Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1956/57, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1956-03-13 · 58 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1956/57, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1956/57, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—8 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari

1956) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

I 1955 års statsverksproposition uppskattades medelsförbrukningen på

kommunikationsverkens investeringsanslag under budgetåret 1954/55 till

ca 1 003 milj. kr. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna begränsades

emellertid, som tabell 1 visar, till ca 897 milj. kr. och underskredo sålunda

de beräknade utgifterna med ca 106 milj. kr.

Tabell 1

Budgetåret 1954/55

Medelsförbrukning

Ingående Anvisade beräknad , ... . Utgående

behållning anslag i prop. 1/1935 aKUSK behållning

Rambegränsade investeringar

Postverket.................. 4,2 11,1 12,8 9,7 5,6

Televerket.................. 72,4 206,6 249,0 248,4 30,5

Statens järnvägar........... 80,8 290,8 325,0 273,5 98,1

Vattenfallsverket............ 76,6 346,5 367,0 335,4 86,4

Luftfartsverket............. 2,9 7,0 8,0 6,0 3,9

Förrådsfonden.............. 7,1 33,6 35,0 20,8 19,9

Summa 244,0 895,6 996,8 893,8 244,4

Övriga investeringar

Postverket................. 1,2 1,7 2,0 2,0 0,9

Statens järnvägar........... 4,3 — 1,6 0,3 4,0

Förrådsfonden.............. — 3,0 3,0 1,0 2,0

Summa 5,5 4,7 6,6 3,3 6,9

Totalsumma 249,5 900,3 1 003,4 897,1 251,3

1 IUhang till riksdagens protokoll 1956. 6 sarnl. ,Vr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Såsom framgår av tabellen falla de största avvikelserna på de ramreglerade

investeringarna för statens järnvägar (— 51,5. milj. kr.), vattenfallsverket

(— 31,6 milj. kr) och förrådsfonden (— 14,2 milj. kr.). För statens

järnvägar och förrådsfonden har den lägre medelsförbrukningen förklarats

till väsentlig del bero på det genom kungörelsen 1954: 745 införda beställningsstoppet,

och för förstnämnda verk även på leveransförseningar och

byggnadsregleringen. I fråga om vattenfallsverket orsakas underskridandet

av en rad olika omständigheter, främst fördröjda ersättningsbetalningar för

mark- och fiskeskador in. m., förskjutna inköp, leveransförseningar och

försenad fakturering m. m.

Den sålunda uppkomna differensen mellan den beräknade och faktiska

belastningen på investeringsanslagen förklarar även, att anslagsbehållningarna

icke nedbringats på sätt som förutsatts i 1955 års statsverksproposition

utan totalt hållit sig i stort sett oförändrade.

Beträffande investeringsverksamheten under budgetåret 1955/56 framstod

det med nödvändighet att som ett led i en ekonomisk politik för bevarandet

av den samhällsekonomiska balansen begränsa också den offentliga

investeringsverksamheten och den del därav, för vilken kommunikationsverken

svarade. I enlighet härmed förordades en sänkning av verkens totala

investeringsanslag, varvid den ramreglerade medelsförbrukningen

skulle få uppgå till högst 929,4 milj. kr. och övrig medelsförbrukning till

1,6 milj. kr. Hur dessa belopp fördelades på de olika verken framgår av

första kolumnen i tabell 2. I tabellen redovisas även den medelsförbrukning,

som verken beräknat i samband med petita för budgetåret 1956/57, och

vidare de ändringar, som föredragandena ansett motiverade.

Tabell 2 Medelsförbrukning 1955/1956

Verkens

Förordat

Beräknat i

förslag

av före-

prop.1/1955

hösten

dragan-

1955

dena

Ramreglerade investeringar

miljoner kronor

Postverket...................

................ 11,4

11,4

11,1

Televerket...................

................ 239,0

254,3

245,0

Statens järnvägar............

................ 302,0

314,8

300,0

Vattenfallsverket.............

................ 337,0

337,0

335,0

Luftfartsverket...............

................ 7,0

7,0

7,0

Förrådsfonden...............

................ 33,0

33,0

33,0

Summa 929,4

957,5

931,1

Övriga investeringar

Postverket...................

................ 1,4

1,4

1,4

Statens järnvägar............

................ 0,2

1,7

1,7

Vattenfallsverket.............

................ .

5,0

—

Förrådsfonden..............

................ —

2,0

2,0

Summa 1,6

10,1

5,1

Totalsumma 931,0

967,6

936,2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

3

Tele- och järnvägsstyrelserna ha i samband med sina petita för budgetåret

1956/57 räknat med eu utökning av de för innevarande budgetår fastställda

investeringsramarna. Telestyrelsen har sålunda under åberopande

av den allmänna pris- och lönestegringen, hemställt om en höjning av investeringsramen

till 254,3 (-f- 15,3) milj. kr. Vid bifall härtill skulle investeringsverksamheten

volymmässigt sett få en omfattning, som ungefärligen

skulle motsvara den fastställda ramen vid oförändrat penningvärde. Samtidigt

har styrelsen äskat 13,25 milj. kr. på tilläggsstat för att täcka medelsförbrukningen

vid förutsatt ram. Järnvägsstyrelsen har räknat med en

medelsförbrukning om 314,8 (+ 12,8) milj. kr. som en följd av dels underskridande

för budgetåret 1954/55 och dels inträffade prisstegringar. Styrelsen

har emellertid icke nu gjort någon hemställan om utökning av ramen,

utan endast förbehållit sig att återkomma med ett yrkande framdeles, när

investeringsverksamheten under budgetåret kan något säkrare bedömas.

Vad angår de icke ramreglerade investeringarna har vattenfallsstyrelsen

hemställt om 5 milj. kr. på tilläggsstat för inköp av mark till en ny förvaltningsbyggnad.

Kungl. Maj :t har ansett, att den krympning av affärsverkens investeringsvolym,

som den inträdda höjda kostnadsnivån medför, i stort sett måste

accepteras på grund av det samhällsekonomiska läget. I fråga om televerket

har dock en höjning av investeringsramen till 245 (+6) milj. kr. ansetts

nödvändig. Den ökade medelsförbrukningen bedömes kunna täckas med

tillgängliga medel på dispositionsanslaget, varför någon särskild medelsanvisning

på tilläggsstat ej skulle erfordras. Investeringsramarna för statens

järnvägar och vattenfallsverket ha däremot ansetts böra sänkas med 2 milj.

kr. för ettvart av dessa verk och postverkets ram med 0,3 milj. kr. De rambegränsade

investeringarna skulle sålunda totalt öka från 929,4 till 931,1

milj. kr.

Till förslaget om ny förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen har departementschefen

förklarat sig icke ännu beredd taga ställning. Slutligen

har medelsförhrukningen utanför ramregleringen beräknats uppgå till 5,1

milj. kr., varför den totala medelsförbrukningen skulle bli (931,1 -f- 5,1)

936,2 milj. kr.

För budgetåret 1956/57 ha verksstyrelserna räknat med att investeringsutgifterna

skola komma att uppgå till ca 1 051 milj. kr., vilket i jämförelse

med de nu redovisade beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära

en stegring av investeringsutgifterna med ca 115 milj. kr. Beloppet är ett

saldo av en ökning av utgifterna på de ramreglerade anslagen med ca 116

milj. kr. och eu minskning på övriga anslag med ca 1 milj. kr. Av ökningen

i förhållande till den nu förordade ramen för löpande budgetår falla i runda

tal 82 milj. kr. på televerket, 14 milj. kr. på statens järnvägar, 19 milj. kr.

på vattenfallsverket och 1 milj. kr. på förrådsfonden. Generalpoststyrelsen

och luftfartsstyrelsen ha räknat med oförändrade investeringsutgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom

kommunikationsdepartementet, bär en höjning av den totala ramen för koinmunikationsverkens

investeringar framstått som i och för sig angelägen. Redan

för att inhämta den eftersläpning, som av olika orsaker uppstått under

budgetåret 1954/55 genom att det för sagda budgetår fastställda investeringstaket

icke uppnåddes, och för att kompensera de prisstegringar, som

ägt rum sedan fjolårets statsverksproposition avlämnades, kunde en total

investeringsram som närmar sig den av verksstyrelserna äskade te sig motiverad.

Därtill kommer att, bl. a. på grund av den tekniska utvecklingen

och den allmänna välståndsökningen, för varje år ökade krav ställs på kommunikationsverken

från deras kunders sida. Dessa krav kan för närvarande

icke tillgodoses i den omfattning, som vore önskvärd. För televerkets del

kännetecknas läget av ett ökande antal abonnenter, som icke kan få telefon

inkopplad inom rimlig tid, samt långa väntetider för telefonsamtal på vissa

linjer. Statens järnvägar besväras av kvantitetsmässig brist på godsvagnar,

kvalitetsmässiga brister i personvagnsbeståndet samt tidvis återkommande

störningar i tågföringen, till stor del orsakade av bristande kapacitet hos

vissa bansträckor och bangårdar. För vattenfallsverket gäller, att förbrukningen

av elkraft synes öka i en takt, som icke tidigare förutsetts, till följd

varav en oförmånlig situation för kraftförsörjningen i landet kan väntas

föreligga för en följd av år framöver. De aktuella investeringarna har därjämte

i allmänhet en hög räntabilitet, vilket gör dem angelägna ur företagsekonomisk

synpunkt. Den överfulla sysselsättningen, det ansträngda

läget på kapitalmarknaden och över huvud det rådande inflationstrycket

manar emellertid till sträng återhållsamhet vid ianspråktagande av landets

produktiva resurser. Den restriktiva ekonomiska politik, som ansetts böra

läggas till grund för 1956 års finansplan, måste få återverkningar även på

kommunikationsverkens investeringar. En nedskärning i förhållande till de

för innevarande budgetår förutsatta ramarna har därför eftersträvats. Den

begränsning av totalramen, som därvid visat sig möjlig, har emellertid uppvägts

av att ett preliminärt beräknat belopp om 25 milj. kr. upptagits för

utbyggnad av en storflygplats inom Stockholmsområdet. Anslagsäskandena

för nästa budgetår har därigenom kommit att baseras på en jämfört med

innevarande budgetår i stort sett oförändrad totalram.

Nedpressningen av totalramen för de mera reguljära investeringarna har

fallit ut olika på de skilda verken. Då för televerkets del en inskränkning

av investeringarna skulle — såsom antytts i det föregående — medföra särskilda

svårigheter för verket, har en investeringsverksamhet, som till sin

omfattning närmar sig den i fjolårets statsverksproposition för innevarande

budgetår förutsatta, ansetts önskvärd. Televerkets investeringar har sålunda

befunnits böra uppräknas till 250 milj. kr. Beträffande vattenfallsverket har

med hänsyn till det ogynnsamma kraftförsörjningsläget endast sådana beskärningar

av äskandena kunnat göras, som icke i någon nämnvärd grad

påverkar det av vattenfallsstyrelsen föreslagna programmet för utbyggnad

av produktionskapaciteten. Med utgångspunkt härifrån har vattenfallsverkets

ram upptagits till 326 milj. kr., d. v. s. en minskning med 9 milj. kr. i

förhållande till den för innevarande budgetår förutsatta ramen. I övrigt föreslås

följande minskningar, nämligen för postverket med 3 milj. kr., för statens

järnvägar med 13 milj. kr., för luftfartsverkets reguljara investeringar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

5

med 1 milj. kr. och för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond med 2

milj. kr.

Vid sidan av investeringsramarna har ett preliminärt belopp om 2 milj.

kr. tagits upp för förberedelsearbeten till en ämbetsbyggnad åt vattenfallsstyrelsen.

Den sålunda för budgetåret 1956/57 förordade investeringsverksamheten

framgår av tabell 3.

Tabell 3

1955/56

1956/57

Verkens

förslag

1956/57

Förordat av

Förordat av

föredragan-

dena

föredragan-

dena

Miljoner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket...................

................ 11,1

11,4

8,0

Televerket...................

................ 245,0

326,8

250,0

Statens järnvägar............

................ 300,0

313,8

287,0

Vattenfallsverket.............

................ 335,0

353,8

326,0

Luftfartsverket...............

................ 7,0

7,0

31,0

Förrådsfonden...............

................ 33,0

34,0

31,0

Summa 931,1

1 046,8

933,0

Övriga investeringar

Postverket...................

................ 1,4

Statens järnvägar----.'' .......

................ 1,7

0,3

0,3

Vattenfallsverket.............

2,0

2,0

Förrådsfonden...............

................ 2,0

2,0

—

Summa 5,1 4,3 2,3

Totalsumma 936,2 1 051,1 935,3

Av tabellen framgår, att de ramreglerade investeringarna ökar i förhållande

till de för innevarande budgetår förordade från ca 931,1 till 933 milj.

kr., medan de icke rambegränsade minskar från 5,1 till 2,3 milj. kr. Kommunikationsverkens

totala medelsförbrukning skulle därmed för nästa budgetår

uppgå till 935,3 milj. kr., att jämföras med 936,2 för innevarande budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och

föredragandenas förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt

medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1956/57 i förhållande

till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 1-—8)

och till efterföljande tablå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av föredra- gandena be- räknade in- vesterings- utgifter

Re-

serva-

tioner

den

»o/e

1955

An-

slag

För-

slag

Beräk-

nade

reser-

vatio-

ner

1954/55

1955/56

1956/57

1955/56

1956/57

1955/53

1256/57

1957

Ramreglerade investe- ringar.

Postverket ........

9,7

11,4

11.4

11,1

8,0

5,6

10,5

4,6

1,6

Televerket ........

948,4

254,3

326,8

245,0

250,0

30,5

220,4

255,0

10,9

Statens järnvägar..

273,5

314,8

313,8

300,0

287,0

98,1

266,7

234,3

12,1

Vattenfallsverket ..

335,4

337,0

353.8

335,0

326,0

86,4

306,5

294,0

25,9

Luftfartsverket ....

6,0

7,0

7,0

7,0

33,0

31,0

3.9

6,7

29,0

1,6

Förrådsfonden......

20,8

33,0

34.0

31,0

19,9

29,7

16,8

2,4

893,8

957,5

1046,8

931,1

933,0

244,4

840,5

833,7

54,5

Övriga investeringar

Postverket ........

2,0

1,4

1,4

0,9

1,4

_

0,9

Statens järnvägar ..

0,3

1,7

0,3

1,7

0,3

4,0

_

Vattenfallsverket ..

—

5,0

2,0

2,0

_

2,0

_

Förrådsfonden ....

1,0

2.0

2,0

2,0

2,0

—

—

3,3

10,1

4,3

5,1

2,3

6,9

1,4

2,0

0,9

Totalsumma

897,1

967,6

1051,1

936,2 j

935,3 1

251,3

841,9

835,7

55,4;

Anslagsbehållningarna per den 30 juni 1955 uppgick till ca 251 milj. kr.

Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, Tta 842 milj.

kr., utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 1 093 milj. kr.

Med nu föreslagna investeringsramar och med förutsatt ianspråktagande av

de anslag, som icke innefattas i ramregleringen, kommer medelsförbrukningen

under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca 936 milj. kr. De

vid budgetårets slut förefintliga reservationerna kommer därmed att utgöra

ca 157 milj. kr., varav 2 milj. kr. beräknas komma att indragas.

De för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppen avser att jämte reservationerna

från nu löpande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen

och därutöver ge vissa marginaler. Den förordade totala anslagsanvisningen,

inklusive anslag utanför ramregleringen, uppgår till ca 836 milj.

kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret ingående reservationerna

kommer den under detta tillgängliga anslagssumman att uppgå till ca 991

milj. kr. Då medelsförbrukningen beräknas till ca 935 milj. kr., utgör anslagsreserven

ca 56 milj. kr.

Utskottet. I 1955 års statsverksproposition förutsattes, att medelsförbrukningen

under kommunikationsverkens kapitalfonder budgetåret 1954/55

skulle komma att uppgå till sammanlagt ca 1 003 milj. kr. Av den i årets

statsverksproposition lämnade redogörelsen framgår, att detta program dock

icke helt kunnat förverkligas utan att de faktiska investeringsutgifterna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

7

understigit de beräknade med ca 106 milj. kr. De största avvikelserna från

programmet förete statens järnvägar med 51,5 milj. kr., statens vattenfallsverk

med 31,6 milj. kr. samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

med 14,2 milj. kr.

Delvis under hänvisning härtill har järnvägsstyrelsen räknat med en viss

utvidgning av den för statens järnvägars investeringsverksamhet under innevarande

budgetår fastställda ramen, vilket ansetts motiverat ä%en på

grund av inträffade prisstegringar. Sistnämnda omständighet har åberopats

jämväl av telestyrelsen såsom skäl för en i förhållande till gällande investeringsplan

utökad medelsförbrukning. Med hänsyn till alltjämt existerande

spänningar i samhällsekonomien maste emellertid enligt departementschefens

mening den krympning av affärsverkens investeringsvolym som den

högre kostnadsnivån medfört i stort sett accepteras. Av speciella orsaker har

det dock befunnits nödvändigt att låta televerkets investeringsutgifter stiga

med 6 milj. kr., för vilket ändamål redan nu tillgängliga medel å verkets

dispositionsanslag skulle tagas i anspråk. Å andra sidan har det svnts departementschefen

lämpligt, att den ramreglerade medelsförbrukningen under

postverkets, statens järnvägars och vattenfallsverkets fonder begränsas

med sammanlagt 4,3 milj. kr. En merbelastning av 3,5 milj. kr. vantas

vidare komma att uppstå på de anslag för vilka särskilda ramar icke blivit

fastställda. Kommunikationsverkens totala investeringsutgifter under innevarande

budgetår, vilka i 1955 års statsverksproposition beräknades till ett

belopp av 931,0 milj. kr., skulle således enligt det nu framlagda förslaget

komma att öka med 5,2 till 936,2 milj. kr.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

bar icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

1 sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelsei

ansett sig böra utgå från en sammanlagd investeringsvolym av 1 051,1 milj.

kr. Härav avse 1 046,8 milj. kr. ramreglerade investeringar, innebärande i

förhållande till de för innevarande budgetår nu föreliggande beräkningarna

en ökning med 115,7 milj. kr. Sistnämnda belopp fördelar sig med

81,8 milj. kr. på televerket, med 18,8 milj. kr. på vattenfallsverket, med 13,8

milj. kr. på statens järnvägar, med 1,0 milj. kr. på förrådsfonden och med 0,3

milj. kr. på postverket. För de icke ramreglerade investeringarna å andra

sidan har förutsatts en nedgång från 5,1 till 4,3 milj. kr.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden som skett inom kommunikationsdepartementet

har, enligt vad som anföres i statsverkspropositionen,

en vidgning av den totala ramen för kommunikationsverkens investeringar

framstått som i och för sig angelägen. Departementschefen har härutinnan

särskilt hänvisat till fyra olika omständigheter, nämligen dels till

den eftersläpning som uppstått under budgetåret 1954/55 genom att det för

sagda budgetår fastställda investeringstaket icke uppnåddes, dels till de prisstegringar

som ägt rum sedan fjolårets statsverksproposition avlämnades,

dels til! de för varje år ökade krav som ställas på kommunikationsverken

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

från allmänhetens sida men som för närvarande icke kunna tillgodoses i

önskvärd omfattning, dels ock till de föreslagna investeringarnas höga räntabilitet.

Samtidigt har emellertid erinrats om att den överfulla sysselsättningen,

det ansträngda läget på kapitalmarknaden och över huvud det rådande

inflationstrycket mana till sträng återhållsamhet vid ianspråktagandet

av landets produktiva resurser. I överensstämmelse med den restriktiva

politik som ansetts böra läggas till grund för 1956 års finansplan har därför

en nedskärning av kommunikationsverkens investeringar i förhållande till

de för innevarande budgetår förutsatta ramarna eftersträvats.

