Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående vissa ändringar i bankoreglementet. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 maj 1957 framlagt förslag till vissa ändringar i bankoreglementet, huvudsakligen föranledda dels av det i proposition nr 142 till årets riksdag framlagda förslaget om ändring i valutalagen

1957-05-21 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:31, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning angående vissa ändringar i bankoreglementet. Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 maj 1957 framlagt förslag till vissa ändringar i bankoreglementet, huvudsakligen föranledda dels av det i proposition nr 142 till årets riksdag framlagda förslaget om ändring i valutalagen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 dr 1957

l

Nr 31

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

angående vissa ändringar i bankoreglementet.

Fullmäktige i riksbanken har i skrivelse till bankoutskottet den 2 maj

1957 framlagt förslag till vissa ändringar i bankoreglementet, huvudsakligen

föranledda dels av det i proposition nr 142 till årets riksdag framlagda

förslaget om ändring i valutalagen (förslaget om inrättande av valutastyrelsen),

dels av ändrade löneplaner för statstjänstemännen. Förslaget omfattar

även vissa frågor, som berör fullmäktiges arvoden under ledighet,

kontorsstyrelsernas sammanträden, kompetensvillkoren för biträdestjänst

m. m.

Fullmäktige anför följande.

A. Valutastyrelsen

Enligt det i propositionen nr 142 framlagda förslaget till lag om ändring

i valutalagen skall i nämnda lag införas en ny paragraf, betecknad 6 a §.

I denna paragraf, som tillkom efter förslag av sakkunniga som tillkallats

av chefen för finansdepartementet den 18 maj 1956, stadgas, att riksbankens

beslutanderätt enligt valutalagen skall utövas av en styrelse (valutastyrelsen),

bestående av sju ledamöter. Fyra av ledamöterna jämte suppleanter

för dem skola utses av Konungen. Övriga ledamöter jämte suppleanter

utses av fullmäktige i riksbanken. Paragrafen innehåller vidare bestämmelser

om besvär över valutastyrelsens beslut samt om rätt för av fullmäktige

utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i styrelsens beslut, att påfordra

att beslutet underställes fullmäktiges prövning. Paragrafen avslutas med att

närmare bestämmelser rörande valutastyrelsen meddelas i bankoreglementet.

I den promemoria, som förenämnda sakkunniga avgåvo den 12 december

1956, framlade de sakkunniga jämväl förslag till de närmare bestämmelser

om valutastyrelsen, som böra inflyta i bankorcglementet. Dessa bestämmelser

böra enligt förslaget ingå som ett nytt mom. 3 i reglementets 17 §, varjämte

18 § bör kompletteras. (Se sid. 45 i förenämnda prop. 1957:142.)

Om riksdagen bifaller förslaget om införande av den nya 6 a § i valutalagen,

bör i bankoreglementet inflyta bestämmelser av det innehåll, som de

sakkunniga förutsatt. Därvid bör dock i § 17 mom. 3 första stycket ordet

»ersättare» utbytas mot »suppleanter» för att erhålla en enhetlig terminologi.

Vidare synes femte stycket i samma moment böra erhålla en något änd
1

—- liihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

råd avfattning på grund av att 6 a § valutalagen kommer att innehålla en del

av de bestämmelser, som de sakkunniga föreslagit skola intagas i nämnda

stycke i reglementet.

Vad beträffar arvodet till ledamot, som ej är tjänsteman i riksbanken,

synes detta lämpligen kunna bestämmas till 3 000 kronor för år. Suppleant

bör erhålla arvode med ett belopp av 60 kronor per sammanträdesdag. Det

må nämnas, att de ledamöter av valutakontorets styrelse, vilka icke äro

tjänstemän i riksbanken, hava åtnjutit ersättning i form av dagarvode enligt

bestämmelserna i kommittékungörelsen. Därjämte bör ledamot eller

suppleant vid resa, som föranledes av uppdraget, åtnjuta resekostnads- och

traktamentsersättning efter samma grunder som gälla för bankdirektör i

riksbanken, detta i överensstämmelse med vad som föreskrivits för den industrisakkunnige

ledamoten av riksbankens industristyrelse (jfr § 17 mom.

2 bankoreglementet).

B. Ändrade löneplaner m. m.

Delegerade för riksdagens verk hava föreslagit att de nya löneplaner, som

komma att gälla för statsförvaltningen i övrigt, skola äga tillämpning jämväl

vid riksdagens verk. Vid bifall härtill böra § 30, § 31 mom. 1 och § 33

bankoreglementet undergå därav föranledda formella ändringar.

