Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1957

1957-04-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:14, Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1957

1

Nr 14

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning

angående återbetalnings skyldighet i visst

avlöning sår ende.

1 skrivelse den 6 februari 1957 har delegerade för riksdagens verk anmält

frågan om skyldighet för byrådirektören Bror Herman Holm att återbetala

någon del av den avlöning, som utgått till honom för hans tjänst vid militieombudsmannaexpeditionen

på grund av att han samtidigt uppburit tjänstepension

såsom major å reservstat.

Genom beslut den 15 juni 1938 konstituerades Holm av dåvarande militieombudsmannen

S. Centerwall, med stöd av 21 § i den då gällande instruktionen

för MO, att från och med den 1 oktober 1938 vara byråintendent vid

militieombudsmansexpeditionen, vilken tjänst var placerad i nuvarande lönegraden

Ca 27. Från och med den 1 juli 1953 har befattningen ändrats till

byrådirektörstjänst i lönegraden Ca 31 (jfr BoU:s uti. 1953: 28).

Innan Holm konstituerades å tjänsten hade han av Kungl. Maj :t — medelst

fullmakt — utnämnts att vara major å reservstat, likaledes från och

med den 1 oktober 1938. Denna beställning innehade Holm, vilken från

och med den 1 april 1943 befordrades till överstelöjtnant i armén, till utgången

av september 1946, då han avgick från beställningen med pension.

Under sin anställning vid militieombudsmansexpeditionen har Holm hela

tiden till utgången av juni 1956 från riksgäldskontoret uppburit oavkortad

lön såsom byråintendent respektive byrådirektör. Samtidigt har han åtnjutit

intill den 1 oktober 1946 full lön och därefter oavkortade pensionsförmåner

från beställningen å reservstat.

Sedan riksgäldskontoret i juli 1956 fått uppmärksamheten riktad på att

jämlikt 19 § 4 mom. i 1948 års avlöningsreglemente för riksdagens verk

delegerades beslut bort inhämtas beträffande den lön som skulle tillkomma

Holm å byrådirektörs tjänsten i anledning av att han åtnjuter den militära

pensionen, har jämlikt överenskommelse mellan MO och riksgäldskontoret

i avvaktan på delegerades beslut från och med den 1 juli 1956 mot reservstatspensionen

svarande del av lönen innehållits.

Med skrivelse den 10 augusti 1956 har militieombudsmannen till delegerade

överlämnat en framställning från Holm, däri denne anhållit om att

till honom sedan den 1 oktober 1946 utgående reservstatspension icke skall

medföra avdrag å hans lön såsom befattningshavare vid militieombuds
1

Bihang till riksdagens protokoll 1957. s samt. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1957

mansexpedilionen. Vid framställningen har Holm fogat en likaledes den 10

augusti 1956 dagtecknad promemoria, vari Holm närmare utvecklat skälen

för sin framställning.

Militieombudsmannen har i sin skrivelse under hänvisning till de av Holm

anförda omständigheter, som föreligga i förevarande fall, tillstyrkt bifall till

framställningen.

I anledning av Holms ansökan hava delegerade inhämtat yttranden i ärendet

från fullmäktige i riksgäldskontoret och från lönenämnden för riksdagens

verk, varjämte t. f. expeditionschefen i civildepartementet Gustaf

Söderberg med skrivelse den 21 december 1956, på därom gjord framställning,

överlämnat en inom departementet upprättad promemoria, som redovisar

departementets synpunkter på hithörande frågor.

Delegerade anför i sin skrivelse följande.

När Holm konstituerades å byråintendentstjänsten hade han som förut

nämnts redan erhållit fullmakt å majorsbeställningen på reservstat. Den dåvarande

militieombudsmannen måste ha förbisett det då gällande, av 1921 års

riksdag antagna avlöningsreglementet för riksdagens verk, i vars 3 § 1 mom.

stadgades att med ordinarie befattning vid dessa verk icke må förenas annan

tjänst å rikets eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits av

riksdagen, ä kommuns stat. Detta stadgande uteslöt möjligheten att en beställningshavare

å reservstat skulle kunna konstitueras å ordinarie tjänst vid

något av riksdagens verk; av formuleringen vill det förefalla som om riksdagen

t. o. m. avsagt sig möjlighet att genom särskilt beslut medge undantag.

