Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av nedannämnda till utskottets förberedande handläggning hänvisade motioner om dels pension åt korrekturläsaren hos riksdagen Folke Danielsson, dels ock pension åt förste stenografen hos första kammaren Erik Elfner. 1 :o Korrekturläsaren Folke Danielsson.

1957-02-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:4, Utlåtande i anledning av nedannämnda till utskottets förberedande handläggning hänvisade motioner om dels pension åt korrekturläsaren hos riksdagen Folke Danielsson, dels ock pension åt förste stenografen hos första kammaren Erik Elfner. 1 :o Korrekturläsaren Folke Danielsson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1957

1

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dels

pension åt korrekturläsaren hos riksdagen Folke Danielsson,

dels ock pension åt förste stenografen hos

första kammaren Erik Elfner.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av nedannämnda

till utskottets förberedande handläggning hänvisade motioner om

dels pension åt korrekturläsaren hos riksdagen Folke Danielsson, dels ock

pension åt förste stenografen hos första kammaren Erik Elfner.

1 :o

Korrekturläsaren Folke Danielsson. I de likalydande motionerna nr 83

i första kammaren av fröken Andersson och herr Heuman samt nr 101 i

andra kammaren av herrar Svensson i Alingsås och Sjölin har föreslagits

»att riksdagen måtte bevilja korrekturläsaren hos riksdagen filosofie licentiaten

Folke Danielsson en årlig pension enligt närmare angivna grunder

att utgå från det under riksdagens huvudtitel uppförda anslaget till pensioner

åt f. d. befattningshavare in. fl.».

Till stöd för sitt förslag har motionärerna anfört följande:

Allmänna bestämmelser saknas angående pensionering av de hos riksdagen

anställda tjänstemännen. I samband med att väckt fråga om utfärdande

av dylika bestämmelser ställdes på framtiden i avvaktan på reglering

av statstjänstemännens pensionsfråga beslöt emellertid 1954 års riksdag

med bifall till bankoutskottets hemställan (uti. 41/1954) att godkänna

en mellan riksdagens kanslideputerade och Riksdagst jänstemännens förening

den 10 november 1954 ingången överenskommelse angående pensionsförhållandena

för riksdagens tjänstemän. Enligt överenskommelsen

borde, i avvaktan på riksdagens slutliga ställningstagande i fråga om generell

reglering av riksdagstjänstemännens pensionsförhållanden, under tiden

uppkommande pensionsfrågor lösas från fall till fall. Härvid borde de

principer, som kommit till uttryck i en som bilaga till ett den 24 apiil

1953 till riksgäldsfullmäktige överlämnat kommittébetänkande fogad PM,

läggas till grund för avgörandet beträffande där åsyftade befattningshavare.

I avseende å dessa bestämmelsers tillämplighet för Danielssons del torde

följande få anmärkas.

Danielsson är född den 29 december 1885 och sålunda 71 år gammal.

Han har haft stadigvarande tjänst som korrekturläsare fr. o. in. 1927, dvs.

vid riksdagarna under 30 år. Åren 1932—1951 tjänstgjorde han även vid

kyrkomötena. Hans effektiva tjänstgöringstid hos riksdagen och kyrkomötet

har av riksdagens ekonomibyrå angivits till 18 år 9 månader. Dessutom

426 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 samt. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1957

har Danielsson tidigare arbetat hos Sveriges allmänna exportförening; från

denna uppbär han fr. o. in. år 1951 pension. Dennas grundbelopp uppgår

till 2 784 kronor per år, vartill kommer rörligt tillägg, fr. o. m. den 1 juli

1956 med 55 %.

Av en inom riksdagens ekonomibyrå verkställd utredning framgår, att

en riksdagspension åt Danielsson, beräknad med tillämpning av de principer

som angivits i ovannämnda med 1954 års riksdags beslut avsedda

PM, skulle utgå med ett grundbelopp av 2 436 kronor för år. Inberäknat

rörligt tillägg, f. n. 1 800 kronor 60 öre för år, skulle årliga pensionen

alltså utgöra 4 236 kronor 60 öre. Årliga totalbeloppet av Danielssons enskilda

pension utgör efter samma grunder 4 315 kronor 20 öre. Storleken

av hans blivande inkomst som extra korrekturläsare kan icke i förväg

angivas.

över motionerna har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksgäldskontoret,

vilka förordar att Danielsson på grund av sin anställning hos

riksdagen beviljas en årlig pension av 1 200 kronor. Fullmäktige har därvid

anfört följande:

Beträffande motionärernas ifrågavarande förslag må framhållas, att de

nämnda pensionsgrunderna endast är tillämpliga på sådana hos riksdagen

tillfälligt anställda tjänstemän, vilka vid sidan om sin riksdagstjänst icke

innehar eller innehaft annan anställning eller är eller varit anställda i

allmän eller enskild tjänst utan rätt till pension. Att härutöver utvidga

tillämpningsområdet för de nämnda pensionsgrunderna anser fullmäktige

icke tillrådligt med hänsyn till det ännu pågående arbetet inom 1951 års

pensionsutredning. Emellertid synes det fullmäktige skäligt, att — i överensstämmelse

med tidigare i liknande fall tillämpad praxis —- Danielsson

tillerkännes någon pension för sin långvariga och väl vitsordade tjänstgöring

som korrekturläsare hos riksdagen. Vad beträffar storleken av det

pensionsbelopp, som härvid lämpligen bör kunna komma i fråga, har fullmäktige

med utgångspunkt från ett år 1949 avgjort pensionsfall (se bankoutskottets

uti. nr 3/1949) och med beaktande tillika av den till Danielsson

från Sveriges allmänna exportförening utgående pensionen funnit ett pensionsbelopp

av 1 200 kronor väl avvägt. Inberäknat rörligt tillägg härå

skulle pensionen komma att utgå med 2 052 kronor.

