Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående förslag till dekorering av första kammarens plenisal. Fullmäktige i riksgäldskontoret har med skrivelse till bankoutskottet den 4 april 1957 överlämnat förslag rörande dekorering av första kammarens plenisal. Frågan har tidigare behandlats av bankoutskottet och riksdagen.

1957-05-14 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:25, Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående förslag till dekorering av första kammarens plenisal. Fullmäktige i riksgäldskontoret har med skrivelse till bankoutskottet den 4 april 1957 överlämnat förslag rörande dekorering av första kammarens plenisal. Frågan har tidigare behandlats av bankoutskottet och riksdagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

1

Nr 25

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i

riksgäldskontoret angående förslag till dekorering av

första kammarens plenisal.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har med skrivelse till bankoutskottet

den 4 april 1957 överlämnat förslag rörande dekorering av första kammarens

plenisal.

Frågan har tidigare behandlats av bankoutskottet och riksdagen.

Med bifall till bankoutskottets uti. nr 12 uppdrog sålunda 1930 års riksdag

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa en förberedande

undersökning beträffande lämpligaste sättet för dekorering av första kammarens

plenisal samt i fråga om därmed förenade kostnader. Beslutet föranleddes

av en inom första kammaren väckt motion, i vilken framhölls,

att sedan de återstående valvfälten i andra kammarens plenisal dåmera försetts

med freskomålningar, tiden syntes vara inne att på enahanda sätt

pryda första kammarens plenisal. För en dylik åtgärd talade även en under

senare år inom riksdagen alltmer utbredd önskan att på ett värdigt sätt utsmycka

riksdagshusets inre. Arbetet borde giva uttryck åt representativ

svensk konst på området.

För undersökningens verkställande tillsatte riksgäldsfullmäktige i mars

1930 en kommitté, bestående av riksgäldsfullmäktigen, kabinettskammarherren

E. A. Hallin, tillika ordförande, motionären i ämnet greve J. G.

Lagerbjelke, f.d. byggnadsrådet I. G. Clason, generaldirektören I. J. Tengbom

och riksdagshusets arkitekt A. Johansson. Sedan byggnadsrådet Clason

avlidit i juli 1930, inkallades konstnären G. Pauli att i hans ställe inträda

såsom ledamot i kommittén. Kommittén utfärdade den 6 juni 1930 inbjudan

till en för svenska konstnärer (målare, arkitekter, skulptörer)

öppen tävlan beträffande dekorativ utsmyckning av plenisalen. Professor

Olle Hjortzberg skulle särskilt inbjudas att deltaga. Tävlingen var en idétävlan

och avsedd att få fram ett förslag till en sådan konstnärlig behandling

av saken, att en god och vacker helhetsverkan av rummet ernåddes. I

denna kostnärliga behandling kunde tänkas ingå såväl ornamental som

figural dekoration i färg och relief. De tävlande ägde jämväl föreslå förändringar

med avseende å förefintliga detaljer i salen eller färgbehandling

å snickerier in.in. Enligt tävlingsprogrammet skulle de förslag, som komme

atl avlämnas, bedömas av en nämnd, bestående av kommittéledamöterna

herrar Hallin, Tengbom, Pauli och Johansson samt konstnären H. Sörensen

i Oslo och arkitekten T. Ryberg.

Vid tävlingstidens utgång den I november 1930 hade ej mindre än 49

tävlingsförslag inkommit. Av dessa belönades tre med pris. Ett första pris

1—816 67 Bihang titt riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoulskottets utlåtande nr 25 ur 1957

å 5 000 kronor tillerkändes numera överintendenten och chefen för nationalmuseum

Otte Sköld, och två andra pris, vartdera å 3 500 kronor, tilldelades

Professorn Olle Hjortzberg och konstnären Marc Hentzel. Härjämte inköptes

fem tävlingsförslag för en summa av inalles 4 000 kronor. På anmodan av

kommittén kompletterade pristagarna i tävlingen sina förslag med dels

nya, mera utarbetade perspektivframställningar i färg av hela plenisalen

i större skala än den perspektivritning, som utlämnats till de tävlandes

vägledning, dels ock färgskisser i naturlig storlek till dekorering av etldera

av de två halvcirkelformiga väggfälten närmast absiden i plenisalen.

