Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående bestämmelser om investeringsfonder for elektriska distributionsföreningar.

1957-02-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1957:17, Betänkande i anledning av väckta motioner angående bestämmelser om investeringsfonder for elektriska distributionsföreningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957

1

Jir 17

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående bestämmelser om investeringsfonder for

elektriska distributionsföreningar.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hanvisade likalydande

motionerna I: 48 av herr Niklasson m. fl. och II: 51 av herr Jansson i speboda

har hemställts, »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begara, a - stämmelser om investeringsfonder för elektriska distributionsforemngar

skyndsamt framlägges för riksdagen». ,

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse harfor inte lamnas i det fo - jande, hänvisa till motionen 1:48.

Enligt förordningen den 27 maj 1955, nr 256, äger svenskt aktiebolag eller

svensk ekonomisk förening rätt att vid taxering till statlig och kommunal

inkomstskatt åtnjuta avdrag för belopp som avsätts tiH investeringsfond för

rörelse eller skogsbruk. I rörelse får avsättningen uppgå till högst 40 procent av

den på visst sätt fastställda årsvinsten. En förutsättning for avdragsratt ar att

ett belopp motsvarande 40 procent av den gjorda avsättningen inbetalas å

särskilt konto i riksbanken. Vad sålunda avsatts står under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen,

som allt efter läget på arbetsmarknaden beslutar nar

medlen må tas i anspråk. Sedan fem år förflutit fr. o. m. det ar da inbetalningen

skett äger emellertid vederbörande företag rätt att utan arbetsmarknadsstyrelsens^

bestämmande ta ut högst 30 procent av det inbetalade beloppet me

skyldighet därvid att disponera två och en halv gånger det salunda uttagna elonnet

— d v. s. 30 procent av totalavsättningen — för ändamal som sammanfaller

med dem, för vilka avsatta medel över huvud taget få disponeras.

Bland dessa ändamål ingår avskrivning eller nedskrivning a nvforvarvade

tillgångar såsom byggnader, inventarier eller varulager.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för finansdepartementet

den 10 januari 1957 tillkallat en särskild utredningsman med uppdrag

att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen införa

rätt till förlust- och resultatutjämning. I direktiven for utredningsmannen

har departementschefen anfört bl. a. följande.

Under den hittills förda diskussionen har framför allt föryarvskallorna

jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse kommit i blickpunkten, då

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. År h

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957

inkomsterna i dessa förvärvskällor i allmänhet är mera växlande än andra

slag av inkomster. Behovet av utjammngsregler torde utan tvivel vara störst

för skattskyldiga med sadana inkomster, och jag finner det därför naturligt

att utredmngen åtminstone i första hand får avse dylika förvärvskällor

\ id utredningen kommer åtskilliga svårlösta frågor att möta. Jag skall

har antyda några av dem. 5

Principen om beskattningsårets slutenhet är i viss mån grundläggande för

\ara skattelagar. Införes regler, som i vidgad omfattning tillåter de skattskyldiga

alt skattemässigt fördela vinster och förluster på flera beskattningsår^

dTet sannolikt att ändringar behöver företagas på näraliggande områden.

Jag tanker särskilt pa de bestämmelser som nu möjliggör s. k. för
lta|utJamning:.

Även stadgandena om ackumulerad inkomst och

om skogskonto kan behova upptagas till omprövning.

, ff?le„des ^or uppmärksammas vilka verkningar en ändrad lagstiftning

kan fa pa statens och kommunernas inkomster. Det är givetvis ett önskemål

ninpen"1!afrb"etIStammaSer ..gal1 a for den statliga och kommunala beskattningen.

I fråga om den sistnämnda uppkommer emellertid — såsom på sin

tid framhölls av foretagsbeskattningskommittén — särskilda problem, därest

källoramnUlg fran eU 31 tlH ett annat SkaU få Ske mellan skilda förvärvs
nkulr

1,!ra||fÖrda»t<?IuC. fram,gå att en utredning på förevarande område

möter åtskilliga svårigheter och maste bli omfattande. Det är inte nu möjligt

att forutsaga i vi ken utsträckning de därmed sammanhängande frågorna

kan losas pa ett tillfredsställande satt. Möjligt är att man får stanna för deltosnmgar,

exempelvis vid någon form av förlustutjämning. Från riksdagens

sida bär ju också i forsta hand framställts önskemål på^denna punkt. Om

det undei utredningsarbetets gång skulle visa sig ändamålsenligt att redovisa

arbetet i etapper bör detta ske. °

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

De elektriska distnbutionsföreningarna tvingas på grund av ökade krav

på energiförsörjning in. in. företa betydande nyinvesteringar, om de rätt skall

tylla sin funktion. Medel härtill kan i normala fall inte anskaffas lånevägen

beroende på föreningarnas svårigheter att ställa godtagbar säkerhet för dvhka

lan. Föreningarna uttar därför anslutningsavgifter av medlemmarna

oc i anlitar även en viss del av de från dem'' uttaxerade grundavgifterna för

att möjliggöra upprustning av ledningsnät, transformatorer in. in. För upprustning

