Utlåtande i anledning av väckta motioner om en skyndsam utredning angående gengasberedskapen.
1957-04-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1957:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en skyndsam utredning angående gengasberedskapen.
Dokumentets text
Sr 22
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
1
Nr 22
Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner om en skyndsam utredning angående gengasberedskapen.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 12 av herrar Sveningsson och Nilsson, Yngve, samt II: 9 av herr
Nilsson i Göingegården m. fl. hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om en så skyndsam utredning angående gengasberedskapen
att förslag härom kan framläggas inför 1957 års höstriksdag.
I motionen framhålles, att jordbruket under de senaste decennierna alltmer
mekaniserats, framför allt genom insättande av traktorer, medan hästbeståndet
kraftigt minskats. Vid bristande tillgång på flytande bränsle föreligger
icke möjlighet för återgång till hästdrift, men tillgång på dragkraft
är en nödvändig förutsättning för upprätthållande av livsmedelsproduktionen.
Jordbrukets traktordrift måste därför under alla förhållanden
säkerställas. De utrikespolitiska händelserna förra hösten har aktualiserat
problemen. Reservlagring av flytande drivmedel är icke tillräcklig. Endast
övergång till gengasdrift synes under avspärrning vara möjlig för jordbrukets
vidkommande. En gengasberedskap medför dessutom endast obetydliga
kostnader. Vad som hittills åtgjorts är icke tillräckligt, i vart fall
icke i fråga om jordbrukets traktordrift. Någon egentlig utveckling av
gengastekniken synes ej ha skett sedan år 1945. Det synes därför angeläget,
att en begränsad men kontinuerligt fortlöpande utveckling säkerställes vid
lämplig officiell institution, varjämte en begränsad praktisk försöksverksamhet
bör bedrivas.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
(statens maskinprovningar), Ingeniörsvetenskapsakademiens
transportforskningskommission, Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbud,
Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Sveriges automobilindustriförening.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap redogör för vad som hittills
åtgjorts och anför bl. a. följande:
Inom riksnämnden igångsattes i april 1949 ett omfattande utredningsarbete
på gengasområdet. För ändamålet tillkallades ett antal sakkunniga,
vilka tillsammans med tjänstemän hos nämnden arbetat i tre subkommit
Bihan
g till riksdagens protokoll 1937. 11 sand. Nr 22
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
téer, nämligen en gengasbränslekommitté, en gengassäkerhetskommitté
och en gengasverkskommitté.
Gengasbränslekommittén företog en kartläggning av behoven av gengasbränslen
vid avspärrning och utarbetade en plan för upptagande av produktionen
av sådana bränslen samt förslag till lösning av därvid framkomna
problem, bl. a. lämpliga kolugnstyper. Kommittén redovisade resultatet
av sitt arbete i en redogörelse, som i februari 1951 överlämnades till riksnämnden.
Beredskapsarbetet i fråga om gengasbränslen har därefter fortsatts
inom riksnämnden under hänsynstagande bl. a. till den växande bilparken
och den alltmer ökande traktordriften inom jordbruket.
Gengassäkerhetskommittén utarbetade förslag till nya säkerhetsföreskrifter
för motorfordon, motorredskap och motorfartyg drivna med gengas.
Förslaget överlämnades i mars 1953 av riksnämnden till arbetarskyddsstyrelsen,
som behandlat och i princip godtagit detsamma.
Gengasverkskommittén, vars ursprungliga uppdrag var att utarbeta förslag
till standardiserade aggregattyper, lämpliga för masstillverkning, har
emellertid upptagit även andra tekniska problem, sammanhängande med
gengasdriften, till behandling.
För gengasdrift kan användas kolgas eller vedgas. Ur bränsleekonomisk
synpunkt ställer sig vedgasdrift betydligt fördelaktigare än kolgasdrift.
