Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

1957-01-17 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:2, Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1956 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 17 januari 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, De Geer,

Werner, Svärd, Kriigel och Aspling;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Nordqvist, Severin,

Strandh, Andersson i Ronneby, Svensson i Stenkyrka och Persson i Appuna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1057. 8 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1956 års riksdag avgavs.

Under oktober 1956 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1955/

56 innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets utgång.

Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken; i det

följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets

rörelse under senare halvåret 1956.

I avseende härå meddelas inledningsvis ett sammandrag av riksgäldskontorets

utgifter och inkomster under tiden 1 juli—31 december 1956 (netto i

mkr):

Kassaförstärkning åt statskontoret

Kapitalbudgeten.................

Rörliga krediter.................

Övriga konton..................

Upplåning......................

Utgifter Inkomster

....... 1 125 —

....... 317 —

....... 59 —

....... — 12

1 501 12

....... — 1489

Summa 1 501 1 501

Under senare halvåret 1956 utbetalade riksgäldskontoret alltså i kassaförstärkning

till statskontoret 1 125 mkr samt å kapitalbudgeten och rörliga

krediter (317 +59 =) 376 mkr eller sammanlagt 1 501 mkr. Utgifterna finansierades

genom upplåning, vilket medförde en ökning av statsskulden

under halvåret med 1 489 mkr till 16 966 mkr den 31 december 1956. Ä riksgäldskontorets

checkräkning redovisades vid slutet av halvåret en behållning

av 23 mkr eller samma belopp som vid halvårets början.

Upplåningen under senare halvåret 1956 skedde i huvudsak på följande

I samband med att riksbanken fr. o. in. den 23/11 1956 höjde diskontot

med 1/4 % emitterade riksgäldskontoret i november 1956 ett långt 4 3/4 %

obligationslån. Å lånet tecknades 200 mkr, varav 151 mkr inbetalades under

december 1956 och resten i början av januari 1957. Från postgirokontoret

upplånade riksgäldskontoret på avistaräkning 345 mkr, varjämte riksgäldskontoret

till postgirokontoret sålde skattkammarväxlar å 50 mkr. I förskottslikvider

å skattepremielånet (se s. 8) erhöll riksgäldskontoret 62

mkr. I övrigt skedde upplåningen genom försäljning av skattkammarväxlar

till affärsbankerna och riksbanken. Affärsbankernas innehav av skattkammarvaxlar

ökades under halvåret med 338 mkr. Riksgäldskontorets tillfälliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

3

växelkredit i riksbanken ökade under samma tid med 750 mkr till 2 350

mkr den 31 december 1956.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1956 framgår av det såsom

bilaga till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande

de förändringar av riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som ägt

rum under andra halvåret 1956.

I anslutning till ovanstående sammanställning meddelas i det följande

mera detaljerade uppgifter rörande vissa däri upptagna poster.

Kassaförstärkning åt statskontoret

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning

utgjorde den 1 juli 1956 2 600 mkr. Den 31 december 1956 hade statskontorets

ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 1 125 mkr samt

utgjorde sålunda 3 725 mkr, vilket i jämförelse med motsvarande tidpunkt

närmast föregående år innebär en ökning med 10 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena

för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1956 fördelar sig på följande

sätt.

Nettoutgifter: Mkr

Televerkets fond .............................................................. 21

Statens järnvägars fond ........................................................ 13

Statens vattenfallsverks fond.................................................... 104

Luftfartsfonden................................................................ 3

Statens allmänna fastighetsfond................................................. 6

Försvarets fonder .............................................................. ^3

Statens utlåningsfonder......................................................... 279

Fonden för statens aktier ...................................................... 7

Fonden för låneunderstöd ...................................................... 121

Jordfonden .................................................................... 2 624

Nettoinkomster:

Fonden för förlag till statsverket................................................ 4

Fonden för kreditgiv ning till utlandet........................................... 3

Fonden för oreglera le kapitalmedelsförluster..................................... 300 307

Netto 317

Av utgifterna till statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd å

tillsammans 400 mkr (279 -f- 121) utgöres 278 mkr av nyinvesteringar i

lånefonden för bostadsbyggande och 124 mkr till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

De under fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

upptagna inkomsterna å 300 mkr utgör disposition av anslaget under

huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för hudgetåret

1956/57 för framtida reglering av avskrivningsbehovet för vissa kapitalsubventioner

på bostadsbyggnadsområdet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å för

dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,

som den 30 juni 1956 utgjorde 751,6 mkr, ökades under andra halvåret med

59,1 mkr till 810,7 mkr på sätt framgår av följande uppställning.

