Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till förordning om allmän energiskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1957-05-21 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1957:47, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till förordning om allmän energiskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

1

Nr 47

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till

förordning om allmän energiskatt, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 26 april 1957 dagtecknad proposition, nr 175, angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, m. in., har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om allmän energiskatt;

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt; samt

3) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaroi;

dels medgiva att för budgetåren 1956/57 och 1957/58 den i avlöningsstaten

för kontrollstyrelsen upptagna anslagsposten till Avlöningar till ickeordinarie

personal må överskridas för bestridande av de kontrollkostnader

som betingas av vad i propositionen förordats;

dels ock, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i

preliminär skatt för budgetåret 1957/58 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 175 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.

Propositionen behandlas i detta betänkande utom såvitt avser frågan

om uttagningsprocenten, vilken fråga utskottet behandlar i sitt betänkande

nr 48.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll i nu förevarande delar

må här anföras följande.

I propositionen föreslås införandet av en allmän energiskatt samt en höjning

av skatten på cigarretter. Energiskatten skall utgå för de viktigaste slagen

av fasta och flytande bränslen, d. v. s. kol och koks, kolbriketter och

stybb, bensin och motorsprit, motorbrännolja och eldningsoljor, samt därjämte

för elkraft.

Den föreslagna energiskatten är bl. a. att se mot bakgrunden av ett omfattande

investeringsprogram på energiområdet. Under den närmaste femårsperioden

beräknas 500 milj. kr. för atomenergiområdet, närmare 600

milj. kr. för lagring av olja och bensin —- därav 350 milj. kr. i direkta statsbidrag

— samt 50 milj. kr. för upprustning av landsbygdens elnät.

Förslaget till allmän energiskatt bygger på en inom finansdepartementet

upprättad promemoria, men i förhållande till denna har vissa begränsningar

och omfördelningar gjorts i skatteuttaget. Begränsningarna avser främst

t Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

bensin och borgerlig förbrukning av elkraft. Skatteuttaget blir omkring 150

milj. kr. lägre än enligt promemorian. Regeringsförslaget innebär skatteintäkter

av omkring 375 milj. kr. Häri ingår 50 milj. kr. motsvarande den

nuvarande elskatten.

Med hänsyn till begränsningarna i energibeskattningen har det ansetts

nödvändigt att genom konsumtionsbeskattning tillföra staten ytterligare ca

50 milj. kr. Detta föreslås ske genom att höja cigarrettskatten med omkring

ett öre per styck. Totalt blir skatteintäkterna av energiskatten och höjningen

av cigarrettskatten ungefär 425 milj. kr.

Energiskatten föreslås utgå för stenkol med 12 kr. per ton och för koks

med 14 kr. per ton. Beträffande motorbrännolja samt eldningsoljorna 1 och

2 är den föreslagna skattesatsen 25 kr. per in3. För eldningsoljorna 3, 4 och

högre skall enligt förslaget skatt erläggas med 16 kr. per in3.

I fråga om bensin och motorsprit är den föreslagna skattesatsen 4 öre per

liter.

Den nuvarande skatten på industriell elkraft skall med oförändrat uttag

— 10 procent av kraftvärdet — ingå i den allmänna energiskatten. I anslutning

härtill föreslås den nuvarande elskatteförordningen bli upphävd.

Den borgerliga förbrukningen av elkraft skall enligt förslaget beskattas med

5 procent av kraftavgifterna. Däremot skall järnvägarnas och spårvägarnas

elkraft inte beskattas.

Genom en föreslagen ändring i den nuvarande beskattningen av motorbrännolja

tillses, att den tunga motorfordonstrafiken i stort sett blir oberörd

av energiskatten. Restitution förutsättes skola medges av skatt på brännolja,

som användes i jordbrukstraktorer. I konsekvens härmed skall inte heller

fotogen bli föremål för beskattning. Likaså skall enligt propositionen bränslen

till järnvägarna, sjöfarten och lufttrafiken lämnas utanför beskattningen.

När bränsle användes som råvara, t. ex. för framställning av kalciumkarbid,

eller när det nyttjas exempelvis för reduktionsändamål, skall skatt inte

utgå. Det föreslås också, att industrier med särskilt hög bränsle- och kraftförbrukning

skall kunna få skattenedsättning.

Förslaget är så utformat, att från beredskapssynpunkt betydelsefulla lager

av kol, koks och brännoljor kan uppläggas skattefritt.

Energiskatten skall i princip tillämpas fr. o. in. juli månad år 1957.

I propositionen förutsättes, att investeringsavgiften bortfaller fr. o. in. den

1 januari 1958.

Ovannämnda författningsförslag är av följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

3

Förslag

till

förordning om allmän energiskatt

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §■

Allmän enei''giskatt skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning

till staten erläggas för

a) bensin och motorsprit,

b) bränsle, som angives i en vid denna förordning fogad förteckning, och

c) elektrisk kraft.

2 §•

Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen.

Skatt utgår ej heller för elektrisk kraft, som

a) framställes inom riket av producent, som förfogar över en installerad

generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt och som icke yrkesmässigt

distribuerar elektrisk kraft,

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller

distributör till någon, som ej står i intressegemenskap med producenten eller

distributören,

c) framställes och förbrukas å fartyg eller annat transportmedel, eller

d) nyttiggöres inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk

kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller

omformning hos producent eller distributör.

3 §•

Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer äger, då synnerliga

skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av skatt.

Om bensin och motorsprit

4 §•

Vad som stadgas i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt

ä bensin och motorsprit skall, med undantag av vad däri sägs angående

skattens storlek, äga tillämpning jämväl å allmän energiskatt å bensin och

motorsprit.

5 §.

Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med fyra öre för liter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Om andra bränslen än bensin och motorsprit samt om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin och motorsprit

6 §•

Den som inom riket producerar skattepliktigt flytande bränsle är skyldig

att hos kontrollstyrelsen vara registrerad såsom producent av dylikt bränsle.

Den som i större omfattning återförsäljer eller i egen rörelse förbrukar

skattepliktigt bränsle eller håller sådant bränsle i lager må efter ansökan registreras

hos kontrollstyrelsen såsom återförsäljare eller förbrukare av dylikt

bränsle.

7 §•

Skatten skall erläggas av den som är registrerad enligt 6 §. Införes bränsle

till riket av annan än den som är sålunda registrerad skall dock skatten erläggas

av den som inför bränslet.

8 §•

Skattskyldighet inträder

a) för den som är registrerad enligt 6 §, då bränsle av honom levereras

till köpare, som icke är sålunda registrerad, eller tages i anspråk för annat

ändamål än försäljning, och

b) för den som, utan att vara registrerad enligt 6 §, inför bränsle till

riket, vid införseln.

9 §.

Upphör skattskyldig att vara registrerad enligt 6 §, skall han erlägga

skatt för det bränsle som ingår i hans lager vid tidpunkten för registreringens

upphörande. Skatten skall erläggas inom tid som kontrollstyrelsen bestämmer.

10 §.

Skatten utgår med i förteckningen angivet belopp för vikt- eller volymenhet.

Det ankommer på kontrollstyrelsen att i fråga om fasta bränslen fastställa

skattesatser för hektoliter som svarar mot de i förteckningen angivna skattesatserna

för ton.

Ingår vid industriell tillverkning kostnaden för bränsle till mera betydande

del i tillverkningskostnaden, må beskattningsmyndigheten medgiva

skälig nedsättning av skatten.

B. Elektrisk kraft

11 §.

Den som inom riket yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar av honom

producerad skattepliktig elektrisk kraft eller yrkesmässigt distribuerar av

annan producerad dylik kraft är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara registrerad

såsom producent eller distributör av elektrisk kraft.

Vid tillämpning av denna förordning skall den för vars räkning elektrisk

kraft överföres till riket ävensom den som utan att erlägga avgift därför

emottager elektrisk kraft, för vilken skatt skall utgå, anses hava producerat

kraften.

12 §.

Skatten för elektrisk kraft skall erläggas av den som förbrukat kraften.

Skyldighet att redovisa skatt till statsverket inträder då den elektriska

kraften distribueras till förbrukare, som icke är registrerad enligt It §

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

(skattepliktig distribution), eller då kraften av den som är sålunda registrerad

nyttjas i egen rörelse (skattepliktig egenförbrukning).

Vid skattepliktig distribution skall skatten av förbrukaren erläggas till

den registrerade distributören, i förekommande fall genom icke registrerad

distributör. Har producent yrkesmässigt distribuerat kraft till förbrukare,

är producenten med avseende å distributionen av sådan kraft att anse såsom

registrerad distributör.

Har "den, som enligt It § registrerats såsom producent, till annan distribuerat

elektrisk kraft utan att delta skett yrkesmässigt, skall kraften anses

vara förbrukad i den förstnämndes rörelse.

13 §.

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera

skatten. Har debiterad skatt ej erlagts, skall den registrerade distributören

till statsverket likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida icke

annat följer av vad i 25 § tredje stycket stadgas.

Vid skattepliktig egenförbrukning skall förbrukaren inleverera skatten

till statsverket.

14 §.

1 mom. Skatten utgår

a) för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning

av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår,

med tio procent av kraftens beskattningsvärde och

b) för annan elektrisk kraft med fem procent av kraftens beskattningsvärde.

Såsom driftställe skall anses varje i tekniskt avseende självständig industriell

anläggning, dock att närliggande anläggningar, som drivas av samma

ägare eller innehavare, skola anses såsom ett enda driftställe om kraftanskaffningen

är i huvudsak gemensam.

Med beskattningsår förstås tiden 1 juli—30 juni.

Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren

bar att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller registrerad

distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika med summan

av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likartad

användning som hos producenten eller distributören. I beskattningsvärdet

ingår icke skatt.

2 mom. Kan under löpande beskattningsår icke avgöras, huruvida förbrukningen

i industriell rörelse kommer att överskjuta 40 000 kilowattimmar,

men har förbrukningen under den närmast före beskattningsåret tilländalupna

tolvmånadersperioden överskjutit nämnda energikvantitet, skall förbrukaren

erlägga preliminär skatt med belopp motsvarande tio procent av

kraftens beskattningsvärde. Vad i denna förordning stadgas om skatt skall''

i tillämpliga delar gälla bär avsedd preliminär skatt.

3 mom. Där under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse

överskjutit 40 000 kilowattimmar men skatt för den förbrukade kraften erlagts

med allenast fem procent av kraftens beskattningsvärde, skall till statsverket

i efterhand inlevereras skatt med ytterligare fem procent av beskattningsvärdet.

Har under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse icke överskjutit

40 000 kilowattimmar men har skatt för den förbrukade kraften

eriagts med tio procent av kraftens beskattningsvärde, skall snarast efter

beskattningsårets utgång hälften av den erlagda skatten restitueras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 ur W57

15 §.

1 mom. Kontrollstyrelsen äger, när särskilda skäl därtill äro, efter ansökan

förordna, att skatten skall utgå med visst belopp för kilowattimme. Beloppet

skall fastställas så att det för de förbrukare, varom fråga är, så nära som

möjligt motsvarar den skatt som skulle hava utgått vid tillämpning av 14 §

1 mom.

