Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946

1957-04-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1957:18, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom.

lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 22 februari 1957 dagtecknad proposition, nr 96, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13 §.

2 m o m. Där inkomst---av

Vid uppskattningen av förmögenhets

avkastning skall denna höjas

med 10 procent av det belopp, varmed

förmögenheten må överstiga för

gift pensionsberättigad 7 500 kronor

och för annan pensionsberättigad

10 000 kronor.

Konungen.

Vid uppskattningen av förmögenhets

avkastning skall denna höjas

med 20 procent av det belopp, varmed

förmögenheten må överstiga för

gift pensionsberättigad 15 000 kronor

och för annan pensionsberättigad

20 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1957.

Pensionsförmån, som utgår vid

lagens ikraftträdande, må dock

minskas endast såvitt följer av lagrummets

tidigare lydelse.

1 Senaste lydelse av 13 § 2 mom. se SFS 1952: 396.

llilxang till riksdagens protokoll 1957. 9 sand. 2 avd. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

I samband med propositionen har utskottet behandlat

dels två i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 444 av herr Andersson, Torsten, m. fl. samt

It: 551 av herr Larsson i Hedenäset in. fl.,

dels ock fyra före propositionens avlämnande väckta motioner, nämligen
de

likalydande motionerna I: 133 av herr Persson, Einar, m. fl. samt

II: 178 av fru Lindskog m. fl. ävensom

de likalydande motionerna I: 327 av herr Jansson, Erik, samt II: 396 av

herrar Johansson i Södertälje och Sköldin.

I motionerna I: 444 och II: 551 yrkas, »att riksdagen vid behandling av

propositionen nr 96 för sin del måtte besluta, att 13 § 2 mom. lagen den

29 juni 1946 om folkpensionering må få följande lydelse:

’Där inkomst---av Konungen.

Vid uppskattningen av förmögenhets avkastning skall denna höjas med

10 procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för gift pensionsberättigad

15 000 kronor och för annan pensionsberättigad 20 000

kronor.’»

Motionerna I: 133 och II: 178 utmynnar i hemställan, alt riksdagen hos

Kungl. Maj :t måtte anhålla om en snar översyn av reglerna för bestämmande

av den avdragsfria inkomsten för tolkpensionärer, i vad gäller inkomst

av arbete, med beaktande av i motionerna anförda synpunkter.

I motionerna 1: 327 och 11:396 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

dels skyndsam översyn av bestämmelserna i lagen om folkpensionering

beträttande beräknandet av inkomst av fastighet och kapital för bestämmande

av inkomstprövade folkpensionsförmåner i syfte att eliminera de

brister, som i detta hänseende nu vidlåder lagstiftningen,

dels ock att denna översyn verkställes inom sådan tid, att resultatet av

1957 års allmänna fastighetstaxering ej kommer att innebära försämrade

folkpensionsförmåner för den grupp av folkpensionärer, som har

egna hem».

Betiäffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke

lämnas i det följande, hänvisa till propositionen samt motionerna 1-444

II: 178 och I: 327.

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att reglerna om s. k. skärpning av inkomst på

grund av förmögenhetsinnehav vid inkomstprövningen inom folkpensio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

neringen ändras, så att de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen höjes från

7 500 kronor till 15 000 kronor för gift och från 10 000 kronor till 20 000

kronor för ensamstående samt skärpningsprocenten ökas från 10 till 20.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1957.

Inledning

Vissa av folkpensionsförmånerna — nämligen tilläggspension, änkepension,

hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg — är beroende av inkomstprövning.

Detsamma gäller om de s. k. änke- och änklingsbidragen

samt om de särskilda barnbidragen.

Enligt folkpensioneringslagens regler om inkomstprövningen, som även

är tillämpliga beträffande änke- och änklingsbidragen, minskas den inkomstprövade

förmånen med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst

i vad denna överstiger 750 kronor för gift och 1 000 kronor för annan

pensionsberättigad samt med två tredjedelar av årsinkomsten i vad

den överstiger 1 050 kronor för gift och 1 400 kronor för annan pensionsberättigad.

