Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1957 års skörd jämte i ämnet väckta motioner.
1957-12-12 · 28 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 24 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1957:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1957 års skörd jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
1
Nr 40
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
stödåtgärder i anledning av skadorna å 1957 års
skörd jämte i ämnet väckta motioner.
I en till riksdagen den 22 november 1957 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 194, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen
dels att medge
1) att bidrag till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av 1957 års
skördeskador, må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som angivits i propositionen;
2) att ett belopp av 40 000 000 kronor må ställas till förfogande för utbetalande
av nämnda bidrag;
3) att kostnaderna för bidragen må bestridas med 25 000 000 kronor av
medel, vilka jordbruket enligt beslut av 1956 års riksdag skall erhålla som
grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador, och i övrigt
av medel, som i samband med jordbruksregleringen influtit eller inflyter genom
upptagande av införselavgifter;
4) att för utbetalande av bidragen erforderliga medel må i mån av behov
förskottsvis tillhandahållas ur det å riksstaten för budgetåret 1957/58 under
nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område;
dels att bemyndiga Kungl. Maj:t att medge uppskov med erläggande av
amorteringar för stödlån med anledning av 1950, 1951, 1952 och 1954 års
skördeskador i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som förordats
i propositionen.
Vid propositionen har fogats vissa tabeller, vilka som bilaga 1—6 torde bifogas
till detta utlåtande.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse därför
ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
I samband med propositionen har utskottet behandlat två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:567 av
herr Werner m. fl. och II: 716 av herr Hansson i Skegrie m. fl., i vilka motioner
yrkats, att riksdagen vid behandlingen av denna proposition måtte
1) besluta anslå 40 000 000 kronor till bidrag åt jordbrukare, som är i behov
därav på grund av lidna skördeskador;
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 10 samt. Nr 40
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
2) besluta att ifrågavarande belopp tillfälligt må lånas med 25 000 000
kronor av medel, vilka jordbruket enligt beslut av 1956 års riksdag skall erhålla
som grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador, och
med 15 000 000 kronor av medel, som i samband med jordbruksregleringen
influtit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter;
3) hos Kungl. Maj :t anhålla om att förslag förelägges 1959 års riksdag om
särskilda statsanslag till återbetalande av ifrågavarande lån;
4) hos Kungl. Maj :t anhålla, att frågan om omfattningen av 1957 års skördeskador
upptages till förnyad prövning, samt att, därest undersökningen så
motiverar, förslag om anvisande av ytterligare erforderligt bidragsbelopp
snarast möjligt förelägges riksdagen.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.
Genom beslut den 20 september 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens
jordbruksnämnd att i samråd med lantbruksstyrelsen utreda omfattningen
och arten av de mera väsentliga skador, som uppkommit å 1957 års skörd
till följd av väderleksförhållandena, samt att till jordbruksdepartementet
inkomma med resultatet av utredningen. I avbidan på resultatet av ifrågavarande
undersökning har Kungl. Maj :t på framställning av jordbruksnämnden
i propositionen 184 till riksdagen framlagt förslag angående utlämnande
av stödlån till jordbrukare, m. m.
I en till jordbruksdepartementet den 22 november 1957 inkommen skrivelse
har statens jordbruksnämnd dels redovisat resultatet av omförmälda
undersökning, dels framlagt förslag till vissa stödåtgärder i anledning av
1957 års skördeskador. Jordbruksnämnden anmäler, att nämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation efter utredningsarbetets avslutande varit
samlade till överläggningar för att på basis av utredningsresultatet dryfta
frågan, om årets skördeskador borde föranleda framställning om ytterligare
stödåtgärder utöver vad som redan beslutats eller föreslagits, samt för att
diskutera eventuella åtgärders omfattning och utformning. Nämnden redogör
i ett särskilt avsnitt av skrivelsen för vad som framkommit vid dessa
överläggningar. Vidare tar nämnden upp till behandling spörsmålet om vissa
övriga åtgärder, som står i direkt samband med frågan om ersättning till
jordbruket till följd av årets skördeskador.
Jordbruksnämnden anför, att nämnden fullgjort uppdraget att utreda
omfattningen och arten av 1 95 7 års mera väsentliga
skördeskador genom en serie undersökningar. Dessa bygger i tur och
ordning efter redovisningen i till skrivelsen fogade bilagor på tillgänglig
nederbördsstatistik, den officiella skördestatistiken (på vilken bl. a. baserats
en undersökning benämnd »bygdeundersökningen»), intervjuledes införskaffade
uppgifter från ett antal jordbrukare om skördesituationen den 15
oktober 1957 samt statistik över årets leveranser av vete och råg till spannmålshandlare.
Dessutom har nämnden sökt värdera skördeförlusterna dels
i en »länsundersökning», dels i en jämförelse mellan den reviderade beräk
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
3
ningen av vissa poster i normkalkylen för 1957/58 pa grundval av skörderapporterna
per den 31 augusti 1957 och län sundersökningen. Slutligen har eu
uppskattning skett av skördeförlusten inom olika län vid olika självrisker.
Beträffande den närmare redogörelsen härför hänvisas till framställningen
på s. 3—12 i propositionen.
Sammanfattningsvis framhåller jordbruksnämnden, att det i propositionen
redovisade undersökningsmaterialet bildat underlag för en bedömning
av skördeskadornas omfattning. Vid de överläggningar, som ägt rum mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, har någon erinran
mot materialet i och för sig ej framställts utan man har från jordbrukets
sida förklarat sig kunna vitsorda, att detsamma ger en så pass tillförlitlig
bild av skadorna som det under rådande förhållanden varit möjligt att
åstadkomma. Man har i anslutning härtill mellan nämnden och förhandlingsdelegationen
enats om att på basis av det föreliggande materialet skördeminskningen
innevarande höst i de av skadorna drabbade områdena får
anses vara av storleksordningen 160 000 000 kr. jämtört med utbytet av en
skörd av den storlek, som i genomsnitt erhållits under senare år. Beträffande
denna siffra understryker nämnden, att den ger ett uttryck för de
kvantitetsförändringar, som inträffat beträffande totalskörden, och vidare i
görlig mån för kvalitetsskador i fråga om brödsäd. Däremot ger den ej något
uttryck för de kvalitetsskador, som inträffat i fråga om andra växtslag,
främst fodersäd, eftersom det ej varit möjligt att få något säkert mått å
dessa. Nämnden understryker vidare, att den anförda siffran ej inrymmer de
kostnader, som jordbruket fått vidkännas till följd av regnen, exempelvis
i form av ökade bärgnings- eller torkningskostnader, och ej heller ger något
uttryck för den inkomstminskning, som jordbruket torde komma att få
vidkännas nästa år till följd av de otjänliga väderleksförhållandena innevarande
höst, exempelvis på grund av minskad sådd av höstsäd eller på
grund av skador på vallinsådden. Vid bedömningen av det föreliggande
stödbehovet måste emellertid enligt nämndens mening självfallet hänsyn
tagas även till nu nämnda faktorer.
Jordbruksnämnden erinrar härefter om de för år 1957 godtagna
anordningarna för reglering av inkomstbortfall på
grund av felslagen skörd, omräkningen av jordbrukskalkylen
per den 31 augusti 1957 samt hittills vidtagna
stödåtgärder i anledning av skördeskadorna.
Jordbruksnämnden erinrar vidare, att nämnden redan tidigare i skrivelse
till Kungl. Maj :t den 23 september 1957 omnämnt, att den omräkning av
jordbrukskalkylens inkomstsida, som i enlighet med nyssnämnda beslut företogs
på basis av skördeuppskattningen per den 31 augusti 1957, icke visade
någon sådan förändring, som kunde föranleda en tillämpning av den
modifierade 4-procentregeln. Detta förhållande var ju enligt nämndens
mening ingalunda ägnat att förvåna, eftersom man vid tiden för sagda skördeuppskattning
ännu hade anledning hoppas på eu skörd över genomsnittet
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
och även animalieproduktionen beräknades komma att överstiga de i normkalkylen
upptagna kvantiteterna. Av intresse i detta sammanhang finner
nämnden emellertid vara att konstatera, att de skördeskador, som nu beräknas
föreligga, ej är så stora sett i förhållande till jordbrukets samlade
produktionsvolym — animalieproduktionen sålunda inbegripen — att 4- procentregeln skulle ha trätt i tillämpning, även om omräkningen baserats
på skördeuppskattningen per den 15 oktober.
Ett konstaterande av sistnämnda förhållande bör enligt jordbruksnämndens
mening å andra sidan ej dölja allvaret i den situation, som uppstått
för ett flertal jordbrukare. Såsom framgår av den redogörelse, vilken lämnats
i det föregående, är det framför allt vissa delar av landet, som träffats
hårt, och i dessa delar ligger skadorna genomsnittligt betydligt över den
riskmarginal, som 4-procentregeln anger. Vad som ytterst är avgörande vid
en bedömning av behovet av särskilda stödåtgärder är, anför nämnden, ju
dessutom, bur skadorna träffat de enskilda jordbrukarna, och i det avseendet
råder det enligt nämndens uppfattning ingen tvekan om att skadorna i ett
betydande antal fall är så stora, att de överstiger vad jordbrukarna själva
rimligen kan bära.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att den inträffade
situationen redan tidigare föranlett vissa åtgärder. Sålunda har nämnden
efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation bemyndigat föreningen
Svensk spannmålshandel att vidtaga stödköp av skadad brödsäd. De stödköp,
som företagits med stöd av delta bemyndigande, har enligt nämnden
otvivelaktigt varit av stort värde såsom ett medel att stabilisera prisbildningen
såväl på den kvalitetsskadade brödsäden som på fodersäden. Efter
en av nämnden i samråd med förhandlingsdelegationen gjord framställning
har vidare Kungi. Maj :t avlåtit propositionen 1957: 184, innefattande
bl. a. förslag om att ett belopp av i runt tal 44 000 000 kr. skall ställas till
förfogande för utlämnande av stödlån till jordbrukare, som tillfogats mera
betydande skador å 1957 års skörd. I samma proposition har även, efter
framställning från nämnden, förordats, att vissa importavgifter för fodermedel
m. m. skall kunna få disponeras för att täcka de kostnader, som kan
uppstå för föreningen Svensk spannmålshandel med anledning av nyssnämnda
stödköp av skadad brödsäd.
