Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning med förslag till reglemente för riksdagsbiblioteket m. m.

1957-11-19 · 83 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:35, Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning med förslag till reglemente för riksdagsbiblioteket m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning

med förslag till reglemente för riksdagsbiblioteket

m. m.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 23/195-1 uttalade utskottet att

behov förelåge att verkställa en utredning rörande riksdagsbibliotekets

uppgifter och ställning inom det statliga biblioteksväsendet bl. a. med hänsyn

till att biblioteket anmält att ytterligare utrymme för uppställning och

förvaring av nytillkommande litteratur erfordrades. Därest riksdagen ej

hade erinran däremot, avsåge därför utskottet att föranstalta om en dylik

utredning. I enlighet med riksdagens beslut anmodade utskottet sedermera

delegerade för riksdagens verk att låta verkställa en sådan utredning, och

den 10 november samma år tillsattes genom delegerades beslut en kommitté

för att verkställa uppdraget bestående av talmannen i riksdagens

andra kammare, numera landshövdingen Gustaf V. Nilsson, ordförande,

samt numera landshövdingen Elis Ilastad, numera generaldirektören Gösta

Renlund, riksgäldsdirektören Sten Widlund och riksbibliotekarien Uno Wiliers;

såsom kommitténs sekreterare tjänstgjorde numera byråchefen i försvarsdepartementet

Nils Simonsson. Kommittén avgav sitt betänkande den

17 oktober 1956. Över detta har efter remiss yttrande avgivits av riksdagsbibliotekets

styrelse, till vilket är fogat ett yttrande av Riksdagsbibliotekets

personalförening, av fullmäktige i riksgåldskontoret, lönenåmnden för riksdagens

verk, riksarkivet, universitetsbiblioteket i Uppsala, Stockholmsbibliotekens

samarbetsnämnd, Svenska bibliotekariesamfundet och Civilförvaltningens

personalförbund.

I den mån redogörelse för kommitténs förslag icke lämnas i det följande

torde få hänvisas till kommitténs betänkande, vilket fogats till detta utlåtande

såsom bilaga C.

Delegerade för riksdagens verk, som i stort sett biträder kommitténs förslag,

har i skrivelse till bankoutskottet den 27 februari 1957 hemställt alt

bankoutskottet ville föreslå riksdagen att

dels antaga reglemente för riksdagsbiblioteket av den lydelse

kommittén föreslagit med de ändringar som delegerade

förordat;

dels bemyndiga delegerade att utfärda ändrade tjänste- och

personalförteckningar för riksdagsbiblioteket i enlighet med

av delegerade avgivet förslag;

dels ock i skrivelse till Konungen anhålla om förslag till

inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad kommittén

anfört.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

I. Kommitténs förslag

Några särskilda direktiv utöver de uttalanden bankoutskottet gjorde vid

sin anmodan om kommitténs tillsättande har icke utfärdats. I sitt utredningsarbete

har kommittén utgått från frågan vilka institutioner och personer

riksdagsbiblioteket har att betjäna, på vilka litteraturområden biblioteket

med hänsyn härtill bör inrikta sin förvärvsverksamhet, bibliotekets

personalbehov och arbetsformer för att fylla sina olika uppgifter, varvid

vissa verksamhetsgrenar upptagits till särskild behandling, bibliotekets

lokalbehov och dess tillgodoseende samt slutligen utarbetat förslag till nytt

reglemente.

Att riksdagsbiblioteket alltjämt bör ha till sin främsta uppgift att betjäna

riksdagens ledamöter, riksdagens delegationer och verk och tillika utgöra

ett förvaltningens gemensamma bibliotek anser kommittén självfallet. Därutöver

vill kommittén med vissa inskränkningar och förbehåll tillerkänna

enskilda forskare rätt att begagna bibliotekets samlingar. En sådan utvidgning

av tillträdes- och lånerätten skulle endast innebära ett stadfästande

av en sedan länge tillämpad praxis. Man torde därför inte behöva räkna

med någon avsevärt ökad tillströmning av besökande eller ökade anspråk

på bibliotekets personella eller materiella resurser. I enlighet med detta

förslag gör kommittén erforderliga ändringar i det nya reglementet.

Med hänsyn till bibliotekets huvuduppgifter finner kommittén det stå

klart att tyngdpunkten i samlingarna bör ligga inom det rätts- och samhällsvetenskapliga

området: statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi,

sociologi, ekonomisk historia, kulturgeografi och juridikens

olika grenar. Emellertid tänker sig kommittén möjligheten av en starkare

specialisering av bibliotekets förvärvspolitik inom detta område. En sådan

skulle åvägabringas genom en arbetsfördelning och ett reglerat samarbete

mellan liksdagsbiblioteket och andra specialbibliotek i Stockholm, statliga

och enskilda, och även med större bibliotek i landsorten. Kommittén ifrågasätter

om icke ett sådant organiserat samarbete borde föregås av en inventeiing

av de rätts- och samhällsvetenskapliga litteraturområdenas representation

i ifrågavarande bibliotek och utföras som ett särskilt uppdrag

av därför lämpat organ. I ett par enskilda punkter uttalar kommittén

bestämda önskemål beträffande bibliotekets accession nämligen rörande

utländska juridiska tidskrifter och utländskt offenlligt tryck. Slutligen gör

kommittén ett uttalande om förvaringen av svenska och utländska tidningar.

Den förordar en koncentration av alla de stora offentliga bibliotekens

tidningsarkivering genom att tidningsmaterialet efter viss tid samlas

i kungl. biblioteket för magasinering.

A\ i iksdagsbibliotekets särskilda verksamhetsgrenar tar kommittén först

upp fragan om utgivningen av arsbibliografien. Vissa önskemål rörande dess

redigering fiamställas och hänskjutas till upptagande och övervägande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

3

riksdagsbibliotekets styrelse. Kommittén diskuterar därnäst frågan om ett

eventuellt överförande av utgivningen till bibliografiska institutet vid

kungl. biblioteket; den stannar här vid förslaget att hänskjuta även denna

fråga till biblioteksstyrelsens närmare övervägande. — Sedan något år

planeras en centralkatalogisering av det svenska trycket som skulle verkställas

av bibliografiska institutet vid kungl. biblioteket. Kommittén hemställer

till riksdagsbibliotekets styrelse att allvarligt överväga att, om och

när en dylik kommer till stånd, ansluta biblioteket därtill och rekommenderar

i sammanhang härmed en omläggning av bibliotekets katalogregler

för att möjliggöra en sådan anslutning. »Centralkatalogiseringen synes

vara ägnad att i längden möjliggöra personalbesparing för de deltagande

biblioteken» uttalar kommittén. — Den i april 1955 påbörjade upplysningstjänsten

anser kommittén alltjämt böra fortgå men finner tiden ännu icke

vara mogen för dess infogande i bibliotekets ordinarie organisation. — Vid

riksdagsbibliotekets omorganisation 1918 förelågo vissa förslag om bibliotekets

utvidgning som centralt förvaltningsbibliotek, vilka då ej genomfördes.

De utformades vidare i det av bibliotekets dåvarande chef Gödel

1923 avgivna betänkandet. Kommittén refererar Gödels olika förslag och

konstaterar, att de numera knappast äro aktuella. Emellertid har ett visst

samarbete i andra former kommit till stånd i det att riksdagsbiblioteket

stått ämbetsverken till tjänst med råd och hjälp i skilda angelägenheter,

och ett dylikt samarbete av frivillig, rådgivande karaktär synes kommittén

vara värdefullt och utgöra den form i vilken bibliotekets ställning som

centralbibliotek för förvaltningen bör taga sig uttryck.

Riksdagsbibliotekets behov av ökade magasinsutrgmmen har vid olika

tidpunkter varit föremål för överväganden, senast i maj 1954 då biblioteket

erhöll ett mindre lokaltillskott; därvid framhölls emellertid att några

ytterligare lokaler inom riksdagshuset icke vore alt påräkna. Ett av skälen

för igångsättande av förevarande utredning har varit att på längre sikt

lösa bibliotekets lokalfråga. Kommittén har sökt att på olika vägar vinna

utrymmesbesparingar och bl. a. funnit att en icke oväsentlig lättnad bör

kunna uppnås genom att tillvarataga alla möjligheter till systematisk och

successiv gallring av samlingarna där så kan ske utan men för bibliotekets

uppgifter. En verklig lösning av lokalsvårigheterna måste emellertid tänkas

efter andra linjer, och sedan kommittén övervägt olika alternativ stannar

den inför förslaget att upprätta ett depåbibliotek. Under det att huvuddelen

av samlingarna kvarbleve inom de nuvarande lokalerna skulle sådana

delar, som beräknades endast sällan bliva efterfrågade, överföras till depåbiblioteket.

För riksdagsbibliotekets del skulle uppskattningsvis ca 1 500

hyllmeter böcker kunna överföras till depåförvaring. Då även andra bibliotek

kunde hava intresse av att ett depåbibliotek upprättades infordrade

kommittén genom Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd yttrande i saken;

därvid anmälde sig nio av de till nämnden anslutna biblioteken till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

erhållande av utrymmen om sammanlagt 9 000 hyllmeter i ett planerat

depåbibliotek. På grundval av dessa uppgifter gjorde kommittén vissa

beräkningar om byggnadens storlek och hemställde hos byggnadsstyrelsen

om en närmare undersökning av projektet. Byggnadsstyrelsen har också

inkommit med preliminära beräkningar och kostnadsförslag till en depåbyggnad.

som skulle förläggas till ett område intill Rosersbergs järnvägsstation.

Vidare har kommittén framställt vissa förslag om huvudmannaskapet

för och förvaltningen av depåbyggnaden och hemställt att riksdagen,

om den biträdde förslaget, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

proposition i ärendet.

Granskningen av riksdagsbibliotekets organisation resulterar i att kommittén

föreslår vissa förändringar, som redovisas i detalj, och i samband

därmed en viss personalminskning. Kommittén anför härvid följande:

»Granskningen har också givit vid handen, att en viss reduktion av personalstyrkan

är möjlig. Kommitténs förslag äro i dagsläget närmast att uppfatta

som en grund för beräkningen av personalbehovet. Det är alltså icke

avsett, att bibliotekets styrelse skall vara bunden vid att omedelbart genomföra

den personalfördelning mellan olika arbetsenheter, som angives i det

följande. På längre sikt bör emellertid den föreslagna organisationen anses

som en idealorganisation, till vilken man bör eftersträva att anpassa sig

efter hand som förhållanden medge det», samt i annat sammanhang: »I

fråga om de tjänster för bibliotekarie och amanuenser, som sålunda skulle

utgå, anser kommittén skäligt att de nuvarande innehavarna tills vidare

få bibehållas vid sin anställning och att tjänsterna alltså förklaras skola

indragas först vid uppkommande vakanser». Beträffande de arbetsuppgifter

som tillkomma bibliotekets chef, överbibliotekarien, tar kommittén

först upp accessionen. Den konstaterar att inköpsrätten tillkommer styrelsen,

att denna ordning är unik inom svenskt biblioteksväsen, den förekommer

inte vid andra vetenskapliga bibliotek eller vid större folkbibliotek;

att systemet oundvikligen medför viss omgång och kan förminska

möjligheterna att göra ekonomiskt fördelaktiga eller angelägna förvärv.

Inköpsrätten bör därför enligt kommitténs mening överflyttas på överbibliotekarien,

vilket därför inte behöver betyda att styrelsen betages inflytande

över accessionen. Kommittén ingår därefter på en redogörelse för

hur inköpsförslagen böra upprättas. Till överbibliotekariens arbetsuppgifter

hänföras vidare bytesförbindelserna samt personal- och andra administrativa

ärenden. Till hans förfogande ställes ett sekretariat bestående

av en assistent och ett biblioteksbiträde. Bibliotekets verksamhet i övrigt

fördelas på två sektioner, jämte eu vaktmästarexpedition. Sektionen för

yttre tjänst föreslås skola stå under ledning av förste bibliotekarien med

biträde av en bibliotekarie Ca eller Ce 27 och en amanuens och omfatta

skötseln av låneexpedition, referensbibliotek och läsesalar; hit skulle upplysningstjänsten

anslutas och visst bibliografiskt arbete kunna utföras un
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 ar 1957

5

der riksdagsferierna. Sektionen för inre tjänst skulle omfatta katalogiseringsarbetet,

utgivning av nyförvärvsförteckning, bindningstjänst och

överinseendet av bokmagasinen. Den skulle förestås av en bibliotekarie i

Ca 29, och här föreslår kommittén en lönegradsuppflyttning av den ene

av de ordinarie bibliotekarierna; till sektionen skulle vidare höra 1 bibliotekarie

Ca eller Ce 27, 1 biblioteksassistent, 1 biblioteksbiträde samt tdls

vidare 1 amanuens. Vidare föreslår kommittén att en biblioteksassistent

i Ce 15 och ett biblioteksbiträde i Ce 13 ordinariesättas. Beträffande expeditionsvaktpersonalen

föreslås dels en minskning av antalet expeditionsvakter

med en — förslaget i denna del synes stå i samband med att

kommittén i det följande vid behandlingen av bokbindningsanslaget

ifrågasätter om inte bindningsverksamheten i bibliotekets egen regi borde

avvecklas — dels att förste expeditionsvakten, nu förordnad på vikariatslön

i Ca 13, under tjänstebenämningen expeditionsförman hänföres i

lönegraden Ca 14. Motionsvis framfördes vid 1954 års riksdag yrkande på

tjänstens placering i 15 lönegraden, men med hänsyn till lönesättningen för

liknande tjänster inom statsförvaltningen i övrigt anser sig kommittén icke

kunna tillstyrka en sådan placering. Kommitténs förslag rörande riksdagsbibliotekets

personalorganisation innebär sålunda, att förutom här redovisade

lönegradsuppflyttningar en bibliotekarietjänst i Ce 27, två amanuenstjänster

(övergångsvis dock endast en) samt en expeditionsvakttjänst

i Cg 4 utgå.

Riksdagsbibliotekets stadgar fastställdes 1918 och hava sedermera undergått

endast partiella ändringar. Med hänsyn till att vissa av de framlagda

förslagen för sitt genomförande kräva stadgeändringar och med hänsyn

jämväl till behovet av en allmän modernisering har kommittén ansett

lämpligast att utarbeta förslag till en helt ny författning som i likhet med

motsvarande författningar för andra riksdagens verk bör benämnas reglemente.

Kommittén har under respektive §§ ingående redovisat överensstämmelser

med och avvikelser från de nu gällande stadgarna, och motiverat

de senare.

Under rubriken kostnadsfrågor har kommittén mera allmänt avhandlat

vissa frågor rörande de tre för bibliotekets verksamhet utgående anslagen.

EU bifall till de föreslagna lönegradsuppflyttningarna medför att avlöningsanslaget

bör uppräknas med 1 500 kronor. Anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie personal är nu förslagsvis beräknad. I likhet med vad

som eljest gäller vid de statliga biblioteken föreslår kommittén att den

uppföres obetecknad fr. o. m. 1957/58. Beträffande anslaget till bokinköp

och bokbindning ifrågasätter kommittén som ovan nämnts om icke bibliotekets

egen bindningsverksamhet bör avvecklas; i varje fall bör icke förste

expeditionsvakten ägna sig åt denna. Kommittén bär uppmärksammat att

accession och bindning av de boksamlingar som förvaras i andra lokaler

än de egentliga bibliotekslokalerna inom riksdagshuset ombesörjes av riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

dagsbiblioteket men bekostas av förslagsanslaget Riksdagen: Övriga kostnader.

Enligt kommitténs mening böra kostnaderna belasta riksdagsbibliotekets

bokinköpsanslag, och här föreslås en överflyttning.

Biblioteksstyrelsens ordförande, ledamoten Håstad, har i vissa punkter reserverat

sig mot kommitténs förslag. Beträffande förslaget att överföra inköpsrätten

till överbibliotekarien anför han att den nuvarande ordningen

fungerat tillfredsställande. Vid arbetsordningen i andra bibliotek i berörda

avseende torde böra fästas mindre vikt än vid det förhållandet att inom

riksdagsförvaltningen beslutanderätten i viktigare frågor genomgående

tillkommer respektive styrelser. Ett frångående av denna praxis torde

kräva en synnerligen stark motivering, och någon sådan har enligt herr

Håstad icke förebragts. Han lämnar en redogörelse för hur det nuvarande

systemet fungerar och slutar med att framhålla att det väsentligaste måste

vara att riksdagen genom styrelsen äger den absoluta bestämmanderätten

över bibliotekets inriktning och omfattning. Den föreslagna indragningen

av den fjärde expeditionsvakttjänsten står i visst samband med den ifrågasatta

avvecklingen av bibliotekets egen bindningsverksamhet. I likhet med

kommittémajoriteten finner herr Håstad påkallat att biblioteksstyrelsen

verkställer en noggrann utredning om de vinster som kunna vara förknippade

med denna. Först med ledning av den sålunda förebragta utredningen

bör ställning tagas till frågan om nämnda tjänst. Beträffande spörsmålet

om bibliotekets personalstyrka gör herr Håstad det allmänna uttalandet

att han förenat sig med kommittémajoritetens förslag därför att

han menar, att biblioteket i högre grad än hittills kunde utnyttja assistenter

för mindre krävande, rutinmässiga arbetsuppgifter, men under förutsättning

alt personalstatens omfattning och differentiering under de närmaste

åren enligt sakens natur måste omprövas med ledning av de erfarenheter,

som vunnits sedan den nu föreslagna omorganisationen börjat tilllämpas.

II. Remissyttrandena

Av de inkomna yttrandena över kommitténs förslag avse tre, från riksarkivet,

Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd och universitetsbiblioteket

i Uppsala, endast frågan om depåbiblioteket, och tre, från lönenämnden för

riksdagens verk, Svenska bibliotekariesamfundet och Civilförvaltningens

personalförbund, endast organisations- och personalfrågor; två av de tillfrågade

myndigheterna, styrelsen för riksdagsbiblioteket och fullmäktige i

riksgäldskontoret, ha yttrat sig om kommitténs betänkande i dess helhet; till

biblioteksstyrelsens yttrande är fogat ett yttrande från Riksdagsbibliotekets

personalförening, likaledes över hela förslaget.

Vid redogörelsen för remissyttrandena torde det vara lämpligt att först

redovisa ställningstagandet till frågan om depåbiblioteket, eftersom

kommittén förutsatt att denna skulle behandlas som särskilt ärende och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

7

överlämnas till Kungl. Maj:t. Samtliga tillfrågade myndigheter tillstyrka

kommitténs förslag. Biblioteksstyrelsen finner att bibliotekets lokalfråga

härigenom skulle för avsevärd tid framåt rationellt lösas och uttalar att

detta förslag snarast måtte komma till avgörande; fullmäktige i riksgäldskontoret

anser kommitténs förslag innebära en ur olika synpunkter lämplig

anordning, och den bör därför enligt fullmäktiges mening komma till utförande;

den föreslagna biblioteksdepån skulle även kunna lösa riksgäldskontorets

arkivfråga på längre sikt och indirekt medföra lättnad i fråga om

möjligheterna att framdeles tillgodose lokalanspråken inom riksdagshuset.

Riksarkivet, som endast tagit ställning till frågan i vad den rör en eventuell

samordning av detta byggnadsprojekt med depåbyggnad för arkivets egen

räkning, erinrar om att hela dess byggnadsfråga ännu är olöst; tidigast i

samband med huvudbyggnadens färdigställande blir frågan om en depåbyggnad

för dess del aktuell. Stockholmsbibliotekens samarbetsnåmnd understryker,

att ett realiserande av depåbiblioteksförslaget skulle innebära en

synnerligen viktig och med all säkerhet i hög grad ekonomiskt bärkraftig

rationalisering av stockholmsbibliotekens lokalproblem vad rör magasinsutrymmen.

Uppsala universitetsbibliotek framhåller att det vore av stort

värde om i den planerade depålokalen utrymme kunde ställas till dess förfogande

tillräckligt för magasinering av sammanlagt 4 000 m tidningar jämte

förslagsvis 50 °/o accessionsutrymme.

Inköpsrättens överförande till överbibliotekarien har föranlett

dels ett uttalande av biblioteksstyrelsen, som med instämmande i herr

Håstads reservation icke kan tillstyrka kommitténs förslag, dels av fullmäktige

i riksgäldskontoret, som funnit att kommittén anfört bärande skäl för

sitt förslag och därför tillstyrker detsamma.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har vidare tagit fasta på och understrukit

kommitténs önskemål att man skulle söka vinna utrymmesbesparingar bl. a.

genom systematisk och successiv utgallring av samlingarna.

Denna tanke finner å andra sidan Riksdagsbibliotekets personalförening

mycket betänklig. Gallringen skulle göra förefintliga tryckta kataloger otillförlitliga,

något som kommittén själv i annat sammanhang påvisat; det torde

vara svårt att finna någon norm efter vilken den kunde verkställas; inget

större svenskt vetenskapligt bibliotek torde heller vidtaga systematiska gallringar

i större skala.

Kommitténs starka betonande av centralkatalogiseringens

arbetsbesparande effekt har föranlett biblioteksstyrelsen att ta upp frågan

och dess inverkan på bibliotekets katalogarbete till närmare granskning.

Styrelsen framhåller att enbart av det skälet, att av bibliotekets totala accession

den svenska endast utgör eu mindre del och av denna åter eu icke obetydlig

del utgöres av sådant material som (iver huvud taget icke blir föremål

för centralkatalogisering, kan denna arhetsbesparing inte bli särskilt betydande

och under alla förhållanden långt mindre än vad kommittén före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

ställer sig. Bibliotekets personalförening har från delvis andra utgångspunkter

och genom en analys av andra moment i katalogiseringsarbetet kommit

till liknande resultat: den sammanlagda arbetsbesparingen genom anslutningen

till centralkatalogiseringen torde i realiteten bli föga betydande, och

en eventuell tidsvinst borde enligt föreningens mening främst utnyttjas till

en intensifiering av den nuvarande katalogiseringsverksamheten.

Vidkommande bibliotekets bindningsverksamhet har styrelsen

låtit verkställa viss utredning. Det ekonomiska resultatet redovisas

siffermässigt i en till styrelsens yttrande fogad bilaga. På grundval av detta

anser sig styrelsen kunna fastslå att bindningsverksamheten uppenbart varit

ekonomiskt fördelaktig och vill för sin del dra slutsatsen att den bör utvecklas

och ej avvecklas.

Kommitténs förslag till personalorganisation har i de avgivna

yttrandena blivit föremål för delvis motsatta omdömen. Fullmäktige i riksgäldskontoret

och lönenämnden för riksdagens verk ha ingen erinran mot

förslagen. Styrelsen för Svenska bibliotekariesamfundet framhåller, att det

av betänkandet inte klart framgår, om vid beräkningen av personalbehovet

någon arbetskraft avdelats för utredigeringen av årsbibliografien; denna

föreslås ju skola tills vidare kvarbliva hos riksdagsbiblioteket; oklarhet synes

även föreligga i vad rör konsekvensen av centralkatalogiseringen av det

svenska trycket, frågan om bibliotekets anslutning till denna lämnas öppen,

d. v. s. hänskjutes till biblioteksstyrelsens avgörande; vid uppgörande av personalstat

utgår emellertid kommittén från att biblioteket är anslutet. Styrelsen

vill fästa uppmärksamheten på dessa icke avgjorda frågor; ställning till

dem måste rimligtvis tagas innan personalbehovet definitivt beräknas. Civilförvaltningens

personalförbund, som endast yttrat sig om lönegradsplaceringen

av expeditionsförmannen, framhåller att expeditionsförmän såväl

inom statsförvaltningen som vid riksdagens verk är placerade i 15 lönegraden;

samma lönegradsplacering bör tillämpas vid riksdagsbiblioteket. Riksdagsbibliotekets

personalförening konstaterar, att kommitténs förslag innebär

en betydande personalreduktion, grundande sig på arbetsbesparingar

som följd av beslut som ännu ej är fattade nämligen årsbibliografiens överflyttning

och bibliotekets anslutning till en blivande centralkatalogisering;

därtill kommer att dessa arbetsbesparingar i varje fall torde bli långt mindre

än kommittén räknat med. Föreningen uttalar därför sina stora betänkligheter

mot de föreslagna personalinskränkningarna. Styrelsen för riksdagsbiblioteket

slutligen anför att utgivandet av årsbibliografien inte synes vara

upptaget bland bibliotekets arbetsuppgifter. Så länge den förblir en uppgift

för biblioteket är indragningen av en e. o. bibliotekarie icke motiverad. Med

hänvisning till vad styrelsen yttrat i centralkatalogiseringsfrågan finner den

helt uteslutet, att anslutningen skulle möjliggöra en nedskärning av amanuensernas

antal, och anser sig icke kunna biträda den föreslagna indragningen.

Ej heller förslaget att indraga den fjärde expeditionsvakttjänsten

kan styrelsen biträda; det skulle bl. a. omöjliggöra bindningsverksamheten i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

9

bibliotekets egen regi, vilken styrelsen på ovan anförda grunder anser böra

fortgå. Styrelsen instämmer emellertid i herr Håstads uttalande att biblioteket

måhända i än högre grad än hittills torde kunna utnyttja assistenter

för mindre krävande, mera rutinmässiga arbetsuppgifter; vid framdeles

uppkommande vakanser torde därför styrelsen överväga lämpligheten av

att utbyta lediga amanuenstjänster mot assistenttjänster.

Stgrelsen för Svenska bibliotekariesamfnndet fäster i sitt yttrande uppmärksamheten

vid att § 9 i förslaget föreskriver en provtjänstgöringstid

av minst två månader; inom stora svenska vetenskapliga

bibliotek är provtjänstgöringstiden genomgående minst tre månader;

styrelsen understryker önskvärdheten av att vid ett bibliotek av riksdagsbibliotekets

storlek inte föreskrives avsevärt kortare första utbildningstid.

Riksdagsbibliotekets personalförening, som i slutet av sitt yttrande granskar

förslaget till reglemente, påpekar ett par redigeringsfel i §§ 9, 10 och 16

och ifrågasätter om icke den till § 15 andra stycket från de gamla stadgarna

överflyttade bestämmelsen såsom föråldrad bör utgå.

III. Delegerade för riksdagens verk

Delegerade har i likhet med de hörda mjmdigheterna och organisationerna

i huvudsak biträtt vad kommittén anfört och föreslagit.

Vad först angår upprättandet av ett depåbibliotek utgör den föreslagna

anordningen enligt delegerades mening den bästa lösning av riksdagsbibliotekets

lokalfråga som under nuvarande omständigheter står att tinna,

och delegerade har icke någon erinran mot vad kommittén i denna del anfört.

Delegerade framhåller, att riksdagen — därest den biträder kommitténs

mening på denna punkt — med hänsyn till att depåfrågan till övervägande

del berör institutioner inom den Kungl. Maj:t underställda statsförvaltningen

torde böra i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning och därvid

hemställa om närmare förslag i ämnet.

Vad därefter angår kommitténs förslag att inskriva de enskilda

forskarnas lånerättidet nya reglementet har delegerade icke kunnat

finna några betänkligheter möta att en sådan utvidgning av tillträdesoch

lånerätten inskrives i reglementet med nu tillämpade förbehåll och inskränkningar.

