Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1957 års skörd jämte i ämnet väckta motioner.

1957-12-12 · 28 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1957:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1957 års skörd jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

stödåtgärder i anledning av skadorna å 1957 års

skörd jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen den 22 november 1957 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 194, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen

dels att medge

1) att bidrag till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av 1957 års

skördeskador, må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits i propositionen;

2) att ett belopp av 40 000 000 kronor må ställas till förfogande för utbetalande

av nämnda bidrag;

3) att kostnaderna för bidragen må bestridas med 25 000 000 kronor av

medel, vilka jordbruket enligt beslut av 1956 års riksdag skall erhålla som

grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador, och i övrigt

av medel, som i samband med jordbruksregleringen influtit eller inflyter genom

upptagande av införselavgifter;

4) att för utbetalande av bidragen erforderliga medel må i mån av behov

förskottsvis tillhandahållas ur det å riksstaten för budgetåret 1957/58 under

nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område;

dels att bemyndiga Kungl. Maj:t att medge uppskov med erläggande av

amorteringar för stödlån med anledning av 1950, 1951, 1952 och 1954 års

skördeskador i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som förordats

i propositionen.

Vid propositionen har fogats vissa tabeller, vilka som bilaga 1—6 torde bifogas

till detta utlåtande.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån redogörelse därför

ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

I samband med propositionen har utskottet behandlat två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:567 av

herr Werner m. fl. och II: 716 av herr Hansson i Skegrie m. fl., i vilka motioner

yrkats, att riksdagen vid behandlingen av denna proposition måtte

1) besluta anslå 40 000 000 kronor till bidrag åt jordbrukare, som är i behov

därav på grund av lidna skördeskador;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 10 samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

2) besluta att ifrågavarande belopp tillfälligt må lånas med 25 000 000

kronor av medel, vilka jordbruket enligt beslut av 1956 års riksdag skall erhålla

som grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador, och

med 15 000 000 kronor av medel, som i samband med jordbruksregleringen

influtit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter;

3) hos Kungl. Maj :t anhålla om att förslag förelägges 1959 års riksdag om

särskilda statsanslag till återbetalande av ifrågavarande lån;

4) hos Kungl. Maj :t anhålla, att frågan om omfattningen av 1957 års skördeskador

upptages till förnyad prövning, samt att, därest undersökningen så

motiverar, förslag om anvisande av ytterligare erforderligt bidragsbelopp

snarast möjligt förelägges riksdagen.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.

Genom beslut den 20 september 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens

jordbruksnämnd att i samråd med lantbruksstyrelsen utreda omfattningen

och arten av de mera väsentliga skador, som uppkommit å 1957 års skörd

till följd av väderleksförhållandena, samt att till jordbruksdepartementet

inkomma med resultatet av utredningen. I avbidan på resultatet av ifrågavarande

undersökning har Kungl. Maj :t på framställning av jordbruksnämnden

i propositionen 184 till riksdagen framlagt förslag angående utlämnande

av stödlån till jordbrukare, m. m.

I en till jordbruksdepartementet den 22 november 1957 inkommen skrivelse

har statens jordbruksnämnd dels redovisat resultatet av omförmälda

undersökning, dels framlagt förslag till vissa stödåtgärder i anledning av

1957 års skördeskador. Jordbruksnämnden anmäler, att nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation efter utredningsarbetets avslutande varit

samlade till överläggningar för att på basis av utredningsresultatet dryfta

frågan, om årets skördeskador borde föranleda framställning om ytterligare

stödåtgärder utöver vad som redan beslutats eller föreslagits, samt för att

diskutera eventuella åtgärders omfattning och utformning. Nämnden redogör

i ett särskilt avsnitt av skrivelsen för vad som framkommit vid dessa

överläggningar. Vidare tar nämnden upp till behandling spörsmålet om vissa

övriga åtgärder, som står i direkt samband med frågan om ersättning till

jordbruket till följd av årets skördeskador.

Jordbruksnämnden anför, att nämnden fullgjort uppdraget att utreda

omfattningen och arten av 1 95 7 års mera väsentliga

skördeskador genom en serie undersökningar. Dessa bygger i tur och

ordning efter redovisningen i till skrivelsen fogade bilagor på tillgänglig

nederbördsstatistik, den officiella skördestatistiken (på vilken bl. a. baserats

en undersökning benämnd »bygdeundersökningen»), intervjuledes införskaffade

uppgifter från ett antal jordbrukare om skördesituationen den 15

oktober 1957 samt statistik över årets leveranser av vete och råg till spannmålshandlare.

Dessutom har nämnden sökt värdera skördeförlusterna dels

i en »länsundersökning», dels i en jämförelse mellan den reviderade beräk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

3

ningen av vissa poster i normkalkylen för 1957/58 pa grundval av skörderapporterna

per den 31 augusti 1957 och län sundersökningen. Slutligen har eu

uppskattning skett av skördeförlusten inom olika län vid olika självrisker.

Beträffande den närmare redogörelsen härför hänvisas till framställningen

på s. 3—12 i propositionen.

Sammanfattningsvis framhåller jordbruksnämnden, att det i propositionen

redovisade undersökningsmaterialet bildat underlag för en bedömning

av skördeskadornas omfattning. Vid de överläggningar, som ägt rum mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, har någon erinran

mot materialet i och för sig ej framställts utan man har från jordbrukets

sida förklarat sig kunna vitsorda, att detsamma ger en så pass tillförlitlig

bild av skadorna som det under rådande förhållanden varit möjligt att

åstadkomma. Man har i anslutning härtill mellan nämnden och förhandlingsdelegationen

enats om att på basis av det föreliggande materialet skördeminskningen

innevarande höst i de av skadorna drabbade områdena får

anses vara av storleksordningen 160 000 000 kr. jämtört med utbytet av en

skörd av den storlek, som i genomsnitt erhållits under senare år. Beträffande

denna siffra understryker nämnden, att den ger ett uttryck för de

kvantitetsförändringar, som inträffat beträffande totalskörden, och vidare i

görlig mån för kvalitetsskador i fråga om brödsäd. Däremot ger den ej något

uttryck för de kvalitetsskador, som inträffat i fråga om andra växtslag,

främst fodersäd, eftersom det ej varit möjligt att få något säkert mått å

dessa. Nämnden understryker vidare, att den anförda siffran ej inrymmer de

kostnader, som jordbruket fått vidkännas till följd av regnen, exempelvis

i form av ökade bärgnings- eller torkningskostnader, och ej heller ger något

uttryck för den inkomstminskning, som jordbruket torde komma att få

vidkännas nästa år till följd av de otjänliga väderleksförhållandena innevarande

höst, exempelvis på grund av minskad sådd av höstsäd eller på

grund av skador på vallinsådden. Vid bedömningen av det föreliggande

stödbehovet måste emellertid enligt nämndens mening självfallet hänsyn

tagas även till nu nämnda faktorer.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om de för år 1957 godtagna

anordningarna för reglering av inkomstbortfall på

grund av felslagen skörd, omräkningen av jordbrukskalkylen

per den 31 augusti 1957 samt hittills vidtagna

stödåtgärder i anledning av skördeskadorna.

Jordbruksnämnden erinrar vidare, att nämnden redan tidigare i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 23 september 1957 omnämnt, att den omräkning av

jordbrukskalkylens inkomstsida, som i enlighet med nyssnämnda beslut företogs

på basis av skördeuppskattningen per den 31 augusti 1957, icke visade

någon sådan förändring, som kunde föranleda en tillämpning av den

modifierade 4-procentregeln. Detta förhållande var ju enligt nämndens

mening ingalunda ägnat att förvåna, eftersom man vid tiden för sagda skördeuppskattning

ännu hade anledning hoppas på eu skörd över genomsnittet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

och även animalieproduktionen beräknades komma att överstiga de i normkalkylen

upptagna kvantiteterna. Av intresse i detta sammanhang finner

nämnden emellertid vara att konstatera, att de skördeskador, som nu beräknas

föreligga, ej är så stora sett i förhållande till jordbrukets samlade

produktionsvolym — animalieproduktionen sålunda inbegripen — att 4- procentregeln skulle ha trätt i tillämpning, även om omräkningen baserats

på skördeuppskattningen per den 15 oktober.

Ett konstaterande av sistnämnda förhållande bör enligt jordbruksnämndens

mening å andra sidan ej dölja allvaret i den situation, som uppstått

för ett flertal jordbrukare. Såsom framgår av den redogörelse, vilken lämnats

i det föregående, är det framför allt vissa delar av landet, som träffats

hårt, och i dessa delar ligger skadorna genomsnittligt betydligt över den

riskmarginal, som 4-procentregeln anger. Vad som ytterst är avgörande vid

en bedömning av behovet av särskilda stödåtgärder är, anför nämnden, ju

dessutom, bur skadorna träffat de enskilda jordbrukarna, och i det avseendet

råder det enligt nämndens uppfattning ingen tvekan om att skadorna i ett

betydande antal fall är så stora, att de överstiger vad jordbrukarna själva

rimligen kan bära.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att den inträffade

situationen redan tidigare föranlett vissa åtgärder. Sålunda har nämnden

efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation bemyndigat föreningen

Svensk spannmålshandel att vidtaga stödköp av skadad brödsäd. De stödköp,

som företagits med stöd av delta bemyndigande, har enligt nämnden

otvivelaktigt varit av stort värde såsom ett medel att stabilisera prisbildningen

såväl på den kvalitetsskadade brödsäden som på fodersäden. Efter

en av nämnden i samråd med förhandlingsdelegationen gjord framställning

har vidare Kungi. Maj :t avlåtit propositionen 1957: 184, innefattande

bl. a. förslag om att ett belopp av i runt tal 44 000 000 kr. skall ställas till

förfogande för utlämnande av stödlån till jordbrukare, som tillfogats mera

betydande skador å 1957 års skörd. I samma proposition har även, efter

framställning från nämnden, förordats, att vissa importavgifter för fodermedel

m. m. skall kunna få disponeras för att täcka de kostnader, som kan

uppstå för föreningen Svensk spannmålshandel med anledning av nyssnämnda

stödköp av skadad brödsäd.

