Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om så skyndsam prövning av frågan om familjebidrag till jordbrukare och andra egna företagare, att förslag kan föreläggas 1957 års höstriksdag».

1957-02-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1957:6, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om så skyndsam prövning av frågan om familjebidrag till jordbrukare och andra egna företagare, att förslag kan föreläggas 1957 års höstriksdag».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändringar i

familjebidrag sfär ordning en m. m.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft åtta

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna nr 15 i första kammaren av herrar Andersson,

Torsten, och Johansson, Theodor, samt nr 17 i andra kammaren av

herr Jansson i Aspeboda m. fl.,

dels de likalydande motionerna nr 86 i första kammaren av fru Wallentheim

m. fl. samt nr 103 i andra kammaren av fru Thorsson m. fl.,

dels de likalydande motionerna nr 141 i första kammaren av herrar

Johansson, Theodor, och Karlsson, Fritiof, samt nr 179 i andra kammaren

av herr Svensson i Stenkyrka m. fl.,

dels ock de likalydande motionerna nr 324 i första kammaren av

herr Bengtson m. fl. samt nr 476 i andra kammaren av herr Dahlén.

I motionerna I: 15 och II: 17 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om så skyndsam prövning av frågan

om familjebidrag till jordbrukare och andra egna företagare, att förslag

kan föreläggas 1957 års höstriksdag».

I motionerna 1:86 och II: 103 hemställes, »att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t hemställa att förslag till höjning av familjepenningbeloppen

enligt gällande familjebidragsförordning ävensom förslag till de ändringar

i familjebidragsförfatlningarna, som i övrigt må anses betingade av ekonomisk

omtanke om de inkallades familjer, förelägges 1958 års riksdag».

I motionerna 1: 141 och II: 179 hemställes, »att riksdagen måtte besluta,

att familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99), §§ 14 och 15,

må få följande lydelse med giltighet från den 1 juli 1957:

§ 14-

4 mom. Bidrag må utgå med högst tjugofem kronor för dag. Vid bestämmande

---arbetskraftens avlönande.

1—343 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 9 samt. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 är 1957

§ 15.

Därest hinder--— -— (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf må beviljas med högst tvåhundrafemtio

kronor för månad».

I motionerna I: 32b och II: b76 hemställes, att riksdagen måtte antaga

följande förslag till ändring av 6 § familjebidragsförordningen att gälla

från och med den 1 april 1957.

FÖRSLAG

till

förordning om ändring av 6 § familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99)

Gällande lydelse:

6 §.

Familj epenning utgår--—

för dag:

1) För hustru--— 16 år... 5:50

2) För annan----under 1) 3:30

3) För annan---under 1) 2:20

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familjepenning

för värnpliktigs moder, som

förestår hans hem, utgå med högst

5 kronor 50 öre för dag, oaktat den

värnpliktige icke har hemmavarande

familjemedlemmar under

16 år.

Föreslagen lydelse:

6 §•

Familj epenning utgår---

för dag:

1) För hustru---16 år. ..6:—

2) För annan---under 1) 3:60

3) För annan---under 1) 2:b0

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som

förestår hans hem, utgå med högst

6 kronor för dag, oaktat den värnpliktige

icke har hemmavarande

familjemedlem under 16 år.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna I: 15, I: 86, II: 179 och I: 324.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

Inledning

Enligt såväl den numera upphävda 1942 års krigsfamiljebidragsförordning

(SFS 1942:521) som 1946 års familjebidragsförordning i dess ursprungliga

lydelse utgick familjepenning med högst de belopp för dag som

framgår av följande tablå.

1

2

3

För hustru och frånskild

hustru ävensom — därest

Ortsgrupp

värnpliktig icke samman- lever med hustru eller

hustrun, med vilken han

sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan

familjemedlem, som före- står hemmet åt värnpliktig

med hemmavarande fa-

För annan

familje- medlem

över 16 år

än som avses

i kol. 1

För annan

familje- medlem

under 16 år

än som avses

i kol. 1

miljemedlem under 16 år

kronor

kronor

kronor

I..........

2: 75

1:40

1:10

II.........

3: —

1:65

1:20

III........

