Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

1957-05-21 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1957:48, Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

1

Nr 48

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1957/58, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1957/58 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1957 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1957: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1957/58

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1956 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 26 april 1957 dagtecknad proposition nr 175 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, m. in., har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om allmän energiskatt;

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954

(nr 260) om brännoljeskatt; samt

3) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror;

dels ock, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1957/58 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 175 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.

Till de delar propositionen avser de ovan under 1)—3) omnämnda

författningsförslagen har densamma av utskottet behandlats i dess betänkande

nr 47.

Till behandling i förevarande betänkande liar upptagits följande till utskottet

hänvisade, i anledning av proposition nr 175 väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:536 av herr öhman m. fl. och II: 680 av

herr Hagberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

proposition nr 175»;

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 7 saml. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

II) de likalydande motionerna 1:540 av herrar Bengtson och Gustafsson

samt II: 690 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 175 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

hemställa om prövning av frågan om införande av en progressiv beskattning

av konsumtionsutgifterna i syfte att sänka den direkta inkomstbeskattningen»;
III)

de likalydande motionerna I: 544 av herr Ohlon m. fl. och II: 687 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 175 måtte besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för den första hälften av budgetåret 1957/58 med

100 procent samt för den senare hälften av samma budgetår utgå med 95

procent av grundbeloppet»;

IV) motionen II: 682 av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte under uttalande av att en statlig budgetpolitik enligt i motionen

angivna riktlinjer bort och bör föras samt att en skattesänkning i enlighet

med vad som yrkats i reservation I) till bevillningsutskottets betänkande

nr 41 år 1957 bort genomföras, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1957/58 med

100 procent av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår

med 90 procent av grundbeloppet»; ävensom

V) motionen 11:685 av herr Lundberg, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag om införande av energiskatter

och att uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt måtte höjas till

110, samt att dessa ökade inkomster till huvudsaklig del användes för ett

ökat bostadsbyggande».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 310 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 391 av

herr Cassel m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska---1 mom.:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den män skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

ävensom för sparbanker, Sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

Svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, -----inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),

b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall

iakttagas, att därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen

under c) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst,

som efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av

livförsäkringsrörelsen och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

2) de likalydande motionerna I: 370 av herr Ohlon m. fl. och II: 456 av

herr Ohlin m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 10 §

2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt — i fråga om skatten för

aktiebolag, ekonomiska föreningar in. m. — gives den lydelse som författningsrummet

hade före den genom förordningen den 3 juni 1955 (nr 300)

vidtagna ändringen att gälla den skatt som skall påföras enligt 1958 års

taxering.

Såvitt avser de inbördes likalydande motionerna 1:310 och 11:391 samt

I: 370 och II: 456 har utskottet i detta betänkande endast upptagit de yrkanden,

som ovan återgivits. Övriga i dessa motioner framställda yrkanden har

av utskottet behandlats i andra sammanhang.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena — i de delar motionerna blir föremål för behandling i detta betänkande

— får utskottet hänvisa till motionerna II: 391, II: 456, II: 680, II:

682, II: 685, II: 687 och II: 690.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1957/58 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m......... 6 100 000 000

Kupongskatt ................................ 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.......... 1 000 000

Fondskatt .................................. 15 000 000

Skogsvårdsavgifter .......................... 8 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter................................ 1 000 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt 85 000 000

Lotterivinstskatt ............................ 53 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m..... 75 000 000 6 345 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................................ 325 000 000

Bensinskatt................................. 680 000 000 1 005 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .................................. 625 000 000

Varuskatt .................................. 220 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.............. 140 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..... 47 000 000

Skatt å kaffe................................ 20 000000

Tobaksskatt ................................ 690 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

...................................... 1300 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin...... 45 000 000

Maltdrycksskatt.............................. 95 000 000

Skatt å läskedrycker ........................ 47 000 000

Statlig nöjesskatt............................ 62 000 000

Skatt å elektrisk kraft ..................... 50 000 000 3 384 000 000

Postverket (överskott) ...................................... 12 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna bär departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1956/57

som 1957/58.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga

om verksamhetsåret 1955 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under

verksamhetsåren 1956 och 1957 samt under de första månaderna av 1958.

I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande

antaganden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1957

Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5

av fysiska personers nettoinkomst, under verksamhetsåret 1955 stigit med

10,2 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande

noggrannhet bedöma utvecklingen under 1956 angives ännu

vara begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet.

Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj

och augusti 1956 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper

8 procent över motsvarande siffror för 1955. Samtidigt registrerades

en viss sysselsättningsökning. För tjänstemannagrupperna uppskattas

de genomsnittliga lönelyftningarna ligga i intervallet 4—7 procent. Ämbetsverket

anser det sannolikt, att även för flertalet andra grupper en viss

ökning i sysselsättningen ägt rum under 1956 och att en fortsatt överflyttning

från låglönegrupperna till bättre betalda yrken ägt rum. Årets i förhållande

till föregående år väsentligt förbättrade skörderesultat väntas innebära

en icke oväsentlig uppgång i jordbrukarnas inkomster. Sammanfattningsvis

pekar riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers

inkomster med 8 procent mellan verksamhetsåren 1955 och 1956.

I fråga om utvecklingen av inkomst av tjänst under år 1957 konstaterar

riksräkenskapsverket till en början, att på grund av en glidning uppåt av

lönenivån och sysselsättningsökning under år 1956 lönenivån och sysselsättningen

vid ingången av år 1957 bör något överstiga den för 1956 genomsnittliga.

Även för år 1957 torde med hänsyn till antagandena beträffande

den allmänna konjunkturutvecklingen en viss löneglidning uppåt kunna förutses

liksom även en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken.

Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver

kan komma att bli en följd av 1957 års avtalsrörelse, ännu icke låter sig

överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen

synes det emellertid enligt verkets mening icke osannolikt, att lönesummans

stegring under år 1957 för flera områden blir mindre än under år

1956. För inkomstutvecklingen under år 1958 har ämbetsverket schablonmässigt

räknat med en stegring av lönesumman med 4 procent.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

bär riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år

1957 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1958 har gjorts motsvarande

antagande som för inkomst av tjänst.

Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg enligt ämbetsverket

en nedgång under verksamhetsåret 1955 med omkring en procent.

Utvecklingen säges emellertid ha varit starkt varierande för olika branscher.

Fortsatt uppgång redovisas för bland annat gruvor, metallverk och

metallmanufaktur samt för de mindre aktiebolagen. Denna stegring mer än

uppvägs emellertid av den minskning i de taxerade inkomsterna som enligt

riksräkenskapsverket kan noteras för andra områden, främst verkstadsindustrin,

den elcktrolekniska industrin samt skogsindustrin. Beträffande

de taxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1955 erinrar riksräkenskaps
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

verket om att avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning

förekommit i betydande utsträckning. Enligt av ämbetsverket

inhämtade uppgifter motsvarar dessa avsättningar omkring 6 procent av bolagens

taxerade inkomster för verksamhetsåret 1955. Riksräkenskapsverket

förutser, att möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder torde

komma att utnyttjas i betydande utsträckning även under verksamhetsåren

1956 och 1957. De skärpta avskrivnings- och lagervärderingsreglerna kan å

andra sidan komma att påverka de till beskattning redovisade vinsterna i

höjande riktning. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för

verksamhetsåret 1956 förväntade taxeringsresultaten för större bolag bär

riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda

till statlig inkomstskatt taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid

1957 års taxering skall bli av i stort sett samma storleksordning som vid

1956 års taxering. Mellan 1957 och 1958 års taxeringar har ämbetsverket

inte heller räknat med någon nämnvärd förändring i bolagens taxerade inkomster.

Riksräkenskapsverket framhåller, att på inkomsttiteln skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de skatter, som skall slutligt

redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa

andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1956/

57 och 1957/58 skall slutligt redovisas på titeln utgöres, frånsett inflytande

restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

investeringsavgift samt folkpensionsavgifter. Riksräkenskapsverket

erinrar i detta sammanhang om att nya skatteskalor för den statliga inkomstskatten

samt höjda folkpensionsavgifter kommer att tillämpas vid 1958 års

taxering. I och med att den allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft den 1

januari 1955 passerar över inkomsttiteln även till försäkringen hänförliga

avgifter och arbetsgivarbidrag.

Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln bär ämbetsverket viss

ledning av den inom verket förda upphördsstatistiken. Med hjälp av nämnda

statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen i

september 1956. På grundval av detta material och under de gjorda antagandena

angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket uppbörden

av preliminär skatt på följande sätt.

Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna

skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära

följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten

enligt de nya skatteskalorna från och med 1957 utgår med en uttagningsprocent

av 100 procent. Nettoeffekten av de ändrade skatteskalorna

och de höjda folkpensionsavgifterna, vilken inarbetats i källskattetabellerna

från och med 1957, minskar takten i ökningen av källskatleuppbörden. I

motsatt riktning verkar enligt ämbetsverket i någon mån en höjning av den

kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 25 öre per

inkomstskattekrona från den under 1956 gällande medelutdebiteringen av

12,36.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 7

Ämbetsverket uttalar, att man vad angår uppbörden av preliminär B-skatt

under uppbördsåret 1957—58 och de två terminer av uppbördsåret 1958—

59, som faller inom budgetåret 1957/58, har att räkna med att preliminärskatten

normalt debiteras med det belopp, som enligt 1956 års respektive

1957 års taxering påföres i slutlig skatt. Vid debiteringen av preliminär Bskatt

för uppbördsåret 1957—58 kommer för första gången att inräknas

sjukförsäkringsavgifter samt att i kommunalskatten ingå garanliskatt för

fastighet. Riksräkenskapsverket har därför ansett sig böra förutsätta en i

jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär Bskatt

under de ordinarie uppbördsterminerna för uppbördsåren 1957—58

och 1958—59.

Med utgångspunkt från av riksräkenskapsverket företagna beräkningar

av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1957 års

taxering anser sig ämbetsverket kunna räkna med ett betydande utrymme

för fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt efter uppbördsårets utgång.

Ämbetsverket erinrar om, att bolagen under den tid möjligheterna till fyllnadsinbetalningar

förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda

fyllnadsinbetalningarna. De betydande fyllnadsinbetalningarna har

medfört, att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del hittills

tämligen nära anpassats till den slutliga skatten. En något mindre god anpassning

än tidigare har emellertid kunnat noteras vid 1956 ars taxering.

Vid skattepåföringen på grund av 1957 års taxering kommer att tillämpas

en från 5 till 7 procent höjd kvarskatteränta. Riksräkenskapsverket säger

sig sakna underlag för en bedömning av i vad mån den höjda kvarskatteräntans

betalningsstimulerande effekt påverkas av det sedan i april ytterligare

åtstramade läget på kreditmarknaden och höjningen av riksbankens diskonto

i november 1956. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att

fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under våren 1957 och våren

1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid

taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning. Under våren

1955 och våren 1956 inflöt fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt med totalt

525 respektive 535 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta

under budgetåren 1956/57 och 1957/58 totalt inflytande preliminär A- och

B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt, till ca 9 810

respektive 10 610 miljoner kronor. Det understrykes, att de angivna beloppen

är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande

skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga

att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.

Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att den avräkning i november

1955, som utfördes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett

belopp av i runt tal 740 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt,

medan ett belopp av 670 miljoner kronor skulle återbetalas som överskjutande

skatt. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 15 miljoner

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår

den kvarstående skatten på grund av 1956 års taxering till i runt tal 1 055

miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring 570

miljoner kronor. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 20 miljoner

kronor.

