Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om säsongutjämnande åtgärder inom bgggnadsfacken m. m.

1957-03-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner om säsongutjämnande åtgärder inom bgggnadsfacken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1957

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av väckta motioner om säsongutjämnande

åtgärder inom bgggnadsfacken m. m.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade, likalydande

motioner, nr 380 i första kammaren av herrar Lindblom och Sundelin och nr

463 i andra kammaren av herrar Carlsson i Stockholm och Wedén, hemställer

motionärerna, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att

Kungl. Maj:t i så god tid förelägger riksdagen förslag till säsongutjämnande

åtgärder inom byggnadsfacken, att giltighetstiden för lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete inte behöver ytterligare förlängas».

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen II: 463.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen

och därjämte berett Landsorganisationen i Sverige, Sveriges industriförbund

och Svenska arbetsgivareföreningen tillfälle att avgiva yttranden i

ärendet.

Av remissinstanserna har arbetsmarknadsstyrelsen och Landsorganisationen

avstyrkt motionerna, medan Industriförbundet och Arbetsgivareföreningen

tillstyrkt desamma.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i sitt yttrande att byggnadsregleringen

torde ha haft en väsentlig inverkan på den säsongutjämning, som inträtt

inom byggnadsverksamheten. Samtidigt bör enligt styrelsen i detta sammanhang

beaktas att den genom byggnadstillstånd (för bostadshus igångsättningstillstånd)

reglerade sektorn numera sysselsätter endast omkring en tredjedel

av hela byggnadsarbetarkåren.

Styrelsen anför vidare följande:

En utjämning av byggnadssäsongerna är enligt styrelsens uppfattning av

flera skäl av stor betydelse för arbetsmarknaden. Enligt styrelsens uppfattning

råder alltjämt starka strävanden på byggnadsmarknaden att få igångsätta

byggnadsarbeten vid sådana tidpunkter att alltför stor del av sysselsättningen

infaller under sommarsäsongen. En avveckling av gällande lag om

tillståndstvång för byggnadsarbete — utan att denna ersättes av någon annan

form av igångsättningsreglering — skulle därför sannolikt medföra ökade

variationer i sysselsättningen för byggnadsarbetarna. Angivna förhållanden

synes enligt styrelsens mening göra det erforderligt att vid ett eventuellt slopande

av tillståndsregleringen arbetsmarknadsorganen erhåller sådana befogenheter,

som ger möjligheter att påverka byggenskapens säsongmässiga fördelning.

Ansökningar om byggnadstillstånd, i första hand sådana avseende nyetableringar

av förelag eller utökning av arbetsstyrkan vid befintliga företag,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1957

prövas inom arbetsmarknadsstyrelsen jämväl ur lokaliseringspolitiska synpunkter.

Enligt styrelsens förmenande har detta varit av stor betydelse. I

proposition nr 85 till 1956 års riksdag och vid riksdagsbehandlingen av denna

uttalades, att vid prövningen av byggnadstillståndsärenden, som berör de

större tätorterna, större vikt än tidigare bör läggas vid en sådan bedömning

av ärendena, som främjar en ur samhällets synpunkt lämplig förläggning av

företagen.

Landsorganisationen, som avstyrker motionerna, diskuterar i sitt av Byggnadsfackens

utredningsavdelning utarbetade yttrande i vilken grad säsongutjämningen

inom byggnadsverksamheten bör betraktas som en följd av

utvecklingen av byggnadstekniken eller av handhavandet av bvggnadsregleringen.

Landsorganisationen anför härvid följande:

Det är odiskutabelt, att den förbättrade vinterbyggnadstekniken kraftigt

bidragit till att möjliggöra en förbättrad vintersysselsättning inom byggnadsfacken.