De överväganden som sålunda verkställts ha resulterat i att den ramreglerade

investeringsverksamheten befunnits böra begränsas med inalles 23,1

milj. kr. Beloppet utgör ett saldo mellan å ena sidan de minskningar som

töreslagits för vissa verk, nämligen för statens järnvägar med 13,0 milj. kr.,

för vattenfallsverket med 9,0 milj. kr., för postverket med 3,1 milj. kr., för

förrådsfonden med 2,0 milj. kr. och för luftfartsverket med 1,0 milj. kr.

samt å andra sidan den ökning av medelsförbrukningen under televerkets

fond med 5,0 milj. kr. som av speciella skäl ansetts önskvärd. Den ovannämnda

krympningen av kommunikationsverkens totalram med 23,1 milj.

kr. har emellertid formellt uppvägts av att ett preliminärt beräknat belopp

a\ 25,0 milj. kr. upptagits för utbyggnad av en storflygplats inom stockholmsområdet.

Då övriga investeringsutgifter synts kunna nedbringas med

2,8 milj, kr., innebär således den föreliggande planen att den sammanlagda

medelsförbrukningen under kommunikationsverkens kapitalfonder nästa

budgetår skulle komma att obetydligt nedgå eller från 936,2 till 935,3 milj.

kr. För finansiering av detta program ha av Kungl. Maj:t äskats anslag till

sådana belopp, att de jämte törutsedda behållningar motsvara den för respektive

utgittsändamål föreslagna medelsförbrukningen.

I likhet med departementschefen finner utskottet vägande skäl kunna

åberopas för en utökning av den av kommunikationsverken bedrivna investeringsverksamheten.

Utskottet vill för sin del särskilt erinra om den eftersläpning

som uppstått på förevarande område genom att statsmakterna under

en lång följd av år ansett sig böra mer eller mindre frångå de av vederbörande

verksstyrelser framlagda utbyggnadsplanerna. De därigenom uppdämda

behoven ha efter hand blivit så omfattande, att i vissa fall en faktisk

bristsituation uppstått. Att inom överskådlig tid avhjälpa dessa brister

och i övrigt vidtaga ur rationaliseringssynpunkt erforderliga åtgärder

erbjuder självfallet stora svårigheter, därest icke investeringstakten kan

väsentligen stegras. Med hänsyn härtill hade det enligt utskottets mening

varit i hög grad önskvärt, om verksstyrelsernas investeringsäskanden kunnat

tillgodoses. Det är å andra sidan uppenbart, att förevarande spörsmål

måste bedömas mot bakgrunden av de allmänna utvecklingstendenser som

göra sig gällande inom samhällsekonomien. Läget härutinnan kännetecknas

alltjämt av starka spänningar av utpräglat inflatorisk karaktär. Den återhållsamhet

som påkallas härav måste självfallet gälla även den statliga investeringsverksamheten.

Utskottet anser sig därför böra godtaga Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

9

Maj :ts nu framlagda plan för kommunikationsverkens investeringar under

nästa budgetår, trots de olägenheter som i vissa hänseenden äro förbundna

därmed.

Utskottets sålunda intagna ståndpunkt innebär, att utskottet icke kan ansluta

sig till vissa motionsledes framförda förslag om viss utvidgning av de

i nyssnämnda plan förutsatta medelsförbrukningsramarna. I enlighet härmed

kommer utskottet att under vederbörande punkter i det följande yrka

avslag på ifrågavarande motioner.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.

Statens affarsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 9—21) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1956/57 anvisa i statsrådsprotokollet angivna

investeringsanslag å tillhopa 4 601 000 kr.

I skrivelse den 2 september 1955 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1956/57. I skrivelsen redovisas följande sammanställning

av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1953/54

—1955/56 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

1953/54

1954/55

tusental

1955/56

kronor

Äskanden

1956/57

Posthus m. m....................

6 500

8 000

4 000

3 500

Förvärv av fastigheter............

300

1 800

1 395

400

Anskaffning av automobiler m. m. .

Postverkets diligenstrafik

2 200

100

1 500

1 200

Garagebyggnader m. m..........

700

800

1 800

300

Anskaffning av bilmateriel.......

1 800

1 200

1 500

1 400

Förvärv av billinjer.............

700

700

1 000

1 000

Postverkets dispositionsanslag......

700

200

700

400

Summa

12 900

12 800

11 895

8 200

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 10—16).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt, i vad avser anslaget till Posthus m. m., statens sakrevision

(s. 16—17).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Departementschefen erinrar, att han i sitt uttalande rörande investeringsplan

för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning på postverkets

investeringsanslag under nästa budgetår av 8,0 milj. kr. Beträffande

fördelningen av sagda belopp på de viktigaste anslagsändamålen får

utskottet hänvisa till en på s. 19 i propositionen intagen tabell. I övrigt anför

departementschefen följande.

Enligt den ändrade investeringsplanen för Posthus in. in. avser styrelsen

att under nästa budgetår starta posthusbyggena i Arvika, Boden och

Kålltorp samt tillbyggnaden av industrianläggningen i Ulvsunda. Samtliga

dessa byggnadsföretag har tidigare i princip godkänts av statsmakterna.

Statens sakrevision, som för närvarande företager en granskning av postens

byggnadsverksamhet, har ansett ytterligare utredningar rörande de nyssnämnda

företagen erforderliga men likväl icke velat motsätta sig, att medel

för nästa budgetår anvisas för anläggningarna i Kålltorp och Ulvsunda. Vad

däremot angår posthusen i Arvika och Boden innesluter förslagen härutinnan

enligt sakrevisionen så många osäkra faktorer, att anledning saknas

att räkna med att dessa företag kan påbörjas under nästa budgetår.

För egen del vill jag förorda, att inom det begränsade investeringsutrymme,

som för nästa budgetår kan komma postverket till del, medel i

enlighet med sakrevisionens förslag endast beräknas för — utöver pågående

företag och posthuset i Stenungsund, vilket ansetts kunna påbörjas innevarande

budgetår — byggnaderna i Kålltorp och Ulvsunda. Det torde därvid

få ankomma på Kungl. Maj :t att taga ställning till de ännu icke påbörjade

båda företagens definitiva utformning. Posthusen i Arvika och

Boden bör tills vidare utgå ur investeringsplanen. Ett definitivt ställningstagande

till dessa företag torde få anstå, tills sakrevisionen framlagt sin

slutliga rapport om förenämnda granskning av postens byggnadsverksamhet.

Beträffande industrianläggningen i Ulvsunda redovisades i fjolårets statsverksproposition,

att arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasatt lokalisering av anläggningen

helt eller delvis till annan ort än Stockholm. Sagda styrelse har

emellertid numera, efter att ha tagit del av generalpoststyrelsens skäl för den

föreslagna lokaliseringen till Ulvsunda, förklarat sig ej vilja motsätta sig

generalpoststyrelsens förslag i detta hänseende. Jag ansluter mig till denna

ståndpunkt.

Medelsförbrukningen under rubriken Posthus in. m. beräknar jag vid

bifall till vad jag nu anfört på följande sätt för innevarande och nästa budgetår.

1955/56 1956/57

Tusental kronor

Äldre företag ...................................... 3 890 700

Posthus i Stenungsund .............................. 410 100

» » Kålltorp.................................. — 400

Industrianläggning i Ulvsunda........................ — 900

Summa 4 300 2 100

De övriga begränsningar, som ansetts nödvändiga för att postverkets investeringar

skall kunna hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår,

har fördelats med 100 000 kr. på anslaget till Anskaffning av automobiler

m. m. och 300 000 kr. på anslaget till Anskaffning av bilmateriel

för diligensrörelsen.

I investeringsplanen för diligenstrafikens garage- och verkstadsbyggna
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

11

der redovisades i förra årets statsverksproposition såsom ett nytt företag

garage och revisionsverkstad i Lycksele. Totalkostnaden beräknades därvid

preliminärt till 2 840 000 kr. Efter en sedermera företagen omarbetning av

ritningarna för byggnadsföretaget har de beräknade kostnaderna reducerats

till 2 535 000 kr. Även för den tidigare beslutade garagebyggnaden i

Åsele har ritningarna omarbetats i kostnadsreducerande syfte. Den beräknade

byggnadskostnaden bar därigenom gått ned från 1 050 000 kr. till

700 000 kr. Styrelsens beräkningar av medelsförbrukningen för dessa anläggningar

föranleder ingen erinran från min sida.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har bestämts med ledning av den

uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på

de olika anslagen. Anslaget till Posthus m. in. har därvid kunnat uppföras

med endast ett formellt belopp. För att möjliggöra en viss rörlighet inom

totalramen bar en anslagsreserv upptagits under dispositionsanslaget. De av

mig förordade anslagen uppgår totalt till 4,6 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ragnar Bergh

och Mannerskantz (I: 70) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nilsson i Bästekille och Svensson i Krokstorp (II: 366), i vilka, såvitt nu

är i fråga, hemställts att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 1 avslå förslaget om investeringsanslag med 900 000 kr. till

förvärv av billinjer åt postverket.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde få

hänvisas till motionen I: 70.

Utskottet. Statens sakrevision har i utlåtande över generalpoststyrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 och i anslutning till en inom revisionen

pågående granskning av postverkets byggnadsverksamhet förklarat

ytterligare utredningar erforderliga rörande vissa i styrelsens tidigare investeringsplaner

upptagna men ännu ej påbörjade posthusanläggningar. Med anledning

härav har styrelsen framlagt ett nytt investeringsprogram, innebärande

att den av styrelsen för såväl innevarande som nästkommande budgetår

förutsatta totala medelsförbrukningsramen om 11,4 milj. kr. reduceras

till 11,1 milj. kr. respektive 10,1 milj. kr. Styrelsen har därvid avsett

att låta påbörja byggandet av de redan beslutade posthusen i Arvika, Boden

och Kålltorp samt tillbyggnaden av industrianläggningen i Ulvsunda.

Enligt departementschefens mening bör dock medelsförbrukningen på

postverkets investeringsanslag under nästa budgetår maximeras till totalt 8,0

milj. kr. För ernående av den sålunda föreslagna investeringsbegränsningen

förordar departementschefen en minskning av följande utgifter, nämligen

för posthusbyggnader med 1,7 milj. kr., för anskaffning av automobiler m. in.

med 0,1 milj. kr. och för anskaffning av bilmateriel för diligenstrafiken med

0,3 milj. kr. Reduceringen beträffande posthusbyggnaderna innebär att medel

— förutom för pågående företag och posthuset i Stenungsund, vilket

avses skola påbörjas innevarande budgetår — beräknas endast för anläggningarna

i Kålltorp och Ulvsunda. I anslutning härtill omnämnes i statsverkspropositionen

att arbetsmarknadsstyrelsen, som tidigare ifrågasatt lo
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

kalisering av sistnämnda anläggning helt eller delvis till annan ort än Stockholm,

numera förklarat sig ej vilja motsätta sig generalpoststyrelsens förslag

om bibehållen lokalisering till Ulvsunda. Departementschefen, som även

uttalat sin anslutning härtill, förutsätter beträffande de båda förutnämnda

företagens definitiva utformning att det får ankomma på Kungl. Maj:t att

taga ställning härtill. Slutligen anmäles att efter verkställda omarbetningar

av ritningarna vissa kostnadsbesparingar beräknas uppstå beträffande de

tidigare beslutade garage- och verkstadsbyggnaderna i Lycksele och Äsele.

Utskottet har under nästföregående punkt anmält, att utskottet ansluter

sig till Kungl. Maj :ts förslag om en begränsning till 8,0 milj. kr. av postverkets

egentliga investeringsutgifter för nästa budgetår. Vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande fördelningen

av nämnda investeringssumma på olika utgiftsändamål har ej heller givit utskottet

anledning till erinran. Departementschefens anslagsberäkningar anser

sig utskottet jämväl böra godtaga, varav följer att det i de båda likalydande

motionerna 1:70 och 11:366 framställda yrkandet om avslag på Kungl.

Maj:ts äskande i vad avser anslaget till förvärv av billinjer ej kan biträdas

av utskottet. I denna fråga vill utskottet vidare anföra följande.

Såsom utskottet senast vid föregående års riksdag erinrade om i anslutning

till behandlingen av då väckta motioner av principiellt samma innebörd

som här ifrågavarande motioner är postverkets syfte med förvärv av enskild

linjetrafik att inom de områden, där postdiligenstrafik bedrives, söka ordna

trafiken på ett i möjligaste mån rationellt och ekonomiskt försvarbart sätt

med samtidigt beaktande av befolkningens önskemål om goda kommunikationer

i fråga om såväl den postala servicen som befordran av resande och

gods. Det torde därför vara ett allmänt intresse att postverkets möjligheter

härtill icke beskäras, särskilt med hänsyn till att ifrågavarande linjer äro

att betrakta som s. k. kulturlinjer med svagt trafikunderlag. Något ändrat

ställningstagande från riksdagens sida i denna fråga synes följaktligen icke

vara motiverat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret

1956/57 under postverkets fond anvisa följande investerings
-

anslag, nämligen

1. Posthus m. m........................... 1 000 kr.

2. Inköp av fastigheter ...................... 300 000 >

3. Anskaffning av automobiler m. m........... 1 100 000 »

4. Garagebyggnader m. m..................... 200 000 v

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen 1 100 000 >

6. Postverkets dispositionsanslag .............. 1000 000 s ;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 70 och II: 366, i vad de avse förevarande anslag,

till Förvärv av billinjer för budgetåret 1956/57 under

postverkets fond anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

13

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 22—50) dels

töreslagit riksdagen att för budgetåret 1956/57 under televerkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 254 970 000

kr., dels ock berett riksdagen tillfälle att avge yttrande i anledning av ett

av Kungl. Maj :t framlagt förslag till organisation av samhällets olycksfallsoch

säkerhetstjänst (SOS-organisationen).

I skrivelse den 31 augusti 1955 har telestyrelsen hemställt om anslag för

budgetåret 1956/57. Styrelsen har därjämte i en särskild skrivelse nämnda

dag gjort framställning om vissa medel på tilläggsstat för budgetåret

1955/56.

Inledningsvis har telestyrelsen lämnat vissa i propositionen (s. 22 och 23)

intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen av televerkets rörelse,

mätt i antalet telefon- och telexapparater, radiolicenser samt taxerade samtal,

telegram och telexskrivningar.

I anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet abonnemang,

att för budgetåret 1955/56 tillgängliga anslagsmedel skulle medge

en ökning av antalet telefonapparater med omkring 100 000. Under budgetåret

1954/55 inkopplades 115 000 apparater. Trots detta var, enligt styrelsen,

antalet abonnenter, som får vänta minst tre månader, större vid utgången

av budgetåret 1954/55 än någonsin förut. Antalet har därefter ytterligare

ökat (30 400 den 1 oktober 1955 mot 23 000 vid samma tidpunkt 1954).

För att åtminstone i någon mån söka neutralisera en fortsatt ytterligare ökning

av detta antal har styrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret

1956/57 räknat med att 120 000 å 130 000 apparater skola kunna inkopplas.

I detta sammanhang framhåller styrelsen, att det många gånger ej ens är

möjligt att lämna väntande abonnenter något så när tillförlitliga leveransbesked

samt att även förut befintliga abonnenter, som på grund av flyttning

begär få sin telefon uppsatt på annan plats, drabbas av nuvarande svårigheter

och kunna få vänta lika länge som nya abonnenter på att återfå

sin telefon.

En sammanställning av telestyrelsens äskande å tilläggstat för innevarande

budgetår och å riksstat för budgetåret 1956/57 med de för budgetåren

1953/54—1955/56 anvisade anslagen visar följande belopp.

1953/54

1954/55

anvisat å

1955/55

äskat u

1956/57

äskanden

riksstat

tillägsstat

tusental kronor

Telefonstationsbyggna-

der m. m...........

14 150

7 300

7 500

—

9 950

Förrådsbyggnader m. m.

2 800

1 400

—

—

1 000

Inköp av fastigheter ...

Telefon- och telegrafan-

200

—

100

—

300

läggningar...........

280 600

191 000

192 200

12 650

288 840

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

1953/54

Radioanläggningar för

televerket........... 9910

Radioanläggningar för

luftfarten........... 400

Försvarsberedskap vid

televerket........... 1 370

Televerkets dispositions
anslag.

............. 3 500

Summa 312 930 206 550 220 350 13 250 326 860

Styrelsen understryker de svårigheter, som uppkommit — och som för

varje år på senare tid förvärrats — genom att investeringarna vid televerket

efter kriget icke har kunnat hålla jämna steg med abonnent- och

trafikökningen. Vid bedömandet av styrelsens äskanden måste också hänsyn

tagas till att det uppdämda behovet av nyanläggningar undan för undan

blivit allt större. I likhet med vad som skett under de närmast föregående

åren framhåller styrelsen även, att de kostnader, som nedlägges på den pågående

automatiseringen av telefontrafiken, förutom den standardförbättring

som den innebär, utgör en mycket fördelaktig kapitalplacering. Alldeles speciellt

gäller detta, sedan man efter automatisering av lokalnäten kan automatisera

även rikstrafiken. Intill år 1954 hade automatisk rikstrafik endast införts

beträffande kortväga rikstrafik, d. v. s. samtal i de två lägsta avgiftsklasserna.

Sedermera har emellertid automatiseringen börjat utsträckas till

att omfatta även långväga rikstrafik. Under hösten 1954 öppnades sålunda

automatisk rikstrafik mellan Stockholm och Göteborg. Den kapitalinsats, som

erfordrades härför, stannade vid ca 3,0 milj. kr., under det att besparingen

i driftkostnader visat sig bli ca 1,7 milj. kr. per år eller ej mindre än 57 %

av det investerade kapitalet.

Att televerket kunnat bära de generella höjningar av de anställdas löner,

vilka genomförts under år 1955, utan att taxorna därför behövt höjas, anses

i icke obetydlig grad böra tillskrivas denna fortgående rationalisering av

telefondriften.

Genom de stora avskrivningar, som göres på televerkets anläggningar, har

lånemedel endast i relativt ringa utsträckning behövt anlitas för finansiering

av televerkets anläggningsarbeten. Även vid bifall till styrelsens nu föreliggande

anslagsäskanden kommer televerket självt att kunna finansiera över

hälften av de totala investeringarna.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 26—43).

Över telestyrelsens petita har utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt, såvitt avser vissa av telestyrelsen berörda avskrivnings frågor,

1950/66 iqF,c/K7

1954/55 anvisat å äskat å

riksstat tilläggsstat

tusental kronor

äskanden

5 400

10 850

500

16 400

500

500

—

1 070

950

2 700

HK)

4 800

_

6 500

_

4 500

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

15

av riksräkenskapsverket. Därjämte har samarbetsdelegationen för de fyra

nordligaste länen inkommit med en skrift (s. 45 och 46).

I propositionen (s. 43—45) har vidare lämnats följande redogörelse för

innehållet i SOS-utredningens den 18 april 1951 avgivna betänkande (SOU

1951: 19) angående samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst.

Utredningen konstaterar att det vanligaste tekniska hjälpmedlet för allmänheten,

då det gäller att komma i förbindelse med hjälporgan av olika

slag, är telefonen. I de större tätorterna har man därvid i allmänhet kunnat

använda sig av de s. k. sociala namnanropen, när det varit fråga om att söka

polis, brandkår, jourhavande läkare, ambulans och — vid vissa stationer —

sjöräddning. Några särskilda avgifter för den service, som de sociala namnanropen

inneburit, har televerket i stort sett icke betingat sig. På landsbygden

och i mindre tätorter har telefonisterna på de manuellt betjänade stationerna

vanligen kunnat hjälpa allmänheten till rätta i nödlägen.

Vid automatisering av telefonnäten upphör emellertid namnanropen med

undantag tills vidare för de sociala namnanropen vid vissa större stationer.

Vid det övervägande antalet stationer bortfaller den manuella betjäningen

helt. Den som önskar telefonförbindelse med ett hjälporgan måste då först

ta reda på organets telefonnummer. Detta torde i vissa fall bli förenat med

svårigheter särskilt på landsbygden, där det mer än i städerna först gäller

att göra klart för sig, vilket organ man har att vända sig till och var det hör

hemma.