2 mom. På ansökan må kontrollstyrelsen medgiva förbrukare inom distributionsområde

med onormalt höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter

nedsättning av skatten.

16 §.

1 mom. Vid beräkning av beskattningsvärde för skattepliktig egenförbrukning

skall kontrollstyrelsen eftersträva att såvitt möjligt enhetliga värden

erhållas för kraft, som användes för likartade ändamål inom områden

med i huvudsak enahanda taxesättning.

När synnerliga skäl föranleda därtill, må kontrollstyrelsen nedsätta beskattningsvärdet

för kraft som nyss sagts.

2 mom. För kraft som av producent eller registrerad distributör levereras

till förbrukare, med vilken producenten eller distributören står i sådan intressegemenskap

att denna kan antagas hava inverkat på prissättningen,

ävensom för kraft, som levereras såsom ersättning för förlorad vattenkraft,

må kontrollstyrelsen fastställa beskattningsvärde enligt i huvudsak samma

normer, som tillämpas i fråga om skattepliktig egenförbrukning.

17 §.

Kontrollstyrelsen äger även i andra fall än som avses i 15 och 16 §§ föreskriva

de avvikelser från stadgandena angående skattens bestämmande, som

med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas påkallade, dock att

skatt icke i något fall må bestämmas att utgå med högre belopp än som eljest

skolat följa av bestämmelserna i denna förordning.

18 §.

Vid kontrollstyrelsens sida skall finnas en särskild rådgivande nämnd

(elskattenämnden) med uppgift att till styrelsen avgiva yttrande och förslag

i ärenden rörande energiskatt å elektrisk kraft. Innan kontrollstyrelsen fattar

beslut i dylika ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt,

skall styrelsen höra elskattenämnden.

Elskattenämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden

skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en vara

företrädare för kontrollstyrelsen, en för kommerskollegium, en för distributörer

av elektrisk kraft samt en för detalj förbrukare i allmänhet av sådan

kraft. Vid behandling av ärende, som berör antingen jordbruksnäringen eller

industrien eller ock handeln och hantverket, skall, där det utan olägenhet

kan ske, sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar vederbörande

näringsgren.

För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant. I

fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot,

som suppleanten skall ersätta.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t för viss tid,

dock högst fyra år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr tf år 1957

C. Uppbörd och kontroll

19 §.

Beskattningsmyndighet är, i fall där skatt skall erläggas vid införsel till

riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrclsen.

20 §.

1 mom. Anmälan för registrering ävensom ansökan om registrering skall

göras skriftligen hos kontrollstyrelsen och skall innehålla uppgift angående

vederbörandes fullständiga namn och postadress, företagets namn, rörelsens

art och belägenhet samt dagen för verksamhetens påbörjande.

1 anmälan för registrering, som avses i It §, skall uppgift jämväl lämnas

angående belägenheten av och den installerade generatoreffekten för varje

kraftverk, som skall nyttjas i rörelsen. Skall elektrisk kraft inköpas, skall

uppgivas det eller de företag varifrån inköpen skola ske.

Distributör av elektrisk kraft skall i anmälan för varje konsumentgrupp

lämna uppgift angående de perioder under året, beträffande vilka debitering

av kraftavgifter verkställes, ävensom angående de tidpunkter då sådana debiteringar

i allmänhet äro slutförda.

Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda särskilt bevis.

2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 6 § första stycket eller

It § skall göra anmälan för registrering senast fjorton dagar före rörelsens

upptagande. Utan hinder härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva

densamma under förutsättning att anmälan för registrering göres inom

fjorton dagar efter övertagandet.

3 mom. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan

eller ansökan om registrering, är den registrerade skyldig att inom fjorton dagar

underrätta kontrollstyrelsen därom.

Den som vill bliva avregistrerad skall göra anmälan därom till kontrollstyrelsen.

21 §.

Åsidosätter den som är registrerad enligt 6 § andra stycket grovt vad honom

åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade

föreskrifter, må kontrollstyrelsen förordna om hans avregistrering.

22 §.

Skatt, som skall erläggas till kontrollstyrelsen, skall redovisas för bestämda

redovisningsperioder. Dessa äro

a) i fråga om skatt för bränsle, kalenderkvartal, och

b) i fråga om skatt för elektrisk kraft, debiteringsperiod, eller vad angår

kraft som framställts av producent utan yrkesmässig distribution, kalenderkvartal.

Med debiteringsperiod skall förstås

a) i fråga om konsumentgrupp, för vilken utfärdas räkningar, som för

hela gruppen avse i huvudsak eu och samma tid (månad, kvartal eller annan

tidsperiod utgörande år eller del därav): ifrågavarande tid, även om

flera avläsningar skett under tiden, samt

b) i fråga om konsumentgrupp, för vilken avläsningar ske successivt och

utfärdade räkningar i anslutning härtill för olika abonnenter inom samma

grupp avse olika lider: den tidsperiod (månad, kvartal eller annan tidsperiod

utgörande år eller del därav), under vilken avläsning beräknas ske för hela

eller den väsentliga delen av konsumentgruppen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr M är 1957

Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, fastställa annan tidsperiod

såsom redovisningsperiod.

23 §.

1 mom. Den som är registrerad enligt 6 § skall senast vid utgången av kalendermånaden

efter varje redovisningsperiod till kontrollstyrelsen insända

en på heder och samvete avgiven deklaration angående de bränslen, beträffande

vilka skattskyldighet inträtt under redovisningsperioden.

2 mom. Den som är registrerad enligt 11 § skall å tid och i ordning som

i 1 mom. sägs insända en på heder och samvete avgiven deklaration angående

skattepliktig distribution och skattepliktig egenförbrukning under redovisningsperioden.

3 mom. I deklarationen skall angivas den på redovisningsperioden belöpande

bruttoskatten, så ock avdrag enligt 24 eller 25 §.

Deklarationens nettoskattebelopp skall, där beloppet icke utgöres av helt

tiotal kronor, utföras med närmaste lägre tiotal kronor.

Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva att deklaration

skall insändas inom annan tid än som i 1 mom. sägs.

Deklaration skall upprättas å blankett enligt formulär, som fastställes av

kontrollstyrelsen.

24 §.

1 mom. I deklaration som avses i 23 § 1 mom. må avdrag göras för bränsle,

som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen

rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller

därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i fartyg eller luftfartyg, samt

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till

svensk frihamn.

2 mom. På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida

och i vad mån avdrag jämväl må göras för

a) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för

annat ändamål än energialstring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat för framställning av skattepliktigt

bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig återtagit annorledes än i samband med återgång

av köp,

d) bränsle, vars försäljning förorsakat den skatlskyldige förlust på grund

av bristande betalning från köparen, samt

e) skatt för elektrisk kraft, som förbrukats vid framställning av skattepliktigt

bränsle.

25 §.

I deklaration som avses i 23 § 2 mom. skall avdrag göras för elektrisk

kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat

ändamål, samt

b) överförts till annat land.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad

mån avdrag må göras för skatt för bränsle som förbrukats vid produktion

av elektrisk kraft.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år J957

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer tillika, huruvida och

i vad mån skatt för elektrisk kraft må nedsättas på grund av bristande betalning

från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.

26 §.

Senast vid den tidpunkt, då deklaration skall hava insänts, skall enligt

deklarationen upplupen skatt erläggas genom insättning å kontrollstyrelsens

postgirokonto. Finner kontrollstyrelsen att avdrag bor ske med högre belopp

än den redovisade bruttoskatten, skall det Överskjutande beloppet restitue
-

1’clS

Insändes icke deklaration inom föreskriven tid, skall senast vid nämnda

tidpunkt och i angiven ordning erläggas preliminär skatt svarande mot det

högsta skattebelopp, som upplupit under någon redovisningsperiod mom senast

förflutna tolv kalendermånader, eller det lägre belopp kontrollstyielsen

bestämmer. Har någon erlagt preliminär skatt, äger han, sedan felande deklaration

insänts, i samband med inbetalning av skatt för en senare redovisningsperiod

tillgodoräkna för mycket erlagd preliminär skatt. Har den

preliminära skatten understigit den deklarerade, skall felande skatt er laggas

samtidigt med deklarationens insändande. Vad i denna förordning stadgas

om skatt skall i tillämpliga delar gälla här avsedd preliminär skatt.

27 §.

Där skatt för bränsle skall erläggas vid införsel till riket, skall skatten

erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven betrafiande tull.

Bränsle för vilket energiskatt skall utgå, skall med avseende a ratten till

uppläggning å tullager likställas med till riket inkommande tullbelagd vara

i allmänhet. .... .... , ... ,

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt pafoljd tor toidio]

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt som skall erlaggas till tullverket

vad rörande tull finnes stadgat.

28 §.

Beträffande bränsle, som införes till riket under sådana förhållanden att

för detsamma åtnjutes tullfrihet enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeforordmngen

eller ock tullindring enligt 9 § samma förordning, eller, i fråga om icke tullpliktigt

bränsle, skulle hava åtnjutits enligt något av dessa stadganden om

det varit tullbelagt, skall skyldighet att erlägga skatt föreligga allenast såvitt

fråga är om återinförsel av bränsle, för vilket skatt icke erlagts ellei for vilket

erlagd skatt restituerats. , . i;,i

För bränsle, som införts till riket men sedermera utförts ur riket ellei till

svensk frihamn, må restitution av skatt åtnjutas i den ordning och omfattning

Kungl. Maj :t bestämmer.

29 §.

Insändes icke deklaration eller befinnes insänd deklaration oriktig, ägei

kontrollstyrelsen fastställa den skatt, som rätteligen skall utga, och den tid,

inom vilken skatten skall erläggas.

30 §.

Försummar någon att inbetala skatt, som han enligt denna förordning

skall erlägga till kontrollstyrelsen, må skatten på framställning av styrelsen

omedelbart utmätas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, där förbrukare

eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft underlåter att

erlagga skatt för dylik kraft.

31 §.

För utövande av kontroll över den allmänna energiskatten äger kontrollstyrelsen

anlita biträde av särskilda kontrolltjänstemän. Kontrolltjänsteman

ager på anfordran erhålla tillträde till samtliga lokaler och utrymmen,

vilka den som är registrerad enligt denna förordning använder för tillverkmng,

lagerhållning eller försäljning av skattepliktiga bränslen eller för produktion

eller distribution av elektrisk kraft.

32 §.

Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin

bokföring och, vad angår distribution av elektrisk kraft, jämväl sin statistik

pa sadant satt att enligt kontrollstyrelsens beprövande kontroll möjliggores

J °

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning

samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen

och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som

inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust

in. in., så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare på anfordran tillhandahålla kontrollstyrelsen

eller kontroll tjänsteman sina handelsböcker med tillhörande

handlingar samt i förekommande fall sin statistik. Han skall därjämte ställa

sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar,

ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med kontrollstyrelsens

föreskrifter kan komma att lämna.

