Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
1957-01-17 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1957:2, Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
1
Nr 2
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1956 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1957
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, De Geer,
Werner, Svärd, Kriigel och Aspling;
från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Nordqvist, Severin,
Strandh, Andersson i Ronneby, Svensson i Stenkyrka och Persson i Appuna.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1057. 8 samt. Nr 2
2
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen
Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1956 års riksdag avgavs.
Under oktober 1956 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1955/
56 innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets utgång.
Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken; i det
följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets
rörelse under senare halvåret 1956.
I avseende härå meddelas inledningsvis ett sammandrag av riksgäldskontorets
utgifter och inkomster under tiden 1 juli—31 december 1956 (netto i
mkr):
Kassaförstärkning åt statskontoret
Kapitalbudgeten.................
Rörliga krediter.................
Övriga konton..................
Upplåning......................
Utgifter Inkomster
....... 1 125 —
....... 317 —
....... 59 —
....... — 12
1 501 12
....... — 1489
Summa 1 501 1 501
Under senare halvåret 1956 utbetalade riksgäldskontoret alltså i kassaförstärkning
till statskontoret 1 125 mkr samt å kapitalbudgeten och rörliga
krediter (317 +59 =) 376 mkr eller sammanlagt 1 501 mkr. Utgifterna finansierades
genom upplåning, vilket medförde en ökning av statsskulden
under halvåret med 1 489 mkr till 16 966 mkr den 31 december 1956. Ä riksgäldskontorets
checkräkning redovisades vid slutet av halvåret en behållning
av 23 mkr eller samma belopp som vid halvårets början.
Upplåningen under senare halvåret 1956 skedde i huvudsak på följande
I samband med att riksbanken fr. o. in. den 23/11 1956 höjde diskontot
med 1/4 % emitterade riksgäldskontoret i november 1956 ett långt 4 3/4 %
obligationslån. Å lånet tecknades 200 mkr, varav 151 mkr inbetalades under
december 1956 och resten i början av januari 1957. Från postgirokontoret
upplånade riksgäldskontoret på avistaräkning 345 mkr, varjämte riksgäldskontoret
till postgirokontoret sålde skattkammarväxlar å 50 mkr. I förskottslikvider
å skattepremielånet (se s. 8) erhöll riksgäldskontoret 62
mkr. I övrigt skedde upplåningen genom försäljning av skattkammarväxlar
till affärsbankerna och riksbanken. Affärsbankernas innehav av skattkammarvaxlar
ökades under halvåret med 338 mkr. Riksgäldskontorets tillfälliga
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
3
växelkredit i riksbanken ökade under samma tid med 750 mkr till 2 350
mkr den 31 december 1956.
Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1956 framgår av det såsom
bilaga till denna berättelse fogade sammandraget av balansräkningen, utvisande
de förändringar av riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som ägt
rum under andra halvåret 1956.
I anslutning till ovanstående sammanställning meddelas i det följande
mera detaljerade uppgifter rörande vissa däri upptagna poster.
Kassaförstärkning åt statskontoret
Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning
utgjorde den 1 juli 1956 2 600 mkr. Den 31 december 1956 hade statskontorets
ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 1 125 mkr samt
utgjorde sålunda 3 725 mkr, vilket i jämförelse med motsvarande tidpunkt
närmast föregående år innebär en ökning med 10 mkr.
Kapitalbudgeten
Riksgäldskontorets utgifter och inkomster å investeringsbemyndigandena
för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1956 fördelar sig på följande
sätt.
Nettoutgifter: Mkr
Televerkets fond .............................................................. 21
Statens järnvägars fond ........................................................ 13
Statens vattenfallsverks fond.................................................... 104
Luftfartsfonden................................................................ 3
Statens allmänna fastighetsfond................................................. 6
Försvarets fonder .............................................................. ^3
Statens utlåningsfonder......................................................... 279
Fonden för statens aktier ...................................................... 7
Fonden för låneunderstöd ...................................................... 121
Jordfonden .................................................................... 2 624
Nettoinkomster:
Fonden för förlag till statsverket................................................ 4
Fonden för kreditgiv ning till utlandet........................................... 3
Fonden för oreglera le kapitalmedelsförluster..................................... 300 307
Netto 317
Av utgifterna till statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd å
tillsammans 400 mkr (279 -f- 121) utgöres 278 mkr av nyinvesteringar i
lånefonden för bostadsbyggande och 124 mkr till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
De under fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
upptagna inkomsterna å 300 mkr utgör disposition av anslaget under
huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för hudgetåret
1956/57 för framtida reglering av avskrivningsbehovet för vissa kapitalsubventioner
på bostadsbyggnadsområdet.