För att råda bot för dessa olägenheter föreslår utredningen, att en SOSorganisation

tillskapas. Denna skall bistå allmänheten med att i nödläge tillkalla

hjälp. Biståndet skall lämnas av särskilt inrättade centraler (SOS-centraler),

med huvuduppgift att sätta den hjälpsökande i förbindelse med

hjälporganet. SOS-central skall dessutom fungera som telefonvakt åt de

hjälporgan, som har behov därav. Varje central skall betjäna ett visst område

(SOS-område); antalet sådana områden beräknas till 110 för hela riket.

Organisationen skall grunda sig på det reguljära telefonnätet och samtliga

SOS-centraler skall ha samma telefonnummer, 90 00 00. Televerket föreslås

skola handha SOS-organisationens uppbyggnad, administration och ledning.

Organisationen skall införas allteftersom automatiseringen av telefonnätet

fortskrider.

Utredningen föreslår, att följande hjälporgan skall betjänas av SOS-organisationen.

1. Polisorgan av skilda slag.

2. Brandförsvaret: brandkår (brandchef, vice brandchef) och skogsbrandfogde

(vice skogsbrandfogde).

3. Sjukvården: tjänsteläkare i allmän tjänst, jourhavande läkare och jourhavande

tandläkare, privatpraktiserande läkare och tandläkare i vissa undantagsfall

då de ej har jourtjänst, distriktssköterska, distriktsbarnmorska

samt i vissa fall sjukhus för kroppsvård och förlossningsanstalter.

4. Veterinärväsendet: distriktsveterinär, extraveterinär och länsveterinär

samt i vissa undantagsfall privatpraktiserande veterinär.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

5. Apoteksväsendet: vakthavande apotekare.

6. Sjuktransportväsendet: sjuktransportorgan i kommunal regi, flygambulans,

kommunala djur transportorgan, slakteriföreningarnas nödslaktkommandon

samt privata sjuktransportorgan i vissa fall.

7. Haveriväsendet: kommunalt organ för haveritjänst, rödakorskår, sjö-,

fjäll- och flygräddningstjänsterna, privata organ för haveritjänst i vissa fall

samt vatten-, gas- och elverk under nattetid och sön- och helgdagar, då särskild

vakt härigenom kan undvaras.

Kostnaderna för SOS-organisationen beräknas enligt 1950 års kostnadsnivå

till 4,6 milj. kr. i anläggningskostnader och 5,85 milj. kr. i årliga driftkostnader

vid full utbyggnad. Anläggningskostnaden föreslås skola belasta

televerkets fond på kapitalbudgeten. Av driftkostnaderna, i vilka inräknats

ränta och amorteringar på anläggningskostnaderna, föreslås televerket skola

svara för 1 425 000 kr„ medan återstående kostnader skulle bestridas till

35 % eller ca 1,6 milj. kr. av staten genom anslag å driftbudgeten och till

65 % eller ca 2,9 milj. kr. av landstingen.

över SOS-utredningens betänkande ha yttranden avgivits av elva centrala

myndigheter, samtliga länsstyrelser, stadsfullmäktige i de sex städer,

som ej ingå i landsting, samtliga läns landstings förvaltningsutskott utom

fyra, de tre kommunförbunden samt ett 25-tal andra föreningar, organisationer

och bolag (s. 46).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att telestyrelsen under åberopande

av inträdda pris- och löneökningar hemställt om en höjning av televerkets

investeringsram för innevarande budgetår från 239 till 254,3 milj.

kr. och i samband därmed föreslagit, att på tilläggsstat skall anvisas totalt

13,25 milj. kr. fördelat på fem olika anslag.

Vidare erinras om att styrelsen för budgetåret 1956/57 begärt en ytterligare

utökning av investeringsvolymen till 326,8 milj. kr. och beräknat de

härför erforderliga anslagen till i stort sett samma belopp. Departementschefen

förordar för sin del att ramen för innevarande budgetår höjes till 245

och för nästa budgetår bestämmes till 250 milj. kr. Den för innevarande budgetår

ökade medelsförbrukningen, som påkallats bl. a. för att undvika entlediganden

av verkets linjearbetare, avses skola helt falla på anslaget till

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar. Ökningen

kan finansieras med hjälp av dispositionsanslaget, varför någon medelsanvisning

på tilläggsstat icke erfordras. Med hänsyn till den otillräckliga

ingående behållningen på dispositionsanslaget måste tillskottet göras i

form av en tillfällig förstärkning, vilken skall återföras med hjälp av de för

budgetåret 1956/57 tillgängliga medlen på anslaget till nya abonnentanläggningar.

Hur medelsförbrukningen på televerkets investeringsanslag vid sålunda

förordad investeringsvolym under innevarande och nästa budgetår

ungefärligt kommer att fördela sig framgår av en å s. 47 i propositionen intagen

sammanställning. I övrigt har departementschefen anfört följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

17

Den nu förordade investeringsramen nödvändiggör, att vissa av de projekt,

som upptagits i styrelsens petita, måste uppskjutas. Av de i investeringsplanen

för telefonstationsbyggnaderna upptagna företagen torde sålunda

de i Askersund, Filipstad, Umeå och Trollhättan få tills vidare anstå.

I fråga om anslaget till Riks- och landskablar måste arbetena med radiolänken

Stockholm—Norrköping samt kablarna Skara—Mariestad och Hudiksvall—Ljusdal

uppskjutas, varjämte vissa andra arbeten måste begränsas

till sin omfattning. Kabeln mellan Boden och Kiruna torde dock kunna

utföras i stort sett planenligt. Inkoppling av nya abonnentanläggningar torde

komma att ske i mindre utsträckning än vad styrelsen förutsett, men

bör likväl kunna omfatta mellan 100 000 och 110 001) nya telefonapparater.

Beträffande rundradioanläggningarna motsvaras det för nästa budgetår

upptagna medelsförbrukningsbeloppet om 10,1 milj. kr. av skillnaden

mellan beräknade licensinkomster samt beräknade utgifter för rundradiorörelsen.

Inkomsterna har därvid uppskattats till 48,9 milj. kr. samt utgifterna

till 38,8 milj. kr., varav 25.0 milj. kr., i programkostnader och 13,8

milj. kr. i distributionskostnader. Reduceringen av investeringsbeloppet i

förhållande till telestyrelsens förslag medför dels en försening av Motalastationens

färdigställande med ungefär ett år och dels eu minskning av investeringarna

i trådradio- och FM-anläggningarna. För sistnämnda båda

ändamål torde för nästa budgetår kunna förutses en medelsförbrukning

av resp. 4,3 och 2 milj. kr., att jämföra med av telestyrelsen föreslagna 5

och 4,7 milj. kr. Genom att utbyggnader av FM-stationer för nästa budgetår

i större utsträckning än enligt styrelsens framlagda plan torde kunna

baseras på provisoriska stationer, behöver den relativt stora reduceringen

av beloppet för FM-anläggningar dock icke innebära någon minskning av

det antal orter, i vilka sändarstationer under sagda budgetår förutsatts skola

uppföras.

_ Med anledning av SOS-utredningens i det föregående redovisade förslag

vill jag anföra följande:

Automatiseringen av telefontrafiken medför betydande fördelar i olika

hänseenden. För allmänheten innebär den en förbättrad service främst därigenom,

att alla automatiska telefonstationer hålls öppna dygnet runt och

vidare blir framkomligheten mycket större. För televerkets del är autoinatiseringen

driftekonomiskt lönande. Eu godtagbar betjäning av allmänheten

på manuell väg skulle med nuvarande stora telefontrafik jämte svårigheten

att anskaffa personal för betjäning av telefonstationerna knappast

vara möjlig ur tekniska och ekonomiska synpunkter. Automatiseringen

medför emellertid i vissa avseenden en försämring när det gäller allmänhetens

möjligheter att på ett enkelt sätt komma i förbindelse med samhällets

hjälporgan av olika slag. Namnanropen upphör nämligen i stort sett och

därmed försvinner de telefonister, som tidigare kunnat hjälpa en nödställd

till rätta. Det är enligt min mening angeläget att undanröja de olägenheter,

som därigenom uppstår för allmänheten. Tanken på att televerket bör svara

for ifrågavarande service ligger därvid nära till hands. Det kan visserligen

sagas, att televerket aldrig formellt åtagit sig att låta sina anställda på antytt

sätt tjänstgöia som förmedlande organ mellan allmänheten och vissa

institutioner; därför kunde det ifrågasättas om i ett ändrat läge, då systemet

i övrigt ej erfordrar telefonister, det skall åligga televerket att svara

för de kostnader, som uppstår därest man nu på annat sätt skall ge allmänheten

samma service. Med hänsyn till den praxis, som tidigare^utbildat

sig, anser jag emellertid det böra åvila televerket att vidtaga och bekosta

erforderliga åtgärder i detta hänseende.

2 Bihang till riksdagens protokoll l!)5t>. 6 samt. Nr ''.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS

Statsutskottets utlåtande in• 9 år 1956

SOS-utredningens förslag syftar emellertid längre än till att återställa

vissa namnanrop. Genom att kretsen av de till organisationen anknutna

hjälporganen gjorts mycket vid och genom de möjligheter till telefonvakt

och -hänvisningar, som organisationen erbjuder, skulle en i jämförelse med

förhållandena före automatiseringen avsevärt förbättrad service för allmänheten

vinnas. För de olika hjälporganen skulle dessutom arbetsrationaliseringar

och besparingar bli möjliga. Även i dessa hänseenden anser jag, att

organisationen skulle fylla en angelägen uppgift, varför möjligheter bör öppnas

till en sådan förbättring av kontakten mellan allmänhet och hjälporgan.

Med hänsyn till den inställning som ett stort antal remissmyndigheter intagit

till förslaget om bidrag från landstingen till verksamheten, anser jag

dock, att ifrågavarande standardförbättring icke bör göras obligatorisk,

utan bör vara beroende på om huvudmännen för vederbörande hjälporgan

i de enskilda fallen är intresserade för en sådan utökning av SOS-tjänsten.

Jag tillstyrker sålunda i princip SOS-organisationens införande, varvid

televerket har att bekosta verksamheten i den utsträckning som svarar mot

de tidigare sociala namnanropen, d. v. s. polisen, brandkåren, jourhavande

läkare, ambulansen, flygambulansen och sjöräddning. Organisationens uppgift

bör härvid vara att sätta den uppringande i förbindelse med hjälporganet.

Skulle huvudmännen för hjälporganen vilja ha servicen utökad t. ex.

att även omfatta telefonvakt eller andra hjälporgan än dem, som innefattas

i de sociala namnanropen, bör televerket stå till tjänst därmed, varvid kostnaderna

dock får bestridas av vederbörande huvudmän.

Kostnaderna för investeringar i SOS-centraler torde böra belasta anslaget

till Telefon- och telegrafstationer. För budgetåret 1956/57 synes för ändamålet

erfordras ca 500 000 kr., vilket belopp av mig inräknats i den för sagda

anslag angivna medelsförbrukningen.

Anslagsbeloppen har jag beräknat med utgångspunkt från, att de jämte

vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationer skall jämnt täcka

medelsförbrukningen, dock att dispositionsanslaget upptagits till ett belopp

som inbegriper en med hänsyn till anslagets ändamål skälig marginal. De

av mig förordade anslagsbeloppen uppgår sammanlagt till 255 milj. kr.

Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang

denna dag för detta ändamål tillstyrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten

om 1 650 000 kr. Övriga av telestyrelsen framförda förslag om omedelbar

avskrivning genom anslag på driftbudgeten torde mot riksräkenskapsverkets

avstyrkande icke böra bifallas.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Söderquist och Lundström (I: 2) och den andra inom andra kammaren

av herr Kristensson i Osby (II: 1), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala en hemställan, att den nyligen företagna

höjningen av installationsavgiften vid telefonabonnemang måtte omprövas

i syfte att återföra nämnda avgift till tidigare gällande belopp av 200 kr.

samt med ändring av Kungl. Maj :ts förslag besluta att för budgetåret 1956/57

under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag till nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar på 108 milj. kr. i

stället för av Kungl. Maj :t föreslagna 89,6 milj. kr. samt att maximibeloppet

av televerkets investeringar för samma budgetår höjes i motsvarande utsträckning,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

19

dels ock en inom andra kammaren av herrar Cassel och Munktell väckt

motion (11:507), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av anslagsfrågorna

under förevarande punkt ville besluta att i skrivelse till

Kung]. Maj :t hemställa att jämväl av motionärerna berörda fall måtte beaktas

vid SOS-organisationens utformning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 1 och II: 507.

Utskottet. Den av telestyrelsen för nästa budgetår planerade investeringsverksamheten

förutsätter en medelsförbrukning av inalles 326,8 milj. kr.

Kungl. Maj :t har emellertid, såsom framgått redan av den under punkten 1

lämnade redogörelsen, icke ansett sig kunna förorda en vidare investeringsram

än 250,0 milj. kr. Denna begränsning väntas bl. a. få till följd, att vissa

byggnads- och kabelarbeten måste uppskjutas samt att ett färre antal nya

telefonapparater än styrelsen räknat med kommer att inkopplas.

I de båda likalydande motionerna 1:2 och 11:1 har föreslagits, att riksdagen

måtte dels i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala en hemställan, att den

nyligen företagna höjningen av installationsavgiften vid telefonabonnemang

måtte omprövas i syfte att återföra nämnda avgift till tidigare gällande belopp

av 200 kr., dels besluta att för budgetåret 1956/57 under televerkets

fond anvisa ett investeringsanslag till nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar av 108,0 milj. kr. i stället för av Kungl. Maj:t

föreslagna 89,6 milj. kr. samt att maximibeloppet av televerkets investeringar

för samma budgetår höjes i motsvarande utsträckning.

Utskottet har vid upprepade tillfällen berört de svårigheter som televerket

ställts inför genom att dess investeringsverksamhet icke kunnat givas en

mot de faktiska behoven svarande omfattning. Ur allmänhetens synpunkt

ha de med investeringsbegränsningen förbundna olägenheterna framför allt

tagit sig uttryck i den långa väntetiden för att få telefon installerad. Av de

i statsverkspropositionen lämnade uppgifterna framgår, att under år 1955

läget härutinnan ytterligare förvärrats. Vid bedömningen av förevarande

spörsmål bör även uppmärksammas, att tillkomsten av vissa nya verksamhetsgrenar

ställt ökade krav på investeringar i televerkets fond. Härmed

åsyftar utskottet i första hand telexrörelsen men i viss mån även den utbyggnad

av rundradioanläggningarna som beslöts vid fjolårets riksdag. Då

televerkets investeringar vidare äro företagsekonomiskt mycket lönande och

till avsevärd del kunna finansieras med rörelsemedel, föreligga uppenbarligen

ur nu angivna utgångspunkter starka motiv för att verkets kapitalutgifter

ökas utöver den av Kungl. Maj :t förutsatta nivån. För televerket

liksom för övriga kommunikationsverk gäller emellertid, att investeringsverksamheten

måste hållas inom den ram som bestämmes av samhällets

reella resurser. Såsom under punkten 1 anförts har också utskottet av detta

skäl ansett sig böra tillstyrka, att televerkets investeringsvolym för nästa

budgetär fastställes till ett belopp av 250 milj. kr. Härav följer att utskottet

icke kan tillstyrka det i motionerna I: 2 och II: 1 framförda förslaget om

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

utökad medelsförbrukning under televerkets fond genom uppräkning av

anslaget till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

med 18,4 milj. kr. För att kön av väntande abonnenter skall kunna

nedbringas, vilket tydligen är syftet med motionärernas förslag, erfordras

f. ö. en utökning av jämväl de investeringar som finansieras av de till

samma utgiftsgrupp hörande anslagen till riks- och landskablar in. in. respektive

till telefon- och telegrafstationer. Även om utskottet sålunda funnit

sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag, önskar utskottet dock samtidigt

understryka angelägenheten av att televerkets medelsförbrukningsram vidgas

så snart förhållandena medgiva.

Den av motionärerna likaledes berörda frågan om inträdesavgiften vid

telefonabonnemang måste uppenbarligen bedömas mot bakgrunden av investeringsläget

för televerkets vidkommande. Det kan sålunda befaras, att

en återgång till den före fjolårets höjning rådande avgiftsnivån kommer

att leda till att kön av väntande abonnenter ytterligare växer, därest icke

televerket samtidigt beredes ökade investeringsmöjligheter. Det torde å

andra sidan icke kunna bestridas, att telefonen alltmer kommit att betraktas

som en nödvändighetsvara och att den inträdda fördyringen måste

bli betungande för mången, särskilt för personer i ekonomiskt svagare ställning.

Ur rättvisesynpunkt ter sig detta mindre tilltalande. Utskottet förutsätter

därför att Kungl. Maj:t omprövar avgiftsfrågan så snart ske kan.

Under förevarande punkt har departementschefen även lämnat en redogörelse

för innehållet i det av SOS-utredningen avgivna betänkandet och i

anslutning därtill i princip tillstyrkt, att enligt utredningens förslag en särskild

SOS-organisation införes med uppgift att i mån av behov sätta allmänheten

i förbindelse med vissa hjälporgan. Detta avses skola ske över det

vanliga telefonnätet, och enligt departementschefens mening bör televerket

därvid bekosta verksamheten i den utsträckning som svarar mot de tidigare

s. k. sociala namnanropen, d. v. s. polis, brandkår, jourhavande läkare, ambulans,

flygambulans och sjöräddning. Skulle hjälporganens huvudmän vilja

ha servicen utökad därutöver, anses televerket böra stå till tjänst även

därmed, varvid kostnaderna dock få bestridas av vederbörande huvudmän.

I motionen II: 507 har uttalats, att det synes rationellt att även jourtjänst

för bilreparationsverkstäder inordnas i SOS-organisationen, varför motionärerna

föreslagit, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att vid organisationens utformning denna fråga beaktas.

Utskottet vill erinra om att den av motionärerna berörda verksamheten

tillhör en kategori som av SOS-utredningen icke ansetts böra inrymmas i

SOS-tjänsten. Detta behöver självfallet icke hindra att det, allteftersom erfarenhet

vinnes om organisationens sätt att fungera, kan komma att visa sig

både möjligt och lämpligt att den ifrågavarande jourtjänsten inlemmas däri.

Innan bättre förutsättningar föreligga att praktiskt bedöma vilka problem

SOS-tjänsten medför för televerkets del, synes emellertid något generellt

beslut i den av motionärerna angivna riktningen icke böra fattas. Enligt utskottets

mening saknas därför anledning för riksdagen att nu göra någon

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

21

särskild framställning i frågan. 1 enlighet härmed tillstyrker utskottet, att

SOS-organisationen uppbygges på sätt departementschefen förordat.

Då Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt icke givit utskottet

anledning till erinran, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för

budgetåret 1956/57 under televerkets fond anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m........... 7 700 000 kr.

2. Förrådsbyggnader m. m................. 1 000 000 s

3. Inköp av fastigheter .................... 300 000 »

4. Riks- och landskablar m. m............... 61 700 000 »

5. Telefon- och telegrafstationer.............. 76 500 000 »

6. Rundradioanläggningar .................. 10100 000 »

7. Radioanläggningar för kommersiell trafik .. 1 350 000 »

8. Radioanläggningar för luftfarten .......... 1 070 000 »

9. Försvarsberedskap vid televerket .......... 1650 000 »

10. Televerkets dispositionsanslag.............. 4 000 000 » ;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 2 och II: 1, i vad de avse

förevarande anslag, till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar för budgeåret 1956/57

under televerkets fond anvisa ett investeringsanslag av

89 600 000 kr.;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 2 och

II: 1, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört rörande inträdesavgiften vid telefonabonnemang

;

IV. att riksdagen må, med avslag å motionen II: 507, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört

rörande SOS-organisationen.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 51—

72) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1956/57 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

234 300 000 kr.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 27 september 1955 beträffande medelsbehovet

under nästa budgetår inledningsvis erinrat om den i 1950 års statsverksproposition

(Bil. 26; Bihang 138—141 och 152—155) intagna planen

för statens järnvägars investeringsverksamhet under budgetåren 1950/51—

1959/60. Styrelsen framhåller, att man i denna plan räknade med ett årligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

medelsbehov av i genomsnitt 230 milj. kr., baserat på 1948 års prisnivå, vilket

i dagens pris- och löneläge motsvarar ca 350 milj. kr. Därtill kommer den

eftersläpning i förhållande till planen, som ägt rum från budgetåret 1950/51.