Beträffande vissa frågor som berör särskilda verksamhetsgrenar

inom riksdagsbiblioteket anför delegerade följande:

Kommitténs hemställanden har därvid i huvudsak utmynnat i att berörda

frågor skulle hänskjutas till bibliotekets styrelse för övervägande. Delegerade

ansluta sig till kommitténs uttalanden och förutsätta sålunda alt styrelsen

omprövar frågan om årsbibliografiens redigering och utgivning. Beträffande

centralkatalogiseringen föreligger redan eif uttalande från biblioteksstyrelsen

alt den ämnar ansluta biblioteket till denna. Upplysningstjänslen

torde fortfarande få bedrivas försöksvis. En starkare specialisering av riksdagsbibliotekets

förvärvspolitik än hittills tillämpats torde kunna åvägabringas

genom ett reglerat samarbete mellan riksdagsbiblioteket och andra

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

specialbibliotek. En sådan anordning torde enligt delegerades mening kunna

bliva av värde. — Delegerade instämma i kommitténs uttalande att samarbetet

mellan riksdagsbiblioteket och departements- eller verksbibliotek

bör ha frivillig, rådgivande karaktär och att riksdagsbiblioteket bör stå

^P1^)„e^sver^en tjänst med råd och hjälp i deras biblioteksangelägenhetei

så långt de personella resurserna tillåta. Beträffande bibliotekets bindningsverksamhet

ifrågasätter kommittén om denna icke borde avvecklas men

hänskjuter även avgörandet i denna fråga till biblioteksstyrelsen. Delegerade

finna den av biblioteksstyrelsen företagna, i yttrandet redovisade utredningen

på denna punkt knappast tillräcklig för ett bestämt ställningstagande utan

förutsätta att styrelsen upptar frågan till fortsatt övervägande.

Mot kommitténs rekommendationer i syfte att erhålla en fastare organisation

av bibliotekets verksamhet har delegerade i princip ingenting

att invända. Delegerade framhåller emellertid, att kommitténs förslag på

denna punkt inte får tolkas så att enskilda tjänster skall bindas vid bestämda

arbetsdetaljer: det bör exempelvis vara bibliotekets ledning obetaget att

låta förste bibliotekarien förestå sektionen för inre tjänst, om personliga

eller andra skäl därtill föranleder.

Kommitténs förslag angående personalen vid biblioteket innefattar

å ena sidan höjning av vissa ordinarie tjänster och överförande av vissa

icke-ordinarie tjänster till ordinarie samt å andra sidan indragning av vissa

tjänster. Av följande sammanställning framgår den nya organisationen jämförd

med nuvarande personal.

Antal

Tjänstebenämning

Nuv. personal

Föreslagen

lgr.

personal lgr.

1

överbibliotekarie

Ca 37

Ca 37

1

förste bibliotekarie

Ca 31

Ca 31

1

bibliotekarie

Ca 27

Ca 29

1

»

Ca 27

Ca 27

1

»

Ce 27

Ce 27

1

»

Ce 27

—

1

amanuens

1

1 2

1

»

1

1 3

1

»

1

1

biblioteksassistent

Ce 15

Ca 15

1

»

Cg 15

Ce el. Cg 15

1

expeditionsförman

Ca 14

1

biblioteksbiträde

Ce 13

Ca 13

1

»

Ce ll4

Ce el. Cg ll4

i

förste expeditionsvakt

Ca ll5

_

1

expeditionsvakt

Ca 10

Ca 10

1

»

Ce 10

Ce el. Cg 10

1

»

Cg 4

—

Summa

161/2

I2V28

1 Lön enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.

2 Bibehålies.

* Bibehålies så länge riksdagsbiblioteket icke är anslutet till en centralkatalogisering.

4 Med halvtidstjänstgöring.

5 Vikariatslön i Ca 13.

6 övergångsvis I3V2.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

11

Delegerade biträder i princip kommitténs förslag beträffande personalorganisationen.

De tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket

som fastställes av riksdagen — eller av delegerade jämlikt riksdagens

bemyndigande — bör sålunda omfatta de ordinarie tjänster som

kommittén har föreslagit samt en tjänst för bibliotekarie i Ce 27. Som en

anmärkning till staten bör enligt delegerade angivas, att övergångsvis antalet

bibliotekarietjänster i sistnämnda lönegrad utgör två. Övriga ickeordinarie

tjänster bör däremot i enlighet med vedertagna principer icke

redovisas i staten. Delegerade framhåller emellertid, att såsom av det föregående

framgått, frågan om de arbetsuppgifter, som i fortsättningen skulle

ankomma på riksdagsbiblioteket, icke nu i alla hänseenden kan överblickas.

Det kunde följaktligen framdeles visa sig påkallat att ändra personalförteckningen,

eller i varje fall personalorganisationen, när dessa spörsmål

blivit slutgiltigt avgjorda. Detta kunde i och för sig utgöra motiv för att

tills vidare minska den nuvarande personaluppsättningen endast i samband

med »naturlig» avgång av tjänstemän. Härför talar också enligt

delegerade, vilket även kommittén framhållit, att det är skäligt ur personalsynpunkt,

att de nuvarande innehavarna av tjänster för bibliotekarie

och amanuenser, som skulle utgå enligt den nya personalplanen, bibehållas

vid sin anställning tills vidare och att deras tjänster alltså indragas

först vid uppkommande vakanser. Det torde enligt delegerade böra ankomma

på riksdagsbibliotekets styrelse att följa frågan. I den mån erfarenheten

skulle ge vid handen att ändring är påkallad i den av kommittén

föreslagna och av delegerade tillstyrkta personalorganisationen, utgår delegerade

från att biblioteksstyrelsen kommer att vidtaga — inom ramen för

sin befogenhet — eller föreslå de åtgärder, som kunna betingas av uppgifternas

slutliga omfattning.

Delegerade erinrar slutligen om att delegerade i skrivelse till bankoutskottet

den 6 februari 1957 framlagt förslag till löneplansrevision för riksdagens

verk i anslutning till vad Kungl. Maj:t föreslagit i årets statsverksproposition

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkten 4.

Ett genomförande av löneplansrevisionen kommer att medföra ändrade

lönegradsbeteckningar m. m. vid samtliga riksdagens verk. Godkännes kommitténs

förslag i vad det avser ändrade tjänste- och personalförteckningar

för riksdagsbiblioteket, torde det få ankomma på delegerade att vidtaga de

ändringar däri beträffande lönegradsbeteckningar in. m., som må följa av

löneplansrevisionen och vad därmed äger samband.

Förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket biträdes i stort sett

av delegerade. Vissa detaljer beröres närmare av delegerade, som därvid

föreslår vissa ändringar. Delegerade anför härom följande:

I förslagets § 4 sista stycket äro intagna bestämmelser om arvoden till

styrelsens ledamöter och suppleanter. Kommittén framhåller, att den ej tagil

ställning till arvodenas storlek. Delegerade, som icke heller anse sig böra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

framlägga några förslag på denna punkt, vilja endast erinra om att nuvarande

arvoden till de ordinarie styrelseledamöterna utgått med oförändrade

belopp sedan de fastställdes år 1918. Det må i detta sammanhang erinras

om att stadgarna för riksdagsbiblioteket ursprungligen icke innehöllo några

bestämmelser om arvodenas storlek utan att sådana intogos först enligt beslut

av 1949 års riksdag (jfr. BoU:s uti. 1949: 35).

En provtjänstgöring av minst två månader för anställning i amanuenstjänst

föreskrives i § 6 andra stycket c) i gällande stadgar för riksdagsbiblioteket,

och kommittén har oförändrat överfört nämnda stycket till § 9 i förslaget.

Styrelsen för Svenska bibliotekariesamfundet understryker i sitt

yttrande önskvärdheten av att vid ett bibliotek av riksdagsbibliotekets storlek

icke föreskrives en avsevärt kortare första utbildningstid — d. v. s.

provtjänstgöring — än vid andra stora svenska vetenskapliga bibliotek, där

denna tid är bestämd till minst tre månader. Delegerade, som finna denna

erinran befogad, vilja för sin del föreslå, att provtjänstgöringstiden jämkas

till minst tre månader.

Kommittén har vidare i sitt förslag till § 9 infört ett nytt tredje stycke,

som möjliggör för delegerade att medge dispens från kravet på avlagd

licentiatexamen inom filosofisk eller juridisk fakultet för att kunna antagas

till amanuens. Delegerade vilja ifrågasätta, om icke med hänsyn till nuvarande

ämnesgruppering i studentexamen möjlighet till dispens bör föreligga

även beträffande kompetensvillkoren under andra stycket punkten a).

De av delegerade framlagda jämkningsförslagen skulle föranleda att § 9

skulle erhålla följande ändrade lydelse:

§ 9.

Vid biblioteket---icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:

a) att i---tyska språken;

b) att hava---juridisk fakultet;

c) att inom riksdagsbiblioteket under en tid av minst tre månader hava

genomgått provtjänstgöräng ----för bibliotekstjänsten.

Delegerade för---andra stycket under a) och b) upptagna vill
koren.

Befrielse från---vetenskapligt bibliotek.

Riksdagsbibliotekets personalförening har framfört erinran mot avfattningen

av § 10 första stycket, som avser att ange inriktningen av bibliotekets

accession. Såvitt delegerade kunnat finna skulle följande formulering av

nämnda stycke bättre angiva vad som åsyftas: »Riksdagsbiblioteket bör

---sin verksamhet. Särskilt bör tillses, att bibliotekens samlingar av

svenska och viktigare utländska riksdagshandlingar, av svensk och ledande

utländsk juridisk litteratur jämte lag- och författningssamlingar samt av

svenska och utländska kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.

»

Kommittén har föreslagit överflyttning av beslutanderätten, när det gäller

bibliotekets accession, från bibliotekets styrelse till överbibliotekarien.

Häremot har ledamoten av kommittén herr Håstad reserverat sig för bibehållande

av nuvarande ordning, och styrelsen för riksdagsbiblioteket har i

sitt yttrande instämt med honom. Delegerades majoritet hava vid övervägande

av frågan kommit till den uppfattningen, att skäl tala för att inköpsrätten,

i likhet med vad som gäller vid andra jämförliga bibliotek, överföres

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

13

[ill bibliotekets chef. Med hänsyn härtill anse delegerade, att § 11 i förslaget

kan bibehållas oförändrad. Delegerade förutsätta härvid att överbibliotekarien

håller styrelsen fortlöpande underrättad om verkställda inköp. Herr

Hastad vidhöll inom delegerade sin i kommittén uttalade uppfattning och

herr Rubbestad anslöt sig till herr Håstad.

Till § 15 andra stycket har kommittén överflyttat en bestämmelse, som

enligt vad Riksdagsbibliotekets personalförening framhållit numera är föråldrad.

Bestämmelsen synes inte kunna tillämpas efter sin lydelse, varför

delegerade biträda personalföreningens förslag om att den bör utgå.

Mot bestämmelsen i förslagets § 16 har personalföreningen framfört en

formell erinran. Enligt delegerades uppfattning skulle paragrafen vinna i

tydlighet, om den formulerades sålunda.

»På tid — — — är tilländalupen. Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning, om någon, som är befattningshavare hos riksdagen eller något

riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli,

centralt ämbetsverk eller kommitté, å tjänstens vägnar rekvirerar bok, som

är utlånad till person eller institution, vilken icke tillhör någon av de nu

nämnda kategorierna.»

Vad slutligen beträffar anslagsfrågorna anför delegerade, att

någon ändring i Riksdagsbibliotekets avlöningsanslag för budgetåret 1957/58

i förhållande till vad som föreslogs i årets statsverksproposition icke torde

erfordras. Beträffande frågan huruvida bibliotekets anslagspost till ickeordinarie

personal borde uppföras obetecknad, har delegerade i och för sig

inget att erinra häremot men förordar att anslaget uppföres förslagsvis liksom

hittills med hänsyn till att detta är fallet med motsvarande anslagsposter

vid övriga under fjortonde huvudtiteln upptagna riksdagens verk. Enligt

delegerade kan det vara lämpligt att riksdagen föreskriver att anslagsposten

ej må överskridas utan särskilt medgivande, vilket medgivande delegerade

då torde erhålla bemyndigande att lämna. Delegerade biträder vidare förslaget

att kostnaderna för de bokinköp, som verkställes av riksdagsbiblioteket

för riksdagens räkning, överföres till bibliotekets anslag för bokinköp och

bokbindning.

Under hänvisning till vad delegerade anfört hemställer delegerade »att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen att, med godkännande av vad förenämnda

kommitté och delegerade anfört beträffande riksdagsbibliotekets

arbetsuppgifter in. m.,

dels antaga reglemente för riksdagsbiblioteket av den lydelse kommittén

föreslagit med de ändringar, som delegerade i det föregående förordat,

dels bemyndiga delegerade att utfärda ändrade tjänste- och personalförteckningar

för riksdagsbiblioteket av den lydelse härvid fogade bilaga A1

utvisar,

dels ock i skrivelse till Konungen anhålla om förslag till inrättande av eu

biblioteksdepå med beaktande av vad kommittén anfört».

1 Likalydande med bilaga 11 vid detta utlåtande med den ändringen att i utskottets förslag

införts de sedan den 1 juli 1957 gällande lönegradsbeteckningarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Utskottet

Under 1954 aktualiserades vid riksdagsbiblioteket vissa frågor rörande

personalorganisationen. Bibliotekets lokalfråga hade på nytt upptagits av

styrelsen för biblioteket som anmält behov av ytterligare utrymme för uppställning

och förvaring av nytillkommande litteratur. Gällande stadgar för

riksdagsbiblioteket hade efter sin tillkomst 1918 blivit reviderade endast i

mindre omfattning. Mot bakgrunden härav beslöt bankoutskottet med riksdagens

godkännande att uppdraga åt delegerade för riksdagens verk att

föranstalta om utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning

inom det statliga biblioteksväsendet.

Delegerade beslöt den 10 november 1954 att uppdraga åt en särskild kommitté

att företaga den ifrågavarande utredningen. Sedan kommittén i oktober

1956 avslutat sitt arbete och framlagt betänkande med vissa förslag

rörande riksdagsbiblioteket har ärendet, efter sedvanlig remissbehandling,

anmälts för utskottet av delegerade för riksdagens verk.

Det kommittébetänkande som framlagts och som i allt väsentligt är enhälligt

innefattar förslag i fråga om tillträdes- och lånerätten vid biblioteket,

förvärvspolitiken m. m., lokalfrågan, organisationen och personalbehovet

samt kostnadsfrågor. Kommittén har utarbetat förslag till reglemente för

riksdagsbiblioteket avsett att ersätta nu gällande stadgar.

Kommitténs förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av remissinstanserna. Även delegerade för riksdagens verk har i allmänhet

anslutit sig till vad kommittén föreslagit.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att utredningsarbetet rörande riksdagsbibliotekets

ställning och uppgifter inom det statliga biblioteksväsendet

slutförts och finner att det framlagda förslaget utgör en god grund för bedömning

av hithörande frågor. Utskottet fäster särskilt avseende vid att

bibliotekets lokalfråga genom vad som föreslagits bör kunna få en god och

varaktig lösning. Utskottet har också funnit den föreslagna moderniseringen

av de föreskrifter som gäller för biblioteket väl motiverad.

Utskottet vill till en början understryka att riksdagsbibliotekets huvuduppgift

i fortsättningen såsom hittills bör vara att betjäna riksdagen samt

dess delegationer och verk ävensom kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli, de

centrala ämbetsverken och statliga kommittéer. Företrädesrätt till boklån

bör tillkomma riksdagens ledamöter och organ. Enligt praxis har sedan

länge enskilda forskare och andra som bedriver allvarliga studier fått utnyttja

biblioteket, vilket kommittén ansett nu böra stadfästas genom ett

uttryckligt stadgande i det nya reglementet. Utskottet, som inhämtat att

några praktiska svårigheter icke kan väntas uppkomma om kommitténs

förslag genomföres, kan i likhet med delegerade för riksdagens verk biträda

vad kommittén i detta hänseende föreslagit.

När det gäller inriktningen av bokanskaffningen får denna främst ske

med beaktande av bibliotekets huvuduppgift att betjäna riksdagen, kyrko
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

15

mötet och förvaltningen. Tyngdpunkten kommer sålunda att ligga på det

rätts- och samhällsvetenskapliga området, men några snäva gränser för

bokanskaffningen bör icke uppdragas. Då förvärvspolitiken praktiskt utformas,

får genom biblioteksstyrelsens försorg beaktas av riksdagens ledamöter

uttalade önskemål och synpunkter eller eljest framkomna behov också

på andra litteraturområden. I anslutning till vad kommittén anfört bör

emellertid en planmässig arbetsfördelning mellan riksdagsbiblioteket och

andra bibliotek eftersträvas. Utskottet vill redan nu framhålla, att det enligt

utskottets mening icke bör föreligga något hinder för att riksdagsbiblioteket

överför sina tidningssamlingar till kungl. biblioteket.

Under utredningsarbetet har behandlats vissa särskilda verksamhetsgrenar

vid riksdagsbiblioteket såsom den bibliografiska verksamheten, upplysningstjänsten

och samarbetet med verksbiblioteken. Utskottet, som icke

funnit anledning att göra något uttalande i anledning av vad kommittén

anfört i dessa hänseenden, förutsätter att styrelsen för riksdagsbiblioteket

beaktar de synpunkter som framförts av kommittén och under ärendets

remissbehandling.

Vid bedömningen av bibliotekets lokalfråga har kommittén haft att utgå

från att ytterligare lokaler inom riksdagshuset icke torde vara att påräkna

för riksdagsbibliotekets behov. Kommittén har därför haft att överväga en

fullständig eller partiell utflyttning av biblioteket. Kommittén har funnit

den lämpligaste lösningen vara att en biblioteksdepå inrättas, till vilken

skulle kunna överföras partier som endast sällan efterfrågas. I depån skulle

utrymme kunna beredas åt även andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket.

Intresse har framkommit från ett flertal bibliotek i Stockholm samt

från universitetsbiblioteket i Uppsala för en gemensam depåbyggnad. Kommitténs

förslag att en biblioteksdepå inrättas har vunnit allmän anslutning.

Då depåfrågan till övervägande del berör institutioner inom den Kungl.

Maj:t underställda statsförvaltningen torde riksdagen på sätt delegerade

för riksdagens verk föreslagit böra i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin

uppfattning i ämnet och därvid hemställa om närmare förslag i detta avseende.

Utskottet har funnit att genom tillkomsten av ett depåbibliotek skulle

riksdagsbibliotekets lokalfråga erhålla en tillfredsställande och rationell

lösning. Utskottet kan således biträda delegerades förslag härom. Utskottet

förutsätter att vid den fortsatta utredningen kommer att tagas under övervägande

huruvida kostnadsbesparingar vore att påräkna genom användande

av det s. k. compactussystemet. Utskottet vill understryka att frågan är av

brådskande natur och att förslag i ämnet om möjligt bör föreläggas 1959

års riksdag. Utskottet vill därjämte framhålla angelägenheten av att styrelsen

för riksdagsbiblioteket överväger att genomföra systematiska gallringar

inom biblioteket, varigenom ökat utrymme kan vinnas.

Kommittén har föreslagit vissa förändringar i riksdagsbibliotekets orga
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957

nisation, innebärande bl. a. en uppdelning av arbetet på två sektioner jämte

ett sekretariat, direkt underställt överbibliotekarien, samt eu vaktmästarexpedition.

Delegerade har i princip icke haft något att invända mot den

skisserade arbetsfördelningen och de särskilda förslag och uttalanden som

kommittén i detta sammanhang gör. Delegerade har emellertid framhållit

att kommitténs förslag på denna punkt icke får tolkas så att enskilda tjänster

skall bindas vid bestämda arbetsdetaljer. Även utskottet kan ansluta sig

till vad som sålunda föreslagits, samtidigt som utskottet understryker, att

styrelsen för riksdagsbiblioteket bör känna sig obunden att inom ramen för

de personalresurser biblioteket vid varje tillfälle disponerar företaga de

organisationsförändringar den finner lämpliga och ändamålsenliga.

Delegerade har i enlighet med kommitténs förslag förordat att beslutanderätten,

när det gäller bibliotekets accession, överföres från bibliotekets styrelse

till överbibliotekarien. Även om utskottet känner sig övertygat om att

inköpsfrågorna hittills handlagts av styrelsen för riksdagsbiblioteket på ett

sätt som förtjänar stort erkännande och några nämnvärda olägenheter med

det nuvarande systemet icke visat sig, kan utskottet icke finna tillräckliga

skäl för att bibehålla det hittillsvarande förfarandet som torde vara enastående

i svenskt biblioteksväsende. Utskottet biträder sålunda vad delegerade

föreslagit och förutsätter härvid att styrelsen fortlöpande hålles underrättad

om inköpen och att överbibliotekarien samråder med styrelsen i frågor

av principiell innebörd.

De av kommittén framlagda förslagen vad angår personalen vid riksdagsbiblioteket

innebärande höjning av vissa ordinarie tjänster, överförande

av vissa icke-ordinarie tjänster till ordinarie samt indragning av vissa tjänster

har delegerade i princip biträtt. Utskottet har icke funnit anledning till någon

erinran mot vad delegerade sålunda föreslagit och har på grundval härav

utarbetat förslag till tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket,

varvid nu gällande lönegradsbeteckningar använts (Bilaga B). De

nya förteckningarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1958. Utskottet

anser sig dock böra understryka vad delegerade uttalat om att frågan om de

arbetsuppgifter som i fortsättningen skall ankomma på riksdagsbiblioteket

icke nu i alla avseenden kan överblickas. Ändringar kan således visa sig

bliva erforderliga i personalförteckningarna sedan vissa organisationsfrågor

slutligt avgjorts. I likhet med delegerade anser också utskottet att indragningen

av tjänster bör ske först vid uppkommande vakanser.

De kostnadsfrågor som kommittén berört avser utskottet att närmare

behandla vid prövningen av anslagen till riksdagens verk för budgetåret

1958/59. Redan nu vill utskottet som sin mening ge till känna att utskottet

funnit skäl tala för att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

vid riksdagsbiblioteket uppföres såsom obetecknad. Vad speciellt angår

frågan huruvida riksdagsbibliotekets bindningsverksamhet bör fortsätta

har utskottet uppmärksammat, att bindningen vid biblioteket delvis avser

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

17

lagning och enkla band av det slag som bokbinderierna icke utför. Utskottet

förutsätter i likhet med delegerade att styrelsen för riksdagsbiblioteket upptar

frågan om bindningsverksamheten till fortsatt övervägande. Kostnaderna

för de bokinköp som av riksdagsbiblioteket verkställes för placering i riksdagens

lokaler utanför riksdagsbiblioteket bör, såsom delegerade förordat,

belasta bibliotekets bokinköpsanslag, som i anledning härav bör höjas med

motsvarande belopp.

Utskottet har i allt väsentligt kunnat biträda det förslag till reglemente

för riksdagsbiblioteket som framlagts av delegerade för riksdagens verk

och som nära ansluter sig till kommitténs förslag. Vad särskilt gäller de

i § 4 angivna arvodena till ledamöterna av riksdagsbibliotekets styrelse har

utskottet övervägt en ändring. I avvaktan på erfarenheterna av den nya

omorganisationens återverkan på styrelsens arbete har utskottet icke ansett

sig böra nu framlägga något förslag i detta hänseende.

Utskottet föreslår att sista meningen i § 15 utgår med hänsyn till att det

förfarande som där finns reglerat enligt vad utskottet inhämtat tett sig

onödigt och därför icke kommit till användning.

Det sålunda jämkade förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket, vilket

bör träda i kraft den 1 januari 1958, återfinnes i Bilaga A.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels antaga reglemente för riksdagsbiblioteket av den

lydelse som härvid fogade Bilaga A utvisar,

dels bemyndiga delegerade för riksdagens verk att utfärda

ändrade tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket

av den lydelse härvid fogade Bilaga B utvisar,

dels ock i skrivelse till Konungen anhålla om förslag till

inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad ovan

anförts.

Stockholm den 19 november 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, Mogård,

Werner, Strandler och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Nordqvist i Karlskoga, Severin, Svensson

1 Stenkyrka, Carlsson i Tibro, Adamsson, fru Renström-Ingenäs, herrar

Löfgren och Rask.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 sand. Nr 35

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Bilaga A

FÖRSLAG

till

reglemente för riksdagsbiblioteket

Allmänna bestämmelser

§ !•

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier

m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i riksdagens

och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten

avsedda lägenheter.

§ 2.

Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och

verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt

av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande tillsatta

kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den mån de i första stycket avsedda uppgifterna

icke därigenom åsidosättas, betjäna dem, som bedriva forskning

eller allvarliga studier.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid detsamma

tillkommer dess överbibliotekarie. Denne skall tillse att personalen

med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.

Förste bibliotekarien skall biträda överbibliotekarien med ledning, övervakning

och kontroll av det dagliga arbetet inom biblioteket.

§ 4.

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra kammarens

ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän, vilka

hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute, väljes ny ledamot

för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses en suppleant; och skall

vad i första och andra styckena är stadgat om utseende av ledamöter äga

motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.

Envar av styrelsens ledamöter äger uppbära ett årligt arvode av 500 kronor.

Suppleant, som vid förfall för ledamot eller eljest av särskilda skäl

inkallas till deltagande i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 25 kronor

för varje sammanträdesdag, dock att det sammanlagda arvodet under

ett kvartal icke må överstiga vad som utgår till ledamot under samma tid.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

19

§ 5.

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars

riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,

och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. År han

från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin avvikande

mening.

Vid riksdagens början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till

riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6.

Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom

biblioteksväsendet såväl inom landet som, såvitt möjligt, i övriga nordiska

länder och annorstädes i utlandet. Biblioteket skall eftersträva samverkan

med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.

§ 7.

Styrelsen äger uppdraga åt överbibliotekarien eller annan tjänsteman vid

biblioteket att företaga de tjänsteresor, som styrelsen finner påkallade av

bibliotekets ämbetsförvaltning, i den mån medel för ändamålet finnas tillgängliga.

§ 8.

De allmänna bestämmelser, som erfordras rörande arbetet inom biblioteket

utöver innehållet i detta reglemente, meddelas av styrelsen i arbetsordning.

Därjämte äger styrelsen utfärda särskilda föreskrifter för personalen.

Envar tjänsteman har att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser och

föreskrifter, som sålunda meddelats, samt att utan avseende på stadgad

arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.

§ 9.

Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad

gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller fyllnadsprövning till sådan examen

hava erhållit vitsord om minst godkända insikter i engelska, franska och

tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen inom filosofisk eller juridisk fakultet;

c) att inom riksdagsbiblioteket under eu tid av minst tre månader hava

genomgått provtjänstgöring, anordnad på sätt som av överbibliotekarien

bestämmes, och att under sådan tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet för

bibliotekstjänsten.

Delegerade för riksdagens verk äga på därom av styrelsen för .särskilt

fall gjord framställning medgiva undantag från de i andra stycket under

a) och b) upptagna villkoren.

befrielse från provtjänstgöring, helt eller delvis, kan av styrelsen medgivas

den som erhållit intyg om godkänd provtjänstgöring vid annat större,

vetenskapligt bibliotek.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande.

Bibliotekets öppethållande

§ io.

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta sådana arbeten i rätts- och

samhällsvetenskap, av vilka de i § 2 avsedda organen äro i behov för utövandet

av sin verksamhet. Särskilt bör tillses att bibliotekets samlingar

av svenska och viktigare utländska riksdagshandlingar, av svensk och ledande

utländsk juridisk litteratur jämte lag- och författningssamlingar

samt av svenska och utländska kommittébetänkanden erhålla största möjliga

fullständighet.

