Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna barnbidrag, dels ock i ämnet väckta motioner.

1957-03-26 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1957:2, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna barnbidrag, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 1

Nr 2

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna

barnbidrag, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 januari 1957 dagtecknad proposition, nr 12, vilken hänvisats

till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

F örslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om

allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag*

1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

1

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag med 290

kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag----- —

(Föreslagen lydelse:)

§•

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag med 400

kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas.

—----i riket.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1958.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1950:255.

1 —Ilihang till riksdagens protokoll 1957. (i sand. 2 avd. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1, bilaga 7, punkt 23, föreslagit

riksdagen att under femte huvudtiteln till Allmänna barnbidrag för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 632 000 000 kronor.

I anledning av propositionen nr 12 har inom riksdagen väckts sex motioner,

nämligen

de likalydande motionerna nr 328 i första kammaren av herr Ewerlöf

m. fl. och nr 406 i andra kammaren av herr Cassel m. fl.,

de likalydande motionerna nr 329 i första kammaren av herrar Birke och

Sveningsson samt nr 475 i andra kammaren av herr Heckscher m. fl.,

motionen nr 24 i andra kammaren av herr Hagberg m. fl. samt

motionen nr 361 i andra kammaren av herrar Rubbestad och Hansson.

Vidare har utskottet till behandling i förevarande sammanhang förehaft

dels följande inom riksdagen väckta och till statsutskottet hänvisade

motioner, nämligen

de likalydande motionerna nr 87 i första kammaren av fru Wallentheim

m. fl. och nr 90 i andra kammaren av fru Torbrink m. fl., i vad motionerna

berör de allmänna barnbidragen,

de likalydande motionerna nr 260 i första kammaren av herr Birke m. fl.

och nr 347 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås m. fl., i vad

motionerna berör de allmänna barnbidragen,

motionen nr 15 i andra kammaren av herr Lundberg samt

motionen nr 360 i andra kammaren av herrar Rubbestad och Hansson,

dels ock följande inom riksdagen väckta och till andra lagutskottet

hänvisade motioner, nämligen

de likalydande motionerna nr 172 i första kammaren av herrar Grym

och Hedström samt nr 229 i andra kammaren av herr Lassinantti m. fl.,

motionen nr 16 i andra kammaren av herr Lundberg,

motionen nr 394 i andra kammaren av herr Henning Nilsson i Gävle

in. fl. samt

motionen nr 398 i andra kammaren av herrar Rimmerfors och Keijer.

I motionerna I: 328 och II: 406 hemställes, »att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 12 om en höjning av barnbidragen».

I motionerna I: 329 och II: 475 hemställes, »att riksdagen måtte

a) besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 12;

b) antaga följande

Förslag

till

Lag om ändring av lagen den 21 maj 1954 (nr 266) om moderskapshjälp.

Härigenom förordnas, att 4 och 13 §§ lagen den 21 maj 1954 (nr 266) om

moderskapshjälp skola erhålla följande ändrade lydelse samt att i samma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 3

lag skall införas en ny paragraf, benämnd 7 a, av den lydelse som nedan

framgår.

4 §.

Moderskapspenning utgår i form av grundpenning samt under villkor som

nedan sägs jämväl i form av barntillägg, tilläggspenning och extra barntillägg.

7 a §.

Extra barntillägg utgår till barnaföderska, som icke eljest har enligt lagen

den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag bidragsberättigat barn,

samt utgår med 800 kronor.

Av extra barntillägg utgår trehundra kronor vid barnets födelse, tvåhundrafemtio

kronor då barnet uppnått sex månaders ålder samt tvåhundrafemtio

kronor då barnet uppnått en ålder av ett år.

13 §.

Statsbidrag utgår ---- — nämligen för

a) läkarvård och resor enligt 3 § ................

........ 50 procent;

b) grundpenning ..............................

........ 50 procent;

c) barntillägg..................................

........ 75 procent;

d) extra barntillägg ............................

........ 100 procent.

Konungen äger —--av desamma.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1957.

c) antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad Igdelse av 1 § lagen den 26 juli 19i7 (nr 529) om allmänt

barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänt

barnbidrag skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt

barnbidrag med 650 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare

stadgas, dock att bidrag icke skall utgå för det yngsta barnet inom varje

familj.

Allmänt barnbidrag--— i riket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1957; dock att, beträffande yngsta barn

som vid ikraftträdandet icke fyllt tre år, tidigare bestämmelser skola gälla

till och med det kvartal, varunder barnet nått denna ålder.»

I motionerna II: 24 och II: 16 hemställes, att riksdagen måtte besluta

att den i proposition nr 12 föreslagna lagen om ändrad lydelse av 1 §

lagen om allmänna barnbidrag måtte träda i kraft den 1 juli 1957.

I motionen II: 361 hemställes, att riksdagen måtte besluta om sådan ändring

av 1 § lagen om allmänna barnbidrag att paragrafen får den lydelse

som ett bifall till motionen II: 360 skulle medföra och att vederbörande

utskott måtte utforma erforderlig lydelse av paragrafen.

I motionerna I: 87 och II: 90 hemställes — såvitt nu är i fråga — »att riksdagen

måtte besluta att hos regeringen hemställa om skyndsam utredning

för införandet av indexreglering av de allmänna barnbidragen».

I motionerna I: 260 och II: 3b7 hemställes — såvitt nu är i fråga — att

riksdagen vid behandling av femte huvudtiteln, punkt 23, måtte »till Allmänna

barnbidrag för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

531 000 000 kronor».

I motionen II: 15 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att det allmänna

barnbidraget höjes till 400 kronor för barn och år fr. o. m. den 1

juli 1957 och att under femte huvudtiteln till Allmänna barnbidrag för

budgetåret 1957/58 anvisas ett förslagsanslag av 733 000 000 kronor».

I motionen II: 360 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

1) dels att barnbidraget för första barnet i fullständiga familjer skall

utgå oförändrat med 290 kronor pr år, samt att bidraget för första barnet

i ofullständiga familjer ävensom bidraget till alla övriga barn skall för tid

som i propositionen föreslagits utgå med 400 kronor pr år,

2) dels att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 580 000 000 kronor».

I motionerna I: 172 och II: 229 hemställes, »att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t begära en skyndsam utredning om möjligheterna att

införa ett särskilt kallortstillägg på allmänna barnbidrag och särskilda

barnbidrag».

I motionen II: 39b föreslås, »att riksdagen måtte besluta att de allmänna

barnbidragen indexregleras enligt samma grunder som gäller för folkpensionerna».

I motionen II: 398 föreslås, »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t hemställa om utredning rörande reglerna för utbetalandet av barnbidrag

för blinda och döva barn».

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet har

propositionen nr 12, ovannämnda punkt i propositionen nr 1 samt före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 5

nämnda motioner hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och

andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj :ts förslag, ävensom

i fråga om de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa

till propositionen nr 1, femte huvudtiteln, s. 57—81, och motionerna 11:406,

11:475, 11:24, 11:361, 1:87, 1:260, 11:15, 11:360, 11:229, 11:16, 11:394

och II: 398.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 194-7 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 290 kronor för

år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk

medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven

i riket. Bidrag utgår fr. o. m. kvartalet efter det då barnet fötts

eller rätt till bidrag eljest uppkommit t. o. m. det kvartal, varunder barnet

fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom

vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även

att ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas

verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas

för riket som helhet av socialstyrelsen. Besvär över barnavårdsnämnds

beslut i barnbidragsärenden anföres hos länsstyrelsen, vars utslag kan överklagas

hos socialstyrelsen.

