Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om ändring av förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

1957-02-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1957:21, Betänkande i anledning av väckta motioner om ändring av förordningen angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1957

5

Nr 21

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om ändring av förordningen angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 135 av herr Axel Jansson och fru Nilsson samt II: 171

av herr Nordqvist har hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring av 3 § förordningen den 30 november 1951

(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst

Härigenom förordnas att 3 § förordningen den 30 november 1951 (nr

763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

Vad i---— inkomst, gälla endast:

intäkt av — — — av marken;

intäkt, som---mot engångsersättning;

intäkt, som utgör ersättning för skada å jordbruksfastighet med tillhörande

byggnader, maskiner och inventarier;

intäkt, som--— förhanden; samt

intäkt, i — --av jordbruksdriften.

I fråga--— upptagna värde.

Beträffande till----lös egendom.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i

det följande, hänvisa till motionen II: 171.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1957

För att möjliggöra skattelindring beträffande s. k. ackumulerad inkomst

antog 1951 års höstriksdag en förordning angående beräkning av statlig

inkomstskatt för sådan inkomst. Med ackumulerad inkomst förstås enligt

förordningen inkomst, som åtnjutits ett visst beskattningsår men som hänför

sig till minst två beskattningsår. För att inkomst skall anses hänförlig

till ett visst beskattningsår krävs, att intäkten t. ex. intjänats eller eljest

motprestation för densamma i någon form lämnas under ifrågavarande år.

Principen för den särskilda skatteberäkningen är, att den statliga inkomstskatten

icke skall utgå med högre belopp än som skulle ha utgått om de i

den ackumulerade inkomsten ingående intäkterna tagits till beskattning det

antal år, under vilka de intjänats eller å vilka de eljest belöper, dock högst

tio år. Om en skattskyldig under beskattningsåret 1955 åtnjutit ackumulerad

inkomst, som är hänförlig till beskattningsåren 1945—1954, skall

skatteberäkning vid 1956 års taxering ske som om inkomsten till lika stora

delar influtit under beskattningsåren 1946—1955. Skatteberäkningen sker

på enahanda sätt även om den år 1955 åtnjutna inkomsten exempelvis varit

hänförlig till beskattningsåren 1946—1955 eller 1940—1949 eller 1956 - 1965. För det fall att utredning ej kan förebringas om det antal år ackumulerad

inkomst hänför sig till finnes en hjälpregel, enligt vilken skatteberäkningen

skall ske som om inkomsten hänför sig till tre år.

För att särskild skatteberäkning skall medgivas erfordras att den ackumulerade

inkomsten efter avdrag för avdragsgilla utgifter uppgått till minst

4 000 kronor och tillika utgjort minst 1/3 av den skattskyldiges till statlig

inkomstskatt taxerade inkomst för det beskattningsår, då den ackumulerade

inkomsten tages till beskattning.

Särskild skatteberäkning skall i princip kunna komma i fråga vid all

slags ackumulerad inkomst, men av praktiska skäl har dock vissa begränsningar

gjorts. De till inkomst av jordbruksfastighet hänförliga intäkter,

för vilka särskild skatteberäkning kan ske, är bl. a. intäkt av växande

skog vid försäljning av marken, ersättning vid expropriation o. dyl. eller

intäkt genom upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt mot engångsersättning.

Skattskyldig får åtnjuta förmånen av särskild skatteberäkning först efter

ansökan härom. Sådan ansökan skall ställas till prövningsnämnden i

det län, där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt för det

taxeringsår, då inkomsten skall tagas till beskattning.

Den i motionerna berörda fragan har vid innevarande års riksdag varit

föremål för interpellation i andra kammaren av herr Andersson i Björkäng.

I interpellationen tillfrågades statsrådet och chefen för finansdepartementet

om statsrådet ämnade pröva skäligheten av att förordningen om

ackumulerad inkomst tillämpas vid beskattningen av ersättningar för rökgasskador

från skifferoljeverket i Kvarntorp och om statsrådet var beredd

att föranstalta om sådan ändring i nämnda förordning, att mindre

inkomsttagare icke missgynnas. Av innehållet i övrigt i interpellationen

må här återges uppgiften att rökgasskadorna från skifferoljeverket föran
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1957 7

leder en total ersättning för produktionsförlust på växande skog om ca

100 000 kronor årligen och ersättning för död skog om ca 50 000 kronor

samt för rostskador om ca 100 000 kronor, alltså sammanlagt omkring

250 000 kronor, vartill kommer ränta. Interpellanten uppger vidare att antalet

sakägare i fråga om skogsskador i runt tal är 260 och i fråga om rostskador

625.

I sitt den 6 februari 1957 lämnade svar på interpellationen anförde chefen

för finansdepartementet bl. a. följande.

