Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skyndsamma åtgärder i syfte att åstadkomma klargörande normer för vad offentliga tjänstemän har att iaktta i sina förbindelser i tjänsten och privat med leverantörer och andra företag.

1957-03-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1957:15, Utlåtande i anledning av väckt motion angående skyndsamma åtgärder i syfte att åstadkomma klargörande normer för vad offentliga tjänstemän har att iaktta i sina förbindelser i tjänsten och privat med leverantörer och andra företag.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1957

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skyndsamma åtgärder

i syfte att åstadkomma klargörande normer för

vad offentliga tjänstemän har att iaktta i sina förbindelser

i tjänsten och privat med leverantörer och andra

företag.

I en inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad

motion, II: 483, av herr Håstad yrkas, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsamma åtgärder i syfte

att, eventuellt först i provisorisk form, åstadkomma klargörande normer

(”standards of ethics”) för vad offentliga tjänstemän har att iaktta i sina

förbindelser i tjänsten och privat med leverantörer och andra företag.

I motionen framhålles, att de senaste mutaffärerna visat, att uppfattningarna

om gränsen för det tillåtna å ena sidan och det otillbörliga eller

brottsliga å andra sidan varit synnerligen oklara. Genom att den statliga

administrationen i stor utsträckning vidgats till att bli affärsdrivande har

uppfattningen inom den enskilda företagsamheten om vad som är tillåtet

spritt sig till vissa statliga befattningshavare. Gränslinjen mellan det tillbörliga

och det förkastliga har blivit suddig. De traditionellt stränga kraven

på de statliga befattningshavarnas omutlighet bör emellertid fasthållas.

Detsamma bör gälla för de statliga bolagen såväl som för kommunalförvaltningen.

Motionären hänvisar i fortsättningen till de stränga krav, som ställes i

USA, och i anknytning därtill framhålles, att frågan om intressekonflikter

för ämbetsmän är i stort behov av klarläggande.

Motionären anser sig icke böra dra upp riktlinjerna för någon moralkodex

men anser, att allt som innebär en favör eller som försätter tjänstemannen

i någon form av tacksamhetsskuld måste förbjudas. Vidare bör gällande

lagstiftning om bestickning överses.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statens sakrevision,

riksåklagarämbetet, armétygförvaltningen, byggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Tjänstemännens

centralorganisation (TCO) och Institutet för bekämpande av

mutor och bestickning.

Sakrevisionen framhåller, att statens krisrevision år 1942 i cirkulärskrivelse

till överbefälhavaren och de centrala statliga krisorganen anfört:

”Tjänsteman, som vid upphandling för statens räkning eller annorledes ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1957

7

nyttjar sin ställning till att förskaffa sig egen vinning genom mottagande

av muta eller annan otillbörlig belöning, gör sig därigenom förfallen till

straffansvar enligt 25 kap. 5 § strafflagen, vilket lagrum nyligen skärpts

genom lag den 14 november 1941 (nr 838). Under sin verksamhet har emellertid

statens krisrevision även uppmärksammat åtskilliga fall, då en

tjänsteman utan att hava gjort sig skyldig till någon direkt straffbar handling

likväl förhållit sig olämpligt i sina förbindelser med leverantörer till

staten eller deras ombud. Så kan t. ex. en tjänsteman genom mottagande

av gästfrihet vid restaurantbesök eller liknande under sådana förhållanden,

att han kommer i tacksamhetsskuld till den som bjuder, lätt nog ådraga sig

misstankar för att i sin ämbetsutövning låta sig påverkas av dylika bjudningar.

Utövandet av representation vid affärsuppgörelser av olika slag är en

så vanlig företeelse inom det enskilda näringslivet, att man är berättigad

utgå från att exempelvis leverantörer av materiel eller förnödenheter till

försvaret finna det vara naturligt och helt i sin ordning att — i förhoppning

om att komma i åtanke vid beställningar eller som erkänsla för mottagna

order — visa gästfrihet mot den beställande tjänstemannen. De vådor

ett dylikt fratemiserande mellan personer, som skola under ämbetsmannaansvar

sköta affärer eller ekonomiska transaktioner för statens räkning,

och personer, som äro ekonomiskt beroende av ärendets utgång, kunna icke

nog understrykas.

