Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen jämte i ämnet väckta motioner.

1957-05-21 · 72 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 71 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

1

Nr 128

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 86 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 februari 1957, föreslagit

riksdagen att dels godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet

föreslagna huvudsakliga grunder för omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen, dels ock godkänna av departementschefen

föreslagna förändringar i personalorganisationen m. m. vid universiteten

och Stockholms högskola, att successivt genomföras under loppet av fyra

budgetår med början budgetåret 1958/59.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (1:423) och den andra inom andra kammaren av

herrar Sehlstedt och Andersson i Ronneby (11:532), i vilka hemställts att

riksdagen måtte besluta att inrätta en professur i kriminologi vid Stockholms

högskola fr. o. m. budgetåret 1958/59 samt att förberedelser snarast

vidtages för organiserandet av en institution för ifrågavarande forskningsuppgifter;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammare av fru

Nilsson m. fl. (1:426) och den andra inom andra kammaren av herr Munktell

m.fl. (11:539), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

begära, att förslag om inrättande från och med budgetåret 1958/59 av en professur

i kriminologi jämte tillhörande institution vid Stockholms högskola,

allt i enlighet med den av utredningsmännen utarbetade, till Kungl. Maj:t

överlämnade promemorian, frainlägges inför nästa års riksdag i samband

med yrkande av anslag till högskolan för nämnda budgetår;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eriksson m.fl. (1:427) och den andra inom andra kammaren av herr

Munktell m.fl. (11:538), i vilka hemställts, att de av Kungl. Maj:t föreslagna

lärarbefattningarna i nationalekonomi vid Uppsala och Lunds universitet

utformas såsom professurer i »samhällsekonomi, särskilt ekonomisk politik

och socialpolitik», med undervisningsskyldighet inom både de juridiska

och de filosofiska fakulteterna;

1 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 0 samt. Nr 128

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (1:428) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustafson i Göteborg m. fl. (11:537), i vilka hemställts, att riksdagen nu måtte

uttala sig för uppförande av en professur i internationell rätt vid universitetet

i Uppsala å universitetets stat från och med budgetåret 1958/59, samt

att riksdagen i övrigt vid behandlingen av propositionen nr 86/1957 måtte

beakta vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman m. fl. (1:429) och den andra inom andra kammaren av herr Rylander

m.fl. (11:542), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av proposition nr 86 måtte

ej mindre beakta i motionerna framförda synpunkter och sålunda — med

motsvarande jämkning av propositionens innehåll — besluta om inrättande

av följande befattningar:

en professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt, och

en professur i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt, i stället för den i

propositionen föreslagna precepturen i samma ämne, båda vid Stockholms

högskola,

en preceptur i straff- och processrätt vid vardera av de juridiska fakulteterna

i Uppsala och Lund,

en preceptur i civilrätt vid vardera av nämnda fakulteter,

en preceptur i offentlig rätt vid Stockholms högskola, ävensom

två ytterligare befattningar som kontorsbiträden vid envar av de tre fakulteterna

och

den av utredningsmännen föreslagna kanslibiträdesbefattningen vid fakulteten

i Lund;

av dessa befattningar böra inrättas

kansli- och kontorsbiträdesbefattningarna budgetåret 1957/58,

professurerna budgetåret 1961/62 samt

precepturerna budgetåren 1959—1962 (dock torde precepturen i offentlig

rätt behöva inrättas redan budgetåret 1958/59);

än även göra framställning till Kungl. Maj:t om vidtagande av åtgärder

för tillgodoseende av undervisning och forskning inom ämnet allmän rättsvetenskap;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Gärde Widemar (I: 433) och den andra inom andra kammaren av herrar

Hastad och Sjölin (11:543), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj :ts proposition nr 86 måtte besluta företaga de ändringar i de

där föreslagna personalorganisationerna m. m. vid de juridiska fakulteterna,

som i motionerna föreslagits, samt att i övrigt beakta vad i motionerna anförts;
dels

en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (11:533),

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

3

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om förslag till inrättande av en professur i funktionell rättsvetenskap

vid juridiska fakulteten i Lund eller vid stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen vid Stockholms högskola;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlén väckt motion (11:536),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i den filosofisk-samhällsvetenskapliga

examen måtte ingå en kurs på en halv termin i kulturgeografi

samt att kursen i företagsekonomi måtte utbyggas till krav på kunskaper för

1 betyg i detta ämne.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för de till grund för

propositionen liggande utredningsförslagen och de i ärendet avgivna remissyttrandena

eller för motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena

får utskottet hänvisa till propositionen respektive motionerna 1:423

och 1:433 samt 11:533, 11:536, 11:537, 11:538, 11:539 och 11:542.

Inledning

Gällande bestämmelser, föreliggande reformförslag m.m.

Gällande stadga angående juridiska examina är av år 1935. Beträffande

juris kandidatexamen bygger denna stadga i det väsentliga på 1904

års stadga angående juridiska examina. Utfärdandet av 1935 års stadga

var närmast betingat av tillkomsten av statsvetenskaplig examen. Samtidigt

avskaffades kansliexamen.

Stadgan angående statsvetenskaplig examen är av år 1935.

Enligt stadgan kan statsvetenskaplig examen avläggas antingen inom juridisk

fakultet (statsvetenskaplig-juridisk examen) eller inom filosofisk fakultet

(statsvetenskaplig-filosofisk examen). Båda examina berättigar till

titeln politices magister.

Rörande de gällande examensstadgornas huvuddrag hänvisas till propositionen,

s. 3—4.

Frågan om en reformering av den samhällsvetenskapliga utbildningen

behandlades av 1942 års socialutbildningssakkunniga i deras

år 1946 framlagda betänkande med utredning och förslag rörande statsvetenskapliga

examina in. m. (SOU 1946: 30). De sakkunnigas förslag föranledde

icke någon ändring av gällande examensbestämmelser.

Då en översyn av juristutbildningen ansågs påkallad med hänsyn

till bl. a. de påtagliga brister, varmed denna utbildning vore behäftad,

och den samhällsvetenskapliga utbildningen samtidigt

syntes böra bli föremål för förnyad utredning, utverkade dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, den 3 januari och den 8

april 1949 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

för att inom departementet verkställa utredning angående de juridiska och

samhällsvetenskapliga examina samt i samband därmed stående utbildningsfrågor.

De av departementschefen med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade

sakkunniga antog benämningen 19k9 års kommitté för den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen.

Kommittén avgav den 12 november 1949 en promemoria om inrättande

av ett rättsvetenskapligt forskningsråd (SOU 1949:52). De av kommittén

i nämnda promemoria framlagda förslagen ledde bl. a. till att det dåvarande

samhällsvetenskapliga forskningsrådets verksamhetsområde utvidgades till

att omfatta även rättsvetenskap. Förslag härom framlades i 1954 års statsverksproposition

(VIII ht, p. 350).

Den 27 april 1953 avlämnade kommittén betänkande om den juridiska och

samhällsvetenskapliga utbildningen (SOU 1953: 15 och 16).

över betänkandet har ett 60-tal remissyttranden avgivits.

Vid avgivandet av sitt utlåtande bereddes kanslern för rikets universitet

under hand tillfälle att taga del av de yttranden, som inkommit till ecklesiastikdepartementet

från myndigheter samt organisationer och sammanslutningar.

Kanslern, som avgav sitt utlåtande i december 1954, har däri framlagt

ett självständigt, helt utarbetat förslag.

I skrivelse den 4 mars 1955 till Kungl. Maj:t har strafflagberedningen

bl. a. understrukit angelägenheten av att en professur i kriminologi snarast

inrättas vid Stockholms högskola.

Departementschefen

Rörande det fortsatta utredningsarbetet m. m. har departementschefen

anfört i huvudsak följande.

Föreliggande förslag till omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen var i samband med budgetberedningen hösten 1955

föremål för överväganden inom ecklesiastikdepartementet. I 1956 års statsverksproposition

(VIII ht, p. 77) redogjorde jag i korthet för kommitténs

betänkande och förslag, kanslerns remissutlåtande och däri framlagt förslag

samt övriga utlåtanden över betänkandet. I anslutning härtill uttalade

jag, att jag — efter den beredning av de föreliggande förslagen som ägt

rum — kommit till den uppfattningen, att kanslerns förslag i vad gällde

juristutbildningen i stort sett kunde godtagas, men att dennes förslag beträffande

den samhällsvetenskapliga utbildningen behövde ytterligare övervägas

inom departementet, bland annat med sikte på bibehållande av en

statsvetenskaplig-juridisk examen. Vidare framhöll jag, att det var min avsikt

att slutföra beredningen av ärendet till sådan tidpunkt, att förslag till

omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen kunde

föreläggas 1957 års riksdag. Ehuru ärendets beredning ännu icke slutförts,

förklarade jag mig likväl — på grundval av den föreliggande utredningen

— beredd att föreslå, att en preceptur i civilrätt skulle inrättas vid universitetet

i Uppsala från och med budgetåret 1956/57. I proposition nr 108 till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

5

1956 års riksdag angående anslag för budgetåret 1956/57 till Stockholms

högskola m. m. föreslog jag även, att en preceptur i straffrätt skulle inrättas

vid högskolan från och med sistnämnda budgetår. I skrivelser nr 202

(SU 78) och nr 303 (SU 142) anmälde riksdagen bl. a. att riksdagen bifallit

förslagen om inrättande av förutnämnda precepturer.

På min framställning bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 13

april 1956 mig att tillkalla två sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet

biträda med översyn av föreliggande förslag till omläggning av

den samhällsvetenskapliga utbildningen m. m. Med anledning härav tillkallade

jag samma dag såsom sakkunniga för nämnda ändamål professorn

vid Stockholms högskola F. F. Schmidt och professorn vid universitetet i

Lund N. N. Stjernquist.

I årets statsverksproposition (VIII ht, p. 74) uttalade jag, att beredningen

av ifrågavarande ärende i dess helhet beräknades vara slutförd inom kort

och att avsikten var att därefter i särskild proposition förelägga innevarande

års riksdag förslag i ämnet. Jag förklarade vidare, att jag därvid komme

att förorda, att den avsedda omläggningen av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen skulle genomföras successivt under loppet av

fyra budgetår med början budgetåret 1958/59. För budgetåret 1957/58 räknade

jag icke med någon ändring i personalorganisationen för juridiska

fakulteten vid universitetet i Uppsala. Vad däremot beträffar juridiska fakulteten

vid universitetet i Lund och stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola ansåg jag mig — i avbidan på omläggningens

genomförande—böra föreslå en förstärkning av lärarkrafterna från

och med nästa budgetår genom inrättande vid såväl fakulteten som avdelningen

av en preceptur i civilrätt (VIII ht, p. 80 och 99).

De av mig tillkallade utredningsmännen har numera redovisat huvuddelen

av sitt uppdrag i en promemoria angående omläggning av den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen. Utredningsmännen har vid

utarbetandet av promemorian haft samråd med universitetskanslern.

Utredningsmännen har därjämte avgivit en promemoria angående juridiska

lärdomsprov och akademisk lärartjänstgöring som befordringsgrunder

m. m. samt en promemoria angående regler för förening av tjänst som professor,

preceptor eller docent vid juridisk fakultet med förordnande vid hovrätt.

De har vidare förklarat sig ha för avsikt att i särskilda promemorior

till närmare behandling upptaga frågan om praktiktjänster inom förvaltningen

samt frågan om kompetensregler för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Utredningsmännen har numera avlämnat de av departementschefen förutskickade

promemoriorna.

Olika examenstyper m.m.

Kommittén

Vad beträffar olika examenstyper finner kommittén att ju ris kandidatexamen

bör bibehållas med vissa förändringar, som åsyftar ett förbättrat

utbildningsresultat. Examen, som liksom hittills bör vara i stort

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

sett standardiserad, skall tillgodose utbildningsbehovet för alla som förbereder

sig för något slag av juridisk verksamhet. Beträffande arbetsuppgifterna

inom förvaltningen anföres, att dessa till avsevärd del är av sådan

art att såväl juridiska som samhällsvetenskapliga insikter kräves vid utförandet.

Även inom privata företag samt inom olika intresseorganisationer

och sammanslutningar förekommer åtskilliga sådana uppgifter. Kommittén

finner därför att befattningshavare med en examen, som ger en kombinerad

juridisk-samhällsvetenskaplig utbildning, är behövliga. Denna examen bör

enligt kommittén erhålla en delvis annan utformning än nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen. En förstärkning av det juridiska inslaget är

bl. a. nödvändig. De ämnen, som detta inslag skall omfatta, bör vidare

enligt kommittén såvitt möjligt vara av samma omfattning som motsvarande

ämnen i juris kandidatexamen. Som benämning på examen föreslår kommittén

juris politices magisterexamen.

Kommittén anför vidare, att åtskilliga arbetsuppgifter är av den art att

en gedigen samhällsvetenskaplig utbildning erfordras. Det sålunda föreliggande

utbildningsbehovet bör enligt kommittén tillgodoses genom en särskild

examen benämnd politices magisterexamen, vilken skall ersätta nuvarande

statsvetenskaplig-filosofisk examen. De hithörande arbetsuppgifterna

är enligt kommittén främst av ekonomisk eller ekonomisk-statistisk

art. Förutom av specialister inom dessa områden föreligger emellertid behov

av personer, som bedrivit fördjupade studier i någon annan samhällsvetenskap,

t. ex. statistik, kulturgeografi, sociologi eller statskunskap. Kommittén

anser, att behovet av personer med sådan utbildning framdeles torde komma

att öka. Även en mindre omfattande samhällsvetenskaplig examen, som

föreslås benämnd politices kandidatexamen, finner kommittén erforderlig.

Två av kommitténs ledamöter anför i särskilda yttranden,

att det föreliggande behovet av juridisk och juridisk-samhällsvetenskaplig

utbildning bör tillgodoses genom en examen. I denna examen — juris kandidatexamen

— bör emellertid, med hänsyn till den utveckling som ägt rum,

beredas större utrymme åt studier i vissa samhällsvetenskapliga ämnen än

vad kommitténs majoritet föreslagit.

Universitetskanslern

Kanslern delar kommitténs uppfattning att förvaltningen har behov av

tjänstemän med icke blott juridisk utan även samhällsvetenskaplig utbildning.

I likhet med flertalet övriga myndigheter och sammanslutningar anser

emellertid kanslern, att den samhällsvetenskapliga utbildning, som juridisktadministrativa

tjänstemän i allmänhet behöver, icke i någon mera avsevärd

grad skiljer sig från den samhällsvetenskapliga utbildning som flertalet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

7

domare, högre åklagare och advokater har behov av. De senaste decenniernas

djupgående förändringar i samhället har nämligen enligt kanslerns

uppfattning medfört, att samtliga ifrågavarande jurister måst äga större

mått av kunskaper om samhällets faktiska struktur samt av insikter i

samhällsvetenskaplig metod. Kanslern föreslår därför, att det samhällsvetenskapliga,

främst ekonomiska inslaget i juris kandidatexamen utökas

i förhållande till kommittéförslaget. Blir så fallet, synes kanslern något

större behov av en särskild juris politices magisterexamen ej föreligga; förslaget

om inrättande av denna examen avstyrkes därför av kanslern.

En juris kandidatexamen med ett ökat samhällsvetenskapligt inslag kan

enligt kanslern dock icke helt tillgodose förvaltningens behov av samhällsvetenskapligt

skolad arbetskraft. Vissa arbetsuppgifter är nämligen av den

art, att de kräver en fullständigare samhällsvetenskaplig utbildning. Inom

filosofisk fakultet bör därför finnas en politices magisterexamen. Denna

bör enligt kanslern anknyta till övriga filosofiska examina. Politices magisterexamen

bör även omfatta ett juridiskt inslag. Ett för denna examen

särskilt avpassat juridiskt ämne, rättskunskap, bör sålunda enligt kanslerns

uppfattning tillskapas.

Utredningsmännen

De förutnämnda utredningsmännen har anfört huvudsakligen följande

i fråga om de särskilda examenstyperna.

Den av kanslern föreslagna juris kandidatexamen innehåller ett starkare

samhällsvetenskapligt inslag än den av kommittén förordade. Kanslerns

överarbetning av kommitténs förslag innebär enligt utredningsmännen en

förbättring. Även för domare, advokater och högre åklagare har nämligen de

samhällsvetenskapliga frågorna fått allt större betydelse. Inom ramen för

en examen, vilken avser en fullständig juristutbildning, kan dock endast

en begränsad tid anslås åt samhällsvetenskapliga studier. Det blir mera

fråga om en orientering än en utbildning, som ger förmåga att behärska

samhällsvetenskaplig metod.

En tjänsteman, som arbetar i förvaltningen, har som regel vid sidan av

varandra uppgifter att tillämpa författningar och uppgifter att verkställa

utredningar. För de förra uppgifterna behöver han en juridisk utbildning,

för de senare är i åtskilliga fall en samhällsvetenskaplig skolning av väsentlig

betydelse. Med hänsyn härtill är det önskvärt, alt det jämte juris

kandidatexamen finns en ämbetsmannaexamen, som ger en mera fullständig

samhällsvetenskaplig utbildning. Den nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen bör därför avlösas av en juridisk-samhällsvetenskaplig examen, en

examen, som skall avse en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig

utbildning. Under sin utbildningstid bör den som studerar för avläggande

av denna examen kunna erhålla eu sådan juridisk skolning, att han kan

på egen hand tillämpa författningar och självständigt handlägga juridisktadministraliva

ärenden. Därjämte bör han under sin studietid få lära sig

att behärska tekniken att utreda ekonomiska, politiska och sociala samband.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

Den studerande bör i enlighet härmed ställas såväl inför krav som gäller

för juristerna som inför krav som möter vid en rent samhällsvetenskaplig

utbildning.

Ett stigande behov av samhällsvetenskapliga specialister, särskilt för utredningsarbeten,

torde föreligga både inom förvaltningen, näringslivet och

organisationerna. Det bör därför finnas en examen, som avser en rent samhällsvetenskaplig

utbildning. Nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen

bör sålunda avlösas av en examen benämnd filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen. Enligt utredningsmännens förslag skall den studerande

under examens första del läsa vissa kärnämnen. Studiet av dessa syftar

till att garantera en grundläggande allmän samhällsvetenskaplig skolning.

Under en andra del av studietiden bör den studerande ha valfrihet, så att

han kan specialisera sig på det område, som han själv önskar.

För de tre olika examina: juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen bör enligt utredningsmännen

studieplanerna samordnas så långt möjligt.

Utredningsmännen behandlar även den väntade tillströmningen

av studerande som avser att avlägga juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen ävensom

behovet av personer med sådan utbildning. Av utredningsmännen

lämnade uppgifter angående nyinskrivna och examinerade vid de juridiska

fakulteterna under de senare läsåren redovisas i propositionen, s. 21.

Härefter anför utredningsmännen följande.

Det överskott av färdiga juris kandidater, som förelåg för några år sedan,

har nu utjämnats. För dagen synes föreligga ett visst underskott på tingsmeriterade

jurister, medan i fråga om övriga jurister torde råda i huvudsak

balans mellan tillgång och efterfrågan. Att förhållandena utvecklats på detta

sätt, får väsentligen tillskrivas den yrkesvägledning som lämnas av arbetsmarknadsstyrelsen

och den upplysningsverksamhet som bedrivits av Sveriges

juristförbund. År 1951 började man göra de nya studenterna uppmärksamma

på läget på juristbanan, och siffrorna för antalet nyinskrivna vid

de juridiska fakulteterna (antalet aspiranter till landsfiskalsbanan oräknade)

sjönk från omkring 420 läsåret 1951/52 till 273 läsåret 1952/53 för

att stanna vid en nivå strax under 300. Av de nyinskrivna inriktar sig det

stora flertalet (omkring 90 procent) på juris kandidatexamen.

De som examinerats med statsvetenskaplig-juridisk examen har varit

relativt få. Under de senare åren har genomsnittet varit 22. Samtliga har

utan svårighet vunnit anställning. Antalet med statsvetenskaplig-filosofisk

examen har varit ännu färre. Här råder direkt knapphet, särskilt på personer

med högre betyg i statistik.

När det gäller att bestämma lärarorganisationen vid de juridiska fakulteterna

och för de samhällsvetenskapliga ämnena, kan man — framhäver

utredningsmännen — icke arbeta med utgångspunkt i vissa antaganden

rörande behovet av examinerade. Tanken på införandet av en

spärr för tillträdet till dessa studiebanor har nämligen bestämt avvisats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957 9

Kapaciteten måste i stället bestämmas efter den väntade tillströmningen.

Ordnar det allmänna en effektiv yrkesvägledning — anför utredningsmännen

vidare — behöver det dock icke bli någon större spänning mellan tillströmning

och behov. Både för jurister och samhällsvetare gäller för övrigt

att arbetsmarknaden är plastisk. De examinerade finner användning för sin

utbildning på många olika levnadsbanor. Utredningsmännen påpekar, att

antalet examinerade jurister i våra grannländer i förhållande till folkmängden

är väsentligt högre än hos oss.

Utredningsmännen anför i fortsättningen.

Under de närmaste åren kommer det sammanlagda antalet studenter att

ökas väsentligt. Detta torde i någon mån komma att påverka tillströmningen

till de juridiska fakulteterna, även om det från yrkesvägledningens

sida komme att framhållas att behovet av jurister på arbetsmarknaden

vore tillgodosett. Man torde därför ha att räkna med en svag ökning av antalet

studerande för juris kandidatexamen. Den föreslagna nya juris politices

magisterexamen bör få större slagkraft än nuvarande statsvetenskapligjuridisk

examen. Man får också räkna med att de, som söker sig till en rent

samhällsvetenskaplig utbildning, kommer att öka i antal.

Man får en uppfattning om antalet studerande årligen i varje ämne genom

att med ledning av examensstatistiken för tidigare år göra antaganden om

det blivande antalet årligen examinerade. För de sista ämnena i examen

torde elevantalet bli ungefär detsamma som antalet examinerade. För ämnen

förlagda till de två första studieåren får man göra ett tillägg med hänsyn

till att dessa ämnen läses även av studerande, som icke fullföljer sina studier

fram till examen. Storleken av detta tillägg är svår att uppskatta.

Utredningsmännens antaganden rörande det blivande antalet årligen examinerade

framgår av följande tabell.

Antaganden rörande det blivande antalet årligen examinerade

Juris kandidat- examen

Jur. samhällsvet.- examen

Fil. samhällsvet.

examen

65

15

10

65

15

10

105

30

20

Göteborg ..................

—

—

10

Departementschefen

Departementschefen anför beträffande de olika examenstypei na i huvudsak

följande.

Vad beträffar de olika examenstyperna, så råder en allmän enighet

om att juris kandidatexamen bör bibehållas som en särskild examen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Olika förslag om examens närmare utformning har dock framförts Liksom

hittills bor denna examen finnas för utbildning av bl. a. blivande domare

åklagare i högre tjänsteställning och advokater. Sedan gammalt har juris

kandidatexamen ansetts vara en lämplig examen även för dem, som går till

tjänster inom bl. a. statsförvaltningen. Sådana tjänster torde jämväl i fortsättningen

komma att i stor utsträckning rekryteras med juris kandidater.

Huruvida det vid sidan av juris kandidatexamen bör finnas en examen,

som avser en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, är

en fråga, vari meningarna varit delade.

Vid min anmälan i fjolårets statsverksproposition av frågan om en omläggning

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen ansåg

jag, att den ytterligare beredning av ärendet, som jag då fann erforderlig,

borde sikta på bl. a. ett bibehållande av en kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig

examen. Vid den fortsatta beredningen av ärendet har jag

blivit övertygad om att det inom bl. a. statsförvaltningen -— även om i juris

kandidatexamen inrymmes ett samhällsvetenskapligt inslag av den art och

omfattning kanslern föreslagit — finnes ett behov av den av mig

åsyftade kombinerade examen. De samhällsvetenskapliga studierna inom

ramen för en juris kandidatexamen, utformad i huvudsaklig överensstämmelse

med kanslerns förslag, kan nämligen i allmänhet icke ge den studerande

annat än en orientering — visserligen en relativt omfattande och därmed

värdefull sådan — i vederbörande samhällsvetenskapliga ämne.

Nämnda studier kan sålunda i regel icke ge den studerande en verklig utbildning

i samhällsvetenskaplig metod. Med många administrativa tjänster

inom bl. a. statsförvaltningen — vilka på grund av samhällsförhållandenas

utveckling under senare tid ökat — är emellertid förenade arbetsuppgifter,

för vilka kräves — utom viss juridisk skolning — en förhållandevis grundlig

utbildning i ett eller flera samhällsvetenskapliga ämnen. Jag tänker

därvid främst på tjänster, varmed är förenade arbetsuppgifter med tyngdpunkten

förlagd till de ekonomiskt-administrativa. För rekrytering av nu

avsedda tjänster med befattningshavare, som äger en för arbetsuppgifternas

^mplig utbildning, synes mig angeläget, att det finnes en av mig förut

åsyftad kombinerad examen, vilken avser en betydligt mera omfattande

samhällsvetenskaplig utbildning än juris kandidatexamen. I anslutning till

vad jag nu och i det föregående uttalat i fråga om rekrytering av tjänster

vill jag tillägga, att det torde finnas ett betydande antal tjänster, till vilka

den ena av de här avsedda examina icke kan ge något bestämt företräde

framför den andra.

från de synpunkter jag här anfört i fråga om en kombinerad juridisksamhällsvetenskaplig

examen innebär utredningsmännens förslag en lämplig

rationalisering av nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen. I utbildningen

skall ingå juridik och samhällsvetenskap som likvärdiga och

varandra stödjande element. Jag anser mig böra förorda, att en examen avseende

kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning bibehålies.