Den kvarstående skatt som kan komma att påföras och den överskjutande

skatt som kan komma att utbetalas på grundval av 1957 års taxering finner

riksräkenskapsverket sannolikt komma att bli av ungefär samma storleksordning

som enligt 1956 års taxering. Den sålunda förutsedda fortsatta höga

nivån av saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt förklaras med att

bland annat skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter

från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt i likhet

med föregående taxeringsår sannolikt endast delvis kommer att inflyta i

form av preliminär skatt och fyllnadsinbetalningar. Beträffande beloppen för

den överskjutande skatten, kvar skatten och fyllnadsinbetalningarna räknar

riksräkenskapsverket med, att de kommer att bli av storleksordningen 600,

1 100 respektive 650 miljoner kronor. Den kvarskatt, som påföres enligt

taxeringarna 1956 och 1957, skall erläggas under budgetåren 1956/57 och

1957/58. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten

enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av inflytande belopp av kvarstående

skatt har riksräkenskapsverket tagit hänsyn till att en del av de påförda

beloppen icke inbetalas i tid under uppbördsterminerna utan blir restförd.

Den inflytande kvarstående skatten uppskattas till cirka 900 miljoner

kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.

Debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare, som redovisas över inkomstskattetiteln,

har med ledning av uppgifter som lämnats av riksförsäkringsanstalten

beräknats till 260 miljoner kronor för både innevarande och

nästföljande budgetår.

Inflytande restantier, tillkommande skatt m. m. beräknas uppgå till 310

miljoner kronor för vartdera budgetåret.

Riksräkenskapsverkets beräkningar har givit till resultat, att bruttoinkomsterna

på förevarande riksstatstitel kan för budgetåret 1956/57 uppskattas

till 11 280 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 12 080

miljoner kronor.

Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande.

Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av

kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas

per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas varannan månad med 1/6

av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har fastighetsbeskattningen

omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades

till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering.

Under år 1956 har kommunerna för första gången icke erhållit någon

fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt har beräknats enligt

vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår

garantibelopp för fastighet. Under år 1956 skulle alltså kommunernas in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr >i8 år 1957 9

komster kommit att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten.

Enligt särskilda övergångsbestämmelser har emellertid i förskott till kommunerna

för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade

skatten på 4 procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga

fastigheter. Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på

grundval av ett skatteunderlag, i vilket garantibelopp för fastighet ingår.

Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres

kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år får kommunerna

följaktligen »dubbel» fastighetsskatt.

Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1956/57 är dessa kända för

första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1956/57 blir

de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1957.

Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet

på kommunal inkomstskatt för 1957. Med ledning av från statistiska

centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens

storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket

beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt

under kalenderåret 1957 till 3 810 miljoner kronor. Slutavräkningen

av det under kalenderåret 1955 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt,

i runt tal 2 840 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala

inkomstskatteunderlagets ökning från 1954 års till 1956 års taxering beiäknats

till omkring 850 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna

under kalenderåret 1957 kunna beräknas till omkring 4 660 miljoner

kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av

budgetåret 1956/57. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln beräknas

komma att under budgetåret 1956/57 belastas med utbetalningar till kommunerna

med ett belopp av omkring 4 240 miljoner kionor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1957/58 skulle enligt de refererade

beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 330

miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningaina

med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1956

samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma

höjd som under år 1957 beräknas till omkring 2 270 miljoner kronor. Statens

utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1957/58 har

sålunda av riksräkenskapsverket beräknats komma att uppgå till 4 600 miljoner

kronor.

Utbetalningarna från titeln av Överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket

beräknats till 570 miljoner kronor under budgetåiet

1956/57 och till 600 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Övriga restitutioncr

har för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med 40

miljoner kronor.

Debiterade yrkeskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare återkommer även som

utgifter å titeln. Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, alt för

sjukförsäkringen härjämte tillkommer förskott på övriga utbetalningar till

sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

ringsavgifter. Dessa utbetalningar har riksräkenskapsverket med ledning av

uppgifter från riksförsäkringsanstalten beräknat till 425 miljoner kronor

för budgetåret 1956/57 och till 440 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.

Utöver förstnämnda belopp tillkommer 55 miljoner kronor, utgörande den

del av arbetsgivarbidragen för år 1955, som skall överföras till allmänna

sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt,

att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under budgetåret

1957/58.

Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och

annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från

mindre arbetsgivare har beräknats komma att belasta titeln med 30 miljoner

kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter

kunna beräknas för budgetåret 1956/57 till 5 620 miljoner kronor samt för

budgetåret 1957/58 till 5 970 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket konstaterar, att den genom beslut av 1952 års riksdag

inrättade fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel

från och med budgetåret 1955/56 bokföringsmässigt erhållit en annan

behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjamnmgsfonden,

varigenom avsättningar och återföringar icke längre

direkt berör de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. I riksstaten för budgetåret 1956/57 har räknats med en

nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden med

300 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som riksräkenskapsverket

enligt nu föreliggande beräkningar anser böra verkställas under budgetåren

1956/57 och 1957/58, framgår av följande sammanställning:

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen

med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter

har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1956/57 till avrundat

5 700 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till avrundat 6 100 miljoner

kronor.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats

till 6 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket

upptagits till 7 miljoner kronor, vilket är en halv miljon mer än i gällande

riksstat. Inkomsttiteln utskif tningsskatt och ersättningsskatt

har av ämbetsverket för budgetåret 1957/58 beräknats till oförändrat

1 miljon kronor.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild f o n d s k a 11

1956 57 1957/58

milj. kronor milj. kronor

Avsättning

Återföring

Nettoavsättning

300 400

100 275

200 125

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr ''r8 år 1957

av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen

har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen

hittills från beskattning undantagna vinstmedel och även att ernå en

avveckling av de fondbeskattade företagen. Taxering till fondskatt verkställdes

i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick

det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor.

Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio

år. Den del av fondskatten, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalats

senast den 31 augusti. Riksräkenskapsverket har beräknat titeln för

budgetåret 1956/57 till 15 miljoner kronor och föreslagit, att titeln för budgetåret

1957/58 upptages till likaledes 15 miljoner kronor.

Inkomsten å — — — bär riksräkenskapsverket upptagit till---8

miljoner kronor.

I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med

750 000 kronor har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och

ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58 till 1 miljon kronor.

Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för både innevarande

och nästkommande budgetår till 80 miljoner kronor under förutsättning av

oförändrade grunder för dödsbobeskattningen. Riksräkenskapsverket beräknar

under samma förutsättning inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel

till 85 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 eller till 15 miljoner kronor

mer än i gällande riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58

uppföres med likaledes 85 miljoner kronor.

Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1955/56 uppgått till

45,5 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen

beräknats inflyta med i runt tal 50 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

för budgetåret 1956/57 beräknats till 53 miljoner kronor eller till

samma belopp som i gällande riksstat. För budgetåret 1957/58 föreslår ämbetsverket,

att titeln uppföres med likaledes 53 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m., som i gällande riksstat upptagits med 80 miljoner kronor,

beräknas av riksräkenskapsverket till 75 miljoner kronor för budgetåret

1956/57. För budgetåret 1957/58 förordar riksräkenskapsverket, att titeln

upptages med likaledes 75 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten,

bensinskatten och den särskilda investeringsavgiften för motorfordon

upptagits till 315, 640 respektive 75 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har beräknat fordonsskatten till 300 miljoner kronor för innevarande

budgetår och till 325 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Enligt generaltullstyrelsens

och kontrollstyrclsens beräkningar skulle inkomsterna på

titeln bensinskatt kunna uppskattas till 663 miljoner kronor under

budgetåret 1956/57 och till 724 miljoner kronor under budgetåret 1957/58.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Riksräkenskapsverket har med hänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning

av bensinförbrukningen icke ansett sig böra beräkna inkomsterna

pa titeln bensinskatt till ett högre belopp än 630 miljoner kronor för budgetåret

1956/57. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket att inkomsterna

upptages till 680 miljoner kronor. Den särskilda investeringsavgiften

för motorfordon har från och med den 1 december

1956 ersatts med omsättningsskatt å motorfordon, som i motsats

till den särskilda investeringsavgiften icke inräknas i automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av särskild investeringsavgift

för motorfordon till 65 miljoner kronor för innevarande budgetår.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret

1955/56 gav en behållen intäkt av 553 miljoner kronor, är i riksstaten för

löpande budgetår upptagen med 570 miljoner kronor. Vid i november 1956

gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden till 600

miljoner kronor för innevarande och till 625 miljoner kronor för nästföljande

budgetår. Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning

av bland annat att spänningar på det utrikespolitiska området icke

skall leda till mera allvarliga störningar i världshandeln. Vidare har antagits,

att det inhemska ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt måttlig stegring

av importen trots de ytterligare påfrestningar på valutareserven, som

en sådan stegring torde komma att innebära. Dessutom har bortsetts från

sådana ändringar i tull- eller skattesatser ävensom andra avsevärda ändringar,

som ett eventuellt ikraftträdande av en ny tulltaxa under den tid

uppgifterna avser, skulle kunna medföra. Riksräkenskapsverket beräknar i

anslutning till generaltullstyrelsens uppskattning inkomsten av tullmedel

för budgetåret 1956/57 till 600 miljoner kronor samt förordar, att titeln för

budgetåret 1957/58 uppföres med 625 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten

å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen

till ett belopp av 210 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln

varuskatt under budgetåren 1956/57 och 1957/58 på 216 respektive 221 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln till 215 miljoner

kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår att titeln för budgetåret

1957/58 uppföres med 220 miljoner kronor.

Genom beslut av 1956 års riksdag har den tidigare utgående särskilda investeringsavgiften

för motorfordon från och med den 1 december 1956 ersatls

med omsättningsskatt a motorfordon. Riksräkenskapsverket

beräknar inkomsterna på den nya titeln till 70 miljoner kronor för innevarande

budgetår, varvid förutsatts lägre nyinregistreringar under våren

1957 än under motsvarande period 1956. För budgetåret 1957/58 föreslår

riksräkenskapsverket att inkomsterna på titeln uppföres med 140 miljoner

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 13

Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fettvar

o r in. in. bär i gällande riksstat uppförts med 49 miljoner kronor. I anslutning

till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket

uppskattat inkomsterna på titeln till 50 miljoner kronor

för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket

förordat att titelns rubricering i enlighet med förslag av jordbruksnämnden

ändras till regleringsavgift och accis å fett v ar or m. m.

samt att inkomsterna på titeln upptages till 47 miljoner kronor.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår

är uppförda i riksstaten med 19 miljoner kronor har av generaltullstyrelsen

beräknats till 20 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/

58. Jordbruksnämnden har beräknat ifrågavarande inkomster till 19 miljoner

kronor för vartdera budgetåret. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna

på titeln för budgetåret 1956/57 till 20 miljoner kronor och för budgetåret

1957/58 till likaledes 20 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 690 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

för innevarande budgetår till 670 miljoner kronor. Det av tobaksmonopolet

beräknade beloppet är lägre än enligt monopolets tidigare beräkningar. Nedräkningen

motiveras med att omsättningen under de fyra första månaderna

av nu löpande budgetår varit mindre än under samma månader budgetåret

1955/56. Tobaksmonopolet framhåller, att det är synnerligen vanskligt,

att av de senaste månadernas omsättning draga några slutsatser om den fortsatta

omsättningsutvecklingen för tobaksvarorna. Den tobaksskatt, som kan

antagas komma att inlevereras under budgetåret 1957/58 har emellertid av

tobaksmonopolet uppskattats till 680 miljoner kronor. Tobaksmonopolets beräkningar

för båda budgetåren har utförts under förutsättning av oförändrade

utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.

Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskattens avkastning

för nu löpande budgetår till 680 miljoner kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln

för budgetåret 1957/58 upptages till 690 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag

inkomsttiteln rusdrycksf örsälj nings medel av partihandel

s b o 1 a g, vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor,

för budgetåret 1956/57 till 13 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning

att en av vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål

skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till

likaledes 13 miljoner kronor.

