Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1957-05-17 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

1

Nr 124

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställningar angående

vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska

högskolorna m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

158—174 och 176—179 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957, föreslagit riksdagen att anvisa

vissa anslag för budgetåret 1957/58 till de tekniska högskolorna.

I samma proposition har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten

175, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet för

budgetåret 1957/58, beräkna till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ökad intagning av studerande ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 99, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 mars

1957 framlagt de förslag beträffande vissa åtgärder för ökad intagning vid de

tekniska högskolorna m. m. med viss därav föranledd medelsanvisning för

budgetåret 1957/58, som framgår av den följande redogörelsen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande

redovisade motioner.

I. Tekniska högskolor

Vissa för de tekniska högskolorna gemensamma frågor

Förstärkning av basorganisationen vid de tekniska högskolorna

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har framlagt förslag till den

andra etapp av förstärkning av de tekniska högskolornas basorganisation,

som i överensstämmelse med beslut vid 1956 års riksdag (jfr VIII ht 1956

s. 338, statsutskottets uti. nr 1956: 141, s. 13) var avsett att genomföras

från och med budgetåret 1957/58. Förstärkningen gäller förste assistenter

och laboratoriebiträden.

Vad gäller tekniska högskolan i Stockholm har överstyrelsen i fråga om

förste assistenter hemställt, att medel anvisas för 46 sådana befattningar

eller med 689 000 kronor. Överstyrelsens förslag innebär en ökning med tre

befattningar utöver det av basorganisationskommittén beräknade och av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1057. 6 sand. Nr 12b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12j^ år 1957

statsmakterna i fjol godtagna antalet. Detta sammanhänger med att vissa

tidigare vakanta professurer numera återbesatts och att nya professurer tillkommit.

Departementschefen har tillstyrkt att medel beräknas för 45 nya

assistentbefattningar.

Beträffande den del av förstärkningen av basorganisationen, som avser

den tekniska biträdespersonalen, har överstyrelsen — med beaktande av

dels den under år 1956 inträffade höjningen av statstjänstemännens löner,

dels tillkomsten av vissa nya institutioner — beräknat medelsbehovet för

ifrågavarande ändamål till 394 000 kronor. Departementschefen har biträtt

förslaget.

I fråga om förste assistenter vid Chalmers tekniska högskola har överstyrelsen

— i enlighet med den av statsmakterna i fjol godtagna planen —

föreslagit, att 23 nya befattningar som förste assistent från och med nästa

budgetår inrättas vid högskolan till en kostnad av 330 000 kronor. Beträffande

den tekniska biträdespersonalen innebär överstyrelsens förslag i runt

tal 168 000 kronor för en utökning av denna del av basorganisationen. I förhållande

till de beräkningar, som redovisades i 1956 års statsverksproposition,

innebär förslaget dels en höjning på grund av ökade löner till statstjänstemännen,

dels en mindre förstärkning. Departementschefen har godtagit

överstyrelsens beräkningar i dessa delar.

I övrigt hänvisas beträffande detta avsnitt till 1957 års åttonde huvudtitel

s. 320, 322, 331, 345, 347, 357 och 358.

ökad intagning vid de tekniska högskolorna

Till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning

av studerande har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av

400 000 kronor (prop. 1956: 89; SU 141; rskr 302).

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 175,

har Kungl. Maj:t såsom ovan redovisats, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1957/58 beräkna till Gemensamma

ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande

ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

I den i det föregående omförmälda, den 1 mars 1957 avlåtna propositionen

nr 99 har Kungl. Maj:t, bland annat, förordat vissa åtgärder för ökad

intagning vid de tekniska högskolorna samt föreslagit riksdagen, att till

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad intagning av

studerande för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kronor.

Av propositionen inhämtas i huvudsak följande. ...

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har i en den 10

oktober 1956 till överstyrelsen för de tekniska högskolorna överlämnad

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 12Jf år 1957

skrivelse belyst möjligheterna till ökad intagning av studerande vid högskolan

höstterminen 1957 samt i anslutning härtill framfört vissa förslag.

Över kollegienämndens skrivelse jämte vissa därtill hörande handlingar

har yttranden till överstyrelsen avgivits av kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola och byggnadsstyrelsen. Överstyrelsen har därefter i skrivelse

den 28 januari 1957 till Kungl. Maj:t yttrat sig beträffande de i ärendet

framlagda förslagen och därvid, bland annat, förordat dels en utbyggnad

av arkitektutbildningen vid båda högskolorna till att omfatta en

normal årlig intagning av sammanlagt 120 ordinarie studerande — innebärande

en fördubbling av nuvarande intagning — dels en ökad intagning

av studerande — från 20 till 30 — vid den flygtekniska linjen vid tekniska

högskolans i Stockholm avdelning för flygteknik och skeppsteknik.

Sedermera har vissa kompletterande undersökningar verkställts och redovisats.

Sålunda har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 12 februari 1957 till

Kungl. Maj:t avgivit förslag angående tillgodoseendet av lokalbehovet för

ökad utbildning av arkitekter vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare

har rektorn vid Chalmers tekniska högskola, ''professorn G. Hössjer, med en

den 18 februari 1957 dagtecknad skrivelse till ecklesiastikdepartementet

överlämnat ytterligare utredning rörande en ifrågasatt utbyggnad av arkitekturavdelningen

vid nämnda högskola. Slutligen har överdirektören och

chefen för försvarets forskningsanstalt N. H. C. Larsson och byråchefen i

ecklesiastikdepartementet N. J. Hörfel, vilka med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 6 april 1956 tillkallats för att såsom sakkunniga inom

ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av förutsättningarna för

ökad intagning av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm, haft

överläggningar med rektorn vid nämnda högskola, professorn R. Woxén,

rörande förutsättningarna för en ökad intagning av elektroteknik- och flygteknikstuderande

vid högskolan. Med anledning av detta samråd har

Woxén i en den 20 februari 1957 dagtecknad promemoria avgivit förslag i

ämnet, till vilka förslag de förutnämnda sakkunniga anslutit sig.

I skrivelse den 24 november 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet

har statens nämnd för byggnadsforskning understrukit angelägenheten

av att erforderliga åtgärder snarast möjligt vidtages för att bereda de tekniska

högskolorna möjligheter att mottaga ett större antal studerande vid

de avdelningar, som utbildar arkitekter, väg- och vattenbyggnadsingenjörer

samt värme- och sanitetstekniker.

Över nämndens skrivelse har överstyrelsen för de tekniska högskolorna

avgivit utlåtande i förut nämnda skrivelse den 28 januari 1957.

I det följande behandlas närmast frågorna om en ökning av utbildningskapaciteten

vid dels båda de tekniska högskolornas avdelningar för

arkitektur, dels tekniska högskolans i Stockholm utbildningslinje för flygteknik,

dels ock sistnämnda högskolas avdelning för elektroteknik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

Ökad utbildning av arkitekter

I sin tidigare nämnda skrivelse har kollegienämnden vid tekniska högskolan

i Stockholm åberopat dels en av Sveriges arkitekters riksförbund

(SAR) den 21 september 1956 dagtecknad prognos rörande arkitekt behovet,

dels en promemoria rörande ökad utbildning av arkitekter vid tekniska

högskolan i Stockholm, vilken framlagts den 27 september 1956 av

en särskild utredningskommitté inom avdelningsrådet för avdelningen för

arkitektur vid högskolan — vilken kommitté bestått av professorerna N.

Ahrbom och E. Sundahl samt arkitekten E. Dahlberg — dels en till kollegienämnden

från nämnda avdelningsråd den 10 november 1956 avlåten

skrivelse, dels slutligen ett av SAR:s riksmöte den 28 september 1956 antaget

uttalande rörande en utökning av antalet arkitektstuderande.

Sveriges arkitekters riksförbunds prognos

Ur SAR:s prognos rörande arkitektbehovet, vilken omfattar 15-årsperioden

1956—71, inhämtas bland annat följande.

Nuvarande förhållanden. SAR:s matrikel för år 1956 upptar

1 065 arkitekter. Härtill kommer cirka 45 icke-medlemmar enligt en av

förbundet verkställd komplettering. Det totala antal svenska arkitekter,

som man för närvarande har att räkna med, beräknas därför till cirka 1 100.

Med avseende på födelseår, ålder och kön är fördelningen av nämnda

population mycket sned. Åldersgrupperna under 40 år upptar icke mindre

än 50 procent av totalantalet. Genomsnittsåldern (medianen) är 39 år. Den

större frekvensen för de yngre åldersgrupperna beror på den större examinationen

under senare år. Avgången är sålunda mindre än nyrekryteringen.

Vid nuvarande intagning och examination erhålles därför ett nytillskott.

Den årliga intagningen av studerande, som i början av 1930-talet var

cirka 25, hade under följande femårsperiod växt till cirka 35 och ökat under

första hälften av 1940-talet till omkring 40. Under senare hälften av 1940- talet intogs i genomsnitt icke mindre än cirka 60 studerande, en följd av

den stora intagningen under åren 1947—1949, varefter man under 1950- talets första hälft intog cirka 55.

Hösten 1956 intogs vid tekniska högskolan i Stockholm 36 arkitekturstuderande.

Vid Chalmers tekniska högskola är intagningssiffran för närvarande

25.

Enligt de i prognosen redovisade beräkningarna fullföljer cirka 80 procent

av de antagna sina studier och avlägger examen.

Arkitektbehovet och arkitekttillgången. I prognosen

redovisas en undersökning rörande det nuvarande arkitekt behovet. Undersökningen

baseras dels på en rundfråga till chefsarkitekter, dels på kompletterande

uppgifter från statliga verk och en av Sveriges industriförbund

verkställd utredning. Enligt nämnda undersökning uppgår det totalt uppgivna

behovet till cirka 200 arkitekter,

Investeringsvolymen i husbyggande beräknas i prognosen under efterkrigstiden

ha tillväxt med i genomsnitt 2,6 procent per år (med cirka 4

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957 5

procent årlig ökning under 1950-talet). Dessutom framhålles att bostadsbyggandet,

som utgör den dominerande delen av det totala husbyggandet,

släpat efter i förhållande till investeringsutvecklingen på andra områden.

Med hänsyn till de stora behov, som måste tillgodoses bland annat till

följd av befolkningsutvecklingen, synes det enligt prognosen givet att investeringarna

i husbyggnad även i fortsättningen måste tillväxa. En årlig

ökning av dessa investeringar med 3 ä 4 procent anses trolig.

Enär den nu aktuella arkitektbristen redovisats till cirka 200 skulle det

behövliga antalet arkitekter alltså uppgå till omkring 1 260. I överensstämmelse

med antagandet att investeringsvolymen tillväxer med 3 å 4 procent

årligen — enligt prognosen ett sannolikt antagande med hänsyn till den

hittillsvarande utvecklingen och den fortsatta standardhöjningen — beräknas

arkitektbehovet tillväxa i samma takt, d. v. s. med 3 ä 4 procent. I

följande sammanställning redovisas bristsituationen under olika år enligt

gjorda antaganden.

År

Antal arkitek- ter vid nuva- rande intag- ning

Behov vid årlig ökning med

Brist vid årlig ökning med

3 %

4%

3%

4%

Abso-

lut

Rela-

tiv

Abso-

lut

Rela-

tiv

1956 .....

1065

1265

1265

200

15,8

200

15,8

1961.....

1235

1465

1540

230

15,7

305

19,8

1966 .....

1420

1695

1870

275

16,2

450

24,1

1971.....

1580

1965

2280

385

19,6

700

30,7

Vid oförändrad intagning av studerande skulle alltså arkitektbristen under

de närmaste åren bli allt större för att i början av 1970-talet enligt det

lägsta alternativet vara nästan dubbelt så stor som nu, såvida icke några

åtgärder vidtages för att öka arkitekttillgången. En ökad intagning av studerande

år 1957 skulle i bästa fall ge ett ökat antal utexaminerade arkitekter

från och med år 1961. För att en ökad intagning skall bli effektiv och

bristen så småningom minskas finge den icke tilltagas för knappt. En fördubbling

av intagningen av studerande vid tekniska högskolan i Stockholm

(KTH) från och med år 1957, d. v. s. en utökning med 36 studerande per

år, skulle ge ett årligt tillskott av omkring 30 arkitekter från och med år

1962. Det förutsättes alltså, att den genomsnittliga studietiden är 5 år.

Situationen under olika år skulle bli följande.