4
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
Rörliga krediter
Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter å för
dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga krediter,
som den 30 juni 1956 utgjorde 751,6 mkr, ökades under andra halvåret med
59,1 mkr till 810,7 mkr på sätt framgår av följande uppställning.
Myndighet
Med-
Räntefot
Utestående 2:a halvåret 1956
Ute-
given
lB/i -55-
fr. o. m.
belopp
Utbe-
stående
högsta
2a/n -56
23/u 1956 den 80/e
talda
talda
belopp
kredit
mkr
*
%
1956
mkr
belopp
mkr
belopp
mkr
den 37i2
1956
mkr
Telestyrelsen ..............
55,0
41/i
47«
>
10,0
40,0
20,0
30,0
Järnvägsstyrelsen..........
100,0
>
35,0
145,0
160,0
20,0
Vattenfallsstyrelsen........
75.0
50.0
»
>
30,0
35,0
20,0
45,0
Domänstyrelsen...........
>
>
24,0
53,0
77,0
20,0
10,0
3,0
20 0
20,0
10,0
4 V>
41/*
4 •/*
472
»
10,0
Luftfartsstyrclsen..........
—
_
Statens reproduktionsanstalt
0,8
>
0,6
0,1
—
0,7
Försvarets fabriksstyrelse ..
15,0
>
>
—
Marinverkstäderna........
Riksnämnden för ekonomisk
13,0
>
>
1,0
8,0
—
9,0
försvarsberedskap ......
1740,0
>
>
526,0
—
—
526,0
AB Svenska tobaksmonopolet
10,0
10,0
>
>
—
—
—
—
AB Vin- och spritcentralen
Svensk spannmålshandel,
>
»
—
—
—
—
ekonomisk förening......
2190,0
5
57*
56,0
55,0
4,0
107,0
Norrbottens järnverk AB ..
75,0
5
>
39,0
17,0
13,0
43,0
Kungl. Maj:t ..............
3 5,0
—
—
—
—
Summa
1 371,8
751,6
353,1
291,0
810,7
''•2 Kungl. Maj:t har medgivit, att den av riksdagen beviljade rörliga krediten må disponeras
intill resp. 549 och 140 mkr.
8 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46 rdskriv. nr 466/46).
I anledning av att riksbanken fr. o. in. den 23 november 1956 höjde det
officiella diskontot med 1/4 % höjde fullmäktige i riksgäldskontoret räntan
å riksgäldskontorets rörliga krediter med likaledes 1/4 % fr. o. m. samma
dag på sätt framgår av ovanstående tabell.
Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1956
Av nedanstående sammanställning framgår förändringarna i
statsskul-
dens sammansättning under andra halvåret 1956.
30/e 1956
s7« 1956
Förändring
Mkr
Mkr
Mkr
Räntelöpande obligationslån ........................
9 459
9 4S6
1 9ul
47
Premieobligationslån.................................
. 1901
Statsskuldförbindelser...............................
300
261
_
45
Sparobiigationer ....................................
50
45
_
5
Marshall-lånet......................................
K''4
102
_
2
Av staten övertagna lån.............................
20
18
_
2
Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror in. m...
805
800
_
5
Uån hos statsinstitutioner och fonder in. m..........
. 827
1 188
+
361
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottels memorial nr 2 år 1957
8»/« 1956
Mkr
81/u 1956 Förändring
Mkr Mkr
Förskottslikvider för skattepremieobligationer, utlämnade
till postverket för försäljning ....................... ~~
Skattkammarväxlar.................................. 2 022
Summa 15477
62
3100
16 966
+ 62
+ 1 078
+ 148»
Därav:
............. 12 709
12 896
+ 187
............. 2 768
4 070
+ 1 302
De viktigaste förändringarna i
statsskulden under
senare
halvåret 1956
framgår av följande redogörelse.