Approximativa beräkningar uppgjordes därefter rörande kostnaderna för

utförandet av det av professor Hjortzberg uppgjorda förslaget till plenisalens

dekorering.

Kommittén avgav sitt utlåtande över de prisbelönta förslagen i skrivelse

till riksgäldsfullmäktige den 18 mars 1931. Kommittén förordade härvid,

att professor Hjortzbergs förslag borde läggas till grund för en eventuell

dekorering av plenisalen. Kommittén ansåg emellertid icke förslaget i sitt

daAarande skick, \are sig såsom helhet eller med avseende å dess detaljer,

vara sådant att detsamma utan vidare — och antagligen icke utan avsevärda

omarbetningar — kunde föreslås till utförande.

Den av kommittén verkställda utredningen, jämte samtliga till ärendet

hörande handlingar, överlämnades omedelbart av fullmäktige utan eget

yttrande till bankoutskottet för den åtgärd, utskottet kunde finna av förhållandena

påkallad.

Vid behandlingen av ärendet den IG april 1931 fann bnnkoutskoltet

önskvärt, att före ett ställningstagande i frågan de av pristagarna efter

tävlingens avslutande uppgjorda större perspektivritningarna samt de i

naturlig storlek utförda färgskisserna bleve offentligen utställda tillsammans

med pristagarnas tidigare inlämnade skisser ävensom att approximativa

kostnadsberäkningar upprättades jämväl för utförande av konstnärerna

Skölds och Hentzels dekoreringsförslag. I anslutning härtill hemställde

utskottet i skrivelse till fullmäktige, att fullmäktige ville föranstalta

om vidtagandet av nämndå åtgärder samt därefter till 1932 års bankoutskott

inkomma med det yttrande och förslag i ämnet, vartill fullmäktige

kunde finna anledning.

Offentlig utställning av de prisbelönta och inköpta tävlingsbidragen

ägde rum i Akademien för de fria konsterna under tiden 17—31 januari

1932. J

I skrivelse till bankoutskottet den 25 februari 1932 meddelade fullmäktige

därefter, att fullmäktige med hänsyn till det synnerligen ansträngda

statsfinansiella läget icke för det dåvarande kunde tillstyrka en utgift av

den beskaffenhet och storlek, som ett utförande av här ifrågavarande arbeten

skulle medföra. I anledning härav hade fullmäktige ej ansett påkallat

att låta verkställa av utskottet begärda kostnadsberäkningar för konstnärerna

Skölds och Hentzels förslag. Frågan om första kammarens dekorering

borde enligt fullmäktiges mening vila tills vidare för att ånyo upptagas

till prövning, när förhållandena kunde anses lämpliga.

Fullmäktiges skrivelse föredrogs i utskottet den 8 mars 1932, varvid utskottet

beslöt lägga densamma till handlingarna.

Den vid 1930 års riksdag väckta frågan om dekorering av första kammarens

plenisal hade sålunda förfallit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

3

I en inom första kamaren vid 1950 års riksdag under nr 401 väckt

motion hemställde herr Lindström jämte tio av kammarens övriga ledamöter

bl. a., att första kammaren måtte besluta om vidtagande av åtgärder

för kammarens konstnärliga utsmyckning.

Till stöd för ifrågavarande förslag anfördes i motionen följande:

Utan tvivel skulle det bidraga till lyftning och trevnad i första kammaren,

om den gamla planen om konstnärlig utsmyckning bleve utförd.

1 varje fall borde den icke försvinna i glömska för de uppgifter, som undan

för undan trängde på i riksdagens arbete.

