Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
1957-05-17 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1957:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
1
Nr 124
Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående
vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska
högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
158—174 och 176—179 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957, föreslagit riksdagen att anvisa
vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna.
I samma proposition har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
175, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet för
budgetåret 1957/58, beräkna till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ökad intagning av studerande ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 99, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 mars
1957 framlagt de förslag beträffande vissa åtgärder för ökad intagning vid de
tekniska högskolorna m. m. med viss därav föranledd medelsanvisning för
budgetåret 1957/58, som framgår av den följande redogörelsen.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande
redovisade motioner.
I. Tekniska högskolor
Vissa för de tekniska högskolorna gemensamma frågor
Förstärkning av basorganisationen vid de tekniska högskolorna
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har framlagt förslag till den
andra etapp av förstärkning av de tekniska högskolornas basorganisation,
som i överensstämmelse med beslut vid 1956 års riksdag (jfr VIII ht 1956
s. 338, statsutskottets uti. nr 1956: 141, s. 13) var avsett att genomföras
från och med budgetåret 1957/58. Förstärkningen gäller förste assistenter
och laboratoriebiträden.
Vad gäller tekniska högskolan i Stockholm har överstyrelsen i fråga om
förste assistenter hemställt, att medel anvisas för 46 sådana befattningar
eller med 689 000 kronor. Överstyrelsens förslag innebär en ökning med tre
befattningar utöver det av basorganisationskommittén beräknade och av
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. 6 sand. Nr 12b
2
Statsutskottets utlåtande nr 12j^ år 1957
statsmakterna i fjol godtagna antalet. Detta sammanhänger med att vissa
tidigare vakanta professurer numera återbesatts och att nya professurer tillkommit.
Departementschefen har tillstyrkt att medel beräknas för 45 nya
assistentbefattningar.
Beträffande den del av förstärkningen av basorganisationen, som avser
den tekniska biträdespersonalen, har överstyrelsen — med beaktande av
dels den under år 1956 inträffade höjningen av statstjänstemännens löner,
dels tillkomsten av vissa nya institutioner — beräknat medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål till 394 000 kronor. Departementschefen har biträtt
förslaget.
I fråga om förste assistenter vid Chalmers tekniska högskola har överstyrelsen
— i enlighet med den av statsmakterna i fjol godtagna planen —
föreslagit, att 23 nya befattningar som förste assistent från och med nästa
budgetår inrättas vid högskolan till en kostnad av 330 000 kronor. Beträffande
den tekniska biträdespersonalen innebär överstyrelsens förslag i runt
tal 168 000 kronor för en utökning av denna del av basorganisationen. I förhållande
till de beräkningar, som redovisades i 1956 års statsverksproposition,
innebär förslaget dels en höjning på grund av ökade löner till statstjänstemännen,
dels en mindre förstärkning. Departementschefen har godtagit
överstyrelsens beräkningar i dessa delar.
I övrigt hänvisas beträffande detta avsnitt till 1957 års åttonde huvudtitel
s. 320, 322, 331, 345, 347, 357 och 358.
ökad intagning vid de tekniska högskolorna
Till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning
av studerande har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av
400 000 kronor (prop. 1956: 89; SU 141; rskr 302).
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 175,
har Kungl. Maj:t såsom ovan redovisats, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1957/58 beräkna till Gemensamma
ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande
ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
I den i det föregående omförmälda, den 1 mars 1957 avlåtna propositionen
nr 99 har Kungl. Maj:t, bland annat, förordat vissa åtgärder för ökad
intagning vid de tekniska högskolorna samt föreslagit riksdagen, att till
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning av
studerande för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kronor.
Av propositionen inhämtas i huvudsak följande. ...
Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har i en den 10
oktober 1956 till överstyrelsen för de tekniska högskolorna överlämnad
3
Statsutskottets utlåtande nr 12Jf år 1957
skrivelse belyst möjligheterna till ökad intagning av studerande vid högskolan
höstterminen 1957 samt i anslutning härtill framfört vissa förslag.
Över kollegienämndens skrivelse jämte vissa därtill hörande handlingar
har yttranden till överstyrelsen avgivits av kollegienämnden vid Chalmers
tekniska högskola och byggnadsstyrelsen. Överstyrelsen har därefter i skrivelse
den 28 januari 1957 till Kungl. Maj:t yttrat sig beträffande de i ärendet
framlagda förslagen och därvid, bland annat, förordat dels en utbyggnad
av arkitektutbildningen vid båda högskolorna till att omfatta en
normal årlig intagning av sammanlagt 120 ordinarie studerande — innebärande
en fördubbling av nuvarande intagning — dels en ökad intagning
av studerande — från 20 till 30 — vid den flygtekniska linjen vid tekniska
högskolans i Stockholm avdelning för flygteknik och skeppsteknik.
Sedermera har vissa kompletterande undersökningar verkställts och redovisats.
Sålunda har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 12 februari 1957 till
Kungl. Maj:t avgivit förslag angående tillgodoseendet av lokalbehovet för
ökad utbildning av arkitekter vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare
har rektorn vid Chalmers tekniska högskola, ''professorn G. Hössjer, med en
den 18 februari 1957 dagtecknad skrivelse till ecklesiastikdepartementet
överlämnat ytterligare utredning rörande en ifrågasatt utbyggnad av arkitekturavdelningen
vid nämnda högskola. Slutligen har överdirektören och
chefen för försvarets forskningsanstalt N. H. C. Larsson och byråchefen i
ecklesiastikdepartementet N. J. Hörfel, vilka med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 6 april 1956 tillkallats för att såsom sakkunniga inom
ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av förutsättningarna för
ökad intagning av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm, haft
överläggningar med rektorn vid nämnda högskola, professorn R. Woxén,
rörande förutsättningarna för en ökad intagning av elektroteknik- och flygteknikstuderande
vid högskolan. Med anledning av detta samråd har
Woxén i en den 20 februari 1957 dagtecknad promemoria avgivit förslag i
ämnet, till vilka förslag de förutnämnda sakkunniga anslutit sig.
I skrivelse den 24 november 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet
har statens nämnd för byggnadsforskning understrukit angelägenheten
av att erforderliga åtgärder snarast möjligt vidtages för att bereda de tekniska
högskolorna möjligheter att mottaga ett större antal studerande vid
de avdelningar, som utbildar arkitekter, väg- och vattenbyggnadsingenjörer
samt värme- och sanitetstekniker.
Över nämndens skrivelse har överstyrelsen för de tekniska högskolorna
avgivit utlåtande i förut nämnda skrivelse den 28 januari 1957.
I det följande behandlas närmast frågorna om en ökning av utbildningskapaciteten
vid dels båda de tekniska högskolornas avdelningar för
arkitektur, dels tekniska högskolans i Stockholm utbildningslinje för flygteknik,
dels ock sistnämnda högskolas avdelning för elektroteknik.
4
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
Ökad utbildning av arkitekter
I sin tidigare nämnda skrivelse har kollegienämnden vid tekniska högskolan
i Stockholm åberopat dels en av Sveriges arkitekters riksförbund
(SAR) den 21 september 1956 dagtecknad prognos rörande arkitekt behovet,
dels en promemoria rörande ökad utbildning av arkitekter vid tekniska
högskolan i Stockholm, vilken framlagts den 27 september 1956 av
en särskild utredningskommitté inom avdelningsrådet för avdelningen för
arkitektur vid högskolan — vilken kommitté bestått av professorerna N.
Ahrbom och E. Sundahl samt arkitekten E. Dahlberg — dels en till kollegienämnden
från nämnda avdelningsråd den 10 november 1956 avlåten
skrivelse, dels slutligen ett av SAR:s riksmöte den 28 september 1956 antaget
uttalande rörande en utökning av antalet arkitektstuderande.
Sveriges arkitekters riksförbunds prognos
Ur SAR:s prognos rörande arkitektbehovet, vilken omfattar 15-årsperioden
1956—71, inhämtas bland annat följande.
Nuvarande förhållanden. SAR:s matrikel för år 1956 upptar
1 065 arkitekter. Härtill kommer cirka 45 icke-medlemmar enligt en av
förbundet verkställd komplettering. Det totala antal svenska arkitekter,
som man för närvarande har att räkna med, beräknas därför till cirka 1 100.
Med avseende på födelseår, ålder och kön är fördelningen av nämnda
population mycket sned. Åldersgrupperna under 40 år upptar icke mindre
än 50 procent av totalantalet. Genomsnittsåldern (medianen) är 39 år. Den
större frekvensen för de yngre åldersgrupperna beror på den större examinationen
under senare år. Avgången är sålunda mindre än nyrekryteringen.
Vid nuvarande intagning och examination erhålles därför ett nytillskott.
Den årliga intagningen av studerande, som i början av 1930-talet var
cirka 25, hade under följande femårsperiod växt till cirka 35 och ökat under
första hälften av 1940-talet till omkring 40. Under senare hälften av 1940- talet intogs i genomsnitt icke mindre än cirka 60 studerande, en följd av
den stora intagningen under åren 1947—1949, varefter man under 1950- talets första hälft intog cirka 55.
Hösten 1956 intogs vid tekniska högskolan i Stockholm 36 arkitekturstuderande.
Vid Chalmers tekniska högskola är intagningssiffran för närvarande
25.
Enligt de i prognosen redovisade beräkningarna fullföljer cirka 80 procent
av de antagna sina studier och avlägger examen.
Arkitektbehovet och arkitekttillgången. I prognosen
redovisas en undersökning rörande det nuvarande arkitekt behovet. Undersökningen
baseras dels på en rundfråga till chefsarkitekter, dels på kompletterande
uppgifter från statliga verk och en av Sveriges industriförbund
verkställd utredning. Enligt nämnda undersökning uppgår det totalt uppgivna
behovet till cirka 200 arkitekter,
Investeringsvolymen i husbyggande beräknas i prognosen under efterkrigstiden
ha tillväxt med i genomsnitt 2,6 procent per år (med cirka 4
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957 5
procent årlig ökning under 1950-talet). Dessutom framhålles att bostadsbyggandet,
som utgör den dominerande delen av det totala husbyggandet,
släpat efter i förhållande till investeringsutvecklingen på andra områden.
Med hänsyn till de stora behov, som måste tillgodoses bland annat till
följd av befolkningsutvecklingen, synes det enligt prognosen givet att investeringarna
i husbyggnad även i fortsättningen måste tillväxa. En årlig
ökning av dessa investeringar med 3 ä 4 procent anses trolig.
Enär den nu aktuella arkitektbristen redovisats till cirka 200 skulle det
behövliga antalet arkitekter alltså uppgå till omkring 1 260. I överensstämmelse
med antagandet att investeringsvolymen tillväxer med 3 å 4 procent
årligen — enligt prognosen ett sannolikt antagande med hänsyn till den
hittillsvarande utvecklingen och den fortsatta standardhöjningen — beräknas
arkitektbehovet tillväxa i samma takt, d. v. s. med 3 ä 4 procent. I
följande sammanställning redovisas bristsituationen under olika år enligt
gjorda antaganden.
År
Antal arkitek- ter vid nuva- rande intag- ning
Behov vid årlig ökning med
Brist vid årlig ökning med
3 %
4%
3%
4%
Abso-
lut
Rela-
tiv
Abso-
lut
Rela-
tiv
1956 .....
1065
1265
1265
200
15,8
200
15,8
1961.....
1235
1465
1540
230
15,7
305
19,8
1966 .....
1420
1695
1870
275
16,2
450
24,1
1971.....
1580
1965
2280
385
19,6
700
30,7
Vid oförändrad intagning av studerande skulle alltså arkitektbristen under
de närmaste åren bli allt större för att i början av 1970-talet enligt det
lägsta alternativet vara nästan dubbelt så stor som nu, såvida icke några
åtgärder vidtages för att öka arkitekttillgången. En ökad intagning av studerande
år 1957 skulle i bästa fall ge ett ökat antal utexaminerade arkitekter
från och med år 1961. För att en ökad intagning skall bli effektiv och
bristen så småningom minskas finge den icke tilltagas för knappt. En fördubbling
av intagningen av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm
(KTH) från och med år 1957, d. v. s. en utökning med 36 studerande per
år, skulle ge ett årligt tillskott av omkring 30 arkitekter från och med år
1962. Det förutsättes alltså, att den genomsnittliga studietiden är 5 år.
Situationen under olika år skulle bli följande.