Beträffande frågan om ytterligare stödåtgärder från det
allmännas sida, anför jordbruksnämnden, att nämnden under den
senaste tiden haft överläggningar med jordbrukets förhandlingdelegation.
Vid överläggningarna har till en början berörts frågan om lånemöjligheierna
för de jordbrukare, vilka träffats av skördeskadorna. Såväl från nämndens
som från förhandlingsdelegationens sida har det framstått som önskvärt,
att det lånebehov, vilket föranletts av skördeskadorna, i största möjliga
utsträckning borde kunna täckas genom anlitande av normala kreditvägar
och att utvägen med statliga lån borde behöva anlitas endast då nyssnämnda
vägar är stängda på grund av att vederbörande ej kan prestera
bankmässig säkerhet. Nämnden och delegationen understryker därför i det
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr it) år 1957
5
ta sammanhang angelägenheten av att de av det allmänna genomförda kreditrestriktionerna
ej skall tillämpas på ett sätt, som hindrar kreditinstitutionerna
att i sin långivning taga hänsyn till den situation, som uppstått för
jordbruket genom skördeskadorna. Vad vidare angår den statliga stödlånegivningen
till jordbruket erinrar nämnden om att den i sin skrivelse den
23 september 1957 framhöll, att man då ännu icke kunde överblicka skördeskadorna
och det därav föranledda stödbehovet. Då ansökningsförfarandet
först i dagarna igångsatts, är det ännu omöjligt att avgöra, huruvida
det belopp, som enligt propositionen 1957: 184 skall ställas till förfogande
för ändamålet, kommer att visa sig tillräckligt. Om så av den ena eller den
andra orsaken skulle visa sig icke vara fallet, har nämnden för avsikt alt
framdeles hos Kungl. Maj :t göra framställning om anvisande av ytterligare
medel för stödlån.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om önskvärdheten av att
jordbrukare, som träffats av skördeskador, skall få göra uttag å skogskonto
innevarande år utan hinder av att eljest stadgad uppsägningstid ej iakttagits.
Jordbruksnämnden anför vidare, att från förhandlingsdelegationens sida
önskemål uttalats om att åtgärder måtte vidtagas till underlättande av betalningsskyldigheten
å tidigare utlämnade stödlån till jordbrukare. Nämnden
upplyser, att den i samråd med lantbruksstyrelsen närmare undersökt
de åtgärder, som härvidlag kan komma i fråga. Utgångspunkten för dylika
åtgärder har varit den förutsättningen, att låntagare, som lidit skördeskador
i år, skall kunna erhålla uppskov ett år med amortering, som förfaller
till betalning år 1957. De lån, som här kommer i fråga, är de, som utlämnats
i anledning av skördeskador åren 1950, 1951, 1952 och 1954.
I fråga om 1954 års lån och de lån ur 1952 års serie, beträffande vilka den
amorteringsfria tiden förlängts till 4 år, får de nu av jordbruksnämnden
ifrågasatta åtgärderna karaktär av förlängning resp. ytterligare förlängning
med ett år. Den första avbetalningen å lånen skall då göras först den 31
december 1958. Någon ytterligare åtgärd torde icke vara erforderlig beträffande
dessa lån, såvida man icke — i likhet med vad som skedde då medgivande
år 1955 lämnades till förlängning av den amorteringsfria tiden för
1952 års lån — finner skäl föreskriva, att lånen under alla förhållanden
skall vara slutamorterade inom den ursprungligen fastställda längsta tiden
av (2 + 10=) 12 år. Någon anledning att meddela eu dylik föreskrift finnes
dock enligt nämndens uppfattning ej.
Vad gäller 1950 och 1951 års lån samt de lån ur 1952 års låneserie, för
vilka den amorteringsfria tiden icke redan förlängts, torde syftet med de
av jordbruksnämnden ifrågasatta åtgärderna enklast vinnas genom att låntagaren
beviljas anstånd i clt år med inbetalningen av den amortering, som
förfaller till betalning den 31 december 1957 och att i samband därmed
amorteringsplanen, såvitt angår de fr. o. in. år 15)58 till betalning förfal
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
lande amorteringarna, skjutes ett år framåt i tiden. Dylika åtgärder torde
enligt nämnden ligga inom de befogenheter, som redan på grund av gällande
lånebestämmelser tillkommer lantbruksnämnden och det låneförvaltande
organet. Anstånd med erläggande av amortering kan sålunda beslutas av
vederbörande riksbankskontor för en tid av 6 månader. Även för längre tid
kan riksbankskontoret bevilja anstånd men endast efter hörande av lantbruksnämnden.
Lantbruksnämnden äger — som framgår av vad förut anförts
— förlänga amorteringstiden till högst 10 år. Genomförandet av dylika
åtgärder finner nämnden därför i och för sig icke kräva något särskilt
bemyndigande. Dock blir ett sådant bemyndigande erforderligt i den mån
uppskov skall beviljas efter generella grunder utan prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall. För sådana fall, i vilka uppskov medges men
där den enligt lånereglerna gällande längsta amorteringstiden — 10 år —
redan är utnyttjad, torde enligt nämnden därjämte vederbörande myndighet
böra bemyndigas att förlänga amorteringstiden till högst 11 år. Nämnden
påpekar, att föreskrift synes även böra lämnas om att, där bär avsett
uppskov beviljas, detta icke får föranleda tillämpning av dröjsmålsränta.
I detta sammanhang påpekar jordbruksnämnden, att samtliga lån tillhörande
1950 års serie vid det här laget normalt skulle varit slutamorterade.
De kvarstående lånen i denna serie är också förhållandevis få. I allmänhet
torde de ännu icke slutligt återbetalade lånen vara sådana, beträffande vilka
särskilda skäl funnits att förlänga amorteringstiden utöver de normala
5 åren.
Beträffande frågan om anståndsreglernas utformning anför jordbruksnämnden,
att skadorna inom vissa områden av landet är så stora och så
allmänt förekommande, att det utan någon undersökning av varje särskilt
fall torde kunna antagas, att de inom området bosatta brukare, vilka tidigare
erhållit stödlån och ännu icke slutbetalat dessa, nu till följd av årets
skador är i sådan ställning, att de behöver den temporära lättnad, som ett
års anstånd med erläggande av den amortering, som förfaller till betalning
i slutet av innevarande år och en motsvarande förskjutning av betalningstiden
för övriga amorteringar utgör. I övriga områden, där skadorna icke
är lika stora eller lika allmänt förekommande, torde däremot anståndsfrågan
böra avgöras efter en prövning från fall till fall.
I den mån förut förordade åtgärder — förlängning av den amorteringsfria
tiden med ett år resp. uppskov med erläggande av amortering — skall
vidtagas efter generella grunder finner nämnden något ansökningsförfarande
icke vara erforderligt. Det bör enligt nämndens mening ankomma på
det låneförvaltande organet att i samverkan med lantbruksnämnden vidtaga
åtgärderna och att underrätta låntagarna därom. De områden, inom
vilka åtgärderna skall ha en generell effekt, bör enligt nämndens åsikt fastställas
av Kungl. Maj:t efter förslag från nämnden. Nämnden anmäler sin
avsikt att inom den närmaste tiden upptaga denna fråga i samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation. I den mån det å andra sidan blir nödvändigt
att tillämpa ett ansökningsförfarande finner jordbruksnämnden det
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957 7
vara lämpligt att föreskriva, att ansökan skall inges till vederbörande riksbankskontor,
som skall ha att pröva inkommande ansökningar i sannad
med lantbruksnämnden.
Jordbruksnämnden anmärker i detta sammanhang slutligen, att det givetvis
även efter ett sådant ettårigt uppskov med amorteringar, som här
förordats, kan förekomma fall, där det med hänsyn till omfattningen av
de skördeskador vederbörande brukare åsamkats, kan finnas skäl att lämna
ytterligare anstånd med erläggandet av amorteringar. Det synes emellertid
nämnden icke erforderligt att nu söka utarbeta några särskilda reglei
beträffande handläggningen av dylika ärenden. Nämnden utgår i stället från
att de bör avgöras av det låneförvaltande organet efter en prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall och att vid denna prövning vederbörlig
hänsyn kommer att tagas till de omständigheter, som framkallat behovet
av betalningsanstånd.
Vad hittills anförts har i huvudsak gällt lånemöjligheterna ävensom möjligheterna
att erhålla anstånd med erläggande av amorteringar å vissa äldre
statliga stödlån. Såsom förut nämnts föreligger emellertid enligt jordbruksnämndens
mening otvivelaktigt på grund av årets skördeskadoi för många
jordbrukare ett behov av stöd utöver vad som kan lämnas genom anordningar
av de slag, som nyss anförts, om det skall kunna undvikas, att skadorna
kommer att äventyra vederbörandes möjligheter att fortsätta joidbruksdriften
eller eljest ställa honom inför allvarliga ekonomiska svårigheter.