Beträffande frågan om ytterligare stödåtgärder från det

allmännas sida, anför jordbruksnämnden, att nämnden under den

senaste tiden haft överläggningar med jordbrukets förhandlingdelegation.

Vid överläggningarna har till en början berörts frågan om lånemöjligheierna

för de jordbrukare, vilka träffats av skördeskadorna. Såväl från nämndens

som från förhandlingsdelegationens sida har det framstått som önskvärt,

att det lånebehov, vilket föranletts av skördeskadorna, i största möjliga

utsträckning borde kunna täckas genom anlitande av normala kreditvägar

och att utvägen med statliga lån borde behöva anlitas endast då nyssnämnda

vägar är stängda på grund av att vederbörande ej kan prestera

bankmässig säkerhet. Nämnden och delegationen understryker därför i det
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr it) år 1957

5

ta sammanhang angelägenheten av att de av det allmänna genomförda kreditrestriktionerna

ej skall tillämpas på ett sätt, som hindrar kreditinstitutionerna

att i sin långivning taga hänsyn till den situation, som uppstått för

jordbruket genom skördeskadorna. Vad vidare angår den statliga stödlånegivningen

till jordbruket erinrar nämnden om att den i sin skrivelse den

23 september 1957 framhöll, att man då ännu icke kunde överblicka skördeskadorna

och det därav föranledda stödbehovet. Då ansökningsförfarandet

först i dagarna igångsatts, är det ännu omöjligt att avgöra, huruvida

det belopp, som enligt propositionen 1957: 184 skall ställas till förfogande

för ändamålet, kommer att visa sig tillräckligt. Om så av den ena eller den

andra orsaken skulle visa sig icke vara fallet, har nämnden för avsikt alt

framdeles hos Kungl. Maj :t göra framställning om anvisande av ytterligare

medel för stödlån.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om önskvärdheten av att

jordbrukare, som träffats av skördeskador, skall få göra uttag å skogskonto

innevarande år utan hinder av att eljest stadgad uppsägningstid ej iakttagits.

Jordbruksnämnden anför vidare, att från förhandlingsdelegationens sida

önskemål uttalats om att åtgärder måtte vidtagas till underlättande av betalningsskyldigheten

å tidigare utlämnade stödlån till jordbrukare. Nämnden

upplyser, att den i samråd med lantbruksstyrelsen närmare undersökt

de åtgärder, som härvidlag kan komma i fråga. Utgångspunkten för dylika

åtgärder har varit den förutsättningen, att låntagare, som lidit skördeskador

i år, skall kunna erhålla uppskov ett år med amortering, som förfaller

till betalning år 1957. De lån, som här kommer i fråga, är de, som utlämnats

i anledning av skördeskador åren 1950, 1951, 1952 och 1954.

I fråga om 1954 års lån och de lån ur 1952 års serie, beträffande vilka den

amorteringsfria tiden förlängts till 4 år, får de nu av jordbruksnämnden

ifrågasatta åtgärderna karaktär av förlängning resp. ytterligare förlängning

med ett år. Den första avbetalningen å lånen skall då göras först den 31

december 1958. Någon ytterligare åtgärd torde icke vara erforderlig beträffande

dessa lån, såvida man icke — i likhet med vad som skedde då medgivande

år 1955 lämnades till förlängning av den amorteringsfria tiden för

1952 års lån — finner skäl föreskriva, att lånen under alla förhållanden

skall vara slutamorterade inom den ursprungligen fastställda längsta tiden

av (2 + 10=) 12 år. Någon anledning att meddela eu dylik föreskrift finnes

dock enligt nämndens uppfattning ej.

Vad gäller 1950 och 1951 års lån samt de lån ur 1952 års låneserie, för

vilka den amorteringsfria tiden icke redan förlängts, torde syftet med de

av jordbruksnämnden ifrågasatta åtgärderna enklast vinnas genom att låntagaren

beviljas anstånd i clt år med inbetalningen av den amortering, som

förfaller till betalning den 31 december 1957 och att i samband därmed

amorteringsplanen, såvitt angår de fr. o. in. år 15)58 till betalning förfal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

lande amorteringarna, skjutes ett år framåt i tiden. Dylika åtgärder torde

enligt nämnden ligga inom de befogenheter, som redan på grund av gällande

lånebestämmelser tillkommer lantbruksnämnden och det låneförvaltande

organet. Anstånd med erläggande av amortering kan sålunda beslutas av

vederbörande riksbankskontor för en tid av 6 månader. Även för längre tid

kan riksbankskontoret bevilja anstånd men endast efter hörande av lantbruksnämnden.

Lantbruksnämnden äger — som framgår av vad förut anförts

— förlänga amorteringstiden till högst 10 år. Genomförandet av dylika

åtgärder finner nämnden därför i och för sig icke kräva något särskilt

bemyndigande. Dock blir ett sådant bemyndigande erforderligt i den mån

uppskov skall beviljas efter generella grunder utan prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall. För sådana fall, i vilka uppskov medges men

där den enligt lånereglerna gällande längsta amorteringstiden — 10 år —

redan är utnyttjad, torde enligt nämnden därjämte vederbörande myndighet

böra bemyndigas att förlänga amorteringstiden till högst 11 år. Nämnden

påpekar, att föreskrift synes även böra lämnas om att, där bär avsett

uppskov beviljas, detta icke får föranleda tillämpning av dröjsmålsränta.

I detta sammanhang påpekar jordbruksnämnden, att samtliga lån tillhörande

1950 års serie vid det här laget normalt skulle varit slutamorterade.

De kvarstående lånen i denna serie är också förhållandevis få. I allmänhet

torde de ännu icke slutligt återbetalade lånen vara sådana, beträffande vilka

särskilda skäl funnits att förlänga amorteringstiden utöver de normala

5 åren.

Beträffande frågan om anståndsreglernas utformning anför jordbruksnämnden,

att skadorna inom vissa områden av landet är så stora och så

allmänt förekommande, att det utan någon undersökning av varje särskilt

fall torde kunna antagas, att de inom området bosatta brukare, vilka tidigare

erhållit stödlån och ännu icke slutbetalat dessa, nu till följd av årets

skador är i sådan ställning, att de behöver den temporära lättnad, som ett

års anstånd med erläggande av den amortering, som förfaller till betalning

i slutet av innevarande år och en motsvarande förskjutning av betalningstiden

för övriga amorteringar utgör. I övriga områden, där skadorna icke

är lika stora eller lika allmänt förekommande, torde däremot anståndsfrågan

böra avgöras efter en prövning från fall till fall.

I den mån förut förordade åtgärder — förlängning av den amorteringsfria

tiden med ett år resp. uppskov med erläggande av amortering — skall

vidtagas efter generella grunder finner nämnden något ansökningsförfarande

icke vara erforderligt. Det bör enligt nämndens mening ankomma på

det låneförvaltande organet att i samverkan med lantbruksnämnden vidtaga

åtgärderna och att underrätta låntagarna därom. De områden, inom

vilka åtgärderna skall ha en generell effekt, bör enligt nämndens åsikt fastställas

av Kungl. Maj:t efter förslag från nämnden. Nämnden anmäler sin

avsikt att inom den närmaste tiden upptaga denna fråga i samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation. I den mån det å andra sidan blir nödvändigt

att tillämpa ett ansökningsförfarande finner jordbruksnämnden det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957 7

vara lämpligt att föreskriva, att ansökan skall inges till vederbörande riksbankskontor,

som skall ha att pröva inkommande ansökningar i sannad

med lantbruksnämnden.

Jordbruksnämnden anmärker i detta sammanhang slutligen, att det givetvis

även efter ett sådant ettårigt uppskov med amorteringar, som här

förordats, kan förekomma fall, där det med hänsyn till omfattningen av

de skördeskador vederbörande brukare åsamkats, kan finnas skäl att lämna

ytterligare anstånd med erläggandet av amorteringar. Det synes emellertid

nämnden icke erforderligt att nu söka utarbeta några särskilda reglei

beträffande handläggningen av dylika ärenden. Nämnden utgår i stället från

att de bör avgöras av det låneförvaltande organet efter en prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall och att vid denna prövning vederbörlig

hänsyn kommer att tagas till de omständigheter, som framkallat behovet

av betalningsanstånd.

Vad hittills anförts har i huvudsak gällt lånemöjligheterna ävensom möjligheterna

att erhålla anstånd med erläggande av amorteringar å vissa äldre

statliga stödlån. Såsom förut nämnts föreligger emellertid enligt jordbruksnämndens

mening otvivelaktigt på grund av årets skördeskadoi för många

jordbrukare ett behov av stöd utöver vad som kan lämnas genom anordningar

av de slag, som nyss anförts, om det skall kunna undvikas, att skadorna

kommer att äventyra vederbörandes möjligheter att fortsätta joidbruksdriften

eller eljest ställa honom inför allvarliga ekonomiska svårigheter.

Vad angår frågan om det allmännas medverkan till dylika särskilda

stödåtgärder anför jordbruksnämnden bl. a. följande.

