Utlåtande i anledning av väckt motion angående innehavet av Generalstabens litografiska anstalt.
1957-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1957:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående innehavet av Generalstabens litografiska anstalt.
Dokumentets text
10
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957
Nr 13
Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion angående innehavet av Generalstabens litografiska
anstalt.
I eu inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad
motion, II: 434, har herr Hagnéll hemställt, att riksdagen i skrivelse
till Konungen måtte anhålla, att staten i överensstämmelse med donatorns
önskan skall taga hand om innehavet av sitt företag, Generalstabens litografiska
anstalt, ”på det att inrättandet af en större lithografisk inrättning
för statens räkning derigenom må underlättas”.
I motionen lämnas en historik över hurusom Generalstabens litografiska
inrättning år 1872 som gåva överlämnades till staten samt därefter
genom kontrakt på vissa villkor under namnet Generalstabens litografiska
anstalt (GLA) uppläts till A. Börtzell. Sedan Börtzell genom kontrakt år
1886 medgivits rätt att överlåta det ursprungliga kontraktet, överfördes
detta till A. Börtzells tryckeriaktiebolag, som sedermera under annat namn
uppgått i AB Sveriges litografiska tryckerier (Esselte). Sista kontraktet
är tecknat år 1923. Huruvida detta kontrakt ännu gäller eller ej synes icke
klarlagt. Motionären anser, att hur därmed än må vara anstalten bör omhändertagas
av staten såsom ägare.
Beträffande motiven i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från byggnadsstyrelsen,
chefen för försvarsstaben, rikets allmänna kartverk och Generalstabens
litografiska anstalt.
Byggnadsstyrelsen redogör för de under årens lopp rådande hyresförhållandena
mellan staten och anstalten. Enligt styrelsens uppfattning ger
tillgängliga arkivhandlingar föga ledning vid bedömandet av frågan, huruvida
motionärens yrkande är berättigat.
Chefen för försvarsstaben anför, att avgörande ur försvarets synpunkt
är, huruvida ett statligt företag kommer att bli mäktigt att övertaga de
uppgifter, som nu genom kontrakt åvilar GLA. Eu annan betydelsefull
fråga är, huruvida förlagsrätten till de officiella kartorna kommer att kvarstanna
inom Esselte-koncernen eller medfölja namnet GLA och därmed vid
ett övertagande antingen övergå till staten eller efter prövning fördelas på
olika företag.
Chefen för försvarsstaben berör vidare bl. a. frågorna om de krav, som
ur militär beredskapssynpunkt måste ställas på ett företag, sam har att
11
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957
trycka militära kartor, samt de kostnader, som statens övertagande av
GLA kommer att medföra. Med hänsyn till de konsekvenser, som kan följa
med att staten övertager GLA, kan chefen för försvarsstaben ej tillstyrka
att så sker.
Rikets allmänna kartverk anför i huvudsak följande: ”1 bilaga 1, PM
rörande det statliga karttrycket, till betänkande III avgivet av 1953 års utredning
rörande de statliga företagsformerna angående statens reprodukticnsanstalt
(SOU 1956: 59) har givits en redogörelse för GLA:s tillkomst
och dess förhållande till staten. De i betänkandet givna historiska uppgifterna
överensstämma i den mån de därigenom kunnat kontrolleras med
hos kartverket förvarade handlingar, varför verket tillåter sig hänvisa till
nämnda promemoria. I likhet med motionen, där redogörelse även lämnas
för förhållandet mellan staten och GLA — ehuru något utförligare beträffande
perioden 1913—1918 — synas dessa uppgifter emellertid böra kompletteras
i visst hänseende.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 mars 1919 (Riksarkivet; Lantf.dep.
ärende den 9 maj 1919 nr 80) ha Börtzells tryckeriaktiebolag och Sveriges
litografiska tryckerier hemställt att 1903 ars kontrakt måtte få övertagas
av ett som kommissionärsbolag för AB Sveriges litografiska tryckerier
(SLT) ombildat A. Börtzells tryckeriaktiebolag. Det hade sålunda enligt
sökandena ansetts lämpligt att genom formell upplösning av A. Börtzells
tryckeriaktiebolag, vars aktiekapital enligt gällande bolagsordning skulle
utgöra minst 160 000 kronor och högst 300 000 kronor, ombilda detsamma
till ett nytt bolag med ett aktiekapital, utgörande jämlikt företett förslag
till bolagsordning minst 10 000 kronor och högst 30 000 kronor.
