Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående innehavet av Generalstabens litografiska anstalt.

1957-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1957:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående innehavet av Generalstabens litografiska anstalt.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957

Nr 13

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion angående innehavet av Generalstabens litografiska

anstalt.

I eu inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad

motion, II: 434, har herr Hagnéll hemställt, att riksdagen i skrivelse

till Konungen måtte anhålla, att staten i överensstämmelse med donatorns

önskan skall taga hand om innehavet av sitt företag, Generalstabens litografiska

anstalt, ”på det att inrättandet af en större lithografisk inrättning

för statens räkning derigenom må underlättas”.

I motionen lämnas en historik över hurusom Generalstabens litografiska

inrättning år 1872 som gåva överlämnades till staten samt därefter

genom kontrakt på vissa villkor under namnet Generalstabens litografiska

anstalt (GLA) uppläts till A. Börtzell. Sedan Börtzell genom kontrakt år

1886 medgivits rätt att överlåta det ursprungliga kontraktet, överfördes

detta till A. Börtzells tryckeriaktiebolag, som sedermera under annat namn

uppgått i AB Sveriges litografiska tryckerier (Esselte). Sista kontraktet

är tecknat år 1923. Huruvida detta kontrakt ännu gäller eller ej synes icke

klarlagt. Motionären anser, att hur därmed än må vara anstalten bör omhändertagas

av staten såsom ägare.

Beträffande motiven i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från byggnadsstyrelsen,

chefen för försvarsstaben, rikets allmänna kartverk och Generalstabens

litografiska anstalt.

Byggnadsstyrelsen redogör för de under årens lopp rådande hyresförhållandena

mellan staten och anstalten. Enligt styrelsens uppfattning ger

tillgängliga arkivhandlingar föga ledning vid bedömandet av frågan, huruvida

motionärens yrkande är berättigat.

Chefen för försvarsstaben anför, att avgörande ur försvarets synpunkt

är, huruvida ett statligt företag kommer att bli mäktigt att övertaga de

uppgifter, som nu genom kontrakt åvilar GLA. Eu annan betydelsefull

fråga är, huruvida förlagsrätten till de officiella kartorna kommer att kvarstanna

inom Esselte-koncernen eller medfölja namnet GLA och därmed vid

ett övertagande antingen övergå till staten eller efter prövning fördelas på

olika företag.

Chefen för försvarsstaben berör vidare bl. a. frågorna om de krav, som

ur militär beredskapssynpunkt måste ställas på ett företag, sam har att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957

trycka militära kartor, samt de kostnader, som statens övertagande av

GLA kommer att medföra. Med hänsyn till de konsekvenser, som kan följa

med att staten övertager GLA, kan chefen för försvarsstaben ej tillstyrka

att så sker.

Rikets allmänna kartverk anför i huvudsak följande: ”1 bilaga 1, PM

rörande det statliga karttrycket, till betänkande III avgivet av 1953 års utredning

rörande de statliga företagsformerna angående statens reprodukticnsanstalt

(SOU 1956: 59) har givits en redogörelse för GLA:s tillkomst

och dess förhållande till staten. De i betänkandet givna historiska uppgifterna

överensstämma i den mån de därigenom kunnat kontrolleras med

hos kartverket förvarade handlingar, varför verket tillåter sig hänvisa till

nämnda promemoria. I likhet med motionen, där redogörelse även lämnas

för förhållandet mellan staten och GLA — ehuru något utförligare beträffande

perioden 1913—1918 — synas dessa uppgifter emellertid böra kompletteras

i visst hänseende.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 mars 1919 (Riksarkivet; Lantf.dep.

ärende den 9 maj 1919 nr 80) ha Börtzells tryckeriaktiebolag och Sveriges

litografiska tryckerier hemställt att 1903 ars kontrakt måtte få övertagas

av ett som kommissionärsbolag för AB Sveriges litografiska tryckerier

(SLT) ombildat A. Börtzells tryckeriaktiebolag. Det hade sålunda enligt

sökandena ansetts lämpligt att genom formell upplösning av A. Börtzells

tryckeriaktiebolag, vars aktiekapital enligt gällande bolagsordning skulle

utgöra minst 160 000 kronor och högst 300 000 kronor, ombilda detsamma

till ett nytt bolag med ett aktiekapital, utgörande jämlikt företett förslag

till bolagsordning minst 10 000 kronor och högst 30 000 kronor.