Såsom framgar av min förut lämnade redogörelse innebär utredningsmännens

förslag, att undervisningen för juridisk-samhällsvetenskaplig examen

skall på visst sätt samordnas med undervisningen för juris kandidatexamen

och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Därest en dylik samordning

kommer till stånd, vilket jag förordar, kommer merkostnaderna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

11

för anordnande av undervisning för förstnämnda examen att bli förhållandevis

måttliga.

Nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen åsyftar en rent samhällsvetenskaplig

utbildning. Kommittén har ansett, att en sådan examenstyp

alltjämt bör finnas. I några av remissyttrandena har förordats, att den rent

samhällsvetenskapliga utbildningen skulle inordnas i filosofisk ämbetsexamen

och i filosofie kandidatexamen. Kanslern och utredningsmännen har

avvisat en sådan tanke och i likhet med kommittén föreslagit bibehållandet

av en särskild examen. Ett genomgående drag i kommitténs, kanslerns och

utredningsmännens förslag är, alt denna examen skall avse dels en studieperiod

med obligatoriskt innehåll, dels en period där den enskilde studerande

har valfrihet mellan en grupp av ämnen.

Staten, de större kommunerna och näringslivet synes mig för olika utredningsuppgifter

ha behov av samhällsvetenskapliga specialister med en

viss grundutbildning. En särskild examen bör enligt min mening finnas för

utbildning av dylika utredningspecialister. En examen motsvarande statsvetenskaplig-filosofisk

examen bör bibehållas och såsom utredningsmännen

föreslagit i fortsättningen benämnas filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Enligt kommitténs förslag skulle därjämte finnas en mindre omfattande

samhällsvetenskaplig examen, politices kandidatexamen. Vid remissbehandlingen

av kommitténs förslag har i övervägande antalet yttranden invänts,

att denna examen icke skulle fylla någon funktion. Varken kanslern eller

utredningsmännen har funnit sig kunna tillstyrka inrättandet av en dylik

examen. För egen del anser jag mig inte heller kunna biträda kommitténs

förslag på denna punkt.

Den i det föregående omnämnda samordningen av undervisningen

för de olika examina är önskvärd inte endast från synpunkten,

att lärarorganisationen i så fall utnyttjas mera effektivt och kostnaderna

för undervisningen härigenom blir lägre än eljest. Även för den enskilde

studerande erbjuder samordningen stora fördelar. Det blir lättare för honom

att träffa det rätta yrkesvalet, om han en tid kan hålla flera alternativ

öppna och om han utan tidsförlust kan övergå från studierna för en examen

till studierna för en annan. Enligt min mening har utredningsmännen löst

uppgiften att samordna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt.

Ti llströ in ningen till de juridiska fakulteterna har växlat från

tid till annan. Under en period omkring 1950 var siffran å antalet nyinskrivna

per år omkring 450. Uäsaret 1952/53 sjönk antalet kraftigt för att

sedan stanna vid en nivå strax under 300. bör några år sedan förelag ett

visst överskott på nyexaminerade jurister. Detta visade sig dock vara en

tillfällig företeelse och f. n. råder närmast balans mellan tillgång och efterfrågan.

1 och för sig kunde det vara önskvärt med en jämnare utexamination. Enligt

min mening bör det dock icke ifrågakoinina att reglera tillströmningen

genom all maximera det årliga nyintaget av studerande, utan tillträdet till

den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen bör såsom hittills vara

fritt. Som universitetskanslern framhållit, bör införandet av spärr för tillträde

till universitetsstudier ifrågakomma endast i de fall, då detta är nödvändigt

med hänsyn till lokalutrymmen, utrustning och lärarpersonal.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Juris kandidatexamen

Kommittén

Mot de nuvarande studierna för juris kandidatexamen och dessas resultat

kan anmärkas, anför kommittén, att de är i alltför hög grad inriktade

på minneskunskaper, i synnerhet rörande den för tillfället gällande lagstiftningens

innehåll, och i alltför ringa grad på förmåga att lösa sådana

problem, som förekommer i praktisk juridisk verksamhet. Härmed sammanhänger

att de studerande icke får tillfälle till aktiv självverksamhet

i erforderlig utsträckning. Orsakerna till här avsedda brister i juristutbildningen

är framför allt, att lärarna är alltför fåtaliga i förhållande till det

mycket stora antalet studenter. De kan därför ej medhinna sådan undervisning,

som är en förutsättning för självverksamhet av de studerande —

främst undervisning i form av seminarieövningar. Tillgången på läroböcker

är vidare otillräcklig. För att en förbättring av utbildningsförhållandena

skall kunna nås, fordras bl. a. att en kraftig upprustning sker av lärarorganisationen

och andra resurser för undervisningen samt att undervisningen

och studierna får en delvis annan inriktning. Beträffande det senare spörsmålet

anför kommittén, att den främsta riktlinjen för en omändring bör

vara att i studierna införa ett betydligt vidgat moment av utbildning i att

lösa juridiska problem. Detta förutsätter i sin tur ett väsentligt ökat självständigt

arbete från de studerandes sida. Vidare bör examen omfatta ett

förstärkt inslag av samhällsvetenskap och andra hjälpvetenskaper. ökad

tonvikt bör också läggas på de offentligrättsliga ämnena.

Det på juridisk problematik inriktade studiet bör bestå av en mindre,

mera teoretisk del (det nya ämnet allmän rättslära) och en större, mera

praktiskt inriktad del med krav på specialuppgifter inom två olika ämnen

(civilrätt och annat valfritt ämne). För vart och ett av dessa fördjupningsämnen

bör anslås en studietid av en termin. De båda delarna bör i tiden

följa i nu angiven ordning. Kommittén avvisar en ordning, enligt vilken

det på juridisk problematik inriktade studiet skulle anknytas till eller inordnas

i det traditionella studiet av de särskilda examensämnena. Syftemålet

med dessa mera djupgående studier är — anför kommittén vidare —

att inom begränsade rättsområden uppna en grundlig behärskning av lagstiftning,

rättspraxis och annat förefintligt material samt övning i praktisk

rättstillämpning med användning av erkända principer för lagtolkning, utfyllande

av luckor i lagstiftning och rättspraxis, beaktande av prejudikat

o. s. v.

Enligt kommitténs förslag bör studiegången för juris kandidatexamen

normalt vara följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

13

I den första examensdelen, för vilken beräknas 2 terminer, skall med en

studietid av V2 termin för respektive kurs och ämne ingå den propedeutiska

kursen, ekonomisk samhällskunskap, rättshistoria och statsrätt med folkrätt.

Den andra delen, i vilken grundläggande insikter i gällande svensk rätt

inhämtas, skall omfatta ämnena civilrätt I, civilrätt II med internationell

privaträtt, straffrätt med juridiska hjälpvetenskaper, processrätt, finansrätt

och förvaltningsrätt. För vartdera processrätt och förvaltningsrätt beräknas

en studietid av 3/s termin, för finansrätt 2/5 termin samt för vart

och ett av övriga ämnen 1 termin. Den tredje delen omfattar dels det nya

ämnet allmän rättslära med en studietid av 2/s termin, dels mera djupgående

studier inom begränsade områden av civilrätt under 1 termin och av ett

valfritt ämne under 1 termin.

Universitetskanslern

Kanslern ansluter sig i princip till den av kommittén angivna allmänna

målsättningen för de juridiska studierna, nämligen att i högre grad inrikta

dessa studier på träning i metodisk och principiell behärskning av rättsligt

material.

Kanslern finner kommitténs förslag att uppdela examen på tre delar

såtillvida riktigt, att grundliga studier, inriktade på praktisk rättstillämpning,

så vitt möjligt bör föregås av ett studium av samtliga juridiska discipliner.

Att såsom kommittén föreslagit helt koncentrera de mera vetenskapligt

betonade studier, som skall rymmas inom ramen för en juris

kandidatexamen, till en sista examensdel, skulle emellertid enligt kanslerns

åsikt leda till vissa allvarliga olägenheter. Å andra sidan skulle en studieordning

innebärande, att de fördjupade studierna helt inordnades i sludiet

av de enskilda ämnena eller vissa av dem, enligt kanslern ej leda till den förbättring

i fråga om utbildningen, som måste eftersträvas. En påtaglig brist i

den nuvarande juristutbildningen synes kanslern vara, att de juris studerande

icke erhåller övning i att behandla och lösa sådana relativt kvalificerade

problem, som möter dem i kommande praktisk verksamhet. Redan fördjupade

studier i enskilda ämnen gör givetvis den studerande mer skickad

för sådana uppgifter. De problem, som juristen i praktiken ställes inför, är

emellertid ofta av den art, att de kräver insikter hl. a. från skilda ämnesområden.

Studierna hör därför enligt kanslern även inrymma något moment,

som är så utformat, att de studerande får tillfälle att summera ihop sina vid

studiet av de enskilda ämnena inhämtade insikter och erfarenheter. Enligt

kanslern hör dessa tillämpade studier, såsom kommittén föreslagit, föregås

av ämnet allmän rättslära. I fråga om de tillämpade studiernas inplacering

i studiegången föreslår kanslern, att en termin mot slutet av examen reserveras

härför. I de större positivrättsliga ämnena hör kunskapsfordringarna

vidare utformas så, att tid reserveras för viss fördjupning inom något begränsat

område.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

Enligt kanslerns ändringsförslag bör examen liksom hittills omfatta endast

två delar, nämligen en förberedande del och en därpå följande del, under

vilken de egentliga juridiska studierna skall bedrivas. Den i kommittéförslaget

upptagna fördjupningsdelen ersättes i kanslerns förslag i någon

män av den termin, som skall ägnas åt tillämpade studier. Enligt dennes

förslag skall examen vidare utformas så, att fördjupade insikter i ett ämne

skall kunna förvärvas i anslutning till studiet av ämnet i fråga.

Vid ett godtagande av kanslerns ändringsförslag beträffande examens utformning

och de olika examensämnenas omfattning skulle normalplanen

för studiegången för juris kandidatexamen erhålla det utseende, som framgår

av följande sammanställning.

Termin Ämne eller kurs

1 Propedeutisk kurs........

Antal studie- månader*

o VA

Rättshistoria ........

2

2

3

(jämte bl. a. kurs i ekonomisk redovisning)

Civilrätt I ............. ö

5

6

4

Civilrätt II ............

5

Civilrätt III............

} 7%

6

Finansrätt .........

)

9 1/.

Internationell privaträtt ....

%

7

Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) .

Processrätt ...........

4 y4

q %

Allmän rättslära...........

1 *A

8

Offentlig rätt .............

5

9

Civilrätt (tillämpade studier) eller, efter fakultetens med- givande, visst annat ämne ...........

5

* I kanslerns plan, har icke angivits den studietid, som bör anslås för

ämne, men av hans utlåtande framgår, att han räknat med ungefärligen

ställningen upptagna studietiderna.

varje särskilt

de i samman-

Professorerna och docenterna vid juridiska fakulteterna i Uppsala och

Lund samt stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola

har i år 1955 avgivna skrivelser förordat kanslerns förslag rörande

studiernas anordning.

Utredningsmännen

Utredningsmännen framhåller, att de vid fullgörandet av den översyn,

som uppdragits åt dem att verkställa, ansett sig i fråga om juris kandidatexamen

böra utgå ifrån att kanslerns förslag beträffande denna examen

borde i stort sett lämnas orubbat. I enlighet härmed har de funnit sig böra

föreslå endast vissa mindre jämkningar av detta förslag. Dessa har enligt

utredningsmännen i huvudsak vidtagits för att möjliggöra gemensam undervisning

i de ämnen, som ingår i såväl juris kandidatexamen som vederbörande

samhällsvetenskaplig examen.

Vad beträffar den propedeutiska kursen, som avses skola vara gemensam

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

15

för juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen, föreslår utredningsmännen, att densamma

utbygges med vissa föreläsningar syftande till att lämna en allmän orientering

om rätts- och samhällsvetenskapliga problem.

Ämnet nationalekonomi bör enligt utredningsmännen utbytas mot ett

ämne som omfattar både nationalekonomi och företagsekonomi och som därför

bör benämnas samhälls- och företagsekonomi. Denna förändring betingas

i första hand av intresset att kunna samordna studiegången för flera

examina. Men detta är enligt utredningsmännen icke det enda skälet. Det

bör vara en fördel för juris kandidaterna att få ökad insikt i företagsekonomi.

De i kanslerns förslag beräknade studietiderna för ämnena processrätt

och straffrätt har av utredningsmännen förkortats med ungefär en vecka

för vartdera ämnet. Å andra sidan föreslår utredningsmännen att något

längre tid anslås för den allmänna rättsläran.

Efter de av utredningsmännen företagna jämkningarna av kanslerns förslag

till juris kandidatexamen skulle normalplanen för studiegången för

denna examen få följande utseende.

Termin

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Ämne

Antal studiemånader
-

Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskap
liga

och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar ..........

Samhälls- och företagsekonomi (början) .................

Samhälls- och företagsekonomi (avslutning) .............

Rättshistoria ..........................................

Civilrätt I (allmän civilrätt och lösegendomsrätt) ........

Civilrätt II ...........................................

Civilrätt III.................................•_.........

Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) (början).....

Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) (avslutning)..

Processrätt ............................................

Offentlig rätt ..........................................

Finansrätt ............................................

Internationell privaträtt ................................

Allmän rättslära ......................................

Tillämpade studier i antingen juridiskt ämne eller dylikt,

ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne eller

visst samhällsvetenskapligt ämne .......................

2 %

2 %

2 %

2 %

5

5

2 %

2 %

1 %

3 %

5

2 %

%

1 %

5

Departementschefen

Såsom kommittén framhävt och vissa remissmyndigheter, särskilt kanslern,

understrukit är den nuvarande juristutbildningcn — trots fakulteternas

strävanden att anpassa undervisningen efter tidens krav — behäftad

med vissa brister. En omläggning av utbildningen och i samband därmed

en förstärkning av fakulteternas lärarorganisation bör därför enligt

departementschefens mening komma till stånd.

Departementschefen anför i fråga om den juridiska utbildningens inriktning

och utformningen av juris kandidatexamen följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Den hastiga utvecklingen av lagstiftningen på nära nog alla områden

gör det nödvändigt att företaga en gallring bland de rättsområden, som de

studerande skall inhämta för examen, och att nedskära kravet på minneskunskaper.

Utbildningen bör inriktas på att den studerande skall lära sig

hur han på egen hand skall kunna skaffa sig kännedom om det riktiga innehållet

i lagar och andra författningar jämte rättspraxis på olika områden.

Undervisningen bör läggas så, att de vetenskapliga momenten ägnas större

uppmärksamhet än hittills. Vidare bör träning i juridisk metod ges större

plats på studieschemat.

Enligt kommitténs förslag till studieordning skulle utbildningen erhålla

en mera vetenskaplig karaktär först vid slutet av studietiden. I den sista

delen av examen, som skulle omfatta något mer än två terminer, skulle

ingå dels ett teoretiskt metodämne, den allmänna rättsläran, dels fördjupade

studier inom begränsade rättsområden. Som särskilt framhållits av den juridiska

fakulteten i Lund är det emellertid önskvärt, att den studerande så

tidigt som möjligt under utbildningstiden får möta juridiska problemställningar

för att vänja sig att arbeta med dem. Det kan då icke vara riktigt

att göra en skarp uppdelning mellan elementära och kvalificerade studier.

Å andra sidan är det lämpligt, att den studerande vid slutet av studietiden

tvingas att inom ett begränsat område verkligen gå på djupet. Jag finner att

kanslern beaktat båda dessa synpunkter och att kanslerns förslag därför är

pedagogiskt överlägset kommitténs. Studietiden för de centrala ämnena

har nämligen i kanslerns förslag tillmätts så, att man där får utrymme även

för mera kvalificerade moment. Enligt kanslerns förslag skall vidare mot

slutet av examensstudierna komma den allmänna rättsläran och tillämpade

studier, koncentrerade till ett begränsat ämnesområde.

Studierna för juris kandidatexamen bör enligt min mening icke ensidigt

inriktas på studiet av de rättsliga normerna. I examen bör även ingå ett

samhällsvetenskapligt inslag. Det är nämligen av väsentlig betydelse, att

juristen äger insikter om samhället och dess institutioner. Det samhällsvetenskapliga

inslaget bör syfta till att öppna blicken för sammanhanget mellan

rättsreglerna samt sociala, ekonomiska och politiska faktorer.

Samhällsvetenskaperna har enligt den nuvarande examensstadgan en

mycket blygsam plats på studieplanen för juris kandidatexamen. Ämnet nationalekonomi

är visserligen upptaget på studieplanen men det är icke något

obligatoriskt ämne. De studerande äger nämligen välja mellan detta ämne

och ämnet romersk rätt. Kommittén tänkte sig, att en halv termin skulle

obligatoriskt ägnas åt ett ämne, benämnt ekonomisk samhällskunskap.

Kanslern går i sitt förslag väsentligt längre än kommittén, när det gäller

att stärka det ekonomiska inslaget i utbildningen. Enligt dennes förslag skall

en termin anslås åt ämnet nationalekonomi, vari även skulle inrymmas vissa

företagsekonomiska moment. Utredningsmännen förordar samma studietid

som kanslern men anser, att företagsekonomien bör likställas med nationalekonomien.

Enligt utredningsmännens förslag skall en termin ägnas åt

ett ämne, benämnt samhälls- och företagsekonomi. Utredningsmännen motiverar

denna ändring i förhållande till kanslerns förslag främst med önskemålet

att samordna undervisningen för juris kandidatexamen med undervisningen

för de samhällsvetenskapliga examina. Samtidigt framhäver utredningsmännen,

att juristerna har behov av insikter jämväl i företags
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 är 1957

17

ekonomi. Enligt min mening har utredningsmännen anfört vägande skäl

för sitt förslag. Jag anser mig därför böra biträda detsamma.

Enligt utredningsmännens mening bör vidare ett samhällsvetenskapligt

inslag komma redan i samband med den propedeutiska kursen. Några av

professorerna i de samhällsvetenskapliga ämnena liksom även några av

juris professorerna skall sålunda enligt utredningsmännens förslag i samband

med nämnda kurs hålla några översiktliga, introducerande föreläsningar

i de mera centrala samhällsvetenskapliga, respektive juridiska

ämnena. Ifrågavarande introduktioner synes mig kunna bli av värde för de

nyinskrivna studerande, och jag ansluter mig därför till utredningsmännens

förslag.

Som ett led i strävandena att ge de studerande kunskaper om de reala

samhällsförhållandena får ses de kurser i de s. k. hjälpvetenskaperna, vilka

enligt kanslerns — av utredningsmännen biträdda — förslag skall anknytas

till studiet av straffrätten och processrätten. Av dessa hjälpvetenskaper må

här särskilt nämnas kriminologien. För egen del anser jag starka skäl tala

för att de studerande erhåller utbildning i här avsedda hjälpvetenskaper och

att särskilda kurser anordnas för ändamålet.

Enligt kanslerns förslag sådant detta närmare utformats av utredningsmännen

har möjlighet öppnats för den studerande att under sista terminen

vid de tillämpade juridiska studierna anknyta till lämpligt samhällsvetenskapligt

ämne eller att ersätta de juridiska studierna med studier av ett

samhällsvetenskapligt ämne. Vad sålunda förordats anser jag lämpligt.

Vid flera tillfällen har framförts krav på att socialrätten skulle ges större

plats på studieschemat.

Kommittén fann för sin del inte lämpligt, att de socialrättsliga områdena

-— vilka är dels arbetsrätten, dels socialvårdsrätten, d. v. s. socialhjälps-,

barnavårds-, alkoholist- och socialförsäkringslagstiftningen —

skulle brytas ut för att bilda ett särskilt examensämne. Dessa rättsområden

borde enligt kommittén i stället studeras tillsammans med de ämnen, varmed

de principiellt och funktionellt hade samband. Arbetsrätten skulle i

huvudsak hänföras till civilrätten och socialvårdsrätten till förvaltningsrätten.

Socialstyrelsen framför i sitt yttrande vissa erinringar mot kommitténs

förslag. Socialrätten måste enligt socialstyrelsens mening — oavsett om arbetsrätten

hänföres dit eller icke — anses tillräckligt omfattande och homogen

för att erhålla en självständig och central plats på studieplanen. Jag avser

i det följande att förorda, att en av de nuvarande civilrättsprofessurerna

vid Stockholms högskola ändras till att avse professur i civilrätt, särskilt

arbetsrätt, samt att vid högskolan inrättas en preceplur i offentlig rätt,

särskilt socialvårdsrätt. 1 Uppsala och Lund skulle de socialrättsliga ämnena

dock icke bli särskilt företrädda. Under sådana förhållanden synes det mig

icke möjligt att låta socialrätten bilda ett självständigt examensämne. Enligt

kanslerns förslag skall förvaltningsrätten sammanföras med statsrätten till

ett ämne, offentlig rätt. Att i benämningen av detta examensämne särskilt

markera, att det omfattar socialvårdsrätt, torde icke vara nödvändigt.

Enligt socialstyrelsens mening skulle det kunna befaras, att de socialrättsliga

områdena koinme att skjutas åt sidan och bli betraktade som peri
2

llihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 128

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

fera i förhållande till andra delar av det examensämne, där de inginge. Jag

anser mig böra förutsätta, att kanslern vid fastställandet av studieplanerna

för civilrättsämnena och ämnet offentlig rätt kommer att ha sin uppmärksamhet

särskilt riktad på frågan om socialrättens ställning och att han, om

han så finner lämpligt, i vederbörande studieplan angiver vilken studietid,

som bör beräknas för social rätten.

Studietiden för juris kandidatexamen skall enligt föreliggande förslag såsom

hittills vara normalt nio terminer eller fyra och ett halvt år. Att ge en

iullgod utbildning på kortare tid torde i regel icke vara möjligt. Undervisningen

skall i varje ämne ordnas så, att den studerande kan påbörja studierna

i ämnet antingen höst- eller vårtermin. Deltagarna avses skola uppdelas

i flera grupper än förut. Handledningen bör därför i framtiden bli

väsentligt effektivare än för närvarande. Härigenom får studieresultaten antagas

bli bättre och risken för onödiga studieavbrott mindre. Vidare bör man

kunna utgå ifrån att den studerande normalt skall komma att ta sin examen

inom den i studieordningen förutsatta tiden. Å andra sidan bör studieordningen

lämna sådan frihet, alt den som har särskild fallenhet kan nå examen

även på kortare tid.

Enligt de teologiska och filosofiska examensstadgorna skall en studietermin

anses motsvara fem månaders studietid och ett studieår tio månaders

studietid. Kanslern och utredningsmännen har lagt samma studietider till

grund för sina planer över studiegången för juris kandidatexamen. Studieåret

är således längre än det akademiska läsåret, som avbrytes av ferier

under en månad på vintern och tre månader under sommaren. Kanslern

framhåller vikten av att de studerande beredes tillfälle att få tentera även

under sommarmånaderna, men han finner sig inte kunna förorda, att en

uttrycklig föreskrift meddelas härom.

I föreliggande förslag till studieordning förutsättes som det normala, att

studierna i ett ämne skall avslutas, innan den studerande påbörjar studierna

i ett nytt ämne. Övergång från ett ämne till ett annat ämne sker som regel vid

början eller i mitten av en studietermin. Antages studieåret omfatta flera

månader än det akademiska läsåret, så måste åtminstone en del av juni

månad regelmässigt ägnas åt inläsning av något ämne. Under sådana förhållanden

är det enligt min mening nödvändigt att en föreskrift meddelas

om att vederbörande universitetsmyndighet skall vara skyldig att tillse att

tentamina anordnas även i juni månad i sådana ämnen, som enligt studieplanen

skall vara inlästa vid terminens slut.

Vad kanslern och utredningsmännen i övrigt anfört och föreslagit har jag

funnit icke föranleda några särskilda utlalanden från min sida.