Såsom framhållits i ärendet kan Centervall möjligen ha utgått från den

oriktiga föreställningen, att kungl. kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 523)

angående visst undantag från det i åtskilliga fall stadgade förbud att med

civil befattning förena annan tjänst å rikets stat in. in. var tillämplig. Men

även om så varit förhållandet — kungörelsen avser endast förening av reservstatsbeställning

med civil tjänst som är underställd Kungl. Maj :t''— hade

särskilt medgivande av Kungl. Maj :t till tjänsteföreningen erfordrats. Av

kungörelsen framgår, att Kungl. Maj :ts prövning skulle avsett frågan, huruvida

beställningen å reservstat icke kunde anses inverka hinderligt på

tjänstgöringen i den civila befattningen.

När sedan 1939 års avlöningsreglemente för riksdagens verk tillkom,

observerade varken Holm eller Centervall bestämmelsen i reglementets 4 §

1 inom., däri föreskrevs att tjänst, som avsågs i reglementet, icke fick förenas

med annan ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst

eller därmed jämförlig kommunal befattning, så framt ej riksdagen beträffande

viss tjänst annorlunda beslutat.

Då Holm från och med den 1 oktober 1946 erhöll avsked med pension från

reservstatsbeställningen skulle jämlikt 2 § 2 mom. i sistnämnda avlöningsreglemente

frågan om hans avlöningsförmåner från befattningen hos MO

ha underställts delegerades avgörande. I sagda författningsrum sägs nämligen,

att om tjänsteman är berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension,

på prövning av delegerade beror, om och i vad mån av sådan anledning

avdrag å lönen skall ske. Avdrag skulle dock icke få ske för pension,

som åtnjötes enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal (s. k. reservpension).

Enahanda bestämmelse återfinnes i 20 § 4 mom. i 1947 års avlöningsreglemente

för riksdagens verk, vilket avlöste 1939 års reglemente. Även det

nu gällande 1948 års avlöningsreglemente för riksdagens verk, vilket trädde

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr Ui år 1957

3

i kraft den 1 juli samma år, innehåller i 19 § 4 inom. enahanda bestämmelse.

Enligt It) § i av delegerade den 4 november 1948, med stöd av bemyndigande

av riksdagen, utfärdade tilläggsbestämmelser till sistnämnda avlöningsreglemente

åligger det vederbörande myndighet att underställa delegerade

frågan, om vid sammanträffande av lön för tjänst vid riksdagens verk med

pension av statsmedel avdrag å lönen skall ske. 1 avvaktan på delegerades

beslut äger myndigheten innehålla högst ett belopp, motsvarande pensionen.

Enligt nyssnämnda författningsrum, som ägt tillämpning t rån och med

den 1 juli 1948, åligger det vidare tjänsteman, som uppbär tjänstepension

av statsmedel, att därom göra anmälan till vederbörande myndighet.

Det är på dessa bestämmelser som riksgäldskontoret stöder sig, när kontoret

från och med den 1 juli 1956 innehållit av Holms lön såsom byrådirektör

belopp som motsvarat reservstatspensionen.

Det må i detta sammanhang omnämnas, alt Holm erhållit högre rörligt

tillägg än som följt av gällande bestämmelser. Holm fick sin militära pension

omreglerad från och med den 1 okt. 1947 i enlighet med föreskrifterna

i kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglerad tjänste-

och familjepension m. in. I sagda kungörelse stadgades ursprungligen

att i fall då tjänsteman åtnjöt pension vid sidan av lön, å vilken utgick rörligt

tillägg, sådant tillägg icke fick beräknas å högre belopp än tillhopa 1 200

kronor för månad. Detta belopp höjdes från och med den 1 juli 1951 till

1 600 kronor för månad (SFS 1951: 580). Från och med den 1 januari 1955

har bestämmelsen ändrats såtillvida att för det fall att pension åtnjutits

vid sidan av lön enligt statens grundlöneförordning, rörligt tillägg å pensionen

ej må beräknas å grundbeloppet till den del detsamma jämte tre

fjärdedelar av grundlönen överstiger 1 600 kronor för månad (SFS 1954:

708). r. ..

Någon framställning till delegerade har icke gjorts forran genom Holms

förenämnda skrivelse den 10 augusti 1956.