Kungl. Maj :t har med anledning härav i skrivelse till chefen för generalstaben

den 9 maj 1919 behandlat frågan om överlåtelse av det mellan Kungl.

Maj:t och kronan samt A. Börtzells tryckeriaktiebolag slutna kontraktet

rörande GLA och därvid förklarat att, därest A. Börtzells tryckeriaktiebolag

ombildades i huvudsaklig överensstämmelse med angivet förslag, hinder

ej mötte mot att 1903 års kontrakt angående GLA med samtliga däri

stadgade rättigheter och skyldigheter överlätes på det ombildade bolaget,

allt under villkor att Kungl. Maj:t liksom förut måtte äga avgörande inflytande

på valet av verkställande direktör och föreståndare för GLA samt

att SLT iklädde sig borgen för det nya bolagets förpliktelser. Den av

motionären omnämnda ombildningen av Börtzells tryckeriaktiebolag åi

1919 måste därigenom anses vara godkänd av Kungl. Maj:t.

I Kungl. brev den 29 juni 1923 till byggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t

uppdragit åt styrelsen och chefen för generalstaben att träda i förhandlingar

med bolaget rörande ett nytt avtal som skulle ersätta 1903 års avtal

mellan Kungl. Maj :t och Kronan och bolaget. Av ingressen till nämnda brev

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957

framgår att SLT i egenskap av moderbolag till A. Börtzells tryckeriaktiebolag

förbundit sig att, därest nytt kontrakt komme till stånd, ikläda sig

borgen för de förpliktelser, som enligt kontraktet komme att åligga A.

Börtzells tryckeriaktiebolag.

I brev den 12 november 1923 till byggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t

fastställt ett av nämnda myndigheter överlämnat kontrakt samt bemyndigat

byggnadsstyrelsen att å Kungl. Maj :ts och Kronans vägnar underteckna

detsamma. Kontraktet har sedan träffats den 20 november 1923 samt försetts

med särskild påteckning 1925. I fråga om giltigheten av sistnämnda

kontrakt har såsom framgår av företagsformsutredningens redogörelse

(s. 59) olika meningar framförts. Det bör dock här understrykas att nämnda

kontrakt legat till grund för de avtal angående tryckning av såväl den

äldre som den nya topografiska kartan, vilka träffats mellan kartverket

och GLA på grund av Kungl. Maj :ts bemyndigande i brev den 27 mars 1954.

Den rättsliga innebörden av ifrågavarande åtgärder 1919 och 1923 synes,

i de hänseenden motionären torde avse, vara oklar. 11872 och 1903 års kontrakt

föreskrives, som motionären framhållit, att GLA har skyldighet att

mottaga och vidmakthålla den materiel, som av Kronan blivit överlämnad

till anstalten samt att angående dess tillstånd årligen avgiva rapport till

statsrådet och Chefen för Kungl. lantförsvarsdepartementet. Särskilt bör

observeras formuleringen i det första kontraktet, där det föreskrives att

mottagandet skulle ske efter värdering av Gode Män. Föreskriften om vidmakthållande

synes härigenom ha anslutits till visst värde. Ifrågavarande

bestämmelser om mottagande och vidmakthållande av materiel har uteslutits

vid upprättande av 1923 års avtal. Att bedöma huruvida detta medfört

en förändring i statens ekonomiska rättigheter kan icke göras utan

tillgång till en detaljerad undersökning av GLA:s utveckling och ekonomiska

förhållanden under tiden 1872—1919. 1923 års avtal avser endast en

reglering av GLA:s lokalfråga samt vissa åligganden för bolaget i fråga

om driften. Såsom framgår av redogörelsen i företagsformsutredningens

betänkande avvecklades vidare år 1924 hyresförhållandet mellan staten och

bolaget, vilket helt förläde sin verksamhet till andra lokaler. Statens möjligheter

att direkt öva något inflytande på företaget har därigenom blivit

mera begränsade. GLA:s tillkomst och utveckling torde få anses vara ett

exempel på en lösning av problemet att skapa en organisationsform för en

ur statens — dåmera i första hand militära —■ synpunkt nödvändig teknisk

verksamhet, som var relativt kapitalkrävande och som krävde tillgång till

specialutbildad personal. I det aktuella fallet kan konstateras att den tillskapade

organisationen genom sin fria form fått en mycket stor utvecklingsförmåga.

