Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels anslag till en jortsättning skurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger, dels ock ökat statsbidrag till de ''privata hemsyster skolorna.
1957-05-17 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1957:123, Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels anslag till en jortsättning skurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger, dels ock ökat statsbidrag till de ''privata hemsyster skolorna.
Dokumentets text
10
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1957
Nr 123
Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels anslag till en
jortsättning skurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger,
dels ock ökat statsbidrag till de
''privata hemsyster skolorna.
(2:a avd.)
1:°) Fortsättningskurs för hemkonsulenter m. fl. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell
m. fl. (I: 201) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl.
(II: 231), har yrkats att riksdagen måtte anslå ett belopp av 10 000 kronor
för att inom överstyrelsens för yrkesutbildning regi anordna fortsättningskurs
för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger med särskild hänsyn
tagen till de handicapade husmödrarnas problem.
Till stöd för detta yrkande har anförts huvudsakligen följande.
Inom Svenska vanförevardens centralkommitté (SVCK) har nyligen utförts
en undersökning för att klarlägga de invalidiserade husmödrarnas
arbetsförhållanden. Det har härvid visat sig, för att citera endast en passus
i centralkommitténs kommentarer till den omfattande undersökningen,
»att vi står inför övermäktiga problem berörande de mest svårartade kombinationer
av kroppsligt handikap, oändamålsenligt och dåligt utrustad bostad
samt låg levnadsstandard».
Det är alltså uppenbart att varje åtgärd för att lätta arbetsförhållandena
för denna lilla men starkt handikapade grupp av husmödrar måste hälsas
med stor tillfredsställelse. Ofta gör de en övermänsklig insats för att sköta
hushållet för en hel familj. Den tekniska utvecklingen har emellertid ställt
till deras förfogande bättre arbetsredskap än förut, och metoderna för att
möjliggöra för dem att sköta ett hushåll har på experimentell väg utvecklats
och förbättrats. Många av dessa husmödrar saknar emellertid vetskap
oni dessa möjligheter och får ingen instruktion om hur de skall kunna tillgodogöra
sig de nya rönen pa saväl arbetsteknikens område som i fråga om
bostadens ändamålsenlighet.
De som i främsta rummet har möjlighet att nå dessa husmödrar med råd
och upplysningar är hemkonsulenterna. Dessa saknar emellertid de specialkunskaper
som fordras på detta område. En kurs inom yrkesskolans ram
och i kungl. överstyrelsens för yrkesutbildning regi på förslagsvis tre veckor
skulle sätta dem i stand att sta dessa invalidiserade husmödrar till tjänst
med upplysningar och råd. Dessa kurser skulle även stå öppna för hushållslarannnor
och andra pedagoger, som kan tänkas bidraga till denna upplysning
i sm ordinarie undervisningsverksamhet.
11
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1957
För uppläggningen av dessa kurser torde ett samarbete med arbetsterapeuter
vara av värde, eftersom dessa äger kunskap om hur handikapade
människor skall tränas i kroppsligt arbete.
För husmödrar med stora förflyttningssvårigheter torde den enda möjligheten
att få kontakt med förbättringar och nyheter vara hembesök av en
dylik specialutbildad hemkonsulent eller annan hushållsekonom. För andra
handikapade husmödrar torde däremot genomgåendet av en kurs ha ett
stort värde. Kurser för dessa husmödrar kunde därför tänkas sedermera
ordnade. De kunde ha stor nytta av att få se de tekniska hjälpmedel och
speciella hushållsredskap som finns för att underlätta deras arbete, fa pröva
dem, få råd och uppslag till eventuella omändringar av bostaden m. m. De
kunde därvid utbyta erfarenheter och få personlig kontakt med varandra,
vilket kunde bli till stor nytta. För att ordna dessa kurser fordras dock
specialutbildade pedagoger.
Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionerna
från socialstyrelsen, statskontoret och överstyrelsen för yrkesutbildning.
Socialstyrelsen har anfört följande.
Framför allt genom den sociala hemhjälpsverksamheten har styrelsen
kommit i nära kontakt med de handicapade husmödrarnas husliga problem
och vill livligt tillstyrka den föreslagna fortbildningskursen för hemkonsulenter
och andra hushållspedagoger.
