Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för flykting studenter m. in.

1957-05-07 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för flykting studenter m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

1

Nr 101

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa åtgärder för flykting studenter m. in.

(2:a avd.)

I propositionen nr 148 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15 mars

1957, föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade

grunder för utvidgning av det studentsociala stödet åt s. k. flyktingstudenter

m. m.

I propositionen lämnas en redogörelse för möjligheterna att bereda de

från Ungern överförda flyktingstudenterna utbildning vid högre läroanstalter

i Sverige.

Vidare förordas en sådan utvidgning av det studentsociala stödet åt

flyktingstudenter, att dessa kan erhålla studielån med statlig kreditgaranti

och räntefritt lån för universitetsstudier på i princip samma villkor som

svenska studenter.

Inledning

I en den 5 november 1956 gjord framställning har Sveriges förenade studentkårer

(SFS) hemställt om sådana ändringar av gällande bestämmelser,

att räntefritt studielån för universitetsstudier och statsgaranterat studielån

kan utgå till flyktingstudent efter i huvudsak samma grunder som till

svensk studerande. Över framställningen har yttranden avgivits av statsstipendienämnderna

i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg samt garantil

ånenämnden.

Sedermera har Sveriges liberala studentförbund, Sveriges konservativa

studentförbund, Sveriges socialdemokratiska studentförbund och Svenska

landsbygdens ungdomsförbunds studentförbund i en gemensam framställning

den 23 januari 1957 anhållit, att ett ökat antal flyktingar måtte mottagas

i Sverige, att till flyktingstudent måtte utgå studentsociala förmåner

efter i huvudsak samma grunder som till svensk studerande samt att erforderliga

åtgärder måtte vidtagas för att bereda anlända och förväntade

ungerska flyktingstudenter utbildningsplatser vid våra högre läroanstalter.

Yttranden över denna framställning har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

kanslern för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

garantilånenämnden, SFS och Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO). ()verstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. G samt. Nr 101

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

yttranden från kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola. Vid garantilånenämndens utlåtande har fogats

yttranden av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund, Stockholm och

Göteborg.

I en inom arbetsmarknadsstyrelsen upprättad, den 13 mars 1957 dagtecknad

promemoria har lämnats mera utförliga uppgifter om de till Sverige

överförda flyktingstudenterna in. in.

Utbildningsmöjligheter för ungerska flyktingstudenter m. m.

Universitetskanslern uttalar, att han förutsätter att välvilligast möjliga

inställning kommer att intagas till frågan om beredande av utbildningsplatser

för de ungerska flyktingstudenterna. Kanslern anför vidare:

I den man utbildningen avser inträde vid under mitt överinseende stående

lärosäten pa sadana studiebanor, för vilka gäller särskilda intagningsbestämmelser

(läkare och tandläkare), måste närmare utredning förebringas

angående antalet flyktingstudenter som önskar dylik utbildning samt rörande

de åtgärder av extraordinär natur som kan befinnas påkallade och

lämpliga. Betydande svårigheter föreligger nämligen för att låta ifrågavarande

studenter — annat än helt undantagsvis vid prövning från fall till

fall — vinna inträde på nämnda spärrade studiebanor i konkurrens med

svenska studenter.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har beträffande de ungerska

flyktingstudenternas möjligheter till högre teknisk utbildning i Sverige

framhållit bland annat följande.

Sedan länge har vid de tekniska högskolorna i Sverige antalet sökande

till olika avdelningar som regel varit större än antalet tillgängliga platser,

varför ett urval bland de inträdessökande varit erforderligt. Ett intagande

av en utlänning såsom studerande vid högskolorna kommer därför att i allmänhet

medföra, att en behörig svensk inträdessökande utestänges. Härtill

kommer svårigheten att vid den poängberäkning av inträdessökandes meriter,

som tillämpas vid urvalet, jämföra betyg från främmande läroanstalter

med betyg, som förvärvats vid svenska läroanstalter. Emellertid brukar ett

mindre antal platser vid högskolorna disponeras för extra studerande och

i viss utsträckning antages utlänningar till extra studerande i samtliga ämnen.

För sådan intagning kräves enligt vid högskolorna hittills tillämpad

praxis, att utlänning kan förete meriter, vilka ger anledning till att bedöma

honom såsom sannolikt överlägsen den behörige sökande, som därmed i

regel blir utslagen. Om här avsedd utländsk studerande befunnits kunna på

ett tillfredsställande sätt följa undervisningen, brukar han efter ett par år

av överstyrelsen givas behörighet såsom ordinarie studerande, därvid han

får tillgodoräkna de kunskapsbetyg, han under sina studier såsom extra

studerande skulte ha förvärvat i olika läroämnen, därest han redan från

början antagits såsom ordinarie studerande.

Under angivna omständigheter synes någon möjlighet tyvärr ej föreligga

att nu garantera plats vid de tekniska högskolorna för ungerska flyktingstudenter.

