Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
1957-05-21 · 44 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 42 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1957:48, Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
1
Nr 48
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1957/58, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1957/58 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1957 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1957: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1957/58
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1956 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.
I en den 26 april 1957 dagtecknad proposition nr 175 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, m. in., har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om allmän energiskatt;
2) förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 21 maj 1954
(nr 260) om brännoljeskatt; samt
3) lag om ändrad lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror;
dels ock, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1957/58 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 175 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.
Till de delar propositionen avser de ovan under 1)—3) omnämnda
författningsförslagen har densamma av utskottet behandlats i dess betänkande
nr 47.
Till behandling i förevarande betänkande liar upptagits följande till utskottet
hänvisade, i anledning av proposition nr 175 väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna 1:536 av herr öhman m. fl. och II: 680 av
herr Hagberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 175»;
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 7 saml. Nr 48
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
II) de likalydande motionerna 1:540 av herrar Bengtson och Gustafsson
samt II: 690 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
vid behandling av propositionen nr 175 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
hemställa om prövning av frågan om införande av en progressiv beskattning
av konsumtionsutgifterna i syfte att sänka den direkta inkomstbeskattningen»;
III)
de likalydande motionerna I: 544 av herr Ohlon m. fl. och II: 687 av
herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition nr 175 måtte besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för den första hälften av budgetåret 1957/58 med
100 procent samt för den senare hälften av samma budgetår utgå med 95
procent av grundbeloppet»;
IV) motionen II: 682 av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
måtte under uttalande av att en statlig budgetpolitik enligt i motionen
angivna riktlinjer bort och bör föras samt att en skattesänkning i enlighet
med vad som yrkats i reservation I) till bevillningsutskottets betänkande
nr 41 år 1957 bort genomföras, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1957/58 med
100 procent av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår
med 90 procent av grundbeloppet»; ävensom
V) motionen 11:685 av herr Lundberg, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag om införande av energiskatter
och att uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt måtte höjas till
110, samt att dessa ökade inkomster till huvudsaklig del användes för ett
ökat bostadsbyggande».
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 310 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 391 av
herr Cassel m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:
a) för svenska---1 mom.:
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den män skatten icke
skall beräknas enligt c) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar
ävensom för sparbanker, Sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,
Svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:
trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;
c) för försäkringsanstalter, -----inkomsten; samt
d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),
b) eller c) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall
iakttagas, att därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen
under c) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst,
som efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av
livförsäkringsrörelsen och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.
2) de likalydande motionerna I: 370 av herr Ohlon m. fl. och II: 456 av
herr Ohlin m. fl., vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 10 §
2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt — i fråga om skatten för
aktiebolag, ekonomiska föreningar in. m. — gives den lydelse som författningsrummet
hade före den genom förordningen den 3 juni 1955 (nr 300)
vidtagna ändringen att gälla den skatt som skall påföras enligt 1958 års
taxering.
Såvitt avser de inbördes likalydande motionerna 1:310 och 11:391 samt
I: 370 och II: 456 har utskottet i detta betänkande endast upptagit de yrkanden,
som ovan återgivits. Övriga i dessa motioner framställda yrkanden har
av utskottet behandlats i andra sammanhang.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena — i de delar motionerna blir föremål för behandling i detta betänkande
— får utskottet hänvisa till motionerna II: 391, II: 456, II: 680, II:
682, II: 685, II: 687 och II: 690.
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1957/58 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m......... 6 100 000 000
Kupongskatt ................................ 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.......... 1 000 000
Fondskatt .................................. 15 000 000
Skogsvårdsavgifter .......................... 8 000 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter................................ 1 000 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt 85 000 000
Lotterivinstskatt ............................ 53 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m..... 75 000 000 6 345 000 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt................................ 325 000 000
Bensinskatt................................. 680 000 000 1 005 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .................................. 625 000 000
Varuskatt .................................. 220 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon.............. 140 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..... 47 000 000
Skatt å kaffe................................ 20 000000
Tobaksskatt ................................ 690 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 13 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 30 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
...................................... 1300 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin...... 45 000 000
Maltdrycksskatt.............................. 95 000 000
Skatt å läskedrycker ........................ 47 000 000
Statlig nöjesskatt............................ 62 000 000
Skatt å elektrisk kraft ..................... 50 000 000 3 384 000 000
Postverket (överskott) ...................................... 12 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna bär departementschefen i statsverkspropositionen
lämnat följande redogörelse.
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande
inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1956/57
som 1957/58.
Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga
om verksamhetsåret 1955 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under
verksamhetsåren 1956 och 1957 samt under de första månaderna av 1958.
I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande
antaganden.
5
Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1957
Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att inkomst
av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5
av fysiska personers nettoinkomst, under verksamhetsåret 1955 stigit med
10,2 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande
noggrannhet bedöma utvecklingen under 1956 angives ännu
vara begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet.
Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj
och augusti 1956 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper
8 procent över motsvarande siffror för 1955. Samtidigt registrerades
en viss sysselsättningsökning. För tjänstemannagrupperna uppskattas
de genomsnittliga lönelyftningarna ligga i intervallet 4—7 procent. Ämbetsverket
anser det sannolikt, att även för flertalet andra grupper en viss
ökning i sysselsättningen ägt rum under 1956 och att en fortsatt överflyttning
från låglönegrupperna till bättre betalda yrken ägt rum. Årets i förhållande
till föregående år väsentligt förbättrade skörderesultat väntas innebära
en icke oväsentlig uppgång i jordbrukarnas inkomster. Sammanfattningsvis
pekar riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers
inkomster med 8 procent mellan verksamhetsåren 1955 och 1956.
I fråga om utvecklingen av inkomst av tjänst under år 1957 konstaterar
riksräkenskapsverket till en början, att på grund av en glidning uppåt av
lönenivån och sysselsättningsökning under år 1956 lönenivån och sysselsättningen
vid ingången av år 1957 bör något överstiga den för 1956 genomsnittliga.
Även för år 1957 torde med hänsyn till antagandena beträffande
den allmänna konjunkturutvecklingen en viss löneglidning uppåt kunna förutses
liksom även en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken.
Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver
kan komma att bli en följd av 1957 års avtalsrörelse, ännu icke låter sig
överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen
synes det emellertid enligt verkets mening icke osannolikt, att lönesummans
stegring under år 1957 för flera områden blir mindre än under år
1956. För inkomstutvecklingen under år 1958 har ämbetsverket schablonmässigt
räknat med en stegring av lönesumman med 4 procent.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
bär riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år
1957 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1958 har gjorts motsvarande
antagande som för inkomst av tjänst.
Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg enligt ämbetsverket
en nedgång under verksamhetsåret 1955 med omkring en procent.
Utvecklingen säges emellertid ha varit starkt varierande för olika branscher.
Fortsatt uppgång redovisas för bland annat gruvor, metallverk och
metallmanufaktur samt för de mindre aktiebolagen. Denna stegring mer än
uppvägs emellertid av den minskning i de taxerade inkomsterna som enligt
riksräkenskapsverket kan noteras för andra områden, främst verkstadsindustrin,
den elcktrolekniska industrin samt skogsindustrin. Beträffande
de taxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1955 erinrar riksräkenskaps
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
verket om att avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning
förekommit i betydande utsträckning. Enligt av ämbetsverket
inhämtade uppgifter motsvarar dessa avsättningar omkring 6 procent av bolagens
taxerade inkomster för verksamhetsåret 1955. Riksräkenskapsverket
förutser, att möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder torde
komma att utnyttjas i betydande utsträckning även under verksamhetsåren
1956 och 1957. De skärpta avskrivnings- och lagervärderingsreglerna kan å
andra sidan komma att påverka de till beskattning redovisade vinsterna i
höjande riktning. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för
verksamhetsåret 1956 förväntade taxeringsresultaten för större bolag bär
riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda
till statlig inkomstskatt taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid
1957 års taxering skall bli av i stort sett samma storleksordning som vid
1956 års taxering. Mellan 1957 och 1958 års taxeringar har ämbetsverket
inte heller räknat med någon nämnvärd förändring i bolagens taxerade inkomster.
Riksräkenskapsverket framhåller, att på inkomsttiteln skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de skatter, som skall slutligt
redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa
andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1956/
57 och 1957/58 skall slutligt redovisas på titeln utgöres, frånsett inflytande
restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
investeringsavgift samt folkpensionsavgifter. Riksräkenskapsverket
erinrar i detta sammanhang om att nya skatteskalor för den statliga inkomstskatten
samt höjda folkpensionsavgifter kommer att tillämpas vid 1958 års
taxering. I och med att den allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft den 1
januari 1955 passerar över inkomsttiteln även till försäkringen hänförliga
avgifter och arbetsgivarbidrag.
Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln bär ämbetsverket viss
ledning av den inom verket förda upphördsstatistiken. Med hjälp av nämnda
statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen i
september 1956. På grundval av detta material och under de gjorda antagandena
angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket uppbörden
av preliminär skatt på följande sätt.
Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från att denna
skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära
följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten
enligt de nya skatteskalorna från och med 1957 utgår med en uttagningsprocent
av 100 procent. Nettoeffekten av de ändrade skatteskalorna
och de höjda folkpensionsavgifterna, vilken inarbetats i källskattetabellerna
från och med 1957, minskar takten i ökningen av källskatleuppbörden. I
motsatt riktning verkar enligt ämbetsverket i någon mån en höjning av den
kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 25 öre per
inkomstskattekrona från den under 1956 gällande medelutdebiteringen av
12,36.
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 7
Ämbetsverket uttalar, att man vad angår uppbörden av preliminär B-skatt
under uppbördsåret 1957—58 och de två terminer av uppbördsåret 1958—
59, som faller inom budgetåret 1957/58, har att räkna med att preliminärskatten
normalt debiteras med det belopp, som enligt 1956 års respektive
1957 års taxering påföres i slutlig skatt. Vid debiteringen av preliminär Bskatt
för uppbördsåret 1957—58 kommer för första gången att inräknas
sjukförsäkringsavgifter samt att i kommunalskatten ingå garanliskatt för
fastighet. Riksräkenskapsverket har därför ansett sig böra förutsätta en i
jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär Bskatt
under de ordinarie uppbördsterminerna för uppbördsåren 1957—58
och 1958—59.
Med utgångspunkt från av riksräkenskapsverket företagna beräkningar
av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1957 års
taxering anser sig ämbetsverket kunna räkna med ett betydande utrymme
för fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt efter uppbördsårets utgång.
Ämbetsverket erinrar om, att bolagen under den tid möjligheterna till fyllnadsinbetalningar
förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda
fyllnadsinbetalningarna. De betydande fyllnadsinbetalningarna har
medfört, att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del hittills
tämligen nära anpassats till den slutliga skatten. En något mindre god anpassning
än tidigare har emellertid kunnat noteras vid 1956 ars taxering.
Vid skattepåföringen på grund av 1957 års taxering kommer att tillämpas
en från 5 till 7 procent höjd kvarskatteränta. Riksräkenskapsverket säger
sig sakna underlag för en bedömning av i vad mån den höjda kvarskatteräntans
betalningsstimulerande effekt påverkas av det sedan i april ytterligare
åtstramade läget på kreditmarknaden och höjningen av riksbankens diskonto
i november 1956. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att
fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under våren 1957 och våren
1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid
taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning. Under våren
1955 och våren 1956 inflöt fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt med totalt
525 respektive 535 miljoner kronor.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta
under budgetåren 1956/57 och 1957/58 totalt inflytande preliminär A- och
B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt, till ca 9 810
respektive 10 610 miljoner kronor. Det understrykes, att de angivna beloppen
är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande
skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga
att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att den avräkning i november
1955, som utfördes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett
belopp av i runt tal 740 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt,
medan ett belopp av 670 miljoner kronor skulle återbetalas som överskjutande
skatt. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 15 miljoner
kronor.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår
den kvarstående skatten på grund av 1956 års taxering till i runt tal 1 055
miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring 570
miljoner kronor. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 20 miljoner
kronor.