Inkomsterna av rusdryck sförsäljnings medel av detaljhandelsbolag

har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 30

miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar

riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1956/57

till 32 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 upptages

till 30 miljoner kronor.

C) in s ii L l n i n g s- o c h u t s k ii nkningsskatt å s p r i t d r y eker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 1 050 miljoner kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket framhållit, att inleveransen

av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under månaderna

juli—oktober 1956, avseende försäljningen under månaderna juni

—september, har uppgått till 348,4 miljoner kronor. Eftersom inkomsten

under månaderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten

under hela budgetåret, under de budgetår då skattehöjningar icke

förekommit, skulle i enlighet härmed skatteuppbörden under budgetåret

1956/57 kunnat beräknas till omkring 1 055 miljoner kronor om skattesatserna

förblivit oförändrade. Inkomstökningen under innevarande budgetår

till följd av skärpningen av spritdrycksbeskattningen har i Kungl. Maj :ts

proposition i ämnet uppskattats till omkring 80 miljoner kronor, varför kontrollstyrelsen

beräknat de totala inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker för 1956/57 till 1 135 miljoner kronor. Fortsättningsvis

anför kontrollstyrelsen att statens inkomster av spritbeskatlningen

under budgetåret 1957/58 i den nämnda propositionen antagits bli omkring

150 miljoner kronor högre än som kunnat påräknas med tidigare gällande

bestämmelser. Inleveransen på förevarande skattetitel under budgetåret

1957/58 har i enlighet härmed beräknats till 1 200 miljoner kronor av kontrollstyrelsen.

Riksräkenskapsverket upptager inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker till 1 150 miljoner kronor för budgetaret

1956/57 och till 1 300 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har anfört, att inleveransen under månaderna juli—oktober 1956, avseende

försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till 12,8

miljoner kronor. Då inleveransen under dessa månader normalt motsvarar

omkring 30 % av inleveransen under helt budgetår, skulle inkomsten under

hela budgetåret 1956/57 under i övrigt oförändrade förhållanden kunnat beräknas

till omkring 43 miljoner kronor. Emellertid kan skärpningen av

spritdrycksbeskattningen från och med den 5 november 1956 väntas medföra

en viss förskjutning i efterfrågan från spritdrycker till svagare drycker.

Inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1956/57 har därför

av kontrollstyrelsen uppräknats till 45 miljoner kronor. Inkomsten under

budgetåret 1957/58 har synts kontrollstyrelsen böra upptagas till samma

belopp som för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har i enlighet med kontrollslyrelsens beräkning upptagit

inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåret

1956/57 till 45 miljoner kronor samt föreslagit, att titeln för budgetåret

1957/58 uppföres med likaledes 45 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen under innevarande

budgetår inflyta med 95 miljoner kronor eller 15 miljoner kronor

mindre än som upptagits i gällande riksstat. Kontrollstyrelsen framhåller

att skatteinkomsten under budgetåret 1957/58 är synnerligen vansklig att

beräkna, då maltdryckskonsumtionen under senare månader synes ha bli
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 15

vit beroende även av konsumtionsutvecklingen beträffande andra alkoholhaltiga

drycker. Även om man till följd härav kunnat ha anledning räkna

med en viss ökning av maltdryckskonsumtionen, synes det kontrollstyrelsen,

att skatteinkomsten för dylika drycker med hänsyn till svårigheterna

att i nuvarande läge beräkna konsumtionsutvecklingen under budgetåret

1957/58 bör angivas till samma belopp som för innevarande budgetår eller

till 95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till

kontrollstyrelsens förslag inkomsterna på titeln till 95 miljoner kronor för

budgetåret 1956/57 och till likaledes 95 miljoner kronor för budgetåret

1957/58.

Skatten å läskedrycker som i gällande riksstat upptagits till

48 miljoner kronor antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 45 miljoner

kronor under vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/58. Riksräkenskapsverket

uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till 45 miljoner

kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten

för budgetåret 1957/58 uppföres med 47 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att

uppgå till 57,68 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 56,48

miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket beräknar

uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 60 miljoner kronor

samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1957/58 upptages till 62 miljoner

kronor.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår

upptagits till 45 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med

45 miljoner kronor under innevarande budgetår och med 50 miljoner kronor

under budgetåret 1957/58. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning

av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med

hänsyn till att bland annat någon statistik icke finnes över landets slutliga

kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning att lör elskatten

i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens

mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kralt uppskattas

till 41 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 44 miljoner kronor

för budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av

elskatten för innevarande budgetår till 45 miljoner kronor samt föreslår, alt

titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 50 miljoner kronor.

Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1955/56 uppgick

till omkring 12 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln

uppförd med 10 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens

nu verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma

att uppgå till 8 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 11 miljoner

kronor för budgetåret 1957/58. Styrelsen har föreslagit, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1957/58 uppföres med nyssnämnda belopp.

Beträffande uppskattningen av inkomsterna har generalpostslyrelsen bland

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

annat anfört följande. Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren

1956/57 och 1957/58 har styrelsen utgått från de porton som för

närvarande gäller för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden

utvisat en avsevärd ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den

hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen ansett sig

kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 242

miljoner kronor motsvarande en ökning av cirka 4,3 procent i förhållande

till uppbörden för budgetåret 1955/56. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen

sig kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret

1957/58. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har

därför uppskattats till 252 miljoner kronor motsvarande en ökning av cirka

4,1 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.

Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt

tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden.

Sedan den av Kungl. Maj:t genom brev den 13 november 1953 anbefallda

undersökningen nu slutförts har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den

30 augusti 1956 avgivit förslag till vissa ändringar i tjänstebrevsförordningen.

I avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i ärendet har generalpoststyrelsen

efter överenskommelse med statskontoret bestämt att ersättningen

till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet från och med den

1 juli 1956 tills vidare skall utgå med 12 procent av postverkets frankoteckensuppbörd.

Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för

befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran

av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna

ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr

med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till

sammanlagt 42,2 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 43,8

miljoner kronor.

Ersättning för postgirorörelsen beräknas för budgetåret 1956/57 till cirka

53,7 miljoner kronor eller 3,5 miljoner kronor mer än under budgetåret

1955/56. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de från och med den 1

januari 1956 ökade lönekostnaderna m. in. För budgetåret 1957/58 har inkomsterna

beräknats till 54,6 miljoner kronor.

På grund av räntehöjningen föregående år har styrelsen icke ansett sig

böra upptaga något belopp såsom vinstmedel från postsparbanken vare sig

för innevarande eller nästkommande budgetår.

Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden för innevarande

budgetår beräknas till 10 miljoner kronor häri inbegripet retroaktiv^

ersättning för bestyret med återbetalningskorten avseende budgetåret

1955/56. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 9,4 miljoner

kronor.

Postverkets ersättning för bestyret med utbetalning av folkpensioner och

barnbidrag beräknas för budgetåret 1956/57 till 3,95 miljoner kronor respektive

2,28 miljoner kronor samt för budgetåret 1957/58 till 4,08 miljoner kro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

17

nor respektive 2,30 miljoner kronor. Postverkets inkomster av utrikesrörelsen

har för innevarande budgetår beräknats till 1,25 miljoner kronor och för

nästkommande budgetår till 0,50 miljoner kronor. Inkomsterna å övriga inkomsttitlar

beräknas av styrelsen icke komma att undergå större förändringar

vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår.

Sammanlagt har generalpoststyrelsen emotsett en ökning av inkomsterna

från budgetåret 1955/56 till budgetåret 1956/57 med 20,6 miljoner kronor

till 415,7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret

1957/58 med 11,7 miljoner kronor till 427,4 miljoner kronor.

Utgifterna har av generalpoststyrelsen beräknats till 407,7 miljoner kronor

för innevarande budgetår och till 416,0 miljoner kronor under nästkommande

budgetår. Beräkningarna av utgifterna har verkställts under antagande

att rörligt tillägg kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl

under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke

tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.

Med utgångspunkt från nu gällande grunder för det rörliga tillägget har

riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket för budgetåret

1956/57 till 10 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 12 miljoner

kronor.

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1957/58 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1958/59 och 1959/60. I promemorian

framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas

med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger

beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna

sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som bär inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under

hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som utgångspunkt

de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1957, som

legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren

1956/57 och 1957/58. För utvecklingen från och med år 1958 har antagits en

fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat

god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln

samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska

ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags

inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna

har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,

i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1955/56 och

de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen

för budgetåren 1956/57 och 1957/58 (miljoner kronor).

2 Mhanij till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Xr 48

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.........................

4 993

5 700

6100

6 200

6 400

Övrig skatt å inkomst, förmögen- het och rörelse ..............

219

245

245

252

254

Automobilskattemedel ..........

1 042

995

1 005

1090

1 155

Tullar och acciser..............

2 822

3 120

3 384

3 501

3 620

Uppbörd i statens verksamhet och

diverse inkomster ............

410

420

437

456

475

Statens affärsverksfonder........

242

240

267

303

329

Övriga kapitalfonder............

344

387

445

424

429

Summa

10 072

11 107

11 883

12 226

12 662

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling

har beträffande denna titel bland annat antagits samma uttagningsprocent,

100, för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade

regler för företagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med

12,50. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på

kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt

i sådan utsträckning att en god anpassning av den preliminära

skatten till den slutliga erhålles för bolagens del.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de i promemorian framlagda beräkningarna

motiverar har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).

1956 57 1957/58 1958/59 1959/60

Avsättning............................ 300 400 300 250

Återföring ............................ 100 275 275 350

Nettoavsättning ...................... 200 125 25 —100

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller

detta det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln. Förskjutningar mellan

åren kan sålunda inträda, som leder till betydande avvikelser från de

beräknade inkomsterna även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig.

Beträffande andra inkomsttitlar har sådana förhållanden oftast mindre

betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera omedelbart

uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt

understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av

olika slag av statsinkomster under budgetåren 1958/59 och 1959/60 är baserad

på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren

1956/57 och 1957/58. 1 den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes

eller nya omständigheter av annat slag tillkommer, måste givetvis

beräkningarna för 1958/59 och 1959/60 revideras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1957

19

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i

det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas

längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt

å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages med

det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet 6 100 miljoner kronor.

Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i

enlighet med den ordning, som gäller från och med budgetåret 1955/56, för

budgetåret 1957/58 verkställas en avsättning till budgetutjäinningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.

Avsättningen kan i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag preliminärt beräknas till netto 125 miljoner kronor.

Såsom jag likaledes förutsatt i min tidigare redogörelse för budgetläget

bör i form av en särskild post upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden

med 100 miljoner kronor avseende vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt

betingade inkomster. Beloppet bör överföras till särskilt konto i riksbanken.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 175 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 22 mars 1957 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1957/58. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från

vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större

inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket

i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,

som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100

miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1956

angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar för beräkning av löneinkomstens

utveckling under 1956 och 1957, vilka alltjämt synas äga giltighet.

Sålunda påpekades, att en viss glidning uppåt vid sidan av de avtalsmässiga

höjningarna syntes ha inträffat under 1956, varigenom lönenivån vid ingången

av 1957 översteg den för 1956 genomsnittliga. En mindre sysselsätt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

ningsökning liksom fortsatt överflyttning av arbetskraft från lägre till högre

betalda yrken syntes likaså ba bidragit till en stegring av den totala lönesumman

under 1956. Sammanlagt beräknades den totala lönesumman under

1956 bliva 8 procent större än under 1955. Även för 1957 ansågs, med

hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,

en fortsatt löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom en fortsatt övergång

från lägre till högre betalda yrken. Den ökning av lönesumman, som

därutöver kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, lät sig givetvis

icke överblickas. Det syntes emellertid icke osannolikt, att avtalsrörelsen

för t lera områden skulle komina att leda till mindre lönehöjningar än för

1956. I kalkylerna räknades dock med eu stegring av den sammanlagda lönesumman

med 8 procent från 1956 till 1957. För 1958 räknades schablonmässigt

med en 4-procentig stegring.

