Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av varuskatten å gräddglass.

1957-11-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1957:50, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av varuskatten å gräddglass.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av varuskatten å gräddglass.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 43 av herr Franzén m. fl. samt II: 47 av herrar Börjesson

och Svensson i Stenkyrka har hemställts, att riksdagen måtte besluta att varuskatt

på gräddglass icke vidare skall uttagas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 43.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 46 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att uppskjuta behandlingen av förenämnda motioner

till höstsessionen.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt skall för

vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas

varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för

vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning är upptagna

choklad- och konfityrvaror samt kemisk-tekniska preparat i den mån

de är att hänföra till vissa angivna varugrupper. I fråga om gruppen chokladoch

konfityrvaror kan beskattningen sägas väsentligen omfatta sötsaker och

glass samt pulver och tabletter för beredning av läskedrycker.

Bestämmelserna i förordningen om varuskatt är icke tillämpliga å bl. a.

glasspulver eller färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis bestående av glass.

Skatten skall utgå med viss procent av varans beskattningsvärde. Det

procenttal, som är angivet i den förenämnda varuförteckningen, utgör för

choklad- och konfityrvaror 65 procent.

Enligt 3 § varuskatteförordningen är en varas beskattningsvärde i regel

lika med det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad

i priset.

Frågan om upphävande av varuskatten för glass har tidigare varit föremål

för riksdagens behandling, nämligen åren 1953, 1954 och 1956, i anledning

av väckta motioner i ämnet. Motionerna vid 1953 års riksdag syftade

till att s. k. gräddglass skulle vara undantagen från varubeskattning, vilket

1 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 7 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957

emellertid av kontrolltekniska skäl icke kunde ernås annorledes än genom

att beskattningen av all glass upphävdes. Motionerna behandlades av 1953

års bevillningsutskott, som i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 41

avstyrkte motionerna under hänvisning till pågående utredning om den indirekta

beskattningen genom 1952 års kommitté för indirekta skatter.

I motioner vid 195å års riksdag anfördes bl. a. att frågan om skattefrihet

för glass vore en fråga dels om ett inhemskt livsmedel skulle betraktas som

en lyxvara och dels om en mejeriprodukt skulle vara föremål för avsättningshämmande

beskattning. Fragan om skattefrihet borde därför avgöras

utan att 1952 års skattekommittés förslag avvaktades. I betänkande nr 21

avstyrkte bevillningsutskottet motionerna och anförde bl. a., att det icke

borde ifrågakomma, att riksdagen utan att avvakta förslag från 1952 års

kommitté för indirekta skatter toge ståndpunkt i frågan att slopa beskattningen

av ett varuslag, som varit underkastat beskattning, sedan varuskatten

infördes år 1941. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna

ingen riksdagens åtgärd.

I de vid 1956 års riksdag väckta motionerna framhölls bl. a., att det

måste anses oriktigt, att gräddglassen, som vore att anse som ett synnerligen

högvärdigt livsmedel, bleve föremål för beskattning. Den hårda beskattningen

av glass verkade i hög grad begränsande på konsumtionen. Nuvarande

bestämmelser medförde vidare en gränsdragning, som måste betecknas

som helt omotiverad. Skatt utginge nämligen inte för glass, som färdigställts

för hushåll, restauranger eller matserveringar och som vore avsedd för efteriätter.

Konsekvensen härav hade blivit, att en väsentlig del av den inom

landet framställda glassen inte bleve beskattad. Motionärerna hänvisade vidare

till att statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation

vid prisöverenskommelsen den 16 mars 1955 förutsatt, alt så skulle ske.

I en protokollsanteckning till nämnda överenskommelse anfördes: »Nämnden

och delegationen anser det angeläget, att den varuskatt, som nu utgår

for graddglass (i förpackningar under en tredjedels liter), snarast möjligt

borttages.» Efter detta ställningstagande syntes varuskatten på glass snarast

bora borttagas, vilket borde kunna ske utan att avvakta slutbetänkandet från

1952 års kommitté för indirekta skatter. I betänkandet nr 44 avstyrkte bevillningsutskottet

bifall till motionerna, varvid utskottet anslöt sig till den

ståndpunkt, som 1953 och 1954 års riksdagar intagit i förevarande fråga.