Den modifierade 4-procentregel, som gällde under regleringsåret 1956/57

och gäller även under innevarande regleringsår, är ensidig på så sätt, att

den träder i kraft endast vid ogynnsamt skördeutfall, medan den däremot

ej skall tillämpas vid god skörd. Av propositionen 1956: 165 (s. 106—107)

framgår, att denna konstruktion valts i syfte att ge jordbruket ett skydd

mot missväxt under tiden till dess något speciellt system för reglering av

skördeskador kunde träda i tillämpning. Såsom förut nämnts är nedgången

i skördeutfallet för jordbruket i dess helhet icke sa stor, att 4-procentregeln

skulle ha trätt i tillämpning, även om bedömningen av skördeutfallet hade

skolat göras med ledning av skörderapporterna per den 15 oktober. Det

kan vidare påpekas, att i de fall, då den före år 1956 gällande 4-procentregeln

trätt i tillämpning vid skördeskador, jordbruket erhållit kompensation

i form av bidrag eller på annat sätt endast för den del av inkomstbortfallet,

som överstigit 4 procent.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden kan enligt jordbruksnämndens

mening gällande prissättningssystem i och för sig ej utgöra grund för något

anspråk på tillskott av allmänna medel för utbetalande av bidrag till jordbrukare,

som särskilt svårt träffats av skördeskador^. Nämnden hai därför

ansett, att frågan om de stödåtgärder, som otvivelaktigt är påkallade,

bör lösas på ett sätt som ej innebär beviljande av särskilda statliga anslag

för ändamålet. Nämnden har därvid särskilt övervägt möjligheten att för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr JtO år 1957

sagda ändamål anlila viss del av de medel, som enligt beslut av statsmakterna

skall ställas till förfogande för bildande av en särskild skördeskadefond)

ävensom införselavgiftsmedel, vilka kan väntas ej bli behövliga för

regleringsändamål under nu löpande prisregleringsperiod av 3 år.

Behållande skälen för anlitande av förstnämnda finansieringsväg framhåller

jordbruksnämnden följande.

Syftet med det här utfästa tillskottet från det allmännas sida har varit

att skapa det fondkapital, som behöves i ett skördeskaderegleringssystem.

Därest ett system med skördeskadeförsäkring eller någon liknande anordning

tratt i kraft fr. o. m. innevarande regleringsår, skulle det uppenbarlif.

n.Pa .gfuncl av omfattningen av de skördeskador, som nu inträffat, ha

blivit nödvändigt att anlita fonden i ej obetydlig utsträckning. Det synes

under sadana förhållanden ej omotiverat, att man i den situation, som nu

föreligger, tager i anspråk en viss del av det utfästa statliga tillskottet till

fonden for att bereda hjälp åt jordbrukare, som träffats svårt av skördeskador.

Vad därefter angår möjligheten att disponera införselavgiftsmedel för nu

ltragavarande ändamål anför jordbruksnämnden följande.

J^örsel^ftsrneälen ar, såsom förut nämnts, principiellt avsedda att an
medefkanrfrÄin§SaindaiYål

Pf j°rdhrukels område- I den män dylika

riPti uk i f ! aS utan olagenhet för själva regleringsverksamheten; hör

den förevar.11 HS na™ndensf uppfattning ej hindra, att de i en situation som

ef hlr rlir b de a?vandes f°r att möjliggöra stödåtgärder, vilka visserligen

ej har direkt samband med regleringsverksamheten men likväl får anses

Ju Bi!n, -r hf a Jordbruket gemensam angelägenhet. Detta förutsätter likval

givetvis riksdagens samtycke.

Beträffande den utsträckning, i vilken det kan vara möjligt att taga i

anspråk införselavgiftsmedel för nu ifrågavarande ändamål, lämnar jordbruksnämnden

följande upplysningar.

Av en annan från jordbruksnämnden till Kungl. Maj :t denna dag avlåten

skrivelse framgår bl. a., att de sammanlagda avgiftsmedlen under perioden

augusti 1959 (beträffande sockerregleringen 1 mai

1956 30 april 1959) beräknas icke oväsentligt överstiga det belonn av

drygt 70 000 000 (närmare bestämt 72 000 000) kr. per år, vilket belopp

™an ,v..ld den definitiva utformningen av prissystemet på jordbrukets omlåde

forutsatte skola utgöra ett normalbelopp. (Nämnden förbigår här frågan,

i vad man tillämpning av 5- och 6-procentreglerna kan komma att motivera

eu höjning av detta normalbelopp.) Under regleringsåret september

, . auSyyh 19°7 uPP8lck mforselavgifterna enligt redovisning till omknng

77 000 000 kr. Ett överskott av omkring 5 000 000 kr. uppstod sålunda.

Por september 1957—augusti 1958 beräknas överskottet (på grund av

okat importbehov, bl. a. till följd av det svaga skördeutfallet vad avser

spännmalen) sannolikt icke komma att underskrida 15 000 000 kr. Om man

orutsatter normalskörd under prissättningsperiodens sista år — septemio-oV)58

au8ustl..1959 (för sockerregleringen slutar perioden den 30 april

1959) vantas överskottet detta år enligt en försiktig beräkning bli av

storleksordningen 5 000 000 kr. Härtill kommer avgiftsmedlen från sockerregleringen

med drygt 5 000 000 kr. under tiden maj—augusti 1956. Sammanlagt

skulle alltså minst 30 000 000 kr. av de totala införselavgiftsmed
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957

9

len under 3-årsperioden icke bli behövliga för den regleringsverksamhet,

som skall bedrivas i enlighet med reglerna för prissättningssystemet. Enligt

statsmakternas beslut bör, därest ett nämnvärt överskott uppkommer,

detta balanseras över till en följande prissättningsperiod.

Jordbruksnämnden framhåller, att de beräkningar angående storleken av

inflytande införselavgiftsmedel, som här återgivits, givetvis är helt schematiska

och bygger på delvis osäkra förutsättningar. Både i fråga om importens

storlek och vad angår de rörliga införselavgifterna även avgifternas

höjd kan förhållandena komma att bli annorlunda än här antagits. Detsamma

gäller i viss mån även storleken av de belopp, vilka kan komma

att behöva disponeras för regleringsändamål under återstoden av nu löpande

prissättningsperiod. I sistnämnda hänseende pekar nämnden särskilt på

de förluster, som kan uppkomma för föreningen Svensk spannmålshandel

genom omhändertagande av skadad brödsäd och som kan behöva täckas av

införselavgiftsmedel. Även om hänsyn tages till dessa osäkerhetsmoment

måste dock det överskott, som på basis av nu kända förhållanden kan beräknas

uppstå under 3-årsperioden, enligt nämndens uppfattning anses vara

av sådan storleksordning, att en del därav kan tagas i anspråk för bidrag

till skördeskador, utan att det uppstår någon risk för att genomförandet

av den normala regleringsverksamheten därigenom skulle äventyras.

Jordbruksnämnden upplyser, att från jordbrukets förhandlingsdelegation

till en början anförts, att ett särskilt statsanslag borde anvisas för att bestrida

kostnaderna för utbetalande av bidrag till de jordbrukare, vilka

kunde anses vara i behov av sådant stöd vid sidan av de lånemöjligheter,

som kunde stå till förfogande. Då nämnden, av skäl som tidigare angivits,

förklarat sig icke kunna biträda ett dylikt förslag, har förhandlingsdelegationen

emellertid förklarat sig kunna godtaga de vägar för finansieringen

av bidragen, som nämnden nyss angivit, under förutsättning dock att kostnaderna

för bidragen i första hand och till huvudsaklig del täcktes genom

ianspråktagande av medel, som eljest i sinom tid skolat utgå till en skördeskadefond.

Enighet har vidare uppnåtts mellan nämnden och förhandlingsdelegationen

därom att principen för bidragsgivningen skall vara, att bidrag,

efter individuell ansökan, skall kunna utgå till brukare, som är i behov

av sådant stöd på grund av lidna skördeskador, att fördelningen av bidragen

bör administreras på i stort sett samma sätt som det, vilket gällde

vid utdelningen av kontantbidrag i anledning av skördeskadorna år 1955,

och att de närmare grunderna för bidragsprövningen och fördelningen av

tillgängliga bidragsmedel skall fastställas av jordbruksnämnden i samråd

med förhandlingsdelegationen. Från nu angivna utgångspunkter har slutligen,

under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, mellan

jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen överenskommits, att

för bidragsgivning till jordbrukare, vilka särskilt svårt träffats av skördeskadorna

innevarande höst, skall ställas till förfogande ett belopp av sammanlagt

40 ()()() 000 kr. Av detta belopp avses 25 000 000 kr. skola bestridas

av statsmedel men avräknas å det belopp av 100 000 000 kr., vilket en
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957

ligt tidigare gjorda utfästelser av statsmakterna skall avsättas till en särskild

jordbrukets skördeskadefond, samt återstående 15 000 000 kr. skola

täckas genom ianspråktagande av införselavgiftsmedel, vilka bedömes ej

bli behövliga för regleringsändamål under nu löpande prissättningsperiod.

Det har härvid även förutsatts, att beloppet å 25 000 000 kr. skall tagas i

anspråk i första hand.