Den kvarstående skatt som kan komma att påföras och den överskjutande
skatt som kan komma att utbetalas på grundval av 1957 års taxering finner
riksräkenskapsverket sannolikt komma att bli av ungefär samma storleksordning
som enligt 1956 års taxering. Den sålunda förutsedda fortsatta höga
nivån av saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt förklaras med att
bland annat skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter
från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt i likhet
med föregående taxeringsår sannolikt endast delvis kommer att inflyta i
form av preliminär skatt och fyllnadsinbetalningar. Beträffande beloppen för
den överskjutande skatten, kvar skatten och fyllnadsinbetalningarna räknar
riksräkenskapsverket med, att de kommer att bli av storleksordningen 600,
1 100 respektive 650 miljoner kronor. Den kvarskatt, som påföres enligt
taxeringarna 1956 och 1957, skall erläggas under budgetåren 1956/57 och
1957/58. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten
enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av inflytande belopp av kvarstående
skatt har riksräkenskapsverket tagit hänsyn till att en del av de påförda
beloppen icke inbetalas i tid under uppbördsterminerna utan blir restförd.
Den inflytande kvarstående skatten uppskattas till cirka 900 miljoner
kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Debiterade yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare, som redovisas över inkomstskattetiteln,
har med ledning av uppgifter som lämnats av riksförsäkringsanstalten
beräknats till 260 miljoner kronor för både innevarande och
nästföljande budgetår.
Inflytande restantier, tillkommande skatt m. m. beräknas uppgå till 310
miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Riksräkenskapsverkets beräkningar har givit till resultat, att bruttoinkomsterna
på förevarande riksstatstitel kan för budgetåret 1956/57 uppskattas
till 11 280 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 12 080
miljoner kronor.
Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande.
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av
kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas
per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas varannan månad med 1/6
av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har fastighetsbeskattningen
omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades
till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering.
Under år 1956 har kommunerna för första gången icke erhållit någon
fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt har beräknats enligt
vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår
garantibelopp för fastighet. Under år 1956 skulle alltså kommunernas in
-
Bevillningsutskottets betänkande nr >i8 år 1957 9
komster kommit att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten.
Enligt särskilda övergångsbestämmelser har emellertid i förskott till kommunerna
för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade
skatten på 4 procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga
fastigheter. Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på
grundval av ett skatteunderlag, i vilket garantibelopp för fastighet ingår.
Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres
kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år får kommunerna
följaktligen »dubbel» fastighetsskatt.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1956/57 är dessa kända för
första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1956/57 blir
de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1957.
Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet
på kommunal inkomstskatt för 1957. Med ledning av från statistiska
centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens
storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket
beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt
under kalenderåret 1957 till 3 810 miljoner kronor. Slutavräkningen
av det under kalenderåret 1955 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt,
i runt tal 2 840 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala
inkomstskatteunderlagets ökning från 1954 års till 1956 års taxering beiäknats
till omkring 850 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna
under kalenderåret 1957 kunna beräknas till omkring 4 660 miljoner
kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av
budgetåret 1956/57. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln beräknas
komma att under budgetåret 1956/57 belastas med utbetalningar till kommunerna
med ett belopp av omkring 4 240 miljoner kionor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1957/58 skulle enligt de refererade
beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 330
miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningaina
med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1956
samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma
höjd som under år 1957 beräknas till omkring 2 270 miljoner kronor. Statens
utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1957/58 har
sålunda av riksräkenskapsverket beräknats komma att uppgå till 4 600 miljoner
kronor.
Utbetalningarna från titeln av Överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket
beräknats till 570 miljoner kronor under budgetåiet
1956/57 och till 600 miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Övriga restitutioncr
har för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med 40
miljoner kronor.
Debiterade yrkeskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare återkommer även som
utgifter å titeln. Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, alt för
sjukförsäkringen härjämte tillkommer förskott på övriga utbetalningar till
sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäk
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
ringsavgifter. Dessa utbetalningar har riksräkenskapsverket med ledning av
uppgifter från riksförsäkringsanstalten beräknat till 425 miljoner kronor
för budgetåret 1956/57 och till 440 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Utöver förstnämnda belopp tillkommer 55 miljoner kronor, utgörande den
del av arbetsgivarbidragen för år 1955, som skall överföras till allmänna
sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt,
att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under budgetåret
1957/58.
Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och
annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från
mindre arbetsgivare har beräknats komma att belasta titeln med 30 miljoner
kronor för vart och ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter
kunna beräknas för budgetåret 1956/57 till 5 620 miljoner kronor samt för
budgetåret 1957/58 till 5 970 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket konstaterar, att den genom beslut av 1952 års riksdag
inrättade fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel
från och med budgetåret 1955/56 bokföringsmässigt erhållit en annan
behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjamnmgsfonden,
varigenom avsättningar och återföringar icke längre
direkt berör de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. I riksstaten för budgetåret 1956/57 har räknats med en
nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden med
300 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som riksräkenskapsverket
enligt nu föreliggande beräkningar anser böra verkställas under budgetåren
1956/57 och 1957/58, framgår av följande sammanställning:
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen
med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter
har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1956/57 till avrundat
5 700 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till avrundat 6 100 miljoner
kronor.
Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats
till 6 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket
upptagits till 7 miljoner kronor, vilket är en halv miljon mer än i gällande
riksstat. Inkomsttiteln utskif tningsskatt och ersättningsskatt
har av ämbetsverket för budgetåret 1957/58 beräknats till oförändrat
1 miljon kronor.
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild f o n d s k a 11
1956 57 1957/58
milj. kronor milj. kronor
Avsättning
Återföring
Nettoavsättning
300 400
100 275
200 125
11
Bevillningsutskottets betänkande nr ''r8 år 1957
av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftningen
har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen
hittills från beskattning undantagna vinstmedel och även att ernå en
avveckling av de fondbeskattade företagen. Taxering till fondskatt verkställdes
i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick
det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor.
Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio
år. Den del av fondskatten, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalats
senast den 31 augusti. Riksräkenskapsverket har beräknat titeln för
budgetåret 1956/57 till 15 miljoner kronor och föreslagit, att titeln för budgetåret
1957/58 upptages till likaledes 15 miljoner kronor.
Inkomsten å — — — bär riksräkenskapsverket upptagit till---8
miljoner kronor.
I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med
750 000 kronor har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och
ett av budgetåren 1956/57 och 1957/58 till 1 miljon kronor.
Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av arvslottsskatt,
gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för både innevarande
och nästkommande budgetår till 80 miljoner kronor under förutsättning av
oförändrade grunder för dödsbobeskattningen. Riksräkenskapsverket beräknar
under samma förutsättning inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel
till 85 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 eller till 15 miljoner kronor
mer än i gällande riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58
uppföres med likaledes 85 miljoner kronor.
Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1955/56 uppgått till
45,5 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen
beräknats inflyta med i runt tal 50 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
för budgetåret 1956/57 beräknats till 53 miljoner kronor eller till
samma belopp som i gällande riksstat. För budgetåret 1957/58 föreslår ämbetsverket,
att titeln uppföres med likaledes 53 miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m., som i gällande riksstat upptagits med 80 miljoner kronor,
beräknas av riksräkenskapsverket till 75 miljoner kronor för budgetåret
1956/57. För budgetåret 1957/58 förordar riksräkenskapsverket, att titeln
upptages med likaledes 75 miljoner kronor.
Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten,
bensinskatten och den särskilda investeringsavgiften för motorfordon
upptagits till 315, 640 respektive 75 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har beräknat fordonsskatten till 300 miljoner kronor för innevarande
budgetår och till 325 miljoner kronor för budgetåret 1957/58. Enligt generaltullstyrelsens
och kontrollstyrclsens beräkningar skulle inkomsterna på
titeln bensinskatt kunna uppskattas till 663 miljoner kronor under
budgetåret 1956/57 och till 724 miljoner kronor under budgetåret 1957/58.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Riksräkenskapsverket har med hänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning
av bensinförbrukningen icke ansett sig böra beräkna inkomsterna
pa titeln bensinskatt till ett högre belopp än 630 miljoner kronor för budgetåret
1956/57. För budgetåret 1957/58 föreslår riksräkenskapsverket att inkomsterna
upptages till 680 miljoner kronor. Den särskilda investeringsavgiften
för motorfordon har från och med den 1 december
1956 ersatts med omsättningsskatt å motorfordon, som i motsats
till den särskilda investeringsavgiften icke inräknas i automobilskattemedlen.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av särskild investeringsavgift
för motorfordon till 65 miljoner kronor för innevarande budgetår.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret
1955/56 gav en behållen intäkt av 553 miljoner kronor, är i riksstaten för
löpande budgetår upptagen med 570 miljoner kronor. Vid i november 1956
gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden till 600
miljoner kronor för innevarande och till 625 miljoner kronor för nästföljande
budgetår. Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning
av bland annat att spänningar på det utrikespolitiska området icke
skall leda till mera allvarliga störningar i världshandeln. Vidare har antagits,
att det inhemska ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt måttlig stegring
av importen trots de ytterligare påfrestningar på valutareserven, som
en sådan stegring torde komma att innebära. Dessutom har bortsetts från
sådana ändringar i tull- eller skattesatser ävensom andra avsevärda ändringar,
som ett eventuellt ikraftträdande av en ny tulltaxa under den tid
uppgifterna avser, skulle kunna medföra. Riksräkenskapsverket beräknar i
anslutning till generaltullstyrelsens uppskattning inkomsten av tullmedel
för budgetåret 1956/57 till 600 miljoner kronor samt förordar, att titeln för
budgetåret 1957/58 uppföres med 625 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,
varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten
å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen
till ett belopp av 210 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln
varuskatt under budgetåren 1956/57 och 1957/58 på 216 respektive 221 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln till 215 miljoner
kronor för budgetåret 1956/57 samt föreslår att titeln för budgetåret
1957/58 uppföres med 220 miljoner kronor.
Genom beslut av 1956 års riksdag har den tidigare utgående särskilda investeringsavgiften
för motorfordon från och med den 1 december 1956 ersatls
med omsättningsskatt a motorfordon. Riksräkenskapsverket
beräknar inkomsterna på den nya titeln till 70 miljoner kronor för innevarande
budgetår, varvid förutsatts lägre nyinregistreringar under våren
1957 än under motsvarande period 1956. För budgetåret 1957/58 föreslår
riksräkenskapsverket att inkomsterna på titeln uppföres med 140 miljoner
kronor.
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 13
Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fettvar
o r in. in. bär i gällande riksstat uppförts med 49 miljoner kronor. I anslutning
till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket
uppskattat inkomsterna på titeln till 50 miljoner kronor
för budgetåret 1956/57. För budgetåret 1957/58 har riksräkenskapsverket
förordat att titelns rubricering i enlighet med förslag av jordbruksnämnden
ändras till regleringsavgift och accis å fett v ar or m. m.
samt att inkomsterna på titeln upptages till 47 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår
är uppförda i riksstaten med 19 miljoner kronor har av generaltullstyrelsen
beräknats till 20 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/
58. Jordbruksnämnden har beräknat ifrågavarande inkomster till 19 miljoner
kronor för vartdera budgetåret. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna
på titeln för budgetåret 1956/57 till 20 miljoner kronor och för budgetåret
1957/58 till likaledes 20 miljoner kronor.
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 690 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten
för innevarande budgetår till 670 miljoner kronor. Det av tobaksmonopolet
beräknade beloppet är lägre än enligt monopolets tidigare beräkningar. Nedräkningen
motiveras med att omsättningen under de fyra första månaderna
av nu löpande budgetår varit mindre än under samma månader budgetåret
1955/56. Tobaksmonopolet framhåller, att det är synnerligen vanskligt,
att av de senaste månadernas omsättning draga några slutsatser om den fortsatta
omsättningsutvecklingen för tobaksvarorna. Den tobaksskatt, som kan
antagas komma att inlevereras under budgetåret 1957/58 har emellertid av
tobaksmonopolet uppskattats till 680 miljoner kronor. Tobaksmonopolets beräkningar
för båda budgetåren har utförts under förutsättning av oförändrade
utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.
Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskattens avkastning
för nu löpande budgetår till 680 miljoner kronor samt föreslagit, att inkomsttiteln
för budgetåret 1957/58 upptages till 690 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag
inkomsttiteln rusdrycksf örsälj nings medel av partihandel
s b o 1 a g, vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor,
för budgetåret 1956/57 till 13 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning
att en av vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål
skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till
likaledes 13 miljoner kronor.
