Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående införande av nytt värmesystem i riksbankshuset i Stockholm.

1957-04-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:18, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående införande av nytt värmesystem i riksbankshuset i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957

1

Kr 18

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

angående införande av nytt värmesystem i riksbankshuset

i Stockholm.

I skrivelse till bankoutskottet den 4 april 1957 har fullmäktige i riksbanken

anmält frågan angående införande av nytt värmesystem i riksbankshuset

i Stockholm och därvid anfört följande.

Frågan berördes av fullmäktige i skrivelse den 24 mars 1955, vars innehåll

återgivits i bankoutskottets utlåtande nr 27: 1955. I denna skrivelse

omnämndes att utredning angående gemensam värmecentral för riksbanksoch

riksdagshusen då igångsatts. Efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret

lämnades uppdrag åt Hugo Theorells Ingeniörsbyrå att verkställa

denna utredning.

Med anledning härav har nämnda ingenjörsbyrå inkommit med en den 9

februari 1957 dagtecknad utredning i ärendet. Byrån anför beträffande behovet

av en ny värmeanläggning för riksbankshuset följande.

Riksbankens byggnad är för närvarande utrustad med lågtrycksångvärmeledning

från egen panncentral. Denna värmeledning installerades vid

byggnadens uppförande och är sålunda ca 50 år. Under årens lopp har en

del pannor utbytts samt utvidgningar utförts, men är värmeledningssystemet

i huvudsak oförändrat.

Lågtrycksångvärmeledningar äro till skillnad från varmvattenvärmeledningar

starkt utsatta för inre röstning och räknar man i allmänhet med en

normal livslängd av högst 35 år, efter vilken tid frekvensen av rostskador

är så stor, att reparation ej längre lönar sig.

Eftersom riksbankshusets värmeledning är hela 15 år äldre, äro riskerna

för skador genom läckage nu mycket stora och uppträda dylika skador nu

allt oftare. Byggnaden bör därför snarast förses med helt nytt värmesystem.

Med anledning av byggnadens karaktär bör man därvid söka göra så små

byggnadsingrepp som möjligt. Detta ernås om man väljer ett sådant värmesystem,

att man kan placera rör och värmare så långt det är möjligt i de

utrymmen, såsom rörslitsar och värmeelementsnischer, som nu disponeras

av lågtrycksångsystemet.

Konventionell varmvattenvärmeledning med pumpcirkulation är del system

som bäst motsvarar dessa synpunkter. Enär detta system är hållbart,

lätt att centralt reglera och därmed ekonomiskt i drift och i förhållande

till andra värmeledningssystem har låg installationskostnad, har här

förutsatts att dylikt värmesystem installeras.

Pann anläggningen för riksbankens lågtrycksångsystem är inrymd inom

centralt belägen lokal i dess källare och består för närvarande av 5 st. lågtrycksångpannor.

Av dessa äro 3 st. gamla smidda tubpannor, som ännu äro

kvar alltsedan anläggningens tillkomst. De två övriga äro gjutna sektionspannor

om 50 in2 eldyta vardera, installerade så sent som 1951 som ersättning

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957

för de utbrända gamla pannorna. De kvarvarande gamla pannorna äro så

förslitna, att de när som helst kunna bliva obrukbara, varvid de då måste

ersättas med nya.

Däremot äro de gjutna pannorna i gott stånd och äro väl lämpade för användning

vid ett varmvattensystem. De äro försedda med utrustning för

oljeeldning.

Ingenjörsbyrån har därefter till behandling upptagit frågan om lämpligheten

av att vid införande av varmvattenvärmeledning anläggningen begränsas

till riksbankshuset, vars pannanläggning i så fall skulle kompletteras

(alt. A), eller om gemensam värmecentral bör anordnas med riksdagshuset

(alt. B).