I fjol uppskattades denna, räknat t. o. in. budgetåret 1953/54, till närmare

300 milj. kr., motsvarande ca 315 milj. kr. i dagens penningvärde. Under

budgetåret 1954/55 har eftersläpningen ytterligare ökat.

Styrelsen hänvisar vidare till vissa uttalanden i petita för budgetåret 1952/

53, enligt vilka järnvägens trafikapparat varken kvantitativt eller kvalitativt

vore i det skick som motsvarade trafikomfattningen och kraven på goda förbindelser.

I vissa avseenden har, fortsätter styrelsen, investeringsverksamheten under

de senaste åren medfört påtagliga förbättringar. Anskaffningen av moderna

rälsbussar fortskrider sålunda planenligt och har lättat personvagnssituationen

på icke elektrifierade linjer. Även övergången i övrigt till dieseldrift

har gjort betydande framsteg. Den mest kännbara bristen på elektrolok

håller på att hävas. Elektrifieringen har förts ytterligare framåt.

I andra väsentliga delar gäller emellertid enligt styrelsen uttalandet fortfarande.

Den totala eftersläpningen i investeringsverksamheten från tidigare

år har sålunda icke kunnat inhämtas, tvärtom har det uppdämda behovet

ytterligare ökat. Bristen på godsvagnar är alltjämt akut och har på senare tid

ytterligare skärpts. I praktiken har denna brist nödvändiggjort mer eller

mindre långvarig säsongmässig ransonering av tilldelningen av vagnar under

en följd av år. Vad detta betyder såväl för näringslivet som för statens järnvägars

ekonomi är uppenbart.

I fråga om personvagnar föreligger visserligen icke någon motsvarande

kvantitetsmässig brist, men i stället är den kvalitetsmässiga bristen så mycket

påtagligare. Särskilt angeläget ur säkerhetssynpunkt anser styrelsen det

vara att ersätta trävagnar med stålvagnar och att i samband därmed anpassa

vagnparken efter tidens krav.

Kapaciteten hos vissa bansträckor och bangårdar är otillräcklig sedan trafiken

bestående nått en omfattning, som mycket väsentligt överstiger den,

för vilken den dimensionerats. Den bristande bangårdskapaciteten medför

ökade uppehållstider och bidrager därigenom bl. a. till bristen på godsvagnar.

För att öka järnvägens samlade transportkapacitet förordas en utbyggnad av

vissa fasta anläggningar på huvudlinjerna.

Vid statens järnvägar finnes enkelspåriga sträckor, som trafikeras av

ända upp till 70 tåg per dygn. Utbyggnad av bana, bangårdar och signalanläggningar

är en av grundförutsättningarna för att kunna eliminera de

tidvis synnerligen besvärande störningarna i tågföringen. De i och för sig

tämligen måttliga trafikstegringarna från slutet av 1950 till början av 1952

och från slutet av 1954 har förorsakat betydande försämringar av tågföringen.

Denna omständighet kan anses utgöra ett direkt belägg för att statens

järnvägar på huvudlinjerna redan normalt numera arbetar tätt under

den kapacitetsgräns, som kan uppnås med rimlig förseningsfrekvens och

transportekonomi.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

23

Investeringarna måste också, framhåller styrelsen, ses mot bakgrunden

av personalförhållandena vid statens järnvägar. Investeringar bör göras dels

för att minska behovet av arbetskraft, särskilt under obekväm tid, dels för

att förbättra anordningarna för de anställda, t. ex. personallokalerna, och

därigenom öka trivseln.

En sammanställning av de för budgetåren 1953/54—1955/56 anvisade

samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under statens järnvägars

fond, fördelade på huvudgrupper, visar följande.

1953/54

1954/55

1955/56

Äskanden

1956/57

tusental

kronor

Byggnader och anläggningar......

176 300

142 600

106 200

122 100

Rullande materiel................

144 400

120 000

120 300

121 250

Sjöfartsmateriel..................

5 200

800

10 000

4000

Biltrafik........................

16 500

9 200

9 200

10 200

Förvärv av aktier, utlåning o. d. ..

15 000

—

—

—

Övrigt..........................

25 800

18 200

21 000

11 900

Summa

383 200

290 800

266 700

269 450

Kungl. Maj :t har genom beslut den 30 juni och 25 augusti 1955 bemyndigat

järnvägsstyrelsen att för tillfällig förstärkning av vissa investeringsanslag

taga i anspråk sammanlagt 9 912 000 kr. av de under budgetåret

1954/55 tillgängliga medlen å statens järnvägars dispositionsanslag. Nämnda

belopp har återförts till dispositionsanslaget med anlitande av för budgetåret

1955/56 anvisade anslag. Styrelsen räknar med att även under innevarande

budgetår skall uppstå brister å ett antal anslag. Vid beräkning av

anslagsbehovet för nästa budgetår utgår styrelsen från att förstärkningarna

i enlighet med det av 1955 års riksdag godkända förfarandet icke skall behöva

återföras till dispositionsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 53—69).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 69).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att järnvägsstyrelsen för innevarande

budgetår upptagit investeringar om sammanlagt 314,8 milj. kr —

12,8 milj. kr. mer än den gällande ramen — samt för nästa budgetår föreslagit

en medelsförbrukning av 313,8 milj. kr. och med hänsyn till förutsatta

behållningar äskat 269,4 milj. kr. i nya anslag. Mot bakgrunden av det totala

utrymme, som beräknas kunna beredas kommunikationsverkens investeringar,

har emellertid eu minskning av investeringsverksamheten vid statens

järnvägar befunnits nödvändig. Denna minskning har fördelats så, att

investeringsramen för innevarande är justeras ned med 2 milj. ki. till 300

milj. kr. och för nästa budgetår bestämmes till 287 milj. kr. Den ungefärliga

fördelningen av medelsförbrukningen på olika investeringsobjekt vid de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

förutsatta ramarna framgår av en på s. 70 i propositionen intagen sammanställning.

Departementschefen anför i anslutning härtill följande.

Nedräkningen med 14,8 milj. kr. av den medelsförbrukning, som järnvägsstyrelsen

upptagit för innevarande budgetår, berör i första hand vissa

anskaffningar av rullande materiel samt anslaget till den nya tågfärjan för

kontinenttrafiken. En del planerade beställningar, bl. a. av 20 sovvagnar,

måste uppskjutas tills vidare. Den gjorda begränsningen av medelsförbrukningen

för sjöfartsmateriel påverkar däremot icke styrelsens möjligheter att

lägga ut beställning på den nya färjan. Sänkningen av ramen för nästa

budgetår drabbar samtliga huvudgrupper av investeringar utom sjöfartsmateriel.

Av en total reducering om 26,8 milj. kr. faller sålunda 14,8 milj.

kr. på byggnader och anläggningar, 9,6 milj. kr. på rullande materiel, 0,8

milj. kr. på biltrafik samt 1,6 milj. kr. på övriga ändamål. De i petita redovisade

planerna att utöka och modernisera godsvagnsparken beskäres icke

för något av de båda budgetåren. Under dessa skulle styrelsen därför få

möjlighet att beställa drygt 4 000 dylika vagnar.

De anslag, som blir erforderliga* under budgetåret 1956/57, har under

hänsynstagande till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetaret

beräknats på grundval av de i föregående sammanställning upptagna

medelsförbrukningsuppgifterna och uppgår sammanlagt till 234,3 milj. kr.

För att ge järnvägsstyrelsen ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt

har därvid räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med

3 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avseende breddning av blekingejärnvägarna_

och försvarsberedskap, för vilka upptagits anslag om resp. 5 000 000 och

3 500 000 kr., bör i enlighet med av riksdagen godkända grunder omedelbart

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag tillstyrkt

härför erforderliga anslag å driftbudgeten.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ragnar Bergh och Mannerskantz (I: 70) och den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Bästekille och Svensson i Krokstorp (II: 366),

i vilka, så vitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte avslå Ivungl.

Maj:ts förslag om investeringsanslag med 500 000 kr. till förvärv av billinjer

åt statens järnvägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Andersson (I: 198) och den andra inom andra kammaren av fru

Sandström och herr Anderson i Sundsvall (11:370), i vilka likaledes hemställts,

att riksdagen måtte avslå Ivungl. Maj:ts förenämnda förslag om investeringsanslag

å 500 000 kr. till förvärv'' av billinjer åt statens järnvägar;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Senander

väckt motion (11:74), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att för

budgetåret 1956/57 under statens järnvägars fond anvisa ett investeringsanslag

på 12,9 milj. kr. för anskaffning av'' person-, resgods- och postvagnar

samt att i övrigt godkänna vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna

punkt.

Beträltande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 1:70, 11:370 och 11:74.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

25

Utskottet. För statens järnvägars investeringsutgifter under innevarande

budgetår har hittills varit fastställd en ram av 302 milj. kr. I sina senaste

petita har järnvägsstyrelsen räknat med att denna ram vidgas till 314,8 milj.

kr. samt för budgetåret 1956/57 föreslagit en ram av 313,8 milj. kr. Departementschefen

har emellertid, såsom under punkten 1 omnämnts, funnit

en minskning av statens järnvägars investeringsvolym nödvändig. Denna

begränsning har ansetts böra fördelas så, att investeringsramen för innevarande

budgetår jämkas med 2 milj. kr. till 300 milj. kr. och att ramen för

nästa budgetår fastställes till 287 milj. kr.

Nedräkningen för innevarande budgetår berör främst vissa anskaffningar

av rullande materiel samt anslaget till den nya tågfärjan för kontinenttrafiken,

medan reduceringen för nästa budgetår drabbar samtliga huvudgrupper

av investeringar utom sjöfartsmateriel. Den föreslagna investeringsvolymen

om 287 milj. kr. fördelas med 119,3 milj. kr. på byggnader och anläggningar,

med 123,7 milj. kr. på rullande materiel, med 9,9 milj. kr. på sjöfartsmateriel,

med 11,1 milj. kr. på biltrafik och med 23,0 milj. kr. på övriga

ändamål.

För finansiering av det för nästa budgetår föreslagna investeringsprogrammet

har Kungl. Maj:t äskat anslag å tillhopa 234,3 milj. kr. I övrigt

finansieras programmet med förutsedda anslagsbehållningar.

I motionerna I: 70 och II: 366 samt I: 198 och II: 370 har yrkats avslag

på Kungl. Maj :ts förslag om anslag med 500 000 kr. till förvärv av billinjer.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att riksdagen under en följd

av år haft tillfälle att i anslutning till väckta motioner ingående pröva frågan

om anslag för hithörande ändamål, vilken prövning icke någon gång föranlett

ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet vill i detta sammanhang

även hänvisa till vad de av Kungl. Maj :t förordnade överrevisorerna

för granskning av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning i

sin senast avgivna berättelse anfört beträffande nämnda järnvägars biltrafik.

Överrevisorerna framhålla sålunda, att genom de inrättade eller förvärvade

billinjerna en rationalisering av biltrafiken som helhet blivit möjlig

och en samordning av denna med järnvägstrafiken kommit till stånd. Härigenom

ha statens järnvägar kunnat lägga om sin trafik, varigenom förbindelserna

för trafikanterna förbättrats samtidigt som möjligheterna till

kostnadsbesparingar kunnat tillvaratagas. Med hänsyn till det under de senaste

åren — till följd av privatbilismens starkt ökade omfattning — för busstrafiken

ändrade läget på transportmarknaden samt det med anledning härav

försämrade ekonomiska utfallet på billinjerna förordas dock en viss

återhållsamhet i fortsättningen beträffande förvärv av billinjer. Denna återhållsamhet

bör dock enligt revisorerna icke få medföra, att statens järnvägar

berövas möjligheter att övertaga salubjudna biltrafikföretag, som av

företagsekonomiska eller av rent samhälleliga skäl anses böra införlivas med

järnvägarnas biltrafik.

De av överrevisorerna sålunda anförda synpunkterna finner sig utskottet

i allt väsentligt kunna dela. Utskottet, som följaktligen anser sig böra av
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

styrka bifall till de i ämnet väckta motionerna, vill slutligen endast framhålla,

att redan departementschefens förslag i denna fråga innebär en kraftig

nedskärning av det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget, nämligen från

1 000 000 kr. till 500 000 kr.

Vad angår det i motionen II: 74 framförda förslaget om höjning av det för

budgetåret 1956/57 av Kungl. Maj rt äskade anslaget för anskaffning av person-,

resgods- och postvagnar i syfte att ernå en förbättring av trafiksäkerheten

genom utbyte av trävagnar mot stålvagnar finner utskottet en sådan

höjning i och för sig i hög grad angelägen. Utskottet vill emellertid erinra

om att redan Kungl. Maj :ts förslag innebär en icke oväsentlig ökning

av medelsförbrukningen för nu ifrågavarande ändamål. Då utskottet vidare

under hand inhämtat, att järnvägsstyrelsen i sina petita för budgetåret

1957/58 har för avsikt att framlägga en långtgående plan för lösningen

av berörda fråga, finner utskottet lämpligast att i avbidan på nämnda plan

godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet finner sig följaktligen icke böra

tillstyrka motionen.

Vad departementschefen under denna punkt i övrigt anfört och förordat

har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret

1956/57 under statens järnvägars fond anvisa följande in
-

vesteringsanslag, nämligen

1. Bangårdar ............................. 13 500 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar 15 000 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö........... 5 000 000 ►

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbygg
naden.

............................... 12500000 »

5. Broar m. m.............................. 600 000 »

6. Husbyggnader........................... 9 300 000 »

7. Signalsäkerhetsanläggningar............... 9 000 000 »

8. Vägskyddsanläggningar................... 6 500 000 »

9. Telefonanläggningar m. m................. 6 500 000 »

10. Anläggningar för elektrisk tågdrift.......... 8 200 000 »

11. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet..... 12 500 000 »

12. Lokstations-och driftverkstadsanläggningar... 3 200 000 »

13. Anläggningar vid huvudverkstäder ......... 4 000 000 »

14. Anläggningar vid förrådsavdelningen ....... 600 000 »

15. Anskaffning av lok och lokomotorer ......... 31 050 000 »

16. Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar ... 17 500 000 t
17.

Anskaffning av godsvagnar................ 47 800 000 »

18. Ombyggnad av rullande materiel............ 3 900 000 »

19. Garage-och verkstadsbyggnader............. 1 200 000 »

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

27

20. Anskaffning av bilmatcriel................. 7 400 000 kr.

21. Försvarsberedskap vid statens järnvägar...... 3 500 000 »

22. Inventarier m. m......................... 7 400 000 »

23. Statens järnvägars dispositionsanslag........ 3 000 000 »;

‘ II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen 11:74 till Anskaffning av person-, resgods- och

postvagnar för budgetåret 1956/57 under statens järnvägars

fond anvisa ett investeringsanslag av 4 650 000 kr.;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 70 och II: 366 samt I: 198 och II: 370, förstnämnda

båda motioner i vad de avse förevarande anslag,

till Förvärv av billinjer för budgetåret 1956/57 under statens

järnvägars fond anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

Statens vatten talls verk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 73

—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att från den för

budgetåret 1955/56 ingående behållningen å investeringsanslaget till Distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk överföra 8 000 000 kr. till investeringsanslaget till Stenungsunds

ångkraftstation, dels för budgetåret 1956/57 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

294 000 000 kr., dels ock i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret

1956/57 till Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen beräkna

ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1955 beträffande kraftförsörjningens

läge bl. a. lämnat följande uppgifter. Under budgetåret 1954/

55 var nederbörden i genomsnitt för hela landet 25 % över den normala, och

dess geografiska fördelning var fördelaktig ur kraftförsörjningssynpunkt.

Även tillrinningen till de kraftproducerande älvarna var högre än normalt,

trots att vårfloden kom tre veckor försenad. Landets vattenmagasin var vid

budgetårets början fyllda till 04 %, men fyllnadsgraden steg på grund av

sommarens stora nederbörd till 83 % under hösten. Irots att dels tillrinningen

var relativt riklig även under vintern och dels vattenmagasinen avtappades

hårdare än under något år under den senaste 10-årsperioden, måste

en avsevärd ångkraftproduktion tillgripas, varjämte vissa energikvantiteter

importerades från Danmark. De kostsamma angkrafttillskotten nödvändiggjordes

av den stora belastningsuppgången och den sena vårfloden i förening

med den föreliggande underutbyggnaden av produktionsapparaten,

vilken under de närmaste åren medfört stor risk för kraftbrist vid dåliga

vattenförhållanden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Utvecklingen av kraftproduktion och belastning inom statens vattenfallsverks

distributionsområden belyses av en i propositionen (s. 74) intagen

tabell, vilken innehåller uppgifter om kraftomsättningen inklusive energiförluster

i ledningsnäten under de senaste 10 budgetåren.

Primabelastningen ökade under budgetåret 1954/55 med 1 135 miljoner

kilowattimmar (MkWh), vilket är den hittills största uppgången mellan

två budgetår. Belastningsutvecklingen för kalenderår inom de viktigaste

konsumentgrupperna, exklusive överföringsförluster, framgår av följande

tabell.

Ökning eller

Elkonsumtion

minskning (-

—) per år

Konsumentgrupp

år 1954

MkWh

3-års-

MkWh

1953—54

perioden

1951—54

Industri.............................

3 534

538

Malmbrytning och metallindustri.............

1 509

178

133

Jord- och stenindustri.......................

297

114

44

Träindustri......................

146

17

16

Pappers- och grafisk industri.................

967

163

97

Kemisk-teknisk industri.....................

366

29

24

Övrig industri............................

249

37

30

Samfärdsel...............................

1 151

59

21

därav SJ malmbanan......................

121

— 9

— 2

Återdistributörer.......................

3 947

455

350

Detaljförbrukare.........................

246

32

29

Summa

8 878

1084

744

Frivillig kraft.......................

190

Elpannekraft och export...............

67

Total konsumtion exkl. överföringsförluster......

9 135

Elförbrukningen inom hela landet, exklusive elpanneleveranser och export,

gick under det senaste budgetåret upp med ca 2 000 MkWh mot 1 450

MkWh under budgetåret 1953/54. Den verkliga belastningsökningen har

därmed väsentligt överstigit de förutsägelser, som centrala driftledningen

(CDL) redovisade ar 1951. Denna prognos, på vilken utbyggnaderna av nya

kraftstationer hittills baserats, gav till resultat en årlig belastningsstegring

av 1 200 MkWh under perioden 1950—1955 och 1 500 MkWh under perioden

1956 1960. Även den ökning, som framkom vid den föregående år re
dovisade

femårsprognosen för perioden 1953—1957, d. v. s. 1 350 MkWh per

år, har överskridits. Det har i detta läge icke ansetts försvarbart att även

i fortsättningen lägga 1951 års prognos till grund för utbyggnadsprogrammet.

I stället har utnyttjats den av CDL föregående år påbörjade nya tioårsprognos

för perioden 1955—1965, vilken omnämndes i 1955 års statsverksproposition.

I första hand har den närmaste sexårsperioden 1955—

1961 undersökts.

Den nya undersökningen har liksom tidigare liknande undersökningar

baserats pa en detaljerad genomgång av de framtida elbehoven inom var
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956 29

dera av de tre stora konsumentgrupperna industri, detalj förbrukning och

samfärdsel.

Det sammanlagda resultatet av delprognoserna utvisar en sannolik ökning

av elförbrukningen inom landet med 1700 MkWh per år under perioden

1954—1961, vilket alltså är avsevärt lägre än ökningen från budgetåret

1953/54 till budgetåret 1954/55. Den nya prognosen måste därför enligt

styrelsen betraktas såsom relativt försiktig, vilket i första hand torde få ses

som ett uttryck för inverkan på framtidsbedömningen av de för närvarande

föreliggande svårigheterna för investeringsverksamheten.