För innehavare av förmögenhet inträder s. k. skärpning av iörmögenhetsavkastning

i det att denna ökas med 10 procent av det belopp,

varmed förmögenheten överstiger för gift 7 500 kronor och för annan pensionsberättigad

10 000 kronor. För envar av makar anses inkomsten utgöra

hälften av makarnas sammanlagda inkomst och förmögenheten hälften av

deras sammanlagda förmögenhet. Såsom förmögenhet skall enligt förarbetena

till folkpensioneringslagen räknas, efter avdrag för skulder, kapital

samt saluvärdet av fastighet och värdefullare lösegendom. Vad angår fastighet

har i praktiken taxeringsvärdet i regel blivit normerande för värderingen.

De nuvarande bestämmelserna om storleken av de avdragsfria beloppen

och om avdragsfaktorn vid inkomstprövningen tillkom genom lagändringar

1952, som trädde i kraft den 1 januari 1954, medan föreskrifterna angående

förmögenhetsskärpningen kvarstått oförändrade sedan den gällande folkpensioneringslagens

tillblivelse år 1946.

Folkpensionsreformen år 1952 innebar bl. a. att de avdragsfria beloppen

vid inkomstprövningen höjdes med 150 procent från 300 till 750 kronor lör

gift och från 400 till 1 000 kronor för ogift. För pensionsberättigade med

enbart inkomst av förmögenhet kunde enligt de äldre reglerna inom de

avdragsfria beloppen rymmas avkastningen — beräknad efter 4 procent -—

av de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen, 15 000 kronor för makar tillsammans

och 10 000 kronor för ensamstående. Med nu gällande regler uppgår

de förmögenhetsbelopp, varå avkastningen eiter 4 procent ryms inom

de avdragsfria inkomslbeloppen, till 21 428 kronor för makar tillsammans

och 14 285 kronor för ensamstående. Förmögenheter av nämnda storlek

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Ändra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

medför alltså inte någon reduktion av inkomstprövade folkpensionsförmåner

såvida andra inkomster saknas.

Samma år 1952 som beslut fattades om ändrade regler för inkomstprovningen

enligt folkpensioneringslagen ägde allmän fastighetstaxering

rum, varvid betydande höjningar av taxeringsvärdena företogs. De höjda

nettoförmögenhetsvärden, som därigenom framkom för pensionsberättigade

vilka var ägare till fastigheter, ledde emellertid i allmänhet inte till

någon minskning av utgående pensioner. Den ökade förmögenhetsavkastning

som beräknades motverkades nämligen av de nya förmånligare avdragsreglerna

vid inkomstprövningen och genom de samtidigt införda kommunala

bostadstilläggen.

Innevarande år äger ny allmän fastighetstaxering rum. Taxeringsarbetet

skall vara slutfört senast den 25 mars (i Stockholm senast den 15 juni).

Förslag av pensionsstyrelsen

Kungl. Maj:t uppdrog den 5 oktober 1956 åt pensionsstyrelsen att utreda

huruvida den pågående fastighetstaxeringen motiverade jämkning i gällande

bestämmelser rörande inkomstprövningen inom folkpensioneringen

samt att framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning.

Pensionsstyrelsen avlämnade den 18 december 1956 utredning och förslag

1 ämnet, över förslaget har, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Kronobergs,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Norrbottens län,

Svenska stadsförbundet (styrelsen), Svenska landskommunernas förbund

(styrelsen) samt Sveriges folkpensionärers riksorganisation.

Pensionsstyrelsen framhåller, att vid 1957 års allmänna fastighetstaxering

taxeringsvärdena torde komma att höjas väsentligt, dock icke så högt att

de motsvarar saluvärdena. Detta får till följd att nytillkommande folkpensionärer

med förmögenhetsinnehav i form av fastigheter får sin årsinkomst

uppskattad med utgångspunkt från de nya taxeringsvärdena. En

höjning av taxeringsvärdena behöver emellertid enligt styrelsens mening

mte med nödvändighet medföra någon ändring i redan utgående pensioner.

Pensionsstyrelsen förordar i första hand att frågan löses på så sätt, att

styrelsen utfärdar föreskrifter till pensionsnämnderna om att de nya taxeringsvärdena

tills vidare icke får medföra minskning av utgående pensioner.