Vad angår frågan om det allmännas medverkan till dylika särskilda
stödåtgärder anför jordbruksnämnden bl. a. följande.
Den modifierade 4-procentregel, som gällde under regleringsåret 1956/57
och gäller även under innevarande regleringsår, är ensidig på så sätt, att
den träder i kraft endast vid ogynnsamt skördeutfall, medan den däremot
ej skall tillämpas vid god skörd. Av propositionen 1956: 165 (s. 106—107)
framgår, att denna konstruktion valts i syfte att ge jordbruket ett skydd
mot missväxt under tiden till dess något speciellt system för reglering av
skördeskador kunde träda i tillämpning. Såsom förut nämnts är nedgången
i skördeutfallet för jordbruket i dess helhet icke sa stor, att 4-procentregeln
skulle ha trätt i tillämpning, även om bedömningen av skördeutfallet hade
skolat göras med ledning av skörderapporterna per den 15 oktober. Det
kan vidare påpekas, att i de fall, då den före år 1956 gällande 4-procentregeln
trätt i tillämpning vid skördeskador, jordbruket erhållit kompensation
i form av bidrag eller på annat sätt endast för den del av inkomstbortfallet,
som överstigit 4 procent.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden kan enligt jordbruksnämndens
mening gällande prissättningssystem i och för sig ej utgöra grund för något
anspråk på tillskott av allmänna medel för utbetalande av bidrag till jordbrukare,
som särskilt svårt träffats av skördeskador^. Nämnden hai därför
ansett, att frågan om de stödåtgärder, som otvivelaktigt är påkallade,
bör lösas på ett sätt som ej innebär beviljande av särskilda statliga anslag
för ändamålet. Nämnden har därvid särskilt övervägt möjligheten att för
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr JtO år 1957
sagda ändamål anlila viss del av de medel, som enligt beslut av statsmakterna
skall ställas till förfogande för bildande av en särskild skördeskadefond)
ävensom införselavgiftsmedel, vilka kan väntas ej bli behövliga för
regleringsändamål under nu löpande prisregleringsperiod av 3 år.
Behållande skälen för anlitande av förstnämnda finansieringsväg framhåller
jordbruksnämnden följande.
Syftet med det här utfästa tillskottet från det allmännas sida har varit
att skapa det fondkapital, som behöves i ett skördeskaderegleringssystem.
Därest ett system med skördeskadeförsäkring eller någon liknande anordning
tratt i kraft fr. o. m. innevarande regleringsår, skulle det uppenbarlif.
n.Pa .gfuncl av omfattningen av de skördeskador, som nu inträffat, ha
blivit nödvändigt att anlita fonden i ej obetydlig utsträckning. Det synes
under sadana förhållanden ej omotiverat, att man i den situation, som nu
föreligger, tager i anspråk en viss del av det utfästa statliga tillskottet till
fonden for att bereda hjälp åt jordbrukare, som träffats svårt av skördeskador.
Vad därefter angår möjligheten att disponera införselavgiftsmedel för nu
ltragavarande ändamål anför jordbruksnämnden följande.
J^örsel^ftsrneälen ar, såsom förut nämnts, principiellt avsedda att an
medefkanrfrÄin§SaindaiYål
Pf j°rdhrukels område- I den män dylika
riPti uk i f ! aS utan olagenhet för själva regleringsverksamheten; hör
den förevar.11 HS na™ndensf uppfattning ej hindra, att de i en situation som
ef hlr rlir b de a?vandes f°r att möjliggöra stödåtgärder, vilka visserligen
ej har direkt samband med regleringsverksamheten men likväl får anses
Ju Bi!n, -r hf a Jordbruket gemensam angelägenhet. Detta förutsätter likval
givetvis riksdagens samtycke.
Beträffande den utsträckning, i vilken det kan vara möjligt att taga i
anspråk införselavgiftsmedel för nu ifrågavarande ändamål, lämnar jordbruksnämnden
följande upplysningar.
Av en annan från jordbruksnämnden till Kungl. Maj :t denna dag avlåten
skrivelse framgår bl. a., att de sammanlagda avgiftsmedlen under perioden
augusti 1959 (beträffande sockerregleringen 1 mai
1956 30 april 1959) beräknas icke oväsentligt överstiga det belonn av
drygt 70 000 000 (närmare bestämt 72 000 000) kr. per år, vilket belopp
™an ,v..ld den definitiva utformningen av prissystemet på jordbrukets omlåde
forutsatte skola utgöra ett normalbelopp. (Nämnden förbigår här frågan,
i vad man tillämpning av 5- och 6-procentreglerna kan komma att motivera
eu höjning av detta normalbelopp.) Under regleringsåret september
, . auSyyh 19°7 uPP8lck mforselavgifterna enligt redovisning till omknng
77 000 000 kr. Ett överskott av omkring 5 000 000 kr. uppstod sålunda.
Por september 1957—augusti 1958 beräknas överskottet (på grund av
okat importbehov, bl. a. till följd av det svaga skördeutfallet vad avser
spännmalen) sannolikt icke komma att underskrida 15 000 000 kr. Om man
orutsatter normalskörd under prissättningsperiodens sista år — septemio-oV)58
au8ustl..1959 (för sockerregleringen slutar perioden den 30 april
1959) vantas överskottet detta år enligt en försiktig beräkning bli av
storleksordningen 5 000 000 kr. Härtill kommer avgiftsmedlen från sockerregleringen
med drygt 5 000 000 kr. under tiden maj—augusti 1956. Sammanlagt
skulle alltså minst 30 000 000 kr. av de totala införselavgiftsmed
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957
9
len under 3-årsperioden icke bli behövliga för den regleringsverksamhet,
som skall bedrivas i enlighet med reglerna för prissättningssystemet. Enligt
statsmakternas beslut bör, därest ett nämnvärt överskott uppkommer,
detta balanseras över till en följande prissättningsperiod.
Jordbruksnämnden framhåller, att de beräkningar angående storleken av
inflytande införselavgiftsmedel, som här återgivits, givetvis är helt schematiska
och bygger på delvis osäkra förutsättningar. Både i fråga om importens
storlek och vad angår de rörliga införselavgifterna även avgifternas
höjd kan förhållandena komma att bli annorlunda än här antagits. Detsamma
gäller i viss mån även storleken av de belopp, vilka kan komma
att behöva disponeras för regleringsändamål under återstoden av nu löpande
prissättningsperiod. I sistnämnda hänseende pekar nämnden särskilt på
de förluster, som kan uppkomma för föreningen Svensk spannmålshandel
genom omhändertagande av skadad brödsäd och som kan behöva täckas av
införselavgiftsmedel. Även om hänsyn tages till dessa osäkerhetsmoment
måste dock det överskott, som på basis av nu kända förhållanden kan beräknas
uppstå under 3-årsperioden, enligt nämndens uppfattning anses vara
av sådan storleksordning, att en del därav kan tagas i anspråk för bidrag
till skördeskador, utan att det uppstår någon risk för att genomförandet
av den normala regleringsverksamheten därigenom skulle äventyras.
Jordbruksnämnden upplyser, att från jordbrukets förhandlingsdelegation
till en början anförts, att ett särskilt statsanslag borde anvisas för att bestrida
kostnaderna för utbetalande av bidrag till de jordbrukare, vilka
kunde anses vara i behov av sådant stöd vid sidan av de lånemöjligheter,
som kunde stå till förfogande. Då nämnden, av skäl som tidigare angivits,
förklarat sig icke kunna biträda ett dylikt förslag, har förhandlingsdelegationen
emellertid förklarat sig kunna godtaga de vägar för finansieringen
av bidragen, som nämnden nyss angivit, under förutsättning dock att kostnaderna
för bidragen i första hand och till huvudsaklig del täcktes genom
ianspråktagande av medel, som eljest i sinom tid skolat utgå till en skördeskadefond.
Enighet har vidare uppnåtts mellan nämnden och förhandlingsdelegationen
därom att principen för bidragsgivningen skall vara, att bidrag,
efter individuell ansökan, skall kunna utgå till brukare, som är i behov
av sådant stöd på grund av lidna skördeskador, att fördelningen av bidragen
bör administreras på i stort sett samma sätt som det, vilket gällde
vid utdelningen av kontantbidrag i anledning av skördeskadorna år 1955,
och att de närmare grunderna för bidragsprövningen och fördelningen av
tillgängliga bidragsmedel skall fastställas av jordbruksnämnden i samråd
med förhandlingsdelegationen. Från nu angivna utgångspunkter har slutligen,
under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, mellan
jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen överenskommits, att
för bidragsgivning till jordbrukare, vilka särskilt svårt träffats av skördeskadorna
innevarande höst, skall ställas till förfogande ett belopp av sammanlagt
40 ()()() 000 kr. Av detta belopp avses 25 000 000 kr. skola bestridas
av statsmedel men avräknas å det belopp av 100 000 000 kr., vilket en
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957
ligt tidigare gjorda utfästelser av statsmakterna skall avsättas till en särskild
jordbrukets skördeskadefond, samt återstående 15 000 000 kr. skola
täckas genom ianspråktagande av införselavgiftsmedel, vilka bedömes ej
bli behövliga för regleringsändamål under nu löpande prissättningsperiod.
Det har härvid även förutsatts, att beloppet å 25 000 000 kr. skall tagas i
anspråk i första hand.
I anslutning till vad som sålunda överenskommits, påpekar jordbruksnämnden,
att något särskilt anslag för utbetalande av det statliga tillskottet
till skördeskadefonden emellertid ännu ej anvisats (1957 års statsverksproposition,
IX lit s. 308). I avbidan på att så skall ske, föreslår nämnden, att
den måtte bemyndigas att förskottera nyssnämnda belopp å 25 000 000 kr.
ur anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Med hänsyn
till att utbetalningarna från detta anslag alltid utvisar en tämligen betydande
eftersläpning i förhållande till medelsanvisningarna, kan enligt nämnden
en dylik förskottering ske utan men för den egentliga regleringsverksamheten.