Myndighet

Med-

Räntefot

Utestående 2:a halvåret 1956

Ute-

given

lB/i -55-

fr. o. m.

belopp

Utbe-

stående

högsta

2a/n -56

23/u 1956 den 80/e

talda

talda

belopp

kredit

mkr

*

%

1956

mkr

belopp

mkr

belopp

mkr

den 37i2

1956

mkr

Telestyrelsen ..............

55,0

41/i

47«

>

10,0

40,0

20,0

30,0

Järnvägsstyrelsen..........

100,0

>

35,0

145,0

160,0

20,0

Vattenfallsstyrelsen........

75.0

50.0

»

>

30,0

35,0

20,0

45,0

Domänstyrelsen...........

>

>

24,0

53,0

77,0

20,0

10,0

3,0

20 0

20,0

10,0

4 V>

41/*

4 •/*

472

»

10,0

Luftfartsstyrclsen..........

—

_

Statens reproduktionsanstalt

0,8

>

0,6

0,1

—

0,7

Försvarets fabriksstyrelse ..

15,0

>

>

—

Marinverkstäderna........

Riksnämnden för ekonomisk

13,0

>

>

1,0

8,0

—

9,0

försvarsberedskap ......

1740,0

>

>

526,0

—

—

526,0

AB Svenska tobaksmonopolet

10,0

10,0

>

>

—

—

—

—

AB Vin- och spritcentralen

Svensk spannmålshandel,

>

»

—

—

—

—

ekonomisk förening......

2190,0

5

57*

56,0

55,0

4,0

107,0

Norrbottens järnverk AB ..

75,0

5

>

39,0

17,0

13,0

43,0

Kungl. Maj:t ..............

3 5,0

—

—

—

—

Summa

1 371,8

751,6

353,1

291,0

810,7

''•2 Kungl. Maj:t har medgivit, att den av riksdagen beviljade rörliga krediten må disponeras

intill resp. 549 och 140 mkr.

8 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46 rdskriv. nr 466/46).

I anledning av att riksbanken fr. o. in. den 23 november 1956 höjde det

officiella diskontot med 1/4 % höjde fullmäktige i riksgäldskontoret räntan

å riksgäldskontorets rörliga krediter med likaledes 1/4 % fr. o. m. samma

dag på sätt framgår av ovanstående tabell.

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1956

Av nedanstående sammanställning framgår förändringarna i

statsskul-

dens sammansättning under andra halvåret 1956.

30/e 1956

s7« 1956

Förändring

Mkr

Mkr

Mkr

Räntelöpande obligationslån ........................

9 459

9 4S6

1 9ul

47

Premieobligationslån.................................

. 1901

Statsskuldförbindelser...............................

300

261

_

45

Sparobiigationer ....................................

50

45

_

5

Marshall-lånet......................................

K''4

102

_

2

Av staten övertagna lån.............................

20

18

_

2

Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror in. m...

805

800

_

5

Uån hos statsinstitutioner och fonder in. m..........

. 827

1 188

+

361

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial nr 2 år 1957

8»/« 1956

Mkr

81/u 1956 Förändring

Mkr Mkr

Förskottslikvider för skattepremieobligationer, utlämnade

till postverket för försäljning ....................... ~~

Skattkammarväxlar.................................. 2 022

Summa 15477

62

3100

16 966

+ 62

+ 1 078

+ 148»

Därav:

............. 12 709

12 896

+ 187

............. 2 768

4 070

+ 1 302

De viktigaste förändringarna i

statsskulden under

senare

halvåret 1956

framgår av följande redogörelse.