Där kontrollstyrelsen så påfordrar skall distributör av elektrisk kraft föranstalta

om att anordning för uppmätning av dylik kraft med avseende å

energi och effekt inrättas.

33 §.

.... S0111> ulan att vara registrerad enligt denna förordning, producerar,

torsaljer eller förmedlar försäljning av skattepliktigt bränsle eller producerar

eller distribuerar elektrisk kraft är skyldig att på anfordran lämna sådana

uppgifter om sm rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

hnner erforderliga för skattekontrollen, ävensom att, där kontrollstyrelsen

t inner det pakallat för kontrollens utövande, tillhandahålla sina handelsböcker

med tillhörande handlingar.

D. Ansvarsbestämmelser m. in.

34 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig upngift

stadgas i skattestrafflagen.

Har någon i annat fall än i törsta stycket avses uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet i deklaration rörande elektrisk kraft lämnat oriktig uppgift,

agnad att leda till inleverans av för låg skatt, straffes med dagsböter eller

fängelse i högst sex månader.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

35 §.

Underlåter den som är registreringsskyldig enligt 6 § törsta stycket eller

11 § att göra föreskriven anmälan för registrering, straffes med dagsböter,

ej under tjugu. ..

Underlåter någon i andra fall än som avses i första stycket att tullgora

vad lionom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma

meddelade föreskrifter, straffes med böter, högst trehundra kronor. Vad nu

sagts gäller dock icke åliggande att inbetala skatt.

36 §.

Brott, som avses i 35 § andra stycket, må av åklagare åtalas allenast efter

anmälan av kontrollstyrelsen.

37 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga den som är registrerad enligt denna

förordning att fullgöra vad honom åligger enligt förordningen eller med

stöd av densamma meddelade föreskrifter, dock att föreläggande icke ma

avse inbetalande av skatt.

38 §.

Vad som inhämtats vid skattekontroll enligt denna förordning må ej yppas

i vidare mån än som erfordras för vinnande av det med kontrollen avsedda

ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse

i högst sex månader, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen.

Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare

åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

39 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft, såvitt angår elektrisk kraft, den 20 juni

1957 samt i övrigt den 1 juli 1957; dock att förordningens bestämmelser

skola gälla redan före ikraftträdandet i avseende å åtgärder, som erfordras

för tillämpningen därefter.

Genom förordningen upphäves elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr

374). Utan hinder härav skall skatt enligt nämnda förordning utgå för redovisningsperiod,

som till någon del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957,

dock att, om under dylik redovisningsperiod avläsning av energiförbrukning

sker sistnämnda dag eller därefter, skatt enligt elskatteförordningen skall utgå

allenast för tiden intill första avläsningen efter den 19 juni 1957. Elskatteförordningen

skall även i övrigt äga tillämpning beträffande förhallanden

som hänföra sig till tiden intill utgången av dylik redovisningsperiod eller,

i förekommande fall, intill nämnda avläsning.

1 samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas följande.

1. Där verksamhet som avses i 6 § första stycket eller 11 § bedrives vid

förordningens ikraftträdande skall den i 20 § omförmälda anmälan föi legistrering

göras senast den 10 juli 1957.

2. Oaktat registrering efter anmälan icke skett, skall den som vid förordningens

ikraftträdande bedriver verksamhet som i första punkten sägs anses

vara registrerad hos kontrollstyrelsen från och med den 1 juli 1957, när fråga

är om verksamhet som avses ''i 0 § första stycket, och från och med den 20

juni 1957, när fråga är om verksamhet som avses i 11 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

3. Den som vid förordningens ikraftträdande bedriver i 6 § andra stycket

avsedd verksamhet och som därefter gör ansökan om registrering hos kontrollstyrelsen

skall i särskild deklaration uppgiva i vad mån hans lager av i

lörfattningsrummet avsett skattepliktigt bränsle minskat eller ökat från utgången

av juni månad 1957 till tidpunkten för ansökningens insändande.

Har lagret minskat, skall såsom villkor för registrering gälla att belopp

motsvarande den å minskningen belöpande skatten inbetalas till kontrollstyrelsen.

Har lagret ökat, äger, där registrering sker, den registrerade i deklaration

göra avdrag för den å ökningen belöpande skatten.

4. Skattskyldighet enligt denna förordning föreligger icke

i fråga om elektrisk kraft, för vilken kraftavgift helt eller delvis utgår efter

uppmätt energiförbrukning: för tiden före första avläsningen av energiförbrukning

efter den 19 juni 1957, eller

i fråga om annan elektrisk kraft: för redovisningsperiod, som till någon

del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957.

. **• restitution av särskild skatt å bensin och motorsprit enligt förordningen

den 3 maj 1929, nr 62, skall allmän energiskatt anses hava erlagts

för

förbrukats efter den 30 juni 1957.

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till nedanstående

statistiska nummer

Statistiskt

nr

Bränsle

Skattesats

420, 421, 422

Stenkol....................

420:1, 421:1,

Stybb av stenkol ................

423

424: 1, 424: 3,

Koks........................

ur 424: 4

ur 424: 4

Stybb av koks ..........

6 kronor för ton

6 kronor för ton

25 kronor för m3

16 kronor för ms

4 öre för liter

425: 1—2

Kolbriketter ..........

441

Mineraloljor:

motorbrännolja och pannbrännolja,

oraffinerade:

skatte- viskositet

klass cSt-enheter

I högst 20 vid 20° G.......

ur 582: 5

II fler än 20 vid 20° G ____

Spritblandningar, avsedda för användning till motordrift ..

Anm. Allmän energiskatt skall icke erläggas för inom riket

framställd spritblandning, avsedd för användning till

motordrift, där energiskatt erlagts för i blandningen in- gående produkter, för vilka dylik skatt skall erläggas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 13

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 21 maj 1954 om brännoljeskatt

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Brännoljeskatt utgår med trettio- Brännoljeskatt utgår med trettio

två öre för liter. öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

16 §.

I varje tobaksvaras riktpris skall skatt ingå dels med ett belopp, vilket

motsvarar nedanstående procent av riktpriset, dels ock med nedan angivna,

i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Vikt för

1 st. gram

För inom riket till- verkad vara

Procent

av rikt- priset

Belopp för

1 st.

öre

1 kg

kr.

t. o. m.

5,0

35

4,3

_

över

5,0

35

5,6

—

t. o. m.

1,7

35

4,0

—

över

1,7

35

6.0

—

t. o. m.

0,75

40

2,74

—

över

0,75

40

4,78

—

—

40

—

24: 60

—

40

—

3:7o

40

—

3: 80

Varuslag

Cigarrer .......... grupp I

> » II

Cigarrcigarretter.... » I

» .... » II

Cigarretter ........ » I

........ » II

Röktobak ..................

Tuggtobak..................

Snus ......................

För till riket införd

vara

Procent

av rikt- priset

Belopp för

1 st.

öre

1 kg

kr.

35

12.4

_

35

15,6

—

35

6,6

—

35

9,5

—

40

3,74

—

40

6,13

—

40

—

31: —

40

—

7: —

40

—

5: —

I skattehänseende---3,3 gram.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1957. Härvid skall iakttagas, alt vad i

lagen stadgas om riktpris intill den 1 januari 1960 skall liava avseende å

priskuran tpris.

1 Senaste lydelse se 1957: 00.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Inom finansdepartementet bär upprättats en promemoria (stencilerad)

angående en allmän energibeskattning. Promemorian innehåller förslag till

förordning om allmän energiskatt. Enligt förslaget skall sådan skatt utgå

för flertalet slag av fasta och flytande bränslen samt för elektrisk kraft.

Skatteintäkterna beräknas till ca 500 milj. kronor för år. Den föreslagna

energiskatten är bl. a. avsedd att träda i stället för den nuvarande elskatten,

som uttages för industriell elkraft. Vidare förutsättes, att den allmänna investeringsavgiften

inte skall erhålla förlängd giltighet.

Över promemorian har yttranden avgivits av statskontoret, generaltullstyrelsen

(med bifogande av utlåtanden från tulldirektionerna i Stockholm,

Göteborg och Malmö), kontrollstyrelsen (med överlämnande av utlåtande

från elskattenämnden), kommerskollegium (med överlämnande av yttranden

från rikets handelskammare), vattenfallsstyrelsen, statens handelsoch

industrikommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

statens pris- och kartellnämnd, fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,

Sveriges industriförbund (med överlämnande av skrivelser från

Jernkontoret, Sveriges kemiska industrikontor och Svenska trämasseföreningen),

Sveriges lantbruksförbund, Sveriges grossistförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Kooperativa

förbundet, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk industriförening,

Svenska elverksföreningen, Svenska värmeverksföreningcn,

Svenska vattenkraftföreningen, Svenska petroleum institutet, Svenska stenkolsimportörers

förening, Svenska gasverksföreningen, Sveriges redareförening

och Svenska vägföreningen.

Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare åberopar ett

av delegerade för nämnda organ, Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags

riksförbund upprättat yttrande.

Därjämte har skrivelser inkommit från bl. a. Svenska skifferolje aktiebolaget,

Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag, Norrbottens järnverk

aktiebolag, De vanföras riksförbund och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen, såvitt

desamma behandlas i detta betänkande, hänvisar utskottet till ovannämnda

statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinns under följande rubriker

å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen

Förslag till allmän energibeskattning

Promemorian, s. 37—52

Remissyttranden, s. 52—84

Departementschefen, s. 84— 94

Förslag till höjd beskattning av cigarretter, s. 95—96.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

15

Beträffande den samhällsekonomiska motiveringen för förslagen hänvisar

utskottet, förutom till förevarande proposition nr 175, till sitt betänkande

nr 48.