Räntelöpande obligationslån
1956 års 3 3/8 % och 3 3/i % statslån av den 15/11
Under andra halvåret 1956 förföll — frånsett skattkammarväxlar—statsskuld
på ett sammanlagt belopp av i runt tal 324 mkr, fördelade på följande
lån och förfallotider:
Den 15 september Mkr
1953 års 2,5—3 % 3-åriga lån av den 15/9 .................... 65
1955 års 2,4 % lån av den 15/3 .............................. 100
Den 1 oktober
Statsskuldlörbindelser, varav huvudparten med 3,5 % ränta ---- 54
Den 15 december -
1954 års 2,6 % lån av den 27/9 .............................. 104
Summa 324
Av angivna belopp låg 100 mkr (1955 års 2,4 % lån) i riksbanken och
185 mkr hos affärsbanker, medan återstående 39 mkr var placerade hos
postsparbanken, jordbrukskreditkassan m. fl.
Huvudsakligen för att bereda innehavarna av de förfallande beloppen
möjlighet till fortsatt placering i statspapper av ungefär samma typ som de
utgående lånen beslöt fullmäktige i riksgäldskontoret den 6 september 1956
efter samråd med riksbanken att emittera två korta obligationslån: ett
2 1/3-årigt obligationslån att återbetalas den 15/3 1959 och löpande med
3 3/8 % ränta samt ett 5 1/2-årigt obligationslån att återbetalas den 15/5
1962 och med en räntefot av 3 3/4 %. Lånen, vilkas belopp icke var på förband
fastställda, utbjöds till teckning under tiden 15 september—20 oktober
1956 med rätt för riksgäldskontoret att avbryta teckningen före sistnämnda
dag och med likvid senast den 15 december 1956. Försäljningskursen
var pari. Vid likvid före den 15 november 1956 skulle gottgöras ränta
efter för resp. lån gällande räntesatser; vid likvid efter samma dag skulle erläggas
upplupen kupongränta. Räntan å lånen förfaller årligen den 15 mars
resp. den 15 maj.
Vid teckningstidens utgång hade å lånen tecknats sammanlagt 166 000 090
kr. enligt följande fördelning.
6
Bankoutskottets memorial nr
2 år 1957
Tecknare
1956 års
3 8/s % lån
1956 års
3 s/4 % lån
Summa
kronor
Riksbanken......................
Affärsbankerna..................
Svenska Jordbrukskredilkassan . ..
30 600000
44 900 000
7 500 000
70 O00 000
11 500 000
1 500 000
100 600 000
56 400 000
9 000 000
Summa
83 000 000
83 000 000
166 000 000
Å 3 3/8 % lånet utgick ingen provision, varför den influtna lånevalutan
motsvarar lånets nominella belopp. Å 3 3/4 % lånet utbetalades 2 500 kr. i
provision. Medelemissionskursen för lånet utgjorde 99,997 %, vilket motsvarar
en effektiv räntefot av 3,751 %.
I samband med emissionen av ovanstående båda statslån utbjöd riksgaldskontoret
för riksbankens räkning obligationer utav bankens innehav
av 1953 års 2 1/2—3 1/2 % statslån av den 15/3, som förfaller till betalning
den 15 mars 1958, och således hade en återstående löptid av ca 11/2 år.
Av dessa obligationer såldes den 15 september 1956 500 000 kr. till en nettokurs
av 100 3/8 %, motsvarande en effektiv ränta av 3,15 %.
1956 års 5 3/5 % statslån av den 10/12
I syfte att vidmakthålla kreditåtstramningen och motverka den ökade
likviditeten på penningmarknaden höjde riksbanken det officiella diskontot
med 1/4 % fr. o. in. den 23 november 1956. På riksbankens rekommendation
beslöt fullmäktige i riksgäldskontoret den 22 november 1956 alt i samband
härmed emittera ett 24-årigt 4 3/4 % obligationslån utan på förhand fastställt
lånebelopp att aleibetalas den 10 december 1980 men med konverteringsrätt
för riksgäldskontoret efter 15 år. Lånet utbjöds till teckning under
tiden 27 november—6 december 1956 med rätt för riksgäldskontoret att avbryta
teckningen före sistnämnda dag ävensom att reducera tecknade belopp.