Räntelöpande obligationslån

1956 års 3 3/8 % och 3 3/i % statslån av den 15/11

Under andra halvåret 1956 förföll — frånsett skattkammarväxlar—statsskuld

på ett sammanlagt belopp av i runt tal 324 mkr, fördelade på följande

lån och förfallotider:

Den 15 september Mkr

1953 års 2,5—3 % 3-åriga lån av den 15/9 .................... 65

1955 års 2,4 % lån av den 15/3 .............................. 100

Den 1 oktober

Statsskuldlörbindelser, varav huvudparten med 3,5 % ränta ---- 54

Den 15 december -

1954 års 2,6 % lån av den 27/9 .............................. 104

Summa 324

Av angivna belopp låg 100 mkr (1955 års 2,4 % lån) i riksbanken och

185 mkr hos affärsbanker, medan återstående 39 mkr var placerade hos

postsparbanken, jordbrukskreditkassan m. fl.

Huvudsakligen för att bereda innehavarna av de förfallande beloppen

möjlighet till fortsatt placering i statspapper av ungefär samma typ som de

utgående lånen beslöt fullmäktige i riksgäldskontoret den 6 september 1956

efter samråd med riksbanken att emittera två korta obligationslån: ett

2 1/3-årigt obligationslån att återbetalas den 15/3 1959 och löpande med

3 3/8 % ränta samt ett 5 1/2-årigt obligationslån att återbetalas den 15/5

1962 och med en räntefot av 3 3/4 %. Lånen, vilkas belopp icke var på förband

fastställda, utbjöds till teckning under tiden 15 september—20 oktober

1956 med rätt för riksgäldskontoret att avbryta teckningen före sistnämnda

dag och med likvid senast den 15 december 1956. Försäljningskursen

var pari. Vid likvid före den 15 november 1956 skulle gottgöras ränta

efter för resp. lån gällande räntesatser; vid likvid efter samma dag skulle erläggas

upplupen kupongränta. Räntan å lånen förfaller årligen den 15 mars

resp. den 15 maj.

Vid teckningstidens utgång hade å lånen tecknats sammanlagt 166 000 090

kr. enligt följande fördelning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr

2 år 1957

Tecknare

1956 års

3 8/s % lån

1956 års

3 s/4 % lån

Summa

kronor

Riksbanken......................

Affärsbankerna..................

Svenska Jordbrukskredilkassan . ..

30 600000

44 900 000

7 500 000

70 O00 000

11 500 000

1 500 000

100 600 000

56 400 000

9 000 000

Summa

83 000 000

83 000 000

166 000 000

Å 3 3/8 % lånet utgick ingen provision, varför den influtna lånevalutan

motsvarar lånets nominella belopp. Å 3 3/4 % lånet utbetalades 2 500 kr. i

provision. Medelemissionskursen för lånet utgjorde 99,997 %, vilket motsvarar

en effektiv räntefot av 3,751 %.

I samband med emissionen av ovanstående båda statslån utbjöd riksgaldskontoret

för riksbankens räkning obligationer utav bankens innehav

av 1953 års 2 1/2—3 1/2 % statslån av den 15/3, som förfaller till betalning

den 15 mars 1958, och således hade en återstående löptid av ca 11/2 år.

Av dessa obligationer såldes den 15 september 1956 500 000 kr. till en nettokurs

av 100 3/8 %, motsvarande en effektiv ränta av 3,15 %.

1956 års 5 3/5 % statslån av den 10/12

I syfte att vidmakthålla kreditåtstramningen och motverka den ökade

likviditeten på penningmarknaden höjde riksbanken det officiella diskontot

med 1/4 % fr. o. in. den 23 november 1956. På riksbankens rekommendation

beslöt fullmäktige i riksgäldskontoret den 22 november 1956 alt i samband

härmed emittera ett 24-årigt 4 3/4 % obligationslån utan på förhand fastställt

lånebelopp att aleibetalas den 10 december 1980 men med konverteringsrätt

för riksgäldskontoret efter 15 år. Lånet utbjöds till teckning under

tiden 27 november—6 december 1956 med rätt för riksgäldskontoret att avbryta

teckningen före sistnämnda dag ävensom att reducera tecknade belopp.