Som jag erinrat om i det föregående, framhöll jag vid anmälan i 1956 års

statsverksproposition av frågan om omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen, att jag efter den beredning av ärendet, som

då medhunnits, ansåg mig kunna i stort sett godtaga kanslerns förslag beträffande

omläggning av juristutbildningen. Efter den ytterligare beredning

av ärendet, som nu ägt rum, vill jag sammanfattningsvis uttala, att jag funnit

mig böra föreslå att en omläggning av juristutbildningen sker i huvudsaklig

överensstämmelse med kanslerns förslag med de jämkningar däri,

som förordats av utredningsmännen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

19

Juridisk-samhällsvetenskaplig examen

Kommittén

En kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig examen är enligt kommitténs

mening erforderlig för åtskilliga, främst inom förvaltningen förekommande

arbetsuppgifter. Till avsevärd del består dessa i att handlägga ärenden,

varvid god förmåga att tillämpa författningar är av stor betydelse. Särskilt

för sådana inom förvaltningen alltmer förekommande arbetsuppgifter,

vilka kräver en självständig bedömning av reala förhållanden, är emellertid

enligt kommitténs uppfattning även samhällsvetenskapliga insikter av vikt.

De egentliga förvaltningsuppgifterna har hittills i övervägande grad handlagts

av jurister. Det synes emellertid, anför kommittén vidare, som om åtskilliga

sådana uppgifter lika bra och med bättre förutsättningar för bedömning

av de behandlade ärendenas samhälleliga bakgrund och betydelse

skulle kunna handläggas av befattningshavare, som med en lämpligt avvägd

juridisk utbildning förenar viss samhällsvetenskaplig skolning. Nuvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen är enligt kommitténs mening icke lämpligt

utformad. För att tillgodose det ifrågavarande utbildningsbehovet anser

kommittén, att en examen erfordras som bl. a. innehåller ett starkare och

mera allsidigt inslag av juridik. Kommitténs majoritet förordar inrättande

av en juris politices magisterexamen.

Utredningsmännen

Utredningsmännen framhåller, att en utgångspunkt vid uppdragandet av

riktlinjerna för en juridisk-samhällsvetenskapligexa

m e n har varit, att denna icke får ta i anspråk längre studietid än nio terminer.

Detta innebär i jämförelse med nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen en ökning med en termin, en ökning som emellertid enligt utredningsmännens

mening är oundgänglig med hänsyn till att avsikten är,

att de studerande skall få både en god juridisk och en god samhällsvetenskaplig

utbildning. Utredningsmännen anser, att den juridiska och den samhällsvetenskapliga

utbildningen i den kombinerade examen bör tilläggas

lika vikt och att studietiden bör fördelas så, att ungefär hälften kommer

på vartdera området. Det kan enligt utredningsmännens mening icke

hävdas, att det ena området är viktigare än det andra. Utredningsmännen

bar ansett det önskvärt att skapa en juridisk-samhällsvetenskaplig examen,

vilken i likhet med juris kandidatexamen är i det närmaste helt standardiserad.

De som utexamineras bör nämligen vara i lika mån användbara på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

alla områden, där de i framtiden skall göra sin arbetsinsats. Därmed har,

betonar utredningsmännen, icke förnekats betydelsen av att universiteten

utbildar specialister inom olika grenar av samhällsvetenskaperna, men utbildningen

av specialister bör ske inom ramen för en filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen.

Med utgångspunkt i den av utredningsmännen förordade normalplanen

över studiegången för juris kandidatexamen föreslår utredningsmännen

två alternativa studievägar för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen. Dessa har utformats på följande sätt.

Alternativ I

Termin Ämne Antal studie

månader

1—3 Samma studiegång som för juris kandidatexamen (propedeutisk

kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskapliga och

8 samhällsvetenskapliga föreläsningar, samhälls- och före
-

tagsekonomi, rättshistoria och civilrätt I, d. v. s. allmän civilrätt,

allmän förmögenhetsrätt samt reglerna beträffande

lös egendom) .......................................... 15

4 Civilrätt IV (kursundervisning avseende associationsrätt,

arbetsrätt, familjerätt och fastighetsrätt) ................ 2 %

Processrätt ............................................ 2 %

5 Offentlig rätt .......................................... 5

6 Finansrätt ............................................ 2 %

Statskunskap .......................................... 2 %

7 Statistik .............................................. 5

8 Nationalekonomi ....................................... 5

9 Nationalekonomi ...................................... 2 Vi

Tillämpade studier i antingen ett juridiskt ämne eller dylikt

ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne 2 %

Alternativ II

1 Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskap
liga

och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar............ 2 Vi

Kurs i företagsekonomi................................. 2 %

2 Statistik .............................................. 5

3 Statskunskap .......................................... 5

4 Nationalekonomi ....................................... 5

5 Nationalekonomi ....................................... 5

6 Civilrätt I ............................................

7 Civilrätt IV ...........................................

Processrätt ............................................

8 Offentlig rätt..........................................

9 Finansrätt ............................................

Tillämpade studier i antingen juridiskt ämne eller dylikt

ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne ....

5

2 %

2 %

5

2 %

2 %

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

21

Departementschefen

Departementschefen anför i fråga om juridisk-samhällsvetenskaplig examen

följande.

I en juridisk-samhällsvetenskaplig examen bör den juridiska och den samhällsvetenskapliga

utbildningen ingå som likvärdiga och varandra stödjande

element. Denna examen bör sikta till en sådan juridisk skolning, att den

som avlagt examen självständigt kan tillämpa författningar och handlägga

juridiskt-administrativa ärenden. Genom studiet av vissa samhällsvetenskapliga

ämnen skall han vidare ha lärt sig att behärska samhällsvetenskaplig

metod.

Mot kommitténs förslag till juris politices magisterexamen har under

remissbehandlingen invänts, att denna examen icke skulle ge en fullvärdig

juristutbildning, därför att den skulle sakna motsvarighet till de fördjupade

studier, som utgjorde ett huvudled i juristutbildningen enligt förslaget

till juris kandidatexamen. Utredningsmännen har sökt taga hänsyn till denna

invändning. Enligt deras förslag till juridisk-samhällsvetenskaplig examen

skall studierna för denna examen avslutas med en period av tillämpade

juridiska studier i valfritt ämne. Vad den studerande förut fått lära sig i

metodiskt hänseende skall han under en halv termin tillämpa och bygga ut

i samband med uppgiften att lösa ett begränsat problem. Utredningsmännen

anser, att de tillämpade juridiska studierna helst bör anknytas till ett samhällsvetenskapligt

ämne. Den studerande skulle härigenom få pröva vilket

stöd han kan ha av sin samhällsvetenskapliga utbildning vid arbetet med

en juridisk uppgift. Utredningsmännens förslag att i examen skall ingå en

period av tillämpade studier innebär enligt min mening en väsentlig förbättring

av kommitténs förslag.

Vad beträffar den juridiska delen av utbildningen må i övrigt nämnas,

att huvudparten av civilrättsstudiet enligt utredningsmännens förslag skall

vara gemensam med juris studerandenas. Under en termin skall juris politices

studerandena — i likhet med juris studerandena — läsa ämnet civilrätt

I, omfattande allmän civilrätt och lösegendomsrätt, och sålunda få skolning

på det område, som betraktas som juridikens mest centrala. Därefter

skall juris politices studerandena läsa huvuddragen av övriga särskilt väsentliga

delar av civilrätten, sammanförda till ett ämne benämnt civilrätt IV.

I detta ämne skall ordnas särskild kursundervisning. I ämnet processrätt

skall enligt utredningsmännens förslag utnyttjas undervisningen för juris

kandidatexamen. Studietiden skall vara något kortare än för sistnämnda

examen och studiet koncentreras på domstolsprocessen. I förvaltningen är

det av naturliga skäl icke möjligt att i alla delar följa samma regler som vid

domstolarna. Att ämbetsmannen i förvaltningen har kunskap om domstolsprocessen,

är emellertid enligt utredningsmännen väsentligt. Domstolsprocessen

med dess starka rättssäkerhetsgarantier tjänar nämligen som en

riktpunkt även för förvaltningsprocessen. I ämnena offentlig rätt och finansrätt

skall enligt utredningsmännens förslag studiefordringarna vara

desamma som för juris kandidatexamen. I fråga om ämnet straffrätt föreslår

utredningsmännen ingen ändring i förhållande till vad som f. n. gäller

beträffande statsvetenskaplig-juridisk examen. Detta innebär, att i nämnda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

ämne icke skall meddelas någon undervisning utöver den, som inrymmes i

den propedeutiska kursen.

Beträffande den samhällsvetenskapliga delen av juridisk-samhällsvetenskaplig

examen innebär utredningsmännens förslag icke lika stora förändringar

av nuvarande bestämmelser. Nationalekonomi bibehålies som

huvudämne, i vilket skall krävas två betyg. I övrigt skall denna del av

examen avse studier för ett betyg i statistik och ett betyg i statskunskap

jämte en halvterminskurs i företagsekonomi. Examen föreslås bli helt standardiserad,

vilket innebär att den nuvarande valfriheten avskaffas. Att företagsekonomi

skall ingå i examen, innebär en viktig nyhet. I anslutning härtill

vill jag nämna, att jag i det följande kommer att föreslå inrättande av

professurer i detta ämne vid universiteten i Uppsala och Lund. För att

undervisning skall kunna ordnas i företagsekonomi för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen i Göteborg

förutsättes medverkan av handelshögskolan därstädes. I Stockholm

blir undervisningen i ämnet beroende av medverkan från handelshögskolan

i Stockholm, särskilt när det gäller studier för två eller högre betyg. Efter

vad jag inhämtat är handelshögskolorna villiga att medverka till nu avsedd

undervisning.

Utredningsmännens förslag innebär, att studietiden för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen skall omfatta fyra och ett halvt år, d. v. s. samma

studietid som för juris kandidatexamen. Nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen torde kräva ungefär fyra år. Studietiden kommer enligt utredningsmännens

förslag att ungefär lika fördelas, på juridiska och på samhällsvetenskapliga

studier.

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört anser jag mig nu endast böra

ta ställning till huvudgrunderna i utredningsmännens förslag. Då jag funnit

mig böra godtaga dessa, föreslår jag, att nuvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen modifieras i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag och i fortsättningen benämnes juridisk-samhällsvetenskaplig

examen.

Filosofisk-sainhällsvetenskaplig examen

Kommittén

Den samhällsvetenskapliga utbildningen bör enligt kommittén tillgodoses

inom ramen för en särskild examen, benämnd politices magisterexamen.

Denna examen bör bestå av två delar, nämligen en tidigare standardiserad

del med inledande studier i ett flertal ämnen och en senare del med fördjupade

studier i ett mindre antal valfria ämnen.

Den för samtliga studerande gemensamma första examensdelen om fem

studieterminer skall enligt kommitténs förslag omfatta följande sju fasta

examensämnen: statistik, statskunskap, kulturgeografi, företagsekonomi,

nationalekonomi, sociologi och rättskunskap. Enligt kommitténs mening bör

dessa ämnen läsas i stort sett i angiven ordning. Under politices magisterexa
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

23

mens senare del skall enligt kommitténs förslag studier bedrivas dels i ett

huvudämne under tre terminer, dels i ett stödämne under en termin.

Den av kommittén föreslagna politices kandidatexamen avses skola omfatta

de fasta ämnena i politices magisterexamen jämte omkring en termins

ytterligare studier i ett valfritt samhällsvetenskapligt ämne.

Universitetskanslern

Kanslern framlägger ett av honom utarbetat förslag till politices magisterexamen,

vilket kan sammanfattas på följande sätt.

De samhällsvetenskapliga ämnena nationalekonomi, statistik, statskunskap,

sociologi, kulturgeografi, företagsekonomi och ekonomisk historia

blir examensämnen i politices magisterexamen. Särskilda kurser anordnas

i kulturgeografi och i företagsekonomi med ekonomisk redovisning. Var och

en av dessa båda kurser bör vara av ungefär samma omfattning som en

1/2-betygskurs. Denna betygsenhet skall dock icke komma till användning.

För examens godkännande skall fordras, förutom de båda nyssnämnda

särskilda kurserna, minst 1 betygsenhet i ett vart av ämnena nationalekonomi,

statistik och statskunskap, en studiekurs i ämnet rättskunskap,

motsvarande fordringarna för 1 betygsenhet i detta ämne, samt minst 2

betygsenheter i minst två examensämnen, av vilka det ena skall vara antingen

nationalekonomi eller statistik. Den sammanlagda minimibetygssumman

blir alltså 6 enheter. Härtill kommer de båda särskilda kurserna

om vardera ungefär en halv studietermin.

Utredningsmännen

Utredningsmännen förordar, att man samordnar filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen med juridisk-samhällsvetenskaplig examen sålunda: Den

fasta kärnan i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen blir densamma som

den samhällsvetenskapliga delen i juridisk-samhällsvetenskaplig examen,

alltså två betyg i nationalekonomi, ett betyg i statistik och ett betyg i statskunskap

samt en halvterminskurs i företagsekonomi. Till examens kärna

skall också höra krav på någon kunskap om rättssystemets allmänna grunder.

Utredningsmännen anser att man på denna punkt bör stanna vid att

kräva den propedeutiska kursen för juris kandidatexamen. Utredningsmännen

har funnit en studietid på åtta terminer tillräcklig för filosofisksamhällsvetenskaplig

examen.

Utredningsmännen föreslår, att examensämnen skall vara de hittillsvarande

samhällsvetenskapliga ämnena nationalekonomi, statistik, statskunskap,

sociologi och ekonomisk historia. Därtill bör komma som nya samhällsvetenskapliga

ämnen: företagsekonomi, kulturgeografi och allmän

rättsvetenskap. Såsom examensämnen bör enligt utredningsmännen likale
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

des kunna väljas matematik och historia. Det synes lämpligt, att den som

så önskar skall kunna förvärva fyra betyg i vilket som helst av de samhällsvetenskapliga

ämnena.

Enligt utredningsmännens förslag blir normalplanen över studiegången

för filosofisk-samhällsvetenskaplig examen följande.

Termin

1

2

3

4

5

Ämne

I. Kärna (samma studieordning som för juridisk-samhällsvetenskaplig

examen alternativ II).

Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskapliga

och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar ..........

Kurs i företagsekonomi ................................

Statistik ..............................................

Statskunskap ..........................................

Nationalekonomi .......................................

Nationalekonomi ....................................

Antal studie

månader

II. Valfri del

6—8 Studier i ett eller flera examensämnen för uppnående av

ytterligare tre betygsenheter, dock att minst två betygsenheter

skall nås i ett annat samhällsvetenskapligt ämne än

nationalekonomi (två betygsenheter i sistnämnda ämne ingår

alltid i examens kärna).

Departementschefen

Rörande filosofisk-samhällsvetenskaplig examen uttalar departementschefen.

En översyn av gällande bestämmelser om statsvetenskaplig-filosofisk

examen är påkallad bl. a. på grund av den utbyggnad av den samhällsvetenskapliga

ämnesgruppen, som ägt rum sedan denna examen inrättades 1935.

Vidare aktualiseras en översyn av nämnda bestämmelser, därest nuvarande

statsvetenskaplig-juridisk examen i enlighet med vad jag föreslagit i det

föregående skall ersättas med en efter andra grunder än denna uppbyggd

juridisk-samhällsvetenskaplig examen.

Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse har kommittén, kanslern

och utredningsmännen framlagt olika förslag beträffande utformningen

av en filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Enligt kommitténs

förslag skall nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen ersättas med

en examen av helt ny typ. Examens första del, omfattande fem terminer,

avsåg att ge en bred samhällsvetenskaplig orientering genom särskilda kurser

i ett stort antal ämnen. Därefter skulle enligt förslaget komma en period

av fyra terminer med studier av ett huvudämne och ett stödämne. Som

kanslern framhåller kan inrättandet av en sådan examen beräknas medföra

förhållandevis dryga kostnader, eftersom examen förutsätter, att särskild

undervisning anordnas i ett flertal ämnen. Vidare kan denna undervisning

antagas komma att avse endast relativt små studentgrupper. Kommitténs

förslag har också den nackdelen, att studietiden förlänges från nuvarande

fyra år till fyra och ett halvt år. Såsom påpekats vid remissbehandlingen är

förslaget behäftat även med andra svagheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Kanslerns förslag innebär, att en samhällsvetenskaplig examen skall utformas

i så nära anslutning som möjligt till bestämmelserna för filosofisk

ämbetsexamen och för filosofie kandidatexamen. Utredningsmännen upptager

i sitt förslag tankegångar från kanslerns förslag men bevarar samtidigt

huvudgrunderna i nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen.

Enligt kanslerns förslag kan en trc-betygskurs icke rymmas inom examens

minimibetygssumma (sex betygsenheter). En sådan utformning är

enligt min mening icke den lämpligaste. Även om man icke vill ställa kra\et,

att tre betyg i ett ämne skall vara obligatoriskt, bör man dock icke förlora ur

sikte, att bär avsedda examen är tänkt som en examen för specialister.

Examensordningen bör med hänsyn härtill vara så konstruerad, att det

framstår som fördelaktigt för den studerande att fördjupa sig på något område.

Enligt utredningsmännens förslag kan inom den obligatoriska betygssumman

(sju betygsenheter) rymmas en tre-betygskurs i valfritt samhällsvetenskapligt

ämne. Även en fyra-betygskurs är tänkbar inom ramen for

nämnda betygssumma, därest den studerande väljer något av ämnena nationalekonomi,

statistik eller statskunskap. Den studerande får således möjlighet

att utnyttja sin examen till en verklig expertutbildning. Om examen

utformas enligt utredningsmännens förslag, kan behovet att bygga på denna

med en licentiatexamen beräknas i framtiden bli mindre än för närvarande.

Utredningsmännens förslag innebär vidare, att undervisningen för filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen samordnas med undervisningen för

juridisk-samhällsvetenskaplig examen. Den samhällsvetenskapliga delen avsistnämnda

examen skall sålunda enligt utredningsmännens förslag även

utgöra »kärnan» i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Studietiden är enligt kanslerns förslag tre och ett halvt ar och enligt utredningsmännens

fyra år. Denna skillnad dr dock delvis skenbar. För åtskilliga

ämneskombinationer skulle även enligt kanslerns förslag krävas en

studietid av fyra år. ..

Jag anser mig härefter böra närmare beröra en fråga, som varit loremal

för särskild uppmärksamhet under utredningsarbetet. I nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk

examen ingår bl. a. den propedeutiska kursen för

juris kandidatexamen. Denna skall enligt kommitténs förslag ersättas med

en särskild kurs i rättskunskap. Enligt kanslerns förslag skall en termin

obligatoriskt ägnas åt ett ämne, benämnt rättskunskap, omfattande dels

en propedeutisk kurs särskilt anordnad för denna examen, dels viss undervisning

avsedd att belysa framför allt rättsreglernas funktion i samhallet.

Tanken på ett mera humanistiskt studium av rättsordningen synes mig i

och för sig tilltalande. Kanslerns förslag förutsätter emellertid inrättande

av särskilda lärartjänster vid de olika lärosätena. Utredningsmännen åter

förordar att i examen skall liksom hittills ingå den propedeutiska kursen

för juris kandidatexamen. De har emellertid ansett sig böra föreslå, att

inom examens ram beredes möjlighet till ett mera humanistiskt studium

av rättsordningen. Enligt utredningsmännens förslag skall sålunda ett

ämne, benämnt allmän rättsvetenskap, kunna ingå som ett valfritt ämne i

filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Såsom jag närmare kommer att

beröra i det följande, har utredningsmännen tänkt sig, att undervisningen i

detta ämne skall meddelas av lärarkrafter inom de juridiska fakulteternas

förstärkta lärarorganisation. .

I enlighet med vad jag inledningsvis anfört anser jag mig i detta samman
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

hang endast böra taga ställning till huvudgrunderna för en omläggning av

den samhällsvetenskapliga utbildningen. Jag har därvid funnit mig böra

förorda, att en omläggning sker i enlighet med huvudgrunderna i utredningsmännens

förslag. Jag föreslår sålunda, att nuvarande statsvetenskapligfilosofisk

examen modifieras i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag och i fortsättningen benämnes filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen.

Avslutningsvis må påpekas, att det självfallet alltjämt skall vara möjligt

att bedriva samhällsvetenskapliga studier även inom ramen för filosofie

kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen.

Motion

I motionen II: 536 har hemställts, att i den filosofisk-samhällsvetenskapliga

examen måtte ingå en kurs på en halv termin i kulturgeografi samt att

kursen i företagsekonomi måtte utbyggas till 1-betygskurs.

Motionären erinrar om att kanslern föreslagit, att i den samhällsvetenskapliga

examen skulle ingå en kurs i kulturgeografi, samt framhåller att

för en rätt förståelse av samhällsutvecklingen och näringslivet förutsättes

kunskaper inom detta ämnesområde.

Till motivering för det framförda yrkandet anför motionären vidare i huvudsak

följande.

Man har anledning förmoda, att de, som avlägger filosofisk-samhällsvetenskaplig

examina, i stor utsträckning kommer att syssla med ekonomiska

frågor i både näringsliv och statliga och kommunala instansers ekonomiskt

betonade organ. Ur den synpunkten är det angeläget, att den i

denna examen ingående kursen i företagsekonomi utbygges till en 1-betygskurs.

Den förlängning av studietiden, som härigenom skulle uppstå, blir en

halv termin. Tillsammans med kursen i kulturgeografi skulle detta göra,

att studietiden för den filosofisk-samhällsvetenskapliga examen skulle bli

av samma längd som den juridisk-samhällsvetenskapliga examen.

Lärarorganisationen vid de juridiska

fakulteterna m. m.

Beträffande den nuvarande lärarorganisationen får utskottet hänvisa till

propositionen, s. 69.

Kommittén

Kommittén framlägger förslag till dels förstärkning av den juridiska

lärarorganisationen, dels åtgärder för den vetenskapliga rekryteringen. Vad

lärarorganisationen beträffar anför kommittén, att dennas storlek och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

27

uppbyggnad i första hand måste bestämmas av behovet av undervisning.

De akademiska lärarbefattningarna är emellertid på en gång lärar- och

forskarbefattningar, varför den juridiska forskningens behov enligt kommitténs

mening även måste beaktas.

Enligt kommitténs mening föreligger en påtaglig lärarbrist vid de juridiska

fakulteterna. Lärarbristen har enligt kommitténs mening lett till

betydande olägenheter i flera avseenden. Deltagarantalet vid seminarieövningar

kunde uppgå till mellan 50 och 60, stundom betydligt flera studenter.

Ehuru ett deltagarantal av 15 borde vara maximum vid dylika övningar,

har kommittén vid uppgörandet av förslaget till lärarorganisation

ansett sig böra utgå från i genomsnitt 20—30 deltagare. I annat fall skulle

krävas en sådan förstärkning av lärarorganisationen, att kommittén ej vågat

räkna därmed för den närmaste tiden. Lärarkrafternas fåtalighet har

vidare enligt kommitténs mening medfört, att undervisning i flera ämnen

eller delar av ämnen endast kunnat meddelas en gång per läsår. Följden

härav blev att de många studerande, som av olika anledningar kom i otakt

med studieplanen, måste bevista undervisning och deltaga i seminarieövningar

i ett ämne, medan de samtidigt studerade ett annat. För att råda bot

på sådana missförhållanden är det enligt kommittén nödvändigt att tillse

att i varje fall i de större och viktigare ämnena undervisning meddelas

under såväl höst- som vårtermin. Genom en sådan dubblering av undervisningen

uppnås även — anför kommittén vidare —- att antalet deltagare

i kurser och övningar kan hållas vid en mera rimlig nivå. Bristen på lärarkrafter

har enligt kommittén även lett till att tentamensbördan för många

professorer blivit mycket tyngande. Särskilt gäller detta de professorer,

vilka har att svara för två examensämnen. I det övervägande antalet ämnen

råder brist på goda och lämpliga läroböcker, vilket till stor del anses

bero på att lärarna är alltför få och för hårt belastade. Lärarna har ej heller

kunnat ge nödig handledning åt dem som bedriver högre juridiska studier.

Att antalet som påbörjat sådana studier sedan lång tid tillbaka varit

synnerligen ringa, torde enligt kommitténs uppfattning till stor del bero

på att sådan handledning ej kunnat påräknas. Kommittén understryker

slutligen, att förutsättningen för en bättre undervisning och därmed för

en bättre juristutbildning är, att de juridiska lärarna erhåller ökade möjligheter

att bedriva vetenskaplig verksamhet.

I en utbyggd juridisk lärarorganisation bör enligt kommitténs

mening ingå lärare av olika grader liksom fallet är inom övriga fakulteter.

En upprustning av de juridiska fakulteterna bör därför icke främst sikta

till att skapa flera professurer. Det som framför allt erfordras är kvalificerade

lärarkrafter av lägre grad än professorer. Dessa lärare skall väsentligen

ansvara för undervisningen och examinationen i den del av juris kandidatexamen

som enligt den föreslagna studieplanen omfattar tredje till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

och med sjunde terminerna. Kommittén föreslår, att i de större och viktigare

ämnena skall inrättas preceptorstjänster.

Kommittén framhåller vidare, att vid undervisningen bör medverka praktiskt

verksamma jurister. Även assistenter och amanuenser av olika grader

bör anlitas för skilda undervisningsuppdrag och som biträden vid

forskningsarbete.