Det torde vara uppenbart att den tekniska utrustningen inom

anstalten med hänsyn till utvecklingen upprepade gånger fått förnyas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmän mi beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957 13

även efter det att senaste avtalet tillkom år 1923. Möjligheterna att med

framgång hävda statens ekonomiska intressen i GLA vid en eventuell uppsägning

av avtalet med A. Börtzells tryckeriaktiebolag synes enligt kartverkets

mening icke kunna bedömas utan särskild utredning.

Beträffande kartverkets direkta samarbete med GLA kan i detta sammanhang

anföras följande.

Det verk, som har till uppdrag att framställa de officiella kartor, som

erfordras för civilt och militärt bruk inom ett land, måste antingen självt

disponera ett tryckeri eller också ha ett mycket nära samarbete med ett

eller flera sådana. I Sverige har GLA på grund av den historiska utvecklingen

kommit att fylla uppgiften att trycka huvuddelen av de officiella

kartorna. Det bör även framhållas att GLA på detta område bedriver en

internationellt erkänd verksamhet. GLA har emellertid icke, i varje fall

under den tid som nu kan överblickas, d. v. s. efter ombildandet av kartverket

till ett civilt verk år 1937, haft ensamrätt att utföra karttryck eller

reproduktionsarbete för kartverket i andra fall än när sådan ensamrätt

överlåtits till anstalten på grund av avtal, som varit motiverade av statens

anspråk på avkastning av karttrycket. Tryckningen av kartor har såvitt

nu kunnat utredas alltid, när så kunnat ske, utbjudits på sedvanligt

sätt med fritt anbudsförfarande. På grund av att GLA :s resurser inom karttrycket

varit ojämförligt större än övriga företags har GLA emellertid

kommit att i huvudsak ombesörja det officiella karttrycket. Senast har

detta tryck reglerats genom avtal år 1954, vilka tillkommit efter vidlyftig

utredning och på denna grundat bemyndigande av Kungl. Maj :t.

Genom sistnämnda avtal tillförsäkras staten en icke obetydlig inkomst

i form av royalty. I samband med förenämnda utredning höjdes denna inkomst

betydligt och uppgår nu till omkring 500 000 kronor om året. Storleken

av densamma är direkt beroende av det antal kartor, som kunna försäljas.

Det är följaktligen ur statens synpunkt, så länge ifrågavarande avtal

gäller, av ekonomisk vikt att GLA:s försäljningsorganisation icke störes.

— Kartverket anser sig i detta sammanhang även böra erinra om att

statens ekonomiska intresse i fråga om karttrycket föranlett riksdagen att

antaga Kungl. Maj :ts proposition nr 184/1956 med förslag till lag om skydd

för vissa kartor m. m.

GLA utnyttjas även för det militära karttrycket enligt särskilt avtal

mellan chefen för försvarsstaben och GLA. Det torde för närvarande icke

vara möjligt att organisera detta tryck utan att utnyttja SLT:s resurser.

Kartverket finner sig för närvarande icke kunna tillstyrka att uppsägning

sker av 1923 års avtal med Börtzells tryckeriaktiebolag angående GLA

under den tid det officiella karttrycket i huvudsak lämpligen bör förläggas

till anstalten. I detta sammanhang bör även erinras om att 1946 års tryc
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 är 1957

keriutredning enligt sina direktiv har att behandla det statliga karttrycket.

Det synes på grund härav mindre lämpligt att vidtaga åtgärder som kunna

föregripa utredningens ställningstaganden.”

Generalstabens litografiska anstalt uttalar bl. a.: ”GLA tillkom 1872,

då Kungl. Maj :t i avtal av den 28 december dels åt Algernon Börtzell, såsom

föreståndare för GLA, kostnadsfritt upplät vissa lokaler, dels såsom

motprestation förbehöll sig vissa i kontraktet angivna åtaganden från

Börtzells sida gentemot staten, dels ock tillförsäkrade sig viss kontroll över

anstaltens verksamhet. Något förbehåll om statlig äganderätt till GLA

eller dess egendom innehålles icke i 1872 års kontrakt, och icke heller indirekt

torde någon slutsats i sådan riktning kunna dragas av någon av

kontraktets bestämmelser.