Vad vidare angår det belopp, som avses skola bestridas ur införselavgiftsmedlen,
framhåller jordbruksnämnden, att dessa medel inflyter successivt
under 3-årsperioden den 1 september 1956—den 31 augusti 1959.
Redan influtna men ännu ej ianspråktagna medel är vidare åtminstone
delvis bundna i regleringsföreningarnas verksamhet på sådant sätt, att de
ej omedelbart kan frigöras. Av förenämnda belopp å 15 000 000 kr. kan därför
endast en del omedelbart ställas till förfogande. Nämnden finner det
emellertid självfallet såsom angeläget, att de jordbrukare, som är i behov
av särskilt stöd, skall kunna få sådant snarast möjligt. För att möjliggöra
detta har det, upplyser nämnden, vid överläggningarna förutsatts, att statsmakterna
skall ge sitt medgivande till att även hela ifrågavarande belopp
omedelbart skall ställas till förfogande i form av förskott från de medel,
som är anvisade under anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Jämväl denna förskottering kan enligt nämnden ske, utan att anslaget
behöver förstärkas.
Jordbruksnämnden påpekar i detta sammanhang, att om införselavgiftsmedel
tages i anspråk på sätt jordbruksnämnden sålunda förordat, uppkommer
givetvis även frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna
av regleringsverksamheten dessa medel skall tagas. Denna fråga bör
enligt nämndens uppfattning avgöras efter en prövning av förhållandena
inom varje särskild regleringsförenings verksamhetsområde. Lämpligast
synes det nämnden därför vara, att det uppdrages åt nämnden att efter
samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation inkomma till Kungl. Maj:t
med förslag i saken och att frågan sedan avgöres av Kungl. Maj :t. Nämnden
finner det tänkbart, att det därvid kommer att befinnas lämpligt att
låta det slutliga avgörandet i frågan anstå till utgången av innevarande
regleringsår eller eventuellt till prissättningsperiodens slut. Ett sådant uppskov
med det slutliga avgörandet bör enligt nämndens mening dock ej
hindra en preliminär överföring av införselavgiftsmedel till prisregleringsanslaget,
allteftersom dylika medel inflyter eller kan göras tillgängliga.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
11
Slutligen anmäler jordbruksnämnden, att Kungl. Maj :ts uppdrag åt
nämnden och lantbruksstyrelsen den 20 september 1957 att utreda omfattningen
och arten av 1957 års skördeskador föregicks bl. a. av en skrift den
11 september från Hallands läns hushållningssällskap angående lämpliga
hjälpåtgärder för motverkande av de svåra ekonomiska följdverkningarna
av årets skördeskador. Under fullgörandet av Kungl. Maj :ts uppdrag har
chefen för jordbruksdepartementet vidare anmodat nämnden att avge utlåtande
över skrifter av Götlunda RLF-avdelning m. fl. angående stödtåtgärder
för jordbruket, A. Hamilton, Iledensberg m. fl. angående åtgärder
mot förluster på grund av skördeskador, Västmanlands läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott angående statsbidrag för torkning av skördeskadad
spannmål. Småbrukarnas riksförbund, Falköping, angående åtgärder
mot förluster på grund av skördeskador samt Norra Älvsborgs länsförbund
av RLF angående åtgärder mot förluster på grund av skördeskador.
Nämnden anser sig ha besvarat dessa remisser i och med avgivandet
av sin nyss återgivna skrivelse.
Departementschefen
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
»Såsom jag framhöll redan i propositionen 1957: 184 visade omräkningen
per den 31 augusti av den våren 1957 upprättade kalkylen angående jordbrukets
totala inkomster samt inköp av fodermedel vid normal skörd, att
vid nämnda tidpunkt icke inträffat någon sådan förändring i produktionsvolymen,
som kunde föranleda tillämpning av den för innevarande regleringsår
gällande, modifierade 4-procentregeln. Med hänsyn till att efter
nyssnämnda datum till följd av ihållande regn betydande skördeskador uppstått
och till att ett stort antal enskilda jordbrukare drabbats av så omfattande
förluster i anledning härav, att de skulle komma att få vidkännas ett
avsevärt inkomstbortfall och ställas inför allvarliga kreditsvarigheter, fann
jag mig emellertid i nyssnämnda proposition — utan att avvakta resultatet
av den statens jordbruksnämnd anbefallda undersökningen av skördeskadornas
omfattning in. in. — böra förorda förslag till riksdagen angående
bland annat utlämnande av stödlån till jordbrukare. I detla sammanhang
torde jag få erinra om att såväl från jordbruksnämndens som från förhandlingsdelegationens
sida framhållits som önskvärt, att det lånebehov, vilket
föranletts av skördcskadorna, i största möjliga utsträckning borde kunna
täckas genom anlitande av normala kreditvägar. Med tillfredsställelse har jag
under hand erfarit att kreditinstitutionerna synes ha visat förståelse för
jordbrukets likviditetssvårigheter med anledning av höstens skördeskador.
Av de förut återgivna, av statens jordbruksnämnd i samråd med lantbrukstyrelsen
och statistiska centralbyrån verkställda undersökningarna av
skadorna på 1957 års skörd framgår bland annat, att skadorna ej är så stora
i förhållande till jordbrukets samlade produktionsvolym, att 4-procentregeln
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år i957
skulle ha trätt i tillämpning, även om omräkningen av nyssnämnda kalkyl hade
baserats på skördeuppskattningen per den 15 oktober 1957. Såsom framgår
av den redogörelse för skördeskadorna, som jordbruksnämnden lämnat, har
emellertid vissa delar av landet drabbats mycket hårt. I dessa delar ligger
skadorna betydligt över den riskmarginal, som 4-procentregeln anger. Enligt
jordbruksnämndens uppfattning råder det ingen tvekan om att skadorna
i ett betydande antal enskilda fall är så stora, att de överstiger vad
jordbrukarna själva rimligen kan bära. Efter övervägande av utredningsmaterialet
och övriga omständigheter har jag för min del funnit, att ytterligare
stödåtgärder bör vidtagas från det allmännas sida för att mildra verkningarna
av skördeskadorna.
I fråga om utformningen och finansieringen av hjälpen till de av årets
skördeskador särskilt svårt drabbade jordbrukarna kan jag i huvudsak ansluta
mig till vad jordbruksnämnden efter överenskommelse med jordbrukets
förhandlingsdelegation härutinnan föreslagit. Till sådana jordbrukare,
som kan anses vara i behov av kontant hjälp vid sidan av de lånemöjligheter,
som kan stå till förfogande, bör sålunda kunna utbetalas bidrag utan
återbetalningsskyldighet. Principen för bidragsgivningen bör vara, att bidrag,
efter individuell ansökan, skall kunna utgå till brukare, som är i behov av
sådant stöd på grund av lidna skördeskador. Fördelningen av bidragen bör
administreras på i stort sett samma sätt som det, vilket gällde vid utdelningen
av kontantbidrag i anledning av skördeskadorna år 1955. De närmare
grunderna för bidragsprövningen och fördelningen av tillgängliga bidragsinedel
bör — sedan samråd i ärendet förevarit mellan jordbruksnämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation — fastställas av Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av nämnden.
Vidare bör — i enlighet med den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets
förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen — för bidragsgivningen
ställas till förfogande ett belopp av sammanlagt 40 000 000 kronor.
Av detta belopp bör 25 000 000 kronor bestridas av statsmedel med avräkning
å det belopp av 100 000 000 kronor, som jordbruket enligt beslut av
1956 ars riksdag skall erhålla som grundfond i ett planerat system för reglering
av skördeskador. Återstående 15 000 000 kronor bör täckas genom
ianspråktagande av införselavgiftsmedel. I första hand bör beloppet å
25 000 000 kronor tagas i anspråk.
Såsom jordbruksnämnden påpekat, har något särskilt anslag för utbetalning
av det statliga tillskottet till skördeskadefonden ännu ej anvisats. I
avbidan på att definitiv ställning tages till frågan om denna medelsanvisning,
bör jordbruksnämnden bemyndigas att förskottera nyssnämnda belopp
å 25 000 000 kronor ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
För att möjliggöra att även det belopp å 15 000 000 kronor, som föreslås
skola bestridas av införselavgiftsmedel, omedelbart skall kunna ställas
till förfogande, bör jordbruksnämnden vidare bemyndigas att förskottera hela
ifrågavarande belopp ur förenämnda anslag. Såsom jordbruksnämnden anfört,
kan den föreslagna förskotteringen ske utan men för den egentliga
Jordbruksutskottets utlåtande nr M år 1957
13
regleringsverksamheten, enär utbetalningarna från prisregleringsanslaget
alltid visar en tämligen betydande eftersläpning i förhållande till medelsanvisningarna.
Allteftersom införselavgiftsmedel inflyter eller kan göras tillgängliga,
bör en preliminär överföring av dylika medel till prisregleringsanslaget
ske. Frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna av regleringsverksamheten
införselavgiftsmedlen skall tagas, bör i enlighet med
jordbruksnämndens förslag avgöras efter prövning av förhållandena inom
varje särskild gren. Enligt min mening synes det böra uppdragas åt jordbruksnämnden
att efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda
hithörande spörsmål och till Ivungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.
Frågan torde därefter böra underställas riksdagens prövning.