Likvid för tecknade obligationer skulle erläggas under tiden 10 december
1956—10 januari 1957. Försäljningskursen var pari.
Lånet emitterades under medverkan av riksbanken och affärsbanker
in. fl. fondkommissionärer, vilka erhöll eu provision av 0,2 % å genom dem
tecknade och likviderade obligationer.
Vid teckningslistornas indragning den 6 december 1956 hade å lånet
tecknats sammanlagt 200 400 000 kr., fördelat på de olika teckningsställena
på följande sätt:
Riksgäldskontoret.................................. kr. 11826 000
Riksbanken........................................ » 341 qqq
Affärsbanker m. fl. (varav Sparbankernas Bank AB
29,3 mkr)........................................ > 187533 000
Svenska Jordbrukskreditkassan...................... » 70U000
Summa kr. 200 400 000
Samtliga tecknare tilldelades av dem tecknade belopp.
Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av nedanstående
sammanställning:
Bcinkoutskottets memorial nr 2 år 1957
7
Tecknare
Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) ......
Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter........................
Affärsbanker..................................................................
Sparbanker....................................................................
Försäkringsanstalter (liv-, sak- och pensionsförsäkring) ..........................
Övriga kreditinrättningar......................................................
Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d.........................................
Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner......................
Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc...........................
Enskilda personer ^370 st.) ....................................................
Summa
Mkr
12
2
10
In
127
1
In
11
5
2
200
%
6
1
5
7
64
1
8
5
2
1
100
Av det tecknade beloppet inbetalades 150 611 000 kr. under december
månad 1956, varav 118 mkr inbetalades första likviddagen den 10/12 1956.
Statsskuldförbindelser
Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser uppgick
den 30 juni 1956 till 309,5 mkr.
Under andra halvåret 1956 förföll statsskuldförbindelser å tillsammans
56,5 mkr (1/10 1956 54 mkr och 21/10 1956 2,5 mkr). Av de den 1/10 1956
förfallande förbindelserna förtidsinlöstes den 29 september 1956 25 mkr. Å
förfallodagen omsattes 7 mkr i nya förbindelser till 4 1/2 % ränta per 1/10
1966 och överfördes 22 mkr till en deposition för postsparbanken löpande
med 4 1/2 % ränta och förfallande till betalning den 1/10 1967. De den
21/10 1956 förfallande statsskuldförbindelserna å 2,5 mkr utbyttes mot nya
förbindelser å samma belopp löpande med 4 1/2 % ränta och förfallande till
betalning den 1/10 1968.
Av yrkesskadeförsäkringsfondens under »Lån hos statsinstitutioner och
fonder m. m.» i riksgäldskontoret deponerade medel, som uppsagts till
återbetalning, förföll 2 mkr den 1/10 1956. Detta belopp omplacerades i en
statsskuldförbindelse löpande med 4 1/2 % ränta och förfallande till betalning
1/10 1966.
Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser minskades
således under andra halvåret 1956 med 45 mkr och uppgick den 31/12
1956 till 264,5 mkr.
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.
Mkr
Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående
lånegrupp, utgjorde den 30 juni 1956................... 826,8
Under andra halvåret 1956 ökades denna skuld genom följande
inlåning
Postsparbanken
Deposition per 1/10 1967 (4,5 %) (konverterat från stats
-
skuldförbindelser, se ovan) ........................ 22,0
Postgirokontoret avistainlåning ........................ 345,0
8
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
Mkr
Exportkreditfonden
1 års uppsägning (31/, %) .......................... 3,1 370,1
Å andra sidan minskades skulden genom inlösen av följande
lån:
Statens pensionsanstalt (netto).......................... 7,2
Yrkesskadeförsäkringsfonden (konverterat mot statsskuldförbindelser,
se sid. 7)............................... 2,0 9,2
Skulden utgjorde den 31 december 1956................... 1 187,8
Med anledning av riksbankens tidigare omnämnda diskontohöjning höjde
riksgäldskontoret fr. o. m. 23/11 1956 räntan för exportkreditfondens och
utrikesdepartementets arvsbyrås depositioner i riksgäldskontoret med
1/4 %.
