Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1957-05-10 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr It 1—112

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

1

Nr 111

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens

skogsindustrier m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 117 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 mars 1957, föreslagit

riksdagen att 1) godkänna de förslag beträffande reglering av förhållandena

mellan domänverket och Aktiebolaget Statens skogsindustrier

in. m. som i nämnda statsrådsprotokoll förordats samt bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga i samband därmed erforderliga åtgärder; 2) till Reglering

av Aktiebolaget Statens skogsindustriers lån hos domänverket å kapitalbudgeten,

fonden för låneunderstöd, för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 34 550 000 kronor, samt 3) till Aktieteckning i Aktiebolaget

Statens skogsindustrier å kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, för

budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kronor.

I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Statens skogsindustrier skall skiljas

från domänverket och direkt underställas Kungl. Maj :t samt därvid sortera

under handelsdepartementet. Bolagets aktier skall överföras från domänfonden

till den under statskontorets förvaltning stående fonden för statens

aktier. Samtidigt avses de ekonomiska mellanhavandena mellan bolaget

och domänverket bli reglerade.

I syfte att konsolidera bolagets ekonomiska ställning, närmast genom att

nedbringa de kortfristiga skulderna till en skälig nivå, föreslås vidare, att

bolaget under nästa budgetår tillföres ett belopp av 35 miljoner kronor genom

ökning av aktiekapitalet. I propositionen förutsättes, att bolagets investeringar

icke utan statsmakternas föregående prövning gives större omfattning

än att de kan täckas genom självfinansiering.

Propositionen

I statsrådsprotokollet redovisas de olika frågorna under följande avsnitt,

till vilka utskottet får hänvisa:

Inledning (s. 2).

Aktiebolaget Statens skogsindustriers framställning (s. 3—13).

Yttrandena (s. 13—19).

Promemorian rörande förhållandet mellan domänverket och Aktiebolaget

Statens skogsindustrier (s. 19—30).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 111 -112

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

Departementschefen anför för egen del följande:

»Av de i ärendet föreliggande spörsmålen torde jag först få behandla det

som avser de inbördes förhållandena mellan Aktiebolaget Statens skogsindustrier

och domänverket. Såsom angivits i det föregående är bolaget helstatligt.

Det redovisas för närvarande under domänfonden såsom ett dotterbolag

till domänstyrelsen. Denna innehar samtliga aktier i bolaget. Vid bolagets

bildande år 1941 förutsattes med hänsyn till sambandet mellan domänverkets

verksamhet och bolagets skogsindustriella rörelse, att domänstyrelsen

skulle ha ett avgörande intlytande över bolagets ledning och att

bolaget skulle drivas under domänstyrelsens överinseende. Denna ordning gäller

alltjämt.

Enligt bolagsordningen skall bolagets styrelse bestå av högst sex och lägst

fyra ledamöter samt antalet suppleanter vara högst fyra. Högst tre av de

ordinarie ledamöterna utses av Kungl. Maj:t liksom en suppleant för dem.

De övriga styrelseledamöterna och suppleanterna väljes vid ordinarie bolagsstämma,

vilket innebär att de utses av domänstyrelsen i egenskap av ensam

aktieinnehavare. Hittills har de vid bolagsstämma valda ordinarie ledamöterna

alltid varit domänverkets chef, dess överdirektör och bolagets verkställande

direktör. Den förstnämnde har hela tiden fungerat såsom bolagsstyrelsens

ordförande. För att styrelsen skall vara beslutför måste minst

fyra ledamöter ^a^a närvarande. Beslut fattas genom omröstning, varvid

majoritetens mening skall gälla såsom styrelsens. Vid lika röstetal är ordförandens

röst utslagsgivande.

Den betydande utvidgning av bolagets rörelse, som ägt rum framför allt

under senare år, har aktualiserat frågan om bolaget alltjämt bör vara knutet

till domänverket såsom ett dotterbolag eller om det bör ställas direkt

under Kungl. Maj:t. Närmast i anledning av de synpunkter i ämnet, som

riksräkenskapsverket anfört i sitt remissutlåtande "över bolagets föreliggande

framställning om ökade rörelsemedel, beslöt Kungl. Maj:t på min föredragning

den 18 januari detta år att uppdraga åt numera statsrådet Kling

att verkställa utredning rörande reglering av de inbördes förhållandena

mellan bolaget och domänverket.