Om hemkonsulenternas intresse och kunskaper utvidgades pa föreslaget
sätt, skulle de med sina möjligheter att fritt lägga upp sitt arbete och de
kontakter, som de redan har med medicinska och sociala områden, kunna
utföra en värdefull pedagogisk gärning. Genom sina insikter på hemforskningens
område och praktiska erfarenheter torde hemkonsulenterna också
kunna ge värdefulla impulser till ytterligare förbättringar i planering av
kök och övriga arbetsplatser samt utformning av hushållsredskap, speciellt
avsedda för rörelsehämmade eller blinda husmödrar. Eftersom hemkonsulentverksamheten
för närvarande endast omspänner landsbygden genom
hushållningssällskapens konsulenter och en del större städer, som har egna
befattningshavare, är det befogat, att fortbildningskurserna star öppna
även för andra hushållspedagoger.
Statskontoret har framhållit bland annat följande.
Enligt vad statskontoret under hand inhämtat beträffande den inom
Svenska vanförevårdens centralkommitté verkställda, i förevarande motioner
åberopande undersökningen rörande de invalidiserade husmödrarnas
problem, har bland annat konstaterats, att bostadsförhållandena ofta vore
mindre tillfredsställande, att en förbättring av de tekniska hjälpmedlen
borde komma till stånd samt att ekonomiskt stöd i betydande utsträckning
erfordrades för anskaffandet av vissa hjälpmedel, exempelvis specialtillverkade
hushållsredskap.
Mot bakgrunden härav må till en början erinras, att berörda spörsmål
äro föremål för utredningar genom det allmännas försorg. Enligt direktiven
bär sålunda bostadspolitiska utredningen alt vid sina pågående undersökningar
bland annat beakta behovet av specialinredda lägenheter för invalider?
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953 och den 17 juni 1955 har
vidare åt medicinalstyrelsen anförtrotts att utreda fragan om utvidgning
12 Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1957
a,v bidragsratten till ortopediska hjälpmedel, därvid styrelsen bland annat
skall soka fastställa, vilka hjälpmedel som äro av så väsentlig betydelse för
den enskildes livsföring och så kostnadskrävande, att statsbidrag till
deras anskaffande bör utgå.
Enligt statskontorets mening torde resultatet av medicinalstyrelsens berörda
undersökningar rörande de ortopediska hjälpmedlen lämpligen böra
avvaktas, innan åtgärder vidtagas för medverkan från statens sida till anordnandet
av en upplysningsverksamhet enligt de i motionerna angivna
riktlinjerna. Ämbetsverket, som även vill framhålla, att hållpunkter saknas
tor bedömning av den i motionerna förordade medelsanvisningen, föreslår
alltsa, att motionerna icke matte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.
Motionärernas uppfattning att invalidiserade husmödrar kan behöva
hja.p och ledning i arbetstekniska spörsmål är utan tvekan riktig. Hemkonsulenterna
kan härvidlag medverka, om de själva får kompletterande utbildning
rörande specialproblem, som måste beaktas, när det gäller denna
grupp av husmödrar. På vissa orter torde kurser för invalidiserade husmödrar
i arbetsteknik m. m. kunna anordnas genom yrkesskolornas försorg.
Het kan därför vara av betydelse, att även hushållslärarinnor, som kan anhtas
såsom lärare vid dylika kurser, får motsvarande kompletterande utbildning
som hemkonsulenterna för sin uppgift i här berörda sammanhang.
beredd att, därest medel härtill ställes till förfogande, anordna
en kurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger° angående
arQ^S^ekmk ro. m. med speciellt avseende pa invalidiserade husmödrar
basom motionärerna förutsätter torde en dylik kurs böra få en varaktighet
av inemot tre veckor. Överstyrelsen beräknar att kostnaderna för kursen,
därvid deltagarna, i likhet med vad fallet är vid av överstyrelsen anordnade
kurser för utbildning av lärare, förutsattes komma att erhålla fria
resor till och från kursorten samt traktamente under kurstiden, kommer att
uppgå till cirka 15 000 kronor. Omkring ett tjugutal kursdeltagare beräknas
da kunna antagas.