Ännu allvarligare äro givetvis de fall, då här avsedda tjänstemän i privatekonomiska

angelägenheter träda i förbindelse med leverantörer eller deras

ombud, t. ex. som låntagare.”

Sedermera har genom order, cirkulär m. m. föreskrifter utfärdats av ett

antal myndigheter. Dessa föreskrifter är emellertid icke enhetligt utformade

och för stora delar av statsförvaltningen förekommer icke några

motsvarande bestämmelser.

För närvarande pågår i samarbete med Institutet för bekämpande av

mutor och bestickning överläggningar i avsikt att söka utforma förslag

till rekommendationer med avseende på förhållandet mellan leverantörer

till statsverket m. fl. och vissa statstjänstemän. Under hänvisning till att

resultatet av dessa överläggningar bör avvaktas, avstyrker sakrevisionen

motionen.

Riksåklagarämbetet, som inhämtat yttrande från landsfogden i Värmlands

län, framhåller, att erfarenheten visat, att det i icke obetydlig utsträckning

förekommer, att till offentliga befattningshavare i en eller

annan form lämnas förmåner som erkänsla för befattningshavarnas

tjänsteutövning. Detta gäller icke endast befattningshavare vid upphandlande

verk utan även tjänstemän vid myndigheter, som har att bevilja till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1957

stånd av olika slag. Enligt ämbetet vore det ur tre synpunkter av intresse

att klargörande normer åstadkommes. Genom att uppdraga normer för vad

som är tillåtet och icke tillåtet motverkas begående av straffbara handlingar.

Oavsett det straffbara området synes det angeläget att hindra, att

offentliga befattningshavare kommer i sådan förbindelse till leverantörer

och andra, att tilltron till deras integritet sättes i fara. Det torde därvid

vara nödvändigt att förbjuda också handlingar, som för närvarande icke

faller inom det straffbara området. Och slutligen måste det för såväl

tjänstemännen som för det lojala näringslivet bli ett stöd, att det uttryckligen

fastslås vad som är tillåtet och icke tillåtet.

Eventuella föreskrifter bör omfatta icke blott upphandlande myndigheter

utan den statliga och kommunala förvaltningen över huvud. Även om utformandet

av föreskrifter icke blir någon lätt uppgift, bör den icke vara

omöjlig att lösa.

Ämbetet tillstyrker utredning.

Armétyg förvaltningen framhåller, att de allmänna bestämmelserna i

strafflagen icke är tillräckligt tydliga för att den enskilde tjänstemannen

skall kunna bedöma föreskrifternas räckvidd. Mera preciserade föreskrifter

är därför erforderliga, varvid relativt snäva gränser måste dragas. Förvaltningen

redogör vidare bl. a. för de åtgärder, som vidtagits inom dess

verksamhetsområde samt tillstyrker motionen.

Byggnadsstyrelsen anser likaledes, att strafflagtexten icke ger tillräcklig

ledning vid bedömning i det enskilda fallet var gränsen går mellan

straffbar och icke straffbar handling. Styrelsen finner det angeläget, att

auktoritativa bestämmelser meddelas och tillstyrker motionen.

Vattenfallsstyrelsen understryker, att det är av största vikt, att klarläggande

regler finnes.

Saco anser, att det är ett betydande intresse för tjänstemännen att vid

sidan av lagstiftningen utarbetas klargörande normer för vad de offentliga

tjänstemännen har att iakttaga i föreliggande fall. Gränserna får dock ej

dras för snäva.

TCO hävdar, att från tjänstemännens sida måste kunna resas anspråk

på en klarare beskrivning av vad som är brottsligt, då tagande av muta

anses som ett av våra svåraste ämbetsbrott. TCO har intet emot preciserade

normer men anser det åtminstone på längre sikt mest önskvärt att själva

lagen förtydligas. Tjänstemännen måste nämligen kunna lita till att ett

strikt iakttagande av normerna ger skydd mot åtal. TCO tillstyrker

motionen.