Vidare har en ny undersökning rörande utvecklingen inom vattenfallsverkets

distributionsområden under perioden 1954—1961 företagits. Denna undersökning

visar, att, så som tidigare antagits, alltjämt hälften av landets

belastningsökning torde få täckas av verket. Härvid förutsättes dock, att de

kommunala och privata kraftföretagen kan genomföra sina kraftstationsutbyggnader

i planerad omfattning, så att den statliga kraftverksrörelsen

icke blir nödsakad att i mera betydande omfattning tillgodose kraftbehov

utanför de hittillsvarande intresseområdena.

Slutsatsen av de utförda prognosundersökningarna anser styrelsen bli, att

vattenfallsverkets utbyggnadsprogram bör baseras på en årlig belastningstillväxt

av 850 MkWh per år fram till budgetåret 1960/61.

Vattenfallsstyrelsen har härefter framhållit vissa allmänna synpunkter

på verkan av investeringsbegränsningar för dess verksamhet. Beträffande

den närmare innebörden av styrelsens framställning i denna del torde få

hänvisas till propositionen (s. 78—80).

I fortsättningen framhåller styrelsen, att kraftindustriens strävanden att

hålla sina resurser på tillbörlig nivå i förhållande till anspråken på kraft

motverkas och kompliceras icke endast av de nu aktuella svårigheterna

i fråga om kapitalanskaffningen utan också av det motstånd, som rests av

speciella lokala näringar samt bvgde-, naturskydds- och turistintressena avseende

framför allt utnyttjandet av vattenkraft i de norrländska älvarna

men även beträffande lokaliseringen i landets sydliga delar av ångkraftstationer.

Diskussionen beträffande vattenkraftutbyggnaderna i Norrland har

enligt styrelsen vissa särdrag. Styrelsen anför i frågan följande.

Dels resonerar man ofta som om nämnda verksamhet bedrives av kraftföretagen

för egen vinnings och fördels skull och dels framhålles, att när

nu atomkraft synes bli en teknisk möjlighet, sådan bör utnyttjas och vattendragen

lämnas i fred. Det förra är uppenbart vilseledande. Kraftföretagen

och deras personal skulle gärna se, att utbyggnaderna kunde ske utan skador

och intrång, men de har att bevaka förbrukarnas intressen. Företrädarna

för motstående intressen försöker göra troligt, att de riktar sig blott mot

ett begränsat företagarintresse med undanskymmande av att deras strävanden

berör landets alla kraftförbrukare och därmed med hänsyn till betydelsen

av industriproduktionens fortlöpande utveckling så gott som hela

befolkningen.

Vattenfallsstyrelsen har under det gångna året vid olika tillfällen haft

överläggningar med företrädare för naturskyddsintressena. De olika naturskyddsorganisationerna

har tillsatt en samarbetsdelegation. Avsikten är att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

överläggningar mellan denna delegation och företrädare för kraftintressena

skall inriktas på att utröna, i vad mån en samordning av vattenkrafts- och

naturskyddsintressena kan åstadkommas. Det är med stor tillfredsställelse

styrelsen hälsar denna möjlighet till överläggningar med ett samlande organ

för naturskyddsintressena. Styrelsen hoppas, att utbytet av informationer

och gemensamma diskussioner skall medföra en ömsesidig förståelse och

avspänning samt resultera i åtgärder, som kan accepteras av båda sidor.

Vidkommande atomkraften förklarar sig styrelsen vara inställd på att

följa dess utveckling och efter möjlighet själv bidraga till denna samt att utnyttja

delta sätt att producera elektrisk energi, så snart det framstår som

gynnsamt för landets kraftförsörjning. Styrelsen har i samarbete med Aktiebolaget

Atomenergi börjat utarbeta planer för ett första atomkraftverk.

Ehuru utvecklingen på området ännu icke kommit så långt, att man för

den nu överblickbara utbyggnadstiden för vattenkraftsstationerna i nämnvärd

utsträckning skulle kunna lita till atomkraftverk, anser styrelsen det

likväl angeläget att få en första atomkraftanläggning i drift så tidigt som

möjligt — även om vissa merkostnader uppstår härigenom — i syfte att

skalfa fram praktiska erfarenheter och träna personal för den atomkraftutbyggnad,

som otvivelaktigt kommer i framtiden.

Styrelsen anför vidare.

Såvitt nu kan bedömas synes atomenergien komma att huvudsakligen omvandlas

till elektrisk energi och distribueras över det befintliga elektriska

distributionsnätet. Under sådana förhållanden har vattenfallsstyrelsen ansett

det naturligt, att de statliga utbyggnaderna av atomkraftverk verkställes

av styrelsen, som också bör förvalta och driva de utförda anläggningarna.

Styrelsen kan i det avseendet icke finna någon skillnad mellan atomkraft

och de konventionella kraftkällorna, vatten- och ångkraft. Styrelsen

har därvid utgått ifrån att Aktiebolaget Atomenergi skall omhänderha

framställning av inhemskt reaktorbränsle samt behandling av det använda

reaktorbränslet ävensom forsknings- och konsulteringsverksamhet

på atomkraftens område.

Något förslag till ett atomkraftverk utarbetat i sådant skick, att det nu kan

framläggas i samband med äskandena för budgetåret 1956/57 föreligger

emellertid icke.

Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför

vattenfallsstyrelsen följande.

Ligga kraftstation i Lule älv blev helt färdig under 1954. Näverede kraftstation

och utvidgningen av Midskog i Indalsälven tas i drift under andra

halvåret 1955. Vidare blir under budgetåret 1955/56 Bergeforsens kraftstation

klar med tre aggregat. Stuguns kraftstation omedelbart nedanför

Näverede färdigställes under 1956. Lasele kraftstation i Ångermanälven och

de båda nya aggregaten i Forsmo beräknas öka produktionsresurserna under

budgetåret 1956/57. För 1957 respektive 1958 förutses färdigställande

av Umluspen och Grundfors i övre Umeälven, varjämte i slutet av det senare

året ett av aggregaten i Stornorrfors beräknas komma i drift, vilket

skulle något förbättra det eljest vanskliga utgångsläget under vintern 1958/

59. Sistnämnda stations övriga aggregat samt Järkvissle kraftstation i In
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1956

31

dalsälven förutsattes tillkomma under 1959. Under 1960 skulle Stensele

kraftstation mellan Umluspen och Grundfors ge det enda vattenkrafttillskottet.

Därjämte tillkommer emellertid det första aggregatet i Stenungsunds

ångkraftstation.

Till belysning av det dåliga kraftförsörjningsläget omkring år 1960, som

på grundval av CDL:s senaste prognos nu måste förutses, redovisar vattenfallsstyrelsen

följande sammanställning avseende energibalansen budgetåren

1958/59—1960/61 under förutsättning av sådana nederbördsförhållanden,

att vattenkraftproduktionen nedgår till 85 % av den normala. Enligt

tillgänglig statistik inträffar detta ungefär ett år av tio. Om vattenbrist av

angiven omfattning inträffar under 1958/59 och om endast det redan beslutade

utbyggnadsprogrammet realiseras, måste styrelsen såsom framgår av

tabellen genom ransonering begränsa konsumtionen med 1 250 MkWh, motsvarande

9 % av totalbelastningen. Motsvarande siffror blir, om en dylik

bristsituation inträder 1959/60, 950 MkWh resp. 6 %. För 1960/61 blir de

1 300 MkWh resp. 8 %.

Belastning

primabelastning...........................

oundvikliga överskottsleveranser............

1958/59

14 100

150

1959/60

14 950

200

1960/61

15 800

250

Summa belastning

14 250

15 150

16 050

Krafttillgång

från befintliga eller enligt nuvarande utbygg- nadsprogram tillkommande anläggningar

vattenkraft...............................

11 900

13 100

13 350

ångkraft..................................

700

700

950

möjliga köp från andra kraftföretag........

400

400

450

13 000

14 200

14 750

Brist...................................

1 250

950

1 300

Möjligt krafttillskott efter nu föreslagna kom- pletteringsåtgärder......................

_

450

1 450

Kvarstående brist........................

1 250

500

—

För att snarast möjligt uppnå sådan balans mellan produktionsresurser

och belastning, som kan tolereras utan att ingripanden på konsumtionssidan

framstår som behövliga, anser styrelsen det nödvändigt att komplettera

utbyggnadsprogrammet. I detta syfte föreslås följande åtgärder, vilka

beräknas ge det avsedda resultatet, dock först under budgetåret 1959/60.

Till hösten 1959 färdigställes Långbjörns kraftstation samt en gasturbinanläggning

vid Västervik. Vidare göres det första aggregatet i Stenungsunds

ångkraftstation om möjligt klart att tas i drift i stället för enligt nuvarande

program ett år senare.

Till hösten 1960 utbygges Porsi kraftstation samt färdigställes det andra

aggregatet i Stenungsund.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

För att få till stånd tillfredsställande produktionsresurser är vattenkraftanläggningar

och bränsledrivna verk lika användbara. Ur ekonomisk synpunkt

är det vid nuvarande kostnadsrelationer och belastningsförhållanden

gynnsammast att ha tillgång till så mycket vattenkraft, att den genomsnittliga

produktionsförmågan överstiger primabelastningen med 10 %. Om hela

systemet skall klara en till 85 % av den normala reducerad vattenkrafttillgång,

får de bränsledrivna verken utbyggas för att under en belastningssäsong

ta hand om ca 9 % av primabelastningen. Med hänsyn till de möjligheter,

som nu står till buds, måste en ökning av ångkraftresurserna utgöra

en rätt stor del av de föreslagna åtgärderna.

Det har visat sig möjligt att bedriva utbyggnaden av Långbjörns kraftstation,

vilken styrelsen förra året föreslog till utförande till 1960, så snabbt

att den kan tagas i drift redan under 1959. En förutsättning är, att förberedelser

genomföres redan innevarande budgetår med hjälp av medel från

dispositionsanslaget. För att den avsedda arbetsplanen skall gå i lås, måste

en del arbeten utföras före 1956 års vårflod, alltså innan riksdagen kan

fatta beslut om anläggningen. Det belopp, som blir utlagt före riksdagens

ställningstagande, är emellertid relativt obetydligt och — om riksdagens

beslut blir negativt — väl motiverat som riskpremie med hänsyn till den

förbättring av kraftläget under vintern 1959/60, som står på spel.

För kraftförsörjningen användes numera gasturbiner flerstädes i utlandet.

Hittills har ett par sådana anläggningar beslutats av enskilda svenska

kraftföretag. Den maskin, som nu anskaffas, torde få en effekt av 40 000

kW. Tillskottet kommer att utgöra en ekonomiskt rationell länk i vattenfallsverkets

produktionsapparat med hänsyn till att de fasta årskostnaderna

är icke oväsentligt lägre än för ångkraftverk. Dess huvuduppgift blir energiproduktion

under svårare vattenbristperioder. Dessutom kan gasturbinen

användas för alstring av toppkraft och för produktion av reaktiv kraft samt

fungera som reserv inom ett lokalt distributionssystem och därigenom ersätta

eljest erforderliga nya kraftledningar.

Det föreligger viss möjlighet att få färdig den första maskinen i Stenungsunds

ångkraftstation till år 1959 i stället för till år 1960. Det är dock

icke säkert att de! går. Med hänsyn till den förutsedda skärpningen av belastningsläget

måste enligt styrelsens mening chansen för ett produktionstillskott

under vintern 1959/60 utnyttjas och alla ansträngningar sättas in

på att få det realiserat. Härför kräves en rätt stor utökning av arbetena under

innevarande budgetår, vilken dock kan genomföras utan att den fastställda

totala investeringsramen överskrides. Det för Stenungsundsanläggningen

tillgängliga anslaget blir emellertid otillräckligt och måste förstärkas

på ett eller annat sätt. Styrelsen återkommer i det följande med förslag

härutinnan. Det har visat sig lämpligt att utöka Stenungsundsaggregatens

maximieffekt till 140 000 kW. Därmed skulle på underlag av den tidigare

belastningsprognosen tidsintervallet mellan första och andra maskinen

kunnat något utökas. Med den större belastningstillväxt, som nu måste

förutses, framstår det som nödvändigt att installera det andra aggregatet

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

33

omedelbart efter det första så att båda står till förfogande under vintern

1960/61.

Den vattenkraftutbyggnad, som med hänsyn till storlek, ekonomi och

byggnadstid bör komma närmast efter nu beslutade anläggningar och Långbjörnsstationen,

är Porsi i Luleälven. Stationen kommer att utnyttja såväl

Stora som Lilla Lule älvs vatten. Den ger med två aggregat i genomsnitt

900 MkWh per år och kan bli driftfärdig med ett aggregat till hösten 1960

under förutsättning att arbetena påbörjas hösten 1956. Utbyggnaden av

Porsi torde komma att utgöra inledningen till ett fortsatt utnyttjande av

vissa återstående fall i Luleälven, varvid de olika kraftstationerna kommer

att utföras av en gemensam byggnadsorganisation. Närmast i tur står Messaure

i Stora Lule älv nedanför Ligga, till vilken anläggning vattenfallsstyrelsen

ämnar begära begynnelseanslag nästa år. Styrelsen förordar att

redan från början ett gemensamt anslag skapas för återstående arbeten i

Luleälven.

Som ett rent förnyelsearbete tillkommer i år en ny ångpanna i Västerås

ångkraftstation såsom ersättning för en del av de äldsta pannorna. Åtgärden

är angelägen med hänsyn till det stora utnyttjande av ångkraftresurserna,

som torde komma att erfordras under den närmaste femårsperioden.

Styrelsen föreslog förra året dels utförande av en tredje avloppstunnel i

Porjus kraftstation och dels påbörjande av Stalons kraftstation i Kultsjöån

mellan Kultsjön och Malgomaj. Till följd av investeringsbegränsningen begärdes

icke anslag för dessa ändamål i 1955 års statsverksproposition. Ehuru

motiven för båda arbetena finns kvar, avstår styrelsen från att i år upprepa

sina äskanden. Anledningen är önskemålet att begränsa investeringarna.

Beträffande avloppstunneln i Porjus inverkar därjämte, att den med

hänsyn till den kraftmängd som vinnes är av liten betydelse och att det

numera och någon tid framåt icke finns någon byggnadsorganisation vid

Lule älv, lämplig att taga hand om utförandet. En tidig igångsättning av

utbyggnaden av Stalon, så att de i och för sig med hänsyn till de långa

tunnlarna tidskrävande arbetena kan bedrivas i lugn takt, skulle icke minst

ur ekonomiska synpunkter vara fördelaktig. Anläggningen är emellertid avsedd

att ge krafttillskott först år 1962 eller 1963. I nuvarande läge anser

styrelsen det riktigast att koncentrera resurserna på åtgärder, som ger snabbare

resultat.

Resonemangen i det föregående om produktionsmöjligheter vid olika tidpunkter

etc. förutsätter, att pågående och planerade vattenregleringar genomföres

i den takt, som behandlingen i vattendomstolarna medger. Särskilt

gäller detta regleringarna i Indalsälven, Ångermanälven med Faxälven

och Umeälven. Styrelsen bör emellertid redan under innevarande budgetår

börja ekonomiskt deltaga även i regleringar inom Skellefteälvens flodområde.

I propositionen (s. 86—87) har vidare lämnats en översikt över verkets

medelsförbrukning under budgetåren 1954/55—1956/57, varav bl. a. framgår,

att kostnaderna för genomförande av det reguljära programmet under

8 Iiihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sand. Nr 9

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

budgetåret 1956/57 beräknas till 353,8 (+ 16,8) milj. kr., varvid liksom för

budgetåret 1955/56 förutsättes, att kostnaderna för förvaltningsbyggnaden

lägges utanför ramen.

Vattenfallsstyrelsen har slutligen lämnat följande sammanställning av de

för budgetåret 1953/54—1955/56 anvisade anslagen samt de å tilläggsstat för

innevarande budgetår och å riksstat för nästa budgetår äskade anslagen.

1955/56

1953/54

1954/55

anvisat

å riks-

äskat på

tilläggs-

1956/57

stat

stat m. m.

milj

oner kronor

Ramreglerade anslag

Kraftstationer..................

148,5

159,5

155,0

14,0

189,5

Regleringsföretag................

18,0

13,0

20,0

—

13,0

Distributionsanläggningar........

160,0

166,0

120,0

— 14,0

120,0

Kraftöverföring till Gotland......

14,0

2,5

—

—

—

Inventarier och materiel.........

20,0

—

—

—

—

Diverse anslag..................

7,0

5,5

11,5

—

12,5

Summa

367,5

346,5

306,5

—

335,0

Övriga anslag

Förvaltningsbyggnad i Stockholm .

_

_

_

5,0

2,0

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 87—102).

över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och länsstyrelsen i Norrbottens län (s. 102—106).

Departementschefen erinrar inledningsvis om, att det nuvarande programmet

för de statliga kraftstationsutbyggnaderna grundar sig på en prognos,

som år 1951 gjordes av centrala driftledningen (CDL) och som omprövades

år 1953. Enligt denna prognos skulle den årliga belastningsökningen för hela

landet bli ca 1 200 MkWh intill mitten av 1950-talet och ca 1 500 MkWh för

tiden därefter fram till 1960-talet. I 1953 års prognos, som avsåg femårsperioden

1953—1957, räknades trots ändrade konjunkturförutsättningar med

i stort sett samma stegringstakt. Den verkliga belastningsökningen under de

båda senaste budgetåren har emellertid uppgått till 1 450 resp. 2 000 MkWh.

Då härigenom de nämnda prognoserna ansetts ha förlorat sin aktualitet, har

CDL låtit utföra en ny belastningsprognos. Resultatet av denna är en beräknad

ökning av elförbrukningen inom landet med 1 700 MkWh per år under

perioden 1954—1961.

Departementschefen anför härefter följande.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftför

sörj ningen kan komma att gestalta sig fram till början av 1960- talet vid den utveckling av belastningen, som den nya prognosen anger,

och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar

att genomföra under perioden i fråga. De uppgifter, som gäller den

totala produktionen och belastningen i landet, har sammanställts i tabell 1.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

35

Tabell 1

Beräknad produktionsförmåga för landets samtliga vattenkraflanläggningar samt

beräknad belastning m. m. under åren 1954—1961.

Miljoner kilowattimmar

År

Produktion

under

normalår

Produktion

under

torrår1

Netto-

belastning2

Marginal

vid

normalår

D:o i % av

nettobe- lastningen

Marginal

vid

torrår

D:o i % av

netto be- lastningen

1954.....

19 370

22 500

+ 290

1,3

— 3 130

— 14,0

1955.....

..... 24 070

20 460

24 450

— 380

— 1,6

— 3 990

— 16,3

1956.....

..... 25 520

21 690

26 150

— 630

— 2,4

— 4 460

— 17,1

1957.....

..... 26 970

22 920

27 850

— 880

— 3,2

— 4 930

— 17,7

1958.....

..... 29 230

24 850

29 550

— 320

— 1,1

— 4 700

— 15,9

1959.....

...... 32 020

27 220

31 250

770

2,5

— 4 030

— 12,9

1960.....

..... 33 800

28 730

32 950

850

2,6

— 4 220

— 12,8

1961.....

...... 36 940

31 400

34 650

2 290

6,6

— 3 250

— 9,4

Anm. Produktionssiffrorna är angivna för såväl normalår som exceptionellt torrår. De är

i fråga om produktionstillskotten från anläggningar utbyggda av enskilda och kommunala företag

baserade på uppgifter från företagen själva och Svenska vattenkraftföreningen. Med hänsyn

till att arbetena kan påverkas såväl av företagens egna åtgärder som av yttre omständigheter,

föreligger ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de nu förutsatta tidpunkterna. Belastningssiffrorna

förutsätter utveckling enligt föreliggande prognoser.

