Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

1957-02-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1957:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

Utskottet får härmed avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts

till riksdagen den 3 januari 1957 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57, i vad propositionen

avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande den närmare utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa

till motsvarande punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 3 januari 1957 (bilaga 7 s. 37—

41 och bilaga 14 s. 73—78).

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.

l:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår

är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 2 001 500 kronor.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 30/8 1956) hemställer, att ett särskilt

driflkostnadsbidrag å 60 000 kronor skall anvisas för verksamheten vid

akademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1956/57. Förslaget

innebär en höjning med 15 000 kronor jämfört med föregående läsår.

Akademien anför, att det stegrade anslagsbehovet är föranlett av sedan

läsåret 1954/55 inträffade utgiftsökningar och inkomstminskningar.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 27/8 1956) hemställer,

att för läsåret 1956/57 skall, i likhet med de tre senaste åren, anvisas

ett särskilt driftkostnadsbidrag av 30 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen anför, att trädgårdsskolorna hör få fortsätta sin verksamhet

såsom hittills under läsåret 1956/57. Då skolorna å Experimentalfältet

och i Söråker emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 10 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957

omfattning utan extra driftkostnadsbidrag, förordar styrelsen, att de jämväl

för läsåret 1956/57 skall komma i åtnjutande av sådant bidrag. Vad beträffar

storleken av de särskilda driftkostnadsbidragen tillstyrker styrelsen

bidrag till akademiens trädgårdsskola med 60 000 kronor och till trädgårdsskolan

i Söråker med 30 000 kronor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för akademiens

framställning — anfört följande.

»I avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkande

torde även för läsåret 1956/57 särskilda driftkostnadsbidrag böra utgå

till såväl lantbruksakademiens trädgårdsskola som Norrlands trädgårdsskola

i Söråker. Akademiens förslag till uppräkning av bidraget till trädgårdsskolan

å Experimentalfältet kan jag emellertid endast biträda i så måtto att jag

tillstyrker en uppräkning med 6 000 kronor. Bidrag bör sålunda för läsåret

1956/57 utgå med (45 000 -(- 6 000 =) 51 000 kronor till denna skola. Till

trädgårdsskolan i Söråker bör utgå bidrag med oförändrat belopp av 30 000

kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att beloppen

får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats

till driftkostnader för vissa lägre undervisningsanstalter.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att av det för budgetåret 1956/

57 anvisade förslagsanslaget till Lägre lantbruksundervisning

in. in.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader må till ytterligare understöd åt i det

föregående angivna trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas

i anspråk ett belopp av sammanlagt högst 81 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet .

2:o) 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Å riksstaten för budgetåret 1956/57 är under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett anslag av 1 041 500 kronor.

Sveriges utsädesförening (skr. 4/7 1956) hemställer, att ett belopp av

31 750 kronor skall anvisas för att täcka ökade kostnader under tiden den

1 januari 1956—30 juni 1957 för timlöner och arbetsgivarbidrag för föreningens

kollektivavtalsanställda arbetare.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker

föreningens framställning.

Efter närmare redogörelse för föreningens framställning har departementschefen

anfört följande.

»Såsom framgår av den föregående framställningen har Sveriges utsädesförening

till följd av nytt kollektivavtal för föreningens timavlönade arbetare

fått vidkännas en kostnadsökning å sammanlagt 31 750 kronor. Av be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 dr 1957 3

loppet, som avser dels löneökning, dels höjda arbetsgivarbidrag, hänför sig

(9 891 4- 113 ==) 10 004 kronor till sista hälften av budgetåret 1955/56 och

(21 501 4- 245 =) 21 746 kronor till budgetåret 1956/57. Liksom tidigare

år bör föreningen få dylika utgiftsökningar täckta. Jag förordar sålunda,

att statsbidraget till föreningen skall höjas med 31 800 kronor.»

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m..

Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 31 800

kronor.

K. Lantmäteriväsendet

3:o) 7. Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Å riksstaten

för budgetåret 1956/57 anvisades under förevarande anslagsrubrik ett reservationsanslag

av 125 400 kronor, varav 103 600 kronor avsågs till täckande

av kostnaderna för fullföljandet av en mätningskurs för tekniker. Efter

framställning den 6 juni 1956 av lantmäteristyrelsen har Kungl. Maj :t genom

beslut den 15 juni 1956 bemyndigat styrelsen att företaga viss tillfällig

omläggning av utbildningen för mätningstekniker, innebärande i huvudsak

att den vid tidpunkten för framställningen pågående utbildningskursen avslutades

under augusti månad 1956 i stället för under maj månad 1957,

samt att en ny kurs anordnades under tiden oktober 1956 juni 1957. Beträffande

den närmare bakgrunden härtill torde få hänvisas till arets statsverksproposition

(IX ht p. 193).