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,

av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och

uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning

med högst 600 kronor för barn och år. Som allmänt villkor för bidrag

gäller att barnet skall vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket

och vara under 16 år. Från regeln om medborgarskap finns vissa undantag.

De bidragsberättigade kan indelas i två huvudgrupper: 1) föräldralösa

barn samt fader- eller moderlösa barn, som vårdas av särskild förmyndare

och ej sammanbor med den efterlevande av föräldrarna, 2) övriga. Till den

senare gruppen hänföres a) faderlösa barn, b) barn, vars fader åtnjuter

folkpensionsförmån, c) barn, vars moder åtnjuter sådan förmån, om för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 är 1957

äldrarna ej sammanbor och modern har vårdnaden om barnet, d) barn, vars

moder är gift med annan än barnets fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån

och modern har vårdnaden om barnet eller sammanbor

med detta samt e) barn utom äktenskap, som har fyllt tre år och vars

fader är okänd. Beträffande adoptivbarn gäller i huvudsak enahanda bestämmelser.

Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet jämte

tillhörande handlingar överlämnas till pensionsstyrelsen, som efter granskning

av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.

Historik

De allmänna barnbidragen

Principerna för de allmänna barnbidragen har framlagts av 19Al års befolkning

sutredning. I sitt den 19 januari 1946 avgivna betänkande om barnkostnadernas

fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m.

(SOU 1946: 5) behandlade utredningen befolkningsfrågans ekonomiska sida

och sådana samhälleliga åtgärder till de barnfostrande familjernas förmån,

som enligt utredningens uppfattning kunde medverka till att höja deras

standard. Betänkandet utmynnade i, bl. a., förslag till införande av kontanta

allmänna barnbidrag. Befolkningsutredningen föreslog, att bidragens belopp

skulle bestämmas till 200 kronor. Utredningens förslag innebar vidare, att

vid införande av allmänna barnbidrag de inom statsbeskattningen då förekommande

barnavdragen skulle slopas. Den av utredningen förordade omläggningen

förändrade icke nämnvärt läget för familjer med barn i inkomstlägen

mellan 10 000 och 15 000 kronor. För lägre inkomstskikt medförde

den en påtaglig förbättring, för högre inkomsttagare åter en försämring.

Lagen om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag genom

proposition nr 220. I propositionen anslöt sig föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, till tanken, att barnavdragen vid den statliga

beskattningen skulle slopas vid införandet av allmänna barnbidrag. Beträffande

bidragsbeloppens storlek framhöll departementschefen, att det under

dåvarande förhållanden vore tydligt, att det erfordrades ett väsentligt högre

belopp än 200 kronor per barn och år för att garantera barnfamiljerna en

tillfredsställande standard. Frågan om beloppets storlek vore väsentligen en

avvägningsfråga. För sin del ville departementschefen förorda, att beloppet

bestämdes till 260 kronor om året.

I enlighet med propositionens förslag bestämde riksdagen bidragsbeloppet

till 260 kronor för barn och år.

Frågan om bidragsbeloppen omprövades av 1950 års riksdag i

samband med propositionen nr 241 om ändring i bl. a. kommunalskattelagen

och lagen om allmänna barnbidrag. Till grund för propositionen låg ett av

ortsavdragskommittén den 1 februari 1950 avgivet betänkande (SOU 1950:5).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 7

I propositionen föreslogs, att barnavdragen vid den kommunala beskattningen

skulle slopas och att barnfamiljerna skulle kompenseras härför genom

en höjning av barnbidragen från 260 till 290 kronor.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

De höjda barnbidragsbeloppen utgår fr. o. m. år 1952.

Vid 1952 års riksdag hemställdes i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 260, att barnbidragen måtte höjas med 30 procent eller i

avrundat tal till 380 kronor.

Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj :t i ett läge som

det dåvarande, då levnadskostnaderna vore under ständig förändring, med

uppmärksamhet följde utvecklingens inverkan på de sociala förmånernas

faktiska värde, och att Kungl. Maj :t — med beaktande av det statsfinansiella

läget — för riksdagen framlade de förslag, som betingades av nämnda

förändringar.

I en vid 1953 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 65, yrkades »att riksdagen måtte besluta att de allmänna barnbidragen,

som nu utgår med 290 kronor, höjes till 500 kronor per barn och år».

Andra lagutskottet, som behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 7, hemställde att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. I sin motivering uttalade utskottet emellertid bl. a., att i det

sociala reformprogrammet borde även ingå den höjning av dessa bidrag,

som betingades av levnadskostnadernas inverkan på barnfamiljernas standard,

och möjligheterna att finansiera en dylik höjning borde sorgfälligt

prövas.

I en vid 1955 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 424, hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att barnbidrag icke skall

utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för andra barnet med

290 kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för fjärde barnet med

410 kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn skall höjas successivt

med 60 kronor i förhållande till det som utgår för det näst föregående

barnet.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 4 motionen under anförande bl. a. att det i avbidan

på resultaten av de undersökningar som påginge inom 1954 års familjeulredning

icke kunde komma i fråga att då genomföra förändringar beträffande

de allmänna barnbidragen.

Frågan om höjning av de allmänna barnbidragen togs upp i ett flertal

motioner vid 1956 års riksdag.

I motionerna 1:6 och 11:7 hemställdes, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag så skyndsamt som möjligt till en

höjning av de allmänna barnbidragen».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

I motionerna I: 129 och II: 134 föreslogs, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag snarast möjligt till höjning av de

allmänna barnbidragen, med riktpunkt

a) att senast från 1957 minst återställa deras ursprungliga realvärde,

b) att de allmänna barnbidragen indexregleras,

c) att åldersgränsen för utbetalande av allmänt barnbidrag höjes till 18 år

i de fall ungdomarna studerar eller undergår yrkesutbildning».

I motionerna I: 348 och II: 375 hemställdes, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag till 1957 års

riksdag rörande återställande av barnbidragens realvärde och ursprungliga

ekonomiskt utjämnande effekt».

I motionerna I: 462 och II: 493 hemställdes, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning om höjning av de

allmänna barnbidragen som komplettering till införandet av barnavdrag vid

beskattningen, varom utredning begärts av oss i annan ordning, i syfte att

åstadkomma den på lämpligaste sätt avvägda förbättringen av barnfamiljernas

ställning».

Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 20 bl. a. att utskottet

ansåge det ofrånkomligt, att en höjning av de allmänna barnbidragen

komme till stånd under år 1957. Utskottet föreslog riksdagen att hos Kungl.

Maj :t hemställa om förslag till 1957 års riksdag om en sådan höjning. Utskottet

fann det inte lämpligt att därvid, såsom i vissa motioner yrkats,

begära att bidragen utformades på visst angivet sätt.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rd. skr. nr 168).

De särskilda barnbidragen

De särskilda barnbidragen infördes i vårt land genom beslut vid 19 3 7

års riksdag (prop. nr 276, sammansatt stats- och andra lagutskotts uti.

nr 1 och rd. skr. nr 421); barnbidragen hade dock föregåtts av vissa pensionstillägg

enligt folkpensioneringslagen. Barnbidragen utgick enligt lagen

den 18 juni 1937 om barnbidrag (beteckningen särskilda barnbidrag infördes

för dessa bidrag först år 1947 i samband med lagstiftningen om allmänna

barnbidrag) för vissa grupper av barn, nämligen för barn, vars föräldrar

eller, då barnet adopterats, vars adoptant eller adoptivföräldrar avlidit,

med 300 kronor i ortsgrupp 1, 360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor

i ortsgrupp 3. För övriga bidragsberättigade grupper av barn utgick barnbidraget

med följande årliga belopp i nedan angivna ortsgrupper:

för ett barn ......................

för två barn ......................

för tre barn......................

och för varje barn däröver ytterligare

Ortsgrupp 1

240 kr.

