Utlåtande i anledning av väckt motion om fraktlindring för transport i vissa fall av motorfordon mellan Gotland och fastlandet.
1957-11-05 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1957:146, Utlåtande i anledning av väckt motion om fraktlindring för transport i vissa fall av motorfordon mellan Gotland och fastlandet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1957
3
Nr 146
Utlåtande i anledning av väckt motion om fraktlindring för
transport i vissa fall av motorfordon mellan Gotland
och fastlandet.
(4:e avd.)
I en inom första kammaren av herr Franzén väckt motion (1:358) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att ett särskilt fraktlindringsbidrag,
att avräknas mot automobilskattemedlen, må utgå för transport på reguljär
båtlinje mellan Gotland och fastlandet av motorfordon inregistrerade i
Gotlands län samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag beträffande
härför skäligt belopp och erforderliga bestämmelser i övrigt.
Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande.
Gotland måste i kommunikationshänseende sägas vara starkt handikappat
i jämförelse med övriga delar av landet. Särskilt måste kostnaderna föi
transporter av motorfordon mellan Gotland och fastlandet anses vara alltför
höga. En bilägare får betala 100 ä 150 kronor för att få sin bil övertransporterad
med båt. Om man t. ex. för en sällskapsresa skall föra över
en buss, får man betala en fraktavgift av 700 ä 800 kronor och ofta ännu
mer. .
Dessa dryga avgifter, som gotlänningarna måste erlagga innan riksvagnätet
på fastlandet över huvud taget kan användas, är en tung börda för
bilismen, den yrkesmässiga såväl som den icke yrkesmässiga. Det måste
betraktas som en orättvisa mot de gotländska bil- och bussägarna, som betalar
fordonsskatt i samma utsträckning som andra men därutöver har att
bära så dryga kostnader för att få sina fordon transporterade över till fastlandet.
Det måste anses nödvändigt att skapa sådana sjöfartstorbindelser, att
transporter och trafik inte ställer sig dyrare för gotlänningarna än för betolkningen
i andra delar av landet på en sträcka av motsvarande längd,
l ex. per järnväg. Detta synes inte kunna uppnås under nuvarande förhållanden.
Härför torde erfordras en helt ny trafikorganisation, varvid det
allmänna måste medverka till att en önskvärd trafikkapacitet kan uppnås.
Denna fråga har sedan länge varit föremål för överväganden och handlägges
f. n. bland annat av en lokal kommitté.
I avvaktan på eu trafikorganisation med tillfredsställande trafikkapacitet
bör enligt min mening provisoriska åtgärder vidtagas i syfte att skapa
rättvisare förhållanden för de gotländska buss- och bilägarna. Eu lämplig
lösning synes härvid vara, att ur automobilskattemedel ett skäligt bidrag
utginge till lindring av de alltför höga kostnaderna för transport av motoifordon
mellan Gotland och fastlandet. Bidraget borde utgå i form av rabatt
ä fraktavgifter för transport av motorfordon, som är inregistrerade i Gotlands
län. De gotländska bil- och bussägarna får betala lika stora fordonsskatter
som bil- och bussägare i andra delar av landet, men de kan inte tillnärmelsevis
utnyttja det svenska vägnätet i samma utsträckning som de
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1957
frak‘k^tn;>derna för övertransport till och från fastlandet
medel r«ff''tDettma e»datrfor anSeS lämI,liSt att använda automobilskattemedel
i syfte att uppna storre rattvisa i nämnda avseende.
Över förslaget ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen
i Gotlands län.
Vä3- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrar i silt yttrande om att frågan
angaende transporterna till och från Gotland varit föremål för utredning
genom 1945 års Gotlandskommitté, som i sitt betänkande (SOU 1951- 10)
iramlagt vissa förslag angående trafikens ordnande. För närvarande torde
iragan overvagas inom 1954 års ö-utredning, vars betänkande angående
Gotland torde kunna förväntas under senare delen av innevarande år.
1 avvaktan härpå synes motionen, enligt styrelsens uppfattning, för närvarande
icke böra föranleda någon åtgärd.
Länsstyrelsen i Gotlands län, som till sitt yttrande bl. a. fogat ett av den
av motionären omnämnda lokala kommittén avgivet yttrande i frågan, har
anfört följande.
fastland^ aV Cni for,battring 1 sjofartsförbindelserna mellan Gotland och
vilkcn SLnd fda n ° n nga framträdande för länets befolkning, för
nino- Fn ShätJ,j)rha\ detta avseende kännas som en svår belastmn0.
En förbättring i förbindelserna — medförande kortare restid och lägre
ta SiTtällti meder rtar 0från^°mJi?’ däreSt Gotland 1 Samtiden skall bli^
l !lled ,rike,ts ovriga landskap. Eif fullständigt genomförande av
o-irdedan-it°lbattlin§ k,raver dock sin tid- 1 avbi dan härpå böra sådana åtU
. tagaS’ ^om kunna medföra någon förbättring utan att frågans
fSslaaet svnes8 olamld,i.§t sktt föregripes. Det i motionen framlagda
tm i i 1 r . 3 3 en lamPkg sadan provisorisk åtgärd. På grund härav
tillstyrker länsstyrelse!! bifall till motionen. b
Förberörda lokala kommitté framhåller bl. a. att en väsentlig skillnad
föreligger i biltransportkostnadernas sammansättning, beroende på om
transporten sker å fartyg, där bilen kan köras direkt ombord eller måste
lagas ombord med tillhjälp av fartygets lastningsanordningar och visst
antal stuveriarbetare.
Vidare sager sig kommittén vara angelägen framhålla, att vid ev. nyanskattning
av båtmateriel för den reguljära traden mellan Gotland och fastlandet
en sådan båttyp bör konstrueras, där hanteringskostnaderna i största
utsträckning elimineras.
Kommittén ställer sig tveksam inför förslaget i motionen afl endast på
Gotland inregistrerade bilar skulle erhålla fraktlindringsbidrag. Allt talade
i stallet för att, om en fraktlindring komme till stånd, den borde gälla
aven for bilar inregistrerade på fastlandet, då utan tvivel ett stort antal av
dessa bilar överfördes till Gotland för att användas i nyttotrafik.
Kommittén framhåller slutligen önskvärdheten av att ett skäligt frakthndringsbidräg
för biltransporterna mellan Gotland och fastlandet kommer
Gli stand för i Sverige inregistrerade bilar. I första hand borde ett dylikt
i rag utgå för att avlyfta de nu gällande hamnavgifterna för bilarna.
Statsutskottets utlåtande nr 146 år 1957
5
Utskottet. I motionen föreslås att ett särskilt fraktlindringsbidrag — att
avräknas mot automobilskattemedel -— införes för transport mellan Gotland
och fastlandet av i Gotlands län inregistrerade motorfordon.
Såsom av de över motionen avgivna yttrandena framgår har 1945 års
Gotlandskommitté i sitt betänkande (SOU 1951: 10) framlagt vissa förslag
angående trafikens ordnande mellan Gotland och fastlandet. Berörda fråga
torde vidare vara föremål för överväganden inom den av motionären omnämnda
lokala kommittén. Slutligen torde, enligt vad utskottet erfarit,
kunna förväntas att även 1954 års ö-utredning kommer att i sitt betänkande
upptaga vissa härmed sammanhängande problem.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet för sin del icke kunna tillstyrka, att
riksdagen nu — innan pågående utredningar i ämnet slutförts — fattar beslut,
som kunna tänkas föregripa hithörande frågors definitiva lösning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionen 1: 358 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 november 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 145.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.