År

Antal vid för- dubblad intag- ning vid KT1I

fr. o. m. år

1957

Behov vid årlig ökning med

Brist vid årlig ökning med

3%

4%

3%

4%

Abso-

lut

Rela-

tiv

Abso-

lut

Rela-

tiv

1956 .....

1065

1265

1265

200

15,8

200

15,8

1961.....

1235

1465

1540

230

15,7

305

19,8

1966 .....

1570

1695

1870

125

7,4

300

16,0

1971.....

1880

1965

2280

85

4,3

400

17,5

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

Utredningskommittén inom avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur vid

tekniska högskolan i Stockholm

Den inom tekniska högskolan i Stockholm tillsatta, förut omnämnda

kommittén har haft till uppgift att utreda kostnader och lokalfrågor för en

ifrågasatt ökning av antalet studerande vid högskolans avdelning för arkitektur.

Kommittén har, bland annat med hänsyn till lärar- och lokalfrågorna

och till önskemålet att fortast möjligt öka antalet arkitekter, för närvarande

icke ansett sig kunna föreslå en permanent ökning av antalet studerande

i enlighet med prognosens långtidsprogram. Då det av flera skäl,

bland annat med hänsyn till lokalfrågor och lärarbefattningarnas lönegradsplacering,

visat sig lämpligt att nu föreslå en dubblering av arkitekturskolan

under 14- år har kommittén stannat för denna lösning. Detta innebär,

att man under It år tar in 36 nya studerande per år utöver nuvarande

antal. Den sista årskullen av den dubblerade avdelningen utexamineras då

efter 14 år. Under denna tidsperiod skulle sålunda antagas sammanlagt

396 arkitekturstuderande vid tekniska högskolan i Stockholm utöver nuvarande

antal. Av dessa kan enligt prognosens beräkningar cirka 80 procent

eller omkring 320 beräknas avlägga examen och bli verksamma som högskoleutbildade

arkitekter. Frågan om arkitektbehovet i landet bör följas

under 14-årsperioden.

Kostnader för ökad intagning av studerande vid

tekniska högskolan i Stockholm. Enligt kommitténs mening

måste vid en ökning av antalet arkitekturstuderande i Stockholm — utöver

det nuvarande antalet 36 — professurerna och speciallärarbefattningarna

i de egentliga arkitekturänmena dubbleras.

Kostnaderna för dubbleringen av arkitektutbildningen beräknas av kommittén

till följande belopp.

Första läsåret: 112 000 kronor.

Andra läsåret: 164 000 kronor.

Tredje läsåret: 316 000 kronor.

Fjärde läsåret: 353 000 kronor.

Kommittén erinrar beträffande den gjorda kostnadsberäkningen, att

kostnaderna under de tre sista åren av den föreslagna 14-årsperioden kommer

att minskas med varje utexaminerad årskurs.

I enlighet med den av riksdagen godkända generalplanen för högskolans

utbyggnad färdigställes under hösten 1957 en nybyggnad på högskolans

område för arkitekturavdelningens fyra årskurser, beräknad för ett studerandeantal

av 36 per årskurs. Härvid avflyttar de båda första årskurserna

från högskolebyggnaden i kvarteret Vega. Sedan även lantmäteriavdelningen

hösten 1958 beräknas inflytta i nya lokaler vid Drottning Kristinas

väg, kan hela högskolebyggnaden i kvarteret Vega vid denna tidpunkt

ställas till Stockholms högskolas förfogande.

Den dubblerade arkitekturavdelningen kan icke beredas plats i nybyggnaden.

Icke heller kan byggnaden i kvarteret Vega längre disponeras för

tekniska högskolans behov. Lokaler för den dubblerade avdelningen måste

sålunda anskaffas på annat håll, antingen genom ytterligare nybyggnad

eller genom förhyrning av någon nu tillgänglig byggnad. Den erforderliga

golvytan beräknas till cirka 2 000 m2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

?

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

Avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur vid tekniska högskolan

i Stockholm

Avdelningsrådet framhåller att den av SAR i ämnet framlagda prognosen

måste anses bristfällig och missvisande. Den beaktar enligt avdelningsrådets

mening ej det dolda arkitektbehov, som föranledes bland annat

av undervisning och forskning, och räknar dessutom med en alltför

låg tillväxtprocent beträffande arkitektbehovet för bebyggelseplanering och

byggnadsverksamhetens förändring mot industriella produktionsmetoder.

Det framtida behovet av arkitekter måste enligt avdelningsrådet bli betydligt

större än vad prognosen utvisar. Utbildningskapaciteten måste ökas,

så att avdelningen kan draga till sig erforderlig del av begåvningsreserven.

Behovet av en ökning synes avdelningsrådet så uppenbart, att enligt dess

mening någon ny prognos icke behöver avvaktas. För att täcka utbildningsbehovet,

framhåller avdelningsrådet slutligen, erfordras i första hand en fördubbling

av utbildningskapaciteten vid tekniska högskolan.

Sveriges arkitekters riksförbund

I skrivelse till kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm den

9 oktober 1956 har SAR bragt till nämndens kännedom att årets riksmöte

den 28 september 1956 i Stockholm, på grundval av verkställd prognosutredning

om arkitektbehovet under de närmaste 15 åren, gjort ett enhälligt

uttalande för en väsentlig utökning av antalet arkitekturstuderande under

förutsättning av fullt bibehållande av kraven på undervisningens kvalitet.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm

I sin i det föregående nämnda skrivelse ansluter kollegienämnden liksom

avdelningsrådet sig helt till de av kommittén framlagda beräkningarna.

En förutsättning för dubblering av avdelningen är enligt nämnden att erforderliga

lokaler ställes till förfogande. Detta kan ske antingen genom nybyggnad

inom högskolans område eller genom förhyrning.

De för- och nackdelar, som är förenade med de båda alternativen nybyggnad

contra förhyrning, ligger i öppen dag, och högskolan är beredd att

genomföra den lösning som statsmakterna kan komma att stanna för.

Yttranden

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola uttalar till en början

att det aktuella och beräknade framtida behov av arkitekter, som förnt

redovisats, bör mötas genom ökad intagning av arkitekturstuderande vid

landets båda högskolor.

Vad beträffar Chalmers tekniska högskola synes enligt kollegienämnden

utsikter föreligga att öka intagningen, om så skulle erfordras, upp mot det

dubbla av nuvarande intagningssiffran, 25 studerande. Nämnden hänvisar

därvid till siffror rörande antalet behöriga sökande till arkitekturavdelningen

under den senaste femårsperioden. Då enligt nämnden en dubblering

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

av undervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm icke är tillräcklig för

att balansera det väntade arkitektbehovet, synes enligt nämndens mening

starka skäl tala för att arkitektutbildningen dubbleras vid båda högskolorna.

Beträffande förutsättningarna för en dylik dubblering anför nämnden

bland annat följande.

I princip synes den av tekniska högskolan i Stockholm hävdade synpunkten

att vid dubblering båda undervisningsgrupperna bör ha lärare

med likvärdig kompetens vara riktig, varför en dubblering av antalet

professorer skulle erfordras. Med hänsyn till att vid Chalmers tekniska

högskola undervisningsgruppernas storlek förutsättes begränsad till 25

vardera, synes det dock möjligt att under ett provisorium lösa denna fråga

genom anställande av väl kvalificerade biträdande lärare, förslagsvis i

lönegrad Ce 30, vilka under vederbörande professors överinseende självständigt

skulle handha ledningen av den ena undervisningsgruppen. Detta

synes tänkbart beträffande ämnena arkitektur I, arkitektur II och formgivning.

I ämnet stadsbyggnad torde dock med hänsyn till den stora omfattningen

av undervisningen (i denna deltar även studerande vid avdelningen

för väg- och vattenbyggnad) krävas en laboratur i Ce 34. Utöver

de lärarkrafter, som nu nämnts, krävs givetvis ökad assistenthjälp vid hela

avdelningen.

I detta sammanhang må slutligen framhållas, att all slags tillämpad

arkitekturundervisning utövas som gruppundervisning med projektarbete,

seminarier och stödjande föreläsningar samt bedömningsarbete. Det är

därför väsentligt, att undervisningsgruppen icke göres större än att sådan

undervisning är praktiskt och pedagogiskt möjlig. Gränsen uppåt ligger

enligt avdelningskollegiets erfarenhet vid grupper på 25 å 30 studerande

för varje lärare i de fyra tillämpade ämnena.

Vidkommande lokalbehovet får kollegienämnden framhålla, att

enligt avdelningskollegiet lokalbehovet för en avdelning med enkla årskurser

och sex institutioner kan beräknas till netto 2 500 m2. Skall årskurserna

dubbleras, växer enligt avdelningskollegiets mening lokalbehovet

till cirka 3 800 m2. För närvarande disponerar avdelningen 1 300 m2

lokaler, kringspridda på fyra skilda ställen, vilket i högsta grad försvårar ett

önskvärt samarbete institutionerna emellan. Om en fördubbling skall genomföras,

låt vara som ett provisorium, framstår lokalbehovet ännu mer

brännande både kvantitativt och i fråga om lokalernas inbördes belägenhet.

Av vad som nu anförts framgår, att arkitekturavdelningens nuvarande

lokaler icke motsvarar behovet ens för enkla årskurser och långt mindre

förslår för en dubblering av kurserna. På grund härav synes det ofrånkomligt,

att avdelningen relativt snart erhåller nya, ändamålsenliga lokaler

oavsett om en dubblering av undervisningen kommer till stånd eller ej.

Mot bakgrunden av den allvarliga arkitektbrist, som redovisats i remissakten

och som väntas snabbt förvärras, anser sig emellertid kollegienämnden

bär böra något beröra eventuella möjligheter att provisoriskt ordna lokalfrågan

vid en dubblerad intagning av arkitekturstuderande vid Chalmers

tekniska högskola.

Utgångspunkten för två tänkbara alternativ är att den dubblerade avdelningens

båda lägsta årskurser provisoriskt skall kunna inrymmas inom

Gamla Chalmers genom ökat utnyttjande av befintliga ritsalar. Detta

nödvändiggör dock en ytterligare uppdelning av undervisningsgrupperna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

inom andra avdelningar. Vid intagningen av studerande till den första

dubblerade årskursen skulle arbetena med en nybyggnad för arkitekturavdelningen

vara påbörjade och bedrivas sa, att inflyttning i njbyggnaden

kunde ske, då dessa studerande inträder i tredje årskursen.

En annan möjlighet synes vara att provisoriskt inrymma denna dubblerade

tredje årskurs i de lokaler, som kan beräknas bli disponibla inom

Gamla Chalmers, därest högskolans biblioteksbyggnad då är färdigställd.

Ehuru dessa utrymmen icke uppgår till den yta, som avdelmngskollegiet

ansett behövlig, torde det dock vara möjligt att under en övergångstid

där provisoriskt inrymma eu och efter ytterligare ett år tva undervisningsgrupper

om vardera 25 studerande. Ytterligare utredning kravs emellertid

för bedömande av förutsättningarna för att genomföra detta alternativ, och

kostnaderna för nödvändiga inredningsarbeten i lokalerna maste även und

ers ok as

Till kollegienämndens yttrande är fogat ett utdrag ur protokoll fört vid

sammanträde med avdelning srådet för avdelningen för arkitektur vid Chalmers

tekniska högskola. Enligt detta utdrag har avdelningsrådet beslutat

dels undersöka tillförlitligheten hos SAR:s prognos, dels bestämt understödja

initiativet till en fördubbling av arkitekturavdelningen vid tekniska

högskolan i Stockholm, dels slutligen uttala att vid uppgörandet av

en generalplan för lokalbehovet vid Chalmers tekniska högskola en fördubbling

av arkitekturavdelningen från nuvarande 25 studerande per arskurs

till 50 skulle förutses.

