Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av polisväsendet i vissa delar av Norrbottens län.

1956-04-24 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1956:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av polisväsendet i vissa delar av Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

5

Nr 92

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

organisationen av polisväsendet i vissa delar av Norrbottens

län.

(3:e avd.)

I propositionen nr 114 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 23 februari 1956,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordat förslag

angående polisväsendets organisation inom skyddsområdena i Norrbottens

län samt gränstrakterna mot Finland m. in., att tillämpas fr. o. m.

den 1 juli 1957, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för Kronans räkning

godkänna det den 6 december 1955 träffade avtalet om ändring i vissa

delar av 1942 års avtal med Bodens stad angående polisverksamhetens

upprätthållande i staden.

Norrbottens län utgör ett gränslän. Inom länet förekommer vidare två

betydelsefulla militära skyddsområden, Bodens och Kalix skyddsområden.

Nu nämnda förhållanden har medfört, att särskild uppmärksamhet måst

ägnas den polisverksamhet, som omfattar främlingskontrollen, den särskilda

polisverksamheten för hindrande och uppdagande av spioneri m. in.

samt bevakningen av militära anläggningar och förråd.

Inom Bodens och Kalix skyddsområden samt inom området närmast

landgränsen mot Finland finnes — förutom de vanliga kommunala poliskårerna

i städerna Luleå och Haparanda och på landsbygden samt statspolisen

i Luleå — dels en helt statlig poliskår i Boden för reguljär polisverksamhet

i Bodens stad samt bevakning inom Bodens skyddsområde,

dels en statlig skyddsområdespolis i Kalix skyddsområde, och dels statspolispatruller

i Tornedalen, vilka — formellt anslutna till statspolisavdelningen

i Luleå — har till huvudsaklig uppgift att kontrollera främlingstrafiken

vid gränsen mot Finland. Vissa polisuppgifter fullgöres dessutom

av den tullverket tillhörande kust- och gränsbevakningspersonalen.

Den nu gällande organisationen inom de berörda områdena har uppbyggts

så småningom genom partiella beslut. Den har därvid blivit oenhetligt

utformad och detta har medfört olägenheter och svårigheter vid

polisarbetets fullgörande. På grund härav har frågan om en mera ändamålsenlig

organisation av polisväsendet inom de berörda områdena ansetts

böra närmare utredas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

Genom beslut i juni 1953 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för inrikesdepartementet

att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda polisväsendets

organisation i vissa delar av Norrbottens län och därmed sammanhängande

spörsmål. Efter slutfört uppdrag avgav de sakkunniga ett den

1 oktober 1954 dagtecknat betänkande med förslag angående en ny polisorganisation

inom de berörda områdena.

Enligt de sakkunniga — i fortsättningen kallade polisutredningen — syntes

ett flertal lösningar av organisationsspörsmålen kunna ifrågakomma.

Utredningen hade närmare undersökt tre alternativ, nämligen en helt kommunal

polisorganisation — alternativ I -—, en delvis statlig organisation, som

byggde på den befintliga statliga poliskåren i Boden — alternativ II —, och

slutligen en sådan organisation, som byggde på ett förstatligande av den

nu kommunala poliskåren i Luleå — alternativ III. Utredningen förordade

ett genomförande av Luleå-alternativet.

Med hänsyn till den kritik, som framfördes vid remissbehandlingen mot

ett genomförande av utredningens förslag, uttalade departementschefen i

proposition nr 84 till 1955 års riksdag angående anslag för budgetåret

1955/56 till poliskåren i Boden m. m., att detsamma enligt hans mening

ej då borde läggas till grund för proposition i ämnet. Frågan borde göras

till föremål för fortsatt utredning.

Den 6 maj 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt polisväsendets organisationsnämnd

att i samråd med av chefen för inrikesdepartementet förordnade sakkunniga

skyndsamt ytterligare utreda frågan om polisväsendets organisation

i de berörda delarna av Norrbottens län. Den 18 juli 1955 tillkallade

departementschefen som sakkunniga dåvarande byråchefen i inrikesdepartementet,

nuvarande ledamoten av lagberedningen A. O. R. Brunnberg,

statskommissarien B. Kull och statspolisintendenten G. Å. L. Thulin. Efter

slutfört uppdrag har organisationsnämnden den 12 december 1955 avlämnat

betänkande med förslag angående polisväsendets organisation inom

Bodens och Kalix skyddsområden samt gränstrakterna mot Finland.