Sålunda åtgår ungefär 2,5 gånger mer ved om denna först skall kolas till
träkol än om veden användes direkt i ett vedgasaggregat. Härtill kommer,
att träkolstillverkningen i landet nedgått till följd av träkolets alltmer
minskade betydelse för järnhanteringen, vilket gör det svårare att vidmakthålla
en tillfredsställande beredskap i fråga om träkol. Av nu anförda skäl
har gengasplanläggningen huvudsakligen inriktats på vedgasdrift. Endast
för mindre motortyper, företrädesvis små personbilar, för vilkas drivande
vedgasen visat sig mindre lämplig, avses kolgasdrift komma till användning.
I fråga om kolgasdrift har ett omfattande utrednings- och försöksarbete
bedrivits, varvid de goda aggregattyper, som tillverkades redan vid slutet
av andra världskriget, ytterligare utvecklats och förbättrats. Härtill kommer,
att ett antal industrier nu äro i detalj planlagda för tillverkning av
kolgasaggregat. Ett företag, Volvo, har t. o. m. verktyg färdiga och är därför
berett att starta produktion med mycket kort varsel. Beredskapen i
fråga om kolgasaggregat kan sålunda betecknas som god.
Vad vedgas beträffar har man i samarbete med industrien lyckats nå
fram till aggregattyper, som vid företagna prov visat sig väl lämpade för
bensindrivna bilar och bussar samt bensin- och fotogendrivna traktorer.
Även för dessa aggregat har en detaljplanläggning av tillverkningen skett.
För provningsverksamheten ha ca 30 000 kronor ställts till förfogande av
riksnämnden.
Ett speciellt problem utgör omställning av dieseldrivna fordon till gengasdrift.
Dessa fordon utgjorde då gengasverkskommittén började sitt arbete
endast en ringa del av motorfordonsparken, men utvecklingen har under
de senaste aren gått mot en ökad användning av diesel för större bilar,
bussar och traktorer. Sålunda är för närvarande ca 75 G av bussarna,
25 c/c av lastbilarna och 25 G av traktorerna dieseldrivna. Till följd härav
har problemet gengasdrift för dieselmotorer alltmera kommit i förgrunden
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
3
sedan problemen för övriga motorer som ovan sagts praktiskt taget lösts.
Efter ett ingående forsknings- och försöksarbete har man kommit fram
till att den bästa lösningen torde vara att för dieselfordon använda s. k.
biandgas, vilket innebär att motorn drivs med vedgas med en tillsats av
dieselolja (20—25 c/c). Med denna metod frigör man sig visserligen icke
helt från oljan, men metoden har så väsentliga fördelar i jämförelse med
ren gengasdrift (bl. a. undvikes ett dyrbart konverteringsarbete på motorn),
att alla skäl tala för att man söker lösa problemet enligt blandgasprincipen.
Beträffande lastbilar och bussar har under ca l1/^ år av Volvo företagits
ingående prov med biandgas i praktisk drift, varvid man nått så goda resultat
att problemet enligt företaget i denna del kan anses tillfredsställande
löst.
Vad gäller traktorer pågår en intensiv forsknings- och försöksverksamhet
hos vår viktigaste inhemska tillverkare av dieseltraktorer. Även här
har sådana resultat uppnåtts, att en lösning har angivits vara skönjbar
inom en nära framtid. Ännu återstå vissa speciella tekniska problem i samband
med variabla belastningar, tomgång etc., men så snart dessa frågor
funnit en tillfredsställande lösning är man beredd att företaga praktiska
försök bl. a. i jordbruksdrift.