Kommittén föreslår att vid de juridiska fakulteterna inrättas sammanlagt

9 nya professurer, nämligen tre i allmän rättslära — en professur vid var

och en av de juridiska fakulteterna — två i internationell rätt — en professur

i Uppsala och principbeslut om en professur i Lund — samt vid Stockholms

högskola därjämte en professur i finansrätt med finansvetenskap,

en i civilrätt, särskilt arbetsrätt, en i förvaltningsrätt, särskilt socialvårds1

ätt och en i kriminologi. Utöver de sålunda förordade nya professurerna

'' id juridiska fakulteterna föreslås inrättande av vissa nya professurer

i samhällsvetenskapliga ämnen vid de humanistiska fakulteterna, nämligen

bl. a. 2 professurer i nationalekonomi — en vid vart och ett av universiteten

i Uppsala och Lund.

Kommittén föreslår på grundval av beräkningar av undervisningsbehovet,

att vid de juridiska fakulteterna inrättas sammanlagt 19 preceptorstjänster.

Vid vardera fakulteten i Uppsala och Lund bör finnas tre sådana befattningar

i civilrätt, en i straffrätt, en i processrätt och en i förvaltningsrätt,

medan fyra tjänster i civilrätt samt en tjänst i vart och ett av ämnena

straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt föreslås inrättade vid stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm.

Vid ett genomförande av kommitténs förslag i övrigt beträffande lärarorganisationen

anses det nuvarande antalet docenlurer i stort sett vara

tillfyllest.

Kommittén finner det önskvärt, att varje professor kunde beredas tillfälle

att vid sitt forskningsarbete anlita en assistent eller amanuens.

Universitetskanslern

Kanslern understryker, att en förstärkning av de juridiska fakulteternas

lärarorganisation är en av de mest angelägna uppgifterna, då det gäller att

förbättra den juridiska utbildningen, och finner kommitténs förslag till

nya lärarbefattningar i stort sett väl avvägda.

Såvitt gäller av kommittén föreslagna nya professurer tillstyrker kanslern,

att vid var och en av de tre fakulteterna inrättas en professur i

allmän rättslära samt i Stockholm dessutom en professur i finansrätt med

finansvetenskap, en professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt, en professur

i förvaltningsrätt, särskilt socialvårdsrätt, samt en professur i kriminologi.

Kanslern anser däremot professurerna i internationell rätt i Uppsala och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

29

Lund icke lika nödvändiga som övriga nya professurer för att utbildningen

skall kunna läggas upp på ett ändamålsenligt sätt.

Kanslern finner i likhet med kommittén, att behov föreligger av en ny

professur i nationalekonomi vid vart och ett av universiteten i Uppsala och

Lund. Ifrågavarande befattningar bör enligt kanslerns mening benämnas

professurer i nationalekonomi, ej såsom kommittén föreslagit professurer

i nationalekonomi med ekonomisk politik.

Kanslern delar kommitténs uppfattning, att en av de mest angelägna

åtgärderna är inrättande av ordinarie lärarbefattningar vid sidan av professurerna.

De av kommittén föreslagna preceptorerna kan enligt kanslerns

mening närmast jämföras med t. ex. laboratorerna inom de matematisknaturvetenskapliga

fakulteterna, vilka befattningshavare i flertalet fall —

liksom nu berörda preceptorer — har till uppgift att sköta en del av undervisningen

och examinationen inom en av professor företrädd disciplin.

Kanslern föreslår, att sammanlagt 13 precepturer inrättas, därav 4 i Uppsala,

4 i Lund och 5 i Stockholm. Kanslern finner, att åtminstone två precepturer

i civilrätt behövs i vardera Uppsala och Lund. Vid beräkningen

av lärarbehovet i civilrätt i Stockholm har kanslern utgått från att den föreslagna

professuren i civilrätt, särskilt arbetsrätt, kommer till stånd. Enligt

kanslerns beräkning erfordras i Stockholm två precepturer i civilrätt.

Kanslern föreslår vidare inrättande av tre precepturer i rättsvetenskap, en

vid var och en av de juridiska fakulteterna.

För övriga ämnen tillstyrker kanslern inrättandet av sammanlagt fyra

precepturer.

Med hänsyn till att det är synnerligen angeläget att bästa möjliga förutsättningar

skapas för ökad juridisk forskning föreslår kanslern, att tre

e. o. forskardocentbefatlningar inrättas, nämligen en vid var och en av de

tre juridiska fakulteterna.

För undervisning i nationalekonomi för juris kandidatexamen erfordras

enligt kanslerns beräkning, förutom professorn, en biträdande läraie.

Kanslern förordar därför, att en befattning som biträdande lärare i nationalekonomi

inrättas vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm.

Kanslern tillstyrker juridiska fakultetens i Lund förslag om inrättande

av en befattning som biträdande lärare i rättskunskap för i första hand

den propedeutiska undervisningen inom fakulteten.

De av kommittén föreslagna assistent- och amamiensbefattningarna i

juridiska ämnen finner kanslern i hög grad angelägna, och han tillstyrker

därför inrättande av dessa befattningar. Kanslern föreslår, att en befattning

som andre amanuens i nationalekonomi inrättas vid var och en av

de tre juridiska fakulteterna.

Kommitténs förslag om användningen av praktiskt verksamma jurister

i undervisningen föranleder ingen erinran från kanslerns sida.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Utredningsmännen

Utredningsmännen finner de av kanslern tillstyrkta professurerna erforderliga.

Utredningsmännen förordar, att den av de nya professurerna vid

Stockholms högskola, som skall särskilt avse socialvårdsrätt, benämnes

professur i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt. Samtidigt bör de nuvarande

professurerna i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt vid de

juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt professuren i statsrätt och

förvaltningsrätt vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm

erhålla nya benämningar. Professurerna i Uppsala och Lund bör benämnas

professurer i offentlig rätt med folkrätt och professuren i Stockholm professur

i offentlig rätt. Enligt utredningsmännens mening bör den nuvarande

professuren i civilrätt jämte finansrätt vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm omändras till en professur i civilrätt från och med

den tidpunkt, då den nya professuren i finansrätt med finansvetenskap blir

besatt med ordinarie innehavare.

Bifalles kommitténs av kanslern och strafflagberedningen förordade förslag

om inrättande vid Stockholms högskola av en professur i kriminologi,

hör enligt utredningsmännens mening till denna professur knytas ett institut.

I fråga om antalet erforderliga precepturer finner utredningsmännen, att

vid var och en av de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund behövs

sammanlagt fem samt vid den juridiska fakulteten i Stockholm sammanlagt

sex sådana befattningar. Detta innebär i jämförelse med kanslerns förslag

en ökning med en preceptur vid var och en av de tre fakulteterna.

Av kanslern förordade högre befattningar i övrigt samt assistent- och

amanuensbefattningar för juridiska ämnen tillstyrkes av utredningsmännen.

Undervisningen i företagsekonomi vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm kräver enligt utredningsmännen en biträdande lärare.

Vad beträffar biträdespersonalen föreslår utredningsmännen, att vid juridiska

fakulteten i Uppsala inrättas en kanslibiträdestjänst i Ca It och

två biträdestjänster i reglerad befordringsgång. Vid Lundafakulteten finnes

l.n. en kanslibiträdestjänst. Utredningsmännen anser behov föreligga vid

denna fakultet av ytterligare en dylik tjänst och av två biträdestjänster i

reglerad befordringsgång. Vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i

Stockholm erfordras enligt utredningsmännen ett större antal biträden än

vid fakulteterna i Uppsala och Lund. Antalet nyinrättade lärartjänster blir

enligt förslaget högre i Stockholm än i Uppsala och Lund. Utredningsmännen

anser, att vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm bör

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

31

inrättas tre kanslibiträdestjänster i Ca It och två biträdestjänster i reglerad

befordringsgång. Av kanslibiträdena bör ett tjänstgöra vid kriminologiska

institutet.

Utredningsmännen föreslår, att till de juridiska fakulteterna anvisas

kursanslag med de belopp och för de ändamål, som framgår av följande

sammanställningar.

Juridiska fakulteten i Uppsala

Ändamål

Propedeutiska kurser.........................

Särskilda lärare i civilrätt...................

Särskilda lärare i straffrättens hjälpvetenskaper

Särskilda lärare i processrätt.................

Särskilda lärare i finansrätt..................

Särskilda lärare i övrigt.....................

Kurser i röstvård och talteknik..............

Avgår nu utgående kursanslag

Ökning av kursanslaget ......

Kronor

7.000

8.500

4.400

3.800

1.200

5.000

2.000

31.900

28.400

3.500

Juridiska fakulteten i Lund

Särskilda lärare i civilrätt...................

Särskilda lärare i straffrättens hjälpvetenskaper

Särskilda lärare i processrätt.................

Särskilda lärare i finansrätt..................

Särskilda lärare i övrigt.....................

Kurser i röstvård och talteknik..............

Avgår nu utgående kursanslag

Minskning av kursanslaget ...

Kronor

8.500

4.400

3.800

1.200

5.000

2.000

24.900

27.900

3.000

Stats- och rät Is v etenskapliga avdelningen vid Stockholms

högskola

Propedeutiska kurser ..............................................

Kurser i bokföring.................................................

Särskilda lärare i civilrätt..........................................

Särskilda lärare i straffrättens hjälpvetenskaper .....................

Särskilda lärare i processrätt.......................................

Särskilda lärare i finansrätt ........................................

Särskilda lärare i övrigt............................................

Kurser i röstvård och talteknik ....................................

Kronor

10.500

4.800

12.500

3.200

G.000

2.000

7.000

3.000

49.600

Avgår nu utgående kursanslag

Ökning av kursanslaget .....

34.000

15.600

Utredningsmännen beräknar vidare medel för dels materiel m. in., dels

insamling och arkivering av otryckt rättsvetenskapligt undervisningsmateriel,

dels ock reseersättningar. I samband med juristutbildningsreformen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

bör vidare enligt utredningsmännen anvisas vissa engångsanslag för upprustning

av de juridiska fakulteternas bibliotek.

De av kommittén föreslagna och av kanslern tillstyrkta tre nya doktorandstipendierna

— ett vid varje fakultet — har av utredningsmännen medtagits

i kostnadsberäkningarna.

Departementschefen

Departementschefen anför beträffande den allmänna utformningen av

lärarorganisationen följande.

En omläggning av den juridiska samt den kombinerade juridiska och

samhällsvetenskapliga utbildningen enligt de huvudgrunder, vilka jag tidigare

förordat, förutsätter en betydande utbyggnad av de juridiska fakulteternas

personalorganisation.

Jag vill redan här nämna, att den förstärkning av fakulteternas personalorganisation,

som jag funnit erforderlig i samband med utbildningsreformen,

innebär nyinrättande av sammanlagt icke mindre än 4 professorsoch

14 preceptorsbefattningar, 3 befattningar som biträdande lärare, 17

assistent- och amanuensbefattningar samt 9 kanslibiträdes- och kontorsbiträdesbefattningar.

Härvid har jag medtagit de — i avvaktan på utbildningsreiormens

genomförande — för innevarande budgetår inrättade och i årets

statsverksproposition (VIII; p. 80 och 99) för nästa budgetår föreslagna

precepturerna, tillhopa 4 dylika befattningar. Om mitt förslag till utbyggnad

av personalorganisationen genomföres, kommer icke blott undervisningsbehovet

enligt den nya studieordningen att tillgodoses utan även den

rättsvetenskapliga forskningen att ges väsentligt ökade resurser.

Genom inrättandet av förutnämnda precepturer har en helt ny lärarkategori

tillskapats vid de juridiska fakulteterna. Med eu preceptur är — liksom

med en professur — förenad såväl åliggande att bedriva vetenskaplig forskning

som skyldighet att svara för undervisning och examination. Preceptors

undervisningsskyldighet är av samma omfattning som professors. Behovet

av precepturer vid de juridiska fakulteterna har ingående motiverats av

kommittén. Härvid har kommittén understrukit, att undervisningen efter

det propedeutiska stadiet bör ligga på vetenskaplig nivå. Om man för nu

avsedda undervisning skulle använda — förutom professorer — enbart

docenter, blev lärarorganisationen enligt kommitténs mening oproportionerligt

stor, då en docent kan tagas i anspråk för undervisning endast i begränsad

omfattning. Kommittén har vidare framhävt, att det icke torde vara

möjligt att tillgodose här åsyftade undervisningsbehov genom inrättande av

befattningar som biträdande lärare, då man vid de juridiska fakulteterna

sannolikt icke skulle kunna rekrytera dylika befattningar med docentkompetenta

jurister. Även kanslern har betonat behovet av tjänster i preceptorsgraden

vid de juridiska fakulteterna.

Av vad jag förut anfört framgår att huvudparten av de nya lärartjänsterna

enligt mitt förslag skall vara precepturer. I de ämnen, där det kommer

att finnas lärare både i professors och i preceptors ställning, bör en arbetsfördelning

genomföras på så sätt, att professorn främst svarar för de mest

kvalificerade uppgifterna, medan huvuddelen av undervisningen vid de

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

33

grundläggande kurserna och tillämpningsövningarna lägges på preceptorn.

De ordinarie lärarnas undervisning bör kompletteras med undervisning av

praktiskt verksamma jurister. Härför torde anlitas domare eller advokater

eller andra praktiker, vilka åtager sig undervisningsuppgiften som en bisyssla

vid sidan av sitt ordinarie arbete. Det bör också kunna förekomma, att

sådana personer för kortare perioder lösgöres från sitt ordinarie arbete för

att helt ägna sig åt undervisning.

I fråga om de olika tjänsterna anför departementschefen.

Kommittén föreslår inrättande av tre professurer i allmän rättslära, nämligen

en i Uppsala, en i Lund och en i Stockholm. Redan 1947 fattade riksdagen

principbeslut om inrättande av professurer i allmän rättslära med

rättsfilosofi i Uppsala och Lund, vilka professurer som benämningen antyder

främst tänktes som forskarbefattningar. De av kommittén föreslagna

professurerna avses skola ha rent juridisk karaktär med ämnesområdets

tyngdpunkt förlagd till de för alla rättsområden gemensamma metodfrågorna,

såsom frågor om lagskrivnings- och lagtolkningsteknik. Med professur

i allmän rättslära skall vara förenad skyldigheten att svara för ett

av de viktigaste ämnena i juris kandidatexamen. Ifrågavarande professurer

har förordats av såväl kanslern som utredningsmännen. Då jag funnit de

tre föreslagna professurerna i allmän rättslära nödvändiga för genomförandet

av utbildningsreformen, tillstyrker jag inrättandet av dessa befattningar.

Vid Lunds universitet finnes sedan 1947 en professur i finansrätt och

finansvetenskap. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 26 juli 1947 skall professuren

i nationalekonomi med finansrätt vid universitetet i Uppsala vid

den nuvarande innehavarens avgång, vilken kan beräknas ske den 1 juli

1958, förändras till en professur i finansrätt med finansvetenskap. Kommittén

framhäver, att skattelagstiftningen kommit att spela en allt större

roll i vår rättsordning. Enligt kommitténs mening bör en särskild professur

i finansrätt med finansvetenskap finnas även vid Stockholms högskola.

Kommittén har därför föreslagit, att en dylik professur inrättas vid högskolan.

Förslaget har tillstyrkts av såväl kanslern som utredningsmännen.

Även för egen del har jag funnit motiverat, att finansrätten, som är ett

självständigt examcnsämne, blir företrädd av en särskild professur vid

högskolan, och jag tillstyrker därför den föreslagna professuren.

Genomföres ifrågavarande förslag kommer innehavaren av den nuvarande

professuren i civilrätt jämte finansrätt vid högskolan icke längre att svara

för undervisning och examination i ämnet finansrätt. Detta förhållande bör

lämpligen också framgå av professurens benämning. Jag föreslår, att professuren

i civilrätt jämte finansrätt vid högskolan ändras till att avse professur

i ämnet civilrätt från och med den dag, då den nya professuren i finansrätt

med finansvetenskap erhåller sin förste ordinarie innehavare.

Vid den juridiska undervisningen och forskningen har socialrätten —

som inbegriper dels arbetsrätt, dels socialvårdsrält hittills icke ägnats

den uppmärksamhet som detta rättsområde förtjänar. Som förut påpekats

skall socialrätten enligt den föreslagna nya studieordningen emellertid icke

bilda särskilt examcnsämne. Under sådana förhållanden kan det, såsom

kommittén framhållit, icke gärna komma i fråga att nu inrätta särskilda

3 Iiihang till riksdagens protokoll 1057. G samt. Nr 128

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

lärartjänster i socialrätt vid alla de tre juridiska fakulteterna. Kommittén

har föreslagit, att vid Stockholms högskola skall inrättas en professur i

civilrätt, särskilt arbetsrätt, och en professur i förvaltningsrätt, särskilt

socialvårdsrätt. Förslaget har tillstyrkts såväl av kanslern som av utredningsmännen,

därvid de senare förordat, att den professur, som skall företräda

främst socialvårdsrätten, benämnes professur i offentlig rätt, särskilt

socialvårdsrätt.

För egen del har jag funnit mig kunna endast delvis biträda här ifrågavarande

förslag. Inrättas den av mig föreslagna professuren i finansrätt

med finansvetenskap vid Stockholms högskola befrias härigenom — såsom

jag tidigare framhållit — den av civilrättsprofessorerna, som nu svarar

även för finansrätten, från sistnämnda uppgift. Civilrätten blir på så sätt

starkare representerad vid högskolan än för närvarande. Sålunda kommer

fyra professurer —• varav tre å ordinarie stat och en (professuren i försäkringsrätt)

bekostad av fondmedel — att uteslutande företräda ämnet civilrätt.

Intresset av att arbetsrätten skall särskilt beaktas bör kunna tillgodoses

genom att en av de tre å ordinarie stat uppförda professurerna, ändras till att

avse professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt. Jag förordar därför, att en dylik

ändring sker. Det bör ankomma på universitetskanslern att, efter hörande

av högskolan, inkomma med närmare förslag på denna punkt.

Syftet att stärka socialvårdsrättens ställning synes mig böra tillgodoses

genom inrättande av en ny preceptur. Jag föreslår, att vid Stockholms högskola

inrättas en preceptur i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt. Vid fördelningen

av undervisningsuppgifterna mellan den professor, som kommer

att företräda det blivande examensämnet offentlig rätt, och preceptorn i

offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt, torde hänsyn böra tagas till att preceptorns

forskningsarbete skall inriktas på socialvårdsrätten.

De nuvarande examensämnena statsrätt med folkrätt och förvaltningsrätt

skall enligt den nya studieordningen för juris kandidatexamen sammanföras

till ett ämne offentlig rätt. Utredningsmännen uttalar, att professurerna

i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt vid universiteten i Uppsala

och Lund i anledning härav bör erhålla annan benämning, och föreslår,

att dessa i stället kallas professurer i offentlig rätt med folkrätt. Professuren

i statsrätt och förvaltningsrätt vid Stockholms högskola, vilken

i motsats till de två nyssnämnda professurerna icke har att svara för folkrätten,

föreslås benämnd professur i offentlig rätt. Vad utredningsmännen

sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda.

Den föreslagna utbildningsreformen aktualiserar även ändring av benämningen

å andra professurer. Det synes nämligen lämpligt, att benämningen

å en professur i regel överensstämmer med namnet å det examensämne,

för vilket professurens innehavare ansvarar. Det torde böra ankomma

på kanslern att närmare utreda vilka professurer som bör erhålla ändrad

benämning och att till Kungl. Maj :t avgiva de förslag, vartill utredningen

må föranleda.

De ekonomiska studierna skall enligt den föreslagna studieordningen för

juris kandidatexamen tilläggas ökad vikt. Vid stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen i Stockholm finnes f. n. en professur i nationalekonomi med

finansvetenskap. Vid juridiska fakulteten i Uppsala skulle nationalekonomin

komma att sakna representant, sedan den nuvarande professuren i

nationalekonomi med finansrätt utbytts mot en professur i finansrätt med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

35

finansvetenskap. Vid juridiska fakulteten i Lund finnes icke någon ordinarie

lärare i nationalekonomi. Förslag föreligger om att en professur i

nationalekonomi skall inrättas vid vardera juridiska fakulteten i Uppsala

och Lund. Enligt min mening erfordras en ordinarie lärartjänst i ämnet

vid var och en av dessa fakulteter med hänsyn till undervisningens behov.

Ämnet nationalekonomi är emellertid i såväl Uppsala som Lund representerat

av en professur vid den humanistiska fakulteten. De nya tjänsterna vid

de juridiska fakulteterna synes mig med tanke härpå kunna hänföras till

preceptorsgraden. Jag föreslår sålunda, att en preceptur i nationalekonomi

inrättas vid vardera juridiska fakulteten i Uppsala och Lund.

Kommittén föreslår, att en professur i internationell rätt skall inrättas

vid Uppsala universitet ävensom att principbeslut skall fattas om inrättande

av en professur i samma ämne vid Lunds universitet. Som kanslern framhållit

är emellertid dessa professurer inte oundgängligen erforderliga för

undervisningen. På grund härav och då ämnet internationell rätt är speciellt

representerad vid Stockholms högskola genom Carl Lindhagens professur

i internationell rätt har jag icke ansett mig kunna tillstyrka kommitténs

förslag på denna punkt.

Kommittén föreslår vidare, alt en professur i kriminologi skall inrättas

vid Stockholms högskola. Detta förslag har tillstyrkts av kanslern och utredningsmännen.

I juris kandidatexamen skall undervisning meddelas i

kriminologi i samband med de i studieplanen upptagna kurserna i straffrättens

hjälpvetenskaper. Enligt föreliggande förslag skall denna undervisning

i Uppsala och Lund anförtros åt särskilda lärare, avlönade med timarvode.

På samma sätt bör undervisningen kunna ordnas — åtminstone

tills vidare —även i Stockholm. Inrättandet av en professur i kriminologi vid

Stockholms högskola kan därför enligt min mening icke anses ha nödvändigt

samband med den föreslagna utbildningsreformen. Jag är därför icke beredd

att i detta sammanhang föreslå inrättande av denna professur. Jag vill

emellertid tillägga, att det synes mig mycket angeläget att brottets orsaker

och närliggande spörsmål blir föremål för intensivare forskning, varigenom

också undervisningen kan förbättras. Enligt min mening bör frågan om inrättande

av här avsedda professur upptagas till prövning i samband med

behandlingen av högskolans ordinarie petita.

I några remissyttranden har framförts förslag om inrättande av särskilda

professurer i rättsvetenskap vid de tre humanistiska fakulteterna i Uppsala,

Lund och Stockholm närmast med sikte på att få till stånd en mera humanistiskt

inriktad forskning rörande de rättsliga företeelserna. Innehavarna

av dessa professurer skulle vidare undervisa i första hand dem, som

avsåg att förvärva en samhällsvetenskaplig utbildning. Kanslern har gett

tanken sin anslutning men ansett sig endast kunna förorda tjänster i preceptorsgraden.

Utredningsmännen har vid utarbetandet av sitt förslag givit

de olika examina en delvis annan utformning än kanslern. Allmän rättsvetenskap

skall enligt utredningsmännens förslag vara ett valfritt ämne i

filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Utredningsmännen har förutsatt,

att någon eller några av den juridiska fakultetens lärare skall förordnas

att vara examinatorer i nämnda ämne och att dessa lärare även skall anslå

en del av sin ordinarie undervisning åt detta ämne. Den särskilda undervisningen

i civilrätt IV för juridisk-samhällsvetenskaplig examen skall vidare

enligt utredningsmännens förslag vid de olika liirosätcna åläggas pre
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

ceptorer i civilrätt. Utredningsmännen har med hänsyn till det anförda

icke funnit nödvändigt, att för ämnet rättsvetenskap inrättas särskilda tjänster

av den art kanslern åsyftar. För egen del ansluter jag mig till vad utredningsmännen

sålunda uttalat.

Kommittén har föreslagit, att i samband med den omläggning av utbildningen,

som kommittén förordat, skall inrättas sammanlagt 19 precepturer.

Kanslern har vid framläggandet av sitt förslag till utbildningsreform föreslagit

inrättande av 13 precepturer, däri inräknat 3 precepturer i rättsvetenskap.

Utredningsmännen, som i motsats till kanslern utgått från att det

skall finnas en juridisk-samhällsvetenskaplig examen, har beräknat behovet

av här avsedda befattningar till sammanlagt 16. I detta antal ingår även

de 4 precepturer, som redan inrättats för innevarande budgetår eller föreslagits

i årets statsverksproposition.