En redogörelse för organisationsnämndens betänkande och däröver avgivna

yttranden lämnas i statsrådsprotokollet (s. 6—34), till vilket utskottet

torde få hänvisa.

Departementschefen anför, att polisväsendet inom nu ifrågavarande delar

av Norrbottens län —- Bodens och Kalix skyddsområden samt Tornedalen

— är organiserat på ett sätt, som avviker från förhållandena i riket i

övrigt. Inom Bodens skyddsområde finnes en statlig poliskår, som förutom

bevakning och främlingskontroll inom skyddsområdet även ombesörjer den

reguljära polistjänsten i Bodens stad enligt ett år 1942 träffat avtal mellan

Kronan och staden. För bevaknings- och kontrolluppgifter inom Kalix

skyddsområde finnes vidare en statlig, år 1948 inrättad skyddsområdespolis.

Denna polisgrupp tillkom som ett provisorium, sedan bevakningen genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956 7

militär personal upphört. Befattningshavarna inom densamma är anställda

på extra stat. För att ombesörja den särskilda polisverksamheten i Tornedalen

har slutligen en viss utbyggnad skett av statspolisavdelningen i Luleå,

så att därifrån kunnat avdelas personal till särskilda patruller för detta

ändamål, stationerade i Haparanda, Övertorneå och Pajala.

Denna organisation av polisväsendet kan icke anses fullt tillfredsställande.

Speciella hänsyn till militära förhållanden samt behovet av särskild

bevakning och kontroll utmed landgränsen mot Finland har medverkat till

att giva den dess heterogena utformning. Dessa omständigheter, som stundom

krävt åtgärder med snabb verkan, har också medfört olägenheter för organisationen,

vilken fått uppbyggas efter hand genom partiella beslut. Olägenheterna

hänför sig dels till polisarbetets bedrivande, dels till de ekonomiska

konsekvenserna.

Olägenheterna av ekonomisk art består främst däri, att frågan om Bodens

stads ersättning till statsverket för polisverksamhetens fullgörande i staden

icke är reglerad på ett för statsverket tillfredsställande sätt medan å andra

sidan vissa polisdistrikt, särskilt Haparanda stad, har onormalt höga kostnader

för polisväsendet. På grund av skyldigheten att förse den stora statspolisavdelningen

med personal föreligger därjämte svårigheter för Luleå

stad att erhålla erforderlig personal för den reguljära polisverksamheten i

staden.

Både 1953 års polisutredning och organisationsnämnden har emellertid

ansett sig kunna konstatera, att de organisatoriska bristerna icke är av så

allvarlig art, att de i högre grad påverkat polisverksamhetens effektiva fullgörande.

I likhet med utredningen har organisationsnämnden vidare framlagt

förslag till åtgärder av administrativ karaktär — sammanslagning av

vissa landsfiskalsdistrikt, decentralisering till de lokala polischeferna av

ansvaret för den särskilda polisverksamheten och befälet över all polispersonal

inom vederbörande distrikt samt reglering genom uppgjorda planer för

varje polischefsdistrikt av den särskilda polisverksamheten och, i förekommande

fall, samtlig polis- och tullpersonals medverkan vid polisarbetet.

Enligt organisationsnämndens mening är dessa åtgärder ägnade att avsevärt

förbättra organisationens effektivitet.

Departementschefen delar nämndens uppfattning härutinnan och anser,

att de föreslagna åtgärderna bör komma till stånd, och avser att — i vad

beslutanderätten ankommer på Kungl. Maj :t — medverka härtill.

1 detta sammanhang erinrar departementschefen om organisationsnämndens

förslag rörande ändringar i polisdistriktsorganisationen. I den mån

berörda parter -— länsstyrelsen i Norrbottens län och vederbörande kommuner

-— anser sig böra följa nämndens rekommendationer om sammanslagning

av polisdistrikt, anses förberedelser för distriktssammanslagningar

böra omedelbart vidtagas. Genom de förordade sammanslagningarna anses

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 92 är t956

kunna ernås en ökad effektivisering av polisverksamheten i berörda distrikt

samtidigt som en icke önskvärd överdimensionering av vederbörande personalstater

undvikes.