I fråga om det fortsatta arbetet anför nämnden:
Riksnämnden anser i likhet med motionärerna, att en kontinuerlig fortlöpande
teknisk utveckling av gengasdriften bör säkerställas. I nämndens
planer ingår därför åtgärder för ytterligare effektivisering av forskningen
på detta område. Vid genomförandet av forskning och andra åtgärder har
riksnämnden emellertid ansett sig böra avvakta slutbehandlingen av 1951
års bränsleutrednings betänkande angående vårt lands bränsleförsörjning
och taga hänsyn till de åtgärder, som föreslagits av 1955 års oljelagringskommitté,
vilka om de bli genomförda leda till en avsevärd förstärkning av
drivmedelsförsörjningen. Före ett ställningstagande bör man även avvakta
resultatet av den pågående utredningen av frågan om beredskapslagring av
traktorbränsle.
Ett genomförande av oljelagringskommitténs förslag och det förslag om
lagring av traktorbränsle, som är att vänta, kommer att medföra avsevärda
kapitalinvesteringar. En långt driven gengasberedskap ställer ävenledes
stora krav på investeringar, varför en samordning av dessa kostnadsgrupper
måste äga rum.
Vid studiet av samordningen mellan oljelagringsberedskap och beredskapsåtgärder
för tillverkning av gengasaggregat i stor skala får man givetvis
icke bortse från, att nämnda tillverkning kommer att taga i anspråk
en avsevärd verkstadskapacitet och att tillverkning av exempelvis 100 000
aggregat svarar mot en investering av storleksordningen 300 miljoner
kronor.
Vid bedömningen av vilka förberedelse!- utöver organisations- och rena
planläggningsåtgärder som kunna vidtagas för att stärka gengasberedskapen
har man ur investeringssynpunkt bl. a. att inrikta sig dels på teknisk
utveckling och dels på åtgärder för snabb igångsättning av aggregattillverkning.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
Riksnämnden avser att i första hand inrikta sig på den tekniska utvecklingen
och räknar därvid med att utöver de medel som kunna disponeras
från riksnämndens omkostnadsanslag medel även skall kunna ställas till
förfogande ur fonden för bränsleforskning.
För att snabbt igångsätta en aggregattillverkning fordras, som i annat
sammanhang omnämnts, bl. a. i förväg tillverkade verktygssatser. Under
beaktande i någon mån av egna beredskapsintressen ha vissa berörda företag
redan vidtagit åtgärder av denna art och riksnämnden avser fortsätta
att animera privata företag till dylik verksamhet. En statlig medverkan
vid investeringar i verktyg skulle kunna leda till avsevärda medelskrav,
varjämte staten skulle indragas i ekonomiska uppgörelser av tämligen svårbemästrad
art. För att tillgodose kraven på snabba materielleveranser etc.
vid starten av aggregattillverkning i stor skala kommer emellertid att påfordras
de statliga försörjningsmyndighetemas stöd.
Nämnden anser skäl ej föreligga att igångsätta utredning.
Statens maskiner övning ar erinrar om sin skrivelse i januari i år till
Konungen, vari framhållits allvaret i frågan om gengasberedskapen på
traktorsidan och vitsordar riktigheten av uppgifterna i motionen samt anför
vidare:
Beredskapsåtgärdema torde kunna begränsas till bl. a.
a) klarläggande av metoder och praktisk provning för gengaskonvertering
av varje motorslag,
b) utvecklingsarbete beträffande bl. a. sådana detaljer som utövar inflytande
på möjligheterna att under variabla driftsförhållanden upprätthålla
motoreffekten och på skötselarbetet,
c) fortlöpande uppbyggnad av erfarenhet genom att ett mindre antal
gengastraktorer hålles i drift under officiell kontroll, samt
d) förberedelser för tillverkning av gengasverk och tillhörande utrustning.
Som en principiell regel måste gälla att grundvalen för beredskapen skall
utgöras av genom officiella undersökningar framtaget, objektivt och för
alla berörda instanser fullt tillgängligt material.
Den nu rådande situationen kan närmast karakteriseras sålunda:
a) För konvertering av förgasarmotorer kan man räkna med de metoder
som tillämpades under senaste avspärrningsperioden. Försök med nyare
traktorer med sådana motorer har gjorts vid Statens maskinprovningar.