Vad angår frågan om underlättande av betalningsskyldigheten beträffande
tidigare utlämnade stödlån till jordbrukare har jag intet att erinra mot jordbruksnämndens
förslag, att låntagare, som i år drabbats av skördeskador,
skall kunna erhålla uppskov ett år med amortering, som förfaller till betalning
år 1957. För min del vill jag förorda de av nämnden föreslagna möjligheterna
till framflyttning av tidpunkten för erläggande av amortering av
tidigare utlämnade stödlån. I samband därmed bör amorteringsplanen, såvitt
angår de från och med år 1958 till betalning förfallande amorteringarna,
skjutas ett år framåt i tiden, även om härigenom den i författningarna angivna
tid, inom vilken lånen skall vara slutbetalade, överskrides. Enligt gällande
praxis kan vederbörande myndighet efter prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall redan nu medgiva sålunda förordade anstånd. Med
hänsyn till ail dylika åtgärder i det följande föreslås skola inom vissa områden
vidtagas efter generella grunder, bör emellertid särskilt bemyndigande
härom inhämtas. Vidare bör i de fall där avsett uppskov beviljas, dröjsmålsränta
icke tillämpas.
Inom de områden av landet, där skördeskador^ är så stora och så allmänt
förekommande, att det utan någon undersökning av varje särskilt
fall torde kunna antagas, att inom området bosatta brukare, vilka tidigare
erhållit stödlån och ännu icke slutbetalat dessa, till följd av årets skördeskador
är i sådan ställning, att de behöver den nyss förordade temporära
lättnaden i betalningsskyldigheten, torde i enlighet med jordbruksnämndens
förslag sagda lättnad utan ansökningsförfarande generellt böra medges.
Det bör därvid ankomma på det låneförvaltande organet att i samverkan
med lantbruksnämnden vidtaga de förordade åtgärderna och underrätta låntagarna
därom. De områden, inom vilka de generella åtgärderna skall vidtagas,
torde, därest riksdagen icke bar något alt erinra däremot, efter förslag
av jordbruksnämnden få fastställas av Kungl. Maj:t. I övriga områden
av landet torde frågan om uppskov med amortering böra avgöras från fall
till fall. Ansökan härom torde böra inges till vederbörande riksbankskontor,
som det bör åligga att pröva inkomna ansökningar i samråd med lantbruksnämnden.
Det torde, därest riksdagen ej bar något att erinra mot vad jag sålunda
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957
föreslagit, få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande
vederbörande myndighet, att utfärda närmare bestämmelser angående
de föreslagna lättnaderna i amorteringsskyldigheten beträffande ifrågavarande
lån.
I anledning av vad jordbruksnämnden anfört angående uttag å skogskonto,
torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t den 15 november 1957 på föredragning
av chefen för finansdepartementet beslutat att i proposition till
riksdagen framlägga förslag om ändring i gällande bestämmelser om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Därest förslaget bifalles,
skall uttag av skogskontomedel kunna få göras fram till årsskiftet 1957—
1958 utan att eljest gällande uppsägningstid behöver avvaktas. Härigenom
beredes jordbrukare möjlighet att i nästa års deklaration kvitta gjort uttag
mot eventuellt uppkommande förlust på grund av skördeskador.»
Utskottet
I sitt utlåtande 1957: 39 tillstyrkte utskottet ett av Kungl. Maj:t i propositionen
184 framlagt förslag, att hjälp i form av stödlån under vissa villkor
skulle kunna beviljas de jordbrukare, som år 1957 tillfogats mera betydande
skördeskador på grund av ogynnsam väderlek. Utskottet förordade tillika,
att den odisponerade behållningen, ca 44 000 000 kronor, å det under Statens
utlåningsfonder: Fonden för supplementär jordbrukskredit anvisade investeringsanslaget
skulle överföras till Fonden för låneunderstöd och användas
till bestridande av kostnaderna för stödlånen. Därjämte förklarade
sig utskottet icke ha något att erinra mot att vissa importavgifter för fodermedel
m. in. skulle kunna få disponeras för att täcka föreningen Svensk
spannmålshandels merkostnader med anledning av stödköp utav skadad
brödsäd. Vad utskottet sålunda förordat och uttalat godkändes av riksdagen
(rskr. 391).
I förenämnda proposition 184 erinrades om att statens jordbruksnämnd
fått i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen utreda omfattningen
och arten av de mera väsentliga skadorna på 1957 års skörd. Såsom framgår
av det föregående har nämnden numera slutfört ifrågavarande utredning.
På grundval av det vid utredningen insamlade siffermaterialet, vilket redovisats
i särskilda tabeller, har framräknats en till 159 700 000 kronor uppgående
skördeminskning i de av skadorna drabbade områdena. I detta sammanhang
har i motionerna I: 567 och II: 716 påpekats, att det framlagda
undersökningsmaterialet måste betraktas som osäkert och att risk för felkällor
i detsamma synes föreligga. På grund härav har i motionerna begärts,
att frågan om omfattningen av 1957 års skördeskador upptages till förnyad
prövning, samt att, därest undersökningen så motiverar, förslag om anvisande
av ytterligare erforderligt bidragsbelopp snarast möjligt framlägges
för riksdagen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957
15
Med anledning härav vill utskottet framhålla, att vid särskild föredragning
inför utskottet upplysningar lämnats om att felaktiga sifferuppgifter
inkommit till jordbruksnämnden från Stockholms stad och län samt Hallands
län, vilket föranlett omräkning. Vid en i samband härmed verkställd
kontroll av siffermaterialet i övrigt har ytterligare felräkningar ej kunnat
konstateras. Korrektionstalen har införts i de vid detta utlåtande fogade
tabellerna, varvid de felaktiga siffrorna satts inom parentes framför de
rättade. Nyssnämnda omräkning medför, att beloppet för skördeminskningen
höjts till 164 200 000 kronor. Enligt vad vid omförmälda föredragning
upplysts har det nya siffermaterialet underställts jordbrukets förhandlingsdelegation.
I anledning härav vill utskottet understryka angelägenheten av
att det utredningsmaterial, som skall läggas till grund för beräkning av
skördeskador, blir så fullständigt och korrekt som möjligt. Å andra sidan
hör man enligt utskottet icke bortse från svårigheterna att kunna åstadkomma
sådant material vid den brådskande behandling, som dylika ärenden
i allmänhet kräver. Enligt utskottets mening ger det nu föreliggande
utredningsmaterialet eu så pass tillförlitlig bild av skadorna, som det under
rådande förhållanden varit möjligt att åstadkomma. Utskottet vill emellertid
erinra om att under senare år undersökningar företagits genom statistiska
centralbyråns och skördeskadeutredningens försorg för att få fram
en skördeuppskattning utförd med objektiv metodik. Enligt vad utskottet
inhämtat är framställningar om anslag för fortsatta dylika undersökningar
1. n. föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid angivna förhållanden bör det
i motionerna I: 567 och II: 716 i förevarande del framställda yrkandet icke
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Den i ärendet förebragta utredningen visar å ena sidan, att skadorna
totalt sett ej är så stora att 4-procentregeln skulle ha utlösts, även om omräkningen
av den våren 1657 upprättade kalkylen hade grundats på skördeuppskattningen
per den 15 oktober. Å andra sidan ger utredningen vid
handen, att skadeverkningarna inom vissa områden varit av mycket allvarlig
karaktär och medfört betydande avbräck för de enskilda jordbrukarna.
I likhet med departementschefen anser utskottet därför påkallat,
att ytterligare hjälp lämnas från det allmännas sida för alt mildra dessa
verkningar. Utskottet biträder sålunda förslaget i propositionen, att det ytterligare
stödet skall ges i form av dels efter särskild ansökning behovsprövade
bidrag utan återbetalningsskyldigliet, dels uppskov med amorteringar
av vissa tidigare utlämnade statliga stödlån. Vad i propositionen förordats
angående utformningen och administrationen av bidragsverksamheten samt
beträffande anordningen av ifrågavarande uppskov med återbetalningsskyldigheten
föranleder ingen erinran från utskottets sida.
I fråga om bidragsverksainhetens finansiering har Kungl. Maj:t i anslutning
till jordbruksnämndens av jordbrukets förhandlingsdelegation biträdda
förslag förordat, alt ett belopp av tillhopa 40 000 000 kronor skall ställas till
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr it) år 1957
att nyssnämnda belopp icke bör anvisas i form av ett nytt statsanslag. I enlighet
med överenskommelsen har i propositionen föreslagits, att av beloppet
25 000 000 kronor skall täckas genom avräkning på det belopp av
100 000 000 kronor, som enligt beslut av 1956 års riksdag skall avsättas till
en jordbrukets skördeskadefond, samt återstående 15 000 000 kronor genom
ianspråktagande av införselavgiftsmedel. Därvid har förutsatts, att beloppet
å 25 000 000 kronor skall tagas i anspråk i första hand. Vad sålunda
förordats i propositionen biträdes av utskottet. Detta innebär, att utskottet
avstyrker bifall till vad i motionerna I: 567 och II: 716 yrkats gentemot den
i propositionen föreslagna finansieringsmetoden. Utskottet utgår från att
irågan angaende skördeskadetondens storlek upptages till prövning i samband
med behandlingen av skördeskadeutredningens blivande förslag.
På grund av i propositionen anförda skäl tillstyrker utskottet, att hela
beloppet å 40 000 000 kronor förskotteras ur anslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område.
Kungi. Maj :ts framställning har i övrigt icke givit utskottet anledning till
särskilt uttalande.