Om alt. A väljes måste riksbankens pannor enligt utredningen delvis utbytas

och kompletteras genom installation av tre nya pannor, utrustade med

apparater för oljeeldning. Kostnaderna för denna pannanläggning har beräknats

till 90 000 kronor. Härtill kommer ett till 260 000 kronor beräknat

belopp för anordnande av varmvattenvärmeledning inom riksbankshuset.

Till detta bör ytterligare läggas kostnaderna för byggnadsarbeten, avseende

upphuggning av slitsar och rännor i golv och väggar inom hela byggnaden

med erforderlig efterlagning m. m. till en av byggnadsingenjören Nils Lilja

beräknad kostnad av ca 180 000 kronor. Därutöver har man att räkna med

utgifter för målningsarbeten till belopp som icke nu kan angivas, eftersom

någon kostnadsberäkning ännu icke införskaffats; sistnämnda kostnader

torde dock ej komma att överstiga 50 000 kronor. Totalsumman torde alltså

enligt dessa beräkningar med nuvarande arbetslöner och materialkostnader

komma att uppgå till omkring 580 000 kronor.

Beträffande alt. B omnämnes i ingenjörsbyråns utredning, att inom riksdagshuset

finnes två skilda pannanläggningar för riksdagshusets varmvattenvärmeledning.

Den ena pannanläggningen, som består av fyra oljeeldade

pannor, var och en med 88 in2 eldyta, anses ha en kapacitet vilken är fullt

tillräcklig för riksdagshusets maximala värmebehov. Den andra pannanläggningen,

som har mindre kapacitet, består av fyra pannor med var och en

41 in2 eldyta och en panna med 16 m2 eldyta, den senare avsedd för varmvattenberedning

sommartid. Av dessa är endast den mindre pannan och

en av de större försedda med oljeeldningsutrustning. Övriga pannor, vilka

för närvarande ej anlitas för riksdagshusets uppvärmning, skulle kunna användas

för riksbankshusets förseende med värme. Ingenjörsbyrån har emellertid

ansett att dessa pannor i så fall borde ersättas med två gjutna pannor,

som skulle kunna överflyttas från riksbankshuset. För distributionen

av värme från denna pannanläggning till riksbankshuset erfordras enligt utredningen

två rörledningar i kulvert under Riksgatan.

Kostnaden för varmvattenvärmeledningen i n o m riksbanksbyggnaden

blir enligt alt. B exakt densamma som enligt alt. A eller 260 000 kronor.

Härtill bör läggas dels enligt ingenjörsbyråns utredning 150 000 kronor för

komplettering av pannanläggningen i riksdagshuset jämte oljesistern(er)

och kulvert fram till riksdagshuset och dels enligt ingenjör Liljas kostnadsbe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957

3

räkning 20 000 kronor för kulvertledning inom riksbankshusets källare in. in.

Eftersom efterlagnings- och målningsarbetena komma att bli desamma enligt

båda alternativen, skulle kostnaden enligt alt. B för anläggningen i dess

helhet jämlikt dessa beräkningar uppgå till ca 660 000 kronor d. v. s. 80 000

kronor mer än enligt alt. A.

Ingenjörsbyrån har angivit att merkostnaden för utförande av alt. B på

kort tid skulle amorteras av de personalbesparingar man kan göra, och byråns

utredning utmynnar i förslag att riksbankshuset snarast skall förses

med varmvattenvärmeledning enligt sistnämnda alternativ.

Sedan fullmäktige i riksbanken tagit del av ingenjör sbyråns utredning,

avlät fullmäktige den 14 februari 1957 skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret

med anhållan om meddelande, huruvida riksgäldsfullmäktige hade

något att invända mot att den såsom alt. B i utredningen föreslagna anläggningen

skulle komma till utförande. Med anledning härav anförde riksgäldsfullmäktige

i skrivelse den 14 mars 1957 följande.