Icke heller i den serie av avtal, som senare successivt tillkommit mellan

staten och/eller dess organ, å ena, samt GLA, å andra sidan, återfinnes

någon bestämmelse, som angiver eller indicerar statlig äganderätt till anstalten

eller dess egendom.

I full överensstämmelse med vad nu anförts står det förhållandet, att

något anspråk från statens sida på äganderätt till GLA veterligen aldrig

rests under den långa tid, som förflutit sedan GLA :s tillkomst. Tillfälle därtill

hade naturligen erbjudit sig såsom ett led i de statliga tryckeriutredningar,

som tid efter annan företagits, liksom även i samband med de många

avtalsförhandlingar, som förekommit mellan statliga organ och GLA. Alla

dessa förhandlingar ha förts med ömsesidig utgångspunkt från att GLA

haft den fristående ställning i äganderättsavseende, som ovan berörts.

Med det sagda är på intet sätt oförenligt, att GLA sedan länge intagit

och alltjämt intager en ur vissa synpunkter halvofficiell ställning på grund

av de för staten betydelsefulla funktioner, som anförtrotts anstalten. I god

överensstämmelse därmed står också, att anstalten vid sin tillkomst erhöll

ett namn med viss officiell prägel, under vilket företagets goodwill successivt

utbyggts och befästs. Uppenbarligen vore det emellertid helt oriktigt

att av namnet draga några slutsatser avseende äganderättsfrågan.

Så sent som i år har avtal angående reproduktion, tryckning och försäljning

av kartor på Kungl. Maj:ts uppdrag och med dess godkännande träffats

av Rikets allmänna kartverk med GLA. Under den långa tid, som GLA

bedrivit sin verksamhet, har denna blivit alltmer omfattande och numera

nått en betydande storleksordning. Enskilt riskkapital har härvid skapat

erforderliga resurser och utgjort förutsättningen för den utveckling företaget

undergått. Att nu taga initiativ till framställande av anspråk på statlig

äganderätt till GLA synes oss vara i högsta grad opåkallat, ty dels saknas

varje grund för ett sådant anspråk, dels ha statens intressen kontinuerligt

och tillfredsställande tillgodosetts.”

s. 15 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1957

15

Utskottet. I motionen har lämnats en historik över tillkomsten av Generalstabens

litografiska anstalt och över kontraktsförhållandena mellan staten

och anstalten, vilken överensstämmer med de uppgifter härom, som lämnats

i ett av utredningen rörande de statliga företagsformerna avgivet betänkande

(SOU 1956: 59) och i det av rikets allmänna kartverk avgivna

yttrandet över motionen.

I det ursprungliga kontraktet av år 1872 förband sig A. Börtzell bl. a.

”att efter värdering.....mottaga och vidmakthålla den materiel, som kommer

att av Staten till Generalstabens litografiska anstalt överlämnas.....”.

Om innebörden av denna bestämmelse råder emellertid uppenbarligen delade

meningar.

Kontraktet överläts sedermera på A. Börtzells tryckeribolag, och det senaste

kontraktet slöts år 1923 mellan staten och nämnda bolag, då ingående

i Esselte-koncernen, att gälla under 20 % år från den 1 januari 1924. Det har

sedermera icke vare sig uppsagts eller förnyats. Angående giltigheten av

avtalet har emellertid olika uppfattningar framförts. Statskontoret har

ansett, att det upphört att gälla fr. o. m. den 1 april 1944, medan rikets

allmänna kartverk hävdat, att det fortfarande gäller.

Frågorna såväl om avtalets ursprungliga innebörd som om det f. n. gäller

torde vara av civilrättslig natur. Därtill kommer att 1946 års tryckeriutredning

har att behandla spörsmål rörande det statliga karttrycket, vilket

främst omhänderhas av Generalstabens litografiska anstalt. Med hänsyn

till anförda förhållanden anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionen

utan får hemställa,

att motion II: 434 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1957

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast, Jonsson, John Wiktor, fru

Wallentheim*, herrar Andersson, Axel, Jansson, Erik*, Strandler*, Ståhle,

Lundström*, Larsson, Lars, fru Nilsson och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Hammar*, fru

Svedberg, herrar Dickson, Bark*, Nestrup, Königson, Andersson i Björkäng,

Engkvist, Östrand, Lundqvist och Lothigius.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.