Uti edningsmannen, som redovisat sitt uppdrag i en promemoria för vilken

en utförlig redogörelse lämnats i det föregående, föreslår att bolaget skiljes

fi an domänverket. Han redogör för de olägenheter som är förenade med

en sådan åtgärd och för de skäl som talar för ett lösgörande av bolaget

lrån domänverket. Vid mina överväganden har jag liksom utredningsmannen

blivit övertygad om att fördelarna med en upplösning av det nuvarande

sambandet mellan verket och bolaget väger över nackdelarna. Det för

mig avgörande motivet för en sådan åtgärd är att statsmakterna därigenom

erhåller bättre möjligheter att bedöma bolagets kapitalbehov och i förväg

av\äga detta i förhållande till andra investeringsanspråk på det statliga området.

Detta motiv har särskild tyngd i föreliggande statsfinansiella och kreditpolitiska

läge. Vid min bedömning har även det förhållandet inverkat,

att statsmakterna vid några tillfällen nödgats att i efterhand medverka till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

3

kapitaltillskott till bolaget för att finansiera redan genomförda eller påbörjade

investeringar. Härtill kominer, att bolaget, utan att Kungl. Maj:t eller

riksdagen fått tillfälle pröva frågan, utvidgat sin verksamhet genom anskaffande

av fartyg. Om bolaget direkt underställes Kungl. Maj :t, som då antingen

genom konseljbeslut eller genom ombud vid bolagsstämma utser hela

styrelsen samt revisorerna, vinnes ej blott vidgade möjligheter för statsmakterna

att överblicka och kontrollera bolagets verksamhet och utveckling

utan även större klarhet i fråga om bolagets — liksom domänverkets — finansiella

redovisningar.

Jag förordar därför, att bolaget snarast möjligt skiljes från domänverket

och att i samband därmed aktierna överföres från domänverkets fond till den

under statskontorets förvaltning stående fonden för statens aktier.

Efter omregleringen bör bolagets styrelseledamöter och revisorer utses

vid bolagsstämma enligt vanliga regler. En ändring av gällande bolagsordning

bör därför ske. Antalet styrelseledamöter bör därvid bestämmas till

högst sex. Liksom övriga helstatliga bolag, som driver industriell rörelse,

bör bolaget sortera under handelsdepartementet. Då bolagets råvaruförsörjning

enligt riksdagens beslut skall ske från statens skogar i den mån så är

möjligt eller lämpligt, synes emellertid domänstyrelsen alltjämt böra ha ett

visst inflytande i bolagsledningen. Det torde vara lämpligt att två av de

ordinarie ledamöterna i bolagets styrelse representerar domänstyrelsen. För

att garantera domänverket en jämn avsättning av virke från statsskogarna

och samtidigt säkerställa bolagets råvaruförsörjning bör, såsom utredningsmannen

föreslagit, mellan domänstyrelsen och bolaget träffas ett avtal rörande

virkesleveranser, löpande på tio år i sänder. De synpunkter utredningsmannen

anfört beträffande utformningen av ett sådant avtal kan jag

helt biträda.

I samband med att bolaget skiljes från domänverket och aktierna i

bolaget överföres från domänfonden till fonden för statens aktier bör

förstnämnda fond nedskrivas med ett belopp motsvarande det nuvarande

aktiekapitalet i bolaget, 44 miljoner kronor, och sistnämnda fond uppskrivas

med samma belopp. Vidare bör de ekonomiska mellanhavandena mellan

verket och bolaget regleras. De krediter å sammanlagt 34,55 miljoner

kronor, som genom statsmakternas beslut tillhandahållits bolaget via domänverket,

bör därvid i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i föreliämnda

remissutlåtande överföras till fonden för låneunderstöd. Formellt

bör detta ske genom att ett anslag å sagda belopp upptages under nyssnämnda

fond. Beloppet skall sedan av bolaget användas för återbetalning

till domänverket av angivna krediter. Domänstyrelsen skall i sin tur av

ifrågavarande belopp använda 30 miljoner kronor för avbetalning å styrelsens

rörliga kredit hos riksgäldskontoret, 0,85 miljon kronor för återbetalning

till riksgäldskontoret av det anslag å kapitalbudgeten, som domänverket

erhöll i samband med förvärvet av aktierna i Törefors aktiebolag,

och återstoden, 3,7 miljoner kronor, för återföring till domänverkets

markinköpsfond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

Förenämnda lån å 34,55 miljoner kronor synes tills vidare böra vara

amorteringsfritt samt löpa med en ränta, som vid varje tidpunkt motsvarar

den räntefot som tillämpas av riksgäldskontoret för rörliga krediter till

statliga aktiebolag.