Icke obetydliga förbättringar av den nuvarande polisorganisationens effektivitet

torde sålunda kunna erhållas genom relativt enkla och rätt litet

ingripande åtgärder. Alltjämt kvarstår emellertid olägenheter framför allt

av ekonomisk art, som bör undanröjas.

Under det tidigare utredningsarbetet har framförts flera förslag till lösning

av de aktuella problemen. Polisutredningen ansåg tre alternativ kunna

komma ifråga. Det första av dessa avsåg en helt kommunal polisorganisation.

Den kommunala polisen inom de berörda områdena skulle utökas, så

att den under vederbörande landsfiskals ledning kunde ombesörja även den

särskilda polisverksamheten. Utbyggnaden skulle ske genom att polisdistrikten

jämlikt 4 § polislagen ålades att anställa ett angivet antal polismän

för hela rikets behov. Kostnaderna härför skulle helt bestridas genom

statsbidrag enligt 15 § 1 mom. polislagen. Lösningen förutsatte, att avtalet

mellan Kronan och Bodens stad bringades att upphöra samt att den statliga

polisen i Boden och Kalix avvecklades. Det andra alternativet byggde på

den nuvarande statliga poliskåren i Boden, vilken skulle utökas till att

omfatta såväl den statliga skyddsområdespolisen i Kalix som statspolispatrullerna

i Tornedalen. Från kåren skulle personal utplaceras i de olika

polisdistrikten för bevakning och främlingskontroll. Enligt det tredje alternativet

— vilket utredningen förordade — skulle inrättas en delvis statlig

organisation med Luleå som basort. Denna statliga poliskår skulle övertaga

den reguljära polisverksamheten i Luleå stad mot ersättning, som reglerades

i avtal med staden. Till kåren skulle knytas personal för såväl den särskilda

polisverksamheten inom skyddsområdena och gränstrakterna mot

Finland som de arbetsuppgifter, vilka nu åvilar statspolisavdelningen i

Luleå. Från kåren skulle personal utplaceras i de olika polisdistrikten för

ombesörjande av bevakningsuppgifter och främlingskontroll. Organisationen

förutsatte, att Boden själv skulle svara för den reguljära polisverksamheten

inom staden. Gällande avtal mellan Kronan och staden måste därför

bringas att upphöra.

I sitt yttrande över polisutredningens betänkande föreslog landsfogden

i Norrbottens län en annan lösning -— alternativ IV — som även alternativt

förordades av länsstyrelsen. Förslaget är i stort sett uppbyggt som

utredningens tredje alternativ men skiljer sig från detta främst däri, att

Luleå stad själv skulle svara för den reguljära polisverksamheten inom staden.

Den statliga kåren skulle däremot omfatta personal för fullgörande av

statspolisavdelningens arbetsuppgifter.

Organisationsnämndens förslag innebär, att den statliga poliskåren i

Boden bibehålies och att till densamma anslutes skyddsområdespolisen i

Kalix. Genom ett tillägg till det gamla avtalet med Bodens stad, vilket godkänts

av staden, tillförsäkras statsverket en väsentligt riktigare avvägd er
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956 9

sättning än tidigare. Bodenpoliskårens namn förändras till Norrbottens statliga

poliskår. Arbetsgrupper ur kåren stationeras för tjänstgöring i Nederluleå,

Nederkalix—Töre och Överkalix landsfiskalsdistrikt.och underställes

därvid vederbörande polischefer. De tjänster, som nu uppehälles av statspolispatrullerna

i Tornedalen, utgår ur statspolisorganisationen och tillföres

i stället vederbörande polisdistrikts organisation. De inrättas jämlikt 4 §

polislagen för hela rikets behov, varigenom statsbidrag kommer att utgå för

hela kostnaden.

I det följande behandlar departementschefen först den föreslagna organisationen

i allmänhet och de invändningar, som gjorts mot denna, samt

vidare förslaget till revision av Bodenavtalet. Därefter behandlas speciella

frågor, som rör personalorganisationen i den statliga poliskåren eller i särskilda

polisdistrikt. Slutligen beröres vissa mera fristående problem, som

tagits upp i remissyttrandena.