Inkomsterna av rusdryck sförsäljnings medel av detaljhandelsbolag
har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 30
miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar
riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1956/57
till 32 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1957/58 upptages
till 30 miljoner kronor.
C) in s ii L l n i n g s- o c h u t s k ii nkningsskatt å s p r i t d r y eker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 1 050 miljoner kronor.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket framhållit, att inleveransen
av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under månaderna
juli—oktober 1956, avseende försäljningen under månaderna juni
—september, har uppgått till 348,4 miljoner kronor. Eftersom inkomsten
under månaderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten
under hela budgetåret, under de budgetår då skattehöjningar icke
förekommit, skulle i enlighet härmed skatteuppbörden under budgetåret
1956/57 kunnat beräknas till omkring 1 055 miljoner kronor om skattesatserna
förblivit oförändrade. Inkomstökningen under innevarande budgetår
till följd av skärpningen av spritdrycksbeskattningen har i Kungl. Maj :ts
proposition i ämnet uppskattats till omkring 80 miljoner kronor, varför kontrollstyrelsen
beräknat de totala inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker för 1956/57 till 1 135 miljoner kronor. Fortsättningsvis
anför kontrollstyrelsen att statens inkomster av spritbeskatlningen
under budgetåret 1957/58 i den nämnda propositionen antagits bli omkring
150 miljoner kronor högre än som kunnat påräknas med tidigare gällande
bestämmelser. Inleveransen på förevarande skattetitel under budgetåret
1957/58 har i enlighet härmed beräknats till 1 200 miljoner kronor av kontrollstyrelsen.
Riksräkenskapsverket upptager inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker till 1 150 miljoner kronor för budgetaret
1956/57 och till 1 300 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har anfört, att inleveransen under månaderna juli—oktober 1956, avseende
försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till 12,8
miljoner kronor. Då inleveransen under dessa månader normalt motsvarar
omkring 30 % av inleveransen under helt budgetår, skulle inkomsten under
hela budgetåret 1956/57 under i övrigt oförändrade förhållanden kunnat beräknas
till omkring 43 miljoner kronor. Emellertid kan skärpningen av
spritdrycksbeskattningen från och med den 5 november 1956 väntas medföra
en viss förskjutning i efterfrågan från spritdrycker till svagare drycker.
Inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1956/57 har därför
av kontrollstyrelsen uppräknats till 45 miljoner kronor. Inkomsten under
budgetåret 1957/58 har synts kontrollstyrelsen böra upptagas till samma
belopp som för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har i enlighet med kontrollslyrelsens beräkning upptagit
inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåret
1956/57 till 45 miljoner kronor samt föreslagit, att titeln för budgetåret
1957/58 uppföres med likaledes 45 miljoner kronor.
Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen under innevarande
budgetår inflyta med 95 miljoner kronor eller 15 miljoner kronor
mindre än som upptagits i gällande riksstat. Kontrollstyrelsen framhåller
att skatteinkomsten under budgetåret 1957/58 är synnerligen vansklig att
beräkna, då maltdryckskonsumtionen under senare månader synes ha bli
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 15
vit beroende även av konsumtionsutvecklingen beträffande andra alkoholhaltiga
drycker. Även om man till följd härav kunnat ha anledning räkna
med en viss ökning av maltdryckskonsumtionen, synes det kontrollstyrelsen,
att skatteinkomsten för dylika drycker med hänsyn till svårigheterna
att i nuvarande läge beräkna konsumtionsutvecklingen under budgetåret
1957/58 bör angivas till samma belopp som för innevarande budgetår eller
till 95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till
kontrollstyrelsens förslag inkomsterna på titeln till 95 miljoner kronor för
budgetåret 1956/57 och till likaledes 95 miljoner kronor för budgetåret
1957/58.
Skatten å läskedrycker som i gällande riksstat upptagits till
48 miljoner kronor antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 45 miljoner
kronor under vartdera budgetåret 1956/57 och 1957/58. Riksräkenskapsverket
uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till 45 miljoner
kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten
för budgetåret 1957/58 uppföres med 47 miljoner kronor.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att
uppgå till 57,68 miljoner kronor under budgetåret 1956/57 och till 56,48
miljoner kronor under budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket beräknar
uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 60 miljoner kronor
samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1957/58 upptages till 62 miljoner
kronor.
Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår
upptagits till 45 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med
45 miljoner kronor under innevarande budgetår och med 50 miljoner kronor
under budgetåret 1957/58. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning
av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med
hänsyn till att bland annat någon statistik icke finnes över landets slutliga
kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning att lör elskatten
i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens
mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kralt uppskattas
till 41 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 44 miljoner kronor
för budgetåret 1957/58. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av
elskatten för innevarande budgetår till 45 miljoner kronor samt föreslår, alt
titeln för budgetåret 1957/58 uppföres med 50 miljoner kronor.
Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1955/56 uppgick
till omkring 12 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln
uppförd med 10 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens
nu verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma
att uppgå till 8 miljoner kronor för budgetåret 1956/57 och till 11 miljoner
kronor för budgetåret 1957/58. Styrelsen har föreslagit, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1957/58 uppföres med nyssnämnda belopp.
Beträffande uppskattningen av inkomsterna har generalpostslyrelsen bland
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
annat anfört följande. Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren
1956/57 och 1957/58 har styrelsen utgått från de porton som för
närvarande gäller för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden
utvisat en avsevärd ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den
hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen ansett sig
kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 242
miljoner kronor motsvarande en ökning av cirka 4,3 procent i förhållande
till uppbörden för budgetåret 1955/56. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen
sig kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret
1957/58. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har
därför uppskattats till 252 miljoner kronor motsvarande en ökning av cirka
4,1 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt
tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden.
Sedan den av Kungl. Maj:t genom brev den 13 november 1953 anbefallda
undersökningen nu slutförts har styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den
30 augusti 1956 avgivit förslag till vissa ändringar i tjänstebrevsförordningen.
I avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i ärendet har generalpoststyrelsen
efter överenskommelse med statskontoret bestämt att ersättningen
till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet från och med den
1 juli 1956 tills vidare skall utgå med 12 procent av postverkets frankoteckensuppbörd.
Såvitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran
av posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna
ävensom för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr
med delgivningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till
sammanlagt 42,2 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 43,8
miljoner kronor.
Ersättning för postgirorörelsen beräknas för budgetåret 1956/57 till cirka
53,7 miljoner kronor eller 3,5 miljoner kronor mer än under budgetåret
1955/56. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de från och med den 1
januari 1956 ökade lönekostnaderna m. in. För budgetåret 1957/58 har inkomsterna
beräknats till 54,6 miljoner kronor.
På grund av räntehöjningen föregående år har styrelsen icke ansett sig
böra upptaga något belopp såsom vinstmedel från postsparbanken vare sig
för innevarande eller nästkommande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden för innevarande
budgetår beräknas till 10 miljoner kronor häri inbegripet retroaktiv^
ersättning för bestyret med återbetalningskorten avseende budgetåret
1955/56. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 9,4 miljoner
kronor.
Postverkets ersättning för bestyret med utbetalning av folkpensioner och
barnbidrag beräknas för budgetåret 1956/57 till 3,95 miljoner kronor respektive
2,28 miljoner kronor samt för budgetåret 1957/58 till 4,08 miljoner kro
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
17
nor respektive 2,30 miljoner kronor. Postverkets inkomster av utrikesrörelsen
har för innevarande budgetår beräknats till 1,25 miljoner kronor och för
nästkommande budgetår till 0,50 miljoner kronor. Inkomsterna å övriga inkomsttitlar
beräknas av styrelsen icke komma att undergå större förändringar
vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår.
Sammanlagt har generalpoststyrelsen emotsett en ökning av inkomsterna
från budgetåret 1955/56 till budgetåret 1956/57 med 20,6 miljoner kronor
till 415,7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret
1957/58 med 11,7 miljoner kronor till 427,4 miljoner kronor.
Utgifterna har av generalpoststyrelsen beräknats till 407,7 miljoner kronor
för innevarande budgetår och till 416,0 miljoner kronor under nästkommande
budgetår. Beräkningarna av utgifterna har verkställts under antagande
att rörligt tillägg kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl
under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke
tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Med utgångspunkt från nu gällande grunder för det rörliga tillägget har
riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket för budgetåret
1956/57 till 10 miljoner kronor och för budgetåret 1957/58 till 12 miljoner
kronor.
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1957/58 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar
av statsinkomsterna under budgetåren 1958/59 och 1959/60. I promemorian
framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas
med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger
beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna
sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,
som bär inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under
hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska
ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som utgångspunkt
de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1957, som
legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren
1956/57 och 1957/58. För utvecklingen från och med år 1958 har antagits en
fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat
god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln
samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska
ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags
inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna
har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.
Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,
i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1955/56 och
de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen
för budgetåren 1956/57 och 1957/58 (miljoner kronor).
2 Mhanij till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Xr 48
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m.........................
4 993
5 700
6100
6 200
6 400
Övrig skatt å inkomst, förmögen- het och rörelse ..............
219
245
245
252
254
Automobilskattemedel ..........
1 042
995
1 005
1090
1 155
Tullar och acciser..............
2 822
3 120
3 384
3 501
3 620
Uppbörd i statens verksamhet och
diverse inkomster ............
410
420
437
456
475
Statens affärsverksfonder........
242
240
267
303
329
Övriga kapitalfonder............
344
387
445
424
429
Summa
10 072
11 107
11 883
12 226
12 662
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling
har beträffande denna titel bland annat antagits samma uttagningsprocent,
100, för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade
regler för företagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med
12,50. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på
kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt
i sådan utsträckning att en god anpassning av den preliminära
skatten till den slutliga erhålles för bolagens del.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel som de i promemorian framlagda beräkningarna
motiverar har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).
1956 57 1957/58 1958/59 1959/60
Avsättning............................ 300 400 300 250
Återföring ............................ 100 275 275 350
Nettoavsättning ...................... 200 125 25 —100
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett
från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar
fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller
detta det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln. Förskjutningar mellan
åren kan sålunda inträda, som leder till betydande avvikelser från de
beräknade inkomsterna även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig.
Beträffande andra inkomsttitlar har sådana förhållanden oftast mindre
betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera omedelbart
uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt
understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av
olika slag av statsinkomster under budgetåren 1958/59 och 1959/60 är baserad
på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren
1956/57 och 1957/58. 1 den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes
eller nya omständigheter av annat slag tillkommer, måste givetvis
beräkningarna för 1958/59 och 1959/60 revideras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1957
19
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i
det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas
längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt
å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages med
det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet 6 100 miljoner kronor.
Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i
enlighet med den ordning, som gäller från och med budgetåret 1955/56, för
budgetåret 1957/58 verkställas en avsättning till budgetutjäinningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.
Avsättningen kan i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag preliminärt beräknas till netto 125 miljoner kronor.
Såsom jag likaledes förutsatt i min tidigare redogörelse för budgetläget
bör i form av en särskild post upptagas en avsättning till budgetutjämningsfonden
med 100 miljoner kronor avseende vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt
betingade inkomster. Beloppet bör överföras till särskilt konto i riksbanken.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 175 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 22 mars 1957 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande
instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1957/58. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från
vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större
inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket
i huvudsak anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln men därjämte
även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag,
som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100
miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1956
angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar för beräkning av löneinkomstens
utveckling under 1956 och 1957, vilka alltjämt synas äga giltighet.
Sålunda påpekades, att en viss glidning uppåt vid sidan av de avtalsmässiga
höjningarna syntes ha inträffat under 1956, varigenom lönenivån vid ingången
av 1957 översteg den för 1956 genomsnittliga. En mindre sysselsätt
-
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
ningsökning liksom fortsatt överflyttning av arbetskraft från lägre till högre
betalda yrken syntes likaså ba bidragit till en stegring av den totala lönesumman
under 1956. Sammanlagt beräknades den totala lönesumman under
1956 bliva 8 procent större än under 1955. Även för 1957 ansågs, med
hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,
en fortsatt löneglidning uppåt kunna förutsättas liksom en fortsatt övergång
från lägre till högre betalda yrken. Den ökning av lönesumman, som
därutöver kunde komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, lät sig givetvis
icke överblickas. Det syntes emellertid icke osannolikt, att avtalsrörelsen
för t lera områden skulle komina att leda till mindre lönehöjningar än för
1956. I kalkylerna räknades dock med eu stegring av den sammanlagda lönesumman
med 8 procent från 1956 till 1957. För 1958 räknades schablonmässigt
med en 4-procentig stegring.