Frågan om antagning av sådan studerande — till en början såsom

extra studerande — kan endast avgöras efter prövning i varje särskilt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

3

fall med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer och vid antagningstillfället

föreliggande konkurrens om platserna inom ifrågakommande avdelning.

Av arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande och promemoria inhämtas

huvudsakligen följande.

Under november—december 1956 överfördes genom arbetsmarknadsstyrelsens

försorg omkring 4 000 ungerska flyktingar från Österrike till Sverige.

Bland dessa fanns omkring 150 personer med studentexamen och oavslutade

universitets- eller högskolestudier. Ett mindre antal av de till

Sverige uttagna studenterna hämtades från särskilda studentläger i Österrike.

I första hand dessa studenter men även flertalet övriga nu berörda

studenter uttalade emellertid vid uttagningen önskemål om att i Sverige

få fullfölja sin utbildning. Utöver de universitets- och högskolestuderande

fanns bland de ungerska flyktingarna ett 50-tal personer med studentexamen

och i regel några års anställning såsom arbetare i exempelvis gruveller

maskinindustri. Åtskilliga av dessa hade av politiska skäl i hemlandet

ej fått tillfälle att påbörja högre studier. I en del fall har dessa studenter

uttalat att de i Sverige i första hand önskar få bedriva studier för avläggande

av någon lämplig examen.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens preliminära uppgifter skulle studentgruppen

ha följande sammansättning.

Ungerska flykting studenter anlända till Sverige

i november—december

Studieriktning Antal

Teologer .................................................... 1

Jurister .................................................... 4

Medicinare .................................................. 16

Humanister ................................................. 13

Naturvetare ................................................ 6

Teknologer, fackinriktning

elektroteknik ...................................... 4

maskinteknik ..................................... 11

kemi ........................................ 9

väg- och vattenbyggnad ............................ 8

geodesi ........................................... 1

bergsvetenskap .................................... 15

arkitektur ........................................ 12 60

Ekonomer .................................................. 3

Agronomer .................................................. 13

Jägmästare ............... 8

Veterinärer .......................................... 2

Gymnastikdirektörer ......................................... 4

Övriga högskolestudenter .................................... 9

Studenter i övrigt .................................. 49

Summa 188

Flertalet ungerska studenter har av arbetsmarknadsstyrelsen omhändertagits

på särskilt sätt. Sålunda har kurser i svenska, engelska och svenska

samhällsförhållanden anordnats i Uppsala och Lund samt vid Fristads folkhögskola

för tillhopa 90 studenter. Vidare har 45 studenter beretts tillfälle

att såsom extraelever deltaga i pågående vinterkurser vid olika folkhögskolor

i landet. Övriga studenter har i allmänhet arbetsplacerats. I förekommande

fall kommer dessa att om möjligt beredas tillfälle till särskilda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

språkstudier under sommarmånaderna. I början av mars fanns endast ett

10-tal studenter kvar på olika arbetsförmedlingsförläggningar. De studenter

som deltager i kursundervisningen i Uppsala och Lund erhåller genom

arbetsmarknadsstyrelsen ett stipendium om 340 kronor per månad. Studenterna

som deltager i den särskilda kursundervisningen vid folkhögskolan i

Fristad ävensom de som deltager i vinterkursen vid folkhögskolor i övrigt

får fritt vivre samt fickpengar med 100 kronor per månad.

Genom skolöverstyrelsens försorg har under innevarande vårtermin i

Göteborg anordnats undervisning på realskole- och gymnasiestadiet för

omkring 80 ungerska flyktingungdomar. Kostnaderna för denna undervisning

ävensom för elevernas uppehälle bestrides av arbetsmarknadsstyrelsen.

Kostnaderna för flyktingarnas uppehälle under den tid de deltager i särskild

kursundervisning samt för denna undervisnings anordnande och för

prov av antytt slag är sådana, att de i princip kan bestridas genom arbetsmarknadsstyrelsen

.

Beträffande vad arbetsmarknadsstyrelsen i övrigt anfört torde få hänvisas

till propositionen sid. 6—8.

Studentsociala förmåner för flyktingstudenter

Gällande bestämmelser om studentsociala förmåner

N aturastipendierna. Denna stödform infördes budgetåret

1939/40 för studerande vid universiteten och karolinska institutet. Stipendieringen

utvidgades genom beslut av 1953 års riksdag till att omfatta

samtliga akademiska utbildningsanstalter under åttonde och tionde huvudtitlarna.

Vidare ökades stipendietidens längd per läsår från högst åtta till

högst nio månader.

Med nu gällande bestämmelser rörande naturastipendieringen — reglementet

1953: 36G (ändr. 1954:419) för utdelning av statsstipendier vid

universiteten m. fl. läroanstalter — kan naturastipendium icke tilldelas

annan än svensk studerande.

Till naturastipendieringen har riksdagen beviljat anslag för varje budgetår.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 4 480 000 kronor.

För nästa budgetår har Kungl. Maj:t framlagt förslag om ett anslag av

6 980 000 kronor (prop. 1957: 1; VIII ht. p. 121).