Av de i anledning av propositionen väckta motioner,

vilka helt eller delvis hänvisats till bevillningsutskottet, har utskottet i förevarande

sammanhang upptagit följande motioner i den mån desamma avser

frågor som behandlas i detta betänkande, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 535 av fru Wnllentheim in. fl. och II: 677

av herr Bengtsson i Varberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

medgiva restitution för invalidmotorfordon av den allmänna energiskatt,

som enligt den framlagda propositionen skall påföras motorbensinen,

samt åt vederbörande utskott uppdraga att utarbeta härför erforderlig lagtext;
II)

de likalydande motionerna 1:536 av herr Öhman in. fl. och 11:680

av herr Hagberg in. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts proposition nr 175»;

III) de likalydande motionerna I: 537 av herr Gustaf Elof sson in. fl. och

II: 681 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid

behandling av propositionen nr 175 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa

dels att frågan om restitution av energiskatten på motorbrännolja, som

förbrukas i jordbrukstraktorer, måtte bedrivas så skyndsamt, att förslag till

full kompensation för jordbruket kan föreläggas 1957 års höstriksdag,

dels att i samband härmed även frågan om restitution av energiskatt, som

erlägges för bensin, som användes i jordbrukstraktorer och skördetröskor

samt för driften inom trädgårdsnäringen och fisket, måtte prövas i enlighet

med vad i motionerna anförts och att förslag i anledning härav måtte föreläggas

1957 års höstriksdag,

dels ock att förslag måtte föreläggas 1957 års höstriksdag om att av energiskattemedlen

10 milj. kronor må disponeras redan under budgetåret

1957/58 för upprustning av landsbygdens elnät;

IV) de likalydande motionerna I: 538 av herr Sundin och II: 678 av herr

Larsson i Hedenäset, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 måtte uttala att vid allmän energibeskattning

enligt propositionens förslag en skälig andel av de inflytande medlen

må disponeras för främjande av företagsambeten i rikets fyra nordligaste

län i enlighet med motionernas syfte, samt hemställa hos Kungl. Maj:t om

så skyndsam prövning av frågan, att förslag till lösning av densamma kan

föreläggas 1957 års höstriksdag;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

V) de likalydande motionerna 1:539 av herrar de Geer och Sveningsson

samt II: 679 av herrar Nordqvist och Stenberg, vari hemställts, att riksdagen

för sin del måtte beslnta

dels alt 18 § i det i propositionen nr 175 till årets riksdag framlagda förslaget

till förordning om allmän energiskatt skall hava följande lydelse:

»Vid kontrollstyrelsens sida skall finnas en särskild rådgivande nämnd

(energiskattenämnden) med uppgift att till styrelsen och i förekommande

fall till generaltullstyrelsen och Kungl. Maj :t avgiva yttrande och förslag

i ärenden rörande energiskatt. Innan kontrollstyrelsen fattar beslut i dylika

ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt skall styrelsen

höra energiskattenämnden. Nämnden skall ock avgiva yttrande i anledning

av besvär över beslut, som av kontrollstyrelsen eller generaltullstyrelsen

meddelats rörande tillämpning av denna förordning.

Energiskattenämnden skall utgöras av ordförande, som skall vara eller

hava varit domare, och ytterligare sex ledamöter, av vilka en skall vara

företrädare för kontrollstyrelsen och en för kommerskollegium.

För ordföranden och envar av de två sistnämnda ledamöterna skall utses

en suppleant. I fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande

eller ledamot, som suppleanten skall ersätta.

Övriga ledamöter jämte erforderligt antal suppleanter för dessa skall utses

så att inom nämnden kommer att förefinnas kännedom om distribution

av elkraft ävensom handel med bränslen samt företrädare för förbrukare

inom olika områden av näringslivet och för detalj förbrukare i allmänhet av

elkraft och bränslen.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t för viss tid,

dock högst fyra år.»

dels att i 1 § ovannämnda författningsförslag efter orden »energiskatt

skall» skall intagas orden »till och med den 31 december 1959»;

VI) de likalydande motionerna I: 542 av herrar Ragnar Bergh och Svärd

och II: 683 av herr Cassel m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 175 måtte

1) avslå förslaget om allmän energiskatt,

2) besluta, att från och med den 1 juli 1957 eu avgift skall utgå vid förbrukning

av elektrisk kraft (elavgift)

a) vid förbrukning i industriell rörelse med en förbrukning av mer än

40 000 kilowattimmar för driftställe under helt budgetår, med sex procent

av kraftens avgiftsgrundande värde och

b) för annan elektrisk kraft med tre procent av kraftens avgiftsgrundande

värde,

varvid som avgiftsgrundande värde skall anses summan av de avgifter,

som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften, eller, i den mån

producent eller registrerad distributör själv förbrukar kraften, summan

av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likarlad

användning som hos producenten eller distributören, dock att i detta värde

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

17

icke skall ingå skatt, samt att undantag och villkor i övrigt, motsvarande

dem som angivits i förslaget till förordning om allmän energiskatt angående

skatt å elektrisk kraft, skall gälla,

3) besluta att bemyndiga Kungl. Maj :t att förordna om uttagande av

nämnda elavgift samt att i enlighet med vad i motionerna angivits förordna

om bildande av eu särskild stiftelse, till vilken genom elavgiften influtna

medel skall överföras för att ur densamma utlånas till byggande av kraftverk

i enlighet med vad i motionerna närmare angivits ävensom att fastställa

stadgar för nämnda stiftelse,

4) besluta, att elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr 374) skall upphöra

att gälla fr. o. in. den 1 juli 1957,

ävensom att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderligt förslag till

förordning angående upphävande av elskatteförordningen;

VII) de likalydande motionerna I: 545 av herr Ohlon m. fl. och II: 688

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

A) att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 175

1) måtte avslå förslaget om allmän energiskatt i de delar det avser skatt

å fasta och flytande bränslen,

2) måtte med hänsyn till införandet av särskild avgift på petroleumprodukter

besluta sänka skatten å motorbrännolja med 1 öre till 31 öre per

liter från och med den 1 juli 1957,

3) måtte med bifall till den del av förslaget som avser skatt å elektrisk

kraft besluta om uttagande av en särskild elavgift under samtidigt uttalande

att motsvarande medel användes — på sätt som i motionerna angivits

— för utbyggnad av produktionen av elektrisk kraft samt för upprustning

av landsbygdens el-nät,

B) samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga

författningstexter;

VIII) motionen I: 534 av herr Hesselbom, vari hemställts, »att riksdagen

vid behandlingen av förslag till förordning om allmän energiskatt måtte uttala

att elektrisk kraft, som nyttiggöres inom gas- och vattenverk, skall

i skattehänseende jämställas med borgerlig förbrukning och sålunda beskattas

enligt 14 § 1 mom. b) i sagda förordning»;

IX) motionen 11:685 av herr Lundberg, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag om införande av energiskatt

och att uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt måtte höjas till 110,

samt alt dessa ökade inkomster till huvudsaklig del användes för ett ökat

bostadsbyggande».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda yrkandena,

såvitt de behandlas i delta betänkande, får utskottet hänvisa till

motionerna I: 534, I: 537, II: 677—680, II: 683, II: 685 och II: 688.

Vidare har till utskottet inkommit en av ett flertal motororganisationer

undertecknad skrift, vari behandlas frågor rörande oljelagring och energiskatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 47

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Utskottets yttrande

Utskottet behandlar i sitt betänkande nr 48 propositionen nr 175, i vad

den avser kompletteringen av riksstatsförslaget, riktlinjerna för den ekonomiska

politiken och uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt under senare

halvåret 1957 och första halvåret 1958.

I nämnda proposition föreslås vidare införande av en allmän energiskatt

samt en höjning av skatten på cigarretter, vilka frågor utskottet upptar till

behandling i förevarande sammanhang. De samhällsekonomiska skälen för

genomförandet av en allmän energibeskattning framgår av vad utskottet anfört

i nämnda betänkande nr 48. De stora utbyggnadsbehoven på energiområdet

finner departementschefen ha verifierats av hörda myndigheter och

organisationer. I propositionen konstateras också att i remissyttrandena

understrukits önskvärdheten av att utrymme skapas för en utbyggnad på

detta och andra viktiga områden genom att konsumtionsökningen begränsas.

I stort sett synes enighet råda om att denna begränsning bör åstadkommas

genom någon form av indirekt beskattning. För fullföljande av investeringsprogrammet

på energiområdet under den närmaste femårsperioden beräknas

500 miljoner kronor för atomenergiområdet, närmare 600 miljoner

kronor för lagring av olja och bensin — därav 350 miljoner kronor i direkta

statsbidrag — samt 50 miljoner kronor för upprustning av landsbygdens

elnät.

I samband med den remissbehandling, som föregått propositionen, bär

flertalet av de remissinstanser som inte avstyrkt en energibeskattning såsom

sådan förordat, att frågan tas upp först i samband med behandlingen av det

betänkande angående indirekt beskattning som nyligen framlagts. Departementschefen

framhåller gentemot detta argument, att betänkandet angående

indirekt beskattning måste bli föremål för en omfattande remissbehandling

och att det kommer att ta en avsevärd tid innan man kan ta ställning till om

betänkandet bör läggas till grund för konkreta åtgärder.

I stora drag innebär förslaget om energiskatt följande.

Energiskatt skall enligt propositionen utgå för stenkol med 12 kronor per

ton och för koks med 14 kronor per ton. Beträffande motorbrännolja samt

eldningsoljorna 1 och 2 är den föreslagna skattesatsen 25 kronor per in3. För

eldningsoljorna 3, 4 och högre skall enligt propositionen skatt erläggas med

16 kronor per m3. I fråga om bensin och motorsprit har föreslagits en skattesats

av 4 öre per liter.

Den nuvarande skatten på industriell elkraft föreslås enligt propositionen

skola ingå i den allmänna energiskatten med oförändrad skattesats —-10

procent av kraftvärdet. I anslutning härtill föreslås att den nuvarande elskatteförordningen

upphäves. Den borgerliga förbrukningen av elkraft skall

enligt förslaget beskattas med 5 procent av kraftavgifterna.

För att den tunga motorfordonstrafiken i stort sett skall bli oberörd av

energiskatten föreslås en ändring i den nuvarande beskattningen av motor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

brännolja. Restitution förutsattes skola medges av skatt på brännolja, som

användes i jordbrukstraktorer.

Förslaget är så utformat, att från beredskapssynpunkt betydelsefulla lager

av kol, koks och brännoljor kan uppläggas skattefritt.

Energiskatten skall i princip tillämpas fr. o. in. juli månad år 1957.

Såsom beskattningsmyndigheter förordas i fall där skatt erlägges vid införsel

till riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.

Vid kontrollstyrelsens sida skall även i fortsättningen finnas en

särskild nämnd, elskattenämnden, som rådgivande organ.

Intäkterna av energiskatten beräknas komma att uppgå till ungefär 425

miljoner kronor för år.

I propositionen förutsättes, att investeringsavgiften bortfaller fr. o. in. den

1 januari 1958.

I flera motioner yrkas avslag på propositionen i dess helhet eller i fråga

om vissa av de föreslagna åtgärderna.

Sålunda framhålles i de likalydande motionerna I: 536 (av herr Öhman

in. fl.) och 11:680 (av herr Hagberg in. fl.) att motionärerna inte kan ge

sin anslutning till en ekonomisk politik som tar sikte på höjda priser, höjda

taxor och skatter samtidigt som löntagarna bundits vid tvååriga avtal, som

inte ens ger kompensation för de prisstegringar som redan inträtt. Motionärerna

har därför yrkat avslag på det föreliggande förslaget.

I motionen II: 685 (av herr Lundberg), vari likaledes yrkas avslag å förslaget

om införande av en allmän energiskatt, uttalas att den föreslagna

energiskatten omfattar punktskatter som slumpartat och hårt kan träffa

bostadsmarknaden, arbetslivet, industrien in. in. och få till följd en allmän

prisstegring som kan tvinga fram kompensationskrav och medföra ytterligare

stegrad inflation. För att staten skall få erforderliga medel föreslår motionären

att i stället uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten

höjes från 100 till 110.

I de likalydande motionerna I: 542 (av herrar Ragnar Bergh och Svärd)

och II: 683 (av herr Cassel in. fl.) framhåller motionärerna att de på grund

av det allvarliga statsfinansiella läget kan godtaga förslaget om höjning

av tobaksskatten, men att de däremot inte kan biträda förslaget om energiskatten.