Beträffande dieselmotorer är läget ej klart. Man hoppas kunna tillämpa
den s. k. biandgas- eller dieselgasprincipen. Några av landets motortillverkare
har arbetat därmed och rapporterar goda resultat från laboratorieprov.
Ännu har inga grundliga praktiska prov, och alls inga under
officiell ledning, kunnat utföras. Metoden utvecklades i Tyskland redan för
mer än 15 år sedan och lämnade då lika goda laboratorieresultat som nu i
Sverige. I praktiken uppstod emellertid svårigheter av sådan art att man
i huvudsak gick ifrån metoden. De goda laboratorieresultaten får under
inga omständigheter förleda till slutsatsen att frågan nu skulle vara löst.
Endast omfattande praktiska prov under noggrann kontroll och i direkt,
skiftande jordbruksdrift kan ge besked om huruvida metoden över huvud
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
5
är användbar för traktordrift. Frågan om dieselmotorernas gengaskonvertering
är för traktordriftens vidkommande sålunda icke klarlagd. Maskinprovningarna
delar här helt den i motionen framförda uppfattningen och
vill understryka att detta är en allvarlig sak.
b) Något egentligt utvecklingsarbete har icke förekommit beträffande
gengasdriften på traktorområdet. Härvid skall dock icke bortses från att
en del, säkerligen värdefulla arbeten utförts inom motorindustrien. Dess
reella resultat är dock icke kända. Man måste räkna med att gengasdriftens
stora praktiska olägenheter i huvudsak kvarstår, något som med tanke på
motordriftens betydelse nu måste inge oro.
c) Ingen fortlöpande praktisk gengasdrift för att bygga upp och vidmakthålla
erfarenhet på området har förekommit sedan det senaste världskriget
upphörde.
d) Genom Riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap försorg har
en fortlöpande planläggning skett beträffande tillverkning av gengasverk
enligt den gamla typen.
Motionerna tillstyrkes.
IVA:s transport forskning skommission vitsordar likaledes de i motionerna
lämnade uppgifterna om svårigheterna vid en avspärrning och framhåller
vikten av att en god gengasberedskap upprätthålles. Kommissionen
hänvisar till vad riksnämnden för ekonomisk försvarberedskap utfört och
understryker vidare bl. a. att förgiftningsrisken bör beaktas.
Industriförbundet anser frågan om en tillfredsställande beredskap på
gengasområdet vara av utomordentlig vikt. Förbundet hänvisar till det
arbete, som utförts av ett antal svenska industrier i samförstånd med riksnämnden.
Beredskapen anses vara förhållandevis god i fråga om svensktillverkade
fordon och motorer men sämre i fråga om importerade traktorer
och motorer. Det är därför angeläget, att statsmakterna ägnar hithörande
frågor fortsatt uppmärksamhet och stöd, men förbundet anser det tveksamt,
om en statlig utredning bör tillsättas. Riktlinjer, om sådana behövs,
borde kunna utarbetas av vederbörande departement.
Lantbruks förbundet delar motionärernas uppfattning och finner starka
skäl tala för att snara åtgärder vidtages i motionernas syfte.
RLF anser, att i första hand tillgången till flytande bränslen bör tryggas
vid en avspärrning under rimlig tid men att åtgärder även bör vidtagas i
syfte att underlätta en snabb övergång till rationell gengasdrift. Särskild
utredning behövs dock icke, utan redan befintliga organ, främst gengaskommittén
inom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, bör fa i
uppdrag att verkställa erforderliga utredningar och vidtaga åtgärder.
Automobilindustriföreningen framhåller, att ander de senaste åren inom
de svenska bilindustriföretagen nedlagts betyda (de arbete i syfte att få
fram lämpliga konstruktioner av gengasaggrega* och att vissa praktiska
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
prov utförts. Verktyg för tillverkning av dylika har konstruerats. Gengasberedskapen
kan därför på vissa håll sägas vara mycket hög.