Räntefria lån för universitetsstudier. Sedan år 1939

utdelas ur en samma år tillkommen fond, benämnd statens lånefond för

universitetsstudier, räntefria studielån till underlättande av studiemöjligheterna

för obemedlade eller mindre bemedlade studerande med utpräglad

studiebegåvning vid universitet och högskolor in. fl. läroanstalter.

Enligt gällande bestämmelser rörande den räntefria långivningen för universitetsstudier

— reglementet 1939: 290 för utdelning av räntefria studielån

för universitetsstudier, i den lydelse det erhållit genom kungörelsen

1956: 578 — kan räntefritt studielån för universitetsstudier icke beviljas

annan än svensk studerande.

De räntefria studielånen utdelas av de fyra statsstipendienämnderna. I

fråga om ansökningsförfarande och fastställande av amorteringsvillkor är

de samordnade med de — i det följande behandlade — statsgaranterade

lånen för svenska studerande. Vissa centrala uppgifter beträffande låne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

verksamheten tillkommer garantilånenämnden. Utbetalning m. m. av lånen

handhas av generalpoststyrelsen. Riintefritt studielån må beviljas till ett

belopp av högst 2 500 kronor för år men må, när särskilda omständigheter

därtill föranleda, kunna beviljas till högre belopp, dock högst 3 000 kronor

för år.

Till kapitalinvestering i fonden har riksdagen beviljat anslag för varje

budgetår. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 6 000 000

kronor och för nästa budgetår har Kungl. Maj:t föreslagit ett anslag av

samma storlek (1957: 1; bil. 29, p. 21).

Statsgaranterade studielån. I syfte att underlätta för de

studerande vid universiteten m. fl. högre läroanstalter att erhålla studielån

genomfördes efter beslut av 1950 års riksdag ett system med statlig garanti

av dylika lån. Bestämmelser i ämnet är meddelade i kungörelsen 1950: 469

(iindr. 1954:420; 1956:260; 1956:579). Ifrågavarande bestämmelser innebär

bland annat följande.

Beslut om statlig garanti meddelas av statsstipendienämnderna. Villkor

för erhållande av garanti är, att vederbörande sökande gjort sig känd för

skötsamhet, ådagalagt studielämplighet och är i behov av studiekredit.

Garanti beviljas vid ett och samma tillfälle endast för lån avseende studiekostnader

under högst ett år. Garanti avseende ytterligare lån kan emellertid

beviljas låntagare, som med omsorg och framgång bedriver sina studier.

Efter ansökan av studerande, som erhållit statsgaranti, må lån utlämnas

av bank eller annan kreditanstalt, som är villig därtill. Lån är i regel amorteringsfritt

under studietiden och utlämnas utan annan säkerhet än den

statliga garantin och mot ränta, som Kungl. Maj:t med hänsyn till det allmänna

ränteläget fastställer. Innebörden av statsgarantin är, att statsverket

gentemot långivaren närmast efter låntagaren ansvarar för lånet.

Genom proposition 1952:48 framlade Kungl. Maj:t förslag om att här

avsedda kreditgaranti, vilken tidigare givits endast åt svenska studenter,

skulle kunna beviljas även s. k. flyktingstudenter. Med hänsyn till de särskilda

förhållandena beträffande dessa studenter föreslogs i propositionen

för deras del vissa särbestämmelser.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1952: 97 tillstyrkte statsutskottet

bifall till Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag men underströk samtidigt —

i anslutning till vad chefen för ecklesiastikdepartementet i ärendet anfört

— vikten av att det föreslagna systemet med statlig kreditgaranti för

studielån åt flyktingstudenter tillämpades med varsamhet. En särskilt noggrann

prövning av de garantisökande och en viss återhållsamhet vid beviljande

av garanti syntes enligt utskottets mening nödvändig. Därjämte

borde garantilånenämnden med uppmärksamhet följa utvecklingen av ifrågavarande

garantiverksamhet samt lämna Kungl. Maj:t redogörelse för

sina iakttagelser härvidlag.

Den 30 juni 1952 utfärdades kungörelse (nr 570) angående .studielån med

statlig kreditgaranti åt s. k. flyktingstudenter (ändr. 1956:421). De i kungörelsen

givna föreskrifterna avvek från de för garantilån till svenska

studenter då gällande bestämmelserna huvudsakligen i följande avseenden.

Såsom flyktingstudent skall enligt kungörelsen betraktas den, som vid

tillämpning av gällande föreskrifter om utlännings rätt att vistas här i

riket är att anse såsom politisk flykting och som emottagits som studerande

vid någon av de läroanstalter, vid vilka garantilån till studerande

förekommer (1 §). Utlänningskommissionen skall avge yttrande i varje

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

enskilt ärende rörande beslut om statlig kreditgaranti för studielån till

flyktingstudent (3 §). Såsom lånevillkor skall vidare gälla, att sökanden

''på heder och samvete förklarat sig ha för avsikt att stanna i Sverige även

efter avslutad utbildning (2 § första stycket). Sökanden skall även ådagalägga,

att han i förekommande fall erhållit examensdispens (2 § andra

stycket). Flyktingstudent, som icke avlagt svensk studentexamen, måste

styrka sin studielämplighet genom minst två terminers studier vid vederbörande

läroanstalt, innan garantilån kan erhållas (2 § fjärde stycket).