Över motionen inhämtade utskottet yttrande från fullmäktige i riksgäldskontoret,

vilka efter en redogörelse för 1930 års pristävlan anförde.

»En dekorering av första kammarens plenisal i likhet med den som

kommit till utförande i andra kammaren framstår enligt fullmäktiges mening

som ett önskemål, vilket bör tillgodoses så snart förhållandena det

medge. Med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget ifrågasätta motionärerna

nu endast vidtagande så snart som möjligt av sådana åtgäider, att

utsmyckningen av första kammarens plenisal snabbt skulle kunna komma

till stånd, då det statsfinansiella läget lättar. Motionärerna rekommendera

i sådant syfte en ny översyn av förslagen från år 1930; om dessa förslag nu

icke längre anses användbara, borde enligt motionärerna möjligheter finnas

att i tid få fram nya och mera lämpliga förslag.

Fullmäktige ha med anledning av motionärernas nämnda uttalanden

ånyo granskat de tre pristagarnas tävlingsförslag till dekorering av väggfälten

ovanför första kammarens läktare. Ehuru fullmäktige icke kunna

avgiva något omdöme rörande det konstnärliga värdet av ifrågavarande

förslag, har likväl den företagna granskningen övertygat fullmäktige om

att förslagen nu måste anses föråldrade och icke längre lämpade att läggas

till grund för en dekorering av första kammarens plenisal. För att få fram

lielt nya förslag skulle man därför nödgas att antingen utlysa en ny allmän

pristävlan eller också inbjuda ett antal konstnärer att inkomma med förslag.

I båda fallen skulle kostnaderna bli höga. Den år 1930 anordnade pristävlingen

drog i allt en kostnad av över 20 000 kronor; nu finge man sannolikt

räkna med inemot dubbla kostnaden. Fullmäktige anse icke tillrådligt

alt i nuvarande statsfinansiella läge belasta budgeten med kostnader av

denna storleksordning för rent förberedande åtgärder för det ifrågavarande

ändamålet. Härtill kommer emellertid risken, att även de nya förslag, som

man avsåge att få fram för den angivna kostnaden, kunde befinnas inaktuella,

då frågan om dekoreringen av första kammarens plenisal på nytt

upptages till prövning.»

Med hänsyn till det anförda ansåg sig fullmäktige icke kunna förorda

bifall till motionärernas förslag rörande konstnärlig utsmyckning av första

kammarens plenisal. Fullmäktige sade sig emellertid ämna följa frågan

med uppmärksamhet och komma att taga de initiativ, som kunde påkallas

av omständigheterna.

För egen del anförde bankoutskottet i sitt den 30 november 1950 avgivna

ull. nr 29 bl. a. följande:

»Beträffande den konstnärliga utsmyckningen av första kammarens

plenisal föreslå motionärerna, att förberedande åtgärder så snart som möjligt

vidtagas så att utsmyckningen snabbt kunde komma till stånd, då det

ekonomiska lägel medgiver detta. Som sådana åtgärder rekommendera de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

en översyn av de år 1930 prisbelönta förslagen eller, om dessa icke nu

anses användbara, att möjligheter skapades för att i tid få fram nya och

mera lämpliga förslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anse, att en konstnärlig utsmyckning

av forsta kammarens plenisal är ett önskemål, vilket bör tillgodoses, så

snart forhållandena det medge. De vilja emellertid icke tillråda att i rådande

ekonomiska läge belasta budgeten med de icke obetydliga kostnaderna

för de rent förberedande åtgärder motionärerna föreslå och avstyrka

därför bifall till motionen i vad den avser dekoreringen av första kammarens

plenisal.

o Utskottet delar fullmäktiges mening. Utskottet har därvid tagit fasta

på fullmäktiges uttalande att de, när ändrade ekonomiska förhållanden inträda,

komma att taga erforderliga initiativ i frågan.»