År
Antal vid för- dubblad intag- ning vid KT1I
fr. o. m. år
1957
Behov vid årlig ökning med
Brist vid årlig ökning med
3%
4%
3%
4%
Abso-
lut
Rela-
tiv
Abso-
lut
Rela-
tiv
1956 .....
1065
1265
1265
200
15,8
200
15,8
1961.....
1235
1465
1540
230
15,7
305
19,8
1966 .....
1570
1695
1870
125
7,4
300
16,0
1971.....
1880
1965
2280
85
4,3
400
17,5
6
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
Utredningskommittén inom avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur vid
tekniska högskolan i Stockholm
Den inom tekniska högskolan i Stockholm tillsatta, förut omnämnda
kommittén har haft till uppgift att utreda kostnader och lokalfrågor för en
ifrågasatt ökning av antalet studerande vid högskolans avdelning för arkitektur.
Kommittén har, bland annat med hänsyn till lärar- och lokalfrågorna
och till önskemålet att fortast möjligt öka antalet arkitekter, för närvarande
icke ansett sig kunna föreslå en permanent ökning av antalet studerande
i enlighet med prognosens långtidsprogram. Då det av flera skäl,
bland annat med hänsyn till lokalfrågor och lärarbefattningarnas lönegradsplacering,
visat sig lämpligt att nu föreslå en dubblering av arkitekturskolan
under 14- år har kommittén stannat för denna lösning. Detta innebär,
att man under It år tar in 36 nya studerande per år utöver nuvarande
antal. Den sista årskullen av den dubblerade avdelningen utexamineras då
efter 14 år. Under denna tidsperiod skulle sålunda antagas sammanlagt
396 arkitekturstuderande vid tekniska högskolan i Stockholm utöver nuvarande
antal. Av dessa kan enligt prognosens beräkningar cirka 80 procent
eller omkring 320 beräknas avlägga examen och bli verksamma som högskoleutbildade
arkitekter. Frågan om arkitektbehovet i landet bör följas
under 14-årsperioden.
Kostnader för ökad intagning av studerande vid
tekniska högskolan i Stockholm. Enligt kommitténs mening
måste vid en ökning av antalet arkitekturstuderande i Stockholm — utöver
det nuvarande antalet 36 — professurerna och speciallärarbefattningarna
i de egentliga arkitekturänmena dubbleras.
Kostnaderna för dubbleringen av arkitektutbildningen beräknas av kommittén
till följande belopp.
Första läsåret: 112 000 kronor.
Andra läsåret: 164 000 kronor.
Tredje läsåret: 316 000 kronor.
Fjärde läsåret: 353 000 kronor.
Kommittén erinrar beträffande den gjorda kostnadsberäkningen, att
kostnaderna under de tre sista åren av den föreslagna 14-årsperioden kommer
att minskas med varje utexaminerad årskurs.
I enlighet med den av riksdagen godkända generalplanen för högskolans
utbyggnad färdigställes under hösten 1957 en nybyggnad på högskolans
område för arkitekturavdelningens fyra årskurser, beräknad för ett studerandeantal
av 36 per årskurs. Härvid avflyttar de båda första årskurserna
från högskolebyggnaden i kvarteret Vega. Sedan även lantmäteriavdelningen
hösten 1958 beräknas inflytta i nya lokaler vid Drottning Kristinas
väg, kan hela högskolebyggnaden i kvarteret Vega vid denna tidpunkt
ställas till Stockholms högskolas förfogande.
Den dubblerade arkitekturavdelningen kan icke beredas plats i nybyggnaden.
Icke heller kan byggnaden i kvarteret Vega längre disponeras för
tekniska högskolans behov. Lokaler för den dubblerade avdelningen måste
sålunda anskaffas på annat håll, antingen genom ytterligare nybyggnad
eller genom förhyrning av någon nu tillgänglig byggnad. Den erforderliga
golvytan beräknas till cirka 2 000 m2.
opaginerad Kontrollera mot PDF
?
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
Avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur vid tekniska högskolan
i Stockholm
Avdelningsrådet framhåller att den av SAR i ämnet framlagda prognosen
måste anses bristfällig och missvisande. Den beaktar enligt avdelningsrådets
mening ej det dolda arkitektbehov, som föranledes bland annat
av undervisning och forskning, och räknar dessutom med en alltför
låg tillväxtprocent beträffande arkitektbehovet för bebyggelseplanering och
byggnadsverksamhetens förändring mot industriella produktionsmetoder.
Det framtida behovet av arkitekter måste enligt avdelningsrådet bli betydligt
större än vad prognosen utvisar. Utbildningskapaciteten måste ökas,
så att avdelningen kan draga till sig erforderlig del av begåvningsreserven.
Behovet av en ökning synes avdelningsrådet så uppenbart, att enligt dess
mening någon ny prognos icke behöver avvaktas. För att täcka utbildningsbehovet,
framhåller avdelningsrådet slutligen, erfordras i första hand en fördubbling
av utbildningskapaciteten vid tekniska högskolan.
Sveriges arkitekters riksförbund
I skrivelse till kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm den
9 oktober 1956 har SAR bragt till nämndens kännedom att årets riksmöte
den 28 september 1956 i Stockholm, på grundval av verkställd prognosutredning
om arkitektbehovet under de närmaste 15 åren, gjort ett enhälligt
uttalande för en väsentlig utökning av antalet arkitekturstuderande under
förutsättning av fullt bibehållande av kraven på undervisningens kvalitet.
Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm
I sin i det föregående nämnda skrivelse ansluter kollegienämnden liksom
avdelningsrådet sig helt till de av kommittén framlagda beräkningarna.
En förutsättning för dubblering av avdelningen är enligt nämnden att erforderliga
lokaler ställes till förfogande. Detta kan ske antingen genom nybyggnad
inom högskolans område eller genom förhyrning.
De för- och nackdelar, som är förenade med de båda alternativen nybyggnad
contra förhyrning, ligger i öppen dag, och högskolan är beredd att
genomföra den lösning som statsmakterna kan komma att stanna för.
Yttranden
Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola uttalar till en början
att det aktuella och beräknade framtida behov av arkitekter, som förnt
redovisats, bör mötas genom ökad intagning av arkitekturstuderande vid
landets båda högskolor.
Vad beträffar Chalmers tekniska högskola synes enligt kollegienämnden
utsikter föreligga att öka intagningen, om så skulle erfordras, upp mot det
dubbla av nuvarande intagningssiffran, 25 studerande. Nämnden hänvisar
därvid till siffror rörande antalet behöriga sökande till arkitekturavdelningen
under den senaste femårsperioden. Då enligt nämnden en dubblering
8 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
av undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm icke är tillräcklig för
att balansera det väntade arkitektbehovet, synes enligt nämndens mening
starka skäl tala för att arkitektutbildningen dubbleras vid båda högskolorna.
Beträffande förutsättningarna för en dylik dubblering anför nämnden
bland annat följande.
I princip synes den av tekniska högskolan i Stockholm hävdade synpunkten
att vid dubblering båda undervisningsgrupperna bör ha lärare
med likvärdig kompetens vara riktig, varför en dubblering av antalet
professorer skulle erfordras. Med hänsyn till att vid Chalmers tekniska
högskola undervisningsgruppernas storlek förutsättes begränsad till 25
vardera, synes det dock möjligt att under ett provisorium lösa denna fråga
genom anställande av väl kvalificerade biträdande lärare, förslagsvis i
lönegrad Ce 30, vilka under vederbörande professors överinseende självständigt
skulle handha ledningen av den ena undervisningsgruppen. Detta
synes tänkbart beträffande ämnena arkitektur I, arkitektur II och formgivning.
I ämnet stadsbyggnad torde dock med hänsyn till den stora omfattningen
av undervisningen (i denna deltar även studerande vid avdelningen
för väg- och vattenbyggnad) krävas en laboratur i Ce 34. Utöver
de lärarkrafter, som nu nämnts, krävs givetvis ökad assistenthjälp vid hela
avdelningen.
I detta sammanhang må slutligen framhållas, att all slags tillämpad
arkitekturundervisning utövas som gruppundervisning med projektarbete,
seminarier och stödjande föreläsningar samt bedömningsarbete. Det är
därför väsentligt, att undervisningsgruppen icke göres större än att sådan
undervisning är praktiskt och pedagogiskt möjlig. Gränsen uppåt ligger
enligt avdelningskollegiets erfarenhet vid grupper på 25 å 30 studerande
för varje lärare i de fyra tillämpade ämnena.
Vidkommande lokalbehovet får kollegienämnden framhålla, att
enligt avdelningskollegiet lokalbehovet för en avdelning med enkla årskurser
och sex institutioner kan beräknas till netto 2 500 m2. Skall årskurserna
dubbleras, växer enligt avdelningskollegiets mening lokalbehovet
till cirka 3 800 m2. För närvarande disponerar avdelningen 1 300 m2
lokaler, kringspridda på fyra skilda ställen, vilket i högsta grad försvårar ett
önskvärt samarbete institutionerna emellan. Om en fördubbling skall genomföras,
låt vara som ett provisorium, framstår lokalbehovet ännu mer
brännande både kvantitativt och i fråga om lokalernas inbördes belägenhet.
Av vad som nu anförts framgår, att arkitekturavdelningens nuvarande
lokaler icke motsvarar behovet ens för enkla årskurser och långt mindre
förslår för en dubblering av kurserna. På grund härav synes det ofrånkomligt,
att avdelningen relativt snart erhåller nya, ändamålsenliga lokaler
oavsett om en dubblering av undervisningen kommer till stånd eller ej.
Mot bakgrunden av den allvarliga arkitektbrist, som redovisats i remissakten
och som väntas snabbt förvärras, anser sig emellertid kollegienämnden
bär böra något beröra eventuella möjligheter att provisoriskt ordna lokalfrågan
vid en dubblerad intagning av arkitekturstuderande vid Chalmers
tekniska högskola.
Utgångspunkten för två tänkbara alternativ är att den dubblerade avdelningens
båda lägsta årskurser provisoriskt skall kunna inrymmas inom
Gamla Chalmers genom ökat utnyttjande av befintliga ritsalar. Detta
nödvändiggör dock en ytterligare uppdelning av undervisningsgrupperna
9
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
inom andra avdelningar. Vid intagningen av studerande till den första
dubblerade årskursen skulle arbetena med en nybyggnad för arkitekturavdelningen
vara påbörjade och bedrivas sa, att inflyttning i njbyggnaden
kunde ske, då dessa studerande inträder i tredje årskursen.
En annan möjlighet synes vara att provisoriskt inrymma denna dubblerade
tredje årskurs i de lokaler, som kan beräknas bli disponibla inom
Gamla Chalmers, därest högskolans biblioteksbyggnad då är färdigställd.
Ehuru dessa utrymmen icke uppgår till den yta, som avdelmngskollegiet
ansett behövlig, torde det dock vara möjligt att under en övergångstid
där provisoriskt inrymma eu och efter ytterligare ett år tva undervisningsgrupper
om vardera 25 studerande. Ytterligare utredning kravs emellertid
för bedömande av förutsättningarna för att genomföra detta alternativ, och
kostnaderna för nödvändiga inredningsarbeten i lokalerna maste även und
ers ok as
Till kollegienämndens yttrande är fogat ett utdrag ur protokoll fört vid
sammanträde med avdelning srådet för avdelningen för arkitektur vid Chalmers
tekniska högskola. Enligt detta utdrag har avdelningsrådet beslutat
dels undersöka tillförlitligheten hos SAR:s prognos, dels bestämt understödja
initiativet till en fördubbling av arkitekturavdelningen vid tekniska
högskolan i Stockholm, dels slutligen uttala att vid uppgörandet av
en generalplan för lokalbehovet vid Chalmers tekniska högskola en fördubbling
av arkitekturavdelningen från nuvarande 25 studerande per arskurs
till 50 skulle förutses.