Byggnadsstyrelsen — som understryker att arkitektbristen är mycket

besvärande — anser i likhet med avdelningsrådet för avdelningen för arkitektur

vid tekniska högskolan i Stockholm, att den av SAR framlagda

prognosen icke tar hänsyn till alla de faktorer, som bör beaktas i

sammanhanget. Enligt en till byggnadsstyrelsens yttrande fogad promemoria

med vissa synpunkter på den gjorda prognosen anses de tre viktigaste

störningsfaktorerna — förbisedda arkitektyrken, den icke SARanslutna

personalen samt projekterings- och planläggningsverksamhetens

merökning i förhållande till investeringsvolymen och dess ateiverkan pa

arkitektbehovet — sammantagna med vissa smärre oklara faktorer vara

av den storleksordning, att arkitektbristen kan förmodas vara betydligt

större än prognosen utvisar.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har anfört bland annat följande.

Utan någon överarbetning av den framlagda prognosen — en arbetsuppgift,

som överstyrelsen för övrigt icke nu är beredd att åtaga sig

synes det som om man kunde vara berättigad att utgå från en årlig antagningskapacitet

hos högskolorna av sammanlagt 120 arkitekturstuderande

som en lämplig ram för utbyggnaden av ifrågavarande undervisning. Detta

skulle innebära en fördubbling av den nuvarande antagnmgskapaciteten av

(3(i _|_ 25 =) (il studerande. Det gäller här att tillgodose ett utbildningsbehov.

som icke kan betraktas såsom tillfälligt. För ändamålet erforderliga

åtgärder bör därför icke givas provisorisk karaktär.

Den normala antagnmgskapaciteten bör bestämmas till 60 studerande

vid vardera högskolan. Eu dylik fördelning synes lämpligare än en antagningskapaeitet

av 90 studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 121+ år 1957

30 studerande vid Chalmers tekniska högskola. En uppdelning av studerandeantalet

pa annat sätt bör icke komma i fråga. Den förordade utbygo-- naden kraver i princip eu dubblering av nu förefintliga lärarkrafter av

olika kategorier.

Föi tekniska högskolans i Stockholm vidkommande föreligger en detalierad

plan tor en successiv förstärkning av lärarpersonalen vid en

dubblering av högskolans arkitekturavdelning. Till denna plan kan överstyrelsen

i huvudsak ansluta sig. Överstyrelsen vill emellertid icke tillstyrka

förslaget, att de dubblerade professorsbefattningarna skulle tillsättas

pa sexarsforordnanden med placering i Cp 14. Till ett sådant avsteg från

nuvarande ordning för tillsättning och lönegradsplacering av professorsbefattningar

finner överstyrelsen anledning saknas, då — såsom överstvrelsen

iorut framhalht — överstyrelsen anser de avsedda åtgärderna för

utbyggnad av arkitektutbildningen ej böra givas provisorisk karaktär,

bkulie mot förmodan — det framdeles komma att visa sig möjligt att

ater begransa omfattningen av denna utbildning, torde syftet med förordnandetjänster

utan olägenhet i stället kunna tillgodoses genom att

iragan om behovet av berörda professorsbefattningar vid uppkommande

vakans gorestiH föremål för prövning, innan åtgärder för deras återbesättande

mledes.

Vid Chalmers tekniska hogskola pågår, enligt vad kollegienämnden i sitt

remissyttrande upplyser, for närvarande en utredning rörande lärarbehovet

vid nuvarande utbildningskapacitet. Något närmare utformat förslag rörande

förstärkning av lärarkraftema vid en dubblering av arkitektura ve

ningen har däriör ej kunnat framföras. Självfallet måste emellertid enligt

överstyrelsens mening samma krav i fråga om lärarpersonalens omfattning

och kvalitet i princip ställas på denna högskola som på tekniska

hogskolan i Stockholm.

I detta sammanhang vill överstyrelsen vidare betona, att den här avsedda

förstärkningen av lärarpersonalen — och i någon mån av viss annan per?°aal

T ar erforderlig för att tillgodose undervisningens behov. Däremot

llragasattes ingen personalförstärkning för utökning av forskningsverksamheten

vid berörda institutioner.

Da överstyrelsen — såsom förut framhållits — icke bedömer den ifrågavarande

dubbleringen av arkitektutbildningen såsom ett provisorium, bör

enligt överstyrelsens mening det ökade lokalbehovet tillgodoses

genom nybyggnader vid båda högskolorna. Kollegienämnden vid tekniska

ogskolan i Stockholm har för denna högskolas del angivit de preliminärt

beraknade kostnaderna härför till 1 300 000 kronor, och det torde få ankomma

pa högskolans byggnadskommitté att vid ett principiellt bifall liäri

ramlagga ett närmare utarbetat förslag till utformningen av denna nvyögna

. 1 fråga om Chalmers tekniska högskola gäller, att byggnadsstvre

sen for narvarande utarbetar en generalplan för högskolans utbyggnad

vilken generalplan aven larer komma att omfatta en nybyggnad'' för avdelningen

for arkitektur vid högskolan. Det ökade lokalbehov för denna

avdelning, som har avses, bör enligt överstyrelsens mening därvid beaktas.

j vitt galler lokalfrågorna kan uppenbarligen ingen permanent lösning

av desamma omedelbart ernas. För möjliggörande av eu ökad intagning av

arkitektstuderande redan hösten 1957 måste vissa provisoriska åtgärder

vidtagas vid endera eller bada hogskolorna. Vid tekniska högskolan i Stockholm

kan den planerade dubbleringen av arkitektutbildningen taga sin

början mom de nuvarande lokalerna, under förutsättning att lokaler på

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

annat håll i staden kan garanteras stå till högskolans förfogande hösten

1958. Av de båda alternativa förslag, som kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola skisserat, kan enligt överstyrelsens mening måhända förslaget

att för här avsett ändamal taga i ansprak de gamla bibliotekslokalerna

erbjuda en tänkbar lösning. Detta förutsätter emellertid, att den nya

biblioteksbyggnaden kan bliva färdigställd i så god tid före hösten 1959,

att de gamla bibliotekslokalerna till dess kan iordningställas för den dubblerade

tredje årskursen inom arkitekturavdelningen. En förutsättning härför

är i sin tur, att det investeringsanslag av 500 000 kronor, som i arets

statsverksproposition upptagits till den nya biblioteksbyggnaden töi budgetåret

1957/58, kan ökas till 1 500 000 kronor i enlighet med vad kollegienämnden

och överstyrelsen i sina anslagsäskanden hemställt.

Kompletterande undersökningar

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 12 februari 1957 framlagt förslag

angående tillgodoseendet av lokalbehovet för ökad utbildning av

arkitekter vid tekniska högskolan i Stockholm. Byggnadsstyrelsen framhåller

i skrivelsen att en nybyggnad för den dubblerade arkitektutbildningen

— vilken kan bedömas bli permanent — enligt styrelsens mening

bör förläggas till tekniska högskolans område vid Valhalla vägen. Styrelsen

tillägger att en sådan byggnad emellertid bör uppföras först sedan de redan

tidigare planerade nybyggnaderna inom ifrågavarande område färdigställts.

Styrelsen har därför undersökt om förutsättningar finns för friställande av

staten tillhöriga lokaler och härom anfört huvudsakligen följande.

Det har därvid framkommit att fastigheten vid Riddargatan 5, tomten

nr 6 inom kvarteret Riddaren i Stockholm, som tidigare hyst högre lärarinneseminariet

och som nu inrymmer småskoleseminariet i Stockholm, kan

förväntas bli utrymd våren 1958. Sålunda har 1954 års semmarieutrednmg

i sitt betänkande angående seminarieorganisationen (SOU 1956: 18) föreslagit

att ifrågavarande seminarium skall nedläggas. Enligt vad styrelsen

inhämtat beräknas förslag om den nya seminarieorganisationens genomtorande

från och med läsåret 1957/58 komma att föreläggas innevarande ars

riksdag. Vid bifall till det framlagda förslaget skulle lokalerna i kvarteret

Riddaren kunna friställas vid utgången av nämnda läsår. Då endast en årsklass

seminarieelever kommer att undervisas under läsåret 1957—58 torde

vissa lokaler kunna frigöras redan hösten 1957. Omfattningen av dessa lokaler

kan dock bedömas bli begränsad, och det är tveksamt om lokalerna blir

tillräckliga även om det gäller endast första läsaret för en arkitektavdelnmg

om 30—35 elever per årskurs. Enligt vad styrelsen vid samråd under hand

med tekniska högskolan erfarit kan emellertid lokaler för en första arskurs

arkitektstuderande, om så visar sig nödvändigt, tillfälligt inrymmas inom

tekniska högskolans nuvarande lokaler.

Sedan överstyrelsen för de tekniska högskolorna i sin förut omnämnda

framställning förordat en utbyggnad av arkitekturavdelningarnas intagningskapacitet

vid båda högskolorna till att omfatta 60 studerande vid vardera

högskolan, har — såsom inledningsvis berörts — rektorn vid Chalmers

tekniska högskola, professorn G. llössjer, med skrivelse den 18 februari

1957 överlämnat en utredning rörande kostnaderna m.m. vid en salunda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 121+ år 1957

ifrågasatt utökning av intagningen av arkitekturstuderande vid nämnda

högskola.

Hössjers utredning utmynnar i två alternativ, av vilka det första innebär

ett bibehållande av nuvarande uppläggning av undervisningen och det

andra en omläggning av undervisningen i anslutning till av högskolans

kollegienämnd framlagt förslag.

Enligt utredningens alternativ I bör följande lärartjänster inrättas under

den fyraåriga utbyggnadsperioden.

■ ,F°rst* isåret: professur i husbyggnadslära, befattning som speciallärare

i irihandsteckning och modellering samt befattningar som biträdande lärare

i matematik, mekanik, hållfasthetslära och byggnadsmateriallära.

. Andra läsaret: professur i konstruktionsteknik och befattning som speciallärare

i material behandling med formlära.

Tredje läsåret: professurer i stadsbyggnad och arkitektur samt befattning

som biträdande lärare i byggnadsekonomi.

Inalles beräknas kostnaderna enligt alternativ 1 uppgå till följande belopp.

Första läsåret: 133 000 kronor.

Andra läsåret: 215 000 kronor.

Tredje läsåret: 401 000 kronor.

Fjärde läsåret: 450 000 kronor.

Alternativ 2 för en utbyggnad av arkitekturavdelningen — vilket närmare

utformats i en till Hössjers utredning fogad skrivelse från avdelningskollegiet

— avser, såsom förut antytts, en samtidig omläggning av utbildningen.

Följande lärartjänster bör inrättas enligt alternativ 2.

. Första läsåret: professur i materialbehandling med formlära och befattningar

som biträdande lärare i matematik med mekanik, hållfasthetslära

och byggnadsstatik, beskrivande geometri, byggnadsmateriallära samt frihandsteckning

och modellering.

Andra läsaret: professur i konstruktionsteknik, laboratur i husbyggnadslära

samt befattning som biträdande lärare i byggnadsekonomi.

Tredje läsaret: professur i arkitekturens historia samt laboraturer i stadsbyggnad

och arkitektur.

Inalles uppgår undervisningskostnaderna enligt alternativ 2 till följande

belopp.

Första läsåret: 123 000 kronor.

Andra läsåret: 246 000 kronor.

Tredje läsåret: 455 000 kronor.

Fjärde läsåret: 501 000 kronor.

Beträffande skillnaderna mellan de bada alternativen anför avdelningskollegiet

bland annat följande.

Om den ekonomiska skillnaden emellan alternativ 1 och 2 blir ringa,

kommer istället en stor skillnad att framträda i fråga om kvalitetshöjningen

och dess allmänna drag. Det synes sålunda viktigt att undervissamtllga

huvudämnen upphöjes till professorsnivå, innan någon

fördubbling ager rum av professurerna i de tre största arkitektoniska tilllämpmngsämnena.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 12J+ år 1957

Organisationen i huvudinstitutioner skulle nämligen möjliggöra önskvärda

förskjutningar av de olika ämnenas undervisningsområden. Ämnet

materialbehandling med formlära skulle övertaga vissa delar av ämnet

arkitekturs kurs. Ämnet konstruktionsteknik skulle i sig upptaga delar av

husbyggnadsläran. Ämnet arkitekturhistoria skulle övertaga vissa arkitekturteoretiska

delar från ämnet arkitektur samt kulturhistoriska partier

från ämnet stadsbyggnad.