Utskottet. Med hänsyn till vad i motionerna anförts och till vad de i
ärendet hörda remissmyndigheterna uttalat finner utskottet det motiverat
att en närmare undersökning kommer till stånd rörande lämpliga åtgärder
for tillgodoseende av det i motionerna angivna syftet. Enligt utskottets
mening torde Ivungl. Maj:t böra uppdraga åt överstyrelsen för yrkesutbildning
att efter samråd med medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
eventuellt även med andra av frågan berörda myndigheter, taga berörda
spörsmål under närmare övervägande och framlägga det förslag, vartill en
dylik undersökning må giva anledning. Utskottet förordar, att riksdagen i
skrivelse till Ivungl. Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till det i motionerna
I: 201 och 11:231 gjorda yrkandet, hemställer förty,
att motionerna I: 201 och II: 231 icke må till annan riksdagens
åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t giver till känna vad utskottet anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1957
13
2:o) Ökat statsbidrag till de privata hemsysterskolorna. I två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Anderberg m. fl. (I: 14) och den andra inom andra kammaren av herr
Rimmerfors m. fl. (II: 13), har yrkats, att riksdagen må bemyndiga Kungl.
Maj:t att bevilja hemsysterskolorna i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund
och Härnösand statsbidrag från den 1 juli 1957 efter samma grunder som åt
central kommunal yrkesskola, därest vederbörande skolor hos Kungl. Maj:t
ansöker därom.
Till stöd för detta yrkande har anförts huvudsakligen följande.
Enligt Kungl. Maj:ts stadga för statsunderstödda yrkesskolor (yrkesskolestadgan,
SFS 1955: 503—505) kan statsbidrag utgå till kommunala och
enskilda yrkesskolor. Kommunal yrkesskola kan antingen vara lokal eller
central. Lokal yrkesskolas verksamhetsområde omfattar antingen en kommun
eller flera varandra närliggande kommuner, som gemensamt anordnar
dylik skola, under det central yrkesskolas verksamhetsområde omfattar ett
större område, i regel en landstingskommun eller mera.
Som exempel på skillnaden mellan de statsbidrag, som utgår till lokala
och till centrala yrkesskolor, kan nämnas, att till kurs för husligt arbete
vid central yrkesskola bidrag utgår till avlöning åt rektor och lärare med
belopp motsvarande hela avlöningen samt till övriga kostnader med 2 000
kronor per år. Till liknande kurs vid lokal yrkesskola utgar bidrag till
lärarlöner med 78 procent av löner av vissa fastställda storleksordningar
(SFS 504 § 5 jämförd med § 7) samt med 1 500 kronor per år till övriga
kostnader.
Enskilda yrkesskolor indelas i statsbidragshänseende i två grupper, Askolor
och B-skolor. Kungl. Maj:t bestämmer till vilken grupp skola skall
hänföras.
Till A-skola utgår statsbidrag efter samma grunder, som gäller för lokal
yrkesskola. Huruvida statsbidrag må utgå efter förmånligare grunder ankominer
på Kungl. IVlajit att med stöd av riksdagens bemyndigande
varje särskilt fall besluta. Till B-skola utgår statsbidrag med belopp som
Kungl. Maj:t bestämmer.
Till privata A-grupperade skolor, vilka alltså erhåller statsbidrag efter
samma grunder som lokala kommunala yrkesskolor, räknas landets fem
privata hemsysterskolor, belägna i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund
och Härnösand.
I själva verket fyller samtliga dessa hemsysterskolor såväl ur rekryteringssynpunkt
som när det gäller att förse landet med hemvårdarinnor
samma uppgifter som centrala yrkesskolor. Tillströmningen av sökande till
inträde vid skolorna är sedan något år mycket god.
Det beträngda ekonomiska läge i vilket hemsysterskolorna nu befinner
sig, inte minst efter de nyligen avslutade löneförhandlingarna, år ett direkt
hot mot deras existens. Med hänsyn till den stora roll som dessa skolor
spelar vid undervisningen av befattningshavare inom den statsunderstödda
sociala hemhjälpsverksamheten, vid vars vidare utveckling statsmakterna
knyter så stora förhoppningar, är ökat stöd från samhällets sida inte bara
väibetänkt utan ofrånkomligt.
14
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1957
Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna
från socialstyrelsen, statskontoret och överstyrelsen för yrkesutbildning.
Socialstyrelsen har framhållit bland annat följande.