Motionärerna motsätter sig inte vissa avgifter å flytande bränslen

och elkraft under förutsättning att åtgärderna blir strängt tidsbegränsade

och säkerhet skapas för att influtna medel inte går till den allmänna budgeten

utan helt kommer till användning för avsedda ändamål. Det erinras om

att i motionerna I: 528 och II: 671 framlagts förslag om en beredskapsavgift

å konsumtionen av flytande bränslen, avsedd att täcka statens bidrag

till oljelagringen. De influtna avgifterna skulle förvaltas av särskild stiftelse.

I fråga om elkraften föreslås i förevarande motioner en liknande anordning.

Eu avgift uppgående till 6 procent för industriell elkraft och 3 procent

i fråga om kraft för borgerliga behov förordas. Intäkterna skulle till

10 miljoner kronor för år användas för räntebärande lån till utbyggnad och

upprustning av det elektriska distributionsnätet på landsbygden och till åter
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

stående del för räntebärande lån för investeringar i kraftverk. För det sistnämnda

ändamålet skulle inrättas en särskild stiftelse.

Även i de likalydande motionerna I: 545 (av herr Ohlon in. fl.) och II: 688

(av herr Ohlin m. fl.) yrkas avslag å propositionen i vad denna avser energiskatt

å fasta och flytande bränslen. Beträffande kostnaderna för lagring av

petroleumprodukter hänvisar motionärerna likaledes till förslaget angående

upptagande av en särskild beredskapsavgift. I anslutning till detta förslag

förordas att skatten å motorbrännolja sänkes till 31 öre för liter. Vad angår

elkraft anser motionärerna att det för underlättande av finansieringen av

elkraftutbyggnaden är nödvändigt att överväga särskilda åtgärder. I sådant

hänseende förordas införande av en tillfällig särskild elavgift, som i fråga

om belopp och övriga villkor överensstämmer med det i propositionen framlagda

förslaget, såvitt angår energiskatt å elektrisk kraft. Intäkterna skulle

gå till kraftledningslånefonden, varifrån lån skulle lämnas för upprustning

av landsbygdens elnät och till utbyggnad av produktionen av elektrisk kraft.

Medlen för det senare ändamålet skulle med viss fördelning utnyttjas för

höjning av nuvarande investeringsanslag för statens vattenfallsverk och för

lån till den enskilda kraftproduktionen genom vattenkraftslånefonden.

Som närmare framgår av utskottets yttrande i betänkande nr 48 ansluter

utskottet sig till departementschefens bedömning av det ekonomiska läget

i kompletteringspropositionen. Utskottet har i nämnda betänkande vidare

framhållit angelägenheten av att sådana åtgärder vidtas, att utrymmte

skapas för de oundgängligen erforderliga investeringarna inom energiområdet

och att därvid sådana åtgärder tillgrips, som kan få en konsumtionsbegränsande

effekt. Utskottet finner den föreslagna energiskatten ur dessa

synpunkter mest lämpad av de alternativ, som i nu rådande läge kan komma

i fråga.

I anledning av vad i vissa motioner anförts rörande finansieringen av oljelagringen

får utskottet erinra om att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr

34 hemställt att riksdagen måtte avslå väckta motioner om införande av en

särskild beredskapsavgift för nämnda ändamål. Därest riksdagen bifaller

vad andra lagutskottet hemställt, måste finansieringen av oljelagringen _•

såsom andra lagutskottet förutsatt — ske skattevägen. Även för att tillgodose

Övriga i propositionen nämnda ändamål finner bevillningsutskottet erforderligt

att anlita beskattningen. Enligt utskottets mening är det lämpligt att

skatten utformas som en allmän energiskatt och medlen sålunda icke — såsom

i vissa motioner föreslagits — erhålles genom uttagande av tillfälliga avgifter.

Utskottet kan sålunda biträda förslaget om införande av en sådan

skatt. I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandena i de likalydande motionerna

I: 536 och II: 680, I: 542 och II: 683 samt I: 545 och II: 688 ävensom

i motionen II: 685 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

Giltighetstiden för den ifrågasatta energibeskattningen upptages till behandling

i de likalydande motionerna 1:539 (av herrar de Geer och Sveningsson)

samt 11:679 (av herrar Nordqvist och Stenberg). Det erinras i

motionerna om, att det för säkerställande av vår energiförsörjning erforder
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

21

liga beloppet för statens vidkommande uppgår till sammanlagt 900 miljoner

kronor. Detta belopp kunde täckas av den energiskatt, som beräknas inflyta

under två och ett halvt år. I motionerna yrkas under åberopande härav, att

skatten inte skall utgå under längre tid än t. o. in. utgången av år 1959.

Utskottet vill i anslutning till detta yrkande erinra om att det är riksdagen

obetaget att besluta om upphävande av en inte tidsbegränsad beskattning

från vilken tidpunkt som helst. Med hänsyn härtill och då indirekta skatter

regelmässigt inte är tidsbegränsade, avstyrker utskottet motionerna i förevarande

del.

De föreslagna skattesatserna synes utskottet väl avvägda. Utskottet kan

alltså inte ansluta sig till yrkandet i motionerna I: 542 (av herrar Ragnar

Bergh och Svärd) och II: 683 (av herr Cassel in. fl.) om lägre skattesatser

å elektrisk kraft.

Utskottet övergår härefter till att behandla de olika bestämmelserna i de

vid propositionen fogade författningsförslagen. Framställningen kominer

därvid att begränsas till de frågor, som upptagits till behandling i väckta

motioner eller som eljest aktualiserats inom utskottet.

I motionen I: 534 (av herr Hesselbom) yrkas att elektrisk kraft, som

nyttiggöres inom gas- och vattenverk, i skattehänseende skall jämställas

med kraft för borgerlig förbrukning. Kraften skulle sålunda beskattas efter

en skattesats av 5 procent i stället för 10 procent av värdet. Enligt 24 §

2 inom. i förslaget till energiskatteförordning ankommer det på kontrollstyrelsen

att avgöra huruvida i skattedeklaration avdrag må göras för skatt

för elektrisk kraft, som förbrukas vid framställning av skattepliktigt bränsle.

Till den del elkraft förbrukas i gasverk för framställning av koks skulle

kontrollstyrelsen på grund härav kunna medgiva skatteavdrag, varigenom

den reella skattebelastningen i allmänhet kan antagas bli väsentligt lägre än

10 och sannolikt även lägre än 5 procent. Utskottet som anser att motionens

syfte bör tillgodoses förutsätter emellertid, att kontrollstyrelsen meddelar

sådana föreskrifter för tillämpningen av förordningen att den reella skattebelastningen

i intet fall kommer att överstiga 5 procent. Beträffande vattenverk

vill utskottet framhålla att det är tveksamt om vattenverk är att hänföra

till industriell rörelse. Därest vattenverk skulle komma att anses såsom

industri, kan emellertid kontrollstyrelsen med stöd av 17 § föreskriva, att

skatten i här avsedda fall skall utgå med 5 procent. Möjligheter synes sålunda

föreligga att redan med den föreslagna utformningen av författningen

tillgodose syftet med motionen. På grund härav finner utskottet densamma

inte böra föranleda annan riksdagens åtgärd än ett uttalande att

motionens syfte om möjligt tillgodoses.

I de likalydande motionerna 1:539 (av herrar de Geer och Sveningsson)

samt II: 679 (av herrar Nordqvist och Stenberg) hemställes, att det vid kontrollstyrelsens

sida skall finnas eu energiskattcnänmd med uppgift att till

kontrollstyrelsen och i förekommande fall även till gcncraltullslyrelsen och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Kungl. Maj :t avgiva yttranden och förslag i ärenden rörande energiskatt.

Motionsyrkandena innebär att den nuvarande elskattenämnden — som enligt

propositionen i huvudsak skulle bibehållas oförändrad — skulle erhålla

"vidgade uppgifter genom att den skulle avgiva yttranden och förslag även i

ärenden som rör fasta och flytande bränslen. I samband därmed skulle

nämnden erhålla ändrad sammansättning.

Utskottet finner i likhet med motionärerna, att behov föreligger av ett

rådgivande organ även när det gäller skatteärenden som avser fasta och

flytande bränslen. Exempelvis torde det vid tillämpningen av bestämmelserna

om skattenedsättning i fall, där såsom departementschefen anfört

kostnaden för bränsle till mera betydande del ingår i tillverkningskostnaden,

vara av värde att en fristående nämnd med representanter för berörda

industrier kan avgiva yttranden och förslag.

I fråga om sammansättningen av en energiskattenämnd vill utskottet i

huvudsaklig överensstämmelse med motionsförslaget förorda, att nämnden

skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Av ledamöterna bör två

vara fasta, representerande en kontrollstyrelsen och en kommerskollegium.

De två övriga ledamöterna bör representera, den ene handels- eller distributörsintressena

— olika representanter beroende på om fråga är om bränsle

eller elkraft —• och den andre konsumentintressena. Såsom ledamot, representerande

konsumentintressena, bör liksom i elskattenämnden kunna rycka

in olika representanter, beroende på om frågan huvudsakligen berör jordbruksnäringen,

industrien, handeln och hantverket eller detalj förbrukare i

allmänhet.

I de likalydande motionerna 1:535 (av fru Wallentheim in. fl.) och II:

677 (av herr Bengtsson i Varberg m. fl.) har hemställts, att sådana åtgärder

vidtages att restitution av den energiskatt, som enligt den framlagda propositionen

skall påföras bensin, medgives i fråga om bensin som förbrukas

i invalidfordon. Fråga om restitution av skatt för dylik bensin

behandlades av 1954 års bevillningsutskott i dess betänkande nr

45 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 5 och 6 §§ förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt, in. in. Utskottet uttalade därvid med anledning

av väckta motioner om bl. a. nämnda skatterestitution, alt utskottet

inte var berett att utan närmare utredning taga ställning till spörsmålet.

Ut skottet avstyrkte därför motionerna i denna del. Enligt utskottet borde,

därest framlagt förslag om befrielse från fordonsskatt för invalidbilar skulle

bifallas, sedan denna skattebefrielse varit i kraft någon tid bättre utgångspunkter

kunna erhållas för ett ställningstagande till denna speciella restitutionsfråga.

Utskottet förutsatte att Kungl. Maj :t skulle ägna frågan fortsatt

uppmärksamhet. I enlighet med utskottets hemställan lämnades motionerna

i ifrågavarande hänseende av riksdagen utan åtgärd.