Styrelsen har därvid utgått från att det icke är önskvärt att göra detaljändringar

i folkpensioneringslagen för närvarande, då en genomgripande

reformering av folkpensioneringen förberedes.

Om lagändring i allt fall skulle anses påkallad för att neutralisera verkningarna

av de höjda taxeringsvärdena, kan enligt styrelsens mening endast

den möjligheten ifrågakomma att vidtaga ändringar i de för förmögenhetsavkastningen

gällande speciella skärpningsreglerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957 5

Härvid erinrar pensionsstyrelsen om att skärpningsbestämmelserna har

betydelse ej blott för fastighetsägande folkpensionärer utan även för innehavare

av andra förmögenhetstillgångar såsom värdefullare lösegendom och

penningfordringar av olika slag, främst banktillgodohavanden. Medan fastighetsvärdena

sedan folkpensioneringslagens tillkomst i genomsnitt torde

ha mer än fördubblats, har realvärdet av ett nominellt penningbelopp, t. ex.

i form av banktillgodohavande, under samma tid avsevärt minskats. En

uppmjukning av skärpningsreglerna endast såvitt avser förmögenhet i form

av fastighet skulle, säger styrelsen, innebära, att reglerna för dem som fått

sin ställning förbättrad gjordes mildare än för andra förmögenhetsinnehavare.

Eftersom detta från rättvisesynpunkt inte kan anses försvarligt,

utgår pensionsstyrelsen från att en ändring av skärpningsreglerna bör avse

alla tillgångar, som är att anse såsom förmögenhet vid tillämpningen av

nämnda regler.

Med en förmögenhetsavkastning av 4 procent medger, såsom i det föregående

angivits, nuvarande regler för inkomstprövningen, att en ensamstående

pensionstagare, som inte har någon annan inkomst än förmögenhetsavkastning,

innehar en förmögenhet av 14 285 kronor utan att hans behovsprövade

pensionsförmåner undergår någon minskning, medan motsvarande

förmögenhetsbelopp för äkta makar tillsammans utgör 21 428 kronor. Pensionsstyrelsen

anser, att med hänsyn till det väntade utfallet av årets allmänna

fastighetstaxering mildrade skärpningsregler bör utformas på sådant

sätt, att de medför en höjning av förenämnda »avdragsfria» förmögenhetsbelopp

med omkring 50 procent. Detta resultat erhålles, om man med bibehållande

av den nuvarande skärpningsprocenten 10 höjer de skärpningsfria

förmögenhetsbeloppen till de dubbla eller 20 000 kronor för ensamstående

och 30 000 kronor för makar tillsammans. De »avdragsfria» förmögenhetsbeloppen

blir då vid 4 procents avkastning för ensamstående 21 428 kronor

och för makar 32 142 kronor.

Pensionsstyrelsen har med utgångspunkt från nuvarande förhållanden

undersökt hur ändrade avdragsregler på olika orter skulle påverka den förmögenhetsgräns,

vid vilken rätten till inkomstreglerad folkpension upphör

för pensionsberättigad ålders- och invalidpensionär utan annan inkomst än

förmögenhetens avkastning. Härvid har valts en ort med det lägsta vanligen

förekommande kommunala bostadstillägget, 150 kronor om året för

ensamstående och 200 kronor för makar tillsammans, samt vidare Malmö

som representerar ett mellanläge och Stockholm som har de högsta kommunala

bostadstilläggen i riket. I Malmö och Stockholm utgår bostadstillläggen

i förhållande till den faktiska bostadskostnaden. Vid undersökningen

har för Malmö räknats med där gällande maximibelopp som är 1 360 kronor

för såväl ensamstående som makar. För Stockholms del har räknats med

cll normalbelopp om 2 125 kronor för ensamstående och 2 286 kronor för

makar som utgår vid en årlig faktisk bostadskostnad av 1 600 kronor. Det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

inå erinras att för invalidpensionärerna ej blott bostadstilläggen utan även

tilläggspensionerna är inkomstreglerade. Tilläggspensionen jämte indexoch

standardtillägg utgjorde vid tidpunkten för pensionsstyrelsens beräkning

i december 1956 1 900 kronor för ensamstående och 2 960 kronor för

makar tillsammans.