. Styrelsen vill tillstyrka, att Kungl. Maj:t av riksdagen bemyndigas att
i varje särskilt fall besluta att utge förmånligare bidrag på sätt, som närmare
angives i kungörelsen den 30 juni 1955 angående statsbidrag till
yrkesskolor. Flera av henasysterskolorna befinner sig med den nuvarande
bidragsgivningen i en svår ekonomisk situation. Det är angeläget att hemsysterskolorna,
som fyller en viktig roll i hemvårdarinneutbildningen, får
ekonomiska, resurser att kunna rätta både sin undervisning och sin utrustning
efter tidens krav.
Statskontoret har anfört bland annat följande.
Som motionärerna framhållit, indelas enskilda yrkesskolor i statsbidragshänseende
i två grupper, A- och B-skolor. För budgetåret 1956/57 utgör
antalet skolor tillhörande grupp A 34, därav de fem i motionerna avsedda
läroanstalterna, medan B-skolorna är 32. Att tillhöra A-gruppen innebär,
att statsbidraget i regel är väsentligt förmånligare än vad eljest varit fallet
och att detsamma utgår efter i författning givna regler i stället för med
av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall fastställt belopp. Vidare må erinras,
att statsbidragen till yrkesskolor avsevärt förbättrades genom beslut av
1955 års riksdag.
Vid central yrkesskola utgår statsbidrag till lärarlöner med 100 procent.
Fnhgt statskontorets uppfattning inger det betänkligheter att av statsmedel
galda hela avlöningskostnaden, när fråga är om en i enskild regi
driven utbildningsverksamhet. Såvitt ämbetsverket har sig bekant ha
skolorna icke ifrågasatt, att de i statsbidragshänseende skulle få jämställas
med centrala skolor. Frågan om sådant jämställande synes för övrigt i
forsta hand böra upptagas till prövning i den ordningen, att vederbörande
skolor själva göra framställning i ämnet till Kungl. Majrt och därvid lämna
utförlig redogörelse för sina ekonomiska förhållanden bland annat beträffande
förekomsten av kommunalt understöd ävensom för elevrekrytering
m. m. B
På grund av vad ovan anförts får statskontoret avstyrka bifall till motionerna.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.
De i motionerna åsyftade skolorna, Stiftelsen Stockholms hemsysterskola
Uppsala hemsysterskola, Föreningen praktiska hushållsskolans i Lund
hushållsskola och hemsysterkurser, Stiftelsen Hemsysterskolan i Göteborg
och Vårsta hemsysterskola i Härnösand, är samtliga hänförda till den grupp
av enskilda yrkesskolor, som betecknas A-skolor och som enligt 18 § Kungl.
^ aj.ts kungörelse den 30 juni 1955 (nr 504) angående statsbidrag till yrkesskolor
erhåller statsbidrag efter samma grunder, som gäller för lokal (kommunal)
yrkesskola. Statsbidrag har för budgetåret 1956/57 med tillämpning
av bestämmelserna i 5 och 6 §§ samma kungörelse tilldelats skolorna med
följande högst-belopp:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 123 år
1957
15
till avlöning
till övriga
Summa
åt lärare,
kostnader,
kronor
Stiftelsen Stockholms hemsysterskola .
. 33 022
3 000
36 022
Uppsala hemsysterskola .............
. 76 000
7 500
83 500
Föreningen praktiska hushållsskolan
i Lund
för hemvårdarinnekurser ..........
. 30 400
3 000
33 400
för övriga kurser.................
. 27 504
2 711
30 215
Stiftelsen Hemsysterskolan i Göteborg .
. 31 724
3 000
34 724
Vårsta hemsysterskola i Härnösand . . .
. 31 698
3 000
34 698
Skolorna, som samtliga är internatskolor, rekryterar sina elever från
vitt skilda håll.
Skolornas ekonomiska ställning är, såvitt framgår av uppgifter som
överstyrelsen inhämtat, icke särdeles god. Stiftelsen Stockholms hemsysterskola
redovisar för tiden 1 juli 1955—30 juni 1956 underskott å verksamheten
med något mer än 9 900 kronor. Uppsala hemsysterskola, som har
avdelningar dels i Uppsala, dels i Leksand, redovisar för samma tid ett
mindre underskott, något över 200 kronor, för avdelningen i Uppsala. För
avdelningen i Leksand redovisas såvitt gäller själva skolan intet underskott
men däremot ett underskott på inemot 7 300 kronor för det till skolan
knutna gästhemmet. Man har beslutat att nedlägga verksamheten vid avdelningen
i Leksand från och med den 1 juli 1957. Föreningen Praktiska
hushållsskolans i Lund hushållsskola och hemsysterkurser redovisar i ett för
första halvåret 1956 upprättat bokslut för hela verksamheten — den omfattar
även kurser av annat slag än för hemvårdarinneutbildningen — vinst
på något över 3 000 kronor. Stiftelsen Hemsysterskolan i Göteborg redovisar
för tiden 1 juli 1955—30 juni 1956 ett underskott på cirka 2 200 kronor
och därjämte i bokslutet för samma tid ett från föregående räkenskapsår
balanserat underskott på något över 4 200 kronor. För Vårsta hemsysterskola
redovisas icke underskott; huvudmannens, Vårsta diakonissanstalts,
tillskott för läsåret 1955—1956 har enligt redovisningen varit 11 727
kronor.
