Betänkande i anledning av väckta motioner angående bestämmelser om investeringsfonder for elektriska distributionsföreningar.
1957-02-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1957:17, Betänkande i anledning av väckta motioner angående bestämmelser om investeringsfonder for elektriska distributionsföreningar.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957
1
Jir 17
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående bestämmelser om investeringsfonder for
elektriska distributionsföreningar.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hanvisade likalydande
motionerna I: 48 av herr Niklasson m. fl. och II: 51 av herr Jansson i speboda
har hemställts, »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begara, a - stämmelser om investeringsfonder för elektriska distributionsforemngar
skyndsamt framlägges för riksdagen». ,
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse harfor inte lamnas i det fo - jande, hänvisa till motionen 1:48.
Enligt förordningen den 27 maj 1955, nr 256, äger svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening rätt att vid taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt åtnjuta avdrag för belopp som avsätts tiH investeringsfond för
rörelse eller skogsbruk. I rörelse får avsättningen uppgå till högst 40 procent av
den på visst sätt fastställda årsvinsten. En förutsättning for avdragsratt ar att
ett belopp motsvarande 40 procent av den gjorda avsättningen inbetalas å
särskilt konto i riksbanken. Vad sålunda avsatts står under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen,
som allt efter läget på arbetsmarknaden beslutar nar
medlen må tas i anspråk. Sedan fem år förflutit fr. o. m. det ar da inbetalningen
skett äger emellertid vederbörande företag rätt att utan arbetsmarknadsstyrelsens^
bestämmande ta ut högst 30 procent av det inbetalade beloppet me
skyldighet därvid att disponera två och en halv gånger det salunda uttagna elonnet
— d v. s. 30 procent av totalavsättningen — för ändamal som sammanfaller
med dem, för vilka avsatta medel över huvud taget få disponeras.
Bland dessa ändamål ingår avskrivning eller nedskrivning a nvforvarvade
tillgångar såsom byggnader, inventarier eller varulager.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för finansdepartementet
den 10 januari 1957 tillkallat en särskild utredningsman med uppdrag
att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen införa
rätt till förlust- och resultatutjämning. I direktiven for utredningsmannen
har departementschefen anfört bl. a. följande.
Under den hittills förda diskussionen har framför allt föryarvskallorna
jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse kommit i blickpunkten, då
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. År h
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957
inkomsterna i dessa förvärvskällor i allmänhet är mera växlande än andra
slag av inkomster. Behovet av utjammngsregler torde utan tvivel vara störst
för skattskyldiga med sadana inkomster, och jag finner det därför naturligt
att utredmngen åtminstone i första hand får avse dylika förvärvskällor
\ id utredningen kommer åtskilliga svårlösta frågor att möta. Jag skall
har antyda några av dem. 5
Principen om beskattningsårets slutenhet är i viss mån grundläggande för
\ara skattelagar. Införes regler, som i vidgad omfattning tillåter de skattskyldiga
alt skattemässigt fördela vinster och förluster på flera beskattningsår^
dTet sannolikt att ändringar behöver företagas på näraliggande områden.
Jag tanker särskilt pa de bestämmelser som nu möjliggör s. k. för
lta|utJamning:.
Även stadgandena om ackumulerad inkomst och
om skogskonto kan behova upptagas till omprövning.
, ff?le„des ^or uppmärksammas vilka verkningar en ändrad lagstiftning
kan fa pa statens och kommunernas inkomster. Det är givetvis ett önskemål
ninpen"1!afrb"etIStammaSer ..gal1 a for den statliga och kommunala beskattningen.
I fråga om den sistnämnda uppkommer emellertid — såsom på sin
tid framhölls av foretagsbeskattningskommittén — särskilda problem, därest
källoramnUlg fran eU 31 tlH ett annat SkaU få Ske mellan skilda förvärvs
nkulr
1,!ra||fÖrda»t<?IuC. fram,gå att en utredning på förevarande område
möter åtskilliga svårigheter och maste bli omfattande. Det är inte nu möjligt
att forutsaga i vi ken utsträckning de därmed sammanhängande frågorna
kan losas pa ett tillfredsställande satt. Möjligt är att man får stanna för deltosnmgar,
exempelvis vid någon form av förlustutjämning. Från riksdagens
sida bär ju också i forsta hand framställts önskemål på^denna punkt. Om
det undei utredningsarbetets gång skulle visa sig ändamålsenligt att redovisa
arbetet i etapper bör detta ske. °
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
De elektriska distnbutionsföreningarna tvingas på grund av ökade krav
på energiförsörjning in. in. företa betydande nyinvesteringar, om de rätt skall
tylla sin funktion. Medel härtill kan i normala fall inte anskaffas lånevägen
beroende på föreningarnas svårigheter att ställa godtagbar säkerhet för dvhka
lan. Föreningarna uttar därför anslutningsavgifter av medlemmarna
oc i anlitar även en viss del av de från dem'' uttaxerade grundavgifterna för
att möjliggöra upprustning av ledningsnät, transformatorer in. in. För upprustning
avsedd del av grundavgifterna som erhålls under visst år räcker
emellertid inte till för större upprustning av anläggningarna, utan medlen
maste ackumuleras under en följd av år. Detta kan dock inte ske utan beskattmngspaföljd,
vilket medför att de uppsamlade medlen decimeras. För
att undanröja de svårigheter detta förhållande förorsakar föreningarna bör
en möjlighet för elektriska distributionsföreningar att göra skattefria avsattnmgar
för investeringsändamål tillskapas. Storleken av dessa avsättningar
bor inte bindas till viss andel av årsvinsten. Avslutningsvis framhåller
motionärerna, att investeringar i fastigheter och inventarier, som utnyttjas
eller ar avsedda att utnyttjas för produktion eller distribution av elektrisk
kraft, ansetts böra undantagas från investeringsavgift.
Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957 3
Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats skrivelse till Kungl.
Maj :t med begäran att förslag till bestämmelser om investeringsfonder för
elektriska distributionsföreningar skyndsamt föreläggs riksdagen. Till stöd
för yrkandet har främst anförts att föreningarna på grund av ökade krav
på energiförsörjning in. m. tvingas företa betydande nyinvesteringar, för
vilka medel till största delen anskaffats genom att anslutnings- eller grundavgifter
uttas av medlemmarna. Medel till större investeringar kan emellertid
erhållas blott genom att hos föreningarna ackumulera flera års avgifter.
Därvid blir avgifterna med nuvarande regler beskattade. Motionärerna anser
att möjlighet borde beredas föreningarna att göra skattefria fondavsättningar.
Utskottet får till en början erinra om att viss möjlighet att avsätta medel
till investeringsfond för närvarande föreligger för de elektriska distributionsföreningarna
liksom för andra ekonomiska föreningar, nämligen enligt
1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Då
fondavsättningar enligt nämnda förordning bl. a. är bundna till viss del av
årsvinsten och förenade med skyldighet att inbetala viss del av avsättningen
på särskilt konto i riksbanken samt blott till en mindre del efter
vissa år kan disponeras utan myndighets medgivande, torde emellertid dylika
fondavsättningar mera sällan lämpa sig för det syfte motionärerna velat
främja. Motionärerna har åsyftat tillskapande av särskilda möjligheter för
distributionsföreningarna att göra avsättningar till investeringsfonder.
Utskottet är väl medvetet om att den i motionerna berörda frågan är av
största betydelse inte bara för de elektriska distributionsföreningarna utan
även för andra skattskyldiga i motsvarande situation, t. ex. fastighetsägare
beträffande kostnader för reparation av fastigheten. Utskottet vill erinra om
att riksdagen vid flera tillfällen under senare år haft att ta ställning till
frågan om införande av en allmän rätt till förlust- och resultatutjämning,
samt att 1955 års riksdag på hemställan av samma års bevillningsutskott i
dess betänkande nr 45 i skrivelse till Kungl. Maj :t begärt utredning rörande
förlustutjämning. Vid 1955 års riksdag förelåg också till behandling ett
motionsvis väckt yrkande av likartad beskaffenhet som det i förevarande
motioner framställda, nämligen ett yrkande om rätt för rederiföretag att
verkställa avsättning till investeringsfond för klassning av fartyg. Motionerna
avstyrktes av samma års bevillningsutskott i nyssnämnda av riksdagen
godkända betänkande nr 45 bl. a. under hänvisning till att utskottet
förordat utredning av frågan om rätt till förlustutjämning.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har den av 1955 års
riksdag begärda utredningen numera igångsatts i det eu särskild utredningsman
tillkallats med uppdrag att undersöka möjligheterna att i skattelagstiftningen
införa rätt till förlust- och resultatutjämning. Utredningsmannen
torde därvid komma att överväga lämpligheten av alt i syfte att
medge resultatutjämning införa rätt till fondavsättningar för ombyggnadsoch
reparationsarbeten. Med hänsyn till att den av motionärerna berörda
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1957
frågan således redan får anses vara föremål för utredning, anser utskottet
någon åtgärd från riksdagens sida inte vara påkallad utan avstyrker de
föreliggande motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:48 av herr Niklasson m.
fl. och 11:51 av herr Jansson i Aspeboda angående bestämmelser
om investeringsfonder för elektriska distributionsföreningar
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1957
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Heuman, Spetz, Eriksson,
Gustaf Elofsson, Snygg, Söderquist, Niklasson och Apelqvist; samt
från andra kammaren: herrar Olsson, Sundström, Nilsson i Svalöv,
Brandt, Allard, Vigelsbo, Strandh, Anderson i Sundsvall, Andersson i Essvik
och Stenberg.
570330 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.