Det är ostridigt, att denna förbättrade vinterbyggnadsteknik till övervägande

del kommit att utnyttjas inom den tillståndsreglerade sektorn av

byggnadsverksamheten. De sysselsättningsundersökningar som sedan 1953

genomföres regelbundet i februari och augusti av Byggnadsfackens utredningsavdelning

torde ge fullt belägg för detta påstående. Det finns också anledning

att i detta sammanhang referera vissa synpunkter som framförts av

Byggfaekens industriutredning i dess betänkande del I »Bvggindustriens arbetsmarknad».

Under den tidsperiod utredningen omfattar har en betydande säsongutjämning

ägt rum. Flera samverkande faktorer har verksamt bidragit till

denna utveckling. Statsmakternas ingripande har direkt och indirekt varit

värdefullt. Byggnadsregieringen har inneburit en säsongutjämning, som det

tidigare saknades intresse för bland företagarna, vilka på den tiden själva

hade i sin hand att utan varje inskränkning avgöra vad och i vilken omlattning

det skulle byggas, när det skulle byggas samt under vilken tid av

året det normalt skulle vara slilleslånd och arbetslöshet. Säsongarbetslösheten

bland byggnadsarbetarna ansågs då naturlig och ofrånkomlig.

Andra samhällsåtgärder har verksamt bidragit till den bättre ordning, som

nu är rådande. Bostadsbefrämjande åtgärder har ökat efterfrågan på bostäder.

Statens stimulans — bidrag i form av vintertillägg — har i viss mån

eliminerat de högre kostnaderna för byggnation vintertid. Ekonomiskt stöd

för maskinell utrustning och forskning har satt märkbara spår. Men även

den rent strukturella förändringen inom byggnadsindustrien har haft eu påtaglig

inverkan på säsongutjämningen.

Men det är inte bara industrien som skiftat karaktär. Företagarna har

nödgats se på problemen ur en mera företagsekonomisk synpunkt än tidigare.

Investeringarna i relation till omsättningen var tidigare icke av samma

storleksordning som nu. Detta förhållande har medverkat till alt företagarna

i större utsträckning än tidigare av rent egoistiska skäl har intresse

av en längre byggnadssäsong. De fasta kostnaderna är av den storleksordning,

att verksamheten måste pågå så nära »året runt» som möjligt. Eu

annan bidragande orsak till säsongutjämningen är den genomgående ökningen

av projektens storlek och därmed ökade byggnadstider per projekt

räknat.

Fortfarande ligger det dock i företagarnas intresse att få igångsättning

vid årstid, som möjliggör en produktionstid under de avgjort bästa månaderna.

Ett uppehåll under ett par månader — de ur produktionssynpunkt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1957

3

sämsta — mellan ett färdigställt projekt eller under tiden det färdigställes

och innan ett nytt påbörjas, värderas nog som regel företagsekonomiskt fördelaktigare,

trots de fasta kostnaderna, än de extra utgifter, som ett typiskt

vinterhygge medför. Kvar finns sålunda fortfarande faktorer, som i sig

själva utgör hinder för en full och jämn sysselsättning, därest man skulle

återgå till en helt fri och oreglerad verksamhet.

Landsorganisationen anför avslutningsvis vissa synpunkter på verkningarna

av ett slopande av byggnadsregleringen:

Motionärerna hänvisar till byggnadstillståndsstatistiken och pekar på minskat

investeringstryck från industrien. Detta kan till någon del vara riktigt,

men om man går till kominerskollegii undersökningar av industriens investeringsbehov,

vilka bl. a. presenterats i nationalbudgeten 1957, framgår det

klart och tydligt, att investeringstrycket från industrien fortfarande är

starkt. Mot beräknade kostnader 1956 för industribyggande och -anläggningar

på 663 miljoner kronor, står planerade utgifter på 783 miljoner kronor

1957. Det föreligger sålunda fortfarande ett stort efterfrågetryck ehuru

det dämpats under de senaste åren. Ett slopande av byggnadsregleringen

skulle komma att medföra en nedgång i bostadsbyggandet, eftersom kapital

och arbetskraft skulle strömma till de andra sektorerna. En sådan snedvridning

är icke försvarbar. Dagens byggnadsverksamhet kan sägas vara uppdelad

i två sektorer, en reglerad och en oreglerad. Motionärerna talar om

att det finns rikligt med exempel på den ryckiga och oskickliga handläggningen

av byggnadsregleringen, vilken framkallat onödigt stor säsongarbetslöshet.