Kommunala anslag redovisas för redovisningsåret 1955—1956 av hemsysterskolan
i Göteborg med 16 200 kronor från Göteborgs stad och av
Vårsta hemsysterskola med 6 000 kronor från Västemorrlands läns landsting.
Uppsala hemsysterskola redovisar ett belopp av något över 4 300
kronor, som erhållits av Uppsala stad för hemsysterarbete, samt ett bidrag
av 2 000 kronor från Kopparbergs läns landsting till avdelningen i Leksand.
Praktiska hushållsskolan i Lund redovisar i sitt bokslut för första halvåret
1956 anslag från Hälsingborgs stad med 2 000 kronor och från Malmöhus
läns landsting med 2 500 kronor. Enligt uppgift lär anslag icke vidare
kunna påräknas från Hälsingborgs stad. I övrigt har finansieringen av
skolornas verksamhet skett med, förutom statsbidrag och löpande inkomster,
bidrag från enskilda. Tillgången på likvida medel är enligt boksluten
i samtliga fall ringa.
Därest, såsom motionärerna föreslår, statsbidrag skulle utgå efter samma
grunder som åt central yrkesskola, skulle detta, beräknat efter förhållandena
för innevarande liisår och med utgångspunkt från de före den 1
januari 1957 gällande lönerna, betyda tillskott med följande belopp:
16
Statsutskottets utlåtande nr 123 år 1957
Stiftelsen Stockholms hemsysterskola .
till avlöning
åt lärare,
9 314
till övriga
kostnader,
1 000
Summa
kronor
10 314
Uppsala hemsysterskola.............
. 21 440
2 500
23 940
Föreningen Praktiska hushållsskolan
Lund ....................
i
8 576
1 000
9 576
Stiftelsen Hemsysterskolan i Göteborg .
8 948
1 000
9 948
Vårsta hemsysterskola i Härnösand . ..
8 942
1 000
9 942
För Föreningen praktiska hushållsskolan i Lund har ovan räknats endast
med det ökade bidraget till hemvårdarinnekurser. Därest det högre bidraget
skulle utgå även för övriga kurser, skulle ytterligare tillkomma såsom
bidrag till avlöning åt lärare 7 760 kronor och till övriga kostnader 907
kronor.
Med hänsyn till skolornas betydelsefulla verksamhet och till att deras
rekryteringsområden är så vidsträckta anser överstyrelsen skäl tala för
att statsbidrag utgår efter förmånligare grunder än nu är fallet. Därtill
kommer så att skolornas ekonomiska ställning synes vara sådan, att ökat
stöd från statens sida kan vara motiverat.
Utskottet. Såvitt utskottet kunnat finna ha de i motionerna 1:14 och
II: 13 åsyftade hemsysterskolorna icke i vederbörlig ordning ingivit framställning
om ökat statsbidrag till sin verksamhet. Vid sådant förhållande
och då förevarande frågor i första hand torde böra prövas av Kungl. Maj:t
finner utskottet motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 14 och II: 13 icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 17 maj 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid jöreståeude ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,
Ohlon, Gillström, Näsström, Hesselbom, Gustaf Andersson, Ivar Johansson,
Einar Persson, Sundelin, Birger Andersson, Axel Andersson, Elfving,
Nils Theodor Larsson och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,
Widén, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Vinge,
herrar Arvidson, Heckscher, Helén och Svensson i Stenkyrka.
Reservation
vid punkten 1 (Fortsättningskurs för hemkonsulenter m. fl.) av fröken
Elmén.
Ivar Heeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957
671095
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1957:304 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till en fortsättningskurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger. a1 i texten