor, varav 225 000 kronor avses för täckande av förbundets
avlöningskostnader under posten för administrationskostnader.
»
14) vid punkten 103 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.) av
herrar Sundelin, Jacobsson, Malmborg i Skövde, Widén, fröken Vinge och
herr Helén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till såväl motionerna
I: 280 och II: 535 som motionen I: 281 samt till följd därav utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 280 och II: 535 ävensom
motionen I: 281, till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 1 196 400 kronor.»
15) vid punkten 110 (Bidrag till bamfilmkommittén)
a) av herr Arrhén och fröken Karlsson, vilka ansett, att utskottet bort
126 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
tillstyrka en medelsanvisning i enlighet med vad i motionerna I: 283 och
II: 532, II: 102 samt II: 537 påyrkats och att till följd därav utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:283 och II: 532,
II: 102 samt II: 537, till Bidrag till Bamfilmkommittén
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 kronor.»
b) av fröken Vinge.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
127
Tidigare behandlade frågor
Bilaga 1
Punkt i 8:e
huvudtiteln
Avsnitt respektive anslagsrubrik
Utskotts- utlåtande nr
5—36
Arkiv, bibliotek och museer
50
37—53
Kyrkliga ändamål
50
54—74
77—103 I
Akademier m. m.
50
105 o. 106
108—133
134—160 J
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
55 o. 78
259—319
Yrkesundervisningen
53
128
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1956
Uppskjutna frågor
Bilaga 2
Punkt i 8:e
huvudtiteln
Avsnitt respektive ans1 a gsru b r i k
75
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inredning och utrustning av nya lokaler
76
Universitetskanslersämbetet:
Avlöningar
Omkostnader
104
Bidrag till Stockholms högskola
107
Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.
161—179
Tekniska högskolor
180—182
Skolöverstyrelsen
183—186
Lärarhögskolan i Stockholm
187—190
Folkskoleseminariema
191—194
Småskoleseminarierna
195
Befordringskurser för folkskollärare
196 o. 197
Statens skolköksseminarium
198
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
199
Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå
200
Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium
201
Bidrag till vissa handarbetsseminarier
202
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
203
Särskoleseminariet i Stockholm
204
Bidrag till Ericastiftelsen
227—230
Psykologisk-pedagogiska institutet
Folkskolor m. m.:
252
Bidrag till vissa byggnadsarbeten
363
Atomenergiforskning
Ivar Hieggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1956
680957
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1956:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1956/57 und a1 i texten