Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en skyndsam utredning angående gengasberedskapen.

1957-04-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1957:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en skyndsam utredning angående gengasberedskapen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sr 22

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

1

Nr 22

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckta

motioner om en skyndsam utredning angående gengasberedskapen.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 12 av herrar Sveningsson och Nilsson, Yngve, samt II: 9 av herr

Nilsson i Göingegården m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en så skyndsam utredning angående gengasberedskapen

att förslag härom kan framläggas inför 1957 års höstriksdag.

I motionen framhålles, att jordbruket under de senaste decennierna alltmer

mekaniserats, framför allt genom insättande av traktorer, medan hästbeståndet

kraftigt minskats. Vid bristande tillgång på flytande bränsle föreligger

icke möjlighet för återgång till hästdrift, men tillgång på dragkraft

är en nödvändig förutsättning för upprätthållande av livsmedelsproduktionen.

Jordbrukets traktordrift måste därför under alla förhållanden

säkerställas. De utrikespolitiska händelserna förra hösten har aktualiserat

problemen. Reservlagring av flytande drivmedel är icke tillräcklig. Endast

övergång till gengasdrift synes under avspärrning vara möjlig för jordbrukets

vidkommande. En gengasberedskap medför dessutom endast obetydliga

kostnader. Vad som hittills åtgjorts är icke tillräckligt, i vart fall

icke i fråga om jordbrukets traktordrift. Någon egentlig utveckling av

gengastekniken synes ej ha skett sedan år 1945. Det synes därför angeläget,

att en begränsad men kontinuerligt fortlöpande utveckling säkerställes vid

lämplig officiell institution, varjämte en begränsad praktisk försöksverksamhet

bör bedrivas.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

(statens maskinprovningar), Ingeniörsvetenskapsakademiens

transportforskningskommission, Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbud,

Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Sveriges automobilindustriförening.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap redogör för vad som hittills

åtgjorts och anför bl. a. följande:

Inom riksnämnden igångsattes i april 1949 ett omfattande utredningsarbete

på gengasområdet. För ändamålet tillkallades ett antal sakkunniga,

vilka tillsammans med tjänstemän hos nämnden arbetat i tre subkommit
Bihan

g till riksdagens protokoll 1937. 11 sand. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

téer, nämligen en gengasbränslekommitté, en gengassäkerhetskommitté

och en gengasverkskommitté.

Gengasbränslekommittén företog en kartläggning av behoven av gengasbränslen

vid avspärrning och utarbetade en plan för upptagande av produktionen

av sådana bränslen samt förslag till lösning av därvid framkomna

problem, bl. a. lämpliga kolugnstyper. Kommittén redovisade resultatet

av sitt arbete i en redogörelse, som i februari 1951 överlämnades till riksnämnden.

Beredskapsarbetet i fråga om gengasbränslen har därefter fortsatts

inom riksnämnden under hänsynstagande bl. a. till den växande bilparken

och den alltmer ökande traktordriften inom jordbruket.

Gengassäkerhetskommittén utarbetade förslag till nya säkerhetsföreskrifter

för motorfordon, motorredskap och motorfartyg drivna med gengas.

Förslaget överlämnades i mars 1953 av riksnämnden till arbetarskyddsstyrelsen,

som behandlat och i princip godtagit detsamma.

Gengasverkskommittén, vars ursprungliga uppdrag var att utarbeta förslag

till standardiserade aggregattyper, lämpliga för masstillverkning, har

emellertid upptagit även andra tekniska problem, sammanhängande med

gengasdriften, till behandling.

För gengasdrift kan användas kolgas eller vedgas. Ur bränsleekonomisk

synpunkt ställer sig vedgasdrift betydligt fördelaktigare än kolgasdrift.

Sålunda åtgår ungefär 2,5 gånger mer ved om denna först skall kolas till

träkol än om veden användes direkt i ett vedgasaggregat. Härtill kommer,

att träkolstillverkningen i landet nedgått till följd av träkolets alltmer

minskade betydelse för järnhanteringen, vilket gör det svårare att vidmakthålla

en tillfredsställande beredskap i fråga om träkol. Av nu anförda skäl

har gengasplanläggningen huvudsakligen inriktats på vedgasdrift. Endast

för mindre motortyper, företrädesvis små personbilar, för vilkas drivande

vedgasen visat sig mindre lämplig, avses kolgasdrift komma till användning.

I fråga om kolgasdrift har ett omfattande utrednings- och försöksarbete

bedrivits, varvid de goda aggregattyper, som tillverkades redan vid slutet

av andra världskriget, ytterligare utvecklats och förbättrats. Härtill kommer,

att ett antal industrier nu äro i detalj planlagda för tillverkning av

kolgasaggregat. Ett företag, Volvo, har t. o. m. verktyg färdiga och är därför

berett att starta produktion med mycket kort varsel. Beredskapen i

fråga om kolgasaggregat kan sålunda betecknas som god.