Byggnadsstyrelsen — som understryker att arkitektbristen är mycket
besvärande — anser i likhet med avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur
vid tekniska högskolan i Stockholm, att den av SAR framlagda
prognosen icke tar hänsyn till alla de faktorer, som bör beaktas i
sammanhanget. Enligt en till byggnadsstyrelsens yttrande fogad promemoria
med vissa synpunkter på den gjorda prognosen anses de tre viktigaste
störningsfaktorerna — förbisedda arkitektyrken, den icke SARanslutna
personalen samt projekterings- och planläggningsverksamhetens
merökning i förhållande till investeringsvolymen och dess ateiverkan pa
arkitektbehovet — sammantagna med vissa smärre oklara faktorer vara
av den storleksordning, att arkitektbristen kan förmodas vara betydligt
större än prognosen utvisar.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har anfört bland annat följande.
Utan någon överarbetning av den framlagda prognosen — en arbetsuppgift,
som överstyrelsen för övrigt icke nu är beredd att åtaga sig
synes det som om man kunde vara berättigad att utgå från en årlig antagningskapacitet
hos högskolorna av sammanlagt 120 arkitekturstuderande
som en lämplig ram för utbyggnaden av ifrågavarande undervisning. Detta
skulle innebära en fördubbling av den nuvarande antagnmgskapaciteten av
(3(i _|_ 25 =) (il studerande. Det gäller här att tillgodose ett utbildningsbehov.
som icke kan betraktas såsom tillfälligt. För ändamålet erforderliga
åtgärder bör därför icke givas provisorisk karaktär.
Den normala antagnmgskapaciteten bör bestämmas till 60 studerande
vid vardera högskolan. Eu dylik fördelning synes lämpligare än en antagningskapaeitet
av 90 studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och
10
Statsutskottets utlåtande nr 121+ år 1957
30 studerande vid Chalmers tekniska högskola. En uppdelning av studerandeantalet
pa annat sätt bör icke komma i fråga. Den förordade utbygo-- naden kraver i princip eu dubblering av nu förefintliga lärarkrafter av
olika kategorier.
Föi tekniska högskolans i Stockholm vidkommande föreligger en detalierad
plan tor en successiv förstärkning av lärarpersonalen vid en
dubblering av högskolans arkitekturavdelning. Till denna plan kan överstyrelsen
i huvudsak ansluta sig. Överstyrelsen vill emellertid icke tillstyrka
förslaget, att de dubblerade professorsbefattningarna skulle tillsättas
pa sexarsforordnanden med placering i Cp 14. Till ett sådant avsteg från
nuvarande ordning för tillsättning och lönegradsplacering av professorsbefattningar
finner överstyrelsen anledning saknas, då — såsom överstvrelsen
iorut framhalht — överstyrelsen anser de avsedda åtgärderna för
utbyggnad av arkitektutbildningen ej böra givas provisorisk karaktär,
bkulie mot förmodan — det framdeles komma att visa sig möjligt att
ater begransa omfattningen av denna utbildning, torde syftet med förordnandetjänster
utan olägenhet i stället kunna tillgodoses genom att
iragan om behovet av berörda professorsbefattningar vid uppkommande
vakans gorestiH föremål för prövning, innan åtgärder för deras återbesättande
mledes.
Vid Chalmers tekniska hogskola pågår, enligt vad kollegienämnden i sitt
remissyttrande upplyser, for närvarande en utredning rörande lärarbehovet
vid nuvarande utbildningskapacitet. Något närmare utformat förslag rörande
förstärkning av lärarkraftema vid en dubblering av arkitektura ve
ningen har däriör ej kunnat framföras. Självfallet måste emellertid enligt
överstyrelsens mening samma krav i fråga om lärarpersonalens omfattning
och kvalitet i princip ställas på denna högskola som på tekniska
hogskolan i Stockholm.
I detta sammanhang vill överstyrelsen vidare betona, att den här avsedda
förstärkningen av lärarpersonalen — och i någon mån av viss annan per?°aal
T ar erforderlig för att tillgodose undervisningens behov. Däremot
llragasattes ingen personalförstärkning för utökning av forskningsverksamheten
vid berörda institutioner.
Da överstyrelsen — såsom förut framhållits — icke bedömer den ifrågavarande
dubbleringen av arkitektutbildningen såsom ett provisorium, bör
enligt överstyrelsens mening det ökade lokalbehovet tillgodoses
genom nybyggnader vid båda högskolorna. Kollegienämnden vid tekniska
ogskolan i Stockholm har för denna högskolas del angivit de preliminärt
beraknade kostnaderna härför till 1 300 000 kronor, och det torde få ankomma
pa högskolans byggnadskommitté att vid ett principiellt bifall liäri
ramlagga ett närmare utarbetat förslag till utformningen av denna nvyögna
. 1 fråga om Chalmers tekniska högskola gäller, att byggnadsstvre
sen for narvarande utarbetar en generalplan för högskolans utbyggnad
vilken generalplan aven larer komma att omfatta en nybyggnad'' för avdelningen
for arkitektur vid högskolan. Det ökade lokalbehov för denna
avdelning, som har avses, bör enligt överstyrelsens mening därvid beaktas.
j vitt galler lokalfrågorna kan uppenbarligen ingen permanent lösning
av desamma omedelbart ernas. För möjliggörande av eu ökad intagning av
arkitektstuderande redan hösten 1957 måste vissa provisoriska åtgärder
vidtagas vid endera eller bada hogskolorna. Vid tekniska högskolan i Stockholm
kan den planerade dubbleringen av arkitektutbildningen taga sin
början mom de nuvarande lokalerna, under förutsättning att lokaler på
11
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
annat håll i staden kan garanteras stå till högskolans förfogande hösten
1958. Av de båda alternativa förslag, som kollegienämnden vid Chalmers
tekniska högskola skisserat, kan enligt överstyrelsens mening måhända förslaget
att för här avsett ändamal taga i ansprak de gamla bibliotekslokalerna
erbjuda en tänkbar lösning. Detta förutsätter emellertid, att den nya
biblioteksbyggnaden kan bliva färdigställd i så god tid före hösten 1959,
att de gamla bibliotekslokalerna till dess kan iordningställas för den dubblerade
tredje årskursen inom arkitekturavdelningen. En förutsättning härför
är i sin tur, att det investeringsanslag av 500 000 kronor, som i arets
statsverksproposition upptagits till den nya biblioteksbyggnaden töi budgetåret
1957/58, kan ökas till 1 500 000 kronor i enlighet med vad kollegienämnden
och överstyrelsen i sina anslagsäskanden hemställt.
Kompletterande undersökningar
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 12 februari 1957 framlagt förslag
angående tillgodoseendet av lokalbehovet för ökad utbildning av
arkitekter vid tekniska högskolan i Stockholm. Byggnadsstyrelsen framhåller
i skrivelsen att en nybyggnad för den dubblerade arkitektutbildningen
— vilken kan bedömas bli permanent — enligt styrelsens mening
bör förläggas till tekniska högskolans område vid Valhalla vägen. Styrelsen
tillägger att en sådan byggnad emellertid bör uppföras först sedan de redan
tidigare planerade nybyggnaderna inom ifrågavarande område färdigställts.
Styrelsen har därför undersökt om förutsättningar finns för friställande av
staten tillhöriga lokaler och härom anfört huvudsakligen följande.
Det har därvid framkommit att fastigheten vid Riddargatan 5, tomten
nr 6 inom kvarteret Riddaren i Stockholm, som tidigare hyst högre lärarinneseminariet
och som nu inrymmer småskoleseminariet i Stockholm, kan
förväntas bli utrymd våren 1958. Sålunda har 1954 års semmarieutrednmg
i sitt betänkande angående seminarieorganisationen (SOU 1956: 18) föreslagit
att ifrågavarande seminarium skall nedläggas. Enligt vad styrelsen
inhämtat beräknas förslag om den nya seminarieorganisationens genomtorande
från och med läsåret 1957/58 komma att föreläggas innevarande ars
riksdag. Vid bifall till det framlagda förslaget skulle lokalerna i kvarteret
Riddaren kunna friställas vid utgången av nämnda läsår. Då endast en årsklass
seminarieelever kommer att undervisas under läsåret 1957—58 torde
vissa lokaler kunna frigöras redan hösten 1957. Omfattningen av dessa lokaler
kan dock bedömas bli begränsad, och det är tveksamt om lokalerna blir
tillräckliga även om det gäller endast första läsaret för en arkitektavdelnmg
om 30—35 elever per årskurs. Enligt vad styrelsen vid samråd under hand
med tekniska högskolan erfarit kan emellertid lokaler för en första arskurs
arkitektstuderande, om så visar sig nödvändigt, tillfälligt inrymmas inom
tekniska högskolans nuvarande lokaler.
Sedan överstyrelsen för de tekniska högskolorna i sin förut omnämnda
framställning förordat en utbyggnad av arkitekturavdelningarnas intagningskapacitet
vid båda högskolorna till att omfatta 60 studerande vid vardera
högskolan, har — såsom inledningsvis berörts — rektorn vid Chalmers
tekniska högskola, professorn G. llössjer, med skrivelse den 18 februari
1957 överlämnat en utredning rörande kostnaderna m.m. vid en salunda
12 Statsutskottets utlåtande nr 121+ år 1957
ifrågasatt utökning av intagningen av arkitekturstuderande vid nämnda
högskola.
Hössjers utredning utmynnar i två alternativ, av vilka det första innebär
ett bibehållande av nuvarande uppläggning av undervisningen och det
andra en omläggning av undervisningen i anslutning till av högskolans
kollegienämnd framlagt förslag.
Enligt utredningens alternativ I bör följande lärartjänster inrättas under
den fyraåriga utbyggnadsperioden.
■ ,F°rst* isåret: professur i husbyggnadslära, befattning som speciallärare
i irihandsteckning och modellering samt befattningar som biträdande lärare
i matematik, mekanik, hållfasthetslära och byggnadsmateriallära.
. Andra läsaret: professur i konstruktionsteknik och befattning som speciallärare
i material behandling med formlära.
Tredje läsåret: professurer i stadsbyggnad och arkitektur samt befattning
som biträdande lärare i byggnadsekonomi.
Inalles beräknas kostnaderna enligt alternativ 1 uppgå till följande belopp.
Första läsåret: 133 000 kronor.
Andra läsåret: 215 000 kronor.
Tredje läsåret: 401 000 kronor.
Fjärde läsåret: 450 000 kronor.
Alternativ 2 för en utbyggnad av arkitekturavdelningen — vilket närmare
utformats i en till Hössjers utredning fogad skrivelse från avdelningskollegiet
— avser, såsom förut antytts, en samtidig omläggning av utbildningen.
Följande lärartjänster bör inrättas enligt alternativ 2.
. Första läsåret: professur i materialbehandling med formlära och befattningar
som biträdande lärare i matematik med mekanik, hållfasthetslära
och byggnadsstatik, beskrivande geometri, byggnadsmateriallära samt frihandsteckning
och modellering.
Andra läsaret: professur i konstruktionsteknik, laboratur i husbyggnadslära
samt befattning som biträdande lärare i byggnadsekonomi.
Tredje läsaret: professur i arkitekturens historia samt laboraturer i stadsbyggnad
och arkitektur.
Inalles uppgår undervisningskostnaderna enligt alternativ 2 till följande
belopp.
Första läsåret: 123 000 kronor.
Andra läsåret: 246 000 kronor.
Tredje läsåret: 455 000 kronor.
Fjärde läsåret: 501 000 kronor.
Beträffande skillnaderna mellan de bada alternativen anför avdelningskollegiet
bland annat följande.
Om den ekonomiska skillnaden emellan alternativ 1 och 2 blir ringa,
kommer istället en stor skillnad att framträda i fråga om kvalitetshöjningen
och dess allmänna drag. Det synes sålunda viktigt att undervissamtllga
huvudämnen upphöjes till professorsnivå, innan någon
fördubbling ager rum av professurerna i de tre största arkitektoniska tilllämpmngsämnena.
