Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumpingoch utjämningstullar jämte i ämnet väckta motioner.

1957-03-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1957:14, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumpingoch utjämningstullar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr H år 1957

1

Nr 14

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående rätt

för Konungen att förordna om uttagande av antidumping-

och utjämningstullar jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 25 januari 1957 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 53, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumping- och

utjämningstullar.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Giltighetstiden för förordningen den 12 maj 1950 (nr 164) angående rätt

för Konungen att förordna om uttagande av antidumping- och utjämningstullar

utgår den 30 juni 1957. För att Kungl. Maj :t även efter nämnda dag

skall ha möjlighet att belägga importvara med antidumping- eller utjämningstull,

hemställes i propositionen om fortsatt bemyndigande för Kungl.

Maj :t att förordna om uttagande av dylika tullar under ytterligare två år

eller till och med den 30 juni 1959.

Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning angående rätt för Konungen att förordna om uttagande

av antidumping- och utjämningstullar

Härigenom förordnas som följer.

Föreligga i fråga om importvara sådana omständigheter, som enligt bestämmelserna

i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) berättiga till uttagande

av antidumping- eller utjämningstull, äger Konungen, där så prövas

erforderligt, förordna om uttagande av dylik tull i enlighet med nämnda

bestämmelser.

Då skäl därtill äro må sådant förordnande meddelas provisoriskt i avbidan

på ytterligare utredning. Föranleder utredningen icke definitivt förord
1

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 74 år 1957

nande, skall det provisoriska förordnandet förklaras förfallet och i anledning

därav erlagd antidumping- eller utjämningstull ntan dröjsmål återbetalas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957 och gäller till och med den

30 juni 1959.

Förordnande, som Konungen meddelat med stöd av denna förordning,

skall icke gälla längre än förordningen äger giltighet.

Förordnande, som Konungen meddelat med stöd av förordningen den 12

maj 1950 (nr 164) angående rätt för Konungen att förordna om uttagande

av antidumping- och utjämningstullar, skall gälla såsom om förordnandet

meddelats jämlikt denna förordning.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 394 av herrar Mannerskantz och Svärd samt II: 493

av herr Regnéll, vari hemställts, »att riksdagen måtte lämna det av Kungl.

Maj:t begärda bemyndigandet att förordna om uttagande av antidumpingoch

utjämningstullar endast för en tid av ett år, d. v. s. för tiden t. o. in.

den 30 juni 1958;

samt att riksdagen i samband därmed måtte besluta att hos Kungl. Maj :t

begära, att Kungl. Maj:t måtte för nästa års riksdag framlägga förslag till

närmare bestämmelser angående de förutsättningar, under vilka dylikt förordnande

rörande viss vara må kunna meddelas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 11:493.

Genom anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) enligt

det som resultat av Annecy-förhandlingarna upprättade anslutningsprotokollet

har Sverige bundit tullsatserna för en stor del av importen. För de av

avtalet sålunda berörda varuslagen finnes därför icke möjlighet att i händelse

av behov möta eventuell dumping från utlandet genom vanlig tullhöjning.

Emellertid ger avtalet vissa möjligheter att ingripa mot dumpingföreteelser

genom speciella tullar — antidumping- och utjämningstullar — som

uttages endast för de varor, som verkligen utgör föremål för dumping. Avtalets

regler härom (artikel VI med tillhörande anmärkningar) är analoga

med de bestämmelser om antidumping- och utjämningstullar, som intagits

i den s. k. Havana-stadgan. Texten på engelska språket till dessa bestämmelser

jämte svensk översättning har intagits såsom bilaga 1 till propositionen

nr 74/1956. För bestämmelsernas innehåll må här lämnas följande

redogörelse.