Byggnadsfackförbunden anser snarare, att förhållandet att man

icke har kontroll över den fria sektorn försvårar planeringen av vintersysselsättningen

för arbetsmarknadsmyndigheterna. Vår uppfattning är, att

dessa myndigheter på ett förtjänstfullt sätt strävat att lösa dessa svårigheter.

Att denna uppfattning delas av åtskilliga företagare inom byggnadsindustrien

har ovan anförts. Byggnadsfacken konstaterar, alt motionärerna

önskar vidmakthålla den ökade vintersysselsättningen för byggnadsarbetarna

och att dessa även betona, att det finns anledning att särskilda insatser

kan behöva göras i syfte att stimulera till ett ökat vinterbyggande. Vad vi

saknar är emellertid de positiva, konkreta förslagen till åtgärder.

Industriförbundet, som tillstyrker motionerna, delar motionärernas uppfattning

att den starka nedgång i säsongarbetslösheten inom byggnadsarbetarkåren,

som inträtt sedan förkrigstiden, icke i första band är ett resultat

av byggnadsregleringen. Industriförbundet anför härvid följande:

De tekniska möjligheterna att bygga på vintern ha avsevärt förbättrats

samtidigt som koslnadsdifferensen mellan sommar- och vinterbyggen avsevärt

reducerats. Av betydelse är dessutom att medelstora och större byggnadsföretag

numera ha en fastare organisation och. eu kraftigt ökad maskinell

utrustning, vilket gör det ur rent ekonomiska synpunkter fördelaktigt

och angeläget alt upprätthålla eu så långt möjligt kontinuerlig produktion

över hela året. Bostadsbyggandet sker dessutom i betydligt större enheter

än före kriget, vilket även medverkar till en jämnare fördelning av sysselsättningen

mellan sommar och vinter. Den ökade produktionen av monteringsfärdiga

bostadshus torde även påverka säsongväxlingarna i gynnsam

riktning.

Under de senaste åren torde förutsättningarna för eu utjämning av byggnadssäsongerna

ha förbättrats ytterligare därigenom att bostadshus uppföras

med användande av större element s. k. montagebyggeri.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1957

Vad gäller industriens byggnadsverksamhet visade sysselsättningen, enligt

av investeringskonnnittén refererad undersökning från 1948, en i stort sett

oförändrad nivå under sommar- och vinterperiodema. Detta förhållande kunde

enligt Industriförbundets uppfattning icke i nämnvärd grad tillskrivas

byggnadsregler ingen, utan sammanhängde med för denna investeringsverksamhet

speciella faktorer. Större ny- och tillbyggnader sträckte sig sålunda

över avsevärd tid, vartill kom att såväl tiden för igångsättningen som den

takt i vilken byggnadsarbetet skulle bedrivas i allmänhet baserades på andra

överväganden än hänsynstagandet till den ur byggnadskostnadssynpunkt

gynnsammaste fördelningen mellan sommar- och vinterbyggen.

Även om Industriförbundet håller för sannolikt, att någon nämnvärd ökning

av säsongväxlingarna icke inträder i det ögonblick då byggnadsregleringen

upphäves, är det ändock anledning undersöka vilka åtgärder som

kunna vidtagas för att stimulera ett ökat vinterbyggande inom i första hand

bostadssektorn. Förbundet vill därför tillstyrka motionärernas hemställan.

I fråga om de allmänna investeringarna bör det, som förbundet framhöll

i sitt yttrande över investeringskommitténs betänkande, icke föreligga några

svårigheter att genom samarbete med de statliga arbetsmarknadsorganen

få till stånd eu lämplig fördelning av byggnadsarbetena mellan sommar och

vinter.