Konstruktionerna har förbättrats sedan 1945. I fråga om dieseldrivna
fordon har lyckade försök gjorts med s. k. biandgas. Lämpligt material
måste emellertid ställas till förfogande, när produktionen igångsättes,
främst högvärdigt värme- och syrafast material, vilket måste beaktas vid
planläggningen av gengasberedskapen. Man bör även uppmärksamma betydelsen
av att snabbt kunna tillgodose behovet av lämpligt bränsle, eventuellt
annat sådant än ved och träkol. Åtgärder som bör vidtagas är att
utforma lämpliga konstruktioner i de fall det ej redan skett och att framställa
för produktionen erforderliga verktyg.
Föreningen finner det emellertid tveksamt med hänsyn till det arbete
som redan vidtagits eller som nu förberedes inom de statliga myndigheterna
och inom bilindustriföretagen om behov föreligger av en särskild statlig
utredning. Riktlinjerna för det fortsatta arbetet på stärkande av vår redan
nu i många avseenden höga gengasberedskap bör kunna uppdragas av
Kungl. Maj:t i samråd med berörda myndigheter och företag.
Utskottet, I den avspärrningssituation som uppstod under andra världskriget
gjordes i vårt land stora ansträngningar, bl. a. i form av en omfattande
statlig låneverksamhet, för att genom gengasdrift motverka
bristen på ordinära drivmedel. Arbetet får anses ha varit framgångsrikt,
och det torde icke råda någon tvekan om att gengasdriften, såvitt nu kan
bedömas, är vårt viktigaste medel att möta en liknande krissituation. Utskottet
ansluter sig till motionärernas krav på en god gengasberedskap,
vilket erhållit särskild aktualitet genom suezkrisen hösten 1956. Den ovan
lämnade redogörelsen för det arbete på området som nu pågår ger emellertid
vid handen att frågan ägnas stor uppmärksamhet av såväl statliga myndigheter
som enskilda organisationer och företag. De redan uppnådda
resultaten och de fortgående försöken att skapa bättre tekniska och ekonomiska
förutsättningar för gengasdriften bör, därest forskningsverksamheten
får fortskrida och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
effektivt övervakar den samordning av ansträngningarna på området som
är nödvändig, kunna leda till en höjning av beredskapsstandarden i motionernas
syfte. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att
även det arbete som utföres inom det enskilda näringslivet erhåller stimulans
och stöd från det allmännas sida. I motionerna har särskilt betonats,
att den fortgående mekaniseringen av jordbruksarbetet skärpt betydelsen
för jordbruket av en tillförlitlig drivmedelsförsörjning. Under senare år
har dieseldrivna traktorer blivit ett av jordbrukens viktigaste redskap.
Dylika traktorer är en förhållandevis ny företeelse, och frågan om gengas
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1957
7
drift för dem kan uppenbarligen ännu icke anses i alla avseenden tillfredsställande
löst. Med hänsyn till vad i remissyttrandena över motionerna anförts,
anser sig dock utskottet kunna förutsätta, att detta spörsmål fortsättningsvis
kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.
Utskottet finner sålunda det av motionärerna framförda förslaget om en
hög gengasberedskap mycket beaktansvärt men anser en dylik kunna åstadkommas
utan särskild utredning och får därför hemställa,
att de likalydande motionerna 1: 12 och II: 9 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 april 1957
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Wolgast, Jonsson, John Wiktor*, fru
Wallentheim*, herrar Andersson, Axel*, Persson, Johan, Ståhle*, Lundström,
Svensson, Rikard, Hedström, fru Hamrin-Thorell* och Gustafsson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Hammar*, fru
Svedberg, herrar Dickson*, Bark, Nestrup, Andersson i Björkäng, Östrand*,
fröken Wallerius, herr Carlsson i Huskvarna* och fru Wallin*.
* Ej när-varande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.