Resultatet av undersökningen, vari förutsatts en ränteavkastning efter

4 procent, redovisas i följande tabell där de ifrågavarande förmögenhetsgränserna

anges dels med tillämpning av nu gällande regler (skärpningsfritt

belopp 10 000/15 000 kronor, skärpning 10 procent), dels under förutsättning

att det skärpningsfria beloppet höjes till 20 000/30 000 kronor.

För sistnämnda fall anges förmögenhetsgränserna för tre alternativ beträffande

skärpningsprocenten, nämligen 1) oförändrad skärpningsprocent,

2) oförändrat 10 procents skärpning för förmögenhet intill 30 000 kronor

för ensamstående och 45 000 kronor för makar samt 20 procents skärpning

för överskjutande förmögenhet, 3) skärpning med 20 procent för all förmögenhet

överstigande de skärpningsfria beloppen. Enligt alternativen 1)

och 2) uppgår den förmögenhet, som pensionsberättigad kan inneha utan

att inkomstreglerade förmåner reduceras, till de förut nämnda beloppen,

21 428 kronor för ensamstående och 32 142 kronor för makar. Enligt alternativ

3) kommer dessa belopp att utgöra 20 833 resp. 31 250 kronor. Anmärkas

må även att vid uträkningarna ej tagits hänsyn till de speciella regler

som gäller för avrundning av årsinkomst och pensionsbelopp.

Förmögenhet som utesluter från inkomstprövad folkpension

Skärpningsfritt belopp kronor.....

10 000/15 000

20 000/30 000

Skärpningsprocent...............

10 (nuläget)

10

0

1

ro

o

20

Ort med kommunalt bostadstillägg

å 150/200 kronor

Ålderspension, ogift

kronor ....

17 322

24 464

24 464

22 604

» makar

» ....

25 714

36 429

36 429

33 750

Invalidpension, ogift

» ....

37 679

44 821

38 646

34 479

» makar

» ....

57 429

68 143

58 500

52 250

Malmö

Ålderspension, ogift

» ....

30 286

37 429

34 333

30 167

» makar

''> ....

38 143

48 857

47 250

41 000

Invalidpension, ogift

» ....

50 643

57 786

46 208

45 417

» makar

» ....

69 857

80 571

65 750

59 500

Stockholm

Ålderspension, ogift

» ....

38 482

45 625

39 115

34 948

» makar

» ....

48 064

58 779

53 038

46 788

Invalidpension, ogift

» ....

58 839

65 982

50 990

46 823

* makar

» ....

79 779

90 493

71 538

65 288

1 10 procent av förmögenhet intill 30 000 kronor för ogift och 45 000 kronor för makar

samt 20 procent av förmögenhet däröver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

t

Pensionsstyrelsen uttalar att, oavsett vilket alternativ som väljes i fråga

om skärpningsprocenten, en höjning av de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen

till 20 000 kronor för ensamstående och 30 000 kronor för makar

i regel torde komma att eliminera verkningarna av fastighetsvärdestegringen

sedan 1952 för pensionstagare, som utan att häfta i skuld äger fastighet

med ett nu gällande taxeringsvärde av upp till omkring 14 000 kronor

för ensamstående och omkring 20 000 kronor för makar. Är fastighetens

nuvarande taxeringsvärde högre, torde däremot den ifrågasatta fördubblingen

av de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen i regel inte kunna förhindra

att pensionstagarens årsinkomst med tillämpning av 13 § folkpensioneringslagen

bör uppskattas till högre belopp än tidigare.

Tabellen visar, att en höjning av de skärpningsfria beloppen utan ändring

av skärpningsprocenten i vissa fall skulle medföra en kraftig höjning av

den nettoförmögenhet, som en pensionsberättigad kan inneha utan att förlora

rätten till inkomstprövad folkpensionsförmån. Denna höjning skulle få

särskilt stor betydelse för de kommunala bostadstilläggen. Eftersom dessa

beslutas av kommunerna och till stor del finansieras med kommunala

skattemedel, föreställer sig styrelsen, att man inom kommunerna skulle

finna det egendomligt om man skattevägen skulle bidraga till bostadstillägg

åt folkpensionärer med förmögenheter som de högsta i tabellen upptagna.