Vad vedgas beträffar har man i samarbete med industrien lyckats nå

fram till aggregattyper, som vid företagna prov visat sig väl lämpade för

bensindrivna bilar och bussar samt bensin- och fotogendrivna traktorer.

Även för dessa aggregat har en detaljplanläggning av tillverkningen skett.

För provningsverksamheten ha ca 30 000 kronor ställts till förfogande av

riksnämnden.

Ett speciellt problem utgör omställning av dieseldrivna fordon till gengasdrift.

Dessa fordon utgjorde då gengasverkskommittén började sitt arbete

endast en ringa del av motorfordonsparken, men utvecklingen har under

de senaste aren gått mot en ökad användning av diesel för större bilar,

bussar och traktorer. Sålunda är för närvarande ca 75 G av bussarna,

25 c/c av lastbilarna och 25 G av traktorerna dieseldrivna. Till följd härav

har problemet gengasdrift för dieselmotorer alltmera kommit i förgrunden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

3

sedan problemen för övriga motorer som ovan sagts praktiskt taget lösts.

Efter ett ingående forsknings- och försöksarbete har man kommit fram

till att den bästa lösningen torde vara att för dieselfordon använda s. k.

biandgas, vilket innebär att motorn drivs med vedgas med en tillsats av

dieselolja (20—25 c/c). Med denna metod frigör man sig visserligen icke

helt från oljan, men metoden har så väsentliga fördelar i jämförelse med

ren gengasdrift (bl. a. undvikes ett dyrbart konverteringsarbete på motorn),

att alla skäl tala för att man söker lösa problemet enligt blandgasprincipen.

Beträffande lastbilar och bussar har under ca l1/^ år av Volvo företagits

ingående prov med biandgas i praktisk drift, varvid man nått så goda resultat

att problemet enligt företaget i denna del kan anses tillfredsställande

löst.

Vad gäller traktorer pågår en intensiv forsknings- och försöksverksamhet

hos vår viktigaste inhemska tillverkare av dieseltraktorer. Även här

har sådana resultat uppnåtts, att en lösning har angivits vara skönjbar

inom en nära framtid. Ännu återstå vissa speciella tekniska problem i samband

med variabla belastningar, tomgång etc., men så snart dessa frågor

funnit en tillfredsställande lösning är man beredd att företaga praktiska

försök bl. a. i jordbruksdrift.

I fråga om det fortsatta arbetet anför nämnden:

Riksnämnden anser i likhet med motionärerna, att en kontinuerlig fortlöpande

teknisk utveckling av gengasdriften bör säkerställas. I nämndens

planer ingår därför åtgärder för ytterligare effektivisering av forskningen

på detta område. Vid genomförandet av forskning och andra åtgärder har

riksnämnden emellertid ansett sig böra avvakta slutbehandlingen av 1951

års bränsleutrednings betänkande angående vårt lands bränsleförsörjning

och taga hänsyn till de åtgärder, som föreslagits av 1955 års oljelagringskommitté,

vilka om de bli genomförda leda till en avsevärd förstärkning av

drivmedelsförsörjningen. Före ett ställningstagande bör man även avvakta

resultatet av den pågående utredningen av frågan om beredskapslagring av

traktorbränsle.

Ett genomförande av oljelagringskommitténs förslag och det förslag om

lagring av traktorbränsle, som är att vänta, kommer att medföra avsevärda

kapitalinvesteringar. En långt driven gengasberedskap ställer ävenledes

stora krav på investeringar, varför en samordning av dessa kostnadsgrupper

måste äga rum.

Vid studiet av samordningen mellan oljelagringsberedskap och beredskapsåtgärder

för tillverkning av gengasaggregat i stor skala får man givetvis

icke bortse från, att nämnda tillverkning kommer att taga i anspråk

en avsevärd verkstadskapacitet och att tillverkning av exempelvis 100 000

aggregat svarar mot en investering av storleksordningen 300 miljoner

kronor.

Vid bedömningen av vilka förberedelse!- utöver organisations- och rena

planläggningsåtgärder som kunna vidtagas för att stärka gengasberedskapen

har man ur investeringssynpunkt bl. a. att inrikta sig dels på teknisk

utveckling och dels på åtgärder för snabb igångsättning av aggregattillverkning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

Riksnämnden avser att i första hand inrikta sig på den tekniska utvecklingen

och räknar därvid med att utöver de medel som kunna disponeras

från riksnämndens omkostnadsanslag medel även skall kunna ställas till

förfogande ur fonden för bränsleforskning.