Likvid för tecknade obligationer skulle erläggas under tiden 10 december

1956—10 januari 1957. Försäljningskursen var pari.

Lånet emitterades under medverkan av riksbanken och affärsbanker

in. fl. fondkommissionärer, vilka erhöll eu provision av 0,2 % å genom dem

tecknade och likviderade obligationer.

Vid teckningslistornas indragning den 6 december 1956 hade å lånet

tecknats sammanlagt 200 400 000 kr., fördelat på de olika teckningsställena

på följande sätt:

Riksgäldskontoret.................................. kr. 11826 000

Riksbanken........................................ » 341 qqq

Affärsbanker m. fl. (varav Sparbankernas Bank AB

29,3 mkr)........................................ > 187533 000

Svenska Jordbrukskreditkassan...................... » 70U000

Summa kr. 200 400 000

Samtliga tecknare tilldelades av dem tecknade belopp.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av nedanstående

sammanställning:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bcinkoutskottets memorial nr 2 år 1957

7

Tecknare

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) ......

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter........................

Affärsbanker..................................................................

Sparbanker....................................................................

Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) ..........................

Övriga kreditinrättningar......................................................

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d.........................................

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner......................

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc...........................

Enskilda personer ^370 st.) ....................................................

Summa

Mkr

12

2

10

In

127

1

In

11

5

2

200

%

6

1

5

7

64

1

8

5

2

1

100

Av det tecknade beloppet inbetalades 150 611 000 kr. under december

månad 1956, varav 118 mkr inbetalades första likviddagen den 10/12 1956.

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser uppgick

den 30 juni 1956 till 309,5 mkr.

Under andra halvåret 1956 förföll statsskuldförbindelser å tillsammans

56,5 mkr (1/10 1956 54 mkr och 21/10 1956 2,5 mkr). Av de den 1/10 1956

förfallande förbindelserna förtidsinlöstes den 29 september 1956 25 mkr. Å

förfallodagen omsattes 7 mkr i nya förbindelser till 4 1/2 % ränta per 1/10

1966 och överfördes 22 mkr till en deposition för postsparbanken löpande

med 4 1/2 % ränta och förfallande till betalning den 1/10 1967. De den

21/10 1956 förfallande statsskuldförbindelserna å 2,5 mkr utbyttes mot nya

förbindelser å samma belopp löpande med 4 1/2 % ränta och förfallande till

betalning den 1/10 1968.

Av yrkesskadeförsäkringsfondens under »Lån hos statsinstitutioner och

fonder m. m.» i riksgäldskontoret deponerade medel, som uppsagts till

återbetalning, förföll 2 mkr den 1/10 1956. Detta belopp omplacerades i en

statsskuldförbindelse löpande med 4 1/2 % ränta och förfallande till betalning

1/10 1966.

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser minskades

således under andra halvåret 1956 med 45 mkr och uppgick den 31/12

1956 till 264,5 mkr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Mkr

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående

lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1956................... 826,8

Under andra halvåret 1956 ökades denna skuld genom följande

inlåning

Postsparbanken

Deposition per 1/10 1967 (4,5 %) (konverterat från stats
-

skuldförbindelser, se ovan) ........................ 22,0

Postgirokontoret avistainlåning ........................ 345,0

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

Mkr

Exportkreditfonden

1 års uppsägning (31/, %) .......................... 3,1 370,1

Å andra sidan minskades skulden genom inlösen av följande

lån:

Statens pensionsanstalt (netto).......................... 7,2

Yrkesskadeförsäkringsfonden (konverterat mot statsskuldförbindelser,

se sid. 7)............................... 2,0 9,2

Skulden utgjorde den 31 december 1956................... 1 187,8

Med anledning av riksbankens tidigare omnämnda diskontohöjning höjde

riksgäldskontoret fr. o. m. 23/11 1956 räntan för exportkreditfondens och

utrikesdepartementets arvsbyrås depositioner i riksgäldskontoret med

1/4 %.