3:25

1:90

1:30

Dyrortsgrupperingen har sedermera upphävts, och familjepenningens

maximibelopp har höjts ett flertal gånger med hänsyn till livsmedelskostnadernas

stegring, senast fr. o. m. den 1 mars 1956 till 5: 50, 3: 30 respektive

2: 20 kronor.

De grundläggande bestämmelserna om näringsbidrag återfinnes i 14 och

15 §§ familjebidragsförordningen. Enligt 14 § må värnpliktig, som driver

näring eller rörelse, i stället för familjepenning och bostadsbidrag erhålla

näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som uppkommer till

följd av att särskild arbetskraft måste anlitas för att under den värnpliktiges

tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Bidrag må utgå med högst

15 kronor för dag. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn tagas

till det genomsnittliga normala driftsöverskott företaget kan beräknas

lämna under den värnpliktiges tjänstgöring och dennes möjligheter att av

inkomsterna från företaget bidraga till den anlitade arbetskraftens avlönande.

Enligt 15 § kan då synnerliga skäl föreligger och hinder möter mot

näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges

tjänstgöring men förutsättningar finns för näringens eller rörelsens återupptagande

efter tjänstgöringens slut, särskilt bidrag beviljas för bestridande

under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att

näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige återupptagas efter

tjänstgöringens slut. Dylikt bidrag må beviljas med högst 150 kronor för

månad.

Nuvarande bestämmelser om maximibelopp för näringsbidrag har gällt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

sedan den 1 april 1951. Enligt den ursprungliga lydelsen av 1946 års familjebidragsförordning

— och motsvarande gällde enligt 1942 års krigsfamiljebidragsförordning

— utgjorde de i 14 och 15 §§ stadgade högsta bidragsbeloppen

10 respektive 100 kronor.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1954 har chefen

för försvarsdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga att verkställa

utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga m. m.

Av direktiven för utredningen framgår att det bl. a. skall ankomma på de

sakkunniga att verkställa en allmän översyn av värnpliktsavlöningskungörelsens

bestämmelser om de personliga förmåner som skall tillkomma de

värnpliktiga m. fl., att föranstalta om utredning beträffande de åtgärder av

social och ekonomisk natur för de inkallade och deras anhöriga som kan

bli erforderliga i ett krigsläge samt att företaga en allmän översyn av de

nuvarande familjebidragsbestämmelserna med hänsyn till deras ändamålsenlighet

under fred och beredskapstillstånd.

Av årets riksdagsberättelse framgår att utredningen räknar med att i

vissa avsnitt av sitt uppdrag kunna framlägga förslag under år 1957.

Familjepenningen inför 1956 års riksdag

I proposition nr 34 till 1956 års riksdag med förslag till förordning om

ändring av 6 § familjebidragsförordningen anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Torsten Nilsson, bl. a.:

Familjepenningens maximibelopp har höjts under ettvart av åren 1950

—1953. Höjningarna har varje gång motiverats med stegringen av livsmedelskostnaderna.

Den senaste regleringen av maximibeloppen skedde på grundval av livsmedelskostnadsindex

för september 1952, vilket utgjorde 252 enheter. Detta

motsvaras i nuvarande konsumentprisindex av ett indextal för livsmedel

av 139. Försvarets socialbyrå föreslår nu att maximibeloppen uppräknas

med hänsyn till de prisstegringar på livsmedel, som inträffat efter angivna

tidpunkt. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga

remissmyndigheter.

Socialbyrån har vidare som sin mening uttalat, att familjepenningens

maximibelopp är i behov av en genomgripande revidering, som tager hänsyn

icke blott till fördyrningen av levnadskostnaderna utan även till de

genomförda standardförbättringarna på andra samhällsområden. Med hänsyn

till pågående utredning rörande de värnpliktigas ekonomiska och sociala

förmåner anser sig byrån dock icke böra nu föreslå en så vittgående revidering

av maximibeloppen.

Den av mig år 1954, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande, tillkallade

utredningen rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga

in. in. (1954 års värnpliktavlöningsulredning) har i uppdrag bland

annat att företaga en allmän översyn av de nuvarande familjebidragsbestämmelserna.

Med hänsyn härtill är jag icke nu beredd att föreslå andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

5

ändringar i familjepenningens maximibelopp än som föranledes av de sedan

september 1952 höjda livsmedelspriserna.