För 1956 synes enligt nu tillgängliga uppgifter fortfarande kunna räknas

med en 8-procentig ökning av lönesumman. Den centralt träffade tvååriga

uppgörelsen mellan Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen kan för

1957 beräknas komma att medföra en genomsnittlig löneökning med omkring

2 procent för berörda löntagargrupper. För de löntagargrupper där

glidning vid sidan av avtalen är obetydlig kunna dock de avtalsmässiga lönehöjningarna

beräknas komma att bli högre. I detta sammanhang kan även

erinras om, att statstjänstemännens löner redan genom de av riksdagen nu

beslutade nya löneplanerna i genomsnitt kunna beräknas stiga med ca 7 procent

från 1956 till 1957. En ytterligare höjning synes kunna påräknas med

hänsyn till avtalsresultaten på den allmänna marknaden. Även på det kommunala

området kunna motsvarande löneförändringar väntas. Enligt riksräkenskapsverkets

mening synes ingen anledning finnas att nu frångå det

förut gjorda antagandet om den totala lönesummans ökning under 1957.

Likaledes saknas anledning att ändra det i decemberberäkningen gjorda

schablonmässiga antagandet om en ökning av lönesumman under 1958.

Vid sin beräkning i december 1956 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1956. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek

under uppbördsterminerna i november 1956 och januari 1957 visa något

mindre belopp än vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning.

Till följd härav har den preliminära A-skatten nu antagits inflyta med något

mindre belopp under uppbördsåret 1957—58 och efterföljande uppbördsår,

än vad som tidigare antagits. De i proposition den 22 februari 1957

(nr 97) framförda förslagen om höjning av de kommunala ortsavdragen till

samma nivå som de statliga komma under förutsättning av riksdagens bifall

att påverka uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret

1958—59. Riksräkenskapsverket beräknar att tillämpningen av de höjda

kommunala ortsavdragen kommer att innebära ett bortfall av preliminär

A-skatt av ca 100 miljoner kronor under budgetåret 1957/58, vilket dock

mer än motvägs av att utbetalningarna av kommunalskattemedel komma

att minskas med 240 miljoner kronor.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat antagande

än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1956 och som

innebar en fortsatt stegring under 1957. För ifrågavarande inkomsttagare,

vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya kommunala

ortsavdragen förutsättas komma alt påverka skatteuppbörden först

under uppbördsåret 1960—61.

I proposition den 8 februari 1957 (nr 71) föreslås vissa åtgärder för att

i beskattningshänseende neutralisera verkningarna av den höjning av taxe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1957

21

ringsvärdena, som kan förutses vid 1957 års allmänna fastighetstaxering, innebärande

bl. a. en sänkning av repartitionstalet från 4 till 2,5 procent. I

samma proposition föreslås vidare en höjning av beloppet för skattefri förmögenhet

från 50 000 kronor till 80 000 kronor samt att det extra avdrag

om 100 kronor för ensamstående och 200 kronor för äkta makar, som för

närvarande medges vid beräkning av inkomst av kapital, liöjes till 300 kronor

respektive 600 kronor. Den sammanlagda effekten av de föreslagna åtgärderna

på inkomstskattetiteln under nästkommande budgetår beräknas

bli av obetydlig storleksordning.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten med 2 procent både mellan verksamhetsåren

1955 och 1956 och mellan verksamhetsåren 1956 och 1957. Riksräkenskapsverket

har icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.

Fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del

fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma

belopp som i decemberberäkningen 1956, eller till 650 miljoner kronor för

innevarande budgetår och till 600 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.

Liksom vid sin beräkning i december 1956 har riksräkenskapsverket härvid

förutsatt att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas under våren 1957

och våren 1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens

del enligt taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller

endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffar ha utbetalningarna av kommunalskattemedel

upptagits med ett 200 miljoner kronor lägre belopp än i decemberberäkningen.

Härvid bar förutsatts att den förutnämnda föreslagna böjningen

av de kommunala ortsavdragen, innebärande en minskning i utbetalningarna

av kommunalskattemedel med 480 miljoner kronor per budgetår,

kommer att tillämpas från och med år 1958 samt att den genomsnittliga

kommunala utdebiteringen under år 1958 kommer att uppgå till 12,75 kronor

per skattekrona eller 25 öre mera än vad som förutsattes i decemberberäkningen.

I beloppen för förskott in. in. till sjukkassorna, som beräknats på grundval

av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 9 mars 1957,

ingå för budgetåret 1956/57 76 miljoner kronor utgörande den del av arbetsgivarbidragen

för år 1955 som skall överföras till den allmänna sjukförsäkringsfonden.

1 december 1956 uppskattades avsättningen till 55 miljoner

kronor. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet för budgetåret

1957/58 ingå 40 miljoner kronor avseende arbetsgivarbidrag för år 1956,

som av riksförsäkringsanstalten föreslagits skola avsättas till allmänna sjukförsäkringsfonden.

För överskjutande skatt, övriga restitutioner och omföringar ha upptagits

samma belopp som i beräkningen i december 1956.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1956/57 till 5 600 miljoner kronor och förordar, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra

verkställas under budgetåren 1956/57 och 1957/58 finnes icke skäl till ändring

av de i december 1956 beräknade beloppen. De beräknade avsättning
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

arna och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i nedanstående

tablå (miljoner kronor):

1956/57 1957/58

Avsättning . . .

Återföring.....

Nettoavsättning

300

400

100

275

200

125

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel uppförd med 85 miljoner kronor. I skrivelse till

riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande

inkomster upptages med oförändrat belopp i den definitiva riksstaten.

Generalpoststyrelsen framhåller, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatten

visserligen kunna komma att påverkas något under budgetårets senare

del av den höjning av gränsen för beräkning av kvarlåtenskapsskatt,

varom förslag framlagts i Kungl. Maj:ts proposition nr 71/1957, men att inkomsterna

från arvslottsskatten å andra sidan har visat en stadigt stigande

tendens under de senaste åren. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 85 miljoner kronor, föreslår, att

det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret 1957/58 får

kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 53 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen har i sin ovannämnda skrivelse anfört, att

ifrågavarande inkomster för budgetåret 1957/58, med hänsyn till ovissheten

om det särskilda penninglotteriet och skattelotteriet komma att anordnas

även under 1958, icke synas böra upptagas till högre belopp än som av styrelsen

förutsetts för innevarande budgetår eller 53 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande år beräknar inkomsterna på titeln

till 54 miljoner kronor, föreslår, att de i den definitiva riksstaten uppföras

med oförändrat 53 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 75 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse

förordar generalpoststyrelsen att ifrågavarande inkomster i den definitiva

riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1957/58 får kvarstå oförändrat.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 325 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december

1956. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 300 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och

länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1957 till 283,8 miljoner kronor,

vilket är 7 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt för år 1957 (SFS 556/1956) kunna drygt 11 miljoner

kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1957/58. Å andra sidan inneburo

motsvarande bestämmelser för år 1956 att omkring 8 miljoner kronor

avseende debiteringen i februari 1956 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under antagande,

att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten

kommer att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden, beräknar riksräkenskapsverket

inkomsterna på titeln till 305 miljoner kronor för budgetåret

1956/57. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande

budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera de i decem
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr U8 år 1957

berberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med samma

belopp som i statsverkspropositionen, 325 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 680 miljoner

kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1956. Inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår, som ämbetsverket i december

1956 med hänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning av bensinförbrukningen

icke ansåg sig böra beräkna till ett högre belopp än 630 miljoner

kronor, beräknas nu till 670 miljoner kronor. Under hänvisning till denna

uppräkning och till det i jämförelse med decemberberäkningen oförändrade

antagandet om fordonsbeståndets utveckling föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med 725 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

till 625 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 8 mars 1957 har generaltullstyrelsen funnit sig sakna

anledning frångå den i november 1956 gjorda beräkningen enligt vilken

uppbörden av tullmedel upptagits till 625 miljoner kronor. Med ledning av

nu tillgängliga uppgifter har styrelsen visserligen ansett sig böra räkna med

någon minskning respektive ökning i bruttouppbörden för vissa varugrupper,

men samtidigt funnit sig kunna förutsätta att dessa jämkningar i stort

sett komma att uppväga varandra.

Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår

beräknats till 610 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än vad

som antogs i december 1956 och 40 miljoner kronor mera än vad som upptagits

i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln tullmedel under

förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med 650 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor

mera än i statsverkspropositionen.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

220 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar ge tillsammans ett belopp av 223 miljoner kronor, vilket

innebär en böjning med 2 miljoner kronor från vad som uppskattades i

november 1956. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket,

att titeln skall lämna en inkomst av 220 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar att titeln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med 225 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

upptagen till 140 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag i december 1957. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

uppföres med oförändrat belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel bar i

statsverkspropositionen upptagits med 47 miljoner kronor, vilket belopp

byggde på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare

belopp. Riksräkenskapsverket föreslår att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1957/58 i ar kvarstå oförändrat.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1956 denna titel

till 690 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet bar vid förnyad beräkning den 9 mars 1957 föreslagit

670 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än vid dess beräkning

i oktober 1956. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

fallet för löpande budgetår till 670 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till likaledes 67(1 miljoner

kronor, vilket i iörhållande till statsverkspropositionen innebär en nedräkning

med 20 miljoner kronor.

Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.

Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

13 respektive 30 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 6

mars 1957 förordat, att sistnämnda belopp ändras till 26 miljoner kronor

med hänsyn till de förslag som framlagts av 1953 års utskänkningsvinstkommitté

och som sedermera törelagts riksdagen i proposition den 1 mars

1957 (nr 94). Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande belopp i det

slutliga riksstatsförslaget uppföras med 13 respektive 26 miljoner kronor,

vilket beträffande sistnämnda belopp innebär en minskning med 4 miljoner

kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs

av riksräkenskapsverket i december 1956 till 1 300 miljoner kronor, vilket

belopp upptagits i statsverkspropositionen. Kontrollslyrelsen, som i november

1956 uppskattade inkomsterna till 1 200 miljoner kronor, har i skrivelse

den 6 mars 1957 angivit inkomsterna på titeln till 1 200 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna till

1 150 miljoner kronor eller till samma belopp som i december 1956. 1 proposition

den 1 mars 1957 (nr 94) angående ekonomiska villkor för rusdrycksutskänkningen

föreslås vissa omläggningar, som beräknas medföra

ett bortfall på ca 23 miljoner kronor för år i inkomsterna från utskänkningsskatt.

Enligt propositionen skulle de nya bestämmelserna träda i kraft

den 1 oktober 1957. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker under förutsättning av bifall till det

i ovannämnda proposition framförda förslaget till omläggning av utskänkningsbeskattningen

i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 250 miljoner

kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1956 av riksräkenskapsverket till 45 miljoner kronor

i anslutning till kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upptagits

i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

angivit inkomsterna till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna till 50 miljoner kronor,

föreslår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrågavarande

titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner

kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 95 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen har

i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till oförändrat 9o miljoner

kronor. För innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en

inkomst på titeln av 93 miljoner kronor mot 95 miljoner kronor i december

1956. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln maltdrycksskatt i det slutliga

riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 95 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 47 miljoner

kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning angivit inkomsterna

till 45 miljoner kronor, vilket är samma belopp som vid dess beräkning

i november. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 47 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1957

räknats till 62 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

beräkning i december 1956. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket

nu inkomsterna till 65 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner

kronor mera än i decemberberäkningen. De ändrade bestämmelser

i fråga om nöjesbeskattningen, som föreslås i proposition den 25 januari

1957 (nr 66), kunna beräknas medföra ett skattebortfall på ca 7 miljoner

kronor för statens del. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning

av bifall till nyssnämnda proposition, att inkomsterna på titeln nöjesskatt

i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 60 miljoner kronor, vilket

är 2 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 50

miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning

i december 1956. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det slutliga

riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 50 miljoner kronor.