13
Statsutskottets utlåtande nr 12J+ år 1957
Organisationen i huvudinstitutioner skulle nämligen möjliggöra önskvärda
förskjutningar av de olika ämnenas undervisningsområden. Ämnet
materialbehandling med formlära skulle övertaga vissa delar av ämnet
arkitekturs kurs. Ämnet konstruktionsteknik skulle i sig upptaga delar av
husbyggnadsläran. Ämnet arkitekturhistoria skulle övertaga vissa arkitekturteoretiska
delar från ämnet arkitektur samt kulturhistoriska partier
från ämnet stadsbyggnad.
Det förtjänar framhållas, att de kvalitetshöjande åtgärderna enligt alternativ
2 i första hand tar sikte på utbildningen i de läroämnen inom de tre
första årskurserna, som nu ej är företrädda av professurer. Enligt alternativ
1 skulle erhållas en höjning av nivån inom de läroämnen i andra, tredje och
fjärde årskurserna, som redan är företrädda av professorer. En sådan höjning
ter sig visserligen även den mycket önskvärd men torde av lämplighetsskäl
trots allt lättare kunna få anstå tills här föreslagna delar av omorganisationen
blivit beslutade eller genomförda. Avdelningskollegiet vill
därför bestämt förorda, att den i samband med en ökad intagning nödvändiga
omläggningen genomföres enligt alternativ 2.
Lokalfrågorna. I Hössjers utredning granskas även lokalfrågorna.
Det betonas att pågående utökning av antalet studerande inom högskolans
olika avdelningar framtvingar ett utnyttjande av lokalerna till det yttersta.
Vidare framhålles, att det efter en ytterligare utökning av intagningen
synes bli nödvändigt för högskolan att hyra lokaler för tentamensskrivningar
och liknande förrättningar under perioder, då de ordinarie lokalerna
utnyttjas mest intensivt. Några kostnadsberäkningar härför redovisas icke,
men i utredningen framhålles att kostnaderna torde bli ringa.
I fråga om lokalbehovet anföres i utredningen sammanfattningsvis följande.
Den nu ifrågasatta utökningen medför, att lokalfrågorna når ett kritiskt
skede inför tredje året (läroåret 1959/60). Da måste de nuvarande bibliotekslokalerna
på Gamla Chalmers kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.
För den skull är det ofrånkomligt, att bibliotekets nybyggnad
forceras, förslagsvis genom att för budgetåret 1957/o8 anvisas ett mvesteringsanslag
av den storlek, som föreslagits i ordinarie petita för högskolan.
Därefter resterande byggnads- och utrustningsanslag bör beviljas av 19o8
års riksdag. -ti
Då biblioteket lämnar de nuvarande lokalerna, ar dessa i behov av en
nödtorftig översyn, innan de kan tagas i bruk av arkitekterna. Denna översyn
bör omfatta — förutom nödvändiga omdispositioner — åtminstone
belysningsanordningar samt målning av väggar. Dessutom maste anskaffas
nödig möbelutrustning, vilken bör vara sådan, att den kan medtagas
till de permanenta arkitektlokaler, som senare kommer till stånd. Fn beräkning
av kostnaderna för denna (iversyn och möbelutrustning bär ännu
icke kunnat göras. Det föreslås därför att beräkningen överlåtes åt byggnadsstyrelsen.
IVIedel för nu oniliandlcidc ändamal bör ställas till förfogande
senast den 1 juli 1959. . ,
De nuvarande bibliotekslokaler inom Gamla Chalmers, som kan beraknas
för arkitekterna, har en golvyta av omkring 960 nr. Häri ingar omkring
100 nr källarutrymmen. Däremot ingår icke vinden, som saknar uppvärmningsanordningar
och dessutom torde bli alltför dyrbar att inreda för ett
14 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
provisorium som det nu föreslagna. Det lokalbehov, som arkitektavdelningen
angivit som erforderligt, blir sålunda icke på långt när fyllt. Därtill
kommer att bibliotekslokalerna blir i hög grad otidsenliga för arkitekterna.
Största olägenheten blir emellertid att arkitektundervisningen blir splittrad
pa lokaler med stort avstånd från varandra, varigenom den inom arkitektavdelningen
särdeles nödvändiga samverkan icke kan komma till stånd.
Det ar därför utomordentligt angeläget att föreliggande förslag till utök,
av arkitektav delningen endast betraktas som en nödlösning, vilken
tulgripes för ett fåtal år i avvaktan på att permanenta lokaler för arkitektavdelningen
färdigställes.
Utredning om ökad utbildning av elektrotekniker och flygtekniker
Såsom inledningsvis omnämnts har rektorn vid tekniska högskolan i
Stockholm, professorn R. Woxén, i en den 20 februari 1957 dagtecknad promemoria
angivit förutsättningarna för en ökad intagning höstterminen 1957
av ordinarie studerande vid högskolans avdelningar för elektroteknik samt
flygteknik och skeppsteknik (underavdelningen för flygteknik). Enligt promemorian
synes under vissa bestämda premisser intagningen kunna ökas,
vad gäller elektroteknikstuderande med 20 till 135 och beträffande flygteknikstuderande
med 20 till 40.
Enligt promemorian erfordras för den ifrågasatta ökningen av intagningen
med (20 + 20 —) 40 studerande en sammanlagd medelsanvisning
för budgetaret 1957/58 av cirka 203 700 kronor enligt följande sammanställning.
1 laborator i tillämpad matematik i Ca 34 (från och med den 1
oktober 1957) .....................................
1 laborator i matematisk fysik i Ca 34 (från och med den 1 oktober
1957) ......................
6 befattningar som förste assistent i Cg 23 (från och med den 1
september 1957) ................................
Speciallärararvoden (höjning)....................’ ’ ^
Övningsassistenter (40 X 550 kronor) ......''.''.''.''.''.WWW
Materiel m. m. (40 X 750 kronor) ...........................
Nyanskaffning av apparater m. m. samt oförutsedda ändamål .'' .
Summa kronor
20 565
20 565
82 920
1 064
22 000
30 000
26 586
203 700
Departementschefen
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Den inom ett flertal fack framträdande bristen på högskoleutbildade
tekniker har föranlett statsmakterna att under senare år vidtaga särskilda
åtgärder för att öka de tekniska högskolornas möjligheter att mottaga och
utbilda ett större antal studerande. I vad mån det framdeles kommer att
erfordras samlade insatser på detta område av större omfattning än de som
ar möjliga att göra mom ramen för nuvarande organisation av den hö°re
tekniska undervisningen synes för närvarande icke kunna helt överblickas.
L nn ersitetsutredningen kan i denna fråga förväntas klarlägga behov, förutsättningar
och möjligheter pa längre sikt. Den bild av den just nu aktuella
15
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
bristsituationen, som tecknats både av kollegienämnden vid tekniska högskolan
i Stockholm och av statens nämnd för byggnadsforskning i deras
tidigare omnämnda skrivelser, visar enligt min mening att snabbt verkande
åtgärder för en ökad utbildningskapacitet vid de tekniska högskolorna
är angelägna. Jag finner det därför viktigt, att dylika åtgärder snarast
möjligt kommer till stånd inom de utbildningsområden, där en dokumenterad
arbetskraftsbrist föreligger och möjligheter är för handen att öka
intagningen av studerande. Jag avser av dessa skäl att föreslå, att medel
anvisas för nästa budgetår för ökad utbildning av arkitekter, elektrotekniker
och flygtekniker.
Frågan om en ökad utbildning av arkitekter har länge varit aktuell.
Numera föreligger, såsom framgår av det föregående, en av Svenska arkitekters
riksförbund utarbetad grundprognos rörande arkitektbehovet. Enligt
denna prognos kan under vissa antaganden arkitektbristen vid en oförändrad
intagning av studerande beräknas uppgå till mellan 385 och 700
arkitekter år 1971. Även vid en fördubbling av intagningen av studerande
vid tekniska högskolan i Stockholm från och med hösten 1957 -— i enlighet
med ett i prognosen gjort antagande — kan år 1971 beräknas föreligga en
kvarstående brist på mellan 85 och 400 arkitekter. Från flera håll har hävdats
att prognosen icke tillräckligt beaktat förhållanden, som kan förmodas
återverka på det framtida arkitektbehovet, och att bristen torde komma
att visa sig större än den av riksförbundet beräknade. För egen del finner
jag det allvarligt, att man till och med vid en fördubbling av nuvarande
intagning vid Stockholmshögskolan — från 36 till 72 studerande årligen —
skulle få en så betydande fortsatt brist efter 15 år som riksförbundets egna
gränsvärden ger vid handen. Om investeringsutvecklingen fortskrider med
en treprocentig årlig progressivitet, vilket bland annat torde innebära att
arkitektbehovet— med hänsyn till projekteringssidans växande betydelse
— stegras ännu kraftigare, förefaller det antagligt, att bristen vid prognosperiodens
slut trots en utökning av årsintagningen instundande hösttermin
med 36 studerande, skulle komma att uppgå till bortåt 400 arkitekter.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla att företrädare för Svenska
arkitekters riksförbund vid överläggningar inom ecklesiastikdepartementet
dels uttalat, att förbundet för sin del anser en skyndsam utökning av intagningen
vid Stockholmshögskolan motiverad, dels hemställt att frågan om
en utbyggnad på annat håll får vila i avvaktan på ytterligare utredning.
Från båda de tekniska högskolorna föreligger förslag om utökning av högskolornas
arkitekturavdelningar. Överstyrelsen har för sin del förordat, att
intagningen vid högskolorna ökas till att omfatta sammanlagt 120 arkitekturstuderande
årligen, fördelade med 60 studerande vid vardera högskolan.
För Chalmers tekniska högskola skulle detta betyda eu ökning med 35
studerande per år.
Av den föregående redogörelsen för högskolornas förslag rörande .organisationen
av en ifrågasatt utbyggnad framgår, att dubbleringen av intagningen
vid Stockholmshögskolan tänkes i huvudsak genomförd med den
nuvarande utbildningsorganisationen såsom förebild och att dubbleringen i
princip skulle kräva en fördubbling av nuvarande läraruppsättning in. in.
Fn utbyggnad av Göteborgshögskolans arkitekturavdelning avses däremot
böra samordnas med en förändring av utbildningsorganisationen. Sedermera
har även berörda plan modifierats, och ytterligare utredning i organisationsfrågan
kan förväntas frän Göteborgshögskolans sida.
16
Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1957
Även om det med hänsyn till den förut omnämnda arkitektbristen kan
synas påkallat att för avsevärd tid framåt utöka årsintagningen av studerande
till minst det dubbla antalet mot för närvarande, talar enligt min
mening vissa skäl mot att definitivt beslut härom fattas redan nu. Jag vill
sålunda erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 31 juli 1956 anbefallt
byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande den fortsatta byggnadsverksamheten
vid Göteborgshögskolan samt, efter samråd med högskolans
lärarkollegium och andra vederbörande, till Kungl. Maj:t avgiva
förslag till ny generalplan för nämnda byggnadsverksamhet. Enligt vad
jag inhämtat synes förslag till dylik generalplan kunna förväntas relativt
snart. Först vid ett ställningstagande till nämnda förslag synes mig tillräckliga
förutsättningar finnas för en bedömning av frågan om vilken omfattning
den framtida intagningen av arkitekturstuderande vid Göteborgshögskolan
bör få. Resultatet av en sådan bedömning kan givetvis även komma
att i viss mån påverka frågan om den framtida omfattningen av arkitekturavdelningen
vid Stockholmshögskolan. Av handlingarna i ärendet ävensom
av upplysningar som lämnats mig underhand framgår vidare, att vissa
önskemål föreligger om att arkitektutbildning framdeles skall förläggas till
södra Sverige. Även detta projekt kan komma in i bilden vid ett ställningstagande
till förslaget till generalplan för Göteborgshögskolan och därmed
öva inflytande på ett definitivt beslut rörande arkitektutbildningens omfattning
och lokalisering på längre sikt.
Vid beaktande å ena sidan av den nu besvärande arkitektbristen och följderna
av en oförändrad intagning och å andra sidan av nyss anförda särskilda
omständigheter — det kommande ställningstagandet till en ny generalplan
för Göteborgshögskolan m. m. — har jag för egen del kommit till
den uppfattningen, att en ökning av intagningen bör komma till stånd redan
höstterminen 1957 men att detta bör ske genom anordningar, som icke föregriper
ett ställningstagande till frågans lösning på längre sikt. Med utgångspunkt
i att båda högskolorna förklarat sig beredda att under vissa förutsättningar
dubblera den nuvarande intagningen anser jag det också lämpligt
att ökningen får en sådan omfattning.