Det senast framräknade indextalet för livsmedel, avseende november

1955, utgör 151.---

Höjningen av livsmedelskostnadsindex från 139 till 151 innebär en ökning

med omkring 8,6 %. Om de nu gällande maximibeloppen för familjebidrag

höjes i motsvarande mån erhålles beloppen 5:43, 3:26 och 2:17

kronor. Av praktiska skäl bör angivna belopp emellertid lämpligen avrundas

uppåt till 5:50, 3:30 och 2: 20 kronor. Härigenom vinnes även att utrymme

erhålles för en eventuellt uppkommande mindre prisstegring på

livsmedel utöver läget i november 1955. Jag föreslår alltså, att familjepenningens

maximibelopp höjes till respektive 5:50, 3:30 och 2:20 kronor.

Höjningen utgör 10 %.

Andra lagutskottet, som hade inhämtat att livsmedelskostnadsindex för

december 1956 utgjorde 152 enheter, hemställde (utlåtande nr 1 år 1956) om

riksdagens bifall till propositionen.

Riksdagen beslöt i enligt med utskottets hemställan.

Framställning av försvarets socialbyrå om ytterligare höjning

av familjepenningen in. m.

Försvarets socialbyrå, som är tillsynsmyndighet med avseende å familjebidragsförordningens

tillämpning, hemställde i underdånig skrivelse den

16 oktober 1956, att förslag måtte föreläggas 1957 års riksdag om ytterligare

höjning av maximibeloppen för familjepenningen och om höjning av

de enligt familjebidragsförordningen utgående begravningsbidragen samt

att bestämmelserna om s. k. normerad behovsprövning måtte ändras i visst

avseende.

I skrivelsen anförde byrån bl. a., att fortsatt anpassning av familjepenningens

maximibelopp till livsmedelspriserna skulle vid den vanligast förekommande

familjebildningen vid första tjänstgöring, nämligen hustru och

ett minderårigt barn, medföra en ekonomisk förbättring med endast fyra

kronor 20 öre för månad, därvid beräkningen grundats på livsmedelskostnadsindex

för augusti 1956, som utgjorde 155 enheter, efter att närmast

föregående månader ha utgjort 155, 156 respektive 156. För att, intill dess

1954 års värnpliktsavlöningsutredning kan ha närmare behandlat spörsmålet

om en verklig revidering av familjepenningbeloppen, åstadkomma

ett mera tillfredsställande försörjningsläge för de inkallades familjer, heter

det vidare i skrivelsen, synes det socialbyrån angeläget att — med frångående

av den hittills tillämpade metoden för framräkning av familjepenningens

maximibelopp ■— vidtaga en något större förbättring av familjepenningbeloppen.

Härvid borde dock viss försiktighet iakttagas i syfte att

icke föregripa värnpliktsavlöningsutredningen. Byrån föreslog en höjning

med i runt tal nio procent, vilket vid förenämnda familjebildning skulle

medföra eu inkomstökning med 21 kronor för månad. Maximibeloppen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

skulle efter höjningen komma att utgå med respektive 6 kronor, 3 kronor

60 öre och 2 kronor 40 öre för de skilda grupper av familjemedlemmar som

anges i 6 § familjebidragsförordningen.

Över socialbyråns förslag avgavs efter remiss yttranden av överbefälhavaren,

försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd,

socialstyrelsen, statskontoret, länsstyrelserna i Södermanlands,

Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Värmlands och Västerbottens

län, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund samt

1954- års värnpliktsavlöningsutredning. Därvid tillstyrkte samtliga remissmyndigheter

utom statskontoret och värnpliktsavlöningsutredningen socialbyråns

förslag eller lämnade detsamma utan erinran, frånsett att länsstyrelsen

i Jönköpings län i fråga om reglerna för normerad behovsprövning

uttalade avvikande mening i visst hänseende. Flera remissmyndigheter ansåg

därjämte, att jämväl maximibeloppen för det enligt familjebidragsförordningen

utgående näringsbidraget borde höjas. På grund av den inom

värnpliktsavlöningsutredningen pågående översynen av familj ebidragsförfattningarna

avstyrkte statskontoret socialbyråns förslag till alla delar.