Skattepremielånet
I proposition nr 189 till 1956 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t att sådana
skattskyldiga, som i november—december 1956 återfinge överskjutande
preliminär skatt å 1955 års inkomst (totalt 576 mkr) skulle beredas tillfälle
att i samband med återbetalningen av sådan skatt förvärva för ändamålet
särskilt utfärdade premieobligationer, kallade skattepremieobligationer, i valör
om 100 kronor, vilka efter vinstdragning i april 1957 skulle inlösas med
början den 10 maj 1957. Endast den som finge skattepengar tillbaka skulle
ha rätt att inköpa skattepremieobligationer och endast så många obligationer,
som svarade mot återbäringen. Om denna icke uppginge till jämnt 100-tal
kr. skulle kontant få inbetalas vad som fattades till närmast högre 100-tal
kr. Obligationerna måste inköpas vid det tillfälle då skatten kvitterades och
senast den 31 januari 1957.
Som motivering till detta förslag angavs, att statens inkomster och utgifter
vore i hög grad ojämnt fördelade över kalenderåret. Sålunda vore utbetalningarna
särskilt stora mot slutet av året, vilket bl. a. sammanhängde med
att återbetalningarna av överskjutande preliminär skatt i huvudsak verkställdes
under november och december månader. Skattepremielånet avsåg
att åvägabringa en utjämning i ifrågavarande hänseende och att minska statens
säsongmässigt återkommande lånebehov under de sista månaderna av
kalenderåret.
Riksdagen beslöt den 14 november 1956 (statsutsk. uti. nr 180, rdskr. nr
360) att dels genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg skulle utfärdas
skattepremieobligationer och anordnas vinstutlottning i huvudsaklig
överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit, dels ock till Anordnande
av vinstutlottning i samband med återbetalningen av överskjutande preliminär
skatt å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag å 9 000 000 kronor.
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
9
I ovannämnda proposition nr 189/1956 anförde departementschefen betr.
skattepremielånet bl. a. följande:
»Antalet obligationer och vinstplanerna bör i viss mån göras beroende av
anslutningen till det avsedda lotteriet. Vid vinstplanens upprättande bör
tillses, att åtminstone någon vinst på ett högt belopp, t. ex. 300 000 kronor,
upptages i denna. Till en början synes det lämpligt att räkna med ett antal
obligationer av 2 milj., motsvarande ett sammanlagt obligationsbelopp av
200 milj. kronor. Vinstplanen bör upprättas efter den principen att 3 milj.
kronor per miljon obligationer skall täcka vinstbeloppen samt de å lotteriet
belöpande administrationskostnaderna. Skulle anslutningen bli större bör
möjlighet föreligga att utge ytterligare åtminstone en miljon obligationer
och att komplettera vinstplanen enligt nyss angivna princip. Möjligen skulle
kunna ifrågasättas att i stället utge två till storlek och vinstplan lika serier
av obligationer.»
Med anledning härav beslöt fullmäktige i riksgäldskontoret i november
1956 att trycka 2 000 000 st. skattepremieobligationer i valörer om 100 kronor
och numrerade 1—2 000 000. Såsom ovan nämnts sker försäljningen av
skattepremieobligationer på postanstalterna i samband med återbetalningen
av överskjutande skatt. Riksbanken utlämnar genom sina avdelningskontor
obligationer till postanstalterna mot kontant likvid, varefter riksbanken dag
för dag redovisar den influtna likviden på riksgäldskontorets checkräkning.
I riksgäldskontorets räkenskaper bokföres beloppen under statsskulden
tillsvidare på ett särskilt konto »Förskottslikvider för skattepremieobligationer,
utlämnade till postverket för försäljning» i avvaktan på redovisning
av det till allmänheten försålda obligationsbeloppet.
Å nämnda konto redovisades den 31 december 1956 62 150 900 kr. Enligt
uppgift från posten uppgick beloppet av de till allmänheten under tiden
22 november—31 december sålda skattepremieobligationerna till 45 100 000
kr.
Skattkammarväxlar
Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1956
sammanlagt 2 022,20 mkr och ökade under andra halvåret 1956 med 1 078,25
mkr till 3 100,45 mkr.