Det förtjänar framhållas, att de kvalitetshöjande åtgärderna enligt alternativ

2 i första hand tar sikte på utbildningen i de läroämnen inom de tre

första årskurserna, som nu ej är företrädda av professurer. Enligt alternativ

1 skulle erhållas en höjning av nivån inom de läroämnen i andra, tredje och

fjärde årskurserna, som redan är företrädda av professorer. En sådan höjning

ter sig visserligen även den mycket önskvärd men torde av lämplighetsskäl

trots allt lättare kunna få anstå tills här föreslagna delar av omorganisationen

blivit beslutade eller genomförda. Avdelningskollegiet vill

därför bestämt förorda, att den i samband med en ökad intagning nödvändiga

omläggningen genomföres enligt alternativ 2.

Lokalfrågorna. I Hössjers utredning granskas även lokalfrågorna.

Det betonas att pågående utökning av antalet studerande inom högskolans

olika avdelningar framtvingar ett utnyttjande av lokalerna till det yttersta.

Vidare framhålles, att det efter en ytterligare utökning av intagningen

synes bli nödvändigt för högskolan att hyra lokaler för tentamensskrivningar

och liknande förrättningar under perioder, då de ordinarie lokalerna

utnyttjas mest intensivt. Några kostnadsberäkningar härför redovisas icke,

men i utredningen framhålles att kostnaderna torde bli ringa.

I fråga om lokalbehovet anföres i utredningen sammanfattningsvis följande.

Den nu ifrågasatta utökningen medför, att lokalfrågorna når ett kritiskt

skede inför tredje året (läroåret 1959/60). Da måste de nuvarande bibliotekslokalerna

på Gamla Chalmers kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.

För den skull är det ofrånkomligt, att bibliotekets nybyggnad

forceras, förslagsvis genom att för budgetåret 1957/o8 anvisas ett mvesteringsanslag

av den storlek, som föreslagits i ordinarie petita för högskolan.

Därefter resterande byggnads- och utrustningsanslag bör beviljas av 19o8

års riksdag. -ti

Då biblioteket lämnar de nuvarande lokalerna, ar dessa i behov av en

nödtorftig översyn, innan de kan tagas i bruk av arkitekterna. Denna översyn

bör omfatta — förutom nödvändiga omdispositioner — åtminstone

belysningsanordningar samt målning av väggar. Dessutom maste anskaffas

nödig möbelutrustning, vilken bör vara sådan, att den kan medtagas

till de permanenta arkitektlokaler, som senare kommer till stånd. Fn beräkning

av kostnaderna för denna (iversyn och möbelutrustning bär ännu

icke kunnat göras. Det föreslås därför att beräkningen överlåtes åt byggnadsstyrelsen.

IVIedel för nu oniliandlcidc ändamal bör ställas till förfogande

senast den 1 juli 1959. . ,

De nuvarande bibliotekslokaler inom Gamla Chalmers, som kan beraknas

för arkitekterna, har en golvyta av omkring 960 nr. Häri ingar omkring

100 nr källarutrymmen. Däremot ingår icke vinden, som saknar uppvärmningsanordningar

och dessutom torde bli alltför dyrbar att inreda för ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

provisorium som det nu föreslagna. Det lokalbehov, som arkitektavdelningen

angivit som erforderligt, blir sålunda icke på långt när fyllt. Därtill

kommer att bibliotekslokalerna blir i hög grad otidsenliga för arkitekterna.

Största olägenheten blir emellertid att arkitektundervisningen blir splittrad

pa lokaler med stort avstånd från varandra, varigenom den inom arkitektavdelningen

särdeles nödvändiga samverkan icke kan komma till stånd.

Det ar därför utomordentligt angeläget att föreliggande förslag till utök,

av arkitektav delningen endast betraktas som en nödlösning, vilken

tulgripes för ett fåtal år i avvaktan på att permanenta lokaler för arkitektavdelningen

färdigställes.

Utredning om ökad utbildning av elektrotekniker och flygtekniker

Såsom inledningsvis omnämnts har rektorn vid tekniska högskolan i

Stockholm, professorn R. Woxén, i en den 20 februari 1957 dagtecknad promemoria

angivit förutsättningarna för en ökad intagning höstterminen 1957

av ordinarie studerande vid högskolans avdelningar för elektroteknik samt

flygteknik och skeppsteknik (underavdelningen för flygteknik). Enligt promemorian

synes under vissa bestämda premisser intagningen kunna ökas,

vad gäller elektroteknikstuderande med 20 till 135 och beträffande flygteknikstuderande

med 20 till 40.

Enligt promemorian erfordras för den ifrågasatta ökningen av intagningen

med (20 + 20 —) 40 studerande en sammanlagd medelsanvisning

för budgetaret 1957/58 av cirka 203 700 kronor enligt följande sammanställning.

1 laborator i tillämpad matematik i Ca 34 (från och med den 1

oktober 1957) .....................................

1 laborator i matematisk fysik i Ca 34 (från och med den 1 oktober

1957) ......................

6 befattningar som förste assistent i Cg 23 (från och med den 1

september 1957) ................................

Speciallärararvoden (höjning)....................’ ’ ^

Övningsassistenter (40 X 550 kronor) ......''.''.''.''.''.WWW

Materiel m. m. (40 X 750 kronor) ...........................

Nyanskaffning av apparater m. m. samt oförutsedda ändamål .'' .

Summa kronor

20 565

20 565

82 920

1 064

22 000

30 000

26 586

203 700

Departementschefen

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Den inom ett flertal fack framträdande bristen på högskoleutbildade

tekniker har föranlett statsmakterna att under senare år vidtaga särskilda

åtgärder för att öka de tekniska högskolornas möjligheter att mottaga och

utbilda ett större antal studerande. I vad mån det framdeles kommer att

erfordras samlade insatser på detta område av större omfattning än de som

ar möjliga att göra mom ramen för nuvarande organisation av den hö°re

tekniska undervisningen synes för närvarande icke kunna helt överblickas.

L nn ersitetsutredningen kan i denna fråga förväntas klarlägga behov, förutsättningar

och möjligheter pa längre sikt. Den bild av den just nu aktuella

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

bristsituationen, som tecknats både av kollegienämnden vid tekniska högskolan

i Stockholm och av statens nämnd för byggnadsforskning i deras

tidigare omnämnda skrivelser, visar enligt min mening att snabbt verkande

åtgärder för en ökad utbildningskapacitet vid de tekniska högskolorna

är angelägna. Jag finner det därför viktigt, att dylika åtgärder snarast

möjligt kommer till stånd inom de utbildningsområden, där en dokumenterad

arbetskraftsbrist föreligger och möjligheter är för handen att öka

intagningen av studerande. Jag avser av dessa skäl att föreslå, att medel

anvisas för nästa budgetår för ökad utbildning av arkitekter, elektrotekniker

och flygtekniker.

Frågan om en ökad utbildning av arkitekter har länge varit aktuell.

Numera föreligger, såsom framgår av det föregående, en av Svenska arkitekters

riksförbund utarbetad grundprognos rörande arkitektbehovet. Enligt

denna prognos kan under vissa antaganden arkitektbristen vid en oförändrad

intagning av studerande beräknas uppgå till mellan 385 och 700

arkitekter år 1971. Även vid en fördubbling av intagningen av studerande

vid tekniska högskolan i Stockholm från och med hösten 1957 -— i enlighet

med ett i prognosen gjort antagande — kan år 1971 beräknas föreligga en

kvarstående brist på mellan 85 och 400 arkitekter. Från flera håll har hävdats

att prognosen icke tillräckligt beaktat förhållanden, som kan förmodas

återverka på det framtida arkitektbehovet, och att bristen torde komma

att visa sig större än den av riksförbundet beräknade. För egen del finner

jag det allvarligt, att man till och med vid en fördubbling av nuvarande

intagning vid Stockholmshögskolan — från 36 till 72 studerande årligen —

skulle få en så betydande fortsatt brist efter 15 år som riksförbundets egna

gränsvärden ger vid handen. Om investeringsutvecklingen fortskrider med

en treprocentig årlig progressivitet, vilket bland annat torde innebära att

arkitektbehovet— med hänsyn till projekteringssidans växande betydelse

— stegras ännu kraftigare, förefaller det antagligt, att bristen vid prognosperiodens

slut trots en utökning av årsintagningen instundande hösttermin

med 36 studerande, skulle komma att uppgå till bortåt 400 arkitekter.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla att företrädare för Svenska

arkitekters riksförbund vid överläggningar inom ecklesiastikdepartementet

dels uttalat, att förbundet för sin del anser en skyndsam utökning av intagningen

vid Stockholmshögskolan motiverad, dels hemställt att frågan om

en utbyggnad på annat håll får vila i avvaktan på ytterligare utredning.

Från båda de tekniska högskolorna föreligger förslag om utökning av högskolornas

arkitekturavdelningar. Överstyrelsen har för sin del förordat, att

intagningen vid högskolorna ökas till att omfatta sammanlagt 120 arkitekturstuderande

årligen, fördelade med 60 studerande vid vardera högskolan.

För Chalmers tekniska högskola skulle detta betyda eu ökning med 35

studerande per år.

Av den föregående redogörelsen för högskolornas förslag rörande .organisationen

av en ifrågasatt utbyggnad framgår, att dubbleringen av intagningen

vid Stockholmshögskolan tänkes i huvudsak genomförd med den

nuvarande utbildningsorganisationen såsom förebild och att dubbleringen i

princip skulle kräva en fördubbling av nuvarande läraruppsättning in. in.

Fn utbyggnad av Göteborgshögskolans arkitekturavdelning avses däremot

böra samordnas med en förändring av utbildningsorganisationen. Sedermera

har även berörda plan modifierats, och ytterligare utredning i organisationsfrågan

kan förväntas frän Göteborgshögskolans sida.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1957

Även om det med hänsyn till den förut omnämnda arkitektbristen kan

synas påkallat att för avsevärd tid framåt utöka årsintagningen av studerande

till minst det dubbla antalet mot för närvarande, talar enligt min

mening vissa skäl mot att definitivt beslut härom fattas redan nu. Jag vill

sålunda erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 31 juli 1956 anbefallt

byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande den fortsatta byggnadsverksamheten

vid Göteborgshögskolan samt, efter samråd med högskolans

lärarkollegium och andra vederbörande, till Kungl. Maj:t avgiva

förslag till ny generalplan för nämnda byggnadsverksamhet. Enligt vad

jag inhämtat synes förslag till dylik generalplan kunna förväntas relativt

snart. Först vid ett ställningstagande till nämnda förslag synes mig tillräckliga

förutsättningar finnas för en bedömning av frågan om vilken omfattning

den framtida intagningen av arkitekturstuderande vid Göteborgshögskolan

bör få. Resultatet av en sådan bedömning kan givetvis även komma

att i viss mån påverka frågan om den framtida omfattningen av arkitekturavdelningen

vid Stockholmshögskolan. Av handlingarna i ärendet ävensom

av upplysningar som lämnats mig underhand framgår vidare, att vissa

önskemål föreligger om att arkitektutbildning framdeles skall förläggas till

södra Sverige. Även detta projekt kan komma in i bilden vid ett ställningstagande

till förslaget till generalplan för Göteborgshögskolan och därmed

öva inflytande på ett definitivt beslut rörande arkitektutbildningens omfattning

och lokalisering på längre sikt.