Biblioteket bör dessutom verka som ett specialbibliotek inom litteraturområdena

statskunskap och juridik.

§ 11.

Inköp beslutas av överbibliotekarien. Vid avgörandet av fråga om inköp

skall beaktas, huruvida till inköp föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i

annat i huvudstaden beläget, offentligt bibliotek och, därest så är fallet,

huruvida behov av arbetets förvärvande likväl kan anses föreligga.

För samlingarnas förkovran skall överbibliotekarien verka för utbyte

av tryck i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.

Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes icke

böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då fråga endast

är om obehövliga dupletter, överbibliotekarien.

§ 12.

Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga kataloger

på sätt styrelsen bestämmer.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid

och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 13.

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets

samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att den efter viss

tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

§ 14.

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler i

riksdagshuset, hållas tillgängliga varje söckendag under tider, som bestämmas

av styrelsen med iakttagande av att samlingarna städse skola vara

tillgängliga under pågående plenum.

På grund av rengöring kan biblioteket eller del därav för erforderlig tid

hållas stängt.

§ 15.

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och kamrarnas

kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,

äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt statsrevisorer

ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anställda

tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957

21

§ 16.

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse av

därtill enligt § 2 berättigade. Härvid skall iakttagas att, om ledamot av

riksdagen rekvirerar bok, som redan är utlånad till annan, biblioteket äger

återkräva arbetet, oaktat lånetiden icke är tilländalupen. Vad nu sagts skall

äga motsvarande tillämpning, om någon, som är befattningshavare hos

riksdagen eller något riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet,

Kungl. Maj:ts kansli, centralt ämbetsverk eller kommitté, å tjänstens vägnar

rekvirerar bok, som är utlånad till person eller institution, vilken icke tillhör

någon av de nu nämnda kategorierna.

§ 17‘

Närmare bestämmelser för bibliotekets begagnande enligt här fastställda

grunder utfärdas av styrelsen.

T jänstetillsättning

§ 18.

Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket tillsättas eller antagas av styrelsen.

Ordinarie tjänstemän tillsättas genom konstitutorial.

Vid ledighet å tjänst utfärdar styrelsen kungörelse, som införes i allmänna

tidningarna och anslås i bibliotekets lokaler i riksdagshuset, med

föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet

i allmänna tidningarna.

Tillkännagivande om styrelsens beslut skall ofördröjligen anslås i bibliotekets

lokaler i riksdagshuset tillika med uppgift å den dag, då anslaget

skedde.

Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid

utsättas.

Vad i andra stycket sägs skall icke gälla tjänst i reglerad befordringsgång.

Semester och annan ledighet, vikariat och avsked

§ 19.

överbibliotekarien äger själv bestämma tid, till vilken hans semester skall

förläggas, så ock annan ledighet för sig under högst femton dagar för år.

§ 20.

1 mom. Fördelningen av semester mellan personalen uppgöres och bestämmes

av överbibliotekarien.

2 mom. För sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må överbibliotekarien kunna bevilja tjänsteman

tjänstledighet under högst fyrtiofem dagar för år. Fråga om tjänstledighet

för annat ändamål eller under längre tid avgöres av styrelsen.

§ 21.

1 mom. Då överbibliotekarien åtnjuter semester eller när han eljest under

tid, som ej överskrider femton dagar, är hindrad afl tjänstgöra, företrädes

han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer, av förste bibliotekarien

eller vid förhinder för denne av den i tjänstegraden äldste av de i tjänst

varande bibliotekarierna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

Erfordras eljest vikarie för tjänsteman eller är tjänst ledig, förordnar

styrelsen lämplig person att uppehålla tjänsten; dock skall, där ledighet

beviljats av överbibliotekarien, på honom ankomma att bestämma om

tjänstens uppehållande.

2 mom. För ombesörjande av viss uppgift eller viss grupp av uppgifter

inom biblioteket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten

äger styrelsen befria tjänsteman under viss tid helt eller delvis från övriga

honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall skall styrelsen förordna

annan att uppehålla tjänsten eller bestrida göromålen.

§ 22.

Ansökan om avsked eller entledigande prövas och avgöres av styrelsen.

Om avsked och entledigande är i övrigt stadgat i särskilda författningar

om tjänstepension.

Åtal och disciplinär bestraffning

§ 23.

Beträdes överbibliotekarien med ämbetsbrott, som i 25 kap. 1—4 §§

strafflagen omförmäles, sker åtal därför vid Svea hovrätt.

§ 24.

Åsidosätter annan tjänsteman än överbibliotekarien av försummelse,

oförstånd eller oskicklighet vad honom åligger enligt detta reglemente,

arbetsordning eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens

beskaffenhet eller visar han klandervärt uppförande i tjänsten eller vanvördnad

mot förman, må styrelsen efter omständigheterna döma honom

till varning eller till löneavdrag under högst trettio dagar eller till suspension

i högst tre månader från tjänst och lön. Har tjänsteman gjort sig

skyldig till fel av svårare beskaffenhet eller har han icke låtit sig rätta

av tidigare ådömd bestraffning, må han dömas till avsättning.

Löneavdrag skall bestämmas till belopp motsvarande A-avdrag enligt

statens grundlöneförordning eller, därest denna icke är tillämplig på tjänstemannen,

det motsvarande avdrag som skulle hava bestämts om tjänstemannen

varit löneplansanställd.

Innan styrelsen prövar fråga om disciplinär bestraffning av tjänsteman,

skall denne beredas tillfälle att antingen skriftligen eller, om han det påfordrar

eller så prövas lämpligt, vid muntligt förhör inför styrelsen, uttala

sig om vad som åberopas mot honom. Han må därvid anlita biträde av

försvarare.

§ 25.

Styrelsen åligger att till åtal anmäla i § 24 avsedd tjänsteman, som är

skäligen misstänkt för brott som avses i 25 kap. 1—3 §§ strafflagen eller

för annat brott i tjänsten varå enligt lag kan följa frihetsstraff.

Oaktat sådant fall som i första stycket sägs icke föreligger, åligger det

styrelsen att till åtal anmäla tjänsteman, som är skäligen misstänkt för

brott i tjänsten, såvida enskild målsägande finnes eller skadestånd eljest

kan ifrågakomma, så ock då tjänstemannen bestrider vad som lägges honom

till last och tillfredsställande utredning icke kan åstadkommas genom

styrelsens försorg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

23

§ 26.

Vidtages åtgärd för att anställa åtal eller inleda disciplinärt förfarande

mot tjänsteman, äger styrelsen, om särskilda skäl därtill äro, avstänga honom

från utövning av tjänsten, dock icke längre än till dess lagakraftägande

dom eller beslut föreligger.

Besvär över styrelsens beslut

§ 27.

över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstemän eller innefatta

vägran att utlämna allmän handling, äger den, på vars rätt beslutet

kan inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen

anmälas hos styrelsen inom fjorton dagar från den dag, då klaganden

därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller

uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet

blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till styrelsen, som har att, jämte utlåtande däröver, så snart

ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

§ 2S.

Styrelsens beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes

från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen

meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest

den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma

beslut överklaga, icke återbesättas förr än besvären blivit av bankoutskottet

avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits.

Genom detta reglemente upphävas de år 1918 fastställda stadgarna för

riksdagsbiblioteket, dock att för ordinarie tjänsteman, som utnämnts å sin

tjänst före den 1 juli 1949, bestämmelserna i § 25 av de år 1918 fastställda

stadgarna för riksdagsbiblioteket, sådant författningsrummet lydde före

nämnda dag, skola äga giltighet så länge han innehar sagda tjänst.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1958.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

Bilaga B

Förslag

till

tjänste- och personalförteckningar för riksdagsbiblioteket

Tjänsteförteckning

Riksdagsbiblioteket

Expeditionsvakt .................................. Ao 7

Biblioteksbiträde ................................. Ao 9

Expeditionsförman ............................... Ao 9

Biblioteksassistent ............................... Ao 10

Bibliotekarie ..................................... Ao 21

Bibliotekarie ..................................... Ao 23

Förste bibliotekarie ............................. Ao 24

överbibliotekarie ................................. Bo 1

Personalförteckning

Riksdagsbiblioteket

Tjänstemän å ordinarie stat

1 överbibliotekarie ............................. Bo 1

1 Förste bibliotekarie ............................ Ao 24

1 Bibliotekarie ................................... Ao 23

1 Bibliotekarie .......... .........,..................... Ao 21

1 Biblioteksassistent ............................. Ao 10

1 Expeditionsförman ............................. Ao 9

1 Biblioteksbiträde ............................... Ao 9

1 Expeditionsvakt ................................ Ao 7

Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ae 18

1 Bibliotekarie ................................... Ae21‘ 1

1 övergångsvis 2 bibliotekarier i Ae21.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

25

Bilaga C.

Till Herrar Delegerade för riksdagens verk

Den 10 november 1954 beslöto delegerade för riksdagens verk att för verkställande

av utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning

inom det statliga biblioteksväsendet tillsätta en kommitté, bestående av talmannen

i riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen Gustaf V.

Nilsson, ordförande, samt professorn Elis Hastad, numera generaldirektören

Gösta Renlund, riksgäldsdirektören Sten Widlund och riksbibliotekarien

Uno Willers.

Såsom kommitténs sekreterare har tjänstgjort numera byråchefen i försvarsdepartementet

Nils Simonsson. Med stöd av erhållet bemyndigande har

kommittén anmodat bibliotekarien vid kungl. biblioteket Sten Lindberg att

såsom expert biträda kommittén. Under utredningsarbetet har kommittén

haft överläggningar med riksdagsbibliotekets chef, överbibliotekarien Erik

Winge.

Sedan utredningsarbetet nu slutförts, får kommittén härmed överlämna

betänkande med vissa förslag rörande riksdagsbiblioteket. Under hänvisning

till vad som anförts i betänkandet får kommittén anhålla, att delegerade

ville föreslå riksdagens bankoutskott att hemställa, att riksdagen må

a) godkänna det vid betänkandet fogade förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket;
b)

antaga tjänste- och personalförteckningar samt anvisa anslag för riksdagsbiblioteket

i överensstämmelse med kommitténs förslag;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder för inrättande av

en biblioteksdepå, avsedd att inrymma bland annat vissa delar av riksdagsbibliotekets

samlingar.

Stockholm den 17 oktober 1956

GUSTAF V. NILSSON

Elis Håstad Gösta Renlund

Sten Widlund Uno Willers

Nils Simonsson

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Inledning

Bankoutskottet vid 1954 års riksdag behandlade i sitt utlåtande nr 23

vissa frågor rörande riksdagsbibliotekets personalorganisation, vilka bragts

under utskottets prövning till följd av dels förslag i samma års statsverksproposition

om höjning av bibliotekets avlöningsanslag, dels ock en motion

(II: 443) om uppflyttning i lönegrad av förste expeditionsvakt vid biblioteket.

I yttrande över motionen uttalade riksgäldsfullmäktige bl. a., att det

icke syntes vara möjligt eller lämpligt att taga definitiv ställning till den

ifrågavarande tjänstens lönegradsplacering annat än i samband med en

översyn av riksdagsbibliotekets personalorganisation.

Lönenämnden för riksdagens verk förklarade sig i anslutning till vad

motionären anfört finna anledning att föreslå, att en organisationsundersökning

genomfördes vid riksdagsbiblioteket. Därvid borde klarläggas vilka

olika slag av arbetsuppgifter som förekomme inom biblioteket, huru dessa

lämpligen borde fördelas på olika kategorier av tjänstemän och vilka förändringar

i personalorganisationen som kunde vara påkallade.

Lönenämnden yttrade sig sedermera även över en skrivelse från styrelsen

för riksdagsbiblioteket, vari förslaget om anslagsökning närmare motiverats.

Styrelsen hade där hemställt om uppflyttning i lönegrad av en bibliotekarietjänst

och två expeditionsvaktstjänster, inrättande av ytterligare en

amanuenstjänst samt ordinariesättning av två e. o. bibliotekarietjänster.

Nämnden sade sig vid behandlingen av skrivelsen ha ytterligare befästs i sin

uppfattning, att en organisationsundersökning vid biblioteket måste betraktas

som angelägen. Med hänsyn till vad styrelsen anfört syntes emellertid

undersökningen böra göras mera omfattande än lönenämnden först räknat

med och jämväl avse spörsmålet om riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning

inom det statliga biblioteksväsendet.

Bankoutskottet — som avstyrkte såväl förslaget om anslagsökning som

motionen — anförde bl. a. följande:

Därest riksdagen ej har erinran häremot avser utskottet att i enlighet

med lönenämndens förslag föranstalta om en utredning rörande

riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning inom det statliga biblioteksväsendet,

varav behov enligt utskottets mening föreligger bl. a. med hänsyn

till att biblioteket anmält att ytterligare utrymme för uppställning

och förvaring av nytillkommande litteratur erfordras. Vid en sådan utredning

skulle även tillfälle lämnas att närmare överväga de förslag beträffande

personalens löne- och anställningsförhållanden m. in., som framförts

av riksdagsbibliotekets styrelse.

Sedan utlåtandet godkänts av riksdagen, anmodade utskottet den 26 maj

1954 delegerade för riksdagens verk att, med beaktande av vad utskottet

anfört i utlåtandet samt av vad som framkommit vid överläggningar mellan

riksgäldsfullmäktige och styrelsen för riksdagsbiblioteket, föranstalta

om utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning inom

det statliga biblioteksväsendet.

Några särskilda direktiv utöver dem, som innefattas i denna bankoutskottets

anmodan, ha delegerade, enligt vad kommittén inhämtat, icke ansett

erforderliga.

Frågan om riksdagsbibliotekets uppgifter har kommittén i sitt utredningsarbete

ansett sig böra ställa så: vilka institutioner och grupper av personer

bör biblioteket ha att betjäna? Svaret härpå har tagits till utgångspunkt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

27

för överväganden rörande frågan, på vilka litteraturområden riksdagsbiblioteket

bör inrikta sin förvärvsverksamhet. Kommittén har vidare behandlat

olika spörsmål rörande riksdagsbibliotekets arbetsformer och arbetsförhållanden,

däribland lokal- och personalfrågorna. Förslag till reglemente

för biblioteket har utarbetats.

Tillträdes- och låncrätten

Enligt § 2 i de av riksdagen år 1918 fastställda stadgarna för riksdagsbiblioteket

är detta avsett för riksdagen och dess delegationer, kyrkomötet,

Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt de av Kungl. Maj:t

eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta kommittéer och sakkunniga.

Vilka institutioner och personer — utöver riksdagen och kyrkomötet

—- som skola äga rätt att utnyttja bibliotekets tjänster är ett spörsmål, som

i tidigare sammanhang, då grunderna för bibliotekets verksamhet varit

föremål för utredning eller behandlats inom riksdagen, ägnats stort intresse.

Riksdagen har i det förflutna rest ett segt motstånd mot framkomna förslag

om utvidgning av de tillträdes- och låneberättigades krets. Förhållandet må

här belysas med några uppgifter hämtade ur T. Byströms uppsats »Riksdagsbiblioteket

1851—1951. xlterblick på en hundraårig utveckling» (i Nordisk

tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1952). Enligt 1850 års »Stadganden

för riksdagsarkivets vårdande och begagnande» skulle riksdagsbiblioteket,

så länge riksdag pågick, vara tillgängligt för riksdagsmännen och

riksdagens kanslitjänstemän. Mellan riksdagarna ägde endast rikets ständers

revisorer tillträdes- och lånerätt. Sådan rätt tillerkändes i 1882 års

stadgar även kungliga kommittéer samt kyrkomötet. I praxis hade åtminstone

sedan 1860 ämbetsverkens personal och även enskilda forskare i varje

fall under icke-riksdagstid lämnats tillträde till biblioteket. Riksdagen ville

emellertid vid fastställandet av sistnämnda stadgar icke, såsom riksgäldsfullmäktige

föreslagit, uttryckligen ge ämbetsmän och enskilda rätt att begagna

biblioteket, en åtgärd som på riksdagshåll betraktades som ett överskridande

av »bibliotekets egentliga ändamål». Frågan upptogs ånyo vid

1899 års riksdag, varvid emellertid statsutskottet fortfarande ansåg det vara

vådligt och stridande mot riksdagsbibliotekets egentliga ändamål att stadga

en rättighet för nämnda grupper. Riksdagen följde utskottet.

Med anledning av en motion hemställde 1912 års riksdag hos Kungl. Maj:t

om eu utredning av spörsmålen, huruvida och i vad mån riksdagens bibliotek

borde och kunde utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek ävensom

huruvida och i vad mån en sådan utvidgning borde medföra ökad lånerätt

vid biblioteket. En för ändamålet tillsatt kommitté avlämnade påföljande år

sitt betänkande, vari föreslogs att riksdagsbiblioteket skulle ombildas till

ett centralt förvaltningsbibliotek. Ämbetsverken skulle i likhet med kommittéerna

få rätt till boklån mellan riksdagarna. Eventuella olägenheter för

riksdagen av en sådan utvidgning ansågos kunna undvikas bl. a. genom

att för riksdagen stadgades företrädesrätt i fråga om lån. Någon tillträdesoch

lånerätt för enskilda ville 1912 års kommitté icke föreslå. Härom anförde

kommittén:

Det har visserligen ifrågasatts, all ell utvidgat Riksdagens bibliotek

skulle med lämplig avvägning göras tillgängligt jämväl för enskilda forskare.

All stadga i den riktningen vore dock alt öppna väg för allmän
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

heten. Och därom kan aldrig bliva tal. Biblioteket bör hava karaktären

av ett Riksdagens och den centrala förvaltningens bibliotek och inriktas

helt på de uppgifter, som det i denna egenskap har att fylla.

Riksdagen biföll år 1918 en på kommittéförslaget grundad proposition,

vilken med avseende å tillträdes- och lånerätten innebar, att § 2 i bibliotekets

stadgar erhöll sin alltjämt gällande lydelse.

Vid bankoutskottets behandling av nämnda proposition förelåg en motion,

i vilken krävdes större hänsynstagande till den samhällsvetenskapliga

forskningen i olika avseenden och då främst ett klart fastställande av enskilda

vetenskapsutövares tillträdes- och lånerätt. Utskottet framhöll, att då

stadgeförslaget på denna punkt formulerats så, att riksdagsbiblioteket var

avsett för riksdagen etc., detta ej syntes utgöra något hinder för de i detta

sammanhang icke nämnda enskilda forskarna att få tillträde till detsamma.

För övrigt hänvisade utskottet till ett vid frågans behandling 1899

av en enskild riksdagsman fällt yttrande, att det icke torde vara någon

betaget att på de tider, då riksdagsbiblioteket vore öppet, begagna sig av

detta. Under sådana förhållanden, förklarade utskottet, var något förtydligande

enligt motionärens förslag icke erforderligt.

Då 1954 års kommitté nu går att framlägga sina synpunkter på frågan

om vilka kategorier som skola äga rätt att begagna riksdagsbibliotekets

samlingar, synes det lämpligt att först lämna några statistiska uppgifter om

olika gruppers andel i låne- och besöksfrekvensen. Tabellerna 1—2 innehålla

dylika uppgifter med avseende å antalet hemlån under åren 1945—

1954. Vid riksdagsbiblioteket har icke brukat utövas någon sådan kontroll

av de besökandes identitet genom krav på anteckning i en besöksbok, som

vanligen förekommer vid andra större bibliotek. På hemställan av kommittén,

som ansett det vara av intresse att äga tillgång till en mot lånestatistiken

svarande besöksstatistik, lät emellertid bibliotekets styrelse i

början av år 1955 anordna en dylik kontroll. Genom detta — alltjämt bestående

— arrangemang erhållna uppgifter om de besökandes antal och fördelning

på kategorier ha såvitt avser månaderna januari—maj 1956, sammanställts

i tabell 3.

Tab 1. Fördelningen av antalet hemlån åren 1945—1954 (absoluta tal)

Ldntagarkategorier

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

i.

Riksdagen och dess

utskott .............

908

904

756

674

513

657

544

616

654

541

2.

Enskilda ledamöter av

riksdagen ...........

758

772

575

510

298

514

617

473

416

402

3.

Statsdepartement ....

759

427

495

501

540

570

456

560

606

884

4.

Kungl. kommittéer . .

751

722

748

359

407

566

229

249

260

165

5.

Centrala ämbetsverk .

700

843

729

847

943

1 066

760

1 170

1 306

1 311

6.

Bibliotek och arkiv . .

728

687

593

491

566

706

478

646

667

689

7.

Övriga statliga institu-

tioner ..............

275

285

319

303

134

223

567

391

311

571

8.

Icke statliga institu-

tioner, privata företag

och sammanslutningar

936

879

759

576

598

792

798

1 004

909

1 305

9.

Enskilda forskare . .

3 832

4 402

3 611

3 401

3 214

3 034

2 970

2 670

2 781

3 936

10.

Utländska bibliotek . .

66

62

65

63

30

26

42

35

28

85

Summa

9 713

9 983

8 650

7 725

7 243

8 154

7 461

7 814

7 938

9 889

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

29

Tab. 2. Fördelningen av antalet hemlån åren 1945—1954 (procenttal)

Ldntagarkategorier

pnlint tnh 1 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954

1.—2................... 17,2 16,8 15,4 15,3 11,2 14,4 15,6 13,9 13,5 9,5

3.-7................... 33,1 29,7 33,3 32,4 35,8 38,4 33,4 38,6 39,7 36,6

8 ................... 9,6 8,8 8,8 7,5 8,3 9,7 10,7 12,8 11,5 13,2

9 ................... 39,5 44,1 41,7 44,0 44,4 37,2 39,8 34,2 35,0 39,8

10................... 0,7 0,6 0,8 0,8 0,4 0,3 0,6 0,4 0,4 0,9

Summa 100,1 100,0 100,0 100,0 100,1 100,0 100,1 99,9 100,1 100,0

Tab. 3. Fördelningen av antalet besökande under månaderna

januari—maj 1956

Ldntagarkategorier

enligt tab. 1

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Jan.—

antal

-Maj

Vo

1.................................

.. 27

34

41

34

47

183

■ 7,9

2.................................

3

5

2

14

8

32

3.-7.............................

.. 198

186

195

255

245

1 079

39,7

8.................................

.. 57

42

53

41

59

252

9,3

9. a) Universitetslärare ............

17

14

17

16

10

74

b) Advokater ..................

.. 28

29

24

25

33

139

c) Forskare för högre studier . .

.. 59

45

64

77

97

342

43,1

d) Högskolestuderande .........

64

70

88

73

68

363

e) Privatforskare ..............

49

46

44

50

62

251

Summa 502

471

528

585

629 2 715

100,0

Enligt såväl låne- som besöksstatistiken äro förvaltningens representanter

samt enskilda forskare de ojämförligt största grupperna, vardera utgörande

i runt tal 40 %> av hela antalet låntagare resp. besökande. För riksdagens

ledamöter och tjänstemän tillsammans ligga motsvarande procenttal under

10. I fråga om lånefrekvensen, vars utveckling under en följd av år det varit

möjligt för kommittén att fastställa, visa tab. 1 och 2 en tydlig nedgång i

riksdagsledamöternas utnyttjande av riksdagsbiblioteket. Om orsakerna till

denna nedgång kan här endast göras några antaganden. Det ligger nära till

hands att peka på riksdagsarbetets intensifiering, som lämnat allt mindre tid

åt ledamöternas fria disposition. Fn annan bidragande orsak synes kunna

vara, att landsortsrepresentanterna numera i betydligt större utsträckning

än tidigare vistas i sina hemorter i samband med veckoskiftena. Biblioteksväsendets

utveckling har för många ökat möjligheterna till boklån i hemorten.

Måhända tillgodoses också litteraturbehoven i större omfattning än

förr genom egna bokförvärv. — Vid bedömandet av de låga siffrorna

för riksdagsledamöternas besök i riksdagsbiblioteket bör den praktiska omständigheten

beaktas, att besökskontroll varit anordnad endast vid den direkta

ingången till bibliotekets expedition. Till följd härav omfattar statistiken

icke de fall, då ledamöterna besökt den övre lässalen eller begagnat

trappan därifrån till bibliotekets huvudlokaler. Då emellertid ledamöterna

i det övervägande antalet fall begagna dessa möjligheter, ger besöksstatistiken

ett alltför svagt uttryck för deras utnyttjande av biblioteket.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

Att riksdagsbiblioteket alltjämt skall ha till sin främsta uppgift alt betjäna

riksdagens ledamöter och »delegationer» ligger i sakens natur och

påkallar icke annat uttalande från kommitténs sida än att riksdagens verk

böra angivas i stadgarna såsom jämställda med »delegationerna» i förevarande

hänseende samt att kommittén i ett senare sammanhang kommer

att beröra frågan om en intensifiering av bibliotekets verksamhet till riksdagsledamöternas

tjänst. Det synes vidare icke kunna sättas i fråga, att man

skulle söka vända den utveckling, som lett till att riksdagsbiblioteket numera

både stadgeenligt och till gagnet utgör ett förvaltningens gemensamma

bibliotek. Vad man i dag har att taga ställning till är, huruvida man

skall avlägsna sig ytterligare ett steg från den ursprungliga ståndpunkten,

att riksdagsbiblioteket borde vara ett bibliotek enbart för riksdagens egna

behov, genom att tillerkänna de enskilda forskarna rätt att begagna bibliotekets

samlingar. Forskarna ha — såsom beträffande de senare åren också

framgår av statistiken — sedan lång tid i praktiken lämnats tillträde till

och medgivits låna ur biblioteket, åtminstone i den mån de bedrivit mera

avancerade studier; i fråga om kursläsande högskolestuderande har man

däremot iakttagit restriktivitet, särskilt då det gällt hemlån. För det tillmötesgående,

som sålunda visats forskarna, synes kunna åberopas vad 1918

års bankoutskott anförde i sitt ovan refererade, av riksdagen godkända utlåtande.

Emellertid kan det enligt kommitténs mening icke anses tillfredsställande

att en kategori av låntagare, som enligt tillgängliga uppgifter är

den största i riksdagsbibliotekets lånestatistik, lämnas tillstånd att utnyttja

boksamlingarna endast med riksdagens goda minne, utan formellt stöd i

bibliotekets stadgar. Man bör icke längre underlåta att i ena eller andra

riktningen reglera frågan om de enskilda forskarnas tillträdes- och lånerätt.

