Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning rörande förutsättningarna för rätt att utan licensavgift innehava radiomottagning sapparat.

1957-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1957:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning rörande förutsättningarna för rätt att utan licensavgift innehava radiomottagning sapparat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr i—5 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It år 1957

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning rörande

förutsättningarna för rätt att utan licensavgift innehava

radiomottagning sapparat.

I en inom första kammaren väckt motion, 1: 11, av herrar Huss och Edström,

vilken motion hänvisats till allmänna beredningsutskottet, hemställes,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om en utredning, eventuellt genom televerkets och socialstyrelsens försorg,

rörande förutsättningarna för rätt att utan licensavgift innehava radiomottagningsapparat.

I motionen anföres, att enligt gällande bestämmelser vissa blinda personer

och sådana som är intagna på vårdhem e. d. kan erhålla befrielse

från radiolicensavgift. Motionärerna anser, att förmånen bör kunna utsträckas

att gälla ytterligare grupper och finner en gränsdragning lämpligen

kunna göras sådan, att avgiftsfrihet tillerkännes alla, vilka är föremål

för varaktig hemhjälpsverksamhet eller hemsjukvårdsverksamhet

från det allmännas sida, varvid frågan om medellöshet icke skulle behöva

prövas i varje särskilt fall. Grunderna för befrielse från licensavgift bör

därför omprövas.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från telestyrelsen och

socialstyrelsen.

Telestyrelsen redogör för gällande regler för befrielse från licensavgift

och de förslag och framställningar om utsträckning av rätten till fri licens

som framförts. Tidigare, då rundradiorörelsen lämnade ett icke helt obetydligt

överskott, intog styrelsen den ståndpunkten, att frilicens till vissa

kategorier skulle kunna lämnas utan kompensation. Sedermera har licensavgiften

höjs tvenne gånger, och nu föreligger förslag om ytterligare höjning

till 30 kronor. Dessutom skall numera icke endast kostnaden för radioprogrammen

utan även investeringar för radiorörelsen täckas av inflytande

licensmedel. En minskning av rundradiorörelsens inkomster måste därför

gå ut över antingen programproduktionen och -distributionen eller minska

investeringsmöjligheterna. Styrelsen kan därför icke tillstyrka utsträckning

av förmånerna.

Anses det, att de i motionen berörda kategorierna skall slippa att själva

bestrida kostnaden för licens, kan detta enligt styrelsen enklast ske på så

sätt, att utgiften betraktas som en sådan kostnad, som av vederbörande

socialvårdande organ kan täckas av socialhjälpsmedel i vanlig ordning.

Biliang till riksdagens protokoll 1957. 11 samt. Nr 1,—5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr If år 1957

Från praktisk administrativ synpunkt är detta att avgjort föredraga framför

det tidigare ifrågasatta systemet, att rundradiorörelsen skulle få ersättning

för licensminskningen från riksstatens sociala huvudtitel.

Socialstyrelsen anför, att radion har förutsättningar att verksamt bidraga

till att bryta isolering och ensamhet. Det är därför ett intresse för

samhället, att alla som hotas av isolering har tillgång till radio. Styrelsen

finner gällande bestämmelser om befrielse från licensavgift för snäva men

anser det icke möjligt att vidga dem i enlighet med motionärernas förslag.

En riktig och lämplig lösning av frågan kräver ingående överväganden, varför

styrelsen tillstyrker särskild utredning.

Utskottet. Rätten att inneha radiomottagningsapparat är reglerad genom

en kungl. kungörelse av den 21 september 1956 (SFS nr 464). Enligt

7 § av denna kungörelse må tillstånd att utan licensavgift inneha sådan

apparat utfärdas för obemedlade blinda personer över skolåldern, under

förutsättning att vederbörande icke tillhör hushåll, där annan hushållsmedlem

har förmåga att erlägga licensavgiften, eller är varaktigt intagen

å sjukhus, vårdanstalt, ålderdomshem eller därmed jämförlig inrättning.

Jämlikt kungörelsens 3 § mom. 3 skall tillstånd, som utfärdats för nyss angivna

inrättningar, anses omfatta samtliga apparater inom de lokaler,

vilka är avsedda för å inrättningen vårdade personer.

Utskottet finner för egen del icke ifrågavarande bestämmelser i kungörelsen

så svårtolkade, att en omprövning av reglerna på denna grund

skulle vara påkallad. Det yttersta syftet med motionen synes emellertid

vara att förmånen av befrielse från licensavgift skall utsträckas till vissa

åldringar, kroniskt sjuka eller med svårare lyte behäftade personer, vilka

vårdas i hemmen. Förslag om utvidgad rätt till befrielse från licensavgift

för olika grupper medborgare har tidigare behandlats vid ett flertal tillfällen.

Utskottet har i ett utlåtande (nr 1) till 1955 års riksdag angående

en motion om befrielse från licensavgift för dövstumma föräldrar med

hörande, minderåriga barn lämnat vissa uppgifter om sådana förslag och

deras behandling från statsmakternas sida. Beträffande det då aktuella

förslaget framhöll utskottet bl. a., att kostnaden för radiolicens utgjorde

en så förhållandevis liten del av de totala kostnaderna för driften av en

radioapparat, att det vore tveksamt om befrielse från avgiften skulle utgöra

tillräckligt stöd för anskaffning av apparater. Den lättnad för ifrågavarande

grupp som motionären ville åstadkomma borde inrymmas i ett

mera vittsyftande ekonomiskt stöd.

Utskottet finner det i och för sig angeläget att den isolering, vari många

sjuka och åldringar tvingas leva, göres mindre kännbar genom att de får

tillgång till radio och behjärtar helt motionärernas önskan att åstadkomma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr It år 1957 3

bättre förutsättningar härför. Vad utskottet anförde i sitt förenämnda utlåtande

till 1955 års riksdag synes emellertid i princip tillämpligt även på

det nu föreliggande ärendet. Utskottet vill även hålla före, att en sådan

gränsdragning som motionärerna tänkt sig beträffande de grupper som

skulle erhålla avgiftsbefrielse stöter på stora praktiska svårigheter. Enligt

utskottets mening bör hjälp för här ifrågavarande ändamål innefattas

i de mera allmänt syftande sociala stödåtgärderna för de av motionen berörda

kategorierna.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att motion 1:11 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1957

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast, Jonsson, John Wiktor, Nyström,

Jansson, Erik, Strandler, Ståhle, Lundström, Söderquist*, Sörlin,

Nord*, Sveningsson* och Gustafsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Hammar, fru

Svedberg, herrar Bark, Nestrup, Andersson i Björkäng, Engkvist, Carlsson

i Huskvarna, Nyhage, fru Jäderberg och herr Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.