Av samma skäl avstyrkte värnpliktsavlöningsutredningen förslaget, såvitt

rörde den s. k. normerade behovsprövningen, och ställde sig tveksam till

förslaget om höjning av familjepenningens maximibelopp, ehuru utredningen

likväl icke ville motsätta sig bifall till socialbyråns förslag i denna del.

Utredningen tillstyrkte förslaget om höjning av begravningsbidragen. Däremot

förklarade utredningen, att den med hänsyn till näringsbidragets

ställning i det nuvarande bidragssystemet icke kunde ansluta sig till de förslag

om höjning av detta bidrags maximibelopp, som framförts i vissa av

de över den remitterade framställningen avgivna utlåtandena.

Föredragande departementschefen, statsrådet Torsten Nilsson, anför i

årets statsverksproposition (bilaga 6, fjärde huvudtiteln, Armén: Familjebidrag)

i anledning av socialbyråns förslag följande:

Det förslag av försvarets socialbyrå, som nu redovisats, avser ändring

av familjebidragsförfattningarna i tre skilda avseenden, nämligen dels höjning

av maximibeloppen för familjepenningen, dels höjning av begravningsbidragen,

dels ock höjning av det s. k. avdragsfria beloppet av hustrus

arbetsinkomst. Samtliga föreslagna författningsändringar kommer att medföra

kostnadsökningar för statsverket, men dessa torde i fråga om de båda

sistnämnda åtgärderna vara av ringa betydelse. Föreslagen höjning av familj

epenningens maximibelopp kommer däremot att medföra en merkostnad

av 1 800 000 kronor för år enligt socialbyråns beräkningar. Som motiv

för uppräkning av nämnda maximibelopp åberopar socialbyrån främst den

allmänna standardhöjningen inom landet. Ehuru det i och för sig kunde vara

önskvärt att en standardhöjning möjliggjordes även inom förevarande

område, kan jag emellertid för egen del icke tillstyrka att någon höjning av

familjepenningbeloppen nu genomföres, då utrymme för kostnadsökningarna

icke finnes inom den begränsade ramen för försvarsutgifterna under

nästa budgetår. Då socialbyråns förslag i övrigt rör frågor, som utan större

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 är 1957

7

olägenhet torde kunna anstå för att upptagas till övervägande samtidigt med

resultatet av den inom värnpliktsavlöningsutredningen pågående översynen

av familj ebidragsbestämmelserna, är jag icke heller beredd att nu tillstyrka

förslaget i dessa delar. Prövningen av de förslag i andra avseende än de nu

berörda, som framförts av vissa remissmyndigheter, torde likaledes böra

anstå i avvaktan på nämnda utredningsresultat.

Motionerna

I motionerna I: 15 och II: 17 lämnas till en början en redogörelse för

frågan efter vilka grunder och på vilket sätt staten skall lämna ekonomiskt

bistånd till de värnpliktiga och deras familjer under inkallelser. Därefter

lämnas en närmare redogörelse för den enligt det nuvarande familjebidragssystemet

tillämpade behovsprövningen av familjebidragen, varefter motionärerna

anför:

Behovsprövningen vållar stor orättvisa bland de värnpliktiga tillhörande

skilda yrkesgrupper. Jordbrukare blir sålunda ofta sämre ställda i familjebidragshänseende

än andra yrkesgrupper. Utformningen av de nu gällande

familjebidragsförfattningarna och den praxis beträffande tillämpningen

av dessa författningar, som utbildat sig i de olika kommunerna och

länen, medför vidare att bidrag fastställes olika i skilda delar av landet

även då det gäller näringsidkare inbördes. Det måste därför vara ett starkt

önskemål att snarast genom ändrade bestämmelser i möjligaste mån reducera

dessa variationer i de bidrag, som beviljas de värnpliktiga.----

Eftersom repetitionsövningarna, vilka av ekonomiska skäl ansetts böra inställas

under innevarande budgetår, i enlighet med statsmakternas uttalanden

nu bör återupptagas i full utsträckning nästa budgetår, är det synnerligen

angeläget, att översynen av familjebidragssystemet snarast verkställes

och slutföres. Härför talar även den skärpning av det utrikespolitiska

läget, som under den senaste tiden ägt rum. Då jordbrukare och andra egna

företagare, såsom ovan anförts, enligt gällande familjebidragsbestämmelser

ofta blir sämre ställda än andra yrkesgrupper, är det särskilt angeläget, att

denna fråga snarast bringas till en tillfredsställande lösning. Lämpligast

bör detta ske genom att under den pågående värnpliktsavlöningsutredningen

frågan om familjebidrag till jordbrukare och andra företagare utbrytes

och skyndsamt prövas. Ett delbetänkande bör då kunna framläggas i så

god tid, att förslag till frågans lösning kan föreläggas redan innevarande

års höstriksdag.