Riksdagsbiblioteket förfogar inom de rätts- och samhällsvetenskapliga områdena

över rika litteratursamlingar, som på vissa väsentliga punkter komplettera

Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken. Vissa delar av riksdagsbibliotekets

samlingar sakna motsvarighet i övriga svenska bibliotek,

exempelvis de betydande serierna av utländskt parlamentstryck. Icke blott

för dem, för vilka riksdagsbiblioteket enligt stadgarnas nuvarande lydelse är

avsett, utan även för forskarna inom här ifrågavarande ämnesområden är

därför möjligheten att utnyttja bibliotekets tjänster otvivelaktigt av stort

värde, i många fall rentav en nödvändig förutsättning för vederbörandes

verksamhet. Vissa delar av samlingarna torde f. ö. nästan enbart användas

av forskarna. Från allmänkulturella synpunkter synes det vara önskvärt,

att den — delvis unika — litteratur, som anskaffas till riksdagsbiblioteket

och som under alla förhållanden drager vissa förvaltningskostnader, står

forskningen till buds. Vad nu anförts talar för att forskarna alltjämt tillåtas

utnyttja riksdagsbibliotekets samlingar. Med forskare vill kommittén härvid

förstå icke blott akademiska lärare och studerande utan även andra personer,

som för sitt yrke eller sin utbildning eller för annat ändamål bedriva

allvarliga studier. Detta innebär, att begreppet forskare kommer att innefatta

exempelvis de i tab. 3 avsedda kategorierna tidningsmän, advokater

och privatforskare. En utvidgning av den stadgade tillträdes- och lånerätten

i enlighet härmed får anses innebära, att riksdagsbiblioteket blir ett offentligt

bibliotek. Det bör emellertid beaktas, att riksdagsbiblioteket, som från

och med år 1887 lämnat bidrag till de offentliga bibliotekens accessionskatalog,

redan därigenom kommit att framstå såsom i realiteten offentligt samt

att den ifrågasatta utvidgningen endast skulle innebära ett stadfästande av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

31

en praxis, som sedan länge varit rådande. I anslutning till vad som förut

anförts om denna praxis vill kommittén framhålla, att enligt kommitténs

mening hittills tillämpade restriktiva grunder för prövningen av kursläsande

studenters m. fl. rätt att begagna bibliotekets samlingar alltjämt böra följas.

Dessa av praktiska skäl motiverade grunder — vilka ansluta sig till dem

som tillämpas vid Kungl. biblioteket — synas icke stå i strid med innebörden

i begreppet offentligt bibliotek.

En lösning av förevarande spörsmål i den riktningen, att forskarna skulle

utestängas från riksdagsbiblioteket, kan enligt kommitténs uppfattning icke

komma i fråga. Såsom förut framhållits är tillgången till bibliotekets samlingar

en nödvändig förutsättning för stora delar av forskningen i vårt land.

Därest forskarna icke skulle lämnas tillträde till riksdagsbiblioteket, bleve

det följaktligen nödvändigt att bereda dem motsvarande resurser på annat

håll. Härigenom skulle uppkomma betydande kostnader för inköp, förvaring

och underhåll, samtidigt som stora delar av riksdagsbibliotekets samlingar

skulle komma att stå oanvända eller endast obetydligt utnyttjade.

Om riksdagsbiblioteket göres tillgängligt för det klientel, som ovan angivits,

torde några olägenheter därav icke behöva befaras. Liksom för närvarande

böra riksdagens ledamöter och organ äga företrädesrätt till boklån framför

förvaltningens och forskningens representanter, vilka således måste vara

beredda att när som helst på anfordran återlämna eu lånad bok, om den

efterfrågats av en riksdagens ledamot eller tjänsteman. Någon avsevärt ökad

tillströmning av besökande till följd av den ifrågasatta stadgeändringen är

icke sannolik; såsom tidigare framgått torde biltills knappast någon forskare

ha vägrats tillträde, och detta förhållande kan antagas vara känt bland dem

som ha intresse av att utnyttja riksdagsbibliotekets samlingar. Man saknar

således anledning att räkna med några krav på ökning av bibliotekets personella

eller materiella resurser.

På grundval av de överväganden, som här redovisats, föreslår kommittén

att i reglementet för riksdagsbiblioteket inskrives en på angivet sätt begränsad

tillträdes- och lånerätt för enskilda forskare.

Förvärvspolitiken m. m.

Enligt riksdagsbibliotekets katalog omspänna bibliotekets samlingar de

litteraturområden, som förtecknats i nedanstående sammanställning. Exakta

uppgifter rörande samlingarnas omfattning inom de skilda områdena finnas

icke att tillgå. På kommitténs hemställan har emellertid bibliotekets ledning

under sommaren 1955 låtit uppmäta samlingarnas omfattning i hyllmeter

inom varje särskilt bokfack. Resultaten härav angivas i sammanställningen.

Riksdagsbibliotekets boksamlingar sommaren 1955

Hyllmeter

1. Biblioteks- och arkivväsen. Bokväsen................ 55

3. Allmänna encyklopedier........................... 19

4. Tidningar........................................ 51

Tidskrifter....................................... 1 141

Skriftsamlingar .................................. 23

5. Allmän rätts- och statsvetenskap.................... 124

Bihang: Politiska tidsfrågor...................... 14

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Hyllmeter

6. Allmänna lag- och författningssamlingar ............ 147

I läsesalarna uppställda samlingar.................. 46

7. Riksdags- och parlaments- m. fl. handlingar1 ........ 1117

I läsesalarna uppställda samlingar.................. 189

Svenska riksdagens handskrivna handlingar (fr. 19001 2) 253

8. Statsrätt......................................... 87

Förvaltning ...................................... 33

9. Folkrätt ......................................... 55

Nationernas förbund .............................. 54

Förenta Nationerna............................... 79

10. Privat-, straff- och processrätt...................... 186

11. Politi............................................ 47

12. Kommunalväsen .................................. 37

13. Religions- och kyrkoväsen......................... 41

14. Undervisning..................................... 68

15. Krigsväsen....................................... 52

16. Kommunikationsväsen ............................ 36

17. Finansväsen ..................................... 110

18. Politisk ekonomi.................................. 130

19. Samhällsväsen ................................... 161

Fattigväsen ...................................... 9

20. Näringsväsen .................................... 140

21. Penning- och myntväsen........................... 13

22. Bank- och kreditväsen ............................ 29

23. Försäkrings- och pensionsväsen .................... 24

24. Statistik ......................................... 209

Bihang: Kalendrar.............................. 113

25. Historia (med kulturhistoria) ...................... 232

26. Genealogi ........................................ 1

27. Biografi ......................................... 77

28. Filosofi ......................................... 6

29. Språkväsen ...................................... 10

30. Skriftväsen ...................................... 30

31. Geografi ......................................... 71

32. Naturvetenskap .................................. 4

Arbetsrum ........................................... 328

Läsesalar ............................................ 491

Fackfolio ................................... 61

Summa 6 202

Anm. I ovan angivna siffror ingår ej handbiblioteket i övre läsesalen,

årsbibliografiens och uppackningsavdelningens arbeten, hemligt tryck,

bytestryck eller dubbletter. Ej heller ingå utskottens samlingar eller de

samlingar, som äro uppställda i plenisalarna och klubbrummen.

Spörsmålet om vilka litteraturområden som böra odlas av riksdagsbiblioteket

kan, såvitt det gäller bokanskaffningens inriktning i stort, besvaras

med en hänvisning till bibliotekets huvuduppgifter att betjäna riksdagen,

1 Bankoutskottets handlingar arkiveras i riksbanken.

2 De äldre handlingarna förvaras i riksarkivet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 ar 1957

33

kyrkomötet och förvaltningen. Det står sålunda klart alt tyngdpunkten i

samlingarna bör ligga inom det rätts- och samhällsvetenskapliga området,

under det att anledning saknas att i nämnvärd utsträckning anskaffa exempelvis

språkvetenskaplig eller teknisk litteratur. Det är däremot icke utan

vidare givet, vilken gradering som bör göras mellan de skiftande ämnen

statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi, sociologi, ekonomisk

historia och kulturgeografi samt juridikens olika grenar — som kommittén

avser med uttrycket rätts- och samhällsvetenskap. En gradering med

hänsyn till litteraturbehoven hos de personer och institutioner, som biblioteket"

i första hand har att betjäna, sker givetvis fortlöpande i samband med

anskaffningsbesluten. Med beaktande av att riksdagsbiblioteket aven avses

stå forskningen till tjänst bör emellertid enligt kommitténs mening bibliotekets

förvärvspolilik infogas i eti större sammanhang. Kommittén anser, att

anskaffningsprinciperna vid de större bibliotek, som äro verksamma inom

här ifrågavarande litteraturområden, böra samordnas i syfte att na fram

till en planmässig arbetsfördelning, genom vilken det blir möjligt att pa ett

mera rationellt sätt tillgodose de totala litteraturbehoven inom namnda områden.

En sådan specialisering, som kommittén åsyftar, förekommer redan

i viss utsträckning — så t. ex. betraktas biblioteket vid handelshögskolan i

Stockholm som landets huvudbibliotek i fråga om nationalekonomisk litteratur

— men betydande fördelar synas stå alt vinna genom eu längre driven

specialisering i förening med eu utbyggnad av den interurbana lånerörelsen.

För att underlag skall erhållas för den här föreslagna arbetsfördelningen

erfordras en inventering av de rätts- och samhällsvetenskapliga litlcraturområdenas

representation i de ifrågakommande biblioteken. Aven om en

arbetsfördelning mellan huvudstadsbiblioteken framstår såsom mest angelägen,

bör inventeringen omfatta även större bibliotek i landsorten. Inventeringen

bör vidare avse såväl statliga som icke-statliga bibliotek, exempelvis

handelshögskolornas bibliotek och arbetarrörelsens arkiv. Genom inventeringen

bör kunna klarläggas i vilka hänseenden onödiga dubbelanskaiiningar

förekomma och, å andra sidan, inom vilka områden den totala anskaffningen

är otillräcklig. Om dubbelanskaffningarna inskränkas, böra

därigenom vunna besparingar kunna möjliggöra ett berikande av samlingarna

som en helhet inom ramen för disponibla ekonomiska resurser.

I anslutning till det sagda anser jag kommittén böra framhålla, att dubbelanskaffningar

självfallet i viss utsträckning äro nödvändiga. Vad särskilt

angår riksdagsbiblioteket bör sålunda bl. a. beaktas, att den statliga förvaltningens

representanter böra kunna göra anspråk pa att fa brådskande litteraturbehov

snabbt tillgodosedda genom detta bibliotek.

Den föreslagna inventeringen torde kräva en relativt betydande arbetsinsats

vilken är av sådan art att kommittén icke själv kan påtaga sig

densamma. Nämnas må emellertid att i anslutning till kommitténs arbete

verkställts en inventering genom Kungl. bibliotekets försorg av löpande

utländska juridiska tidskrifter i svenska bibliotek, särskilt i Stockholm.

Kommittén vill ifrågasätta, om icke jämväl inventeringen i övrigt borde

anförtros åt Kungl. biblioteket, som i redaktionen för de offentliga bibliotekens

accessionskatalog synes förfoga över ett lör uppgiften lämpat oigan.

Givetvis måste man dock räkna med en temporär arbetsluaflsförstärknmg

för arbetets genomförande.

Av det sagda följer all

förvärvspolilik bör inriktas

enligt kommitténs mening riksdagsbibliotekets

på eu starkare specialisering beträffande vissa 3

3 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 sand. Nr 35

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 195 7

ämnen, medan vissa andra ämnen förutsättas komma att i första hand

odlas annorstädes inom biblioteksväsendet och därför kunna — med iakttagande

likväl av vad riksdagsbibliotekets huvuduppgifter kräva — tilldelas

en mera sekundär ställning i detta biblioteks verksamhet. Frågan om

vilken grad av fullständighet som riksdagsbiblioteket bör eftersträva inom

de särskilda ämnena kan besvaras först sedan den föreslagna inventeringen

ägt rum. Kommittén vill dock härvidlag framhålla följande. Enligt vad

den nyss omförmälda undersökningen utvisar torde de sammanlagda bestånden

av utländska juridiska tidskrifter icke motsvara föreliggande behov.

Erfarenheten synes också ge vid handen, att brister föreligga i fråga

om tillgången till utländskt offentligt tryck (utredningar in. m.) i våra

bibliolek. Det förefaller kommittén vara lämpligt och naturligt att, då

riktlinjerna för eu fastare arbetsfördelning mellan biblioteken dragas upp,

det anförtros åt riksdagsbiblioteket alt närmast svara för litteraturförsörjningen

inom de båda nämnda områdena.

Specialiseringen av bokbestånden synes böra få komma till stånd successivt

som eu följd av den genom arbetsfördelningen reviderade inköpspolitiken.

Det skulle visserligen kunna ifrågasättas, att överföringar verkställdes

biblioteken emellan, men med hänsyn till att förefintliga kataloger

då skulle bli delvis otillförlitliga tala praktiska skäl mot dylika åtgärder.

Kommittén vill härefter upptaga en annan fråga, som i likhet med den

nyss behandlade synes påkalla en överenskommelse om närmare samordning

av de större offentliga bibliotekens verksamhet, nämligen förvaringen

av svenska och utländska tidningar. Vad riksdagsbiblioteket beträffar, hållas

där visserligen icke några .svenska tidningar — med undantag av Post- och

Inrikes Tidningar — men biblioteket inköper, binder och bevarar utländska

tidningar till ett antal som våren 1956 uppgick till 28 stycken. Från och

med år 1955 inköpes därjämte ett extra exemplar av 16 av dessa tidningar

— dock endast för första halvåret — för att utläggas i riksdagsledamöternas

övre läsesal. Dessa extra exemplar införlivas icke med samlingarna. —

I fråga om motsvarande förhållanden vid andra bibliotek må här främst

nämnas något om Kungl. biblioteket. Dit förvärvas genom föreskrivna

tryckerileveranser ett exemplar av samtliga i Sverige utkommande tidningar.

Dessa tidningar bevaras och bindas, det senare dock endast i fråga

om den s. k. A-upplagan. Av tidningar, som utgivas utom Sverige, inköpas

36 stycken, i vilket antal ingå samtliga svenskspråkiga tidningar med utgivningsort

i annat land än Sverige. Även dessa 36 tidningar bevaras, 32 i

bundet skick och 4 — i enlighet med eu tilltagande tendens inom de vetenskapliga

biblioteken — i form av mikrofilmer. Antalet utländska tidningar,

som bevaras i såväl riksdagsbiblioteket som Kungl. biblioteket, uppgår till

10. Vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt Göteborgs stadsbibliotek

hållas respektive 21, 13 och 26 utländska tidningar. Av de sammanlagt

56 utländska tidningar, som hållas vid de fem här nämnda biblioteken,

förekomma 25 vid två eller flera av dessa bibliotek.

Kommittén finner icke anledning att ingå på spörsmålet, i vilken omfattning

svenska och utländska tidningar böra anskaffas av olika bibliotek.

Däremot vill kommittén starkt ifrågasätta, om det är behövligt eller ekonomiskt

försvarbart, att äldre årgångar av samma tidning lagras på flera

håll i en och samma ort i sådan omfattning som nu sker. Möjlighet bör

givetvis alltjämt finnas för forskare och andra att få tillgång till äldre

tidningslägg, men kravet härpå bör kunna tillgodoses i tillfredsställande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

35

mån även om förvaringen av tidningarna koncentreras. En dylik koncentration

framstår enligt kommitténs mening som mycket angelägen med

hänsyn till de betydande kostnader för lokalutrymmen och inbindning

in. m., som äro förenade med tidningsarkiveringen i dess nuvarande omfattning

och form. Kommittén vill i detta sammanhang erinra, att 1949

års sakkunniga rörande arkiv- och biblioteksfilmning i sitt betänkande

»Arkiv- och biblioteksfilmning» (SOU 1951: 36) behandlade frågan om filmning

av tidningar och därvid (s. 51 f.) framförde bl. a. följande synpunkter.

Tidningarnas enorma tillväxt utgör ett mycket brännande problem lör

biblioteken, bland vilka Kungl. biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala

och Lund samt Göteborgs stadsbibliotek bilda kompletta samlingar

av samtliga i landet utkommande nyhetstidningar, omkring 300. Tidningsfolianterna

utsättas för stora påfrestningar, som deras format och papperets

dåliga kvalitet göra dem föga skickade att motstå. Filmning av tidningarna

skulle öppna en möjlighet att bemästra båda dessa problem.

Erfarenheten visar, att en filmkopia blott kräver omkring 5 % av originalets

utrymme. Vidare skulle filmningen underlätta den interurbana lånerörelsen

med tidningar och betydligt minska arbetet med tidningarnas

framtagande och återställande. — Frågan om tidningarnas arkivering har

också berörts i en promemoria rörande journalistutbildning och pressforskning,

som den 15 januari 1953 överlämnats till statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet av en kommitté, tillsatt av Stockholms högskola

och pressens huvudorganisationer. Nämnda kommitté har upptagit

frågan om inrättande av ett pressforsknings- eller pressinstitut och därvid

uttalat att för ett dylikt instituts verksamhet fordras bekväm tillgång till

ett så fullständigt arkiv för tidningar och tidskrifter som möjligt. Kommittén

har vidare förklarat sig anse det naturligt att undersöka möjligheten

av att på samma plats, där Kungl. bibliotekets tidningar framdeles

komma att arkiveras, även inrymma lokaler för ett pressinstitut.

Kommittén finner det vara i hög grad önskvärt, att man för riksdagsbibliotekets

vidkommande tillgodogör sig de besparingar i fråga om lokaler

m. in., som kunna vinnas genom eu kraftig begränsning av arkiveringen av

utländska tidningar. En dylik begränsning synes emellertid icke lämpligen

kunna ske annat än i förening med en allmän koncentration av alla de stora

offentliga bibliotekens tidningsarkivering. Kommittén föreslår därför att en

dylik koncentration genomföres i samarbete mellan dessa bibliotek. 1 anslutning

till vad som anförts i förenämnda promemoria rörande journalistutbildning

och pressforskning synes det kommittén lämpligt, alt koncentrationen

äger rum genom att tidningsmaterialet efter viss tid samlas i Kungl. biblioteket

för magasinering. Enligt vad kommittén erfarit skulle sistnämnda

bibliotek därigenom kunna undvika eu eljest behövlig utökning av sina samlingar

av utländsk press. I samband med den föreslagna koncentrationen

bör eu omdisponering av äldre tidningssamlingar kunna ske i de berörda

biblioteken.

Vissa särskilda verksamhetsgrenar

1. liiblioqrnfisk verksamhet

Riksdagsbiblioteket har efter 1918 års omorganisation av trycket utgivit

följande bibliografiska publikationer, nämligen 1) den s. k. grundkatalogen

(avseende tiden I. o. in. 1927) jämte tillägg för åren 1928—1936 och 1937—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

1945; 2) den årligen utkommande Förteckning över riksdagsbibliotekets

nyförvärv; 3) Årsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer samt 4)

Förteckning över statliga utredningar 1904—1945.

Utgivningen av år sbibliografien över Sveriges offentliga publikationer

började med årgång 1931, sedan Kungl. Maj:t i kungörelse den 30 april

1931 (nr 72) lörklarat sig gilla ett av riksdagsbibliotekets styrelse i juni 1929

framlagt förslag om upprättande genom bibliotekets försorg av en dylik årsbibliografi

samt riksdagen (se bankoutskottets utlåtande 1934 nr 51) beviljat

anslag för ändamålet. I nyssnämnda kungörelse har Kungl. Maj:t förordnat,

att till statsförvaltningen hörande verk eller myndighet skall till riksdagsbiblioteket

insända ett exemplar av varje publikation, som verket eller myndigheten

utgiver från trycket, omedelbart efter dess utgivande. Enligt kungörelsen

skall därvid såsom publikation icke räknas biljett- och blanketttryck

in. in. dylikt.

Kommittén har tagit del av de principer, som tillämpas vid årsbibliografiens

redigering; en redogörelse för dem finnes att tillgå i publikationen Från

departement och nämnder, nr 8/1950. Härvid har kommittén framför allt

ägnat uppmärksamhet åt tolkningen av termen »offentliga publikationer»

med hänsyn dels till publikationernas ursprung, d. v. s. de utgivande institutionerna,

dels ock till publikationernas innehållsmässiga natur.

Enligt det förslag från riksdagsbibliotekets styrelse, som enligt det förut

anförda låg till grund för kungörelsen 1931: 72, borde i första hand sådana

verks och myndigheters publikationer redovisas, som upptagas i statskalenderns

avdelningar I—VII. I andra hand borde möjlighet beredas institutioner

i statskalenderns avd. VIII (Akademier samt vittra och lärda samfund

m. m.) och avd. IX (Allmänna anstalter och stiftelser för ekonomiska, kulturella

in. fl. ändamål) att få sina verksamhetsberättelser angivna i bibliografien.

Därjämte borde kyrkomötet medtagas. — Det är av intresse att med

de sålunda föreslagna riktlinjerna jämföra följande uttalanden i den förenämnda

redogörelsen i Från departement och nämnder:

---har man vid omprövning av årsbibliografiens innehåll funnit

nödvändigt, att samtliga rubriker i statskalenderns avdelningar I—VII

skola, i den mån publikationer förekomma, upptagas i årsbibliografien,

dock med villkor att ifrågavarande inrättning förfogar över statsanslag.

Beträffande sådana, vilka äro placerade i avdelningarna VIII och IX, och

för vilka endast verksamhetsberättelser eventuellt skulle redovisas enligt

det ursprungliga förslaget bar det vidare visat sig ofrånkomligt att låta

dem representeras efter samma grunder som övriga, d. v. s. med samtliga

utgivna publikationer. Att inskränka det bibliografiska förtecknandet till

endast viss publikationstyp i ena fallet, under det man i det andra eftersträvar

största möjliga fullständighet torde sannolikt leda till felaktiga

slutsatser rörande publiceringsverksamheten. Dessutom har det befunnits

skäligt att upptaga vissa till statskalenderns bihang förda institutioner

liksom även sådana som överhuvud ej ingå i denna.---Någon

egentlig gallring av de i årsbibliografien inflytande publikationerna har

hittills icke ansetts böra ske.

Såsom framgår av det anförda har årsbibliografien kommit att få en något

större omfattning än vad som förutsattes vid dess tillkomst. Otvivelaktigt

kan det vara en vansklig uppgift att avgöra vad som bör medtagas i en

dylik publikation och vad som bör utelämnas. Det kan med rätta hävdas

— såsom också skett i den citerade redogörelsen — att årsbibliografiens

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

37

värde i hög grad beror av dess fullständighet. Men denna tes hör självfallet

vara vägledande vid urvalet endast så länge man rör sig med tryckalster,

som äro att beteckna som offentliga publikationer i egentlig mening. Kommittén

har för sin del kommit till den uppfattningen, att sistnämnda begrepp

i vissa fall kommit att få en alltför vidsträckt tolkning vid redigeringen av

årsbibliografien. Sålunda ha i denna medtagits exempelvis broschyrer tillhörande

statens järnvägars reklamtryck, vilka icke torde vara publikationer

i 1931 års kungörelses mening, och förlagsartiklar, vilka — ehuru utgivna

av statsunderstödda institutioner — icke kunna anses tillhöra det offentliga

trycket. Att bibliografiens innehåll begränsas till vad dess titel anger är

givetvis angeläget med hänsyn till framställningskostnaderna, men det ökar

också överskådligheten och därmed den praktiska användbarheten. Det må

tilläggas, att enligt vad kommittén erfarit förtecknandet av skrifter utom

bibliografiens egentliga område medfört svårigheter i samband med fullgörandet

av den leveransskyldighet avseende offentligt tryck, som vårt land

åtagit sig gentemot vissa andra stater.

Med hänsyn till vad kommittén sålunda anfört vill kommittén föreslå, att

eu översyn av principerna för årsbibliografiens redigering kommer till stånd.

Därvid bör eftersträvas att återföra bibliografien till en omfattning i huvudsak

motsvarande den som åsyftades vid dess tillkomst. I samband härmed

bör man undersöka möjligheterna att inskränka den nu enligt kungörelsen

1931: 72 gällande leveransplikten för statliga verk och myndigheter, exempelvis

i fråga om skolredogörelser och visst militärt tryck.

Kommittén har även diskuterat frågan, huruvida arbetet med årsbibliografiens

upprättande alltjämt bör vara en uppgift för riksdagsbiblioteket eller

om det hellre bör överflyttas till annan institution. Om avseende fästes endast

vid årsbibliografiens ämnesområde, kan det synas lika naturligt nu som då

beslutet om årsbibliografiens upprättande fattades, att det ifrågavarande

arbetet skall vara förlagt till riksdagsbiblioteket med dess ställning som

centralt förvaltningsbibliotek. Det är emellertid alt märka, att det svenska

biblioteksväsendet sedan några år inrymmer ett speciellt för bibliografisk

verksamhet avsett och utrustat organ, nämligen det till Kungl. biblioteket

förlagda Bibliografiska institutet. Det synes kommittén, att vägande skäl

kunna anföras för att upprättandet av årsbibliografien inordnas i institutets

verksamhet; bl. a. skulle därigenom mahända öppnas möjligheter att

spara kvalificerad arbetskraft. Emellertid har kommittén ansett sig icke böra

framlägga något längre gående förslag i denna fråga än att densamma bör

upptagas till övervägande av riksdagsbibliotekets styrelse i samband med

översynen av årsbibliografiens utformning och omfattning. Det torde la

förutsättas att styrelsen därvid finner lämpligt att upptaga överläggningar

med Kungl. biblioteket samt andra av frågan intresserade verk och myndigheter.

I förevarande sammanhang har kommittén ansett sig böra vidröra frågan

om eu oniläggninc/ av riksdagsbibliotekets katalor/rei/ler. för den svenska

nationalbibliografien har fr. o.''in. år 1956 vidtagits en revidering av katalogreglerna,

och samtidigt har Kungl. biblioteket lör all litteratur tryckt fr. o. m.

år 1950 övergått till samma system (det genom Sveriges allmänna bibliotcksförcnings

försorg reviderade systemet). Denna katalogform kommer att

bli normgivande för den planerade cenlralkalalogiseringen av det svenska

trycket. Kommittén har — utan alt ingå på de skilda tekniska detaljproblem

som för riksdagsbiblioteket kunna vara förenade med eu anslutning till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

centralkatalogiseringen — endast velat framhålla, att det för biblioteksväsendet

som helhet och för bibliotekens klientel måste vara av värde, om ett

sådant projekt som en enhetlig svensk katalogform vinner allmän anslutning,

samt att centralkatalogiseringen synes vara ägnad att i längden möjliggöra

personalbesparingar för de deltagande biblioteken. Kommittén finner

det därför önskvärt att, om en centralkatalogisering kommer till stånd,

riksdagsbibliotekets styrelse allvarligt överväger att ansluta biblioteket därtill.

Beträffande publikationen Förteckning över statliga utredningar har kommittén

icke funnit anledning att göra något särskilt uttalande.

2. Riksdagsbibliotekets upplgsningstjcinst

Med skrivelse den 3 mars 1955 överlämnade författningsutredningen till

kommittén en promemoria rörande viss särskild bibliotekstjänst (referenstjänst)

för riksdagens ledamöters räkning. I promemorian anfördes att utredningen

ansåg det tinnas skäl att i vårt land pröva — i mindre skala — en

anordning liknande den särskilda referenstjänst, som sedan ett tiotal år

finnes vid det amerikanska kongressbiblioteket (The Legislative Reference

Service). Detta synes lämpligen kunna ske genom att utvidga ramen för de

tjänster riksdagsbiblioteket erbjuder riksdagens ledamöter.

Kommittén fann sig efter undersökning av frågan böra hemställa hos riksdagsbibliotekets

stjTelse om anordnande av en försöksverksamhet av den

art, som författningsutredningen åsyftat. En dylik verksamhet påbörjades

också den 18 april 1955. Den fortgick — med benämningen Riksdagsbibliotekets

upplysningstjänst — till och med den 31 maj och har sedermera bidrivits

även under höstsessionen 1955 och vårsessionen 1956. Upplysningstjänsten

bedrives under närmaste ledning av en bibliotekarie vid riksdagsbiblioteket,

vilken biträdes av en för ändamålet särskilt anställd yngre

akademiker. Syftet med upplysningstjänsten har närmare angivits i ett provisoriskt

reglemente, som vid verksamhetens igångsättande tillställdes samtliga

riksdagsledamöter. Det heter där:

Upplysningstjänsten avser att lämna riksdagens ledamöter biträde

vid insamling av sakuppgifter i frågor, som äro under behandling i riksdagen

eller som någon riksdagsledamot önskar bringa inför riksdagen.