För 1956 synes enligt nu tillgängliga uppgifter fortfarande kunna räknas
med en 8-procentig ökning av lönesumman. Den centralt träffade tvååriga
uppgörelsen mellan Landsorganisationen och Arbetsgivarföreningen kan för
1957 beräknas komma att medföra en genomsnittlig löneökning med omkring
2 procent för berörda löntagargrupper. För de löntagargrupper där
glidning vid sidan av avtalen är obetydlig kunna dock de avtalsmässiga lönehöjningarna
beräknas komma att bli högre. I detta sammanhang kan även
erinras om, att statstjänstemännens löner redan genom de av riksdagen nu
beslutade nya löneplanerna i genomsnitt kunna beräknas stiga med ca 7 procent
från 1956 till 1957. En ytterligare höjning synes kunna påräknas med
hänsyn till avtalsresultaten på den allmänna marknaden. Även på det kommunala
området kunna motsvarande löneförändringar väntas. Enligt riksräkenskapsverkets
mening synes ingen anledning finnas att nu frångå det
förut gjorda antagandet om den totala lönesummans ökning under 1957.
Likaledes saknas anledning att ändra det i decemberberäkningen gjorda
schablonmässiga antagandet om en ökning av lönesumman under 1958.
Vid sin beräkning i december 1956 kunde riksräkenskapsverket utnyttja
uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1956. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek
under uppbördsterminerna i november 1956 och januari 1957 visa något
mindre belopp än vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning.
Till följd härav har den preliminära A-skatten nu antagits inflyta med något
mindre belopp under uppbördsåret 1957—58 och efterföljande uppbördsår,
än vad som tidigare antagits. De i proposition den 22 februari 1957
(nr 97) framförda förslagen om höjning av de kommunala ortsavdragen till
samma nivå som de statliga komma under förutsättning av riksdagens bifall
att påverka uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret
1958—59. Riksräkenskapsverket beräknar att tillämpningen av de höjda
kommunala ortsavdragen kommer att innebära ett bortfall av preliminär
A-skatt av ca 100 miljoner kronor under budgetåret 1957/58, vilket dock
mer än motvägs av att utbetalningarna av kommunalskattemedel komma
att minskas med 240 miljoner kronor.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat antagande
än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1956 och som
innebar en fortsatt stegring under 1957. För ifrågavarande inkomsttagare,
vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya kommunala
ortsavdragen förutsättas komma alt påverka skatteuppbörden först
under uppbördsåret 1960—61.
I proposition den 8 februari 1957 (nr 71) föreslås vissa åtgärder för att
i beskattningshänseende neutralisera verkningarna av den höjning av taxe
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1957
21
ringsvärdena, som kan förutses vid 1957 års allmänna fastighetstaxering, innebärande
bl. a. en sänkning av repartitionstalet från 4 till 2,5 procent. I
samma proposition föreslås vidare en höjning av beloppet för skattefri förmögenhet
från 50 000 kronor till 80 000 kronor samt att det extra avdrag
om 100 kronor för ensamstående och 200 kronor för äkta makar, som för
närvarande medges vid beräkning av inkomst av kapital, liöjes till 300 kronor
respektive 600 kronor. Den sammanlagda effekten av de föreslagna åtgärderna
på inkomstskattetiteln under nästkommande budgetår beräknas
bli av obetydlig storleksordning.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång
av den sammanlagda taxerade inkomsten med 2 procent både mellan verksamhetsåren
1955 och 1956 och mellan verksamhetsåren 1956 och 1957. Riksräkenskapsverket
har icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.
Fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del
fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma
belopp som i decemberberäkningen 1956, eller till 650 miljoner kronor för
innevarande budgetår och till 600 miljoner kronor för budgetåret 1957/58.
Liksom vid sin beräkning i december 1956 har riksräkenskapsverket härvid
förutsatt att fyllnadsinbetalningar komma att verkställas under våren 1957
och våren 1958 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens
del enligt taxeringarna 1957 och 1958 blir av obetydlig storleksordning.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare
till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande
restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller
endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.
Vad utgifterna på titeln beträffar ha utbetalningarna av kommunalskattemedel
upptagits med ett 200 miljoner kronor lägre belopp än i decemberberäkningen.
Härvid bar förutsatts att den förutnämnda föreslagna böjningen
av de kommunala ortsavdragen, innebärande en minskning i utbetalningarna
av kommunalskattemedel med 480 miljoner kronor per budgetår,
kommer att tillämpas från och med år 1958 samt att den genomsnittliga
kommunala utdebiteringen under år 1958 kommer att uppgå till 12,75 kronor
per skattekrona eller 25 öre mera än vad som förutsattes i decemberberäkningen.
I beloppen för förskott in. in. till sjukkassorna, som beräknats på grundval
av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 9 mars 1957,
ingå för budgetåret 1956/57 76 miljoner kronor utgörande den del av arbetsgivarbidragen
för år 1955 som skall överföras till den allmänna sjukförsäkringsfonden.
1 december 1956 uppskattades avsättningen till 55 miljoner
kronor. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet för budgetåret
1957/58 ingå 40 miljoner kronor avseende arbetsgivarbidrag för år 1956,
som av riksförsäkringsanstalten föreslagits skola avsättas till allmänna sjukförsäkringsfonden.
För överskjutande skatt, övriga restitutioner och omföringar ha upptagits
samma belopp som i beräkningen i december 1956.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligger vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1956/57 till 5 600 miljoner kronor och förordar, att titeln i det
slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.
Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna böra
verkställas under budgetåren 1956/57 och 1957/58 finnes icke skäl till ändring
av de i december 1956 beräknade beloppen. De beräknade avsättning
-
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
arna och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i nedanstående
tablå (miljoner kronor):
1956/57 1957/58
Avsättning . . .
Återföring.....
Nettoavsättning
300
400
100
275
200
125
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel uppförd med 85 miljoner kronor. I skrivelse till
riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande
inkomster upptages med oförändrat belopp i den definitiva riksstaten.
Generalpoststyrelsen framhåller, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatten
visserligen kunna komma att påverkas något under budgetårets senare
del av den höjning av gränsen för beräkning av kvarlåtenskapsskatt,
varom förslag framlagts i Kungl. Maj:ts proposition nr 71/1957, men att inkomsterna
från arvslottsskatten å andra sidan har visat en stadigt stigande
tendens under de senaste åren. Riksräkenskapsverket, som för innevarande
budgetår beräknar inkomsterna på titeln till 85 miljoner kronor, föreslår, att
det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret 1957/58 får
kvarstå oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 53 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen har i sin ovannämnda skrivelse anfört, att
ifrågavarande inkomster för budgetåret 1957/58, med hänsyn till ovissheten
om det särskilda penninglotteriet och skattelotteriet komma att anordnas
även under 1958, icke synas böra upptagas till högre belopp än som av styrelsen
förutsetts för innevarande budgetår eller 53 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande år beräknar inkomsterna på titeln
till 54 miljoner kronor, föreslår, att de i den definitiva riksstaten uppföras
med oförändrat 53 miljoner kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 75 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse
förordar generalpoststyrelsen att ifrågavarande inkomster i den definitiva
riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket föreslår
likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret
1957/58 får kvarstå oförändrat.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 325 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december
1956. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 300 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och
länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten
vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1957 till 283,8 miljoner kronor,
vilket är 7 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande
av automobilskatt för år 1957 (SFS 556/1956) kunna drygt 11 miljoner
kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1957/58. Å andra sidan inneburo
motsvarande bestämmelser för år 1956 att omkring 8 miljoner kronor
avseende debiteringen i februari 1956 inlevererades först under innevarande
budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under antagande,
att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten
kommer att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden, beräknar riksräkenskapsverket
inkomsterna på titeln till 305 miljoner kronor för budgetåret
1956/57. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande
budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera de i decem
-
23
Bevillningsutskottets betänkande nr U8 år 1957
berberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket föreslår därför,
att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med samma
belopp som i statsverkspropositionen, 325 miljoner kronor.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 680 miljoner
kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1956. Inkomsterna
på titeln för innevarande budgetår, som ämbetsverket i december
1956 med hänsyn till de vidtagna åtgärderna för begränsning av bensinförbrukningen
icke ansåg sig böra beräkna till ett högre belopp än 630 miljoner
kronor, beräknas nu till 670 miljoner kronor. Under hänvisning till denna
uppräkning och till det i jämförelse med decemberberäkningen oförändrade
antagandet om fordonsbeståndets utveckling föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres
med 725 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december
till 625 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 8 mars 1957 har generaltullstyrelsen funnit sig sakna
anledning frångå den i november 1956 gjorda beräkningen enligt vilken
uppbörden av tullmedel upptagits till 625 miljoner kronor. Med ledning av
nu tillgängliga uppgifter har styrelsen visserligen ansett sig böra räkna med
någon minskning respektive ökning i bruttouppbörden för vissa varugrupper,
men samtidigt funnit sig kunna förutsätta att dessa jämkningar i stort
sett komma att uppväga varandra.
Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår
beräknats till 610 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än vad
som antogs i december 1956 och 40 miljoner kronor mera än vad som upptagits
i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln tullmedel under
förutsättning av i huvudsak oförändrade tulltaxor i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med 650 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor
mera än i statsverkspropositionen.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
220 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar ge tillsammans ett belopp av 223 miljoner kronor, vilket
innebär en böjning med 2 miljoner kronor från vad som uppskattades i
november 1956. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket,
att titeln skall lämna en inkomst av 220 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
förordar att titeln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres
med 225 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
upptagen till 140 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag i december 1957. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
uppföres med oförändrat belopp i det slutliga riksstatsförslaget.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel bar i
statsverkspropositionen upptagits med 47 miljoner kronor, vilket belopp
byggde på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare
belopp. Riksräkenskapsverket föreslår att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för budgetåret 1957/58 i ar kvarstå oförändrat.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1956 denna titel
till 690 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet bar vid förnyad beräkning den 9 mars 1957 föreslagit
670 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än vid dess beräkning
i oktober 1956. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomstut
-
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
fallet för löpande budgetår till 670 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaksskatt
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till likaledes 67(1 miljoner
kronor, vilket i iörhållande till statsverkspropositionen innebär en nedräkning
med 20 miljoner kronor.
Rusdrycksmedel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljhandelsbolag.
Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med
13 respektive 30 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 6
mars 1957 förordat, att sistnämnda belopp ändras till 26 miljoner kronor
med hänsyn till de förslag som framlagts av 1953 års utskänkningsvinstkommitté
och som sedermera törelagts riksdagen i proposition den 1 mars
1957 (nr 94). Riksräkenskapsverket föreslår att ifrågavarande belopp i det
slutliga riksstatsförslaget uppföras med 13 respektive 26 miljoner kronor,
vilket beträffande sistnämnda belopp innebär en minskning med 4 miljoner
kronor i förhållande till statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs
av riksräkenskapsverket i december 1956 till 1 300 miljoner kronor, vilket
belopp upptagits i statsverkspropositionen. Kontrollslyrelsen, som i november
1956 uppskattade inkomsterna till 1 200 miljoner kronor, har i skrivelse
den 6 mars 1957 angivit inkomsterna på titeln till 1 200 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna till
1 150 miljoner kronor eller till samma belopp som i december 1956. 1 proposition
den 1 mars 1957 (nr 94) angående ekonomiska villkor för rusdrycksutskänkningen
föreslås vissa omläggningar, som beräknas medföra
ett bortfall på ca 23 miljoner kronor för år i inkomsterna från utskänkningsskatt.