Nämnden har vid sina ställningstaganden utgått från att förutsättningarna

för en god organisation i första hand är enkla och klara befälslinjer

samt preciserad ansvarsfördelning, att dessa förutsättningar bör skapas

med så enkla medel som möjligt samt att en lösning av problemen nu

icke bör ske på ett sådant sätt, att den kommande utvecklingen av polisväsendet,

oberoende av vilken riktning denna än kan taga, störes eller

låses. Med hänsyn till att bristerna i den nuvarande organisationen, som

förut nämnts, icke är av så allvarlig art, att de i högre grad påverkat polisverksamhetens

effektiva fullgörande, anser departementschefen denna målsättning

vara riktig. Det framlagda förslaget synes departementschefen väl

överensstämma med denna allmänna grundsyn. Detsamma innebär enligt

departementschefens mening en lösning av hithörande problem, som utan

större omändringar eller kostnader skapar en fastare organisation och

samtidigt ger möjlighet att på ett godtagbart sätt undanröja de f. n. förefintliga

ekonomiska olägenheterna i olika avseenden.

De skäl nämnden anfört mot såväl utökning av området med statlig polis

i länet, som ett upplösande av den för speciella uppgifter redan befintliga

statliga poliskåren anses bärande. Nämndens förslag beträffande den särskilda

polisverksamhetens ordnande i gränstrakterna mot Finland innebär

enligt departementschefens mening en praktisk lösning av polisorganisationen

i dessa områden och han anser sig därför — i likhet med det övervägande

flertalet av de över utredningen hörda myndigheterna — kunna

ansluta sig till nämndens principförslag. Dess kanske viktigaste betydelse

i fråga om skyddsområdena ligger däri, att den statliga Kalixpolisen erhåller

normala anställningsförhållanden och fastare administration genom

anslutningen till den större kåren.

För att minska de olägenheter för Luleå stad, som är förknippade med

skyldigheten alt tillhandahålla statspolispersonal, bär föreslagits dels vissa

undantag från eljest gällande regler för placering och kommendering av så
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

dan personal och dels alt i staden inrättas tre av statsmedel bekostade rekryteringstjänster.

Därjämte bör i staden inrättas en av staten helt bekostad

tjänst för särskild polisverksamhet. Med hänsyn till att Haparanda på grund

av sitt läge invid gränsen har onormalt höga kostnader för polisväsendet,

bör enligt förslaget staten vidare svara för kostnaderna för fyra av de nio

tjänster, som erfordras vid poliskåren inom staden. De tjänster, som statsverket

sålunda skall bekosta, inrättas jämlikt 4 § polislagen.

Som resultat av förda förhandlingar med representanter för Bodens stad

har nämnden framlagt ett av dessa representanter godkänt förslag till avtal

rörande ändringar från och med den 1 juli 1957 av 1942 års avtal med

staden. Avtalet är i sin nuvarande lydelse synnerligen oförmånligt för statsverket.

Den ersättning, som staden erlägger för den reguljära polisverksamhetens

upprätthållande, motsvarar på intet sätt de verkliga kostnaderna.

Den genom förhandlingarna ernådda överenskommelsen får emellertid anses

innebära en tillfredsställande lösning av denna fråga. Genom densamma

kommer stadens ersättning till statsverket enligt nämndens beräkningar att

öka med ca 150 %. Departementschefen tillstyrker, att ändringsavtalet godkännes.

För Bodens del har avtalet antagits genom beslut av stadsfullmäktige

den 20 januari 1956. Med anledning av vad statskontoret anfört

beträffande den i avtalet intagna uppsägningsklausulen understryker departementschefen,

att från Kronans sida alltjämt förutsättes, att 1942 års

avtal, trots avsaknaden av uttrycklig bestämmelse härom, är uppsägbart.

Skulle Bodens stad säga upp tilläggsavtalet, kommer därför frågan om

uppsägning av 1942 års avtal att upptagas till övervägande.