Slutligen får utskottet erinra om att bevillningsutskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande 54 i anledning av propositionen 1957: 189 förordat,
att jordbrukare, vilka innevarande höst drabbats av skördeskador, skall
kunna uttaga skogskontomedel fram till årsskiftet 1957—1958 utan att eljest
gällande uppsägningstid behöver avvaktas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag medge, att bidrag
till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av 1957 års
sköi deskador, ma utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits i propositionen;
2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medge, att ett belopp
av 40 000 000 kronor må ställas till förfogande för utbetalande
av sagda bidrag;
3) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 567 och II: 716, såvitt nu är i fråga, medge,
att kostnaderna för bidragen må bestridas med 25 000 000
kronor av medel, vilka jordbruket enligt beslut av 1956 års
riksdag skall erhalla som grundfond i ett planerat system
för reglering av skördeskador, och i övrigt av medel, som i
samband med jordbruksregleringen influtit eller inflyter genom
upptagande av införselavgifter;
4) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medge, att för utbetalande
av bidragen erforderliga medel må i mån av behov
förskottsvis tillhandahållas ur det å riksstaten för budgetåret
1957/58 under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område;
17
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
5) avslå motionerna I: 567 och II: 716, såvitt däri yrkats,
att förslag skall framläggas för 1959 års riksdag om anvisande
av särskilda anslag för återbetalning av de under 3)
omförmälda beloppen;
6) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga Kungl.
Maj :t att medge uppskov med erläggande av amorteringar
för stödlån med anledning av 1950, 1951, 1952 och 1954 års
skördeskador i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som förordats i propositionen.
B. att motionerna I: 567 och II: 716, såvitt de ej behandlats
under A. 3) och 5), icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 12 december 1957
På jordbruksutskottets vägnar:
ANDERS PETTERSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Anderberg, Lage Svedberg, Jon Jonsson,
Hjalmar Nilsson, Eskilsson, Johan Persson*, Franzén, Hedström, Uno
Olofsson och Theodor Johansson;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Gustafson i Dädesjö,
Ha^ggblom, Andersson i Hyssna, Ahlsten, Östlund, fru Lindskog, herrar
Jönsson i Gärds Köpinge, Johanson i Västervik och Andei sson i Langviksmon.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1) Av herrar Franzén, Theodor Johansson och Pettersson i Dahl, vilka
ansett, att
dels det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 15 börjar med orden »I
fråga» och som på s. 16 slutar med orden »blivande förslag», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»I fråga om bidragsverksamhetens finansiering har Kungl. Maj :t förordat,
att ett belopp av tillhopa 40 000 000 kronor skall ställas till förfogande.
Utskottet har på grundval av nu föreliggande material icke något att
erinra häremot. Enligt propositionen skall nyssnämnda belopp icke anvisas
i form av ett nytt statsanslag. Kungl. Maj:t förordar, att av ifrågava
2
llihang till riksdagens protokoll 19ö7. 10 samt. Nr 40
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957
rande belopp 25 000 000 kronor skall täckas genom avräkning på det belopp
av 100 000 000 kronor, som enligt beslut av 1950 års riksdag skall avsättas
till en jordbrukets skördeskadefond, samt återstående 15 000 000
kronor genom ianspråktagande av införselavgiftsmedel. Den finansieringsmetod,
som föreslagits i propositionen, innebär alltså, atl pengar, som är
avsedda för vissa angivna ändamål, skulle tagas i anspråk.
Den i propositionen anförda uppfattningen, att 4-procentregelns uIformning
skulle vara avgörande för bur bidragen skall finansieras, kan utskottet
icke dela. Vid principbeslutet år 1955 om det nya prissättningssystemet
för jordbruket uttalade utskottet bl. a.: »Det torde slutligen vara självklart,
atl vid en katastrofartad utveckling för jordbruket, exempelvis på
grund av missväxt, särskilda stödåtgärder bör kunna övervägas.» Detta
uttalande måste tolkas som ett uttryck för uppfattningen, att samhället
har skyldighet att träda hjälpande till vid svåra skördeskador. En statlig
stödverksamhet vid skördekatastrofer måste enligt utskottets uppfattning
jämställas med de statsbidrag, som utgår till arbetslöshetskassorna, och
andra statliga åtgärder till arbetslöshetens bekämpande. 1 båda fallen gäller
det skydd mot oförvållat inkomstbortfall. Då årets skördeskador i vissa
delar av landet varit av mycket svårartad karaktär, anser utskottet i överensstämmelse
med vad ovan anförts, att det måste vara samhällets skyldighet
att ekonomiskt medverka till den nödvändiga skördeskaderegleringen.
Utskottet vill vidare erinra om att de 100 000 000 kronor, varav 25 000 000
kronor nu enligt propositionen skulle avräknas, enligt riksdagens beslut
1956 skall utgöra en grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador.
Avsikten bar alltså varit, att dessa pengar icke skall få tagas i
anspråk, förrän ett nytt skördeskaderegleringssystem satts i funktion. De inflytande
införselavgifterna skall enligt riksdagens beslut 1955 och 1956
användas för regleringsändamål på jordbrukets område. För ilen händelse
ett nämnvärt överskott av införselavgiftsmedel skulle uppstå, förutsattes
vid nämnda beslut, att detsamma icke skulle användas under innevarande
treårsperiod utan balanseras över till eu kommande prissättningsperiod.
Enligt utskottets mening bör ändring icke ske i den sålunda beslutade målsättningen
i fråga om skördeskadefondsmedlens och införselavgiftsmedlens
användning.
Med hänsyn till nuvarande ansträngda statsfinansiella läge delar utskottet
emellertid uppfattningen, att det erforderliga anslaget av 40 000 000
kronor till bidrag åt jordbrukare i anledning av skördeskadorna icke bör
belasta innevarande års statsbudget. Såsom föreslagits i motionerna 1:567
och 11:716, bör det dock vara möjligt att tillfälligt låna nyssnämnda belopp
från ifrågavarande skördeskadefondsmedel och införselavgiftsmedel.
Utskottet tillstyrker alltså vad i motionerna i förevarande del förordats.
I enlighet med vad som föreslagits i motionerna bör med återbetalningsskyldigliet
för staten lån ske med 25 000 000 kronor ur det belopp av
100 000 000 kronor, som enligt beslut av 1956 års riksdag skall avsättas till
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
19
fn jordbrukets skördeskadefond, samt med 15 000 000 kronor ur de medel,
som i samband med jordbruksregleringen inflyter genom upptagande av
införselavgifter. Utskottet förutsätter, att ett system för skördeskadereglering
utformas genom beslut av nästa års riksdag och att i samband därmed
de 100 000 000 kronorna till skördeskadefonden uppföres på statsbudgeten
1958/59. Staten bör sedan under budgetåret 1959/60 återbetala lånebeloppet
genom särskilda anslag till skördeskadefonden och den ifiågavarande
regleringsverksamheten.»
dels ock utskottets hemställan under A. 3) och 5) bort lyda sålunda:
»3) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 567 och II: 716, såvitt nu är i fråga, medge
att kostnaderna för bidragen må bestridas genom att
lån med återbetalningsskyldighet för staten upptages med
25 000 000 kronor av medel, vilka jordbruket enligt beslut
av 1956 års riksdag skall erhålla som grundfond i ett planerat
system för reglering av skördeskador, och med
15 000 000 kronor av medel, som i samband med jordbruksregleringen
influtit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter;
5)
med bifall till motionerna I: 567 och II: 716, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att förslag
förelägges 1959 års riksdag om särskilda statsanslag till
återbetalande av ifrågavarande lån.»
2) Av herrar Franzén, Thcodor Johansson och Pettersson i Dahl, vilka
ansett, att
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med orden
»Med anledning» och slutar med orden »riksdagens åtgärd», bort ha följande
lydelse:
»Med anledning----(lika med utskottet)---som möjligt. Man
kan givetvis inte bortse från svårigheterna att kunna åstadkomma sådant
material vid den brådskande behandling, som dylika ärenden i allmänhet
kräver. Utskottet har uppmärksammat, att det införskaffade materialet i
vissa fall icke varit i sådant skick, att det kunnat läggas till grund för eu
bedömning av skadorna inom ifrågavarande områden. I detta sammanhang
vill utskottet erinra om att under senare år undersökningar företagits genom
statistiska centralbyråns och skördeskadeutredningens försorg för att
tå fram en skördeuppskattning utförd med objektiv metodik. Enligt vad
utskottet inhämtat är framställningar om anslag för fortsatta dylika undersökningar
f. n. föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Utskottet vill understryka
angelägenheten av att man på denna väg söker komma fram till tillförlitligare
metoder för skördeuppskattning. Mot bakgrunden av vad utskottet
anfört synes del emellertid motiverat, att frågan om omfattningen
av 1957 års skördeskador upptages till förnyad prövning på grundval av
allt material, som slår till förfogande, även avseende tiden efter den 15 ok
-
20 Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
lober. Därest eu sådan undersökning ger vid handen, att skördeskadorna
även från de i propositionen angivna utgångspunkterna varit av större omiattning
än vad som enligt ovan framräknats, bör det föreslagna bidragsbeloppet
av 40 000 000 kronor höjas med erforderligt belopp. Utskottet tillstyrker
alltså vad i motionerna I: 567 och II: 716 i förevarande del vrkats.»
dels ock utskottets hemställan under B. bort lyda sålunda:
»B. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 567 och
II: 716, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kung'']. Maj:t anhålla,
att frågan om omfattningen av 1957 års skördeskador
upptages till förnyad prövning, samt att, därest undersökningen
så motiverar, förslag om anvisande av ytterligare erforderligt
bidragsbelopp snarast möjligt förelägges riksdadagen.