Tullar avsedda att uppväga eller hindra egentlig dumping benämns i stadgan

antidumpingtullar. De får inte uppgå till högre belopp än dumpingmarginalen,

d. v. s. i regel skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset

i exportlandet (moment 2). Vid bedömande av huruvida dumping

föreligger skall vederbörlig hänsyn tas till olikheter i försäljningsvillkor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1957 3

olikheter i beskattning samt andra olikheter, som påverkar prisernas jämförbarhet

(moment 1).

Tullar för uppvägande av s. k. premiedumping — vilket uttryck dock

inte används i avtalet — betecknas i detsamma utjämningstullar. Sådana

tullar får inte utgå med högre belopp än den uppskattade premie eller subvention,

som befunnits utgå i ursprungs- eller exportlandet, direkt eller indirekt,

för tillverkning, produktion eller export av en vara, inbegripet särskild

subvention för transport av varan (moment 3). Tullar av ifrågavarande

slag får inte tillgripas av den anledningen att en vara på ett eller annat

sätt undantas från tullar eller skatter i ursprungs- eller exportlandet (moment

4). Som en viktig begränsning av rätten att begagna tullar av ifrågavarande

slag är föreskrivet, att dylika tullar får användas endast under förutsättning

att dumpingen eller subventioneringen förorsakar eller hotar att

föx-orsaka väsentlig skada å en befintlig inhemsk industri eller avsevärt

försenar upprättandet av en inhemsk industri; med organisationens medgivande

kan sådana tullar dock få tillgripas även mot dumping eller subventionering,

som på liknande sätt drabbar en industri i annat medlemsland

(moment 6). Det må framhållas att enligt ett vid Havana-konferensen

gjort tolkningsuttalande begreppet »industri» här skall anses innefatta ä\en

jordbruk, skogsbruk, gruvdrift och liknande näringsgrenar.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

För Sveriges del har möjligheter till påläggande av antidumping- och utjämningstullar

tillskapats genom beslut av 1950 års riksdag. Denna riksdag

biföll sålunda ett av Kungl. Maj:t i proposition nr 228/1950 framlagt förslag

till förordning angående rätt för Konungen att förordna om uttagande

av antidumping- och utjämningstullar. Förordningen, som utfärdades den

12 maj 1950 (nr 164), gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1953

och erhöll fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1957 genom förordningar

den 13 mars 1953, nr 101 (prop. nr 18, rskr nr 53) samt den 29 april

1955, nr 165 (prop. nr 153, rskr nr 204).

Med stöd av 1950 års förordning har Kungl. Maj :t — i anledning av konstaterad

dumping av utländska varor å den svenska marknaden — förordnat

om uttagande av antidumpingtull vid införsel till riket av dels vätesuperoxid

(SFS 1953: 592), dels damstrumpor av nylon eller liknande syntetiska fibrer

(SFS 1954: 618). Sistnämnda förordnande har upphört att gälla den 10

juli 1955 (SFS 1955: 467).

Vid en konferens för revision av GATT-avtalet vintern 1954—1955 har

överenskommelse nåtts om vissa ändringar i de hittillsvarande reglerna.

Ändringarna är, såvitt angår antidumping- och utjämningstullar, av allenast

begränsad räckvidd. Avtalet har emellertid givits en mer fristående

och permanent karaktär än vad fallet varit före revisionen. Sålunda har

samtliga hänvisningar till Havana-stadgan utgått ur avtalstexten. Det reviderade

avtalet har, på föredragning av chefen för handelsdepartementet,

förelagts 1956 års riksdag, som godkänt detsamma (prop. nr 74, rskr nr

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1957

250; GATT-avtalet i dess reviderade lydelse har såsom bilaga fogats vid sistnämnda

proposition). De nya bestämmelserna träder i kraft först efter vederbörlig

ratificering av medlemsländerna.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 9 januari 1957 — under erinran

om att 1950 års förordning upphör att gälla den 30 juni i år — framhållit

att möjlighet att i administrativ ordning belägga importvara med antidumping-

eller utjämningstull enligt styrelsens uppfattning bör föreligga även i

fortsättningen.