Såsom jag förut framhållit har jag för egen del funnit sammanlagt 14

precepturer erforderliga i samband med undervisningsreformen. Av dessa

befattningar har 4 redan inrättats innevarande budgetår eller i årets statsverksproposition

föreslagits skola inrättas nästa budgetår. I det föregående

har jag vidare förordat inrättande av 1 preceptur i offentlig rätt, särskilt

socialvårdsrätt, och 2 precepturer i nationalekonomi. Jag föreslår nu, att

härjämte följande 7 precepturer inrättas, nämligen vid juridiska fakulteten

i Uppsala en preceptur i civilrätt samt en preceptur i offentlig rätt, vid juridiska

fakulteten i Lund en preceptur i civilrätt och en preceptur i offentlig

rätt samt vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm två

precepturer i civilrätt och en preceptur i processrätt.

Att jag beräknat behovet av ordinarie lärartjänster mindre än kommittén,

kanslern och utredningsmännen sammanhänger med att jag ansett, att

en större del av undervisningen än som förutsatts av dessa bör kunna anförtros

åt praktiskt verksamma jurister. Vid min beräkning av kursanslagen

kommer jag att taga hänsyn härtill.

I överensstämmelse med utredningsmännens förslag förordar jag, att

vid Lunds universitet inrättas en befattning som biträdande lärare i rättskunskap

samt vid Stockholms högskola av två sådana befattningar, nämligen

en i nationalekonomi och en i företagsekonomi.

Vid min prövning av de föreliggande förslagen beträffande inrättande

av assistent- och amanuensbefattningar samt kanslibiträdes- och kontorsbiträdestjänster

har jag funnit mig böra tillstyrka inrättande av följande nya

befattningar och tjänster.

Befattning: Uppsala Lund Stockholm

Förste assistent ............................ 2 2 2

Andre assistent ............................ - - — 1

Förste amanuens........................... 1 1 2

Andre amanuens .......................... 2 2 2

Kanslibiträde .............................. 1 —• 2

Kontorsbiträde ............................ 2 2 2

Vid min beräkning av nu avsedda personalbehov har jag tagit hänsyn

till bl. a., att juridiska fakulteten i Lund — i motsats till Uppsalafakulteten

och Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning —- f. n. disponerar en kanslibiträdestjänst.

De framförda förslagen om inrättande av särskilda forskardocentbcfatt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

37

ningar vid de juridiska fakulteterna och om en ökning av antalet doktorandstipendier

vid dessa fakulteter är jag icke beredd att pröva i detta sammanhang.

Beträffande kursanslag o. dyl. anför departementschefen.

Utredningsmännens beräkningar rörande kursanslagen bygger på antagandet,

att det antal ordinarie lärartjänster som föreslagits av dem komme

att inrättas. Såsom jag tidigare framhållit har jag ansett, att en större del

av undervisningen än som förutsatts av bl. a. utredningsmännen bör kunna

anförtros åt praktiskt verksamma jurister. Med hänsyn härtill bör en uppräkning

ske av de av utredningsmännen beräknade kursanslagen. Jag har

funnit mig böra föreslå, att de nu utgående kursanslagen till de juridiska

fakulteterna i Uppsala och Lund samt den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm höjes med respektive 20 800, 14 300 och 32 700 kronor.

Fakulteterna i Uppsala och Lund torde vidare höra erhålla medel för

bestridande av reseersättningar till särskilda lärare, vilka anlitas vid undervisningen

och är bosatta å annan ort. För nu avsedda ändamål torde böra

beräknas sammanlagt 5 500 kronor, varav för Uppsalafakulteten 2 000 kronor

och för Lundafakultetens 3 500 kronor.

Enligt utredningsmännen erfordras i samband med utbildningsreformen

vissa engångsanslag till de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund

samt den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm. Utredningsmännen

har sålunda föreslagit, att såsom engångsanslag skall anvisas

till vardera fakulteten i Uppsala och Lund 20 000 kronor och till avdelningen

i Stockholm 40 000 kronor. För egen del anser jag, att ifrågavarande engångsanslag

bör kunna begränsas till 15 000 kronor respektive 30 000

kronor.

Utredningsmännen har föreslagit en förstärkning av de till nämnda fakulteter

och avdelning nu utgående medelsanvisningarna till materiel m. m.

Även för egen del anser jag en ökad medelstilldelning motiverad. Enligt

förslag i årets statsverksproposition skall det emellertid ankomma på

kanslern att besluta om fördelningen på olika institutioner m. m. av de till

universiteten och Stockholms högskola årligen anvisade anslagsmedlen till

materiel m. m. Under sådana förhållanden anser jag mig icke böra taga

ställning till vilka belopp som bör anvisas till berörda fakulteter och avdelning

för här avsedda ändamål. Vid den framtida avvägningen av universitetens

och Stockholms högskolas anslagsbehov för materiel m. m. synes hänsyn

böra tagas till nämnda fakulteters och avdelnings ökade medelsbehov

för angivna ändamål.

Sammanfattningsvis anför departementschefen följande beträffande kostnaderna

för de av honom förordade tjänsterna in. in.

De av mig i det föregående framlagda förslagen kan, då de helt genomförts,

beräknas medföra en årlig kostnadsökning av i avrundat tal 800 000

kronor. Om hänsyn även tages till kostnaderna för de precepturer, som

redan inrättats innevarande budgetår eller föreslagits i årets statsverksproposition,

kan nämnda kostnadsökning beräknas till i avrundat tal

900 000 kronor. De föreslagna engångsanslagen uppgå till sammanlagt

60 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Motionerna

De i motionerna framförda yrkandena om ändring i eller utökning av den

i propositionen föreslagna lärarorganisationen redovisas nedan i den ordning

de olika lärartjänsterna behandlats i departementschefens ovan återgivna

anförande. Till en början redovisas för i motionerna anförda allmänna

synpunkter på lärarorganisationens utformning.

Allmänna synpunkter

Av de i de likalydande motionerna I: i29 och 11: 5i2 framförda principiella

synpunkterna på lärarorganisationens utformning må här återgivas

följande.

Utredningsmännens beräkning av lärarbehovet har godtagits i propositionen.

Emellertid har departementschefen — med motsvarande nedskärning

av antalet av utredningsmännen föreslagna tjänster —- velat tillgodose

nämnda behov genom att i icke obetydlig utsträckning anförtro undervisningen

åt praktiskt verksamma jurister och för detta ändamål uppfört

de till fakulteterna utgående kursanslagen med förhöjda belopp.

Den centrala frågan är, om lärarbehovet — utan att utbildningsreformen

sättes i fara -— kan tillgodoses på sätt i propositionen föreslås. Mot praktikerundervisning

av ifrågavarande omfattning på universitetsstadiet kunna

åtskilliga invändningar göras. Det får visserligen icke förbises, att praktiska

inslag i undervisningen vanligen äro av synnerligen stort värde. Men den

praktiska undervisningen i egentlig mening har på förevarande område sin

naturliga begränsning, med hänsyn till studiernas syfte. Och vad särskilt

angår praktikers direkta utnyttjande i mer avsevärd utsträckning i den

teoretiska undervisningen möta starka betänkligheter.

Dels kan det rimligen icke begäras,och kan heller icke förväntas, att en person

med sin huvudsakliga uppgift inom annat område skall på undervisningen

nedlägga lika stor omsorg och tid och lika stort intresse som den ordinarie

läraren. Dels saknar praktikern mestadels av naturliga skäl den pedagogiska

utbildning och träning som krävs för att ifrågavarande undervisning

skall bli effektiv. Dels slutligen, har praktikern uppenbarligen icke möjlighet

att utföra sådan forskning, som är förutsättningen för att han skall

erhålla den önskvärda systematiska överblicken över det område, inom

vilket han är satt att undervisa. Det anförda innefattar, får det tilläggas,

endast ett understrykande av att respektive verksamhetsområde i princip

bör hävdas av de personer, som erhållit den särskilda utbildningen härför.

Det framstår sålunda som helt naturligt, att en utbildningsreform måste

bygga på att den ordinära undervisningens behov tillgodoses genom ordinarie

lärare. Den kraftiga utökningen i propositionen av praktikerundervisningen

förefaller i belysning av vad här framförts icke stå väl samman

med principuttalandet, att undervisningen bör läggas så, att de vetenskapliga

momenten ägnas större uppmärksamhet än hittills, och att träning i

juridisk metod bör ges större plats på studieschemat. Ytterligare bör framhållas,

att den här diskuterade undervisningen genom praktiker icke gärna

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

39

kan få den enhetlighet och kontinuitet, som är en kanske förbisedd fördel

med undervisning genom ordinarie lärare. Det kan väntas vara förenat med

avsevärda svårigheter att i avsedd omfattning förvärva praktiker för undervisning

under längre sammanhängande perioder. Uppenbart är, att en splittrad

undervisning kan inverka menligt såväl på studiernas resultat som på

studietidens längd.

Om propositionens förslag i angivna avseenden sålunda måste anses

vara mindre ändamålsenlig, så finnes å andra sidan inom ramen för utredningsmännens

förslag om utnyttjandet av praktiker i undervisningen utomordentliga

möjligheter att till helt obetydlig eller ingen extra kostnad anordna

sådan undervisning av tillämpningskaraktär, som skulle på ett helt

annat sätt, än juristutbildningen nu förmår, göra den nyexaminerade juris

kandidaten praktiskt användbar. Den »laboratorieundervisning» som här

avses berördes — utan att därefter ha uppmärksammats — redan i juridiska

fakultetens i Lund remissutlåtande över kommittébetänkandet.

Härtill kommer den viktiga frågan om utbildningens mål. Departementschefen

har avgivit det principuttalandet, att de vetenskapliga momenten

böra i undervisningen ägnas större uppmärksamhet än hittills och att träning

i juridisk metod bör givas större plats på studieschemat. Häri måste

ligga bl. a., att det ur samhällets synpunkt kräves, att man i högre grad än

hittills varit fallet uppmärksammar och leder den process, varigenom den

studerande såväl till sin kunskap och insikt som till sin yrkespersonlighet

erhåller den inriktning, som gör honom lämpad att på bästa sätt fylla sina

uppgifter i samhället. Utbildningen åsyftar därför icke blott att ge kunskaper

om rättsreglernas faktiska innehåll och om den rättsliga tradition,

som avspeglar sig i regler och rättspraxis, utan även — och icke minst —

en på systematisk kännedom om samhällets struktur och behov grundad

känsla för förändringar i den samhälleliga utvecklingen. Detta är — såsom

numera allmänt erkännes — nödvändigt för att lagen skall kunna rätt tilllämpas.

Denna förståelse av rättsstoffet bör genomsyra undervisningen

redan i dess inledande stadier. Detta kräver av läraren avsevärd ansträngning

och möjlighet till översikt grundad bl. a. på forskning ävensom, i

dessa inte minst pedagogiskt svåra frågor, kontinuerligt utvecklad undervisningsvana.

Det kan ej begäras, att en praktiker, mestadels med en redan

förut pressad arbetsbörda, skall meddela denna typ av undervisning, lika

litet som den akademiske juristen har sådan konkret kännedom om rättslivet,

alt han utan domstolserfarenhet kan utan vidare sättas till domare.

Konsekvenserna av en felinriktad undervisning i detta hänseende kunna

bli ytterst allvarliga i det att de lätt kunna tendera att hålla tillbaka studiet

i dogmatiska, orealistiska och ovetenskapliga former.

1 propositionen angives ett tidsschema för inrättande av de här berörda

tjänsterna. Enligt detta schema skola desamma tillkomma på ett stadium,

som måste anses vara alltför sent. Endast två tjänster (en i Uppsala och

en i Stockholm) skola sålunda inrättas fr. o. in. budgetåret 1958/59, och de

övriga tjänsterna under följande tre budgetår, olika vid de skilda fakulteterna.

Det måste dock anses som synnerligen angeläget, att ifrågavarande

tjänster komma till stånd så fort som möjligt. Härför tala med styrka —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

förutom forskningens behov av dylik assistans — att reformen för att på

avsett sätt kunna genomföras kräver dylika resurser redan i inledningsstadiet,

samt att enligt tidsschemat de flesta assistent- och amanuenstjänsterna

skola inrättas fr. o. m. budgetåret 1958/59; för att dessa tjänster

skola kunna till fullo utnyttjas erfordras att de erhålla tillfredsställande

resurser i anförda hänseende.

I de likalydande motionerna I: 433 och 11: 543 har hl. a. följande allmänna

synpunkter på forskningen och undervisningen framförts.

En kvalitativt högtstående undervisning av det slag reformen vill åstadkomma

kan icke bedrivas utan samband med eller stöd av forskning. Bl. a.

måste tillgång finnas till läroböcker, handböcker, liksom mera ingående

bearbetningar av ämnets olika delar. Undervisningen kräver sålunda att

lärarna få tillräcklig tid för författandet av sådana framställningar. Särskilt

påtagligt är detta behov i sådana speciella discipliner som socialvårdsrätt,

arbetsrätt, kriminologi, folkrätt och internationell privaträtt, där visserligen

kursundervisningen icke beretts så stor plats men där de på facklitteratur

grundade självstudierna måste bli desto mera omfattande. Sådan

litteratur är även av stor betydelse för den fortbildning, åt vilken varje

jurist även efter avlagd juridisk kandidatexamen måste ägna uppmärksamhet

för att bibehålla sina kunskaper och sin yrkesfärdighet. Det vore därför

olyckligt icke blott för forskningen utan även för undervisningen, om dessa

discipliner såsom biämnen lades till professurer i andra ämnen, där de på

grund av sin mera speciella karaktär komma att bli tillbakasatta. Undervisningens

behov kan ej bedömas så snävt att dit endast räknas den utmätta

kursundervisningen, som leder fram till examen. Universitetens och universitetslärarnas

uppgifter inom undervisningen sträcka sig längre än så.

Å universitetslärarna ankommer att bevaka framsteg inom sin vetenskap i

utlandet, följa med ny litteratur ävensom de allt talrikare utländska facktidskrifterna

i sitt ämne samt vidarebefordra det väsentliga härav till den

inhemska läsekretsen. Detta blir icke möjligt om så vidsträckta och krävande

discipliner som de förenämnda fogas såsom biämnen till professurer i

andra lika omfattande ämnen.

Vid en bedömning av antalet erforderliga juris professurer kan emellertid

undervisningens omedelbara behov icke få vara avgörande. Därutöver

måste statsmakternas och samhällets allmänna behov av att ha tillgång

till kvalificerade vetenskapsmän på viktiga juridiska områden beaktas.

Det är av väsentlig betydelse för rättslivet i allmänhet, att det särskilt på

områden som stå i centrum för lagstiftning och rättspraxis vid de juridiska

fakulteterna finnes företrädare för de ifrågavarande grenarna av rättsvetenskapen

som kunna ställa sina erfarenheter och sitt vetande till förfogande.

Beträffande preceptorsbefattningarna har motionärerna anfört.

Den i propositionen föreslagna organisationens funktionsduglighet hotas

redan från början även av andra än ovan återgivna skäl. De av departementschefen

föreslagna beskärningarna ha framför allt gått ut över antalet

professurer. Det ökade behovet av lärarkrafter tillgodoses i stället genom

s. k. preceptorer.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

41

Införandet av precepturer vid de juridiska fakulteterna i föreslagen omfattning

är en nyhet, och man vet ej hur denna reform kommer att verka.

Ett av skälen till införandet av ett stort antal dylika precepturer ar antagligen

att man önskar vidga rekryteringsbasen för professurerna. Med

hänsyn till de förhållanden, som råda på arbetsmarknaden för så kvalificerad

juridisk arbetskraft, varom här är fråga, måste emellertid allvarligen

ifrågasättas, om det skall bli möjligt att besätta dessa nya tjänster med

kompetenta krafter. En preceptur kan icke utöva någon större lockelse

på de jurister som det här gäller. Den föreslagna organisationen kan komma

att snarare verka avskräckande. Förhållandena vid de juridiska fakulteterna

äro icke jämförliga med dem vid övriga fakulteter. Kraven för erhållande

av docentkompetens vid de juridiska fakulteterna äro numera i

allmänhet relativt höga. Någon nämnvärd kompetensskillnad torde icke

komma att kunna upprätthållas mellan preceptur och professur i ett amne.

Det kan exempelvis nämnas att vid ledigförklarandet av den enda hitintills

besatta juridiska precepturen i landet samtliga anmälda sökande i annat

sammanhang förklarats kompetenta till innehav av professur i ämnet. Utsikten

för en i och för sig professorskompetent jurist att tillbringa stor

del av sin aktiva tid som vetenskapsman i en befattning av så underordnad

karaktär, som de föreslagna precepturerna i olika avseenden måste bli, är

så föga uppmuntrande att de dugligaste, vilka regelmässigt kunna påräkna

anställningar på annat håll, icke komma att välja den vetenskapliga banan

eller i varje fall snart övergiva denna. Detta förhållande måste efter hand

leda till en kvalitativ försämring inom de juridiska fakulteterna. Även

kvantitativt kan rekryteringen befaras bli otillräcklig.

Finansrätt

I de likalydande motionerna I: i33 och II: 5i3 har hemställts, att utöver

vad Kungl. Maj :t föreslagit — ytterligare en ordinarie lärartjänst måtte

inrättas i finansrätt vid Stockholms högskola samt att förhandlingar, om

så erfordras, upptages med handelshögskolan i Stockholm för delning av

kostnaderna för denna tjänst.

Motionärerna har understrukit undervisnings- och forskningsbehovet i

ämnet samt erinrat om att utredningsmännen utgått ifrån att för fullgörande

av undervisningsprogrammet en docent alltid skall finnas tillhands

jämte den ende ordinarie läraren, samtidigt som utredningsmännen synes

vara av den uppfattningen, att docenter i princip icke skall anlitas för den

ordinarie undervisningen.

Vad angår tillgången på praktiker för mera kvalificerad teoretisk undervisning

i ämnet framhålles att erfarenheten visat, alt det icke är möjligt

att påräkna att sådana skola finnas villiga att binda sig för mer än några

års undervisning. Motionärerna anför vidare bl. a.

Erinras må vidare om att bristen på kvalificerade skattejurister visat sig

mycket påtaglig för lagstiftningsuppdrag, och flera viktiga utredningar

har fått sättas på framtiden i hrist på lämpliga utredningsmän. För att erhålla

kontinuitet i undervisningen är det nödvändigt att i varje fall den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

grundläggande teoretiska utbildningen handhaves av akademiska lärare.

Praktiskt verksamma jurister erfordras därutöver för undervisning på speciella

områden.

Civilrätt

I de likalydande motionerna I: 429 och II: 542 har hemställts om inrättande

fr. o. m. budgetåret 1961/62 av en professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt,

vid Stockholms högskola samt av en preceptur i civilrätt vid vardera

av de juridiska fakulteterna i Lund (fr. o. m. budgetåret 1961/62) och Uppsala

(fr. o. m. budgetåret 1959/60).

Beträffande professuren i civilrätt, särskilt arbetsrätt, har motionärerna

erinrat om att allmän enighet rått under förarbetena om behovet av befattningen.

Motionärerna framhåller vidare, att propositionens förslag innebär

en försvagning av ämnet civilrätt vid Stockholms högskola.

Rörande behovet av nyssnämnda precepturer anföres, att utredningsmännen

uppskattat undervisningsbehovet i civilrätt (inklusive internationell privaträtt)

vid vardera av ilragavarande fakulteter till 891 timmar per år, varav

närmare en tredjedel av undervisningen anförtros åt praktiker. Nackdelen

härav framstår särskilt klart genom att den metodiska undervisningen, vilken

departementschefen med allt skäl ser som det centrala i utbildningen,

har särskild betydelse i denna den första stora disciplin — och över huvud

den största — i vilken de studerande införas i juridisk problematik. En närmare

analys av lärarbehovet, sådan som företagits av utredningsmännen,

visar också klart nödvändigheten av ifrågavarande befattningar.

Jämväl i de likalydande motionerna 1:433 och 11:543 hemställes, att i

enlighet med utredningsmännens förslag en professur i civilrätt, särskilt

arbetsrätt, inrättas vid Stockholms högskola.

Som motivering för yrkandet anför motionärerna bl. a. följande.

Det har före departementsbehandlingen rått enighet om behovet av en

ny professur i civilrätt — det centrala ämnet i juristutbildningen — och om

förläggningen av denna professur till Stockholms högskola, som har det utan

jämförelse största antalet juris studerande. Professuren har föreslagits omfatta

civilrätt, särskilt arbetsrätt, och denna specialisering av den föreslagna

professuren har med hänsyn till arbetsrättens växande betydelse i det moderna

samhället icke mött någon gensaga. Departementschefen vill emellertid

frångå de tidigare förslagen genom att kräva att en av de nuvarande professurerna

i civilrätt omvandlas till en specialprofessur med nyss angivna

ämnesområde. Det måste dock anses både olyckligt och olämpligt om professorsrepresentationen

i det viktigaste ämnet på detta sätt försvagas.

Offentligrätt ( social vårdsrätt)

I de likalydande motionerna I: 429 och II: 542 har hemställts om inrättande

fr. o. m. budgetåret 1961/62 av en professur i offentlig rätt, särskilt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t28 år 1957

43

socialvårdsrätt, vid Stockholms högskola samt fr. o. m. budgetåret 19o8/59

av en preceptur i offentlig rätt vid samma högskola.

Motionärerna finner det uppenbart, att en effektiv undervisning bör ske

i socialvårdsrätt liksom att forskningsbehovet är påfallande. Med hänsyn

till det av utredningsmännen angivna undervisningsbehovet i offentlig rätt

finner motionärerna vidare erforderligt att en preceptur i ämnet inrättas

vid Stockholms högskola.

I de likalydande motionerna I: 433 och II: 543 yrkas inrättande av en

professur i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt, vid Stockholms högskola.

Till stöd för sin hemställan har motionärerna anfört bl. a. följande.

Den offentliga rätten och särskilt förvaltningsrätten har under innevarande

sekel undergått en ofantlig expansion. Sistnämnda ämne kunde ännu vid

sekelskiftet karakteriseras som ett slags kommenterad statskalender. Ämnet

har nu svällt ut till en mycket omfattande och svåröverskådlig disciplin. En

fortsatt utveckling i samma riktning kan förutses. I våra dagar ingripa

offentliga rättsregler på ett ofta livsavgörande sätt för ett mycket stort antal

medborgare. Huvuddelen av de författningsförslag, till vilka riksdagens

ledamöter ha att årligen i sitt lagstiftande arbete taga ställning, faller helt

eller till väsentlig del inom den offentliga rättens ram.

Det är med hänsyn till dessa förhållanden naturligt att alla utredningsinstanserna,

de sakkunniga, universitetskanslern och utredningsmännen,

förordat en utökning av antalet lärostolar i offentlig rätt med en professur

i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt, vid Stockholms högskola.

Nationalekonomi

I de likalydande motionerna 1: 427 och 11:538 har hemställts, att de i

propositionen föreslagna lärarbefattningarna i ämnet vid Uppsala och Lunds

universitet utformas såsom professurer i »samhällsekonomi, särskilt ekonomisk

politik och socialpolitik», med undervisningsskyldighet inom både

de juridiska och filosofiska fakulteterna.

Till stöd för det framförda yrkandet anför motionärerna bl. a. följande.

Den i propositionen föreslagna lärarorganisationen i ämnet nationalekonomi

vid universiteten i Uppsala och Lund förefaller ytterst betänklig. Varken

för Uppsala eller Lunds universitet innebär den föreslagna förändringen

ens tillnärmelsevis den upprustning av undervisnings- och forskningsmöjligheterna,

som de förberedande instanserna ansett vara nödvändig. For

Uppsala universitets del innebär förslaget en klar försämring av nu rådande

förhållanden på detta område. Vid Stockholms högskola finns tre professurer

i nationalekonomi. Att då samtidigt universiteten i Uppsala och Lund

endast skulle ha en professur vardera förefaller innebära en icke önskvärd

disproportion mellan högskolan och universiteten.

I propositionen beräknas studietiden för de obligatoriska kurserna i samhälls-

och företagsekonomi inom juris kandidatexamen till en termin. Att

huvudparten av denna tid bör anslås åt samhällsekonomien torde kunna förutsättas,

även om detta inte framgår av propositionen; ämnet samhällseko
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

nomi är ju avsett att omfatta inte endast nationalekonomi i inskränkt mening

utan även ekonomisk politik, socialpolitik samt en orientering i statistik.

Vid Bidan av de obligatoriska kurserna skall samhällsekonomien även

kunna göras till föremål för valfria studier i juris kandidatexamen och då

med en beräknad studietid av ytterligare en termin. Samhällsekonomien

kommer därigenom att bli ett av de större ämnena i nämnda examen, och

med tanke därpå förefaller det egendomligt och olämpligt, att den lärare,

som skall ha ansvaret för undervisningen och examinationen i ämnet, inte

skulle få professors utan endast preceptors ställning. Det skulle innebära

en diskriminering av samhällsekonomien i förhållande till andra ämnen.

Detta framträder särskilt tydligt, därigenom att ämnet företagsekonomi, med

vilket samhällsekonomien enligt propositionen skall ha ett visst sambruk,

kommer att företrädas av en lärare i professors ställning.