I de nu förevarande motionerna framföres i huvudsak samma synpunkter

som i de vid 195G års riksdag väckta motionerna. Motionärerna framhåller

sålunda, att gräddglassen, varmed enligt livsmedelsstadgan förstås glass som

innehåller minst 12 procent mjölkfett, är ett synnerligen högvärdigt och omtyckt

livsmedel. Konsumtionen hålls emellertid nere av den höga beskattningen.

I sytte att söka kompensera verkningarna av varuskatten har allt

flera fabrikanter slutat använda högklassiga mjölkprodukter i tillverkningen

av glass och i stället gått över till andra fettämnen såsom fettemulsion

och vatten. Detta finner motionärerna beklagligt, eftersom det måste vara

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957 3

önskvärt, att glassens kvalitet blir så hög som möjligt. Det måste även anses

vara olämpligt och olyckligt att genom dylik beskattning minska användningen

av svenska mjölkprodukter, som därigenom måste exporteras, ofta

till ofördelaktiga priser. Några avsevärda kontrolltekniska svårigheter, vilka

bl. a. åberopats mot slopande av skatten å gräddglass, anser motionärerna

inte föreligga. Man kan t. ex. föreskriva, att annan glass än gräddglass

skall innehålla stärkelse, vars förekomst är lätt att konstatera. Redan nu

används betydande kvantiteter råvaror eller halvprodukter, som innehåller

stärkelse, för glassfabrikation. Även andra kontrolltekniska möjligheter torde

förefinnas. Inkomsten för staten genom varuskatten å all glass har i motionerna

angivits till 10 miljoner kronor. Eftersom kvantiteten gräddglass

uppgår till ca 55 procent av den totala, skulle emellertid inkomstbortfallet

för staten vid en lika stor konsumtion uppgå till endast 5,5 miljoner kronor.

Ur statsfinansiell synpunkt borde enligt motionärernas mening ett borttagande

av denna skatt inte utgöra något väsentligt hinder.

I ett den 11 april 1957 avlämnat betänkande angående den statliga indirekta

beskattningen (SOU 1957:13) har 1952 års kommitté för indirekta

skatter bl. a. framhållit önskvärdheten av att en vara inte beskattas högre

än en annan, om inte särskilda motiv härför tinns. Dylika motiv har kommittén

ansett föreligga beträffande sådana varor, som enligt utbildad praxis

ansetts böra beskattas i särskild ordning, såsom spritdrycker, maltdrycker,

tobak samt motorfordon och motorbränslen. Beträffande dessa varor föreslår

kommittén alltså inte någon förändring.

För övriga varor, som nu är föremål för beskattning, förutsätter kommittén,

att den särskilda beskattningen skall upphöra. I fråga om vissa av dessa

varor, för vilka skatteintäkterna uppgår till betydande belopp, har kommittén

ansett frågan om ett bibehållande av särbeskattningen böra prövas först

i samband med att storleken av den generella indirekta skatten fastställes.

Även för det fall att en allmän indirekt beskattning inte skulle komma till

stånd, har kommittén verkställt en översyn av den nu gällande indirekta beskattningen.

Kommittén har därvid — jämte det kommittén granskat utformningen

ur teknisk synpunkt av de olika skatterna — även ansett sig

oförhindrad att ompröva det skattepliktiga området. Härvid har kommittén

funnit, att mot flera av de nu gällande punktskatterna skilda motiv kan anföras

för skatternas avskaffande eller skattesatsernas sänkning. Så är förhållandet

i fråga om varuskatterna å glass, tandvårdsmedel och pälsar, men

också för en del av de områden, som träffas av gällande försäljningsskatt,

t. ex. mattor och vissa grammofonskivor in. in. Då emellertid ett hänsynstagande

till dessa motiv och ett konsekvent genomförande av därav föranledda

ändringar skulle medföra ett väsentligt inkomstbortfall för staten, hai

kommittén funnit, att denna bedömning bör ske i samband med eu prövning

av statens inkomster och utgifter. Kommittén har således ansett sig i

denna del böra begränsa sina förslag till att avse av rent skattetekniska skäl

motiverade ändringar. Även av sådana skäl motiverade ändringar måste i de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957

fall de medför inkomstbortfall i sista band vägas mot andra angelägna ändringar

på beskattningens område.