Vidare har Skånes handelskammare i en till handelsdepartementet inkommen

skrift, dagtecknad den 18 januari 1957, framfört vissa synpunkter på

frågan om uttagande av dylika tullar.

Redogörelse för innehållet i nämnda framställningar återfinns å s. 3

i propositionen, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinns å s. 2—4 i propositionen.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återgivas följande.

Motionärerna framhåller att dumpingproblemet behandlas mycket knapphändigt

i propositionen, ehuru detta problem av olika skäl under de senaste

åren blivit föremål för mycket livlig uppmärksamhet och i en råd andra länder

föranlett utförliga lagbestämmelser, bl. a. i Storbritannien och Danmark.

Tendensen utomlands har genomgående varit, att man för att skydda den

inhemska industrin sett sig föranledd att skärpa vakthållningen mot dumpingkonkurrens.

Av olika skäl synes emellertid tillämpningen i Sverige ha

blivit mera restriktiv än i flertalet andra länder.

Redan återgivandet i den vid den engelskspråkiga avtalstexten fogade

svenska översättningen av termen »material injury» med »väsentlig skada»

torde få anses innebära en icke avsedd reducering av möjligheterna att ingripa

mot dumping: »verklig skada» eller »påtaglig skada» synes ha varit

en mera adekvat Översättning. Härtill kommer att praxis i Sverige krävt

utredning om att »kvalificerad» skada vållats. Slutligen har man i vårt

land som förutsättning för motåtgärder ansett sig böra kräva, att skadan

skall ha drabbat en hel industrigren, icke endast enstaka industriföretag.

Någon anledning för Sverige att upprätthålla en strängare praxis än

Övriga GATT-länder vid bedömningen av huruvida dumping föreligger, finnes

inte enligt motionärernas mening. Snarare är det för vårt land med dess

låga tullnivå angelägnare än för många andra länder att antidumpingbestämmelserna

har en sådan utformning, att en skärpt beredskap på området kan

upprätthållas. Dumpingproblemet är för vårt lands näringsliv av sådan betydelse

att det borde göras till föremål för närmare överväganden och detaljerade

bestämmelser borde utarbetas. Procedurreglerna borde ses över och genom

mera detaljerade bestämmelser borde ökad klarhet skapas om de förutsättningar,

under vilka antidumpingtull kan komma i fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 74 år 1957 5

Utekottet. För Sveriges del tillskapades möjligheter till påläggande av antidumping-

och utjämningstullar genom beslut av 1950 års riksdag, som biföll

ett av Kungl. Maj :t i proposition nr 228/1950 framlagt förslag till förordning

angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumping-

och utjämningstullar. Förordningen, som utfärdades den 12 maj 1950

(nr 164), gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1953 och har sedermera

genom särskilda riksdagsbeslut erhållit fortsatt giltighet varje gång

med två år. Enligt beslut av 1955 års riksdag gäller 1950 års förordning således

till och med utgången av juni månad 1957.

I den föreliggande propositionen hemställer Kungl. Maj :t om fortsatt bemyndigande

att förordna om uttagande av dylika tullar under ytterligare två

år eller till och med den 30 juni 1959.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 394 och II: 493 har i och för

sig intet att erinra mot att Kungl. Maj:t erhåller fortsatt bemyndigande. De

anser emellertid att bemyndigandet bör begränsas att avse en tid av allenast

ett år. Vidare hemställer motionärerna, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller

om förslag till nästa års riksdag till närmare bestämmelser angående de

förutsättningar, under vilka dylikt förordnande rörande viss vara må kunna

meddelas. Enligt motionärernas åsikt är tillämpningen av antidumpingreglerna

i GATT-avtalet mer restriktiv i Sverige än i flertalet andra länder. Genom

detaljerade bestämmelser borde man kunna få effektivare möjligheter

att ingripa mot dumping än de nu förefintliga. Motionärerna har även påpekat

att allmängiltiga anvisningar kunnat utarbetas i andra länder bl. a. i

Storbritannien och Danmark.

