Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning rörande beskattningen av priser vid vissa lotteribetonade tävlingar.
1957-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1957:23, Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning rörande beskattningen av priser vid vissa lotteribetonade tävlingar.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1957
1
Nr 23
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om utredning rörande beskattningen av priser
vid vissa lotteribetonade tävlingar.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 2 av herr Lundström och fru Gärde Widemar samt II: 2 av
herr Carlsson i Stockholm m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa att beskattningen av priser vid tävlingar
av i motionerna exemplifierat slag måtte bli föremål för utredning».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det
följande, hänvisa till motionen II: 2.
Enligt 1 § förordningen den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt
å vissa lotterivinster skall å vinst i svenskt lotteri och å vinst vid vinstdragning
på här i riket utfärdade premieobligationer till staten erläggas en särskild
skatt motsvarande tjugu procent av vinstens värde. Är vinstens värde
inte högre än i fråga om vinst i varu- eller tombolalotteri 100 kronor, i fråga
om vinst å halvlott i penninglotteri 12 kronor 50 öre samt i fråga om annan
vinst 25 kronor uttas dock inte skatt enligt nämnda förordning. Inte heller
utgår lotterivinstskatt å vinst vid vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar
eller å vinst i varu- eller tombolalotteri, däri endast skänkta vinstföremål
förekommer, ej heller å vinst vid utlottning av konstverk inom förening,
vars enda syfte är att främja intresset för eller eljest stödja den bildande
konsten.
Vid beräkning av skattebelopp skall i vinstens värde inräknas den å vinsten
belöpande skatten.
Vinster i svenska lotterier är enligt 19 § kommunalskattelagen och 2 §
förordningen om statlig inkomstskatt undantagna från statlig och kommunal
inkomstskatt.
Såsom lotteri anses enligt 1 § andra stycket lotteriförordningen den 19
maj 1939 (nr 207) varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhållning
eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en
eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av
varje deltagare.
För att lotteri av större omfattning skall få anordnas fordras i allmänhet
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 saml. Nr 23
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1957
tillstånd av Kungl. Maj :t, länsstyrelse eller polismyndighet. Vissa mindre
lotterier får anordnas utan tillstånd om anmälan om lotteriet i förväg göres
hos polismyndighet. Sådana lotterier som anordnas i samband med utgivandet
av tryckt periodisk skrift (s. k. tidningslotterier) får anordnas utan
anmälan eller tillstånd under förutsättning att anordnande av lotteri inte
ingår såsom väsenligt led i utgivandet av skriften, att såsom villkor för rätt
till deltagande i lotteriet ej fordras innehav av skriften eller erläggande av
insats samt att värdet å högsta vinst ej överstiger 200 kronor.
I de förevarande motionerna framhåller motionärerna att antalet mer eller
mindre lotteribetonade tävlingar ökat kraftigt under senare år. Sådana tävlingar,
som ofta är av reklamkaraktär, förekommer framför allt i tidningar,
men också i radio och television. Ett gemensamt drag hos dessa tävlingar
ar att de som regel fordrar en mycket begränsad tidsinsats av de tävlande
och att deltagandet är en hobbybetonad fritidssysselsättning. I många fall,
där tävlingar anordnats av industriföretag och tidningar, har de högsta
vinsterna haft ett mycket betydande värde. Vinst i tävlingar av här angiven
beskaffenhet har ofta skattemässigt betraktats som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.
För att man skall kunna tala om vinster vid tävlingsdeltagandet
som beskattningsbara inkomster synes det enligt motionärernas mening
bora finnas en rimlig proportion mellan prestation och vinst. I allmänhet
måste emellertid prestationens värde för arrangörens del betraktas som
ringa. Skillnaden mellan vinnarens prestation och vad den bäste inte prisbelönte
deltagaren har åstadkommit är i allmänhet obefintlig eller i varje fall
så pass obetydlig att man kan beteckna utfallet av tävlingen som slumpartat.
I den män inte vinster av det här berörda slaget av tävlingar kan helt
befnas från skatt, bör de snarast beskattas enligt lotteriförordningen. Ett
sadant förfarande skulle också göra det möjligt för tävlingsarrangörerna att
i tavlmgsbestämmelserna ge deltagarna ett klart besked om hur mycket vinnarna
i ^erkligheten får behålla. Beskattningen på förevarande område
bjuder på så besvärliga avvägningsproblem att en tillfredsställande lösning
inte kan åstadkommas utan utredning.