Beträffande varuskatten å glass har 1952 års kommitté för indirekta skatter,

under åberopande av svårigheterna att kontrollera en beskattning å

glass, uttalat att omständigheterna talar emot ett bibehållande av en särbeskattning

å glass vare sig en allmän varuskatt infördes eller nuvarande indirekta

beskattning i stort sett kvarstår oförändrad. Vidare anföres i förevarande

hänseende följande.

Reglerna om beskattningsvärdets bestämmande måste vid en värdebeskattning

av glass bli så komplicerade, att glass även ur denna synpunkt

måste anses mindre lämpad såsom skatteobjekt. Framför allt gäller detta

vissa s. k. extra kylkostnader, till vilka hänsyn måste tas vid beskattningsvärdets

bestämmande. Med extra kylkostnader förstås avskrivning av samt

reparations- och underhållskostnader för kylrum, kylskåp och kylboxar

hos återförsäljare ävensom kostnader för s. k. packis, för transport av

torris^ och för kylanordningar för transport av glass. Kostnader av sådant

slag åvilar i allmänhet eljest köparen och borde alltså inte ingå i tillverkarens

pris. Då inom glassbranschen av olika skäl tillverkarna har påtagit

sig dessa kostnader, har det ansetts rimligt, att de får avdragas vid beskattningsvärdets

bestämmande. De regler, som utformats i fråga om detta avdrag,

kan emellertid inte bli rättvisande men komplicerar det oaktat i hög

grad skatteberäkningen.

Några av de anmärkningar, som kan framställas mot glassbeskattningen

i dess nuvarande utformning, skulle bortfalla, om beskattningen omlades till

en literbeskattning. Detta förutsätter emellertid, att även dessertglassen indrages

under beskattning, eftersom skatteproblemen i händelse av skattefrihet

för dessertglassen skulle bli större vid en literbeskattning än vid en

värdebeskattning. En utvidgning av skatten till dessertglassen skulle emellertid

medföra, att antalet skattskyldiga skulle öka högst väsentligt, då härigenom

flertalet restauranger och konditorier samt ett stort antal matserveringar

skulle bli skattskyldiga. Kontrollarbetet med en sålunda utvidgad

beskattning skulle bli så betydande i förhållande till skatteintäkterna, att

kommittén inte är beredd att tillstyrka en dylik utvidgning av det skattepliktiga

varuområdet.

Nämnda betänkande har sedermera varit föremål för remissbehandling,

därvid de myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan, tillstyrkt

kommitténs förslag i förevarande del.

Utskottet

Enligt förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt utgår skatt för glass,

liksom för andra skattepliktiga choklad- och konfityrvaror, med 65 procent

av varans beskattningsvärde. Detta värde är i regel lika med det lägsta pris

varuskatten icke inberäknad — som den skatlskyldige betingar sig vid

försäljning av varan i större poster till återförsäljare. Från skatteplikt undantages

bl. a. färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, som helt eller delvis består av glass.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957 5