Det i nu förevarande motioner gjorda restitutionsyrkandet avser energiskatten,

som endast utgör en del av den skatt som kommer att belasta bensinen,

om förslaget om allmän energiskatt bifalles. Enligt utskottets mening

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1957 23

bör denna mindre fråga inte behandlas för sig, utan frågan om restitution

av all skatt för bensin som förbrukas i invalidfordon bör behandlas i ett

sammanhang. Utskottet är emellertid medvetet om att åtskilliga frågor måste

lösas, om en sådan restitution skall kunna genomföras. Enligt nuvarande

bestämmelser gäller vid prövning av befrielse från fordonsskatt att hänsyn

skall tagas till invaliditetens art och grad samt behovet av bil för förvärvsverksamhet

eller utbildning. Enligt utskottets mening bör undersökas

huruvida för restitution av bensinskatt i detta fall motsvarande regler skulle

kunna tillämpas, varvid även måste beaktas att restitutionsbeloppen avväges

under hänsynstagande till fordonets art. Utskottet är därför inte berett

att utan närmare utredning ta ställning till dessa frågor och finner sig

med hänsyn härtill inte kunna tillstyrka motionerna. Emellertid förutsätter

utskottet att Ivungl. Maj :t snarast prövar frågan om restitution i här avsedda

fall av såväl den särskilda skatten som, därest förslaget om allmän energiskatt

bifalles, energiskatten å bensin samt, därest restitution finnes böra

ske, för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

I de likalydande motionerna 1:537 (av herr Gustaf Elofsson in. fl.) och

II: 681 (av herr Hansson i Skegrie in. fl.) har yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer att utredningen av den i propositionen

behandlade frågan om restitution av energiskatten på motorbrännolja, som

förbrukas i jordbrukstraktorer, måtte bedrivas så skyndsamt att förslag till

full kompensation för jordbruket kan föreläggas 1957 års höstriksdag,

samt att i samband därmed även måtte prövas frågan om restitution av energiskatt,

som erlägges för bensin, som användes i jordbrukstraktorer och

skördetröskor samt för drift inom trädgårdsnäringen och fisket.

I propositionen har på denna punkt förordats, att statens jordbruksnämnd

skulle närmare utreda denna fråga såvitt angår brännoljeskatt och att förslag

därefter skulle föreläggas 1958 års riksdag. Då restitution av energiskatten

på motorbrännolja lämpligen bör beviljas för kalenderår på samma

sätt som nu gäller i fråga om restitution av bensinskatt, förutsätter utskottet

att utredningen igångsätles snarast så att förslag i ämnet om möjligt kan

framläggas redan till innevarande riksdags höstsession. Därjämte bör övervägas

huruvida — vid ett förutsättningslöst bedömande — tillräckliga skäl

föreligger för restitution även av bensinskatt. Utskottet förutsätter att

Kungl. Maj:t upptar frågan till prövning och för riksdagen framlägger de

förslag i ämnet vartill en sådan prövning kan föranleda. Med det anförda

anser sig utskottet ha besvarat förenämnda motionsyrkanden.

Frågan om användningen av de medel, som beräknas inflyta genom den

förordade energiskatten, har upptagits i de likalydande motionerna 1: 538

(av herr Sundin) och 11:678 (av herr Larsson i Hedenäset). Motionärerna

yrkar att riksdagen förklarar alt viss del av influtna energiskattemedel skall

avsättas för främjande av företagsamheten i de fyra nordligaste länen samt

hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till lösning av frågan till höstriksdagen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Denna fråga har även berörts av departementschefen i den föreliggande

propositionen nr 175 i anslutning till en särskild framställning, vari förordats

bildandet av en fond å 100 miljoner kronor, avsedd att bevara och

utbygga näringslivet i nämnda län. Departementschefen har därvid uttalat,

att de framförda synpunkterna var värda beaktande. Enligt departementschefens

mening borde emellertid en närmare prövning av hithörande spörsmål

anstå till dess resultat föreligger av den år 1956 tillsatta utredningen

om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen i LuossavaaraKiirunavaara

AB till stöd för utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet.

Även utskottet finner det angeläget att åtgärder vidtas för att främja utvecklingen

av näringslivet i övre Norrland. Utskottet är emellertid inte berett

att redan nu ta ställning till frågan hur dessa åtgärder skall finansieras.

Enligt utskottets uppfattning är det i varje fall inte lämpligt att för ändamålet

erforderliga medel ställes i förhållande till inflytande energiskattemedel.

Utskottet vill emellertid understryka vikten av att frågan tas under

prövning när resultatet av den nyssnämnda utredningen föreligger. Med

det anförda avstyrker utskottet yrkandet i de förevarande motionerna.

Propositionens förslag om sänkning av brännoljeskatten föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Eftersom utskottet i det föregående tillstyrkt

att den i propositionen förordade energibeskattningen genomföres saknar

utskottet anledning att nu särskilt yttra sig beträffande yrkandet i de likalydande

motionerna I: 545 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 688 (av herr Ohlin

m. fl.) om en mer begränsad sänkning av brännoljeskatten.

I de likalydande motionerna 1:536 (av herr öhman m. fl.) och 11:680

lav herr Hagberg in. fl.) har yrkats avslag å det i propositionen framlagda

förslaget om höjning av skatten å cigarretter med ett öre. I likhet med departementschefen

finner utskottet erforderligt att utöver den allmänna energibeskattningen

staten tillföres ytterligare skatteintäkter till ett belopp av

ca 50 miljoner kronor. Även enligt utskottets mening bör detta belopp anskaffas

genom en något höjd beskattning av cigarretter.

Den föreslagna höjningen, som får anses måttlig med hänsyn till penningvärdeförändringen

sedan år 1954 då tobaksskatten senast fastställdes,

tillstyrkes således av utskottet, som avstyrker motionsyrkandet i motsvarande

del.

Gentemot de framlagda författningsförslagen har utskottet inte funnit

anledning föreslå annan ändring än som föranledes av utskottets förslag

om inrättande av en energiskattenämnd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr W år 1957

Utskottets hemställan

25

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 175, såvitt densamma behandlas

i detta betänkande, icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas,

1) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och de likalydande

motionerna 1: 539 av herrar de Geer och Sveningsson samt

II: 679 av herrar Nordqvist och Stenberg antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning om allmän energiskatt

med följande ändringar, nämligen

dels att 18 och 19 §§ skall erhålla följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse,

dels att rubriken omedelbart före 19 § skall utgå,

dels ock att omedelbart före 18 § skall införas rubrik av

nedan angiven lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

C. Uppbörd och kontroll C. Uppbörd och kontroll

19 §. 18 §.

Beskattningsmyndighet är, i fall där skatt skall erläggas vid införsel till

riket av bränsle, generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.

18 §.

Vid kontrollstyrelsens sida skall

finnas en särskild rådgivande nämnd

(elskattenämnden) med uppgift

att till styrelsen avgiva yttrande

och förslag i ärenden rörande energiskatt

å elektrisk kraft. Innan kontrollstyrelsen

fattar beslut i dylika

ärenden av principiell betydelse eller

eljest av större vikt, skall styrelsen

höra elskattenämnden.

Elskattenämnden skall utgöras av

ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden

skall vara eller hava varit

domare. Av ledamöterna skall en vara

företrädare för kontrollstyrelsen,

en för kommerskollegium, en för distributörer

av elektrisk kraft samt

eu för detaljförbrukare i allmänhet av

sådan kraft. Vid behandling av ären
-

19 §.

Vid kontrollstyrelsens sida skall

finnas en särskild rådgivande nämnd

(energiskattenämnden) med

uppgift att till styrelsen avgiva yttrande

och förslag i ärenden rörande

energiskatt. Innan kontrollstyrelsen

fattar beslut i dylika ärenden av principiell

betydelse eller eljest av större

vikt, skall styrelsen böra energiskattenämnden.

Energiskatteämnden skall utgöras

av ordförande och fyra ledamöter.

Ordföranden skall vara eller hava varit

domare. Av ledamöterna skall en

vara företrädare för kontrollstyrelsen

och en för kommerskollegium. Av de

båda övriga ledamöterna skall den

ene, beroende på om fråga är om beskattning

av fasta bränslen, flytande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Utskottets förslag

bränslen eller elektrisk kraft, företräda

handeln med fasta bränslen,

handeln med flytande bränslen eller

distributörer av elektrisk kraft och

den andre företräda allmänna konsumentintressen.

Vid behandling av

ärende, som huvudsakligen berör antingen

jordbruksnäringen eller industrien

eller ock handeln och hantverket,

skall sistnämnda ledamot ersättas

av ledamot, som representerar vederbörande

näringsgren.

För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant. I

fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot,

som suppleanten skall ersätta.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj:t för viss tid,

dock högst fyra år.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj

1954 (nr 260) om brännoljeskatt;

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346)

angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror;

samt

4) medgiva, att för budgetåren 1956/57 och 1957/58 den

i avlöningsstaten för kontrollstyrelsen upptagna anslagsposten

till Avlöningar till icke-ordinarie personal må överskridas

för bestridande av de kontrollkostnader som betingas

av vad i propositionen förordats;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:535 av fru Wallentheim

m. fl. och II: 677 av herr Bengtsson i Varberg m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 536 av herr öhman m. fl.

och 11:680 av herr Hagberg m. fl., såvitt motionerna behandlas

i detta betänkande,

3) de likalydande motionerna I: 537 av herr Gustaf Elofsson

m. fl. och II: 681 av herr Hansson i Skegrie m. fl., såvitt

motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

4) de likalydande motionerna 1:538 av herr Sundin och

II: 678 av herr Larsson i Hedenäset,

5) de likalydande motionerna 1:539 av herrar de Geer

och Sveningsson samt II: 679 av herrar Nordqvist och Stenberg,

Kungl. Maj:ts förslag

de, som berör antingen jordbruksnäringen

eller industrien eller ock handeln

och hantverket, skall, där det

utan olägenhet kan ske, sistnämnda

ledamot ersättas av ledamot, som representerar

vederbörande näringsgren.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 27

6) de likalydande motionerna I: 542 av herrar Ragnar

Bergh och Svärd samt II: 683 av herr Cassel m. fl., såvitt

motionerna hänvisats till bevillningsutskottet,

7) de likalydande motionerna I: 545 av herr Ohlon m. fl.

och 11:688 av herr Ohlin m. fl., såvitt motionerna hänvisats

till bevillningsutskottet,

8) motionen I: 534 av herr Hesselbom, ävensom

9) motionen 11:685 av herr Lundberg, såvitt motionen

behandlas i detta betänkande,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 21 maj 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Spetz, Eriksson, Gustaf

Elof sson, Snygg, Söderquist, Erik Jansson, Oscar Carlsson och Bengtson,

samt

från andra kammaren: herrar Kollberg*, Sundström, Nilsson i Svalöv,

Brandt*, Gustafson i Göteborg, Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Anderson i

Sundsvall och fru Holmqvist.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Hagberg och Nilsson i Svalöv, vilka — under hänvisning till

innehållet i de likalydande motionerna 1: 542 av herrar Ragnar Bergh och

Svärd samt II: 683 av herr Cassel m. fl. — ansett att utskottet under punkten

A 1) bort hemställa,

alt riksdagen måtte

dels avslå Kungl. Maj:ts i proposition nr 175 framlagda

förslag till förordning om allmän energiskatt och i stället

besluta, att från och med den 1 juli 1957 en avgift skall utgå

vid förbrukning av elektrisk kraft (elavgift)

a) vid förbrukning i industriell rörelse med en förbrukning

av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under

helt budgetår, med sex procent av kraftens avgiftsgrundande

värde och

b) för annan elektrisk kraft med tre procent av kraftens

avgiftsgrundande värde,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

\arvid

av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska

kraften, eller, i den mån producent eller registrerad

distributör själv förbrukar kraften, summan av de avgifter,

som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likartad

användning som hos producenten eller distributören, dock

att i detta värde icke skall ingå skatt, samt att undantag och

villkor i övrigt, motsvarande dem som angivits i förslaget

till förordning om allmän energiskatt angående skatt å elektrisk

kraft, skall gälla;

dels besluta att bemyndiga Kungl. Majrt att förordna om

uttagande av nämnda elavgift samt i enlighet med vad i förenämnda

motioner angivits förordna om bildande av en särskild

stiftelse, till vilken genom elavgiften influtna medel

skall överföras för att ur densamma utlånas till byggande

av kraftverk i enlighet med vad i motionerna närmare angi"sits

ävensom att fastställa stadgar för nämnda stiftelse;

dels ock antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 1 juni 1951 (nr 374) om

skatt å elektrisk kraft (elskatteförordningen)

Härigenom förordnas, att förordningen den 1 juni 1951 om skatt å elektrisk

kraft (elskatteförordningen) skall upphöra att gälla med utgången av

juni månad 1957.