Frågan om möjligheterna att införa detaljerade bestämmelser rörande påläggande

av ifrågavarande tullar upptogs av departementschefen redan i

proposition nr 228 till 1950 års riksdag, vari första gången hemställdes om

rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumping- och utjämningstullar.

önskemål om dylika detaljerade bestämmelser hade uttryckts

av vissa näringsorganisationer. I anslutning härtill framhöll departementschefen

att tillämpningen av tullar av detta slag otvivelaktigt kunde vara förenad

med betydande svårigheter. Det kunde emellertid inte anses uteslutet

att situationer kunde uppstå, då vi trots detta ändå fick begagna oss av denna

möjlighet för att söka mildra de rubbningar, som dumpingföreteelser kunde

medföra för vissa delar av näringslivet. Med hänsyn bland annat till avsaknaden

å svensk sida av erfarenhet rörande tillämpningen av dylika tullar var

departementschefen dock inte beredd att framlägga förslag till detaljerade

bestämmelser i ämnet utöver de i Havana-stadgan och i allmänna tull- och

handelsavtalet lämnade reglerna. De åtgärder som kunde påkallas borde,

inom ramen för nämnda regler, anpassas efter förhållandena i det aktuella

fallet. Ingripande av detta slag borde kunna ske i fråga om såväl avtalsbundna

som icke avtalsbundna positioner.

Det nämnda spörsmålet har även berörts i den föreliggande propositionen

nr 53, närmast i anledning av att Skånes handelskammare i en till Kungl.

Maj:t inkommen skrift av den 18 januari 1957 uttalat att förslag borde fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 14 år 1957

läggas till detalj bestämmelser rörande de förutsättningar under vilka förordnande

må kunna meddelas. Departementschefen har häremot uttalat, att

det redan vid tillkomsten år 1950 av gällande förordning framhölls och sedermera

har styrkts av praktiska erfarenheter, att förhållandena varierar från

fall till fall på sådant sätt att några allmängiltiga anvisningar rörande tililämpningen

av antidumping- och utjämningstullar i varje fall inte för närvarande

bör uppställas. De åtgärder som kan komma att påkallas i aktuella

dumpingfall torde inte lämpligen böra begränsas genom sådana anvisningar.

De i GATT-avtalet intagna reglerna om antidumping- och utjämningstullar

är helt naturligt tämligen allmänt utformade. Detta gäller inte minst de

i avtalet angivna förutsättningarna för att sådan tull skall få uttas. Även de

mer speciella reglerna hur jämförelse mellan priset på hemmamarknaden

och exportpriset skall ske har måst utformas med omfattande undantag. Sålunda

föreskrivs t. ex. att vederbörlig hänsyn skall i varje fall tas till olikheter

i försäljningsvillkor eller beskattning samt andra olikheter som påverkar

prisernas jämförbarhet. Vidare har till artikel VI fogats en anmärkning, i

vilken erkännes, att särskilda svårigheter kan föreligga att verkställa prisjämförelser

i fråga om import från länder, som har fullständigt eller i det

närmaste fullständigt monopoliserad utrikeshandel och där alla hemmamarknadspriser

är bestämda av staten. Det kan därför befinnas nödvändigt

att ta hänsyn till att en exakt jämförelse med hemmamarknadspriserna i ett

sådant land inte alltid är rättvisande.

Med hänsyn härtill är det i och för sig inte ägnat att väcka förvåning, om

reglerna blir föremål för olika tolkning av de olika avtalsslutande parterna.