För de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund är det givetvis angeläget,

att de ordinarie lärarbefattningarna kan besättas med personer med hög

kompetens på sitt område. Det är naturligtvis också ett önskemål, att dessa

personer skall stanna en relativt lång tid i sin tjänst. Om nu, emellertid,

den för undervisningen i nationalekonomi i juris kandidatexamen ansvarige

befattningshavaren endast får preceptors ställning, förefaller det svårt för

fakulteterna att besätta befattningarna med personer, som uppfyller dessa

önskemål. Det är nämligen fullt naturligt, att den person, som skulle inneha

precepturen i nationalekonomi, vid första tillfälle skulle söka förflyttning

till en befattning som professor och att hans verksamhet därför mer skulle

inriktas mot en meritering för en sådan förflyttning än mot sådana för

undervisningen önskvärda göromål såsom utarbetandet av kursplaner, skrivandet

av kompendier m. m. Att i nuvarande goda konjunkturer för nationalekonomer

en förstklassig forskare skall betrakta en preceptur i nationalekonomi

såsom annat än en tillfällig anställning torde man inte kunna

räkna med.

För att förverkliga det länge närda önskemålet att få till stånd en intensifierad

forskning pa den ekonomiska politikens och socialpolitikens områden

vore det lämpligt, att ämnet för professurerna fastställdes till »samhällsekonomi,

särskilt ekonomisk politik och socialpolitik».

Internationell rätt

I nedannämnda motioner har önskemål framförts om inrättande av professurer

i internationell rätt.

I de likalydande motionerna I: 428 och II: 537 har hemställts, att riksdagen

måtte uttala sig för att en professur i internationell rätt vid Uppsala

universitet uppföres på universitetets stat fr. o. in. budgetåret 1958/59. Därjämte

yrkas, att riksdagen måtte fatta ett principbeslut om inrättande av en

professur i ämnet vid Lunds universitet.

Motionärerna har inledningsvis hänvisat till vad som förekom, då principbeslutet

om inrättande av en professur i internationell rätt i Uppsala fattades

av riksdagen ar 1938 samt aberopat vad förslagsställaren, dåvarande

professorn östen Undén, anfört (proposition 218/1938) ävensom vad kommittén

yttrat.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

45

Därutöver har motionärerna anfört bl. a. följande.

De båda inom den internationella rätten fallande ämnesområdena folkrätt

och internationell privaträtt äro av en växande betydelse. Vad först folkratten

angår, så blir allt vanligare att enskilda personer liksom inhemska myndigheter

ställas inför folkrättsliga spörsmål. Antalet internationella organisationer

liksom tjänstemannastaberna däri ökas ständigt, vilket kraver

personal som är förtrogen med folkrättsliga frågeställningar.

Den internationella privaträtten har hittills intagit en underordnad ställning

i de juridiska studierna. En ändring härvidlag torde bliva ofrånkomlig.

Samfärdseln mellan länderna blir med varje dag allt intensivare. Icke minst

gäller detta Sverige, som är i så hög grad beroende av sin utrikeshandel. Vi

se nu fram mot en ytterligare integration av Nordens och Europas näringsliv

till en enda marknad. Svenska jurister måste i en utsträckning som icke

tillförne taga ställning till konflikter mellan svensk och utländsk rätt. Elementära

kunskaper om huru rättsmaskineriet fungerar i de länder, med

vilka vi ha de livligaste förbindelserna, komma säkerligen likaså att bil nödvändiga

för ett stort antal svenska jurister.

Möjligheter synas redan nu föreligga att erhålla kompetent lärarkratt

till besättandet av en professur i internationell rätt i Uppsala. En sådan

befattning bör därför inrättas från och med budgetåret 1958/59. Vid tillsättningsförfarandet

torde visa sig i vad mån kompetenta sökande finnas

även för besättande av en professur i internationell rätt i Lund. Beroende

härpå får sedermera bestämmas när professuren i Lund lämpligen bor

komma till stånd. Tills vidare torde därför för Lunds del vara tillräckligt

med ett principbeslut om inrättande av en professur i internationell rätt

därstädes.

Samma yrkande som i nyssnämnda motioner har jämväl och med i huvudsak

samma motivering framförts i de likalydande motionerna I: 433 och

II: 543.

Även i de likalydande motionerna I: 429 och II: 542, vilka på denna punkt

icke utmynnar i något yrkande, har forsknings- och undervisningsbehovet i

ämnet understrukits.

Kriminologi

I flera motioner har behovet av forskning och undervisning i kriminologi

starkt understrukits och förslag framförts om inrättande av en professur

i ämnet.

I de likalydande motionerna 1: 423 och II: 532 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta inrätta en professur i kriminologi vid Stockholms högskola

fr. o. m. budgetåret 1958/59 samt att förberedelser snarast vidtages

för organiserandet av en institution för ifrågavarande forskningsuppgifter.

Till stöd för yrkandet anföres i motionerna i huvudsak följande.

Verkningsfulla åtgärder mot brottsligheten i allmänhet förutsätter tillräckligt

omfattande och aktuellt utredningsmaterial på vilka de kan baseras.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Att undersökningar på hithörande områden fortlöpande kan pågå och redovisas

framstår som synnerligen önskvärt i belysning av samhällsförhållandenas

snabba förändring. Att en professur i kriminologi, under vilken

kunde läggas en institution för kriminologisk forskning, skulle avsevärt

förbättra utsikterna till en framgångsrik brottsbekämpning underströks

1955 och 1956 av beredningsutskottet i utlåtanden över ungdomsbrottsligheten.

Samma uppfattning har framförts också av bl. a. socialstyrelsen

och fångvårdsstyrelsen. Frågan om den kriminologiska forskningens rationella

lösning, möjligheterna till intensifiering och samordning av forskningen

i belysning av utvecklingstendenser inom kriminaliteten i allmänhet,

synes vara en angelägenhet av vikt.

Liksom i nyssnämnda motioner har behovet av forskning och undervisning

i kriminologi understrukits i de likalydande motionerna I: 426 och

II: 539, i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära, att

förslag om inrättande från och med budgetåret 1958/59 av en professur i

kriminologi jämte tillhörande institution vid Stockholms högskola framlägges

för nästa års riksdag i samband med yrkande om anslag till högskolan

för nämnda budgetår.

Motionärerna erinrar om att det under de senaste åren blivit alltmer erkänt

att en fast organisation av den kriminologiska forskningen i sedvanliga akademiska

former ej längre kan uppskjutas. I själva verket är vårt land härutinnan

sämre lottat än de flesta med oss jämställda kulturländer. Detta

är desto mera beklagligt som vårt kriminalpolitiska program måste betecknas

som synnerligen framstegsvänligt och har tilldragit sig berättigat

erkännande i den internationella diskussionen.

En närmare redogörelse för denna frågas läge synes här överflödig, då

riksdagens uppmärksamhet vid flera tillfällen fästs på detta angelägna vetenskapliga

upprustningsbehov. Motionärerna hänvisar till herr Munktells

interpellation den 9 februari 1954 och chefens för justitiedepartementet svar

å densamma den 14 december 1954 samt till allmänna beredningsutskottets

utlåtanden nr 15 vid 1955 års riksdag och nr 22 vid 1956 års riksdag och där

redovisade remissyttranden ävensom till utredningsmännens uttalanden och

förslag.

Jämväl i de likalydande motionerna I: 429 och II: 542 har uttalanden

gjorts av samma innebörd som de i ovan redovisade motioner.

Rättsvetenskap

I motionen II: 533 har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa om förslag till inrättande av en professur i funktionell

rättsvetenskap vid juridiska fakulteten i Lund eller Stockholm. Motionären

erinrar om att han i motionen II: 38 till 1956 års riksdag föreslagit att vid

en utbyggnad av juristutbildningen rättsreglernas samspel med övriga sociala

och ekonomiska faktorer i samhällslivet skulle beaktas i undervis
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

47

ningen och rättsvetenskapen och att en professur skulle inrättas i ämnet

funktionell rättsvetenskap. Beträffande motiveringen för det nu framförda

yrkandet hänvisar motionären till 1956 års motion, under framhållande tilllika

att med den av Kungl. Maj:t föreslagna uppläggningen av undervisningen

i funktionell rättsvetenskap kommer att bli utan betydelse.

I de likalydande motionerna I: 429 och II: 542 har hemställts, att riksdagen

måtte göra framställning till Kungl. Maj:t om vidtagande av åtgärder

för tillgodoseende av undervisning och forskning inom ämnet allmän

rättsvetenskap. Därvid bör enligt motionärerna särskilt beaktas hur

undervisningen lämpligen skall anordnas vid Göteborgs universitet.

Till stöd för yrkandet anföres bl. a.

I filosofisk-samhällsvetenskaplig examen skall enligt propositionen ingå

ett fakultativt ämne, benämnt allmän rättsvetenskap, innefattande ett mera

humanistiskt studium av rättsordningen och avsett att belysa framför allt

rättsreglernas funktion i samhället. Det förutsättes, att undervisning i ämnet

meddelas av lärare inom de juridiska fakulteterna. Med hänsyn till den

särskilda naturen av det studium, som här avses, och till det forskningsunderlag,

som är för en effektiv undervisning nödvändigt, är det tydligt, att

ämnet kräver åtminstone någon självständig befattning.

Därjämte hänvisas i motionerna till vad kanslern i denna fråga anfört i

sitt remissyttrande över juristutbildningskommitténs betänkande.

Straff- och processrätt

I nedannämnda motioner har hemställts om inrättande av de av utredningsmännen

förordade gemensamma precepturerna i straff- och processrätt vid

vardera av fakulteterna i Uppsala och Lund.

Inrättande av dessa tjänster fr. o. m. budgetåret 1959/60 yrkas i de likalydande

motionerna I: 429 och II: 542. Motionärerna finner full motivering

med hänsyn till undervisningsbehovet föreligga för en preceptur i vartdera

av ifrågavarande ämnen, men anser utredningsmännens förslag kunna godkännas

som en nödfallsutväg.

Motionärerna anför därjämte bl. a. följande.

De ordinarie lärarna i dessa ämnen, i vilka ingen personalförstärkning

föreslagits i propositionen, måste med hänsyn till de nya arbetsuppgifter

som påläggas dem bli synnerligen arbetstyngda, avsevärt mer än tidigare.

Vidare kan det icke antagas, att docent i erforderlig utsträckning skall

finnas tillgänglig för fyllande av undervisningsbehovet. Och slutligen, under

sådana förhållanden bli i dessa ämnen möjligheter till forskning starkt

beskurna trots vikten av detta, inte minst med hänsyn till tillkomsten av

nya stora lagverk inom dessa discipliner.

Samma yrkande som i de nyssnämnda motionerna har framförts i de likalydande

motionerna I: 4.13 och II: 543, i vilka framhålles att, därest de av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

utredningsmännen föreslagna lärartjänsterna icke inrättas, undervisningen

i dessa ämnen i Uppsala och Lund kommer att omfatta sammanlagt 370

timmar mot 755 i Stockholm eller alltså mindre än hälften. Därutöver anföres

i motionerna bl. a.

Propositionen ger ingen antydan om hur man tänkt sig, att en tillfredsställande

undervisning skall kunna upprätthållas trots en så avsevärd nedskärning

av det planerade timantalet som synes oundgänglig, därest den

föreslagna precepturen icke inrättas.

Departementschefens förslag på denna punkt synes medföra en allvarlig

risk för att reformen med avseende på straff- och processrätt i Uppsala och

Lund kommer att förfelas. Tilläggas kan även att behovet av vetenskaplig

forskning i de nämnda ämnena är så betydande, att detta ensamt motiverar

att de i Uppsala och Lund icke företrädas av endast en ordinarie lärare.

Forskningsdocenter

I de likalydande motionerna I: 433 och II: 5U3 har hemställts, att de av

universitetskanslern föreslagna forskningsdocenturerna inrättas — en vid

varje fakultet.

Till stöd för det framställda yrkandet anför motionärerna i huvudsak

följande.

Det torde vara ställt utom tvivel, att dessa tjänster skulle på lång sikt

i hög grad gagna den juridiska forskningen och indirekt även undervisningen.

Även för rekryteringen av de ordinarie undervisningstjänsterna ter

det sig emellertid angeläget, att tidsbegränsningen av de vanliga docenturerna

kan kombineras med en möjlighet att vid akademierna bibehålla

särskilt förtjänta forskare, som en övergång till forskningsdocentur erbjuder.

Härvidlag må ock nämnas att forskningsdocenturerna förutsättas

bli besatta endast i särskilt kvalificerade fall och följaktligen icke komma

att draga kostnader som motsvara ordinarie tjänster.

Kanslipersonal

I de likalydande motionerna I: i29 och //:542 har yrkats inrättande

fr. o. m. budgetåret 1957/58 av en kanslibiträdestjänst vid juridiska fakulteten

i Lund samt ytterligare två kontorsbiträdestjänster vid envar av de

tre fakulteterna.

Motionärerna anför bl. a. följande.

För att forskning och undervisning effektivt skall kunna bedrivas fordras

helt naturligt tillgång till skrivpersonal. Det är ett notoriskt faktum, att

lärarna vid de juridiska fakulteterna i mycket stor utsträckning tvingas att

själva utföra maskinskrivningsarbete och liknande. Läget torde här vara

avsevärt sämre än inom de flesta andra discipliner vid universiteten och högskolorna.

Detta innebär självfallet ett slöseri med kvalificerad arbetskraft.

Det är också alldeles tydligt, att denna brist ofta bereder allvarliga hinder

för forskningen och undervisningen. Efter reformens genomförande kommer

detta missförhållande uppenbarligen att bli än mer påfallande. Med hän
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

49

syn härtill måste en upprustning här krävas, därest verksamheten vid fakulteterna

skall få erforderlig effektivitet och dyrbar arbetskraft icke skall

förslösas på rutinuppgifter.

Som ett väsentligt skäl för ökad kanslipersonal framhålles vidare att

åskådningsundervisning icke är möjlig utan tillgång på skrivhjälp.

Lärarorganisationen i vissa samhällsvetenskapliga ämnen

Kommittén

Kommittén anser det angeläget, att ämnet företagsekonomi blir självständigt

företrätt vid de akademiska lärosätena. Att omedelbart inrätta professurer

vid samtliga lärosäten anser kommittén likväl inte möjligt. Kommittén

föreslår inrättande av en professur i ämnet vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund. Vid universitetet i Göteborg torde det enligt kommittén

vara möjligt att i samarbete med handelshögskolan därstädes och med

hjälp av främst högskolans lärarkrafter åtminstone provisoriskt uppehålla

undervisningen i ämnet. Vad beträffar Stockholms högskola förordrar kommittén

en liknande anordning, nämligen att undervisningsfrågan tills vidare

löses i samarbete med handelshögskolan i Stockholm. Kommittén föreslår

dock, att principbeslut fattas om inrättande av en professur i företagsekonomi

vid Stockholms högskola.

Universitetskanslern

Vad kommittén anfört angående behovet av undervisning i företagsekonomi

finner kanslern i allt väsentligt välmotiverat. Skall undervisning och

examination i företagsekonomi överhuvudtaget kunna anordnas vid universiteten

i Uppsala och Lund, måste enligt kanslerns mening professurer i

ämnet inrättas vid dessa lärosäten. Vid Göteborgs universitet och vid Stockholms

högskola bör det enligt kanslerns uppfattning tills vidare vara möjligt

att i samarbete med respektive handelshögskolor lösa denna fråga.

Utredningsmännen

Utredningsmännen understryker angelägenheten av att de föreslagna

professurerna i företagsekonomi vid universiteten i Uppsala och Lund inrättas.

Utredningsmännen anför beträffande behovet av biträdande lärare följande.

4 liihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 128

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

Vid universitetet i Uppsala finnes för närvarande en biträdande lärare i

statistik. Detsamma är förhållandet i Lund. Stockholms högskola disponerar

över två befattningar som biträdande lärare i statistik, varav en inrättats

lrån och med innevarande budgetår. Antalet studerande i statistik är väsentligt

större vid högskolan än vid de andra lärosätena. Utredningsmännen

föreslår, att vid vartdera universitetet i Uppsala och Lund samt Stockholms

högskola inrättas ytterligare en befattning som biträdande lärare i statistik.

I statskunskap har nämnda lärosäten f. n. vartdera en biträdande lärare.

Utredningsmännen föreslår, att vart och ett av dessa lärosäten tilldelas

ytterligare en biträdande lärare i ämnet. Även vid Göteborgs universitet bör

enligt utredningsmännen inrättas en befattning som biträdande lärare i statskunskap.

Utredningsmännen förordar vidare två befattningar som biträdande

lärare i företagsekonomi, den ena i Uppsala och den andra i Lund. Dessa

lärare skall svara för huvudparten av undervisningen i den halvterminskurs,

som skall utgöra ett obligatoriskt inslag i de av utredningsmännen föreslagna

grundläggande juridiska och samhällsvetenskapliga examina. För

Stockholms högskolas del har motsvarande befattning — liksom den av

kommittén föreslagna och av utredningsmännen tillstyrkta befattningen

som biträdande lärare i nationalekonomi — hänförts till den stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen. De av kommittén föreslagna och av kanslern

tillstyrkta befattningarna som förste assistent i företagsekonomi — en i Uppsala

och en i Lund — förordas även av utredningsmännen.

Utredningsmännen föreslår att för de humanistiska fakulteterna i Uppsala

och Lund, filosofiska fakulteten i Göteborg samt humanistiska avdelningen

i Stockholm anvisas kursanslag med de belopp och för de ändamål,

som framgår av följande sammanställningar.

Humanistiska fakulteten i Uppsala

Ändamål Kronor

Kompletteringsmål i matematik ..................................... 2.400

Kurs i deskriptiv ekonomi......................................... 1.500

Kurser i bokföring................................................. 3.200

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap .................................................... 3.200

Särskilda lärare för undervisningen i företagsekonomi ................ 1.600

11.900

Avgår nu utgående anslag för undervisning i företagsekonomi ........ 2.400

Ökning av kursanslaget ............................................ 9.500

Humanistiska fakulteten i Lund

Kompletteringskurs i matematik .................................... 2.400

Kurs i deskriptiv ekonomi......................................... 1.500

Kurser i bokföring................................................. 3.200

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap .................................................... 3.200

Särskilda lärare för undervisning i företagsekonomi .................. 1.600

11.900

Avgår nu utgående anslag för undervisning i företagsekonomi ........ 2.700

ökning av kursanslaget ............................................ 9.200

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

51

Filosofiska fakulteten i Göteborg

Ändamål Kronor

Kompletteringsmål i matematik ..................................... 2.400

Kurs i deskriptiv ekonomi......................................... 1.500

Kurs i bokföring .................................................. 1.600

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap .................................................... 1.600

Undervisning och examination i företagsekonomi..................... 7.500

Propedeutisk kurs i juridik ........................................ 4.400

19.000

Avgår nu utgående anslag för vissa av dessa ändamål................. 6.20Q

Ökning av kursanslaget ............................................ 12.800

Humanistiska avdelningen i Stockholm

Kurs i deskriptiv ekonomi .........................................

Särskilda lärare vid undervisningen i förvaltningskunskap inom ämnet

statskunskap ....................................................

Undervisning och examination i företagsekonomi ....................

Avgår nu utgående anslag för undervisning i företagsekonomi ........

Ökning av kursanslaget ............................................

1.500

3.200

15.000

19.700

1.800

17.900

Departementschefen

Beträffande lärarorganisationen i de samhällsvetenskapliga ämnena anför

departementschefen.

Vid 1947 års riksdag fattades beslut om en allmän upprustning av undervisnings-

och forskningsresurserna i de samhällsvetenskapliga ämnena. Efter

förslag av universitetsmyndigheterna i de årliga anslagsäskandena har under

tiden därefter inrättats åtskilliga lärarbefattningar vid de humanistiska

fakulteterna. Med hänsyn till det anförda anser jag mig i detta sammanhang

böra föreslå en utbyggnad av fakulteternas lärarorganisation endast på sådana

punkter, där en förstärkning påkallas av den föreslagna omläggningen

av den samhällsvetenskapliga utbildningen.

Enligt de förslag jag förut framlagt skall företagsekonomien införas som

universitetsämne. En halvterminskurs i företagsekonomi skall obligatoriskt

ingå i studierna för juridisk-samhällsvetenskaplig och för filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen. Ämnet skall ägnas motsvarande tid vid studierna

för juris kandidatexamen. Vidare torde man få räkna med att företagsekonomi

med studier för två eller tre betyg kommer att bli ett av de vanligaste

valfria ämnena i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen och att

företagsekonomi ofta kommer att medtagas som tillvalsämne i juridisksamhällsvetenskaplig

examen. Som tidigare framhållits har utredningsmännen

förutsatt, att tillämpade studier enligt studieplanen för juris kandidatexamen

skall kunna avse juridiskt ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt

ämne. Man kan här tänka sig en anknytning exempelvis mellan

bolagsrätt och företagsekonomisk redovisning. Efter särskilt medgivande

skall den juris studerande kunna ägna den sista terminen helt åt

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 19ö7

något av vissa samhällsvetenskapliga ämnen. Även i sådant fall kan det

bli fråga om fördjupade företagsekonomiska studier.

Kommittén har föreslagit, att vid vartdera universitetet i Uppsala och

Lund skall inrättas en professur i företagsekonomi. Såväl kanslern som

utredningsmännen tillstyrker ifrågavarande förslag. Även för egen del har

jag funnit mig böra biträda detta förslag och jag förordar således, att

nämnda professurer inrättas.

Enligt föreliggande förslag skall —- såsom förut nämnts — för undervisningen

i företagsekonomi vid universitetet i Göteborg och vid Stockholms

högskola anlitas lärarkrafter från handelshögskolorna. I Göteborg skall

undervisningen i dess helhet anordnas med hjälp av lärare vid handelshögskolan

därstädes. Vid Stockholms högskola skall undervisningen i den obligatoriska

halvterminskursen till väsentlig del handhas av en biträdande

lärare, knuten till den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen. I det föregående

har jag vid behandlingen av de juridiska fakulteternas lärarorganisation

föreslagit inrättandet av en dylik lärarhefattning. För den mera

kvalificerade undervisningen i ämnet skall enligt vad som föreslagits anlitas

lärare vid handelshögskolan i Stockholm.

Utredningsmännen har föreslagit, att vissa medel anvisas under vederbörande

kursanslag till den undervisning i företagsekonomi för studerande

vid Göteborgs universitet och Stockholms högskola, som skall handhas av

lärare från handelshögskolorna. Vid min behandling i det följande av kursanslagen

kommer jag att tillstyrka hl. a. nu avsedda medelsanvisningar.

Kommittén har betraktat anordningen att anlita lärare vid handelshögskolorna

för undervisning i företagsekonomi vid universitetet i Göteborg

och Stockholms högskola som ett provisorium och uppställt som mål inrättandet

av professurer i ämnet vid samtliga akademiska lärosäten, där

fullständig samhällsvetenskaplig utbildning skall meddelas. I anslutning

härtill har kommittén föreslagit, att principbeslut skall fattas om inrättandet

av eu professur i ämnet vid Stockholms högskola vid tidpunkt, som senare

skall bestämmas. För egen del anser jag mig icke kunna förorda, att

något dylikt principbeslut fattas, innan erfarenhet vunnits beträffande den

nu föreslagna anordningen att anlita lärare vid handelshögskolorna. Enligt

min mening bör man till en senare tidpunkt skjuta avgörandet, huruvida

ordinarie lärarbefattningar i företagsekonomi bör inrättas vid universitetet

i Göteborg och Stockholms högskola eller man bör fortsätta på den inslagna

vägen att samarbeta med handelshögskolorna på här avsedda område.

När företagsekonomi nu införes såsom ämne vid universiteten, kommer

man vid ifrågavarande lärosäten att kunna utnyttja de i många avseenden

banbrytande insatser inom den företagsekonomiska forskningen, som utförts

vid handelshögskolorna. Ämnet företagsekonomi omfattar ett mycket

vidsträckt område. Vid universiteten, där företagsekonomi kommer att ingå

i examina av helt annan typ än handelshögskolornas civilekonomexamen,

synes naturligt, att de företagsekonomiska studierna koncentreras till

vissa huvuddelar av ämnet, medan andra betraktas som mera underordnade.

I fråga om vilka områden av ämnet, som därvid bör tilläggas huvudvikten,

har kommittén, kanslern och utredningsmännen uttalat delvis olika uppfattningar.

Enligt min mening synes kostnads- och intäktsanalys samt

finansiering med redovisning böra tillmätas större betydelse inom företags
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

53

ekonomien såsom universitetsämne än frågor om varudistribution och företagens

administration.

Till var och en av professurerna i företagsekonomi i Uppsala och Lund

skall enligt föreliggande förslag knytas en befattning som biträdande lärare

och en som förste assistent. Då jag funnit dessa hjälpkrafter erforderliga,

tillstyrker jag inrättandet av ifrågavarande befattningar.