avsedd del av grundavgifterna som erhålls under visst år räcker

emellertid inte till för större upprustning av anläggningarna, utan medlen

maste ackumuleras under en följd av år. Detta kan dock inte ske utan beskattmngspaföljd,

vilket medför att de uppsamlade medlen decimeras. För

att undanröja de svårigheter detta förhållande förorsakar föreningarna bör

en möjlighet för elektriska distributionsföreningar att göra skattefria avsattnmgar

för investeringsändamål tillskapas. Storleken av dessa avsättningar

bor inte bindas till viss andel av årsvinsten. Avslutningsvis framhåller

motionärerna, att investeringar i fastigheter och inventarier, som utnyttjas

eller ar avsedda att utnyttjas för produktion eller distribution av elektrisk

kraft, ansetts böra undantagas från investeringsavgift.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957 3

Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.

Maj :t med begäran att förslag till bestämmelser om investeringsfonder för

elektriska distributionsföreningar skyndsamt föreläggs riksdagen. Till stöd

för yrkandet har främst anförts att föreningarna på grund av ökade krav

på energiförsörjning in. m. tvingas företa betydande nyinvesteringar, för

vilka medel till största delen anskaffats genom att anslutnings- eller grundavgifter

uttas av medlemmarna. Medel till större investeringar kan emellertid

erhållas blott genom att hos föreningarna ackumulera flera års avgifter.

Därvid blir avgifterna med nuvarande regler beskattade. Motionärerna anser

att möjlighet borde beredas föreningarna att göra skattefria fondavsättningar.

Utskottet får till en början erinra om att viss möjlighet att avsätta medel

till investeringsfond för närvarande föreligger för de elektriska distributionsföreningarna

liksom för andra ekonomiska föreningar, nämligen enligt

1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Då

fondavsättningar enligt nämnda förordning bl. a. är bundna till viss del av

årsvinsten och förenade med skyldighet att inbetala viss del av avsättningen

på särskilt konto i riksbanken samt blott till en mindre del efter

vissa år kan disponeras utan myndighets medgivande, torde emellertid dylika

fondavsättningar mera sällan lämpa sig för det syfte motionärerna velat

främja. Motionärerna har åsyftat tillskapande av särskilda möjligheter för

distributionsföreningarna att göra avsättningar till investeringsfonder.

Utskottet är väl medvetet om att den i motionerna berörda frågan är av

största betydelse inte bara för de elektriska distributionsföreningarna utan

även för andra skattskyldiga i motsvarande situation, t. ex. fastighetsägare

beträffande kostnader för reparation av fastigheten. Utskottet vill erinra om

att riksdagen vid flera tillfällen under senare år haft att ta ställning till

frågan om införande av en allmän rätt till förlust- och resultatutjämning,

samt att 1955 års riksdag på hemställan av samma års bevillningsutskott i

dess betänkande nr 45 i skrivelse till Kungl. Maj :t begärt utredning rörande

förlustutjämning. Vid 1955 års riksdag förelåg också till behandling ett

motionsvis väckt yrkande av likartad beskaffenhet som det i förevarande

motioner framställda, nämligen ett yrkande om rätt för rederiföretag att

verkställa avsättning till investeringsfond för klassning av fartyg. Motionerna

avstyrktes av samma års bevillningsutskott i nyssnämnda av riksdagen

godkända betänkande nr 45 bl. a. under hänvisning till att utskottet

förordat utredning av frågan om rätt till förlustutjämning.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har den av 1955 års

riksdag begärda utredningen numera igångsatts i det eu särskild utredningsman

tillkallats med uppdrag att undersöka möjligheterna att i skattelagstiftningen

införa rätt till förlust- och resultatutjämning. Utredningsmannen

torde därvid komma att överväga lämpligheten av alt i syfte att

medge resultatutjämning införa rätt till fondavsättningar för ombyggnadsoch

reparationsarbeten. Med hänsyn till att den av motionärerna berörda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957

frågan således redan får anses vara föremål för utredning, anser utskottet

någon åtgärd från riksdagens sida inte vara påkallad utan avstyrker de

föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:48 av herr Niklasson m.

fl. och 11:51 av herr Jansson i Aspeboda angående bestämmelser

om investeringsfonder för elektriska distributionsföreningar

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Heuman, Spetz, Eriksson,

Gustaf Elofsson, Snygg, Söderquist, Niklasson och Apelqvist; samt

från andra kammaren: herrar Olsson, Sundström, Nilsson i Svalöv,

Brandt, Allard, Vigelsbo, Strandh, Anderson i Sundsvall, Andersson i Essvik

och Stenberg.

570330 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.