Slutligen gäller att besluten rörande garantilånen till flyktingstudenter fattas

av g ar an tilånen ä m n den, sedan yttrande avgivits av vederbörande statsstipendienämnd.

Beträffande beviljandet av garantilånen till svenska studenter

har däremot statsstipendienämnderna ensamma beslutanderätten.

Sedermera har bestämmelserna för garantilån till svenska studerande

ändrats vid två tillfällen utan att motsvarande ändringar vidtagits beträffande

garantilånen till flyktingstudenter. Sålunda har genom beslut av

1956 års riksdag behörighetskravet i fråga om ådagalagd studielämplighet

för erhållande av garantilån sänkts från Ba+ i läroämnen i studentexamen

till ett genomsnittsbetyg av Ba i nämnda ämnen (prop. 50; SU 46; Rskr

146). Vidare har garantilånen till svenska studerande i fråga om ansökningsförfarande

och fastställande av amorteringsvillkor samordnats med de räntefria

lånen för universitetsstudier (KIv 1956: 578 o. 579).

Förslag om vidgade studentsociala förmåner åt flyktingstudenter m. m.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att frågan om det studentsociala stödet

till flyktingstudenterna i hög grad aktualiserats genom de åtgärder Sverige

vidtagit med anledning av flyktingströmmen från Ungern. Vidare understryker

styrelsen angelägenheten av att flyktingstudenterna tillerkännes

studentsociala förmåner efter samma grunder som gäller för svenska studerande.

Universitetskanslern och överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner

det angeläget, att åtgärder vidtages för att underlätta de ungerska

flyktingstudenternas ekonomiska möjligheter att bedriva studier i Sverige.

Hur detta lämpligen bör ske synes enligt kanslern och överstyrelsen närmast

böra prövas av de organ, som har till uppgift att handha olika former

av studiehjälp. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter kanslern,

om icke kostnaderna för studiehjälp åt de ungerska flyktingstudenterna bör

bestridas från ett särskilt å riksstaten för ändamålet uppfört anslag.

Garantilånenämnden tillstyrker, att flyktingstudenterna tillerkännes

statsgaranterade studielån och räntefria lån för universitetsstudier efter

samma grunder som de svenska studenterna. Nämnden är däremot icke för

närvarande beredd att förorda, att flyktingstudenterna må kunna tilldelas

naturastipendier.

Vad först beträffar de statsgaranterade studielånen framhåller

nämnden att det övervägande antalet garantilån åt flyktingstudenter

har beviljats balter. Den nedåtgående lånefrekvensen sammanhänger givetvis

med att antalet flyktingar, som inkommit i riket, efter en topp vid

krigsslutet, starkt avtagit under senare år. Vid införandet av ifrågavarande

låneform år 1952 uppskattades antalet potentiella låntagare till omkring

200. I verkligheten har antalet personer, som ansökt om flyktinglån, under

budgetåren 1952/56 visat sig uppgå till endast 139, och antalet nya lån
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

7

tagare budgetåret 1955/56 utgjorde endast 11. I den män verksamhetens

resultat skall mätas i frånvaron av förluster, kan det dessutom konstateras,

att den hittills utgjort en hundraprocentig framgång.

Genom att bland de cirka 4 000 ungerska flyktingar, som under hösten

1956 inkom i landet, beräknas ingå omkring 200 studenter, har dock ett

nytt läge inträtt för flyktinglåneverksamheten. Under innevarande år torde

för övrigt ytterligare ett betydande antal ungerska flyktingar komma att

emottagas i Sverige.

Mot bakgrunden av hittillsvarande erfarenheter framstår enligt garantilånenämndens

mening en uppmjukning av de strängare särbestämmelserna

för beviljande av statlig kreditgaranti för studielån åt flyktingstudenter

såsom väl motiverad.

Målsättningen för ifrågavarande garantilåneverksamhet bör vara att bereda

ett effektivt ekonomiskt stöd åt alla studielämpliga flyktingstudenter,

som har behov av studiekredit. Huvudprincipen bör därvid enligt garantilånenämndens

mening vara, att lånestödet ges på motsvarande villkor som

till svenska studenter.

Beträffande kravet på ådagalagd studielämplighet för de flyktingstudenter,

vilka avlagt svensk studentexamen, tillstyrker garantilånenämnden en

sänkning från Ba-f till Ba i betygsgenomsnitt i studentexamen. Motsvarande

åtgärd har redan vidtagits från och med den 1 juli 1956 beträffande

garantilån till svenska studenter.