420 »

600 »

120 »

Ortsgrupp 2

300 kr.

525 »

750 »

150 »

Ortsgrupp 3

360 kr.

630 »

900 »

180 »

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 9

För tiden t. o. m. den månad, under vilken barnet fyllde två år, ökades

barnbidraget med ett årligt belopp av 60 kronor. Barnbidragen var enligt

1937 års lagstiftning inkomstprövade.

Då de allmänna barnbidragen beslutades vid 1947 års riksdag

fick de tidigare barnbidragen, såsom ovan omnämnts, beteckningen särskilda

barnbidrag. I den därvid antagna alltjämt gällande lagen den 26 juli

1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn (beträffande

dess antagande se prop. nr 288, sammansatt stats- och andra lagutskotts

uti. nr 5 och rd. skr. nr 499) slopades dyrortsgrupperingen och

fastställdes maximibeloppen för barn, som avses i 5 § (beträffande de olika

kategorierna av barn se under gällande bestämmelser ovan) till 420 kronor

för år samt för barn som avses i 6 § till 250 kronor för år. Det tidigare utgående

särskilda tillägget för barn under två år bortföll.

Vid 1952 års riksdag genomfördes en provisorisk förbättring av

de särskilda barnbidragen i det att dyrtidstillägg skulle utgå på dessa bidrag

(prop. nr 70, sammansatt stats- och andra lagutskotts uti. nr 1 och rd. skr.

nr 130). Det av riksdagen fattade beslutet om dyrtidstillägg avsåg endast

år 1952 och var att betrakta som ett provisorium. Tillägget konstruerades

med vissa fixa, fristående belopp, nämligen å särskilda barnbidrag enligt

5 § i 1947 års lag — bidrag om högst 420 kronor om året — med 105 kronor

samt å bidrag enligt 6 § i lagen — bidrag om högst 2o0 kronor om året

med 70 kronor om året.

De nuvarande maximibeloppen för såväl de särskilda barnbidragen som

bidragsförskotten — 600 kronor per barn och år — fastställdes genom beslut

vid 1953 års riksdag (prop. nr 36, sammansatt stats- och andra

lagutskotts uti. nr 5 och rd. skr. nr 89).

1954 års familjeutredning, m. m.

Efter Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 augusti 1954 tillkallade statsrådet

Ulla Lindström 7.954 års familjeutredning för att verkställa en inventering

av de familjepolitiska åtgärderna in. in. Utredningen avgav i september

1955 ett betänkande, »Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29).

Utredningen har i betänkandet lämnat en redogörelse för nuvarande familjepolitiska

åtgärder samt uppgifter om befolknings- och familjestrukturen,

försörjningsbördornas fördelning ävensom barnfamiljernas ekonomiska

läge och förändringar däri under senare år. Vidare har utredningen diskuterat

argumenten för en intensifierad familjepolitik samt möjligheterna till

ökat familjestöd kontantvägen och naturavägen. Det har inte ingått i utredningens

uppdrag att lägga fram specificerade förslag.

Familjeutredningen har bl. a. sökt klarlägga vad den ekonomiska utvecklingen

sedan de allmänna barnbidragen infördes har inneburit för bidragens

del.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

På grund av att barnbidragen — bortsett från uppräkningen från 260

till 290 kronor i samband med borttagandet av de skattefria avdragen i

kommunalbeskattningen — under perioden varit oförändrade, har barnfamiljernas

ekonomiska läge, anför utredningen, såtillvida försämrats under

perioden i fråga som barnbidragen nu på grund av det högre prisläget

är väsentligt mindre värda än då de infördes.

För att besvara frågan vilken höjning av barnbidragen som skulle krävas

för att återställa deras realvärde har utredningen först gjort en jämförelse

med folkpensionerna. Härom har utredningen anfört följande.

Folkpensionerna är numera indexreglerade, varigenom man avser att

hålla deras realvärde oförändrat. Den indexserie, som därvid begagnas, utgör

t. o. m. år 1955 en omräkning av socialstyrelsens levnadskostnadsindex

till basen juni 1946. Denna omräknade indexserie, benämnd pensionspristalet,

utgår därmed inte från den tidpunkt, då 1946 års lag om folkpensionering

trädde i kraft, utan från den tidpunkt då beslutet om de nya pensionerna

fattades. Samma utgångspunkt synes böra väljas, när det gäller

barnbidragen; beslutet om dem fattades visserligen först av 1947 års riksdag,

men de båda reformerna kan betraktas som nära sammanhängande.

Pensionspristalet står nu (aug. 1955) i 141 och indextillägget på folkpensionerna

utgör 40 %. En uppräkning av barnbidragen med 40 %, d. v. s.

från 290 kronor till ca 410 kronor, skulle följaktligen vara erforderlig för

att återställa deras »realvärde».

En annan grund som av familjeutredningen anföres för bedömningen

av höjningsbehovet utgör den faktiska konsumtionsökningen och de därmed

förenade kostnadsökningarna. Den av utredningen beräknade ökningen

per capita av den totala privata konsumtionen i kronor räknat var

från 1947 till 1955 ca 65 %. Under förutsättning alt barnkostnaderna ökat

i takt med konsumtionen i övrigt skulle således barnbidragen behöva höjas

i denna proportion för att spela samma utjämnande roll, d. v. s. utgöra

samma andel av barnkostnaderna som från början.

Utredningen har anfört, att man också måste ställa frågan hur andra

förmåner åt barnfamiljerna än barnbidragen utvecklats under tiden efter

1947. Utredningen konstaterar, att det inte kan vara tal om att barnfamiljerna

blivit kompenserade för den uteblivna höjningen av barnbidragen

genom att värdet av övriga familjepolitiska åtgärder skulle ha ökat så

mycket mera.

Familjeutredningen utgår från att barnbidragens ursprungliga effekt

bör återställas. Man kan härvid välja att återställa bidragets realvärde

eller att öka bidragsbeloppet i samma grad som den procentuella ökningen

per capita av privat konsumtion sedan 1947. Höjningen skulle enligt förenämnda

beräkningar behöva uppgå i förra fallet till ca 40 % och i senare

fallet till 65 %. Dessa beräkningar avser läget hösten 1955. Utredningen

tinner det emellertid tveksamt om en generell höjning av de allmänna barnbidragen

skulle innebära det mest effektiva utnyttjandet av de resurser

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 11

som kan stå till buds för ändamålet. Eftersom stödet till varje barn inte

på långt när uppgår till de faktiska barnkostnaderna, måste nämligen de

barnrika familjernas standard bli förhållandevis låg. För att åstadkomma

en med hänsyn till behovet mera effektiv fördelning av bidraget har utredningen

därför tänkt sig möjligheten av en höjning först fr. o. m. andra eller

tredje barnet i de fullständiga familjerna. I fråga om ofullständiga familjer

skulle emellertid, med hänsyn till dessas svårigheter, bidraget höjas redan

fr. o. in. första barnet. Den ifrågasatta differentieringen skulle innebära,

att de medel, som vid en generell höjning skulle komma ettbarnsfamiljerna

till godo, i stället överflyttades till flerbarnsfamiljerna. Utredningen anför

härom:

Det är visserligen sant att det första barnet innebär särskilt höga kostnader

för familjen och krav på omställning av ekonomin, i praktiken ofta

förenad med att hustruns inkomst av förvärvsarbete faller bort eller i varje

fall starkt reduceras. Barnbidraget för det första barnet innebär en viss

lättnad i denna omställning, och ett avskaffande av detta bidrag bör därför

inte ifrågakomma. De höga kostnader som är förbundna med det första

barnet reduceras emellertid när barnet blir äldre; en lättnad av de speciella

kostnader som inträder i samband med barnets födelse och tillsynen under

den första perioden åstadkommes vidare naturligast genom moderskapsförsäkringen.

