Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bidrag till hemkonsulentverksamhet i städerna.

1957-11-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:143, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bidrag till hemkonsulentverksamhet i städerna.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1957

5

Nr 143

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bidrag till

hemkonsulentverksamhet i städerna.

(1 :a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hamrin-Thorell och fru Gärde Widemar (I: 200) och den andra inom

andra kammaren av fröken Vinge (II: 218), har hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till nästa års riksdag rörande

bidrag till hemkonsulentverksamhet i städerna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 200.

Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden begärts av statskontoret, Svenska stadsförbundet och Hushållningssällskapens

förbund, vilka yttranden fogats till detta utlåtande (Bilagor

A, B och C).

Utskottet. För en allmän upplysningsverksamhet rörande familj och hem

finnas i hushållningssällskapen anställda bl. a. hemkonsulenter. I den

mån dessa äro uppförda på hushållningssällskapens stat utgå statsbidrag till

deras avlöningar m. m. Enligt för hushållningssällskapen gällande instruktioner

åligger det konsulent inom den gren av hushållningssällskapets verksamhetsfält,

för vilken vederbörande är anställd, att söka främja verksamhetsgrenens

förkovran inom hushållningssällskapets område.

Utskottet vill erinra om att även vissa städer, särskilt de större, låtit anställa

hemkonsulenter och att man på vissa platser sökt tillgodose behovet

av dylika tjänster på annat sätt, exempelvis genom att låta vissa av de till

yrkesskolan på platsen knutna lärarkrafterna stå till allmänhetens förfogande

för råd och upplysningar i hemvårdsfrågor.

Tvekan torde emellertid icke råda därom, att de inom hushållningssällskapen

anställda konsulenterna instruktionsmässigt ha möjlighet att verka

även i stadskommunerna för i motionerna avsedd rådgivning. Därest detta

icke i önskvärd omfattning låter sig göra, synes det utskottet, som inser

hemkonsulentverksamhetens betydelse, närmast böra ankomma på hushållningssällskapen

att hos Kungl. Maj :t göra framställning i syfte att åstadkomma

en förstärkning av deras hemkonsulentverksamhet. Utskottet anser

en sådan utväg vara att föredraga framför att, såsom i motionerna före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 143 år 1957

slagits, medelst ett statligt bidrag till verksamheten förmå städerna att engagera

sig för uppgiften i fråga.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet i sitt utlåtande

nr 125 till föregående års riksdag i anledning av motioner i huvudsak likalydande

med de nu förevarande framhöll, att det icke syntes utskottet lämpligt

att, då utredning påginge om ett sammanförande av skilda statsbidrag

för olika ändamål till kommunerna, tillskapa en speciell statsbidragsform för

här ifrågavarande ändamål. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att

allmänna statsbidragsutredningen vid verkställd översyn av statsbidragsgivningen

uttalat stor skepsis beträffande ändamålsenligheten av särskilda stimulansbidrag,

en uppfattning som också föranlett utredningen att bl. a. föreslå

en avveckling av ett stort antal nu utgående särskilda bidrag.

Av det anförda framgår, att utskottet icke är berett tillstyrka de föreliggande

motionerna. Utskottet vill erinra om att förberörda vid 11)56 års riksdag

väckta motioner om anslag till hemkonsulentverksamhet i städer icke

föranledde någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 200 och II: 218 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 november 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 144.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 743 år 1957

7

Bilaga A

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 5 juni 1957 har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret

att avgiva och till riksdagens statsutskott inkomma med yttrande över två

inom riksdagen väckta likalydande motioner, I: 200 och II: 218, angående

bidrag till hemkonsulentverksamhet i städerna. I anledning härav får ämbetsverket

anföra följande.

Statskontoret vill till en början erinra, att två likalydande motioner om

anslag till hemkonsulentverksamhet i städer (I: 219 och II: 445) varit föremål

för behandling vid 1956 års riksdag (SU 125) utan att föranleda någon

riksdagens åtgärd. Statsutskottet uttalade härvid, bland annat, att därest de

inom hushållningssällskapen anställda konsulenterna icke hade möjlighet

att verka även i stadskommunerna för i motionerna avsedd rådgivning och

statens ekonomiska medverkan till sådan verksamhet ansåges erforderlig

det närmast torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter av vederbörande

kommuner gjorda framställningar taga initiativ i ämnet. Med hänsyn härtill

och då statskontoret även anser, att en utvidgning av den statliga bidragsverksamheten

i nuvarande budgetära läge ej bör ske, avstyrkes bifall till

motionerna.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, deltagit

tf. statskommissarien Wallin. Stockholm den 4 september 1957.