De framlagda förslagen till detalj organisation, personaluppsättning, arbetsfördelningsgrunder

m. m. liksom nämndens uttalanden rörande de

grunder, efter vilka statsverket bör ersätta kostnaderna för de särskilda

tjänster, som avses skola inrättas jämlikt 4 § polislagen med hänsyn till

Luleås och Haparandas höga kostnader för polisväsendet, har icke givit

departementschefen anledning till egentlig erinran. Endast lönegradsplaceringarna

påkallar justering i ett par fall. Vidare gör departementschefen

i samband med sitt ställningstagande till vissa särskilda frågor påpekanden

beträffande några detaljer i nämndens nu ifrågavarande förslag.

I sina remissyttranden har länsstyrelsen och landsfogden på anförda skäl

ifrågasatt, om icke den statliga kåren borde, på samma sätt och villkor som

i Boden, övertaga de kommunala polisuppgifterna i Överluleå-Edefors polisdistrikt.

Organisationsnämnden har vid utredningen ingående diskuterat

denna fråga men icke funnit anledning eller praktiska möjligheter att

framlägga ett sådant förslag. För egen del kan departementschefen ansluta

sig till nämndens uppfattning. Till stöd härför åberopas särskilt, att Edeforsdelen

av polisdistriktet ligger utanför skyddsområdet och att det torde

erbjuda svårigheter att anpassa Bodenavtalets regler på ifrågavarande kommuner.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

11

I fråga om den i Överkalix förlagda gruppen ur den statliga poliskåren

innebär organisationsnämndens förslag, att en av tjänsterna uppföres som

polisassistent i Ca 17. Departementschefen förordar, att tjänsten placeras

som förste poliskonstapel i Ca 17.

Den mellan representanter för civildepartementet samt vissa personalorganisationer

den 15 december 1955 träffade överenskommelsen i polislönefrågan,

vilken underställts årets riksdag i proposition nr 48 angående

vissa ändringar i polislönereglementet in. in., kommer — såsom organisationsnämnden

i sitt betänkande förutsatt — om den godkännes, att medföra

vissa förändringar i de av nämnden föreslagna lönegradsplaceringarna.

Rörande denna fråga hänvisas till nämnda proposition. Vad angår tjänsterna

vid den föreslagna statliga poliskåren samt de tjänster, vilkas innehavare

föreslagits skola förordnas enligt 4 § polislagen, torde i princip

inga andra ändringar av lönegradsplaceringen inträffa än de som betingas

av att ordinarie poliskonstapel skall vara placerad i Ca 15 (f. n.

är ordinarie poliskonstapelstjänst upptagen i såväl Ca 15 som Ca 13). Detta

innebär för sådan personal, vars anställning staten helt skall bekosta, att

tre föreslagna poliskonstapelstjänster i Ca 13 vid Bodenstyrkan av Norrbottens

statliga poliskår och en föreslagen dylik tjänst vid poliskåren i Haparanda

utbytes mot poliskonstapelstjänster i Ca 15.

För Haparandas vidkommande påkallar de i propositionen nr 48 föreslagna

ändrade bestämmelserna även en annan jämkning av organisationsnämndens

förslag. Storleken av den i Haparanda distrikt med hänsyn till

den särskilda polisverksamheten erforderliga polisstyrkan, 13 polismän,

medför att 3 av tjänsterna skall vara förste poliskonstapelstjänster i Ca 17.

I en normal styrka i distrikt av Haparandas storlek, 8 polismän, erfordras

emellertid endast 2 dylika tjänster. Eftersom polisdistriktet sålunda enbart

på grund av den särskilda polisverksamheten får inrätta en tjänst mera

än normalt i Ca 17, bör staten svara för kostnaderna för denna tjänst. Under

förutsättning att förhandlingsöverenskommelsen godkännes, tillstyrker

departementschefen därför den ytterligare ändringen av organisationsnämndens

förslag beträffande Haparanda, att av de 5 tjänster med anställning

enligt 4 § polislagen, för vilka statsverket, med hänsyn till utgifterna

för polisväsendet i distriktet, föreslås skola svara för kostnaderna, 1 poliskonstapelstjänst

i Ca 15 utbytes mot förste poliskonstapelstjänst i Ca 17.

Efter de av departementschefen föreslagna ändringarna skulle personalförteckningen

för Norrbottens statliga poliskår bli följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

Tjänst och lönegrad Antal

Ordningspolismanst j änster:

Poliskommissarie ..............

......... Ca 25

1

Förste polisassistent.............

......... Ca 21

1

Polisassistent ...................