Fördelningen av utelöpande växlar per den 30 juni och 31 december 1956
på olika förfallotider ävensom tillämpade diskontosatser framgår av nedan
lämnade sammanställning:
Utelöpande skattkammarväxlar
den 30 juni 1956
Förfallo- Diskonto Mkr
dag %
14/7 1956............ 2,5 -2,1 289,00
28/7 ............ 1,75 20i'',00
U/9 ............ 2,5 —2,4 128,20
22/9 ............ 2,5 400,00
14/11 ............ 2,5 5,00
23/11 ............ 2,5 1000,00
Summa 2 022,20
den 31 december 1956
Förfallo- Diskonto Mkr
dag %
14/1 1957 ............ 1,9-2,4 139,00
23/1 ............ 2,5 100,00
14/3 ............ 2,2-2,75 179,45
27/4 ............ 2,5-2,8 260,00
14/5 ............ 2,5—2,8 149,00
23/5 ............ 2,6-2,8 2 250,00
15/7 ............ 2,7 23,00
Summa 8 100,45
10
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
Följande sammanställning utvisar skattkanunarväxelrörelsen för varje
månad under andra halvåret 1956 (i mkr).
Månad
Marknaden
Emitte- In- rade lösta
Netto
Växel- kredit i
riks- banken
1956 1 juli
_
Juli*......
192,20
289,00
- 96,80
+ 20i)
Augusti ...
306,35
65,00
+ 241,35
+ 39,80
_
September*
173,00
133,20
- 100
Oktober. ..
283,no
—
+ 283,00
+ 115
November*
143,25
169,00
- 25,75
+ 35
December.
198,00
311,35
-113,35
+ 500
Summa 1 295,SO
967,55
+328,25
+ 750
Total
Utelö-
Därav
nettoför-
ändring
pande
belopp
Riks-
banken
(växel-
kredit)
Affärs-
banker-
na
Övriga
—
2 022,20
1600
354
68,20
+ 103,20
2 125,40
1800
252
73,40
+ 241,35
2 366,75
1 800
555
11,75
- 60,20
+ 398,00
2 306,55
1700
595
11,55
2 704,55
1815
878
11,55
+ 9,25
2 713,80
1 850
853
10,80
+ 386,65
+ 1078,25
3 100,45
2 350
692
58,45
Skatteuppbörd samt utbetalning till kommunerna av dem tillkommande skaltemedel.
Under andra halvåret 1956 har riksgäldskontoret i marknaden utbjudit
växlar till följande diskontosatser:
1956
Vt-22/h 23/i1-S1/i2
Växlar med löptid av ca 2 månader.................. 2,0 %
1 » » > >3 » 2,2 % 2,5 %
• * » > >4 » 2,3 % 2,7 %
'' » > > >5 > 2,4 % 2,8 %
» 5 » » » 6 > 2.5 %
> > > > >7 > 2,6 %
» » » » >8 » .................. y 7 %
» 1 » » » 9—10 > 2^8 ju
I anledning av riksbankens höjning av diskontot för växlar på högst 3
månader med 1/4 % till 4 % fr. o. m. 23/11 1956 höjde riksgäldskontoret,
såsom framgår av sammanställningen här ovan, diskontot å skattkammarväxlar
med 0,3 å 0,4 %, beroende på löptiderna.
Svenska statens ansvarsförbindelser
Enligt beslut av 1956 års riksdag (skr. nr 257) har riksgäldskontoret den
9 augusti 1956 tecknat garanti för rätta återbetalningen till såväl kapital
som ränta av reverslån till Aktiebolaget Statens Skogsindustrier å högst 35
mkr, löpande under högst tio år.
Statsskuldens fördelning på förfallotider
I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till
de olika lånens återstående löptid:
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957 11
31/12 1955 30/6 1956 31/12 1956
Mkr
I *
Mkr
I *
Mkr
I *
Lån med en återstående löptid av
högst 1 år....................
3 303
21
2 962
19
4 392
26
över 1 men högst 5 år......
2 625
16
2 724
18
2 832
17
> 5 > > 10 » ......
930
6
1308
8
1092
6
> 10 > > 20 » ......
11 >2 3
12
2 247
15
2 272
13
> 20 år ....................
5172
32
5 422
35
5 573
33
Amorteringslån..................