Vid beaktande å ena sidan av den nu besvärande arkitektbristen och följderna

av en oförändrad intagning och å andra sidan av nyss anförda särskilda

omständigheter — det kommande ställningstagandet till en ny generalplan

för Göteborgshögskolan m. m. — har jag för egen del kommit till

den uppfattningen, att en ökning av intagningen bör komma till stånd redan

höstterminen 1957 men att detta bör ske genom anordningar, som icke föregriper

ett ställningstagande till frågans lösning på längre sikt. Med utgångspunkt

i att båda högskolorna förklarat sig beredda att under vissa förutsättningar

dubblera den nuvarande intagningen anser jag det också lämpligt

att ökningen får en sådan omfattning.

Jag förordar alltså, att erforderliga medel anvisas för nästa budgetår för

möjliggörande av en utökning av antalet arkitekturstuderande i första årskursen

höstterminen 1957 med 36 studerande vid Stockholmshögskolan och

25 studerande vid Göteborgshögskolan.

För Stockholmshögskolans del har kostnaderna för personal och materiel

för en dubblering beräknats till i runt tal 112 000 kronor under första läsåret.

Jag anser mig kunna i huvudsak godtaga denna kostnadsberäkning,

som bygger på den förutsättningen, att den nuvarande undervisningsgruppen

om 36 arkitekturstuderande vid nämnda högskola icke kan utvidgas

utan en dubblering av lärarkrafterna i de egentliga arkitekturämnena. Vid

full utbyggnad, alltså från och med fjärde läsåret, skulle de årliga kostnaderna

uppgå till 353 000 kronor. Jämväl nu angivna kostnadsram synes

enligt min mening i princip böra accepteras.

Föreliggande förslag rörande Stockholmshögskolan omfattar inrättandet

av ytterligare en professur i arkitektur I från och med den 1 juli 1957.

Olika meningar har kommit till uttryck beträffande den lämpligaste anställningsformen.

Enligt ett förslag bör en tjänst i Co 14 inrättas, enligt ett

annat en tjänst i Cp 14. För egen del är jag icke nu beredd att taga ställning

i denna fråga. Med hänsyn härtill föreslår jag, att för nästa budgetår

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 124 ar 1957

ett arvode, motsvarande årslönen till professor, beräknas för en lärare i arkitektur

I. Ifrågavarande lärare bör kunna erhålla professors namn, och beträffande

tillsättningen in. m. torde Kungl. Maj:t böra meddela särskilda

föreskrifter, sedan förslag härtill avgivits av högskolemyndigheterna. Frågan

om anställningsformen torde ånyo få prövas i samband med budgetarbetet

inför nästa års riksdag.

Vad angår personalbehovet i övrigt ävensom behovet av materiel, bör

någon definitiv ståndpunkt icke nu tagas till det redovisade förslagets detaljer.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma på vilket

sätt det totalbelopp, som för nästa budgetår beräknats för dubbleringen,

bör disponeras.

Vad beträffar lokalfrågan räknar jag — liksom högskolemyndigheterna

— med att den första årskursen av den nya undervisningsgruppen skall

kunna tillfälligt inrymmas inom högskolans egna lokaler. Från och med

läsåret 1958/59, då undervisningen kommer att omfatta två årskurser,

måste emellertid lokalfrågan lösas på ett annat sätt. Jag torde här få

anmäla, att jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå att småskoleseminariet

i Stockholm nedlägges. Vid bifall härtill kommer seminariets

nuvarande lokaler, belägna å tomten nr 6 i kvarteret Riddaren (Iliddargatan

nr 5), att friställas vid utgången av läsåret 1957/58. Under hänvisning

till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande möjligheterna att utnyttja

seminariets lokaler för arkitektutbildningen föreslår jag, att nämnda

lokaler från och med läsåret 1958/59 tills vidare reserveras för den ökade

intagningen av arkitekturstuderande vid Stockholmshögskolan.

I enlighet med vad jag nu anfört föreslår jag, att 112 000 kronor beräknas

för nästa budgetår för ökad intagning av arkitekturstuderande vid Stockholmshögskolan

.

Kostnaderna för lärarkrafter och materiel för en utökning av intagningen

vid Göteborgshögskolan med 35 studerande har senast beräknats till ca

133 000 kronor alternativt ca 123 000 kronor under det första läsåret. Beloppen

hänför sig till de två särskilda förslag, som behandlats i professor

Hössjers i det föregående redovisade utredning och där benämnts alternativ

1 och alternativ 2. Alternativ 1, som skulle kosta cirka 133 000 kronor

under första läsåret, utgår i huvudsak från nuvarande undervisningsorganisation,

medan alternativ 2 åsyftar en ändring av utbildningens organisation.

För egen del har jag funnit det lämpligt att utgå från alternativ 1 vid

beräkningen av nödvändiga kostnader för den av mig nu förordade utökningen

med 25 studerande hösten 1957. Jag har efter de närmare undersökningar,

som jag låtit verkställa, funnit möjligheter föreligga för en dylik

utökning inom ramen för en kostnad av i runt tal 90 000 kronor under första

läsåret. I främsta rummet betingas denna lägre kostnad av att den under

alternativ 1 upptagna nya professuren i husbyggnadslära synes kunna tills

vidare ersättas med eu biträdande lärare. 1 likhet med vad jag förordat beträffande

medelsanvisningen till Stockholmshögskolan föreslår jag, att det

får ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma om dispositionen av

den av mig för Göteborgshögskolan beräknade erforderliga medelsanvisningen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för Göteborgshögskolans

möjligheter att disponera lokaler för eu ökad intagning av arkitekturstuderande,

synes den ifrågasatta dubbleringen höstterminen 1957 icke erbjuda

speciella svårigheter. Däremot torde, vid en fortsatt intagning av föreslagen

2— liihamj till riksdagens protokoll t it07. ti sand. AV /-4

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 124 &r 1957

omfattning, lokalfrågan framdeles komma i ett kritiskt läge. Enligt föreliggande

utredningar bör därför de nuvarande bibliotekslokalerna på Gamla

Chalmers från början av läsåret 1959/60 kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.

Jag har av nämnda skäl blivit övertygad om nödvändigheten

av att den planerade nybyggnaden för högskolans bibliotek färdigställes

i sådan tid, att de nuvarande bibliotekslokalerna skall kunna disponeras

för arkitektundervisningen höstterminen 1959. I årets statsverksproposition,

bilagan 29, punkten 16, har jag föreslagit, att ett investeringsanslag

av 500 000 kronor anvisas för budgetåret 1957/58 för påbörjande av

nybyggnad för högskolans bibliotek. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget

har enligt 1955 års kostnadsläge beräknats till 2 450 000 kronor. Mot

denna beräkning har jag icke haft något att erinra. För att byggnadsföretaget

skall kunna fullföljas på förut angivet sätt torde återstoden av det

erforderliga beloppet, d. v. s. 1 950 000 kronor, böra anvisas för budgetåret

1958/59. Någon särskild medelsanvisning för täckande av uppkommande

kostnader för lokaler under nästa budgetår synes mig icke erforderlig. De

kostnader som i Hössjers utredning beräknas uppkomma för hyrande av

lokaler i samband med tentamina och liknande förrättningar bör enligt min

mening kunna täckas av de medel som anvisas för den ökade intagningen.

Under hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag, att 90 000 kronor

beräknas för nästa budgetår för ökad intagning av arkitekturstuderande

vid Göteborgshögskolan.

Den starka efterfrågan på högskoleutbildade elektrotekniker

har redan föranlett statsmakterna att vidtaga åtgärder för en ökad utbildning

av civilingenjörer inom detta fack vid båda de tekniska högskolorna.

För närvarande — sedan hösten 1956 — är platsantalet i första årskursen

vid Stockholmshögskolan 115 och vid Göteborgshögskolan 130. 1 jämförelse

med intagningskapaciteten höstterminen 1955 innebär antalet tillgängliga

platser höstterminen 1956 en ökning med 55. Bristen på högskoleutbildade

flygtekniker har hittills icke föranlett åtgärder för ökad utbildning,

vilket i första hand berott på att lokalsvårigheter lagt hinder i vägen för

ytterligare intagning av studerande. Sedan åtskilliga år är platsantalet för

första årskursen inom avdelningen för skeppsteknik och flygteknik vid

Stockholmshögskolan 30, av vilka 20 är avsedda för underavdelningen för

flygteknik. Vid Göteborgshögskolan sker ingen utbildning av flygtekniker.

Enligt den av professor Woxén verkställda utredningen synes vid Stockholmshögskolan

under vissa förutsättningar intagningen vid såväl avdelningen

för elektroteknik som underavdelningen för flygteknik kunna ökas

med 20 studerande från och med höstterminen 1957. Kostnaderna för

ifrågavarande utökning har i Woxéns promemoria beräknats till i runt tal

204 000 kronor för första läsåret. De av mig med stöd av bemyndigande

den 6 april 1956 tillkallade sakkunniga för utredning av förutsättningarna

för ökad intagning av studerande vid högskolan har anslutit sig till de i

promemorian framlagda förslagen. För egen del finner jag starka skäl tala

för att den nu avsedda utökningen kommer till stånd. De beräknade kostnaderna

synes mig i huvudsak godtagbara. Jag är dock icke beredd acceptera,

att medelsbehovet för övningsassistenter och materielanskaffning beräknas

enligt fixerade belopp per studerande.

Som en förutsättning för utökningen av intagningen anges i föreliggande

utredning inrättandet av två laboraturer i Ca 34 från och med den 1 oktober

1957, varav en i tillämpad matematik och eu i matematisk fysik. Jag

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1957

finner de föreslagna tjänsterna motiverade och förordar, att nämnda laboraturer

inrättas från och med angivna tidpunkt och att medel för detta

ändamål anvisas under högskolans ordinarie avlöningsanslag. Vid bifall

till vad jag föreslagit erfordras — förutom ändring i personalförteckningen

för högskolan — en höjning av det i årets statsverksproposition, bilagan

åttonde huvudtiteln, under punkten 160, äskade anslaget till Tekniska högskolan

i Stockholm: Avlöningar med 42 000 kronor till 10 007 000 kronor.

Av höjningen hänför sig 32 000 kronor till ordinarieposten och 10 000 kronor

till posten till rörligt tillägg

Vad angår det erforderliga beloppet i övrigt bör det ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma om medelsdispositionen. För ändamålet bör reserveras

i runt tal (204 000—42 000 =) 162 000 kronor. Jag föreslår därför, att

nämnda belopp anvisas för nästa budgetår för ökad utbildning av elektrotekniker

och flygtekniker vid tekniska högskolan i Stockholm.

Huruvida förutsättningar finns att ytterligare öka intagningen av studerande

vid de tekniska högskolorna under nästa läsår, är för närvarande

icke möjligt att bedöma. Det synes mig emellertid lämpligt, att vissa medel

finnes disponibla för en ytterligare ökning av intagningen, därest en sådan

skulle visa sig genomförbar. För ändamålet torde böra reserveras förslagsvis

36 000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang något beröra innebörden av de åtgärder för

ökad intagning av studerande vid de tekniska högskolorna, som redan vidtagits

och som nu förordats. Under åren 1955 och 1956 ökades intagningskapaciteten

med sammanlagt 195 utbildningsplatser. Vid bifall till nu framlagda

förslag kommer ytterligare 101 utbildningsplatser att bli tillgängliga

höstterminen 1957, varigenom sålunda ökningen under treårsperioden 1955

—1957 skulle komma att uppgå till 296 platser. Det sammanlagda antalet

utbildningsplatser skulle nämnda hösttermin komma att utgöra 996,

varav 596 vid Stockholmshögskolan och 400 vid Göteborgshögskolan. Jag

vill erinra om att den av statsmakterna år 1945 beslutade utbyggnaden av

de båda tekniska högskolorna avsåg att möjliggöra en sammanlagd årlig intagning

av 700 studerande i första årskursen, varav 450 vid Stockholmshögskolan

och 250 vid Göteborgshögskolan. Då såsom nämnts sammanlagt 996

utbildningsplatser skulle finnas disponibla höstterminen 1957, skulle antalet

dylika platser komma att med 296 överstiga det, för vilka högskolorna år

1945 planerades. Det har sålunda visat sig möjligt att inom ramen för den

nuvarande högskoleorganisationen på kort tid åstadkomma en kapacitetsökning

i storleksordning motsvarande en ny teknisk högskola.