Industriförbundet berör i sitt yttrande även användandet av byggnadsregleringen

som lokaliseringspolitiskt instrument och hänvisar härvid till sitt

yttrande över ett antal lokaliseringspolitiska motioner vid 1956 års riksdag

(se bankoutskottets utlåtande nr 25/1956). I detta yttrande hade förbundet

bestämt uttalat sig emot varje form av statliga tvångsåtgärder för alt hindra

företagens förläggning till vissa områden. Förbundet anför vidare följande:

Vid en statlig reglering av företagens förläggning finns stor risk för att

de företagsekonomiska synpunkterna komma att få stå tillbaka för oklart

definierade samhällsintressen, varigenom företagens utvecklingsmöjligheter

och konkurrensförmåga försvagas. Det kan icke heller undvikas att myndigheternas

ställningstagande i hög grad måste grundas på subjektiva värderingar

och ge betydande utrymme för godtycke, vilket förutom att det kan

leda till fellokalisering av företagen skulle skapa stark irritation inom näringslivet.

Det kan tilläggas att tvångsåtgärder på lokaliseringsområdet te

sig än mer omotiverade, eftersom det kunskapsmaterial som erfordras för att

uppställa en klar målsättning för samhällets lokaliseringspolitik, enligt riksdagens

uttalande i anslutning till Kungl. Maj :ts proposition angående förlängd

giltighet för lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete, alltjämt i

stort sett saknas.

I skrivelsen påpekas vidare, att industrien ingalunda vill ifrågasätta betydelsen

av att samhället intresserar sig för lokaliseringsfrågorna. Genom

sin upplysnings- och rådgivningsverksamhet i dessa frågor har industriorganisationerna

även visat, att de anse samhällets intressen värda beaktande vid

företagens förläggning. De betydande resultat som uppnåtts genom den i

samverkan mellan industrien och statsmakterna bedrivna rådgivningsverksamheten

på lokaliseringsområdet gör att man kan räkna med att den även

i fortsättningen kommer att bli ett effektivt och smidigt medel att påverka

industriföretagens lokalisering i en för såväl industrien som samhället gynnsam

riktning. Då det gäller att öva direkt inflytande på näringslivets förläggning

bör därför denna väg anlitas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 ur 1957

5

Arbetsgivareföreningen, som tillstyrker motionerna, anför vad beträffar

byggnadsregleringen som säsongutjämnande faktor att denna varit av underordnad

betydelse och fortsätter:

Den säsongutjämning, som under senaste år åstadkommits, är ett lesultat

av den produktionstekniska utvecklingen. Allt flera byggnadsföretag ha

nu bland annat till följd av ständigt ökande investeringar i maskiner och

transportmedel ådragit sig så höga fasta kostnader, att verksamheten måste

bedrivas året runt. Ett slopande av byggnadsregleringen skulle därför enligt

vårt förmenande icke medföra någon ökning av säsongarbetslösheten. Det

bör observeras, att den genom byggnadsregleringen kontrollerade andelen

av byggnadsmarknaden successivt har minskat, utan att nagon sådan ökning

inträffat. Tvärtom har årsarbetstiden för byggnadsarbetare fortsatt att stiga.

Samtidigt som den tillståndsreglerade sektorn minskat från cirka 90 procent

år 1947 till knappt 50 procent 1955 av hela marknaden, har årsarbetstiden

nämligen ökat från 1 980 timmar till 2 175 timmar under samma

period.

De åtgärder det allmänna kan vidtaga för att ytterligare forbattra sasongutjämningen

ligga väsentligen pa ett annat plan. Stat och kommun svara föi

nära hälften av landets årliga ny- och reinvesteringar i byggnader och anläggningar.

Genom en ändamålsenlig disposition av upphandlingen av byggnadsentreprenaderna

kan stat och kommun i hög grad bidraga till en förbättrad

säsongutjämning. Vidare kan staten genom sin finansierings- och

lånepolitik för olika investeringsobjekt stimulera till ökat vinterbyggande,

bland annat inom bostadssektorn. Ytterligare exemipel kunna anföras.