För de flyktingstudenter, vilka icke avlagt svensk studentexamen, bör

motsvarande studielämplighet konstateras efter individuell prövning. Denna

får då beakta föreliggande meritering i form av bestyrkta studieresultat

i utlandet och, då så är nödvändigt för en säker bedömning, givetvis även

resultaten av en tillräckligt lång tids studier i Sverige. Att härvidlag som

i gällande bestämmelser fixera en minimitid om två terminers studier vid

svensk läroanstalt såsom behörighetsvillkor finner garantilånenämnden

vara för tillgodoseende av anförda syfte onödigt och snarast olämpligt.

Garantilånenämnden har sålunda på grund av den nuvarande bestämmelsen

tvingats avslå eu låneansökan från en ungersk medicine doktor, vilken

för vinnande av svensk medicine licentiatexamen måste bedriva ett par

terminers medicinska studier i Sverige. Garantilånenämnden vill på anförda

skäl bestämt tillstyrka, att författningsbestämmelsen om minst två terminers

studier slopas såsom behörighetsvillkor. Kravet på ådagalagd studielämplighet

bör dock icke av denna orsak sänkas vid prövningen av låneansökningarna

utan samma krav i princip uppställas beträffande flyktingstudenternas

och de svenska studenternas studielämplighet.

Förslaget att flyktingstudent, som söker studielån med statlig kreditgaranti,

icke längre skall avkrävas förklaring på heder och samvete om sin

avsikt att stanna i Sverige även efter avslutad utbildning vill garantilånenämnden

tillstyrka. Den försäkran det här gäller har ej karaktär av bindande

löfte och är därför utan större betydelse.

De skäl, som ursprungligen motiverade, att ärenden rörande garantilån

åt flyktingstudenter behandlades av garantilånenämnden kvarstår i huvudsak

orubbade. Nämnden finner därför icke anledning att för närvarande

föreslå överflyttning av beslutanderätten till statsstipendienämnderna.

Särskilt om flyktingstudenterna, som nämnden har för avsikt att föreslå,

får rätt till räntefria studielån, kan det av praktiska skäl vara önskvärt, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

låneärenden för flyktingstudenter och svenska studenter behandlas av

samma instanser och beslutanderätten då överflyttas till statsstipendienämnderna.

En förutsättning härför är emellertid att statens utlänningskommission

förklarat sig villig att avgiva yttrande till statsstipendienämnderna.

I fråga om de räntefria lånen för universitetsstudier

påpekar nämnden, att dessa är särskilt värdefulla för dem som har stort

totalt lånebehov under sill studietid. Då flyktingstudenterna i särskild grad

hör till denna kategori, finner nämnden det motiverat, att möjlighet beredes

dem att erhålla räntefria lån på samma villkor, som gäller för de svenska

studenterna.

Vad beträffar de vid bifall till nämndens förslag uppkommande budgetmässiga

konsekvenserna anför nämnden följande.

Av de omkring 200 ungerska flyktingstudenter, som hösten 1956 inkommit

i Sverige, torde högst 50 kunna väntas påbörja studier vid universitet

och högskolor läsåret 1957/58. Av dessa högst 50 torde endast en

mindre del kunna tilldelas garantilån eller räntefritt lån, om samma studielämplighetsprövning

som för svenska studenter skall upprätthållas. Bland

de flyktingstudenter, vilka i annan ordning inkommit i Sverige, torde ytterst

få tillkomma såsom garantilånesökande genom de uppmjukningar av

behörighetsreglerna, som nu föreslås.

Statens kostnader för garantilånen hänför sig till eventuella avskrivningsförluster.

På grund av den ringa ökning av utlåningen, som enligt vad nyss

anförts torde vara att förutse vid ett bifall till föreliggande förslag, kan

risken för framtida avskrivningsförluster bedömas såsom mycket måttlig.

Utlåningen av eventuella räntefria studielån åt flyktingstudenter under

läsåret 1957/58 kan uppskattas till högst omkring ioo 000 kronor, d. v. s.

cirka 40 lån å vardera 2 500 kronor. Härvid har utgångspunkten varit, att

antalet garantilån åt flyktingstudenter läsåret 1955/56 utgjorde sammanlagt

39 och att detta antal låntagare på sin höjd fördubblas under läsåret

1957/58 genom tillkomsten av de ungerska flyktingarna och sänkningen av

behörighetsreglerna. Dessutom antages, att endast omkring hälften av dessa

aspiranter på studielån uppfyller de högre kraven för räntefritt lån, vilket

ger den förut angivna uppskattningen högst 40 dylika lån. Garantilånenämnden

anser att utlåningen till flyktingstudenter icke bör få inkräkta på

de medel som står till förfogande för utlåningen av räntefria lån till svenska

studenter. För sistnämnda utlåning beräknas i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag omkring 7 miljoner kronor. Fn utlåning till

flyktingstudenter bör enligt garantilånenämndens mening möjliggöras genom

att därutöver får tagas i anspråk erforderliga medel från statens lånefond

för universitetsstudier. Ett ökat investeringsanslag till fonden torde

man dock icke av denna orsak behöva överväga för nästa budgetår utan

i stället torde medel, som under budgetåret 1957/58 inflyter i amorteringar,

kunna tagas i anspråk.