Utskottet. I de förevarande motionerna hemställes att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om utredning rörande beskattningen av vissa
lotteribetonade tävlingar. Därvid åsyftas framför allt tävlingar, som ä«er
rum i reklamsyfte eller i liknande syfte och i vilka relativt stora prissummor
utdelas.
Den angivna företeelsen är visserligen inte ny, men tidigare torde prissummorna
ha varit relativt små, och beskattningsfrågan synes därför inte
ha narmare uppmärksammats. I varje fall finns veterligen inte något avgörande
i högsta instans rörande beskattningen av pris i dylik tävling.
E?hft utskottet erfarit har de tävlingar som förekommit varit av
mycket skiftande art. I huvudsak torde följande typer kunna urskiljas. Eu
orm ar att deltagaren skall losa någon eller några uppgifter, ofta av så en
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1957 3
kel beskaffenhet att ett stort antal rätta lösningar avges. I dessa fall blir
slumpen således avgörande för vilken eller vilka av de rätta lösningar som
prisbelönas. En annan typ är att deltagaren skall prestera ett slagord eller
liknande för anordnaren lämplig prestation, varefter vinnaren utses efter
bedömning av avgivna förslag. I andra fall återigen kan deltagarna ha att
fullgöra någon för anordnaren i och för sig värdelös prestation, exempelvis
bilda så många ord som möjligt av bokstäverna i anordnarens firmanamn,
varefter pris tilldelas den eller dem som lyckats bäst. Har i sistnämnda fall
flera nått samma resultat kan ordningen mellan pristagarna bestämmas efter
lottning eller på annat av slumpen beroende sätt. Slutligen kan nämnas den
typ av tävling, som bl. a. förekommit i televisionsprogram och i vilken deltagaren,
som inte har några medtävlande, för att erhålla pris skall fullgöra
vissa prestationer.
Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår skall enligt lotteriförordningen
såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning, gissning,
vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning
kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det, som
erhålles av varje deltagare.
I åtskilliga av de tävlingar som hittills anordnats torde utgången ha varit
så beroende av slumpen att lotteri förelegat enligt lotteriförordningens definition.
Vinster i dylika lotterier torde med hänsyn till stadgandet i 19 § kommunalskattelagen
inte kunna inkomstbeskattas. Däremot synes beskattning
enligt förordningen om särskild skatt å vissa lotterivinster kunna komma
i fråga.
I andra fall återigen torde svårligen kunna göras gällande att lotteri föreligger,
varför beskattning enligt sistnämnda förordning ej kan ske. Huruvida
vinsten i dessa fall bör inkomstbeskattas, gåvobeskattas eller möjligen
vara helt skattefri kan vara föremål för tvekan. Det torde inte vara möjligt
att ge ett generellt svar på frågan, utan denna bör bedömas under beaktande
av omständigheterna i det enskilda fallet. I ett nyligen avdömt mål har
kammarrätten ansett att pris i en tävling, som anordnats i reklamsyfte, vid
inkomstbeskattningen varit att hänföra till inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.
Över kammarrättens utslag har besvär anförts hos regeringsrätten,
som dock ännu inte avgjort målet. Även andra mål av likartad karaktär
förväntas inom en nära framtid komma under beskattningsdomstolarnas
bedömande.
I viss omfattning är de i motionerna åsyftade beskattningsfrågorna av sådan
art, att de faller inom ramen för den systematiska genomgång av bestämmelserna
i kommunalskattelagen, som förutsatts skola ske av skattelagssakkunniga.
Enligt utskottets åsikt är det lämpligt att invänta de avgöranden
i högsta instans som inom en nära framtid är att emotse, innan
ställning tas till frågan om igångsättande av en särskild utredning av hithörande
beskattningsspörsmål. Utskottet anser sig därför böra avstyrka bifall
till de föreliggande motionerna.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 är 1957
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1: 2 av herr Lundström och
fru Gärde Widemar samt II: 2 av herr Carlsson i Stockholm
m. fl. om utredning rörande beskattningen av priser vid vissa
lotteribetonade tävlingar icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1957
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Heiiman, Spetz,
Eriksson, Gustaf Elof sson, Snygg, Söderquist, Niklasson och Apelqvist; samt
från andra kammaren: herrar Olsson, Sundström, Nilsson i Svalöv,
Brandt, Allard, Vigelsbo, Strandh, Anderson i Sundsvall, Andersson i Essvik
och Stenberg.
570328 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.