Utskottet. Några allmänna bestämmelser om pensionering av hos riksdagen

tillfälligt anställda tjänstemän föreligger, såsom motionärerna erinrat

om, ännu icke. I avvaktan på riksdagens ställningstagande till en

generell reglering av riksdagstjänstemännens pensionsförhållanden, vilken

i sin tur avhänger av det ännu pågående arbetet inom 1951 års pensionsutredning,

har uppkommande pensionsfrågor lösts av riksdagen genom

prövning från fall till fall. Med hänsyn till Danielssons långvariga och väl

vitsordade tjänstgöring som korrekturläsare hos riksdagen synes det utskottet

skäligt att Danielsson beredes pension även från riksdagen. Beträffande

storleken av det pensionsbelopp, som härvid bör komma i fråga,

har utskottet med beaktande av tidigare tillämpad praxis och av den till

Danielsson från Sveriges allmänna exportförening utgående pensionen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1957 3

funnit det av riksgäldsfullmäktige föreslagna beloppet på 1 200 kronor per

år vara väl avvägt.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer alltså utskottet,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

I: 83 och II: 101, må medgiva, att korrekturläsaren hos riksdagen

Folke Danielsson må, räknat fr. o. in. den 1 januari

1957, under sin återstående livstid från det under huvudtiteln

Riksdagen och dess verk m. in. uppförda förslagsanslaget

till pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. uppbära

en årlig pension av 1 200 kronor jämte rörligt tillägg.

2:o

Förste stenografen hos första kammaren Erik Eif ner. I motionen I: 317

hemställer herr Lodenius m. fl. »att riksdagen måtte bevilja förste stenografen

hos första kammaren Erik Elfner en årlig pension enligt nyss berörda

grunder att utgå fr. o. m. månaden näst efter den, varunder han

sista gången tjänstgör hos riksdagen».

Till stöd för sitt förslag anför motionärerna bl. a. följande:

Elfner, som är född den 7 november 1888, blev efter stenografprov anställd

hos andra kammaren som kanslist år 1911 och befordrades till stenograf

hos kammaren år 1912. Han övergick år 1918 i första kammarens

tjänst, där han åren 1919—1922 tjänstgjorde såsom stenograf. Redan ar

1923 blev han förste stenograf, och han har alltsedan dess upprätthållit

en""av kammarens tre förste stenografbefattningar. Han har även tjänstgjort

som stenograf vid samtliga de tretton allmänna kyrkomöten, som

hållits alltsedan år 1920. . .

Med hänsyn till denna långa tjänstgöring, som omfattar ej mindre an

46 år eller 50 lagtima och urtima riksdagar, frånsett den nyss påbegynta,

tillhör Elfner riksdagens allra äldsta trotjänare. Vi vill därför föreslå, att

riksdagen giver uttryck åt sin erkänsla för hans så långvariga och allmänt

erkända arbete i riksdagens tjänst genom att redan nu tillförsäkra honom

en årlig pension att utgå från den tid, då hans tjänstgöring hos riksdagen

må komma att upphöra.

Enligt den mellan riksdagens kanslideputerade och Riksdagstjanstemännens

förening den 10 november 1954 ingångna, av 1954 års liksdag godkända

överenskommelsen angående pensionsförhållandena för de hos riksdagen

anställda tjänstemännen skulle, på sätt en inom riksdagens ekonomibyrå

verkställd beräkning utvisar, ålderspension från riksdagen till en

förste stenograf med Elfners ålder och anställningstid kunna utgå med ett

grundbelopp av 6 072 kronor för år, vartill kommer rörligt tillägg av kronor

4 426:32, så att hel riksdagspension bleve kronor 10 498:32.

I egenskap av f. d. timlärare vid Stockholms stads handelsgymnasium

uppbär Elfner en av stadens lönenämnd honom tillförsäkrad ålderspension,

som alltsedan den 1 november 1955 utgår med ett grundbelopp av 3 168

kronor, jämte rörligt tillägg, för närvarande kronor 2 329: 92 eller tillhopa

kronor 5 497: 92. Denna pension kan emellertid icke anses som en kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1957

munal pension i vanlig mening, ity att den så gott som helt intjänats i

enskild tjänst, nämligen vid det av Grosshandelssocieteten tidigare ägda

Frans Schartaus handelsinstitut (Stockholms handelsgymnasium), innan

detta övertogs av Stockholms stad den 1 juli 1952, vid vilken tidpunkt

Elfner redan uppnått 40 anställningsår och nära 64 levnadsår.