Departementschefen

Som motivering för det i propositionen nr 175 framlagda förslaget angående

uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl. a. följande.

Vid min anmälan av årets statsverksproposition framhöll jag, att utfallet

av budgeten för 1956/57 kunde förväntas bli avsevärt ogynnsammare än

den fastställda riksstaten. Orsakerna härtill var att söka såväl i en försämring

av inkomslutfallet som i en ökning av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten.

Kassamässigt bedömdes totalbudgeten komma att visa ett underskott

å 225 miljoner kronor, jämfört med riksstatens överskott å nära 500

miljoner kronor. Behovet av statlig nyupplåning beräknades i statsverkspropositionen

till inemot 700 miljoner kronor.

De förnyade beräkningar av budgetutfallet för 1956/57 som nu företagits

understryker ytterligare den inträdda omsvängningen i det statsfinansiella

läget. Totalbudgetens kassamässiga underskott kan nu uppskattas till drygt

400 miljoner kronor och behovet av nyupplåning till ca 870 miljoner kronor.

Beträffande driftbudgetens inkomster har riksräkenskapsverket

på grundval av tillgängligt material bedömt en fortsatt nedräkning

erforderlig. Statsinkomsterna beräknas nu komma att uppgå till 11 026 miljoner

kronor, vilket är 81 miljoner kronor mindre än enligt kalkylerna i

statsverkspropositionen. Förändringen hänför sig främst till inkomstskattetiteln.

I fråga om driftbudgetens utgifter har sedan statsverkspropositionen

framlades genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit ytterligare

207 miljoner kronor, varav dock ca 100 miljoner kronor förutsågs

redan i statsverkspropositionen. Återstående belopp ntgöres till 92 miljoner

kronor av avskrivningsanslag. Härjämte beräknas nu anslagsöverskridanden

å 87 miljoner kronor. Förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna

jämfört med kalkylerna i statsverkspropositionen återspeglas i en ytterligare

nedräkning av driftbudgetens inkomstöverskott från ca 620 till ca 420

miljoner kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen

framlades endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett

genom tilläggsstatsäskanden. ökningen uppvägs mer än väl av en beräknad

minskning i förbrukningen av äldre anslagsmedel. Tillgången på avskrivningsmedel

m. m. för investeringarnas genomförande har stigit tack vare

de nyssnämnda, på tilläggsstat äskade avskrivningsanslagen på driftbudgeten;

denna ökning reduceras dock genom det nu förutsedda underskottet

i statens järnvägars rörelse, vilket under innevarande budgetår medför ett

bortfall av avskrivningsmedel inom ifrågavarande kapitalfond. Sedan hänsyn

tagits till att myndigheternas disposition av rörliga krediter i riksgäldskontoret

nu beräknas bli 50 miljoner kronor större än som förutsågs vid årsskiftet,

framkommer såsom resultat av de inträffade förändringarna praktiskt

taget samma medelsbehov för kapitalbudgetens finansiering som beräknades

i statsverkspropositionen eller ca 840 miljoner kronor.

Förändringarna i det beräknade budgetutfallet för 1956/57 i förhållande

till den ursprungliga riksstaten framgår av följande översikt.

Miljoner

kronor

Totalbudgetens kassamässiga överskott enligt riksstaten ................ + 493

I nkomstförändringar:

Minskning å inkomstskattetiteln ........................ — 400

Nytillkommen omsättningsskatt å motorfordon .......... + 50

Merinkomster å rusdrycksskattetitlarna.................. -f 81

Minskning av affärsverkens överskott.................... — 98

Övriga inkomstförändringar (netto)...................... + 83 — 284

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag):

Höjning av statstjänstemannens löner (exkl. affärsverken) — 90

Övriga anslag.......................................... — 83 — 173

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten:

Supplementär jordbrukskredit och lån till företagareföreningar — 80

Lån till bostadsbyggande .............................. — 165

Övriga anslag ........................................ — 47 — 292

Ytterligare anslagsöverskridanden ................................ _ 54

Minskade avskrivningar inom statens järnvägars fond .............. — 50

Ökad disposition av rörliga krediter.............................. —100

Minskad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten...... + 25

Ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1955...................................... -f 21

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott ................ — 414

Sammanställningen visar, att försämringen av totalbudgetutfallet sedan

riksstaten fastställdes uppgår till drygt 900 miljoner kronor. Härav svarar

inkomstminskningar för (netto) inte fullt 300 miljoner kronor. Tilläggs
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

stater och ytlerHgare överskridanden har medfört utgiftsökningar om drygt

500 miljoner kronor. Medräknas bland de senare även den kostnadsökning

som lönehöjningarna för de anställda inom de statliga affärsverken kan

beräknas medföra, stiger det belopp varmed budgeten för 1956/57 belastats

genom tilläggsstater, överskridanden och lönehöjningar sedan liksstaten

fastställdes till inemot 600 miljoner kronor.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1957/58. Förskjutningarna i jämförelse med det ursprungliga

förslaget i statsverkspropositionen sammanhänger främst med ett nettotillskott

av statsinkomster som ett resultat av de i det föregående föreslagna

skattepolitiska åtgärderna. Däremot har resultatet av den allmänna löneuppgörelsen

mellan arbetsmarknadens parter icke inneburit sådana avvikelser

från statsverkspropositionen antaganden att en justering av skatteinkomsterna

av detta skäl befunnits erforderlig. Klarhet har nu vidare

vunnits rörande de ökade kostnaderna till följd av 1957 och 1958 års generella

lönehöjningar för de statsanställda. Härutöver har utgiftssidan undergått

en höjning till följd av i olika särpropositioner gjorda askanden

in. in. Nettoresultatet av de inträffade förändringarna innebär en minskning

av totalbudgetens kassamässiga underskott från i statsverkspropositionen

beräknade 282 miljoner kronor till 157 miljoner kronor och en motsvarande

minskning i behovet av statlig nyupplåning (från 6o7 till 532

miljoner kronor).

Driftbudgeten. I det i statsverkspropositionen framlagda budgetförslaget

upptogs inkomster och utgifter till 11 891 respektive 10 890 miljoner kronor,

varjämte förutsågs dels en till 150 miljoner kronor uppgående förbrukning

av reservationsmedel, dels också vissa tillkommande utgifter för loneplansrevision

samt anslagsöverskridanden med sammanlagt 240 miljoner kronor.

Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

med (netto) 125 miljoner kronor samt av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt

betingade inkomster (investeringsavgiften) med 100 nn joner

kronor. Med utgångspunkt från dessa siffror beräknade jag överskottet

å statsregleringen till (11 891 - 10 890 - 125 - 100 =) 776 miljoner kronor,

vilket med hänsyn tagen också till reservationsmedelsforbrukmng och

vissa kända, tillkommande utgifter reducerades till (776 — 150 — 249 —)

386 miljoner kronor. Då de föreslagna fondavsättningarna — liksom den

under socialdepartementets huvudtitel föreslagna avsättningen med 275

miljoner kronor för framtida pensionsändamål — tills vidare inte representerade

en verklig utgift för staten, kunde överskottet å driftbudgeten efter

korrigering härför angivas till (776 — 150 — 240 + 125 + 100 + 275 -)

886 miljoner kronor. I dessa kalkyler hade hänsyn icke kunnat tagas til

eventuella generella lönetillägg under år 1957 eller 1958 for de statsanDe

förnyade beräkningar av driftbudgetens inkomster som riksrakenskapsverket

företagit innebär en ned justering i förhållande till stats
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

verkspropositionens siffror med 12 miljoner kronor. Resultatet av å ena

sidan de för 1957 och 1958 överenskomna lönehöjningarna för affärsverkens

personal och å andra sidan de beslutade eller föreslagna taxehöjmngarna

kan förväntas bli en minskning av affärsverkens inlevererade

overskott med 15 miljoner kronor. Häremot står en uppräkning av andra

inkomsttitlar med (netto) 3 miljoner kronor. Sålunda har ämbetsverket

upptagit bensinskatte ti tehi med ett 45 miljoner kronor högre belopp än

som ansågs berättigat vid årsskiftet med dåvarande osäkra bedömningsgrunder

i vad gällde bränsletillgången. Vidare har titlarna tullmedel och

varuskatt höjts med 25 respektive 5 miljoner kronor. Ä andra sidan har

ämbetsverket funnit det motiverat att inkomsterna från tobaksskatten och

från alkoholbeskattningen i det slutliga riksstatsförslaget nedräknas med

tillsammans 64 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

I fråga om de förändringar i jämförelse med statsverkspropositionen av

beräkningen av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som förordats

av riksräkenskapsverket, ansluter jag mig till ämbetsverkets förslag,

med följande undantag.

I enlighet med vad jag tidigare anfört bör i den slutliga riksstaten titeln

skatt å elektrisk kraft, av riksräkenskapsverket beräknad till 50 miljoner

kronor, utgå samt en ny titel, benämnd energiskatt, uppföras. För budgetåret

1957/58 torde denna få beräknas till 315 miljoner kronor. Titeln bensinskatt

bör minskas med 10 miljoner kronor till 715 miljoner kronor. Slutligen torde

titeln tobaksskatt, vilken ämbetsverket beräknar till 670 miljoner kronor,

nu upptagas med 720 miljoner kronor.

I propositionen nr 65 har föreslagits ett ändrat uppbördsförfarande betratfande

avgifter för alkoholanalys vid statens rättskemiska laboratorium.

Andringen medför en minskning av de beräknade inkomsterna under upp
bördstiteln

inkomster vid statens rättskemiska laboratorium med 500 000

kronor.

Med hänsyn till att statens järnvägars rörelse under innevarande budgetar

torde komma att redovisa ett underskott kan — såsom riksräkenskapsverket

erinrat — någon inleverans av överskottsmedel från statens järnvägars

fond icke påräknas under budgetåret 1957/58. Inleverans av överskottsmedel

avseende ett budgetårs rörelse sker nämligen först påföljande

budgetår. Inkomsttiteln Statens järnvägar bör därför i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag utgå ur riksstaten för nästa budgetår.

Den dominerande posten på inkomstsidan, nämligen inlcomstskattetiteln,

har riksräkenskapsverket beräknat till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 6 100 miljoner kronor. Vissa revideringar av beräkningens

delposter har likväl vidtagits, såsom framgår av följande, på ämbetsverkets

uppgifter byggda sammanställning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr t8 år 1957

29

1955/56

Utfall

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyll
-

nadsinbetalningar ........ 8 995

Kvarstående skatt.......... 594

Y rkesskadeförsåkringsa vgifter,

bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter

från större arbets
-

givare .................. 218

Tillkommande skatt, restan
tier

m. m................. 233

Summa inkomster 10 040

Utgifter

Kommunalskattemedel...... 3 719

Överskjutande skatt........ 667

Övriga restitutioner........ 39

Y rkesskadef örsäkringsavgifter,

bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter

från större arbets
-

1956/57

1957/58

Enl. stv.

Ny

Enl. stv.

Ny

prop. 1957

beräkn.

prop. 1957

beräkn.

9 810

9 770

10 610

10 460

900

900

900

900

260

275

260

275

310

310

310

310

11 280

11255

12 080

11 945

4 240

4 240

4 600

4 400

570

570

600

600

40

40

40

40

givare...................

Förskott m. m. till sjukkas- sorna 1 ..................

Omföringar................

218

378

29

260

480

30

275

470

30

260

440

30

275

470

30

Summa utgifter

5 050

5 620

5 625

5 970

5 815

Inkomster utöver utgifter....