Gösta Widén

IVAR LÖFQVIST

Sten Ulrik Engström

Bilaga B

Till riksdagens statsutskott

Sedan statsutskottet hemställt att svenska stadsförbundet ville avgiva utlåtande

över två likalydande motioner (I: 200, II: 218) angående bidrag till

hemkonsulentverksamhet i städerna, får förbundets styrelse anföra följande.

Styrelsen vill till att börja med framhålla att det av inom förbundsbyrån

tillgängliga uppgifter framgår att det äger sin riktighet att hemkonsulenter

endast anställts i ett begränsat antal stadskommuner och då företrädesvis

i de allra största städerna. Å andra sidan bör beaktas att man i vissa fall

sökt tillgodose behovet av hemkonsulenter exempelvis genom att låta vissa

av de till yrkesskolan på platsen knutna lärarkrafterna stå till allmänhetens

förfogande för råd och upplysningar i hemvårdsfrågor. Vidare bör i detta

sammanhang nämnas att frågan om inrättandet av hemkonsulenttjänster

på eu del platser ligger under utredning samt att man på eu del håll haft

frågan därom under diskussion men avskrivit den, i något fall under åberopande

av kostnadsskäl, i andra fall åter på den grunden att något behov

av dylika tjänster icke ansetts föreligga.

Styrelsen får för sin del uttala att eu lämpligt uppbyggd hemkonsulentverksamhet

säkerligen utgör ett värdefullt komplement till den av skola,

press och radio samt på allra sista tiden television förmedlade kontakten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t\3 år 1957

mellan hemmen och det på hemskötselns område bedrivna forskningsarbetet.

Med hänsyn härtill ställer sig styrelsen positiv till en av det allmänna

bedriven rådgivande verksamhet med sikte på de med hemvård förknippade

problemen.

Rörande huvudmannaskapet för en dylik verksamhet anser emellertid

styrelsen det icke vara givet att ombesörjandet därav bör betraktas som en

primärkommunal uppgift. Styrelsen vill i det avseendet erinra om det av

utredningen för hem- och familj efrågor år 1947 avgivna betänkandet vari

föreslagits att det skulle ankomma på landstingen och städer över 20 000

invånare att svara för en konsulentverksamhet bl. a. på hemvårdens område,

en ståndpunkt som styrelsen i avgivet yttrande såtillvida kritiserat att

det syntes helt obefogat att begränsa landstingens ansvar vad stadskommunerna

beträffar till städer under 20 000 invånare. Såvitt styrelsen har

sig bekant har statsmakterna emellertid ännu icke tagit någon definitiv

ställning till den nyssnämnda utredningen och de däröver avgivna yttrandena.

Frågan om huvudmannaskapet för av samhället bedriven hemkonsulentverksamhet

kan därför ej anses avgjord och enligt styrelsens mening

finns alltjämt skäl som talar för att det bör vara en landstingsuppgift att

svara därför.

För den händelse de fortsatta övervägandena, trots vad ovan anförts,

skulle leda till att städerna eller i vart fall städer över visst invånarantal

bör engagera sig för en hemkonsulentverksamhet vill emellertid styrelsen

betona att en sådan verksamhet såvitt styrelsen kan förstå icke med nödvändighet

kräver inrättandet av särskilda konsulentbefattningar utan att

verksamheten i vissa fall bör kunna tillfredsställande ordnas även på annat

sätt, exempelvis genom en sådan anknytning till yrkesskolan som på sina

håll redan förekommer. Överhuvudtaget är det av vikt för en lycklig lösning

av frågan att kommunerna lämnas största möjliga handlingsfrihet beträffande

den praktiska utformningen av verksamheten.

När det gäller att mera allmänt få till stånd en hemkonsulentverksamhet

till gagn för städernas invånare har motionärerna — som tydligen icke ifrågasatt

annat än att huvudmannaskapet vad stadskommunerna beträffar bör

åvila städerna — utgått från att det lämpligaste sättet är att medelst införande

av ett statligt bidrag till verksamheten söka förmå städerna att engagera

sig för uppgiften ifråga. Med hänsyn till att motionernas syfte således är att

tillskapa ett nytt särskilt statsbidrag av stimulanskaraktär kan styrelsen

med bortseende från hur frågan om huvudmannaskapet kommer att lösas

icke underlåta erinra om att allmänna statsbidragsutredningen vid sill översyn

av statsbidragsgivningen uttalat stark skepsis beträffande ändamålsenligheten

av särskilda stimulansbidrag, en uppfattning som också föranlett

utredningen att bl. a. föreslå en avveckling av ett stort antal nu utgående särskilda

bidrag. Då vidare riksdagen redan givit sin principiella anslutning

till de av statsbidragsutredningen sålunda framförda tankegångarna bör

enligt styrelsens mening i princip stark återhållsamhet iakttagas vid införandet

av nya särskilda statsbidrag. Med hänsyn härtill ifrågasätter styrelsen

om en eventuell i kommunal regi bedriven hemkonsulentverksamhet

kan anses vara av den vikt ur allmänna synpunkter att den motiverar införandet

av ett nytt särskilt statsbidrag. Stockholm den 18 september 1957.