I § 30 mom. 1 hava angivits de kompetensvillkor, som gälla för erhållande

av ordinarie tjänst å löneplan 1, motsvarande den nya löneplan A. Sålunda

föreskrives, att för erhållande av ordinarie tjänst i någon av lönegraderna

Ca 20—37 — d. v. s. för ordinarie tjänst i bankkarriären — erfordras studentexamen

eller avgångsexamen från statsunderstött eller under inseende

av överstyrelsen för yrkesutbildning ställt handelsgymnasium eller motsvarande

bildningsanstalt, att för ordinarie biträdestjänst kräves realexamen

eller avgångsexamen från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för

flickor medförande s. k. normalskolekompetens samt att för vaktmästartjänst

eller liknande tjänst fordras avgångsbetyg från folkskola enligt § 47

folkskolestadgan samt intyg om för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.

Kompetenskraven för ordinarie tjänster i bankkarriären, d. v. s. tjänster

i någon av de nya lönegraderna A 15—26, böra i sak bibehållas.

Vad beträffar kompetensfordringarna för ordinarie biträdestjänst vilja

fullmäktige erinra om sitt uttalande i samband med förslaget om inrättande

av bankcxpeditörstjänster i riksbanken, nämligen att det i bankoreglementet

angivna kravet på realexamen eller normalskolekompetens för erhållande

av biträdestjänst borde slopas. För denna personal bör följaktligen

icke i bankoreglementet uppställas några formella krav på teoretisk utbildning.

I allmänhet kommer emellertid riksbanken att kräva mera omfattande

utbildning än genomgången vanlig folkskola av hittillsvarande typ för an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

3

ställning inom biträdeskarriären, liksom för tillträde till bankexpeditörskurs

och därmed till bankexpeditörskarriären.

Det må i detta sammanhang nämnas att i instruktioner för andra statliga

verk i regel intagits bestämmelser om formella kompetensvillkor endast

när för anställning i viss tjänst eller i viss lönegrad erfordras särskild examen

eller annan speciell utbildning. Det är i konsekvens härmed som i

bankoreglementet torde böra inrymmas kompetensregler endast för tjänster

i bankkarriären, placerade å den nya löneplan A. Liksom hittills bör reglementet

icke innehålla några bestämmelser om kompetensvillkor för tjänstemän

tillhörande löneplan B, men det ligger i sakens natur att de reella kompetenskraven

när det gäller dylika tjänstemän måste ställas minst lika högt

som beträffande tjänstemän i bankkarriären med placering å löneplan A.

I andra instruktioner är det vanligt att det inryms ett stadgande om att

ordinarie tjänst må innehavas endast av den som är svensk medborgare.

Någon motsvarande bestämmelse finnes icke i bankoreglementet, men fullmäktige

ha alltid utgått från att denna regel måste gälla även för riksbanken.

Det synes lämpligt att bestämmelserna i § 30 inledas med motsvarande

stadgande (mom. 1).

Enligt nuvarande § 30 mom. 2 äga fullmäktige i undantagsfall och då

särskilda omständigheter därtill föranleda medgiva dispens från gällande

kompetensvillkor. En dylik bestämmelse bör bibehållas även i fortsättningen.

När de formella kompetensvillkoren för ordinarie biträdestjänst slopas

och några sådana icke föreslås införda i bankoreglementet för tjänstemän

i bankexpeditörskarriären, torde i reglementet böra inrymmas en bestämmelse

som möjliggör för riksbanken att kräva särskild kompetens för vissa

arbetsuppgifter. Här åsyftas exempelvis att riksbanken bör kunna uppställa

fordran på godkända betyg i maskinskrivning av den som anställes

för skrivarbete. Vidare bör den, som önskar inträda i bankexpeditörs- eller

biträdeskarriären men som saknar avgångsbetyg i realexamen eller från

motsvarande utbildning, kunna avkrävas intyg om jämförlig färdighet i

exempelvis svenska samt ett eller två utländska språk. För ordinarie tjänst

i bankkarriären bör kunna fordras med godkända betyg genomgången kurs

för aspiranter inom denna karriär. Sådant krav uppställes redan nu. Det

kan också vara nödvändigt att för viss befattning kräva avlagd juridisk

eller annan akademisk examen. Det må i detta sammanhang nämnas att,

om bestämmelse införes i § 30 bankoreglementet om att fullmäktige kunna

uppställa särskilda kompetensfordringar, besvärsrätt torde komma att föreligga

när det gäller beslut av fullmäktige med stöd av en dylik bestämmelse

(jfr § 41 bankoreglementet).