Vad slutligen angår naturastipendiern a anser nämnden att

det direkta stipendiestödet till flyktingstudenterna bör utformas såsom

en speciell stödform. Naturastipendiesystemet, tillämpat med samma villkor

som gäller för svenska studenter, torde nämligen icke vara ägnat att

ge det stöd, som erfordras framförallt vid anpassningen till universitetsoch

högskolestudier i Sverige av ett flyktingklientel med starkt varierande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

studieförutsättningar. Enligt vad nämnden förut föreslagit skall flyktingstudenter

erhålla samma möjligheter som svenska studenter att erhalla

studielån med statlig kreditgaranti och räntefria studielån. Det kommer

emellertid därutöver att erfordras någon annan stödform för de ilyktingstudenter,

vilkas studielämplighet icke kan säkert bedömas under den forsta

anpassningstiden i Sverige. För detta ändamål torde enligt garantilanenämndens

mening i första hand direkta omskolmngsbidrag eller motsvarande

stöd böra utgå även under den första studietiden vid universitet och

högskolor. Dylika omskolningsbidrag med ett värde av cirka 350 kronor

per månad utgår för närvarande till ungerska flyktingstudenter genom länsarbetsnämnderna

samtidigt som vederbörandes studieförutsättningar provas

och undervisning i svenska språket meddelas, också genom arbetsmarknadsmyndigheternas

försorg. Garantilånenämnden vill med det antorda

tillstyrka, att studielån med statlig kreditgaranti och räntefria studielån i

första hand kompletteras med förutnämnda omskolmngsbidrag till llyktingstudenter

avseende den första anpassningstiden vid högskolestudier i

Sverige.

Departementschefen

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Utbildningsmöjligheter för de ungerska flyktingstudenterna

m. m. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens i det

föregående återgivna redogörelse har genom styrelsens försorg fram till s utet

av år 1956 cirka 4 000 ungerska flyktingar överförts från flyktingläger

i Österrike till Sverige. Av ifrågavarande flyktingar beräknas omkring 200

ha avlagt studentexamen. Av dessa torde cirka 150 ej ha avslutat små universitets-

eller högskolestudier.

För flertalet av de ungerska flyktingstudenterna har anordnats särskilda

kurser, avseende främst undervisning i svenska och engelska samt i svenska

samhällsförhållanden. Kostnaderna härför och för stipendier till uppehälle

m. m. har bestritts från anslag under femte huvudtiteln, som star till arbetsmarknadsstyrelsens

förfogande.

Jag torde vidare få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 8

februari 1957 föreskrivit, att från flyktingläger i Mellaneuropa skall tills

vidare under år 1957 i Sverige mottagas ytterligare flyktingar till det antal

som arbetsmarknadsstyrelsen bedömer vara möjligt att bereda stadigvarande

arbete i landet. Avsikten är att flyktingar av såväl ungersk som av annan

nationalitet skall kunna mottagas inom ramen för ifrågavarande aktion. I

enlighet med nämnda beslut började arbetsmarknadsstyrelsen i slutet av

föregående månad att uttaga ytterligare ungerska flyktingar för transport

till Sverige, däribland även ett antal studenter. Hur många studenter som

på grund av nämnda beslut kan komma att överföras hit är ännu icke kant.

Det stora flertalet av de till Sverige överförda eller för transport hit uttagna

ungerska flyktingstudentema har uttalat önskemål om att här fa

återupptaga sina avbrutna studier. Ett tjugotal av dessa studenter har

tilldelats stipendier av The Ford Foundation, som såsom villkor för stipendieringen

uppställt, att studiemöjligheter garanteras stipendiaterna inom

deras respektive fack.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

. i sakens natur, att flertalet av de ungerska flyktingstudenterna

''eko omedelbart kan tillgodogöra sig undervisningen vid våra universitet

och högskolor. Främst beror detta på att de saknar kunskaper icke blott

i svenska utan i allmänhet även i engelska och tyska. De måste därför

torst bibringas för deltagande i nämnda undervisning erforderliga språkkunskaper.

På grund av den skilda uppläggningen av universitets- och

högskoleutbildningen i Ungern och i Sverige synes vidare i regel en viss

komplettering av kunskaperna inom respektive fackområden bli nödvändig.

Åtskilliga av de ungerska flyktingstudenterna torde icke före nästa

hösttermins början hinna inhämta sådana språkkunskaper och kompletterande

fackkunskaper, att de under nämnda termin på ett tillfredsställande

sätt kan följa undervisningen vid högre läroanstalt i Sverige. För en del av

ifrågavarande studenter blir detta dock sannolikt möjligt. Av den utredning

som arbetsmarknadsstyrelsen verkställt rörande de ungerska flyktingstudenternas

fördelning på olika studieriktningar framgår, att majoriteten

utgores av teknologer och medicinare. Då utbildningskapaciteten vid våra

tekniska högskolor och medicinska fakulteter är begränsad, kan — såsom

påpekats i vissa remissyttranden — icke utan närmare utredning angivas i

vilken utsträckning förutsättningar föreligger för att bereda ungerska flvktingstudenter

med nyss angiven studieriktning fortsatt utbildning i Sverige.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse för de i slutet av föregående

månad hållna konferenserna med bland annat representanter för vederbörande

universitets- och högskolemyndigheter torde man emellertid kunna

räkna med att vissa utbildningsmöjligheter kan beredas ungerska flyktingstudenter

vid sistnämnda högskolor och fakulteter. Även vid andra "studiebanor

torde utbildningsplatser kunna ställas till förfogande för flyktingstudenter.