Det vore sålunda av värde om en inventering företoges rörande vilka möjligheter

stat och kommun ha att medverka till en starkare säsongutjämning

inom byggnadsindustrien. En sådan inventering bör emellertid ske utan sammankoppling

med frågan om byggnadsregleringens avveckling, vilken snarast

bör successivt påbörjas.

Enligt Arbetsgivareföreningen kan inte heller allmänt investeringsbegiänsande

eller lokaliseringspolitiska skäl åberopas för byggnadsregleringens bibehållande.

Föreningen anför i detta sammanhang följande:

Som framhålles av motionärerna har den ekonomiskt-politiska utvecklingen

efter hand lett till alt skäl numera saknas för ett vidmakthållande av

byggnadsregleringen som en allmänt investeringsbegränsande åtgärd. Att under

sådana omständigheter behålla byggnadsregleringen som en lokaliseringspolitisk

åtgärd måste föreningen liksom motionärerna bestämt vanda

sig mot. Det är föreningens principiella uppfattning, att en så decentraliserad

beslutfattning som möjligt i investerings- och lokalrseringsfrågoi i längden

bäst tjänar samhällets intressen. En central dirigering av företagens lokalisering,

med hjälp av byggnadsregleringen eller på annat sätt, måste enligt

föreningens uppfattning komma att innebära att företagens geografiska belägenhet

blir beroende av kortsiktiga politiska lokalintressen på ett sätt, som

icke leder till i längden gynnsammast möjliga geografiska fördelning av den

produktiva verksamheten i samhället. Att näringslivet däremot betraktar en

verksamhet på detta område, som inskränkes till att vara enbart rådgivande,

som värdefull, framgår av inrättandet av Industriens Produktionsråd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankontskottets utlåtande nr It år 1957

Utskottet

De förslag till säsongutjämnande åtgärder inom byggnadsfacken, varom

hemställes i föreliggande motioner, har — såsom motionärerna framhåller

— till syfte att möjliggöra ett ersättande av lagen om tillståndstvång för

byggnadsarbete, när lagens giltighetstid utgår den 30 juni 1958, med andra

åtgärder för säsongutjämning. Det kan i och för sig synas anmärkningsvärt

att på detta sätt sammankoppla kravet på byggnadsregleringens avskaffande

med krav på andra åtgärder i säsongutjämnande syfte när motionärerna

samtidigt ger uttryck åt uppfattningen, att byggnadsregleringen varit

av underordnad betydelse för den kraftiga minskning av säsongarbetslösheten

som inträtt sedan förkrigstiden.

Beträffande frågan om byggnadsregleringens faktiska betydelse för utjämningen

av säsongerna inom byggnadsverksamheten delar utskottet den

uppfattning som framkommer i arbetsmarknadsstyrelsens yttrande över föle^ggande

motioner. Även om den byggtekniska utvecklingen gjort vinterbyggandet

ur företagsekonomiska synpunkter mindre ofördelaktigt än tidigare,

till vilken utveckling den förda politiken för övrigt torde ha väsentligt

bidragit, skulle en avveckling av gällande lag om tillståndstvång för byggnadsarbete

utan att denna ersattes av någon annan form av igångsättningsreglering

— sannolikt medföra ökade variationer i sysselsättningen

för byggnadsarbetarna och ökade byggnadskostnader. Motionärerna har inte

heller gett anvisning på någon annan form för reglering av säsongerna inom

byggnadsverksamheten och utskottet är redan av denna anledning inte berett

att tillstyrka motionerna.

Därtill kommer att det utöver behovet att åstadkomma en säsongutjämning

även föreligger andra skäl att tills vidare bibehålla byggnadsregleringen.