Pensionsstyrelsen förordar därför alternativet med en fördubbling av skärpningsprocenten

till 20 för all förmögenhet över det skärpningsfria beloppet.

Enligt detta alternativ bibehålies i stort sett de nuvarande förmögenhetsgränserna

för ålderspensionärers rätt till kommunalt bostadstillägg, medan

de nuvarande relativt höga förmögenhetsgränserna för invalidpensionärers

och sjukbidragstagares rätt till inkomstprövade förmåner i viss omfattning

sänkes, särskilt i kommuner med högt bostadstillägg.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Ericsson, anför i propositionen

bl. a. följande.

»Den allmänna fastighetstaxering, som nu pågår, torde liksom 1952 års

taxering komma att leda till genomsnittligt sett betydligt höjda taxeringsvärden.

För pensionsberättigade, som har förmögenhet i form av fast egendom,

skulle detta på grund av skärpningsbestämmelserna komma att leda

till lägre pensioner än vid nuvarande taxeringsvärden. Att pensionärer, som

är ägare till egna hem och därmed jämförliga fastigheter, inte på grund av

den rent nominella förmögenhetsökning, soin höjda taxeringsvärden å dessa

fastigheter innebär, bör komma i sämre läge i pensionshänseende torde det

råda allmän enighet om. För att undvika en dylik inverkan av de väntade

nya taxeringsvärdena å utgående pensioner har pensionsstyrelsen och vissa

remissmyndigheter förordat, att pensionsstyrelsen utfärdar föreskrifter till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 är 1957

pensionsnämnderna om att de nya taxeringsvärdena tillsvidare inte får

medföra minskning av utgående pensioner. De höjda taxeringsvärdena skulle

således få inverkan vid fastställande av pensioner för nytillträdande pensionstagare

och vid höjning av utgående pensioner. Anledningen till att

detta tillvägagångssätt förordas är att det inte anses föreligga tillräckliga

skäl att göra ändring i gällande bestämmelser vid en tidpunkt då en genomgripande

reform av hela pensionsväsendet förberedes.

För egen del skulle jag också helst se att några ingrepp inte behövde ske

i gällande lagstiftning i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till

det förslag om förbättrad pensionering, som nyligen framlagts. Emellertid

kan det ifrågasättas, om den nyss angivna utvägen för att undvika en ogynnsam

inverkan av förhöjda fastighetstaxeringsvärden på egnahemsägares

och därmed jämförliga pensionstagares pensionsnivå står i god samklang

med de principer, på vilka folkpensioneringen vilar. De synes mig sålunda

mindre tilltalande att genom en föreskrift i administrativ väg undanta en

särskild grupp av pensionstagare från de verkningar, som lagen i ett visst

avseende medför. I den mån tillämpningen av gällande bestämmelser skulle

leda till resultat, som man vill undvika, bör bestämmelserna ändras. Pensionsstyrelsen

har i andra hand föreslagit sådana ändringar. Enligt detta

förslag höjes de skärpningsfria beloppen från 7 500 kronor till 15 000 kronor

för gift pensionsberättigad och från 10 000 till 20 000 kronor för annan

pensionsberättigad, varjämte skärpningsprocenten ökas från 10 till 20. Ändringarna

föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1957. Fördubblingen av

skärpningsprocenten skulle i vissa fall, trots höjningen av de skärpningsfria

förmögenhetsbeloppen, kunna leda till minskning av utgående inkomstprövade

pensionsförmåner. Till förhindrande härav föreslås en bestämmelse

att utgående pension ej får minskas endast till följd av att bestämmelserna

ändrats. Det förutsättes slutligen, att pensionsstyrelsen utfärdar anvisningar

till pensionsnämnderna om att omreglering av inkomstprövade förmåner

enbart på grund av de stegrade fastighetsvärdena tills vidare inte skall

äga rum.

Pensionsstyrelsens förslag har på ett undanlag när godtagits inte bara av

de remissorgan, som ansett förevarande problem böra lösas genom lagändring,

utan även av dem, som i första hand förordat den av styrelsen skisserade

metoden med föreskrifter i administrativ ordning. Förslaget synes

mig väl avvägt, och jag förordar därför att det genomföres. I överensstämmelse

därmed har inom socialdepartementet upprättats förslag till lag angående

ändrad lydelse av 13 § 2 mom. lagen om folkpensionering.