II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg, Gustafson i Göteborg och Anderson

i Sundsvall, vilka anfört följande:

Vi har icke kunnat ansluta oss till Kungl. Maj :ls av utskottet tillstyrkta

förslag om en allmän energiskatt. I enlighet med vad som anförts i motionerna

1: 545 av herr Ohlon in. fl. och 11:688 av herr Ohlin in. fl. har vi

emellertid med hänsyn till däri redovisade omständigheter funnit det nödvändigt

att särskilda åtgärder av tillfällig natur vidtas för att underlätta

finansieringen av elkraftutbyggnaden och upprustningen av landsbygdens

elnät. \i ansluter oss sålunda till det i motionerna framlagda förslaget om

uttagandet av en tillfällig elavgift, som i fråga om belopp och övriga villkor

i huvudsak överensstämmer med den enligt propositionens förslag i allmänna

energiskatten ingående skatten å elektrisk kraft. Avgiften skall årligen

omprövas. Med hänsyn härtill föreslår vi att den av oss nedan föreslagna

förordningen om tillfällig avgift å elektrisk kraft skall gälla t. o. in.

den 30 juni 1958. Medlens användning för avsett ändamål skall tryggas ge
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 29

nom motsvarande ökning av investeringsanslagen dels till statens vattenfallsverk

och dels till utlåningsfonder för enskilda kraftverksinvesteringar

och upprustning av landsbygdens elnät. Frågan om ökning av investeringsanslagen

behandlas av annat utskott. Dessa åtgärder bör enligt vår mening

utgöra förutsättningen för uttagande av en tillfällig elavgift.

Åberopande det ovan anförda har vi ansett att utskottet under punkten

A 1) bort hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag

i proposition nr 175 till förordning om allmän energiskatt

samt med bifall till de likalydande motionerna I: 545 av herr

Ohlon m. fl. och II: 688 av herr Ohlin m. fl., antaga följande

Förslag

till

förordning om tillfällig avgift å elektrisk kraft (elavgift)

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §•

Tillfällig avgift å elektrisk kraft (elavgift) skall i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning erläggas till staten.

2 §•

Den som inom riket yrkesmässigt distribuerar eller förbrukar av honom

producerad avgiftspliktig elektrisk kraft eller yrkesmässigt distribuerar av

annan producerad dylik kraft är skyldig att hos kontrollstyrelsen vara registrerad

såsom producent eller distributör av elektrisk kraft.

Vid tillämpning av denna förordning skall den för vars räkning elektrisk

kraft överföres till riket ävensom den som utan att erlägga sedvanlig kraftavgift

därför emottager elektrisk kraft, för vilken elavgift enligt denna förordning

skall utgå, anses hava producerat kraften.

3 §.

Elavgift skall erläggas av den som förbrukat kraften.

Skyldighet att redovisa elavgift till statsverket inträder då den elektriska

kraften distribueras till förbrukare, som icke är registrerad enligt 2 § (avgiftspliktig

distribution) eller då kraften av den som är sålunda registrerad

nyttjas i egen rörelse (avgiftspliktig egenförbrukning).

Vid avgiftspliktig distribution skall elavgiften av förbrukaren erläggas till

den registrerade distributören, i förekommande fall genom icke registrerad

distributör. Har producent yrkesmässigt distribuerat kraft till förbrukare,

är producenten med avseende å distributionen av sådan kraft att anse som

registrerad distributör.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

Har den, som enligt 2 § registrerats såsom producent, till annan distribuerat

elektrisk kraft utan att delta skett yrkesmässigt, skall kraften anses vara

förbrukad i den förstnämndes rörelse.

4 §•

Registrerad distributör åligger att debitera och till statsverket inleverera

elavgiften. Har debiterad elavgift ej erlagts, skall den registrerade distributören

till statsverket likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida

icke annat följer av vad i 16 § andra stycket stadgas.

Vid avgiftspliktig egenförbrukning skall förbrukaren inleverera elavgiften

till statsverket.

5 §•

1 mom. Elavgiften utgår

a) för elektrisk kraft, som förbrukas i industriell rörelse med eu förbrukning

av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår,

med tio procent av kraftens beskattningsvärde och

b) för annan elektrisk kraft med fem procent av kraftens beskattningsvärde.

Såsom driftställe skall anses varje i tekniskt avseende självständig industriell

anläggning, dock att närliggande anläggningar, som drivas av samma

ägare eller innehavare, skola anses såsom ett enda driftställe om kraftanskaffningen

är i huvudsak gemensam.

Med beskattningsår förstås tiden 1 juli—30 juni.

Beskattningsvärdet är lika med summan av de kraftavgifter, som förbrukaren

har att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller

registrerad distributör själv förbrukar kraften är beskattningsvärdet lika

med summan av de kraftavgifter, som skulle hava utgått, därest kraften

försålts för likartad användning som hos producenten eller distributören. I

beskattningsvärdet ingår icke elavgift.

2 mom. Kan under löpande beskattningsår icke avgöras, huruvida förbrukningen

i industriell rörelse kommer alt överskjuta 40 000 kilowattimmar,

men har förbrukningen under den närmast före beskattningsåret tilländalupna

tolvmånadersperioden överskjutit nämnda energikvantitet, skall

förbrukaren erlägga preliminär elavgift med belopp motsvarande tio procent

av kraftens beskattningsvärde. Vad i denna förordning stadgas om elavgift

skall i tillämpliga delar gälla här avsedd preliminär elavgift.

3 mom. Där under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse

överskjutit 40 000 kilowattimmar men elavgift för den förbrukade kraften

erlagts med allenast fem procent av kraftens beskattningsvärde, skall till

statsverket i efterhand inlevereras elavgift med ytterligare fem procent av

beskattningsvärdet.

Har under ett beskattningsår förbrukningen i industriell rörelse icke överskjutit

40 000 kilowattimmar men har elavgift för den förbrukade kraften

erlagts med tio procent av kraftens beskattningsvärde, skall snarast efter

beskattningsårets utgång hälften av den erlagda elavgiften restitueras.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 dr 1957

6 §■

Elavgift utgår ej för elektrisk kraft, som

a) framställes inom riket av producent, som förfogar över en installerad

generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt och som icke yrkesmässigt distribuerar

elektrisk kraft,

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan kraftavgift levereras av producent

eller distributör till någon, som ej står i intressegemenskap med producenten

eller distributören,

c) framställes och förbrukas å fartyg eller annat transportmedel, eller

d) nyttiggöres inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk

kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, transformering eller

omformning hos producent eller distributör.

7 §•

1 mom. Kontrollstyrelsen äger, när särskilda skäl därtill äro, efter ansökan

förordna, att elavgiften skall utgå med visst belopp för kilowatttimme.

Beloppet skall fastställas så att det för de förbrukare, varom fråga

är, så nära som möjligt motsvarar den elavgift som skall hava utgått vid

tillämpning av 5 § 1 mom.

2 mom. På ansökan må kontrollstyrelsen medgiva förbrukare inom distributionsområde

med onormalt höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter

nedsättning av elavgiften.

8 §.

1 mom. Vid beräkning av beskattningsvärde för avgiftspliktig egenförbrukning

skall kontrollstyrelsen eftersträva att såvitt möjligt enhetliga värden

erhållas för kraft, som användes för likartade ändamål inom områden

med i huvudsak enahanda taxesättning.

När synnerliga skäl föranleda därtill, må kontrollstyrelsen nedsätta beskattningsvärdet

för kraft som nyss sagts.

2 mom. För kraft som av producent eller registrerad distributör levereras

till förbrukare, med vilken producenten eller distributören står i sådan intressegemenskap

att denna kan antagas hava inverkat på prissättningen,

ävensom för kraft, som levereras såsom ersättning för förlorad vattenkraft,

må kontrollstyrelsen fastställa beskattningsvärde enligt i huvudsak samma

normer, som tillämpas i fråga om avgiftspliktig egenförbrukning.

9 §•

Kontrollstyrelsen äger även i andra fall än som avses i 7 och 8 §§ föreskriva

de avvikelser från stndgandcna angående elavgiftens bestämmande,

som med hänsyn till särskilda omständigheter må finnas påkallade, dock

att elavgift icke i något fall må bestämmas att utgå ined högre belopp än

som eljest skolat följa av bestämmelserna i denna förordning.

10 §.

Vid kontrollslyrelsens sida skall finnas eu särskild rådgivande nämnd

med uppgift att till styrelsen avgiva yttrande och förslag i ärenden rörande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1957

tillfällig avgift å elektrisk kraft (elavgift). Innan kontrollstyrelsen fattar

beslut i dylika ärenden av principiell betydelse eller eljest av större vikt,

skall styrelsen höra nämnden.

Nämnden skall utgöras av ordförande och fyra ledamöter. Ordföranden

skall vara eller hava varit domare. Av ledamöterna skall en vara företrädare

för kontrollstyrelsen, en för kommerskollegium, en för distributörer av elektrisk

kraft samt en för detaljförbrukare i allmänhet av sådan kraft. Vid

behandling av ärende, som berör antingen jordbruksnäringen eller industrien

eller ock handeln och hantverket, skall, där det utan olägenhet kan

ske, sistnämnda ledamot ersättas av ledamot, som representerar vederbörande

näringsgren.

För ordförande och envar ledamot i nämnden skall utses en suppleant.

I fråga om suppleant skall gälla vad nyss sagts om ordförande eller ledamot,

som suppleanten skall ersätta.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t.

11 §•

Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj:t bestämmer äger, då synnerliga

skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring av elavgift.

Uppbörd och kontroll

12 §.

Beskattningsmyndighet är kontrollstyrelsen.

13 §.

1 mom. Anmälan för registrering ävensom ansökan om registrering skall

göras skriftligen hos kontrollstyrelsen och skall innehålla uppgift angående

'' ederbörandes fullständiga namn och postadress, förelagets namn, rörelsens

art och belägenhet samt dagen för verksamhetens påbörjande.