För att fullborda den serie av bokföringsåtgärder, varigenom bolagets

lösgörande från domänverket ernås, borde slutligen nedsättning av domänverkets

rörliga kredit i riksgäldskontoret äga rum med belopp motsvarande

vad bolaget ägt att disponera av sagda kredit eller 30 miljoner kronor. Av

skäl, som föredragande statsrådet i ärendet angående rörelsemedel för domänverket

kommer att framlägga senare denna dag, torde dock så ej böra

ske. Bolaget bör för sin del icke medgivas någon dragningsrätt på riksgäldskontoret

i form av rörlig kredit.

Vad härefter angår spörsmålet om medelsförstärkning till Aktiebolaget

Statens skogsindustrier vill jag främst betona nödvändigheten av att stor

restriktivitet i fråga om såväl investeringar som kreditgivning iakttages

jämväl beträffande detta statliga organ. Bolaget har i sin framställning framfört

yrkanden om kapitaltillskott som icke är förenliga med den för närvarande

eftersträvade ekonomiska återhållsamheten. Emellertid är bolagets

finansiella ställning nu uppenbarligen sådan, att det synes ofrånkomligt att

statsmakterna i viss utsträckning tillskjuter ytterligare medel. Såsom framgår

av det föregående har också samtliga remissinstanser förordat ett visst

medelstillskott till bolaget, varvid dock storleken av det föreliggande kapitalbehovet

varit föremål för växlande bedömningar. Jag vill i detta sammanhang

omnämna, att på min anmodan ledamoten av riksdagens första

kammare, bruksdisponenten Gerard De Geer i en den 13 mars detta år dagtecknad

promemoria yttrat sig över bolagets kapitalbehov. Promemorian

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.1 I yttrandet framhålles, att

bolagets behov av medel för fullföljande under år 1957 av redan i gång varande

nyanläggningar kan beräknas till lägst 36 miljoner kronor, varvid

förutsatts ett visst utnyttjande av leverantörskrediter. Skulle detta belopp

icke ställas till förfogande, kommer enligt De Geers bedömning bolaget att

åsamkas förluster av storleksordningen drygt 6 miljoner kronor på ett år

räknat till följd av förseningar i såväl 1956 som 1957 års investeringsprogram.

I likhet med samtliga som hörts i ärendet vill jag förorda en viss ökning

av bolagets kapital. Att ställa hela det begärda beloppet till bolagets

förfogande är, såsom även framhållits i flertalet remissutlåtanden, icke

möjligt. Statsmakternas medverkan till en förbättring av bolagets kapitalförsörjning

bör begränsas till vad som erfordras för att bolagets kortfristiga

skulder skall kunna nedbringas till en skälig nivå. Till detta kan bolaget

för övrigt självt bidraga i icke oväsentlig grad genom en minskning av

lagret till mera normal storlek.

1 Här ej intagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ill år 1957

5

Den åsyftade konsolideringen av bolagets ekonomiska ställning torde —

med hänsyn till den nuvarande fördelningen mellan aktiekapitalet och summan

av lång- och kortfristiga skulder liksom till bolagets omslutning —

böra ske genom ytterligare aktieteckning. Med den återhållsamhet som i

nuvarande läge ofrånkomligen måste gälla även de statliga bolagen är jag

icke beredd tillstyrka, att bolaget tillföres mer än 35 miljoner kronor för

en höjning av aktiekapitalet med nominellt samma belopp. I detta sammanhang

kan erinras om att det driftöverskott, som domänverket skall inleverera

till statsverket under budgetåret 1957/58, i årets statsverksproposition

beräknats till 50 miljoner kronor. Ett bifall till mitt förslag att förstärka

aktiekapitalet med 35 miljoner kronor är därför i praktiken liktydigt

med att en del av domänverkets överskott disponeras för de statliga skogsindustrierna,

vilket icke synes onaturligt mot bakgrunden av det nära samband

som i företagsekonomiskt hänseende råder mellan domänverket och

bolaget.