......... Ca 19

3

Polisassistent ...................

......... Ca 17

1

Förste poliskonstapel ...........

......... Ca 17

13

Poliskonstapel .................

......... Ca 15

19

Rekryteringstjänst .............

Cf 11—Ce 13—Ce 15

4

Kriminalpolismanstj änster:

Förste kriminalassistent .........

........ Ca 23

1

Förste kriminalassistent .........

.........Ca 21

1

Kriminalassistent ...............

.........Ca 19

4

Kriminalassistent ...............

.........Ca 17

2

Summa 50

Följande tjänster skulle inrättas jämlikt 4 § polislagen och helt bekostas

av statsverket:

Luleå stad

1 kriminalassistent .............................. Ca 17

3 rekryteringstjänster .......................... Cf 11—Ce 13—Ce 15

Tornedalen

Tjänster, som ersätter de nuvarande statspolis-

patrullerna:

2 polisassistenter.............................

... Ca 19

3 förste poliskonstaplar .......................

Ca 17

5 poliskonstaplar ...........................

Ca 15

1 rekryteringstjänst .........................

Cf 11—Ce 13—Ce 15

Särskilda tjänster i Haparanda:

1 förste poliskonstapel .......................

Ca 17

3 poliskonstaplar ...........................

Ca 15

1 rekryteringstjänst .........................

. Cf 11—Ce 13—Ce 15

Summa tjänster, inrättade enligt 4 § polislagen,

skulle således bli 20.

Emot organisationsnämndens förslag vad angår lokaler, utrustning m. m.

för såväl den föreslagna statliga poliskåren som personalen för särskild

polisverksamhet i Tornedalen har departementschefen ingen erinran.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

13

Ej heller mot nämndens beräkningar av kostnaderna för organisationens

genomförande — kostnadsökningen har bortsett från ett här ej aktuellt

belopp uppskattats till cirka 55 000 kronor, vartill kommer ett engångsbelopp

av cirka 5 000 kronor för anskaffning av möbler in. in. — synes i

och för sig anmärkning kunna göras. Då omorganisationen icke bör träda

i kraft förrän den 1 juli 1957, saknas emellertid anledning att nu taga

närmare ställning till de anslagsbehov, som blir en följd av förslaget. Utöver

de direkta merkostnaderna kommer förslaget att medföra förskjutningar

mellan anslagen för polisväsendet. Vad angår den angivna kostnadsökningen

understrykes, att den del härav, omkring 31 000 kronor, som

avser de särskilda rekryteringstjänsterna i Luleå stad, icke är en följd av

den föreslagna organisationen utan är motiverad redan av f. n. föreliggande

svårigheter. Det framhålles även, att mot denna utgiftsökning svarar en

större ökning av statsverkets inkomster till följd av det ändrade Bodenavtalet.

Inkomstökningen har beräknats till drygt 150 000 kronor, varför

förslaget i sin helhet i nuvarande löneläge medför en besparing på omkring

100 000 kronor.

I några av remissyttrandena har berörts vissa speciella frågor.

Beträffande nämndens uttalanden om samarbetet med de militära myndigheterna

inom skyddsområdena har chefen för armén efter påpekanden

från sagda myndigheter — sagt sig förutsätta, att polismyndigheterna

tar erforderligt samråd med vederbörande militärmyndigheter vid utformandet

av anvisningar för handläggning av vistelsetillståndsärenden och

i fråga om den särskilda polisverksamheten. Departementschefen understryker

att så bör ske. Därjämte anses det angeläget, att anvisningarna

om handläggning av ärenden om vistelsetillstånd och av andra rutinmässiga

skyddsområdesuppgifter utformas så, att nuvarande praxis så

långt möjligt bibehålies.

Organisationsnämnden har beträffande tullpersonalens medverkan vid

den särskilda polisverksamheten föreslagit, att den nu utgående särskilda

ersättningen härför skall indragas. Departementschefen anser sig dock ej

f. n. böra ifrågasätta någon ändring av nu gällande ordning härutinnan.

Enär de föreslagna tjänsterna jämlikt 4 § polislagen kommer att medföra

relativt stora utgiftsbelopp för berörda polisdistrikt, bör, som förutsatts i

ett par remissyttranden, möjlighet beredas distrikten att rekvirera förskott

å statsbidragen till ifrågavarande anordningar. Det torde jämlikt bemyndigandet

i 17 § polislagen få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma

härom.