Det ligger också i sakens natur att svårigheter måste uppstå om man söker

konkretisera dessa allmänt hållna regler i detaljerade bestämmelser avsedda

att tillämpas generellt. Såsom departementschefen framhållit torde förhållandena

variera från fall till fall på sådant sätt att några allmängiltiga anvisningar

knappast bör uppställas för närvarande. Det är enligt utskottets mening

tvivelaktigt, om man genom sådana anvisningar skulle nå det med

motionerna avsedda syftet. Det torde nämligen förhålla sig så att detaljbestämmelser

knappast kan utformas så fullständigt, att de inte erbjuder möjligheter

till kringgående. Under sådana omständigheter kan bestämmelserna

således komma att snarare tjäna det dumpande företagets intressen än fungera

som skydd för importlandets industri.

I motionerna har vidare gjorts gällande att avtalets bestämmelser om antidumping-

och utjämningstullar i Sverige tolkats mer restriktivt än i flertalet

andra länder. Utskottet finner det svårt att bilda sig en uppfattning om

i vad mån detta påstående är riktigt. Det bör emellertid påpekas i detta sammanhang

att dumpningstendenserna i vissa fall kan motverkas på annat sätt

än genom antidumpingtullar. Sålunda torde erfarenheten ha visat att i vissa

fall tillämpning av kvantitativa importrestriktioner är det mest ändamålsenliga

sättet att möta dumping. I andra fall åter torde direkta förhandlingar

med det exporterande landet kunna ge önskade resultat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr li år 1957 7

Utskottet vill i detta sammanhang omnämna, att med anledning av ett gemensamt

svenskt-norskt förslag en utredning föregående år ingångsattes

inom GATT-organisationen i syfte dels att ntröna hur GATT-reglerna om

antidumping- och utjämningstullar tillämpas inom de olika länderna och

dels att undersöka möjligheterna att göra tillämpningen likformig i de

olika medlemsstaterna. Sedan utredningen slutförts, vilket dock torde dröja

ännu någol år, föreligger självfallet bättre möjligheter än för närvarande att

bedöma huruvida och i så fall i vilka avseenden den svenska tillämpningen

avvikit från tillämpningen i andra länder. Skulle det därvid visa sig att reglerna

i Sverige tillämpats mer restriktivt än i flertalet andra länder, uppställer

det vid propositionen fogade författningsförslaget intet hinder för Kungl.

Maj :t att — inom ramen för GATT-reglerna — ingripa mot dumpingföreteelser

även i mindre flagranta fall. Utskottet förutsätter dock att Kungl.

Maj :t följer eventuella dumpingföreteelser med synnerlig uppmärksamhet

och gör de ingripanden, som kan vara befogade.

Av det anförda framgår att utskottet inte nu anser erforderligt med en

mer detaljerad lagstiftning angående antidumping- och utjämningstullar.

Utskottet kan därför inte biträda yrkandet i de förevarande motionerna att

förslag till dylik lagstiftning förelägges nästa års riksdag. Med hänsyn härtill

synes skäl inte heller föreligga att bemyndigandet för Kungl. Maj :t att

förordna om uttagande av sådana tullar skall avse kortare tid än två år.

Utskottet får således, med avstyrkande av de föreliggande motionerna, tillstyrka

propositionsförslaget i denna del.

Mot det i propositionen intagna författningsförslaget, vilket bortsett från

en formell ändring helt överensstämmer med 1950 års förordning, har utskottet

inte funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag å de likalydande motionerna I:

394 av herrar Mannerskantz och Svärd samt II: 493 av herr

Regnéll måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 53, antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning angående rätt för Konungen att förordna

om uttagande av antidumping- och utjämningstullar.

Stockholm den 12 mars 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 14 år 1957

Närvarande:

från första kammaren: herrar- Sjödahl, Hagberg, Spetz, Eriksson, Gustaf

Elofsson, Snygg, Söderquist, Rune Johansson, Niklasson och Erik Jansson;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson, Sundström, Nilsson i Svalöv,

Brandt, Allard, Vigelsbo, Strandh, Anderson i Sundsvall, Andersson i Essvik

och Stenberg.

Reservation

av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv och Strandh.

570405 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:142 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av antidumping a1 i texten