»
Jordbruksutskottets utlåtande nr tO år 1957
21
Bilaga 1
»Skörd*1 procenten» för brödsäd9 fodersäd och vallhö den 15 oktober 195 i
(ur bygdeundersökningen)
Som skördeproeent för visst växtslag har betecknats förhållandet, uttryckt i procent, mellan
hektarskörden den 15 oktober 1957 och den genomsnittliga hektarskörden den 15 oktober åren
1952, 1953, 1954 och 1956. För vallhö har i stället tillämpats relationen mellan skördeomdömet
den 31 augusti 1957 och uttrycket för medelskörd (3,0).
Område
Höst-
vete
Höst-
råg
Vår-
vete
S:a
bröd-
säd
Korn
Havre
Bland-
säd
S:a
foder-
säd
Vall-
hö
Bröd- säd, fo- dersäd
och
vallhö
(95)86
(88)77
(89)81
(92)83
(92)83
(93)84
(91)78
(92)81
110
(99)92
65
54
68
66
65
63
65
64
102
75
89
83
84
87
87
87
88
87
100
91
95
92
90
93
89
88
86
87
104
93
86
85
92
88
88
94
90
93
107
101
87
81
84
83
83
89
83
87
100
94
85
84
77
82
82
79
83
80
95
87
96
99
92
97
94
101
91
95
103
99
101
106
88
101
93
99
95
94
113
104
92
94
91
93
85
93
87
88
97
94
108
95
99
99
97
92
95
95
94
95
115
106
106
109
109
104
102
105
96
104
108
97
92
96
94
91
94
92
104
98
80
71
81
79
94
79
82
81
118
100
80
75
71
75
78
76
75
76
114
95
93
91
90
91
95
91
92
92
108
102
94
92
92
93
93
96
98
96
101
97
76
67
78
75
77
81
81
80
104
94
92
94
86
90
94
83
84
85
98
91
53
67
52
53
02
63
55
61
109
74
31
33
50
33
59
69
63
64
100
82
01
59
64
62
80
78
81
79
101
94
86
100
92
92
101
98
98
100
102
102
_
101
94
98
100
114
in
_
_
108
123
106
108
108
108
—
—
—
—
120
115
117
119
108
109
(90)89
93
83
88
97
85
(88)87
89
104
95
Stockholms stad och län
Uppsala län...........
Södermanlands län.....
Östergötlands län......
Jönköpings län........
Kronobergs län.......
Kalmar läns norra del
Kalmar läns södra del
Gotlands län.........
Blekinge län........
Kristianstads län.......
Malmöhus län..........
Hallands län...........
Göteborgs och Bohus län
Älvsborgs läns norra del
Älvsborgs läns södra del
Skaraborgs län.....
Värmlands län.....
Örebro län.........
Västmanlands län . .
Kopparbergs län1. .
Gävleborgs län ....
Västernorrlands län
Jämtlands län1.....
Västerbottens län1. .
Norrbottens län1. . .
Hela riket1
Utom fjällbygderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
■>■>
Bilaga 2
Fördelning av odlarleveranser till spannmålshandlare av 1957 års brödsädsskörd
på leveransgill och icke leveransgill vara under tiden fram t. o. m. den 15 oktober
1957, procenttal, enligt uppgifter från Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening
Län
Höstvete
Vårvete
Råg
Leverans- gill vara
i % av
total 4
leverans
Icke leve- ransgill
vara i %
av total
leverans
Leverans- gill vara
i % av
total
leverans
Icke leve- ransgill
vara i %
av total
leverans
Leverans- gill vara
i % av
total
leverans
Icke leve- ransgill
vara i %
av total
leverans
Stockholms stad och län ...
73,5
26,5
27,5
72,5
71,6
28,4
Lppsala.................
24,8
75,2
9,4
90,6
54,2
45,8
Södermanlands.......
68,3
31,7
47,5
52,5
66,3
33,7
Östergötlands............
93,8
6,2
98,7
1,3
81,5
18,5
Jönköpings.........
47,6
52,4
84,7
15,3
48,0
52,0
Kronobergs...........
32,5
67,5
_
100,0
22,9
77,1
Kalmar.................
90,8
9,2
93,2
6,8
88,8
11,2
Gotlands.............
99,5
0,5
98,4
1,6
98,7
1,3
Blekinge.................
64,3
35,7
64,7
35,3
45,2
54,8
Kristianstads............
95,2
4,8
96,7
3,3
92,3
7,7
Malmöhus...............
98,2
1,8
98,0
2,0
92,5
7,5
Hallands................
(86,4)55,2
(13,6)44,8
(78,0)37,8
(22,0)62,2
(84,9)58,2
(15,1)41,8
Göteborgs och Bohus......
53,6
46,4
65,4
34,6
66,1
33,9
Älvsborgs ...............
42,5
57,5
26,8
73,2
85,9
14,1
Skaraborgs..............
65,9
34,1
42,3
57,7
73,4
26,6
Värmlands...............
31,4
68,6
30,1
69,9
31,1
68,9
Örebro..................
85,8
14,2
77,9
22,1
87,6
12,4
Västmanlands............
28,4
71,6
18,1
81,9
67,1
32,9
Kopparbergs f
Gävleborgs )............
4,8
95,2
2,8
97,2
6,5
93,5
Summa
(81,3)80,7
(18,7)19,8
(77,5)74,6
(22,5)25,4
(85,6)83,7
(14,4)16,3
Jordbruksutskottets utlåtande nr åt) år 1957
23
Bilaga 3
Beräkning av värdet av skördeförlusterna år 1957 (ur länsundersökningen)
Län
1 1
2 1
3
1 4
5
Xormalskörd, 1 000-tal kr
Brödsäd
Fodersäd
Övrigt
»foder»1
Oljeväxter,
sockerbetor,
kokärter
Totalt
Stockholms stad och län .
20 172
24 407
33
714
6 946
85 239
Uppsala...............
25 710
32 304
25
682
11 359
95 055
Södermanlands.........
27 345
32 721
37
948
13 723
111 737
Östergötlands..........
59 574
46 820
51
473
30 105
187 972
Jönköpings............
5 821
18 974
59
106
727
84 628
Kronobergs............
4 099
13 047
40
799
121
58 066
Kalmar norra..........
7 039
8 394
18
725
1 952
36 110
Kalmar södra..........
18 708
15 391
33
644
10 673
78 416
Gotlands..............
11 659
13 091
22
735
15 462
62 947
Blekinge...............
8 432
8 453
28
722
3 397
49 004
Kristianstads..........
26 588
42 897
90
592
34 846
194 923
Malmöhus.............
72 290
77 985
76
756
113 383
310 414
Hallands..............
14 136
30 551
48
536
2 541
95 764
Göteborgs och Bohus....
Älvsborgs norra........
7 164
13 484
28
816
337
49 801
7 217
20 882
35
101
923
64 123
Älvsborgs södra........
2 105
9 037
27
491
148
38 781
Skaraborgs............
36 110
62 919
75
521
10 488
185 038
Värmlands.............
8 197
18 797
48
340
410
75 744
Örebro................
15 633
30 063
35
297
3 786
84 779
Västmanlands..........
24 836
35 268
29
969
7 070
97 143
Kopparbergs...........
3 823
15 906
29
908
97
49 734
Gävleborgs............
1 485
13 447
39
795
167
54 894
Västernorrlands........
_
7 849
38
608
30
46 487
Jämtlands.............
—
5 364
31
065
—
36 429
Västerbottens..........
—
8 518
51
170
—
59 688
Norrbottens...........
—
3 789
33
157
—
36 946
Hela riket
408143
010 358
1 072
(170
268 091
2 859 862
1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.
24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Bilaga 3 (forts.)
Län
6 7
8
9
10
1957 års skörd, 1 000-tal kr
Brödsäd
Fodersäd
Övrigt
Oljeväxter,
Totalt
»foder»1
sockerbetor,
kokärter
Stockholms stad och län .
(16 037)14 555
(21 983)19 526
36 826
6 249
(81 095)77 156
Uppsala...............
14 328
20 577
26 175
10 300
71 380
Södermanlands.........
21 659
28 408
37 126
13 747
100 940
Östergötlands..........
54 729
40 308
50 358
33 565
178 960
Jönköpings............
4 272
17 944
56 469
657
79 342
Kronobergs............
2 792
11 619
40 450
114
54 975
Kalmar norra..........
5 605
6 796
17 417
1 978
31 796
Kalmar södra..........
17 366
14 824
32 512
11 766
76 468
Gotlands..............
11 714
12 088
23 607
15 942
63 351
Blekinge...............
7 085
7 130
27 054
3 684
44 953
Kristianstads..........
26 731
39 726
83 831
39 432
189 720
Malmöhus.............
78 282
81 470
68 184
135 010
362 946
Hallands..............
(12 059)11 510
27 216
47 970
2 944
(90 189)89,640
Göteborgs och Bohus____
4 724
11 000
31 928
362
48 014
Älvsborgs norra........
4 609
16 114
36 861
984
58 568
Älvsborgs södra........
1 546
8 406
28 735
147
38 834
Skaraborgs ............
29 907
Cl 404
73 493
12 519
177 323
Värmlands.............
5 296
15 110
44 060
300
64 772
Örebro................
13 529
25 999
31 672
4 691
75 891
Västmanlands..........
10 879
21 083
29 610
6 798
68 370
Kopparbergs...........
1 318
9 283
27 473
36
38 110
Gävleborgs............
793
10 450
36 399
33
47 675
Västernorrlands........
_
7 980
40 535
9
48 524
Jämtlands.............
—
5 542
32 781
_
38 323
Västerbottens..........
—
9 439
52 750
3
62 192
Norrbottens............