Av tabellen framgår, att för de närmaste åren belastningen beräknas bli

högre än vattenkraftproduktionen vid normalår. Först under år 1959 skulle

förhållandena ändras. Marginalen under detta och det följande året skulle

dock bli obetydlig. För åt* 1961 redovisas en större marginal, nämligen 6,6 %

av nettobelastningen. Ej heller för detta år kommer man emellertid upp till

den 10-procentiga marginal, som utbyggnadsprogrammet tidigare syftat till

att uppnå i slutet av 1950-talet. Vid exceptionellt torrår, vilket enligt tabellen

— liksom i motsvarande tabell i föregående års statsverksproposition —

anses innebära att produktionen uppgår till 85 % av den vid normalår,

skulle för perioden föreligga en brist av mellan 17,7 och 12,8 % för åren

fram till 1961 samt 9,4 % för sistnämnda år.

För statens vattenfallsverks distributionsområden räknas med en årlig

belastningsökning om 850 MkWh d. v. s. hälften av den för hela landet. Under

förutsättning att styrelsens nu föreslagna byggnadsprogram får fullföljas,

skulle därvid vid normal vattentillgång för åren 1955—1958 uppstå

en negativ marginal på i genomsnitt 330 MkWh och för åren 1959—1961 en

positiv marginal på resp. 400, 740 och 810 MkWh. Vid exceptionellt torrår

skulle föreligga en brist för den förstnämnda perioden på något över 17 %

av nettobelastningen och för de tre sista åren på genomsnittligt 11 %. Beräkningarna

för vattenfallsverkets sektor visar sålunda i stort sett samma

utveckling, som enligt tabell 1 för hela landet i vad gäller tiden fr. o. m. 1960.

Av ökningen år 1961 svarar vattenfallsstyrelsen däremot för endast en mindre

del.

Om icke vattenfallsstyrelsen beredes möjlighet att genomföra vissa nu

föreslagna kompletteringsåtgärder skulle den positiva marginalen vid normalårsförhållanden

under åren 1959—1961 bli än knappare, och för sistnämnda

år utbytas mot ett underskott av inemot 500 MkWh, alltså ett bortfall

av närmare 1 300 MkWh.

1 Avser produktionen under ett exceptionellt torrår, vilken förutsatts uppgå till 85 % av

normalårsproduktionen.

1 Exkl. ånggenerering ocii exporterad överskottskraft.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

Det kan sålunda konstateras, att kraftförsörjningsläget såväl totalt som

för vattenfallsverkets del ter sig ogynnsamt för en rad av år framåt. Betydande

tillskott av ångkraft torde bli nödvändiga vilka avsevärt fördyrar

kraftproduktionen. Om nederbördsförhållandena för något år skulle bli exceptionellt

dåliga, kan konsumtionsbegränsande åtgärder bli ofrånkomliga.

De kompletterande utbyggnadsåtgärder, som styrelsen föreslagit, kan på

grund av den långa tid, som erfordras för förberedelse och utbyggnad av en

kraftstation, icke påverka situationen för de närmaste åren. Först till hösten

1959 kan en viss förbättring ske och sin fulla verkan får åtgärderna först

under de följande åren.

De förslag till kompletterande åtgärder, som styrelsen framlagt, innebär

i korthet följande. Till hösten 1959 utbygges i Ångermanälven Långbjörns

kraftstation, som skall ge ett energitillskott av 390 MkWh per år, och en

gasturbinanläggning vid Västervik med en maximieffekt om 40 000 kW. Vidare

forceras arbetena vid Stenungsunds ångkraftstation, så att det första

aggregatet om möjligt kan tas i drift vid samma tid och icke som enligt nuvarande

program ett år senare. Därjämte förutsättes, att aggregaten vid sagda

ångkraftverk skall ges ökad maximieffekt, 140 000 kW per aggregat. Till

hösten 1960 utbygges i Lule älv Porsi kraftstation, som föreslås få en genomsnittlig

produktionsförmåga av 900 MkWh, samt färdigställes det andra

aggregatet i Stenungsund. Som ett rent förnyelsearbete föreslår styrelsen

därjämte en ny ångpanna i Västerås ångkraftstation.

Medelsförbrukningen för nu nämnda arbeten, för fullföljande av pågående

utbyggnader samt för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag,

distributionsanläggningar och vissa finansiella utgifter har styrelsen för

nästa budgetår beräknat till 354 milj. kr. Den för innevarande budgetår fastställda

medelsförbrukningsramen utgör, efter den mindre korrigering som

jag föreslagit i det föregående, 335 milj. kr.; minskningen om 2 milj. kr.

förutsättes falla på dispositionsanslaget.

Innan jag går in på dessa förslag i fråga om utbyggande av vatten- och

ångkraftstationer m. in., vill jag något beröra spörsmålet om atomkraften.

Vattenfallsstyrelsen har i pelita upplyst om att den i samverkan med AB

Atomenergi börjat utarbeta planer för ett första atomkraftverk, som främst

skulle tjäna syftet att ge praktiska erfarenheter för framtiden. Under loppet

av den gångna hösten har planeringen fortgått i forcerad takt, och vissa

utsikter torde numera finnas, att vattenfallsstyrelsen redan i sina äskanden

om anslag för budgetåret 1957/58 skall kunna framlägga konkreta förslag i

frågan. Atomkraften bedömes dock icke kunna påverka kraftförsörjningsläget

för de år, som täcks av vattenfallsstyrelsens i petita redovisade utbyggnadsplaner,

eller de närmaste åren därefter. För att icke äventyra elkraftförsörjningen

finner jag det därför angeläget att man icke nu slår av på takten

för den fortsatta utbyggnaden av de konventionella kraftkällorna utan söker

komplettera byggnadsprogrammet med hänsyn till den ändrade belastningsprognosen.

Med hänsyn till angelägenheten av att så snart som möjligt åstadkomma

en förbättring av kraftförsörjningsläget, har departementschefen ansett investeringsramen

för nästa budgetår icke kunna sättas lägre än till 326 milj.

kr. Av minskningen i förhållande till vattenfallsstyrelsens äskande faller

17 milj. kr. på distributionsanläggningar, 2 milj. kr. på att anskaffandet

av den nya ångpannan vid Västerås kraftverk uppskjutits, 3 milj. kr. på en

mindre försening av tidpunkten för påbörjandet av gasturbinanläggningen

vid Västervik samt resten, ca 6 milj. kr., på förskjutningar till ett följande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1956

37

budgetår av vissa arbeten, som icke är oundgängligen nödvändiga för att anläggningarna

skall kunna tagas i drift vid avsedda tidpunkter. Vidare förutsätter

departementschefen, att om ytterligare sådana möjligheter skulle

visa sig förefinnas de härigenom frigjorda beloppen i första hand skall användas

till att med hjälp av dispositionsanslaget förstärka anslaget till gasturbinanläggningen

vid Västervik, så att tidsförskjutningen för denna anläggning

begränsas eller helt elimineras. Den ungefärliga fördelningen av

medelsförbrukningen framgår av en i propositionen (s. 109) intagen tabell.

Departementschefen anför vidare.

För att få till stånd den eftersträvade förbättringen i kraftförsörjningen

fordras vissa omdispositioner mellan anslagen för innevarande budgetår.

Dessa syftar till att öka utbyggnadstakten vid Stenungsundsverket och att

möjliggöra vissa förberedelsearbeten för Långbjörns kraftstation. Med hänsyn

till det ändrade försörjningsläget tillstyrker jag dessa förslag, som kan

genomföras inom den för budgetåret nu beräknade ramen om 335 milj. kr.

Planerna på att öka maskinaggregatens effekt i Stenungsundsanläggningen

anser jag innebära avsevärda fördelar, varför jag tillstyrker jämväl detta

förslag.

För forceringen av ångkraftverket anser vattenfallsstyrelsen ett tillskottsbelopp

om 14 milj. kr. behövligt. Härav har 6 milj. kr. ansetts kunna belasta

dispositionsanslaget, och Kungl. Maj :t har den 2 december 1955 medgivit

överföring av sagda belopp för förstärkning av anslaget till Stenungsunds

ångkraftstation. För att täcka det återstående medelsbehovet torde på av

vattenfallsstyrelsen anförda skäl anslaget till distributionsanläggningar

kunna anlitas. Riksdagens tillstånd torde inhämtas, att från den för budgetåret

1955/56 ingående behållningen på sistnämnda anslag överföra högst

8 milj. kr. till anslaget Stenungsunds ångkraftstation.

Styrelsen har föreslagit, att 3,5 milj. kr. skall anvisas ur dispositionsanslaget

för förberedelsearbeten vid Långbjörn samt för nästa budgetår äskat

16 milj. kr. till denna anläggning. Med hänsyn till att arbetsorganisationen

vid det närbelägna kraftstationsbygget vid Lasele. som befinner sig i slutskedet,

avses skola successivt överföras till anläggningen vid Långbjörn, anser

jag, att medelsbehovet för dessa båda kraftverk bör tillgodoses ur ett och

samma anslag. Vid denna uppläggning synes det lämpligt, att anslaget till

kraftstationen vid Lasele tages i anspråk även för förberedelsearbetena under

innevarande budgetår vid Långbjörn. Med hänsyn till att dessa arbeten delvis

måste utföras före 1956 års vårflod och därför behöver igångsättas redan

i februari månad, gör jag hemställan i fråga om denna medelsdisposition i

den senare i dag anmälda propositionen nr 2 angående utgifter å til läggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1955/56.

Vad gäller kraftstationen vid Porsi, som vattenfallsstyrelsen föreslagit

skall påbörjas hösten 1956, har länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasatt, om

icke den uppströms planerade kraftstationen vid Messaure bör kunna utföras

före Porsi samt förordat vissa jämkningar beträffande utformningen a\

anläggningen och ansett del rimligt att fordra, all byggnadsarbetena — däri

inbegripet även arbeten på land — icke igångsätts, förrän vattendomstolens

beslut i ärendet föreligger. Vattenfallsstyrelsen bär till bemötande av länsstyrelsens

yttrande meddelat, att projektering av Messaure icke hunnit så

långt att arbetena kan påbörjas förrän år 1957 samt att byggnadstiden dessutom

måste bli icke oväsentligt längre än för Porsistationen. Fn omkastning

av turordningen kan alltså icke ske ulan alt krafllörsörjningssituationen i

början av 1960-talet avsevärt försämras. Enligt styrelsen finnes ej heller

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

något annat alternativ, som kan ge erforderligt krafttillskott för 1960/61.

Beträffande behandlingen i vattendomstolen har styrelsen anfört, att statsmakternas

behandling av anslagsfrågan hör kunna baseras på att domstolen

skall hinna meddela deldom med tillstånd till byggande i vatten innan de

egentliga byggnadsarbetena behöver påbörjas. Styrelsen har dock tillagt, att

den i ett extremt läge kan bli nödsakad överväga att före deldomen påbörja

förberedande arbeten på land. I anledning härav vill jag erinra om, att Svenska

naturskyddsföreningen i ett till justitiedepartementet ingivet förslag till

vissa ändringar i vattenlagen förordat förbud mot påbörjande av arbeten på

land för vattenbyggnad utan vattendomstolens förprövning. Enligt vad jag

inhämtat av chefen för nämnda departement, torde föreningens förslag inom

en snar framtid tas upp till övervägande. Vad angår det nu aktuella byggnadsföretaget

har jag i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag beräknat

en medelsförbrukning för nästa budgetår av 10 milj. kr. Skulle vid den tidpunkt,

då medlen behöver tas i anspråk, den berörda lagstiftningsfrågan icke

vara avgjord och ej heller vattendomstolens deldom ha meddelats, torde få

förutsättas, att i varje fall sådana större investeringar, som kan befaras föregripa

domstolens ställningstaganden i fråga om anläggningens utformning,

icke kommer till stånd.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen har vattenfallsstyrelsen för innevarande

och nästa budgetår hemställt om 5 milj. kr. till inköp av tomt för

en förvaltningsbyggnad i Råcksta inom Stockholm samt 2 milj. kr. till projektering

av byggnaden in. in. Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande över

förslaget ifrågasatt, om icke styrelsen kunde förläggas till någon annan ort

än Stockholm samt förordat undersökningar i detta hänseende. Då jag i likhet

med sistnämnda myndighet ansett lokaliseringsfrågan närmare böra prövas,

har jag den 21 december 1955, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande,

tillkallat en sakkunnig för att skyndsamt utreda frågan om vattenfallsstyrelsens

framtida förläggning. Min avsikt är att, om detta visar säg möjligt,

senare i vår föreslå Kungl. Maj :t att underställa riksdagen förslag i ämnet.

I avbidan härpå torde anslag för ändamålet böra uppföras endast med

ett preliminärt belopp. Jag förordar, att 2 000 000 kr. beräknas härför.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp

anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs

ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Dispositionsanslaget

upptager jag i enlighet med styrelsens förslag till 10 milj. kr. Den

totala anslagssumman för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 296

milj. kr.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad

om 3,8 milj. kr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens

och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. I överensstämmelse med tidigare

tillämpade riktlinjer bör 80 % av utgifterna härför omedelbart avskrivas.

Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang denna

dag föreslagit, att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 3 milj. kr. anvisas

på driftbudgeten för nästa budgetår.

Utskottet. Enligt den nya prognos som uppgjorts av centrala driftledningen

väntas den totala elförbrukningen inom landet komma att öka med i genomsnitt

1 700 MkWh per år under den närmaste tidsperioden. Med utgångspunkt

härifrån och under beaktande jämväl av nu föreliggande utbyggnadsplaner

ha i statsverkspropositionen sammanställts vissa uppgifter rörande

den sannolika utvecklingen på vattenkraftförsörjningens område fram till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

39

början av 1960-talet. Av uppgifterna framgår, att för de närmaste åren

belastningen beräknas bli högre än produktionen. Först under år 1959 skulle

förhållandena ändras, dock icke i så hög grad att ens för år 1961 den erforderliga

säkerhetsmarginalen kunde uppnås. Det nu sagda gäller produktionen

vid normalår. Vid exceptionellt torrår återigen skulle för hela perioden

föreligga en brist, uppgående till högst 17,7 och lägst 9,4 %. För vattenfallsverkets

del är läget i stort sett detsamma som för landet i dess helhet.

För att snarast möjligt uppnå en mera tillfredsställande balans mellan

produktionsresurser och belastning har vattenfallsstyrelsen funnit en komplettering

av det nuvarande utbyggnadsprogrammet nödvändig. I detta syfte

har styrelsen föreslagit vissa åtgärder, innebärande bl. a. att förberedelser

för den i fjolårets statsverksproposition berörda kraftstationen vid Långbjörn

vidtagas redan innevarande budgetår, att arbetena vid Stenungsunds

ångkraftstation forceras och att aggregaten därstädes givas ökad maximieffekt

ävensom att en ny kraftstation påbörjas vid Porsi i Lule älv. Medelsförbrukningen

för ifrågavarande arbeten, för fullföljande av pågående utbyggnader

samt för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distiibutionsanläggningar

och vissa finansiella poster har styrelsen för nästa budgetår

beräknat till inalles 353,8 milj. kr.

Av vattenfallsstyrelsen ha även lämnats vissa uppgifter om de föreliggande

planerna för ett första atomkraftverk. I anslutning därtill har departementschefen

erinrat om att atomkraften, såvitt nu gar att bedöma, icke kan paverka

kraftförsörjningsläget för de år som täckas av styrelsens i petita redovisade

utbyggnadsplaner eller de närmaste åren därefter. För att icke äventyra

elkraftförsörjningen har departementschefen därför funnit angeläget,

att man icke nu slår av på takten i fråga om den fortsatta utbyggnaden av de

konventionella kraftkällorna utan söker komplettera byggnadsprogrammet

med hänsyn till den ändrade belastningsprognosen. Mot denna bakgrund har

departementschefen ansett ramen för vattenfallsverkets investeringar under

nästa budgetår icke kunna sättas lägre än till 326 milj. kr., vilket i förhållande

till styrelsens äskanden dock innebär en begränsning med ca 28 milj.

kr. Departementschefen har vidare uttalat att det, därest den eftersträvade

förbättringen av kraftförsörjningen skall kunna komma till stånd, erfordras

vissa omdispositioner mellan de för innevarande budgetår anvisade anslagen,

syftande till att öka utbyggnadstakten vid stenungsundsverket och att möjliggöra

vissa förberedelsearbeten för Långbjörns kraftstation. Salunda har

föreslagits, att från den ingående behållningen på anslaget till distributionsanläggningar

ett belopp av högst 8 milj. kr. far överföras till anslaget till

Stenungsunds ångkraftstation samt att anslaget till kraftstation vid Lasele

får tagas i anspråk jämväl för ovannämnda förberedelsearbeten. Beträffande

sistnämnda medelsdisposition har hemställan dock gjorts i annat sammanhang.

Utskottet vill erinra om att utskottet vid sin behandling av de i såväl 1954

som 1955 års statsverkspropositioner framlagda investeringsplanerna ansett

sig med hänsyn till då föreliggande uppgifter om kraftkonsumtionens

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

utveckling böra uttala vissa betänkligheter mot de av Kungl. Maj :t för respektive

budgetår förordade begränsningarna av vattenfallsverkets investeringsvolym.

Den nya belaslningsprognos som utarbetats av centrala driftledningen

visar, att utskottets farhågor härutinnan varit befogade. För den

närmaste framtiden väntas sålunda produktionen även vid normalår bli

otillräcklig för att tillgodose behovet. Detta innebär att förbrukarna av elektrisk

energi under en följd av år ha att räkna med ett ständigt ransoneringshot.

Skulle i detta läge ett exceptionellt torrår inträffa, kunna på grund av

vattenkraftindustriens karaktär av basindustri svåra efterverkningar för

hela samhällslivet uppstå. Utskottet önskar därför understryka angelägenheten

av att utbyggnaden av den svenska vattenkraften får planenligt fullföljas

samt att de av vattenfallsstyrelsen och övriga kraftföretag uppställda

produktionsmålen icke utan starkt tvingande skäl beskäras.

I överensstämmelse med denna sin uppfattning tillstyrker utskottet —

som redan i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 17 tagit ställning

till frågan om påbörjandet av den nya kraftstationen vid Långbjörn —

att ett belopp av högst 8 milj. kr. får tagas i anspråk av anslaget till distributionsanläggningar

i och för forcering av arbetena vid Stenungsunds ångkraftstation.

Såsom framgått redan av punkten 1 har utskottet ej heller

något att erinra mot att vattenfallsverkets investeringsram för nästa budgetår

fastställes till ett sammanlagt belopp av 326 milj. kr., med den av departementschefen

förordade fördelningen på olika utgiftsändamål. De av departementschefen

redovisade principerna för beräkningen av erforderliga

anslag finner sig utskottet jämväl kunna godtaga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att från den för budgetåret

1955/56 ingående behållningen å investeringsanslaget till

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk överföra 8 000 000 kr. till investeringsanslaget

till Stenungsunds ångkraftstation;

II. för budgetåret 1956/57 under statens vattenfallsverks

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Stenungsunds ångkraftstation.............. 33 000 000 kr.

2. Gasturbinanläggning vid Västervik......... 1 000 000 »

3. Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet

och Gesunden........................... 7 000 000 »

4. Kraftstation vid Järkvissle................ 18 000 000 »

5. Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftstation

.................................. 7 500 000 »

6. Ytterligare kraftstationer i Ångermanälven... 5 000 000 »

7. Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman

och Blåviken............................ 53 000 000 »

8. Stornorrfors kraftstation.................. 30 000 000 »

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956 41

9. Lön till Aktiebolaget Umeforsen........... 7 000 000 kr.

10. Ytterligare kraftstationer i Luleålven ....... 10 000 000 »

11. Regleringsföretag......................... 13 000 000 »

12. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk...... 97 000 000 »

13. Inköp av vattenfall och fastigheter ........ 1 000 000 »

14. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhel.................... 1 500 000 »

15. Statens vatten fallsverks dispositionsanslag .... 10 000 000 »

Luftfartsfonden.

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s.

113—127) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1956/57 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

4 001 000 kr., dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1956/57 under samma fond till Utbyggnad av storflygplats beräkna

ett investeringsanslag av 25 000 000 kr. I

Till luftfartens markorganisation har för budgetåren 1953/54—1955/56

anvisats samt för budgetåret 1956/57 äskats följande investeringsanslag:

1953,54

1954/55

1955/56

Äskanden

1956/57

tusental

k r o n o

r

Markförvärv............................