I anslutning till vad som sålunda överenskommits, påpekar jordbruksnämnden,

att något särskilt anslag för utbetalande av det statliga tillskottet

till skördeskadefonden emellertid ännu ej anvisats (1957 års statsverksproposition,

IX lit s. 308). I avbidan på att så skall ske, föreslår nämnden, att

den måtte bemyndigas att förskottera nyssnämnda belopp å 25 000 000 kr.

ur anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Med hänsyn

till att utbetalningarna från detta anslag alltid utvisar en tämligen betydande

eftersläpning i förhållande till medelsanvisningarna, kan enligt nämnden

en dylik förskottering ske utan men för den egentliga regleringsverksamheten.

Vad vidare angår det belopp, som avses skola bestridas ur införselavgiftsmedlen,

framhåller jordbruksnämnden, att dessa medel inflyter successivt

under 3-årsperioden den 1 september 1956—den 31 augusti 1959.

Redan influtna men ännu ej ianspråktagna medel är vidare åtminstone

delvis bundna i regleringsföreningarnas verksamhet på sådant sätt, att de

ej omedelbart kan frigöras. Av förenämnda belopp å 15 000 000 kr. kan därför

endast en del omedelbart ställas till förfogande. Nämnden finner det

emellertid självfallet såsom angeläget, att de jordbrukare, som är i behov

av särskilt stöd, skall kunna få sådant snarast möjligt. För att möjliggöra

detta har det, upplyser nämnden, vid överläggningarna förutsatts, att statsmakterna

skall ge sitt medgivande till att även hela ifrågavarande belopp

omedelbart skall ställas till förfogande i form av förskott från de medel,

som är anvisade under anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Jämväl denna förskottering kan enligt nämnden ske, utan att anslaget

behöver förstärkas.

Jordbruksnämnden påpekar i detta sammanhang, att om införselavgiftsmedel

tages i anspråk på sätt jordbruksnämnden sålunda förordat, uppkommer

givetvis även frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna

av regleringsverksamheten dessa medel skall tagas. Denna fråga bör

enligt nämndens uppfattning avgöras efter en prövning av förhållandena

inom varje särskild regleringsförenings verksamhetsområde. Lämpligast

synes det nämnden därför vara, att det uppdrages åt nämnden att efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation inkomma till Kungl. Maj:t

med förslag i saken och att frågan sedan avgöres av Kungl. Maj :t. Nämnden

finner det tänkbart, att det därvid kommer att befinnas lämpligt att

låta det slutliga avgörandet i frågan anstå till utgången av innevarande

regleringsår eller eventuellt till prissättningsperiodens slut. Ett sådant uppskov

med det slutliga avgörandet bör enligt nämndens mening dock ej

hindra en preliminär överföring av införselavgiftsmedel till prisregleringsanslaget,

allteftersom dylika medel inflyter eller kan göras tillgängliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

11

Slutligen anmäler jordbruksnämnden, att Kungl. Maj :ts uppdrag åt

nämnden och lantbruksstyrelsen den 20 september 1957 att utreda omfattningen

och arten av 1957 års skördeskador föregicks bl. a. av en skrift den

11 september från Hallands läns hushållningssällskap angående lämpliga

hjälpåtgärder för motverkande av de svåra ekonomiska följdverkningarna

av årets skördeskador. Under fullgörandet av Kungl. Maj :ts uppdrag har

chefen för jordbruksdepartementet vidare anmodat nämnden att avge utlåtande

över skrifter av Götlunda RLF-avdelning m. fl. angående stödtåtgärder

för jordbruket, A. Hamilton, Iledensberg m. fl. angående åtgärder

mot förluster på grund av skördeskador, Västmanlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott angående statsbidrag för torkning av skördeskadad

spannmål. Småbrukarnas riksförbund, Falköping, angående åtgärder

mot förluster på grund av skördeskador samt Norra Älvsborgs länsförbund

av RLF angående åtgärder mot förluster på grund av skördeskador.

Nämnden anser sig ha besvarat dessa remisser i och med avgivandet

av sin nyss återgivna skrivelse.

Departementschefen

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Såsom jag framhöll redan i propositionen 1957: 184 visade omräkningen

per den 31 augusti av den våren 1957 upprättade kalkylen angående jordbrukets

totala inkomster samt inköp av fodermedel vid normal skörd, att

vid nämnda tidpunkt icke inträffat någon sådan förändring i produktionsvolymen,

som kunde föranleda tillämpning av den för innevarande regleringsår

gällande, modifierade 4-procentregeln. Med hänsyn till att efter

nyssnämnda datum till följd av ihållande regn betydande skördeskador uppstått

och till att ett stort antal enskilda jordbrukare drabbats av så omfattande

förluster i anledning härav, att de skulle komma att få vidkännas ett

avsevärt inkomstbortfall och ställas inför allvarliga kreditsvarigheter, fann

jag mig emellertid i nyssnämnda proposition — utan att avvakta resultatet

av den statens jordbruksnämnd anbefallda undersökningen av skördeskadornas

omfattning in. in. — böra förorda förslag till riksdagen angående

bland annat utlämnande av stödlån till jordbrukare. I detla sammanhang

torde jag få erinra om att såväl från jordbruksnämndens som från förhandlingsdelegationens

sida framhållits som önskvärt, att det lånebehov, vilket

föranletts av skördcskadorna, i största möjliga utsträckning borde kunna

täckas genom anlitande av normala kreditvägar. Med tillfredsställelse har jag

under hand erfarit att kreditinstitutionerna synes ha visat förståelse för

jordbrukets likviditetssvårigheter med anledning av höstens skördeskador.

Av de förut återgivna, av statens jordbruksnämnd i samråd med lantbrukstyrelsen

och statistiska centralbyrån verkställda undersökningarna av

skadorna på 1957 års skörd framgår bland annat, att skadorna ej är så stora

i förhållande till jordbrukets samlade produktionsvolym, att 4-procentregeln

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år i957

skulle ha trätt i tillämpning, även om omräkningen av nyssnämnda kalkyl hade

baserats på skördeuppskattningen per den 15 oktober 1957. Såsom framgår

av den redogörelse för skördeskadorna, som jordbruksnämnden lämnat, har

emellertid vissa delar av landet drabbats mycket hårt. I dessa delar ligger

skadorna betydligt över den riskmarginal, som 4-procentregeln anger. Enligt

jordbruksnämndens uppfattning råder det ingen tvekan om att skadorna

i ett betydande antal enskilda fall är så stora, att de överstiger vad

jordbrukarna själva rimligen kan bära. Efter övervägande av utredningsmaterialet

och övriga omständigheter har jag för min del funnit, att ytterligare

stödåtgärder bör vidtagas från det allmännas sida för att mildra verkningarna

av skördeskadorna.

I fråga om utformningen och finansieringen av hjälpen till de av årets

skördeskador särskilt svårt drabbade jordbrukarna kan jag i huvudsak ansluta

mig till vad jordbruksnämnden efter överenskommelse med jordbrukets

förhandlingsdelegation härutinnan föreslagit. Till sådana jordbrukare,

som kan anses vara i behov av kontant hjälp vid sidan av de lånemöjligheter,

som kan stå till förfogande, bör sålunda kunna utbetalas bidrag utan

återbetalningsskyldighet. Principen för bidragsgivningen bör vara, att bidrag,

efter individuell ansökan, skall kunna utgå till brukare, som är i behov av

sådant stöd på grund av lidna skördeskador. Fördelningen av bidragen bör

administreras på i stort sett samma sätt som det, vilket gällde vid utdelningen

av kontantbidrag i anledning av skördeskadorna år 1955. De närmare

grunderna för bidragsprövningen och fördelningen av tillgängliga bidragsinedel

bör — sedan samråd i ärendet förevarit mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation — fastställas av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av nämnden.

Vidare bör — i enlighet med den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen — för bidragsgivningen

ställas till förfogande ett belopp av sammanlagt 40 000 000 kronor.

Av detta belopp bör 25 000 000 kronor bestridas av statsmedel med avräkning

å det belopp av 100 000 000 kronor, som jordbruket enligt beslut av

1956 ars riksdag skall erhålla som grundfond i ett planerat system för reglering

av skördeskador. Återstående 15 000 000 kronor bör täckas genom

ianspråktagande av införselavgiftsmedel. I första hand bör beloppet å

25 000 000 kronor tagas i anspråk.

Såsom jordbruksnämnden påpekat, har något särskilt anslag för utbetalning

av det statliga tillskottet till skördeskadefonden ännu ej anvisats. I

avbidan på att definitiv ställning tages till frågan om denna medelsanvisning,

bör jordbruksnämnden bemyndigas att förskottera nyssnämnda belopp

å 25 000 000 kronor ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

För att möjliggöra att även det belopp å 15 000 000 kronor, som föreslås

skola bestridas av införselavgiftsmedel, omedelbart skall kunna ställas

till förfogande, bör jordbruksnämnden vidare bemyndigas att förskottera hela

ifrågavarande belopp ur förenämnda anslag. Såsom jordbruksnämnden anfört,

kan den föreslagna förskotteringen ske utan men för den egentliga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr M år 1957

13

regleringsverksamheten, enär utbetalningarna från prisregleringsanslaget

alltid visar en tämligen betydande eftersläpning i förhållande till medelsanvisningarna.

Allteftersom införselavgiftsmedel inflyter eller kan göras tillgängliga,

bör en preliminär överföring av dylika medel till prisregleringsanslaget

ske. Frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna av regleringsverksamheten

införselavgiftsmedlen skall tagas, bör i enlighet med

jordbruksnämndens förslag avgöras efter prövning av förhållandena inom

varje särskild gren. Enligt min mening synes det böra uppdragas åt jordbruksnämnden

att efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda

hithörande spörsmål och till Ivungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.

Frågan torde därefter böra underställas riksdagens prövning.