Såsom exempel på sådana uppgifter må nämnas:

anvisning av litteratur i ett ämne:

insamling av statistiska data i svenska eller utländska källor;

upplysning om lagstiftningen i något visst eller några vissa länder på

ett visst område eller om den tidigare behandlingen av en fråga i Sverige;

undersökning om en viss frågas handläggning av Kungl. Maj:t eller

ett ämbetsverk;

efterforskning av ett tidigare uttalande av några politiker eller någon

myndighet i ett visst ärende, etc.

Enligt reglementet skola bl. a. följande allmänna regler gälla för upplysningstjänsten

:

1. Tjänsten skall var politiskt objektiv.

2. Sådana förfrågningar, som kräva mera tidsödande efterforskningar,

kunna endast emottagas, om de icke inkräkta på upplysningst jänstens

behöriga gång.

3. Upplysningstjänstens personal får ej utnyttjas för författande av

motioner, spörsmål, reservationer eller riksdagsanföranden. Däremot få

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

39

sakuppgifter, som upplysningstjänsten på beställning sammanställt, härvid

givetvis användas.

Under våren 1955 besvarade upplysningstjänsten 40 frågor, ställda av

19 riksdagsledamöter. Därjämte utarbetades en promemoria om Sovjetunionen

till tjänst för den svenska riksdagsdelegation, som i juni 1955 avlade

besök därstädes. Hösten 1955 besvarades likaledes 40 frågor antalet frågeställare

var då 21 — och våren 1956 78 frågor av 35 riksdagsledamöter.

De här avsedda frågorna, vilka förtecknats i bil. 2, äro sådana som registrerats

av upplysningstjänsten. Därutöver ha en del frågor förekommit, som

kunnat besvaras utan särskild utredning.

Som antalet frågeställare under upplysningstjänstens tre förflutna verksamhetsperioder

visar, har upplysningstjänsten ännu icke fått någon större

omfattning. Om anledningen härtill är det vanskligt att uttala sig. Att av

den relativt låga frekvensen draga den slutsatsen att verksamheten bör nedläggas

vore emellertid enligt kommitténs mening förhastat. För de riksdagsledamöter

som hänvänt sig till upplysningstjänsten har denna säkerligen

varit till icke ringa gagn, och måhända kommer intresset för att utnyttja

densamma att bli mera allmänt. Härtill kommer det enligt kommitténs

mening betydelsefulla förhållandet, att den som anlitar upplysningstjänsten

därigenom kan få sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter till information

som riksdagsbiblioteket i övrigt har att erbjuda. Om på så sätt en närmare

kontakt kan åstadkommas mellan riksdagens ledamöter och biblioteket,

är detta ett värdefullt resultat av upplysningstjänsten vid sidan av den

direkta service som denna tillhandahåller. Kommittén anser därför att verksamheten

med en särskild upplysningstjänst bör fortgå t. v. men finner

icke tiden vara mogen att föreslå, att upplysningstjänsten infogas i bibliotekets

ordinarie organisation.

3. Samarbete med verksbiblioteken

Det i 1913 års betänkande framförda förslaget om utvidgning av riksdagsbiblioteket

till centralt förvaltningsbibliotek har i det föregående berörts

endast i vad det avsåg ämbetsverkets rätt att utnyttja riksdagsbibliotekets

samlingar. Förslaget var emellertid betydligt mera vittsyftande än så.

Enligt de sakkunniga borde nämligen inom biblioteket i princip sammanföras

förvaltningens strödda boksamlingar, varjämte dit borde överföras

den sedermera till de olika verken inkommande litteraturen. De sakkunniga

förutsatte dock, att från centraliseringen skulle undantagas departementens

och verkens handbibliotek samt de juridiska verkens och åtskilliga andra

verks boksamlingar i övrigt. Till centraliseringsfrågan togs ej ställning j den

på betänkandet grundade propositionen, som förelädes 1918 års riksdag.

Med anledning av en framställning från riksdagsbibliotekets styrelse bemyndigade

Kungl. Maj :t år 1921 dåvarande riksdagsbibliotekarien V. Gödel att

undersöka, i vilken omfattning den centrala förvaltningens boksamlingar

borde i enlighet med de av förenämnda sakkunniga angivna grunderna införlivas

med riksdagsbiblioteket, samt utreda andra spörsmål, vilka ägde

samband med riksdagsbibliotekets organiserande såsom centralt förvaltningsbibliotek

och vore ägnad att för framliden åstadkomma sådan samverkan

mellan riksdagsbiblioteket och lörvallningens centrala myndigheter

i fråga om förvärv av litteratur, bokvård och katalogisering in. in., all därigenom

vunnes ett ur såväl ekonomisk som biblioleksteknisk synpunkt tillfredsställande

resultat.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Gödels förslag, som framlades i ett år 1923 avgivet betänkande (SOU 35),

innebar i huvudsak följande. Riksdagsbiblioteket skulle vara eu central,

med vilken centralförvaltningens verk och myndigheter skulle vara samorganiserade

i bok- och biblioteksavseende. Samorganisationen skulle avse samverkan

och samarbete mellan centralen och verkens handbibliotek, vilka

borde bestå för att tillgodose de dagliga och stundliga behoven. Överinseende

och inspektion vid handbiblioteken skulle utövas genom riksdagsbiblioteket,

under det att den närmaste tillsynen och det dagliga arbetet

vid varje handbibliotek skulle handhavas av eu vid vederbörande verk anställd

tjänsteman. Inköp för handbibliotekens räkning skulle bestämmas av

myndigheten och riksdagsbibliotekets överbibliotekarie gemensamt, där ej

fråga vore om mindre eller brådskande inköp. Till riksdagsbiblioteket skulle

överlåtas all vid centralförvaltningens verk och myndigheter befintlig eller

dit inkommande litteratur, i den mån densamma icke ansåges böra ingå i verkens

handbibliotek, vidare den för kungl. kommittéer m. m. införskaffade

litteraturen, sedan arbetet avslutats, samt behövliga exemplar av allt officiellt

och statsunderstött tryck. Till översikt och kännedom om förvaltningens

bokförråd skulle genom centralbibliotekets försorg upprättas en

hela förvaltningen, om möjligt, omfattande gemensam centralkatalog.

Vid betänkandet fogades i enlighet med nu angivna riktlinjer uppgjorda

förslag till ändringar i riksdagsbibliotekets stadgar samt till en kungörelse

med bestämmelser angående riksdagsbibliotekets och den centrala statsförvaltningens

samorganisation i bok- och biblioteksavseende.

Gödels förslag mötte åtskillig kritik på förvaltningshåll. Man vände sig

därvid mot den medbestämmanderätt i myndigheternas förvaltning — bl. a.

i fråga om bokinköp — som enligt förslaget skulle tilldelas riksdagsbiblioteket,

och någon överflyttning dit av de egna boksamlingarna ville man

i allmänhet icke veta av. Förslaget kom ej heller att föranleda några åtgärder.

Ett visst samarbete har dock kommit till stånd mellan riksdagsbiblioteket

och ämbetsverken, ehuru ej de former Gödel tänkte sig. Det har huvudsakligen

inneburit, att riksdagsbiblioteket stått ämbetsverket till tjänst med

råd och hjälp i skilda angelägenheter. Bl. a. må nämnas att tjänstemän

hos riksdagsbiblioteket under senare år anlitas av kammarkollegium, högsta

domstolen, justitiedepartementet och lagberedningen för omkatalogisering,

gallring m. in. av respektive bibliotek.

Ett samarbete mellan riksdagsbiblioteket och förvaltningen av den frivilliga,

rådgivande karaktär, som numera utbildats, synes kommittén vara

värdefullt och utgöra den form, i vilken riksdagsbibliotekets ställning som

centralbibliotek för förvaltningen bör taga sig uttryck. Kommittén håller

icke för osannolikt, att ett dylikt frivilligt samarbete kan medföra besparingar

genom att onödiga dubbelanskaffningar förebyggas. Däremot vill

kommittén för sin del icke söka återuppliva tanken på en författningsmässigt

reglerad samorganisation av den typ, som Gödels förslag avsåg. Ett

överförande av ämbetsverkets boksamlingar till riksdagsbiblioteket skulle

sannolikt i vissa fall vara direkt olämpligt, nämligen då fråga är om verk

med mera omfattande bibliotek och speciell karaktär, såsom socialstyrelsen

och statisliska centralbyrån. Vad åter angår verkens handbibliotek, ifrågasattes

varken i 1913 års betänkande eller i 1923 års annat än att de skulle

kvarbliva i vederbörande verk. Det synes icke osannolikt, att införandet av

formlig inspektionsrätt och medbestämmanderätt beträffande verkens bok
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

41

inköp för riksdagsbiblioteket skulle kunna ge upphov till irritation och

kontroverser, något som skulle äventyra de möjligheter till nyttigt samarbete

i litteraturfrågor, som eljest föreligga. I varje fall är kommittén böjd

för att beteckna ifrågavarande åtgärder, liksom även anordnandet av en

centralkatalog över verkens bokbestånd, såsom överorganisation. Några

särskilda åtgärder med avseende å riksdagsbibliotekets verksamhet i förhållande

till ämbetsverken anser kommittén alltså icke erforderligt att

föreslå.

Lokalfrågan

Såsom ett av skälen för igångsättandet av förevarande utredning angav

bankoutskottet i sitt förenämnda utlåtande nr 23 till 1954 års riksdag, att

riksdagsbiblioteket anmält behov av ytterligare utrymme för uppställning

och förvaring av nytillkommande litteratur. Rörande dessa spörsmål får

kommittén anföra följande.

Riksdagsbiblioteket förfogar nu över de lokaler, som markerats på bifogade

planritningar över riksdagshusets övre källare, jordvåning, bottenvåning

och huvudvåning samt entresolvåning (bil. 3 a—e). På bilagorna har

angivits vilka år de olika lokalerna tillförts biblioteket, i den man detta

skett efter bibliotekets inflyttning i riksdagshuset.

Enligt en av riksdagsbibliotekets överbibliotekarie verkställd utredning

utgjorde hyllmängderna i bibliotekets bokmagasin i slutet av år 1952 tillsammans

7 294 in, varav 734 in voro odisponerade. Sistnämnda antal hyllmeter

stod alltså till förfogande för kommande accession. Då denna beräknades

till omkring 170 m årligen, skulle enligt en rent matematisk beräkning

reservutrymmena komma alt vara utnyttjade efter ca 4 år. Emellertid

medförde boksamlingarnas uppdelning i olika bokfack och böckernas

uppställning inom varje bokfack, att det icke vore praktiskt möjligt att utnyttja

hyllreserven intill sista hundratalet meter. I utredningen framhölls

därför, att biblioteket var i behov av en omedelbar och högst väsentlig lokalökning,

vilken om möjligt icke borde understiga tio års accession.

I skrivelse till bankoutskottet den 0 februari 1953 anslöt sig riksdagsbibliotekets

styrelse till vad som anförts i utredningen och uttalade för egen del

bl. a. följande.

Styrelsen delar även så till vida överbibliotekariens uppfattning, att

om tillräckliga utrymmen icke stå att uppdriva inom riksdagshuset, man

bör upptaga till prövning huruvida icke utanför riksdagshuset belägna

lokaler för riksdagsbiblioteket bör anskaffas rymmande samtliga läsesalar,

arbetsrum och bokmagasin. Efter det dylika lokaler kommit till

stånd skulle då endast ett mindre referensbibliotek för utskotten och

riksdagsledamöterna kvarstanna förslagsvis riksdagsmännens övre läsesal

jämte den ovanför denna belägna balkongvåningen. Det torde emellertid

knappast råda någon tvekan om att för riksdagsarbetet och även för arbetet

i departementen och de centrala ämbetsverken det vore förmånligast.

om biblioteket i dess helhet kunde kvarbliva i riksdagshuset.

Skrivelsen utmynnade i en hemställan, att bankoutskottet ville vidtaga

åtgärder för eu sådan lösning av bibliotekets lokalfråga, atl bibliotekets

behov av bokmagasin bleve tillgodosett för eu avsevärd lid framåt.

1 maj 1954 avhölls under ordförandeskap av bankoutskottets ordförande

ett sammanträde mellan representanter för fullmäktige i riksgäldskontorct

och riksdagsbibliotekets styrelse, varvid överläggningar om bibliotekets

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

lokalfråga ägde rum. överläggningarna resulterade i att den s. k. rotundan

i bottenvåningen under andra kammarens plenisal anvisades åt biblioteket

för begagnande. Tack vare detta tillskott beräknades det tillgängliga reservutrymmet

våren 1955 — trots att de totala bestånden då vuxit till ca 7 000 m

— utgöra omkring 700 m. Om den årliga accessionen antages komma att

kvarligga ungefär på hittillsvarande nivå och någon mera omfattande gallring

icke äger rum, är det dock tydligt, att biblioteket ganska snart kan

stå inför en akut brist på förvaringsutrymmen. Vilka förändringar i accessionen

den av kommittén rekommenderade arbetsfördelningen mellan riksdagsbiblioteket

och vissa andra bibliotek kan komma att innebära är f. n. icke

möjligt att bedöma. Även om resultatet skulle bli, att riksdagsbiblioteket

inom något eller några bokfack icke komme att eftersträva samma fullständighet

i samlingarna som hittills, synes inverkan på bibliotekets totala årsaccession

knappast kunna bli sådan, all lokalfrågan mera nämnvärt påverkas.

Enligt vad som framhållits av fullmäktige i riksgäldskontoret, då behov

av ökade utrymmen under de senaste åren anmälts från bibliotekets sida,

synes tillgång till några ytterligare lokaler inom riksdagshuset icke vara

att påräkna. Självfallet bör man tillvarataga alla möjligheter till en sådan

systematisk och successiv gallring av samlingarna, som kan ske utan men

för bibliotekets uppgifter. Även om en icke oväsentlig lättnad bör kunna

vinnas på denna väg, måste man taga ställning till frågan, huruvida eu fullständig

eller partiell utflyttning av riksdagsbiblioteket till lokaler utanför

riksdagshuset kan och bör genomföras.

Vad först beträffar alternativet total utflyttning, skulle det enligt kommitténs

uppfattning vara verklighetsfrämmande att ifrågasätta en åtgärd, som

skulle innebära att riksdagens ledamöter icke längre ägde tillgång till biblioteket

i omedelbar anslutning till de lokaler, där riksdagsarbetet bedrives.

Vid sådant förhållande måste en total utflyttning av biblioteket avvisas.

En partiell utflyttning skulle kunna få den formen, att i riksdagshuset

bibehölles endast en mindre del av bibliotekets samlingar, vilken skulle få

karaktären av handbibliotek för riksdagens eget behov, medan återstoden

flyttades till någon annan, närbelägen plats. Behoven av ytterligare förvaltningslokaler

i huvudstaden och de stora svårigheterna att tillgodose sådana

behov, vare sig genom all övertaga ledigblivande lokaler eller genom nybyggnad,

äro emellertid väl kända. Även om själva lokalfrågan kunde lösas,

skulle detta alternativ ge rum för vägande erinringar, såväl med avseende

på den service som skulle kunna beredas riksdagen — jfr biblioteksstyrelsens

ovan citerade skrivelse — som från ekonomiska synpunkter.

Kommittén har emellertid trott sig finna en i olika hänseenden tillfredsställande

utväg ur svårigheterna i en annan form för uppdelning av bibliotekets

samlingar, innebärande att huvuddelen bibehålies i nuvarande lokaler

men att sådana partier, som endast sällan efterfrågas, överföras — i

den mån de anses icke kunna utgallras — till en depå, vilken ulan olägenhet

kan och av ekonomiska skäl följaktligen bör förläggas utom

Stockholm. Till depån överförda böcker böra kunna beställas i biblioteksexpeditionen

i riksdagshuset och där tillhandahållas beställaren. Förslaget

innebär en viss sänkning av den mycket höga beredskap, som riksdagsbiblioteket

f. n. håller. Expedieringstidens förlängning torde emellertid bli

ganska obetydlig, omkring ed dygn. Den antydda ordningen synes därför

icke behöva medföra nämnvärt men för bibliotekets kundkrets, särskilt

som ju till depåförvaring skulle utväljas sådana verk, som erfarenhets
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

43

mässigt endast undantagsvis efterfrågas. Kommittén har dock ansett sig

böra utgå från att tillfälle i enstaka fall skall kunna beredas forskare att

i depån begagna där förvarade böcker, exempelvis då fråga är om en större

serie parlamentstryck e. d.

På kommitténs hemställan har inom riksdagsbiblioteket verkställts en

preliminär undersökning rörande arten och omfattningen av de litteratursamlingar,

som lämpligen skulle kunna överföras till depåförvaring. Denna

undersökning ger vid handen, att böcker motsvarande ett utrymme av omkring

1 475 hyllmeter skulle kunna avsöndras, främst riksdags- och parlamentshandlingar

(700 m), tidskrifter (250 in), tidningar (200 in) och statistik

(90 in), överbibliotekarien har framhållit, att ifrågavarande böcker

huvudsakligen utgöras av större sviter eller grupper i bibliotekets bokmagasin

men att vid en mera tidskrävande genomgång bokmängden säkerligen

kan betydligt ökas med föråldrade eller genom nya upplagor överflödiggjorda

enstaka arbeten.

Då kommittén ansett, att anordnandet av en depå borde kunna vara en

lämplig lösning av utrymmesfrågan även för andra bibliotek än riksdagsbiblioteket,

har kommittén hos Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd

hemställt om en undersökning, huruvida övriga i nämnden representerade

bibliotek skulle ha intresse av att en gemensam depåbyggnad komme till

stånd. Därigenom skulle uppenbarligen betydande ekonomiska fördelar stå

att vinna, liksom även genom en samordning av transporterna till och

från depån. Samarbetsnämnden har i skrivelse till kommittén den 29 juni

1955 meddelat i huvudsak följande.

Nio av de tillfrågade, till nämnden anslutna 21 statliga biblioteken

hade anmält ett positivt intresse för planen, och från vissa av dem hade

med bestämdhet understrukits att frågan om ett depåbibliotek kunde

på ett väsentligt sätt påverka deras planer på nya magasinsutrymmen

och på så sätt reducera deras framtida expansionsbehov på innerstadens

dyrbara tomtmark. För andra bibliotek åter skulle depåbiblioteket i just

detta avseende kunna innebära en provisorisk lösning i avvaktan på en

slutgiltig lösning av deras byggnadsfråga. De ifrågavarande nio biblioteken

hade angivit följande hyllmeterbehov i ett depåbibliotek:

Farmaceutiska institutet .................... 105

Järnvägsstyrelsen .......................... 00

Kungl. biblioteket .......................... 0 000

Lantbruksakademien ....................... 50

Musikaliska akademien ..................... 650

Riksdagsbiblioteket ......................... 1 475

Statistiska centralbyrån..................... 100

Tekniska högskolan ........................ 600

Veterinärhögskolan ........................ . 30

9 070

Slutsiffran borde utökas med eu expansionsmarginal på ca 100 %.

1 byggnaden borde alltså beredas plats för ca 18 000 hyllmeter.

Lokalen borde komma till utförande norr om Stockholm, detta dels

för alt undvika trafikstockningarna vid Stockholms södra infarter och

slussen, dels för all Kungl. bibliotekets tidningsdepå skulle kunna i viss

utsträckning betjäna även Uppsala universitetsbibliotek, vars ledning

anmält sill intresse för projektet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

Lokalen borde vara belägen på en ur skyddssynpunkt lämplig plats,

alltså icke centralt i tätort, icke direkt vid järnvägslinje, men dock i

grannskapet av järnvägsstation och i omedelbar anslutning till goda

kommunikationer. Tomtmarken borde disponeras i den utsträckning att

byggnaden senare skulle kunna successivt utbyggas; hänsyn därtill borde

även tagas vid byggnadsritningarnas utformning.

Lokalen borde inrymma tjänstebostäder för två expeditionsvakter,

garage för två bilar samt vidare ett forskarrum med plats för ett par

besökande.

Den dagliga framtagningen och bilservicen med Stockholm borde vara

centralt organiserad, förslagsvis genom Kungl. bibliotekets försorg.

Med redogörelse för de av samarbetsnämnden angivna förutsättningarna

för depåns anordnande har kommittén hos byggnadsstyrelsen hemställt,

att styrelsen ville närmare undersöka projektet med avseende å plats för

uppförande av en depåbyggnad, dennas utförande samt uppkommande

kostnader m. in.

I sitt svar (bil. A) har styrelsen erinrat om att 1940 års arkivsakkunniga

föreslagit en liknande depåbyggnad för riksarkivet omfattande ca 25 000

hyllmeter. Med hänsyn bl. a. till påräkncliga besparingar i anläggnings- och

driftkostnader vid en gemensam lösning av de båda byggnadsfrågorna har

styrelsen i förevarande sammanhang även utrett förslaget om eu arkivdepå.

För den gemensamma anläggningen lämplig tomt har utsetts å staten

tillhörig mark ca 400 m öster om Rosersbergs järnvägsstation. Efter alternativa

kostnadsberäkningar avseende fast resp. rörlig hyllinredning förordar

styrelsen att fasta hyllor anordnas. De båda tjänstebostäderna för

expeditionsvakter anses böra utföras som villabyggnader. Kostnaderna enligt

prisläget våren 1956 uppskattades — med reservation för eventuella

merkostnader på grund av onormalt dåliga grundförhållanden — till

1,5 miljon kronor för biblioteksdepån och 0.13 miljon kronor för vaktmästarbostäderna.

Om arkivdepån anslutes vid en senare tidpunkt, uppskattas

kostnaden härför till 1,5 miljon kronor; uppföres däremot hela

anläggningen i ett sammanhang, beräknas kostnaden för själva depåbyggnaden

understiga 3 miljoner kronor.

Efter övervägande av de utredningar, som sålunda verkställts av Stockholmsbibliotekets

samarbetsnämnd och byggnadsstyrelsen, har kommittén

styrkts i sin uppfattning att anordnandet av en biblioteksdepå skulle vara

eu rationell lösning av riksdagsbibliotekets lokalfråga, samtidigt som det

skulle vara till fördel för åtskilliga andra statliga institutioner med liknande

problem. Mot de riktlinjer för depåprojektets genomförande, som

framkommit, har kommittén för sin del intet att erinra. Kommittén vill

emellertid som sin mening uttala, att i depån bör beredas utrymme även

åt andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket; främst blir det för dessa

verk fråga om utrymmen för arkivalier. Vad angår kostnaderna för uppförande

och drift av en biblioteksdepå, vill kommittén framhålla, att det

måste anses i hög grad oekonomiskt att utnyttja så dyrbara utrymmen

som riksdagshusets — eller över huvud taget lokaler i huvudstadens centrala

delar — till förvaring av endast undantagsvis efterfrågad litteratur.

Det skulle därför enligt kommitténs mening vara motiverat att övergå till

förvaring av dylik litteratur under arkivmässiga förhållanden, även om

detta icke nödvändiggjordes av en akut lokalbrist.

Kommittén föreslår alltså, att en biblioteksdepå inrättas i huvudsak

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

45

enligt vad som här anförts. Om detta förslag genomföres, kan det därigenom

frigjorda utrymmet i riksdagsbiblioteket i anslutning till överbibliotekariens

förenämnda upplysningar överslagsvis beräknas till minst 1 700

hyllmeter. Härtill kommer nu förefintligt reservutrymme, 700 hyllmeter.

Om vidare gallringsfrågan, såsom kommittén förutsätter, fortlöpande ägnas

vederbörlig uppmärksamhet, kan frågan om ytterligare lokaler i riksdagshuset

för biblioteket icke behöva bli aktuell i framtiden. Förslagets genomförande

skulle alltså medföra eu lättnad i den för riksdagens verksamhet

alltmera besvärande lokalbristen i riksdagshuset. Med hänsyn härtill och

till de fördelar, som i övrigt skulle slå att vinna genom inrättandet av eu

biblioteksdepå, synes det angeläget att frågan därom upptages till prövning

och avgörande snarast möjligt.

Kommittén vill i detta sammanhang något beröra frågan om anslagsanvisning

till biblioleksdepåbyggnaden. Såsom framgår av den tidigare

redovisade sammanställningen över bibliotekets utrymmesbehov kunna

Kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket beräknas komma att taga större

delen av hyllmeterutrymmet i anspråk. Kungl. biblioteket behöver sålunda

ca 2/3 av den totala hyllmeterlängden och riksdagsbiblioteket ungefär

hälften av återstoden. Då de i depåbyggnaden inrymda samlingarna främst

komma att utnyttjas genom Kungl. biblioteket, synes lämpligt att, såsom

Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd föreslagit, driften av depån anförtros

åt detta bibliotek. Kungl. bibliotekets byggnad är — liksom flertalet

statliga förvaltnings- och institutionsbyggnader — redovisad under

byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Även depåbyggnaden

bör — om den kommer till utförande — redovisas på denna

delfond. Byggnadsstyrelsen kommer därigenom att svara för underhållet

av byggnaden. Till den del byggnaden tages i anspråk av riksdagsbiblioteket

och eventuellt andra riksdagens verk kommer ersättningen härför att

enligt de för fastighetsfonden gällande bestämmelserna regleras över anslaget

till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond under fjortonde

huvudtiteln. Medel till depåbyggnadens uppförande böra anvisas såsom

investeringsanslag under nämnda delfond av fastighetsfonden.

Kommittén utgår från att, sedan ärendet i vederbörlig ordning behandlats

av delegerade för riksdagens verk, riksdagen — om den för sin del

finner att frågan om ytterligare utrymme för riksdagsbiblioteket bör lösas

enligt kommitténs förslag — genom skrivelse till Kungl. Maj:t ger sin

mening till känna. Det torde sedermera ankomma på Kungl. Maj:t att efter

eventuell ytterligare utredning och komplettering genom remissbehandling

framlägga proposition i ärendet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Organisation och personalfrågor

Vid riksdagsbiblioteket finns f. n. följande personal anställd:

Antal Tjänstebenämning

1 överbibliotekarie ........

1 förste bibliotekarie ......

2 bibliotekarier ..........

2 » ..........

3 amanuneser .............

1 biblioteksassistent .......

1 » ........

1 biblioteksbiträde ........

1 » ........

1 förste expeditionsvakt

1 expeditionsvakt .........

1 » .........

1 » .........

S:a I6V2

Lönegrad

Ca 37

Ca 31

Ca 27

Ce 27

enligt bestämmelserna om

reglerad befordringsgång

Ce 15

Cg 15

Ce 13

Ce ll1

Ca ll1 2

Ca 10

Ce 10

Cg 4

De båda tjänsterna för biblioteksassistent ha tillkommit under de senaste

åren med utnyttjande av lönemedel för två amanuenstjänster, som biblioteksstyrelsen

i rationaliserings- och besparingssyfte ansett icke böra återbesättas

vid innehavarens avgång utan utbytas mot lägre kvalificerad personal.

Under överbibliotekarien är bibliotekariepersonalen f. n. fördelad till

tjänstgöring enligt följande.