I motionerna I: 86 och II: 108 omnämnes försvarets socialbyrås ovan berörda

framställning, varefter motionärerna anför bl. a.:

Vad som enligt vår uppfattning faller i blickpunkten vid en bedömning

av angelägenhetsgraden av att familjepenningbeloppen höjes är mindre de

inkallades ekonomiska förhållanden under fullgörandet av relativt kortvariga

repetitionsövningar än mera motsvarande förhållanden under fullgörandet

av den som regel nära ell-åriga första tjänstgöringen. I större utsträckning

än som måhända allmänt anses vara fallet är dessa inkallade

försörjningsskyldiga mot hustru och barn. Det rör sig här om unga äktenskap,

vilka ingålls under en ofta i och för sig besvärlig ekonomisk situation.

Denna förbättras icke av alt hustrun nödgas svara för praktiskt taget samt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

liga i hemmet vanliga utgifter under den långa tid, som mannen kort efter

äktenskapets ingående har att fullgöra första tjänstgöring, och härför har

tillgång endast till familjebidraget. Detta täcker i normalfallet den faktiska

bostadskostnaden men ger därutöver för hustru och ett barn med nuvarande

familjepenningbelopp ett månatligt bidrag om endast 231 kronor. Att

detta måste innebära en allvarlig påfrestning för kontrahenterna i dessa

äktenskap synes ställt utom varje tvivel. Det synes kunna ifrågasättas, huruvida

så snävt tillmätta bidrag för närmast stående familjemedlemmar till

de tvångsvis inkallade värnpliktiga står i överensstämmelse med målsättningen

för familjepolitiken i vårt land. Det kan också ifrågasättas, huruvida

icke den enskildes vilja att göra effektivaste möjliga insats under sin värnpliktstjänstgöring

skulle i positiv riktning starkt påverkas av vetskapen

om att utgående familjebidrag bättre än för närvarande beaktar familjemedlemmarnas

verkliga behov.

I motionerna I: lil och II: 179 anföres bl. a.:

Sedan 1951, då gällande maximibelopp för näringsbidragen fastställdes,

har en avsevärd ökning av avlöningskostnaderna ägt rum. Den genomsnittliga

lantarbetarlönen utgjorde 1951 2 kronor 17 öre i timmen och kan för

år 1956 beräknas till 3 kronor 42 öre i timmen. Medellönen för rättare inom

jordbruket har från 1951 till 1956 ökats från 2 kronor 45 öre till 3 kronor

83 öre per timme, därav för ladugårdsförmän från 2 kronor 55 öre till 3

kronor 99 öre per timme. Jordbrukslönerna har alliså under ifrågavarande

tid stigit med i genomsnitt 57 procent. Den genomsnittliga industriarbetarlönen

var år 1951 3 kronor 30 öre i timmen och år 1956 5 kronor 5 öre, en

ökning med cirka 53 procent. För förmän och verkmästare inom den egentliga

industrien var den genomsnittliga månadslönen år 1951 841 kronor och

år 1956 1 219 kronor, en ökning med cirka 45 procent.

Då värnpliktiga närings- eller rörelseidkare vid militärtjänstgöring nu

åsamkas betydligt högre kostnader för avlöning av ersättare än vid den

tidpunkt, då gällande bestämmelser om näringsbidragens maximibelopp

fastställdes, synes det oss angeläget, att maximibeloppen höjes, om näringsbidragen

skall kunna fylla sin uppgift på sätt som avsetts. I nuvarande utrikespolitiska

läge måste vi räkna med en utveckling, som nödvändiggör

inkallelser i betydande omfattning. Nödvändigt är därför att höjningen snarast

möjligt genomföres.