Enligt propositionen skulle de nya bestämmelserna träda i kraft
den 1 oktober 1957. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker under förutsättning av bifall till det
i ovannämnda proposition framförda förslaget till omläggning av utskänkningsbeskattningen
i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 250 miljoner
kronor, vilket är 50 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel
beräknades i december 1956 av riksräkenskapsverket till 45 miljoner kronor
i anslutning till kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upptagits
i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning
angivit inkomsterna till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna till 50 miljoner kronor,
föreslår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrågavarande
titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner
kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 95 miljoner
kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen har
i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till oförändrat 9o miljoner
kronor. För innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en
inkomst på titeln av 93 miljoner kronor mot 95 miljoner kronor i december
1956. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln maltdrycksskatt i det slutliga
riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 95 miljoner kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 47 miljoner
kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i
december 1955. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning angivit inkomsterna
till 45 miljoner kronor, vilket är samma belopp som vid dess beräkning
i november. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i det slutliga riksstatsförslaget
uppföres med oförändrat 47 miljoner kronor.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen be
-
25
Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 1957
räknats till 62 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets
beräkning i december 1956. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket
nu inkomsterna till 65 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner
kronor mera än i decemberberäkningen. De ändrade bestämmelser
i fråga om nöjesbeskattningen, som föreslås i proposition den 25 januari
1957 (nr 66), kunna beräknas medföra ett skattebortfall på ca 7 miljoner
kronor för statens del. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning
av bifall till nyssnämnda proposition, att inkomsterna på titeln nöjesskatt
i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 60 miljoner kronor, vilket
är 2 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen.
Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 50
miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning
i december 1956. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i det slutliga
riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 50 miljoner kronor.
Departementschefen
Som motivering för det i propositionen nr 175 framlagda förslaget angående
uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl. a. följande.
Vid min anmälan av årets statsverksproposition framhöll jag, att utfallet
av budgeten för 1956/57 kunde förväntas bli avsevärt ogynnsammare än
den fastställda riksstaten. Orsakerna härtill var att söka såväl i en försämring
av inkomslutfallet som i en ökning av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten.
Kassamässigt bedömdes totalbudgeten komma att visa ett underskott
å 225 miljoner kronor, jämfört med riksstatens överskott å nära 500
miljoner kronor. Behovet av statlig nyupplåning beräknades i statsverkspropositionen
till inemot 700 miljoner kronor.
De förnyade beräkningar av budgetutfallet för 1956/57 som nu företagits
understryker ytterligare den inträdda omsvängningen i det statsfinansiella
läget. Totalbudgetens kassamässiga underskott kan nu uppskattas till drygt
400 miljoner kronor och behovet av nyupplåning till ca 870 miljoner kronor.
Beträffande driftbudgetens inkomster har riksräkenskapsverket
på grundval av tillgängligt material bedömt en fortsatt nedräkning
erforderlig. Statsinkomsterna beräknas nu komma att uppgå till 11 026 miljoner
kronor, vilket är 81 miljoner kronor mindre än enligt kalkylerna i
statsverkspropositionen. Förändringen hänför sig främst till inkomstskattetiteln.
I fråga om driftbudgetens utgifter har sedan statsverkspropositionen
framlades genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit ytterligare
207 miljoner kronor, varav dock ca 100 miljoner kronor förutsågs
redan i statsverkspropositionen. Återstående belopp ntgöres till 92 miljoner
kronor av avskrivningsanslag. Härjämte beräknas nu anslagsöverskridanden
å 87 miljoner kronor. Förändringarna på inkomst- och utgiftssidorna
jämfört med kalkylerna i statsverkspropositionen återspeglas i en ytterligare
nedräkning av driftbudgetens inkomstöverskott från ca 620 till ca 420
miljoner kronor.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen
framlades endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett
genom tilläggsstatsäskanden. ökningen uppvägs mer än väl av en beräknad
minskning i förbrukningen av äldre anslagsmedel. Tillgången på avskrivningsmedel
m. m. för investeringarnas genomförande har stigit tack vare
de nyssnämnda, på tilläggsstat äskade avskrivningsanslagen på driftbudgeten;
denna ökning reduceras dock genom det nu förutsedda underskottet
i statens järnvägars rörelse, vilket under innevarande budgetår medför ett
bortfall av avskrivningsmedel inom ifrågavarande kapitalfond. Sedan hänsyn
tagits till att myndigheternas disposition av rörliga krediter i riksgäldskontoret
nu beräknas bli 50 miljoner kronor större än som förutsågs vid årsskiftet,
framkommer såsom resultat av de inträffade förändringarna praktiskt
taget samma medelsbehov för kapitalbudgetens finansiering som beräknades
i statsverkspropositionen eller ca 840 miljoner kronor.
Förändringarna i det beräknade budgetutfallet för 1956/57 i förhållande
till den ursprungliga riksstaten framgår av följande översikt.
Miljoner
kronor
Totalbudgetens kassamässiga överskott enligt riksstaten ................ + 493
I nkomstförändringar:
Minskning å inkomstskattetiteln ........................ — 400
Nytillkommen omsättningsskatt å motorfordon .......... + 50
Merinkomster å rusdrycksskattetitlarna.................. -f 81
Minskning av affärsverkens överskott.................... — 98
Övriga inkomstförändringar (netto)...................... + 83 — 284
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag):
Höjning av statstjänstemannens löner (exkl. affärsverken) — 90
Övriga anslag.......................................... — 83 — 173
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten:
Supplementär jordbrukskredit och lån till företagareföreningar — 80
Lån till bostadsbyggande .............................. — 165
Övriga anslag ........................................ — 47 — 292
Ytterligare anslagsöverskridanden ................................ _ 54
Minskade avskrivningar inom statens järnvägars fond .............. — 50
Ökad disposition av rörliga krediter.............................. —100
Minskad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten...... + 25
Ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande
arbetsgivarbidrag för 1955...................................... -f 21
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott ................ — 414
Sammanställningen visar, att försämringen av totalbudgetutfallet sedan
riksstaten fastställdes uppgår till drygt 900 miljoner kronor. Härav svarar
inkomstminskningar för (netto) inte fullt 300 miljoner kronor. Tilläggs
-
27
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
stater och ytlerHgare överskridanden har medfört utgiftsökningar om drygt
500 miljoner kronor. Medräknas bland de senare även den kostnadsökning
som lönehöjningarna för de anställda inom de statliga affärsverken kan
beräknas medföra, stiger det belopp varmed budgeten för 1956/57 belastats
genom tilläggsstater, överskridanden och lönehöjningar sedan liksstaten
fastställdes till inemot 600 miljoner kronor.
Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1957/58. Förskjutningarna i jämförelse med det ursprungliga
förslaget i statsverkspropositionen sammanhänger främst med ett nettotillskott
av statsinkomster som ett resultat av de i det föregående föreslagna
skattepolitiska åtgärderna. Däremot har resultatet av den allmänna löneuppgörelsen
mellan arbetsmarknadens parter icke inneburit sådana avvikelser
från statsverkspropositionen antaganden att en justering av skatteinkomsterna
av detta skäl befunnits erforderlig. Klarhet har nu vidare
vunnits rörande de ökade kostnaderna till följd av 1957 och 1958 års generella
lönehöjningar för de statsanställda. Härutöver har utgiftssidan undergått
en höjning till följd av i olika särpropositioner gjorda askanden
in. in. Nettoresultatet av de inträffade förändringarna innebär en minskning
av totalbudgetens kassamässiga underskott från i statsverkspropositionen
beräknade 282 miljoner kronor till 157 miljoner kronor och en motsvarande
minskning i behovet av statlig nyupplåning (från 6o7 till 532
miljoner kronor).
Driftbudgeten. I det i statsverkspropositionen framlagda budgetförslaget
upptogs inkomster och utgifter till 11 891 respektive 10 890 miljoner kronor,
varjämte förutsågs dels en till 150 miljoner kronor uppgående förbrukning
av reservationsmedel, dels också vissa tillkommande utgifter för loneplansrevision
samt anslagsöverskridanden med sammanlagt 240 miljoner kronor.
Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
med (netto) 125 miljoner kronor samt av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt
betingade inkomster (investeringsavgiften) med 100 nn joner
kronor. Med utgångspunkt från dessa siffror beräknade jag överskottet
å statsregleringen till (11 891 - 10 890 - 125 - 100 =) 776 miljoner kronor,
vilket med hänsyn tagen också till reservationsmedelsforbrukmng och
vissa kända, tillkommande utgifter reducerades till (776 — 150 — 249 —)
386 miljoner kronor. Då de föreslagna fondavsättningarna — liksom den
under socialdepartementets huvudtitel föreslagna avsättningen med 275
miljoner kronor för framtida pensionsändamål — tills vidare inte representerade
en verklig utgift för staten, kunde överskottet å driftbudgeten efter
korrigering härför angivas till (776 — 150 — 240 + 125 + 100 + 275 -)
886 miljoner kronor. I dessa kalkyler hade hänsyn icke kunnat tagas til
eventuella generella lönetillägg under år 1957 eller 1958 for de statsanDe
förnyade beräkningar av driftbudgetens inkomster som riksrakenskapsverket
företagit innebär en ned justering i förhållande till stats
-
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
verkspropositionens siffror med 12 miljoner kronor. Resultatet av å ena
sidan de för 1957 och 1958 överenskomna lönehöjningarna för affärsverkens
personal och å andra sidan de beslutade eller föreslagna taxehöjmngarna
kan förväntas bli en minskning av affärsverkens inlevererade
overskott med 15 miljoner kronor. Häremot står en uppräkning av andra
inkomsttitlar med (netto) 3 miljoner kronor. Sålunda har ämbetsverket
upptagit bensinskatte ti tehi med ett 45 miljoner kronor högre belopp än
som ansågs berättigat vid årsskiftet med dåvarande osäkra bedömningsgrunder
i vad gällde bränsletillgången. Vidare har titlarna tullmedel och
varuskatt höjts med 25 respektive 5 miljoner kronor. Ä andra sidan har
ämbetsverket funnit det motiverat att inkomsterna från tobaksskatten och
från alkoholbeskattningen i det slutliga riksstatsförslaget nedräknas med
tillsammans 64 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.
I fråga om de förändringar i jämförelse med statsverkspropositionen av
beräkningen av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som förordats
av riksräkenskapsverket, ansluter jag mig till ämbetsverkets förslag,
med följande undantag.
I enlighet med vad jag tidigare anfört bör i den slutliga riksstaten titeln
skatt å elektrisk kraft, av riksräkenskapsverket beräknad till 50 miljoner
kronor, utgå samt en ny titel, benämnd energiskatt, uppföras. För budgetåret
1957/58 torde denna få beräknas till 315 miljoner kronor. Titeln bensinskatt
bör minskas med 10 miljoner kronor till 715 miljoner kronor. Slutligen torde
titeln tobaksskatt, vilken ämbetsverket beräknar till 670 miljoner kronor,
nu upptagas med 720 miljoner kronor.
I propositionen nr 65 har föreslagits ett ändrat uppbördsförfarande betratfande
avgifter för alkoholanalys vid statens rättskemiska laboratorium.
Andringen medför en minskning av de beräknade inkomsterna under upp
bördstiteln
inkomster vid statens rättskemiska laboratorium med 500 000
kronor.
Med hänsyn till att statens järnvägars rörelse under innevarande budgetar
torde komma att redovisa ett underskott kan — såsom riksräkenskapsverket
erinrat — någon inleverans av överskottsmedel från statens järnvägars
fond icke påräknas under budgetåret 1957/58. Inleverans av överskottsmedel
avseende ett budgetårs rörelse sker nämligen först påföljande
budgetår. Inkomsttiteln Statens järnvägar bör därför i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag utgå ur riksstaten för nästa budgetår.
Den dominerande posten på inkomstsidan, nämligen inlcomstskattetiteln,
har riksräkenskapsverket beräknat till samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 6 100 miljoner kronor. Vissa revideringar av beräkningens
delposter har likväl vidtagits, såsom framgår av följande, på ämbetsverkets
uppgifter byggda sammanställning.
Bevillningsutskottets betänkande nr t8 år 1957
29
1955/56
Utfall
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyll
-
nadsinbetalningar ........ 8 995
Kvarstående skatt.......... 594
Y rkesskadeförsåkringsa vgifter,
bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter
från större arbets
-
givare .................. 218
Tillkommande skatt, restan
tier
m. m................. 233
Summa inkomster 10 040
Utgifter
Kommunalskattemedel...... 3 719
Överskjutande skatt........ 667
Övriga restitutioner........ 39
Y rkesskadef örsäkringsavgifter,
bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter
från större arbets
-
1956/57
1957/58
Enl. stv.
Ny
Enl. stv.
Ny
prop. 1957
beräkn.
prop. 1957
beräkn.