Sålunda synes enligt arbetsmarknadsstyrelsens redogörelse ett

visst antal flyktingstudenter kunna erbjudas studiemöjligheter vid skogshögskolan.

Enligt vad jag under hand inhämtat torde även ett mindre antal

flyktingstudenter kunna mottagas vid lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan.

De möjligheter att bereda flyktingstudenter utbildning i Sverige som

redan bedömts föreligga eller som vid fortsatt utredning kan yppa sig

bor självfallet noggrant tillvaratagas. Jag anser mig böra förutsätta, att

universitets- och högskolemyndigheterna vidtager alla de åtgärder, som

bennnes möjliga och lämpliga för att bereda flyktingstudenter utbildningsplatser

vid våra högre läroanstalter. Såsom förutsatts i proposition nr 125

till årets riksdag torde kostnaderna för ifrågakommande särskilda utbildmngsanordnmgar

för flyktingstudenter under nästa budgetår få bestridas

irån det under femte huvudtiteln äskade förslagsanslaget till Understöd åt

flyktingar m. m.

Studentsociala förmåner för flyktingstudenter.

Garantilånenänmden har ingående redogjort för sina erfarenheter av den

tnttdlsvarande verksamheten rörande studielån med statlig kreditgaranti

åt tlyktingstudenter. ^Nämnden har därvid ansett sig kunna konstatera att

i den mån verksamhetens resultat mätes i frånvaron av förluster för statsverket

densamma utgjort eu hundraprocentig framgång. Med hänsyn till de

erlaienheter, soro hittills vunnits beträffande här avsedda kreditverksamhet.

synes mig från risksynpunkt hinder icke föreligga för en uppmjukning

av bestämmelserna rörande statlig kreditgaranti åt flyktingstudenter. För

en uppmjukning talar icke blott de i och för sig mycket starka humanitära

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

skälen att bispringa flyktingar i deras svåra situation utan även andra

motiv. Ytterligare ett antal flyktingstudenter skulle sålunda sannolikt

kunnat beredas möjligheter till universitets- eller högskolestudier, om bestämmelserna

utformats mindre restriktivt, och detta utan att därför någon

förlust på kreditverksamheten skulle behövt uppkomma.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda sådana ändringar

av gällande bestämmelser, att flyktingstudent i princip helt likställes med

svensk studerande i fråga om möjligheterna att erhålla studielån med statlig

kreditgaranti. Det för beviljande av dylik kreditgaranti åt flyktingstudent

nu stipulerade villkoret, att han skall pa heder och samvete ha

förklarat sig ämna stanna i Sverige även efter avslutad utbildning, bör sålunda

enligt min uppfattning slopas. Därjämte torde behörighetskravet

beträffande ådagalagd studielämplighet för flyktingstudent, som avlagt

svensk studentexamen, böra sänkas från Ba-j- till Ba i genomsmttsbetyg

i nämnda examens läroämnen. En dylik sänkning av kravet på studielämplighet

har för svensk student genomförts från och med den 1 juli 1956.

Flyktingstudent, som ej avlagt svensk studentexamen, bör kunna beviljas

garantilån, därest han vid individuell prövning befinnes äga motsvarande

studielämplighet. Härvid får beaktas föreliggande meritering i form av

bestyrkta studieresultat i utlandet och, då så är nödvändigt för en säker

bedömning, givetvis även resultaten av en tillräckligt lång tids studier i

Sverige. Ett generellt krav på viss tids studier vid högre läroanstalt i

Sverige för att få studielämpligheten dokumenterad finner jag i likhet med

nämnden icke lämpligt. Det nuvarande obligatoriska kravet på minst tva

terminers studier vid dylik läroanstalt kan nämligen föranleda — och har

för övrigt i praktiken även föranlett — att kreditgaranti måste vagras i

fall där detta framstår såsom direkt obilligt. Med hänsyn till det anförda

föreslår jag, att den nu gällande generella förreskriften om nnnst tva terminers

studier vid högre svensk läroanstalt borttages. I anslutning härtill val

ja" emellertid understryka nämndens uttalande, att föreskriftens borttagande

icke får medföra att kravet på ådagalagd studielämplighet av denna

orsak siinkes.

Räntejria studielån är såsom garantilånenämnden framhalht särskilt \ är

defulla för dem som har stort totalt lånebehov under sin studietid, hlyktingstudenter

torde i mycket stor utsträckning höra till denna kategori.