Holm har uppgivit, att han icke känt till förenämnda bestämmelse i 1921

års avlöningsreglemente, som stadgade förbud mot att förena tjänsten hos

militieombudsmannen med beställning å reservstat. Centerwall hade vid

Holms anställning å militieombudsmansexpeditionen förklarat, att det icke

förelåg något hinder för Holm alt förena de båda tjänsterna och att Holm

under hela sin tjänstetid vid militieombudsmansexpeditionen skulle få uppbära

full lön för sin befattning därstädes och samtidigt åtnjuta oavkortade

förmåner från reservstatsbeställningen. Holm har vidare anfört: »Med hänsyn

till Centerwalls sålunda lämnade uppgifter, vilkas riktighet jag givetvis

saknade anledning ifrågasätta, hade jag ingen orsak att utgå från annat

än alt Centerwall dragit försorg eller skulle i samband med mitt konstituerande

draga försorg om erhållande av för ändamålet eventuellt erforderliga

beslut av vederbörande myndigheter med avseende å hela min blivande tjänstetid

vid militieombudsmannaexpeditionen och att dessa förutsättningar för

mitt antagande av anställningserbjudandet voro uppfyllda i vart fall då jag

tillträdde byråintendentsbefattningen den 1 oktober 1938 och icke kunde

beröras av senare tillkomna bestämmelser. Vid sådant förhållande ansåg jag

mig därefter icke behöva ägna förevarande spörsmål vidare uppmärksamhet.»

Holm förklarar därjämte, att han icke skulle ha antagit erbjudandet om anställning

vid militieombudsmansexpeditionen, därest han hatt att räkna med

atl hans reservstatsförmåner skulle påverka storleken av lönen å byråintendentsbefattningen.

Han åberopar också att riksgäldskontoret, som hela tiden

utbetalat Holms lön för befattningen hos MO, genom skrivelse den 22 okto
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1957

ber 1938 från militieombudsmansexpeditionen fick kännedom om att Holm

uppbar lön för majorsbeställningen på reservstat.

Holm tillägger, att han med hänsyn till Centerwalls uttalanden i samband

med att denne utfärdade konstitutorial å byråintendentstjänsten saknade all

anledning ifrågasätta att något tillstånd för uppbärande av oavkortad lön

å tjänsten såsom byråintendent — byrådirektör — skulle vara erforderligt,

när han erhöll pension från reservstatsbeställningen — liksom dessförinnan

under hans anställning vid militieombudsmansexpeditionen — utöver

vad Centerwall kunde ha utverkat. Han hade därför icke funnit det påkallat

att, i vart fall icke i mera formell ordning, meddela dåvarande militieombudsmannen

eller riksgäldskontoret om sitt avsked från reservstatsbeställningen

och hänvisar till att hans anställningsförhållanden voro kända avbåda

dessa myndigheter.

Riksgäldsfullmäktige hava i sitt yttrande anmält att man inom riksgäldskontoret

känt till att Holm uppbar pension från statskontoret för reservstatsbeställningen,

men att uppmärksamheten kommit att riktas på förhållandet

först i juli 1956. Vad den föreliggande framställningen beträffar hava fullmäktige

uttalat, att det syntes fullmäktige otvivelaktigt, att Holm likaväl

som de tjänstemän i riksgäldskontoret, vilka handhaft uträkningen och utbetalningen

av Holms avlöning, varit i god tro. Någon anledning" att ifrågasätta

riktigheten av Holms uppgift att han icke skulle antagit erbjudandet

om anställning vid militieombudsmansexpeditionen, därest något avdrag å

lönen med hänsyn till hans reservstatsbeställning skulle ha kommit i fråga,

syntes heller icke föreligga. Under förhandenvarande omständigheter och

med beaktande i övrigt av vad Holm anfört till stöd för sin framställning

ansåge fullmäktige billighetsskäl tala för att — därest delegerade skulle

fatta beslut om visst löneavdrag — något krav icke nu borde riktas mot

Holm om återbetalning av för mycket uppburna avlöningsbelopp. Fullmäktige

tillstyrkte därför, att med de redan verkställda utbetalningarna måtte

få bero.

Lönenämnden för riksdagens verk anser, att Holm — i överensstämmelse

med de principer, som tillämpas inom den Kungl. Maj :t underställda statsförvaltningen

räknat från och med den 1 oktober 1946 bort vidkännas avdrag

å lönen med belopp motsvarande honom tillkommande pensionsförmåner

och att han även framgent bör vidkännas sådant avdrag.