9 810
9 770
10 610
10 460
900
900
900
900
260
275
260
275
310
310
310
310
11 280
11255
12 080
11 945
4 240
4 240
4 600
4 400
570
570
600
600
40
40
40
40
givare...................
Förskott m. m. till sjukkas- sorna 1 ..................
Omföringar................
218
378
29
260
480
30
275
470
30
260
440
30
275
470
30
Summa utgifter
5 050
5 620
5 625
5 970
5 815
Inkomster utöver utgifter....
4 990
5 660
5 630
6110
6130
Nettoinkomst på titeln
(avrundat)
4 990
5 700
5 600
6100
6100
1 Varav för utbetalning av sjuk- kassorna tillkommande arbets- givarbidrag för 1955 resp. 1956,
avsedda att fonderas hos riks- gäldskontoret..................
55
76
40
Vid sidan av vissa smärre förändringar har — såsom framgått av den ti*
digare redogörelsen för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — i kalkylen
infogats konsekvenserna av de framlagda förslagen till höjning av de
kommunala ortsavdragen. Vid bifall till dessa uppstår nämligen ett bortfall
av preliminärskatt under 1957/58 av storleksordningen 100 miljoner kronor,
medan å andra sidan i fråga om utbetalningarna av kommunalskattemedel
en minskning med ca 240 miljoner kronor kan förväntas. Den sålunda
beräknade nettoeffekten under nästa budgetår av kommunalskaltereformen
har emellertid av riksräkenskapsverket inte ansetts motivera en
motsvarande uppräkning av titelns nettoinkomst, bland annat till följd av
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
att erfarenheterna vid uppbördstillfällena i november 1956 och januari 1957
föranlett en nedjustering i jämförelse med decemberkalkylen av den beräknade
källskatteuppbörden från löntagare.
De grundläggande antagandena rörande inkomstutvecklingen in. in. har
icke blivit föremål för någon ändring sedan decemberberäkningen. Bakom
kalkylerna ligger alltjämt ökningstal för lönesumman i samhället om 8 procent
för 1957 och 4 procent för 1958. Riksräkenskapsverket har i sin skrivelse
starkt understrukit de osäkerhetsmoment som föreligger beträffande
såväl dessa som andra antaganden rörande inkomstskatteliteln, t. ex. de
uppställda förutsättningarna med avseende på aktiebolagens inkomster,
fyllnadsinbetalningarnas omfattning m. m. Jag vill ansluta mig till denna
uppfattning och betona, att inkomstantagandena för innevarande kalenderår
torde få anses tämligen optimistiska mot bakgrunden av bland annat
de beräkningar rörande inkomstvolymens utveckling som återges i den
reviderade nationalbudgeten. Å andra sidan kan mot bakgrunden av det nu
träffade tvåårsavtalet på arbetsmarknaden hävdas, att ämbetsverkets utgångspunkt
vid uppskattningen av skatteunderlagets förändringar under
1958 är försiktigt vald. För egen del finner jag mig emellertid kunna godtaga
den föreslagna beräkningen av titelns nettoinkomst för nästa budgetår,
nämligen 6 100 miljoner kronor.
I detta sammanhang vill jag i korthet redogöra för de större komponenterna
i inkomstskattetiteln. I det för 1957/58 angivna beloppet kan sålunda
den statliga inkomstskatten beräknas ingå med ca 3,6 miljarder kronor
från fysiska personer samt med i runt tal 1,5 miljarder kronor från svenska
aktiebolag och övriga skattskyldiga. Sammanlagt skulle inkomstskatten
således svara för ca 5,1 miljarder kronor av nettobehållningen på titeln.
Från fysiska personer torde vidare komma att uppbäras ca 160 miljoner
kronor i förmögenhetsskatt samt i runt tal 675 miljoner kronor i folkpensionsavgifter.
Slutligen uppskattas invjesteringsavgiften ingå med ca
100 miljoner kronor. Den på fysiska personer fallande andelen av ovannämnda
totalsiffra, 6,1 miljarder kronor, uppgår till drygt tre fjärdedelar.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten
komma att uppgå till 12 183 miljoner kronor eller ca 300 miljoner kronor
mer än som beräknades i statsverkspropositionen. Detta innebär en ökning
i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med inemot 900
miljoner kronor och i förhållande till det beräknade utfallet med inte tullt
1 200 miijoner kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksräkenskapsverket icke
funnit anledning till justering av tidigare gjorda uppskattningar rörande
dels eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, dels också
under budgetåret inflytande investeringsavgifter. Den förra bör således
alltjämt föranleda en avsättning till budgetutjämningsfonden med netto 125
miljoner kronor. Investeringsavgiften beräknades i statsverkspropositionen
till 100 miljoner kronor. Ehuru avgiften för år 1957 kan komma att påföras
med mindre belopp än vad tidigare ansetts sannolikt — en följd av att den
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
nu förutsattes icke skola utgå efter år 1957 — torde anledning dock saknas
att räkna med en mera väsentlig avvikelse från nämnda belopp. På sätt
som föreslagits i statsverkspropositionen bör därför ett belopp av 100 miljoner
kronor upptagas i riksstaten för avsättning till budgetutjämningsfonden.
Beträffande utgifterna på driftbudgeten har såsom tidigare omnämnts
mera betydande förändringar i jämförelse med statsverkspropositionens
siffror inträffat på blott ett fåtal punkter såsom en följd av äskanden
i särskilda propositioner eller på grund av riksdagens beslut. Den största
avvikelsen från riksstatsförslaget uppstår genom det anslag för täckande
av kostnaderna för böjda löner och pensioner åt de statsanställda å 245 miljoner
kronor vilket senare denna dag äskas av chefen för civildepartementet.
Till den del detta belopp avser den i statsverkspropositionen föreslagna
löneplansrevisionen hade emellertid hänsyn till ifrågavarande kostnad tagits
såsom en tillkommande utgift redan i de vid årsskiftet presenterade
beräkningarna.
Bland övriga större förändringar på driftbudgetens utgiftssida märkes
uppräkningen av anslagen under femte huvudtiteln till kapitalmedelslörluster
och ränteeftergifter samt till bostadsrabatter med sammanlagt 26
miljoner kronor. Vidare beräknas anslag å 8 miljoner kronor för höstens
folkomröstning i pensionsfrågan, varav 7 miljoner kronor under femte och
en miljon kronor under elfte huvudtiteln. Den närmare bedömningen av medelsbehovet
för nästa budgetår i samband med kommunalskattereformen
har medfört en uppräkning av ifrågavarande anslag under sjunde huvudtiteln
med ca 8 miljoner kronor. Ytterligare må erinras, dels att riksdagen
vidtagit en höjning med 30 miljoner kronor av anslaget till vägunderhållet,,
dels ock att underskottet å riksgäldsfonden nu beräknas överstiga statsverkspropositionens
förslag med 40 miljoner kronor.
Sedan hänsyn tagits även till övriga förändringar i fråga om driftbudgetens
anslag, blir resultatet en höjning i förhållande till statsverkspropositionen
av de sammanlagda utgifterna enligt riksstatsförslaget med 365
miljoner kronor till 11 255 miljoner kronor. Redan nu kan emellertid förutses
att budgetutfallet kommer att uppvisa ytterligare utgifter till följd av
reservationsmedelsförbrukning, överskridanden av anslag samt tilläggsstater
Jag återkommer i det följande härtill.
En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å
driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.
Som resultat av de i det föregående angivna sifirorna for riksstatstorslagets
inkomst- och utgiftssidor framkommer ett överskott å driftbudgeten.
av (12 183_ 11 255 =) 928 miljoner kronor. Härifrån skall emellertid i
första band dragas de belopp som i enlighet med vad jag i det föregående
angivit bör avsättas till budgetutjämningsfonden, nämligen dels 12a miljö
-
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Drift
Miljoner
-
1951/52
1952/53
Inkomster.......
Utgifter...........
( oUo
överskott
U
11084
/ o4/
1161
Avsättning till budgetutjämningsfonden:
av kommunalskattemedel (netto) .....
av medel som skall överföras till särskilt konto i riksbanken:
motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in- komster .......
avsedda för framtida investeringar i LKAB
överskott eller underskott
11084
1161
Härav hänförligt till:
allmänna budgeten......
automobilskattebudgeten
+ 929
+ 17
+ 396
- 214
Reservationsmedelsförändringar ..
(- 21)
Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m )
K~T loo;
över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar och
tillkommande utgifter
+1084
+ 161
1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
2 Därav tilläggsstater 265 mkr.
pensioner!*611 ÖverSkridande med 33 mkr tU1 fölJd av ytterligare ett indextillägg å folk
*
Förutsedda överskrjdanden omkring 50 mkr, löneplansrevision 104 mkr.
Förutsedda överskridanden omkring 40 mkr, löneplansrevision 200 mkr
sionerÖrUtS''U ÖVerskridande med 37 mkr tiU fölid av ytterligare ett indextillägg å folkpen
ner
kronor utgörande den beräknade eftersläpningen (netto) i utbetalningarna
av kommunalskattemedel, dels också 100 miljoner kronor i tillfälliga,
konjunkturpolitiskt betingade inkomster motsvarande den under budgetåret
inflytande investeringsavgiften. Det därefter kvarstående överskottet
på driftbudgeten uppgår till 703 miljoner kronor, fördelat med 326
miljoner kronor på automobilskattebudgeten och 377 miljoner kronor på
den allmänna budgeten. r
För att erbjuda grund för en realistisk bedömning av läget på driftbudgeten
måste emellertid, såsom jag redan omnämnt, de nu angivna överskottssiffrorna
justeras med hänsyn till reservationsmedelsförändringar respektive
med säkerhet tillkommande utgifter i form av anslagsöverskridanden.
Reservationsmedelsförbrukningen kan liksom skedde i statsverkspropositionen
antagas uppgå till 150 miljoner kronor under nästa budgetår.
Beträttande överskridanden m. m. kan redan nu förutses merutgifter med
ca 37 miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna
tillkommit från och med februari månad 1957. Vidare får förutsättas,
att — såsom riksräkenskapsverket förordat — särskild medelsan
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
33
budgeten
kronor
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
1957/58
enl. riks- staten
enl. stv.
prop. 1957
ny be- räkning
enl. stv.
prop. 1957
ny be- räkning
8 535
8130
8 907
8 619
10 072
9 691
11309
10 602
11107
10 661
11026
3 10 868
11891
10 890
12 183
11255
1 405
■288
1 381
707
446
158
1001
928
—
—
- 250
- 300
- 200
- 200
- 125
- 125
—
—
- 275
- 81
- 75
- in
- 75
- in
- 75
- 109
- 100
- 100
1 405
1 288
l- 225
221
60
-226
776
703
+ 319
- 89
+ 129
+ 83
-409
+ 205
+ 160
+ 61
+ 34
+ 26
-297
+ 71
+ 455
+ 321
+ 377
+ 326
(+ 175)
(+ 76)
(- 21)
3 - 33
4 - 154
- 87
- 150
6 - 240
-150
•- 37
+ 405
+ 283
- 225
+ 188
- 94
-313
+ 386
+ 516
visning sker till täckning av i statens järnvägars rörelse uppkommande underskott
i''ör 1956/57. Denna fråga torde få upptagas till närmare behandling
sedan bokslutet fastställts.
Några hållpunkter för en bedömning av vilka belopp som under nästa
budgetår kan komma att äskas på tilläggsstat finnes självfallet icke på
detta stadium. All erfarenhet visar emellertid, att oförutsedda utgiftsbehov
uppkommer under budgetårets lopp. Under de senaste fem budgetåren har
sålunda i genomsnitt tillkommit utgifter, exklusive täckningsanslag för lönehöjningar,
å i det närmaste 200 miljoner kronor genom anvisningar på
tilläggsstat. Det torde därför — även om all möjlig restriktivitet tillämpas
vid behandlingen av tillkommande anslagsbehov — finnas tog tör antagandet
att nu angivna siffror för driftbudgetöverskottet kommer att ytterligare
reduceras, även om några lörskjutningar i de här redovisade allmänna förutsättningarna
i fråga om inkomster och utgifter icke äger rum.