För att snabbt igångsätta en aggregattillverkning fordras, som i annat

sammanhang omnämnts, bl. a. i förväg tillverkade verktygssatser. Under

beaktande i någon mån av egna beredskapsintressen ha vissa berörda företag

redan vidtagit åtgärder av denna art och riksnämnden avser fortsätta

att animera privata företag till dylik verksamhet. En statlig medverkan

vid investeringar i verktyg skulle kunna leda till avsevärda medelskrav,

varjämte staten skulle indragas i ekonomiska uppgörelser av tämligen svårbemästrad

art. För att tillgodose kraven på snabba materielleveranser etc.

vid starten av aggregattillverkning i stor skala kommer emellertid att påfordras

de statliga försörjningsmyndighetemas stöd.

Nämnden anser skäl ej föreligga att igångsätta utredning.

Statens maskiner övning ar erinrar om sin skrivelse i januari i år till

Konungen, vari framhållits allvaret i frågan om gengasberedskapen på

traktorsidan och vitsordar riktigheten av uppgifterna i motionen samt anför

vidare:

Beredskapsåtgärdema torde kunna begränsas till bl. a.

a) klarläggande av metoder och praktisk provning för gengaskonvertering

av varje motorslag,

b) utvecklingsarbete beträffande bl. a. sådana detaljer som utövar inflytande

på möjligheterna att under variabla driftsförhållanden upprätthålla

motoreffekten och på skötselarbetet,

c) fortlöpande uppbyggnad av erfarenhet genom att ett mindre antal

gengastraktorer hålles i drift under officiell kontroll, samt

d) förberedelser för tillverkning av gengasverk och tillhörande utrustning.

Som en principiell regel måste gälla att grundvalen för beredskapen skall

utgöras av genom officiella undersökningar framtaget, objektivt och för

alla berörda instanser fullt tillgängligt material.

Den nu rådande situationen kan närmast karakteriseras sålunda:

a) För konvertering av förgasarmotorer kan man räkna med de metoder

som tillämpades under senaste avspärrningsperioden. Försök med nyare

traktorer med sådana motorer har gjorts vid Statens maskinprovningar.

Beträffande dieselmotorer är läget ej klart. Man hoppas kunna tillämpa

den s. k. biandgas- eller dieselgasprincipen. Några av landets motortillverkare

har arbetat därmed och rapporterar goda resultat från laboratorieprov.

Ännu har inga grundliga praktiska prov, och alls inga under

officiell ledning, kunnat utföras. Metoden utvecklades i Tyskland redan för

mer än 15 år sedan och lämnade då lika goda laboratorieresultat som nu i

Sverige. I praktiken uppstod emellertid svårigheter av sådan art att man

i huvudsak gick ifrån metoden. De goda laboratorieresultaten får under

inga omständigheter förleda till slutsatsen att frågan nu skulle vara löst.

Endast omfattande praktiska prov under noggrann kontroll och i direkt,

skiftande jordbruksdrift kan ge besked om huruvida metoden över huvud

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

5

är användbar för traktordrift. Frågan om dieselmotorernas gengaskonvertering

är för traktordriftens vidkommande sålunda icke klarlagd. Maskinprovningarna

delar här helt den i motionen framförda uppfattningen och

vill understryka att detta är en allvarlig sak.

b) Något egentligt utvecklingsarbete har icke förekommit beträffande

gengasdriften på traktorområdet. Härvid skall dock icke bortses från att

en del, säkerligen värdefulla arbeten utförts inom motorindustrien. Dess

reella resultat är dock icke kända. Man måste räkna med att gengasdriftens

stora praktiska olägenheter i huvudsak kvarstår, något som med tanke på

motordriftens betydelse nu måste inge oro.

c) Ingen fortlöpande praktisk gengasdrift för att bygga upp och vidmakthålla

erfarenhet på området har förekommit sedan det senaste världskriget

upphörde.

d) Genom Riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap försorg har

en fortlöpande planläggning skett beträffande tillverkning av gengasverk

enligt den gamla typen.

Motionerna tillstyrkes.

IVA:s transport forskning skommission vitsordar likaledes de i motionerna

lämnade uppgifterna om svårigheterna vid en avspärrning och framhåller

vikten av att en god gengasberedskap upprätthålles. Kommissionen

hänvisar till vad riksnämnden för ekonomisk försvarberedskap utfört och

understryker vidare bl. a. att förgiftningsrisken bör beaktas.

Industriförbundet anser frågan om en tillfredsställande beredskap på

gengasområdet vara av utomordentlig vikt. Förbundet hänvisar till det

arbete, som utförts av ett antal svenska industrier i samförstånd med riksnämnden.

Beredskapen anses vara förhållandevis god i fråga om svensktillverkade

fordon och motorer men sämre i fråga om importerade traktorer

och motorer. Det är därför angeläget, att statsmakterna ägnar hithörande

frågor fortsatt uppmärksamhet och stöd, men förbundet anser det tveksamt,

om en statlig utredning bör tillsättas. Riktlinjer, om sådana behövs,

borde kunna utarbetas av vederbörande departement.