I förening med en ej alltför ringa minskning av lagret bör bolaget genom

nyssnämnda kapitaltillskott å 35 miljoner kronor erhålla möjligheter att

nedbringa sina kortfristiga skulder till vad som med hänsyn till det egna kapitalet

kan anses rimligt och därvid i första hand avveckla nuvarande förskott

från kunder.

Den sålunda föreslagna kapitalförstärkningen torde icke böra medgivas

förutsättningslöst utan förbindas med det villkoret, att bolagets investeringar

icke utan statsmakternas föregående prövning gives större omfattning

än att de kan täckas genom självfinansiering och att bolagets kortfristiga

skulder kan hållas på normal nivå. Likaså torde böra föreskrivas, att

bolaget icke må pantförskriva inteckningar i sin fasta egendom i större

omfattning än Kungl. Maj :t för viss period medgivit.

I det föregående har jag i likhet med utredningsmannen förutsatt, att bolaget

efter lösgörandet från domänverket hänföres till handelsdepartementet.

Det synes emellertid lämpligt, att frågor i samband med överföringen

handlägges inom finansdepartementet samt att de erforderliga anslagen äskas

på min föredragning.»

Motioner

I anledning av förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 487) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin in. fl. (II: 618), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om en klarläggande utredning av AB Statens skogsindustriers

ställning och i syfte alt utarbeta förslag till den nu aktuella kreditsaneringens

lämpligaste genomförande samt för att klarlägga de kapitalförsörjningsfrågor,

som skulle uppkomma i samband med ett fortsättande av

det av företaget angivna investeringsprogrammet;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Grym in. fl. (1:488) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Kalix m. fl. (II: 619), i vilka hemställts, att riksdagen med bifall

till Kungi. Maj:ts proposition nr 117 i övrigt under punkt 3) till Aktieteckning

i Aktiebolaget Statens skogsindustrier å kapitalbudgeten, fonden för

statens aktier, för budgetåret 1957/58 måtte anvisa ett investeringsanslag av

60 000 000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Hagberg väckt motion (I: 489), vari

hemställts, att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj:ts framställning i proposition

nr 117, punkt 3, att till Aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier

å kapitalbudgeten, fonden för statens aktier för budgetåret 1957/58

anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr., dels i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om en skyndsam utredning rörande principerna för och

omfattningen av Aktiebolaget Statens skogsindustriers verksamhet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Helmer Persson m. fl. (I: 490) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg m. fl. (II: 620), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj :ts proposition nr 117 måtte besluta att 1) avslå Kungl.

Maj:ts förslag om att skilja Aktiebolaget Statens skogsindustrier från domänverket

och att överföra bolagets aktier från domänverkets fond till fonden

för statens aktier; 2) bemyndiga riksgäldskontoret tillhandahålla domänverket

en rörlig kredit av maximalt 160 miljoner kronor, varav 80 miljoner

kronor må disponeras för Aktiebolaget Statens skogsindustriers räkning;

3) till aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier å kapitalbudgeten,

domänverkets fond, för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 598),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta 1) att avslå Kungl. Maj :ts förslag

att Statens skogsindustrier skall skiljas från domänverket och direkt

underställas Kungl. Maj :t samt därvid sortera under handelsdepartementet;

2) att hos Kungl. Maj :t anhålla om en utredning eller undersökning av frågan

om att ASSI och domänverket sammanslås till ett företag, eller att ASSI

genom överförande av skog från domänverket eller från de till de förvärvade

industrierna förut hörande skogsområdena ges en egen råvaruförsörjning;

3) att staten, genom att ASSI under nästa budgetår tillföres ett

belopp av 50 miljoner kronor genom ökning av aktiekapitalet och i övrigt

genom att riksgäldskontoret ställer erforderlig rörlig kredit till förfogande,

ger ASSI de ekonomiska möjligheter som är nödvändiga för en rationell

skogsindustri;

dels en inom andra kammaren av herr Hagnell väckt motion (II: 616),

vari hemställts, att AB Statens skogsindustrier ges möjlighet att, inom ramen

av egna resurser jämte högst 70 % av ägaren-statens intäkter från

skogsförvaltningen, fullfölja de av bolagsledningen framlagda investeringsplanerna;
dels

ock en inom andra kammaren av herrar Strandh och Christenson i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

7

Malmö väckt motion (II: 617), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte begära att i motionen angivna frågeställningar med förtursrätt

behandlas av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna.