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att varuskatt icke vidare skall uttagas för gräddglass. Som skäl för detta

yrkande har bl. a. anförts, att den hårda beskattningen av gräddglassen, som

är ett högvärdigt näringsmedel, verkar hämmande på konsumtionen. Till

följd av skattebelastningen har producenterna alltmer övergått till att vid

glasstillverkningen använda andra fettämnen än mjölkprodukter. Motionärerna

har därjämte framhållit, att jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

vid prisöverenskommelsen den 16 mars 1955 uttalat, att

skatten på gräddglass borde borttagas snarast möjligt.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har motionsyrkanden om

upphävande av varuskatten å glass över huvud taget varit föremål för riksdagens

prövning åren 1953, 1954 och 1956. Yrkandena har emellertid avslagits

under hänvisning till att resultatet av den då pågående utredningen

rörande den indirekta beskattningen inte borde föregripas. Det kan vidare

erinras om att föredragande departementschefen i den vid 1955 års riksdag

framlagda propositionen nr 180 angående åtgärder i prisreglerande syfte

på jordbrukets område uttalade i anledning av det av jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation framförda önskemålet om borttagande

av varuskatten på gräddglass, att någon åtgärd i frågan icke borde

övervägas för det dåvarande med hänsyn till 1954 års riksdags uttalande i

ämnet.

Sedan förra årets riksdag hade anledning behandla frågan om upphävande

av varuskatten för glass, har 1952 års kommitté för indirekta skatter framlagt

sitt slutbetänkande, vilket varit föremål för remissbehandling. I detta

betänkande har kommittén, som framgår av den ovan lämnade redogörelsen,

ansett att varuskatten å glass av rent skattetekniska skäl bör upphävas, vare

sig en allmän indirekt beskattning kommer till stånd eller ej. Av samma

skäl har kommittén förordat avveckling av såväl varuskatten å essenser och

extrakter avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker samt schamponeringsmedel

som pälsvaruskatten. Kommittén har även föreslagit smärre

jämkningar och ändringar i den indirekta beskattningen av flera andra

varuslag. Härvid har kommittén emellertid understrukit, att de ifrågasatta

ändringarna måste, i de fall de medför inkomstbortfall för staten, i sista

hand vägas mot andra angelägna ändringar på beskattningens område.

Avgörande för kommitténs ställningstagande beträffande glassbeskattningen

har sålunda varit svårigheterna att effektivt och till rimlig kostnad

kontrollera att återförsäljarna icke genom olika manipulationer undandrar

skattepliktig vara från beskattning. Även enligt utskottets mening kan med

hänsyn härtill skäl föreligga att slopa varuskatten å glass. De kontrolltekniska

svårigheterna skulle emellertid, såvitt utskottet kan bedöma, inte försvinna

eller ens bli mindre vid ett bifall till yrkandet i motionerna. Visserligen

skulle måhända antalet tillverkare, som saluför skattepliktig glass, komma

att bli mindre än nu, men å andra sidan tillkommer kontrollen av att

skattepliktig glass inte saluföres såsom skattefri gräddglass. Det torde därför

snarare kunna förväntas att kontrollsvårigheterna skulle bli än större

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957

än vad nu är fallet och de olägenheter av glassbeskattningen, som påtalats

av 1952 års kommitté, bli än mer framträdande. Starka praktiska skäl talar

därför emot den i motionerna förordade ytterligare uppspaltningen av glassen

i beskattningshänseende.

Enligt utskottets mening bör i nuvarande läge valet i stället stå mellan

att bibehålla gällande beskattning å glass och att helt avskaffa den. Som

1952 års kommitté framhållit bör innan en ändring i punktbeskattningen

vidtages denna ändring vägas mot andra angelägna ändringar på beskattningens

område. Härvidlag kan man inte underlåta att fästa avseende vid

storleken av det skattebortfall som staten skulle åsamkas genom ändringen.

Statens intäkter av glassbeskattningen, som år 1951 utgjorde drygt 4 miljoner

kronor, har under senare år varit i stadigt stigande och har för år 1955

beräknats uppgå till 10,5 miljoner kronor och för år 1956 till åtminstone 12

miljoner kronor. Av angivna belopp belöper nu mer än hälften å gräddglassen.

Det skattebortfall det här rör sig om får sålunda anses vara av

icke ringa betydelse.