Vad angår frågan om underlättande av betalningsskyldigheten beträffande

tidigare utlämnade stödlån till jordbrukare har jag intet att erinra mot jordbruksnämndens

förslag, att låntagare, som i år drabbats av skördeskador,

skall kunna erhålla uppskov ett år med amortering, som förfaller till betalning

år 1957. För min del vill jag förorda de av nämnden föreslagna möjligheterna

till framflyttning av tidpunkten för erläggande av amortering av

tidigare utlämnade stödlån. I samband därmed bör amorteringsplanen, såvitt

angår de från och med år 1958 till betalning förfallande amorteringarna,

skjutas ett år framåt i tiden, även om härigenom den i författningarna angivna

tid, inom vilken lånen skall vara slutbetalade, överskrides. Enligt gällande

praxis kan vederbörande myndighet efter prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall redan nu medgiva sålunda förordade anstånd. Med

hänsyn till ail dylika åtgärder i det följande föreslås skola inom vissa områden

vidtagas efter generella grunder, bör emellertid särskilt bemyndigande

härom inhämtas. Vidare bör i de fall där avsett uppskov beviljas, dröjsmålsränta

icke tillämpas.

Inom de områden av landet, där skördeskador^ är så stora och så allmänt

förekommande, att det utan någon undersökning av varje särskilt

fall torde kunna antagas, att inom området bosatta brukare, vilka tidigare

erhållit stödlån och ännu icke slutbetalat dessa, till följd av årets skördeskador

är i sådan ställning, att de behöver den nyss förordade temporära

lättnaden i betalningsskyldigheten, torde i enlighet med jordbruksnämndens

förslag sagda lättnad utan ansökningsförfarande generellt böra medges.

Det bör därvid ankomma på det låneförvaltande organet att i samverkan

med lantbruksnämnden vidtaga de förordade åtgärderna och underrätta låntagarna

därom. De områden, inom vilka de generella åtgärderna skall vidtagas,

torde, därest riksdagen icke bar något alt erinra däremot, efter förslag

av jordbruksnämnden få fastställas av Kungl. Maj:t. I övriga områden

av landet torde frågan om uppskov med amortering böra avgöras från fall

till fall. Ansökan härom torde böra inges till vederbörande riksbankskontor,

som det bör åligga att pröva inkomna ansökningar i samråd med lantbruksnämnden.

Det torde, därest riksdagen ej bar något att erinra mot vad jag sålunda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957

föreslagit, få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande

vederbörande myndighet, att utfärda närmare bestämmelser angående

de föreslagna lättnaderna i amorteringsskyldigheten beträffande ifrågavarande

lån.

I anledning av vad jordbruksnämnden anfört angående uttag å skogskonto,

torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t den 15 november 1957 på föredragning

av chefen för finansdepartementet beslutat att i proposition till

riksdagen framlägga förslag om ändring i gällande bestämmelser om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Därest förslaget bifalles,

skall uttag av skogskontomedel kunna få göras fram till årsskiftet 1957—

1958 utan att eljest gällande uppsägningstid behöver avvaktas. Härigenom

beredes jordbrukare möjlighet att i nästa års deklaration kvitta gjort uttag

mot eventuellt uppkommande förlust på grund av skördeskador.»

Utskottet

I sitt utlåtande 1957: 39 tillstyrkte utskottet ett av Kungl. Maj:t i propositionen

184 framlagt förslag, att hjälp i form av stödlån under vissa villkor

skulle kunna beviljas de jordbrukare, som år 1957 tillfogats mera betydande

skördeskador på grund av ogynnsam väderlek. Utskottet förordade tillika,

att den odisponerade behållningen, ca 44 000 000 kronor, å det under Statens

utlåningsfonder: Fonden för supplementär jordbrukskredit anvisade investeringsanslaget

skulle överföras till Fonden för låneunderstöd och användas

till bestridande av kostnaderna för stödlånen. Därjämte förklarade

sig utskottet icke ha något att erinra mot att vissa importavgifter för fodermedel

m. in. skulle kunna få disponeras för att täcka föreningen Svensk

spannmålshandels merkostnader med anledning av stödköp utav skadad

brödsäd. Vad utskottet sålunda förordat och uttalat godkändes av riksdagen

(rskr. 391).

I förenämnda proposition 184 erinrades om att statens jordbruksnämnd

fått i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen utreda omfattningen

och arten av de mera väsentliga skadorna på 1957 års skörd. Såsom framgår

av det föregående har nämnden numera slutfört ifrågavarande utredning.

På grundval av det vid utredningen insamlade siffermaterialet, vilket redovisats

i särskilda tabeller, har framräknats en till 159 700 000 kronor uppgående

skördeminskning i de av skadorna drabbade områdena. I detta sammanhang

har i motionerna I: 567 och II: 716 påpekats, att det framlagda

undersökningsmaterialet måste betraktas som osäkert och att risk för felkällor

i detsamma synes föreligga. På grund härav har i motionerna begärts,

att frågan om omfattningen av 1957 års skördeskador upptages till förnyad

prövning, samt att, därest undersökningen så motiverar, förslag om anvisande

av ytterligare erforderligt bidragsbelopp snarast möjligt framlägges

för riksdagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957

15

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att vid särskild föredragning

inför utskottet upplysningar lämnats om att felaktiga sifferuppgifter

inkommit till jordbruksnämnden från Stockholms stad och län samt Hallands

län, vilket föranlett omräkning. Vid en i samband härmed verkställd

kontroll av siffermaterialet i övrigt har ytterligare felräkningar ej kunnat

konstateras. Korrektionstalen har införts i de vid detta utlåtande fogade

tabellerna, varvid de felaktiga siffrorna satts inom parentes framför de

rättade. Nyssnämnda omräkning medför, att beloppet för skördeminskningen

höjts till 164 200 000 kronor. Enligt vad vid omförmälda föredragning

upplysts har det nya siffermaterialet underställts jordbrukets förhandlingsdelegation.

I anledning härav vill utskottet understryka angelägenheten av

att det utredningsmaterial, som skall läggas till grund för beräkning av

skördeskador, blir så fullständigt och korrekt som möjligt. Å andra sidan

hör man enligt utskottet icke bortse från svårigheterna att kunna åstadkomma

sådant material vid den brådskande behandling, som dylika ärenden

i allmänhet kräver. Enligt utskottets mening ger det nu föreliggande

utredningsmaterialet eu så pass tillförlitlig bild av skadorna, som det under

rådande förhållanden varit möjligt att åstadkomma. Utskottet vill emellertid

erinra om att under senare år undersökningar företagits genom statistiska

centralbyråns och skördeskadeutredningens försorg för att få fram

en skördeuppskattning utförd med objektiv metodik. Enligt vad utskottet

inhämtat är framställningar om anslag för fortsatta dylika undersökningar

1. n. föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid angivna förhållanden bör det

i motionerna I: 567 och II: 716 i förevarande del framställda yrkandet icke

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Den i ärendet förebragta utredningen visar å ena sidan, att skadorna

totalt sett ej är så stora att 4-procentregeln skulle ha utlösts, även om omräkningen

av den våren 1657 upprättade kalkylen hade grundats på skördeuppskattningen

per den 15 oktober. Å andra sidan ger utredningen vid

handen, att skadeverkningarna inom vissa områden varit av mycket allvarlig

karaktär och medfört betydande avbräck för de enskilda jordbrukarna.

I likhet med departementschefen anser utskottet därför påkallat,

att ytterligare hjälp lämnas från det allmännas sida för alt mildra dessa

verkningar. Utskottet biträder sålunda förslaget i propositionen, att det ytterligare

stödet skall ges i form av dels efter särskild ansökning behovsprövade

bidrag utan återbetalningsskyldigliet, dels uppskov med amorteringar

av vissa tidigare utlämnade statliga stödlån. Vad i propositionen förordats

angående utformningen och administrationen av bidragsverksamheten samt

beträffande anordningen av ifrågavarande uppskov med återbetalningsskyldigheten

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I fråga om bidragsverksainhetens finansiering har Kungl. Maj:t i anslutning

till jordbruksnämndens av jordbrukets förhandlingsdelegation biträdda

förslag förordat, alt ett belopp av tillhopa 40 000 000 kronor skall ställas till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr it) år 1957

att nyssnämnda belopp icke bör anvisas i form av ett nytt statsanslag. I enlighet

med överenskommelsen har i propositionen föreslagits, att av beloppet

25 000 000 kronor skall täckas genom avräkning på det belopp av

100 000 000 kronor, som enligt beslut av 1956 års riksdag skall avsättas till

en jordbrukets skördeskadefond, samt återstående 15 000 000 kronor genom

ianspråktagande av införselavgiftsmedel. Därvid har förutsatts, att beloppet

å 25 000 000 kronor skall tagas i anspråk i första hand. Vad sålunda

förordats i propositionen biträdes av utskottet. Detta innebär, att utskottet

avstyrker bifall till vad i motionerna I: 567 och II: 716 yrkats gentemot den

i propositionen föreslagna finansieringsmetoden. Utskottet utgår från att

irågan angaende skördeskadetondens storlek upptages till prövning i samband

med behandlingen av skördeskadeutredningens blivande förslag.

På grund av i propositionen anförda skäl tillstyrker utskottet, att hela

beloppet å 40 000 000 kronor förskotteras ur anslaget Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område.

Kungi. Maj :ts framställning har i övrigt icke givit utskottet anledning till

särskilt uttalande.