—
4 558
38 200
5
42 763
Hela riket
(345 260)343 229
(536 463)534 006
1 052 476
301 275
(2 235 474)2 230
1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Biliang Ull riksdagens protokoll 1957. 10 samt. Nr 40
Bilaga 3 (forts.)
11 | 12| 13|_14| 15I 1C
Skillnad mellan normalskörd och 1957 års skörd, 1 000-tal kr
Brödsäd
Foder-
säd
Övrigt
»foder»1
Oljeväxter,
sockerbetor,
kokärter
Totalt
»Skörde-
procent»
(10)/(5)
Stockholms stad och län .
(-
-4 1351—5 617
(—2 424)—4 881
+
3 112
_
697
(— 4 144)—8 083
(95,1)90,5
Uppsala...............
—
11 382
—
11 727
+
493
—
1
059
—
23 675
75,1
Södermanlands.........
—
5 686
—
4 313
—
822
+
24
—
10 797
90,3
Östergötlands..........
—
4 845
—
6 512
—
1 115
+
3
460
—
9012
95,2
Jönköpings............
—
1 549
—
1 030
—
2 637
—
70
—
5 286
93,8
Kronobergs............
_
1 307
—
1 428
—
349
—
7
—
3 091
94,7
Kalmar norra..........
—
1 434
—
1 598
—
1 308
+
26
—
4 314
88,1
Kalmar södra..........
—
1 342
—
567
—
1 132
+
1
093
—
1 948
97,5
Gotlands..............
+
55
—
1 003
+
872
+
480
+
404
100,6
Blekinge...............
Kristianstads..........
1 347
—
1 323
—
1 668
+
287
—
4 051
91,7
+
143
—
3 171
—
6 761
+
4
586
—
5 203
97,3
Malmöhus.............
+
5 992
+
3 485
_
8 572
+
21
627
+
22 532
106,6
Hallands..............
(-
- 2 077)—2 626
3 335
—
566
+
403
(— 5 575)— 6 124
(94,2)93,6
Göteborgs och Bohus....
—
2 440
—
2 484
+
3 112
25
—
1 787
96,4
Älvsborgs norra........
—
2 608
—
4 768
-U
1 760
+
61
—
5 555
91,3
Älvsborgs södra........
—
559
—
631
+
1 244
—
1
+
53
7 715
100,1
Skaraborgs............
—
6 203
—
1 515
—
2 028
+
2
031
—
95,8
Värmlands.............
_
2 901
_
3 681
—
4 280
—
110
—
10 972
85,5
Örebro................
_
2 104
—
4 064
—
3 625
+
905
—
8 888
89,5
Västmanlands..........
_
13 957
—
14 185
—
359
—
272
—
28 773
70,4
Kopparbergs...........
—
2 505
—
6 623
—
2 435
—
61
—
11 624
76,6
Gävleborgs............
—
692
—
2 997
—
3 396
—
134
—
7 219
86,8
Västernorrlands........
_
+
131
1 927
—
21
+
2 037
104,4
Jämtlands.............
—
+
178
+
1 716
—
+
1 894
105,2
Västerbottens..........
—
+
921
+
1 580
+
3
+
2 504
104,2
Norrbottens...........
—
+
769
+
5 043
+
5
+
5 817
115,7
Hela riket
(-
62 8831-64 914
(— 73 8951—76352
—
20 194
+
32
584
(—124 388)-128 876
(94,7)94,5
1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Bilaga 5
Jämförelse mellan bygde- och länsundersökningariia
Län
Skördeproct
bygde-
under-
sökningen
:nt enligt
länsunder-
sökningen
Stockholms stad och län............
(99)92
(95)91
Uppsala........................
75
75
Södermanlands ....
91
90
Östergötlands...................
93
95
Jönköpings ........................
101 (95)1
94
Kronobergs..................................
94
95
Kalmar läns norra del . .
87
88
Kalmar läns södra del.........................
99
98
Gotlands........................
104
101
Blekinge...............
94
92
Kristianstads.................................
95
97
Malmöhus.....................
104
107
Hallands............
98
94
Göteborgs och Bohus..........
100
96
Älvsborgs läns norra del.......................
95
91
Älvsborgs läns södra del.....
102
100
Skaraborgs...................................
97
96
Värmlands...................................
94 (86)1
86
Örebro......................................
91
90
Västmanlands................................
74
70
Kopparbergs.................................
82
77
Gävleborgs...................................
94 (89)1
87
Västernorrlands......
102
104
Jämtlands...................................
in
105
Västerbottens.....
108
104
Norrbottens..................................
109
ilo
Hela riket
95
95
1 Talen inom parentes anger skördeprocenten, när höskörden beräknas
enligt samma metod som i länsundersökningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr it) år 1957
■11
Bilaga 5
Skördeförlust år 1957 vid 0, 15 och 20 procent självrisk
Område
Skördeförlust, milj. kr. vid
nedanstående självrisk
Åkerareal i motsvarande
kommuner, lia
0 %
15 %
20 %
0 %
15 %
20 %
Stockholms stad och län.
(4,1)8,1
(2,4)3,7
(1,0)1,9
123 780
(32 285)52 647
(11 847)35 381
Uppsala län...........
23,7
12,0
8,9
134 595
94 712
84 507
Södermanlands län.....
10,8
2,4
1,0
167 478
51 504
26 912
Östergötlands län......
9,0
1,0
0,2
228 448
43 954
12 343
Jönköpings län.........
5,3
—
—
127 329
—
—
Kronobergs län........
3,1
0,6
0,2
71 069
15 686
7 915
Kalmar läns norra del ..
4,3
1,1
0,4
60 464
30 621
18 851
Kalmar läns södra del ..
Gotlands län...........
1,9
1,5
0,6
111 066
10 813
7 973
Blekinge län...........
4,1
1,1
0,6
54 590
12 176
11 301
Kristianstads län.......
Malmöhus län..........
5,2
1,7
0,8
204 067
36 287
17 824
Hallands län...........
(5,6)6,1
(0,9)1,0
0,0
140 376
16 394
711
Göteborgs och Bohus län
1,8
—
—
87 802
—
—
Älvsborgs läns norra del.
5,6
0,8
0,2
129 603
25 155
4 905
Skaraborgs län.........
7,7
2,1
0,8
285 073
34 666
17 170
Värmlands län.........
11,0
4,5
2,6
181 533
44 712
25 477
Örebro län............
8,9
2,6
1,1
133 578
44 444
21 720
Västmanlands län......
28,8
14,9
11,0
156 020
122 156
104 202
Kopparbergs län.......
11,6
4,5
2,8
99 917
60 073
48 123
Gävleborgs län.........
Västernorrlands län.....
Jämtlands län.........
7,2
1,0
0,4
111 258
14 007
3 388
Hela riket
(159,7)164,2
(55,1)56,5
(32,9 83,8
2 608 046
(689 645)710 007
(425 169)448 703
opaginerad Kontrollera mot PDF
6719G5 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Bilaga G
tO
CO
Fördelning av den 31 oktober 1957 utestående stödlån på olika riksbankskontor
(stödlån enligt SFS 593/1955 ej medtagna)
Enl. SFS 369/1951
antal belopp
Enl. SFS 766/1951
antal belopp
Enl. SFS 764/1952
antal belopp
Enl. SFS 723/1954
antal belopp
Summa
antal
belopp
Huvudkontoret . . .
11
21,5
440
1 637,7
14
48,0
465
1 707,2
Göteborg........
4
3,8
6
9,7
32
35,4
59
188,1
101
237,0
Malmö...........
143
160,2
38
102,8
433
2 647,7
614
2 910,7
Falun............
92
130,0
4
19,9
96
149,9
Gävle............
687
531,5
141
166,9
828
698,4
Halmstad........
4
1,5
8
4,0
117
173,2
587
2 174,3
716
2 353,0
Härnösand.......
506
470,3
362
496,1
868
966,4
Jönköping.......
4
1,1
935
1 673,8
131
384,9
1 070
2 059,8
Kalmar..........
53
60,1
1 630
2 793,6
1 683
2 853,7
Karlskrona.......
29
16,9
292
331,9
51
94,9
372
443,7
Karlstad.........
5
4,8
19
20,4
296
731,9
62
165,4
382
922,5
Kristianstad......
157
164,7
276
503,0
885
3 946,0
1 318
4 613,7
Linköping........
84
73,4
1 049
2 985,9
3
7,0
1 136
3 066,3
Luleå............
25
2,2
1 603
1 592,0
6 334
8 132,0
7 962
9 726,2
Mariestad........
1
0,9
41
30,4
781
1 532,1
74
136,0
897
1 699,4
Nyköping........
11
6,0
388
1 119,6
24
89,0
423
1 214,6
Umeå...........
2 620
2 933,6
5 596
9 279,0
8 216
12 212,6
Uppsala.........
1
0,6
6
4,9
256
812,5
23
48,8
286
866,8
Visby...........
42
34,6
546
936,8
588
971,4
Vänersborg.......
6
5,4
24
30,3
404
724,1
238
491,0
672
1 250,8
Västerås.........
1
2,5
15
45,4
429
1 104,6
18
40,0
463
1 192,5
Växjö...........
1
0,6
6
2,8
580
871,0
167
327,9
754
1 202,3
Örebro..........
19
22,9
684
1 996,7
52
138,5
755
2 158,1
Östersund........
742
879,2
82
116,0
824
995,2
Summa
23
20,1
703
711,5
15 423
26 603,2
15 340
29 137,4
31 489
50 472,2
Jordbruksutskottets utlåtande nr ''/O år 1957
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1957:402 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1957/58. a1 i texten