Kungl. Maj :t har med anledning härav i skrivelse till chefen för generalstaben
den 9 maj 1919 behandlat frågan om överlåtelse av det mellan Kungl.
Maj:t och kronan samt A. Börtzells tryckeriaktiebolag slutna kontraktet
rörande GLA och därvid förklarat att, därest A. Börtzells tryckeriaktiebolag
ombildades i huvudsaklig överensstämmelse med angivet förslag, hinder
ej mötte mot att 1903 års kontrakt angående GLA med samtliga däri
stadgade rättigheter och skyldigheter överlätes på det ombildade bolaget,
allt under villkor att Kungl. Maj:t liksom förut måtte äga avgörande inflytande
på valet av verkställande direktör och föreståndare för GLA samt
att SLT iklädde sig borgen för det nya bolagets förpliktelser. Den av
motionären omnämnda ombildningen av Börtzells tryckeriaktiebolag åi
1919 måste därigenom anses vara godkänd av Kungl. Maj:t.
I Kungl. brev den 29 juni 1923 till byggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t
uppdragit åt styrelsen och chefen för generalstaben att träda i förhandlingar
med bolaget rörande ett nytt avtal som skulle ersätta 1903 års avtal
mellan Kungl. Maj :t och Kronan och bolaget. Av ingressen till nämnda brev
12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957
framgår att SLT i egenskap av moderbolag till A. Börtzells tryckeriaktiebolag
förbundit sig att, därest nytt kontrakt komme till stånd, ikläda sig
borgen för de förpliktelser, som enligt kontraktet komme att åligga A.
Börtzells tryckeriaktiebolag.
I brev den 12 november 1923 till byggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t
fastställt ett av nämnda myndigheter överlämnat kontrakt samt bemyndigat
byggnadsstyrelsen att å Kungl. Maj :ts och Kronans vägnar underteckna
detsamma. Kontraktet har sedan träffats den 20 november 1923 samt försetts
med särskild påteckning 1925. I fråga om giltigheten av sistnämnda
kontrakt har såsom framgår av företagsformsutredningens redogörelse
(s. 59) olika meningar framförts. Det bör dock här understrykas att nämnda
kontrakt legat till grund för de avtal angående tryckning av såväl den
äldre som den nya topografiska kartan, vilka träffats mellan kartverket
och GLA på grund av Kungl. Maj :ts bemyndigande i brev den 27 mars 1954.
Den rättsliga innebörden av ifrågavarande åtgärder 1919 och 1923 synes,
i de hänseenden motionären torde avse, vara oklar. 11872 och 1903 års kontrakt
föreskrives, som motionären framhållit, att GLA har skyldighet att
mottaga och vidmakthålla den materiel, som av Kronan blivit överlämnad
till anstalten samt att angående dess tillstånd årligen avgiva rapport till
statsrådet och Chefen för Kungl. lantförsvarsdepartementet. Särskilt bör
observeras formuleringen i det första kontraktet, där det föreskrives att
mottagandet skulle ske efter värdering av Gode Män. Föreskriften om vidmakthållande
synes härigenom ha anslutits till visst värde. Ifrågavarande
bestämmelser om mottagande och vidmakthållande av materiel har uteslutits
vid upprättande av 1923 års avtal. Att bedöma huruvida detta medfört
en förändring i statens ekonomiska rättigheter kan icke göras utan
tillgång till en detaljerad undersökning av GLA:s utveckling och ekonomiska
förhållanden under tiden 1872—1919. 1923 års avtal avser endast en
reglering av GLA:s lokalfråga samt vissa åligganden för bolaget i fråga
om driften. Såsom framgår av redogörelsen i företagsformsutredningens
betänkande avvecklades vidare år 1924 hyresförhållandet mellan staten och
bolaget, vilket helt förläde sin verksamhet till andra lokaler. Statens möjligheter
att direkt öva något inflytande på företaget har därigenom blivit
mera begränsade. GLA:s tillkomst och utveckling torde få anses vara ett
exempel på en lösning av problemet att skapa en organisationsform för en
ur statens — dåmera i första hand militära —■ synpunkt nödvändig teknisk
verksamhet, som var relativt kapitalkrävande och som krävde tillgång till
specialutbildad personal. I det aktuella fallet kan konstateras att den tillskapade
organisationen genom sin fria form fått en mycket stor utvecklingsförmåga.