Som exempel på hur en differentierad höjning skulle kunna utformas

anför utredningen en höjning fr. o. in. andra barnet (i ofullständiga familjer

första barnet) med 80 %. Kostnaderna härför skulle i stort sett bli desamma

som för en generell höjning med 40 %. En sådan differentiering

skulle i jämförelse med den likformiga ökningen innebära en sämre lösning

för ettbarnsfamiljerna; för tvåbarnsfamiljerna skulle ökningen bli densamma

i båda fallen, medan ökningen av det sammanlagda bidragsbeloppet

skulle bli 53 % för trebarnsfamiljen, 60 % för fyrabarnsfamiljen etc.

över familjeutredningens betänkande har yttranden avgivits av ett stort

antal myndigheter och organisationer. Beträffande innehållet i dessa yttranden

får utskottet hänvisa till redogörelse som lämnas i årets statsverksproposition,

femte huvudtiteln, s. 61—69.

Familjeberedningen, m. m.

Familjeutredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena

har bearbetats av eu inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,

vilken den 18 september 1956 avlämnat en promemoria angående

allmänna barnbidrag (stencilerad).

Familjeberedningen anser, att värdeförskjutningen för de allmänna

barnbidragens del bör bedömas med utgångspunkt från läget sommaren

1947, då lagen om allmänna barnbidrag antogs. Beredningen utgår för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

denna bedömning från förändringen av levnadskostnadsindex (exkl. skatter

och sociala förmåner). Talet för denna index var 155 i juni 1947 (1935 =

100) och har av beredningen med ledning av konsumentprisindex approximativt

beräknats till 231 för juli 1956. Höjningen motsvarar 49 %. Den

fr. o. in. 1952 genomförda höjningen av bidraget med 30 kronor motsvarades

av ett slopande av barnavdragen i den kommunala beskattningen. Dessa

barnavdrag beräknades vid en kommunal utdebitering av 10 kronor per

skattekrona medföra en skattelättnad motsvarande mellan 24 och 30 kronor

per barn. Någon egentlig förbättring för barnfamiljerna kan denna

omläggning inte anses ha medfört. Den beräknade värdeminskningen av

49 % bör därför enligt beredningen avse även de 30 kronorna, trots att de

lades på bidraget efter 1947.

Ökningen av den privata konsumtionen i kronor räknat under tiden 1947

—1956 beräknas av beredningen till mellan 65 och 70 %.

Beredningen framlägger även siffermaterial, som belyser förskjutningarna

av statens kostnader för alla slag av familjepolitiska åtgärder. Den

sammanlagda effekten av dessa förskjutningar är alt statens utgifter för

ändamålet ökat med 45 % fr. o. m. budgetåret 1948/49 t. o. in. budgetåret

1955/56. Beräknas ökningen per barn uppgår den till 30 %. Om härtill

lägges ökningen av landstingens och primärkommunernas utgifter för

familjestödjande åtgärder, erhålles en nominell ökning av stödet till barnhushållen,

som per barn räknat uppgår till 34 % under perioden 1948/49—

1955/56. Detta resultat motsvarar i stort sett prisstegringarna under samma

period. En mera allmän bedömning av samhällets familjestödjande åtgärder

ger således en något annan bild av utvecklingen för barnfamiljernas

del än när hänsyn endast tas till de allmänna barnbidragen. Beredningen

framhåller dock, att åtgärderna givetvis träffat olika. I främsta rummet

är det familjerna på den lägre delen av inkomstskalan som erhållit del i

förbättringarna.

I fråga om den av familjeutredningen diskuterade möjligheten att

differentiera barnbidragen till flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga

familjernas förmån understryker familjeberedningen det i en del remissyttranden

framförda argumentet, att det vore oskäligt att ställa vissa familjer

utanför en i och för sig påkallad kompensation för bidragets minskade

realvärde. Beredningen anför bl. a.:

Om penningvärdet kvarstått oförändrat sedan 1947, lär det inte ha kommit

i fråga att vid en översyn av de familjestödjande åtgärderna minska

bidraget till ettbarnsfamiljerna för att på så sätt erhålla" mera medel till

flerbarnsfamiljerna, och en höjning i nuvarande situation av bidragsbeloppen

först fr. o. in. andra eller tredje barnet skulle för ettbarnsfamiljerna

med ganska goda skäl te sig som genomförd på deras bekostnad. Därtill

kommer att vad som ur barnbidragssynpunkt betecknas som ettbarnsfamiljer

mycket väl kan vara familjer med flera barn över 16-årsgränsen

och med de ekonomiska förpliktelser dessa för med sig.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 dr 1957 13

Beredningen har emellertid undersökt de tekniska förutsättningarna för

en tillämpning av olika bidragsbelopp och kommit till den slutsatsen, att

ett graderat system i och för sig skulle kunna genomföras utan mera väsentliga

komplikationer. En viktig förutsättning härför är dock, att inga särbestämmelser

införes beträffande bidragen till ensamstående försörjare.

Även om ett system med graderade bidrag sålunda torde vara tekniskt

genomförbart anser beredningen, att tveksamhet kan råda beträffande

angelägenheten av att införa en sådan differentiering i det generellt verkande

systemet för allmänna barnbidrag. Beredningen anför:

Att familjer med många barn även efter en höjning av nuvarande bidragsbelopp

kommer att vara mera betyngda än familjer med ett eller två

barn lär vara ovedersägligt, och någon fullständig utjämning härvidlag, för

alla familjer och alla inkomstklasser, förefaller f. n. otänkbar. Å andra

sidan är det inte självklart, att ett förstärkt stöd till de mera betyngda

barnrika familjerna bäst erhålles genom en differentiering av de allmänna

barnbidragen. Beredningen vill här erinra om att inkomstprövade förmåner,

varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande till antalet

barn i familjen, kan medföra en differentiering till flerbarnsfamiljernas

fördel som i de fall där ekonomin verkligen är ansträngd blir betydligt mera

effektiv än om förmånerna göres helt generella.

Beträffande barnbidragens belopp framhåller beredningen, att mycket

starka skäl talar för ett återställande av bidragens ursprungliga värde, och

uttalar vidare bl. a. följande.

Visserligen har den allmänna produktionsstegring som ägt rum sedan

1947 medfört att allt flera familjer uppnått en någorlunda rimlig försörjning.

Denna omständighet synes emellertid inte minska angelägenheten av

att barnbidraget ges en ökad materiell effekt. Man måste ju också i fortsättningen

räkna med att många barnfamiljer av olika anledningar kommer

att ligga på en så låg inkomstnivå, att de får svårigheter alt upprätthålla

en tillfredsställande standard. I dylika fall är det av vikt, att barnbidragen

bättre än nu tillgodoser syftet att garantera eu minimistandard

för barnen. Dessutom kvarstår alltid angelägenheten av att till en viss

grad fördela barnkostnaderna på barnfamiljer och övriga så att alltför stora

klyftor mellan de båda gruppernas levnadsstandard undvikes. När man i

barnbidragen funnit ett rationellt och ur rättvisesynpunkt tillfredsställande

instrument för en sådan fördelning, synes bärande skäl tala för att dess

effektivitet återställes. Prisstegringen från juni 1947 till juli 1956 kan beräknas

till 49 % och med en motsvarande höjning av det nuvarande bidragsbeloppet,

290 kronor, kommer man till ett årligt bidrag av 432 kronor.