Lantbruks förbundet delar motionärernas uppfattning och finner starka

skäl tala för att snara åtgärder vidtages i motionernas syfte.

RLF anser, att i första hand tillgången till flytande bränslen bör tryggas

vid en avspärrning under rimlig tid men att åtgärder även bör vidtagas i

syfte att underlätta en snabb övergång till rationell gengasdrift. Särskild

utredning behövs dock icke, utan redan befintliga organ, främst gengaskommittén

inom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, bör fa i

uppdrag att verkställa erforderliga utredningar och vidtaga åtgärder.

Automobilindustriföreningen framhåller, att ander de senaste åren inom

de svenska bilindustriföretagen nedlagts betyda (de arbete i syfte att få

fram lämpliga konstruktioner av gengasaggrega* och att vissa praktiska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

prov utförts. Verktyg för tillverkning av dylika har konstruerats. Gengasberedskapen

kan därför på vissa håll sägas vara mycket hög.

Konstruktionerna har förbättrats sedan 1945. I fråga om dieseldrivna

fordon har lyckade försök gjorts med s. k. biandgas. Lämpligt material

måste emellertid ställas till förfogande, när produktionen igångsättes,

främst högvärdigt värme- och syrafast material, vilket måste beaktas vid

planläggningen av gengasberedskapen. Man bör även uppmärksamma betydelsen

av att snabbt kunna tillgodose behovet av lämpligt bränsle, eventuellt

annat sådant än ved och träkol. Åtgärder som bör vidtagas är att

utforma lämpliga konstruktioner i de fall det ej redan skett och att framställa

för produktionen erforderliga verktyg.

Föreningen finner det emellertid tveksamt med hänsyn till det arbete

som redan vidtagits eller som nu förberedes inom de statliga myndigheterna

och inom bilindustriföretagen om behov föreligger av en särskild statlig

utredning. Riktlinjerna för det fortsatta arbetet på stärkande av vår redan

nu i många avseenden höga gengasberedskap bör kunna uppdragas av

Kungl. Maj:t i samråd med berörda myndigheter och företag.

Utskottet, I den avspärrningssituation som uppstod under andra världskriget

gjordes i vårt land stora ansträngningar, bl. a. i form av en omfattande

statlig låneverksamhet, för att genom gengasdrift motverka

bristen på ordinära drivmedel. Arbetet får anses ha varit framgångsrikt,

och det torde icke råda någon tvekan om att gengasdriften, såvitt nu kan

bedömas, är vårt viktigaste medel att möta en liknande krissituation. Utskottet

ansluter sig till motionärernas krav på en god gengasberedskap,

vilket erhållit särskild aktualitet genom suezkrisen hösten 1956. Den ovan

lämnade redogörelsen för det arbete på området som nu pågår ger emellertid

vid handen att frågan ägnas stor uppmärksamhet av såväl statliga myndigheter

som enskilda organisationer och företag. De redan uppnådda

resultaten och de fortgående försöken att skapa bättre tekniska och ekonomiska

förutsättningar för gengasdriften bör, därest forskningsverksamheten

får fortskrida och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

effektivt övervakar den samordning av ansträngningarna på området som

är nödvändig, kunna leda till en höjning av beredskapsstandarden i motionernas

syfte. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att

även det arbete som utföres inom det enskilda näringslivet erhåller stimulans

och stöd från det allmännas sida. I motionerna har särskilt betonats,

att den fortgående mekaniseringen av jordbruksarbetet skärpt betydelsen

för jordbruket av en tillförlitlig drivmedelsförsörjning. Under senare år

har dieseldrivna traktorer blivit ett av jordbrukens viktigaste redskap.

Dylika traktorer är en förhållandevis ny företeelse, och frågan om gengas
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957

7

drift för dem kan uppenbarligen ännu icke anses i alla avseenden tillfredsställande

löst. Med hänsyn till vad i remissyttrandena över motionerna anförts,

anser sig dock utskottet kunna förutsätta, att detta spörsmål fortsättningsvis

kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.

Utskottet finner sålunda det av motionärerna framförda förslaget om en

hög gengasberedskap mycket beaktansvärt men anser en dylik kunna åstadkommas

utan särskild utredning och får därför hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 12 och II: 9 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1957

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast, Jonsson, John Wiktor*, fru

Wallentheim*, herrar Andersson, Axel*, Persson, Johan, Ståhle*, Lundström,

Svensson, Rikard, Hedström, fru Hamrin-Thorell* och Gustafsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Hammar*, fru

Svedberg, herrar Dickson*, Bark, Nestrup, Andersson i Björkäng, Östrand*,

fröken Wallerius, herr Carlsson i Huskvarna* och fru Wallin*.

* Ej när-varande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.