Det torde vara uppenbart att den tekniska utrustningen inom
anstalten med hänsyn till utvecklingen upprepade gånger fått förnyas
Allmän mi beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957 13
även efter det att senaste avtalet tillkom år 1923. Möjligheterna att med
framgång hävda statens ekonomiska intressen i GLA vid en eventuell uppsägning
av avtalet med A. Börtzells tryckeriaktiebolag synes enligt kartverkets
mening icke kunna bedömas utan särskild utredning.
Beträffande kartverkets direkta samarbete med GLA kan i detta sammanhang
anföras följande.
Det verk, som har till uppdrag att framställa de officiella kartor, som
erfordras för civilt och militärt bruk inom ett land, måste antingen självt
disponera ett tryckeri eller också ha ett mycket nära samarbete med ett
eller flera sådana. I Sverige har GLA på grund av den historiska utvecklingen
kommit att fylla uppgiften att trycka huvuddelen av de officiella
kartorna. Det bör även framhållas att GLA på detta område bedriver en
internationellt erkänd verksamhet. GLA har emellertid icke, i varje fall
under den tid som nu kan överblickas, d. v. s. efter ombildandet av kartverket
till ett civilt verk år 1937, haft ensamrätt att utföra karttryck eller
reproduktionsarbete för kartverket i andra fall än när sådan ensamrätt
överlåtits till anstalten på grund av avtal, som varit motiverade av statens
anspråk på avkastning av karttrycket. Tryckningen av kartor har såvitt
nu kunnat utredas alltid, när så kunnat ske, utbjudits på sedvanligt
sätt med fritt anbudsförfarande. På grund av att GLA :s resurser inom karttrycket
varit ojämförligt större än övriga företags har GLA emellertid
kommit att i huvudsak ombesörja det officiella karttrycket. Senast har
detta tryck reglerats genom avtal år 1954, vilka tillkommit efter vidlyftig
utredning och på denna grundat bemyndigande av Kungl. Maj :t.
Genom sistnämnda avtal tillförsäkras staten en icke obetydlig inkomst
i form av royalty. I samband med förenämnda utredning höjdes denna inkomst
betydligt och uppgår nu till omkring 500 000 kronor om året. Storleken
av densamma är direkt beroende av det antal kartor, som kunna försäljas.
Det är följaktligen ur statens synpunkt, så länge ifrågavarande avtal
gäller, av ekonomisk vikt att GLA:s försäljningsorganisation icke störes.
— Kartverket anser sig i detta sammanhang även böra erinra om att
statens ekonomiska intresse i fråga om karttrycket föranlett riksdagen att
antaga Kungl. Maj :ts proposition nr 184/1956 med förslag till lag om skydd
för vissa kartor m. m.
GLA utnyttjas även för det militära karttrycket enligt särskilt avtal
mellan chefen för försvarsstaben och GLA. Det torde för närvarande icke
vara möjligt att organisera detta tryck utan att utnyttja SLT:s resurser.
Kartverket finner sig för närvarande icke kunna tillstyrka att uppsägning
sker av 1923 års avtal med Börtzells tryckeriaktiebolag angående GLA
under den tid det officiella karttrycket i huvudsak lämpligen bör förläggas
till anstalten. I detta sammanhang bör även erinras om att 1946 års tryc
-
14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 är 1957
keriutredning enligt sina direktiv har att behandla det statliga karttrycket.
Det synes på grund härav mindre lämpligt att vidtaga åtgärder som kunna
föregripa utredningens ställningstaganden.”
Generalstabens litografiska anstalt uttalar bl. a.: ”GLA tillkom 1872,
då Kungl. Maj :t i avtal av den 28 december dels åt Algernon Börtzell, såsom
föreståndare för GLA, kostnadsfritt upplät vissa lokaler, dels såsom
motprestation förbehöll sig vissa i kontraktet angivna åtaganden från
Börtzells sida gentemot staten, dels ock tillförsäkrade sig viss kontroll över
anstaltens verksamhet. Något förbehåll om statlig äganderätt till GLA
eller dess egendom innehålles icke i 1872 års kontrakt, och icke heller indirekt
torde någon slutsats i sådan riktning kunna dragas av någon av
kontraktets bestämmelser.