Institutet för bekämpande av mutor och bestickning finner det önskvärt

att få till stånd allmänna riktlinjer angående vad som i förhållandet mellan

köpare och säljare är lämpligt eller olämpligt. Det gäller även de i privat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1957 9

tjänst anställda. Institutet har igångsatt en undersökning för att soka

utröna möjligheterna att få fram lämpliga anvisningar och samarbetar

därvid med främst sakrevisionen.

Utskottet. De på senare tid uppdagade s. k. mutaffärema har ställt bl. a.

frågan om gällande reglers effektivitet i blickpunkten för det allmänna

intresset. Det uppseende mutprocesserna väckt får väl delvis ses mot bakgrunden

av den i Sverige djupt rotade traditionen om offentliga tjänstemäns

omutbarhet. Vad som förekommit kan icke tagas till intäkt för uppfattningen,

att korruptionen skulle vara särskilt utbredd bland svenska

tjänstemän. Däremot har omständigheter framkommit som visar på behovet

av större klarhet i fråga om vad tjänstemän har att iakttaga i sitt

förhållande till leverantörer m. fl.

De centrala bestämmelserna om straff för mutor återfinnes i strafflagens

25 kap. 2 §, vari stadgas bl. a. att ämbetsman, som mottager, låter åt sig

utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning skall, där ej gärningen

eljest är särskilt belagd med straff, dömas för tagande av muta.

Lagrummet rör sig som synes med så allmänna begrepp att situationer lätt

kan uppstå, där en tjänsteman kan känna sig tveksam om var gränsen går

för ett korrekt handlande. Några statliga verk har utfärdat vissa föreskrifter

beträffande tjänstemännens förhållande till verkets leverantörer

eller deras ombud. Sådana föreskrifter har lämnats av bl. a. de militära

förvaltningsmyndigheterna och på sin tid krigsmaterielverket. De synes

ursprungligen ha tillkommit sedan statens krisrevision vid behandlingen

i början av 1940-talet av en då aktuell mutaffär funnit skäl rekommendera

dylika åtgärder och har i vissa fall sedermera förnyats och kompletterats.

I sammanhanget kan även nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

november 1954 tillställt tjänstemännen vid vägförvaltningarna en skrivelse,

vari styrelsen inskärpt vikten av att tjänsteman icke genom utverkande

av lån, borgen, växelpåskrift o. d. eller genom mottagande av gåva eller

tjänst eller på annat sätt ställer sig i beroendeförhållande till av vägförvaltningen

anlitad entreprenör, leverantör eller uppköpare. Vidare har vattenfallsstyrelsen

dels tillställt samtliga tjänstemän vid statens vattenfallsverk

en den 12 mars 1956 daterad promemoria beträffande riktlinjer i fråga

om personalens kontakter med verkets leverantörer m. fl. och dels i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 30 november 1956 hemställt om förhållningsregler

för personalen i fråga om sådana kontakter.

För flertalet ämbetsverk saknas emellertid bestämmelser av ovan angivet

slag och i de över motionen avgivna yttrandena vitsordas genomgående

behovet av klarläggande, auktoritativa regler. Utskottet finner för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1957

egen del angeläget, att sådana regler kommer till stånd. F. n. pågår inom

sakrevisionen och Institutet för bekämpande av mutor och bestickning i

samråd arbete i detta syfte. Utskottet har under hand informerats om hur

detta arbete hittills fortskridit. Då det emellertid ännu befinner sig i ett

preliminärt skede har utskottet ansett sig här endast böra lämna vissa uppgifter

om huvudlinjer i arbetets planläggning.

En av de första uppgifterna för sakrevisionen och institutet har varit

att avgränsa den grupp av tjänstemän som kan anses ha en sådan ställning

inom respektive verk, att de kan påverka myndighetens beslut i frågor

angående leveranser m. m. Självfallet bör de kommande reglerna ta sikte

endast på dessa befattningshavare.