En uttrycklig bestämmelse i förordningen om särskild skatteberäkning

för ackumulerad inkomst om skattefrihet för ersättningar från Kvarntorp

kan inte införas utan att man ånyo till ett samlat övervägande upptar fiagan

om i vilka fall nämnda förordning bör vara tillämplig på intäkt av jordbruk.

Jag är övertygad om att man vid en sådan prövning skulle finna att

ersättningarna från Kvarntorp inte intar någon särställning utan att även

andra lika angelägna fall skulle komma att anmäla sig. Därmed skulle man

emellertid riskera att spränga den ram inom vilken särskilda regler om ackumulerad

inkomst är praktiskt möjliga att tillämpa. Jag är därför inte beredd

att nu medverka till en särskild bestämmelse om ersättningarna från Kvarntorp,

i all synnerhet som jag räknar med att omfattande ändringar i förordningen

om ackumulerad inkomst kan bli aktuella i samband med en framtida

lagstiftning om resultatutjämning. Vad jag nu sagt har avseende på

frågan om en ändring av lagstiftningen. Hur den gällande författningen skall

tolkas är givetvis en fråga som helt ankommer på skattedomstolarna.

Jag vill tillägga, att ersättningarna från Kvarntorp i fortsättningen inte

torde komma att medföra några större problem. Enligt vad jag inhämtat

strävar bolaget nämligen i samråd med lantbrukarnas representanter efter

att utbetala dessa ersättningar varje, eller åtminstone vartannat år.

Herr Andersson synes vidare anse att bestämmelserna om ackumulerad inkomst

missgynnar mindre inkomsttagare. Han hänvisar härvid till regeln

att den ackumulerade inkomsten skall uppgå till minst 4 000 kronor. Detta

innebär en missuppfattning. Mindre inkomsttagare har över huvud taget inte

något behov av särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Den statliga

inkomstskatten är nämligen proportionell för inkomster upp till ungefär

12 000 kronor för gifta skattskyldiga. Först i högre inkomstskikt är skalan

progressiv. Jag vill vidare påpeka att progressionen sker stegvis, med

ganska breda intervaller. En tillfällig inkomst på några tusen kronor innebär

därför på sin höjd att den skattskyldige kommer upp i närmaste högre

skikt. Vad han kan vinna på att få denna inkomst uppdelad blir under sådana

förhållanden helt obetydligt.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari 1957 bar chefen

för finansdepartementet tillkallat en särskild utredningsman med uppdrag

att verkställa utredning rörande möjligheterna att i skattelagstiftningen

införa rätt till förlust- och resultatutjämning.

I de föreliggande motionerna bar bl. a. anförts följande. Vid skifferoljeverket

i Närkes Kvarntorp förbränns en del av skiffern i ugnar — efter den

s. k. ugnsmetoden. Rökgaserna från förbränningen förs bort genom två ca

100 in höga skorstenar. Rökgasmängderna från var och en av dessa uppgår

till ca 500 000 in3 per timme med en svaveldioxidkoncentration av 0,8 volymprocent,

motsvarande sammanlagt ca 200 ton per dygn. Redan kort tid efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1957

det skifferoljeverket ar 1942 tagits i drift visade det sig, att de vid ugnsmetoden

alstrade rökgaserna med deras föroreningar förorsakade betydande

skadeverkningar i omgivningarna. I första hand observerades skador på vegetationen,

men senare visade sig även en betydande ökning av korrosionen

på järn och andra metaller. Sedan statsmakterna beslutat, att skifferoljeverket

skulle drivas även under fredstid, igångsattes grundliga undersökningar

av skadeverkningarna, och enhetliga normer för deras värdering upprättades.

Överenskommelse har senare träffats mellan berörda parter om

värderingsmetoder och skadeersättningar. De för bygden väsentliga skadorna

uppstår på skog samt på byggnader, stängsel, ledningar och lantbruksmaskiner,

bl. a. genom ökad förrostning. Skador på trädgårdar och grödor är

av mindre omfattning liksom de sanitära olägenheterna.

De undersökningar som måste ligga till grund för beräkning av skadornas

omfattning är ytterst tidsödande. På grund härav fastställes ej skadeståndsbeloppen

årligen. Vederbörande intressenter tillgodoförs i stället ersättning

med 3 å 4 års mellanrum, i vissa fall med relativt betydande belopp. Ehuru

ersättningen uppenbarligen omfattat flera års inkomst, har den icke ansetts

falla under bestämmelserna i 1951 års förordning angående beräkning av

statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. Enligt motionärernas mening

talar samma skäl som legat till grund för nämnda lagstiftning för att en

uppdelning av intäkten sker även i de i motionerna avsedda fallen.