I fråga om motiveringen för de sålunda framställda förslagen får utskottet

hänvisa till motionerna II: 618, II: 619, I: 489, I: 490, II: 598, II: 616 och

II: 617.

Utskottet

Vad först angår frågan om det inbördes förhållandet mellan Aktiebolaget

Statens skogsindustrier och domänverket innebär Kungl. Maj :ts förslag,

att bolaget skall skiljas från domänverket och att i samband därmed

aktierna skall överföras från domänverkets fond till fonden för statens aktier.

Enligt utskottets mening ger vad vid utredningen i denna del av ärendet

framkommit vid handen, att vissa nackdelar är förbundna med ett skiljande

av bolaget från domänverket och att den föreslagna åtgärden sålunda

ej kan anses som den i alla avseenden mest tillfredsställande lösningen. Å

andra sidan finner utskottet ingen anledning att inte instämma i departementschefens

uppfattning, att fördelarna med en upplösning av det nuvarande

sambandet mellan domänverket och bolaget överväger nackdelarna.

Utskottet har härvid särskilt fäst avseende vid den av departementschefen

åberopade omständigheten att statsmakterna genom en åtgärd av angivet

slag får bättre möjligheter att bedöma bolagets kapitalbehov och avväga

detta i förhållande till andra investeringsanspråk. Utskottet tillstyrker därför

vad i nämnda hänseende föreslagits och avstyrker motionerna I: 490

och II: 620 samt II: 598, såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker i anslutning

härtill ävenledes det i sistnämnda motion framställda yrkandet om

utredning angående relationerna mellan domänverket och bolaget m. in.

Vad departementschefen anfört rörande bolagsstyrelsens sammansättning

samt avtal om virkesleveranser föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

I fråga om regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan domänverket

och bolaget innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ett investeringsanslag

å 34,55 miljoner kronor upptages under fonden för låneunderstöd

och att detta belopp skall av bolaget användas för återbetalning till domänverket

av vissa krediter å sammanlagt nämnda belopp, vilka genom statsmakternas

beslut tillhandahållits bolaget via domänverket. Det har vidare

förutsatts att någon dragningsrätt på riksgäldskontoret i form av rörlig

kredit inte skall medgivas bolaget. Utskottet har inte funnit anledning till

erinran mot vad sålunda i propositionen föreslagits och avstyrker i enlighet

härmed de i motionerna I: 490 och II: 620 samt II: 598 framställda yrkandena

om höjning av bolagets rörliga kredit.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

Enligt förslaget i propositionen skall bolagets aktiekapital ökas genom

att ett investeringsanslag å 35 miljoner kronor för aktieteckning beviljas.

Härvid har departementschefen ansett att statsmakternas medverkan till en

förbättring av bolagets kapitalförsörjning bör begränsas till vad som erfordras

för att bolagets kortfristiga skulder skall kunna nedbringas till en

skälig nivå. I de föreliggande motionerna har olika meningar kommit till

uttryck så till vida, att yrkanden framställts å ena sidan om avslag på förslaget

om ett investeringsanslag på 35 miljoner kronor till aktieteckning

(motion 1:489), å andra sidan om ökning av nämnda anslag till högre

belopp än det av Kungl. Maj:t begärda (motionerna 1:488 och 11:619, I:

490 och 11:620 samt 11:598). En ökad medelsanvisning för investeringsbehov

åsyftas jämväl i motioneni II: 616.

Utskottet anser för sin del att departementschefen anfört bärande skäl till

lörmån lör den i propositionen föreslagna medelsförstärkningen å 35 miljoner

kronor. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed Kungl. Maj:ts förslag

och avstyrker motionerna 1:489, 1:490 och 11:620 samt 11:598, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 488 och II: 619 samt

II: 616.