Enligt bilagor till nämnda framställning beräknar lantmäteristyrelsen

kostnaderna under innevarande budgetår efter omläggningen av utbildningen

till 131 030 kronor. Därav belöper 38 250 kronor på den avkortade kursen

och 92 780 kronor på den nya kursen. För bedrivande av kursverksamheten

i enlighet med förslaget erfordras sålunda ett tilläggsanslag av (38 250

-f- 92 780 — 103 600 = ) 27 430 kronor.

Lantmäteristyrelsen (skr. 6/6 1956) hemställer att å tilläggsstat för budgetåret

1956/57 skall anvisas 27 500 kronor.

Under hänvisning till sitt anförande denna dag i samband med lantmäteristyrelsens

anslagsäskanden för nästa budgetar under nyssnämnda anslagsrubrik

(IX ht p. 193) hemställer föredragande statsrådet i förevarande

proposition nr 2, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa omförmälda

belopp av 27 500 kronor.

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 27 500 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk

4:o) 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Ä riksstaten för budgetåret

1956/57 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 1 287 000 kronor. Av detta belopp beräknas 514 500 kronor disponeras för

traktamentsersättningar och 107 500 kronor för ersättningar till geodetbiträden.

Rikets allmänna kartverk (skr. 27/8 1956) hemställer, att å tilläggsstat

skall anvisas 111 000 kronor för att täcka vissa kostnadsökningar, föranledda

dels av beslutade höjningar i resereglementet för kartverket, dels av

ökade ersättningar till handräckningsbiträden vid kartverkets geodetiska

arbeten och till Svensk Flygtjänst AB.

Föredragande statsrådet har — efter närmare redogörelse för kartverkets

framställning — anfört följande.

»Av kartverkets hemställan framgår, att verket till följd av höjda traktamenten,

höjda ersättningar till geodetbiträden samt avtalsenlig höjning av

ersättningen till Svensk Flygtjänst AB åsamkats vissa utgiftsökningar av

automatisk karaktär. Kostnaderna har i runda tal beräknats till resp. 91 100,

10 400 och 9 300 kronor, eller tillhopa 110 800 kronor. Kartverket synes böra

få dessa utgiftsökningar täckta. Jag vill därför förorda, att å tilläggsstat för

budgetåret 1956/57 anvisas ett belopp av 111 000 kronor.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten

m. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/

57 anvisa ett reservationsanslag av 111 000 kronor.

N. Diverse

5.o) 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt 222

'' fV årets statsverksProP°sition har departementschefen framhållit,

att a tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 till förevarandé

andamål anvisats 250 000 kronor. Även under nu löpande budgetår synes

utgifterna komma att bli av sådan omfattning, att anvisat belopp visar sig

otillräckligt. Såvitt nu kan bedömas torde sålunda enligt departementschelen

anslaget behöva förstärkas med åtminstone 275 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957

5

Under åberopande av detta uttalande hemställer departementschefen i

förevarande proposition nr 2, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa

omförmälda belopp av 275 000 kronor.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

6:o) 8 a. Lån till Hallands läns linodlareförening. Statens jordbruksnämnd

(skr. 30/10 1956) hemställer, att av anslaget till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område skall få tagas i anspråk ett belopp av högst 1 000 000

kronor för stöd åt Hallands läns linodlareförening, Laholm.

Jordbruksnämnden erinrar om att avsättningen av den svenska linfibern

under senare tid varit baserad på flerårsavtal mellan riksförbundet Lin och

hampa såsom säljare och tre spinnerier såsom köpare. Enligt dessa avtal

har spinnerierna förbundit sig att till priser, varom särskild överenskommelse

träffas, inköpa vissa i avtalen angivna fiberkvantiteter. Det nu gällande

inköpsavtalet är emellertid i likhet med tidigare avtal försett med eu

klausul om annulleringsrätt för spinnerierna i vissa force majeureliknande

situationer. Inköpsgarantien kan sålunda helt eller delvis hävas bl. a. vid

betydande ökning av importen för hel- och halvfabrikat inom spinneriernas

tillverkningsområden. Det till inköpsavtalet knutna, nu gällande prisavtalet,

vilket i första hand avser 1955 års skörd, innebär i förhållande till närmast

föregående avtal ett inkomstbortfall för linberedningsverken på i runt tal

1 000 000 kronor, räknat i fiberleveranser under år 1956. Bakgrunden härtill

är ett under senare tid inträffat betydande prisfall på världsmarknaden

för linfiber, förorsakat dels av de stora skördar lin, som erhållits i Belgien,

Holland och Frankrike år 1955, dels av den kraftiga utförsäljning

av linfiber till underpris, som ägt rum från Sovjetunionen. Som exempel

anföres, att i augusti 1956 offererades i Västeuropa rysk lintåga till priser

i svensk valuta motsvarande en krona 64 öre — en krona 99 öre för

kilogram, d. v. s. till priser, som endast obetydligt överstiger förkrigspriserna.

