Utlåtande i anledning av väckta motioner om klarläggande av vissa arbetsmarknadsoch andra problem i samband med en ökad automation inom industri och förvaltning m. m.
1957-03-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1957:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om klarläggande av vissa arbetsmarknadsoch andra problem i samband med en ökad automation inom industri och förvaltning m. m.
Dokumentets text
Nr 14—17 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr llf år 1957
1
Nr 14
Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner om klarläggande av vissa arbetsmarknads- och
andra problem i samband med en ökad automation inom
industri och förvaltning m. m.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 348 av herr Söderquist m. fl. och II: 427 av herr Nihlfors m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
att genom något statligt organ eller genom särskild kommitté en kartläggning
kommer till stånd för att klarlägga de problem av arbetsmarknads-
och utbildnings- eller omskolningsnatur som kan komma att snabbt
aktualiseras genom ökad automation inom industri och förvaltning,
att inom den statliga förvaltningen och verksamheten åtgärder vidtages
för att tillvarataga erfarenheterna av den pågående utvecklingen i fråga
om automation.
I motionerna anföres, att ökad automatisering, automation, kan förväntas
inom såväl produktion som kontorsverksamhet, ifall investeringarna
kan ökas. Läget på arbetsmarknaden kan också därvid bli av stor betydelse.
Arbetsmarknadsorganen bör därför stå väl rustade och planera i god tid.
ökad automation kan på en gång friställa stora grupper anställda, och
risken blir än större, då 1940-talets stora barnkullar uppnår arbetsför ålder.
Omskolning och förbättrad yrkesutbildning kan behövas i större utsträckning
än nu liksom en intensifierad arbetslivsforskning. Staten måste inom
sin verksamhet utnyttja erfarenheterna av automationens utveckling.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetsmarknadsstyrelsen,
Ingeniörsvetenskapsakademien, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO).
Arbetsmarknadsstyrelsen anför, att förändringar ständigt inträffar på
arbetsmarknaden och att ett viktigt led i styrelsens verksamhet är att planlägga
åtgärder för att möta eventuella svårigheter. Såvitt kan bedömas
torde inte automationen komma att medföra problemställningar av ny art
eller av större omfattning än många andra företeelser i vårt näringsliv.
Det är emellertid icke osannolikt, att omskolnings- och utbildningsåtgärder
i framtiden kan bli nödvändiga i större omfattning än hittills, varför det
är nödvändigt att följa den pågående utvecklingen. Med hänsyn till det
ringa erfarenhetsmaterial, som står till buds, är det tveksamt, om en ut
Bihang
till riksdagens protokoll 1957. 11 sand. Nr 14—17
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr llf år 1957
redning, syftande till mera allmänna åtgärder, kan ge väsentligt resultat.
I fråga om åtgärder för att inom den statliga förvaltningen, och verksamheten
tillvarataga erfarenheterna av den pågående utvecklingen hänvisar
styrelsen till kommittén för maskinell databehandling.
Ingeniörsvetenskapsakademien framhåller, att automation -— ett ord som
på senare år börjat användas för att beteckna en särskilt avancerad och
brett tillämpad automatisering — inom industrien ter sig som en logisk
fortsättning av en kontinuerligt fortlöpande utveckling i måttlig takt. I
fortsättningen omnämnes, att två representanter för Landsorganisationen
och industrien av akademien beretts tillfälle att i USA studera automationen.
Deras rapport inger icke farhågor för en brådstörtad utveckling.
Akademien anser det tveksamt, om en utredning av omskolnings- och utbildningsproblemen
i nuvarande läge kan ge några betydande resultat.
Automatiseringen av kontorsarbetet kan förmodas få ett snabbare förlopp
än när det gäller industrien. Å andra sidan råder f. n. brist på kontorspersonal,
och automatisering av kontorsarbetet är dessutom ofta förenad
med betydande utvidgning av verksamheten.
I fråga om den statliga verksamheten hänvisar även akademien till databehandlingskommittén.
Akademien avstyrker motionerna men föreslår att de överlämnas till
nämnda kommitté.
SAF anser, att automationen icke innebär någon omvälvning, som skulle
kunna medföra arbetsmarknadsproblem av tidigare okänt slag. Utvecklingen
hittills har icke medfört några sysselsättningssvårigheter. Genomförandet
av en ny produktionsteknik måste alltid ske successivt. Automationen
anses icke annat än i rena undantagsfall komma att vålla någon tekniskt
betingad arbetslöshet, varför föreningen finner det obestyrkt, att
behov skulle föreligga att nu påbörja någon kartläggning i statlig regi av
de arbetsmarknadsproblem, som eventuellt skulle aktualiseras genom en
ökad automation. Däremot torde kravet på ökad allmänbildning accentueras
genom fortskridande automation.
LO anser att automationens verkningar visserligen noga bör studeras
men ifrågasätter om det är lämpligt att nu igångsätta en statlig utredning.
Den hittills relativt långsamma utvecklingen gör, att erfarenheterna sannolikt
är otillräckliga för att bilda utgångspunkt för den ifrågasatta kartläggningen.
Enligt LO är effektivisering av arbetsförmedlingsverksamheten,
yrkesvägledningen och arbetsmarknadspolitiken över huvud taget en mycket
angelägen uppgift, som emellertid icke bör begränsas till enbart de
omställningar, som aktualiseras av en utökad automation.
LO avstyrker utredning.
TCO förmodar, att utvecklingen mot ökad automation kommer att gå sär
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr llf år 1951 3
skilt hastigt på det kontorstekniska området. Vissa utredningsbehov kan
finnas, men åtskilligt är redan utrett i annat sammanhang. I många stycken
torde det därför endast bli fråga om sammanställande av redan förefintligt
material. TCO tillstyrker därför motionen i demia del.