4 990

5 660

5 630

6110

6130

Nettoinkomst på titeln

(avrundat)

4 990

5 700

5 600

6100

6100

1 Varav för utbetalning av sjuk- kassorna tillkommande arbets- givarbidrag för 1955 resp. 1956,

avsedda att fonderas hos riks- gäldskontoret..................

55

76

40

Vid sidan av vissa smärre förändringar har — såsom framgått av den ti*

digare redogörelsen för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — i kalkylen

infogats konsekvenserna av de framlagda förslagen till höjning av de

kommunala ortsavdragen. Vid bifall till dessa uppstår nämligen ett bortfall

av preliminärskatt under 1957/58 av storleksordningen 100 miljoner kronor,

medan å andra sidan i fråga om utbetalningarna av kommunalskattemedel

en minskning med ca 240 miljoner kronor kan förväntas. Den sålunda

beräknade nettoeffekten under nästa budgetår av kommunalskaltereformen

har emellertid av riksräkenskapsverket inte ansetts motivera en

motsvarande uppräkning av titelns nettoinkomst, bland annat till följd av

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

att erfarenheterna vid uppbördstillfällena i november 1956 och januari 1957

föranlett en nedjustering i jämförelse med decemberkalkylen av den beräknade

källskatteuppbörden från löntagare.

De grundläggande antagandena rörande inkomstutvecklingen in. in. har

icke blivit föremål för någon ändring sedan decemberberäkningen. Bakom

kalkylerna ligger alltjämt ökningstal för lönesumman i samhället om 8 procent

för 1957 och 4 procent för 1958. Riksräkenskapsverket har i sin skrivelse

starkt understrukit de osäkerhetsmoment som föreligger beträffande

såväl dessa som andra antaganden rörande inkomstskatteliteln, t. ex. de

uppställda förutsättningarna med avseende på aktiebolagens inkomster,

fyllnadsinbetalningarnas omfattning m. m. Jag vill ansluta mig till denna

uppfattning och betona, att inkomstantagandena för innevarande kalenderår

torde få anses tämligen optimistiska mot bakgrunden av bland annat

de beräkningar rörande inkomstvolymens utveckling som återges i den

reviderade nationalbudgeten. Å andra sidan kan mot bakgrunden av det nu

träffade tvåårsavtalet på arbetsmarknaden hävdas, att ämbetsverkets utgångspunkt

vid uppskattningen av skatteunderlagets förändringar under

1958 är försiktigt vald. För egen del finner jag mig emellertid kunna godtaga

den föreslagna beräkningen av titelns nettoinkomst för nästa budgetår,

nämligen 6 100 miljoner kronor.

I detta sammanhang vill jag i korthet redogöra för de större komponenterna

i inkomstskattetiteln. I det för 1957/58 angivna beloppet kan sålunda

den statliga inkomstskatten beräknas ingå med ca 3,6 miljarder kronor

från fysiska personer samt med i runt tal 1,5 miljarder kronor från svenska

aktiebolag och övriga skattskyldiga. Sammanlagt skulle inkomstskatten

således svara för ca 5,1 miljarder kronor av nettobehållningen på titeln.

Från fysiska personer torde vidare komma att uppbäras ca 160 miljoner

kronor i förmögenhetsskatt samt i runt tal 675 miljoner kronor i folkpensionsavgifter.

Slutligen uppskattas invjesteringsavgiften ingå med ca

100 miljoner kronor. Den på fysiska personer fallande andelen av ovannämnda

totalsiffra, 6,1 miljarder kronor, uppgår till drygt tre fjärdedelar.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten

komma att uppgå till 12 183 miljoner kronor eller ca 300 miljoner kronor

mer än som beräknades i statsverkspropositionen. Detta innebär en ökning

i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med inemot 900

miljoner kronor och i förhållande till det beräknade utfallet med inte tullt

1 200 miijoner kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksräkenskapsverket icke

funnit anledning till justering av tidigare gjorda uppskattningar rörande

dels eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, dels också

under budgetåret inflytande investeringsavgifter. Den förra bör således

alltjämt föranleda en avsättning till budgetutjämningsfonden med netto 125

miljoner kronor. Investeringsavgiften beräknades i statsverkspropositionen

till 100 miljoner kronor. Ehuru avgiften för år 1957 kan komma att påföras

med mindre belopp än vad tidigare ansetts sannolikt — en följd av att den

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

nu förutsattes icke skola utgå efter år 1957 — torde anledning dock saknas

att räkna med en mera väsentlig avvikelse från nämnda belopp. På sätt

som föreslagits i statsverkspropositionen bör därför ett belopp av 100 miljoner

kronor upptagas i riksstaten för avsättning till budgetutjämningsfonden.

Beträffande utgifterna på driftbudgeten har såsom tidigare omnämnts

mera betydande förändringar i jämförelse med statsverkspropositionens

siffror inträffat på blott ett fåtal punkter såsom en följd av äskanden

i särskilda propositioner eller på grund av riksdagens beslut. Den största

avvikelsen från riksstatsförslaget uppstår genom det anslag för täckande

av kostnaderna för böjda löner och pensioner åt de statsanställda å 245 miljoner

kronor vilket senare denna dag äskas av chefen för civildepartementet.

Till den del detta belopp avser den i statsverkspropositionen föreslagna

löneplansrevisionen hade emellertid hänsyn till ifrågavarande kostnad tagits

såsom en tillkommande utgift redan i de vid årsskiftet presenterade

beräkningarna.

Bland övriga större förändringar på driftbudgetens utgiftssida märkes

uppräkningen av anslagen under femte huvudtiteln till kapitalmedelslörluster

och ränteeftergifter samt till bostadsrabatter med sammanlagt 26

miljoner kronor. Vidare beräknas anslag å 8 miljoner kronor för höstens

folkomröstning i pensionsfrågan, varav 7 miljoner kronor under femte och

en miljon kronor under elfte huvudtiteln. Den närmare bedömningen av medelsbehovet

för nästa budgetår i samband med kommunalskattereformen

har medfört en uppräkning av ifrågavarande anslag under sjunde huvudtiteln

med ca 8 miljoner kronor. Ytterligare må erinras, dels att riksdagen

vidtagit en höjning med 30 miljoner kronor av anslaget till vägunderhållet,,

dels ock att underskottet å riksgäldsfonden nu beräknas överstiga statsverkspropositionens

förslag med 40 miljoner kronor.

Sedan hänsyn tagits även till övriga förändringar i fråga om driftbudgetens

anslag, blir resultatet en höjning i förhållande till statsverkspropositionen

av de sammanlagda utgifterna enligt riksstatsförslaget med 365

miljoner kronor till 11 255 miljoner kronor. Redan nu kan emellertid förutses

att budgetutfallet kommer att uppvisa ytterligare utgifter till följd av

reservationsmedelsförbrukning, överskridanden av anslag samt tilläggsstater

Jag återkommer i det följande härtill.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å

driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Som resultat av de i det föregående angivna sifirorna for riksstatstorslagets

inkomst- och utgiftssidor framkommer ett överskott å driftbudgeten.

av (12 183_ 11 255 =) 928 miljoner kronor. Härifrån skall emellertid i

första band dragas de belopp som i enlighet med vad jag i det föregående

angivit bör avsättas till budgetutjämningsfonden, nämligen dels 12a miljö
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Drift
Miljoner
-

1951/52

1952/53

Inkomster.......

Utgifter...........

( oUo

överskott

U

11084

/ o4/

1161

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) .....

av medel som skall överföras till särskilt konto i riksbanken:

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in- komster .......

avsedda för framtida investeringar i LKAB

överskott eller underskott

11084

1161

Härav hänförligt till:

allmänna budgeten......

automobilskattebudgeten

+ 929

+ 17

+ 396

- 214

Reservationsmedelsförändringar ..

(- 21)

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m )

K~T loo;

över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar och

tillkommande utgifter

+1084

+ 161

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

2 Därav tilläggsstater 265 mkr.

pensioner!*611 ÖverSkridande med 33 mkr tU1 fölJd av ytterligare ett indextillägg å folk
*

Förutsedda överskrjdanden omkring 50 mkr, löneplansrevision 104 mkr.

Förutsedda överskridanden omkring 40 mkr, löneplansrevision 200 mkr

sionerÖrUtS''U ÖVerskridande med 37 mkr tiU fölid av ytterligare ett indextillägg å folkpen
ner

kronor utgörande den beräknade eftersläpningen (netto) i utbetalningarna

av kommunalskattemedel, dels också 100 miljoner kronor i tillfälliga,

konjunkturpolitiskt betingade inkomster motsvarande den under budgetåret

inflytande investeringsavgiften. Det därefter kvarstående överskottet

på driftbudgeten uppgår till 703 miljoner kronor, fördelat med 326

miljoner kronor på automobilskattebudgeten och 377 miljoner kronor på

den allmänna budgeten. r

För att erbjuda grund för en realistisk bedömning av läget på driftbudgeten

måste emellertid, såsom jag redan omnämnt, de nu angivna överskottssiffrorna

justeras med hänsyn till reservationsmedelsförändringar respektive

med säkerhet tillkommande utgifter i form av anslagsöverskridanden.

Reservationsmedelsförbrukningen kan liksom skedde i statsverkspropositionen

antagas uppgå till 150 miljoner kronor under nästa budgetår.

Beträttande överskridanden m. m. kan redan nu förutses merutgifter med

ca 37 miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna

tillkommit från och med februari månad 1957. Vidare får förutsättas,

att — såsom riksräkenskapsverket förordat — särskild medelsan
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

33

budgeten

kronor

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. 1957

ny be- räkning

enl. stv.

prop. 1957

ny be- räkning

8 535

8130

8 907

8 619

10 072

9 691

11309

10 602

11107

10 661

11026

3 10 868

11891

10 890

12 183

11255

1 405

■288

1 381

707

446

158

1001

928

—

—

- 250

- 300

- 200

- 200

- 125

- 125

—

—

- 275

- 81

- 75

- in

- 75

- in

- 75

- 109

- 100

- 100

1 405

1 288

l- 225

221

60

-226

776

703

+ 319

- 89

+ 129

+ 83

-409

+ 205

+ 160

+ 61

+ 34

+ 26

-297

+ 71

+ 455

+ 321

+ 377

+ 326

(+ 175)

(+ 76)

(- 21)

3 - 33

4 - 154

- 87

- 150

6 - 240

-150

•- 37

+ 405

+ 283

- 225

+ 188

- 94

-313

+ 386

+ 516

visning sker till täckning av i statens järnvägars rörelse uppkommande underskott

i''ör 1956/57. Denna fråga torde få upptagas till närmare behandling

sedan bokslutet fastställts.

Några hållpunkter för en bedömning av vilka belopp som under nästa

budgetår kan komma att äskas på tilläggsstat finnes självfallet icke på

detta stadium. All erfarenhet visar emellertid, att oförutsedda utgiftsbehov

uppkommer under budgetårets lopp. Under de senaste fem budgetåren har

sålunda i genomsnitt tillkommit utgifter, exklusive täckningsanslag för lönehöjningar,

å i det närmaste 200 miljoner kronor genom anvisningar på

tilläggsstat. Det torde därför — även om all möjlig restriktivitet tillämpas

vid behandlingen av tillkommande anslagsbehov — finnas tog tör antagandet

att nu angivna siffror för driftbudgetöverskottet kommer att ytterligare

reduceras, även om några lörskjutningar i de här redovisade allmänna förutsättningarna

i fråga om inkomster och utgifter icke äger rum.