Svenska stadsförbundets styrelse

HJ. MEHR

Eric Olerud

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1^3 år 1957

9

Bilaga C

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 17 maj 1957 har riksdagens statsutskott hemställt om

Hushållningssällskapens förbunds utlåtande över de två vid årets riksdag

väckta, likalydande motionerna nr I: 200 och II: 218 angående bidrag till

hemkonsulentverksamhet i städerna. Med anledning härav får förbundets

styrelse anföra följande.

Inledningsvis vill förbundsstyrelsen framhålla, att erfarenheterna utav

den av hushållningssällskapens hemkonsulenter bedrivna verksamheten äro

mycket goda, vilket bl. a. visat sig genom att denna är synnerligen uppskattad

av husmödrarna. Hemkonsulenterna äro ett betydelsefullt mellanled, då

det gäller att hland husmödrarna sprida kunskap om lämpliga kostvanor

och vad därmed sammanhör samt om nya arbetsmetoder, maskinella hjälpmedel

etc. i det husliga arbetet. Det har sålunda visat sig utomordentligt

värdefullt att ha eu lokal mellaninstans, som med god kännedom om de

lokala förhållandena och behoven kan ge råd och anvisningar rörande användbarheten

och utnyttjandet av allt det nya, som successivt kommer fram.

Detta gäller såväl provningsresultat och rekommendationer från mera officiella

institut och anstalter som nyheter från industriellt och merkantilt

håll. Tilläggas må att efter hand har de markerade olikheter i fråga om arbetsförhållanden

inom hem och hushåll, som tidigare förefanns mellan land

och stad, allt mera utjämnats. Denna utveckling fortsätter alltjämt. I anslutning

härtill har den av sällskapens hemkonsulenter bedrivna verksamheten i

en undan för undan ökad utsträckning kommit att omfatta tätorter, samhällen

och mindre städer. Vidare bör erinras om de betydelsefulla insatser, som

sällskapen genom hemkonsulenterna gjort vid åstadkommandet av kollektivanordningar

för tvätt, djupfrysning in. in.

De erfarenheter, som föreligga från hushållningssällskapens hemkonsulentverksamhet,

äro sålunda mycket goda och med utgångspunkt härifrån

synes det förbundsstyrelsen, även om förhållandena i de större städerna i

åtskilligt äro olika, som om för speciellt stadshusmödrarnas behov upplagd

verksamhet av sådant slag skulle vara till stor nytta. Som framhålles i motionerna

kräves det för framgång i ett konsumentbetonat upplysningsarbete

att vid sidan av pressmeddelanden, radioföredrag och andra s. k. massmetoder

centralt framkomna provnings- och undersökningsresultat vidarebefordras

av lokala instanser på ett mera personligt sätt och med beaktande

av förhållandena i resp. orter. För att tillgodose detta behov torde hemkonsulentverksamhet

i städerna även vara lämplig. Förbundsstyrelsen fai

således tillstyrka, att denna verksamhet utbygges och att härmed sammanhängande

anslags- och hidragsfrågor nu bli närmare prövade.

1 samband med eu sådan prövning bör enligt förbundsstyrelsens mening

organisationsproblemen icke förbises. Styrelsen förmenar således, att mycket

skulle vara att vinna genom att en utbyggd hemkonsulentverksamhet

för städernas behov organisatoriskt anknöts till den redan befintliga. Eftersom

hela verksamheten i allt väsentligt är likartad, skulle man härigenom

få önskvärd samordning och vid utbyggnaden kunna fullt tillgodogöra sig

vunna erfarenheter. Eu annan i sammanhanget betydelsefull laktor är att

en anknytning till hushållningssällskapen skulle skapa goda förutsättningar

för att städernas hemkonsulentverksamhet fick den kontakt med jordbruk

och livsmedelsproduktion, som även för stadshusmödrarnas del måste

2 Iiihaiuj till riksdagens protokoll 1(J1>7. 6 samt. Nr 142 144

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr U3 år 1957

vara mycket värdefull. Ett annat skäl för en anknytning till länsorgan som

sällskapen ar att endast större städer ensamma kunna tänkas utgöra underlag

för en konsulent. Samordning och samarbete med ett länsorgan synes

således vara en förutsättning för att en hemkonsulentverksamhet i städerna

skall ta en allmän utbredning. Stockholm den 22 september 1957.

REIMER JOHANSSON

Sten Zachrison

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.