Skattepremielånet

I proposition nr 189 till 1956 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t att sådana

skattskyldiga, som i november—december 1956 återfinge överskjutande

preliminär skatt å 1955 års inkomst (totalt 576 mkr) skulle beredas tillfälle

att i samband med återbetalningen av sådan skatt förvärva för ändamålet

särskilt utfärdade premieobligationer, kallade skattepremieobligationer, i valör

om 100 kronor, vilka efter vinstdragning i april 1957 skulle inlösas med

början den 10 maj 1957. Endast den som finge skattepengar tillbaka skulle

ha rätt att inköpa skattepremieobligationer och endast så många obligationer,

som svarade mot återbäringen. Om denna icke uppginge till jämnt 100-tal

kr. skulle kontant få inbetalas vad som fattades till närmast högre 100-tal

kr. Obligationerna måste inköpas vid det tillfälle då skatten kvitterades och

senast den 31 januari 1957.

Som motivering till detta förslag angavs, att statens inkomster och utgifter

vore i hög grad ojämnt fördelade över kalenderåret. Sålunda vore utbetalningarna

särskilt stora mot slutet av året, vilket bl. a. sammanhängde med

att återbetalningarna av överskjutande preliminär skatt i huvudsak verkställdes

under november och december månader. Skattepremielånet avsåg

att åvägabringa en utjämning i ifrågavarande hänseende och att minska statens

säsongmässigt återkommande lånebehov under de sista månaderna av

kalenderåret.

Riksdagen beslöt den 14 november 1956 (statsutsk. uti. nr 180, rdskr. nr

360) att dels genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg skulle utfärdas

skattepremieobligationer och anordnas vinstutlottning i huvudsaklig

överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit, dels ock till Anordnande

av vinstutlottning i samband med återbetalningen av överskjutande preliminär

skatt å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under sjunde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 9 000 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

9

I ovannämnda proposition nr 189/1956 anförde departementschefen betr.

skattepremielånet bl. a. följande:

»Antalet obligationer och vinstplanerna bör i viss mån göras beroende av

anslutningen till det avsedda lotteriet. Vid vinstplanens upprättande bör

tillses, att åtminstone någon vinst på ett högt belopp, t. ex. 300 000 kronor,

upptages i denna. Till en början synes det lämpligt att räkna med ett antal

obligationer av 2 milj., motsvarande ett sammanlagt obligationsbelopp av

200 milj. kronor. Vinstplanen bör upprättas efter den principen att 3 milj.

kronor per miljon obligationer skall täcka vinstbeloppen samt de å lotteriet

belöpande administrationskostnaderna. Skulle anslutningen bli större bör

möjlighet föreligga att utge ytterligare åtminstone en miljon obligationer

och att komplettera vinstplanen enligt nyss angivna princip. Möjligen skulle

kunna ifrågasättas att i stället utge två till storlek och vinstplan lika serier

av obligationer.»

Med anledning härav beslöt fullmäktige i riksgäldskontoret i november

1956 att trycka 2 000 000 st. skattepremieobligationer i valörer om 100 kronor

och numrerade 1—2 000 000. Såsom ovan nämnts sker försäljningen av

skattepremieobligationer på postanstalterna i samband med återbetalningen

av överskjutande skatt. Riksbanken utlämnar genom sina avdelningskontor

obligationer till postanstalterna mot kontant likvid, varefter riksbanken dag

för dag redovisar den influtna likviden på riksgäldskontorets checkräkning.

I riksgäldskontorets räkenskaper bokföres beloppen under statsskulden

tillsvidare på ett särskilt konto »Förskottslikvider för skattepremieobligationer,

utlämnade till postverket för försäljning» i avvaktan på redovisning

av det till allmänheten försålda obligationsbeloppet.

Å nämnda konto redovisades den 31 december 1956 62 150 900 kr. Enligt

uppgift från posten uppgick beloppet av de till allmänheten under tiden

22 november—31 december sålda skattepremieobligationerna till 45 100 000

kr.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1956

sammanlagt 2 022,20 mkr och ökade under andra halvåret 1956 med 1 078,25

mkr till 3 100,45 mkr.

Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1956

på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedan

lämnade sammanställning:

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1956

Förfallo- Diskonto Mkr

dag %

14/7 1956............ 2,5 -2,1 289,00

28/7 ............ 1,75 20i'',00

U/9 ............ 2,5 —2,4 128,20

22/9 ............ 2,5 400,00

14/11 ............ 2,5 5,00

23/11 ............ 2,5 1000,00

Summa 2 022,20

den 31 december 1956

Förfallo- Diskonto Mkr

dag %

14/1 1957 ............ 1,9-2,4 139,00

23/1 ............ 2,5 100,00

14/3 ............ 2,2-2,75 179,45

27/4 ............ 2,5-2,8 260,00

14/5 ............ 2,5—2,8 149,00

23/5 ............ 2,6-2,8 2 250,00

15/7 ............ 2,7 23,00

Summa 8 100,45

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

Följande sammanställning utvisar skattkanunarväxelrörelsen för varje

månad under andra halvåret 1956 (i mkr).

Månad

Marknaden

Emitte- In- rade lösta

Netto

Växel- kredit i

riks- banken

1956 1 juli

_

Juli*......

192,20

289,00

- 96,80

+ 20i)

Augusti ...

306,35

65,00

+ 241,35

+ 39,80

_

September*

173,00

133,20

- 100

Oktober. ..

283,no

—

+ 283,00

+ 115

November*

143,25

169,00

- 25,75

+ 35

December.

198,00

311,35

-113,35

+ 500

Summa 1 295,SO

967,55

+328,25

+ 750

Total

Utelö-

Därav

nettoför-

ändring

pande

belopp

Riks-

banken

(växel-

kredit)

Affärs-

banker-

na

Övriga

—

2 022,20

1600

354

68,20

+ 103,20

2 125,40

1800

252

73,40

+ 241,35

2 366,75

1 800

555

11,75

- 60,20

+ 398,00

2 306,55

1700

595

11,55

2 704,55

1815

878

11,55

+ 9,25

2 713,80

1 850

853

10,80

+ 386,65

+ 1078,25

3 100,45

2 350

692

58,45

Skatteuppbörd samt utbetalning till kommunerna av dem tillkommande skaltemedel.

Under andra halvåret 1956 har riksgäldskontoret i marknaden utbjudit

växlar till följande diskontosatser:

1956

Vt-22/h 23/i1-S1/i2

Växlar med löptid av ca 2 månader.................. 2,0 %

1 » » > >3 » 2,2 % 2,5 %

• * » > >4 » 2,3 % 2,7 %

'' » > > >5 > 2,4 % 2,8 %

» 5 » » » 6 > 2.5 %

> > > > >7 > 2,6 %

» » » » >8 » .................. y 7 %

» 1 » » » 9—10 > 2^8 ju

I anledning av riksbankens höjning av diskontot för växlar på högst 3

månader med 1/4 % till 4 % fr. o. m. 23/11 1956 höjde riksgäldskontoret,

såsom framgår av sammanställningen här ovan, diskontot å skattkammarväxlar

med 0,3 å 0,4 %, beroende på löptiderna.

Svenska statens ansvarsförbindelser

Enligt beslut av 1956 års riksdag (skr. nr 257) har riksgäldskontoret den

9 augusti 1956 tecknat garanti för rätta återbetalningen till såväl kapital

som ränta av reverslån till Aktiebolaget Statens Skogsindustrier å högst 35

mkr, löpande under högst tio år.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till

de olika lånens återstående löptid:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957 11

31/12 1955 30/6 1956 31/12 1956

Mkr

I *

Mkr

I *

Mkr

I *

Lån med en återstående löptid av

högst 1 år....................

3 303

21

2 962

19

4 392

26

över 1 men högst 5 år......

2 625

16

2 724

18

2 832

17

> 5 > > 10 » ......

930

6

1308

8

1092

6

> 10 > > 20 » ......

11 >2 3

12

2 247

15

2 272

13

> 20 år ....................

5172

32

5 422

35

5 573

33

Amorteringslån..................

208

1

i 06

1

2<)2

1

Lån utan bestämd återbetalningstid

1861

12

608

4

603

4

Total statsskuld

16 081

100

15 477

100

16 966

100

Av sammanställningen framgår bl. a., att den del av statsskulden, som

förfaller till betalning inom ett år, ökat med 7 % under andra halvåret 1956.