Accessionsavdelningen: förste bibliotekarien.

Katalogiseringsavdelningen: 1 bibliotekarie Ca 27.

Fortscittningsavdelningen: 1 bibliotekarie Ce 27.

Bindningstjänsten: 1 amanuens.

Låneexpeditionen: 1 bibliotekarie Ce 27; 1 amanuens.

Publikationsavdelningen: 1 bibliotekarie Ca 27; 1 bibliotekarie (reglerad

befordringsgång).

Av biblioteksassistenterna tjänstgör den ena på katalogiseringsavdelningen

och den andra huvudsakligen på inbindningsavdelningen. Biblioteksbiträden

syssla med skriv- och kontrollarbete för olika arbetsenheter inom biblioteket.

Vid sin granskning av riksdagsbibliotekets organisation har kommittén

funnit skäl föreslå vissa förändringar, för vilka redogörelse lämnas i det

följande. Kommittén har därvid beaktat de organisationsformer som tilllämpas

vid andra bibliotek. Det har varit kommittén angeläget att iakttaga

grundsatsen, att mera talrik eller högre kvalificerad personal icke skall avses

för de olika arbetsuppgifterna än vad dessa kräva för att utföras på tillfredsställande

sätt. Granskningen har också givit vid handen, att en viss

reduktion av personalstyrkan är möjlig. Kommitténs förslag är i dagsläget

närmast att uppfatta som en grund för beräkningen av personalbehovet.

Det är alltså icke avsett, att bibliotekets styrelse skall vara bunden vid att

1 Med halvtidstjänstgöring.

2 Innehavaren är förordnad att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma

på tjänstemän i lönegraden Ca 13.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 ur 1957

47

omedelbart genomföra den personalfördelning mellan olika arbetsenheter,

som angives i det följande. På längre sikt bör emellertid den föreslagna

organisationen anses som en dealorganisation, till vilken man bör eftersträva

att anpassa sig efter hand som förhållandena medge det.

Kommittén anser lämpligt att först behandla de arbetsuppgifter, som

enligt kommitténs mening böra ombesörjas av bibliotekets chef, överbibliotekarien,

och av honom direkt underställda hjälpkrafter. Sådana arbetsuppgifter

är accessionen, bytesförbindelserna samt personal- och andra administrativa

ärenden. Därefter behandlas övriga arbetsuppgifter, vilka föreslås

skola — bortsett från expeditionsvaktsgöromålen — fullgöras inom två sektioner,

en för yttre och eu för inre tjänst.

Accessionen. Rörande handläggning av ärenden angående litteraturinköp

föreskrives i § 8 av riksdagsbibliotekets stadgar:

»Inköp bestämmes av styrelsen efter förslag av överbibliotekarien. Inköp,

som icke tåla uppskov, äger överbibliotekarien att mellan styrelsens

sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden

ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens

nästa sammanträde anmälas.»

I stadgarnas § 17 angives vidare att det åligger överbibliotekarien att noggrant

följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande och förkovrande.

I anslutning till dessa bestämmelser finnes anledning att ägna uppmärksamhet

åt två frågor, nämligen dels vem som bör besluta om inköp, dels

hur beredningen av inköpsärendena bör tillgå. Vad först angår beslutanderätten

vill kommittén framhålla, att den vid riksdagsbiblioteket nu tillämpade

ordningen i detta avseende är unik inom det svenska biblioteksväsendet;

det förekommer icke vid andra vetenskapliga bibliotek eller vid de större

folkbiblioteken, att biblioteksstyrelsen eller motsvarande organ tager befattning

med de enskilda inköpsärendena på det sätt som sker vid riksdagsbiblioteket.

Det kan enligt kommitténs mening icke rimligen krävas, att

styrelsens ledamöter skola ägna så mycken tid och så mycket arbete åt

granskningen av inköpsförslagen, som ansvaret för inköpsbesluten bör förutsätta.

Även om s. k. inköpssammanträden hållas relativt ofta, medför det

nuvarande systemet dock oundvikligen eu viss omgång. Olägenheterna härav

äro måhända normalt icke så framträdande men kunna komma till synes

exempelvis om möjlighet uppkommer att göra ett ekonomiskt fördelaktigt

eller eljest angeläget förvärv men möjligheten står öppen endast en mycket

kort tid. Det sagda talar enligt kommitténs mening för att beslutanderätten

i inköpsfrågor bör tillkomma överbibliotekarien, såsom fallet är vid andra

bibliotek. Särskilt väsentligt är emellertid att en dylik ordning skulle stämma

bättre överens med den allmänt rådande principen, att det är verkschefen,

som skall bära ansvaret för att den löpande verksamheten bedrives i enlighet

med utfärdade föreskrifter. En sådan förändring, som kommittén här

förordat, skulle icke betaga styrelsen inflytandet över accessionen. Styrelsen

— som givetvis fortlöpande bör erhålla redogörelse för inköpen — komme

alltjämt att äga möjlighet och skyldighet att ingripa, om accessionsverksamlieten

skulle visa tendenser att avvika från de för bibliotekets verksamhet

gällande allmänna riktlinjerna, liksom överbibliotekarien å sin sida skulle

kunna hänvända sig till styrelsen i tveksamma fall.

Kommittén föreslår alltså, alt beslutanderätten i inköpsärenden överföres

från styrelsen till överbibliotekarien.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Upprättandet av inköpsförslagen jämte därför erforderliga förberedelser

(övervakning av bokhandels-, antikvariats- och auktionskataloger, recensionsavdelningar,

bibliografier etc.) har intill år 1956 ombesörjts av överbibliotekarien

personligen; beträffande den juridiska litteraturen har dock

en utomstående sakkunnig anlitats. Med sistnämnda undantag, som alltjämt

gäller, skötes ifrågavarande uppgift numera av förste bibliotekarien

under överbibliotekariens överinseende. Kommittén finner det vara mest

ändamålsenligt, att beredningen av inköpsärendena vid riksdagsbiblioteket,

liksom vid andra bibliotek, fördelas efter ämnesområden mellan ett flertal

personer med särskild sakkunskap inom respektive områden. Erfarenhetsmässigt

är det önskvärt, att dessa personer — vilka såsom referenter böra

för överbibliotekarien framlägga sina inköpsförslag — äro bibliotekstjänstemän.

Erfarenheten visar emellertid också, att det — särskilt inom ett bibliotek

med så förhållandevis fåtalig personal som riksdagsbiblioteket — är

svårt att finna för olika fack lämpade specialreferenter. I den mån så likväl

kan ske, böra referentuppgifterna anförtros åt bibliotekets egna tjänstemän,

att bestridas vid sidan av vederbörandes huvudbefattningar inom biblioteket.

Att den utbildning den enskilde tjänstemannen skaffat sig utnyttjas på detta

sätt synes vara värdefullt icke blott för biblioteket utan även för tjänstemannen

själv. Icke minst för att på längre sikt möjliggöra att accessionsarbetet

organiseras på nu föreslaget sätt är det givetvis angeläget, att man

vid nyrekrytering av tjänstemän till riksdagsbiblioteket söker förvärva samhällsvetenskapligt

utbildad arbetskraft, i den mån möjligheter därtill kunna

föreligga. Slutligen må tilläggas att anordningen med specialreferenter för

att ge största möjliga effekt förutsätter ett gott personligt samarbete direkt

mellan de olika bibliotekens referenter.

För den tekniska behandlingen av inköpsförslagen bör överbibliotekarien

disponera en assistent i lönegraden Ca 15. Assistenten bör även biträda överbibliotekarien

med arbete (förande av kartotek etc.) avseende bibliotekets

bytesförbindelser, vilka förutsättas skola liksom hittills handläggas av

honom.

Sekretariatet. I förste bibliotekariens åligganden ingår f. n. att handhava

personalärenden (föra tjänstematrikeln, redovisa semestrar och andra ledigheter,

uppgöra PM till avlöningslistor, ordna övertidstjänstgöringen vid

kvälls- och nattplena m. m.). Det är här fråga om arbetsuppgifter av sådan

art, att de — i betraktande av de kompetenskrav som gälla för förstebibliotekarietjänsten

och den lönegrad i vilken denna är placerad — under inga

omständigheter böra vara förenade med nämnda tjänst. Göromålen i fråga

böra lämpligen fullgöras av den nyss omnämnda assistenten. Självfallet skola

ifrågakommande beslut i personalärenden fattas av överbibliotekarien, i den

mån beslutanderätten icke tillkommer styrelsen. I sekretariatet bör förutom

assistenten ingå ett biblioteksbiträde i 11 lönegraden för renskriftsarbeten,

katalogkortskopiering för den nedannämnda sektionen för inre tjänst samt

biträde i mån av behov åt assistenten.

Sektionerna för yttre och inre tjänst. För erhållande av en fastare organisation

än den nuvarande synes biblioteket — med undantag av sekretariatet

och expeditionsvaktspersonalen — böra indelas i endast två sektioner, eu

för yttre och en för inre tjänst. Den förra bör omfatta skötseln av låneexpeditionen

med lokal och interurban bokutlåning samt skötsel och övervakning

av referensbiblioteket, läsesalar och läsrum. Då omfattningen av detta

arbete minskar under riksdagsferierna och riksdagens höstsession, bör sek
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957

49

tionens personal tidvis i viss utsträckning kunna vara sysselsatt med speciella

bibliografiska arbeten, t. ex. »Förteckning över statliga utredningar».

Även upplysningstjänsten bör anslutas till sektionen för yttre tjänst; sasom

förut uttalats bör den emellertid icke f. n. anses tillhöra bibliotekets ordinarie

organisation, och vid beräkningen av sektionens personalbehov tager

kommittén icke hänsyn till upplysningstjänsten i vidare man än att foreståndarskapet

för densamma vid dess nuvarande omfattning förutsattes

kunna bestridas av en tjänsteman inom sektionen. Det är icke möjligt att

nu bedöma vilka krav på personal, som upplysningstjänsten i framtiden kan

komma att ställa. Om det framdeles, sedan ytterligare erfarenheter vunnits

rörande denna verksamhetsgren, skulle visa sig att densamma icke kan

bedrivas inom den för biblioteket beräknade personalramen, torde styrelsen

få upptaga frågan om erforderlig förstärkning till prövning och göra de

framställningar, som därvid kunna befinnas påkallade. Sektionen för

yttre tjänst bör stå under ledning av förste bibliotekarien (tillika ställföreträdare

för överbibliotekarien) samt i övrigt omfatta en bibliotekarie i lönegraden

Ca eller Ce 27 och en amanuens.

Till sektionen för inre tjänst bör föras katalogiseringsarbetet, utgivningen

av en på grundval av katalogiseringen redigerad nyföryärvsförteckmng,

bindningstjänsten samt överinseendet över bokmagasinen. För sektionschefen

bör enligt kommitténs mening avses en bibliotekarietjänst i Ca 29. I övrigt

uppskattar kommittén personalbehovet till en bibliotekarie i Ca eller Ce 27,

en biblioteksassistent ilo och ett biblioteksbiträde i 13 lönegraden samt

i avvaktan på att ställning tages till frågan om riksdagsbibliotekets anslutning

till centralkatalogiseringen— en amanuens.

Av de båda bibliotekarietjänster, som här ovan föreslagits skola hantoras

till Ca eller Ce 27, synes eu böra vara ordinarie och den andra extra ordinarie.

Expeditionsvaktspersonalen. Det förefaller kommittén vara möjligt att

minska antalet expeditionsvakter med en. Denna minskning bör komma till

stånd, även om — såvitt nu kan förutses — det tidvis kan visa sig behövligt

att något öka uttaget av övertid. ,

Kommittén har i inledningen till detta betänkande omnämnt det förslag

om högre lönegradsplacering för förste expeditionsvakten, som väcktes i

motion vid 1954 års riksdag. Yrkandet, som avsåg placering i 15 lönegraden,

tillstyrktes av biblioteksstyrelsen. Fullmäktige i riksgäldskontoret uttalade

i sitt yttrande bl. a., att å tjänsteinnehavaren faktiskt kommit att — vid

sidan av hans åligganden som förste expeditionsvakt i viss utsträckning

läggas göromål, som eljest pläga åvila bibliotekspersonal. I avvaktan på

översyn av riksdagsbibliotekets personalorganisation syntes den dåvarande

(och nuvarande) innehavaren av tjänsten skäligen kunna tillerkännas en

löneförhöjning, förslagsvis i form av förordnande med vikariatslön i 13 lönegraden.

Lönenämnden för riksdagens verk anslöt sig till detta förslag, mot

vilket icke heller bankoutskottet hade någon erinran. I anslutning härtill

har förste expeditionsvakten från och med den 1 juli 1954 tilldelats vikanatslöneförordnande

i 13 lönegraden.

Enligt från riksdagsbiblioteket erhållna uppgifter åligger del förste expedilionsvakten:
a)

all handhava förrådet av skrivmaterialier och andra löibiukningsarliklar;
b)

att avsända, mottaga och sortera bibliotekets bytestryck;

■1 Bihani) till riksdagens protokoll It)57. 8 sand. Nr 35

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

c) att ombesörja distributionen av bibliotekets publikationer och föra

distributions- och leveranslistor;

d) att granska räkningar rörande materialanskaffningar;

e) att planera, övervaka och deltaga i omflyttningar av boksamlingarna;

f) att svara för fördelningen av löpande riksdagstryck och officiellt tryck

inom biblioteket, utskottslokaler, kamrar, kanslier och klubbrum.

Första expeditionsvakten utför dessutom i den utsträckning hans övriga

sysslor det medgiva diverse bokbinderiarbeten.

Kommittén har vid övervägande av förevarande lönespörsmål funnit en

högre lönegradsplacering än den nuvarande vara motiverad. Härvid har

kommittén beaktat — förutom de nyss angivna arbetsuppgifterna — att åt

förste expeditionsvakten är anförtrodd den kvalificerade uppgiften att leda

framtagningsarbetet. Det förut omnämnda motionsyrkandet om tjänstens

placering i 15 lönegraden anser sig kommittén dock, med hänsyn till lönesättningen

för liknande tjänster inom statsförvaltningen i övrigt, icke kunna

tillstyrka. Kommittén föreslår att tjänsten hänföres till lönegraden Ca 14 med

tjänstebenämningen expeditionsförman.

I kapitlet »Kostnadsfrågor» framlägger kommittén vissa synpunkter på

de förenämnda bokbinderiarbetena i bibliotekets egen regi.

Vid bifall till vad kommittén nu föreslagit skulle följande tjänster komma

att vara erforderliga vid riksdagsbiblioteket.

Antal Tjänstebenämning

1 överbibliotekarie ........

1 förste bibliotekarie ......

I bibliotekarie............

1 » .............

1 » ............

II amanuens ..............

1 biblioteksassistent........

1 » ........

1 expeditionsförman .......

1 biblioteksbiträde .........

1 » .........

1 expeditionsvakt ..........

1 » .........

S:a 131/24

Lönegrad

Ca 37

Ca 31

Ca 29

Ca 27

Ce 27

enligt bestämmelserna om

reglerad befordringsgång

Ca

15

Ce

eller

eg

15

Ca

14

Ca

13

Ce

eller

eg

ll1 2

Ca

103

Ce

eller

eg

103

Sammanfattningsvis innebära förslagen

att en bibliotekarietjänst uppflyttas från Ca 27 till Ca 29 och en tjänst

för förste expeditionsvakt utbytes mot tjänst för expeditionsförman i Ca 14,

att en tjänst för biblioteksassistent i Ce 15 och en tjänst för biblioteksbiträde

i Ce 13 ordinariesättas samt

att en bibliotekarietjänst i Ce 27, två amanuenstjänster (övergångsvis dock

endast en sådant tjänst) och en expeditionsvakttjänst i Cg 4 utgå.

1 Så länge riksdagsbiblioteket icke är anslutet till en centralkatalogisering dock 2.

2 Med halvtidstjänstgöring.

s Lönegradsplaceringen kan komma att påverkas av 1956 års löneberednings arbete.

4 övergångsvis IP/2 (se not 1).

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

51

I fråga om de tjänster för bibliotekarie och amanuenser, som sålunda

skulle utgå, anser kommittén skäligt att de nuvarande innehavarna t. v. få

bibehållas vid sin anställning och att tjänsterna alltså förklaras skola indragas

först vid uppkommande vakanser. De övertaliga tjänstemännen synas

lämpligen kunna utnyttjas för upplysningstjänsten och för bibliografiska

arbetsuppgifter, däribland det fortlöpande förtecknandet av kommittébetänkanden.

Specialmotivering

till det föreslagna reglementet för

riksdagsbiblioteket

Eu omarbetning av stadgarna för riksdagsbiblioteket har för kommittén

framstått såsom påkallad icke endast med hänsyn till de förslag i skilda

hänseenden, som kommittén framlagt i det föregående, utan också för att

åstadkomma en allmän modernisering — stadgarna fastställdes som tidigare

nämnts år 1918 och ha sedan dess endast undergått partiella ändringar vid

skilda tillfällen, senast år 1950. Kommittén har ansett lämpligt att utforma

sitt förslag icke såsom ändringar i de nuvarande stadgarna utan såsom en

helt ny författning. Denna bör, i likhet med vad som gäller beträffande

motsvarande författningar för vissa andra riksdagens verk, benämnas reglemente.

Vid utarbetandet av reglementet bär kommittén haft att taga hänsyn till

att eu allmän verksstadga numera finnes utfärdad (SFS 1955:3). Denna

innehåller främst sådana allmänna bestämmelser rörande exempelvis arbets-

och mottagningstid, semester och annan ledighet, åtal och disciplinär

bestraffning, som tidigare plägat likalydande intagas i de olika ämbetsverkens

instruktioner. I instruktionen för ett ämbetsverk, beträffande vilket

verksstadgan förklaras skola tillämpas, behöver alltså endast intagas sådana

föreskrifter, som hänföra sig till de för verket speciella arbetsuppgifterna

o. d. Denna gruppering av författningsmaterialet, som tillämpats då under

senare tid nya instruktioner utfärdats för Kungl. Maj:t underställda myndigheter,

synes emellertid kommittén icke vara lämplig för riksdagsbibliotekets

vidkommande. Detta beror främst på att verksstadgan är utformad med

hänsyn till organisations- och lydnadsförhållandena inom den Kungl. Maj:t

underställda delen av statsförvaltningen, vilka icke oväsentligt avvika från

motsvarande förhållanden i fråga om riksdagens verk.

Kommittén har därför i stället valt att i reglementet inarbeta — med erforderliga

modifikationer — de delar av verksstadgans innehåll, som enligt

kommitténs mening böra ha sin plats i reglementet, vilket förutsättes skola

fastställas av riksdagen. Vissa andra bestämmelser i verksstadgan böra visserligen

i sak göras tillämpliga på riksdagsbiblioteket men avhandla frågor

av sådan art, att de böra regleras i en av styrelsen utfärdad arbetsordning.

Vilka frågor det här gäller återkommer kommittén till i det följande.

I samband härmed får kommittén erinra om att fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrivelse den 12 januari 1956 till delegerade för riksdagens verk

framhållit, att de bestämmelser rörande åtal och disciplinär bestraffning,

som innehållas i riksgäldskontorets reglemente, icke överensstämma med

motsvarande bestämmelser i allmänna verksstadgan. Fullmäktige ha förklarat

sig finna det önskvärt, att i berörda hänseende komma alt gälla

likartade bestämmelser för riksdagens verk som för statsförvaltningen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

övrigt samt hemställt att delegerade ville upptaga frågan därom till prövning

och vidtaga de åtgärder, som kunna finnas påkallade. Kommittén

delar den uppfattning, åt vilken fullmäktige sålunda givit uttryck, och har

i sitt reglementsförslag (§§ 23—26) upptagit bestämmelser om åtal och

disciplinär bestraffning, vilka utformats med 22, 23, 25 och 26 §§ verksstadgan

som förebild. Kommittén vill emellertid framhålla, att även beträffande

andra ämnen än de nu berörda synes föreligga behov av eu omarbetning

av de för riksdagens verk gällande bestämmelserna i syfte att nå överensstämmelse

med verksstadgan. I sådant hänseende vill kommittén nämna

ansökningstiden vid tjänstetillsättning och besvärstiden. Vad ansökningstiden

beträffar, har kommittén i sitt förslag till reglemente (§ 18) angivit

denna till den inom statsförvaltningen allmänt tillämpade perioden tre

veckor i stället för vid riksdagsbiblioteket nu gällande minst fjorton dagar.

Vad åter angår besvärstiden, har kommittén funnit frågan härom vara

relativt komplicerad på grund av den speciella anordning, som förekommer

vid såväl riksdagsbiblioteket som andra riksdagens verk och som innebär,

att en besyärstid av fjorton dagar föregås av en lika lång tid för anmälan

av missnöje. Kommittén har därför ansett sig böra förutsätta, att delegerade

upptaga frågan om besvärstiden till övervägande beträffande alla riksdagens

verk i ett sammanhang. I enlighet härmed ha bestämmelserna om

besvär i de nuvarande stadgarna för riksdagsbiblioteket med allenast formella

justeringar intagits i reglementsförslaget (§§ 27—28).

Kommittén övergår nu till att kommentera sitt författningsförslag.

§ 1. Paragrafen överensstämmer med § 1 i stadgarna. — Till »bibliotekets

lokaler» äro givetvis att hänföra de utrymmen, som biblioteket kommer

att disponera i den av kommittén föreslagna depåbyggnaden.

§ 2. Beträffande denna paragraf — som avhandlar samma spörsmål

som stadgarnas § 2 —-får kommittén hänvisa till vad som anförts under

rubriken »Tillträdes- och lånerätten». I övrigt må här nämnas, att orden

»och sakkunniga» i stadgarna ansetts böra utgå med hänsyn till den definition

av begreppet kommitté, som lämnas i 1 § kommittékungörelsen.

§ 3. De två första styckena motsvara stadgarnas § 3 samt 5 § verksstadgan.

Tredje stycket har sin motsvarighet i stadgarnas § 18, första meningen.

§ I fråga om ersättning till suppleant i riksdagsbibliotekets styrelse

gäller nu (§ 4 i stadgarna) att suppleant, som vid förfall för ledamot inkallas

till deltagande i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 50 kronor för

sammanträdesdag, om han är suppleant för ordföranden, och eljest med

25 kronor. Kommittén föreslår två ändringar i dessa bestämmelser. Ersättning

bör enligt kommitténs mening kunna utgå till suppleant, som av

särskilda skäl kallas till sammanträde. Arvodet till suppleant bör utgå med

samma belopp, oavsett om vederbörande är suppleant för ordföranden eller

för annan ledamot; det må framhållas, att ordföranden åtnjuter samma

årsarvode som övriga ledamöter. Kommittén har upptagit det lägre beloppet,

25 kronor, men vill framhålla, att kommittén icke tagit ställning till frågan

om vilken arvodesnivå som bör gälla, vare sig i fråga om dagarvodet eller

årsarvodet.

§ 5 innebär ingen förändring i förhållandet till § 5 i stadgarna.

§ G. Innehållet i denna paragraf utgör resultatet av en bearbetning med

hänsyn till riksdagsbibliotekets särskilda arbetsuppgifter av 2 § Verksstadgan.

§ 7. Paragrafen motsvarar i huvudsak 7 § verksstadgan.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

53

§ 8. Paragrafen är utformad med 8 § verksstadgan som förebild. Under

hänvisning till vad som anförts i inledningen till detta kapitel får kommittén

här anmäla, att i arbetsordningen synas böra intagas, bl. a. bestämmelser

i de ämnen som behandlas i 6 § 1 och 2 mom., 12 § och 21 § verksstadgan

— varvid förutsättes att en nära anslutning till verksstadgan kommer att

eftersträvas — samt i stadgarnas § 17.

§ 9. Paragrafen är avsedd att ersätta stadgarnas § 6. I första stycket

föreslås den ändringen, att ordet befattningshavare utbytes mot det numera

brukliga »tjänsteman». Sistnämnda uttryck förekommer nu i andra stycket

men synes där — i enlighet med en äldre terminologi — åsyfta personal

i bibliotekariekarriären till skillnad från biträdes- och vaktpersonal. Ordet

har i kommitténs förslag utbytts mot »amanuens».

De i andra stycket under b) angivna alternativa kompetenskraven (licen

tiatexamen inom filosofiska eller juridiska fakulteten eller ock magistereller

kandidatexamen inom vardera av dessa fakulteter) äro — med något

avvikande formuleringar — stadgade även för motsvarande anställning vid

Ivungl. biblioteket och universitetsbiblioteken samt för anställning som bibliotekarie

vid stifts- och landsbiblioteken i Linköping och Skara. Enligt

vad kommittén inhämtat, anställas emellertid numera i praktiken icke några

»dubbelkandidater». I de år 1953 utfärdade instruktionerna för stifts- och

landsbiblioteken i Västerås och Växjö kräves för anställning som bibliotekarie

licentiatexamen, utan alternativet med dubbla lägre examina. Kommittén

har därför funnit sig böra föreslå, att i förevarande paragraf sistnämnda

alternativ utgår. Om det i något särskilt fall skulle befinnas önskvärt

att eftergiva kravet på licentiatexamen, torde biblioteksstyrelsen få göra

framställning om dispens för vederbörande. I författningsförslaget förutsattes

att dyiik fråga skall avgöras av delegerade för riksdagens verk.

I sista stycket ha orden »statligt, större bibliotek» utbytts mot »större,

vetenskapligt bibliotek».

§ 10. Kommittén har i sitt förslag till avfattning av denna paragraf

(jfr stadgarnas § 7) velat ge uttryck åt de principer beträffande anskaffningspolitiken,

som angivits i ett föregående avsnitt. Av förslaget framgår

att bibliotekets karaktär av parlaments- och förvaltningsbibliotek skall i

första hand vara bestämmande för inriktningen av bibliotekets accession

och sätta gränserna för denna inom de olika litteraturområdena. I enlighet

med vad kommittén förut anfört om genomförandet av en planmässig arbetsfördelning

mellan de statliga biblioteken bör emellertid inom vissa områden

eftersträvas en större fullständighet — till gagn för forskningen —

än riksdagens och förvaltningens behov skulle kräva. Inom vilka områden

riksdagsbiblioteket sålunda bör utvecklas till ett specialbibliotek är eu fråga,

som kan besvaras först efter den av kommittén förutsatta inventeringen

och efter därpå grundade överväganden. Kommittén har emellertid preliminärt

angivit områdena statskunskap och juridik.

Att de i paragrafens nuvarande lydelse använda ämbetsbeteckningarna

i förslaget ersalts med »rätts- och samhällsvetenskap» innebär endast en

anpassning till allmänt brukad terminologi. Med samhällsvetenskap avser

kommittén statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi, sociologi,

ekonomisk historia och kulturgeografi.

§ 11. Paragrafen motsvarar §§ 8—10 i stadgarna. Ilär ha alltså sammanförts

bestämmelserna om inköp, utbyte och gallring av litteratur. Att beslut

om inköp skola fattas av överbibliotekarien har kommittén utförligt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

motiverat i kapitlet »Organisation och personalfrågor». I förslaget har

tillagts en föreskrift om att vid avgörandet av fråga om inköp skall beaktas,

huruvida till inköp föreslaget mera dyrbart arbete ingår i annat i huvudstaden

beläget offentligt bibliotek och, därest så är fallet, huruvida behov

likväl kan anses töreligga av arbetets förvärvande. Även sådan anskaffning,

som sker genom byte, synes böra beslutas av överbibliotekarien. Detsamma

gäller beträffande utgallringen av obehövliga dubletter. I övrigt har kommittén

dock ansett övervägande skäl tala för att styrelsens godkännande

skall inhämtas innan utgallring sker.