Sammanfattningsvis vill jag i anslutning till den lämnade tabellariska
redovisningen av driftbudgeten angiva det nu föreliggande slutliga riksstatsförslaget
för 1957/58 på följande sätt. Inkomsterna kan beräknas till
12 183 miljoner kronor. Driftbudgetens anslagssumma kan anges till 11 255
3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 18
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
miljoner kronor. Sedan föreslagna avsättningar till budgetutjämningsfonden
med 225 miljoner kronor frånräknats, kvarstår ett formellt överskott
på statsregleringen å (12 183 — 11 255 — 225 =) 703 miljoner kronor. Reservationsmedelsförändringar
och tillkommande utgifter kan förväntas reducera
överskottet med (150 -)- 37 =) 187 miljoner kronor till 516 miljoner
kronor. Eventuella tilläggsstatsanslag skulle ytterligare minska detta överskott.
Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt
för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande
budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall
ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1957/58, uttages med 100 procent
av grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av
1957 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna
i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår
efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande
preliminära skatt för kalenderåret 1956.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 175 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1957/58
med 100 procent av grundbeloppet dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1957/58 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med
statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräk
-
nats sålunda:
Bensinskatt ............................................ 715 000 000
Tullmedel.............................................. 650 000 000
Varuskatt .............................................. 225 000 000
Tobaksskatt ............................................ 720 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.......... 26 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker........ 1 250 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ................ 55 000 000
Statlig nöjesskatt....................................... 60 000 000
Energiskatt ............................................ 315 000 000
Postverkets överskott.................................... 17 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957 35
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 175
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 319 000 000 kronor.
Utskottets yttrande
I propositionen nr 175 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1957/58
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare bär Kungl. Maj :t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår. I propositionen
har även framlagts förslag till införande av en allmän energiskatt
och till höjning av skatten å cigarretter, vilka förslag av utskottet behandlats
i betänkande nr 47.
I motionen II: 682 (av herr Hjalmarson in. fl.) har yrkats, att liksdagen
måtte, under uttalande att en statlig budgetpolitik enligt i motionen angnna
riktlinjer bort och borde föras samt att en skattesänkning i enlighet med
vad som yrkats i reservation I till bevillningsutskottets betänkande nr 41
år 1957 bort genomföras, besluta, att uttagningsprocenten för den statliga
inkomstskatten skall vad angår senare hälften av budgetåret 1957/58 fastställas
till 90. Motionärerna har därvid med framhävande av behovet av en
omprövning av den statliga utgiftspolitiken anknutit förverkligandet av en
skattesänkning omedelbart och på längre sikt till ett program för den statliga
budgetpolitiken enligt riktlinjer, som angivits i motionen. Motionärerna
har understrukit angelägenheten av en skattesänkning för att främja produktiva
insatser och ökat sparande. Det inkomstbortfall för staten i form av
minskade skatteintäkter, som skulle följa vid bifall till motionen, har av motionärerna
beräknats till ca 350 miljoner kronor för helt budgetår. Eftersom
skattesänkningen inte skulle verka under hela budgetaret 1957/58 blev skattebortfallet
under detta budgetår betydligt mindre eller ca 100 miljoner kronor.
Utrymme för en skattesänkning kunde enligt motionärerna ernås genom
anslagsreduktioner, bl. a. beträffande vissa bostadslån, överstigande det
inkomstbortfall för budgetåret 1957/58, som blev en följd av uttagningsprocentens
sänkning. Det med dessa förslag förenade inkomstbortfallet för
därefter följande budgetår kunde antagas uppvägas av inkomstökning för
statsverket utöver stegring av utgifterna, varvid dock mycket stor återhållsamhet
i fråga om statliga utgifter måste iakttagas.
Jämväl i de likalydande motionerna I: 544 (av herr Ohlon in. fl.) och II:
687 (av herr Ohlin in. fl.) har framställts yrkande om en sänkning av uttagningsprocenten
för senare hälften av budgetåret 1957/58, nämligen från
100 till 95. Till stöd för yrkandet bär motionärerna bl. a. anfört, att den
höga skattenivån på längre sikt måste försvåra det enskilda sparandet och
därmed bli till men för produktionen och bromsa framåtskridandet. Enligt
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
motionärernas mening borde med hänsyn till det aktuella konjunkturläget
och de överblickbara framtidstendenserna ett inte oväsentligt överskott på
statens driftbudget eftersträvas för nästa budgetår. Vid avvägningen av överskottets
storlek borde emellertid större hänsyn tas till det rådande direkta
skattetryckets hårdhet än vad departementschefen velat göra. En sänkning
av uttagningsprocenten framstod därför som synnerligen motiverad. Inkomstbortfallet
för statsverket beräknar motionärerna till 180 miljoner kronor
för helt år och högst 60 miljoner kronor för nästa budgetår.
I de likalydande motionerna I: 536 (av herr öhman m. fl.) och II: 680 (av
herr Hagberg in. fl.) yrkas avslag å propositionen nr 175, utan att frågan
om uttagningsprocenten närmare beröres i motionerna.
Slutligen har utskottet att i detta sammanhang ta ställning till yrkandet
i motionen 11:685 (av herr Lundberg), vari yrkats att uttagningsprocenten
höjes till 110. Till väsentlig del synes detta yrkande äga samband med motionärens
yrkande om avslag å förslaget om införande av en allmän energiskatt.
Föreliggande propositionsförslag är att se mot bakgrunden av den bedömning
av det ekonomiska läget som departementschefen ansett sig böra
göra på grundval av nu föreliggande material. I detta hänseende har i propositionen
erinrats om följande.
Den ekonomiska utvecklingen tycks i stort sett forma sig efter det mönster
som avtecknade sig i den ursprungliga nationalbudgetanalysen och som
till sina huvuddrag motsvarade fjolårets samhällsekonomiska natur. Läget
kan alltjämt karakteriseras såsom en balanserad högkonjunktur med starka
spänningar som hålls i schack av den ekonomiska politiken. Konjunkturen
är närmast mindre splittrad nu än förut och pekar mera entydigt uppåt än
tidigare. Investeringsverksamheten synes bli något större än som förut antagits.
Samma sak gäller förskjutningen mot ökad export vid dispositionen
av produktionsresultatet. Den privata konsumtionsökningen får betecknas
som måttlig. Ett frågetecken utgör dock utvecklingen av det personliga sparandet.
Den totala produktionen i landet anses numera komma att växa med
närmare tre procent i år. Denna ökningstakt är liksom fjolårets något svagare
än den genomsnittliga under efterkrigstiden. Avsaktningen i framåtskridandets
takt far betraktas som priset för skyddet av penningvärdet och
valutareserven. Särskilt kräver strävandena att förbättra bytesbalansen och
förstärka valutareserven en dämpning av den inhemska efterfrågan.
Det finns för närvarande ingen anledning att frångå den inställning, som
kom till synes i finansplanen, om nödvändigheten av att med oförminskad
styrka fortsätta den restriktiva ekonomiska politiken. Någon generell lättnad
av den samlade tyngden i de efterfrågebegränsande åtgärderna kan inte
få ifrågakomma, så länge nuvarande spänning mellan tillgång och efterfrågan
på olika punkter i det ekonomiska livet består. En generell uppmjukning
i dag av den återhållande politiken skulle endast leda till en avtappning
av valutareserven och försämra den balans på arbets- och varumarknaden,
som uppnåddes genom skärpningarna år 1955 och som enligt nalio
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
37
nalbudgetens bedömning kunnat bibehållas under år 1956. De slutsatser, som
kan dras av den reviderade nationalbudgeten med avseende på den samhällsekonomiska
balansen under innevarande år, är närmast att en större
prisstabilitet och en fortsatt förbättring i bytesbalansen knappast kan uppnås
utan att ytterligare ekonomiskt-politiska åtgärder vidtages.
Huvudelementen i den efterfrågebegränsande politik, som alltjämt befinnes
nödvändig för att bevara den samhällsekonomiska balansen och skydda
prisstabiliteten och valutareserven, måste liksom hittills vara av kreditpolitisk
och finanspolitisk natur. Till dessa generellt verkande medel ansluter
sig byggnadstillståndsgivningen såsom den enda återstående mera väsentliga
detaljregleringen. Man bör kunna utgå från att den med sådana instrument
arbetande politiken, vilken lett fram till den förbättrade jämvikten
och den balanserade expansionen under de senaste två åren, också är väl
avpassad för den på det hela taget likartade konjunktur som nu råder och
som, att döma av nationalbudgeten, sannolikt blir förhärskande även i år.
Den ekonomiska politikens mål på längre sikt bör vara att bereda ett vidgat
utrymme för investeringsverksamheten så att investeringskvoten i samhället
bibehålies och om möjligt höjes. Även om den nu uppnådda investeringskvoten
är mycket hög, framstår med hänsyn till de angelägna och
fundamentala investeringsbehov som för närvarande anmäler sig en förbättring
av densamma såsom nödvändig. Vidgade investeringar innebär
emellertid att en motsvarande begränsning av takten i höjningen av konsumtionsnivån
måste komma till stånd. Delta förutsätter emellertid en stegring
av sparandet. Härvid kan ett omfattande offentligt sparande inte undvaras.
Ett naturligt minimikrav är att staten åtminstone svarar för så stor
del av sparandet som behövs för att finansiera dess egna investeringar.
Trots de finanspolitiska och allmänt stabiliseringspolitiska betänkligheter
som måste hysas gentemot nya statsutgifter och nya krav på investeringsutrymme
måste statsmakterna med hänsyn till de överhängande investeringsbehoven
på energiområdet binda sig för ett aktivt handlingsprogram
på detta område. Detta program ger ytterligare relief åt kravet på förnyade
kraftansträngningar för ''att förstärka det statliga budgetsparandet.
För att uppnå detta mål föreslås en höjning av tobaksskatten och införande
av en allmän energiskatt.
Utskottet finner sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget
kunna ansluta sig till den i förevarande proposition redovisade uppfattningen.
I rådande läge finner utskottet angeläget att statsutgifterna i så hög
grad som möjligt finansieras med verkliga inkomster i stället för med lån.
Varje avsteg från de i propositionen uppdragna riktlinjerna för finanspolitiken
skulle innebära en motsvarande uppluckring av försvaret mot inflationen.
Man bör således enligt utskottets mening alltjämt vidhålla de inflationsbekämpande
åtgärderna inom företagssektorn. Vid sidan härav är
det emellertid i rådande läge nödvändigt alt tillgripa direkt mot konsumtionen
riktade åtgärder för att skapa utrymme för oundgängligen erforderliga
investeringar. Härvid synes lämpligt alt den konsuintionsbegränsande
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
politiken får formen av en indirekt beskattning. Då det för närvarande gäller
att skapa utrymme för investeringar inom energiområdet, ter det sig
naturligt att i huvudsak lägga denna skatt på energiförbrukningen, detta
desto mer som en sådan energiskatt jämnare belastar olika samhällsgrupper
än något annat i dagens läge tänkbart skattealternativ.
De i propositionen nr 175 framlagda beräkningarna av inkomster och
utgifter för budgetåret 1957/58 utvisar i förhållande till beräkningarna i
statsverkspropositionen på inkomstsidan en nettoökning med ca 300 miljoner
kronor och på utgiftssidan en nettoökning med ca 365 miljoner kronor.
Driftbudgeten för budgetåret 1957/58 beräknas i enlighet härmed lämna
ett överskott av 928 miljoner kronor mot enligt statsverkspropositionen
1 001 miljoner kronor. Från angivna överskott skall dragas vissa belopp,
som ej skall disponeras för löpande statsutgifter utan reserveras på budgetutjämningsfonden.
Detta gäller ett belopp av 125 miljoner kronor, motsvarande
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som
kommer att inflyta vid den preliminära skatteuppbörden under budgetåret
1957/58. Inkomsten under nästa budgetår av investeringsavgiften förordas
skola undandragas omedelbar disposition och i enlighet härmed föreslås att
ett belopp av 100 miljoner kronor särredovisas som avsättning till budgetutjämningsfonden.
Det därefter kvarstående överskottet på driftbudgeten
uppgår till 703 miljoner kronor, fördelat med 326 miljoner kronor på automobilskattebudgeten
och 377 miljoner kronor på den allmänna budgeten.
Reservationsmedelsförändringar och tillkommande utgifter kan förväntas
reducera överskottet med 187 miljoner kronor till 516 miljoner kronor.
Det i propositionen nr 175 beräknade resultatet för totalbudgeten visar
ett underskott å 157 miljoner kronor mot 282 miljoner kronor i statsverkspropositionen.