Den aktuella målsättningen är således alt höja barnbidragen till sistnämnda

belopp varigenom deras realvärde återställes, och det är önskvärt, att detta

mål snarast realiseras. Beträffande möjligheterna därtill, vilka måste bedömas

med hänsyn till den samhällsekonomiska utvecklingen och mot bakgrunden

av andra angelägna reformer, ankommer det icke på beredningen

att uttala sig.

I anslutning till den av några remissorgan väckta frågan om indexreglering

av barnbidragen framhåller familjebcredningen, att en sådan reglc
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

ring kan tänkas genomförd efter grunder, liknande dein som gäller för

folkpensionerna. Ett bidragspristal kan beräknas på grundval av konsumentprisindex

och med utgångspunkt från prisläget vid viss tidpunkt.

Ändring av bidragsbeloppet bör ej äga rum oftare än en gång årligen, och

den höjning av index som skall utlösa justeringen bör vara väl tilltagen,

förslagsvis 10 enheter.

Med utgångspunkt från ett förslag av socialstyrelsen i dess framställning

om anslag för budgetåret 1956/57 diskuterar beredningen frågan om en utvidgning

av bidragsrätten till barn som på grund av lyte eller handikapp är

för skolundervisning intagna på anstalt. Beredningen anför härom i huvudsak

följande.

När det gäller barn som är inskrivna på de statliga anstalterna för döva

och blinda samt för psykiskt efterblivna barn övertar vederbörande anstalt

i stort sett ansvaret för allt som hör till barnets vård och försörjning under

vistelsen på anstalten. Förutom de för nomadskolebarnen gällande förmånerna

tillhandahålles sålunda även kläder och fickpengar. Fria resor till

och från skolan erhåller dessa barn i likhet med nomadskolebarnen vid

terminernas början och slut samt i samband med påsklovet. Klädesposten

uPPSår vid skolorna för blinda och döva barn till i genomsnitt 250 kronor

per barn och år. Därtill kommer löner till vid anstalterna anställda sömmerskor,

som utför förekommande lagningsarbeten och även tillverkar

enklare plagg. På skolorna i Söderhaga och Sävstaholm för vissa psykiskt

efterblivna barn erhålles i stort sett motsvarande förmåner.

Materiellt sett är det naturligtvis endast en gradskillnad ifråga om samhällets

åtaganden gentemot å ena sidan barnen på skolhem och nomadskolor

och å andra sidan de på anstalter för abnormundervisningen inskrivna

barnen. Om en avgränsning av ifrågavarande slag beträffande

rätten till barnbidrag överhuvudtaget skall kunna upprätthållas, torde

emellertid kretsen av bidragsberättigade i här nämnda avseende inte gärna

kunna göras vidare än vad som nu är fallet.

Beredningen anser det tekniskt möjligt att införa nya bidragsbelopp

fr. o. in. tredje kvartalet 1957, under förutsättning att beslut härom kan

fattas relativt tidigt under vårriksdagen 1957.

Antalet bidrag beräknar beredningen till ca 1 832 000 under budgetåret

1957/58. Med detta antal och ett bidragsbelopp av 432 kronor per år kan

kostnaderna för barnbidragen under budgetåret 1957/58 antagas komina att

uppgå till 791 milj. kronor, om det förhöjda bidraget utgår fr. o. in. tredje

kvartalet 1957. Ett oförändrat belopp skulle med samma antal barn kosta

531 milj. kronor. Den av höjningen föranledda kostnadsökningen skulle

således uppgå till 260 milj. kronor.

I ett den 1 december 1956 avlämnat betänkande, »Stöd åt ofullständiga

familjer», (SOU 1956: 47) framhåller familjeberedningen, att de uppgifter

som redovisats angående det ekonomiska läget för ensamstående mödrar

och deras barn enligt beredningens mening måste leda till att maximibeloppet

för särskilda barnbidrag höjes väsentligt men att beloppet dock bör vara

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 15

oförändrat tills vidare i avvaktan på den allmänna pensionsberedningens

arbete.

Allmänna pensionsberedningen har i sitt den 1 februari 1957 avlämnade

betänkande, »Förbättrad pensionering», (SOU 1957: 7) förordat inarbetning

i folkpensioneringslagen av de särskilda barnbidragen med undantag av

bidragen till utomäktenskapliga barn med okänd fader.

Över familj eberedningens promemoria har yttranden avgivits av socialstyrelsen

och statskontoret. Beträffande innehållet i dessa yttranden får

utskottet hänvisa till redogörelse som lämnas i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, s. 74—75.

Socialstyrelsens anslagsframställning m. m.

Socialstyrelsen har i sin skrivelse med anslagsäskanden till allmänna

barnbidrag för budgetåret 1957/58 anfört, att antalet barn i åldern 0—16 år

i december 1957, alltså i mitten av budgetåret 1957/58, kan preliminärt beräknas

till 1 839 000. Med samma beräkningsgrund som tidigare, d. v. s. det

beräknade barnantalet vid budgetårets mitt multiplicerat med nuvarande

barnbidragsbelopp, skulle medelsbehovet för budgetåret 1957/58 uppgå till

ca 533 milj. kronor.

Socialstyrelsen erinrar, att styrelsen i samband med sina anslagsäskanden

för budgetåret 1956/57 föreslagit ändring i lagen om allmänna barnbidrag

innebärande att bl. a. barn intagna vid skolhem för döva och blinda

skulle bli berättigade till barnbidrag under hela året. Kungl. Maj:t ansåg

sig icke utan närmare utredning kunna ta ställning till förslaget. Styrelsen

redovisar nu en av styrelsen gjord utredning i frågan. Styrelsen kommer

till det resultatet, att det ur olika synpunkter är mindre lämpligt att ge

målsmännen för barn på ifrågavarande skolhem kompensation medelst

allmänt barnbidrag. I stället bör enligt styrelsens mening anstalterna erhålla

anslag, som medger en tillfredsställande beklädnadsstandard för samtliga

elever. Kan en dylik förbättring ernås, vill styrelsen inte längre förorda

ändring av bidragsreglerna för ifrågavarande barn.

Skolöverstyrelsen, som finner det angeläget att en översyn av bestämmelserna

om avgifter och förmåner inom de olika vårdformerna för handikappade

och sjuka barn kommer till stånd, anser det icke f. n. motiverat

att tillstyrka en höjning av beklädnadsanslagen för blind- och dövskolorna.

Anslagsäskandet i statsverkspropositionen

Vid anmälan i statsrådet av förevarande punkt i statsverkspropositionen

har föredraganden, statsrådet Ulla Lindström, anfört bl. a.:

»När barnavdragen i den statliga beskattningen år 1948 ersattes av allmänna

barnbidrag, var huvudsyftet härmed att få till stånd en rättvisare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 är 1957

avvägning av samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna än den som

hade åstadkommits med hjälp av barnavdragen. De senare hade, till följd

av statsskattens progression, den effekten att barnfamiljer i högre inkomstlägen

bereddes en större ekonomisk lättnad att omvandla i nyttigheter för

barnen än barnfamiljer med lägre inkomst. I de lägsta inkomstskikten var

barnavdragen helt verkningslösa. Dessa med barnavdragen förknippade

olägenheter kunde elimineras genom att familjestödet i stället fick formen

av kontantbidrag.

De allmänna barnbidragen hade alltså vid sin tillkomst ett klart samband

med skatten. Detta samband framträdde även år 1952, då barnavdragen

borttogs ur den kommunala beskattningen och barnbidragen i gengäld

höjdes med 30 kronor. Barnbidragens belopp har, sedan denna höjning

genomfördes, förblivit oförändrat 290 kronor för barn och år. Skattereglerna

har däremot undergått vissa justeringar. Ett noggrant mått på

förändringarna sedan 1948 av beskattningens och de allmänna barnbidragens

sammanlagda verkan på barnfamiljernas ekonomi kan icke erhållas.