Jag förordar alltså, att erforderliga medel anvisas för nästa budgetår för
möjliggörande av en utökning av antalet arkitekturstuderande i första årskursen
höstterminen 1957 med 36 studerande vid Stockholmshögskolan och
25 studerande vid Göteborgshögskolan.
För Stockholmshögskolans del har kostnaderna för personal och materiel
för en dubblering beräknats till i runt tal 112 000 kronor under första läsåret.
Jag anser mig kunna i huvudsak godtaga denna kostnadsberäkning,
som bygger på den förutsättningen, att den nuvarande undervisningsgruppen
om 36 arkitekturstuderande vid nämnda högskola icke kan utvidgas
utan en dubblering av lärarkrafterna i de egentliga arkitekturämnena. Vid
full utbyggnad, alltså från och med fjärde läsåret, skulle de årliga kostnaderna
uppgå till 353 000 kronor. Jämväl nu angivna kostnadsram synes
enligt min mening i princip böra accepteras.
Föreliggande förslag rörande Stockholmshögskolan omfattar inrättandet
av ytterligare en professur i arkitektur I från och med den 1 juli 1957.
Olika meningar har kommit till uttryck beträffande den lämpligaste anställningsformen.
Enligt ett förslag bör en tjänst i Co 14 inrättas, enligt ett
annat en tjänst i Cp 14. För egen del är jag icke nu beredd att taga ställning
i denna fråga. Med hänsyn härtill föreslår jag, att för nästa budgetår
17
Statsutskottets utlåtande nr 124 ar 1957
ett arvode, motsvarande årslönen till professor, beräknas för en lärare i arkitektur
I. Ifrågavarande lärare bör kunna erhålla professors namn, och beträffande
tillsättningen in. m. torde Kungl. Maj:t böra meddela särskilda
föreskrifter, sedan förslag härtill avgivits av högskolemyndigheterna. Frågan
om anställningsformen torde ånyo få prövas i samband med budgetarbetet
inför nästa års riksdag.
Vad angår personalbehovet i övrigt ävensom behovet av materiel, bör
någon definitiv ståndpunkt icke nu tagas till det redovisade förslagets detaljer.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma på vilket
sätt det totalbelopp, som för nästa budgetår beräknats för dubbleringen,
bör disponeras.
Vad beträffar lokalfrågan räknar jag — liksom högskolemyndigheterna
— med att den första årskursen av den nya undervisningsgruppen skall
kunna tillfälligt inrymmas inom högskolans egna lokaler. Från och med
läsåret 1958/59, då undervisningen kommer att omfatta två årskurser,
måste emellertid lokalfrågan lösas på ett annat sätt. Jag torde här få
anmäla, att jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå att småskoleseminariet
i Stockholm nedlägges. Vid bifall härtill kommer seminariets
nuvarande lokaler, belägna å tomten nr 6 i kvarteret Riddaren (Iliddargatan
nr 5), att friställas vid utgången av läsåret 1957/58. Under hänvisning
till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande möjligheterna att utnyttja
seminariets lokaler för arkitektutbildningen föreslår jag, att nämnda
lokaler från och med läsåret 1958/59 tills vidare reserveras för den ökade
intagningen av arkitekturstuderande vid Stockholmshögskolan.
I enlighet med vad jag nu anfört föreslår jag, att 112 000 kronor beräknas
för nästa budgetår för ökad intagning av arkitekturstuderande vid Stockholmshögskolan
.
Kostnaderna för lärarkrafter och materiel för en utökning av intagningen
vid Göteborgshögskolan med 35 studerande har senast beräknats till ca
133 000 kronor alternativt ca 123 000 kronor under det första läsåret. Beloppen
hänför sig till de två särskilda förslag, som behandlats i professor
Hössjers i det föregående redovisade utredning och där benämnts alternativ
1 och alternativ 2. Alternativ 1, som skulle kosta cirka 133 000 kronor
under första läsåret, utgår i huvudsak från nuvarande undervisningsorganisation,
medan alternativ 2 åsyftar en ändring av utbildningens organisation.
För egen del har jag funnit det lämpligt att utgå från alternativ 1 vid
beräkningen av nödvändiga kostnader för den av mig nu förordade utökningen
med 25 studerande hösten 1957. Jag har efter de närmare undersökningar,
som jag låtit verkställa, funnit möjligheter föreligga för en dylik
utökning inom ramen för en kostnad av i runt tal 90 000 kronor under första
läsåret. I främsta rummet betingas denna lägre kostnad av att den under
alternativ 1 upptagna nya professuren i husbyggnadslära synes kunna tills
vidare ersättas med eu biträdande lärare. 1 likhet med vad jag förordat beträffande
medelsanvisningen till Stockholmshögskolan föreslår jag, att det
får ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om dispositionen av
den av mig för Göteborgshögskolan beräknade erforderliga medelsanvisningen.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för Göteborgshögskolans
möjligheter att disponera lokaler för eu ökad intagning av arkitekturstuderande,
synes den ifrågasatta dubbleringen höstterminen 1957 icke erbjuda
speciella svårigheter. Däremot torde, vid en fortsatt intagning av föreslagen
2— liihamj till riksdagens protokoll t it07. ti sand. AV /-4
18
Statsutskottets utlåtande nr 124 &r 1957
omfattning, lokalfrågan framdeles komma i ett kritiskt läge. Enligt föreliggande
utredningar bör därför de nuvarande bibliotekslokalerna på Gamla
Chalmers från början av läsåret 1959/60 kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.
Jag har av nämnda skäl blivit övertygad om nödvändigheten
av att den planerade nybyggnaden för högskolans bibliotek färdigställes
i sådan tid, att de nuvarande bibliotekslokalerna skall kunna disponeras
för arkitektundervisningen höstterminen 1959. I årets statsverksproposition,
bilagan 29, punkten 16, har jag föreslagit, att ett investeringsanslag
av 500 000 kronor anvisas för budgetåret 1957/58 för påbörjande av
nybyggnad för högskolans bibliotek. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget
har enligt 1955 års kostnadsläge beräknats till 2 450 000 kronor. Mot
denna beräkning har jag icke haft något att erinra. För att byggnadsföretaget
skall kunna fullföljas på förut angivet sätt torde återstoden av det
erforderliga beloppet, d. v. s. 1 950 000 kronor, böra anvisas för budgetåret
1958/59. Någon särskild medelsanvisning för täckande av uppkommande
kostnader för lokaler under nästa budgetår synes mig icke erforderlig. De
kostnader som i Hössjers utredning beräknas uppkomma för hyrande av
lokaler i samband med tentamina och liknande förrättningar bör enligt min
mening kunna täckas av de medel som anvisas för den ökade intagningen.
Under hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag, att 90 000 kronor
beräknas för nästa budgetår för ökad intagning av arkitekturstuderande
vid Göteborgshögskolan.
Den starka efterfrågan på högskoleutbildade elektrotekniker
har redan föranlett statsmakterna att vidtaga åtgärder för en ökad utbildning
av civilingenjörer inom detta fack vid båda de tekniska högskolorna.
För närvarande — sedan hösten 1956 — är platsantalet i första årskursen
vid Stockholmshögskolan 115 och vid Göteborgshögskolan 130. 1 jämförelse
med intagningskapaciteten höstterminen 1955 innebär antalet tillgängliga
platser höstterminen 1956 en ökning med 55. Bristen på högskoleutbildade
flygtekniker har hittills icke föranlett åtgärder för ökad utbildning,
vilket i första hand berott på att lokalsvårigheter lagt hinder i vägen för
ytterligare intagning av studerande. Sedan åtskilliga år är platsantalet för
första årskursen inom avdelningen för skeppsteknik och flygteknik vid
Stockholmshögskolan 30, av vilka 20 är avsedda för underavdelningen för
flygteknik. Vid Göteborgshögskolan sker ingen utbildning av flygtekniker.
Enligt den av professor Woxén verkställda utredningen synes vid Stockholmshögskolan
under vissa förutsättningar intagningen vid såväl avdelningen
för elektroteknik som underavdelningen för flygteknik kunna ökas
med 20 studerande från och med höstterminen 1957. Kostnaderna för
ifrågavarande utökning har i Woxéns promemoria beräknats till i runt tal
204 000 kronor för första läsåret. De av mig med stöd av bemyndigande
den 6 april 1956 tillkallade sakkunniga för utredning av förutsättningarna
för ökad intagning av studerande vid högskolan har anslutit sig till de i
promemorian framlagda förslagen. För egen del finner jag starka skäl tala
för att den nu avsedda utökningen kommer till stånd. De beräknade kostnaderna
synes mig i huvudsak godtagbara. Jag är dock icke beredd acceptera,
att medelsbehovet för övningsassistenter och materielanskaffning beräknas
enligt fixerade belopp per studerande.
Som en förutsättning för utökningen av intagningen anges i föreliggande
utredning inrättandet av två laboraturer i Ca 34 från och med den 1 oktober
1957, varav en i tillämpad matematik och eu i matematisk fysik. Jag
19
Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1957
finner de föreslagna tjänsterna motiverade och förordar, att nämnda laboraturer
inrättas från och med angivna tidpunkt och att medel för detta
ändamål anvisas under högskolans ordinarie avlöningsanslag. Vid bifall
till vad jag föreslagit erfordras — förutom ändring i personalförteckningen
för högskolan — en höjning av det i årets statsverksproposition, bilagan
åttonde huvudtiteln, under punkten 160, äskade anslaget till Tekniska högskolan
i Stockholm: Avlöningar med 42 000 kronor till 10 007 000 kronor.
Av höjningen hänför sig 32 000 kronor till ordinarieposten och 10 000 kronor
till posten till rörligt tillägg
Vad angår det erforderliga beloppet i övrigt bör det ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma om medelsdispositionen. För ändamålet bör reserveras
i runt tal (204 000—42 000 =) 162 000 kronor. Jag föreslår därför, att
nämnda belopp anvisas för nästa budgetår för ökad utbildning av elektrotekniker
och flygtekniker vid tekniska högskolan i Stockholm.
Huruvida förutsättningar finns att ytterligare öka intagningen av studerande
vid de tekniska högskolorna under nästa läsår, är för närvarande
icke möjligt att bedöma. Det synes mig emellertid lämpligt, att vissa medel
finnes disponibla för en ytterligare ökning av intagningen, därest en sådan
skulle visa sig genomförbar. För ändamålet torde böra reserveras förslagsvis
36 000 kronor.
Jag vill i detta sammanhang något beröra innebörden av de åtgärder för
ökad intagning av studerande vid de tekniska högskolorna, som redan vidtagits
och som nu förordats. Under åren 1955 och 1956 ökades intagningskapaciteten
med sammanlagt 195 utbildningsplatser. Vid bifall till nu framlagda
förslag kommer ytterligare 101 utbildningsplatser att bli tillgängliga
höstterminen 1957, varigenom sålunda ökningen under treårsperioden 1955
—1957 skulle komma att uppgå till 296 platser. Det sammanlagda antalet
utbildningsplatser skulle nämnda hösttermin komma att utgöra 996,
varav 596 vid Stockholmshögskolan och 400 vid Göteborgshögskolan. Jag
vill erinra om att den av statsmakterna år 1945 beslutade utbyggnaden av
de båda tekniska högskolorna avsåg att möjliggöra en sammanlagd årlig intagning
av 700 studerande i första årskursen, varav 450 vid Stockholmshögskolan
och 250 vid Göteborgshögskolan. Då såsom nämnts sammanlagt 996
utbildningsplatser skulle finnas disponibla höstterminen 1957, skulle antalet
dylika platser komma att med 296 överstiga det, för vilka högskolorna år
1945 planerades. Det har sålunda visat sig möjligt att inom ramen för den
nuvarande högskoleorganisationen på kort tid åstadkomma en kapacitetsökning
i storleksordning motsvarande en ny teknisk högskola.