Vidare har föreslagits att följande befattningar som biträdande lärare i

statistik och statskunskap skall inrättas i anslutning till omläggningen av

utbildningen, nämligen vid humanistiska fakulteten i Uppsala en befattning

i statistik och en i statskunskap, vid humanistiska fakulteten i Lund en

befattning i statistik och en i statskunskap, vid filosofiska fakulteten i

Göteborg en befattning i statskunskap samt vid humanistiska avdelningen

i Stockholm en befattning i statistik och en i statskunskap. Enligt min mening

är den föreslagna förstärkningen av lärarkrafterna motiverad icke

blott av omläggningen av utbildningen utan även av den fortgående starka

ökningen av antalet studerande, som läser dessa ämnen. Jag anser mig därför

böra tillstyrka inrättande av ifrågavarande befattningar.

Enligt utredningsmännens beräkningar erfordras i samband med omläggningen

av utbildningen vissa förstärkningar av de till förutnämnda fakulteter

nu utgående kursanslagen. Då jag funnit mig böra godtaga de redovisade

beräkningarna, tillstyrker jag, att kursanslagen till fakulteterna i

Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm i enlighet med utredningsmännens

förslag ökas med respektive 9 500 kronor, 9 200 kronor, 12 800 kronor

och 17 900 kronor.

Såsom utredningsmännen föreslagit torde vidare ett årligt belopp av

1 000 kronor böra ställas till Göteborgsfakultetens förfogande för bestridande

av reseersättningar till lärare, som anlitas vid den propedeutiska kursen

i juridik m. in. och som är bosatta å annan ort.

I samband med framläggandet av förslaget om inrättandet av professurer

i företagsekonomi vid universiteten i Uppsala och Lund har föreslagits, att

till vartdera universitetets blivande företagsekonomiska institution skall

utgå dels ett engångsanslag av 15 000 kronor för anskaffande av viss utrustning

och litteratur dels en årlig medelsanvisning av 10 000 kronor till

materiel m. m. För egen del finner jag erforderligt, att medel anvisas för

här avsedda ändamål. Engångsanslaget till vardera institutionen synes mig

emellertid kunna begränsas till 10 000 kronor. Vad beträffar den årliga

medelsanvisningen till materiel m. m. anser jag mig icke böra taga ställning

till beloppets storlek, då det enligt förslag i årets statsverksproposition i

fortsättningen skall ankomma på kanslern att besluta om fördelningen på

olika institutioner m. m. av de till universiteten anvisade årliga reservationsanslagen

till materiel in. m. Vid den framtida avvägningen av dessa

anslag synes hänsyn böra tagas till ifrågavarande nya institutioners behov

av medel till materiel in. in.

Vad jag föreslagit i det föregående kan beräknas medföra en sammanlagd

årlig kostnadsökning av i avrundat tal 320 000 kronor. Härtill kommer engångsanslag

å tillhopa 20 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

Tidsschema för omläggning av den juridiska

och samhällsvetenskapliga utbildningen

Departementschefen anför härom.

Såsom jag antytt i årets statsverksproposition förordar jag, att de nya

studieordningarna för juris kandidatexamen, juridisk-samhällsvetenskaplig

examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig examen skall träda i tillämpning

från och med läsåret 1958/59. Under nämnda läsår bör således anordnas

den undervisning som avses förlagd till första studieåret i dessa examina,

under det därpå följande läsåret den undervisning som avses förlagd

till andra läsåret o. s. v. I samband med omläggningen torde böra vidtagas

vissa övergångsanordningar.

Liksom de nya studieordningarna bör även de föreslagna personalförstärkningarna

genomföras successivt. De särskilda lärartjänsterna bör inrättas

från och med det budgetår, då de erfordras för undervisningens anordnande

i enlighet med de nya studieordningarna. Dock bör viss tjänst

inrättas tidigare, om den är erforderlig med hänsyn till det omedelbara behovet

av förstärkning av lärarorganisationen. Åtgärder har redan vidtagits

i denna riktning. Som jag tidigare nämnt har två precepturer inrättats vid

de juridiska fakulteterna från och med budgetåret 1956/57. I årets statsverksproposition

har föreslagits inrättandet av ytterligare två precepturer.

Innehavaren av professuren i statsrätt och förvaltningsrätt vid Stockholms

högskola svarar f. n. för två examensämnen. Med hänsyn till det stora antalet

lärjungar vid högskolans stats- och rättsvetenskapliga avdelning synes

motiverat, att den föreslagna precepturen i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt,

inrättas redan från och med budgetåret 1958/59. I ämnet statskunskap

har antalet studerande ökat avsevärt under de senare åren. Även de

föreslagna nya befattningarna som biträdande lärare i detta ämne bör därför

inrättas redan från och med nämnda budgetår.

Med utgångspunkt i vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att personalorganisationen

vid de olika fakulteterna successivt utbygges i enlighet

med det tidsschema, som angives i efterföljande sammanställning. I denna

har för överskådlighets skull även medtagits tjänster, som inrättats från

och med budgetåret 1956/57 eller föreslagits skola inrättas från och med

budgetåret 1957/58.

De nya ordinarie lärartjänsterna bör kunna ledigförklaras vid sådan

tidpunkt, att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat vid ingången av det

budgetår, då vederbörande tjänst skall inrättas enligt det föreslagna tidsschemat

för personalorganisationens successiva utbyggnad. Därest riksdagen

ej framställer någon erinran däremot, torde Kungl. Maj:t få medgiva att

här avsedda tjänster må ledigförklaras i förväg i enlighet med vad jag nyss

angivit.

Det torde böra ankomma på vederbörande fakultet att i sina årliga anslagsäskanden

föreslå den ökning av kursanslaget inom den av mig förordade

ramen, som fakulteten anser erforderlig för nästföljande budgetår

för att undervisningen skall kunna anordnas enligt de nya studieordning
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

55

Tidsschema för personalorganisationens utbyggnad

Budgetår

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Lunds universitet

Juridiska fakulteten

1 professor i allmän rättslära......

1

2 preceptorer i civilrätt............

1

1

1 preceptor i offentlig rätt ........

1

1 preceptor i nationalekonomi ....

1 biträdande lärare i rättskunskap

2 förste assistenter................

1

1

1

1

1 förste amanuens................

1

2 andre amanuenser..............

1

1

2 kontorsbiträden................

1

1

Humanistiska fakulteten

1 professor i företagsekonomi......

1

1 biträdande lärare i företags- ekonomi ......................

1

1 biträdande lärare i statistik......

1

1 biträdande lärare i statskunskap..

1 förste assistent i företagsekonomi

1

1

Göteborgs universitet

Filosofiska fakulteten

1 biträdande lärare i statskunskap..

1

Stockholms högskola

Stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen

1 professor i allmän rättslära......

1 professor i fmansrätt med finans- vetenskap......................

1

1

3 preceptorer i civilrätt............

1

1

1

1 preceptor i processrätt..........

1

1 preceptor i offentlig rätt särskilt

socialvårdsrätt..................

1

1 preceptor i straffrätt ............

1

1 biträdande lärare i national- ekonomi ......................

1

1 biträdande lärare i företags- ekonomi ......................

1

2 förste assistenter................

1

1

1 andre assistent ...............

1

2 förste amanuenser..............

1

1

2 andre amanuenser..............

1

1

2 kanslibiträden..................

1

1

2 kontorsbiträden................

1

1

Humanistiska avdelningen

1

1 biträdande lärare i statskunskap

1

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

Budgetår

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1061/62

Uppsala universitet

Juridiska fakulteten

1 professor i allmän rättslära......

1

2 preceptorer i civilrätt............

1

1

1 preceptor i offentlig rätt..........

1

1 preceptor i nationalekonomi ____

2 förste assistenter................

1

1

1

1 förste amanuens................

1

2 andre amanuenser..............

1

1

1 kanslibiträde ..................

1

2 kontorsbiträden................

1

1

Humanistiska fakulteten

1 professor i företagsekonomi......

1

1 biträdande lärare i företags- ekonomi ......................

1

1 biträdande lärare i statistik......

1

1 biträdande lärare i statskunskp ..

1 förste assistent i företagsekonomi

1

1

arna. Detsamma bör gälla beträffande de förordade medelsanvisningarna

till reseersättningar.

De föreslagna engångsanslagen bör ställas till förfogande budgetåret

1958/59.

Den sammanlagda årliga kostnadsökningen i anledning av utbildningsreformen

kan, sedan denna helt genomförts, beräknas till i avrundat tal

1 220 000 kronor. Vidare erfordras engångsanslag å tillhopa 80 000 kronor.

Utskottet

En omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen

har länge ansetts nödvändig och Kungl. Maj :ts föreliggande förslag i propositionen

nr 86 har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Reformförslag

har, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, bl. a. utarbetats

av 1949 års kommitté för den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen samt av universitetskanslern. Slutligen har två inom ecklesiastikdepartementet

särskilt tillkallade utredningsmän verkställt en översyn

av de sålunda framkomna förslagen.

I propositionen föreslås, att följande grundläggande juridiska och samhällsvetenskapliga

examina skall finnas, nämligen en juridisk examen, juris

kandidatexamen, en examen avseende en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig

utbildning, nämligen hittillsvarande statsvetenskaplig-juridisk

examen i fortsättningen benämnd juridisk-samhällsvetenskaplig examen

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

57

samt en med dessa likvärdig på samhällsvetenskapliga studier inriktad

examen, nämligen hittillsvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen i fortsättningen

benämnd filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. För genomförande

av utbildningsreformen föreslås en betydande utbyggnad av personalorganisationen

främst vid de juridiska fakulteterna.

Enighet har under förarbetena rått därom, att juris kandidatexamen

alltjämt bör vara en till sammansättningen väsentligen standardiserad examen

med en studietid enligt studieplanen av oförändrat fyra och ett halvt

år. Samtidigt har starkt understrukits att större utrymme än för närvarande

bör beredas inom denna examens ram för övningar syftande till metodisk

och principiell behärskning av rättsligt material samt att ökad vikt bör laggas

på samhällsvetenskapligt studium. Departementschefen har anslutit sig

till denna målsättning och beträffande den juridiska utbildningens inriktning

framhållit bl. a„ att denna bör anordnas så att den studerande skall

lära sig, hur han på egen hand skall kunna skaffa sig kännedom om det

riktiga innehållet i lagar och andra författningar jämte rättspraxis på olika

områden. Undervisningen bör enligt departementschefen läggas så, att de

vetenskapliga momenten ägnas större uppmärksamhet än hittills och att

träning i juridisk metod gives större plats på studieschemat. Ges utbildningen

denna uppläggning, kommer kravet på minneskunskaper att begränsas.

Vad angår önskemålet om ett ökat samhällsvetenskapligt inslag i den

juridiska utbildningen anför departementschefen, att det är av väsentlig

betydelse att juristen äger insikter om samhället och dess institutioner, varför

det samhällsvetenskapliga studiet bör syfta till att öppna blicken för

sammanhanget mellan rättsreglerna samt sociala, ekonomiska och politiska

faktorer.

I propositionen föreslås, att omläggningen skall ske i huvudsaklig överensstämmelse

med universitetskanslerns förslag med de jämkningar däri

som förordats av utredningsmännen. Vad angår utbildningen i de juridiska

ämnena innebär sålunda propositionens förslag att studietiden för de olika

ämnena bestämmes så, att utrymme lämnas även för mer kvalificerade moment

samt att utbildningen avrundas med studier i allmän rättslara och en

termins tillämpade studier inom ett begränsat ämnesområde. Det samhällsvetenskapliga

inslaget i juris kandidatexamen föreslås skola omfatta bl. a.

en inledande orientering samt en termins studier i samhälls- och företagsekonomi.

Utskottet kan helt ansluta sig till den av departementschefen förordade

uppläggningen av juristutbildningen och finner det särskilt betydelsefullt,

att utbildningen anordnas så, att de studerande i vidare mån än vad nu är

fallet tränas att lösa sådana problem, som förekommer i praktisk juridisk

verksamhet, samt att den blivande juristen erhåller en god samhällsveten
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

skaplig orientering. Utskottet tillstyrker sålunda, att den juridiska utbildningen

ordnas enligt de huvudsakliga grunder, som departementschefen

angivit.

Nuvarande statsvetenskaplig-juridisk och statsvetenskaplig-filosofisk examen

tillkom år 1935. Under utredningsarbetet har skilda uppfattningar uttalats

om behovet av en kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig examen.

Därvid har särskilt framhållits, att förvaltningen har behov av tjänstemän,

som är skolade att tillämpa författningar och att verkställa utredningar

inom skilda samhällsområden. Med erkännande av detta förvaltningens

behov har å andra sidan hävdats, att en juris kandidatexamen, vari skulle

ingå ett större mått av samhällsvetenskaplig utbildning än för närvarande,

skulle vara ägnad att i huvudsak fylla detta behov. Departementschefen har

för sin del funnit att en kombinerad juridisk-samhällsvetenskaplig examen

är värdefull för tjänstemän inom hl. a. statsförvaltningen och att — även

om i juris kandidatexamen inrymmes ett samhällsvetenskapligt inslag —

denna examen icke kommer att ge den studerande en verklig utbildning i

samhällsvetenskaplig metod. En examen innebärande en mera omfattande

samhällsvetenskaplig utbildning finner departementschefen vara en viktig

utbildningsform särskilt för tjänstemän med arbetsuppgifter på det ekonomiskt-administrativa

planet. Departementschefen förordar sålunda en

juridisk-samhällsvetenskaplig examen, där den juridiska och samhällsvetenskapliga

utbildningen ingår som likvärdiga och varandra stödjande element.

I propositionen föreslås, att den förordade juridisk-samhällsvetenskapliga

examen skall erhålla i huvudsak den utformning utredningsmännen föreslagit.

Denna examen skall i likhet med juris kandidatexamen vara standardiserad.

De juridiska studierna föreslås skola omfatta — förutom den propedeutiska

kursen — civilrätt, processrätt, offentlig rätt och finansrätt. Som

samhällsvetenskapliga ämnen skall ingå nationalekonomi, statistik, statskunskap

och företagsekonomi. Som avslutning på studierna föreslås tilllämpade

studier i antingen ett juridiskt ämne eller dylikt ämne med anknytning

till samhällsvetenskapligt ämne. Studietiden för denna examen beräknas

till fyra och ett halvt år, vilket innebär en ökning i jämförelse med

studietiden för nuvarande examen med en termin. Tiden fördelas ungefär

lika mellan juridik och samhällsvetenskap.

Utskottet finner det önskvärt, att olika utbildningsvägar öppnas för blivande

tjänstemän inom förvaltningen. Såsom departementschefen framhåller

torde tjänster i statsförvaltningen jämväl i fortsättningen komma att

i stor utsträckning rekryteras med juris kandidater. Samhällsutvecklingen

har likväl medfört ett behov även av tjänstemän med juridisk skolning som

samtidigt har grundlig samhällsvetenskaplig utbildning. Utskottet tillstyrker

för den skull, att den nuvarande statsvetenskaplig-juridiska examen

modifieras i enlighet med de huvudgrunder departementschefen angivit.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

59

Nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen åsyftar en rent samhällsvetenskaplig

utbildning. Kommittén, kanslern och utredningsmännen har

ansett att en sådan examen alltjämt hör finnas, och i propositionen föreslås,

att denna examen omlägges att omfatta en studieperiod med obligatoriskt

innehåll och en period, under vilken den studerande skall äga att välja mellan

vissa ämnen. Departementschefen har framhållit, att denna examen ger

möjlighet till specialisering på något eller några samhällsvetenskapliga ämnen.

Den föreslagna examen bör enligt departementschefen kunna tillgodose

det behov av samhällsvetenskapligt orienterade utredningsspecialistcr, som

föreligger inom statsförvaltningen, de större kommunerna och näringslivet.

Examens kärna skall vara densamma som den samhällsvetenskapliga delen

av juridisk-samhällsvetenskaplig examen, d. v. s. studier för två betyg

i nationalekonomi, ett betyg i statistik och ett betyg i statskunskap samt

en halvterminskurs i företagsekonomi. Därjämte ingår som ett obligatoriskt

led den propedeutiska kursen i juridik. Studietiden skall enligt studieplanen

utgöra fyra år eller samma tid som för närvarande högst må beräknas för

statsvetenskaplig-filosofisk examen. Utredningsmännen föreslår, att examensämnena

skall vara de hittillsvarande samhällsvetenskapliga ämnena

nationalekonomi, statistik, statskunskap, sociologi och ekonomisk historia.

Därjämte skulle enligt utredningsmännen som nya samhällsvetenskapliga

ämnen tillkomma: företagsekonomi, kulturgeografi och allmän rättsvetenskap.

Såsom examensämnen skall likaledes kunna väljas matematik och

historia.

I motionen II: 536 har hemställts, att i denna examen måtte ingå en kurs

på en halv termin i kulturgeografi samt att kursen i företagsekonomi matte

utbyggas till en ett-betygskurs. Motionären har betonat att en rätt förståelse

av samhällsutvecklingen och näringslivet förutsätter kunskaper inom kulturgeografi

och att de studerande, som kommer att avlägga denna examen,

i stor utsträckning kommer att syssla med ekonomiska frågor inom förvaltningen

och näringslivet, varför det är angeläget med ökade kunskaper

i företagsekonomi.

Behovet av utredningsspecialister med en grundlig samhällsvetenskaplig

skolning är uppenbart och utskottet finner i likhet med departementschefen

synnerligen viktigt, att en lämplig utbildningsväg skapas för sådana

specialister. Vad angår den konkreta utformningen av den föreslagna filosofisk-samhällsvetenskapliga

examen finner utskottet, att de huvudgrunder

departementschefen angivit innebär en ändamålsenlig avvägning. Beträffande

de frågor, som berörts i motionen 11:536, anser utskottet att kunskaper

i kulturgeografi i och för sig är av stort värde. Enligt det förslag av

utredningsmännen som ligger till grund för propositionen, skall vissa avsnitt

av kulturgeografi ingå i ämnet nationalekonomi. Utskottet vill också

framhålla möjligheten för den studerande att välja kulturgeografi som stu
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

dieämne i den senare delen av examen. Den företagsekonomiska utbildningen

föreslås i examen skola obligatoriskt omfatta en halv termin. Det är antagligt

att en stor grupp av de studerande kommer att medtaga företagsekonomi

som valfritt ämne i examen. Ett tillgodoseende av motionärens önskemål

skulle innebära en förlängning av studietiden med en termin. Med hänsyn

till det anförda finner sig utskottet icke böra tillstyrka förevarande

motion.

Utformas de tre examina på sätt i propositionen föreslagits och utskottet

nu tillstyrkt möjliggöres en samordning av studieplanerna genom att en

\iss del av studiestoffet och därmed undervisningen blir gemensam. Departementschefen

har framhållit, att samordningen erbjuder stora fördelar

för den enskilde studerande därigenom att yrkesvalet underlättas,

om den studerande en tid kan hålla flera alternativ öppna och om han utan

tidsförlust kan övergå från studierna för en examen till studierna för en

annan. Utskottet finner denna uppläggning av utbildningsvägarna mycket

betydelsefull och vill därjämte uttala sin anslutning till departementschefens

förslag, att undervisningen i varje ämne ordnas så att den studerande

kan påbörja studierna i ämnet antingen höst- eller vårtermin. Utskottet vill

i detta sammanhang påpeka, att den framlagda studieplanen för filosofisksamhällsvetenskaplig

examen icke utesluter, att den studerande som önskar

förvärva högre betyg än minimibetyget i statistik eller i statskunskap bedriver

dessa studier i omedelbar anslutning till ettbetygstudiet.

Utskottet vill starkt understryka vad departementschefen anfört därom,

att samordning av undervisningen för de olika examina är önskvärd från

synpunkten, att lärarorganisationen därigenom kan utnyttjas mera effektivt

och kostnaderna för undervisningen bli lägre än eljest skulle ha blivit fallet.

Under förarbetena har avvisats tanken, att en spärr skulle införas för tillträde

till studierna. Departementschefen har uttalat, att spärr för tillträde

till universitetsstudier bör ifrågakomma endast i de fall, då detta är nödvändigt

med hänsyn till lokalutrymmen, utrustning och lärarpersonal. Utskottet

ansluter sig till denna uppfattning. Det är dock angeläget att genom

yrkesvägledning nå en anpassning av tillgången efter behovet. I likhet med

departementschefen vill utskottet betona vikten av att yrkesvägledningen

grundas på tillförlitliga prognoser av arbetsmarknaden vid den tidpunkt, då

den nyinskrivne kan väntas träda ut i förvärvslivet.

En omläggning av utbildningen enligt de i propositionen föreslagna, av

utskottet ovan tillstyrkta grunderna förutsätter en betydande utbyggnad

av personalorganisationen främst inom de juridiska fakulteterna.

Propositionens förslag till förstärkning av de juridiska fakulteternas

personalorganisation innebär inrättande av sammanlagt 4 professors- och

10 preceptorsbefattningar, 3 befattningar som biträdande lärare, 17 assistent-

och amanuensbefattningar samt 9 kanslibiträdes- och kontorsbiträ
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

61

desbefaltningar. Därjämte må erinras om att fyra precepturer — i avvaktan

på utbildningsreformens genomförande — redan inrättats eller beslutats

av riksdagen. Departementschefen har ansett, att en större del av undervisningen

än som förutsatts av de utredande instanserna bör kunna anförtros

åt praktiskt verksamma jurister och med hänsyn därtill förordat, att

de nu utgående kursanslagen till de juridiska fakulteterna i Uppsala och

Lund samt den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen i Stockholm höjes

med resp. 20 800, 14 300 och 32 700 kronor, vartill kommer anslag om sammanlagt

5 500 kronor till fakulteterna i Uppsala och Lund för bestridande avreseersättningar

till särskilda lärare bosatta å annan ort.

Den i propositionen förordade utbyggnaden av lärarorganisationen innebär

bl. a. att vid de juridiska fakulteterna en för dessa helt ny kategori avlärartjänster,

precepturer, tillskapas. En preceptor skall äga hög vetenskaplig

kompetens, och med hans tjänst är förenad såväl åliggande att bedriva

vetenskaplig forskning som skyldighet att svara för undervisning och examination.

Både kommittén och universitetskanslern har ansett en av de

mest angelägna åtgärderna vara att inrätta ordinarie lärarbefattningar av

denna typ vid sidan av professurerna. Departementschefen har anslutit sig

till denna uppfattning och därvid erinrat om att undervisningen efter det

propedeutiska stadiet bör såsom kommittén understrukit ligga på en vetenskaplig

nivå samt att det åsyftade undervisningsbehovet enligt kommitténs

mening icke torde kunna tillgodoses genom anlitande av docenter eller biträdande

lärare.

I de likalydande motionerna I: 433 och II: 543 har vissa erinringar framförts

mot inrättande av denna typ av lärartjänster. Motionärerna har bl. a.

ifrågasatt om det med hänsyn till rådande arbetsmarknadsförhållanden för

så kvalificerad juridisk arbetskraft, varom här är fråga, blir möjligt att besätta

dessa tjänster med kompetenta krafter samt uttalat farhågor för en

kvalitativ försämring inom de juridiska fakulteterna.

Utskottet finner att för den planerade undervisningen behov föreligger

av ordinarie lärare vid sidan av professorerna och anser att de föreslagna

precepturerna, vilka närmast är att jämföra med t. ex. laboratorerna inom

de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, är lämpliga befattningar.

De farhågor som uttalats av motionärerna synes utskottet överdrivna, och

utskottet tillstyrker i princip att precepturer inrättas vid de juridiska fakulteterna.

I de likalydande motionerna 1:429 och 11:542 har invändningar framförts

mot den omfattning i vilken departementschefen förutsatt, att praktiskt

verksamma jurister skall anlitas för den teoretiska undervisningen.

Utbildningsreformen kan enligt motionärerna sättas i fara, om icke den

ordinarie undervisningens behov i de väsentliga delarna tillgodoses genom

ordinarie lärare. Motionärerna har därvid erinrat om önskvärdheten av att

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

läraren genom egen forskning får den systematiska överblicken över sitt

undervisningsområde.

Frågan hur undervisningen skall fördelas mellan vetenskapligt skolade,

fast anställda lärare och praktiker måste bedömas för varje ämne för sig,

och utskottet anser sig ha anledning förvänta, att professorerna envar för

sitt ämnesområde beaktar utbildningens krav och att undervisningen fördelas

därefter. Utskottet ansluter sig sålunda i princip till departementschefens

allmänna utformning av lärarorganisationen i denna del. Beträffande behovet

av lärartjänster i de enskilda ämnena återkommer utskottet i det

följande.

Såsom underlag för den av departementschefen förordade lärarorganisationen

och kursanslagen ligger av utredningsmännen gjorda detaljerade

beräkningar. Dessa bygger på i propositionen intagna, i den föregående

redogörelsen återgivna antaganden rörande det blivande antalet årligen

avlagda examina, vilka uppskattats till i vardera Uppsala och Lund 65 juris-kandidatexamina

och 15 juridisk-samhällsvetenskapliga examina samt

i Stockholm 105 juris-kandidatexamina och 30 juridisk-samhällsvetenskapliga

examina. Enligt vad utskottet erfarit synes dessa antaganden ha bekräftats

för innevarande läsår vad angår Uppsala och Lund, där antalet nyinskrivna

vid de juridiska fakulteterna uppgått till 68 resp. 69 (siffrorna avser

ingången av maj månad). Utvecklingen vid Stockholms högskola har

däremot enligt inhämtade uppgifter under nuvarande läsår helt avvikit från

de förenämnda beräkningarna, i det att antalet nyinskrivna vid den statsoch

rättsvetenskapliga avdelningen vid maj månads ingång uppgått till 218.