Det har ifrågasatts att trots angivna förhållanden den för Elfner uträknade

riksdagspensionens grundbelopp, 6 072 kronor, skulle minskas

med den från staden utgående pensionens grundbelopp, 3 168 kronor, så

att han skulle från riksdagen utbekomma en tilläggspension med ett grundbelopp

av 2 904 kronor för år jämte rörligt tillägg. Sådant tillägg enligt

nu gällande grunder utgör kronor 2 096:40, och tilläggspensionen i sin

helhet skulle alltså uppgå till endast kronor 5 000: 40.

Även om i vanliga fall en sådan reducering av riksdagspensionen skulle

kunna anses riktig, synes dock starka skäl tala för att riksdagen intager

en mera generös inställning i förevarande fall, då det gäller en trotjänare,

som ej blott till tjänsteåren har en särställning utan som även inlagt enastående

förtjänster i fråga om stenografien inom riksdagen. Vi vill erinra,

att riksdagen även tidigare i enskilda fall beviljat pension såsom erkänsla

för betydelsefulla insatser i riksdagens tjänst.

Sammanfattningsvis kan sägas att kanske ingen annan nu levande

svensk gjort en mer omfattande och betydelsefull insats till den stenografiska

utvecklingens befrämjande i vårt land än Elfner. Hans verksamhet

har därvid omfattat praktiskt taget alla stenografiska områden och varit

djupt ingripande.

Med beaktande av allt detta kan vi ej finna annat än billigt och rättvist,

att Elfner, när han lämnar den tjänst hos riksdagen, som han på ett så

förtjänstfullt och framgångsrikt sätt bestritt under nära ett halvt sekel,

kommer i åtnjutande av oavkortad riksdagspension, uträknad enligt de i

ovannämnda, år 1954 träffade, överenskommelse angivna grunderna.

Över motionen har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksgäldskontoret,

vilka för sin del förordar att Elfner på grund av sin anställning hos

riksdagen beviljas en årlig pension av 5 000 kronor. Fullmäktige har härvid

anfört hl. a. följande:

Vad beträffar de nämnda pensionsgrunderna må framhållas att de endast

är tillämpliga på sådana hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän,

vilka vid sidan av sin riksdagstjänst icke innehar eller innehaft annan

anställning eller är eller varit anställda i allmän eller enskild tjänst utan

rätt till pension. Att härutöver utvidga tillämpningsområdet för de nämnda

pensionsgrunderna anser fullmäktige icke tillrådligt med hänsyn till det

ännu pågående arbetet inom 1951 års pensionsutredning. Frågan om pension

till Elfner på grund av hans långvariga och synnerligen väl vitsordade

tjänstgöring hos riksdagen torde därför få bedömas närmast ur rättviseoch

hillighetssynpunkter. Uppenbart starka skäl talar då även enligt fullmäktiges

uppfattning för att Elfner tillerkännes en sådan pension. Fullmäktige

får härvid erinra om att riksdagen tidigare i enstaka fall beviljat

pension åt befattningshavare, vilkas verksamhet ansetts hava varit av

särskild betydelse för riksdagens arbete. Vid bestämmandet av det pen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 4 år 1957

5

sionsbelopp, som i nu föreliggande fall skäligen bör kunna komma i fråga,

torde, förutom Elfners långvariga tjänstetid hos riksdagen, särskilt böra

beaktas, att Elfner nedlagt ett mycket förtjänstfullt arbete för vidmakthållande

av en hög standard hos riksdagens stenografkår. Från här angivna

utgångspunkter har fullmäktige funnit ett pensionsbelopp av 5 000

kronor skäligt. Inberäknat rörligt tillägg härå skulle pensionen komma

att uppgå till 8 550 kronor per år.

Utskottet. Utskottet har på de skäl, som i motionen anförts, funnit sig

böra tillstyrka att Elfner tillerkännes pension på grund av sin långvariga

och synnerligen väl vitsordade tjänstgöring hos riksdagen. Vad beträffar

pensionsbeloppets storlek finner utskottet det av riksgäldsfullmäktige föreslagna

beloppet av 5 000 kronor per år vara skäligt med hänsyn till Elfners

långvariga tjänstgöring och till hans förtjänstfulla arbete för vidmakthållande

av en hög standard hos riksdagens stenografkår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion I: 317,

må medgiva, att förste stenografen hos första kammaren Erik

Elfner må, från och med månaden näst efter den, varunder

han senast tjänstgjort hos riksdagen, under sin återstående

livstid från det under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. m. uppförda förslagsanslaget till pensioner åt f. d. befattningshavare

m. fl. uppbära en årlig pension av 5 000 kronor

jämte rörligt tillägg.

Stockholm den 28 februari 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander, De Geer,

Werner, Kriigel*, Aspling* och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Larsson i Julita*,

Nordqvist i Karlskoga*, Andersson i Ronneby, Svensson i Stenkyrka, Persson

i Appuna och Löfgren.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.