I enlighet med vad som föreslogs i propositionen 1956: 89 (SU 112; Rskr

262) har extra undervisning i fysik och teoretisk fysik med mekanik för

studerande vid Göteborgs universitet anordnats vid Chalmers tekniska högskola

från och med läsåret 1956/57. Enligt vad jag inhämtat torde universitctsutredningen

komma att föreslå, att undervisning i kemi för ett 20- tal studerande vid Göteborgs universitet provisoriskt anordnas vid Chalmers

tekniska högskola från och med höstterminen 1957. Jag anser det vara

av stor vikt, att föreliggande möjligheter att öka intagningen av studerande

inom de naturvetenskapliga ämnesgrupperna till fullo utnyttjas. Universitetsutredningen,

vars undersökning rörande nämnda kemiundervisning ännu

icke är helt klar i alla detaljer, har upplyst, att kostnaderna för den ifrågasatta

undervisningen torde komma att belöpa sig till mellan 150 000 och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 12Jf år 1957

200 000 kronor. I de beräknade kostnaderna ingår vissa engångsutgifter

för nyanskaffning av erforderlig utrustning. Jag föreslår, att högst 200 000

kronor beräknas för nästa budgetår för anordnande av extra undervisning i

kemi vid Chalmers tekniska högskola för studerande vid Göteborgs universitet.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att under

anslagsrubriken Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ökad

intagning av studerande för budgetåret 1957/58 anvisas ett förslagsanslag

av (112 000 + 90 000 -f 162 000 -f 36 000 -f 200 000 =) 600 000 kronor.

I samband med behandlingen av detta avsnitt har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Svensson in. fl. (I: 435) och den andra inom andra kammaren

av herr Netzén in. fl. (II: 554), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande

anordnande av arkitektutbildning i södra Sverige.

I motionerna anföres följande.

I proposition nr 99 till innevarande års riksdag har föreslagits åtgärder

för ökad utbildning av bland annat arkitekter från och med höstterminen

1957. Enligt propositionen skulle sålunda intagning av arkitektstuderande

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i

Göteborg ske i dubbelt så stor omfattning som för närvarande.

Förslaget om ökad intagning synes grunda sig på det yttrande, som

överstyrelsen för de tekniska högskolorna avgivit den 28 januari 1957 över

en från kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm gjord framställning

om medelsanvisning för budgetåret 1957/58 för möjliggörande

av en dubblering av högskolans arkitekturavdelning.

Det är alldeles uppenbart, att trängande behov föreligger av en ökad

utbildning av arkitekter. Såvitt angår tekniska högskolan i Stockholm

synes intet vara att erinra mot förslaget. I princip torde heller ingenting

vara att invända mot en utökning av utbildningen av arkitekter vid Chalmers

tekniska högskola i Göteborg även om behovet av ytterligare utredning

härav torde vara påkallat i anslutning till komplettering av den föreliggande

prognosen rörande arkitektbehovet.

I anslutning till departementschefens uttalande synes oss starka skäl tala

för att även frågan om behovet av arkitektutbildning i södra Sverige bör

utredas.

Vi vill i detta sammanhang erinra om att frågan om utbildning av arkitekter

i södra Sverige upptogs av Arkitektföreningen för södra Sverige redan

i början av år 1955. Syftet med detta initiativ var bland annat att stimulera

till en spridning av arkitekterna över landet. Erfarenheterna visar nämligen,

att de som nu utbildas i de större städerna i stor utsträckning stannar

kvar i dessa. För närvarande finnes i Stockholm cirka 625 arkitekter, i

Göteborg och angränsande län cirka 170, i södra Sverige cirka 105 och i

landsorten i övrigt sammanlagt cirka 200.

Genom att öppna utbildningsmöjligheter för arkitekter i södra Sverige

med dess cirka 1,5 miljoner invånare skulle man sannolikt främja att en

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

större del av de utbildade arkitekterna även förläde sin verksamhet dit.

Disproportionen i fråga om lokaliseringen av arkitekterna framgår tydligt

därav att i den tättbefolkade landsända, som södra Sverige utgör, finnes en

arkitekt på 15 000 invånare, medan man i Stockholm och angränsande län

har 6 arkitekter på samma invånarantal. Detta förhållande kan icke främja

en god byggnadskonst i landsorten och icke heller underlätta för kommuner

och andra uppdragsgivare att få sina projekt utförda av kvalificerade sakkunniga.

Av det av överstyrelsen för de tekniska högskolorna avgivna yttrandet

framgår, att av de 310 elever som för närvarande studerar vid de tekniska

högskolornas arkitekturavdelningar är 35 stycken från södra Sverige medan

enbart vid tekniska högskolan i Stockholm 100 stycken är från Stockholms

stad och närliggande län. Om proportionen mellan antalet studerande och

befolkning skulle vara densamma, borde antalet från södra Sverige vara

mer än det tredubbla i förhållande till vad nu är fallet eller åtminstone

samma antal som de studerande från Stockholm med dess närmaste omgivningar.

Detta visar att den nuvarande förläggningen av de tekniska utbildningsmöjligheterna

lägger hinder i vägen för studenter från södra Sverige

med teknisk studieinriktning att utnyttja sin begåvning. De utbildar

sig nu i stället vid någon nära liggande institution, t. ex. Lunds universitet.

Detta förhållande belyses också därav att medan Götaland svarar för cirka

45 % av studenterna i landet, kommer endast cirka 25 % av de studerande

vid de tekniska högskolorna från denna landsända.

Ur ekonomisk synpunkt är det betydelsefullt, att de studerande kan bo

hemma eller i närheten av hemorten. Särskilt med nuvarande svåra bostadsproblem

för studenterna är det en uppenbar fördel, om de studerande

kan bo i sina hem. Ett område av Skåne med en befolkning på cirka en

halv miljon kan nå Malmö eller Lund inom loppet av en timme med hjälp

av kollektiva trafikmedel. För undervisningens del har Malmö-Lundregionen

vissa fördelar att bjuda dels genom närheten till Köpenhamn, dels

genom möjligheten att samordna viss del av undervisningen med universitetet

i Lund. Kontakten med universitetet skulle kunna ge utbildningen en

inriktning som särskilt vad beträffar samhällsplaneringen är anpassad till

nutida krav och verkar stimulerande på forskningsverksamhet och lärarrekrytering

(kulturgeografi, statistik, sociologi). Kontakt kan även tänkas

upprättad mellan en arkitekturskola och vissa av landets största företag

inom byggnadsämnesindustrien.

Enligt vår mening är det alltså starka skäl som talar för att frågan om

utbildning av arkitekter i södra Sverige blir föremål för en ingående prövning

och då helst innan ställning tages till förslaget om en dubblering av

intagningen vid Chalmers tekniska högskola.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag till förstärkning av de båda tekniska högskolornas

basorganisation innebär i huvudsak ett fullföljande av det principbeslut,

som fattades av 1956 års riksdag. Utskottet har intet att erinra emot

Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Till de härav betingade medelsanvisningarna

återkommer utskottet i det följande.

De av Kungl. Maj:t i propositionen nr 99 framställda förslagen till ökad

intagning av studerande vid de tekniska högskolorna avse att ytterligare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr år 1957

101 utbildningsplatser bli tillgängliga höstterminen 1957, varav 76 vid

tekniska högskolan i Stockholm och 25 vid Chalmers tekniska högskola.

Av de nya platserna hänföra sig 61 till högskolornas avdelningar för arkitektur

och vardera 20 till elektrotekniska och flygtekniska avdelningarna vid

tekniska högskolan i Stockholm. Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare

medelsanvisning för ökad undervisning i Göteborg av universitetsstuderande

i ämnet kemi. Sammanlagt äskas för de olika åtgärderna ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

I likhet med departementschefen finner utskottet de framlagda prognoserna

rörande arkitektbehovet påkalla att åtgärder vidtagas i syfte att

väsentligen förstärka utbildningskapaciteten vid de båda tekniska högskolornas

arkitekturavdelningar. Enligt departementschefen bör den av

honom förordade utökningen av nämnda avdelningar — innebärande en

fördubbling av intagningen — komma till stånd redan från och med höstterminen

1957, något som emellertid bör ske genom anordningar som icke

föregripa ett ställningstagande till frågan om arkitektutbildningen på längre

sikt.

Mot förslaget i den del det rör tekniska högskolan i Stockholm har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att närmare bestämma på vilket sätt det belopp, som för nästa budgetår

beräknats för dubbleringen vid denna högskola, bör disponeras.

Kostnaderna för en utbyggnad av utbildningskapaciteten med 25 studerande

vid Chalmers tekniska högskolas arkitekturavdelning har departementschefen

beräknat med utgångspunkt från det av högskolans rektor,

professorn Gustav Hössjer, i det föregående redovisade, såsom alternativ 1

betecknade förslaget, vilket avser en ökad intagning med 35 studerande och

ansluter sig i huvudsak till nuvarande utbildningsorganisation. Departementschefen

har härvid funnit möjligheter föreligga, att realisera det av

honom förordade förslaget inom ramen för en kostnad av i runt tal 90 000

kronor under första läsåret. Detta innebär i förhållande till Hössjers i

ovannämnda alternativ gjorda beräkningar en besparing av 43 000 kronor.

Medelsbesparingen är främst betingad av att departementschefen föreslagit

att en ny professur i husbyggnadslära ersättes med en biträdande lärarbefattning.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat kan emellertid inom

det av departementschefen beräknade anslagsbeloppet i stället för en biträdande

lärare i nämnda ämne anställas en arvodesavlönad laborator. Utskottet.

som finner sig böra godtaga departementschefens medelsberäkning,

förutsätter, att Kungl. Maj:t vid meddelande av bestämmelser rörande

dispositionen av de för Chalmers tekniska högskola sålunda avsedda medlen

beaktar nyssnämnda möjlighet att tillgodose ämnet husbyggnadslära

med ifrågavarande kvalificerade lärarkraft.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1957

Departementschefen har framhållit att enligt föreliggande utredningar i

samband med det ökade intaget av arkitekturstuderande vid Chalmers tekniska

högskola, högskolans lokalfråga framdeles kan komma i ett kritiskt

läge och att de nuvarande bibliotekslokalerna på Gamla Chalmers från

början av läsåret 1959/60 böra kunna tagas i anspråk för arkitektundervisningen.

Departementschefen har förklarat att han blivit övertygad om

nödvändigheten av att den planerade nybyggnaden för högskolans bibliotek

färdigställes i sådan tid att de nuvarande bibliotekslokalerna skola kunna

disponeras för arkitektundervisningen höstterminen 1959. Utskottet vill

understryka vad departementschefen sålunda anfört.

Såsom av departementschefens yttrande framgår är arkitektutbildningens

omfattning och lokalisering på längre sikt för närvarande föremål för

vissa utredningar och överväganden. Härvid kan enligt vad departementschefen

framhållit ett uppkommet projekt angående förläggande framdeles

av arkitektutbildning jämväl till södra Sverige komma under omprövning.

Vid sådant förhållande saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen

att såsom i motionerna I: 435 och II: 554 påyrkats i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning i nyssnämnda avseende. Motionerna

torde därför icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts förslag till ett ökat intag vid tekniska högskolan i Stockholm

av elektrotekniker och flygtekniker grundar sig på en av högskolans

rektor, professorn Ragnar Woxén, avgiven, den 20 februari 1957 dagtecknad

promemoria. Utskottet har uppmärksammat, att nämnda promemoria

icke i vederbörlig ordning blivit föremål för yttranden av högskolans kollegienämnd

och överstyrelsen för de tekniska högskolorna.

Utskottet har vid den prövning utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förslag i

förevarande del funnit sig böra ansluta sig till detsamma.