I enlighet med vad som föreslogs i propositionen 1956: 89 (SU 112; Rskr
262) har extra undervisning i fysik och teoretisk fysik med mekanik för
studerande vid Göteborgs universitet anordnats vid Chalmers tekniska högskola
från och med läsåret 1956/57. Enligt vad jag inhämtat torde universitctsutredningen
komma att föreslå, att undervisning i kemi för ett 20- tal studerande vid Göteborgs universitet provisoriskt anordnas vid Chalmers
tekniska högskola från och med höstterminen 1957. Jag anser det vara
av stor vikt, att föreliggande möjligheter att öka intagningen av studerande
inom de naturvetenskapliga ämnesgrupperna till fullo utnyttjas. Universitetsutredningen,
vars undersökning rörande nämnda kemiundervisning ännu
icke är helt klar i alla detaljer, har upplyst, att kostnaderna för den ifrågasatta
undervisningen torde komma att belöpa sig till mellan 150 000 och
20
Statsutskottets utlåtande nr 12Jf år 1957
200 000 kronor. I de beräknade kostnaderna ingår vissa engångsutgifter
för nyanskaffning av erforderlig utrustning. Jag föreslår, att högst 200 000
kronor beräknas för nästa budgetår för anordnande av extra undervisning i
kemi vid Chalmers tekniska högskola för studerande vid Göteborgs universitet.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att under
anslagsrubriken Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad
intagning av studerande för budgetåret 1957/58 anvisas ett förslagsanslag
av (112 000 + 90 000 -f 162 000 -f 36 000 -f 200 000 =) 600 000 kronor.
I samband med behandlingen av detta avsnitt har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Svensson in. fl. (I: 435) och den andra inom andra kammaren
av herr Netzén in. fl. (II: 554), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande
anordnande av arkitektutbildning i södra Sverige.
I motionerna anföres följande.
I proposition nr 99 till innevarande års riksdag har föreslagits åtgärder
för ökad utbildning av bland annat arkitekter från och med höstterminen
1957. Enligt propositionen skulle sålunda intagning av arkitektstuderande
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i
Göteborg ske i dubbelt så stor omfattning som för närvarande.
Förslaget om ökad intagning synes grunda sig på det yttrande, som
överstyrelsen för de tekniska högskolorna avgivit den 28 januari 1957 över
en från kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm gjord framställning
om medelsanvisning för budgetåret 1957/58 för möjliggörande
av en dubblering av högskolans arkitekturavdelning.
Det är alldeles uppenbart, att trängande behov föreligger av en ökad
utbildning av arkitekter. Såvitt angår tekniska högskolan i Stockholm
synes intet vara att erinra mot förslaget. I princip torde heller ingenting
vara att invända mot en utökning av utbildningen av arkitekter vid Chalmers
tekniska högskola i Göteborg även om behovet av ytterligare utredning
härav torde vara påkallat i anslutning till komplettering av den föreliggande
prognosen rörande arkitektbehovet.
I anslutning till departementschefens uttalande synes oss starka skäl tala
för att även frågan om behovet av arkitektutbildning i södra Sverige bör
utredas.
Vi vill i detta sammanhang erinra om att frågan om utbildning av arkitekter
i södra Sverige upptogs av Arkitektföreningen för södra Sverige redan
i början av år 1955. Syftet med detta initiativ var bland annat att stimulera
till en spridning av arkitekterna över landet. Erfarenheterna visar nämligen,
att de som nu utbildas i de större städerna i stor utsträckning stannar
kvar i dessa. För närvarande finnes i Stockholm cirka 625 arkitekter, i
Göteborg och angränsande län cirka 170, i södra Sverige cirka 105 och i
landsorten i övrigt sammanlagt cirka 200.
Genom att öppna utbildningsmöjligheter för arkitekter i södra Sverige
med dess cirka 1,5 miljoner invånare skulle man sannolikt främja att en
21
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
större del av de utbildade arkitekterna även förläde sin verksamhet dit.
Disproportionen i fråga om lokaliseringen av arkitekterna framgår tydligt
därav att i den tättbefolkade landsända, som södra Sverige utgör, finnes en
arkitekt på 15 000 invånare, medan man i Stockholm och angränsande län
har 6 arkitekter på samma invånarantal. Detta förhållande kan icke främja
en god byggnadskonst i landsorten och icke heller underlätta för kommuner
och andra uppdragsgivare att få sina projekt utförda av kvalificerade sakkunniga.
Av det av överstyrelsen för de tekniska högskolorna avgivna yttrandet
framgår, att av de 310 elever som för närvarande studerar vid de tekniska
högskolornas arkitekturavdelningar är 35 stycken från södra Sverige medan
enbart vid tekniska högskolan i Stockholm 100 stycken är från Stockholms
stad och närliggande län. Om proportionen mellan antalet studerande och
befolkning skulle vara densamma, borde antalet från södra Sverige vara
mer än det tredubbla i förhållande till vad nu är fallet eller åtminstone
samma antal som de studerande från Stockholm med dess närmaste omgivningar.
Detta visar att den nuvarande förläggningen av de tekniska utbildningsmöjligheterna
lägger hinder i vägen för studenter från södra Sverige
med teknisk studieinriktning att utnyttja sin begåvning. De utbildar
sig nu i stället vid någon nära liggande institution, t. ex. Lunds universitet.
Detta förhållande belyses också därav att medan Götaland svarar för cirka
45 % av studenterna i landet, kommer endast cirka 25 % av de studerande
vid de tekniska högskolorna från denna landsända.
Ur ekonomisk synpunkt är det betydelsefullt, att de studerande kan bo
hemma eller i närheten av hemorten. Särskilt med nuvarande svåra bostadsproblem
för studenterna är det en uppenbar fördel, om de studerande
kan bo i sina hem. Ett område av Skåne med en befolkning på cirka en
halv miljon kan nå Malmö eller Lund inom loppet av en timme med hjälp
av kollektiva trafikmedel. För undervisningens del har Malmö-Lundregionen
vissa fördelar att bjuda dels genom närheten till Köpenhamn, dels
genom möjligheten att samordna viss del av undervisningen med universitetet
i Lund. Kontakten med universitetet skulle kunna ge utbildningen en
inriktning som särskilt vad beträffar samhällsplaneringen är anpassad till
nutida krav och verkar stimulerande på forskningsverksamhet och lärarrekrytering
(kulturgeografi, statistik, sociologi). Kontakt kan även tänkas
upprättad mellan en arkitekturskola och vissa av landets största företag
inom byggnadsämnesindustrien.
Enligt vår mening är det alltså starka skäl som talar för att frågan om
utbildning av arkitekter i södra Sverige blir föremål för en ingående prövning
och då helst innan ställning tages till förslaget om en dubblering av
intagningen vid Chalmers tekniska högskola.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag till förstärkning av de båda tekniska högskolornas
basorganisation innebär i huvudsak ett fullföljande av det principbeslut,
som fattades av 1956 års riksdag. Utskottet har intet att erinra emot
Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Till de härav betingade medelsanvisningarna
återkommer utskottet i det följande.
De av Kungl. Maj:t i propositionen nr 99 framställda förslagen till ökad
intagning av studerande vid de tekniska högskolorna avse att ytterligare
22
Statsutskottets utlåtande nr år 1957
101 utbildningsplatser bli tillgängliga höstterminen 1957, varav 76 vid
tekniska högskolan i Stockholm och 25 vid Chalmers tekniska högskola.
Av de nya platserna hänföra sig 61 till högskolornas avdelningar för arkitektur
och vardera 20 till elektrotekniska och flygtekniska avdelningarna vid
tekniska högskolan i Stockholm. Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare
medelsanvisning för ökad undervisning i Göteborg av universitetsstuderande
i ämnet kemi. Sammanlagt äskas för de olika åtgärderna ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
I likhet med departementschefen finner utskottet de framlagda prognoserna
rörande arkitektbehovet påkalla att åtgärder vidtagas i syfte att
väsentligen förstärka utbildningskapaciteten vid de båda tekniska högskolornas
arkitekturavdelningar. Enligt departementschefen bör den av
honom förordade utökningen av nämnda avdelningar — innebärande en
fördubbling av intagningen — komma till stånd redan från och med höstterminen
1957, något som emellertid bör ske genom anordningar som icke
föregripa ett ställningstagande till frågan om arkitektutbildningen på längre
sikt.
Mot förslaget i den del det rör tekniska högskolan i Stockholm har utskottet
icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare bestämma på vilket sätt det belopp, som för nästa budgetår
beräknats för dubbleringen vid denna högskola, bör disponeras.
Kostnaderna för en utbyggnad av utbildningskapaciteten med 25 studerande
vid Chalmers tekniska högskolas arkitekturavdelning har departementschefen
beräknat med utgångspunkt från det av högskolans rektor,
professorn Gustav Hössjer, i det föregående redovisade, såsom alternativ 1
betecknade förslaget, vilket avser en ökad intagning med 35 studerande och
ansluter sig i huvudsak till nuvarande utbildningsorganisation. Departementschefen
har härvid funnit möjligheter föreligga, att realisera det av
honom förordade förslaget inom ramen för en kostnad av i runt tal 90 000
kronor under första läsåret. Detta innebär i förhållande till Hössjers i
ovannämnda alternativ gjorda beräkningar en besparing av 43 000 kronor.
Medelsbesparingen är främst betingad av att departementschefen föreslagit
att en ny professur i husbyggnadslära ersättes med en biträdande lärarbefattning.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat kan emellertid inom
det av departementschefen beräknade anslagsbeloppet i stället för en biträdande
lärare i nämnda ämne anställas en arvodesavlönad laborator. Utskottet.
som finner sig böra godtaga departementschefens medelsberäkning,
förutsätter, att Kungl. Maj:t vid meddelande av bestämmelser rörande
dispositionen av de för Chalmers tekniska högskola sålunda avsedda medlen
beaktar nyssnämnda möjlighet att tillgodose ämnet husbyggnadslära
med ifrågavarande kvalificerade lärarkraft.
23
Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1957
Departementschefen har framhållit att enligt föreliggande utredningar i
samband med det ökade intaget av arkitekturstuderande vid Chalmers tekniska
högskola, högskolans lokalfråga framdeles kan komma i ett kritiskt
läge och att de nuvarande bibliotekslokalerna på Gamla Chalmers från
början av läsåret 1959/60 böra kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.
Departementschefen har förklarat att han blivit övertygad om
nödvändigheten av att den planerade nybyggnaden för högskolans bibliotek
färdigställes i sådan tid att de nuvarande bibliotekslokalerna skola kunna
disponeras för arkitektundervisningen höstterminen 1959. Utskottet vill
understryka vad departementschefen sålunda anfört.
Såsom av departementschefens yttrande framgår är arkitektutbildningens
omfattning och lokalisering på längre sikt för närvarande föremål för
vissa utredningar och överväganden. Härvid kan enligt vad departementschefen
framhållit ett uppkommet projekt angående förläggande framdeles
av arkitektutbildning jämväl till södra Sverige komma under omprövning.
Vid sådant förhållande saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen
att såsom i motionerna I: 435 och II: 554 påyrkats i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning i nyssnämnda avseende. Motionerna
torde därför icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Kungl. Maj:ts förslag till ett ökat intag vid tekniska högskolan i Stockholm
av elektrotekniker och flygtekniker grundar sig på en av högskolans
rektor, professorn Ragnar Woxén, avgiven, den 20 februari 1957 dagtecknad
promemoria. Utskottet har uppmärksammat, att nämnda promemoria
icke i vederbörlig ordning blivit föremål för yttranden av högskolans kollegienämnd
och överstyrelsen för de tekniska högskolorna.
Utskottet har vid den prövning utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förslag i
förevarande del funnit sig böra ansluta sig till detsamma.