Med hänvisning till det anförda hemställde utskottet att förevarande

I: 401 icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Riksdagen

biföll utskottets hemställan.

I en inom första kammaren vid 1955 års riksdag väckt motion, nr 110,

hemställde herr Hansson, att första kammaren måtte besluta att omedelbara

åtgärder för plenisalens konstnärliga utsmyckning vidtoges.

Över motionen avgavs yttranden av talmanskonferensen och fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Riksgälds fullmäktige erinrade om att den i motionen väckta frågan, såsom

även av motionen framginge, redan länge varit föremål för fullmäktiges

uppmärksamhet. Fullmäktige framhöll emellertid, att denna fråga

var av mycket ömtålig beskaffenhet och krävde ingående överväganden i

skilda hänseenden. Att fullmäktige dittills icke ansett sig böra taga definitiv

ställning i ärendet, sammanhängde därmed, att vissa andra spörsmål

rörande första kammarens plenisal aktualiserats genom olika till fullmäktige

framförda önskemål, vilka spörsmål vore föremål för utredning enli«t

beslut av fullmäktige. Det gällde där främst frågan om en fullständig nylnredning

av plenisalen, avseende såväl talmanspodiet som bänkutrustningen,

och i samband därmed en omläggning av golvet från sluttande till

plant jämte viss ombyggnad av salen. Då en sådan ombyggnad kunde komma

att beröra även de väggfält, som ifrågasatts skola förses med målningar,

vore det enligt fullmäktige uppenbart, att ett slutligt ställningstagande till

den i motionen berörda frågan borde anstå till dess angivna mer omfattande

spörsmål blivit närmare utredda. Fullmäktige hade emellertid för

avsikt att så snart berörda utredning slutförts till utskottet inkomma med

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Talmanskonferensen meddelade, att konferensen, sedan det meddelats,

att fullmäktige i riksgäldskontoret till utredning upptagit vissa frågor om

ombyggnadsarbeten i kamrarnas plenisalar, ansett sig kunna utgå ifrån att

fullmäktige även hade sin uppmärksamhet riktad på nu ifrågavarande angelägenhet.

Någon särskild åtgärd i anledning av förevarande motion syntes

därför enligt talmanskonfelensens mening icke vara erforderlig.

För egen del anförde bankoutskottet i sitt uti. nr 11 följande:

»Den i motionen \äckta frågan om utsmyckning av första kammarens

plenisal är såsom framgått av det föregående föremål för riksgäldsfullmäktiges

uppmärksamhet. Utskottet vill understryka önskvärdheten av att nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

5

pågående utredningar slutföres utan längre dröjsmål. I likhet med talmanskonferensen

finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida

icke nu vara erforderlig i anledning av motionen.»

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon

riksdagens åtgärd.

Fullmäktige. Med anledning av bankoutskottets här senast återgivna

uttalande anmodade fullmäktige den delegation, benämnd Helgeandsholmsdelegationen