I vissa av de i ämnet väckta motionerna framföres — ehuru ur olika

utgångspunkter — yrkanden om utredning rörande ifrågavarande bolag.

Sålunda påyrkas i motionerna I: 487 och II: 618 en klarläggande utredning

av bolagets ställning i syfte att utarbeta förslag till den aktuella kreditsaneringens

lämpligaste genomförande och klarlägga kapitalförsörjningsfrågorna

vid ett fortsättande av det av bolaget angivna investeringsprogrammet.

Och i motionen 1:489 föreslås en skyndsam utredning rörande principerna

för och omfattningen av bolagets verksamhet.

Enligt utskottets mening kan tillräckliga skäl knappast anses föreligga

för igångsättande av ytterligare utredningar rörande bolagets fortsatta verksamhet

utöver de undersökningar som företagits i samband med utarbetandet

av den föreliggande propositionen. Utskottet anser sig därför inte

böra tillstyrka de nu ifrågavarande motionsyrkandena. Vad särskilt angår

yrkandet i motionen 1:489 vill utskottet erinra om att jordbruksutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 28 ansåg en utredning av principerna

för bolagets verksamhet inte böra ske, i all synnerhet som denna

lråga enligt utfärdade direktiv skulle behandlas av 1953 års sakkunniga för

utredning rörande de statliga företagsformerna.

Vad slutligen angår motionen II: 6h7 avser densamma vissa spörsmål av

principiell räckvidd, vilka berör inte blott statens skogsindustrier utan även

övriga helstatliga bolag. Utskottet anser för sin del tillräckliga skäl inte

föreligga för att riksdagen skulle i enlighet med motionsyrkandet begära,

att i motionen angivna frågeställningar skulle med förtursrätt behandlas

av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna, och får fördenskull

avstyrka motionen.

Under åberopande av det anförda får utskottet — som i övrigt inte funnit

anledning till särskilt uttalande — hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957 9

1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:490 och 11:620 samt II:

598, såvitt nu är i fråga, godkänna de förslag beträffande

reglering av förhållandena mellan domänverket och Aktiebolaget

Statens skogsindustrier m. m. som i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 15 mars 1957 förordats

samt bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i samband därmed

erforderliga åtgärder;

2. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts törslag

och med avslag å motionerna 1: 490 och II: 620 samt II: 598,

såvitt nu är i fråga, till Reglering av Aktiebolaget Statens

skogsindustriers lån hos domänverket för budgetåret

1957/58 under fonden för låneunderstöd anvisa ett mvesteringsanslag

av 34 550 000 kronor;

3. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 489, 1: 490 och II: 620 samt

II: 598, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna

I: 488 och II: 619 samt II: 616, till Aktieteckning i

Aktiebolaget Statens skogsindustrier för budgetåret 1957/58

under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag

av 35 000 000 kronor;

4. att motionerna I: 487 och II: 618 samt I: 489, sistnämnda

motion såvitt nu är i fråga, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

5. att motionen 11:617 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

6. att motionen 11:598, såvitt den avser utredning eller

undersökning, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 112, dock att herr Heckscher deltagit

i stället för herr Cassel.

Reservationer

1) beträffande anslag till aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier
a)

av herrar Birke, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka

ansett att

Kartong

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »samt II: 616», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening har tillräckliga skäl inte blivit anförda för förslaget

om ökat kapitaltillskott till ifrågavarande bolag. Såsom i motionen

1:489 lramhålles kan Kungl. Maj:ts förslag komma att uppfattas som ett

i rådande kreditsituation inte motiverat favoriserande av ett statligt företag.