I detta sammanhang får utskottet erinra därom att enligt vad utskottet
inhämtat antalet behöriga sökande hösten 1956 till avdelningen för elektroteknik
vid Chalmers tekniska högskola varit mindre än det tillgängliga
platsantalet medgivit, med påföljd att varje dylik sökande vunnit inträde
vid avdelningen. Denna omständighet ger vid handen, att vissa svårigheter
här tydligen föreligga för rekrytering med ett fullgott elevmaterial. Utskottet
vill emellertid framhålla, att de växande årskullarna av läroverksungdom
och det procentuellt ökade antalet studenter utgöra faktorer, som
synes vara ägnade att minska de farhågor, som eljest måste anses föreligga
för att en icke önskvärd kvalitetsförsämring kan komma att inträda på
ifrågavarande utbildningsområde.
Mot Kungl. Maj:ts förslag till förstärkning av undervisningen i kemi vid
Chalmers tekniska högskola för studerande vid Göteborgs universitet har
utskottet icke funnit anledning till erinran.
24
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag,
till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ökad intagning av studerande för budgetåret 1957/
58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor;
b) att motionerna I: 435 och II: 554 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
II. Fråga om fortsatt förordnande för docenten vid
tekniska högskolan i Stockholm J. A. Åslander.
I framställning den 6 april 1956 har docenten vid tekniska högskolan i
Stockholm J. A. Åslander hemställt, att han efter den tidpunkt, då hans
förordnande å en docentbefattning vid högskolan utginge, måtte komma i
åtnjutande av pension motsvarande den som tillkommer professor vid högskolan.
Statskontoret har i avgivet yttrande i ärendet framhållit, att Åslander,
för att kunna komma i åtnjutande av tjänstepension respektive rätt till
familjepension för sina efterlevande, måste beredas tillfälle att kvarstå till
den 30 juni 1958, da han uppnår den för docentbefattning föreskrivna pensioneringsperiodens
nedre gräns. Med hänsyn till Åslanders långa lärarbana
vid tekniska högskolan i Stockholm ävensom till den omständigheten, att
det torde vara uteslutet för honom att vid 64 års ålder erhålla annan pensionsgrundande
statlig befattning, anser statskontoret att framställning bör
göras till riksdagen om tillstånd för överstyrelsen för de tekniska högskolorna
att förlänga förordnandet till och med utgången av läsåret 1957/58.
Departementschejen har med anledning av statskontorets förslag om förlängt
förordnande för Åslander å docentbefattning, vilket förslag biträtts
av majoriteten av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm och av
överstyrelsen för de tekniska högskolorna förordat, att Kungl. Maj:t, därest
riksdagen icke har någon erinran däremot, torde få medgiva, att Åslander
förordnas som extra ordinarie docent vid högskolan även under tiden den
1 juli 1957—den 30 juni 1958.
Utskottet, som icke har något att erinra mot departementschefens ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må godkänna vad departementschefen
förordat beträffande fortsatt förordnande för docenten vid
tekniska högskolan i Stockholm J. A. Åslander.
Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1957
25
III. Anslagsberäkningar för budgetåret 1957/58
l:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I
enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
framställda förslag (punkt 158, s. 319 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957), vilket innebär en
anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 25 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.............................. 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 22 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 10700
Summa kronor 75 000
b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
2:o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 319 och 320), vilket
innebär en anslagsminskning med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 200
kronor.
3:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 160, s. 320—336) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för tekniska högskolan
i Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels
godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58, dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 965 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 99 under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1
mars 1957 — med ändring i vissa hänseenden av ovanberörda förslag —
26 Statsutskottets utlåtande nr 121,. år 1957
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpningtills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm som föranledes av vad
departementschefen under ovannämnda punkt 160 och i nyssnämnda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört, dels godkänna av
departementschefen i sistnämnda statsrådsprotokoll angiven avlöningsstat
för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58, dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 10 007 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Boman och
Pålsson (I: 121) och den andra inom andra kammaren av herrar Jansson
i Kalix och von Seth (II: 130), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels
besluta att vid saväl tekniska högskolan i Stockholm som Chalmers tekniska
högskola skall den 1 juli 1957 inrättas en professur i vägbyggnad,
dels besluta att kostnaderna för professurerna skall avräknas mot automobilskattemedlen,
dels ock för budgetåret 1957/58 anvisa till Tekniska högskolan
i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 007 800 kronor,
därav 73 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa
till motionen I: 121.
Kungl. Maj.ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
föiutom vissa automatiska utgiftsökningar och de i det föregående redovisade
förslagen, såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm, till förstärkt
basorganisation, ökad intagning av studerande och fortsatt förordnande
för docenten Åslander — beträffande personalorganisationen in. m.
i huvudsak följande.
En ny professur i mikrovågsteknik i Co 14 med samtidig indragning av
befattningen som biträdande lärare i radioteknik IV.
En ny laboratur i fysik i Ca 34.
En ny laboratur i hallfasthetslära i Ca 34 med samtidig mdragnin0- av
befattningen som biträdande lärare i ämnet.
Två nya laboraturer från och med den 1 oktober 1957, en i tillämpad
matematik och en i matematisk fysik, båda i Ca 34.
En ny befattning som driftingenjör i radioteknik i Ce 27.
Höjning av arvodena till speciallärarna i allmän kemi, ritteknik I, ritteknik
II, maskinlära I, rättskunskap, nationalekonomi, teknisk hygien
kemi, allmän geologi, planmätning och nivellering, elektroteknik II, maskinlara
II, värmeteknik samt frihandsteckning och modellering.
Höjning av arvodena till biträdande lärarna i tillämpad matematik, matematisk
fysik, fysik II, elektronik samt elektroteknisk materiallära.
Höjning av arvodet till specialläraren i regleringsteknik.
27
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
En ny befattning som speciallärare i elektroteknik III.
En ny befattning som biträdande lärare i läran om maskinelement 11L
samt omändring av nuvarande befattning som biträdande lärare i lär an om
maskinelement till befattning som biträdande lärare i läran om maskinelement
I jämte uppräkning av nuvarande befattningsarvode.
En ny befattning som biträdande lärare i elektromaskinlära.
En ny befattning som biträdande lärare i telegrafi och telefoni.
En ny befattning som biträdande lärare i radioteknik IV.
Höjning av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter
och assistenter för den löpande verksamheten med 208 000 kronor.
Uppräkning av medel för höjning av vissa arvoden.
Medel till ett biträde i reglerad befordringsgång.
En kanslibiträdesbefattning i Ce 11 vid högskolans ekonomiavdelning.
En telefonist i reglerad befordringsgång vid högskolans telefonväxel.
En tjänst som gårdskarl i Ce 10.
Tre nya tjänster som institutionsvaktmästare, tva i Ce 14 och en i Ce 12.
Ordinariesättning av en kontorsbiträdesbefattning i Ce 8.
Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt
en anslagshöjning med 2 297 000 kronor.
Förslag av överstyrelsen om inrättande av en professur i vägbyggnad har
icke biträtts av departementschefen.
Departementschefen har i detta ärende anfört bland annat följande.
Beträffande förslaget om en professur i vägbyggnad får jag erinra om
att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1956 (nr 302) bland annat hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande de ekonomiska
och organisatoriska förutsättningarna för inrättande av med bilskattemedel
bekostade professurer i vägbyggnad vid vardera tekniska högskolan l btockholm
och Chalmers tekniska högskola samt att Kungl. Maj:t för 19o7 ars
riksdag måtte framlägga de förslag till professurernas mrattande vartill
nämnda utredning gåve anledning. Genom beslut den 1 ]um 19ob har
Kungl. Maj:t anbefallt överstyrelsen för de tekniska hogskolorna att verkställa
den i riksdagens skrivelse angivna utredningen och, efter samrad med
direktionen för statens väginstitut, till Kungl. Maj:t avgiva de förslag vartill
utredningen kunde föranleda. Överstyrelsen har sedermera tillkallat
kanslirådet O. A. Berger att såsom sakkunnig biträda med ifragavarande
utredning. Sedan Berger till överstyrelsen inkommit med ett den 22 november
1956 dagtecknat betänkande i ärendet, har överstyrelsen med skrivelse
den 4 december 1956 — med ändring av sina tidigare avgivna anslagsäskanden
— bland annat hemställt dels att vid ett inrättande av en professur
i vägbyggnad vid vardera av de tekniska högskolorna kostnaderna
för professurerna för budgetåret 1957/58 beräknas till 90 000 kronor vid
tekniska högskolan i Stockholm och 77 000 kronor vid Chalmers tekniska
högskola, dels att dessa kostnader avräknas mot bilskattemedlen. Med hänsyn
till att överstyrelsens nu ifrågavarande förslag inkommit först vid
nyssnämnda tidpunkt har frågan om professurernas inrättande icke kunnat
närmare övervägas vid höstens budgetberedning. Det synes mig bäst överensstämma
med de allmänna riktlinjer, som uppdragits för budgetarbetet,
att nämnda fråga upptages till prövning först vid budgetberedningen nästa
höst.
28 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
rf
I motionerna 1:121 och II: 130 har anförts bland annat följande.
I skrivelse den 29 maj 1956 (nr 302) hemställde riksdagen bland annat,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande de ekonomiska
och organisatoriska förutsättningarna för inrättande av med bilskattemedel
bekostade professurer i vägbyggnad vid vardera tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola samt att Kungl. Maj:t för 1957 års
riksdag måtte framlägga de förslag till professurernas inrättande, vartill
nämnda utredning gåve anledning.
Den i juni 1956 anbefallde Kungl. Maj:t överstyrelsen för de tekniska
hogskolorna att verkställa den i riksdagens skrivelse angivna utredningen
och, etter samråd med direktionen för statens väginstitut, till Kungl. Majrt
avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Den 21 augusti 1956 tillkallade överstyrelsen kanslirådet O. A. Berger
att sasom sakkunnig biträda överstyrelsen med utredningen.
Den 22 november 1956 avlämnade Berger ett stencilerat betänkande i
ärendet. Detta, som är av den lydelse till motionerna fogad bilaga utvisar,
utmynnar i förslag om att vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som
Chalmers tekniska högskola skulle inrättas en professur i vägbyggnad den
1 juh 1957 samt att kostnaderna för professurerna, som vid tekniska högskolan
beräknades till 90 000 kronor och vid Chalmers tekniska högskola
till 77 000 kronor, skulle avräknas mot bilskattemedlen.
Med skrivelse den 4 december 1956 överlämnade överstyrelsen betänkande,
till Kungl. Majrt. Överstyrelsen framhöll därvid, att utredningen
verkställts i nara underhandssamråd ined såväl överstyrelsen som vederborande
vid de båda högskolorna. Härigenom hade vid utredningen högskoleförvaltningens
synpunkter blivit av utredningsmannen beaktade
överstyrelsen hade vidare under hand samrått i ärendet med direktionen
för statens väginstitut, som därvid förklarat sig ej ha något att erinra mot
betankandet. För egen del har överstyrelsen funnit sig kunna helt biträda
detsamma och de förslag utredningsmannen framlagt.
I året statsverksproposition redovisas vad i ärendet sålunda förekommit
under åttonde huvudtiteln (punkten 160, s. 332). Departementschefen
framhåller därvid att med hänsyn till att överstyrelsens förslag inkommit
först den 4 december 1956 frågan om professurernas inrättande icke kunnat
narmare overyagas vid höstens budgetarbete. Frågan borde därför upptagas
under budgetberedningen instundande höst.
Riksdagens behandling i fjol av det då motionsvis framförda förslaget
om professurer i vagbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm och
Chalmers tekniska hogskola mnebär ett klart positivt ställningstagande till
behovet av professurerna. Då den av riksdagen begärda utredningen rörande
de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för professurernas
nirattande nu föreligger, anser vi att frågan i enlighet med riksdagens uttalande
i Ijol bor upptagas till avgörande vid årets riksdag. Det förslag
varom utredningsmannen, vederbörande högskolor, överstyrelsen för de
tekniska högskolorna och statens väginstitut till alla delar är ense, bör
därvid enligt vår mening genomföras.