Av de föreslagna övergångsbestämmelserna följer, att de nya reglerna

fr. o. m. den 1 juli 1957 skall tillämpas vid prövning av nya pensionsansökningar.

Även vid jämkning av utgående pensioner, exempelvis till följd

av ändrade inkomst- och förmögenhetsförhållanden eller ändring i civilstånd,

skall de nya bestämmelserna i princip lända till efterrättelse fr. o. in.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

den 1 juli 1957. Sänkning av utgående pensioner får dock göras endast om

även en tillämpning av de äldre reglerna leder till sänkning. Denna skall då

begränsas till det belopp, som följer av de gamla bestämmelserna. Med

hänsyn till att höjningen av de skärpningsfria beloppen i flertalet fall kan

antagas neutralisera verkningarna av de väntade höjningarna av fastighetstaxeringsvärdena,

synes en omreglering av inkomstprövade pensionsförmåner

enbart på grund av. de höjda fastighetsvärdena ej vara påkallad. Föreskrifter

härom bör utfärdas av pensionsstyrelsen.

Den föreslagna lagändringen torde icke behöva inverka på beräkningen

av anslaget till Bidrag till folkpensioner in. m. för nästa budgetår.»

Utskottet

I förevarande proposition föreslås, att reglerna om s. k. skärpning av inkomst

på grund av förmögenbetsinnehav vid inkomstprövningen inom folkpensioneringen

ändras, så att de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen

höjes från 7 500 kronor till 15 000 kronor för gift och från 10 000 kronor

till 20 000 kronor för ensamstående samt skärpningsprocenten ökas från

10 till 20. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1957. Till förhindrande

av att fördubblingen av skärpningsprocenten i vissa fall, trots höjningen

av de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen, leder till minskning

av utgående inkomstprövade pensionsförmåner föreslås en bestämmelse att

utgående pension får minskas, endast om även en tillämpning av de äldre

reglerna leder till minskning. Denna skall då begränsas till det belopp,

som följer av de gamla bestämmelserna. Vidare förordas att pensionsstyrelsen

skall utfärda föreskrifter om att en omreglering av inkomstprövade

pensionsförmåner enbart på grund av den höjning av fastighetsvärdena,

som föranledes av 1957 års allmänna fastighetstaxering, icke skall äga rum.

I de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna I: 444

och 11:551 yrkas, att skärpningsprocenten bibehålies vid 10. Till stöd for

yrkandet anföres bl. a. att den föreslagna höjningen av skälpningsprocenten

kommer att leda till att vid prövning av folkpensionsförmåner efter

den 1 juli 1957 dessa i vissa fall kommer att utgå med lägre belopp än i

motsvarande fall vid prövning före nämnda tidpunkt.

I de före propositionens avlämnande väckta likalydande motionerna

1:327 och 11:396 hemställes, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte begära

skyndsam översyn av folkpensioneringslagens bestämmelser om beräknandet

av inkomst av fastighet och kapital för bestämmande av inkomstprövade

folkpensionsförmåner i syfte att eliminera de brister, som i detta

hänseende nu vidlåder lagstiftningen. Motionärerna yrkar även att denna

översyn skall verkställas inom sådan tid, att resultatet av 1957 års allmänna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

fastighetstaxering ej kommer att innebära försämrade folkpensionsförmånei

för den grupp av folkpensionärer, som har egna hem.

Slutligen hemställes i de jämväl före propositionens avlämnande väckta

likalydande motionerna I: 133 och II: 178, att riksdagen hos Kungl. Maj:t

skall anhålla om en snar översyn av reglerna för bestämmande av den

avdragsfria inkomsten för folkpensionärer, i vad gäller inkomst av arbete,

med beaktande av i motionerna anförda synpunkter.