Detta beror på att upplåningen under nämnda tid skett huvudsakligen mot

skattkammarväxlar och avistainlåning från postgirokontoret.

Vissa fullmäktige lämnade uppdrag in. m.

Under senare år har av olika anledningar aktualiserats flera spörsmål, som

berör riksdagshuset och dess omgivningar. I det följande lämnas en kortfattad

redogörelse för vissa av fullmäktige i förevarande hänseenden vidtagna

eller planerade åtgärder.

1. Riksdagshus planens ordnande

Sedan det av 1945 års Helgeandsholmskommitté utarbetade förslaget till

ordnande av riksdagshusplanen på hemställan av bankoutskottet (uti. nr

28) avvisats av 1950 års riksdag med hänsyn främst till då rådande statsfinansiella

förhållanden, har något förslag i ämnet icke förelagts riksdagen.

Frågan har dock de senaste två åren ånyo varit föremål för fullmäktiges

uppmärksamhet. Anledningen härtill har bl. a. varit, att en omläggning av

planen under alla förhållanden snart måste komma till stånd till följd av

gräsmattornas och trädbeståndets dåliga beskaffenhet samt nödvändigheten

att ordna fler parkeringsplatser på planen för riksdagsmännens bilar. Det

har i samband härmed ansetts önskvärt att söka få fram ett förslag till omläggning

av hela riksdagshusplanen i syfte att giva denna ett tilltalande utseende

utan att någon sänkning av planen eller andra vidlyftigare ingrepp

skulle behöva vidtagas. Ett förslag till omdaning av riksdagshusplanen i

överensstämmelse med dessa direktiv har nu på föranstaltande av fullmäktige

utarbetats av trädgårdsarkitekten W. Bauer, Stockholm. Förslaget innefattar

jämväl en påbättring av de alltmer förfallna planteringarna på den

s. k. Puckeln i Norrströms norra fåra. Fullmäktige har ännu ej tagit ställning

till detsamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

2. Ang. konstnärlig utsmyckning av första kammarens plenisal m. m.

Frågan om konstnärlig utsmyckning av första kammarens plenisal, som

redan tidigare varit föremål för utredning, togs åter upp genom en motion

i ämnet vid 1955 års riksdag. I remissyttrande till bankoutskottet framhöll

fullmäktige, att frågan vore av mycket ömtålig beskaffenhet och krävde

ingående överväganden i skilda hänseenden. Att fullmäktige dittills icke

tagit definitiv ställning i ärendet, sammanhängde därmed, att vissa andra

spörsmål rörande första kammarens plenisal aktualiserats genom olika till

fullmäktige framförda önskemål, vilka spörsmål vore föremål för särskild

utredning. Det gällde här främst frågan om en fullständig nyinredning i

plenisalen, avseende såväl talmanspodiet som bänkutrustningen, och i samband

därmed en omläggning av golvet från sluttande till plant jämte viss

ombyggnad av salen. Då en sådan ombyggnad kunde komma att beröra även

de väggfält, som ifrågasatts skola förses med målningar, vore det, framhöll

fullmäktige, uppenbart, att ett slutligt ställningstagande till den i motionen

berörda frågan borde anstå till dess angivna mer omfattande spörsmål

blivit närmare utredda. I sitt av riksdagen godkända utlåtande över

motionen (11/1955) underströk utskottet önskvärdheten av att pågående

utredningar i ärendet slutfördes utan längre dröjsmål. Motionen föranledde

i enlighet med utskottets hemställan icke någon riksdagens åtgärd.

Fullmäktige lår nu anmäla, att fullmäktige efter närmare överväganden

funnit sig icke kunna förordna någon omläggning av golvet i första kammarens

plenisal och icke heller någon ombyggnad av salen i övrigt. De förenämnda

utredningarna rörande nyinredning m. in. av första kammarens

plenisal har bedrivits med all den skyndsamhet, som omständigheterna medgivit.