Delegerade. Enligt den inom civildepartementet upprättade promemorian

torde man kunna antaga att Holm skulle ha erhållit tillstånd att förena de

båda tjänsterna, om Kungl. Maj:t haft att avgöra frågan jämlikt kungörelsen

1919: 523. Av promemorian framgår vidare att, därest sådant tillstånd lämnats,

tjänsteföreningen icke skulle ha föranlett nedsättning i Holms avlöning

från vare sig den civila eller den militära tjänsten.

Även delegerade anse, att man med hänsyn till de båda tjänsternas art

icke i och för sig kan rikta någon anmärkning mot att Holm förenat dessa

tjänster; snarare torde man kunna säga att det i anseende till Holms uppgifter

i den civila befattningen kan ha varit av värde att han kvarstått å reservstat

och därmed bibehållit en viss personlig kontakt med militära tjänstgöringsförhållanden.

Såvitt delegerade kunnat finna är det också den dåvarande

militieombudsmannen som i huvudsak kan lastas för att gällande

bestämmelser åsidosatts vid Holms anställning å militieombudsmansexpeditionen.

Att Holm med sin obekantskap beträffande då gällande avlöningsbestämmelser

för riksdagens verk icke insett att tjänsteföreningen var otill
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr It år 7.957

5

låten, liksom att han förlitade sig på att militieombudsmannen skulle ordna

alla erforderliga formaliteter synes förklarligt. Vid sådant förhållande finna

delegerade att någon direkt anmärkning icke hör riktas mot Holm för att

han intill dess han erhöll pension från beställningen å reservstat utan att

reagera uppbar båda lönerna utan nedsättning. En annan fråga är, om och

i vad mån Holm skulle ha fått vidkännas reduktion i sina avlöningsförmåner,

därest riksdagen, sedan 1939 års avlöningsreglemente trätt i kraft, efter

därom gjord framställning lämnat Holm medgivande till tjänsteföreningen.

Från och med den 1 juli 1939 utgjorde avlöningen å byråintendentstjänsten

i lägsta löneklassen å I-ort 9 030 kronor per år jämte rörligt tillägg, ursprungligen

å 6 %, och å majorsbeställningen på reservstat 5 220 kronor

per år.1 Den sammanlagda oreducerade avlöningen för de båda tjänsterna

uppgick alltså till belopp, som översteg den lön, som vid ifrågavarande tid

tillkom byråchef (i begynnelselöneklassen en grundlön å I-ort av 12 000 kronor

för år).

Därest en reduktion av den civila lönen med hänsyn härtill hade kommit

att vidtagas, om ärendet handlagts formellt riktigare, kan man kanske utgå

från att en motsvarande — eller eventuellt större — reduktion skulle ha

beslutats av delegerade, om ärendet i vederbörlig ordning underställts delegerade

vid den tidpunkt, den 1 oktober 1946, när Holm erhöll pension från

reservstatsbeställningen. Såsom framgår av civildepartementets promemoria

kan det icke med bestämdhet anges, hur Kungl. Maj :t skulle ha beslutat,

om Kungl. Maj :t haft att avgöra ett dylikt ärende. Det vill dock synas som

om ett avdrag motsvarande hela pensionen icke — såsom lönenämnden förutsatt

— skulle ha fastställts. Att nu uttala sig om vad delegerade skulle ha

beslutat vid ifrågavarande tid eller senare, om frågan uppmärksammats

före juli 1956, är emellertid numera icke möjligt. Delegerade, som följaktligen

kunna bedöma frågan endast från nuvarande utgångspunkter, anse

det för sin del rimligt, att i Holms fall hade tillämpats ett avdrag å lönen från

beställningen hos militieombudsmannen motsvarande 2/3 av den militära

pensionen.2 Under tiden oktober 1946—juni 1956 har han i pension erhållit

sammanlagt 94 024 kronor 8 öre. Han skulle med denna utgångspunkt ha

fått uppbära 62 682 kronor 72 öre för mycket.

Det synes emellertid delegerade icke rimligt att återkräva någon del av

sistnämnda belopp. (Frågan om Holm må hava uppburit för mycket under

den tid han åtnjöt lön från båda tjänsterna kan nu lämnas åsido, eftersom

eventuella anspråk för denna tid kunna anses vara preskriberade). Visserligen

har Holm eftersatt gällande föreskrifter, då han underlåtit att till vederbörande

myndighet anmäla att han uppbar pension från den militära beställningen,

men med hänsyn till omständigheterna torde detta icke böra föranleda

krav om återbetalning. Man torde nämligen få utgå från att Holm

hela tiden varit i god tro.