(bestående av riksgäldsfullmäktige Nilsson, ordförande,

Strand och W. Svensson samt riksgäldsdirektören S. Widlund), som av

fullmäktige tillsatts i oktober 1953 med uppdrag att handlägga vissa frågor

rörande riksdagshuset och riksdagshusplanen, att yttra sig angående

frågan om dekoreringen av första kammarens plenisal och dess samband

med den till delegationen jämväl hänskjutna frågan om nyinredning och

eventuell ombyggnad av plenisalen. Delegationen meddelade i skrivelse till

fullmäktige den 31 januari 1956, att enligt delegationens uppfattning något

hinder icke förelåge att omedelbart vidtaga åtgärder för att lösa frågan om

dekorering av första kammarens plenisal. I anslutning härtill beslöt fullmäktige

den 2 februari 1956 på rekommendation av Helgeandsliolmskommittén

uppdraga åt överintendenten och chefen för nationalmuseum Ottc

Sköld, vilken såsom tidigare omnämnts vid pristävlingen år 1930 erhöll

första pris för sitt tävlingsförslag till kammarens dekorering, att utarbeta

ett nytt förslag i frågan. Någon ny pristävling hade av flera skäl ansetts icke

böra komma till stånd. Jämsides härmed uppdrogs åt arkitekten professorn

vid konsthögskolan Sven-Ivar Lind att inkomma med förslag till en allmän

uppsnyggning av kammaren, varjämte arkitekten R. Engströmer erhöll

uppdrag att snarast utarbeta förslag till ny fast bänkutrustning för kammaren

med i stort sett bibehållen placering av bänkarna. Nära kontakt

skulle vid utformningen av förslag till kammarens nyinredning uppehållas

mellan överintendenten Sköld samt de nämnda inredningsexperterna.

Överintendenten Sköld, som i ärendet samrått med Helgeandsholmsdelegationen

och under arbetets gång för delegationen företett ett flertal skisser

i mindre skala till dekorering av första kammarens plenisal, har nu till

fullmäktige ingivit sitt slutliga dekoreringsförslag, vilket av Helgeandsliolmsdelegationen

tillstyrkts till utförande. Förslaget avser en dekorering

av allenast tre av väggfälten i plenisalen, nämligen det dominerande mittfältet

i absiden samt de två flankerande väggfälten, medan övriga fem

väggfält avses skola i samband med plenisalens planerade allmänna renovering

målas i en färgton, som kommer alt väl harmoniera med den konstnärliga

utsmyckningen och med salens slutliga utformning av träverk,

bänkar etc.

Rörande sitt förslag har överintendent Sköld i en till fullmäktige ingiven

promemoria anfört följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

»Liksom professor Sven-Ivar Lind och arkitekt Engströmer, som ävenledes

medverkat vid idégivningen till omgestaltningen av ifrågavarande

rum, är jag övertygad om att utsmyckningen endast bör ifrågakomma på

mittfältet i absiden och de två sidofälten.

De tre bildframställningarna, i skiss uppgjorda av undertecknad, har

följande motiv. I absidens halvkupol: forntid med en vikingaflotta i en

nordisk arkipelag, skepp och segelställ m. fl. detaljer hämtade från de gotländska

bildstenarna. Kräver självfallet vidare detaljerad utformning. Av

sidofälten visar det vänstra medeltid med stavkyrka längst till vänster,

Stockholms stad sådan den framställts av Urban målare på hans 1535 utförda

vädersolstavla (nu i Storkyrkan). Även här kräves för närmare utformning

vidare detaljstudier. Det högra fältet visar vår tids av urbanism

präglade samhälle, med motiv i huvudsak hämtat från Årstabron och Gröndals

höghusbebyggelse, hopkombinerat till en helhet med el- och kraftverksledningar

in. in.

Dekorationerna är tänkta att utföras i en alfresco-teknik, som skiljer

sig från den vanliga däri att i stället för kalkvatten som bindemedel i den

våta putsen använts en särskild lösning, varefter målningen omedelbart

behandlas med varma och ibland även kalla järn. Tekniken kallas pompejansk

fresk eller stucco lustro. Det är ett krävande tekniskt yrkesarbete,

som fordrar dugliga hantlangare och medhjälpare.

Övriga läklarfält behandlas i samma teknik, stucco lustro, i en färgton

som kommer att samverka dels med dekoren, dels med salens slutgiltiga

utformning av träverk, bänkar etc.»

Då de ifrågavarande dekoreringsarbetena är av mycket omfattande natur

och dessutom måste utföras under tid, då riksdagssession ej pågår, d. v. s.

närmast under sommarmånaderna, har man att för arbetenas färdigställande

räkna med en tidsperiod av omkring tre år.