Därvid har hänsyn tagits till att 275 miljoner kronor avses
skola fonderas för framtida pensionsändamål samt till att en fondering
av arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen om 40 miljoner kronor tills vidare
inte representerar någon verklig utgift för staten i realekonomisk mening.
Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen
en nettoökning med 319 miljoner kronor. Därvid har inkomsten av
skatt å inkomst och förmögenhet m. in. upptagits med oförändrat 6 100
miljoner kronor vid den i propositionen nr 175 föreslagna uttagningsprocenten.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100 tillstyrker utskottet, att
samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1957/
58.
Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1957/58
får utskottet under åberopande av vad utskottet tidigare anfört avstyrka
det i motionen II: 685 framlagda förslaget om höjning av densamma. I an
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
39
ledning av motionsyrkandena om sänkning av uttagningsprocenten får utskottet
erinra om att innevarande års riksdag beslutat en betydande generell
sänkning av den direkta beskattningen i samband med den kommunala
ortsavdragsreformen. Enligt detta beslut kommer staten under en övergångstid
av tre år att kompensera kommunerna med sådana belopp, att en
höjning av ortsavdragen inte under denna tid kommer att föranleda någon
utdebiteringshöjning. Under ett vart av de tre första åren skall från statens
sida utges statsbidrag å 500 miljoner kronor, vilket sedermera successivt
minskas för att vid utgången av år 1965 ha nedgått till 200 miljoner kronor.
Med hänsyn till kostnaderna för denna reform kan statsfinansiellt utrymme
för närvarande inte beredas för någon mer betydande sänkning även av den
statliga inkomstskatten. En sådan sänkning torde inte lieller i nuvarande
läge kunna möjliggöras genom att minska statens utgifter, då flertalet anslag
redan fastställts av riksdagen. Utskottet får under hänvisning till vad
sålunda anförts avstyrka motionerna I: 544 och II: 687, I: 536 och II: 680
samt II: 682, i vad avser uttagningsprocenten.
Utskottet har vidare i detta sammanhang att ta ställning till de vid riksdagens
början väckta inbördes likalydande motionerna 1:370 (av herr
Ohlon m. fl.) och II: 456 (av herr Ohlin in. fl.) samt I: 310 (av herr Ewerlöf
m. fl.) och II: 391 (av herr Cassel in. fl.), såvitt motionerna avser frågan
om sänkning av bolagsskatten.
I denna fråga får utskottet till en början erinra om att den höjning av den
statliga inkomstskatten för aktiebolag och ekonomiska föreningar, som våren
1955 beslöts av riksdagen, betingades av konjunkturpolitiska skäl. I det
då rådande ekonomiska läget ansågs nämligen — för att den samhällsekonomiska
balansen inte skulle rubbas — behov föreligga av en ytterligare
dämpning av expansionstendenserna i näringslivet. Som framgått av vad utskottet
tidigare anfört föreligger alltjämt risker för att den uppnådda balansen
på det samhällsekonomiska området kan gå förlorad, om mer betydande
uppmjukningar i den förda finanspolitiken vidtas. Härtill kommer att
företagens investeringsaktivitet torde komma att stegras om investeringsavgiflen,
som utskottet förutsatt i betänkande nr 47, avskaffas från och med
nästa år. En samtidigt härmed insatt skattelättnad för bolag och ekonomiska
föreningar skulle kunna leda till att investeringsbenägenheten inom
den privata sektorn blir så stark att den måste bromsas med andra åtgärder.
Utskottet får med det anförda avstyrka motionsyrkandena om sänkning av
bolagsskatten.
Utskottet övergår härefter till motionerna I: 540 (av herrar Bengtson och
Gustafsson) samt 11:690 (av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.), vari yrkats
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om prövning av frågan om
införande av en progressiv beskattning av konsumtionsutgifterna i syfte att
sänka den direkta inkomstbeskattningen.
Motionärerna har framkastat tanken att den statliga inkomstskatten del
-
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
vis kunde ersättas med en progressiv skatt å konsumtionsutgifter. Därmed
skulle framför allt vinnas den i rådande konjunkturläge avsevärda fördelen,
att sparandet främjades och den enskildes konsumtionsökning hölls tillbaka.
Utskottet finner den i motionerna skisserade beskattningsformen fordra
sådana principiella ställningstaganden till övriga beskattningsformer att
ställning till densamma bör tas i ett större sammanhang. Bl. a. torde införandet
av en skatt å konsumtionen inte kunna ske med mindre väsentliga ingrepp
sker såväl i fråga om den kommunala och statliga direkta beskattningen
som beträffande olika former av den indirekta beskattningen. Utskottet
förutsätter att Kungl. Maj:t uppmärksammar dessa spörsmål i lämpligt
sammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.
Mot de i förevarande proposition gjorda inkomstberäkningarna i de delar
desamma av utskottet ej särskilt berörts har utskottet ingen erinran.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts i
proposition nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med avslag å de likalydande motionerna I: 544 av
herr Ohlon m. fl. och II: 687 av herr Ohlin m. fl., motionen
II: 682 av herr Hjalmarson m. fl. samt motionen II: 685 av
herr Lundberg, såvitt avser skatteprocenten — besluta, att
statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1
mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för budgetåret 1957/58 med 100 procent av
grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:310 av herr Ewerlöf
m. fl. och II: 391 av herr Cassel m. fl. samt de likalydande
motionerna I: 370 av herr Ohlon m. fl. och II: 456 av herr
Ohlin m. fl., i vad motionerna behandlas i detta betänkande,
2) de likalydande motionerna I: 536 av herr Öhman m. fl.
och II: 680 av herr Hagberg m. fl., såvitt motionerna behandlas
i detta betänkande, ävensom
3) de likalydande motionerna 1:540 av herrar Bengtson
och Gustafsson samt II: 690 av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl.,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
C) att bevillningarna för budgetåret 1957/58 måtte beräknas
sålunda:
41
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m....................... 6 100 000 000
Kupongskatt................. 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
.................. 1 000 000
Fondskatt.................... 15 000 000
Skogsvårdsavgifter............ 8 000 000
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter .... 1 000 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt ........ 85 000 000
Lotterivinstskatt.............. 53 000 000
Omsättnings- och expeditions
stämplar
m. m............. 75 000 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt................. 325 000 000
Bensinskatt................... 715 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel.................... 650 000 000
Varuskatt.................... 225 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon 140 000 000
Regleringsavgift och accis å fett
varor
m. m......... 47 000 000
Skatt å kaffe ................ 20 000 000
Tobaksskatt.................. 720 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag........... 13 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag.......... 26 000 000
Omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker......... 1 250 000 000
Omsättnings- och utskänknings
skatt
å vin................. 55 000 000
Maltdrycksskatt............... 95 000 000
Skatt å läskedrycker.......... 47 000 000
Statlig nöjesskatt............. 60 000 000
Energiskatt................. 315 000 000
Postverket (överskott)
Stockholm den 21 maj 1957
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Kronor
6 345 000 000
1 040 000 000
3 663 000 000
17 000 000
4 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 48
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Spetz, Eriksson, Gustaf
Elofsson, Snygg, Söderquist, Oscar Carlsson, Wärnberg och Bengtson;
samt
från andra kammaren: herrar Kollberg*, Sundström, Nilsson i Svalöv,
Brandt*, Gustafson i Göteborg, Allard, Kärrlander, Vigelsbo, Wiklund och
Anderson i Sundsvall.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
I) av herrar Hagberg och Nilsson i Svalöv, vilka
dels under hänvisning till innehållet i motionen II: 682 av herr Hjalmarson
in. fl. ansett, att utskottet under punkten A) bort hemställa,
att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts i proposition
nr 175 framlagda förslag angående skatteprocenten
samt med bifall till motionen II: 682 av herr Hjalmarson
in. fl. och med avslag å de likalydande motionerna I: 544 av
herr Ohlon m. fl. och II: 687 av herr Ohlin in. fl. samt motionen
II: 685 av herr Lundberg, såvitt avser skatteprocenten
— under uttalande att en statlig budgetpolitik enligt i
motionen II: 682 angivna riktlinjer bort och bör föras samt
att en skattesänkning i enlighet med vad som yrkats i reservation
I) till bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1957
bort genomföras, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra hälften
av budgetåret 1957/58 med 100 procent av grundbeloppet
och för senare hälften av samma budgetår med 90 procent
av grundbeloppet;
dels ock under hänvisning till innehållet i motionen II: 682 av herr Hjalmarson
m. fl. ansett, att utskottet under punkten C) bort hemställa,
att bevillningarna för budgetåret 1957/58 måtte, i anledning
av motionen II: 682 av herr Hjalmarson in. fl., såvitt
motionen avser beräkning av inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1957/58, beräknas sålunda:
Reservationer
Kronor
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Skatt å inkomst och förmö
-
genhet in. in.
5 585 000 000
Kupongskatt---(= ut
skottet
s. 41 rad 5 — rad 14
uppifrån) ..............
53 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar
in. in.....
75 000 000 5 830 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
43
Kronor
Kronor
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt
Bensinskatt ......
305 000 000
720 000 000 1 025 000 000
Tullar och acciser: — — —-
(= utskottet s. 41 rad 20
uppifrån — rad 7 nerifrån)
Statlig nöjesskatt .........
Postverket (överskott)
47 000 000
60 000 000 3 348 000 000
17 000 000
II) av herrar Spetz, Söderquist, Kollberg, Gustafson i Göteborg och Anderson
i Sundsvall, vilka
dels under hänvisning till innehållet i de likalydande motionerna 1: 544
av herr Ohlon in. fl. och II: 687 av herr Ohlin in. fl., i vad gäller uttagningsprocenten
för statlig inkomstskatt, ansett, att utskottet under punkten A)
bort hemställa,
att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
i proposition nr 175 angående skatteprocenten och med
bifall till de likalydande motionerna 1: 544 av herr Ohlon
m. fl. och II: 687 av herr Ohlin in. fl. samt med avslag å motionen
II: 682 av herr Hjalmarson in. fl. ävensom motionen
II: 685 av herr Lundberg, såvitt avser skatteprocenten — besluta
att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i
10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för den första hälften av budgetåret
1957/58 med 100 procent samt för den senare hälften av
samma budgetår med 95 procent av grundbeloppet;
dels ock ansett, alt utskottet under punkten C) bort hemställa,
att bevillningarna för budgetåret 1957/58 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
in. in........... 5 765 000 000
Kupongskatt---- ( = ut
skottet
s. 41 rad 5 -— rad
14 uppifrån) ............
Omsättnings- och expedi
-
53 000 000
tionsstämplar
75 000 000 6 010 000 000
Automobilskattemedel:---
(== utskottet s. 41 rad 17 uppifrån
— rad 4 nerifrån)
17 000 000
III) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv, Gustafson
i Göteborg och Anderson i Sundsvall, vilka under hänvisning till inne
-
44
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1957
hållet i de likalydande motionerna 1:310 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:391
av herr Cassel m. fl. samt de likalydande motionerna I: 370 av herr Ohlon
in. fl. och II: 456 av herr Ohlin m. fl. — i vad motionerna behandlas i detta
betänkande — ansett, att utskottet under punkten B 1) bort hemställa,
att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna
I: 310 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 391 av herr Cassel
m. fl. samt de likalydande motionerna I: 370 av herr Ohlon
m. fl. och II: 456 av herr Ohlin m. fl., i vad motionerna behandlas
i detta betänkande, antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:
a) för svenska----1 mom.:
fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke
skall beräknas enligt c) här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar ävensom
för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,
svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:
trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;
c) för försäkringsanstalter,---inkomsten; samt
d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a), b)
eller c) här ovan:
femton procent av den beskattningsbara inkomsten.
Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall
iakttagas att, därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse
än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen
under c) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst,
som efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av
livförsäkringsrörelsen och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt
belöper å livförsäkringsrörelsen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.
IV) av herrar Hagberg, Spetz, Söderquist, Kollberg, Nilsson i Svalöv, Gustafson
i Göteborg och Anderson i Sundsvall, såvitt angår frågan om införande
av en progressiv skatt å konsumtionsutgifter.
V) av herrar Gustaf Elof sson, Bengtson och Vigelsbo.
570858 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1957:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175, såvitt densamma avser förslag till förordning om allmän energiskatt, m. in., jämte i äm a1 i texten