Enligt utskottets mening talar flera skäl för att åtgärder vidtas för att

verkställa den av 1952 års kommitté av rent skattetekniska skäl ifrågasatta

avvecklingen av skatten å glass, men detta bör — i enlighet med kommitténs

uppfattning -— ske i ett läge då statens inkomster och utgifter bättre kan

överblickas än vad för närvarande är fallet.

Av anförda skäl finner utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall till de

föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 43 av herr Franzén in. fl.

samt II: 47 av herrar Börjesson och Svensson i Stenkyrka om

upphävande av varuskatten på gräddglass icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 november 1957

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande :

från första kammaren: herrar Sjödahl, Hagberg, Heiiman, Spetz,

Eriksson, Gustaf Elofsson, Snygg, Söderquist, Niklasson och Erik Jansson;

samt

från andra kammaren: herrar Kollberg, Sundström*, Nilsson i Svalöv,

Brandt, Kärrlander, Persson i Svensköp*, Vigelsbo, Strandh*, Asp och Andersson

i Essvik.

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1957

7

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson, Niklasson och Vigelsbo, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan hort ha följande lydelse:

Enligt förordningen---(= utskottet s. 4 rad 7 nedifrån — s. 5 rad

9 uppifrån) ----- snarast möjligt.

Orsaken till att gräddglassen belagts med så hög skatt torde vara, att denna

infördes vid en tidpunkt då konsumtionen av glass var ringa, och den

har då utan närmare överväganden hänförts till beskattningsgruppen choklad-

och konfityrvaror. Då gräddglassen är att betrakta som ett livsmedel,

bör den enligt utskottets mening redan av principiella skäl inte bli föremål

för en punktbeskattning.

Utskottet vill även erinra om att statens jordbruksnämnd och jordbrukets

förhandlingsdelegation förutsatt vid prisöverenskommelsen den 16 mars

1955, att varuskatten på gräddglass skulle tas bort. Vid nämnda överenskommelse

gjordes nämligen en protokollsanteckning med följande innehåll:

»Nämnden och delegationen anser det angeläget, att den varuskatt, som nu

utgår för gräddglass (i förpackningar under en tredjedels liter), snarast

möjligt borttages.»

Vidare vill utskottet framhålla, att 1952 års kommitté för indirekta skatter

enhälligt förordat att varuskatten å glass slopas. Detta förslag har tillstyrkts

av kontrollstyrelsen och andra remissinstanser som yttrat sig i frågan.

Därvid har särskilt framhållits önskvärdheten av att den föreslagna

ändringen vidtas i god tid före sommaren 1958. Med hänsyn härtill bör beslut

i ärendet fattas snarast möjligt.

Utskottet finner sålunda övervägande skäl tala för ett bifall till motionerna.

Skulle kontrollsvårigheter vid särskiljande av gräddglass från annan

glass yppa sig, torde frågan om skattebefrielse även för annan glass framdeles

få övervägas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 43 av herr Franzén in. fl. samt II: 47 av herrar Börjesson

och Svensson i Stenkyrka om upphävande av varuskatten

för gräddglass, antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj

19il (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas, alt den vid förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt

fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

skall erhålla den ändrade lydelse som framgår av härvid fogad bilaga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr ,5ff år 1957

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till

nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr

Varuslag

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

ur 298—302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande varu- grupper:

choklad eller---eller sötningsmedel;

med socker---av läskedrycker..................

66

glass, med undantag av gräddglass....................

Anm. Bestämmelserna i förordningen om varuskatt

äro icke tillämpliga å följande varor, nämligen kakao- och glasspulver (med eller utan tillsats av socker

eller sötningsmedel), s. k. fastlagsmassa, tårtor, bakel- ser, tebröd och liknande bakverk, ej heller å färdig- ställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis bestående av

glass. Vad nu sagts gäller även om bakverket eller

efterrätten är tillsatt eller belagd med eller däri på

annat sätt ingår choklad eller andra varuskattebe- lagda varor eller socker, under förutsättning dock att

varan bibehållit karaktären av tårta, bakelse, tebröd

eller liknande bakverk eller efterrätt av glass.

65

671755 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.