Även för den svenska linneindustrien har den utländska konkurrensen

resulterat i ett pristryck, som denna industri icke haft möjlighet att möta.

De priser, till vilka färdigvaror offererats från Östeuropa, understiger sålunda

i många fall den svenska materialkostnaden, och i andra fall ligger de

endast obetydligt högre än denna kostnad. Dessa onormalt låga priser gäller

dessutom för just sådana varor, i vilka den svenska linfibern finner sin hu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957

6

vudsakliga användning. Den import, som under första halvåret 1956 ägt rum

från Östeuropa av presenningar, handdukar och kanfas, motsvarar omräknat

i arbete omkring 300 årsarbetare och på råvarusidan ca 700 ton lin

eller en odlingsareal av 1 400 hektar. Som jämförelse anföres, att den svenska

linarealen för närvarande utgör omkring 3 500 hektar, bortsett från

den till föreningen Norrlandslin knutna odlingen, vilken väntas bortfalla

fr. o. in. innevarande år på grund av nedläggandet av linberedningsverket

i Mellansel.

Från linhanteringens sida har oavlåtliga försök gjorts att medelst rationaliseringsåtgärder

möta fallande fiberpriser. En sådan åtgärd av stor ekonomisk

betydelse har varit koncentrering av driften genom sammanslagning

av beredningsverken i Laholm och Växjö till en stor beredningsanläggning

i Laholm. En ur rationaliseringssynpunkt betydande åtgärd har vidare

varit, att i Laholm anlagts en fabrik för framställning av fiberplattor för

byggnads- och snickeriändamål, varigenom avfall, som förut endast begagnats

till bränsle, nu kommer till användning som råvara till en högvärdig

industriprodukt. Rationaliseringsåtgärder ger emellertid icke omedelbart

ekonomiskt resultat. Det inträffade prisfallet har därför medfört en allvarlig

rubbning av laholmsverkets ekonomi. Rubbningen är enligt nämnden så

djupgående, att verksamheten icke utan kapitaltillskott torde kunna fortsättas.

Till laholmsverket utgår för 1956 års skörd ett allmänt statligt pristillägg

med 75 öre för kilogram linfiber av stödberättigad kvalitet intill en kvantitet

av 790 ton. För beredningsverken i Växjö och Mellansel är motsvarande

kvantiteter beräknade till 535 resp. 300 ton.

För en bedömning av framtidsutsikterna har nämnden låtit verkställa utredning

rörande räntabilitet, likviditet och solvens för anläggningen i Laholm.

Räntabilitetsundersökningen har utförts av auktoriserade revisorer och

utvisar — efter vissa justeringar enligt erinringar från föreningens sida —

balans för den samlade verksamheten i Laholm. Revisorerna har därvid bl. a.

utgått från en årstillverkning av 2 000 ton rötad och 500 ton grönberedd

fiber. Kalkylen, som avser förhållandena efter igångsättande av spånskivefabriken

och avslutad tillbyggnad av linberedningsverket, är dock så till vida

preliminär, att hänsyn icke tagits till verkan av vissa rationaliseringsåtgärder.

En nedprutning av spånskivefabrikens kapacitet har dessutom vidtagits.

Dessa av revisorerna icke medräknade faktorer har av föreningen

beräknats representera ett inkomsttillskott av 345 000 kronor. I sammanhanget

framliålles, att det gällandet försäljningspriset är det lägsta efter

kriget samt att varje prisstegring med en procent medför en inkomstökning

av 40 000 kronor för år. Å andra sidan försämras kalkylen, därest linberedningsverkets

kapacitet icke utnyttjas i förutsatt omfattning.

Likviditets- och solvensundersökningarna har verkställts av föreningens

revisor och redovisats i till nämndens framställning fogade bilagor. Sammanfattningsvis

anföres, att ett likviditetsunderskott icke understigande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957 7

1 000 000 kronor synes komma alt uppstå för föreningen under första delen

av 1957.

Förhållandet mellan föreningens tillgångar och skulder redovisas i en provisorisk

halans per den 30 september 1956. Enligt densamma uppvisar rörelseresultatet

för tiden den 1 april—30 september 1956 en förlust av 612 0011

kronor, varefter som dold reserv i lagret kvarstår ett belopp av 308 000 kronor.