I motionerna I: 32A och II: 176 anknyter motionärerna till det tidigare

berörda förslaget av försvarets socialbyrå om höjning av familjepenningens

maximibelopp. Efter att ha framhållit, att den kostnadsökning som skulle

bli en följd av förslagets genomförande skulle motsvara mindre än 1 promille

av fjärde huvudtitelns slutsumma, yttrar motionärerna vidare, att

anledning självfallet föreligger att så långt möjligt söka minska statsutgifterna

och att därvid åstadkomma en rättvis avvägning av olika behov. Fråga

är emellertid, fortsätter motionärerna, om icke behovet av en förhöjning av

familjepenningbeloppen numera framträder med sådan styrka att behovet

bör tillgodoses även om detta skulle nödgas ske på bekostnad av andra angelägna

behov. Efter att därefter ha anfört vissa synpunkter beträffande förhållandena

för vissa näringsidkare anför motionärerna bl. a.:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 är 1957

9

Även om såsom av det föregående framgått en höjning också av nu

i frågakommande näringsbidrag enligt familj ebidragsförordningen hade

varit i hög grad önskvärd, torde med hänsyn till pågående utredning denna

fråga, som heller icke upptagits i socialbyråns framställning, böra skjutas

på framtiden. Vad däremot gäller frågan om familjepenningbeloppen synes

denna vara av sådan angelägenhetsgrad, att en förhöjning redan nu bör ske.

Om härvid såväl inträdda fördyrningar av livsmedelskostnaderna som standardförbättringen

beaktas, lär mindre familjepenningbelopp än socialbyrån

föreslagit icke rimligen ifrågakomma. De förhöjda familjepenningbeloppen

synes böra tillämpas från den 1 april 1957, varigenom den våren 1957

till armén inryckande åldersklassen kan nyttiggöra desamma under hela

tjänstgöringstiden.

Utskottet

Värnpliktstjänstgöringen medför vid sidan om de andra uppoffringar

den kan innebära mycket ofta svåra ekonomiska påfrestningar för de inkallade

och deras familjer. Det måste betraktas som en angelägen uppgift

för statsmakterna att tillse, att de ekonomiska vådor som drabbar

enskilda medborgare till följd av militärinkallelser såvitt möjligt undanröjes

eller mildras. Hithörande spörsmål har kommit att få ökad betydelse

genom den ökade omfattning värnpliktstjänstgöringen erhållit som

en följd av det senaste världskriget och sedan dess rådande internationella

läge.

Bestämmelser angående de personliga förmåner som skall tillkomma de

värnpliktiga, exempelvis i form av kontant penningbidrag, förplägnad, inkvartering,

sjukvård, fria resor och premier, finns intagna i kungörelsen

om värnpliktsavlöning av år 1945. Regler angående de förmåner, som

skall utgå till de inkallades familjer återigen, är främst att söka i familjebidragsförordningen

av år 1946. De viktigaste bidragsformerna enligt denna

förordning är familjepenning till den värnpliktiges familjemedlemmar, bostadsbidrag,

avsedda att i stort sett täcka kostnaderna för bostad åt den

värnpliktiges familj, samt näringsbidrag till den som driver näring eller

rörelse. Samtliga dessa förmåner är behovsprövade.

Den fortlöpande fördyring av levnadskostnaderna som ägt rum sedan

familjebidragsförordningens tillkomst bar nödvändiggjort, alt de i förordningen

i vissa fall stipulerade övre gränserna för bidragens storlek vid

skilda tillfällen undergått justeringar uppåt. Så har familjepenningens

maximibelopp genom beslut av riksdagen böjts ettvart av åren 1950—1953

samt år 1956, varvid höjningarna varje gång motiverats med livsmedelskostnadernas

stegring. Den böjning som skedde år 1956 grundade sig på

den då inträdda höjningen av livsmedelskostnadsindex jämfört med de

siffror som legat till grund för 1953 års beslut eller från 139 till 152 enheter.