1954 års familjeutredning har emellertid visat, att den andel av statsskatten

som utgöres av barnfamiljernas skattebetalningar, med avdrag för erhållna

barnbidrag, efter att ha nedgått genom barnbidragsreformen med ca 10 %

av den totala statsskatten åter ökat, så att den nu har ungefär samma

relativa storlek som före barnbidragens införande. Denna förändring torde

i huvudsak bero på att barnbidragens nominella värde har behållits oförändrat,

under det att familjernas skatteutgifter har stegrats till följd av

inkomstökningar. Nedgången i barnbidragens realvärde till följd av penningvärdets

förändringar, sedan bidragsbeloppet fastställdes, har av familj

eberedningen beräknats till 49 %.

I detta läge framstår det som angeläget att bereda barnfamiljerna en

lättnad i deras ekonomiska börda. Att i sådant syfte återinföra barnavdrag

vid beskattningen, såsom har föreslagits på sina håll, finner jag föga

ändamålsenligt. De olägenheter och orättvisor, som var förbundna med

barnavdragssystemet, skulle därvid i huvudsak åter uppkomma. I stället

bör det allmänna barnbidraget nu höjas.

Om höjningen skall återge bidraget dess ursprungliga realvärde krävs

en uppräkning med inemot 50 %. Emellertid är en upprustning även av

vissa andra former för samhälleligt familjestöd påkallad. Vidare är en

sänkning av kommunalskatten ett allmänt omfattat önskemål. Eftersom

denna skatt är proportionell, ligger en dylik sänkning främst i de små inkomsttagarnas

intresse; otvivelaktigt kommer den att gynna familjerna och

ensamstående med barn. I annat sammanhang i årets statsverksproposition

förebådas, att proposition om sänkning av kommunalskatten kommer

att föreläggas 1957 års riksdag. Om familjestödet i övrigt skall förbättras

och kommunalskatten samtidigt skall sänkas, medger icke det tillgängliga

budgetutrymmet, att det allmänna barnbidraget höjs i hela den utsträck
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 17

ning som motsvarar förskjutningen av penningvärdet. Jag föreslår en höjning

till 400 kronor för barn och år. En sådan uppräkning täcker drygt

3/t av realvärdeförsämringen. Höjningen bör, likaledes av kostnadsskäl,

genomföras först fr. o. in. den 1 januari 19o8.

Såsom jag förut anfört bör det allmänna barnbidraget höjas till 400

kronor för barn och år fr. o. m. den 1 januari 1958. Tanken på en

differentiering av bidragsbeloppet till de barnrika familjernas förman kan

jag icke ansluta mig till. De av familjeberedningen anförda skälen häremot

finner jag bärande. Bidragen bör alltså liksom hittills utgå med samma

belopp för varje barn, oavsett familjens storlek.---

Socialstyrelsens tidigare framlagda förslag att bidraget för barn, som

vistas vid anstalter för döva och blinda, skulle — i motsats till vad som nu

gäller — få behållas av föräldrarna torde, sedan styrelsen förklarat sig

inte längre vidhålla yrkandet, numera ha förlorat sin aktualitet.---

Den uppräkning av de allmänna barnbidragen som jag föreslagit i det

föregående föranleder en väsentlig ökning av anslagsbehovet. Anslaget till

Allmänna barnbidrag är för innevarande budgetår uppfört med 527 000 000

kronor. Medelsbehovet kan beräknas stiga med ca 4 000 000 kronor på

grund av ökning av antalet barn i bidragsberättigad ålder samt med ca

101 000 000 kronor på grund av den för senare hälften av budgetåret föreslagna

höjningen av beloppet. Anslaget bör sålunda för nästa budgetar

upptagas till sammanlagt 632 000 000 kronor.»

Utskottet

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag

samtidigt som de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen

borttogs och bestämdes då till 260 kronor per barn och år. Fransett

den höjning med 30 kronor till 290 kronor, som beslutades år 1950

och som enbart var avsedd att ge kompensation för de samtidigt slopade

barnavdragen vid den kommunala beskattningen, har bidragsbeloppen vant

oförändrade sedan tillkomsten år 1947. Genom den därefter inträffade

penningvärdeförsämringen bar emellertid bidragens realvärde väsentligt

minskats, och det är uppenbart, att de inte längre ger barnfamiljerna det

stöd som avsågs när reformen genomfördes.

Eu bedömning av värdeförskjutningen för de allmänna barnbidragen

bör ske med utgångspunkt från läget sommaren 1947, då lagen om allmänna

barnbidrag antogs. Utgår man vid denna bedömning från förändringen

av levnadskostnadsindex (exklusive skatter och sociala förmåner),

finner man, att talet för denna index i juni 1947 var 155 (1935 = 100),

medan motsvarande tal för januari 1957 med ledning av konsumentpris2

— Bihang till riksdagens protokoll 1957. (i samt. 2 avd. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

index approximativt kan beräknas till 239. Höjningen utgör drygt 54 procent.

En motsvarande höjning av det nuvarande årliga bidragsbeloppet,

290 kronor, skulle ge ett årligt bidrag av 447 kronor.

I föreliggande proposition nr 12 föreslås en höjning av de allmänna

barnbidragen till 400 kronor för år. I statsverkspx-opositionen framhålles,

att en än större höjning skulle krävas, om höjningen skulle återge bidragen

deras ursprungliga realvärde, men att det tillgängliga budgetutrymmet —

om en påkallad upprustning av vissa andra former av samhälleligt familjestöd

skall kunna genomföras och samtidigt en önskad sänkning av kommunalskatten

åstadkommas — icke medger att de allmänna barnbidragen

höjes i hela den utsträckning som motsvarar förskjutningen av penningvärdet.

Höjningen föreslås, likaledes av kostnadsskäl, träda i kraft först

från och med den 1 januari 1958.

I motionerna II: 15, II: 16 och 11:24 förordas, att den i propositionen

föreslagna höjningen av de allmänna barnbidragen till 400 kronor för år

sker med verkan redan från och med den 1 juli 1957.

Motionerna 1:260 och 11:347 samt 1:328 och 11:406 syftar till avslag

å Kungl. Maj :ts förslag om höjning av de allmänna barnbidragen. Som

skäl för att en höjning ej bör ske anföres att ansträngningarna i dagens

läge bör inriktas på att få till stånd en väsentlig produktionsökning och

att en allmän skattesänkning är en ofrånkomlig förutsättning härför samt,

vidare, att ett system med barnavdrag i beskattningen är ägnat att på ett

riktigt och rättvist sätt differentiera skattebördan efter skatteförmågan.

I motionerna I: 329 och II: 475 anföres bl. a., att det är angeläget med

en allmän skattesänkning och ett återinförande av barnavdrag i beskattningen.

Vidare betonas vikten av att i första hand ge stöd åt barnrika

familjer. Med utgångspunkt härifrån föreslås ett slopande av barnbidraget

till första barnet i varje familj i förening med en höjning av bidraget från

och med andra barnet från 290 till 650 kronor för år. Samtidigt föreslås

införande av ett extra barntillägg beträffande moderskapspenningen till

barnaföderskor vid födsel av barn, som enligt den föreslagna ordningen

icke skulle komma i åtnjutande av barnbidrag.

Motionerna 11:360 och 11:361 förordar avvikelse från Kungl. Maj:ts

förslag om höjning av de allmänna barnbidragen därutinnan, att höjningen

av nu utgående bidrag till 400 kronor av hänsyn till angelägenheten att

iakttaga sparsamhet med statens medel föreslås icke skola gälla första

barnet i fullständiga familjer.