Reglementets § 30 torde böra kompletteras med ett stadgande om att fullr

mäktige äga bestämma kompetensfordringarna för anställning i icke-ordi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 3t dr 1957

narie tjänst i anslutning till vad som gäller för motsvarande ordinarie

tjänst. I praxis kräver man redan nu inom riksbanken i allmänhet samma

utbildning för extra ordinarie tjänster som för motsvarande ordinarie

tjänst.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör § 30 omformuleras på sätt framgår

av bilagda författningsutkast.

Riksbankstjänste männens förening har vid förhandlingar,

som på föreningens framställning förts i ärendet, anmält att från föreningens

sida intet vore att erinra mot vad som föreslagits under denna avdelning

B.

C. Fullmäktiges arvoden vid ledigheter m. m.

Enligt § 16 mom. 5 bankoreglementet äger envar av fullmäktiges ledamöter

uppbära ett årligt arvode av 8 500 kronor. Därjämte utgå särskilda arvoden

till fullmäktiges ordförande med 1 500 kronor och till deputeraden,

efter fullmäktiges bestämmande, med högst 8 000 kronor för år. Fullmäktiges

ordförande och deputeraden äga åtnjuta ledighet med bibehållet arvode

45 dagar årligen. För tid därutöver skall ordföranden avstå från arvodet

såsom fullmäktig (d. v. s. arvodet å 8 500 kronor men ej arvodet å 1 500

kronor) och deputeraden från såväl fullmäktigarvodet som deputeradarvodet.

Som ledighet räknas ej tid, varunder ordföranden eller deputeraden är

frånvarande med anledning av uppdrag i riksbankens tjänst.

Fullmäktiges ordförande och deputeraden ha med stöd av dessa bestämmelser

fått uttaga semester eller annan ledighet under 45 dagar årligen utan

att detta påverkat deras arvoden. För övriga fullmäktige ha tillämpats den

praxis att de fått åtnjuta oavkortat arvode om suppleant icke tjänstgjort

i deras ställe. Avdrag har skett endast för de dagar, under vilka suppleant

faktiskt fungerat såsom fullmäktig. Samma system har tillämpats när det

gäller ordföranden och beträffande fullmäktigarvodet till deputeraden, i

den mån ledighet icke kunnat rymmas inom den i bankoreglementet angivna

tiden om 45 dagar. Någon anledning att nu ifrågasätta någon ändring i

detta system föreligger icke, bortsett från när det gäller av sjukdom föranledd

ledighet för deputeraden.

Deputeradesysslan är visserligen icke att bedöma som en tjänst upptagen

å riksbankens personalförteckning. Skillnaden är emellertid icke så stor,

eftersom deputeraden praktiskt taget har daglig tjänstgöring i riksbanken.

Den tid han behöver ägna sig åt de olika uppdragen varierar visserligen,

men det torde i varje fall kunna sägas, att uppdragen taga så lång tid att

det icke är möjligt för deputeraden att samtidigt uppehålla annan statlig

eller enskild befattning.

Vid sådant förhållande kan det icke vara skäligt, att deputeraden går

förlustig hela det till honom i denna egenskap utgående arvodet under sjuk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957 5

dom, om denna under ett år tillsammans med utnyttjad semester kommer att

omfatta längre tid än 45 dagar. Frågan bör väl i stället vara, hur stor reduktion

deputeraden bör vidkännas å deputeradarvodet och å de övriga arvoden,

som utgå till honom från riksbanken, en fråga som självfallet bör bedömas

i ett sammanhang.

När det gäller fullmäktigarvodet torde någon anledning att vidtaga ändring

i nuvarande praxis icke föreligga i de fall då deputeraden liksom

annan ledamot av fullmäktige — under kortare tid är förhindrad deltaga

i fullmäktiges sammanträden. Vid kortare ledigheter bör följaktligen

suppleant för deputeraden liksom hittills inkallas för tjänstgöring endast

under fullmäktiges sammanträdesdagar, och då endast om förekommande

ärenden det föranleda. Avfattningen av § lb mom. 5 bankoreglementet har

såsom förut nämnts icke ansetts utgöra hinder för en dylik tillämpning

även när det gäller deputeraden. Skulle sjukdomen bli av längre varaktighet,

torde det emellertid vara nödvändigt att betrakta suppleanten som

ständigt tjänstgörande, och i så fall blir denne också berättigad till helt fullinäktigarvode

(jfr § 16 mom. 6 andra stycket bankoreglementet). Det synes

dock skäligt att fullmäktig, som utsetts till deputerad och som därigenom

blir i högre grad än övriga fullmäktige — bortsett från riksbankschefen

engagerad i riksbanken, även i dylikt fall, efter fullmäktiges bestämmande,

kan få behålla en del av fullmäktigarvodet, förslagsvis hälften, under ett

år efter det sjukledigheten började. Därvid bör hänsyn ej tagas till avbrott

som hänför sig till semester.