Innevarande års riksdag har i anledning av de likalydande motionerna

1:335 och 11:403 behandlat frågan om byggnadsregleringens fortbestånd

och utskottet kan därför vad gäller byggnadsregleringen som medel för att

begränsa en alltför hög investeringsefterfrågan och som instrument för en

rationellare lokalisering av företagsamheten hänvisa till vad tredje lagutskottet

härom anfört i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 5/1957.

Motionärerna har hänvisat till att byggnadstillståndsstatistiken pekar på

en minskning i industriens investeringsefterfrågan men synes ha förbisett,

att investeringsplanerna alltjämt är väsentligt större än de tillgängliga resurserna,

vilket närmare framgår av den i årets nationalbudget framlagda

redovisningen av den sannolika investeringsutvecklingen under år 1957.

Detta betyder, att ett slopande av byggnadsregleringen skulle komma att

medföra en betydande och icke önskvärd omfördelning av byggnadsverksamheten

mellan olika sektorer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1957

7

Under åberopande av vad utskottet anfört får utskottet sålunda hemställa,

att de likalydande motionerna I: 380 och II: 463 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 mars 1957

På bankoutskoltets vägnar:

K. G. EWERLÖF.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård*,

Werner, Strandler, Danmans och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Nordqvist*, Andersson

i Ronneby*, Svensson i Stenkyrka, Carlsson i Tibro, Adamsson, Löfgren och

Rask.

’ Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) av herr Ewerlöf;

2) av herrar Danmans, Mannerskantz, Nordqvist, Carlsson i Tibro och

Löfgren, vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skäl saknas att såsom ett

led i den investeringsbegränsande politiken vidmakthålla byggnadsregleringen

och förutsätter sålunda att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

inte kommer att förnyas, när giltigheten utgår den 30 juni 1958.

Beträffande frågan om byggnadsregleringens betydelse för utjämningen av

säsongerna inom byggnadsverksamheten vill utskottet hänvisa till vad som

anförts i yttrandena över motionen. Därvid har bl. a. framhållits att den förbättrade

vinterhyggnadstekniken kraftigt bidragit till att möjliggöra en förbättrad

vintersysselsättning inom byggnadsfacken. Den säsongutjämning

som åstadkommits under de senaste åren är sålunda i främsta rummet ett

resultat av den produktionstekniska utvecklingen. Den del av byggnadsmarknaden

som kontrolleras genom byggnadsregleringen har också successivt

minskat. Årsarbetstiden har trots detta fortsatt att stiga inom byggnads
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 11 år 1957

branschen. Det är sålunda enligt utskottets mening klart att den minskning

av vinterarbetslösheten inom byggnadsfacken, som ägt rum sedan förkrigstiden,

inte är i första hand en följd av byggnadsregleringen, utan beroende

på bl. a. de omständigheter som berörts i det föregående. För att upprätthålla

en så jämn sysselsättning som möjligt inom byggnadsbranschen — vilket

är önskvärt inte minst av sociala skäl — erfordras därför åtgärder av annan

art än av byggnadsregleringens typ.

Flera olika slag av säsongutjämnande åtgärder har anvisats i remissyttrandena.

Så har exempelvis påpekats att stat och kommun svarar för nära

hälften av landets årliga ny- och reinvesteringar i byggnader och anläggningar.

Genom en ändamålsenlig disposition av upphandlingen av byggnadsentreprenaderna

kan stat och kommun i hög grad bidraga till en förbättrad säsongutjämning.

Vidare kan staten genom sin finansierings- och lånepolitik

för olika investeringsobjekt stimulera till ökat vinterbyggande, bland annat

inom bostadssektorn. De olika uppslagen till åtgärder i denna riktning bör,

såsom motionärerna föreslagit, snarast bli föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Det torde kunna ankomma på Kungl. Maj :t att i administrativ ordning

vidtaga sådana åtgärder.

Under åberopande av vad utskottet anfört får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna I:

380 och II: 463 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

att Kungl. Maj:t må föranstalta om åtgärder i säsongutjämnande

syfte av de slag som utskottet angivit.

57'' G15 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.