Slutligen får utskottet erinra om att bevillningsutskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande 54 i anledning av propositionen 1957: 189 förordat,

att jordbrukare, vilka innevarande höst drabbats av skördeskador, skall

kunna uttaga skogskontomedel fram till årsskiftet 1957—1958 utan att eljest

gällande uppsägningstid behöver avvaktas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag medge, att bidrag

till jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av 1957 års

sköi deskador, ma utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i propositionen;

2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medge, att ett belopp

av 40 000 000 kronor må ställas till förfogande för utbetalande

av sagda bidrag;

3) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 567 och II: 716, såvitt nu är i fråga, medge,

att kostnaderna för bidragen må bestridas med 25 000 000

kronor av medel, vilka jordbruket enligt beslut av 1956 års

riksdag skall erhalla som grundfond i ett planerat system

för reglering av skördeskador, och i övrigt av medel, som i

samband med jordbruksregleringen influtit eller inflyter genom

upptagande av införselavgifter;

4) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medge, att för utbetalande

av bidragen erforderliga medel må i mån av behov

förskottsvis tillhandahållas ur det å riksstaten för budgetåret

1957/58 under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

5) avslå motionerna I: 567 och II: 716, såvitt däri yrkats,

att förslag skall framläggas för 1959 års riksdag om anvisande

av särskilda anslag för återbetalning av de under 3)

omförmälda beloppen;

6) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga Kungl.

Maj :t att medge uppskov med erläggande av amorteringar

för stödlån med anledning av 1950, 1951, 1952 och 1954 års

skördeskador i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som förordats i propositionen.

B. att motionerna I: 567 och II: 716, såvitt de ej behandlats

under A. 3) och 5), icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 december 1957

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg, Lage Svedberg, Jon Jonsson,

Hjalmar Nilsson, Eskilsson, Johan Persson*, Franzén, Hedström, Uno

Olofsson och Theodor Johansson;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Gustafson i Dädesjö,

Ha^ggblom, Andersson i Hyssna, Ahlsten, Östlund, fru Lindskog, herrar

Jönsson i Gärds Köpinge, Johanson i Västervik och Andei sson i Langviksmon.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1) Av herrar Franzén, Theodor Johansson och Pettersson i Dahl, vilka

ansett, att

dels det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 15 börjar med orden »I

fråga» och som på s. 16 slutar med orden »blivande förslag», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»I fråga om bidragsverksamhetens finansiering har Kungl. Maj :t förordat,

att ett belopp av tillhopa 40 000 000 kronor skall ställas till förfogande.

Utskottet har på grundval av nu föreliggande material icke något att

erinra häremot. Enligt propositionen skall nyssnämnda belopp icke anvisas

i form av ett nytt statsanslag. Kungl. Maj:t förordar, att av ifrågava
2

llihang till riksdagens protokoll 19ö7. 10 samt. Nr 40

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO år 1957

rande belopp 25 000 000 kronor skall täckas genom avräkning på det belopp

av 100 000 000 kronor, som enligt beslut av 1950 års riksdag skall avsättas

till en jordbrukets skördeskadefond, samt återstående 15 000 000

kronor genom ianspråktagande av införselavgiftsmedel. Den finansieringsmetod,

som föreslagits i propositionen, innebär alltså, atl pengar, som är

avsedda för vissa angivna ändamål, skulle tagas i anspråk.

Den i propositionen anförda uppfattningen, att 4-procentregelns uIformning

skulle vara avgörande för bur bidragen skall finansieras, kan utskottet

icke dela. Vid principbeslutet år 1955 om det nya prissättningssystemet

för jordbruket uttalade utskottet bl. a.: »Det torde slutligen vara självklart,

atl vid en katastrofartad utveckling för jordbruket, exempelvis på

grund av missväxt, särskilda stödåtgärder bör kunna övervägas.» Detta

uttalande måste tolkas som ett uttryck för uppfattningen, att samhället

har skyldighet att träda hjälpande till vid svåra skördeskador. En statlig

stödverksamhet vid skördekatastrofer måste enligt utskottets uppfattning

jämställas med de statsbidrag, som utgår till arbetslöshetskassorna, och

andra statliga åtgärder till arbetslöshetens bekämpande. 1 båda fallen gäller

det skydd mot oförvållat inkomstbortfall. Då årets skördeskador i vissa

delar av landet varit av mycket svårartad karaktär, anser utskottet i överensstämmelse

med vad ovan anförts, att det måste vara samhällets skyldighet

att ekonomiskt medverka till den nödvändiga skördeskaderegleringen.

Utskottet vill vidare erinra om att de 100 000 000 kronor, varav 25 000 000

kronor nu enligt propositionen skulle avräknas, enligt riksdagens beslut

1956 skall utgöra en grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador.

Avsikten bar alltså varit, att dessa pengar icke skall få tagas i

anspråk, förrän ett nytt skördeskaderegleringssystem satts i funktion. De inflytande

införselavgifterna skall enligt riksdagens beslut 1955 och 1956

användas för regleringsändamål på jordbrukets område. För ilen händelse

ett nämnvärt överskott av införselavgiftsmedel skulle uppstå, förutsattes

vid nämnda beslut, att detsamma icke skulle användas under innevarande

treårsperiod utan balanseras över till eu kommande prissättningsperiod.

Enligt utskottets mening bör ändring icke ske i den sålunda beslutade målsättningen

i fråga om skördeskadefondsmedlens och införselavgiftsmedlens

användning.

Med hänsyn till nuvarande ansträngda statsfinansiella läge delar utskottet

emellertid uppfattningen, att det erforderliga anslaget av 40 000 000

kronor till bidrag åt jordbrukare i anledning av skördeskadorna icke bör

belasta innevarande års statsbudget. Såsom föreslagits i motionerna 1:567

och 11:716, bör det dock vara möjligt att tillfälligt låna nyssnämnda belopp

från ifrågavarande skördeskadefondsmedel och införselavgiftsmedel.

Utskottet tillstyrker alltså vad i motionerna i förevarande del förordats.

I enlighet med vad som föreslagits i motionerna bör med återbetalningsskyldigliet

för staten lån ske med 25 000 000 kronor ur det belopp av

100 000 000 kronor, som enligt beslut av 1956 års riksdag skall avsättas till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

19

fn jordbrukets skördeskadefond, samt med 15 000 000 kronor ur de medel,

som i samband med jordbruksregleringen inflyter genom upptagande av

införselavgifter. Utskottet förutsätter, att ett system för skördeskadereglering

utformas genom beslut av nästa års riksdag och att i samband därmed

de 100 000 000 kronorna till skördeskadefonden uppföres på statsbudgeten

1958/59. Staten bör sedan under budgetåret 1959/60 återbetala lånebeloppet

genom särskilda anslag till skördeskadefonden och den ifiågavarande

regleringsverksamheten.»

dels ock utskottets hemställan under A. 3) och 5) bort lyda sålunda:

»3) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 567 och II: 716, såvitt nu är i fråga, medge

att kostnaderna för bidragen må bestridas genom att

lån med återbetalningsskyldighet för staten upptages med

25 000 000 kronor av medel, vilka jordbruket enligt beslut

av 1956 års riksdag skall erhålla som grundfond i ett planerat

system för reglering av skördeskador, och med

15 000 000 kronor av medel, som i samband med jordbruksregleringen

influtit eller inflyter genom upptagande av införselavgifter;
5)

med bifall till motionerna I: 567 och II: 716, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att förslag

förelägges 1959 års riksdag om särskilda statsanslag till

återbetalande av ifrågavarande lån.»

2) Av herrar Franzén, Thcodor Johansson och Pettersson i Dahl, vilka

ansett, att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med orden

»Med anledning» och slutar med orden »riksdagens åtgärd», bort ha följande

lydelse:

»Med anledning----(lika med utskottet)---som möjligt. Man

kan givetvis inte bortse från svårigheterna att kunna åstadkomma sådant

material vid den brådskande behandling, som dylika ärenden i allmänhet

kräver. Utskottet har uppmärksammat, att det införskaffade materialet i

vissa fall icke varit i sådant skick, att det kunnat läggas till grund för eu

bedömning av skadorna inom ifrågavarande områden. I detta sammanhang

vill utskottet erinra om att under senare år undersökningar företagits genom

statistiska centralbyråns och skördeskadeutredningens försorg för att

tå fram en skördeuppskattning utförd med objektiv metodik. Enligt vad

utskottet inhämtat är framställningar om anslag för fortsatta dylika undersökningar

f. n. föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Utskottet vill understryka

angelägenheten av att man på denna väg söker komma fram till tillförlitligare

metoder för skördeuppskattning. Mot bakgrunden av vad utskottet

anfört synes del emellertid motiverat, att frågan om omfattningen

av 1957 års skördeskador upptages till förnyad prövning på grundval av

allt material, som slår till förfogande, även avseende tiden efter den 15 ok
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

lober. Därest eu sådan undersökning ger vid handen, att skördeskadorna

även från de i propositionen angivna utgångspunkterna varit av större omiattning

än vad som enligt ovan framräknats, bör det föreslagna bidragsbeloppet

av 40 000 000 kronor höjas med erforderligt belopp. Utskottet tillstyrker

alltså vad i motionerna I: 567 och II: 716 i förevarande del vrkats.»

dels ock utskottets hemställan under B. bort lyda sålunda:

»B. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 567 och

II: 716, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kung'']. Maj:t anhålla,

att frågan om omfattningen av 1957 års skördeskador

upptages till förnyad prövning, samt att, därest undersökningen

så motiverar, förslag om anvisande av ytterligare erforderligt

bidragsbelopp snarast möjligt förelägges riksdadagen.

