Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vackla motioner angående utlämnande av vissa lån utan hinder av gällande kreditrestriktioner.

1957-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1957:8, Utlåtande i anledning av vackla motioner angående utlämnande av vissa lån utan hinder av gällande kreditrestriktioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8 är 1957

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av vackla motioner angående utlämnande

av vissa lån utan hinder av gällande kreditrestriktioner.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 218 i första kammaren av herr Eliasson och herr Andersson,

Torsten, samt nr 261 i andra kammaren av herrar Larsson i Hedenäset och

Svensson i Stenkyrka, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som

sin mening uttala att de lån till den mindre företagsamheten inom hantverk,

industri, jordbruk och trädgårdsnäring, som utlämnas mot statlig

kreditgaranti, skall utgå utan hinder av gällande kreditrestriktioner.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:218.

Över motionen har yttrande inhämtats från fullmäktige i riksbanken,

varjämte tillfälle beretts för Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen

och Svenska jordbrukskreditkassan att avgiva yttrande i ärendet.

Fullmäktige i riksbanken anför följande.

Med sin hemställan synas motionärerna närmast ha syftat till att lån

mot statlig kreditgaranti till den mindre företagsamheten genom avtal

mellan riksbanken och kreditinstituten skulle beredas samma företrädesrätt

som kreditiven för bostadsbyggandet. I anslutning härtill vilja fullmäktige

framhålla, att fullmäktige, bl. a. med hänsyn till de hinder mot

en fritt fungerande kreditmarknad som sådana avtal i längden kunna medföra,

icke äro beredda att medverka till att ytterligare kreditändamål prioriteras.

Fullmäktige anse sig därför icke kunna tillstyrka det i motionerna

framställda yrkandet.

Vid behandlingen av ärendet inom fullmäktige har herr Rubbestad reserverat

sig mot beslutet och framhållit att motionerna bort tillstyrkas av

fullmäktige.

Svenska bankföreningen erinrar om att frågan om att lätta på kreditrestriktionerna

för jordbruket, trädgårdsnäringen, hantverket och småindustrien

var föremål för statsmakternas överväganden i samband med propositioner

till 1956 års höstriksdag om anslag till supplementär jordbrukskredit

och om vidgat stöd till hantverks- och småindustriföretag in. m. I

dessa propositioner anfördes att flera omständigheter talade mot en sådan

anordning, främst angelägenheten av att kreditåtstramningen vore generell

för alla kreditinstitut och ändamål. Om nu ifrågavarande näringsgrenar

G24 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 8 saml. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande nr S ur 1957

skulle undantagas från kreditpolitikens allmänna riktlinjer, skulle även

andra delar av näringslivet kunna göra anspråk på motsvarande förmåner,

därest de råkade in i en liknande situation. Det kunde emellertid icke

anses lämpligt, att den allmänna kreditpolitiken successivt ersattes med

särbestämmelser för olika grupper av lånesökande och låneändamål. Detta

skulle så småningom kunna leda till eu uppspaltning av kreditmarknaden

som icke vore önskvärd.

Bankföreningen ansluter sig helt till dessa uttalanden. Enligt bankföreningens

mening bör den omständigheten att statlig lånegaranti beviljats

ej få inverka på frågan i vad mån det allmänna ekonomiska läget tillåter

att lån verkligen lämnas. Föreningen avstyrker därför nu ifrågavarande

motioner.

Svenska sparbanksföreningen framhåller följande.

Sparbanksföreningen är väl medveten om att kreditrestriktionerna åsamkat

de mindre företagen stora svårigheter och att det med tanke på småföretagens

betydelse för näringslivet är angeläget att dessa svårigheter

snarast möjligt undanröjas. Kreditrestriktionerna ha utformats så, att

samtidigt som bostadskrediterna åsatts högsta angelägenhetsgrad har kreditgivningen

till andra ändamål begränsats. En ökning av kreditgivningen

till dessa senare ändamål förutsätter därför en motsvarande ökning av den

totala kreditvolymen eller minskning av de prioriterade krediterna. En

sadan förändring i restriktionssystemet måste bedömas utifrån sina verkningar

på samhällsekonomien och på bostadsproduktionen.

Motionärernas förslag har visserligen begränsad räckvidd så till vida

som det endast avser sådana krediter till småföretagen, som utlämnas med

statlig kreditgaranti. Förefintligheten av statsgaranti för vissa krediter får

dock icke anses innebära, att dessa krediter skulle vara mera angelägna

än andra. I och för sig innebär statsgarantien knappast någonting annat

än att statsmakterna funnit, att de lånesökande på det ifrågavarande omlådet

i vissa fall sakna möjlighet alt erbjuda bankmässig säkerhet för

krediter och att det är ett allmänt intresse att sådan möjlighet beredes

dem. Sparbanksföreningen har vid flera tillfällen framhållit och vill än

en gång^ understryka, att statsgaranti icke utan vidare betyder att kredit

kan eihållas. Det är väl i själva verket en av fördelarna med statsgarantisystem

i stället för statliga lånefonder, att kreditbehoven i fråga med fullgod

säkerhet fått tillgodoses inom ramen av den allmänna marknadens

mojligheter och under avvägning mot andra angelägna kreditbehov.

Sparbanksföreningen vill slutligen framhålla, att sparbankerna finner

det vara en för dem angelägen uppgift att inom ramen för gällande kreditrestriktioner

söka tillgodose de lokala småföretagens kreditbehov och detta

oavsett om den fullgoda säkerhet, som enligt sparbankslagen måste krävas,

utgöres av statsgaranti eller av annat.