Det är uppenbart att 1957 års allmänna fastighetstaxering — i likhet

med närmast föregående fastighetstaxering av år 1952 — i allmänhet kommer

alt leda till betydligt höjda taxeringsvärden. Om någon särskild åtgärd

icke vidtoges skulle följden bli, att pensionsberättigade med förmögenhet

i form av fast egendom i de flesta fall skulle komma att få lägre pensioner

an vid de nuvarande taxeringsvärdena. Utskottet finner i likhet med

departementschefen angeläget att en sådan konsekvens av den rent nominella

förmögenhetsökning, som en förhöjning av taxeringsvärdena innebar,

undvikes. I sådant syfte har pensionsstyrelsen i ett på uppdrag av

Kungl. Maj:t utarbetat förslag med instämmande av vissa remissinstanser

i första hand uttalat sig för att till pensionsnämnderna skulle utfärdas

särskilda föreskrifter av innehåll, att de nya taxeringsvärdena tills vidare

icke finge medföra minskning av utgående pensioner. I andra hand har

styrelsen förordat lagstiftningsåtgärder.

Utskottet delar departementschefens mening att det är mindre tilltalande

att genom föreskrifter i administrativ väg undantaga en särskild grupp

pensionstagare från lagens verkningar i ett visst avseende. Det skäl som

torde ha varit bestämmande för pensionsstyrelsen, då den i första hand

förordat en sådan lösning, nämligen att detaljändringar i pensionslagstiftningen

i ett läge, då en genomgripande pensionsreform förberedes, helst

hör undvikas är givetvis väl värt beaktande, men kan dock enligt utskottets

mening icke få vara avgörande. Därest man vill undvika att de höjda

taxeringsvärdena påverkar pensionernas storlek — och utskottet har ovan

uttalat sig i denna riktning — bör lagens bestämmelser ändras. Utskottet

ansluter sig alltså till departementschefens åsikt att frågan bör lösas lagstiftningsvägen.

Mot den föreslagna höjningen av de skärpningsfria förmogenhetsbeloppen

har några invändningar icke rests. Även utskottet anser

propositionens förslag härutinnan väl avvägt. Den föreslagna generella

uppmjukningen av skärpningsreglerna är att förorda bl. a. av det skälet att

det ur rättvisesynpunkt är önskvärt att reglerna göres likformiga för förmögenhetsinnehavare

med fastighet och sådana, vilkas förmögenhet består

av ett nominellt penningbelopp, t. ex. ett banktillgodohavande.

Av den av pensionsstyrelsen i ärendet verkställda utredningen framgår,

att den forordade höjningen av de skärpningsfria beloppen, om skärpningsprocenten

bibehålies vid 10, i vissa fall kommer att medföra en kraftig

höjning av den nettoförmögenhet, som en pensionsberältigad kan inneha

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

utan att förlora rätten till inkomstprövad folkpension. I syfte att undvika

denna konsekvens har förslaget om höjning av skärpningsprocenten från

10 till 20 framlagts. Pensionsstyrelsens utredning utvisar, att enligt detta

alternativ de nuvarande förmögenhetsgränserna för ålderspensionärers lätt

till kommunalt bostadstillägg i stort sett bibehålies, medan de nuvarande

relativt höga förmögenhetsgränserna för invalidpensionärers rätt till inkomstprövade

förmåner i viss omfattning sänkes, särskilt i kommuner med

högt bostadstillägg. Utskottet finner den föreslagna höjningen av skärpningsprocenten,

kompletterad med bestämmelse att utgående pensionsförmåner

icke må minskas i vidare mån än som följer av nu gällande regler

och föreskrifter att omreglering av inkomstprövade förmåner enbart på

grund av de stegrade fastighetsvärdena tills vidare icke skall äga rum, utgöra

en i nuvarande läge godtagbar lösning av föreliggande problem. Med

betonande av att den förordade lösningen är att betrakta som ett piovisorium

i avvaktan på en reformering av hela pensionsväsendet tillstyrker

utskottet således propositionens förslag. Härav följer att utskottet avstyrker

motionerna I: 444 och II: 551.