I fråga om automationen inom den statliga förvaltningen hänvisar TCO
till kommittén för maskinell databehandling, vars utredning bör avvaktas.
Utskottet. I flertalet av de över motionerna avgivna yttrandena har
givits uttryck åt den uppfattningen, att automationen bör ses som ett naturligt
led i en kontinuerlig och stabil rationaliseringsutveckling. Utskottet
delar denna uppfattning, och såvitt utskottet kunnat bedöma torde anledning
f. n. icke finnas till farhågor för så snabba och genomgripande förändringar
i struktur och personalbehov för de företag och förvaltningsorgan,
som kan komma att beröras av automationen, att eventuellt uppstående
olägenheter icke skulle kunna bemästras med nu tillgängliga resurser.
Det synes vidare uppenbart att erfarenheterna på förevarande område
icke är tillräckliga för att kunna läggas till grund för så allmänt syftande
åtgärder som motionärerna tänkt sig. Mot motionärernas förslag synes
även den invändningen befogad, att arbetslöshetsproblemen är betingade
av många andra faktorer än automationen och bör behandlas med beaktande
i ett sammanhang av alla för frågorna betydelsefulla förhållanden. Vad
särskilt gäller förvaltningen vill utskottet erinra om att för automationen
väsentliga frågor prövas av den för drygt ett år sedan tillkallade kommittén
för maskinell databehandling.
Ehuru utskottet, som av det ovan sagda torde framgå, icke ansett att i
dagens läge tillräckliga skäl föreligger för bifall till motionerna, har utskottet
likväl funnit de av motionärerna framförda spörsmålen så till vida
böra beaktas, att utvecklingen av automationen och dess verkningar på
olika förhållanden inom arbetsmarknaden m. m. bör uppmärksamt följas.
Det synes utskottet icke osannolikt, att behov av exempelvis den i motionerna
föreslagna kartläggningen framdeles kan komma att anmäla sig.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 348 och II: 427 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 mars 1957
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
4 Allmänm beredningsutskottets utlåtande nr 11} år 1957
Närvarande:
från första kammaren: herrar Wolgast*, Jonsson, John Wiktor, Andersson,
Axel, Persson, Johan, Ståhle, Larsson, Lars, fru Nilsson och fru
Hamrin-Thorell;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Svedberg, herrar
Braconier, Königson, Andersson i Björkäng, Östrand, Nihlfors, Carlsson i
Huskvarna, Nyhage, Adamsson*, fru Jäderberg* och herr Svensson i
Kungälv.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Königson och Nihlfors, vilka ansett, att utskottets yttrande bort
ha följande lydelse:
I flertalet av de över motionerna avgivna yttrandena har givits uttryck
åt den uppfattningen att automationen bör ses som ett naturligt led i en
kontinuerlig rationaliseringsprocess. Såväl Ingeniörsvetenskapsakademien
som Tjänstemännens centralorganisation synes dock utgå från att automationen
på kontorsområdet kan väntas komma att utvecklas i snabbare
takt än på andra områden. Utskottet delar dessa synpunkter och vill även
ansluta sig till motionärernas uppfattning, att full sysselsättning på arbetsmarknaden
bör förefinnas, om en utveckling mot snabbt ökande automation
icke skall föra med sig arbetslöshetsrisker. Även om arbetslöshetsproblem
är betingade av många andra faktorer än automationen får dock enligt
utskottets mening icke bortses från att automationens ökning inom
industri och förvaltning i vissa lägen, t. ex. ändringar i befolkningens
ålderssammansättning och eftersläpningen i fråga om utbyggnaden av en
fullgod yrkesutbildning, kan medföra svårigheter för ett upprätthållande
av den fulla sysselsättningen av en art, som man på länge icke behövt
räkna med.
Bland remissinstanserna har Tjänstemännens centralorganisation tillstyrkt
den av motionärerna föreslagna kartläggningen av föreliggande erfarenheter
i fråga om automationens verkningar. Landsorganisationen däremot
synes anse att tillräckliga erfarenheter inte finns för att bilda ufgångspunkt
för den ifrågasatta kartläggningen.
Vad gäller de av motionärerna ifrågasatta åtgärderna inom den statliga
förvaltningen och verksamheten för att tillvarataga erfarenheterna av
automationen vill utskottet erinra om att utredning rörande statsförvaltningens
behov av databehandlingsmaskiner och därmed sammanhängande
frågor verkställes av en av Kungl. Maj :t för drygt ett år sedan tillsatt kommitté.
Härigenom torde motionärernas önskemål i denna del vara tillgodosedda.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1J/. år 1957
5
Med hänsyn till vad som anförts i de olika remissyttrandena förutsätter
utskottet att de av motionärerna framförda spörsmålen i fråga om utvecklingen
av automationen och dess verkningar på olika förhållanden på arbetsmarknaden
m. m. med särskild uppmärksamhet kommer att följas och
att vederbörande statliga organ tar initiativ till erforderliga åtgärder av
beredskapsnatur och i de hänseenden som berörts av motionärerna, såsom
genom en kartläggning vid lämplig tidpunkt av de olika problemen.
Ehuru utskottet finner sannolikt, att den framtida utvecklingen kan
medföra, att vissa av de i motionerna föreslagna åtgärderna bör komma
till utförande, har utskottet funnit det böra i dagens läge anstå härmed,
och utskottet får sålunda hemställa,
att de likalydande motionerna 1: 348 och II: 427 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.