Sammanfattningsvis vill jag i anslutning till den lämnade tabellariska

redovisningen av driftbudgeten angiva det nu föreliggande slutliga riksstatsförslaget

för 1957/58 på följande sätt. Inkomsterna kan beräknas till

12 183 miljoner kronor. Driftbudgetens anslagssumma kan anges till 11 255

3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 18

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

miljoner kronor. Sedan föreslagna avsättningar till budgetutjämningsfonden

med 225 miljoner kronor frånräknats, kvarstår ett formellt överskott

på statsregleringen å (12 183 — 11 255 — 225 =) 703 miljoner kronor. Reservationsmedelsförändringar

och tillkommande utgifter kan förväntas reducera

överskottet med (150 -)- 37 =) 187 miljoner kronor till 516 miljoner

kronor. Eventuella tilläggsstatsanslag skulle ytterligare minska detta överskott.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall

ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1957/58, uttages med 100 procent

av grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av

1957 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna

i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår

efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande

preliminära skatt för kalenderåret 1956.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 175 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1957/58

med 100 procent av grundbeloppet dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1957/58 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med

statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräk
-

nats sålunda:

Bensinskatt ............................................ 715 000 000

Tullmedel.............................................. 650 000 000

Varuskatt .............................................. 225 000 000

Tobaksskatt ............................................ 720 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.......... 26 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker........ 1 250 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ................ 55 000 000

Statlig nöjesskatt....................................... 60 000 000

Energiskatt ............................................ 315 000 000

Postverkets överskott.................................... 17 000 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 35

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 175

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 319 000 000 kronor.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 175 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1957/58

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare bär Kungl. Maj :t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår. I propositionen

har även framlagts förslag till införande av en allmän energiskatt

och till höjning av skatten å cigarretter, vilka förslag av utskottet behandlats

i betänkande nr 47.

I motionen II: 682 (av herr Hjalmarson in. fl.) har yrkats, att liksdagen

måtte, under uttalande att en statlig budgetpolitik enligt i motionen angnna

riktlinjer bort och borde föras samt att en skattesänkning i enlighet med

vad som yrkats i reservation I till bevillningsutskottets betänkande nr 41

år 1957 bort genomföras, besluta, att uttagningsprocenten för den statliga

inkomstskatten skall vad angår senare hälften av budgetåret 1957/58 fastställas

till 90. Motionärerna har därvid med framhävande av behovet av en

omprövning av den statliga utgiftspolitiken anknutit förverkligandet av en

skattesänkning omedelbart och på längre sikt till ett program för den statliga

budgetpolitiken enligt riktlinjer, som angivits i motionen. Motionärerna

har understrukit angelägenheten av en skattesänkning för att främja produktiva

insatser och ökat sparande. Det inkomstbortfall för staten i form av

minskade skatteintäkter, som skulle följa vid bifall till motionen, har av motionärerna

beräknats till ca 350 miljoner kronor för helt budgetår. Eftersom

skattesänkningen inte skulle verka under hela budgetaret 1957/58 blev skattebortfallet

under detta budgetår betydligt mindre eller ca 100 miljoner kronor.

Utrymme för en skattesänkning kunde enligt motionärerna ernås genom

anslagsreduktioner, bl. a. beträffande vissa bostadslån, överstigande det

inkomstbortfall för budgetåret 1957/58, som blev en följd av uttagningsprocentens

sänkning. Det med dessa förslag förenade inkomstbortfallet för

därefter följande budgetår kunde antagas uppvägas av inkomstökning för

statsverket utöver stegring av utgifterna, varvid dock mycket stor återhållsamhet

i fråga om statliga utgifter måste iakttagas.

Jämväl i de likalydande motionerna I: 544 (av herr Ohlon in. fl.) och II:

687 (av herr Ohlin in. fl.) har framställts yrkande om en sänkning av uttagningsprocenten

för senare hälften av budgetåret 1957/58, nämligen från

100 till 95. Till stöd för yrkandet bär motionärerna bl. a. anfört, att den

höga skattenivån på längre sikt måste försvåra det enskilda sparandet och

därmed bli till men för produktionen och bromsa framåtskridandet. Enligt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

motionärernas mening borde med hänsyn till det aktuella konjunkturläget

och de överblickbara framtidstendenserna ett inte oväsentligt överskott på

statens driftbudget eftersträvas för nästa budgetår. Vid avvägningen av överskottets

storlek borde emellertid större hänsyn tas till det rådande direkta

skattetryckets hårdhet än vad departementschefen velat göra. En sänkning

av uttagningsprocenten framstod därför som synnerligen motiverad. Inkomstbortfallet

för statsverket beräknar motionärerna till 180 miljoner kronor

för helt år och högst 60 miljoner kronor för nästa budgetår.

I de likalydande motionerna I: 536 (av herr öhman m. fl.) och II: 680 (av

herr Hagberg in. fl.) yrkas avslag å propositionen nr 175, utan att frågan

om uttagningsprocenten närmare beröres i motionerna.

Slutligen har utskottet att i detta sammanhang ta ställning till yrkandet

i motionen 11:685 (av herr Lundberg), vari yrkats att uttagningsprocenten

höjes till 110. Till väsentlig del synes detta yrkande äga samband med motionärens

yrkande om avslag å förslaget om införande av en allmän energiskatt.

Föreliggande propositionsförslag är att se mot bakgrunden av den bedömning

av det ekonomiska läget som departementschefen ansett sig böra

göra på grundval av nu föreliggande material. I detta hänseende har i propositionen

erinrats om följande.

Den ekonomiska utvecklingen tycks i stort sett forma sig efter det mönster

som avtecknade sig i den ursprungliga nationalbudgetanalysen och som

till sina huvuddrag motsvarade fjolårets samhällsekonomiska natur. Läget

kan alltjämt karakteriseras såsom en balanserad högkonjunktur med starka

spänningar som hålls i schack av den ekonomiska politiken. Konjunkturen

är närmast mindre splittrad nu än förut och pekar mera entydigt uppåt än

tidigare. Investeringsverksamheten synes bli något större än som förut antagits.

Samma sak gäller förskjutningen mot ökad export vid dispositionen

av produktionsresultatet. Den privata konsumtionsökningen får betecknas

som måttlig. Ett frågetecken utgör dock utvecklingen av det personliga sparandet.

Den totala produktionen i landet anses numera komma att växa med

närmare tre procent i år. Denna ökningstakt är liksom fjolårets något svagare

än den genomsnittliga under efterkrigstiden. Avsaktningen i framåtskridandets

takt far betraktas som priset för skyddet av penningvärdet och

valutareserven. Särskilt kräver strävandena att förbättra bytesbalansen och

förstärka valutareserven en dämpning av den inhemska efterfrågan.

Det finns för närvarande ingen anledning att frångå den inställning, som

kom till synes i finansplanen, om nödvändigheten av att med oförminskad

styrka fortsätta den restriktiva ekonomiska politiken. Någon generell lättnad

av den samlade tyngden i de efterfrågebegränsande åtgärderna kan inte

få ifrågakomma, så länge nuvarande spänning mellan tillgång och efterfrågan

på olika punkter i det ekonomiska livet består. En generell uppmjukning

i dag av den återhållande politiken skulle endast leda till en avtappning

av valutareserven och försämra den balans på arbets- och varumarknaden,

som uppnåddes genom skärpningarna år 1955 och som enligt nalio
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

37

nalbudgetens bedömning kunnat bibehållas under år 1956. De slutsatser, som

kan dras av den reviderade nationalbudgeten med avseende på den samhällsekonomiska

balansen under innevarande år, är närmast att en större

prisstabilitet och en fortsatt förbättring i bytesbalansen knappast kan uppnås

utan att ytterligare ekonomiskt-politiska åtgärder vidtages.

Huvudelementen i den efterfrågebegränsande politik, som alltjämt befinnes

nödvändig för att bevara den samhällsekonomiska balansen och skydda

prisstabiliteten och valutareserven, måste liksom hittills vara av kreditpolitisk

och finanspolitisk natur. Till dessa generellt verkande medel ansluter

sig byggnadstillståndsgivningen såsom den enda återstående mera väsentliga

detaljregleringen. Man bör kunna utgå från att den med sådana instrument

arbetande politiken, vilken lett fram till den förbättrade jämvikten

och den balanserade expansionen under de senaste två åren, också är väl

avpassad för den på det hela taget likartade konjunktur som nu råder och

som, att döma av nationalbudgeten, sannolikt blir förhärskande även i år.

Den ekonomiska politikens mål på längre sikt bör vara att bereda ett vidgat

utrymme för investeringsverksamheten så att investeringskvoten i samhället

bibehålies och om möjligt höjes. Även om den nu uppnådda investeringskvoten

är mycket hög, framstår med hänsyn till de angelägna och

fundamentala investeringsbehov som för närvarande anmäler sig en förbättring

av densamma såsom nödvändig. Vidgade investeringar innebär

emellertid att en motsvarande begränsning av takten i höjningen av konsumtionsnivån

måste komma till stånd. Delta förutsätter emellertid en stegring

av sparandet. Härvid kan ett omfattande offentligt sparande inte undvaras.

Ett naturligt minimikrav är att staten åtminstone svarar för så stor

del av sparandet som behövs för att finansiera dess egna investeringar.

Trots de finanspolitiska och allmänt stabiliseringspolitiska betänkligheter

som måste hysas gentemot nya statsutgifter och nya krav på investeringsutrymme

måste statsmakterna med hänsyn till de överhängande investeringsbehoven

på energiområdet binda sig för ett aktivt handlingsprogram

på detta område. Detta program ger ytterligare relief åt kravet på förnyade

kraftansträngningar för ''att förstärka det statliga budgetsparandet.

För att uppnå detta mål föreslås en höjning av tobaksskatten och införande

av en allmän energiskatt.

Utskottet finner sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget

kunna ansluta sig till den i förevarande proposition redovisade uppfattningen.

I rådande läge finner utskottet angeläget att statsutgifterna i så hög

grad som möjligt finansieras med verkliga inkomster i stället för med lån.

Varje avsteg från de i propositionen uppdragna riktlinjerna för finanspolitiken

skulle innebära en motsvarande uppluckring av försvaret mot inflationen.

Man bör således enligt utskottets mening alltjämt vidhålla de inflationsbekämpande

åtgärderna inom företagssektorn. Vid sidan härav är

det emellertid i rådande läge nödvändigt alt tillgripa direkt mot konsumtionen

riktade åtgärder för att skapa utrymme för oundgängligen erforderliga

investeringar. Härvid synes lämpligt alt den konsuintionsbegränsande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

politiken får formen av en indirekt beskattning. Då det för närvarande gäller

att skapa utrymme för investeringar inom energiområdet, ter det sig

naturligt att i huvudsak lägga denna skatt på energiförbrukningen, detta

desto mer som en sådan energiskatt jämnare belastar olika samhällsgrupper

än något annat i dagens läge tänkbart skattealternativ.

De i propositionen nr 175 framlagda beräkningarna av inkomster och

utgifter för budgetåret 1957/58 utvisar i förhållande till beräkningarna i

statsverkspropositionen på inkomstsidan en nettoökning med ca 300 miljoner

kronor och på utgiftssidan en nettoökning med ca 365 miljoner kronor.

Driftbudgeten för budgetåret 1957/58 beräknas i enlighet härmed lämna

ett överskott av 928 miljoner kronor mot enligt statsverkspropositionen

1 001 miljoner kronor. Från angivna överskott skall dragas vissa belopp,

som ej skall disponeras för löpande statsutgifter utan reserveras på budgetutjämningsfonden.

Detta gäller ett belopp av 125 miljoner kronor, motsvarande

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som

kommer att inflyta vid den preliminära skatteuppbörden under budgetåret

1957/58. Inkomsten under nästa budgetår av investeringsavgiften förordas

skola undandragas omedelbar disposition och i enlighet härmed föreslås att

ett belopp av 100 miljoner kronor särredovisas som avsättning till budgetutjämningsfonden.