1

—

—

i

Flygfältsbyggen.........................

5 850

3 800

5 000

1 600

Byggnader..............................

600

1 700

—

1 700

Teleutrustning m. m.....................

90

100

100

100

Belysningsanläggningar...................

1 470

900

900

800

Fordon, maskiner och redskap............

375

300

450

1 050

Försvarsberedskap vid luftfartsverket......

—

225

145

125

Luftfartsverkets dispositionsanslag.........

1 000

—

150

300

Summa

9 386

7 025

6 745

5 676

I ett i propositionen (s. 113—114) intaget program har luftfartsstyrelsen

redovisat sina för innevarande och nästa budgetår planerade investeringar.

Programmet upptar investeringar till ett belopp som överstiger den f. n.

gällande investeringsramen, 7 milj. kr., med ca 1,5 milj. kr. Erfarenhetsmässigt

kan man dock enligt styrelsen räkna med att vissa arbeten förskjutes

i tiden eller av olika skäl över huvud taget icke kan utföras under angivet

budgetår. Med utgångspunkt från att investeringsanslagen även under budgetåret

1956/57 skall belastas med högst 7 milj. kr., bar luftfartsstyrelsen

sålunda liksom tidigare ansett det erforderligt att framlägga ett något

större arbetsprogram. Då överföring av medel mellan investeringsanslagen

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

icke kan äga rum, har medelsbehovet under vart och ett av dessa anslag måst

beräknas med viss marginal. Det anses böra få ankomma på styrelsen att

från fall till fall bestämma eller föreslå om och i vilken takt de i arbetsprogrammet

angivna objekten skall komma till utförande.

Med hänvisning till sitt uppdrag att verkställa en förberedande utredning

rörande användningen och den fortsatta utbyggnaden av Halmsjöns flygplats

meddelar styrelsen, att utredningen ännu icke kunnat avslutas, enär

det visat sig, att man på grundval av bl. a. den flygtekniska utvecklingen

och erfarenheterna utomlands måste till stor del omplanera flygplatsprojektet.

Styrelsen avser att i särskild skrivelse i slutet av 1955 återkomma

till härmed sammanhängande spörsmål.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 115—124).

Över framställningen ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och Scandinavian Airlines System (s. 124).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att luftfartsstyrelsen vid

sina anslagsberäkningar för nästa budgetår utgått från att nuvarande investeringsram

av 7 milj. kr. bibehålies i stort sett oförändrad. För att uppnå

viss frihet i valet mellan de olika investeringsobjekten, har styrelsen i sitt

investeringsprogram tagit upp arbeten till en total kostnad för budgetåret

1956/57 av ca 8,5 milj. kr.

Departementschefen erinrar vidare om att han i investeringsplanen för

kommunikationsverken funnit det nödvändigt att under nästa budgetår begränsa

styrelsens reguljära investeringar till 6 milj. kr. Hur medelsförbrukningen

vid denna ram ungefärligt fördelar sig på de väsentligare anslagsändamålen

framgår av en i propositionen (s. 125) intagen tabell, vartill torde

få hänvisas. Vidare föreslås, att i avbidan på särskild proposition i ämnet

ett belopp av 25 milj. kr. preliminärt beräknas för utbyggnad av en storflygplats

för stockholmsområdet samt att ett ställningstagande till de i luftfartsstyrelsens

arbetsprogram upptagna investeringarna för halmsjöfältet

med hänsyn härtill skall anstå.

Beträffande de av styrelsen för budgetåret 1956/57 redovisade investeringsplanerna

anföres följande.

De i fjolårets statsverksproposition omnämnda förhandlingarna mellan

kronan och Stockholms stad om eventuell avveckling av Bromma flygplats

har ännu icke kunnat slutföras. Då flygplatsen oavsett resultatet av dessa

förhandlingar torde behöva bibehållas åtminstone fram till 1960/61, synes

de av luftfartsstyrelsen för denna flygplats föreslagna investeringarna, vilka

kostnadsberäknats till sammanlagt 675 000 kr., få genomföras.

Under åberopande av att det nuvarande stationsområdet på Bulltofta

flygplats med därå uppförda stationsbyggnader blivit otillräckligt till följd

av den ökade trafiken har luftfartsstyrelsen föreslagit anläggande av nytt

sådant område i en annan del av flygplatsen. Kostnaderna för arbetena på

själva flygfältet har beräknats till 2 milj. kr., varav 500 000 kr. skulle bli

erforderliga för nästa budgetår. För en ny stationsbyggnad har i petita beräknats

en totalkostnad av 3,5 milj. kr., men i en under hösten överlämnad

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 1956

43

skrivelse har styrelsen anmält, att kostnaden på grund av senare framförda

krav på ytterligare lokalutrymmen beräknas till 4 milj. kr. Enligt ett

uppgjort förslag till avtal mellan kronan och Malmö stad skall staden lämna

ett beräknat bidrag om 1 milj. kr. för rätt att disponera vissa lokaler

för tull- och passmyndigheter på flygplatsen, medan kronan skall inlösa

motsvarande lokaler i den nuvarande stationsbyggnaden för 98 000 kr. Statsverkets

nettokostnad för den nya byggnaden skulle således bli ca 3,1 milj.

kr. Härav anser luftfartsstyrelsen ett belopp av 750 000 kr. erforderligt för

budgetåret 1950/57.

För egen del bedömer jag ifrågavarande upprustning av Bulltofta flygplats

som angelägen och vill därför i princip tillstyrka densamma. Beräkningen av

kostnaderna för stationsbyggnaden bär jag emellertid funnit vara osäker.

Jag anser därför en översyn av förslaget i denna del påkallad. I samband därmed

kan jämväl de nu föreliggande ritningarna behöva jämkas varvid bör

undersökas om icke kostnadsreduceringar kan vinnas genom ett ändrat utförande

av byggnaden. Slutligen bör enligt min mening de i avtalsförslaget

upptagna bestämmelserna, som binder kronan i fråga om tidpunkten för

byggnadsarbetenas igångsättande och den takt, i vilken arbetena skall bedrivas,

borttagas eller uppmjukas. Med hänsyn till de ytterligare utredningar

och förhandlingar, som sålunda erfordras i ärendet, synes i fråga om byggnaden

för nästa budgetår endast böra upptagas medel för projektering. Styrelsen

torde däremot böra erhålla bemyndigande att påbörja arbetena med

taxibanor, stationsplatta o. d. Jag beräknar för projekteringen av byggnaden

ett belopp av 150 000 kr. och för arbetena på flygfältet 400 000 kr.

Styrelsen har anmält ytterligare ett större byggnadsprojekt, som skulle

medföra krav på investeringsmedel under en följd av år, nämligen en upprustning

av Sundsvall—Härnösands flygplats. I första hand skulle därvid

byggas en bro mellan det på en ö belägna flygfältet och fastlandet. Senare

skulle komma ytterligare arbeten och den totala kostnaden för flygplatsens

upprustning har beräknats till ca 8 milj. kr. Detta projekt anser jag böra

anstå i nuvarande läge.

Mot styrelsens investeringsplan i övrigt, som bl. a. upptager fortsatta arbeten

på Visby flygfält, ett nytt garage på Torslanda flygplats och en upprustning

av katastroftjänsten, har jag ej något att erinra. Av styrelsen begärt

bemyndigande alt beställa all erforderlig material för katastrofberedskapen

på en gång torde böra bifallas.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet

synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har

därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag

anvisas på driftbudgeten.

Utskottet. Vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har luftfartsstyrelsen

utgått från att nuvarande investeringsram av 7,0 milj. kr. bibehålies

i stort se It oförändrad. Departementschefen har emellertid ansett eu begränsning

av luftfartsverkets reguljära investeringsutgifter till totalt 6,0

milj. kr. vara erforderlig. För genomförande av det sålunda föreslagna programmet

ha äskats anslag om tillhopa ca 4 milj. kr. Härutöver föreslås i avbidan

på särskild proposition i ämnet att ett belopp av 25 milj. kr. beräknas

för utbyggnad av en storflygplats för stockholmsområdet, i anledning varav

de i luftfarlsstyrelsens förslag upptagna investeringarna för halmsjöfältet

anses höra anstå. Vissa av styrelsen föreslagna investeringar för Bromma

flygplats anses däremot av Kungl. Maj:t böra godtagas, då förhandlingarna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

mellan kronan och Stockholms stad om eventuell avveckling av flygplatsen

ännu icke hunnit slutföras och densamma under alla förhållanden beräknas

behöva bibehållas fram till 1960/61.

Av luf tf artsstyrelsen framlagda planer på en upprustning av Bulltofta flygplats

ha i princip godkänts av departementschefen, som i anslutning härtill

tillstyrker bemyndigande för styrelsen att påbörja vissa arbeten med taxibanor

och stationsplatta m. in. Beträffande uppförande av en ny stationsbyggnad

till en kostnad av 4 milj. kronor, vartill Malmö stad enligt särskilt

avtal skulle bidraga med ca 1 milj. kr., anses dock ytterligare utredningar och

förhandlingar nödvändiga, varför endast ett mindre belopp för projektering

av byggnaden upptagits. Den av styrelsen föreslagna upprustningen av

Sundsvall—Härnösands flygplats anses av departementschefen böra anstå,

medan investeringsplanerna i övrigt — avseende bl. a. fortsatta arbeten på

Visby flygfält, nytt garage på Torslanda flygplats och upprustning av katastroftjänsten

— godtagits.

Utskottet har, såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade

ställningstagande till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för

kommunikationsverken, intet att erinra mot att luftfartsverkets reguljära

investeringar för nästa budgetår fastställas till ett belopp av totalt 6,0 milj.

kr. Vad departementschefen därvid anfört och förordat rörande verksamtens

inriktning och utformning inom den angivna medelsförbrukningsramen

anser sig utskottet jämväl kunna godtaga. Utskottet vill dock i anslutning

härtill understryka departementschefens uttalande beträffande angelägenheten

av en upprustning av Bulltofta flygplats, enär densamma på grund av

sitt trafik- och befolkningsgeografiska läge torde komma att få en allt större

betydelse för såväl den inrikes som den hastigt växande internationella flygtrafiken.

Utskottet finner det även önskvärt, att en förbättring av flygtrafikförhållandena

inom Sundsvall—Härnösandsområdet åstadkommes så snart

omständigheterna det medgiva.

Utskottet kommer framdeles att i särskilt utlåtande taga ställning till

frågan om utbyggnad av en storflygplats för stockholmsområdet jämte därmed

sammanhängande spörsmål.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Markförvärv .......................... 1 000 kr.

2- Byggnader ............................ 1 400 000 »

3. Teleutrustning m. m..................... 100 000 »

4. Belysningsanläggningar ................ 550 000 »

5. Fordon, maskiner och redskap .......... 1 050 000 »

6. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .... 100 000 »

7. Luftfartsverkets dispositionsanslag ...... 800 000 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

•15

Statens allmänna fastiglietsfond

7:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Kungl. Maj :t har

(punkt 7, s. 128—130) föreslagit riksdagen att till Sanering m. m. inom

Djurgårdsstaden i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor.

I en inom första kammaren vid 1953 års riksdag väckt motion (I: 111)

hemställdes, att riksdagen måtte besluta anmoda Kungl. Maj :t att ålägga

fortifikationsförvaltningen att sörja för inläggande av vatten- och avloppsledningar

i vissa fastigheter i gamla Djurgårdsstaden. I sitt utlåtande (nr

169) över motionen förutsatte statsutskottet bl. a., att frågan om modernisering

av ifrågavarande bebyggelse komme att bli föremål för prövning.

Vad sålunda anförts ansåg utskottet böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Riksdagen (skr. nr 403) beslöt i överensstämmelse med utskottets

förslag.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1954 överfördes förvaltningen av

bl. a. den i motionen berörda delen av Djurgårdsstaden från fortifikationsförvaltningen

till byggnadsstyrelsen.

I skrivelse den 6 september 1955 har nu byggnadsstyrelsen för nästa budgetår

äskat ett anslag av 200 000 kr. för påbörjande av sanerings- och moderniseringsarbeten

inom viss del av gamla Djurgårdsstaden i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att den låtit verkställa en utredning om sanering

och modernisering av hela det sålunda överförda området. Utredningen

har visat, att arbetena bör uppdelas i två huvudetapper, av vilka den

ena bör inriktas på den egentliga bostadsbebyggelsen medan den andra bör

omfatta tivoliområdet med däri insprängd äldre bebyggelse. Då utformningen

av det senare området liksom den framtida förläggningen av nöjesparken

måste ses i ett större sammanhang, omfattande bl. a. utnyttjandet av Galärvarvet

efter flottans avflyttning har styrelsen nu begränsat sitt förslag till

den egentliga bostadsbebyggelsen, d. v. s. den del av Djurgårdsstaden, som

avsågs i motionen till 1953 års riksdag.

Förslaget innebär rent stadsplanemässigt en anslutning till den regleringsplan,

som år 1736 upprättades av P. Tillaeus. Denna plan överensstämmer i

allt väsentligt med nu bestående förhållanden. Vissa gator, som upptagits i

planen men endast delvis kommit till utförande, bör dock utläggas. I åtgärderna

avseende områdets yttre utformning ingår även rivning av ett antal

bristfälliga uthus och vissa icke ursprungliga tillbyggnader till bostadshusen

samt återuppförande av ett nedbrunnet bostadshus.

Beträffande de enskilda byggnaderna har styrelsen räknat med att i möjligaste

mån utan att störa den bestående miljön införa normal bostadsstandard,

d. v. s. elektrisk belysning, vatten och avlopp, w. c., centralvärme in. in.

I den mån bebyggelsen icke lämpar sig för fortsatt bostadsändamål ha utrymmena

föreslagits utnyttjade för hantverk, konstindustri in. m. Genom

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

saneringen erhålles totalt 40 bostadslägenheter, 7 hantverkslokaler, 2 butiker

samt 1 samlingssal. Den sammanlagda lägenhetsytan utgör ca 3 100 inI 2.

Kostnaderna för samtliga arbeten i första etappen beräknas till ca 2 000 000

kr. De ökade hyresinkomsterna beräknas ge en förräntning efter 2,2 % om

hänsyn jämväl tages till tomtvärdet, 725 000 kr. Då byggnaderna emellertid

är intagna i förteckningen över byggnadsminnesmärken och marken således

inte kan exploateras på vanligt sätt, har det synts styrelsen berättigat

att utgå från att hyresavkastningen endast skall förränta en mindre del av

nämnda belopp.

På grund av områdets stora kulturhistoriska värden har styrelsen — trots

den låga förräntningen på insatt kapital — funnit den föreslagna saneringen

och moderniseringen välmotiverad. I betraktande av bl. a. de långt gångna

rötangreppen och andra skador på byggnaderna böra arbetena påbörjas utan

dröjsmål. Med hänsyn till den omflyttning av de nuvarande hyresgästerna,

som är nödvändig, beräknas tio år erforderliga för programmets genomförande.

Över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av bostadsstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, överståthållarämbetet och Stockholms

stadskollegium (s. 130).

Departementschef en har icke någon annan erinran mot byggnadsstyrelsens

förslag än att den takt, i vilken arbetena böra bedrivas, år från år måste

avvägas i förhållande till andra föreliggande byggnadsprojekt.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag beträffande

förenämnda saneringsarbeten, förutsätter att vid desammas genomförande

rimlig hänsyn tages till de inom ifrågavarande område av Djurgårdsstaden

nu bosatta hyresgästerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

8:o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s.

130 135) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1955 har byggnadsstyrelsen erinrat om sin i fjolårets

petita redovisade utredning rörande lokalbehovet vid länsstyrelserna

och vid övriga statliga administrationsorgan i residensstäderna. Byggnadsstyrelsen

vidhåller behovet av den i tidigare petita angivna investeringssurnman

för ändamålet, ca 7 milj. kr. per år. Med hänsyn till kraven på begränsning

av investeringarna har styrelsen emellertid för näsla budgetår

i huvudsak endast räknat med fortsatt medelstilldelning till redan beslutade

företag. Dessa avse nya landsstatshus i Jönköping, Halmstad och Falun

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

47

samt ombyggnadsarbeten i Nyköping och Kristianstad. Härutöver har styrelsen

föreslagit påbörjande av två nya företag, nämligen i Västerås och Östersund,

vilka ligga närmast i angelägenhetsgrad efter redan beslutade arbeten.

Beträffande här angivna företag ha i propositionen (s. 131-—134) lämnats

vissa närmare upplysningar.

Då byggnadsstyrelsens äskande för nästa budgetår till byggnadsarbeten

för länsstyrelserna, 6 400 000 kr., har befunnits böra begränsas till 3 200 000

kr. har styrelsen under hand anmodats att uppge vilka ändringar, som med

hänsyn härtill måste vidtagas i byggnadsprogrammet. Det reviderade programmet

har redovisats i en i propositionen (s. 134) intagen sammanställning.

Departementschefen erinrar inledningsvis om att styrelsen räknat med

att taga i anspråk 7,4 milj. kr. för byggnadsarbeten vid länsstyrelserna. Med

hänsyn till förutsatt reservation å anslaget skulle härför erfordras en medelsanvisning

av 6,4 milj. kr. Härvid har styrelsen förutsatt att få påbörja

ett större nybyggnadsföretag för länsförvaltningen i Västerås samt att få

utöka pågående arbeten i Nyköping och Östersund med ytterligare en byggnadsetapp.

I Nyköping innebär denna en tillbyggnad av residensets annex

medan den för Östersunds del är begränsad till viss ombyggnad av de till

residensbyggnaden förlagda kontorslokalerna. Departementschefen är dock

inte beredd att tillstyrka ett högre anslag än 3,2 milj. kr., vilket innebär att

tillhopa 11,2 milj. kr. bli tillgängliga för innevarande och nästa budgetårs

arbeten. Inom denna ram är det endast möjligt att ge ett obetydligt utrymme

för nya arbeten. Ett mindre belopp kan dock disponeras för påbörjande

av landsstatsbyggnaden i Västerås. Tillbyggnaden i Nyköping måste anstå

ytterligare. Arbetena i residenset i Östersund, vilka i investeringsplanen sammanförts

med det nu pågående företaget, kunna däremot delvis beredas plats

inom anslagsbeloppet.

Utskottet. Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår för byggnadsarbeten

för länsstyrelserna räknat med investeringsutgifter om sammanlagt 7,4 milj.

kr., vilket skulle nödvändiggöra en förstärkning av anslaget med 6,4 milj.

kr. Departementschefen förklarar sig emellertid icke beredd att tillstyrka

mer än 3,2 milj. kr. för ändamålet. Till följd härav kan för nästa budgetår

blott ett mindre belopp disponeras för den av byggnadsstyrelsen föreslagna

nya byggnaden för länsförvaltningen i Västerås, medan för planerade omoch

tillbyggnadsarbeten i Nyköping och Östersund medel endast för det senare

företaget kunna påräknas.

Ivungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer följaktligen,

alt riksdagen må till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av

3 200 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

9:o) Anordnande av förvaltningslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 135 och 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av

800 000 kr.

10:o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 10, s. 136 och 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål

för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kr.

11 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt

11, s. 137—140) föreslagit riksdagen, att dels till Merkostnader för vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av

300 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,

som ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänför sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.

Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till proposition 1948:2 (bil. 14, pkt 8). I enlighet med

förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget

fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avser

byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Byggnadsstyrelsen har till förstärkning av anslaget under nästa budgetår

äskat 300 000 kr. samt föreslagit att förenämnda förteckning kompletteras

med ett antal 1953 och 1954 kostnadsberäknade företag, beträffande

vilka riksdagen anvisat hela den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden.

Dessa företag liksom de för desamma anvisade anslagen och beräknade

merkostnaderna ha redovisats i en i propositionen (s. 138) intagen sammanställning.