1 anmälan för registrering, som avses i 2 §, skall uppgift jämväl lämnas

angående belägenheten av och den installerade generatoreffeklen för varje

kraftverk, som skall nyttjas i rörelsen. Skall elektrisk kraft inköpas, skall

uppgivas det eller de företag varifrån inköpen skola ske.

Distributör av elektrisk kraft skall i anmälan föi'' varje konsumentgrupp

lämna uppgift angående de perioder under året, beträffande vilka debitering

av kraftavgifter verkställes, ävensom angående de tidpunkter då sådana debiteringar

i allmänhet äro slutförda.

Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda särskilt bevis.

2 mom. Den som är registreringsskyldig enligt 2 § skall göra anmälan för

registrering senast fjorton dagar före rörelsens upptagande. Utan hinder

härav må den, som övertagit annans rörelse, bedriva densamma under förutsättning

att anmälan för registrering göres inom fjorton dagar efter övertagandet.

3 mom. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan

eller ansökan om registrering, är den registrerade skyldig att inom fjorton

dagar underrätta kontrollslyrelsen därom.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957 33

Den som vill bliva avregistrerad skall göra anmälan därom till kontrollstyrelsen.

14 §.

Elavgift skall redovisas för bestämda redovisningsperioder. Dessa äro nedan

angiven debiteringsperiod, eller vad angår elektrisk kraft som tramställls

av producent utan yrkesmässig distribution, kalenderkvartal.

Med debiteringsperiod skall förstås

a) i fråga om konsumentgrupp, för vilken utfärdas räkningar, som lör

bela gruppen avse i huvudsak eu och samma tid (månad, kvartal eller annan

tidsperiod utgörande år eller del därav): ifrågavarande tid, även om flera

avläsningar skett under tiden, samt

b) i fråga om konsumentgrupp, för vilken avläsningar ske successivt och

utfärdade räkningar i anslutning härtill för olika abonnenter inom samma

grupp avse olika tider: den tidsperiod (månad, kvartal eller annan tidsperiod

utgörande år eller del därav), under vilken avläsning beräknas ske för

hela eller den väsentliga delen av konsumentgruppen.

Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, fastställa annan tidsperiod

såsom redovisningsperiod.

15 §.

1 mom. Den som är registrerad enligt 2 § skall senast vid utgången av

kalendermånaden efter varje redovisningsperiod till kontrollstyrelsen insända

en på heder och samvete avgiven deklaration angående avgiftspliktig

distribution och avgiftspliktig egenförbrukning under redovisningsperioden.

2 mom. I deklarationen skall angivas den på redovisningsperioden belöpande

bruttoelavgiften så ock avdrag enligt 16 §.

Deklarationens nettoelavgiftsbelopp skall, där beloppet icke utgöres av

helt tiotal kronor, utföras med närmaste lägre tiotal kronor.

Kontrollstyrelsen äger, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva att deklaration

skall insändas inom annan tid än som i 1 mom. sägs.

Deklaration skall upprättas å blankett enligt formulär, som fastställes av

kontrollstyrelsen.

16 §.

I deklaration som avses i 15 § 1 inom. skall avdrag göras för elektrisk

kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat

ändamål, samt

b) överförts till annat land.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer huruvida och i vad

män elavgiften må nedsättas på grund av bristande betalning från förbrukare

eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.

17 §.

Senast vid den tidpunkt, då deklaration skall hava insänts, skall enligt

deklarationen upplupen elavgift erläggas genom insättning å kontrollstyrel
:S

Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. A''r 47

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

sens postgirokonto. Finner kontrollstyrelsen att avdrag bör ske med högre

belopp än det redovisade bruttobeloppet för elavgiften, skall det överskjutande

beloppet restitueras.

Insändes icke deklaration inom föreskriven tid, skall senast vid nämnda

tidpunkt och i angiven ordning erläggas preliminär elavgift svarande mot

det högsta elavgiftsbelopp, som upplupit under någon redovisningsperiod

inom senast förflutna tolv kalendermånader, eller det lägre belopp kontrollstyrelsen

bestämmer. Har någon erlagt preliminär elavgift, äger han, sedan

felande deklaration insänts, i samband med inbetalning av elavgift för en

senare redovisningsperiod tillgodoräkna för mycket erlagd preliminär elavgift.

Har den preliminära elavgiften understigit den deklarerade, skall felande

elavgift erläggas samtidigt med deklarationens insändande. Vad i denna

förordning stadgas om elavgift skall i tillämpliga delar gälla här avsedd

preliminär elavgift.

18 §.

Insändes icke deklaration eller befinnes insänd deklaration oriktig, äger

kontrollstyrelsen fastställa den elavgift, som rätteligen skall utgå, och den

tid, inom vilken elavgiften skall erläggas.

19 §.

Försummar någon att inbetala elavgift, som han enligt denna förordning

skall erlägga till kontrollstyrelsen, må elavgiften på framställning av styrelsen

omedelbart utmätas.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning, där förbrukare

eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft underlåter att

erlägga elavgift för dylik kraft.

20 §.

För utövande av kontroll över elavgiften äger kontrollstyrelsen anlita biträde

av särskilda kontrolltjänstemän. Kontrolltjänsteman äger på anfordran

erhålla tillträde till samtliga lokaler och utrymmen, vilka den som är

registrerad enligt denna förordning använder för produktion eller distribution

av elektrisk kraft.

21 §.

Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin

bokföring och statistik på sådant sätt att enligt kontrollstyrelsens beprövande

kontroll möjliggöres över inköpt och försåld samt eljest mottagen

och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom

rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överförlust in. m., så

ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare på anfordran tillhandahålla kontrollstyrelsen

eller kontrolltjänsteman sina handelsböcker med tillhörande handlingar

samt i förekommande fall sin statistik. Han skall därjämte ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll över elavgiftens behöriga utgörande med
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

delar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med kontrollslyrelsens

föreskrifter kan komma att lämna.

Där kontrollstyrelsen så påfordrar skall distributör av elektrisk kraft föranstalta

om att anordning för uppmätning av dylik kraft med avseende å

energi och effekt inrättas.

22 §.

Den som utan att vara registrerad enligt denna förordning producerar eller

distribuerar elektrisk kraft är skyldig alt på anfordran lämna sådana

uppgifter om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman finner

erforderliga för kontrollen, ävensom att, där kon t roll styrel sen finner det

påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla sina handelsböcker med

tillhörande handlingar.

A nsvarsbestämmelser

23 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

Har någon i annat fall än i första stycket avses uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet i deklaration rörande elektrisk kraft lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till inleverans av för låg elavgift, straffes med dagsböter eller

fängelse i högst sex månader.

24 §.

Underlåter den som är registreringsskyldig enligt 2 § att göra föreskriven

anmälan för registrering, straffes med dagsböter, ej under tjugu.

Underlåter någon i andra fall än som avses i första stycket att fullgöra

vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma

meddelade föreskrifter, straffes med böter, högst trehundra kronor. Vad

nu sagts gäller dock icke åliggande att inbetala elavgift.

25 §.

Brott, som avses i 24 § andra stycket, må av åklagare åtalas allenast etter

anmälan av kontrollstyrelsen.

26 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga den som är registrerad enligt denna

förordning att fullgöra vad honom åligger enligt förordningen eller med

stöd av densamma meddelade föreskrifter, dock att föreläggande icke må

avse inbetalande av elavgift.

27 §.

Vad som inhämtats vid kontroll enligt denna förordning må ej yppas i

vidare mån än som erfordras för vinnande av det med kontrollen avsedda

ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse i

högst sex månader, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen.

Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare åtalas

allenast efter angivelse av målsägande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

28 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 20 juni 1957 och skall gälla till och

med den 30 juni 1958; dock att förordningens bestämmelser skola gälla redan

före ikraftträdandet i avseende å åtgärder som erfordras för tillämpningen

därefter.

Genom förordningen upphäves elskatteförordningen den 1 juni 1951 (nr

374). Utan hinder härav skall skatt enligt nämnda förordning utgå för redovisningsperiod,

som till någon del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957,

dock att, om under dylik redovisningsperiod avläsning av energiförbrukning

sker sistnämnda dag eller därefter, skatt enligt elskatteförordningen

skall utgå allenast för tiden intill första avläsningen efter den 19 juni 1957.

Elskatteförordningen skall även i övrigt äga tillämpning beträffande förhållanden

som hänföra sig till tiden intill utgången av dylik redovisningsperiod

eller, i förekommande fall, intill nämnda avläsning.

I samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas följande.

1. Där verksamhet som avses i 2 § bedrives vid förordningens ikraftträdande

skall den i 13 § omförmälda anmälan för registrering göras senast

den 10 juli 1957.

2. Oaktat registrering efter anmälan icke skett, skall den som vid förordningens

ikraftträdande bedriver verksamhet som i första punkten sägs anses

vara registrerad hos kontrollstyrelsen från och med den 20 juni 1957.

3. Skyldighet att erlägga tillfällig elavgift enligt denna förordning föreligger

inte

i fråga om elektrisk kraft, för vilken kraftavgift helt eller delvis utgår efter

uppmätt energiförbrukning: för tiden före första avläsningen av energiförbrukning

efter den 19 juni 1957, eller

i fråga om annan elektrisk kraft: för redovisningsperiod, som till någon

del hänför sig till tiden före den 20 juni 1957.

HD av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv, Gustafson

i Göteborg och Anderson i Sundsvall, vilka anfört följande:

I de likalydande motionerna 1:545 av herr Ohlon in. fl. och 11:688 av

herr Ohlin m. fl. har — under hänvisning till det i andra motioner framförda

förslaget om finansiering av oljelagringsprogrammet med särskilda

avgifter på flytande bränsle —- föreslagits, att skatten på motorbrännolja

sänkes med 1 öre per liter från och med den 1 juli 1957. Förslaget är i detta

hänseende utformat analogt med Kungl. Maj :ts proposition, i vilken en

sänkning föreslås av skatten på motorbrännolja till samma belopp som

energiskatten på brännolja. Oljelagringsprogrammet och dess finansiering

har behandlats av annat utskott, där reservationsyrkande framförts om bi
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1957

fall till det ovan refererade förslaget om finansiering av oljelagringsprogrammet

genom särskilda avgifter på flytande bränslen. På brännolja bär

härvid föreslagits en avgift av 1 öre per liter. Med hänsyn till att detta förslag

ännu icke behandlats av riksdagen får vi, som i övrigt biträder det i

nyssnämnda motioner framlagda förslaget beträffande oljelagringsprogrammets

finansiering, hemställa om bifall till förslaget i de likalydande motionerna

1:545 och II: G88 om sänkning av skatten på motorbrännolja med

1 öre per liter fr. o. in. den 1 juli 1957.

Under åberopande av vad sålunda anförts får vi under punkten A 2) hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 195b (nr 260)

om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 21 maj 1954 om brännoljeskatt

skall erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

Brännoljeskatt utgår med trettioett öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.

570862

Stockholm 1957. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:363 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till förordning om allmän energiskatt, m. in., jämte i äm a1 i texten