Svenska jordbrukskreditkassan finner att de krediter som avses i motionerna

bär en viktig uppgift att fylla och som regel kan sägas besitta eu

hög angelägenhetsgrad. Jordbrukskreditkassan uttalar i fortsättningen följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

. Bankoutskottets utlåtande nr S dr 1957 3

Vad närmast angår jordbruket — inklusive trädgårdsskötseln —- är det

påtagligt, att denna näring är särskilt känslig for allvarligare störningar

i fråga om kreditförsörjningen. Den grundläggande orsaken härtill ar att

jordbruket som regel arbetar med svag räntabilitet, vilket gor att möjligheterna

till företagssparande där blir ganska begränsade. Å andra sidan

kräver jordbruket för sin normala funktion och sunda utveckling ratt stoia

kapitaltillskott.

Det förtjänar i detta sammanhang särskilt uppmärksammas, att jordbrukets

företagare nästan uteslutande utgöres av fysiska personer. Darmed

kommer finansierandet av generationsväxlingen in i bilden. Nar ett jordbruksföretag

(äganderätt, arrende) skall övergå från en innehavare ti en

annan, krävs nästan alltid en kapitalinsats, som med aren fält tendens att

alltmer öka i storlek. Visserligen kommer normalt en betydande del av

detta kapitalbelopp överlåtaren till godo, men med nuvarande utformning

av kreditrestriktionerna plägar detta icke förringa den tillträdande joidbrukarens

finansiella svårigheter. Här har ett problem skapats, som hotar

att äventyra den normala generationsväxlingen inom jordbruket.

En annan omständighet som i sammanhanget måste beaktas är angelägenheten

av att den pågående rationaliseringen inom jordbruket tai

fortgå i skälig omfattning. Den fortsatta utvecklingen av liela vart näringsliv

bygger i väsentlig mån — både direkt och indirekt — pa att jordbruksnäringens

effektivitet växer ytterligare, och detta tämligen snabbt. Men

sådan ökad effektivitet förutsätter en fortsatt betydande rationahseiingsvcrksamhet,

och denna synes icke kunna säkerställas utan skäligt tillskott

UV För6 hantverk och småindustri torde förhållandena i tillämpliga delar

motsvara vad ovan anförts beträffande jordbruket ......

Motionärerna har begränsat sin hemställan till att avse lan med statlig

''■aranti. Enligt jordbrukskreditkassans erfarenhet torde det också vara sa,

att just de mindre företagarna, som kunna komma i fråga för garantdan,

är särskilt besvärade av nuvarande kreditläge. Men även inom andra delar

av jordbruket börjar finansieringsproblemen få en alltmer oroande aktualitet.

Med detta allmänna uttalande tillstyrker jordbrukskreditkassan bifall

till de föreliggande motionerna.

Utskottet. Frågan om utlämnande av vissa lån utan hinder av gällande

kreditrestriktioner behandlades av förra årets riksdag. I anledning av da

föreliggande motioner uttalade utskottet, alt utskottet för sin del icke vore

berett "tillstyrka alt särskilda lättnader skulle genomföras för låntagare

med statlig kreditgaranti.

Utskottet anser sig vidare böra erinra om att höstriksdagen 1956 på

förslag av Kungl. Maj:t dels anvisade ytterligare 30 miljoner kronor för

utlåning genom företagarföreningarna, dels ock fattade beslut om inrättande

av en statlig utlåningsfond för supplementär jordbrukskredit, för

vilken anvisades ett belopp av 50 miljoner kronor. Enligt vad utskottet

inhämtat torde det tilläggsbelopp om 30 miljoner kronor som ställts till

företagarföreningarnas förfogande komma att under innevarande budgetår i

sin helhet tagas i anspråk för utlåning. Likaså lär den ram som fastställts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 8 år 1957

föi ställande av statsgaranti för lån till hantverks- och småindustriföretag

bli helt utnyttjad. Däremot har tills vidare inkommit ansökningar om lån

ur fonden for supplementär jordbrukskredit i så begränsad omfattning,

att det förefaller sannolikt att denna fond endast till en mindre del skulle

behöva disponeras innevarande budgetår.

Att vid sidan av de lättnader i kreditförsörjningen som genom riksdagens

beslut hösten 1956 kommit till stånd för berörda låntagarkategorier

inom hantverk, industri och jordbruk genomföra särskilda åtgärder i" syfte

att åstadkomma en prioritering av lån med statlig kreditgaranti kan icke

av utskottet tillstyrkas. Utskottet vill erinra om att avsikten med de statliga

kreditgarantierna varit att dessa skulle utgöra ett komplement till

den statliga utlåningsverksamheten genom att möjliggöra upptagande avlån

hos de vanliga kreditinrättningarna för sådana låntagare, som icke

är i stånd att tillhandahålla bankmässiga säkerheter. Däremot innebär

garantierna icke någon utfästelse om att lånen skall erhålla prioritet framfor

annan utlåning. Då en statlig kreditgaranti ur säkerhetssynpunkt är

att betrakta som bankmässig säkerhet borde emellertid enligt utskottets

mening kunna prövas om icke lån avseende driftkredit till jordbrukare

kunde lämnas ur fonden för supplementär jordbrukskredit till lånesökandc

med sådan garanti. Det må slutligen erinras om att en översyn och samordning

av det statliga kreditstödet åt hantverk och småindustri eller därmed

jämförlig företagsamhet företas av en sakkunnig tillkallad av chefen

för handelsdepartementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna 1:218 och 11:261 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 mars 1957

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Evverlöf, Boo, Fahlander, Mogård*,

Werner, Ståhle, Danmans och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Sköldin, Schmidt, Larsson i Julita,

Nordqvist i Karlskoga*, Andersson i Ronneby*, Svensson i Stenkyrka,’

Persson i Appuna och Löfgren.

* Ej närvarande vid justeringen.

Sthlm 1957. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.