Då det enligt utskottets mening åtminstone tills vidare bör vara möjligt

att sanera bolagets affärer utan anlitande av nytt statligt kapital, finner

sig utskottet böra tillstyrka den nämnda motionen, i vad den avser avslag

på Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till aktieteckning. Härav följer

att utskottet avstyrker de i motionerna I: 488 och II: 619, I: 490 och II: 620,

II: 598 samt II: 616 framställda yrkandena om ökat kapitaltillskott.»

dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen må, med bifall till motionen I: 489 samt

med avslag å motionerna 1:4*90 och 11:620 samt 11:598,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna

1:488 och 11:619 samt 11:616 avslå Kungl. Maj:ts förslag

att anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kronor till

aktieteckning i Aktiebolaget Statens skogsindustrier;»

b) av herrar Åkerström, Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Löfroth,

Lassinantti och Svensson i Kungälv, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »samt II: 616», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser med hänsyn till de sociala och arbetsmarknadsmässiga

synpunkter, som i jämförelse med liknande företag i enskild ägo otvivelaktigt

kan läggas på detta ärende, samt till behovet av en ökning av aktiekapitalet

skäl i och för sig tala för en medelsanvisning av den storleksordning

som statskontoret tillstyrkt. Då emellertid i nuvarande finansiella situation

stor restriktivitet måste iakttagas i fråga om investeringar kan utskottet

inte lörorda en dylik åtgärd. Utskottet finner sig efter en avvägning

mellan dessa båda bärande synpunkter böra stanna vid att förorda ett anslag

av 60 miljoner kronor, varvid dock förutsättes att ett belopp av 15 miljoner

kronor disponeras för modernisering och utbyggnad av sågverksanläggningarna

i Törefors, Båtskärsnäs och Seskarö. I övrigt ansluter sig

utskottet i huvudsak till de motiveringar som framförts av riksräkenskapsverket

och i motionerna 1:488 och 11:619. Utskottet tillslyreker sålunda

nämnda motioner och avstyrker motionerna I: 489, I: 490 och II: 620 samt

II: 598, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen II: 616.»

dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna 1:488 och II: 619 ävensom

med avslag å motionerna I: 489, I: 490 och II: 620 samt

II: 598, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, samt

motionen 11:616, till Aktieteckning i Aktiebolaget Statens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 111 år 1957

11

skogsindustrier för budgetåret 195-7/58 under fonden för

statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 60 000 000

kronor;»

2) av herrar Sundelin, Axel Andersson, Anders Johansson, Birke, Skoglund

i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén, herrar Löfroth, Nelander, Heckscher

och fröken Liljedahl, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Enligt utskottets»

och slutar med »avstyrka motionen» bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Även om i samband med utarbetandet av den nu föreliggande propositionen

åtskilliga utredningar verkställts rörande det ifrågavarande bolaget

och dess verksamhet har likväl i de ifrågavarande motionerna åberopats

sådana omständigheter, att enligt utskottets mening starka skäl föreligger

att företaga ytterligare undersökningar i ämnet. Utskottet anser det sålunda

påkallat att en allmän undersökning kommer till stånd rörande bolagets

ställning i dess helhet, dess framtida kapitalbehov och den erforderliga avvägningen

mellan olika föreliggande investeringsprojekt ävensom den aktuella

kreditsaneringens praktiska genomförande. Att en dylik undersökning

i viss mån kan komma att beröra principerna för och omfattningen av

bolagets verksamhet torde få anses naturligt. Utskottet föreslår att riksdagen,

i anledning av motionerna 1:487 och 11:618 ävensom motionen I.

489, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en

utredning rörande bolagets ställning och verksamhet, med beaktande bl. a.

av vad utskottet anfört.

Vad slutligen angår motionen 11:647 avser densamma vissa spörsmål

av principiell räckvidd, vilka berör inte blott statens skogsindustrier utan

även övriga helstatliga bolag. Utskottet anser för sin del att vad i motionen

anförts ger anledning att understryka angelägenheten av en ökad insyn

från det allmännas sida i de statliga bolagens verksamhet. Ifrågavarande

spörsmål är enligt utskottets mening av den betydelsen att detsamma,

på sätt i motionen yrkas, bör med förtursrätt tas upp av utredningen

rörande de statliga företagsformerna. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande

motionsyrkande.»

dels ock utskottets hemställan under 4. och 5. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 487

och 11:618 samt motionen 1:489, sistnämnda motion såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

utredning rörande Aktiebolaget Statens skogsindustriers

ställning och verksamhet, med beaktande bl. a. av vad utskottet

anfört;

5. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 617, i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att i motionen angivna

frågeställningar måtte med förtursrätt behandlas av 1953

års utredning rörande de statliga företagsformerna.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående teckning av ytterligare aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier m. m. a1 i texten