»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr tO år 1957

21

Bilaga 1

»Skörd*1 procenten» för brödsäd9 fodersäd och vallhö den 15 oktober 195 i

(ur bygdeundersökningen)

Som skördeproeent för visst växtslag har betecknats förhållandet, uttryckt i procent, mellan

hektarskörden den 15 oktober 1957 och den genomsnittliga hektarskörden den 15 oktober åren

1952, 1953, 1954 och 1956. För vallhö har i stället tillämpats relationen mellan skördeomdömet

den 31 augusti 1957 och uttrycket för medelskörd (3,0).

Område

Höst-

vete

Höst-

råg

Vår-

vete

S:a

bröd-

säd

Korn

Havre

Bland-

säd

S:a

foder-

säd

Vall-

hö

Bröd- säd, fo- dersäd

och

vallhö

(95)86

(88)77

(89)81

(92)83

(92)83

(93)84

(91)78

(92)81

110

(99)92

65

54

68

66

65

63

65

64

102

75

89

83

84

87

87

87

88

87

100

91

95

92

90

93

89

88

86

87

104

93

86

85

92

88

88

94

90

93

107

101

87

81

84

83

83

89

83

87

100

94

85

84

77

82

82

79

83

80

95

87

96

99

92

97

94

101

91

95

103

99

101

106

88

101

93

99

95

94

113

104

92

94

91

93

85

93

87

88

97

94

108

95

99

99

97

92

95

95

94

95

115

106

106

109

109

104

102

105

96

104

108

97

92

96

94

91

94

92

104

98

80

71

81

79

94

79

82

81

118

100

80

75

71

75

78

76

75

76

114

95

93

91

90

91

95

91

92

92

108

102

94

92

92

93

93

96

98

96

101

97

76

67

78

75

77

81

81

80

104

94

92

94

86

90

94

83

84

85

98

91

53

67

52

53

02

63

55

61

109

74

31

33

50

33

59

69

63

64

100

82

01

59

64

62

80

78

81

79

101

94

86

100

92

92

101

98

98

100

102

102

_

101

94

98

100

114

in

_

_

108

123

106

108

108

108

—

—

—

—

120

115

117

119

108

109

(90)89

93

83

88

97

85

(88)87

89

104

95

Stockholms stad och län

Uppsala län...........

Södermanlands län.....

Östergötlands län......

Jönköpings län........

Kronobergs län.......

Kalmar läns norra del

Kalmar läns södra del

Gotlands län.........

Blekinge län........

Kristianstads län.......

Malmöhus län..........

Hallands län...........

Göteborgs och Bohus län

Älvsborgs läns norra del

Älvsborgs läns södra del

Skaraborgs län.....

Värmlands län.....

Örebro län.........

Västmanlands län . .

Kopparbergs län1. .

Gävleborgs län ....

Västernorrlands län

Jämtlands län1.....

Västerbottens län1. .

Norrbottens län1. . .

Hela riket1

Utom fjällbygderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

■>■>

Bilaga 2

Fördelning av odlarleveranser till spannmålshandlare av 1957 års brödsädsskörd

på leveransgill och icke leveransgill vara under tiden fram t. o. m. den 15 oktober

1957, procenttal, enligt uppgifter från Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening

Län

Höstvete

Vårvete

Råg

Leverans- gill vara

i % av

total 4

leverans

Icke leve- ransgill

vara i %

av total

leverans

Leverans- gill vara

i % av

total

leverans

Icke leve- ransgill

vara i %

av total

leverans

Leverans- gill vara

i % av

total

leverans

Icke leve- ransgill

vara i %

av total

leverans

Stockholms stad och län ...

73,5

26,5

27,5

72,5

71,6

28,4

Lppsala.................

24,8

75,2

9,4

90,6

54,2

45,8

Södermanlands.......

68,3

31,7

47,5

52,5

66,3

33,7

Östergötlands............

93,8

6,2

98,7

1,3

81,5

18,5

Jönköpings.........

47,6

52,4

84,7

15,3

48,0

52,0

Kronobergs...........

32,5

67,5

_

100,0

22,9

77,1

Kalmar.................

90,8

9,2

93,2

6,8

88,8

11,2

Gotlands.............

99,5

0,5

98,4

1,6

98,7

1,3

Blekinge.................

64,3

35,7

64,7

35,3

45,2

54,8

Kristianstads............

95,2

4,8

96,7

3,3

92,3

7,7

Malmöhus...............

98,2

1,8

98,0

2,0

92,5

7,5

Hallands................

(86,4)55,2

(13,6)44,8

(78,0)37,8

(22,0)62,2

(84,9)58,2

(15,1)41,8

Göteborgs och Bohus......

53,6

46,4

65,4

34,6

66,1

33,9

Älvsborgs ...............

42,5

57,5

26,8

73,2

85,9

14,1

Skaraborgs..............

65,9

34,1

42,3

57,7

73,4

26,6

Värmlands...............

31,4

68,6

30,1

69,9

31,1

68,9

Örebro..................

85,8

14,2

77,9

22,1

87,6

12,4

Västmanlands............

28,4

71,6

18,1

81,9

67,1

32,9

Kopparbergs f

Gävleborgs )............

4,8

95,2

2,8

97,2

6,5

93,5

Summa

(81,3)80,7

(18,7)19,8

(77,5)74,6

(22,5)25,4

(85,6)83,7

(14,4)16,3

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr åt) år 1957

23

Bilaga 3

Beräkning av värdet av skördeförlusterna år 1957 (ur länsundersökningen)

Län

1 1

2 1

3

1 4

5

Xormalskörd, 1 000-tal kr

Brödsäd

Fodersäd

Övrigt

»foder»1

Oljeväxter,

sockerbetor,

kokärter

Totalt

Stockholms stad och län .

20 172

24 407

33

714

6 946

85 239

Uppsala...............

25 710

32 304

25

682

11 359

95 055

Södermanlands.........

27 345

32 721

37

948

13 723

111 737

Östergötlands..........

59 574

46 820

51

473

30 105

187 972

Jönköpings............

5 821

18 974

59

106

727

84 628

Kronobergs............

4 099

13 047

40

799

121

58 066

Kalmar norra..........

7 039

8 394

18

725

1 952

36 110

Kalmar södra..........

18 708

15 391

33

644

10 673

78 416

Gotlands..............

11 659

13 091

22

735

15 462

62 947

Blekinge...............

8 432

8 453

28

722

3 397

49 004

Kristianstads..........

26 588

42 897

90

592

34 846

194 923

Malmöhus.............

72 290

77 985

76

756

113 383

310 414

Hallands..............

14 136

30 551

48

536

2 541

95 764

Göteborgs och Bohus....

Älvsborgs norra........

7 164

13 484

28

816

337

49 801

7 217

20 882

35

101

923

64 123

Älvsborgs södra........

2 105

9 037

27

491

148

38 781

Skaraborgs............

36 110

62 919

75

521

10 488

185 038

Värmlands.............

8 197

18 797

48

340

410

75 744

Örebro................

15 633

30 063

35

297

3 786

84 779

Västmanlands..........

24 836

35 268

29

969

7 070

97 143

Kopparbergs...........

3 823

15 906

29

908

97

49 734

Gävleborgs............

1 485

13 447

39

795

167

54 894

Västernorrlands........

_

7 849

38

608

30

46 487

Jämtlands.............

—

5 364

31

065

—

36 429

Västerbottens..........

—

8 518

51

170

—

59 688

Norrbottens...........

—

3 789

33

157

—

36 946

Hela riket

408143

010 358

1 072

(170

268 091

2 859 862

1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Bilaga 3 (forts.)

Län

6 7

8

9

10

1957 års skörd, 1 000-tal kr

Brödsäd

Fodersäd

Övrigt

Oljeväxter,

Totalt

»foder»1

sockerbetor,

kokärter

Stockholms stad och län .

(16 037)14 555

(21 983)19 526

36 826

6 249

(81 095)77 156

Uppsala...............

14 328

20 577

26 175

10 300

71 380

Södermanlands.........

21 659

28 408

37 126

13 747

100 940

Östergötlands..........

54 729

40 308

50 358

33 565

178 960

Jönköpings............

4 272

17 944

56 469

657

79 342

Kronobergs............

2 792

11 619

40 450

114

54 975

Kalmar norra..........

5 605

6 796

17 417

1 978

31 796

Kalmar södra..........

17 366

14 824

32 512

11 766

76 468

Gotlands..............

11 714

12 088

23 607

15 942

63 351

Blekinge...............

7 085

7 130

27 054

3 684

44 953

Kristianstads..........

26 731

39 726

83 831

39 432

189 720

Malmöhus.............

78 282

81 470

68 184

135 010

362 946

Hallands..............

(12 059)11 510

27 216

47 970

2 944

(90 189)89,640

Göteborgs och Bohus____

4 724

11 000

31 928

362

48 014

Älvsborgs norra........

4 609

16 114

36 861

984

58 568

Älvsborgs södra........

1 546

8 406

28 735

147

38 834

Skaraborgs ............

29 907

Cl 404

73 493

12 519

177 323

Värmlands.............

5 296

15 110

44 060

300

64 772

Örebro................

13 529

25 999

31 672

4 691

75 891

Västmanlands..........

10 879

21 083

29 610

6 798

68 370

Kopparbergs...........

1 318

9 283

27 473

36

38 110

Gävleborgs............

793

10 450

36 399

33

47 675

Västernorrlands........

_

7 980

40 535

9

48 524

Jämtlands.............

—

5 542

32 781

_

38 323

Västerbottens..........

—

9 439

52 750

3

62 192

Norrbottens............