Kommittén törutsätter såsom självfallet, att bytesverksamheten bedrives

på sådant sätt att å ena sidan biblioteket därigenom berikas med litteratur,

som är av intresse med hänsyn till dess uppgifter, men att å andra sidan

samlingarna icke belastas med umbärliga arbeten.

Kommittén har i kapitlet »Lokalfrågan» givit uttryck för sin uppfattning,

att man bör tillvarataga alla möjligheter till eu sådan systematisk och successiv

gallring av samlingarna, som kan ske utan men för bibliotekets uppgifter

såsom förvaltnings- och forskningsbibliotek. Att gallring bör ske

icke blott av nytillkommande litteratur utan även av redan förefintliga

bestånd, har markerats genom den ändrade formuleringen i paragrafens slut.

§ 72. Paragrafen motsvarar § It i stadgarna. Förkortningen av första

stycket har sin grund däri, att kommittén ansett det vara överflödigt att

reglementet — som fastställes av riksdagen — skall i detalj reglera vilka

slags kataloger som skola föras. Detta är en teknisk fråga, vars''avgörande

bör kunna överlåtas åt styrelsen.

§ 13 motsvarar helt stadgarnas § 12.

§ 14. Stadgarnas § 13 anger bl. a. i detalj mellan vilka klockslag bibliotekets

lokaler skola hållas öppna, dels då riksdagssessionen pågår och dels

mellan sessionerna. I reglementet synes emellertid tiderna för bibliotekets

öppethållande icke behöva regleras i vidare mån än att det fastslås, att samlingarna

skola vara tillgängliga varje söckendag (utom vid sådana tillfällen

som avses i andra stycket) samt att de alltid skola vara tillgängliga under

pågående plenum. På styrelsen bör få ankomma att bestämma de dagliga

expeditionstiderna. Ehuru kommittén alltsa icke ansett sig böra framlägga

några förslag i nämnda hänseende, må här nämnas ett par frågor, som i

detta sammanhang diskuterats inom kommittén. Det har framhållits, att

expeditionstiden enligt hittillsvarande ordning tager sin början senare än

vid jämförliga bibliotek och inom den administrativa förvaltningen. Riksdagsbibliotekets

expedition öppnas salunda först kl. 10. Eu anpassning till

verkens och de övriga bibliotekens förhållanden i detta hänseende synes

bora övervägas. Vidare har ifrågasatts om det icke skulle vara till fördel

särskilt för kategorien forskare, att biblioteket sommartid hölles öppet åtminstone

ett par kvällar i veckan i stället för att, såsom nu. varje dag stängas

kl. 17. Kommittén har icke närmare undersökt de ekonomiska konsekvenserna

men anser det önskvärt, att här berörda spörsmål upptagas till prövning

av riksdagsbibliotekets styrelse.

Kommittén har inhämtat, att under tid då biblioteket hålles stängt för

städning — fem å sex vardagar årligen vid jul, påsk och midsommar_all

personal utom förste expeditionsvakten plägar åtnjuta ledighet med full lön.

Enligt uppgift tillämpas en dylik ordning även vid vissa andra statliga bibliotek

samt vid riksarkivet. Kommittén anser för sin del, att det bör vara

möjligt att förlägga städningen till sådana tider, att biblioteket icke behöver

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

55

hållas stängt. Skulle emellertid detta i undantagsfall vara påkallat, bör

motsvarande tid inarbetas av personalen.

§ 15 motsvarar § 14 i stadgarna endast med de undantagen, att en i sistnämnda

författningsrum nu förekommande hänvisning borttagits (jfr motiveringen

ovan till § 12) samt att en förkortning av andra stycket ansetts utan

olägenhet kunna företagas.

§ 16 (jfr stadgarnas § 15). Vad här sägs om företrädesrätt för vissa låntagare

är en konsekvens av vad kommittén tidigare anfört under rubriken

»Tillträdes- och lånerätten». Erinras må att enligt universitetsbibliotekens

reglementen gäller en på likartat sätt konstruerad företrädesrätt för akademiska

lärare.

§ 17. Termen »reglemente» i stadgarnas § 16 har här ersatts med det

mera allmänt hållna uttrycket »närmare bestämmelser».

§ 18. Förevarande bestämmelser om tjänstetillsättning ha sin motsvarighet

i stadgarnas § 20, utom såvitt avser tredje och femte styckena, vilkas

sakliga innehåll kommittén hämtat från 15 och 16 §§ verksstadgan. Den i

andra stycket omtalade ansökningstiden har dock, såsom i det föregående

omnämnts, ansetts böra ändras från nuvarande »minst fjorton dagar» till

tre veckor.

§§ 19—22 motsvara i stort sett vad som f. n. gäller enligt §§ 21—23 i

stadgarna; vid de nya paragrafernas utformning har dock även innehållet

i 17—20 §§ verksstadgan beaktats.

§§ 23—26. Bestämmelserna avhandla samma ämnesområde som stadgarnas

§ 24 (se även § 26, första meningen). Kommittén hänvisar till vad som

anförts i detta kapitel.

§§ 27 och 28 överensstämma med §§ 25 och 26 i stadgarna utom såtillvida,

att första meningen i § 26 samt slutorden i samma paragraf utgått.

Första meningen har dock fått sin sakliga motsvarighet i den nya § 24, sista

stycket. Slutorden äro obehövliga. I övrigt hänvisas till vad som anförts i

inledningen till detta kapitel.

övergångsbestämmelsen avser att bibehålla verkningarna av en nu gällande

övergångsbestämmmelse, som tillkom i samband med viss år 1949 (se

bankoutskottets utlåtande nr 42) vidtagen ändring i stadgarnas dåvarande

§ 21.

Kostnadsfrågor

För riksdagsbibliotekets verksamhet anvisas årligen ett förslagsanslag

till avlöningar, ett förslagsanslag till omkostnader samt ett reservationsanslag

till bokinköp och bokbindning. Under dessa tre anslag anvisade belopp,

verkställda nettoutgifter och uppkomna behållningar för de senaste

budgetåren redovisas i följande sammanställning.

1951/52

1952/53

1953/54

Anslag

Netto-

utgift

Reser-

vation

Anslag

Nello-

utgift

Reser-

vation

Anslag

Netto-

utgift

Reser-

vation

Avlöningar . . . .

183 000

197 932

—

210 000

230 524

—

240 000

252 767

—

Omkostnader . .

20 000

18 617

—

20 000

27 565

—

30 000

29 716

—

Bokinköp och

bokbindning . . .

60 000

56 643

3 357

70 000

53 156

20 201

100 000

83 460

36 735

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Rankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

1954/55

1955/56

1956/57

Anslag

Netto-

utgift

Reser-

vation

Anslag

Netto-

utgift

Reser-

vation

Anslag

Avlöningar ....

240 000

250 331

—

277 000

278 117

—

294 000

Omkostnader . .

30 000

41 667

-

30 000

25 277

—

30 000

Bokinköp och

bokbindning . . .

100 000

126 917

9 818

100 000

106 482

3 337

100 000

Vissa av de förslag, som framlagts i det föregående, äro av sådan principiell

och långsiktig natur, att det svårligen låter sig göra att nu framlägga

några beräkningar rörande den inverkan förslagens genomförande kan beräknas

komma att få på riksdagsbibliotekets anslag. Det är exempelvis icke

möjligt att precisera anslagsbehovet för bokinköp och bokbindning, innan

de i kapitlet »Förvärvspolitiken m. in.» förutsatta undersökningarna verkställts

och resulterat i närmare riktlinjer för bibliotekets anskaffningsverksamhet.

Kommittén har därför i huvudsak måst avstå från att framlägga

preciserade kostnadsberäkningar. Däremot har kommittén funnit anledning

att i detta kapitel mera allmänt avhandla vissa frågor rörande de tre för

bibliotekets verksamhet utgående anslagen.

Avlöning sanslaget. Såsom framgår av kapitlet »Organisation och personalfrågor»

föreslår kommittén, att personaluppsättningen på längre sikt

minskas med en bibliotekarie i Ce 27, två amanuenser i reglerad befordringsgång

och en expeditionsvakt i Cg 4. Räknat efter lägsta löneklass och

beträffande amanuenserna efter lönegrad Ce 25 kommer detta förslag att

medföra eu kostnadsminskning av, vid 1956 års lönenivå, 64 620 kronor.

Å andra sidan föreslås uppflyttning av en bibliotekarietjänst från Ca 27 till

Ca 29 och utbyte av en vikariatslön i Ca 13 mot tjänst för expeditionsförman

i Ca 14. Uppflyttningarna kunna beräknas medföra en sammanlagd kostnadsökning

av i runt tal 1 500 kronor, varför nettoresultatet av kommitténs

förslag i förevarande delar kan förväntas bli en kostnadsminskning för löner

av omkring 63 500 kronor. Även om indragningen av en expeditionsvaktstjänst

skulle komma att medföra ett något ökat övertidsuttag och detta måhända

i sin tur skulle behöva i viss mån kompenseras genom kontant övertidsersättning

— något som icke nu kan bedömas — torde den angivna siffran

icke mera nämnvärt påverkas därav.

De förändringar i medelsbehovet, som för budgetåret 1957/58 kunna

komma att föranledas av ett bifall till kommitténs förslag, torde böra beaktas

vid beräknandet av bibliotekets avlöningsanslag för nämnda budgetår.

Den under avlöningsanslaget upptagna posten till avlöningar till ickeordinariepersonal

är förslagsvis beräknad. Huvudregeln är emellertid, att

dylik anslagspost uppföres obetecknad. I de undantagsfall, då posten uppföres

såsom förslagsvis beräknad, plägar medelsförbrukningen vara reglerad

genom ett förbud för myndigheten att inrätta tjänster utöver dem, som

upptagits i fastställd personalförteckning, eller ock ställas medlen till förfogande

med föreskrift att anslagsposten icke må överskridas utan Kungl.

Maj:ts medgivande. Sistnämnda anordning tillämpas beträffande universiteten

i Uppsala och Lund, från vilkas avlöningsanslag universitetsbibliotekens

löner bestridas. Kungl. bibliotekets anslagspost till icke-ordinarie per
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

57

sonal är obetecknad. Såvitt kommittén kan finna, kunna icke för riksdagsbibliotekets

vidkommande åberopas några skäl mot att övergå till den i

förevarande hänseende normala ordningen. Kommittén föreslår därför, att

i samband med ställningstagandet till de i detta betänkande framlagda organisationsförslagen

bibliotekets anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie

personal uppföres obetecknad fr. o. m. budgetåret 1957/58.

Beträffande omkostnadsanslaget finner kommittén icke anledning att göra

några särskilda uttalanden.

Anslaget till bokinköp och bokbindning. Kommittén har genom en för

ändamålet tillkallad expert, bibliotekarien S. G. Lindberg, låtit verkställa

en särskild utredning rörande riksdagsbibliotekets bokvård och bokbindning.

Resultaten ha av Lindberg redovisats i eu promemoria med synpunkter

på planeringen av inbindningsprogrammet, registreringen av bindfärdig

litteratur, den tid som bör åtgå för bindning, kontrollen av det bundna samt

val av olika bandtyper. I sistnämnda sammanhang har Lindberg berört den

framställning av visst slag av bokband, som bedrives inom riksdagsbiblioteket

av förste expeditionsvakten. Kommittén avser att i samband med avlämnandet

av detta betänkande överlämna nämnda promemoria direkt till

riksdagsbibliotekets styrelse, varefter det torde få ankomma på styrelsen

att pröva vilka åtgärder som kunna böra vidtagas på grundval av promemorian.

Kommittén finner det önskvärt, att styrelsen därvid noggrant omprövar

frågan, huruvida den nyssnämnda bindningsverksamlieten i bibliotekets

egen regi bör fortsätta. Med hänsyn till förste expeditionsvaktens övriga

åligganden kan han icke — och bör enligt kommitténs mening icke heller —

mera regelbundet ägna sig åt bokbindningen. Ln verksamhet av denna art,

som endast bedrives sporadiskt, kan emellertid knappast medföra några

ekonomiska fördelar eller över huvud taget vara rationell. Det bör också

observeras, att visst lokalutrymme belägges genom verksamheten i fråga.

Från nu angivna synpunkter kan det enligt kommitténs mening med fog

ifrågasättas, om icke bindningsverksamheten i egen regi borde avvecklas.

De boksamlingar, som förvaras i andra lokaler (utskotten m. m.) inom

riksdagshuset än de egentliga bibliotekslokalerna, räknas såväl enligt de

nuvarande stadgarna som enligt det föreslagna reglementet till bibliotekets

samlingar. Accessionen och bindningen ombesörjes också av biblioteket men

bekostas av förslagsanslaget Riksdagen: Övriga omkostnader. Enligt kommitténs

mening böra ifrågavarande kostnader i stället belasta riksdagsbibliotekets

anslag till bokinköp och bokbindning. Kommittén föreslår, att en

överflyttning i enlighet härmed sker vid anslagsberäkningarna för budgetåret

1957/58. De kostnader det här gäller ha under budgetåren 1953/56 uppgått

till, i runda tal, 11 700, 8 600 respektive 16 200 kronor. Med hänsyn

härtill synes det belopp, varmed bokinköpsanslaget bär ökas på bekostnad

av anslaget Riksdagen: Övriga omkostnader, lämpligen böra bestämmas

till 12 000 kronor.

Slutligen får kommittén erinra om vad som i kapitlet »Lokalfrågan» anförts

rörande finansieringen av det där framlagda depåprojektet samt om de

kostnadsberäkningar för samma projekt, som innehållas i bil. 4.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

Reservation av herr Håstad

Kommitténs majoritet har föreslagit att inköp av ny litteratur skall beslutas

enbart av överbibliotekarien och att styrelsens befattning med nyförvärvsverksamheten

skall inskränkas till en efterkontroll av inköpslistorna.

Såsom främsta motiv härför har majoriteten i huvudsak anfört dels att

detta system praktiseras vid alla större jämförliga bibliotek, dels att vägen

över styrelsen kan leda till försening av nyinköpen.

Enligt min mening har den nuvarande ordningen fungerat på det hela

taget mycket tillfredsställande. Då riksdagsbiblioteket intar eu särställning

inom vårt biblioteks väsen, torde inte något större avseende behöva fästas

vid arbetsordningen i andra bibliotek. Alldeles oavsett att inköpen vid de

större universitetsbiblioteken faktiskt torde avgöras efter mer eller mindre

ingående och kollegiala överläggningar mellan bibliotekschefen och avdelningschefer,

bör stor vikt tillmätas det förhållandet att beslutanderätten

vid riksdagens verk genomgående tillkommer styrelserna i viktigare frågor.

Ej blott i riksdagsbiblioteket utan även i riksbanken och i riksgäldskonloret

skola alla viktigare beslut fattas av styrelsen respektive fullmäktige.

Ett frångående av detta system i fråga om riksdagsbiblioteket torde enligt

min mening inte böra ifrågakomma annat än om synnerligen trängande

skäl föreligga. Några sådana har kommitténs majoritet ej anfört. Det måste

för övrigt vara naturligt att Ivungl. Maj:t och riksdagen, som tillsätta styrelsen

och som ha det allra största direkta intresse av att ha en hand över

riksdagsbibliotekets förvärvsverksamhet — Kungl. Maj:t representerar härvid

förvaltningen och kommittéväsendet — redan på ett förberedande stadium

kunna öva inflytande över inköpspolitiken.

Härtill kommer att kommitténs majoritet enligt min mening i mycket hög

grad överdrivit fördelarna av en övergång till ett system, enligt vilket överbibliotekarien

får bestämmanderätten över inköpen. Redan nu äger överbibliotekarien

rätt att utan styrelsens hörande företa inköp intill ett belopp

av 500 kronor i de fall, då ett omedelbart förvärv uppenbart är önskvärt;

något hinder att om så skulle erfordras höja denna siffra till exempelvis

1 000 kronor föreligger inte. Vidare föranleder det nuvarande systemet inte

något avsevärdare uppskov med inköp. Systemet fungerar för närvarande

på det sättet, att överbibliotekarien tillställer styrelsens medlemmar med

lämpliga mellanrum listor på böcker som föreslås till inköp. Styrelseledamöterna

sända dessa listor tillbaka till överbibliotekarien med anteckningar i

kanten, om de hysa tveksamhet beträffande någon viss bok eller önska upplysningar

om denna. Överbibliotekarien verkställer därefter inköp av alla

de böcker, beträffande vilka någon sådan anteckning inte gjorts. Normalt

göres kanske en sådan anteckning för blott var tjugufemte bok. Vid nästa

styrelsesammanträde fattas beslut i de tveksamma fallen. Ofta rör det sig

i dessa dock om viktiga principfrågor, till exempel om eu viss serie skall

inköpas eller om biblioteket skall utvidga sitt bokbestånd till något nytt

område eller om eu mycket dyrbar bok nödvändigtvis bör finnas även i

riksdagsbiblioteket. Såvitt jag bär mig bekant har den nuvarande överbibliotekarien

den bestämda uppfattningen, att det nuvarande systemet fungerat

väl och att han själv funnit det mycket värdefullt alt redan på ett förberedande

stadium kunna diskutera tveksamma fall. Det bör tilläggas, att

styrelsen på detta sätt aldrig behöver desavouera överbibliotekarien; det

system, som kommitténs majoritet nu föreslår, kan däremot leda till att

styrelsen efteråt ser sig nödsakad att ogilla överbibliotekariens inköp, något

som kan framkalla irritation eller konflikter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

59

Enligl min mening måste det väsentligaste vara när det gäller riksdagsbiblioteket

att riksdagen genom styrelsen äger den absoluta bestämmanderätten

över bibliotekets inriktning och omfattning.

Därjämte vill jag uttala, att jag ej på basis av föreliggande utredningsmaterial

är beredd att nu ansluta mig till förslaget om indragande av den

fjärde expeditionsvaktstjänsten. Enligt de uppgifter, som jag erhållit, bör

bibliotekets egen bindningsverksamhet betraktas som ekonomiskt förmånlig.

Då expeditionsvakterna ha skyldighet att när intet annat arbete tar

deras tid i anspråk ägna sig åt bindningen och då en indragning av ifrågavarande

tjänst dessutom skulle leda till att övertidsbetalningen till expeditionsvakterna

under riksdagstiden än mer skulle ökas, synes det mig tvivelaktigt

om bibliotekets utgifter verkligen skulle reduceras eller en besparing

ernås genom kommittéförslaget om tjänstens indragning. I likhet med kommitténs

majoritet finner jag det emellertid påkallat att biblioteksstyrelsen

verkställer en noggrann utredning om de vinster, som ändock kunna vara

förknippade med bibliotekets egen bindningsverksamhet. Först med ledning

av denna bör ställning tagas till frågan om nämnda expeditionsvaktstjänst.

Allmänt vill jag beträffande spörsmålet om bibliotekets personalstyrka

uttala, att detta kan komma att påverkas dels av ett beslut om längre öppethållande,

dels av den frekvens som upplysningstjänsten kan komma att

få i framtiden sedan den blivit mera känd bland riksdagsmännen, dels också

av de bibliografiska uppgifter — t. ex. angående utredningsväsendet —

som kunna komma att anförtros riksdagsbiblioteket eller krävas av detta.

När jag förenat mig med kommitténs majoritet i förslaget om den personalstab,

som framlägges i betänkandet, har detta skett därför att jag tror att

riksdagsbiblioteket i än högre grad än hittills kan utnyttja assistenter för

mindre krävande, mera rutinmässiga arbetsuppgifter, men också därför att

jag förutsatt att frågan om personalstatens omfattning och differentiering

under de närmaste åren enligt sakens natur måste omprövas med ledning av

de erfarenheter, som vunnits sedan den nu föreslagna omorganisationen

börjat tillämpas.

I anslutning till vad jag här förut anfört i fråga om beslutanderätten rörande

inköp föreslår jag, att § It i förslaget till reglemente för riksdagsbiblioteket

erhåller följande lydelse:

8 ii.

Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av överbibliotekarien. Inköp,

som icke tåla uppskov, äger överbibliotekarien alt mellan styrelsens

sammanträden företaga; börande dylika inköp, som mellan två

sammanträden ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor,

vid styrelsens nästa sammanträde anmälas.

Vid avgörandet av fråga om inköp skall beaktas, huruvida till inköp

föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i annat i huvudstaden beläget,

offentligt bibliotek och, därest så är fallet, huvuvida behov av arbetets

förvärvande likviil kan anses föreligga.

För samlingarnas förkovran skall styrelsen verka för utbyte av tryck

i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.

Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes

icke böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då

fråga endast är om obehövliga dupletter, (iverbibliotekarien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Bilaga 1 till bilaga C

FÖRSLAG

till

reglemente för riksdagsbiblioteket

Allmänna bestämmelser

§ 1.

Riksdagsbiblioteket omfattar de samlingar av böcker, kartor och arkivalier

m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock i riksdagens

och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten

avsedda lägenheter.

§ 2.

Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och

verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt

av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta

kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den mån de i första stycket avsedda uppgifterna

icke därigenom åsidosättas, betjäna dem, som bedriva forskning

eller allvarliga studier.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid detsamma

tillkommer dess överbibliotekarie. Denne skall tillse att personalen

med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.

Förste bibliotekarien skall biträda överbibliotekarien med ledning, övervakning

och kontroll av det dagliga arbetet inom biblioteket.

§ 4.

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra kammarens

ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän, vilka

hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute, väljes ny ledamot

för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses en suppleant; och skall

vad i första och andra styckena är stadgat om utseende av ledamöter äga

motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.

Envar av styrelsens ledamöter äger uppbära ett årligt arvode av 500 kronor.

Suppleant, som vid förfall för ledamot eller eljest av särskilda skäl

inkallas till deltagande i sammanträde, äger åtnjuta ersättning med 25 kronor

för varje sammanträdesdag, dock att det sammanlagda arvodet under

ett kvartal icke må överstiga vad som utgår till ledamot under samma tid.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1951

61

§ 5.

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars

riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,

och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. Är han

från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin avvikande

mening.

Vid riksdagens början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna till

riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6.

Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet följa förhållandena inom

biblioteksväsendet såväl inom landet som, såvitt möjligt, i övriga nordiska

länder och annorstädes i utlandet. Biblioteket skall eftersträva samverkan

med övriga vetenskapliga bibliotek inom landet.

§ 7-

Styrelsen äger uppdraga åt överbibliotekarien eller annan tjänsteman vid

biblioteket att företaga de tjänsteresor, som styrelsen finner påkallade av

bibliotekets ämbetsförvaltning, i den mån medel för ändamålet finnas tillgängliga.

§ 8.

De allmänna bestämmelser, som erfordras rörande arbetet inom biblioteket

utöver innehållet i detta reglemente, meddelas av styrelsen i arbetsordning.

Därjämte äger styrelsen utfärda särskilda föreskrifter för personalen.

Envar tjänsteman har att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser och

föreskrifter, som sålunda meddelats, samt att utan avseende på stadgad

arbetsfördelning lämna det biträde, som påkallas av vederbörande förman.

§ 9.

Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad

gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller fyllnadsprövning till sådan examen

hava erhållit vitsord om minst godkända insikter i engelska, franska och

tyska språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen inom filosofisk eller juridisk fakultet;

c) att inom riksdagsbiblioteket under en tid av minst två månader hava

genomgått provtjänstgöring, anordnad på sätt som av överbibliotekarien bestämmes,

och att under sådan tjänstgöring hava ådagalagt lämplighet för

bibliotekstjänsten.

Delegerade för riksdagens verk äga på därom av styrelsen för särskilt

fall gjord framställning medgiva undantag från de i andra stycket under

a) och b) upptagna villkoren.

Befrielse från provtjänstgöring, helt eller delvis, kan av styrelsen medgivas

den som erhållit intyg om godkänd provtjänslgöring vid annat större,

vetenskapligt bibliotek.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande.

Bibliotekets öppethållande

§ io.

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta sådana arbeten i rättsoch

samhällsvetenskap, av vilka de i § 2 avsedda organen äro i behov

för utövandet av sin verksamhet. Särskilt bör tillses att bibliotekets samlingar

av svenska riksdagshandlingar, lagar och författningar samt svenska

och utländska kommittébetänkanden erhålla största möjliga fullständighet.

Biblioteket bör dessutom verka som ett specialbibliotek inom litteraturområdena

statskunskap och juridik.

§ 11.

Inköp beslutas av överbibliotekarien. Vid avgörandet av fråga om inköp

skall beaktas, huruvida till inköp föreslaget, mera dyrbart arbete ingår i

annat i huvudstaden beläget, offentligt bibliotek och, därest så är fallet,

huruvida behov av arbetets förvärvande likväl kan anses föreligga.

För samlingarnas förkovran skall överbibliotekarien verka för utbyte

av tryck i erforderlig omfattning med in- och utländska bibliotek och institutioner.

Rörande utgallring från biblioteket av sådan litteratur, som finnes icke

böra ingå i bibliotekets samlingar, beslutar styrelsen eller, då fråga endast

är om obehövliga dupletter, överbibliotekarien.

§ 12.

över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga kataloger

på sätt styrelsen bestämmer.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på tid

och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 13-

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av bibliotekets

samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så, att den efter viss

tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

§ 14.

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler i

riksdagshuset, hållas tillgängliga varje söckendag under tider, som bestämmas

av styrelsen med iakttagande av att samlingarna städse skola vara

tillgängliga under pågående plenum.

På grund av rengöring kan biblioteket eller del därav för erforderlig tid

hållas stängt.

§ 15-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och kamrarnas

kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda lägenheter,

äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte samt statsrevisorer

ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision anställda tjänstemän,

då nämnda lokaler av dem begagnas. Enahanda rättighet må efter

därom hos överbibliotekarien gjord framställning lämnas kommitté, åt vilken

lokal i riksdagens hus blivit till begagnande mellan riksdagarna upplåten.

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande, mottager

under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker och arkivalier.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

63

§ 16.

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse av

därtill enligt § 2 berättigade. Härvid skall iakttagas att, om ledamot av

riksdagen rekvirerar bok, som redan är utlånad till annan, biblioteket äger

återkräva arbetet, oaktat lånetiden icke är tilländalupen. Vad nu sagts skall

äga motsvarande tillämpning, om någon, som är tjänsteman hos riksdagen

eller något riksdagens verk eller som representerar kyrkomötet, Kungl.

Maj:ts kansli, centralt ämbetsverk eller kommitté, rekvirerar bok, som är

utlånad till personal eller institution, vilken icke tillhör någon av de nu nämnda

kategorierna.

§ 17.

Närmare bestämmelser för bibliotekets begagnande enligt här fastställda

grunder utfärdas av styrelsen.

T jänstetillsättning

§ 18.

Tjänstemän vid riksdagsbiblioteket tillsättas eller antagas av styrelsen.

Ordinarie tjänstemän tillsättas genom konstitutorial.

Vid ledighet å tjänst utfärdar styrelsen kungörelse, som införes i allmänna

tidningarna och anslås i bibliotekets lokaler i riksdagshuset, med

föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet

i allmänna tidningarna.

Tillkännagivande om styrelsens beslut skall ofördröjligen anslås i bibliotekets

lokaler i riksdagshuset tillika med uppgift å den dag, då anslaget

skedde.

Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid

utsättas.

Vad i andra stycket sägs skall icke gälla tjänst i reglerad befordringsgång.

Semester och annan ledighet, vikariat och avsked

§ 19.

överbibliotekarien äger själv bestämma tid, till vilken hans semester skall

förläggas, så ock annan ledighet för sig under högst femton dagar för år.

§ 20.

1 mom. Fördelningen av semester mellan personalen uppgöres och bestämmes

av överbibliotekarien.

2 mom. För sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må överbibliotekarien kunna bevilja tjänsteman

tjänstledighet under högst fyrtiofem dagar för år. Fråga om tjänstledighet

för annat ändamål eller under längre tid avgöres av styrelsen.

§ 21.

/ mom. Då överbibliotekarien åtnjuter semester eller när han eljest under

tid, som ej överskrider femton dagar, är hindrad alt tjänstgöra, företrädes

han, där ej styrelsen annorlunda bestämmer, av förste bibliotekarien

eller vid förhinder för denne av den i tjänstegraden äldste av de i tjänst

varande bibliotekarierna.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

Erfordras eljest vikarie för tjänsteman eller är tjänst ledig, förordnar

styrelsen lämplig person att uppehålla tjänsten; dock skall, där ledighet

beviljats av överbibliotekarien, på honom ankomma att bestämma om

tjänstens uppehållande.

2 mom. För ombesörjande av viss uppgift eller viss grupp av uppgifter

inom biblioteket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten

äger styrelsen befria tjänsteman under vissttid helt eller delvis från övriga

honom åliggande tjänstegöromål; i sådant fall skall styrelsen förordna

annan att uppehålla tjänsten eller bestrida göromålen.

§ 22.

Ansökan om avsked eller entledigande prövas och avgöres av styrelsen.

Om avsked och entledigande är i övrigt stadgat i särskilda författningar

om tjänstepension.

Åtal och disciplinär bestraffning

§ 23.

Reträdes överbibliotekarien med ämbetsbrott, som i 25 kap. 1—4 §§

strafflagen omförmäles, sker åtal därför vid Svea hovrätt.

§ 24.

Åsidosätter annan tjänsteman än överbibliotekarien av försummelse,

oförstånd eller oskicklighet vad honom åligger enligt detta reglemente,

arbetsordning eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens

beskaffenhet eller visar han klandervärt uppförande i tjänsten eller vanvördnad

mot förman, må styrelsen efter omständigheterna döma honom

till varning eller till löneavdrag under högst trettio dagar eller till suspension

i högst tre månader från tjänst och lön. Har tjänsteman gjort sig

skyldig till fel av svårare beskaffenhet eller har han icke låtit sig rätta

av tidigare ådömd bestraffning, må han dömas till avsättning.

Löneavdrag skall bestämmas till belopp motsvarande A-avdrag enligt

statens grundlöneförordning eller, därest denna icke är tillämplig på tjänstemannen,

det motsvarande avdrag som skulle hava bestämts om tjänstemannen

varit löneplansanställd.

Innan styrelsen prövar fråga om disciplinär bestraffning av tjänsteman,

skall denne beredas tillfälle att antingen skriftligen eller, om han det påfordrar

eller så prövas lämpligt, vid muntligt förhör inför styrelsen, uttala

sig om vad som åberopas mot honom. Han må därvid anlita biträde av

försvarare.

§ 25.

Styrelsen åligger att till åtal anmäla i § 24 avsedd tjänsteman, som är

skäligen misstänkt för brott som avses i 25 kap. 1—3 §§ strafflagen eller

för annat brott i tjänsten varå enligt lag kan följa frihetsstraff.

Oaktat sådant fall som i första stycket sägs icke föreligger, åligger det

styrelsen att till åtal anmäla tjänsteman, som är skäligen misstänkt för

brott i tjänsten, såvida enskild målsägande finnes eller skadestånd eljest

kan ifrågakomma, så ock då tjänstemannen bestrider vad som lägges honom

till last och tillfredsställande utredning icke kan åstadkommas genom

styrelsens försorg.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

65

§ 26.

Vidtages åtgärd för att anställa åtal eller inleda disciplinärt förfarande

mot tjänsteman, äger styrelsen, om särskilda skäl därtill äro, avstänga honom

från utövning av tjänsten, dock icke längre än till dess lagakraftägande

dom eller beslut föreligger.

Besvär över styrelsens beslut

§ 27.

Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstemän eller innefatta

vägran att utlämna allmän handling, äger den, på vars rätt beslutet

kan inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen

anmälas hos styrelsen inom fjorton dagar från den dag, då klaganden

därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller

uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet

blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton

dagar ingivas till styrelsen, som har att, jämte utlåtande däröver, så snart

ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

§ 28.

Styrelsens beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes

från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen

meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest

den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma

beslut överklaga, icke återbesättas förr än besvären blivit av bankoutskottet

avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits.

Övergångsbestämmelse

För ordinarie tjänsteman, som utnämnts å sin tjänst före den 1 juli 1949,

skola bestämmelserna i § 25 av de år 1918 fastställda stadgarna för riksdagsbiblioteket,

sådant författningsrummet lydde före nämnda dag, äga

giltighet så länge han innebar sagda tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 35

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957

Bilaga 2 till bilaga C

Förteckning över frågor till riksdagsbibliotekets upplysningstjänst

I. Vårsessionen 1955

1. Litteratur och erfarenheter om tvångssparande i utlandet.

2. Räntehöjningens inverkan på hyrorna enligt utländska erfarenheter.

3. Meningar om socialpolitiken och socialvårdens organisation vid tiden

för socialvårdskommitténs tillsättning.

4. Initiativet till befolkningskommissionens tillsättning.

5. Litteratur om världshandeln med livsmedel.

6. Litteratur om sparandets betydelse och omfattning i Sverige.

7. Finns det någon litteratur rörande tidpunkten när t. ex. priskontrollnämndens

protokoll skall anses offentliga? — Bör de vara justerade?

8. Bestämmelser gällande för tjänstgöring i folktandvården med särskild

hänsyn till halvtidstjänst.

9. Hänskjutande av intressetvister till avgörande inom Europarådet.

10. Lord Simon of Wythenshawe’s yttrande i överhuset rörande hjälpen

till de underutvecklade länderna.

11. Litteratur belysande frågan: Har vi för många statstjänstemän?

12. Ohlins motion om hemforskningen 1939 samt fru Lindströms yttrande

i samma fråga 1953.

13. Elektrifieringen av Halmstad—Nässjö järnväg. Tidigare uttalanden.

14. Breddning av Halmstad—Bolmen—Vislanda järnväg. Tidigare uttalanden.

15. Falkenberg—Limmared. Breddning av järnvägen. Uttalanden.

16. Motion, interpellation och interpellationssvar om avdragsrätt för periodiskt

understöd 1952.

17. Världshandeln med livsmedel, ytterligare uppgifter.

18. Om arrendekontrakt vid Statens skogsindustrier underställts riksdagen

vid viss tid.

19. Sparandets betydelse i utlandet. Litteratur.

20. Fanns besvärs- och ekonomiutskott 1912?

21. Yttranden och motioner av Olof Johansson i Edsbyn 1921—1933. Lista

med rubriker.

22. Kommunallagspropositionen.

23. Diskussionen om ett statligt läroboksförlag.

24. Äldre arbetskraft i ett samhälle med överfull sysselsättning.

25. Är USA anslutet till GATT?

26. Fråga om distriktsveterinärs eller provinsialläkares eventuella skyldighet

att göra tjänst utanför sitt distrikt.

27. Förhållandet mellan direkta och indirekta skatter i Sovjet.

28. När kom idén om folkomröstning först upp i Sverige?

29. Varför kan radions dubbelprogram inte sändas med den redan brukliga

trådlösa radion?

30. Organisationernas ansvar för den ekonomiska utvecklingen.

31. Propositionerna om betodlingen 1941 och om polisens tjänstgöring

1947.

32. Barn och farliga leksaker.

33. Litteratur om återkallande av proposition.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bcinkoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

67

34. Principuttalande av riksdagen mot samordning av folkhögskolor och

lantmannaskolor.

35. Data om centrala sjukvårdsberedningen.

36. Finns ännu kvar paragrafer om fängelsestraff i strandlagen och byggnadslagen?
37.

Hur är polismans ersättning ordnad då polis skall vittna i mål pa icketjänstetid?
38.

I vad mån tillämpas nu metoden att låta medicine kandidater utföra

legitimerad läkares gärning vid militärsjukhusen?

39. Hur stor är vinstmarginalen på hörselapparater?

40. Ortsavdraget för rörelseidkare som icke är bosatt i den kommun där

rörelsen bedrives.

II. Höstsessionen 1955

1. Uppgifter om fri rättegång i utlandet med hänsyn till parts ekonomiska

tillgångar.

2. Statsbidrag till lanthushållsskolor.

3. Uppgifter om konkurser och protesterade växlar.

4. Om interpellation ang. Statens skogsindustrier skall riktas till kommunikationsministern

eller jordbruksministern.

5. Ang. upplåtande av kyrka för jordfästning i annan ordning än sv.

kyrkans (tidigare uttalanden av riksdag och kyrkomöte).

6. Finansiering av studiekostnader för studenter.

7. Kontrollstyrelsen och måltidstvånget m. m.

8. Litteraturhänvisningar om folkpensionering i Nya Zeeland.

9. Fråga om ändring i inlämnad reservation efter justeringstiden.

10. Litteratur om det mindre skogsbruket i Danmark, Norge och Finland.

11. Skall undervisningsmateriel betalas av staten vid samrealskolor?

12. Expeditionshjälp för rektor vid samrealskola.

13. Finns det möjlighet för finsk medborgare att erhålla studiehjälp?

14. Vilket studielånereglemente tillämpas för folkskoleseminarier?

15. Statistiska uppgifter ang. handeln med Cuba.

16. Hur stora är våra lager av råg och vete?

17. Vilka exportåtaganden har vi gjort i fråga om råg och vete? Till vilka

priser?

18. Pensionsförhållanden för gruvarbetare utrikes.

19. Summan av löntagarnas löner på ett år.

20. Litteratur om inflationsbekämpande.

21. Uppgifter om Sveriges sockerimport.

22. Finns det remissyttranden över lantmäteristyrelsens PM ang. inlösningsrätt

enligt dalalagen okt. 1954?

23. Riktlinjer för fördelning av lotterimedel.

24. Folkpensionering i USA.

25. Arkivarbetarnas ställning.

26. Ekonomisk demokrati, arbetarnas medinflytande på företagets styrelse.

27. Income tax regulations. Dcductions made for new enterprises.

28. Statens sakrevisions anmärkningar om Svenskt biografiskt lexikon.

29. Nationalinkomstens utveckling i USA.

30. Skatteavdrag för gåva till kulturella institutioner i USA.

31. Fråga om kvinna vid inkallelse till krigstjänstgöring äger rätt till familjebidrag.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets utlåtande nr 35 är 1957

32. Anslaget till mödrahjälp 1946—49.

33. Uppgifter om amerikanska immigrationen.

34. Har SOU 1952: 36 legat till grund för någon framställning till riksdagen?
35.

P. A. Hanssons yttrande i remissdebatten 1933 eller 1934 rörande pantbankernas

verksamhet.

36. Kommittéordföranden tillsatta sedan 1/9 1951.

37. Uppgifter till stöd för en framställning om vidgad pensionsrätt för

änkor.

38. Holländska järnvägarnas förvaltning (med arrendebidrag).

39. Minimiåldern för körande av traktor på privat mark.

40. Om änkors beskattning.

III. Vårsessionen 1956

1. Skatteavdrag för gåvor till kulturella institutioner, norska förhållanden.

2. Villkoret i ensittarlagens 1 § att där omtalade byggnad skall vara uppförd

före 1 jan. 1919.

3. Komplettering av utredning om ortsavdraget för rörelseidkare som är

bosatt utanför den kommun där rörelsen bedrivs.

4. Lantmäteristyrelsens meddelande 1950, nr 1; vissa uppgifter om tätortsstatistiken,

vissa uppgifter om jordbruksbefolkningens minskning,

nyaste siffror om nettoutflyttningen från landsbygden.

5. Norska bestämmelser om sjukkassehjälp för alkoholism.

6. Nya ordningen för utminutering av rusdrycker. Motiv till bestämmelser

om butikernas öppethållande.

7. Arbetstid och semester för gruvarbetare utrikes.

8. Kommerskollegiums tilläggsbestämmelser till förordningen om explosiva

varor.

9. Statistik över änkor mellan 50 och 55 års ålder.

10. Vad kan göras mot risken för läkemedelsförväxling på grund av namnlikhet?
11.

Lista över yttranden av riksdagsman A. Bexell 1884—1894.

12. Stickprov pa namnen pa socialdemokratiska kommittéordföranden

1926—32 och borgerliga kommittéordföranden 1932—39.

13. Antalet konkurser och protesterade växlar 1955 jämfört med 1954.

14. Har SOU 1949: 53 lagts till grund för någon proposition?

15. Remissyttranden av medicinska auktoriteter före nuvarande abortlagstiftningen.

16. Litteratur till regeringsformen § 90.

17. Föreskrives något om inom vilken tid ett skattemål i kammar- och

regeringsrätten skall vara slutbehandlat?

18. Har frågan om eftersläpning av regeringsrättens och kammarrättens

skattemål varit föremål för riksdagens behandling under de senaste

två åren?

19. Senaste uppsatser om rattfylleri och blodprov.

20. Fråga om särskilda barnbidrag till änklingars barn.

21. Ersättning enligt sjukkasselagen av behandling som ej utföres av läkare

(t. ex. talpedagog, massör).

22. Antalet fastigheter i Djurå kommun.

23. Sakliga innehållet i motion ang. hjälp till en tegelfabrikör som drabbats

av eldsvåda under inkallelse.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

69

24. Frigivande av fiskerätten på kronans vatten.

25. Om rätten att dra enskild väg över järnväg. Betänkande (SOU 1951: 52),

direktiv, gällande bestämmelser.

26. Översikt av frågan om handelsgymnasier sedan SOU 1950: 12.

27. Skolöverstyrelsens yttrande om vapenövningar och militär yrkesvägledning.

21/12 1955.

28. 1937 års riksdags beslut om utsmyckning av statliga byggnader.

29. Översikt över anslag för baltiska ändamål under 8:e huvudtiteln.

30. översikt av frågan om fastighetsskattens avveckling.

31. Försvaret som en funktion av samhället. Litteraturuppgifter om försvarsviljan.

32. Interpellationen om A. H. Kinberg.

33. Voteringssiffror vid frågan om utredning om avveckling av kvarlåtenskapsskatten

1955.

34. Hägerströms uppsats om de eskatologiska dragen i marxismen.

35. Alf Ahlbergs uppsats omkring 1950 om kommunismen som en religiös

övertygelse.

36. Aktuell litteratur om Israel.

37. Hur fördelas anslaget till friluftslivets främjande?

38. Finns några motsvarigheter till RF 90 utomlands?

39. Ilar förslag väckts om förverkande av bilen vid rattfylleri?

40. Vad gäller om skatteplikt vid arbetslöshetsunderstöd?

41. Hur stora är de statliga fonderna, och hur är de placerade?

42. Litteratur till RF § 11.

43. Utländsk litteratur om ungdomsbrottsligheten.

44. Aktuella tidskriftsartiklar om nordiskt ekonomiskt samarbete.

45. Behållningen av de kassor som för jordbruksnämndens räkning är

innestående hos Sveriges kreditbank.

46. Senaste statistiska siffror om födelse, ingångna och upplösta äktenskap.

47. Utredningen om hälso- och sjukvårdens arbetskraftbehov.

48. Riksdagsdebatterna om svensk upplysningsverksamhet i utlandet.

49. Litteratur om ungdomsbrottsligheten.

50. Interpellationsdebatten om baltiska flyktingars statstillhörighet.

51. Motioner om de kommunala bostadstilläggen för folkpensionärer.

52. Riksdagens behandling av f. d. byråchefen J. Döss’ pensionsfråga.

53. Litteratur om barnbyn Skå och av dr Gustav Jonsson.

54. I vad mån JO:s åtal bifallits eller avslagits av rätten.

55. Nyare litteratur om JO.

56. Statistik över tjänstemännens och arbetarnas befolkningsutveckling.

57. Vissa uppgifter om kristendomsundervisningen.

58. Genomgång av en daglig tidning för att undersöka hur många interner

som rymt från anstalter och vad de därvid låtit komma sig till last.

59. Vilken lärobok åsyftas av dr Ivar Wennfors då han apropos en kristendomsbok

i Svenska Morgonbladet säger att »detta är parodi på objektivitet»

?

60. Självmordsstatistik sedan 1944.

61. Litteraturuppgifter rör. militärutgifternas inflationsdrivande verkan.

62. Litteratur om psykisk barna- och ungdomsvård.

63. Riksdagens behandling av flyktingfrågor sedan 1950.

64. Utbildning för Irafikexperter.

65. Uttryck för folkskollärarnas vantrivsel.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

66. Förändringar i fiskerätten i Blekinge.

67. Folkskolans möjligheter att lämna lov för konfirmationsundervisning.

68. Litteratur om finnarnas flyttning till Värmland.

69. Ämbetsverk med generaldirektör som chef.

70. Viss uppgift om Jane Horney.

71. Propositionerna om allmän sjukförsäkring sedan 1946.

72. Mentalhygieniska bestämmelser rör. filmen.

73. Vissa frågor om nådeinstitutet.

74. Statistik om ungdomsbrottsligheten.

75. Yrkesfördelningen i riksdagen.

76. Rusdrycks- och fylleristatistik.

77. Om ålfisket med sax, speciellt i Pukaviksbukten.

78. Eventuell debatt om folkstyrelsens organisation, speciellt med hänsyn

till beslutande expertis.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

Bilaga 3 till bilaga C

Planritningar över riksdagsbibliotekets

lokaler

s. 72 Kontrollera mot PDF

‘‘Varrnecentrat

72

Bankoutskottets utlåtande nr £5 dr 1957

J^cAsc/a^sA csse tf

Öi/re baddare/.i

''Verksta d
-

-> ''dfnfa ri^-rdo riv. bod ad—je- (ou

»1*4

DO □

cTajznrvm.

*t.a

*94, D

It

\ X -rton

X '' Ma''\

» e rs

*e.ts

Sannrun.

* t is

''SIS

°qqod:

»»♦«

» »to

r ‘

-''Restauran. £ Skonorpilokaler

ff.Me r.

Bibi. bokförråd tillfört biblioteket 1918

Tryckeriexp. förråd » » 1946

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

73

Bilaga 3 a

rotin. g.—if-Vahin. boslad-^-Jnfa.rt/

-cFdrrå d
-

Sniré—i

do.

''4 in

: :qq:

P *1** , 15

a

S° □ DO g

□ Do ad aa C 0 DO

'' SP7

P

dr ra d

£ i .

s ! ! \

''rrttal! V

* "ij::

Oljén

rrdd

Jfcattiiil

</drd .\V

"L

SB

Wrym.itlc$<jr)rånnelec?7i. | j ^

borrad

njForrad

(/and

Pr:::''"-

’*>•*''/ i ‘ Å""

vP''

.. r

$drd

d.srurn

''Vénii tedi ö-qj central

s. 74 Kontrollera mot PDF

(dryckeri--Zi/y/eddiZ/ev^

74

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

->K -

A?tAsc/a<gsA use A

A7orcAud/2 t/2 ge/2

tRitr. mask. borfad-^ dnfariZ- Jo riv. kodad.-

Q &€i 33

-J$e/?ai/rand,ہor2omilo%aZer
-

I

- Öuer/varÅ.fåorfad

\ l j £

Je

Bibi. bokförråd tillfört biblioteket 1918

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

75

Bilaga 3 b

roltv. § —befiai-^ttrCnfart
-

OO • • • •■•

vt ii i

''''m ■■■■''■

-Teater i a Iforv. bo i i ad
-

*• H \

I dDS oD

1

□HD

5f''in

: /»« n

gård:

o y

rf

4/

--prm

rr$ct\ Y

del \ \/ \

Pfor i

O

förråd

évredel

O

grdrcZ

...... 0

-**o i

^§»,05^ äpéd

::=Q:.v:

izy---E-.

•Mrr ,

fré

rrdro

Wum/SrXiÅtdagrrmciri c- ?■ ■

jPkriis/nasbUnrc/m. ''

/* rf

W/

S<*

,yr/ ,■

gdrd

liibl. bokförråd tillfört biblioteket 1913

k2z>2y%z>Ar*-------zvAud?uz> pr

s. 76 Kontrollera mot PDF

-ffcrfro eode/rjafn/zs —

76

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

J/fVA sda c/sÅ zyj e /

^offenz/d/zr/iye/i

q Was

□ So oD DO “og

irf

Fx

&art£

jar

nrr:

- • □

sfrtiu :

SD □ j

_ D |i;

* \(r ) <p- > /;/ —;

-J

90*2 %X.//'' °TX

«K Ht "\ \-X W"l*!«l=*^

- - '' tet > Na U

-SÄ1 XXL*

S|L

dr^~~

r

XX

hX

■ Trä “ KTTTtoXS -XnCrjh

-uMn

63. Q-- —

I t j

•X-''-

Ofo/f

JYafraS

—^esfaurant

Mut-t f f ;-f-M-f-f-f
-

BiW. bokförråd tillfört biblioteket 1918

Utr. f. värmeledn. » » 1954

Övriga utrymmen » » 1940

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

77

Bilaga 3 c

Å
-

-*lf 1/lskolhrum -j|

I_J

''sr D

: D

(gård.

Cfclefbn
växel
-

(gård

vrv/ne,

co/er.

r/ysA

dörråcTl \ V •*vħj::

Jor/å

(?å7cf

(gdrd

J>drsfc/c&i vlfÅGtfel

Bibl. bokförråd tillfört biblioteket 1940

lltr. j. värmeledn. » » 1952

\-J8/iheoefe/:auB--f------------JtixrÅOifcWÅoffei.-------^^érloenc/er^^

s. 78 Kontrollera mot PDF

CX/a/isZi

78

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

S$z Ås c/ags/ i/se /

///z/ui/c/uåaiayea

/Zo/D/GreowM 2*aOcamm‘sya.7mdn^r--(''//an

''

■

C CWu,

flartio

Zkams

/en is åt

J

C$c//n.

Å/bsfro/Q.

CHansli

<Z)ep
-

fön/T/jn.

JoaZ.

''<S/9(7

-2 ^^arrsare/i s Ck/vfifirvm.

rrv/?.2

/neos

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

79

Bilaga 3 d

-s/¥a/rräcfrrc/in
-

/f/a <j^a/v/a''tr7ä/m do.

Cfaml

&cn?rrac/rrva.i.

Gård

f^XcZM/D.

enisal

rzi/rvm

*m7

Gf/iu □

areas &??(/£& rvfä.

mfafsTc/m.

rrc//n.

_ r^cta/D^Sfaasfi

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1957

J^zAsc/aysÄ C/se A ^A/^^c/c/odn/n^e/is éhéresol

ZDamrvn

2dra£KamviareT2j tSznari/a.

''cZfancZZiZli

''PaAZm.rvm.

jwf r~~f

f —

‘flzfefer

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

81

Bilaga 3 e

del]

Ofam B ar?ds Små ru%_

onfennsrvm.

Ttakfii.rum.

-.____J

C—-~J

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 dr 1957

83

Bilaga A till bilaga C

Till Riksdagsbiblioleksulredningen

1 skrivelse till byggnadsstyrelsen 12 juli 1955 har riksdagsbiblioteksutredningen

anhållit att styrelsen måtte undersöka möjligheterna att under närmare

angivna förutsättningar upprätta en depåbyggnad för cirka 18 000 hyllmeter

mindre efterfrågad litteratur, tillhörig vissa statliga bibliotek i Stockholm

och Uppsala.

I anledning härav får styrelsen efter slutförd utredning och med hänvisning

till samråd med Eder under hand närmare anföra följande.

I 1940 års arkivsakkunnigas betänkande 5 maj 1951 föreslås en liknande

depåbyggnad för riksarkivet omfattande cirka 25 000 hyllmeter. Då i stort

sett liknande krav i fråga om belägenhet, kommunikationer etc. kan uppställas

på de nu nämnda depåanläggningarna och då vissa besparingar i

fråga om såväl anläggnings- som driftskostnader kan påräknas därest byggnadsfrågorna

löses gemensamt, har styrelsen jämsides med den av Eder

väckta byggnadsfrågor jämväl upptagit till utredning det föreslagna depåmagasinet

för arkivmaterial.

I samarbete med fortifikationsförvaltningen, Stockholmstraktens regionplanekontor

samt Märsta kommun har för anläggningen lämplig tomt utsetts

å staten tillhörig mark i skogsområdet cirka 400 meter öster om Rosersbergs

järnvägsstation. För området gällande stadsplan finnes icke, men

enligt vad styrelsen gjort sig underrättad om kan depåbyggnaden på föreslagen

plats utan svårighet infogas i en blivande byggnadsplan för området,

oavsett om storflygplatsen kommer alt förläggas till Halmsjön eller ej.

De för biblioteksdepån önskade två tjänstebostäderna tänkes som villabyggnader

i anslutning till Rosersbergs villasamhälle.

För jämförande kostnadsberäkning har alternativa utredningsskisser upprättats,

dels med traditionell, mer utrymmeskrävande fast hyllinredning,

dels med tätpackning av arkivmaterial medelst rörlig mindre utrymmeskrävande

hyllinredning. Bifogade förslag är uppgjort med utgångspunkt

från att fast hyllinredning skall ifrågakomma, vilket på grund av byggnadens

enkla utförande och den relativt billiga tomtmarken i detta fall

visat sig vara mest ekonomiskt (Ritning nr 11 daterad 16 januari 1956,

nr 18—21 daterad 10 februari 1956.)

Kostnaderna för depåbyggnaden enligt ovanstående ritningar och nuvarande

prisläge har med reservation för sådana kostnader, som kan uppkomma,

därest den ännu ej undersökta undergrunden skulle vara av onormalt

dålig beskaffenhet, uppskattas till:

1. Biblioteksdepån ca 1500 000 kronor, varav hyllkostnad ca 300 000

kronor.

2. Merkostnad för alt vid senare tidpunkt till biblioteksdepån ansluta

arkivdepån ca 1 500 000 kronor, varav hyllkostnad ca 350 000 kronor.

3. Kostnad för 2 stycken vaktmästarbostäder ca 130 000 kronor.

Därest hela anläggningen uppföres i ett sammanhang torde kostnaden för

själva depåbyggnaden komma att understiga det enligt ovan sammanlagda

beloppet om (1 500 000 + 1 500 000 =) 3 000 000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskotteta utlåtande nr 35 är 1957

För det fall att den gjorda utredningen finnes böra föranleda anslagsäskande

hos 1956 års riksdag, vill styrelsen för sin del föreslå, att för budgetåret

1956/57 upptages ett belopp om 100 000 kronor för byggnadsföretagets

förberedande.

Samråd i ärendet har förevarit med riksarkivet och fortifikationsförvaltningen.

Stockholm den 6 april 1956.

På Kungl. byggnadsstyrelsens vägnar

H. BRUNNBERG

A. Elofsson

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

469857

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:392 Skrivelse till Konungen i anledning av delegerades för riksdagens verk framställning med förslag till reglemente för riksdagsbibioteket m. m. a1 i texten