Delegerade ifrågasätta emellertid sin befogenhet att besluta om att någon

återbetalning icke skall avkrävas Holm. Under hänvisning till det anförda

få delegerade därför underställa ärendet riksdagens prövning. Det må tillläggas

att, om riksdagen biträder delegerades uppfattning i ärendet, delegerade

hava för avsikt att bestämma, all Holm för tiden från och med den

1 Fr. o. ni. den 1 januari 1944 utgjorde slutlönen i majorsbeställningen A reservstat (Oa Hs 4,

12 löneklassen) 5 904 kronor per är, vartill kom rörligt tillägg under samma förutsättningar

och enligt enahanda grunder som gällde för andra ordinarie tjänstemän (SFS 1943:749).

2 Holm åtnjöt under förslå halvåret 1956 dels lön från byrådirektörstjänsten i Ca 31 med

kr. 2 285:— per månad samt pension å reservstatsbeställningen med kr. 1 043:10 per månad,

motsvarande sammanlagt ungefär den avlöning, som tillkom generaldirektör i Cp 19 (kr. 3 396:—

per månad).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1957

1 juli 1956 till dess han avgår med pension från byrådirektörstjänsten, vilket

beräknas ske vid utgången av april 1958, skall hava att vidkännas avdrag

å lönen med belopp motsvarande två tredjedelar av den militära pensionen.

Däremot är det för tidigt att yttra sig om hur stort avdrag Holm

bör få vidkännas i sina sammanlagda pensionsförmåner efter sistnämnda

tidpunkt.

Med hänsyn till det anförda få delegerade hemställa, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen besluta, att återbetalningsskyldighet icke skall föreligg3

för Holm beträffande någon del av de avlöningsförmåner, som han

under tiden 1 oktober 1946—30 juni 1956 uppburit såsom byråintendent

eller byrådirektör vid militieombudsmansexpeditionen.

Utskottet. Den fråga som nu i första hand föreligger till prövning är huruvida

byrådirektören Holm bör åläggas återbetalningsskyldighet för viss del

av den lön han uppburit under tiden 1 oktober 1946—30 juni 1956. Delegerade

för riksdagens verk, som i och för sig ansett det rimligt att i Holms

fall hade tillämpats ett avdrag å lönen från befattningen hos militieombudsmannen

motsvarande 2/3 av den militära pensionen, finner dock att detta,

med hänsyn till föreliggande omständigheter, icke bör föranleda krav om

återbetalning. Delegerade utgår nämligen från att Holm hela tiden varit i

god tro. Delegerade har vidare förklarat sig, under förutsättning att riksdagen

biträder delegerades uppfattning i ärendet, ha för avsikt att bestämma,

att Holm för tiden från och med den 1 juli 1956 till dess han avgår med

pension från byrådirektörstjänsten, vilket beräknats ske vid utgången av

april 1958, skall ha att vidkännas avdrag å lönen med belopp motsvarande

två tredjedelar av den militära pensionen.

Utskottet vill framhålla att det nu i efterhand icke är möjligt att med säkerhet

bedöma hur stor del av den Holm tillkommande pensionen som skulle

ha innehållits av lönen från befattningen hos militieombudsmannen, därest

ärendet prövats före juli 1956. Det förtjänar vidare att beaktas att Kungl.

Maj :t i förekommande liknande fall har beslutat, att, i den mån till vederbörande

utbetalats högre belopp än som vederbort, vid de gjorda utbetalningarna

fått bero. Med hänsyn härtill och till vad delegerade anfört i ärendet

får utskottet i enlighet med delegerades förslag hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att återbetalningsskyldighet

icke skall föreligga för Holm beträffande någon del av de

avlöningsförmåner, som han under tiden 1 oktober 1946—30

juni 1956 uppburit såsom byråintendent eller byrådirektör vid

militieombudsmansexpeditionen.

Stockholm den 2 april 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr li år 1957

7

Närvarande:

från fö Is t a kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Werner,

Strandler, Ståhle, Danmans och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Larsson i Julita,

Strandh, Svensson i Stenkyrka, Adamsson, Regnéll och Rask.

670691 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.