Kostnaderna för förslagets utförande har av överintendenten Sköld beräknats

till i runt tal 100 000 kronor, varav ca 25 000 kronor för det förberedande

och rent manuella arbetet, d. v. s. nedhuggning av den nuvarande

väggbeklädnaden, stockning och isolering, putspåslag o. d., medan återstoden

skulle utgöra konstnärens arvode.

Beträffande det ifrågavarande förslaget vill fullmäktige, som självfallet

icke kunnat ingå på en bedömning av förslagets rent konstnärliga förtjänster,

framhålla, att förslaget synes fullmäktige till såväl motivval som

dekorativ utformning väl ägnat att skänka de tre centrala väggfälten i plenisalens

fond och därmed hela kammaren en tilltalande och värdig utsmyckning.

Att förslaget begränsats till allenast nu nämnda tre väggfält synes

vara till fördel, då därigenom en lugnare men på samma gång slagkraftigare

helhetsverkan torde kunna nås.

Vad angår de beräknade kostnaderna för förslagets utförande har fullmäktige

med hänsyn till arbetets art och omfattning funnit desamma skäliga.

Ehuru kostnaderna i och för sig i betraktande av rådande läge väl

kan sägas vara betydande, anser fullmäktige dock, att detta förhållande

inte bör föranleda, att frågan om dekorering av första kammarens plenisal

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

7

nu ytterligare ställes på framtiden. Med hänsyn till den tid arbetena beräknas

taga, får man utgå från att kostnaderna fördelas på tre budgetår.

De torde därvid lämpligen böra belasta det under fjortonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Med

hänsyn härtill kommer riksgäldskontoret att i sina slutliga anslagspetita för

budgetåret 1957/58 beräkna en förhöjning av nämnda anslag med 35 000

kronor.

Slutligen vill fullmäktige meddela, att utredningen i de ovan i denna

skrivelse berörda frågorna om en allmän renovering av första kammarens

plenisal samt angående ny bänkutrustning för plenisalen nu fortskridit

så långt, att därpå grundade förslag kan förväntas komma att inom den

närmaste tiden underställas fullmäktige för prövning.

Under åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa, att bankoutskottet

måtte föreslå riksdagen besluta uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande

förslaget, inom en kostnadsram av 100 000 kronor ombesörja dekorering

av första kammarens plenisal samt bemyndiga fullmäktige att för ändamålet

taga i anspråk härför erforderliga medel från det under huvudtiteln

Riksdagen och dess verk m. m. uppförda förslagsanslaget till riksdagens

ekonomibyrå: Omkostnader.

Fullmäktiges framställning har för yttrande av utskottet överlämnats

till talmanskonferensen, som i princip tillstyrkt förslaget och samtidigt

framhållit önskvärdheten av att demonstration av konstverken på lämpligt

sätt ordnades innan förslag i ämnet förelädes riksdagens kamrar.

Utskottet. I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner utskottet

det nu framlagda förslaget till dekorering av första kammarens plenisal

utgöra en tilltalande lösning av den sedan länge vilande frågan om plenisalens

utsmyckning. Utskottet vill därför biträda förslaget, Frågan om anvisande

av anslag för ändamålet under budgetåret 1957/58 kommer av utskottet

att behandlas i samband med avgivande av utlåtande beträffande

regleringen för budgetåret 1957/58 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen

och dess verk m. in.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande

förslaget, inom en kostnadsram av 100 000 kronor ombesörja

dekorering av första kammarens plenisal samt bemyndiga

fullmäktige att fiir ändamålet laga i anspråk härför

erforderliga medel från det under huvudtiteln Riksdagen och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1957

dess verk m. in. uppförda förslagsanslaget Riksdagens ekonomibyrå:

Omkostnader.

Stockholm den 14 maj 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, De Geer,

Werner, Kriigel, Strandler och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt*, Nordqvist, Svensson

i Stenkyrka, Persson i Appuna*, Adamsson, Boija och Bengtsson i Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stblm 1957. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.