Skulle det visa sig att denna ökning icke är enbart tillfällig, är det enligt utskottets

mening nödvändigt att Kungl. Maj:t vid sin prövning av högskolans

budgetäskanden för de närmast kommande budgetåren upptager frågan

om lärarorganisationen vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen till

ny prövning.

Utskottet upptager nu till behandling de i propositionen föreslagna lärarbefattningarna

jämte de motionsyrkanden som anknyter därtill.

Departementschefen förordar inrättandet av tre professurer i allmän

rättslära, därav en vid varje juridisk fakultet. Dessa professurer skall ha

rent juridisk karaktär med ämnesområdets tyngdpunkt förlagd till de för

alla rättsområden gemensamma metodfrågorna. Med hänsyn till att dessa

professurer avser ett av de viktigaste ämnena i den blivande juris kandidatexamen

tillstyrker utskottet deras inrättande.

Finansrätt och finansvetenskap företrädes i Lund av en professur och

i Uppsala kommer professuren i nationalekonomi med finansrätt att vid nuvarande

innehavares avgång förändras till en professur i finansrätt med

finansvetenskap. I Stockholm saknas en särskild professur i ämnet, och departementschefen

föreslår därför inrättandet av en dylik professur.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

63

I de likalydande motionerna 1:433 och 11:543 har hemställts, att ytterligare

en ordinarie lärartjänst i finansrätt inrättas i Stockholm samt att

förhandlingar om så erfordras upptages med handelshögskolan i Stockholm

för delning av kostnaderna för denna tjänst. Till stöd för yrkandet hänvisas

till bl. a. undervisnings- och forskningsbehovet.

Utskottet tillstyrker inrättandet av en professur i finansrätt med finansvetenskap

vid Stockholms högskola. Huruvida behov föreligger av ytterligare

en ordinarie lärartjänst i ämnet vid Stockholms högskola torde komma under

bedömning, därest frågan om lärarorganisationen vid stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen under den betingelse utskottet ovan angivit blir

föremål för ny prövning. Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka motionärernas

yrkande i denna del, utan avstyrker bifall till detsamma.

I propositionen föreslås, att professuren i civilrätt jämte finansrätt vid

Stockholms högskola ändras till att avse professur i ämnet civilrätt från

och med den dag, då den nya professuren i finansrätt med finansvetenskap

erhåller sin första ordinarie innehavare. För att arbetsrätten skall tillgodoses

i vidare mån än som nu är fallet har departementschefen förordat, att en

av de nuvarande professurerna i civilrätt vid Stockholms högskola ändras

till att avse professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt. Därjämte föreslås i propositionen

inrättandet av fyra precepturer i civilrätt, en i Uppsala och en

i Lund samt två i Stockholm.

Yrkande om inrättande av en ny professur i civilrätt, särskilt arbetsrätt,

vid Stockholms högskola har framförts i de likalydande motionerna I: 429

och II: 542 samt i de likalydande motionerna I: 433 och II: 543. I förstnämnda

motioner har därjämte hemställts om inrättande av ytterligare

två precepturer i civilrätt, en i Uppsala och en i Lund. Motionärerna har

framhållit, att propositionens förslag innebär en försvagning av ämnet

civilrätt vid Stockholms högskola. Vidare har erinrats om att under

utredningsarbetet enighet rått om behovet av en professur i civilrätt,

särskilt arbetsrätt, vid Stockholms högskola. Vad angår de i motionerna

I: 429 och II: 542 yrkade precepturerna har hänvisning skett till undervisningsbehovet.

Som nämnts torde frågan om personalorganisationen vid Stockholms högskolas

stats- och rättsvetenskapliga avdelning komma under förnyad prövning.

Under sådana förhållanden synes det utskottet lämpligast all frågan

om en specialisering av en av de å ordinarie stat uppförda professurerna

i civilrätt får anstå. Av samma grund avstyrker utskottet bifall till

det motionsvis framförda yrkandet om inrättande av en ny professur

i civilrätt, särskilt arbetsrätt. Utskottet tillstyrker det i propositionen

framlagda förslaget om inrättandet av fyra precepturer i civilrätt.

De i motionerna 1:429 och 11:542 därutöver föreslagna preceptu
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

rerna i civilrätt i Uppsala och Lund har utskottet icke funnit oundgängliga,

varför motionärernas yrkande avstyrkes även i denna del. Den i propositionen

föreslagna ändringen av professuren i civilrätt jämte finansrätt

tillstyrkes.

Under förarbetena har frågan om en förstärkning av undervisning och

forskning inom socialvårdsrätten ingående övervägts. Kommittén, kanslern

och utredningsmännen har förordat inrättandet av en professur vid Stockholms

högskola, som skulle särskilt avse detta ämnesområde. Departementschefen

har funnit sig böra tillgodose syftet att stärka socialvårdsrätten genom

inrättandet av en preceptur vid Stockholms högskola i offentlig rätt,

särskilt socialvårdsrätt.

I de likalydande motionerna 1:429 och 11:542 har under framhållande

av socialvårdsrättens stora betydelse hemställts om inrättande av en professur

i offentlig rätt, särskilt socialvårdsrätt, vid Stockholms högskola. I

samma motioner yrkas en preceptur i offentlig rätt. Jämväl i de likalydande

motionerna 1:433 och 11:543 framföres yrkande om en professur i offentlig

rätt, särskilt socialvårdsrätt.

Den omprövning av lärarbehovet vid Stockholms högskolas stats- och

rättsvetenskapliga avdelning, som under angiven betingelse bör komma

till stånd, torde även böra avse frågan om behovet av ytterligare lärartjänst

inom berörda ämnesområde. Utskottet finner i likhet med vad som nyss

anförts i en motsvarande fråga det icke lämpligt att nu genomföra en specialisering

av en viss tjänst. Utskottet förordar därför att den i propositionen

föreslagna precepturen vid Stockholms högskola skall avse offentlig

rätt. Under hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet bifall till de

i motionerna framställda, nu berörda yrkandena.

Utskottet tillstyrker inrättandet av de i propositionen föreslagna precepturerna

i offentlig rätt i Uppsala och i Lund samt i processrätt i Stockholm.

Tidigare har nämnts, att den nuvarande professuren i nationalekonomi

med finansrätt vid juridiska fakulteten i Uppsala skall ändras till en professur

i finansrätt med finansvetenskap vid den nuvarande innehavarens

avgång. Vid den juridiska fakulteten i Lund finns icke någon ordinarie

lärartjänst i nationalekonomi. Enligt den nya studieordningen skall samhällsekonomi

studeras under ungefär en halv termin i juris kandidatexamen.

Den studerande skall också under vissa betingelser kunna inrikta sina

tillämpade studier på detta ämnesområde. Departementschefen finner en

ordinarie lärartjänst erforderlig vid vardera av fakulteterna i Uppsala och

Lund. Med hänsyn till att ämnet nationalekonomi finnes representerat i

såväl Uppsala som Lund av en professur vid den humanistiska fakulteten

har departementschefen ansett att de nya tjänsterna kan hänföras till preceptorsgraden.

I de likalydande motionerna I: 427 och II: 538 har hemställts, att de före
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

65

slagna nya ordinarie tjänsterna i nationalekonomi i Uppsala och Lund skall

utformas såsom professurer i »samhällsekonomi, särskilt ekonomisk politik

och socialpolitik». Motionärerna har till stöd för sitt yrkande anfört bl. a.,

att propositionens förslag icke ens tillnärmelsevis innebär den upprustning

av undervisnings- och forskningsmöjligheterna, som de förberedande instanserna

ansett nödvändig. Vidare uttalas farhågor för att det skulle bli

svårt att besätta tjänsterna med personer med hög kompetens om tjänsterna

göres till precepturer.

Av utredningsmännens beräkningar rörande lärarbehovet vid de juridiska

fakulteterna framgår att den ordinarie lärare i nationalekonomi, som skulle

placeras i den juridiska fakulteten i Uppsala (Lund), skulle fullgöra ungefär

hälften av sin undervisningsskyldighet inom den humanistiska fakulteten.

Som departementschefen framhållit är ämnet nationalekonomi i Uppsala

och Lund företrätt av en professor, vars tjänst placerats inom den humanistiska

fakulteten. Utskottet finner därför i likhet med departementschefen,

att de nya lärartjänsterna bör vara precepturer. Utskottet avstyrker bifall

till motionärernas förslag.

Yrkande om inrättande av en professur i internationell rätt vid Uppsala

universitet samt om principbeslut angående inrättande av en professur i

samma ämne vid Lunds universitet framföres såväl i de likalydande motionerna

1:428 och 11:537 som i de likalydande motionerna 1:433 och

II: 543. Motionärerna har hänvisat till vad som förekommit i samband med

att riksdagen år 1938 fattat principbeslut om inrättande av en professur i

internationell rätt vid Uppsala universitet. Därjämte har i motionerna understrukits

det ökade behovet av forskning och undervisning i de inom den internationella

rätten fallande ämnesområdena, folkrätt och internationell

privaträtt. Uttalanden av samma innebörd har gjorts jämväl i de likalydande

motionerna I: 429 och II: 542.

Utskottet får i anledning av förevarande yrkanden erinra om att såsom

universitetskanslern framhållit de föreslagna professurerna icke är oundgängligen

nödvändiga för undervisningen. Departementschefen har på grund

härav och då ämnet sedan år 1947 är särskilt företrätt vid Stockholms högskola

genom Carl Lindhagens professur i internationell rätt icke ansett sig

kunna tillstyrka framförda förslag till nya professurer i ämnet. För det mellanfolkliga

samarbetet skulle det vara av värde att vårt land finge större resurser

beträffande forskning och undervisning i internationell rätt. Av de skäl

som anförts av departementschefen finner utskottet sig likväl icke kunna

tillstyrka de i motionerna gjorda yrkandena.

Samtliga förberedande instanser förordar inrättandet av en professur

i kriminologi vid Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning.

Enligt utredningsmännens förslag bör till professuren knytas en

5 Iiihnno till riksdagens protokoll 1057. 0 samt. Nr 12H

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

särskild institution. Departementschefen har vid sin granskning funnit att

undervisningen för juris kandidatexamen icke nödvändigt förutsätter inrättandet

av en professur och därför icke ansett sig böra framlägga förslag

i ärendet. Att brottets orsaker och närliggande spörsmål blir föremål för

intensivare forskning är enligt departementschefen mycket angeläget. Frågan

om inrättandet av en professur i kriminologi bör därför enligt departementschefen

upptagas till prövning i samband med behandlingen av Stockholms

högskolas ordinarie petita.

Yrkande att riksdagen måtte fatta beslut om inrättande av en professur

i kriminologi vid Stockholms högskola fr. o. m. budgetåret 1958/59 har framförts

i de likalydande motionerna 1:423 och 11:532. I de likalydande motionerna

I: 426 och II: 539 har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t begära förslag om inrättande fr. o. m. budgetåret 1958/59 av en professur

i kriminologi vid Stockholms högskola. Därjämte har i samtliga nu

nämnda motioner hemställts, att till professuren skall knytas en institution.

Motionärerna har åberopat bl. a. de skäl för en sådan professur, vilka

framförts av beredningsutskottet vid 1955 och 1956 års riksdagar. Vidare

har erinrats om en interpellation av herr Munktell den 9 februari 1954 och

chefens för justitiedepartementet svar å densamma.

Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av forskning och undervisning

inom kriminologien. Med hänsyn till anförda tidigare uttalanden

förutsätter utskottet, att denna fråga snarast bringas till sin lösning. Utskottet

har fördenskull icke ansett sig böra ansluta sig till de motionsvis framförda

yrkandena.

I motionen II: 533 yrkas, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om förslag till inrättande av en professur i funktionell rättsvetenskap

i Lund eller i Stockholm. I de likalydande motionerna I: 429 och II: 542

har hemställts, att riksdagen måtte göra framställning till Kungl. Maj:t om

vidtagande av åtgärder för tillgodoseende av undervisning och forskning

inom ämnet allmän rättsvetenskap. Därvid bör enligt motionärerna särskilt

beaktas hur undervisningen lämpligen skall anordnas vid Göteborgs

universitet.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare tillstyrkt inrättandet av

tre professurer i allmän rättslära, ett ämne med tyngdpunkten förlagd till

de för alla rättsområden gemensamma metodfrågorna. Som departementschefen

framhållit skall enligt utredningsmännens förslag allmän rättsvetenskap

ingå som ett valfritt ämne i filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.

Utredningsmännen har icke ansett sig kunna förorda särskilda tjänster i

detta valfria ämne med tanke på det begränsade antalet studerande för

filosofisk-samhällsvetenskaplig examen. Det har i stället förutsatts, att någon

eller några av de juridiska fakulteternas lärare skall anslå en del av sin

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

67

undervisning till detta ämne. Detta innebär, att de i motionen II: 533 åsyftade

frågeställningarna kommer att vid undervisningen bli behandlade i

möjlig mån. Det är att antaga, att den rättsvetenskapliga forskningen i framtiden

i större utsträckning än hittills kommer att inriktas på för rätts- och

samhällsvetenskap gemensamma problem. Frågan om särskilda professurer

vid sidan av professurerna i allmän rättslära kan därför komma i ett annat

läge. Med hänsyn härtill finner utskottet anledning saknas för riksdagen att

såsom i motionerna 1:429 och 11:542 samt 11:533 påyrkats i skrivelse till

Kungl. Maj:t göra framställning i ämnet.

I de likalydande motionerna I: 429 och II: 542 samt i de likalydande motionerna

1:433 och 11:543 hemställes i anslutning till utredningsmännens

förslag om inrättande av två precepturer gemensamma för ämnena straffoch

processrätt, den ena vid juridiska fakulteten i Uppsala och den andra

vid juridiska fakulteten i Lund. Som förut framhållits skall undervisningen

vid de juridiska fakulteterna fördelas mellan vetenskapligt skolade fast

anställda lärare och praktiker. Hur stor del av undervisningen som i varje

särskilt ämne bör läggas på praktiker kan med säkerhet bedömas först sedan

någon tids erfarenhet av den förordade anordningen vunnits. Utskottet

avstyrker de nu berörda i motionerna framförda yrkandena.

I de likalydande motionerna 1:433 och 11:543 har hemställts, att vid varje

fakultet inrättas en forskningsdocentur. Motionärerna hänvisar till universitetskanslerns

förslag. Nuvarande forskardocentbefattningar är icke anknutna

till särskild fakultet. Frågan om ytterligare befattningar av denna

typ bör därför prövas i ett vidare sammanhang. Utskottet avstyrker förty

vad motionärerna i berörda hänseende hemställt.

Vad av departementschefen föreslagits rörande inrättande vid de juridiska

fakulteterna av befattningar som biträdande lärare, assistent och som amanuens

tillstyrkes av utskottet.

I propositionen föreslås vidare, att vid de juridiska fakulteterna inrättas

3 kanslibiträdesbefattningar och 6 kontorsbiträdesbefattningar. I motionerna

I: 429 och n: 542 har yrkats inrättande av ytterligare 1 kanslibiträdestjänst

vid juridiska fakulteten i Lund och av 6 kontorsbiträdestjänster lika fördelade

på de olika fakulteterna. Såvitt utskottet kan bedöma är den av Kungl.

Maj:t föreslagna organisationen i denna del tillräcklig, varför utskottet ansluter

sig till Kungl Maj :ts förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 249

och II: 542, såvitt nu är i fråga.

Utskottet har ingenting att invända mot departementschefens beräkningar

av erforderliga kursanslag, anslag för reseersättning och engångsanslag.

Som utskottet förut anfört har vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

i Stockholm under det sista läsåret inskrivits 218 nya elever. Enligt

de beräkningar av lärarorganisationen, som ligger till grund för propositionen,

skulle vid avdelningen årligen utexamineras 105 juris kandidater och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

30 juris politices magistrar. Under de senaste fyra läsåren har antalet nyinskrivna

varit i medeltal 130. Även om den föreslagna organisationen får

anses vara i viss mån elastisk, har grunden för beräkningarna sålunda

förändrats. Skulle höstterminens inskrivningssiffror antyda att ökningen

av antalet studerande icke är enbart tillfällig, måste såsom utskottet

redan angivit frågan om lärarorganisationen vid Stockholms stats- och rättsvetenskapliga

avdelning upptagas till ny prövning.

Utskottet hemställer, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

att under angiven betingelse frågan om lärarorganisationen vid den

nämnda avdelningen upptages till prövning i samband med bedömandet av

högskolans budgetäskanden för de närmast kommande budgetåren och att

därvid även prövas de i olika motioner framförda yrkandena om inrättande

av ytterligare lärartjänster vid avdelningen.

Såsom departementschefen påpekat har riksdagen år 1947 beslutat eu

allmän upprustning av undervisnings- och forskningsresurserna i de samhällsvetenskapliga

ämnena. Jämväl därefter har efter beslut av riksdagen

inrättats åtskilliga lärartjänster vid de humanistiska fakulteterna. Propositionen

avser den ytterligare utbyggnad som ansetts oundgänglig för genomförandet

av en omläggning av den samhällsvetenskapliga utbildningen.

I propositionen föreslås av anförda skäl inrättandet av två professurer

i företagsekonomi, en vid vartdera universitetet i Uppsala och Lund, samt två

biträdande lärartjänster och två förste assistenttjänster i samma ämne,

varav en av vardera befattningen i Uppsala och Lund. Vidare föreslås inrättandet

av följande befattningar som biträdande lärare i statistik och

statskunskap, nämligen vid humanistiska fakulteten i Uppsala en befattning

i statistik och en i statskunskap, vid humanistiska fakulteten i Lund en

befattning i statistik och en i statskunskap, vid filosofiska fakulteten i

Göteborg en befattning i statskunskap samt vid humanistiska avdelningen

i Stockholm en befattning i statistik och en i statskunskap.

Utskottet tillstyrker att dessa befattningar kommer till stånd.

Enligt utredningsmännens förslag skall för undervisningen i företagsekonomi

vid universitetet i Göteborg och vid Stockholms högskola anlitas lärarkrafter

från handelshögskolorna. I Göteborg har avsetts att undervisningen

i dess helhet skall anordnas med hjälp av lärare vid handelshögskolan därstädes.

Vid Stockholms högskola skall undervisningen i den obligatoriska

kursen till väsentlig del handhas av en biträdande lärare. För den mera

kvalificerande undervisningen för två eller högre betyg har föreslagits att

lärare vid handelshögskolan i Stockholm skall anlitas.

I skrivelse den 14 november 1956 anhöll utredningsmännen om handelshögskolans

i Göteborg yttrande över den anordning av undervisningen i

företagsekonomi, för vilken ovan redogjorts. Handelshögskolan har i svars
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

69

skrivelse den 2 maj 1957 beträffande halvterminskursen i företagsekonomi

anfört bl. a., att undervisning och examination av studerande vid Göteborgs

universitet icke kan handhas av handelshögskolans lärare under annan förutsättning

än att en förstärkning av handelshögskolans lärarkrafter äger

rum. Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner utskottet att frågan om

handelshögskolans medverkan bör upptagas i samband med behandlingen

av handelshögskolans budgetäskanden och utskottet förväntar att en lösning

enligt utredningsmännens riktlinjer kommer att visa sig möjlig. Beträffande

studier för två eller flera betyg i företagsekonomi anför handelshögskolan,

att undervisning icke torde kunna anordnas på annat sätt än

såsom en del av handelshögskolans egen undervisning och att antalet elever

tills vidare bör omfatta högst fem. Det är önskvärt att studiet i ämnet icke

skall utsträckas över längre tid än den i studieplanen förutsatta. Utskottet

får i detta sammanhang erinra om att utskottet i likhet med departementschefen

och de förberedande instanserna avvisat tanken på införandet av

spärr för tillträde till juridiska och samhällsvetenskapliga studier, varför

utskottet förutsätter att, därest det skulle visa sig att antalet platser icke

är tillräckligt, frågan om handelshögskolans medverkan ånyo upptages till

bedömande. Samma fråga angående det fria tillträdet har rests även i Stockholm.

Handelshögskolan därstädes har nämligen meddelat att den ansett sig

till en början böra stanna vid att medge särskild inträdesrätt åt högst tio

studerande årligen.

I propositionen förordade anslag till de filosofiska fakulteterna, nämligen

kursanslag, anslag till reseersättningar samt engångsanslag till företagsekonomiska

institutioner, tillstyrkes av utskottet.

Utskottet tillstyrker, att de nya studieordningarna för juris kandidatexamen,

juridisk-samhällsvetenskaplig examen och filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen skall som departementschefen föreslagit träda i tillämpning

från och med läsåret 1958/59 samt att de i propositionen föreslagna personalförstärkningarna

genomföres i den ordning som där förutsatts. Utskottet

kan icke ansluta sig till vad som i denna fråga anförts i de likalydande motionerna

I: 429 och II: 542.

Övriga i propositionen framlagda här ovan icke särskilt berörda förslag

har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I) att motionerna 1:423 och 11:532 ävensom 1:426 och

II: 539, i den mån de icke blivit besvarade med vad utskottet

anfört, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

II) att motionerna I: 428 och II: 537 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III) att motionen II: 533 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

IV) att motionen II: 536 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

V) att motionerna I: 429 och II: 542 ävensom I: 433 och

II: 543 icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

VI) att riksdagen må godkänna av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 februari

1957 förordade huvudsakliga grunder för omläggning

av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen;
VII)

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 427 och II: 538, godkänna

av departementschefen förordade förändringar i personalorganisationen

m. m. vid universiteten och Stockholms

högskola, att successivt genomföras under loppet av fyra

budgetår med början budgetåret 1958/59 med de ändringar

som utskottet angivit i fråga om dels benämningen av en av

professurerna i civilrätt vid den stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen vid Stockholms högskola dels ock ämnesområdet

för den nya precepturen i offentlig rätt vid samma

högskola;

VIII) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört beträffande lärarorganisationen

vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola.

Stockholm den 21 maj 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson, Ohlon,

Näsström, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Thun, Erik Svedberg,

Pålsson, Holmqvist, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Jacobsson och Mårtensson;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson

i Stockholm, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Blidfors, Gustafsson

i Skellefteå, fröken Karlsson, fröken Vinge, herrar Arvidson, Helén

och Svensson i Stenkyrka.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1957

71

Reservationer

1) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, fröken Elrnén, herr Gustafsson i

Skellefteå, fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att

dels de två sista meningarna i det stycke på s. 67, som börjar med »I de

likalydande motionerna I: 429 och II: 542» och slutar med »framförda yrkandena»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening tveksamt, om det är lämpligt att i den

omfattning som i propositionen förutsatts anlita praktiskt verksamma jurister

för undervisningen i dessa ämnen. Utskottet vill därför föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Ivungl. Maj:t måtte till

förnyad prövning upptaga frågan om den lämpligaste fördelningen av undervisningen

mellan ordinarie lärare och praktiskt verksamma jurister, såvitt

angår förevarande ämnen.»

dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att motionerna I: 429 och II: 542 ävensom I: 433 och

II: 543 icke må föranleda annan riksdagens åtgärd än att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad

utskottet anfört angående fördelningen av undervisningen i

straffrätt och processrätt mellan ordinarie lärare och praktiskt

verksamma jurister;»

2) beträffande lärarorganisationen i nationalekonomi och företagsekonomi

i Uppsala och Lund av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, fröken Elmén,

herrar Gustafsson i Skellefteå och Helén, vilka ansett att utskottets

hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:427 och 11:538, godkänna av departementschefen

förordade förändringar i personalorganisationen

m. m. vid universiteten och Stockholms högskola,

att successivt genomföras under loppet av fyra budgetår

med början budgetåret 1958/59 med de ändringar som utskottet

angivit i fråga om dels benämningen av en av professurerna

i civilrätt vid den stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen vid Stockholms högskola, dels ämnesområdet

för den nya prccepturen i offentlig rätt vid samma högskola,

dels inrättande av två professurer i nationalekonomi vid de

juridiska fakulteterna, en i Uppsala och en i Lund, i stället

för de av Kungl. Maj :t därstädes föreslagna precepturcrna i

ämnet, dels ock inrättande av två precepturcr i företagseko
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 128 dr 1957

nomi vid de humanistiska fakulteterna, eu i Uppsala och eu

i Lund, i stället för de av Kungl. Ma,j:t därstädes föreslagna

professurerna i ämnet;»

3) beträffande forsknings- och undervisningsbehovet i internationell rätt

av fröken Vinge.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1957

570711

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. a1 i texten