På uppdrag av fullmäktige har förslag till dekorering av de fria vägglälten

i kamrarna nu utarbetats av chefen för Nationalmuseum överintendenten

Olte Sköld. Förslag till ny bänkutrustning in. m. i kammaren har

Aidare framlagts av arkitekten R. Engströmer i samråd med professorn vid

Konstakademien Sven Ivar Lind, som i genskap av inredningsexpert jämväl

biträtt vid utformningen av vissa andra inredningsdetaljer. Fullmäktige

har emellertid ännu icke tagit ställnin gtill dessa förslag.

3. Förslag till generalplan för Helgeandsholmen

I samband med de överväganden, som under de senaste åren ägt rum inom

tullmäktige i fråga om Helgeandsholmens och rikdagshusplanens omdaning,

har för fullmäktige framlagts ett förslag till generalplan för Helgeandsholmen,

vilket utarbetats av numera framlidne arkitekten Nils G:son Friberg.

Förslaget gör icke anspråk på att vara fullständigt eller i detalj genomarbetat

utan är närmast en idéskiss, som anvisar en av de tänkbara vägar, på

vilka frågan om en ny utformning av Helgeandsholmen kan lösas. Med utgångspunkt

från att en varaktig och ur olika synpunkter tillfredsställande

nydaning av holmen icke kan ernås utan att en mer eller mindre genom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

13

gripande ombyggnad av riksbyggnaderna därstädes kommer till stånd, har

Friberg i sitt förslag även anvisat riktlinjer för en ombyggnad och förändring

av såväl riksdags- som riksbankshusen; i denna del bygger förslaget på

förutsättningen, att riksbanken skulle erhålla lokaler på annat håll och att

riksdagen sålunda ensamt skulle äga disponera byggnaderna på holmen.

Ehuru fullmäktige för sin del icke är beredda att för närvarande förorda

några mer genomgripande förändringar beträffande riksbyggnaderna på

Helgeandsholmen eller i fråga om riksdagshusplanens höjdläge, har fullmäktige

likväl ansett sig böra i brosehyrform sammanfatta resultatet av

Fribergs arbete för att vara tillgängligt, om och när riksdagen skulle finna

lämpligt att åter upptaga frågan om den värdigaste och vackraste utformningen

av Helgeandsholmen. Fullmäktige har beslutat, att den ifrågavarande

broschyren skall tryckas i en upplaga av 750 ex.

Stockholm den 10 januari 1957.

CARL-HENRIK NORDLANDER

AXEL STRAND ERIK HAGBERG ^-GUSTAF V. NILSSON

WALD. SVENSSON BERNHARD NÄSGÅRD GÖSTA ANDERSSON

STEN WIDLUND

Riksgäldsdirektör

Torsten Bjerlöw

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957

Bilaga

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)

Tillgångar

1956

1956

30/6

31/12

Förande.

Riksgäldsfonden

Uppköpta obligationer m. in................

3

3

—

Förskott och utlånta medel.................

9

13

4

4

Rörliga krediter åt vissa myndigheter........

752

811

+

59

Vissa garantimedel.........................

3

3

—

Oreglerade anslagsmedel...................

Fordran hos riksgäldskontorets kommissionärer

21

—

—

21

för övertagna premieobligationer..........

3

0

—

3

Lån till vissa företag inom träindustrien.....

17

17

—

Kassaförstärkning åt statskontoret...........

2 600

3 725

+ 1 125

Checkräkning hos riksbanken...............

23

23

—

Diverse...................................

3

28

+

25

3 434

4 622

+ 1 188

Kapitalinvesteringar.........................

14 444

14 762

+

317

Summa

17 879

19 384

+ 1 505

Skulder

Riksgäldsfonden

Statsskulden

Fonderad statsskuld .....................

12 709

12 896

+

187

Tillfällig statsskuld.......................

2 768

4 070

+ 1 302

15 477

16 966

4 1 489

Förfallna obligationer......................

2

2

—

Förfallna kuponger m. m...................

9

24

4

15

Icke disponerade medel tillhöriga vissa fonder

1

3

4

2

15 490

16 995

4 1 505

Tillgångar över skulder1

Statens eget kapital.........................

2 389

2 389

—

Summa

17 879

19 384

4 1 505

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel
-

570015 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.