Vad angår deputeradarvodet synes det skäligt att deputeraden vid sjukdom

får behålla två tredjedelar av detta arvode. Med hänsyn till den nära

jämförligheten med statlig tjänst ter sig en större reduktion obillig. Den

överstiger dock icke oväsentligt vad som tillämpas för förordnandetjänstemän

i löneläge som kan anses jämförligt. Tidsbegränsningen bör vara densamma

som beträffande fullmäktigarvodet och även i fråga om deputeradarvodet

bör det tillkomma fullmäktige att besluta inom ramen för bemyndigandet.

Det har förutsatts, att deputeraden även skall vara ordförande i

riksbankens industristyrelse (jfr BoU:s uti. 1943:76, sid.

24), ett uppdrag för vilket jämlikt § 17 mom. 2 fjärde stycket bankoreglementet

utgår särskilt arvode med 3 000 kronor för år. Det synes logiskt att

tillämpa samma system beträffande detta arvode som i fråga om deputeradarvodet.

Hittills har arvodet fått utgå ograverat även under ordförandens

sjukdom.

I detta sammanhang må erinras om att bankoreglemcntet icke heller innehåller

någon bestämmelse om hur man bör förfara med arvodet till industrisakkunnig

ledamot av industristyrelsen i fall, då denne icke kan fullgöra

sitt uppdrag. Det synes emellertid icke vara nödvändigt att belasta banko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

reglementet med några regler i detta avseende. Skulle arvodesfrågan av anledning

som nu sagts bli aktuell, torde det få ankomma på fullmäktige att

meddela beslut, utan att detta uttryckligen anges i reglementet.

D. Vissa ytterligare ändringar

Bankoreglementets § 12 innehåller en hänvisning till att jämlikt Kungl.

Maj.ts plakat den 18 april 1681 riksbanken äger påfordra länsstyrelsers

och övriga exekutorers handräckning i utsökningsmål. Som nämnda kungl.

plakat jämlikt kungl. kungörelse den 17 juni 1955, nr 462, upphört att gälla

med utgången av år 1955, torde § 12 böra utgå ur bankoreglementet.

I § 25 mom. 1 har intagits en bestämmelse om att fullmäktige skola utse

en ledamot i den kommission, som jämlikt instruktionen för mynt- och

justeringsverket har att pröva myntat gulds halt och vikt. Denna bestämmelse

hänför sig till stadgandet i 17 § i den instruktion för mynt- och

justeringsverket, vilken utfärdades den 18 oktober 1918. Nyssnämnda instruktion

har ersatts av en den 7 november 1947 dagtecknad ny instruktion

för mynt- och justeringsverket, i vilken någon motsvarighet till 17 §

i 1918 års instruktion icke återfinnes. Nuvarande bestämmelsen i § 25 mom.

1 bankoreglementet bör följaktligen utgå. I stället torde i sagda mom. böra

införas en hänvisning till att tre bland de av riksdagen valda fullmäktige

i riksbanken skola vara närvarande, när chefen för inrikesdepartementet

jämlikt 54 § 2 mom. lagen den 26 november 1920, nr 796, om val till riksdagen

(sådant detta mom. lyder jämlikt lagen den 23 april 1948, nr 197)

skall avgöra ansökan om registrering av partibeteckning.

Enligt § 27 mom. 1 bankoreglementet skall styrelse vid avdelningskontor

sammanträda så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång det fordrar,

dock minst två gånger i veckan. Erfarenheten har visat, att det icke alltid

är nödvändigt att kontorsstyrelserna hålla så täta sammanträden. Ibland

kan det enligt fullmäktiges mening vara tillräckligt med ett sammanträde

i veckan, särskilt som numera direktör och kamrer vid kontoren äga bevilja

lån i viss omfattning. Från kontorens sida har också uttalats önskemål om

att här avsedda bestämmelse måtte ändras, så att en dylik sammanträdesordning

blir medgiven, detta särskilt som styrelseledamöterna ofta på grund

av sitt vanliga arbete ha svårt att disponera tid för så täta sammanträden

som nu måste hållas. Fullmäktige hava för avsikt att vid bifall härtill meddela

sådana föreskrifter, att den föreslagna ändringen icke kommer att försämra

kontorens service gentemot allmänheten.