Icke heller i den serie av avtal, som senare successivt tillkommit mellan
staten och/eller dess organ, å ena, samt GLA, å andra sidan, återfinnes
någon bestämmelse, som angiver eller indicerar statlig äganderätt till anstalten
eller dess egendom.
I full överensstämmelse med vad nu anförts står det förhållandet, att
något anspråk från statens sida på äganderätt till GLA veterligen aldrig
rests under den långa tid, som förflutit sedan GLA :s tillkomst. Tillfälle därtill
hade naturligen erbjudit sig såsom ett led i de statliga tryckeriutredningar,
som tid efter annan företagits, liksom även i samband med de många
avtalsförhandlingar, som förekommit mellan statliga organ och GLA. Alla
dessa förhandlingar ha förts med ömsesidig utgångspunkt från att GLA
haft den fristående ställning i äganderättsavseende, som ovan berörts.
Med det sagda är på intet sätt oförenligt, att GLA sedan länge intagit
och alltjämt intager en ur vissa synpunkter halvofficiell ställning på grund
av de för staten betydelsefulla funktioner, som anförtrotts anstalten. I god
överensstämmelse därmed står också, att anstalten vid sin tillkomst erhöll
ett namn med viss officiell prägel, under vilket företagets goodwill successivt
utbyggts och befästs. Uppenbarligen vore det emellertid helt oriktigt
att av namnet draga några slutsatser avseende äganderättsfrågan.
Så sent som i år har avtal angående reproduktion, tryckning och försäljning
av kartor på Kungl. Maj:ts uppdrag och med dess godkännande träffats
av Rikets allmänna kartverk med GLA. Under den långa tid, som GLA
bedrivit sin verksamhet, har denna blivit alltmer omfattande och numera
nått en betydande storleksordning. Enskilt riskkapital har härvid skapat
erforderliga resurser och utgjort förutsättningen för den utveckling företaget
undergått. Att nu taga initiativ till framställande av anspråk på statlig
äganderätt till GLA synes oss vara i högsta grad opåkallat, ty dels saknas
varje grund för ett sådant anspråk, dels ha statens intressen kontinuerligt
och tillfredsställande tillgodosetts.”
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957
15
Utskottet. I motionen har lämnats en historik över tillkomsten av Generalstabens
litografiska anstalt och över kontraktsförhållandena mellan staten
och anstalten, vilken överensstämmer med de uppgifter härom, som lämnats
i ett av utredningen rörande de statliga företagsformerna avgivet betänkande
(SOU 1956: 59) och i det av rikets allmänna kartverk avgivna
yttrandet över motionen.
I det ursprungliga kontraktet av år 1872 förband sig A. Börtzell bl. a.
”att efter värdering.....mottaga och vidmakthålla den materiel, som kommer
att av Staten till Generalstabens litografiska anstalt överlämnas.....”.
Om innebörden av denna bestämmelse råder emellertid uppenbarligen delade
meningar.
Kontraktet överläts sedermera på A. Börtzells tryckeribolag, och det senaste
kontraktet slöts år 1923 mellan staten och nämnda bolag, då ingående
i Esselte-koncernen, att gälla under 20 % år från den 1 januari 1924. Det har
sedermera icke vare sig uppsagts eller förnyats. Angående giltigheten av
avtalet har emellertid olika uppfattningar framförts. Statskontoret har
ansett, att det upphört att gälla fr. o. m. den 1 april 1944, medan rikets
allmänna kartverk hävdat, att det fortfarande gäller.
Frågorna såväl om avtalets ursprungliga innebörd som om det f. n. gäller
torde vara av civilrättslig natur. Därtill kommer att 1946 års tryckeriutredning
har att behandla spörsmål rörande det statliga karttrycket, vilket
främst omhänderhas av Generalstabens litografiska anstalt. Med hänsyn
till anförda förhållanden anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionen
utan får hemställa,
att motion II: 434 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 mars 1957
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Wolgast, Jonsson, John Wiktor, fru
Wallentheim*, herrar Andersson, Axel, Jansson, Erik*, Strandler*, Ståhle,
Lundström*, Larsson, Lars, fru Nilsson och fru Hamrin-Thorell;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Hammar*, fru
Svedberg, herrar Dickson, Bark*, Nestrup, Königson, Andersson i Björkäng,
Engkvist, Östrand, Lundqvist och Lothigius.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.