Utskottet. För att möjliggöra skattelindring beträffande s. k. ackumulerad

inkomst antog 1951 års höstriksdag förordningen om beräkning av

statlig inkomstskatt för sådan inkomst. Med ackumulerad inkomst förstås

enligt förordningen inkomst som åtnjutits ett visst beskattningsår men som

är hänförlig till minst två beskattningsår. Principen för den särskilda skatteberäkningen

är, att statlig inkomstskatt icke skall utgå med högre belopp

än som skulle varit fallet om de i den ackumulerade inkomsten ingående

intäkterna tagits till beskattning de år, de intjänats eller å vilka de eljest

belöper.

I de förevarande motionerna har yrkats att intäkt, som utgör ersättning

tör skada å jordbruksfastighet med tillhörande byggnader, maskiner och in\entarier,

är medgiven. Av motiveringen för yrkandet framgår att motionärerna närmast

avsett att möjliggöra sådan skatteberäkning för de ersättningar som

utbetalas i anledning av rökgasskador från skifferoljeverket i Kvarntorp.

Utskottet vill framhålla att då förordningen om särskild skatteberäkningför

ackumulerad inkomst infördes man sökte i möjligaste mån tillgodose

principen att all slags ackumulerad inkomst skulle omfattas av förordningen.

Av praktiska skäl visade det sig emellertid nödvändigt att begränsa förordningens

tillämplighet, särskilt i fråga om inkomstslagen jordbruksfastighet

och rörelse. I fråga om nämnda inkomstslag är förordningen sålunda

tillämplig endast i vissa uttryckligen angivna fall, beträffande inkomst av

jordbruksfastighet t. ex. vid intäkt av växande skog vid försäljning av mar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1957

9

ken, ersättning vid expropriation eller intäkt genom upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt mot engångsersättning. Spörsmålet i vad män förordningen

om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst kan befinnas

tillämplig å skadeersättningar från skifferoljeverket är en tolkningsfråga,

beträffande vilken det inte tillkommer utskottet att göra något uttalande.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att frågan om en författningsändring

i förevarande ämne varit föremål för interpellation vid innevarande

års riksdag. I sitt i anledning av interpellationen lämnade svar yttrade

chefen för finansdepartementet att en uttrycklig bestämmelse, som medger

särskild skatteberäkning för ersättningar från Kvarntorp, inte kan införas

utan att man ånyo till ett samlat övervägande upptar frågan om i vilka

fall förordningen om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst

bör vara tillämplig på intäkt av jordbruk. Vid en sådan prövning skulle man

säkerligen finna att ersättningarna från Kvarntorp inte intar någon särställning

utan att även andra lika angelägna fall skulle komma att anmäla

sig. Därmed skulle man emellertid riskera att spränga den ram inom vilken

särskilda regler om ackumulerad inkomst är praktiskt möjliga att tillämpa.

Departementschefen förklarade sig därför inte beredd att nu medverka till

införandet av en särskild bestämmelse om ersättningarna från Kvarntorp.

De av departementschefen anförda skälen mot en författningsändring av

innebörd, att ersättningar för skadeverkningar från skifferoljeverket uttryckligen

förklaras falla under förordningen om ackumulerad inkomst, kan även

anföras mot en lagstiftning av den mer vidsträckta innebörd, som motionärerna

förordat. Det bör även framhållas att skäl knappast torde föreligga

att medge skadeersättningar, som är att anse som inkomst av jordbruksfastighet,

någon särbehandling i förevarande avseende. Att lämna liknande

exempelvis till inkomst av rörelse hänförliga ersättningar utanför

lagstiftningen torde sålunda knappast kunna komma i fråga. Utskottet vill

även erinra om departementschefens uttalande att omfattande ändringar

i förordningen om ackumulerad inkomst kan bli aktuella i samband med

en framtida lagstiftning om resultatutjämning. Det kan förutsättas att i

samband med den nyligen tillsatta utredningen i detta ämne frågor av hithörande

art blir föremål för övervägande.

Vad särskilt angår ersättningarna från Kvarntorp vill utskottet även erinra

om departementschefens i förenämnda interpellationssvar lämnade upplysning

att ersättningarna i framtiden inte torde komma att medföra några

större problem i beskattningshänseende. Bolaget strävar nämligen i samråd

med lantbrukarnas representanter efter att utbetala dessa ersättningar varje

eller åtminstone vartannat år.

Med del anförda avstyrker utskottet de förevarande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 185 av herr Axel Jansson

och fru Nilsson samt II: 171 av herr Nordqvist med förslag

till förordning angående ändring av 3 § förordningen den 30

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 21 år 1957

november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande: se under betänkandet nr 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.