I § 26 mom. 3 och 4 bankoreglementet meddelas föreskrifter angående

arvoden till andra styrelseledamöter vid avdelningskontor än direktören och

till deras suppleanter. Dessa arvoden ha varit oförändrade sedan den 1

januari 1944. Såsom framgår av bankoutskottets utlåtande 1943: 76 utgingo

vissa av arvodena dessförinnan med högre belopp (se sid. 47 och 48 i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957 7

nämnda uti.). Minskningen föranleddes av att den då gällande bestämmelsen

i bankoreglementet om att styrelsen skulle sammanträda varje

söckendag ändrades så att antalet sammanträden kunde begränsas till två

i veckan. En höjning av arvodena kunde ha varit motiverad, om de nu

gällande bestämmelserna angående styrelsernas sammanträden fortfarande

komme att gälla. Bifalles fullmäktiges förslag om möjlighet för kontorsstyrelse

att sammanträda endast en gång i veckan synes däremot arvodena

lämpligen kunna bibehållas vid oförändrade belopp.

Arvodenas storlek påverkas icke av om vederbörande styrelseledamot eller

suppleant är bosatt på kontorsorten eller utanför densamma. Någon reseeller

traktamentsersättning utgår ej. Under senare år har det blivit vanligt

att i kontorsstyrelserna ingår någon styrelseledamot eller suppleant — i

allmänhet representerande jordbruksnäringen — som är bosatt utanför

sådan ort. Utom att den tid, som åtgår för bevistande av styrelsesammanträden,

med hänsyn till resorna varit längre för dessa än för andra styrelseledamöter

och suppleanter, ha de som nämnts hittills själva nödgats

bestrida sina resekostnader. Det synes skäligt, att resekostnads- och traktamentsersättning

i fortsättningen utgår till sådana styrelseledamöter.

Några bestämmelser finnas icke heller om ersättning till styrelseledamot,

som här avses, för andra resor i riksbankens ärenden. Även härutinnan

synes en ändring vara påkallad. Det kan nämligen ibland vara lämpligt att

anlita styrelseledamots eller suppleants sakkunskap exempelvis vid förrättning,

som berör avdelningskontoret och som äger rum utanför kontorsorten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde § 26 mom. 3 böra kompletteras

med stadgande om att styrelseledamot, som för fullgörande av sitt uppdrag

eller eljest för riksbankens räkning företager resa från hemorten, skall åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna

resereglementet, därvid han bör hänföras till rese- och traktamentsklass

B, d. v. s. till samma klass som direktör i Cp 10 vid avdelningskontor.

När det gäller styrelsesuppleant torde förevarande ersättningsfråga

kunna lösas genom att § 26 mom. 4 ges den formuleringen, att suppleanten

skall för tid, under vilken han tjänstgör såsom styrelseledamot, äga uppbära

samma ersättning som enligt mom. 3 utgår till annan ledamot än ordföranden.

Under hänvisning till det anförda få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet

ville föreslå riksdagen besluta dels att § 12 skall utgå ur bankoreglementet,

dels ock att, räknat från och med den 1 juli 1957, § 16 mom. 5,

§ 17, § 18 mom. 2, § 25 mom. 1, § 26 mom. 3 och 4, § 27 mom. 1, § 30, § 31

mom. 1 samt § 33 bankoreglementet skola erhålla den ändrade lydelse, som

framgår av härvid fogade bilaga A.

Utskottet. De ändringar varom bankofullmäktige hemställer i förevarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

framställning, är i väsentliga delar föranledda dels av föreslagna ändringar

i valutalagen (Kungl. Maj:ts proposition nr 142, bankoutskottets utlåtande

nr 21), dels av tillämpningen vid riksdagens verk av statens löneförordning,

varom utskottet denna dag avgivit utlåtande nr 29 i anledning av

delegerades för riksdagens verk förslag i ämnet. Under förutsättning att

riksdagen bifaller vad utskottet hemställt i förenämnda utlåtanden, får

utskottet tillstyrka bifall till fullmäktiges framställning i förevarande avseenden.