Av utredningen i ärendet framgår att kostnaderna för undervisningen i
vagbyggnad för narvarande uppgår till i runda tal 40 200 kronor vkftekmska
hogskolan i Stockholm, fördelade med 30 200 kronor på avlönino-sanslaget
och 10 000 kronor på materielanslaget, samt till 14 800 kronor vid
Chalmers tekniska högskola, fördelade med 13 800 kronor på avlönings
-
29
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
anslaget och 1 000 kronor på materielanslaget. Vid bifall till utredningsförslaget
skulle kostnaderna ökas med 49 800 kronor vid tekniska högskolan,
fördelade med 42 800 kronor på avlöningsanslaget och 7 000 kronor
på materielanslaget, samt med 62 200 kronor vid Chalmers tekniska högskola,
fördelade med 53 200 kronor på avlöningsanslaget och 9 000 kronor
på materielanslaget.
Utskottet. Beträffande yrkandet i motionerna 1:121 och II: 130 får utskottet
erinra därom att, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, utskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 141 (punkten II: 3,
s. 19—20), hemställt, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
rörande de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för inrättande
av med bilskattemedel bekostade professurer i vägbyggnad vid vardera
tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola samt för
1957 års riksdag framlägga de förslag, vartill nämnda utredning kunde
giva anledning.
Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet (VIII ht, s. 332) har
sådan utredning, dagtecknad den 22 november 1956, av överstyrelsen för
de tekniska högskolorna med skrivelse den 4 december 1956 ingivits till
Kungl. Maj:t med förslag tillika om inrättande av de båda professurerna.
Något förslag i ämnet har emellertid icke framlagts för riksdagen. Anledningen
härtill är enligt departementschefen, att frågan, med hänsyn till
att förslaget inkommit först vid sistnämnda tidpunkt, icke kunnat närmare
övervägas vid budgetberedningen hösten 1956.
I anslutning till utredningsförslaget, intaget som bilaga till nyssnämnda
motioner, vill utskottet anföra följande.
Såsom utredningsmannen framhållit har utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande funnit behovet av de båda professurerna i vägbyggnad
styrkt. Utskottet har även uttalat sig för att kostnaderna för professurerna
och till dem knutna hjälpkrafter liksom anslag till materiel borde bestridas
av bilskattemedel.
De ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för professurernas
inrättande har genom utredningen klarlagts och utredningsmannens förslag
i dessa hänseenden tillstyrkts — förutom av överstyrelsen — av respektive
högskolor och statens väginstitut.
Utskottet vill vidare erinra om att undervisningen vid bägge högskolorna
för närvarande fullgöres av speciallärare med undervisningen som bisyssla.
Såväl ämnesområdenas alltmer vidgade omfattning och betydelse som den
omständigheten att speciallärarna närma sig pensionsåldern innebär allvarlig
risk för att de nuvarande provisorierna beträffande undervisningen
kunna behöva ersättas med nya. Det är därför angeläget, att frågan om
professurernas inrättande löses utan onödigt uppskov.
Ehuru det mot bakgrunden av här angivna förhållanden kunde synas
ligga nära till hands för utskottet att tillstyrka bifall till motionerna är
30
Statsutskottets utlåtande nr 12Jf år 1957
utskottet likväl icke berett härtill. Enligt utskottets mening bör nämligen
Kungl. Maj:t beredas tillfälle att pröva den i ärendet förebragta utredningen,
innan riksdagen fattar sitt beslut. Utskottet förväntar emellertid
att denna prövning sker med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kan
föreläggas 1958 års riksdag.
Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till
känna vad utskottet i anledning av motionerna anfört.
Emot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke
funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna 1:121 och II: 130, såvitt avser medelsanvisning
under förevarande anslagspunkt,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis . 513 740
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar, förslagsvis ..... 15 660
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Ersättningar åt tillfälliga lä
rare,
förste assistenter och assistenter,
förslagsvis .......... 3 369 400
b. Avlöningar åt annan icke-ordinarie
personal vid högskolan.. 1 726 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............
2 519 000
529 400
5 095 400
1 908 700
Summa kronor 10 052 500
31
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från Stockholms stad m. fl........... 45 500
Nettoutgift kronor 10 007 000
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 10 007 000 kronor;
II. i anledning av motionerna 1:121 och II: 130, såvitt
de icke behandlats under I, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört.
4:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda
förslag (punkt 161, s. 336—338), vilket innebär en anslagshöjning
med 168 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 348 600 kronor.
5:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 162, s. 338—340) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de båda i det
föregående under punkten 3 angivna motionerna I: 121 och II: 130, i
vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa till Tekniska
högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 407 000 kronor, därav 12 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag samt avstyrker med hänvisning till vad utskottet i det
föregående under punkten 3 anfört rörande nyssnämnda motioner bifall
till desamma, i vad de avse ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här
är i fråga, till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel
m.m. för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
<• anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
6:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 163, s. 341—343) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 3 angivna motionerna I: 121 och II: 130, i vilka
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa till Tekniska
högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater in. in. ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor, därav 5 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag samt avstyrker med hänvisning till vad utskottet i det
föregående under punkten 3 anfört rörande nyssnämnda motioner bifall
till desamma, i vad de avse ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här
är i fråga, till Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning
av apparater m. in. för budgetåret 1957/58 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 200 000 kronor.
7:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 164, s. 343), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 120 000 kronor.
8:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 344), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Resebidrag till studerande för budgetåret 1957/58 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 18 000 kronor.
9:o Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 344),
vilket innebär en anslagsminskning med 162 000 kronor, hemställer utskottet
•
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 538 000 kronor.
33
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
10:o Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler vid svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 344—345), vilket innebär en anslagshöjning
med 234 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler vid svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1957/58 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 334 000 kronor.
ll:o Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 168, s. 345—361) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock
till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 6 369 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkten 3 angivna motionerna I: 121 och II: 130, i vilka
hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa till Chalmers
tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 422 200 kronor, därav
67 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar och de i det föregående redovisade
förslagen, såvitt gäller Chalmers tekniska högskola, till förstärkt
basorganisation och ökad intagning av studerande vid högskolan beträffande
personalorganisationen m. m. i huvudsak följande.
En ny professur i tillämpad termodynamik och strömningslära i Co 14.
En ny laboratur i elasticitets- och hallfasthetslära i Ca 34 med samtidig
indragning av en befattning som biträdande lärare i ämnet.
En ny laboratur i elektricitetslära och elektrisk mätteknik i Ca 34.
En ny befattning som speciallärare i metallografi och värmebehandling
med samtidig minskning av den med nuvarande speciallärarbefattning i
materiallära förenade undervisningsskyldigheten.
En ny befattning som speciallärare i industriell elektronisk mätteknik
med samtidig minskning av den med nuvarande speciallärarbefattning i
elektroteknik förenade undervisningsskyldigheten.
Utökning av den med speciallärarbefattningen i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten
med höjning av befattningsarvodet.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 saml. Nr 121\
34 Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1957
Överförande av en för närvarande vid Göteborgs universitet inrättad
befattning som biträdande lärare i fysik till Chalmers tekniska högskolas
avlöningsstat.
En befattning som biträdande lärare i tillämpad matematik, en befattning
som biträdande lärare i fysik samt en befattning som biträdande
lärare i^elasticitets- och hållfasthetslära (överföres från det för budgetåret
1956/57 anvisade anslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ökad intagning av studerande).
En ny befattning som biträdande lärare i fysik.
En ny befattning som biträdande lärare i elektricitetslära och elektrisk
mätteknik III.
En ny. befattning som biträdande lärare i elektromaskinlära.
Utökning av den med befattningen som biträdande lärare i elektricitetslära
och elektrisk mätteknik II förenade undervisningsskyldigheten. Höjning
av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och
assistenter för den löpande verksamheten med 579 000 kronor.
Uppflyttning av befattningarna såsom högskolesekreterare och högskolemtendent
till byrådirektörsbefattningar i Ca 31.
Uppräkning av medel för höjning av vissa arvoden.
En ny befattning som reproduktionsfotograf i Ce 12.
En befattning som instrumentmakare i Ce 16 (överföres från det för
budgetåret 1956/57 anvisade anslaget till tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten m. m.).
En befattning som institutionsvaktmästare i Ce 12 (överföres från det
för budgetåret 1956/57 anvisade anslaget till Gemensamma ändamål vid
de tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande).
En ny befattning som instrumentmakare i Ce 16.
Ordinariesättning av en instrumentmakarbefattning i Ce 16.
Fyra nya befattningar som institutionsvaktmästare i Ce 12.
En ny befattning som expeditionsvakt i Ce 10.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt
en anslagshöjning med 1 829 000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt avstyrker med
hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 3 anfört bifall
till motionerna I: 121 och II: 130, i vad de avse ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
35
Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 1 440 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis 445 264
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar, förslagsvis .... 14 036 459 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,
förste assistenter och assi
-
stenter, förslagsvis......... 2 253 600
b. Undervisning om arbetsled
ningens
praktiskt ekonomiska,
sociala, yrkeshygieniska och
arbetspsykologiska problem . 5 100
c. Avlöningar åt annan icke-or
dinarie
personal vid högskolan 1 112 700 3 371400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 142 300
Summa kronor 6 413 000
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från Göteborgs stad m. fl............ 44 000
Nettoutgift kronor 6 369 000
c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 6 369 000 kronor.
12:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 362—364), vilket innebär en anslagsminskning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kronor.
36 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
13:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. Kungl. Maj.t har
(punkten 170, s. 364—366) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående
under punkterna 3, 5, 6 och 11 angivna motionerna I: 121 och
II: 130, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa
till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 209 000 kronor, därav 10 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag samt avstyrker med hänvisning till vad utskottet i det
föregående under punkten 3 anfört rörande nyssnämnda motioner bifall
till desamma i vad de avse ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här
är i fråga, till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m.
för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
14:o) Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning av apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 367 och
368) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1957/58 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
800 000 kronor.
15:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
172, s. 368 och 369), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetgetåret
1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kronor.
16:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 369), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag
till studerande för budgetåret 1957/58 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
37
Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1957
17:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av
nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 369—
373), vilket innebär en anslagshöjning med 58 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1957/58
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
707 000 kronor.
18:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stidendier
för främjande av högre tekniska studier. Kungl. Maj:t har
(punkt 176, s. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i utskottets
utlåtande nr 63 under punkten 48 angivna motionerna I: 187 och II: 163
av herr Mogård m. fl. samt herr Regnéll m. fl., i vilka hemställts, såvitt
här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Gemensamma ändamål
vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1957/58 anvisa ett med 28 000 kronor förhöjt reservationsanslag
av 148 000 kronor.
Av detta reservationsanslag har för budgetåret 1956/57 anvisats 60 000
kronor till tekniska högskolan i Stockholm och 33 000 kronor till Chalmers
tekniska högskola. Antalet stipendier utgör 20 vid den förra och 11 vid
den senare högskolan. Stipendierna utgår med ett belopp av 3 000 kronor
för stipendieår och är avsedda såväl för licentiatstuderande som för dem,
vilka bedriver studier för disputationsprov för vinnande av teknisk doktorsgrad.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 27 000 kronor,
betingad av förslag om ökning av antalet stipendier vid tekniska högskolan
i Stockholm med 5 och vid Chalmers tekniska högskola med 4.
Den i motionerna 1:187 och 11:163 påyrkade höjningen av anslaget
betingas av förslag om höjning av stipendiebeloppen med 700 kronor till
3 700 kronor. Beträffande motiveringen härför torde få hänvisas till motionen
II: 163.
Utskottet. Med hänvisning till utskottets ställningstagande till den i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 123, behandlade
anslagsfrågan (utlåtande 1957: 63, punkt 48) biträder utskottet Kungl.
Maj:ts förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 187 och
II: 163, i vad de avse ifrågavarande anslag.
38 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 187 och II: 163, såvitt
här är i fråga — till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kronor.
19:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 177, s. 375), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
20:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 375 och 376), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m.m. för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
21 :o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
179, s. 377), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.
Stockholm den 17 maj 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
39
Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957
Vid jörestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström,
Näsström, Hesselbom, Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson,
Sundelin, Birger Andersson, Axel Andersson, Elfving, Nils Theodor Larsson,
Mårtensson och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,
Widén, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Vinge,
herrar Arvidson, Heckscher, Helén och Svensson i Stenkyrka.
Reservationer
vid avsnitt I av
1) herr Ohlon;
2) fröken Elmén.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1957:305 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till en fortsättningskurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger. a1 i texten