208
1
i 06
1
2<)2
1
Lån utan bestämd återbetalningstid
1861
12
608
4
603
4
Total statsskuld
16 081
100
15 477
100
16 966
100
Av sammanställningen framgår bl. a., att den del av statsskulden, som
förfaller till betalning inom ett år, ökat med 7 % under andra halvåret 1956.
Detta beror på att upplåningen under nämnda tid skett huvudsakligen mot
skattkammarväxlar och avistainlåning från postgirokontoret.
Vissa fullmäktige lämnade uppdrag in. m.
Under senare år har av olika anledningar aktualiserats flera spörsmål, som
berör riksdagshuset och dess omgivningar. I det följande lämnas en kortfattad
redogörelse för vissa av fullmäktige i förevarande hänseenden vidtagna
eller planerade åtgärder.
1. Riksdagshus planens ordnande
Sedan det av 1945 års Helgeandsholmskommitté utarbetade förslaget till
ordnande av riksdagshusplanen på hemställan av bankoutskottet (uti. nr
28) avvisats av 1950 års riksdag med hänsyn främst till då rådande statsfinansiella
förhållanden, har något förslag i ämnet icke förelagts riksdagen.
Frågan har dock de senaste två åren ånyo varit föremål för fullmäktiges
uppmärksamhet. Anledningen härtill har bl. a. varit, att en omläggning av
planen under alla förhållanden snart måste komma till stånd till följd av
gräsmattornas och trädbeståndets dåliga beskaffenhet samt nödvändigheten
att ordna fler parkeringsplatser på planen för riksdagsmännens bilar. Det
har i samband härmed ansetts önskvärt att söka få fram ett förslag till omläggning
av hela riksdagshusplanen i syfte att giva denna ett tilltalande utseende
utan att någon sänkning av planen eller andra vidlyftigare ingrepp
skulle behöva vidtagas. Ett förslag till omdaning av riksdagshusplanen i
överensstämmelse med dessa direktiv har nu på föranstaltande av fullmäktige
utarbetats av trädgårdsarkitekten W. Bauer, Stockholm. Förslaget innefattar
jämväl en påbättring av de alltmer förfallna planteringarna på den
s. k. Puckeln i Norrströms norra fåra. Fullmäktige har ännu ej tagit ställning
till detsamma.
12
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
2. Ang. konstnärlig utsmyckning av första kammarens plenisal m. m.
Frågan om konstnärlig utsmyckning av första kammarens plenisal, som
redan tidigare varit föremål för utredning, togs åter upp genom en motion
i ämnet vid 1955 års riksdag. I remissyttrande till bankoutskottet framhöll
fullmäktige, att frågan vore av mycket ömtålig beskaffenhet och krävde
ingående överväganden i skilda hänseenden. Att fullmäktige dittills icke
tagit definitiv ställning i ärendet, sammanhängde därmed, att vissa andra
spörsmål rörande första kammarens plenisal aktualiserats genom olika till
fullmäktige framförda önskemål, vilka spörsmål vore föremål för särskild
utredning. Det gällde här främst frågan om en fullständig nyinredning i
plenisalen, avseende såväl talmanspodiet som bänkutrustningen, och i samband
därmed en omläggning av golvet från sluttande till plant jämte viss
ombyggnad av salen. Då en sådan ombyggnad kunde komma att beröra även
de väggfält, som ifrågasatts skola förses med målningar, vore det, framhöll
fullmäktige, uppenbart, att ett slutligt ställningstagande till den i motionen
berörda frågan borde anstå till dess angivna mer omfattande spörsmål
blivit närmare utredda. I sitt av riksdagen godkända utlåtande över
motionen (11/1955) underströk utskottet önskvärdheten av att pågående
utredningar i ärendet slutfördes utan längre dröjsmål. Motionen föranledde
i enlighet med utskottets hemställan icke någon riksdagens åtgärd.
Fullmäktige lår nu anmäla, att fullmäktige efter närmare överväganden
funnit sig icke kunna förordna någon omläggning av golvet i första kammarens
plenisal och icke heller någon ombyggnad av salen i övrigt. De förenämnda
utredningarna rörande nyinredning m. in. av första kammarens
plenisal har bedrivits med all den skyndsamhet, som omständigheterna medgivit.