Av utredningen framgår, att riksbanken står inför nödvändigheten att

inom den närmaste tiden ersätta sitt värmesystem med ett nytt. I samband

med en dylik omläggning har undersökts möjligheterna att anordna en värmecentral

i riksdagshuset, som jämväl skulle betjäna riksbankshuset. Denna

undersökning har visat, att den nuvarande pannanläggningen inom riksdagshuset

efter viss utbyggnad skulle kunna försörja jämväl riksbankshuset

med värme och varmvatten. Den något högre anläggningskostnaden

för detta alternativ (Alternativ B) anses inom relativt kort tid kunna amorteras

genom de personalbesparingar, som ernås för riksbanken. Härtill kommer,

att omläggningen skulle frigöra lokalutrymme inom riksbanken, som

kan utnyttjas för annat ändamål. Mot bakgrunden av det anförda och då

den gemensamma panncentralen i riksdagshuset synes kunna skötas utan

personalökning, är fullmäktige för sin del beredda att i princip tillstyrka

den ifrågasatta omläggningen enligt alternativ B.

Innan slutlig ståndpunkt tages i ärendet synes det emellertid erforderligt,

att den föreliggande utredningen kompletteras på några punkter. I avseende

härå vill fullmäktige framhålla följande.

Enligt alternativ B skulle två av riksdagshusets pannor med vardera 41

in2 eldyta ersättas med riksbankens två 50 in-’ pannor, som med sina oljeeldningsutrustningar

skulle överflyttas till riksdagshuset. Det kan emellertid

ifrågasättas, om det icke vore lämpligare att i stället till riksdagshuset

överflytta endast en av dessa riksbankens pannor, varvid den andra pannan

skulle kunna användas på något annat håll. Av de riksdagshusets tre pannor

å 41 in2, som icke har oljeutrustning men är i gott skick, skulle härvid

två omläggas till oljeeldning, medan den tredje skulle bibehållas för eldning

med fossilt bränsle. Den sålunda förstärkta och omlagda pannutrustningen

i riksdagshuset torde få tillräcklig kapacitet för båda husens uppvärmning.

Däremot är det ovisst, om tillräcklig reserv står till förfogande vid

uppkommande fel. Nu berörda spörsmål bör enligt fullmäktiges mening

närmare undersökas.

Erforderlig förstärkning av tankanläggningen inom riksdagshuset bör

planeras med utgångspunkt från att de nya tankar, som måste anskaffas

för den gemensamma panncentralen, helt införlivas med riksdagshusets anläggning.

Det synes sålunda ej böra ifrågakomma alt, såsom i alternativ B

förutsatts, riksbanken skulle ha ett separat oljeförråd i riksdagshuset. De

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bnnkoutskottets utlåtande nr 18 år 1957

nya tankarna bör givetvis ges en sådan dimension, att de kan tillgodose behovet

av en rimlig reserv av olja, förslagsvis 200 in3, motsvarande en tredjedel

av den genomsnittliga förbrukningen för båda husen. Tankarnas placering

inom eller utanför riksdagshuset måste närmare övervägas, varvid bl. a.

hänsyn måste tagas till belastningen på riksdagshusets pålningssystem och

även till möjligheten av en framtida nivåsänkning av markytan på Helgeandsholmen.

Anläggningskostnaderna bör fördelas mellan riksdagen och riksbanken

enligt grunder, varom överenskommelse kan träffas. Riksbankens andel i

driftkostnaderna bör debiteras riksbanken årligen av riksdagens ekonomibyrå,

likaledes efter överenskomna grunder.

Vid byggandet av kulverten bör uppmärksammas den omläggning av riksbyggnadernas

avloppssystem, som är avsedd att göras inom de närmaste

åren.