Vad fullmäktige i övrigt föreslår har heller inte givit anledning till

erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta

dels att § 12 skall utgå ur bankoreglementet, dels ock att,

räknat från och med den 1 juli 1957, § 16 mom. 5, § 17,

§ 18 mom. 2, § 25 mom. 1, § 26 mom. 3 och 4, § 27 mom. 1,

§ 30, § 31 mom. 1 samt § 33 bankoreglementet skall erhålla

den ändrade lydelse, som framgår av härvid fogade bilaga A.

Stockholm den 21 maj 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård, De

Geer, Werner och Kriigel;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Nordqvist, Andersson i

Ronneby, Svensson i Stenkyrka, Bengtsson i Landskrona, Wedén och Wachtmeister.

Reservationer

1) av herrar Ewerlöf, De Geer, Nordqvist, Wedén och Wachtmeister;

2) av herr Boo.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

9

Bilaga A.

Förslag

till

5, § 17, § 18 mom. 2, § 25 mom. 1, § 26 mom. 3

§ 31 mom. 1 samt § 33 bankoreglementet.

Föreslagen lydelse.

§ 16.

ändrad lydelse av § 16 mom.

och 4, § 27 mom. 1, § 30,

Nuvarande lydelse.

§ 16.

Mom. 5. Envar av--- 8 500

kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden

till fullmäktiges ordförande med

1 500 kronor för år och till deputeraden,

efter fullmäktiges bestämmande,

med högst 8 000 kronor för år.

Envar av dem äger åtnjuta ledighet

med bibehållet arvode 45 dagar årligen

men har att för tid därutöver

avstå, ordföranden arvodet såsom

fullmäktig och deputeraden honom

enligt detta moment tillkommande

arvoden. I sådan ledighet inräknas

ej tid, varunder ordföranden

eller deputeraden är frånvarande

med anledning av tillfälligt uppdrag

i riksbankens tjänst.

Beträffande den---riksda
gens

verk.

§ 17.

Mom. 1. Fullmäktige äga--

det yrkar.

Mom. 2. Fullmäktige äga — —

vara fullmäktig.

Mom. 5. Envar av--— 8 500

kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden

till fullmäktiges ordförande med

1 500 kronor för år och till deputeraden,

efter fullmäktiges bestämmande,

med högst 8 000 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva

sin befattning av annan anledning

än uppdrag i riksbankens ärenden

och inkallas till följd därav

suppleant, skall fullmäktigen avstå

det arvode, som belöper på ledigheten.

Fullmäktiges ordförande och deputeraden

äga dock att med bibehållet

arvode åtnjuta semester eller annan

ledighet under en tid av 45 dagar

årligen. Är deputeraden av sjukdom

förhindrad tjänstgöra, må han

efter fullmäktiges bestämmande under

en tid av högst ett år uppbära

halva fullmäktigarvodet samt två

tredjedelar av arvodet som deputerad.

Beträffande den--— riksda
gens

verk.

§ 17.

Mom. 1. Fullmäktige äga — — —

det yrkar.

Mom. 2. Fullmäktige äga---

vara fullmäktig.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

Nuvarande lydelse.

Ledamot av---till fullmäk
tige.

Ärenden, som---därtill ut
ser.

Till industristyrelsens ordförande

utgår särskilt arvode av 3 000 kronor

för år. Annan ledamot, vilken

icke är tjänsteman i riksbanken, må

av fullmäktige tillerkännas arvode

av högst 2 500 kronor för år. Till

sådan ledamot utgår därjämte vid

resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning

och traktamente enligt

vad som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga---i riks
banken.

Föreslagen lydelse.

Ledamot av---till fullmäk
tige.

Ärenden, som---därtill ut
ser.

Till industristyrelsens ordförande

utgår särskilt arvode av 3 000 kronor

för år. Har deputeraden utsetts

till ordförande, skall i fråga om

arvode under ledighet gälla vad i

§ 16 mom. 5 sägs om det till honom

som deputerad utgående arvodet.

Annan styrelseledamot, vilken

icke är tjänsteman i riksbanken, må

av fullmäktige tillerkännas arvode

av högst 2 500 kronor för år. Till

sådan ledamot utgår därjämte vid

resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning

och traktamente enligt

vad som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga---i riks_

banken.

Mom. 3. Till ledamöter i den i 6 a §

valutalagen nämnda valutastyrelsen

skola fullmäktige utse vice riksbankschefen,

en fullmäktig eller

suppleant för fullmäktig samt en

bankdirektör. Fullmäktige skola därjämte

utse suppleanter för nämnda

ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens

ordförande. Fullmäktige förordna

en av de övriga inom riksbanken

utsedda ledamöterna att vara

vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför, när

minst tre ledamöter äro närvarande.