På uppdrag av fullmäktige har förslag till dekorering av de fria vägglälten
i kamrarna nu utarbetats av chefen för Nationalmuseum överintendenten
Olte Sköld. Förslag till ny bänkutrustning in. m. i kammaren har
Aidare framlagts av arkitekten R. Engströmer i samråd med professorn vid
Konstakademien Sven Ivar Lind, som i genskap av inredningsexpert jämväl
biträtt vid utformningen av vissa andra inredningsdetaljer. Fullmäktige
har emellertid ännu icke tagit ställnin gtill dessa förslag.
3. Förslag till generalplan för Helgeandsholmen
I samband med de överväganden, som under de senaste åren ägt rum inom
tullmäktige i fråga om Helgeandsholmens och rikdagshusplanens omdaning,
har för fullmäktige framlagts ett förslag till generalplan för Helgeandsholmen,
vilket utarbetats av numera framlidne arkitekten Nils G:son Friberg.
Förslaget gör icke anspråk på att vara fullständigt eller i detalj genomarbetat
utan är närmast en idéskiss, som anvisar en av de tänkbara vägar, på
vilka frågan om en ny utformning av Helgeandsholmen kan lösas. Med utgångspunkt
från att en varaktig och ur olika synpunkter tillfredsställande
nydaning av holmen icke kan ernås utan att en mer eller mindre genom
-
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
13
gripande ombyggnad av riksbyggnaderna därstädes kommer till stånd, har
Friberg i sitt förslag även anvisat riktlinjer för en ombyggnad och förändring
av såväl riksdags- som riksbankshusen; i denna del bygger förslaget på
förutsättningen, att riksbanken skulle erhålla lokaler på annat håll och att
riksdagen sålunda ensamt skulle äga disponera byggnaderna på holmen.
Ehuru fullmäktige för sin del icke är beredda att för närvarande förorda
några mer genomgripande förändringar beträffande riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen eller i fråga om riksdagshusplanens höjdläge, har fullmäktige
likväl ansett sig böra i brosehyrform sammanfatta resultatet av
Fribergs arbete för att vara tillgängligt, om och när riksdagen skulle finna
lämpligt att åter upptaga frågan om den värdigaste och vackraste utformningen
av Helgeandsholmen. Fullmäktige har beslutat, att den ifrågavarande
broschyren skall tryckas i en upplaga av 750 ex.
Stockholm den 10 januari 1957.
CARL-HENRIK NORDLANDER
AXEL STRAND ERIK HAGBERG ^-GUSTAF V. NILSSON
WALD. SVENSSON BERNHARD NÄSGÅRD GÖSTA ANDERSSON
STEN WIDLUND
Riksgäldsdirektör
Torsten Bjerlöw
14
Bankoutskottets memorial nr 2 år 1957
Bilaga
Sammandrag
av
Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)
Tillgångar
1956
1956
30/6
31/12
Förande.
Riksgäldsfonden
Uppköpta obligationer m. in................
3
3
—
Förskott och utlånta medel.................
9
13
4
4
Rörliga krediter åt vissa myndigheter........
752
811
+
59
Vissa garantimedel.........................
3
3
—
Oreglerade anslagsmedel...................
Fordran hos riksgäldskontorets kommissionärer
21
—
—
21
för övertagna premieobligationer..........
3
0
—
3
Lån till vissa företag inom träindustrien.....
17
17
—
Kassaförstärkning åt statskontoret...........
2 600
3 725
+ 1 125
Checkräkning hos riksbanken...............
23
23
—
Diverse...................................
3
28
+
25
3 434
4 622
+ 1 188
Kapitalinvesteringar.........................
14 444
14 762
+
317
Summa
17 879
19 384
+ 1 505
Skulder
Riksgäldsfonden
Statsskulden
Fonderad statsskuld .....................
12 709
12 896
+
187
Tillfällig statsskuld.......................
2 768
4 070
+ 1 302
15 477
16 966
4 1 489
Förfallna obligationer......................
2
2
—
Förfallna kuponger m. m...................
9
24
4
15
Icke disponerade medel tillhöriga vissa fonder
1
3
4
2
15 490
16 995
4 1 505
Tillgångar över skulder1
Statens eget kapital.........................
2 389
2 389
—
Summa
17 879
19 384
4 1 505
1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel
-
570015 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.