Här avsedda kompletteringar av den redan förebragta utredningen torde

böra verkställas genom Hugo Theorells Ingeniörsbyrå i samråd med riksdagens

ekonomibyrå och riksbanken. Sedan detta arbete slutförts och nya kostnadsberäkningar

verkställts, innefattande jämväl förslag till anläggningskostnadernas

fördelning på riksdagen och riksbanken ävensom en kalkyl

beträffande driftkostnaderna och förslag till fördelningsgrunder, bör ärendet

ånyo underställas riksbanks- och riksgäldsfullmäktige. Med hänsyn till

att under innevarande sommar omfattande reparationsarbeten kommer att

äga rum inom riksdagshuset, synes det knappast vara tänkbart att redan i

år igångsätta arbetena med den gemensamma värmecentralen, åtminstone

såvitt angår riksdagshuset. Den kompletterande utredningen bör emellertid

bedrivas så, att ärendet om möjligt kan framläggas för bankoutskottet

under årets höstsession.

Fullmäktige i riksbanken har därefter övervägt frågan och kommit till

den uppfattningen, att det är synnerligen angeläget att arbetet med anordnande

av nytt värmesystem inom riksbankshuset snarast möjligt igångsättes.

Av utredningen framgår nämligen att det nuvarande värmesystemet

är i hög grad omodernt och otillfredsställande ur uppvärmningssynpunkt

och att detsamma på grund av sin ålder medför risker för allvarliga skador.

Med hänsyn till vad riksgäldsfullmäktige anfört är det emellertid icke utan

ytterligare utredning möjligt att nu taga definitiv ställning till frågan, huruvida

en gemensam pannanläggning för riksdagshuset och riksbankshuset

bör anordnas. Uppdrag att verkställa fortsatt utredning härom har givits åt

förenämnda ingenjörsbyrå. Med frågan om vilket alternativ som bör väljas

maste alltså tills vidare anstå. Fullmäktige utgår dock från att utredningen

skall kunna färdigställas i så god tid att frågan kan underställas årets

riksdag vid dess höstsession.

Vad som nu kan igångsättas är följaktligen endast arbetena å värmeledningssystemet

inom riksbankshuset, vilka såsom förut nämnts kommer

att bli identiskt desamma oavsett vilket alternativ som väljes. På grund av

arbetenas omfattning och nödvändigheten att utföra desamma under ickeeldningssäsong

är det icke möjligt att färdigställa anläggningen på en gång,

utan man får räkna med tre, kanske fyra etapper. Det är en första etapp

som skulle kunna slutföras under instundande sommar. Kostnaderna för

denna etapp torde kunna beräknas uppgå till 160 000 å 170 000 kronor. För

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1957

5

tids vinnande vill fullmäktige nu föreslå bemyndigande att ta i anspråk erforderliga

medel för denna etapp.

Under hänvisning till det anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen medgiva, att fullmäktige må av riksbankens

medel taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 170 000 kronor för påbörjande

av en omläggning av värmesystemet inom riksbankshuset i Stockholm.

Utskottet delar fullmäktiges i riksbanken uppfattning att det är angeläget

att arbetet med anordnande av ett nytt värmesystem inom riksbankshuset

i Stockholm igångsättes utan dröjsmål med hänsyn till att det nuvarande

värmesystemet är omodernt och medför risker för skador. Frågan, huruvida

en gemensam pannanläggning bör anordnas för riksdagshuset och riksbankshuset,

är föremål för fortsatt utredning och kräver nu icke något ställningstagande

från riksdagens sida. Redan innan detta utredningsarbete slutförts,

bör vissa arbeten å värmeledningssystemet inom riksbankshuset kunna igångsättas

i enlighet med fullmäktiges förslag. För en första etapp beräknas

kostnaderna till 160 000 å 170 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte medgiva att fullmäktige i riksbanken

av riksbankens medel må taga i anspråk ett belopp av förslagsvis

170 000 kronor för påbörjande av en omläggning av

värmesystemet inom riksbankshuset i Stockholm.

Stockholm den 25 april 1957

På bankoutskottets vägnar:

FRITIOF BOO

Närvarande:

från första kammaren: herrar Boo, Werner, Strandler, Ståhle, Danmans

och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Larsson i Julita, Nordqvist,

Persson i Appuna, Carlsson i Tibro, Adamsson, Löfgren och Onsjö.

6707(52 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.