Det därefter kvarstående överskottet på driftbudgeten

uppgår till 703 miljoner kronor, fördelat med 326 miljoner kronor på automobilskattebudgeten

och 377 miljoner kronor på den allmänna budgeten.

Reservationsmedelsförändringar och tillkommande utgifter kan förväntas

reducera överskottet med 187 miljoner kronor till 516 miljoner kronor.

Det i propositionen nr 175 beräknade resultatet för totalbudgeten visar

ett underskott å 157 miljoner kronor mot 282 miljoner kronor i statsverkspropositionen.

Därvid har hänsyn tagits till att 275 miljoner kronor avses

skola fonderas för framtida pensionsändamål samt till att en fondering

av arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen om 40 miljoner kronor tills vidare

inte representerar någon verklig utgift för staten i realekonomisk mening.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

en nettoökning med 319 miljoner kronor. Därvid har inkomsten av

skatt å inkomst och förmögenhet m. in. upptagits med oförändrat 6 100

miljoner kronor vid den i propositionen nr 175 föreslagna uttagningsprocenten.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet, att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1957/

58.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1957/58

får utskottet under åberopande av vad utskottet tidigare anfört avstyrka

det i motionen II: 685 framlagda förslaget om höjning av densamma. I an
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

39

ledning av motionsyrkandena om sänkning av uttagningsprocenten får utskottet

erinra om att innevarande års riksdag beslutat en betydande generell

sänkning av den direkta beskattningen i samband med den kommunala

ortsavdragsreformen. Enligt detta beslut kommer staten under en övergångstid

av tre år att kompensera kommunerna med sådana belopp, att en

höjning av ortsavdragen inte under denna tid kommer att föranleda någon

utdebiteringshöjning. Under ett vart av de tre första åren skall från statens

sida utges statsbidrag å 500 miljoner kronor, vilket sedermera successivt

minskas för att vid utgången av år 1965 ha nedgått till 200 miljoner kronor.

Med hänsyn till kostnaderna för denna reform kan statsfinansiellt utrymme

för närvarande inte beredas för någon mer betydande sänkning även av den

statliga inkomstskatten. En sådan sänkning torde inte lieller i nuvarande

läge kunna möjliggöras genom att minska statens utgifter, då flertalet anslag

redan fastställts av riksdagen. Utskottet får under hänvisning till vad

sålunda anförts avstyrka motionerna I: 544 och II: 687, I: 536 och II: 680

samt II: 682, i vad avser uttagningsprocenten.

Utskottet har vidare i detta sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens

början väckta inbördes likalydande motionerna 1:370 (av herr

Ohlon m. fl.) och II: 456 (av herr Ohlin in. fl.) samt I: 310 (av herr Ewerlöf

m. fl.) och II: 391 (av herr Cassel in. fl.), såvitt motionerna avser frågan

om sänkning av bolagsskatten.

I denna fråga får utskottet till en början erinra om att den höjning av den

statliga inkomstskatten för aktiebolag och ekonomiska föreningar, som våren

1955 beslöts av riksdagen, betingades av konjunkturpolitiska skäl. I det

då rådande ekonomiska läget ansågs nämligen — för att den samhällsekonomiska

balansen inte skulle rubbas — behov föreligga av en ytterligare

dämpning av expansionstendenserna i näringslivet. Som framgått av vad utskottet

tidigare anfört föreligger alltjämt risker för att den uppnådda balansen

på det samhällsekonomiska området kan gå förlorad, om mer betydande

uppmjukningar i den förda finanspolitiken vidtas. Härtill kommer att

företagens investeringsaktivitet torde komma att stegras om investeringsavgiflen,

som utskottet förutsatt i betänkande nr 47, avskaffas från och med

nästa år. En samtidigt härmed insatt skattelättnad för bolag och ekonomiska

föreningar skulle kunna leda till att investeringsbenägenheten inom

den privata sektorn blir så stark att den måste bromsas med andra åtgärder.

Utskottet får med det anförda avstyrka motionsyrkandena om sänkning av

bolagsskatten.

Utskottet övergår härefter till motionerna I: 540 (av herrar Bengtson och

Gustafsson) samt 11:690 (av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.), vari yrkats

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om prövning av frågan om

införande av en progressiv beskattning av konsumtionsutgifterna i syfte att

sänka den direkta inkomstbeskattningen.

Motionärerna har framkastat tanken att den statliga inkomstskatten del
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

vis kunde ersättas med en progressiv skatt å konsumtionsutgifter. Därmed

skulle framför allt vinnas den i rådande konjunkturläge avsevärda fördelen,

att sparandet främjades och den enskildes konsumtionsökning hölls tillbaka.

Utskottet finner den i motionerna skisserade beskattningsformen fordra

sådana principiella ställningstaganden till övriga beskattningsformer att

ställning till densamma bör tas i ett större sammanhang. Bl. a. torde införandet

av en skatt å konsumtionen inte kunna ske med mindre väsentliga ingrepp

sker såväl i fråga om den kommunala och statliga direkta beskattningen

som beträffande olika former av den indirekta beskattningen. Utskottet

förutsätter att Kungl. Maj:t uppmärksammar dessa spörsmål i lämpligt

sammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.

Mot de i förevarande proposition gjorda inkomstberäkningarna i de delar

desamma av utskottet ej särskilt berörts har utskottet ingen erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts i

proposition nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 544 av

herr Ohlon m. fl. och II: 687 av herr Ohlin m. fl., motionen

II: 682 av herr Hjalmarson m. fl. samt motionen II: 685 av

herr Lundberg, såvitt avser skatteprocenten — besluta, att

statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1

mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för budgetåret 1957/58 med 100 procent av

grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:310 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 391 av herr Cassel m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 370 av herr Ohlon m. fl. och II: 456 av herr

Ohlin m. fl., i vad motionerna behandlas i detta betänkande,

2) de likalydande motionerna I: 536 av herr Öhman m. fl.

och II: 680 av herr Hagberg m. fl., såvitt motionerna behandlas

i detta betänkande, ävensom

3) de likalydande motionerna 1:540 av herrar Bengtson

och Gustafsson samt II: 690 av herr Nilsson i Tvärålund

m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1957/58 måtte beräknas

sålunda:

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m....................... 6 100 000 000

Kupongskatt................. 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

.................. 1 000 000

Fondskatt.................... 15 000 000

Skogsvårdsavgifter............ 8 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter .... 1 000 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........ 85 000 000

Lotterivinstskatt.............. 53 000 000

Omsättnings- och expeditions
stämplar

m. m............. 75 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................. 325 000 000

Bensinskatt................... 715 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel.................... 650 000 000

Varuskatt.................... 225 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon 140 000 000

Regleringsavgift och accis å fett
varor

m. m......... 47 000 000

Skatt å kaffe ................ 20 000 000

Tobaksskatt.................. 720 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag........... 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag.......... 26 000 000

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker......... 1 250 000 000

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å vin................. 55 000 000

Maltdrycksskatt............... 95 000 000

Skatt å läskedrycker.......... 47 000 000

Statlig nöjesskatt............. 60 000 000

Energiskatt................. 315 000 000

Postverket (överskott)

Stockholm den 21 maj 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Kronor

6 345 000 000

1 040 000 000

3 663 000 000

17 000 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 48

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Spetz, Eriksson, Gustaf

Elofsson, Snygg, Söderquist, Oscar Carlsson, Wärnberg och Bengtson;

samt

från andra kammaren: herrar Kollberg*, Sundström, Nilsson i Svalöv,

Brandt*, Gustafson i Göteborg, Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Wiklund och

Anderson i Sundsvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

I) av herrar Hagberg och Nilsson i Svalöv, vilka

dels under hänvisning till innehållet i motionen II: 682 av herr Hjalmarson

in. fl. ansett, att utskottet under punkten A) bort hemställa,

att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts i proposition

nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med bifall till motionen II: 682 av herr Hjalmarson

in. fl. och med avslag å de likalydande motionerna I: 544 av

herr Ohlon m. fl. och II: 687 av herr Ohlin in. fl. samt motionen

II: 685 av herr Lundberg, såvitt avser skatteprocenten

— under uttalande att en statlig budgetpolitik enligt i

motionen II: 682 angivna riktlinjer bort och bör föras samt

att en skattesänkning i enlighet med vad som yrkats i reservation

I) till bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1957

bort genomföras, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra hälften

av budgetåret 1957/58 med 100 procent av grundbeloppet

och för senare hälften av samma budgetår med 90 procent

av grundbeloppet;

dels ock under hänvisning till innehållet i motionen II: 682 av herr Hjalmarson

m. fl. ansett, att utskottet under punkten C) bort hemställa,

att bevillningarna för budgetåret 1957/58 måtte, i anledning

av motionen II: 682 av herr Hjalmarson in. fl., såvitt

motionen avser beräkning av inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1957/58, beräknas sålunda:

Reservationer

Kronor

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmö
-

genhet in. in.

5 585 000 000

Kupongskatt---(= ut
skottet

s. 41 rad 5 — rad 14

uppifrån) ..............

53 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar

in. in.....

75 000 000 5 830 000 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

43

Kronor

Kronor

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt

Bensinskatt ......

305 000 000

720 000 000 1 025 000 000

Tullar och acciser: — — —-

(= utskottet s. 41 rad 20

uppifrån — rad 7 nerifrån)

Statlig nöjesskatt .........

Postverket (överskott)

47 000 000

60 000 000 3 348 000 000

17 000 000

II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg, Gustafson i Göteborg och Anderson

i Sundsvall, vilka

dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1: 544

av herr Ohlon in. fl. och II: 687 av herr Ohlin in. fl., i vad gäller uttagningsprocenten

för statlig inkomstskatt, ansett, att utskottet under punkten A)

bort hemställa,

att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

i proposition nr 175 angående skatteprocenten och med

bifall till de likalydande motionerna 1: 544 av herr Ohlon

m. fl. och II: 687 av herr Ohlin in. fl. samt med avslag å motionen

II: 682 av herr Hjalmarson in. fl. ävensom motionen

II: 685 av herr Lundberg, såvitt avser skatteprocenten — besluta

att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i

10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för den första hälften av budgetåret

1957/58 med 100 procent samt för den senare hälften av

samma budgetår med 95 procent av grundbeloppet;

dels ock ansett, alt utskottet under punkten C) bort hemställa,

att bevillningarna för budgetåret 1957/58 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

in. in........... 5 765 000 000

Kupongskatt---- ( = ut
skottet

s. 41 rad 5 -— rad

14 uppifrån) ............

Omsättnings- och expedi
-

53 000 000

tionsstämplar

75 000 000 6 010 000 000

Automobilskattemedel:---

(== utskottet s. 41 rad 17 uppifrån

— rad 4 nerifrån)

17 000 000

III) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv, Gustafson

i Göteborg och Anderson i Sundsvall, vilka under hänvisning till inne
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957

hållet i de likalydande motionerna 1:310 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:391

av herr Cassel m. fl. samt de likalydande motionerna I: 370 av herr Ohlon

in. fl. och II: 456 av herr Ohlin m. fl. — i vad motionerna behandlas i detta

betänkande — ansett, att utskottet under punkten B 1) bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 310 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 391 av herr Cassel

m. fl. samt de likalydande motionerna I: 370 av herr Ohlon

m. fl. och II: 456 av herr Ohlin m. fl., i vad motionerna behandlas

i detta betänkande, antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska----1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar ävensom

för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter,---inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a), b)

eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall

iakttagas att, därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen

under c) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst,

som efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av

livförsäkringsrörelsen och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

IV) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv, Gustafson

i Göteborg och Anderson i Sundsvall, såvitt angår frågan om införande

av en progressiv skatt å konsumtionsutgifter.

V) av herrar Gustaf Elof sson, Bengtson och Vigelsbo.

570858 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till förordning om allmän energiskatt, m. in., jämte i äm a1 i texten