Syftet med motionerna 1:327 och 11:396 torde genom det föreliggande

förslaget vara tillgodosett. Vad beträffar yrkandet i motionerna I: 133 och

11:178 avseende särskild framställning till Kungl. Maj :t om översyn av

reglerna för bestämmande av den avdragsfria inkomsten för folkpensionärer

med sikte särskilt på inkomst av arbete, är enligt utskottets mening en

sådan åtgärd från riksdagens sida icke i nuvarande läge motiverad. Sistnämnda

motioner torde därför icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med avslag å motionerna 1:444 och

11:551, måtte bifalla förevarande proposition, nr 96;

B. att motionerna I: 327 och II: 396, i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och

hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

C. att motionerna I: 133 och II: 178 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 april 1957

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson*, Axel E. Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson, herrar Huss och Birke*;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Odhe, Bengtsson i Varberg*, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje,

Larsson i Hedenäset och Lothigius*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Svenson och herr Larsson i Hedenäset, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande, som börjar på s. 10 med orden

»Av den» och slutar på s. 11 med orden »och 11:551» bort ha följande

lydelse:

»Däremot framstår den föreslagna höjningen av skärpningsprocenten

från 10 till 20 som diskutabel. Denna medför, att gränsen för förmögenhet,

som pensionsberättigad kan inneha utan att inkomstreglerade förmåner

reduceras, höjes till 20 833 kronor för ensamstående och 31 250 kronor för

akta makar. Då den pågående fastighetstaxeringen beräknas medföra höjning

av taxeringsvärdena med i genomsnitt 35 proc. för egnahem och med

minst 50 proc. för mindre jordbruksfastigheter, kommer den föreslagna

höjningen av skärpningsprocenten att leda till att vid prövning av folkpensionsförmåner

efter den 1 juli 1957 åtskilliga ägare av sådana egnahem

och mindre jordbruksfastigheter kommer att erhålla lägre folkpension än

i motsvarande fall vid prövning före nämnda tidpunkt. Mot bakgrunden

av att en betydande realförbättring av folkpensionsförmånerna får beräknas

ske inom en nära framtid framstår det som mindre lämpligt att riksdagen

fattar ett beslut som innebär en om ock temporär försämring av

pensionsförmånerna för vissa nytillkommande pensionstagare, detta så

mycket mera som av pensionsberedningens betänkande framgår att parlamentarisk

enighet råder ej blott om en förstärkning av folkpensionerna

utan även om en liberalisering av inkomst- och förmögenhetsvillkoren för

desamma. Förslaget om en höjning av skärpningsprocenten har motiverats

med att eljest en höjning skulle följa av den nettoförmögenhet, som en

pensionsberättigad kan inneha utan att förlora rätten till inkomstprövad

folkpension. Utskottet finner det angeläget framhålla, att här är fråga om

dels den övre gräns, varvid de behovsprövade folkpensionsförmånerna helt

försvinner, dels att de förmögenhetsbelopp, som vid en oförändrad skärpningsprocent

medgives, vid beaktande av de förändringar som under den

mellanliggande tiden skett ifråga om penningvärdet, i realiteten ej äro

högre än de värden som angavs i 1952 års beslut. Ur dessa synpunkter fin
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1957

13

ner sig utskottet icke kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag om höjning

av skärpningsprocenten, utan ansluter sig i detta hänseende till det i motionerna

1:444 och II: 551 ställda yrkandet om en bibehållen skärpningsprocent.

»

dels ock att utskottet under A. bort hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda

lagförslaget — måtte med bifall till motionerna 1: 444

och 11:551 för sin del antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Kungl. Maj.ts förslag)

13

2 in o in. Där inkomst-----

Vid uppskattningen av förmögenhets

avkastning skall denna höjas

med 20 procent av det belopp, varmed

förmögenheten må överstiga för

gift pensionsberättigad 15 000 kronor

och för annan pensionsberättigad

20 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1957.

Pensionsförmån, som utgår vid

lagens ikraftträdande, må dock

minskas endast såvitt följer av lagrummets

tidigare lydelse.

(Utskottets förslag)

§•

--av Konungen.

Vid uppskattningen av förmögenhets

avkastning skall denna höjas

med 10 procent av det belopp, varmed

förmögenheten må överstiga för

gift pensionsberättigad 15 000 kronor

och för annan pensionsberättigad

20 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1957.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:222 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående förbud mot användandet av utskjutande dekoration ä bilarnas fronter. a1 i texten