Om ifrågavarande företag intas i förteckningen skulle enligt byggnadsstyrelsens

skrivelse det beräknade totala medelsbehovet för merkostnadsanslaget

ändras på följande sätt i förhållande till den sammanställning,

som redovisats i 1954 års statsverksproposition (bil. 27, s. 134)

Totalt medelsbehov enligt 1954 års statsverksproposition ......32 681 000

Totalt medelsbehov sedan vissa byggnadsföretag för länsstyrelserna

utgått ur förteckningen ............................ 26 464 000

Kostnadsökning sedan sommaren 1953 för i förteckningen redan

ingående företag ........................................ 170 500

Merkostnader för de företag, som nu föreslås för intagande i förteckningen

............................................ 530 000

Summa kr. 27 164 500

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

49

Riksdagen har hittills beviljat 25 OOO 000 kr. för ändamålet. Behållningen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1954/55 är upptagen till 734 000

kr. Under innevarande budgetår har emellertid anslaget tillgodoförts

1 977 000 kr., vilka byggnadsstyrelsen tillfälligt tagit i anspråk för utbyggnaden

av flygtekniska försöksanstalten. Tillgängliga medel utgör sålunda

totalt 2 711 000 kr. Styrelsen räknar med ett medelsbehov av ca 2 250 000

kr. under innevarande budgetår och av 750 000 kr. under nästa budgetår.

Ett tillskott till anslaget av ca 300 000 kr. skulle sålunda erfordras för nästa

budgetår.

Departementschefen har ansett, att ehuru en viss överskattning av det

faktiska medelsbehovet synes föreligga, det av byggnadsstyrelsen begärda

tillskottet för nästa budgetår om 300 000 kr. dock är erforderligt för fullföljande

av beslutade företag, samt har i frågan vidare anfört följande.

Den våren 1954 inträdda ökningen av byggnadskostnaderna medför, att

den förteckning, som ligger till grund för användningen av merkostnadsanslaget,

i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör kompletteras med

ett tjugotal byggnadsföretag. Riksdagen har för samtliga dessa anvisat hela

den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden. Företagen, som är kostnadsberäknade

åren 1953 och 1954, drabbas av den redovisade kostnadsökningen

helt eller delvis, d. v. s. allt efter tidpunkten för arbetenas påbörjande

och byggnadstakten. Byggnadsstyrelsen räknar på grundval av kostnadsnivån

sommaren 1955 med en ytterligare medelsåtgång för dessa företag

av 530 000 kr., vilket belopp skulle täckas från nu ifrågavarande anslag.

För de företag, som enligt riksdagens beslut redan ingår i förteckningen,

räknar styrelsen på samma grunder med en ytterligare merkostnad av

170 500 kr.

Styrelsens uppskattning beträffande det sammanlagda medelsbehovet å

anslaget, 27,2 milj. kr., baserar sig på generella beräkningar, företagna med

utnyttjande av framräknade kostnadsstegringstal. Det faktiska behovet för

olika företag av förstärkning från merkostnadsanslaget skiljer sig i många

fall avsevärt från de sålunda beräknade beloppen. Totalt sett synes med

hänsyn till det nu aktuella kostnadsläget och omfattningen av ännu ej slutförda

arbeten föreligga en viss överskattning av det faktiska medelsbehovet

av storleksordningen 1—1,5 milj. kr.

Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen

över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen

uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola

kompletteras med ytterligare ett 20-tal företag. Det totala medelsbehovet för

täckning av hittills uppkomna merkostnader bar av byggnadsstyrelsen beräknats

uppgå till 27,2 milj. kr., varav 25,0 milj. kr. redan tidigare anvisats

av riksdagen. Med hänsyn till f. n. tillgängliga medel å anslaget samt

beräknade utgifter under innevarande och nästa budgetår har styrelsen ansett

en anslagsförstärkning med 300 000 kr. erforderlig. Departementschefen,

som framhåller att styrelsens uppskattning av medelsbehovet baserats

på vissa generella beräkningar, anser för sin del eu överskattning av stor
4

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 samt. Nr 9

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

leken 1—1,5 milj. kr. av det totala medelsbehovet för ifrågavarande arbeten

föreligga. Med hänsyn till nödvändigheten av att fullfölja redan beslutade

arbeten tillstyrkes dock det av styrelsen äskade beloppet.

Utskottet, som intet har att erinra mot vad departementschefen sålunda

förordat, hemställer,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1956 föreslagna kompletteringarna

av den förteckning som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

Fonden för låneunderstöd

12:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1955/56. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 141), som jämlikt grunderna för det

mellan svenska, danska och norska regeringarna under år 1955 träffade garantiavtalet

för femårsperioden 1 oktober 1955—30 september 1960 (prop.

1955: 147) innebär en ökad medelsanvisning för nästa budgetår om 2,7

milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1955/56 för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vatteubyggnadsverkets fönådsfond

13 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 13, s. 142—147) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1956/57 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 16 801 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1955 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.

lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats

för budgetåren 1953/54—1955/56. I sammanställningen redovisas även styrelsens

äskanden för budgetåret 1956/57.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

51

1953/54

1954 55

tusental

1955/56

kronor

Äskanden

1956 57

Garage- och förrådsbyggnader m. in. ..

Maskincentralförråd

5 000

6 000

4 300

6 200

Motorfordon och vägmaskiner m. m.

31 000

25 500

22 000

12 500

Flytande materiel..................

2 600

2 100

3 400

1 400

Grustag m. m.......................

2 000

1 000

—

2 000

Effektförråd.........................

Väg- och vattenbyggnadsverkets dis-

4 000

2 000

"

positionsanslag....................

1 500

—

—

—

Summa

46 100

36 600

29 700

22 100

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1958/59 intill ett belopp av 18 milj. kr.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att den vid beräkning av anslagsbehovet

för budgetåret 1956/57 i princip utgått från de riktlinjer för investeringarna

i förrådsfonden, som föredragande statsråd angivit i 1952 års statsverksproposition.

Därutöver framhåller styrelsen, att den starka ökning av

vägtrafiken, som skett under de senaste åren, ställt mycket stora krav på

underhållet av vägarna. Då förrådsfonden till huvudsaklig del har att tillgodose

vägunderhållets behov av maskiner och andra förnödenheter är det

nödvändigt att anslagsbehovet under fonden tillgodoses och att ramen för

de reglerade investeringarna ges tillräcklig storlek. Genom det av Kungl.

Maj:t föreskrivna köp- och beställningsstoppet har under budgetåret 1954/

55 såväl ersättnings- som nyanskaffningarna av arbetsbesparande maskiner

och redskap blivit eftersatta, vilket förorsakat speciella svårigheter för underhållsverksamheten.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 143—146).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 146).

Föredraganden erinrar inledningsvis om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sina petita för förrådsfonden för nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning

av 34 milj. kr., i vad avser de ramreglerade anslagen, och

för ändamålet äskat 20,1 milj. kr. i anslag. De föreslagna investeringarna avse

främst ett fullföljande av tidigare godkända förnyelse- och upprustningsplaner

samt därutöver anslag till grustag m. in. av 2 milj. kr. för slutförande

av ett i 1952 års statsverksproposition framlagt program för beredskapslagring

av vägmateriel. Föredraganden har emellertid ansett, att investeringsramen

för nästa budgetår bör begränsas till totalt 31 milj. kr., vilket innebär

en beskärning av styrelsens förslag beträffande de ramreglerade anslagen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

med 3 milj. kr. För den vid sidan om de anslag, som innefattas i ramregleringen,

föreslagna ytterligare lagringen av väglagningsmateriel har föredraganden

icke ansett sig kunna tillstyrka någon medelsanvisning. Hur medelsförbrukningen

beräknas komma att ungefärligen fördela sig på de olika anslagsändamålen

framgår av en i propositionen på s. 146 och 147 intagen

sammanställning.

Den av styrelsen föreslagna medelsförbrukningen har begränsats med 0,5

milj. kr. för garagebyggnader in. in. och med 2,8 milj. kr. för motorfordon

och vägmaskiner. Anslaget till flytande materiel har däremot räknats upp

med 0,3 milj. kr. i förhållande till styrelsens förslag i syfte att även under

nästa budgetår bereda utrymme inom förrådsfonden för ersättningsanskaffning

av båtar och mudderverk. Den av styrelsen förutsatta överföringen av

ifrågavarande materiel till sjöfartsverket synes nämligen enligt föredraganden

böra anstå tills prövning skett av frågan om inrättande av en särskild

förrådsfond inom detta verk.

Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen och de

beräknade reservationerna per den 30 juni 1956 ha anslagen för nästa budgetår

beräknats till 16 801 000 kr.

Slutligen tillstyrkes styrelsens förslag om ett beställningsbemyndigande

av högst 18 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1958/59.

Utskottet. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagna

ramreglerade investeringar i förrådsfonden om sammanlagt 34 milj.

kr. anses av föredraganden böra begränsas till 31 milj. kr. Sistnämnda belopp

fördelar sig med 5,7 milj. kr. på garage- och förrådsbyggnader m. in.,

med 23,2 milj. kr. på motorfordon och vägmaskiner samt med 2,1 milj. kr.

på flytande materiel. Föredragandens förslag innebär en reducering av huvudsakligen

anslaget till motorfordon och vägmaskiner, medan anslaget till

flytande materiel något uppräknats, då den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förutsatta överföringen av viss hithörande materiel till sjöfartsverket

anses böra anstå i avvaktan på en prövning av frågan om inrättande av en

förrådsfond inom nämnda verk. En av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid

sidan av de ramreglerade anslagen föreslagen medelsanvisning om 2 milj.

kr. för beredskapslagring av vägmateriel anser sig föredraganden icke kunna

förorda.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag, vilket förutsätter beviljande av anslag om tillhopa

16 801 000 kr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp

av 18 milj. kr. för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras

under budgetåret 1958/59.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1956/57 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

53

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m......... 5 500 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m......... 9 600 000 >

3. Flytande materiel ....... 1 700 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsan
slag

.................................... -1 000 »

Uppskjutna frågor

14 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande dels

Kungl. Maj :ts under punkten 5 framlagda förslag, i vad detsamma avser

Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen, dels ock Kungl. Maj:ts under

punkten 6 framlagda förslag, i vad detsamma avser Utbyggnad av storflygplats,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 mars 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Leander, Näsgård, Gillström, Näsström, Hesselbom, Pålsson, Sundelin,

Einar Persson, Birger Andersson, Ragnar Bergh, Rikard Svensson och

Sunne; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Åkerström, Rubbestad, Hoppe, fröken

Elmén, herrar Andersson i Mölndal, Widén, Johansson i Mysinge, Nihlfors,

Jansson i Kalix, Hjalmarson och Andreasson;

dock att vid behandlingen av punkten 4 herr Löfroth deltagit i stället för

herr Malmborg i Skövde.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken) av herrar

Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka i anslutning till

den vid statsutskottets utlåtande nr 42 angående repetitionsövningsverksamheten

under budgetåret 1956/57 in. in. vid punkten 1 fogade, med a) betecknade

reservationen ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 8

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

börjar med »I likhet med» och på s. 9 slutar med »förbundna därmed», bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser i och för sig angeläget, att den av kommunikationsverken

bedrivna investeringsverksamheten uppehälles i relativt hög omfattning.

Detta utesluter dock icke en temporär begränsning av verksamheten i

en situation då det ur angelägenhetssynpunkt är nödvändigt att träffa ett

val mellan olika utgiftsändamål.

En sådan situation inträffar, därest förordad kompromisslösning rörande

krigsförbandsvisa repetitionsövningar under nästa budgetår icke skulle vinna

allmän anslutning. Vid sådant förhållande böra nämligen repetitionsövningarna

genomföras i vanlig ordning och härav föranledda utgiftsökningar

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag kompenseras bl. a. genom minskning

av vissa av anslagen till investeringar i kommunikationsverken.

Utskottet vill understryka, att med statsbudgetens uppläggning för nästa

budgetår effekten av anslagsminskningar blir densamma vare sig minskningarna

ske på drift- eller kapitalbudgeten. Av de av utskottet i det följande

förordade minskningarna av de av Kungl. Maj :t äskade investeringsanslagen

följer emellertid — bortsett från anslagen till förvärv av billinjer

vid postverket och statens järnvägar •— att vissa byggnads- och anläggningseller

därmed jämförliga arbeten vid televerket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk något fördröjas. Totalt minskar den av Kungl. Maj :t föreslagna

investeringsramen vid bifall till utskottets förslag med 28 milj. kr.»

2) vid punkten 2 (Postverkets anslagsbehov) av herrar Ragnar Bergh,

Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 70 och II: 366, såvitt nu är i fråga, och att

därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »vara motiverat», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet anser liksom Kungl. Maj:t att postverkets egentliga investeringsutgifter

för nästa budgetår böra begränsas. Vad departementschefen i

förevarande sammanhang förordat har ej givit utskottet anledning till annan

erinran än att utskottet — i enlighet med yrkande i motionerna I: 70 och

II: 366 — avstyrker att det äskade anslaget av 900 000 kr. till förvärv av

billinjer anvisas av riksdagen. De synpunkter, som motionärerna i denna

fråga givit uttryck åt, finner sig nämligen utskottet i allt väsentligt kunna

dela.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. med bifall till motionerna I: 70 och II: 366, såvitt nu

är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv

av billinjer.»

3) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka

ansett att

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

55

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 19 börjar med »Utskottet

har» och på s. 20 slutar med »förhållandena medgiva», bort ha följande lydelse:
»Under

hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 föreslår utskottet,

att anslaget till telefonstationsbyggnader m. m. upptages med G milj.

kr. och anslaget till förrådsbyggnader m. in. med 700 000 kr., innebärande

en minskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med tillhopa 2 milj. kr.

Av den ståndpunkt utskottet intagit följer, att utskottet icke kan tillstyrka

det i motionerna 1: 2 och II: 1 framförda förslaget om utökad medelsförbrukning

under televerkets fond genom uppräkning av anslaget till nya

abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

för budgetåret 1956/57 under televerkets fond anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m....... 6 000 000 kr.

2. Förrådsbyggnader m. m............. 700 000 »

3. Inköp av fastigheter................ 300 000 »

4. Riks- och lands kablar m. m........... 61 700 000 »

5. Telefon- och telegrafstationer........ 76 500 000 »

6. Rundradioanläggningar ............. 10 100 000 »

7. Radioanläggningar för kommersiell trafik

................................ 1 350 000 »

8. Radioanläggningar för luftfarten .... 1 070 000 »

9. Försvarsberedskap vid televerket .... 1 650 000 »

10. Televerkets dispositionsanslag....... 4 000 000 » ;

b) av herrar Karl Andersson och Pålsson;

4) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmarson, vilka

ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Vad departementschefen»

och slutar med »särskilt uttalande», bort ha följande

lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 föreslår utskottet,

att Kungl. Maj:ts äskanden beträffande de i utskottets hemställan

under 1—14 upptagna anslagen minskas med tillhopa 10,6 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1956/57 under statens järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

1. Bangårdar ........................ 12 000 000 kr.

2. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar

............................ 13 500 000 »

3. Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö ...... 4 500 000 »

4. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

........................ 11 300 000 »

5. Broar m. m........................ 500 000 »

6. Husbyggnader...................... 8 400 000 »

7. Signalsäkerhetsanläggningar ........ 8 100 000 »

8. Vägskyddsanläggningar ............. 5 900 000 »

9. Telefonanläggningar m. m........... 5 900 000 »

10. Anläggningar för elektrisk tågdrift .... 7 400 000 »

11. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet 11 300 000 »

12. Lokstations- och driftverkstadsanlägg
ningar

............................ 2 900 000 »

13. Anläggningar vid huvudverkstäder .... 3 600 000 »

14. Anläggningar vid förrådsavdelningen . . 500 000 »

15. Anskaffning av lok och lokomotorer . . 31 050 000 »

16. Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar

............................ 17 500 000 »

17. Anskaffning av godsvagnar ........ 47 800 000 »

18. Ombyggnad av rullande materiel...... 3 900 000 »

19. Garage- och verkstadsbyggnader..... 1 200 000 »

20. Anskaffning av bilmateriel.......... 7 400 000 »

21. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 3 500 000 »

22. Inventarier m. m................... 7 400 000 »

23. Statens järnvägars dispositionsanslag 3 000 000 » ;

b) av herrar Ohlon, Sundelin, Ragnar Bergh, Sunne, Skoglund i Doverstorp,

fröken Elmén, herrar Widén, Nihlfors, Löfroth och Hjalmarson, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:70 och 11:366

samt I: 198 och II: 370, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, och

att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 25 börjar med »I motionerna»

och på s. 26 slutar med »till 500 000 kr.», bort ha följande lydelse:

»Till förvärv av billinjer har Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskat ett

investeringsanslag av 500 000 kronor. I motionerna 1:70 och 11:366 samt

I: 198 och II: 370 har yrkats avslag på denna Kungl. Maj:ts framställning.

De synpunkter som motionärerna därvid givit uttryck åt kan utskottet i

allt väsentligt ansluta sig till. Utskottet önskar särskilt fästa uppmärksamheten

på att för nästa budgetår förordas en icke obetydlig inskränkning av

kommunikationsverkens investeringsverksamhet i förhållande till verksstyrelsernas

förslag. I detta läge böra självfallet de medel, som ställas till statens

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

57

järnvägars förfogande, utnyttjas för att tillgodose de mest angelägna investeringsbehoven.

Enligt utskottets mening utgör statsförvärv av redan existerande

företag icke något sådant behov. Återhållsamhet i förevarande avseende

synes så mycket mera befogad som de allmänna principerna för den

statliga trafikpolitiken f. n. äro under omprövning genom en särskild kommitté.

Det försämrade ekonomiska utfallet av den reguljära busstrafiken,

vilket uppstått till följd av privatbilismens ständigt ökade omfattning, talar

även för att den statliga expansionen på nu ifrågavarande område bör upphöra.

»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. med bifall till motionerna 1:70 och 11:366 samt

I: 198 och II: 370, förstnämnda båda motioner såvitt nu är

i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv av

billinjer.»

5) vid punkten 5 (Statens vattenfallsverks anslagsbehov) av herrar Ragnar

Bergh, Skoglund i Doverstorp och Hjalmar son, vilka ansett att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 39, som börjar med »Utskottet

vill», t. o. in. det stycke på s. 40, som slutar med »kunna godtaga»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 föreslår utskottet,

att anslagen till kraftstation vid Järkvissle, kraftstationer i Umeälven

mellan Storuman och Blåviken, Stornorrfors kraftstation samt distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk

upptagas med resp. 17 milj., 49 milj., 27 milj. och 91 milj. kr., innebärande

en minskning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med tillhopa

14 milj. kr.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj :t bemyndigas att

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under innevarande budgetår disponera

8 milj. kr. för Stenungsunds ångkraftstation.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1956/57 under statens vattenfallsverks fond anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

1. Stenungsunds ångkraftstation ........ 33 000 000 kr.

2. Gasturbinanläggning vid Västervik .... 1 000 000 »

3. Kraftstationer i Indalsälven mellan Lit
selet

och Gesunden.................. 7 000 000 »

4. Kraftstation vid Järkvissle .......... 17 000 000 »

5. Ytterligare maskinaggregat i Forsmo

kraftstation ...................... 7 500 000 »

6. Ytterligare kraftstationer i Ångermanälven

............................ 5 000 000 »

5 Bihang till riksdagens protokoll 1056. 6 samt. Nr 9

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1956

7. Kraftstationer i Umeälven mellan Stor
uman

och Blåviken ................ 49 000 000 kr.

8. Stornorrfors kraftstation ........... 27 000 000 »

9. Lån till Aktiebolaget Umeforsen...... 7 000 000 »

10. Ytterligare kraftstationer i Luleälven .. 10 000 000 »

11. Regleringsf öre tag .................. 13 000 000 »

12. Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ......................... 91 000 000 »

13. Inköp av vattenfall och fastigheter____ 1 000 000 »

14. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet ............ 1 500 000 »

15. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag

.............................. 10 000 000 » .

Stockholm 1956. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

560456

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1956/57, a1 i texten