Utskottet finner med hänsyn till den penningvärdeförsämring, som ägt

rum sedan de allmänna barnbidragen infördes, ofrånkomligt att en höjning

av bidragen nu sker. Att vid denna höjning undantaga ettbarnsfamiljerna

och således hålla dessa utanför en i och för sig berättigad kompensation

för penningvärdets fall finner utskottet icke rättvist och riktigt.

Höjningen bör alltså komma alla bidragsberättigade barn till del, och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 19

någon differentiering av barnbidragen med hänsyn till barnantalet i familjerna

bör ej äga rum. Den av Kungl. Maj :t föreslagna höjningen synes

icke ägnad att i full utsträckning återföra bidragen till deras realvärde

vid tidpunkten för förmånens införande. De i statsverkspropositionen anförda

skälen mot en än större höjning finner dock utskottet godtagbara.

Utskottet ansluter sig alltså till den av Kungl. Maj:t förordade höjningen

av de allmänna barnbidragen för alla bidragsberättigade barn till 400 kronor

för år. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att det statliga

stödet åt barnfamiljerna i andra former än allmänna barnbidrag undergått

en kraftig ökning under den tid som förflutit sedan allmänna barnbidragen

infördes. En motsvarande utveckling har ägt rum i fråga om

kommunernas och landstingens familjestödjande åtgärder. Den förbättring

av barnfamiljernas ekonomiska läge, som härigenom skett, torde i

främsta rummet ha kommit barnfamiljerna inom de lägre inkomstgrupperna

till del.

I och för sig är en höjning av de allmänna barnbidragen redan från

och med den 1 juli 1957 väl motiverad. Ett genomförande av höjningen

från och med denna tidigare tidpunkt skulle dock medföra en ytterligare

anslagsbelastning för budgetåret 1957/58 av beräknat 101 000 000 kronor

jämfört med Kungl. Maj :ts förslag, och höjningen bör därför av statsfinansiella

skäl genomföras först från och med ingången av år 1958.

Av det nu anförda följer att utskottet icke kan tillstyrka bifall till någon

av förenämnda motioner.

Utskottet delar den i motionerna I: 87 och II: 90 samt II: 394 framförda

åsikten, att det är angeläget att tillse att barnbidragsförmånen icke urholkas

till sitt värde till följd av en inflationistisk utveckling. Det är därför

angeläget att statsmakterna noga följer utvecklingen och vidtager de till

buds stående åtgärder som betingas av behörig omtanke om barnfamiljerna.

Att härvid, såsom i motionerna föreslagits, binda de allmänna barnbidragens

belopp vid en indexreglering finner dock utskottet icke påkallat

eller lämpligt, varför utskottet avstyrker jämväl dessa motioner.

I motionerna 1:172 och 11:229 hemställes om utredning om möjligheterna

att införa ett särskilt kallortstillägg på allmänna barnbidrag och

särskilda barnbidrag, varvid som skäl för sådana tillägg framhålles att

kostnaderna för uppfostran och underhåll av barn är påfallande höga inom

kallortsområdena. Utskottet, som vill erinra om att tanken på en dyrortsreglering

av de allmänna barnbidragen avvisades då dessa infördes i vårt

land samtidigt som den tidigare gällande dyrortsgrupperingen av de särskilda

barnbidragen slopades, finner ej skäl tillstyrka att en sådan utredning

sker.

Den i motionen II: 398 framförda åsikten, alt barnbidrag borde utgå för

blinda och döva barn även för tid varunder de vistas på skolhem, där

koslnaden för vården bestrides av statsmedel, kan utskottet ej heller dela.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

Utskottet avstyrker därför den i motionen begärda utredningen rörande

hithörande spörsmål.

Mot de beräkningar i fråga om anslag till de allmänna barnbidragen som

framlagts i statsverkspropositionen under förevarande punkt har utskottet

ej funnit anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga det genom propositionen

nr 12 framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 §

lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;

B. att motionerna I: 328 och II: 406, I: 329 och II: 475,

II: 16 och II: 24 samt II: 361, i den mån de icke kan anses

besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

C. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 260

och 11:347, såvitt nu är i fråga, 11:15 samt 11:360 till

Allmänna barnbidrag för budgetåret 1957/58 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 632 000 000 kronor;

D. att motionerna

1) II: 394,

2) I: 87 och II: 90, såvitt nu är i fråga,

3) I: 172 och II: 229 samt

4) II: 398

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1957

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från statsutskottet herrar Gustaf Karlsson, Birger Andersson,

Jacobsson, Rubbestad, Åkerström och fröken Elmén;

från andra lagutskottet herr Strand, fru Carlqvist, herrar Mannerskantz,

Alvar Andersson, Jacobsson i Tobo och Lundberg.

Reservationer

I. Vid utskottets hemställan under A

1) av herr Mannerskantz, som ansett

a) att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Man kan visserligen såsom i propositionen hävdas konstatera att levnadskostnaderna

sedan år 1947, då barnbidragen infördes, stigit avsevärt eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 ur 1957 21

med drygt 50 procent. Man kan dock samtidigt påpeka att inkomsterna

stigit i än högre takt, varigenom en betydande del av den eftersläpning eliminerats

som barnbidragen utsatts för.

Om, såsom framhålles i motionerna 1:328 av herr Ewerlöf in. fl. och

II: 406 av herr Cassel in. fl., en allmän skattesänkning genomföres, som till

särskilt stor del kommer de stora mellanskikten till godo, erhåller barnfamiljerna

även härigenom en ytterligare hjälp som kan beräknas uppgå

till ca 190 milj., framstår icke längre barnbidragen såsom otillbörligt låga.

Härigenom skulle även garantier skapas för en fortsatt produktionsstegring

som är den yttersta grunden för fortsatt välståndsökning även för barnfamiljerna.

För att möjliggöra denna skattesänkning bör enligt utskottets mening

statens finanser nu icke belastas med de väldiga belopp den föreslagna höjningen

av barnbidragen medför.

Genom att nu icke höja barnbidragens belopp vinnes även att utrymme

erhålles i framtiden för ett återinförande av barnavdrag vid beskattningen

i kombination med utgående barnbidrag. En sådan anordning finner utskottet

bättre svara mot barnfamiljernas behov ytterligare kompletterat med

avdrag för barnens och ungdomens studieutbildning och en mindre pressande

sambeskattning av makar. Utskottet kan alltså icke bifalla Kungl.

Maj :ts förslag om höjning av de allmänna barnbidragen.

I motionerna I: 329 av herr Birke in. fl. och II: 475 av herr Heckscher

in. fl. framföres ett förslag att ändra de utgående allmänna barnbidragen

på så sätt att det första barnet i familjen skall erhålla ett engångsbelopp av

800 kr. men att barnbidrag därefter ej skall utgå för detta barn, samt att

från och med andra barnet skall utgå 650 kr. per barn och år. Utskottet

finner detta uppslag — som i princip även tidigare framförts — värt att

överväga. Det torde emellertid erfordras ytterligare utredning vilken bl. a.

bör omfatta frågan om en eventuell samordning med barnavdrag, varför

utskottet nu icke kan tillstyrka antagandet av det vid motionerna fogade

lagförslaget.

Utskottet delar----(lika med utskottet)---hithörande spörsmål.

b) att utskottet bort hemställa,

A. att riksdagen måtte avslå det genom propositionen nr 12

framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen

den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag.

2) av herr Ruhbestad, som ansett

a) att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag samtidigt

som de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen

borttogs och bestämdes då till 260 kronor per barn och år. Frånsett den

böjning med 30 kronor till 290 kronor, som beslutades år 1950 och som enbart

var avsedd att ge kompensation för de samtidigt slopade barnavdragen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

vid den kommunala beskattningen, har bidragsbeloppen varit oförändrade

sedan tillkomsten år 1947.