I detta sammanhang får utskottet erinra därom att enligt vad utskottet

inhämtat antalet behöriga sökande hösten 1956 till avdelningen för elektroteknik

vid Chalmers tekniska högskola varit mindre än det tillgängliga

platsantalet medgivit, med påföljd att varje dylik sökande vunnit inträde

vid avdelningen. Denna omständighet ger vid handen, att vissa svårigheter

här tydligen föreligga för rekrytering med ett fullgott elevmaterial. Utskottet

vill emellertid framhålla, att de växande årskullarna av läroverksungdom

och det procentuellt ökade antalet studenter utgöra faktorer, som

synes vara ägnade att minska de farhågor, som eljest måste anses föreligga

för att en icke önskvärd kvalitetsförsämring kan komma att inträda på

ifrågavarande utbildningsområde.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till förstärkning av undervisningen i kemi vid

Chalmers tekniska högskola för studerande vid Göteborgs universitet har

utskottet icke funnit anledning till erinran.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag,

till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ökad intagning av studerande för budgetåret 1957/

58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

600 000 kronor;

b) att motionerna I: 435 och II: 554 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

II. Fråga om fortsatt förordnande för docenten vid

tekniska högskolan i Stockholm J. A. Åslander.

I framställning den 6 april 1956 har docenten vid tekniska högskolan i

Stockholm J. A. Åslander hemställt, att han efter den tidpunkt, då hans

förordnande å en docentbefattning vid högskolan utginge, måtte komma i

åtnjutande av pension motsvarande den som tillkommer professor vid högskolan.

Statskontoret har i avgivet yttrande i ärendet framhållit, att Åslander,

för att kunna komma i åtnjutande av tjänstepension respektive rätt till

familjepension för sina efterlevande, måste beredas tillfälle att kvarstå till

den 30 juni 1958, da han uppnår den för docentbefattning föreskrivna pensioneringsperiodens

nedre gräns. Med hänsyn till Åslanders långa lärarbana

vid tekniska högskolan i Stockholm ävensom till den omständigheten, att

det torde vara uteslutet för honom att vid 64 års ålder erhålla annan pensionsgrundande

statlig befattning, anser statskontoret att framställning bör

göras till riksdagen om tillstånd för överstyrelsen för de tekniska högskolorna

att förlänga förordnandet till och med utgången av läsåret 1957/58.

Departementschejen har med anledning av statskontorets förslag om förlängt

förordnande för Åslander å docentbefattning, vilket förslag biträtts

av majoriteten av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm och av

överstyrelsen för de tekniska högskolorna förordat, att Kungl. Maj:t, därest

riksdagen icke har någon erinran däremot, torde få medgiva, att Åslander

förordnas som extra ordinarie docent vid högskolan även under tiden den

1 juli 1957—den 30 juni 1958.

Utskottet, som icke har något att erinra mot departementschefens ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen

förordat beträffande fortsatt förordnande för docenten vid

tekniska högskolan i Stockholm J. A. Åslander.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1957

25

III. Anslagsberäkningar för budgetåret 1957/58

l:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

framställda förslag (punkt 158, s. 319 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957), vilket innebär en

anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 25 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 22 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 10700

Summa kronor 75 000

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

2:o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 319 och 320), vilket

innebär en anslagsminskning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 200

kronor.

3:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 160, s. 320—336) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för tekniska högskolan

i Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört, dels

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58, dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 965 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 99 under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1

mars 1957 — med ändring i vissa hänseenden av ovanberörda förslag —

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 121,. år 1957

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpningtills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm som föranledes av vad

departementschefen under ovannämnda punkt 160 och i nyssnämnda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört, dels godkänna av

departementschefen i sistnämnda statsrådsprotokoll angiven avlöningsstat

för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1957/58, dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 10 007 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Boman och

Pålsson (I: 121) och den andra inom andra kammaren av herrar Jansson

i Kalix och von Seth (II: 130), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels

besluta att vid saväl tekniska högskolan i Stockholm som Chalmers tekniska

högskola skall den 1 juli 1957 inrättas en professur i vägbyggnad,

dels besluta att kostnaderna för professurerna skall avräknas mot automobilskattemedlen,

dels ock för budgetåret 1957/58 anvisa till Tekniska högskolan

i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 007 800 kronor,

därav 73 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionen I: 121.

Kungl. Maj.ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

föiutom vissa automatiska utgiftsökningar och de i det föregående redovisade

förslagen, såvitt gäller tekniska högskolan i Stockholm, till förstärkt

basorganisation, ökad intagning av studerande och fortsatt förordnande

för docenten Åslander — beträffande personalorganisationen in. m.

i huvudsak följande.

En ny professur i mikrovågsteknik i Co 14 med samtidig indragning av

befattningen som biträdande lärare i radioteknik IV.

En ny laboratur i fysik i Ca 34.

En ny laboratur i hallfasthetslära i Ca 34 med samtidig mdragnin0- av

befattningen som biträdande lärare i ämnet.

Två nya laboraturer från och med den 1 oktober 1957, en i tillämpad

matematik och en i matematisk fysik, båda i Ca 34.

En ny befattning som driftingenjör i radioteknik i Ce 27.

Höjning av arvodena till speciallärarna i allmän kemi, ritteknik I, ritteknik

II, maskinlära I, rättskunskap, nationalekonomi, teknisk hygien

kemi, allmän geologi, planmätning och nivellering, elektroteknik II, maskinlara

II, värmeteknik samt frihandsteckning och modellering.

Höjning av arvodena till biträdande lärarna i tillämpad matematik, matematisk

fysik, fysik II, elektronik samt elektroteknisk materiallära.

Höjning av arvodet till specialläraren i regleringsteknik.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

En ny befattning som speciallärare i elektroteknik III.

En ny befattning som biträdande lärare i läran om maskinelement 11L

samt omändring av nuvarande befattning som biträdande lärare i lär an om

maskinelement till befattning som biträdande lärare i läran om maskinelement

I jämte uppräkning av nuvarande befattningsarvode.

En ny befattning som biträdande lärare i elektromaskinlära.

En ny befattning som biträdande lärare i telegrafi och telefoni.

En ny befattning som biträdande lärare i radioteknik IV.

Höjning av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter

och assistenter för den löpande verksamheten med 208 000 kronor.

Uppräkning av medel för höjning av vissa arvoden.

Medel till ett biträde i reglerad befordringsgång.

En kanslibiträdesbefattning i Ce 11 vid högskolans ekonomiavdelning.

En telefonist i reglerad befordringsgång vid högskolans telefonväxel.

En tjänst som gårdskarl i Ce 10.

Tre nya tjänster som institutionsvaktmästare, tva i Ce 14 och en i Ce 12.

Ordinariesättning av en kontorsbiträdesbefattning i Ce 8.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt

en anslagshöjning med 2 297 000 kronor.

Förslag av överstyrelsen om inrättande av en professur i vägbyggnad har

icke biträtts av departementschefen.

Departementschefen har i detta ärende anfört bland annat följande.

Beträffande förslaget om en professur i vägbyggnad får jag erinra om

att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1956 (nr 302) bland annat hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande de ekonomiska

och organisatoriska förutsättningarna för inrättande av med bilskattemedel

bekostade professurer i vägbyggnad vid vardera tekniska högskolan l btockholm

och Chalmers tekniska högskola samt att Kungl. Maj:t för 19o7 ars

riksdag måtte framlägga de förslag till professurernas mrattande vartill

nämnda utredning gåve anledning. Genom beslut den 1 ]um 19ob har

Kungl. Maj:t anbefallt överstyrelsen för de tekniska hogskolorna att verkställa

den i riksdagens skrivelse angivna utredningen och, efter samrad med

direktionen för statens väginstitut, till Kungl. Maj:t avgiva de förslag vartill

utredningen kunde föranleda. Överstyrelsen har sedermera tillkallat

kanslirådet O. A. Berger att såsom sakkunnig biträda med ifragavarande

utredning. Sedan Berger till överstyrelsen inkommit med ett den 22 november

1956 dagtecknat betänkande i ärendet, har överstyrelsen med skrivelse

den 4 december 1956 — med ändring av sina tidigare avgivna anslagsäskanden

— bland annat hemställt dels att vid ett inrättande av en professur

i vägbyggnad vid vardera av de tekniska högskolorna kostnaderna

för professurerna för budgetåret 1957/58 beräknas till 90 000 kronor vid

tekniska högskolan i Stockholm och 77 000 kronor vid Chalmers tekniska

högskola, dels att dessa kostnader avräknas mot bilskattemedlen. Med hänsyn

till att överstyrelsens nu ifrågavarande förslag inkommit först vid

nyssnämnda tidpunkt har frågan om professurernas inrättande icke kunnat

närmare övervägas vid höstens budgetberedning. Det synes mig bäst överensstämma

med de allmänna riktlinjer, som uppdragits för budgetarbetet,

att nämnda fråga upptages till prövning först vid budgetberedningen nästa

höst.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

rf

I motionerna 1:121 och II: 130 har anförts bland annat följande.

I skrivelse den 29 maj 1956 (nr 302) hemställde riksdagen bland annat,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande de ekonomiska

och organisatoriska förutsättningarna för inrättande av med bilskattemedel

bekostade professurer i vägbyggnad vid vardera tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola samt att Kungl. Maj:t för 1957 års

riksdag måtte framlägga de förslag till professurernas inrättande, vartill

nämnda utredning gåve anledning.

Den i juni 1956 anbefallde Kungl. Maj:t överstyrelsen för de tekniska

hogskolorna att verkställa den i riksdagens skrivelse angivna utredningen

och, etter samråd med direktionen för statens väginstitut, till Kungl. Majrt

avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Den 21 augusti 1956 tillkallade överstyrelsen kanslirådet O. A. Berger

att sasom sakkunnig biträda överstyrelsen med utredningen.

Den 22 november 1956 avlämnade Berger ett stencilerat betänkande i

ärendet. Detta, som är av den lydelse till motionerna fogad bilaga utvisar,

utmynnar i förslag om att vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som

Chalmers tekniska högskola skulle inrättas en professur i vägbyggnad den

1 juh 1957 samt att kostnaderna för professurerna, som vid tekniska högskolan

beräknades till 90 000 kronor och vid Chalmers tekniska högskola

till 77 000 kronor, skulle avräknas mot bilskattemedlen.

Med skrivelse den 4 december 1956 överlämnade överstyrelsen betänkande,

till Kungl. Majrt. Överstyrelsen framhöll därvid, att utredningen

verkställts i nara underhandssamråd ined såväl överstyrelsen som vederborande

vid de båda högskolorna. Härigenom hade vid utredningen högskoleförvaltningens

synpunkter blivit av utredningsmannen beaktade

överstyrelsen hade vidare under hand samrått i ärendet med direktionen

för statens väginstitut, som därvid förklarat sig ej ha något att erinra mot

betankandet. För egen del har överstyrelsen funnit sig kunna helt biträda

detsamma och de förslag utredningsmannen framlagt.

I året statsverksproposition redovisas vad i ärendet sålunda förekommit

under åttonde huvudtiteln (punkten 160, s. 332). Departementschefen

framhåller därvid att med hänsyn till att överstyrelsens förslag inkommit

först den 4 december 1956 frågan om professurernas inrättande icke kunnat

narmare overyagas vid höstens budgetarbete. Frågan borde därför upptagas

under budgetberedningen instundande höst.

Riksdagens behandling i fjol av det då motionsvis framförda förslaget

om professurer i vagbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska hogskola mnebär ett klart positivt ställningstagande till

behovet av professurerna. Då den av riksdagen begärda utredningen rörande

de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för professurernas

nirattande nu föreligger, anser vi att frågan i enlighet med riksdagens uttalande

i Ijol bor upptagas till avgörande vid årets riksdag. Det förslag

varom utredningsmannen, vederbörande högskolor, överstyrelsen för de

tekniska högskolorna och statens väginstitut till alla delar är ense, bör

därvid enligt vår mening genomföras.

Av utredningen i ärendet framgår att kostnaderna för undervisningen i

vagbyggnad för narvarande uppgår till i runda tal 40 200 kronor vkftekmska

hogskolan i Stockholm, fördelade med 30 200 kronor på avlönino-sanslaget

och 10 000 kronor på materielanslaget, samt till 14 800 kronor vid

Chalmers tekniska högskola, fördelade med 13 800 kronor på avlönings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

anslaget och 1 000 kronor på materielanslaget. Vid bifall till utredningsförslaget

skulle kostnaderna ökas med 49 800 kronor vid tekniska högskolan,

fördelade med 42 800 kronor på avlöningsanslaget och 7 000 kronor

på materielanslaget, samt med 62 200 kronor vid Chalmers tekniska högskola,

fördelade med 53 200 kronor på avlöningsanslaget och 9 000 kronor

på materielanslaget.