Vad angår organisationsnämndens förslag om tjänstår sberäkning i pensionshänseende

för polisman, som i samband med omorganisationen övergår

från statspolisavdelningen till tjänst, inrättad enligt 4 § polislagen, föreslås

Kungl. Maj :t skola bemyndigas att efter överläggningar med Luleå

stad meddela beslut, huruvida och på vilka villkor tillgodoräknande av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

tjänstårstid, som tillkommer vederbörande i hans vid övergången innehavda

tjänst hos staden, må ifrågakomma. Jämväl i övrigt föreslås det få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser, som erfordras

i samband med genomförandet av den föreslagna organisationen.

Departementschefen uttalar därvidlag, att de statspolispatrullerna i Tornedalen

tillhörande polismän, som i anledning av den nya organisationen

återgår till statspolisavdelningen i Luleå, bör komma i åtnjutande av flyttningsersättning

enligt härför gällande bestämmelser.

Svårigheter av skilda slag torde uppställa sig, därest den nya organisationen

— som organisationsnämnden förutsatt — skulle genomföras redan

fr. o. m. den 1 juli innevarande år. Departementschefen föreslår därför,

att genomförandet sker fr. o. m. budgetåret 1957/58.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit är polisväsendet inom

nu ifrågavarande delar av Norrbottens län med hänsyn till militära förhållanden

samt behovet av särskild bevakning och kontroll utmed landgränsen

mot Finland organiserat på ett sätt, som avviker från förhållandena

i riket i övrigt. Det hade enligt utskottets sätt att se under sådana

omständigheter varit befogat att närmare undersöka, om inte en helstatlig

polisorganisation inom ifrågavarande områden skulle varit ägnad att undanröja

risker för en dualism mellan polis under helstatligt och under kommunalt

huvudmannaskap. Bedömandet av frågan om ett statligt polisväsen

i ifrågavarande områden synes emellertid svårligen kunna ske fristående

från de allmänna övervägandena rörande polisväsendets förstatligande.

Med hänsyn härtill vill utskottet -— som avser att i annat sammanhang

återkomma till väckta motioner om ett förstatligande av polisväsendet i

dess helhet förorda att riksdagen godkänner departementschefens förslag,

avsett att gälla till dess riksdagen fattat beslut angående denna större

fråga.

Departementschefens förslag då det gäller att komma till rätta med de

olägenheter, som hänför sig till polisarbetets bedrivande, innebär att man

genom att vidtaga åtgärder av administrativ karaktär skulle förbättra

organisationens effektivitet. Den närmare innebörden av dessa förslag

framgår av den redogörelse, som utskottet lämnat i det föregående. Vad

departementschefen härutinnan anfört föranleder inte annat uttalande än

att utskottet understryker, att den vidare utvecklingen av polisfrågan i

Luleå stad noggrant bör följas och att frågan om ytterligare åtgärder bör

upptagas, om detta skulle befinnas nödvändigt.

I fråga om olägenheterna av ekonomisk art innebär departementschefens

förslag dels att det nuvarande, för staten oförmånliga avtalet angående

polisväsendet i Boden genom ett ändringsavtal ges ett för staten väsentligt

mera tillfredsställande innehåll, och dels att de för vissa polisdistrikt onormalt

höga kostnaderna för polisväsendet genom ändrade dispositioner

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1956

15

reduceras. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att en rimlig uppgörelse

nu kommit till stånd med Boden. Även i övrigt ansluter sig utskottet

till de riktlinjer, som i förevarande avseende uppdragits i propositionen.

Under åberopande av det anförda och då inte heller vad departementschefen

anfört rörande vissa speciella frågor givit utskottet anledning till

erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 23 februari 1956 förordade

förslag angående polisväsendets organisation inom skyddsområdena

i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland

m. m., att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att för Kronans räkning godkänna

det den 6 december 1955 träffade avtalet om ändring

i vissa delar av 1942 års avtal med Bodens stad angående

polisverksamhetens upprätthållande i staden.

Stockholm den 24 april 1956

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 91.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1956:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande verksamheten vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsana a1 i texten