Vid lika röstetal gäller den mening,

som biträdes av ordföranden.

Fullmäktige hava att utfärda närmare

bestämmelser för valutastyrelsens

verksamhet och må därvid före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

Nuvarande lydelse.

§ 18.

Mom. 2. Fullmäktig, direktionsledamot

eller ledamot av industristyrelsen,

så ock tjänsteman, som har

att meddela beslut å riksbankens

vägnar, äger ej deltaga i behandling

av fråga rörande avtal mellan honom

och riksbanken. Ej heller må han

deltaga i behandling av fråga om avtal

mellan riksbanken och tredje

Föreslagen lydelse.

skriva att ärenden av löpande eller

expeditionell natur ellei eljest innebärande

tillämpning av fastställda

riktlinjer må å styrelsens vägnar avgöras

av ordföranden och bankdirektören

i förening.

Har av fullmäktige utsedd ledamot

eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens

beslut, enligi 6 a § tredje

stycket valutalagen framställt yrkande

om att beslutet skall underställas

fullmäktiges prövning, skall sökanden

i ärendet underrättas därom

snarast möjligt och senast i samband

med att han erhåller meddelande

om innehållet i styrelsens beslut.

Ej må fullmäktig eller suppleant

för fullmäktig deltaga i fullmäktiges

handläggning av ärende, varmed han

i valutastyrelsen tagit befattning.

Till ledamot eller suppleant, som

ej är tjänsteman i riksbanken, utgår

arvode till ledamot med 3 000 kronor

för år samt till suppleant med 60

kronor för sammanträdesdag. Vid

resa, som föranledes av uppdraget,

äger ledamot eller suppleant åtnjuta

resekostnadsersättning och traktamente

enligt vad som gäller för bankdirektör.

§ 18.

Mom. 2. Fullmäktig, direktionsledamot

eller ledamot av industristyrelsen

eller av valutastyrelsen, så ock

tjänsteman, som har att meddela

beslut å riksbankens vägnar, äger ej

deltaga i behandling av fråga rörande

avtal mellan honom och riksbanken.

Ej heller må han deltaga i behandling

av fråga om avtal mellan riksbanken

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

Nuvarande lydelse.

man, där han i frågan äger ett väsenligt

intresse, som kan vara stridande

mot riksbankens. Vad sålunda är

stadgat angående avtal skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

rättegång eller annan talan mot

honom eller tredje man.

§ 25.

Mom. 1. Fullmäktige skola utse en

ledamot i den kommission, som jämlikt

instruktionen för mynt- och justeringsverket

har att pröva myntat

gulds halt och vikt.

§ 26.

Mom. 3. Styrelseledamot, som —

-- 1 500 kronor.

Mom. 4. Suppleant äger att för tid,

under vilken han uppehåller befattning

såsom styrelseledamot, uppbära

ersättning med belopp, motsvarande

det för annan ledamot än ordföranden

bestämda arvodet.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna

ärenden sammanträder styrelsen

så ofta ärendenas beskaffenhet

och oavbrutna gång det fordrar,

Föreslagen lydelse.

och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan

vara stridande mot riksbankens. Vad

sålunda är stadgat angående avtal

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande rättegång eller annan talan

mot honom eller tredje man.

§ 25.

Mom. 1. Då fråga om registrering

av partibeteckning jämlikt lagen den

26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen skall avgöras av chefen

för inrikesdepartementet, skola

tre av de av riksdagen valda fullmäktige

vara närvarande.

§ 26.

Mom. 3. Styrelseledamot, som —

-- 1 500 kronor.

Styrelseledamot äger att för resa,

som han för fullgörande av sitt uppdrag

eller eljest för riksbankens räkning

företager från hemorten, åtnjuta

resekostnadsersättning och traktamente

enligt bestämmelserna i allmänna

resereglementet, därvid styrelseledamoten

skall hänföras till

rese- och traktamentsklass B.

Mom. 4. Suppleant äger att för tid,

under vilken han tjänstgör såsom

styrelseledamot, uppbära samma ersättning

som enligt mom. 3 utgår till

annan ledamot av styrelsen än ordföranden.

§ 27.

Mom. 1. För behandling av allmänna

ärenden sammanträder styrelsen

så ofta ärendenas beskaffenhet

och oavbrutna gång det fordrar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 31 ar 19a7

Nuvarande lydelse.

dock minst två gånger i veckan. Styrelsen

är beslutför, när minst tre ledamöter

äro tillstädes.