Nämnden understryker i anslutning härtill, att en sådan liögautomatiserad

anläggning som den nya spånskivefabriken fordrar eu anpassningsoch

justeringsperiod av flera månader, innan den kan hållas i kontinuerlig

drift utan störningar. Ett fortsatt driftunderskott under de närmaste månaderna

torde med hänsyn härtill vara att förutse. På grundval av resultatet

under den senaste sexmånadersperioden kan antagas, att denna förlust blir

ungefärligen av den storlek, som representeras av nu återstående dold reserv

i lagret. Föreningens tillgångar och skulder skulle sålunda f. n. och

under den allra närmaste framtiden vara balanserade under förutsättning

av fortsatt drift.

Om föreslaget bidrag skall lämnas, bör det enligt nämndens mening lämpligast

ske så, att ett belopp av 1 000 000 kronor ställes till nämndens förfogande,

med rätt för denna att utan ytterligare utredning till riksförbundet

Lin och hampa för vidarebefordran till linberedningsverken utbetala ett belopp

av 700 000 kronor och att för samma ändamål disponera återstående

belopp, i den mån utredning förebringas om ytterligare förluster och stödbehov.

Nämnden erinrar till sist om att kostnaden för det särskilda s. k. norrlandsstödet

åt linodlingen — 165 000 kronor för år — och för det särskilda

pristillägget åt växjöverket — 80 000 kronor för år — bortfaller i och med

nedläggandet av beredningsverket i Mellansel och överförandet av växjöverkets

beredning till Laholm.

Statskontoret anför, att statsverket, därest linodlingen i landet alltjämt

skall understödjas, i det uppkomna läget knappast kan undandraga sig att

lämna föreningen hjälp för att övervinna de väntade likviditetssvårigheterna.

Statskontoret är emellertid på grundval av föreliggande framställning

icke berett tillstyrka, alt ett ålerbetalningsfritt understöd av föreslagen storlek

lämnas föreningen, utan föreslår i stället, att föreningen, eventuellt

utan säkerhet, skall få ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt statslån

å erforderligt belopp, högst 1 000 000 kronor. Efter viss tid, förslagsvis ett

eller två år, synes Kungl. Maj:t med utgångspunkt från föreningens ekonomiska

utveckling böra överväga, om lånet helt eller delvis skall avskrivas,

om frågan härom skall uppskjutas eller hur med lånet eljest skall förfaras.

Medel för utlämnande av ett sådant lån bör äskas å tilläggsstat för

innevarande budgetår som anslag under fonden för låneunderstöd.

Departementschefen har anfört följande.

»Jordbruksnämnden har föreslagit, att ett belopp av högst 1 000 000 kronor

skall få tagas i anspråk från anslaget till Prisreglerande åtgärder på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2 år 1957

jordbrukets område för stöd i form av bidrag till Hallands läns linodlareförening

inför väntade likviditetssvårigheter. Jag finner mig böra biträda

nämndens förslag så till vida, att särskilda medel äveni enligt min mening

bör tillskjutas under förutsättning av fortsatt drift. Däremot kan jag ej

tillstyrka, att det erforderliga beloppet, ca 1 000 000 kronor, skall utlämnas

såsom bidrag till föreningen. Jag vill i stället liksom statskontoret föreslå,

att föreningen under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, erhåller

ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt lån å nämnda belopp. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma de villkor för lånet, som befinnes

påkallade. Frågan om ränte- och amorteringsfriheten torde böra omprövas

efter en tid av omkring två år, varvid samtidigt en fullständig

granskning av föreningens ekonomiska ställning ånyo bör ske.»

Utskottet. I likhet med departementschefen anser sig utskottet böra förorda,

att Hallands läns linodlareförening erhåller statligt stöd för att möta

beräknade likviditetssvårigheter. Såsom föreslagits i propositionen bör stödet

få formen av ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt lån, uppgående

till 1 000 000 kronor. Då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i övrigt föranleder

någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till Hallands läns linodlareförening

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 5 februari 1957

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg*, Pålsson, Bertil Andersson,

Hansson, Hjalmar Nilsson, Eskilsson*, Sigfrid Larsson, Gunnar Berg,

Johan Persson och Hedström;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Gustafson i Dädesjö,

Jacobson i Vilhelmina, Hseggblom, Andersson i Hyssna, Ahlsten, Jonsson i

Strömsund, Östlund, Jönsson i Gärds Köpinge och Johansson i öckerö.

* Ej närvarande vid justeringen.

570129 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.