Då 1956 års höjning utgjorde 10 %, innebar densamma eu något

större höjning än vad som skulle varit motiverat av ett strikt bänsyns2—343

67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 9 samt. 2 avd. Nr 0

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

tagande till de efter närmast föregående justering inträdda förändringarna

i livsmedelskostnadsindex. Visst utrymme lämnades följaktligen för kompensation

av ytterligare kostnadsstegring. Bostadsbidragen har utan att

författningsändringar behövt vidtagas kunnat följa de stigande hyres- och

bränslekostnaderna, då storleken av dessa bidrag är direkt knuten till de

faktiska kostnaderna. Näringsbidragens maximibelopp har år 1951 undergått

en förhöjning med 50 % jämfört med 1946 års siffror. Sedan dess

har någon förändring icke vidtagits beträffande dessa belopp.

Oaktat på sätt nu nämnts vid flera tillfällen under senare år vidtagits

författningsändringar i syfte att förbättra de ekonomiska och sociala förmånerna

för de inkallade och deras familjer, har från olika håll framförts

krav på ytterligare ändringar i fråga om hithörande bestämmelser. Chefen

för försvarsdepartementet har också låtit tillkalla särskilda sakkunniga

—- 1954 års värnpliktsavlöningsutredning — med uppgift bl. a. att vidtaga

en allmän översyn av de förmåner som regleras av värnpliktsavlöningsoch

familjebidragsförfattningarna. Enligt vad utskottet inhämtat ämnar

utredningen innevarande år framlägga förslag som närmast kommer att

beröra de värnpliktigas personliga förmåner. Utredningen avser att därefter

ägna sig åt familj ebidragsfrågorna och beräknar kunna avlämna förslag

rörande hithörande spörsmål under år 1958.

Utskottet, som inhämtat att livsmedelskostnadsindex för januari 1957

utgjorde 156 enheter, finner i betraktande jämväl av vad ovan anförts

angående bakgrunden till 1956 års höjning av familjepenningens maximibelopp

icke att den stegring av livsmedelskostnaderna, som inträtt efter

nämnda höjning, i och för sig motiverar att eu ytterligare höjning nu

sker. Detta utesluter givetvis icke att en höjning kan vara motiverad av

andra skäl. Vad som i en del av de nu förevarande motionerna anförts

angående otillräckligheten av nu utgående bidrag talar för att sådana

skäl kan föreligga. Även vad som anförts angående de svårigheter som

möter egna företagare under värnpliktsinkallelser och den med hänsyn

härtill mindre tillfredsställande avvägningen av näringsbidragen synes värt

beaktande.

Mot bakgrunden av vad ovan anförts är emellertid utskottet icke berett

att nu förorda förbättringar beträffande de genom föreliggande motioner

aktualiserade bidragsförmånerna. Frågan om eventuella ändringar bör i

dagens läge anstå tills vidare i avvaktan på de rön och förslag med avseende

å hithörande spörsmål, som kommer att redovisas av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning.

Utskottet finner emellertid angeläget att kraftigt

understryka, att de spörsmål det här är fråga om ofta nog kan vara av

mycket stor betydelse för den enskilde individen. Det är därför av vikt

att eventuella missförhållanden snarast rättas. Den nu pågående utredningen

bör därför bedrivas med största skyndsamhet, och de förslag till

författningsändringar, vartill utredningens resultat kan föranleda eller som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1957

11

eljest kan vara betingade av berättigad omtanke om de inkallade och deras

familjer, bör framläggas utan dröjsmål. Utskottet förutsätter, att utredningen

bedrives så, att de ändringsförslag som befinnes påkallade kan

föreläggas 1958 års riksdag.

Att, såsom i motionerna I: 15 och II: 17 föreslagits, utbryta frågan om

näringsbidrag till jordbrukare och andra egna företagare till särskild behandling

finner utskottet med hänsyn till det sammanhang som föreligger

mellan hithörande problem och övriga familjebidragsfrågor icke lämpligt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som

sin mening giva till känna vad utskottet ovan anfört; samt

B) att förevarande motioner,

1) I: 15 och II: 17,

2) I: 86 och II: 103,

3) I: 141 och II: 179 samt

4) I: 324 och II: 476,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1957

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, herrar Huss, Mannerskantz och Nils Theodor

Larsson*;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Odhe, fru Ekendahl,

herrar Carlsson i Bakeröd, Bengtsson i Varberg, fröken Höjer*, herrar

Johansson i Södertälje och Lothigius*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet till kronan m. m. a1 i texten