Utskottet. Beträffande yrkandet i motionerna 1:121 och II: 130 får utskottet

erinra därom att, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, utskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1956: 141 (punkten II: 3,

s. 19—20), hemställt, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

rörande de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för inrättande

av med bilskattemedel bekostade professurer i vägbyggnad vid vardera

tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola samt för

1957 års riksdag framlägga de förslag, vartill nämnda utredning kunde

giva anledning.

Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet (VIII ht, s. 332) har

sådan utredning, dagtecknad den 22 november 1956, av överstyrelsen för

de tekniska högskolorna med skrivelse den 4 december 1956 ingivits till

Kungl. Maj:t med förslag tillika om inrättande av de båda professurerna.

Något förslag i ämnet har emellertid icke framlagts för riksdagen. Anledningen

härtill är enligt departementschefen, att frågan, med hänsyn till

att förslaget inkommit först vid sistnämnda tidpunkt, icke kunnat närmare

övervägas vid budgetberedningen hösten 1956.

I anslutning till utredningsförslaget, intaget som bilaga till nyssnämnda

motioner, vill utskottet anföra följande.

Såsom utredningsmannen framhållit har utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande funnit behovet av de båda professurerna i vägbyggnad

styrkt. Utskottet har även uttalat sig för att kostnaderna för professurerna

och till dem knutna hjälpkrafter liksom anslag till materiel borde bestridas

av bilskattemedel.

De ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för professurernas

inrättande har genom utredningen klarlagts och utredningsmannens förslag

i dessa hänseenden tillstyrkts — förutom av överstyrelsen — av respektive

högskolor och statens väginstitut.

Utskottet vill vidare erinra om att undervisningen vid bägge högskolorna

för närvarande fullgöres av speciallärare med undervisningen som bisyssla.

Såväl ämnesområdenas alltmer vidgade omfattning och betydelse som den

omständigheten att speciallärarna närma sig pensionsåldern innebär allvarlig

risk för att de nuvarande provisorierna beträffande undervisningen

kunna behöva ersättas med nya. Det är därför angeläget, att frågan om

professurernas inrättande löses utan onödigt uppskov.

Ehuru det mot bakgrunden av här angivna förhållanden kunde synas

ligga nära till hands för utskottet att tillstyrka bifall till motionerna är

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 12Jf år 1957

utskottet likväl icke berett härtill. Enligt utskottets mening bör nämligen

Kungl. Maj:t beredas tillfälle att pröva den i ärendet förebragta utredningen,

innan riksdagen fattar sitt beslut. Utskottet förväntar emellertid

att denna prövning sker med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kan

föreläggas 1958 års riksdag.

Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet i anledning av motionerna anfört.

Emot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har utskottet icke

funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag

å motionerna 1:121 och II: 130, såvitt avser medelsanvisning

under förevarande anslagspunkt,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis . 513 740

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar, förslagsvis ..... 15 660

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lä
rare,

förste assistenter och assistenter,

förslagsvis .......... 3 369 400

b. Avlöningar åt annan icke-ordinarie

personal vid högskolan.. 1 726 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

2 519 000

529 400

5 095 400

1 908 700

Summa kronor 10 052 500

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Stockholms stad m. fl........... 45 500

Nettoutgift kronor 10 007 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 10 007 000 kronor;

II. i anledning av motionerna 1:121 och II: 130, såvitt

de icke behandlats under I, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört.

4:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda

förslag (punkt 161, s. 336—338), vilket innebär en anslagshöjning

med 168 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 348 600 kronor.

5:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 162, s. 338—340) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de båda i det

föregående under punkten 3 angivna motionerna I: 121 och II: 130, i

vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa till Tekniska

högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 407 000 kronor, därav 12 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag samt avstyrker med hänvisning till vad utskottet i det

föregående under punkten 3 anfört rörande nyssnämnda motioner bifall

till desamma, i vad de avse ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här

är i fråga, till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel

m.m. för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

<• anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

6:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 163, s. 341—343) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 3 angivna motionerna I: 121 och II: 130, i vilka

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa till Tekniska

högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater in. in. ett reservationsanslag

av 1 200 000 kronor, därav 5 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag samt avstyrker med hänvisning till vad utskottet i det

föregående under punkten 3 anfört rörande nyssnämnda motioner bifall

till desamma, i vad de avse ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här

är i fråga, till Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning

av apparater m. in. för budgetåret 1957/58 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kronor.

7:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 164, s. 343), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 120 000 kronor.

8:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 344), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Resebidrag till studerande för budgetåret 1957/58 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 18 000 kronor.

9:o Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 344),

vilket innebär en anslagsminskning med 162 000 kronor, hemställer utskottet

•

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 538 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

10:o Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler vid svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 344—345), vilket innebär en anslagshöjning

med 234 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler vid svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1957/58 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 334 000 kronor.

ll:o Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 168, s. 345—361) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58, dels ock

till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 6 369 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 3 angivna motionerna I: 121 och II: 130, i vilka

hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa till Chalmers

tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 422 200 kronor, därav

67 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar och de i det föregående redovisade

förslagen, såvitt gäller Chalmers tekniska högskola, till förstärkt

basorganisation och ökad intagning av studerande vid högskolan beträffande

personalorganisationen m. m. i huvudsak följande.

En ny professur i tillämpad termodynamik och strömningslära i Co 14.

En ny laboratur i elasticitets- och hallfasthetslära i Ca 34 med samtidig

indragning av en befattning som biträdande lärare i ämnet.

En ny laboratur i elektricitetslära och elektrisk mätteknik i Ca 34.

En ny befattning som speciallärare i metallografi och värmebehandling

med samtidig minskning av den med nuvarande speciallärarbefattning i

materiallära förenade undervisningsskyldigheten.

En ny befattning som speciallärare i industriell elektronisk mätteknik

med samtidig minskning av den med nuvarande speciallärarbefattning i

elektroteknik förenade undervisningsskyldigheten.

Utökning av den med speciallärarbefattningen i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten

med höjning av befattningsarvodet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 saml. Nr 121\

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 124 är 1957

Överförande av en för närvarande vid Göteborgs universitet inrättad

befattning som biträdande lärare i fysik till Chalmers tekniska högskolas

avlöningsstat.

En befattning som biträdande lärare i tillämpad matematik, en befattning

som biträdande lärare i fysik samt en befattning som biträdande

lärare i^elasticitets- och hållfasthetslära (överföres från det för budgetåret

1956/57 anvisade anslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ökad intagning av studerande).

En ny befattning som biträdande lärare i fysik.

En ny befattning som biträdande lärare i elektricitetslära och elektrisk

mätteknik III.

En ny. befattning som biträdande lärare i elektromaskinlära.

Utökning av den med befattningen som biträdande lärare i elektricitetslära

och elektrisk mätteknik II förenade undervisningsskyldigheten. Höjning

av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och

assistenter för den löpande verksamheten med 579 000 kronor.

Uppflyttning av befattningarna såsom högskolesekreterare och högskolemtendent

till byrådirektörsbefattningar i Ca 31.

Uppräkning av medel för höjning av vissa arvoden.

En ny befattning som reproduktionsfotograf i Ce 12.

En befattning som instrumentmakare i Ce 16 (överföres från det för

budgetåret 1956/57 anvisade anslaget till tillfälliga förstärkningsanordningar

vid universiteten m. m.).

En befattning som institutionsvaktmästare i Ce 12 (överföres från det

för budgetåret 1956/57 anvisade anslaget till Gemensamma ändamål vid

de tekniska högskolorna: Ökad intagning av studerande).

En ny befattning som instrumentmakare i Ce 16.

Ordinariesättning av en instrumentmakarbefattning i Ce 16.

Fyra nya befattningar som institutionsvaktmästare i Ce 12.

En ny befattning som expeditionsvakt i Ce 10.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag innebär sammanlagt

en anslagshöjning med 1 829 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt avstyrker med

hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 3 anfört bifall

till motionerna I: 121 och II: 130, i vad de avse ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis 445 264

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar, förslagsvis .... 14 036 459 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

förste assistenter och assi
-

stenter, förslagsvis......... 2 253 600

b. Undervisning om arbetsled
ningens

praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och

arbetspsykologiska problem . 5 100

c. Avlöningar åt annan icke-or
dinarie

personal vid högskolan 1 112 700 3 371400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 142 300

Summa kronor 6 413 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............ 44 000

Nettoutgift kronor 6 369 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 6 369 000 kronor.

12:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 362—364), vilket innebär en anslagsminskning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

13:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. Kungl. Maj.t har

(punkten 170, s. 364—366) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkterna 3, 5, 6 och 11 angivna motionerna I: 121 och

II: 130, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte anvisa

till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 209 000 kronor, därav 10 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag samt avstyrker med hänvisning till vad utskottet i det

föregående under punkten 3 anfört rörande nyssnämnda motioner bifall

till desamma i vad de avse ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 121 och II: 130, såvitt här

är i fråga, till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m.

för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

14:o) Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning av apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 367 och

368) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1957/58 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

800 000 kronor.

15:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

172, s. 368 och 369), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetgetåret

1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 120 000 kronor.

16:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 369), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag

till studerande för budgetåret 1957/58 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 124- år 1957

17:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 369—

373), vilket innebär en anslagshöjning med 58 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1957/58

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

707 000 kronor.

18:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stidendier

för främjande av högre tekniska studier. Kungl. Maj:t har

(punkt 176, s. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i utskottets

utlåtande nr 63 under punkten 48 angivna motionerna I: 187 och II: 163

av herr Mogård m. fl. samt herr Regnéll m. fl., i vilka hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1957/58 anvisa ett med 28 000 kronor förhöjt reservationsanslag

av 148 000 kronor.

Av detta reservationsanslag har för budgetåret 1956/57 anvisats 60 000

kronor till tekniska högskolan i Stockholm och 33 000 kronor till Chalmers

tekniska högskola. Antalet stipendier utgör 20 vid den förra och 11 vid

den senare högskolan. Stipendierna utgår med ett belopp av 3 000 kronor

för stipendieår och är avsedda såväl för licentiatstuderande som för dem,

vilka bedriver studier för disputationsprov för vinnande av teknisk doktorsgrad.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 27 000 kronor,

betingad av förslag om ökning av antalet stipendier vid tekniska högskolan

i Stockholm med 5 och vid Chalmers tekniska högskola med 4.

Den i motionerna 1:187 och 11:163 påyrkade höjningen av anslaget

betingas av förslag om höjning av stipendiebeloppen med 700 kronor till

3 700 kronor. Beträffande motiveringen härför torde få hänvisas till motionen

II: 163.

Utskottet. Med hänvisning till utskottets ställningstagande till den i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 123, behandlade

anslagsfrågan (utlåtande 1957: 63, punkt 48) biträder utskottet Kungl.

Maj:ts förevarande förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 187 och

II: 163, i vad de avse ifrågavarande anslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 124 år 1957

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 187 och II: 163, såvitt

här är i fråga — till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kronor.

19:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 177, s. 375), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

20:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 375 och 376), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m.m. för budgetåret 1957/58 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

21 :o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

179, s. 377), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1957/58 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 124 dr 1957

Vid jörestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström,

Näsström, Hesselbom, Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Einar Persson,

Sundelin, Birger Andersson, Axel Andersson, Elfving, Nils Theodor Larsson,

Mårtensson och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,

Widén, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Vinge,

herrar Arvidson, Heckscher, Helén och Svensson i Stenkyrka.

Reservationer

vid avsnitt I av

1) herr Ohlon;

2) fröken Elmén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:305 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till en fortsättningskurs för hemkonsulenter och andra hushållspedagoger. a1 i texten