Liksom nämnden finner jag vägande skäl tala för att flyktingstudenter nu

beredes möjlighet att erhålla jämväl räntefritt studielån ur statens lånefond

för universitetsstudier. I likhet med vad jag förut förordat i fråga om studielån

med statlig kreditgaranti tillstyrker jag, att flyktingstudenter även

beträffande räntefritt studielån i princip helt likställes med svenska stu
-

denter.

Det slutliga avgörandet av ärenden rörande statlig kreditgaranti åt

flyktingstudenter ankommer nu på garantilånenämnden. Yttranden i dylika

ärenden skall dock avgivas av vederbörande lokala statsstipendienämnd

och av utlänningskommissionen. Beträffande kreditgaranti åt svenska studerande

och räntefritt studielån, vilket såsom förut nämnts nu endast kan

ut "ii till svenska studerande, beslutar däremot statsstipendienämnderna ensamma

I fråga om ansökningsförfarande, fastställande av amoiteringsvilikor

in. in. är sedan den 1 januari 1957 de båda nämnda stödformerna

samordnade vad beträffar svenska studerande. Med hänsyn till att en dylik

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

samordning av stödformerna är angelägen även beträffande flyktingstudenter

och da från praktisk-administrativa synpunkter påtagliga fördelar är

att vinna om beslutanderätten rörande studielån med statlig kreditgaranti

°ch räntefritt studielån decentraliseras till statsstipendienämnderna, föreslar

jag, att här ifragavarande ärenden skall handläggas i samma ordning

som gäller beträffande ärenden rörande kreditgaranti och räntefritt studielån

åt svenska studerande. I ärende rörande kreditgaranti åt flyktingstudent

skall enligt gällande bestämmelser yttrande inhämtas från statens utlänmngskommission.

Dylikt yttrande bör även inhämtas i ärende rörande

räntefritt studielån åt flyktingstudent. Enligt vad jag under hand inhämtat

frän utlänningskommissionen är från de synpunkter kommissionen har att

företräda intet att erinra mot att yttranden i här avsedda slag* av ärenden

avgives till statsstipendienämnderna.

I anslutning till vad jag föreslagit beträffande beslutanderätten i ärenden

rörande kreditgaranti och räntefritt studielån åt flyktingstudent vill

jag understryka angelägenheten av att garantilånenämnden i fråga om

dylika ärendens handläggning inom statsstipendienämnderna — liksom för

närvarande vad beträffar andra grupper av ärenden — övervakar att en

i möjligaste mån likformig tillämpning förekommer de olika statsstipendienämnderna

emellan.

I en av de föreliggande framställningarna har även frågan om natumstipendiering

av flyktingstudenter aktualiserats. Enligt garantilånenämnden

bör dock det för svenska studerande gällande naturastipendiesystemet

av olika skäl ännu icke göras tillämpligt på flyktingstudenter. Garantilånenämnden

har i stället föreslagit, att sådana bidrag av stipendiekaraktär,

som flyktingstudenterna för närvarande erhåller genom arbetsmarknadsorganens

försorg, bör utgå till nämnda studenter jämväl under den första

studietiden vid universitet eller högskola i Sverige. För egen del ansluter

jag mig till vad garantilånenämnden sålunda anfört och föreslagit. Här

avsedda bidrag under nästa budgetår bör bestridas från det förut nämnda

under femte huvudtiteln äskade förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar

m. m.

Vad jag i det föregående föreslagit beträffande studielån med statlig

kreditgaranti och räntefritt studielån åt flyktingstudenter bör träda i

kraft den 1 juli 1957. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter

förslag av garantilånenämnden, meddela de föreskrifter i ämnet, som är

eiforderliga. Medelsbehovet för räntefria studielån åt flyktingstudenter

under nästa budgetår kan enligt garantilånenämndens beräkningar uppskattas

till högst omkring 100 000 kronor. I likhet med nämnden anser jag,

att för utdelning av ifrågakommande lån bör tagas i anspråk medel, som

under nästa budgetår inflyter i amorteringar till statens lånefond för universitetsstudier.

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

förordade grunderna för utvidgning av det studentsociala stödet åt

s. k. flyktingstudenter. I likhet med departementschefen anser utskottet det

angeläget, att garantilånenämnden beträffande kreditgaranti och räntefritt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1957

studielån åt flyktingstudent övervakar att en i möjligaste mån likformig

tillämpning förekommer de olika statsstipendienämnderna emellan. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15

mars 1957 förordade grunder för utvidgning av det studentsociala

stödet åt s. k. flyktingstudenter in. in.

Stockholm den 7 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Gillström, Näsström,

Boman, Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Sundelin, Thun, Bergman,

Pålsson, Rikard Svensson, Mossberger, Söderberg, Anders Johansson och

Svärd; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, Ståhl, Persson i Växjö, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm,

Widén, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, Cassel, Gustafsson

i Skellefteå, Hansson, fröken Vinge och herr Lassinantti.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för flykting studenter m. in. a1 i texten