En bedömning av värdeförskjutningen för de allmänna barnbidragen

bör ske med utgångspunkt från läget sommaren 1947, då lagen om allmänna

barnbidrag antogs. Utgår man vid denna bedömning från förändringen

av levnadskostnadsindex finner man, att levnadskostnaderna från

juni 1947 till januari 1957 stigit med omkring 54 procent. Men samtidigt

måste man konstatera att inkomstökningen under samma tidrymd för flertalet

yrkesgrupper stigit i genomsnitt med icke mindre än omkring 100

procent.

Följaktligen torde försörjningsbördan i barnfamiljerna nu vara betydligt

lättare än år 1947. Föredragande statsrådet föreslår emellertid att de allmänna

barnbidragen i anledning av familjeberedningens förslag skall höjas

lrån nuvarande 290 kronor per barn till 400 kronor per barn och år. Höjningen

är beräknad att träda i kraft den 1 januari 1958 och innebär en

kostnadsökning per år av något över 200 milj. kronor, varigenom kostnaderna

för de allmänna barnbidragen kommer att för år 1958 belöpa sig till

733 milj. kronor.

I motionerna 11:360 och 11:361 förordas avvikelse från Kungl. Maj :ts

förslag om höjning av de allmänna barnbidragen därutinnan, att höjningen

av nu utgående bidrag till 400 kronor icke skall gälla första barnet i fullständiga

familjer.

Utskottet finner med hänsyn till den inkomstförbättring som ägt rum

sedan de allmänna barnbidragen infördes det vara berättigat med en viss

reduktion av Kungl. Maj :ts förslag. En mängd myndigheter, som framhållit

att ekonomien i ettbarnsf amil jer alltid är förhållandevis bättre än i

två- eller flerbarnsfamiljer har i anledning härav förordat en höjning först

från och med det andra barnet.

Med hänsyn till dessa yttranden och då det ekonomiska läget är sådant,

att det för nästkommande år nödvändiggör en statlig upplåning på omkring

700 milj. kronor finner utskottet det berättigat att en viss begränsning

sker beträffande det första barnet som bör erhålla oförändrat bidrag och

att det förhöjda beloppet utgår först fr. o. m. det andra barnet. Härigenom

skulle göras en årlig besparing på omkring 115 milj. kronor. Då utskottet

emellertid utgår ifrån att det förhöjda bidraget skall utgå fr. o. m. det första

barnet i så kallade ofullständiga familjer kommer den slutliga anslagsminskningen

per år att bliva 105 milj. kronor.

Av det nu sagda följer att utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag med

de ändringar som föranledes av bifall till motionerna 11:360 och 11:361.

Utskottet delar — — — (lika med utskottet) -— — — hithörande

spörsmål.

b) att utskottet bort hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 23

vissa ändringar böra vidtagas i det genom propositionen nr

12 framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen

den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag — måtte

för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om

allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

1 §•

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag med 290

kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag--------

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag i enlighet

med vad nedan närmare stadgas. Bidraget

skall för första barnet till

varje moder utgöra 290 kronor för

år och eljest 400 kronor för år; dock

att bidrag för barn till ogift moder

eller änka alltid skall utgå med 400

kronor för år.

— i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1958.

3) av herr Lundberg, som ansett

a) att utskottets yttrande bort ha annan lydelse såtillvida som att de

stycken som börjar respektive slutar med »I och----år 1958» och »Av

det---förenämnda motioner» bort ersättas av följande uttalande.

Kostnadsstegringarna fortsätter och träffar i första band barnfamiljerna.

Ur denna synpunkt är det i högsta grad angeläget alt höjningen av

barnbidragen sker från ett tidigare datum än vad som i propositionen föreslås.

Detta förefaller än mer berättigat om hänsyn tagcs till den kraftiga

eftersläpning som i fråga om barnbidragen konstaterats av såväl utred
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957

ningar som remissinstanser. Både försörjnings- och rättvisehänsyn talar för

att ikraftträdandet sker från den 1 juli 1957 och att samhället påtager sig

en del av de kostnad sstegringar som skett och sker och vilka för barnfamiljerna

blir speciellt hårda.

Av det nu sagda följer att utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag med

de ändringar som föranledes av bifall till motionerna II: 15, II: 16 och

II: 24 samt att utskottet avstyrker övriga förenämnda motioner.

b) att utskottet bort hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen nr 12

framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen

den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag — måtte

för sin del antaga nämnda förslag med den ändringen att lagen

träder i kraft den 1 juli 1957.

II. Vid utskottets hemställan under B

av herr Mannerskantz, som under åberopande av vad han anfört i sin reservation

vid utskottets hemställan under A. ansett, att utskottet bort hemställa,

B. alt riksdagen måtte i anledning av motionerna 1: 329

och II: 475 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

och förslag om differentierade barnbidrag samt att

motionerna I: 328 och II: 406, II: 16, II: 24 samt II: 361, i

den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

III. Vid utskottets hemställan under C

1) av herr Mannerskantz, som under åberopande av sin reservation vid

utskottets hemställan under A. ansett, att utskottet bort hemställa,

C. att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts för
slag

och med bifall till motionerna I: 260 och II: 347, såvilt

nu är i fråga, samt med avslag å motionerna II: 15 och

11:360 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1957/58

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

531 000 000 kronor.

2) av herr Rubbestad, som under åberopande av sin reservation vid utskottets

hemställan under A. ansett, att utskottet bort hemställa,

C. att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionen II: 360 samt med avslag å

motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu är i fråga, ävensom

II: 15 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1957/58

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

580 000 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 2 år 1957 25

3) av herr Lundberg, som under åberopande av sin reservation vid utskottets

hemställan under A. ansett, att utskottet bort hemställa,

C. att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionen II: 15 samt med avslag å

motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu är i fråga, ävensom

II: 360 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1957 58

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

733 000 000 kronor.

IV. Vid utskottets hemställan under D, punkten 3)

av herr Åkerström.

Särskilt yttrande

av herr Jacobsson, fröken Elmén och herr Jacobsson i Tobo, vilka anfört:

Vi delar utskottets uppfattning beträffande behovet av en höjning av

barnbidraget och har sålunda kunnat ansluta oss till vad utskottet föreslagit.

Därutöver vill vi dock framhålla att det enligt vår uppfattning inte är möjligt

att enbart genom en höjning av barnbidragen skapa ekonomisk rättvisa

åt barnfamiljerna. Detta synes endast kunna ske genom en kombination av

förstärkta barnbidrag och införande av barnavdrag vid beskattningen, varvid

dock det begränsade statsfinansiella utrymmet måste beaktas. Med

hänsyn härtill är det beklagligt att riksdagen inte, såsom förordades i motion

från den meningsriktning vi tillhör vid föregående års riksdag, fått tillfälle

att i ett sammanhang pröva dessa frågor, varvid en riktig avvägning mellan

de olika åtgärderna kunnat göras. Därvid borde uppmärksamhet ha ägnats

det förhållandet att nettoeffekten av barnbidragen och eventuella barnavdrag

minskas på grund av den därav föranledda beskattningen, som har

olika höjd i olika inkomstklasser. En sådan undersökning bör komma till

stånd, varvid det i motionerna I: 369 och II: 455 framförda förslaget rörande

införande av barnavdrag bör upptagas till prövning i ljuset av rådande samhällsekonomiska

och statsfinansiella förhållanden.

3 -— Bihang till riksdagens protokoll 1957. (i sand. 2 avd. Nr 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.