—

4 558

38 200

5

42 763

Hela riket

(345 260)343 229

(536 463)534 006

1 052 476

301 275

(2 235 474)2 230

1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biliang Ull riksdagens protokoll 1957. 10 samt. Nr 40

Bilaga 3 (forts.)

11 | 12| 13|_14| 15I 1C

Skillnad mellan normalskörd och 1957 års skörd, 1 000-tal kr

Brödsäd

Foder-

säd

Övrigt

»foder»1

Oljeväxter,

sockerbetor,

kokärter

Totalt

»Skörde-

procent»

(10)/(5)

Stockholms stad och län .

(-

-4 1351—5 617

(—2 424)—4 881

+

3 112

_

697

(— 4 144)—8 083

(95,1)90,5

Uppsala...............

—

11 382

—

11 727

+

493

—

1

059

—

23 675

75,1

Södermanlands.........

—

5 686

—

4 313

—

822

+

24

—

10 797

90,3

Östergötlands..........

—

4 845

—

6 512

—

1 115

+

3

460

—

9012

95,2

Jönköpings............

—

1 549

—

1 030

—

2 637

—

70

—

5 286

93,8

Kronobergs............

_

1 307

—

1 428

—

349

—

7

—

3 091

94,7

Kalmar norra..........

—

1 434

—

1 598

—

1 308

+

26

—

4 314

88,1

Kalmar södra..........

—

1 342

—

567

—

1 132

+

1

093

—

1 948

97,5

Gotlands..............

+

55

—

1 003

+

872

+

480

+

404

100,6

Blekinge...............

Kristianstads..........

1 347

—

1 323

—

1 668

+

287

—

4 051

91,7

+

143

—

3 171

—

6 761

+

4

586

—

5 203

97,3

Malmöhus.............

+

5 992

+

3 485

_

8 572

+

21

627

+

22 532

106,6

Hallands..............

(-

- 2 077)—2 626

3 335

—

566

+

403

(— 5 575)— 6 124

(94,2)93,6

Göteborgs och Bohus....

—

2 440

—

2 484

+

3 112

25

—

1 787

96,4

Älvsborgs norra........

—

2 608

—

4 768

-U

1 760

+

61

—

5 555

91,3

Älvsborgs södra........

—

559

—

631

+

1 244

—

1

+

53

7 715

100,1

Skaraborgs............

—

6 203

—

1 515

—

2 028

+

2

031

—

95,8

Värmlands.............

_

2 901

_

3 681

—

4 280

—

110

—

10 972

85,5

Örebro................

_

2 104

—

4 064

—

3 625

+

905

—

8 888

89,5

Västmanlands..........

_

13 957

—

14 185

—

359

—

272

—

28 773

70,4

Kopparbergs...........

—

2 505

—

6 623

—

2 435

—

61

—

11 624

76,6

Gävleborgs............

—

692

—

2 997

—

3 396

—

134

—

7 219

86,8

Västernorrlands........

_

+

131

1 927

—

21

+

2 037

104,4

Jämtlands.............

—

+

178

+

1 716

—

+

1 894

105,2

Västerbottens..........

—

+

921

+

1 580

+

3

+

2 504

104,2

Norrbottens...........

—

+

769

+

5 043

+

5

+

5 817

115,7

Hela riket

(-

62 8831-64 914

(— 73 8951—76352

—

20 194

+

32

584

(—124 388)-128 876

(94,7)94,5

1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Bilaga 5

Jämförelse mellan bygde- och länsundersökningariia

Län

Skördeproct

bygde-

under-

sökningen

:nt enligt

länsunder-

sökningen

Stockholms stad och län............

(99)92

(95)91

Uppsala........................

75

75

Södermanlands ....

91

90

Östergötlands...................

93

95

Jönköpings ........................

101 (95)1

94

Kronobergs..................................

94

95

Kalmar läns norra del . .

87

88

Kalmar läns södra del.........................

99

98

Gotlands........................

104

101

Blekinge...............

94

92

Kristianstads.................................

95

97

Malmöhus.....................

104

107

Hallands............

98

94

Göteborgs och Bohus..........

100

96

Älvsborgs läns norra del.......................

95

91

Älvsborgs läns södra del.....

102

100

Skaraborgs...................................

97

96

Värmlands...................................

94 (86)1

86

Örebro......................................

91

90

Västmanlands................................

74

70

Kopparbergs.................................

82

77

Gävleborgs...................................

94 (89)1

87

Västernorrlands......

102

104

Jämtlands...................................

in

105

Västerbottens.....

108

104

Norrbottens..................................

109

ilo

Hela riket

95

95

1 Talen inom parentes anger skördeprocenten, när höskörden beräknas

enligt samma metod som i länsundersökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr it) år 1957

■11

Bilaga 5

Skördeförlust år 1957 vid 0, 15 och 20 procent självrisk

Område

Skördeförlust, milj. kr. vid

nedanstående självrisk

Åkerareal i motsvarande

kommuner, lia

0 %

15 %

20 %

0 %

15 %

20 %

Stockholms stad och län.

(4,1)8,1

(2,4)3,7

(1,0)1,9

123 780

(32 285)52 647

(11 847)35 381

Uppsala län...........

23,7

12,0

8,9

134 595

94 712

84 507

Södermanlands län.....

10,8

2,4

1,0

167 478

51 504

26 912

Östergötlands län......

9,0

1,0

0,2

228 448

43 954

12 343

Jönköpings län.........

5,3

—

—

127 329

—

—

Kronobergs län........

3,1

0,6

0,2

71 069

15 686

7 915

Kalmar läns norra del ..

4,3

1,1

0,4

60 464

30 621

18 851

Kalmar läns södra del ..

Gotlands län...........

1,9

1,5

0,6

111 066

10 813

7 973

Blekinge län...........

4,1

1,1

0,6

54 590

12 176

11 301

Kristianstads län.......

Malmöhus län..........

5,2

1,7

0,8

204 067

36 287

17 824

Hallands län...........

(5,6)6,1

(0,9)1,0

0,0

140 376

16 394

711

Göteborgs och Bohus län

1,8

—

—

87 802

—

—

Älvsborgs läns norra del.

5,6

0,8

0,2

129 603

25 155

4 905

Skaraborgs län.........

7,7

2,1

0,8

285 073

34 666

17 170

Värmlands län.........

11,0

4,5

2,6

181 533

44 712

25 477

Örebro län............

8,9

2,6

1,1

133 578

44 444

21 720

Västmanlands län......

28,8

14,9

11,0

156 020

122 156

104 202

Kopparbergs län.......

11,6

4,5

2,8

99 917

60 073

48 123

Gävleborgs län.........

Västernorrlands län.....

Jämtlands län.........

7,2

1,0

0,4

111 258

14 007

3 388

Hela riket

(159,7)164,2

(55,1)56,5

(32,9 83,8

2 608 046

(689 645)710 007

(425 169)448 703

opaginerad Kontrollera mot PDF

6719G5 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Bilaga G

tO

CO

Fördelning av den 31 oktober 1957 utestående stödlån på olika riksbankskontor

(stödlån enligt SFS 593/1955 ej medtagna)

Enl. SFS 369/1951

antal belopp

Enl. SFS 766/1951

antal belopp

Enl. SFS 764/1952

antal belopp

Enl. SFS 723/1954

antal belopp

Summa

antal

belopp

Huvudkontoret . . .

11

21,5

440

1 637,7

14

48,0

465

1 707,2

Göteborg........

4

3,8

6

9,7

32

35,4

59

188,1

101

237,0

Malmö...........

143

160,2

38

102,8

433

2 647,7

614

2 910,7

Falun............

92

130,0

4

19,9

96

149,9

Gävle............

687

531,5

141

166,9

828

698,4

Halmstad........

4

1,5

8

4,0

117

173,2

587

2 174,3

716

2 353,0

Härnösand.......

506

470,3

362

496,1

868

966,4

Jönköping.......

4

1,1

935

1 673,8

131

384,9

1 070

2 059,8

Kalmar..........

53

60,1

1 630

2 793,6

1 683

2 853,7

Karlskrona.......

29

16,9

292

331,9

51

94,9

372

443,7

Karlstad.........

5

4,8

19

20,4

296

731,9

62

165,4

382

922,5

Kristianstad......

157

164,7

276

503,0

885

3 946,0

1 318

4 613,7

Linköping........

84

73,4

1 049

2 985,9

3

7,0

1 136

3 066,3

Luleå............

25

2,2

1 603

1 592,0

6 334

8 132,0

7 962

9 726,2

Mariestad........

1

0,9

41

30,4

781

1 532,1

74

136,0

897

1 699,4

Nyköping........

11

6,0

388

1 119,6

24

89,0

423

1 214,6

Umeå...........

2 620

2 933,6

5 596

9 279,0

8 216

12 212,6

Uppsala.........

1

0,6

6

4,9

256

812,5

23

48,8

286

866,8

Visby...........

42

34,6

546

936,8

588

971,4

Vänersborg.......

6

5,4

24

30,3

404

724,1

238

491,0

672

1 250,8

Västerås.........

1

2,5

15

45,4

429

1 104,6

18

40,0

463

1 192,5

Växjö...........

1

0,6

6

2,8

580

871,0

167

327,9

754

1 202,3

Örebro..........

19

22,9

684

1 996,7

52

138,5

755

2 158,1

Östersund........

742

879,2

82

116,0

824

995,2

Summa

23

20,1

703

711,5

15 423

26 603,2

15 340

29 137,4

31 489

50 472,2

Jordbruksutskottets utlåtande nr ''/O år 1957

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:402 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1957/58. a1 i texten