Uppstå vid---beslutet ense.

§ 30.

Mom. 1. För erhållande av ordinarie

tjänst med lön enligt löneplan nr

1 gälla följande kompetensvillkor,

nämligen

1 :o) beträffande tjänst i någon av

lönegraderna Ca 20—37

a) studentexamen eller

b) avgångsexamen från statsunderstött

eller under inseende av överstyrelsen

för yrkesutbildning ställt

handelsgymnasium eller motsvarande

bildningsanstalt; dock att till

bankombudsman endast den kan antagas,

som fullgjort vad författningarna

föreskriva i avseende å dem,

som i domarevärv må begagnas;

2:o) beträffande tjänst i lägre

lönegrad än Ca 20, vilken icke avses

under 3:o):

a) realexamen eller

b) avgångsbetyg från kommunal

flickskola eller högre läroanstalt för

flickor medförande s. k. normalskolekompetens;
3:o)

beträffande vaktmästartjänst

samt tjänst såsom maskinist, eldare

eller chaufför:

avgångsbetyg från folkskola enligt

§ 47 folkskolestadgan samt intyg om

för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.

Mom. 2. I undantagsfall och då

särskilda omständigheter därtill föranleda

må fullmäktige medgiva dispens

från ovan i l:o) eller 2:o)

meddelade bestämmelser, dock ej bc
-

Föreslagen lydelse.

dock minst en gång i veckan. Styrelsen

är beslutför, när minst tre ledamöter

äro tillstädes.

Uppstå vid — — — beslutet ense.

§ 30.

Mom. 1. Ordinarie tjänst i riksbanken

må innehavas endast av den

som är svensk medborgare.

Mom. 2. I den mån så prövas erforderligt

äga fullmäktige såsom

kompetensvillkor för viss anställning

i riksbanken föreskriva att vederbörande

genomgått särskild utbildningskurs

inom banken.

Mom. 3. För erhållande av ordinarie

tjänst i någon av lönegraderna

A 15—26 fordras, att vederbörande

avlagt studentexamen eller avgångsexamen

från handelsgymnasium

eller motsvarande bildningsanstalt.

Mom. 4. Om fullmäktige finna, att

särskild formell eller reell kompetens

bör krävas för viss tjänst, äga

fullmäktige besluta därom.

Mom. 5. I undantagsfall, då särskilda

skäl föreligga, äga fullmäktige

till ledigbliven tjänst konstituera

eller förordna sökande, som icke

uppfyller de för tjänsten fastställda

formella kompetensvillkoren.

Mom. 6. För anställning i icke ordinarie

tjänst äga fullmäktige bestämma

kompetensfordringarna i anslutning

till vad som gäller för motsvarande

ordinarie tjänst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 Bankoutskottets utlåtande nr 31 år 1957

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse.

träffande tjänst, för vilken föreskrivits

juridisk kompetens.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst

med lön enligt löneplan nr 1 tillsättes,

skall tjänsten till ansökan kungöras

ledig genom anslag inom bankens

samtliga kontor samt dessutom,

beträffande tjänst i någon av lönegraderna

Ca 20—37, genom tillkännagivande

i Post- och inrikes tidningar.

Ansökningstiden må ej understiga

fjorton dagar. Kungörelse

skall såvitt möjligt avse tjänst i viss

lönegrad.

§ 33.

Ordinarie tjänster tillsättas av

fullmäktige.

För ordinarie tjänstemän med lön

enligt löneplan nr 1 utfärdas konstitutorial.

Ordinarie tjänstemän med lön i

någon av lönegraderna Cp 1—25 förordnas

för högst tre år i sänder.

§ 31.

Mom. 1. Innan ordinarie tjänst

med lön enligt löneplan A tillsättes,

skall tjänsten till ansökan kungöras

ledig genom anslag inom bankens

samtliga kontor samt dessutom, beträffande

tjänst i någon av lönegraderna

Ao 15—26, genom tillkännagivande

i Post- och inrikes tidningar.

Ansökningstiden må ej understiga

fjorton dagar. Kungörelse skall såvitt

möjligt avse tjänst i viss lönegrad.

§33.

Ordinarie tjänster tillsättas av

fullmäktige.

För ordinarie tjänstemän med

lönegradsbeteckningen Ao utfärdas

konstitutorial.

Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen

ABp eller Bp förordnas

för viss tid, högst tre år i

sänder.

Ordinarie tjänstemän med lönegradsbeteckningen

År eller Br förordnas

tillsvidare.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.