Man avser vidare att till behandling upptaga vissa huvudtyper av favörer,

som tjänstemän kan tänkas erhålla av enskilda parter. Bland sådana

typer av favörer kan nämnas speciellt höga inköpsrabatter, gåvor, gästfrihet

av olika slag, lån och borgen samt fria resor. De olika fallen kommer

att analyseras och kommenteras med sikte på en gränsdragning mellan

vad som i olika situationer kan anses otillbörligt respektive tillåtet. I kommentarerna

kommer bl. a. att ingå redogörelser för rättsfallen på området.

Utskottet finner detta i och för sig välbetänkt, även om antalet rättsfall

är så litet, att de icke i så stor utsträckning torde kunna tjäna till vägledning.

°

Vad gäller framgångssättet för det vidare arbetet avser man att, sedan

sakrevisionen och institutet utarbetat ett program, försöka få till stånd

diskussioner på bredare bas. Såsom deltagare i diskussionerna räknar man

i första hand med de större upphandlande verken och vissa personalorganisationer.

Man har vidare för avsikt att söka intressera näringslivets organisationer

för frågan. Det är icke heller uteslutet att de kommunala organisationerna

kan komma att inbjudas deltaga i diskussionerna. Syftet med den

här i stora drag återgivna uppläggningen av arbetet är att man, om planerna

kan genomföras och enighet nås, skulle få möjlighet att till tjänstemännens

ledning och stöd utfärda rekommendationer, understödda av en

mycket stark och auktoritativ opinion.

Att de i motionen upptagna samhällsviktiga frågorna prövas på sätt som

framgår av vad ovan anförts, är enligt utskottets mening förenat med

stora fördelar och utskottet vill starkt understryka angelägenheten av att

det inom statens sakrevision och Institutet för mutor och bestickning pågående

arbetet fullföljes energiskt och målmedvetet.

Då motionens väsentliga syfte härigenom torde kunna bli tillgodosett

torde i dagens läge motionen icke behöva föranleda annan åtgärd än en

hemställan,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 15 år 1957 11

att riksdagen i anledning av motion II: 483 måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 21 mars 1957

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast*, Jonsson, John Wiktor, Andersson,

Axel, Persson, Johan, Arrhén*, Ståhle, Larsson, Lars, fru Nilsson

och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Svedberg,

herrar Braconier, Königson, Andersson i Björkäng, Engkvist, östrand,

Nihlfors, Carlsson i Huskvarna, Nyhage, fru Jäderberg* och herr Svensson

i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1) av herrar Braconier och Nyhage, vilka ansett att utskottets yttrande

bort ha följande lydelse:

De på---(= utskottet)---leverantörer m. fl.

De centrala---(= utskottet)---sådana kontakter.

För flertalet---(= utskottet)---arbetets planläggning.

En av---(= utskottet)---dessa befattningshavare.

Man avser---(= utskottet)---till vägledning.

Vad gäller---(= utskottet)---auktoritativ opinion.

Att de i motionen upptagna samhällsviktiga frågorna prövas, på det sätt

som framgår av vad ovan anförts, är enligt utskottets mening förenat med

stora fördelar, och utskottet vill starkt understryka angelägenheten av att

det inom statens sakrevision och Institutet för bekämpande av mutor och

bestickning pågående arbetet fullföljes energiskt och målmedvetet. Utskottet

förutsätter även, att, sedan dessa frågor blivit föremål för de överväganden,

som här förordats, riksdagen får tillfälle att efter en av Kungl.

Maj:t lämnad redogörelse ta ståndpunkt till dessa betydelsefulla problem.

Då motionens väsentliga syfte härigenom torde kunna bli tillgodosett

torde i dagens läge motionen icke behöva föranleda annan åtgärd än en

hemställan,

att riksdagen i anledning av motion II: 483 måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

ovan anfört.

2) av herr Andersson i Björkäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:204 Skrivelse till Konungen angående skyndsamma åtgärder i syfte att åstadkomma klargörande normer för vad offentliga tjänstemän har att iaktta i sina förbindelser a1 i texten