Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om en fast väg förbindelse över sjön Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd.

1957-11-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:147, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om en fast väg förbindelse över sjön Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr U7 år 1957

Er 147

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning

om en fast väg förbindelse över sjön Bolmen mellan

Bolmsö och Sunnaryd.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Theodor Johansson in. fl., (I: 108) och den andra inom andra kammaren

av herr von Seth in. fl. (II: 157), har hemställts, att riksdagen måtte

hos Knngl. Maj :t anhålla om utredning om en fast vägförbindelse över sjön

Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd samt om vidtagande av de åtgärder

vartill utredningen kan föranleda.

Motionärerna framhålla inledningsvis (motionen II: 157) att den oavlåtligt

ökade trafiken över sjön Bolmen emellan Bolmsö och fastlandet väster

om sjön medfört att färjförbindelsen, som uppehåller trafiken, ej numera

eller i fortsättningen kan fylla de skäliga anspråk på en tidsenlig vägförbindelse

som den trafikerande allmänheten anser sig ha rätt att ställa. Den

opinionssammanslulning, som den så kallade Finnvedsriksdagen utgör, beslutade

därför år 1955 att låta utreda och upprätta förslag till lösning av

denna fråga.

Den sålunda verkställda utredningen, för vilken en närmare redogörelse,

lämnas i motionerna (s. 1—4), utmynnar i förslag till fast förbindelse över

sjön med bank och bro. Tre alternativ härför har utarbetats, kostnadsberäknade

till resp. 2 764 000, 2 589 000 och 2 412 000 kronor. Ehuru motionärerna

anser utredningen påvisa behovet av en fast vägförbindelse finner de den

dock icke helt kunna läggas till grund för anslagsäskande och hemställa därför,

att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om ytterligare utredning i

frågan samt om vidtagande av de åtgärder vartill utredningen kan föranleda.

Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

utlåtanden avgivits av väg- och vattenhyggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen

i Jönköpings län. Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen lämnar i sitt

yttrande först vissa uppgifter rörande färjtrafikens omfattning in. in., varav

framgår följande.

Ifrågavarande färjförbindelse har sedan år 1951 upprätthållits med nuvarande

färja. Denna, som är propellerdriven och frigående, rymmer 3 å 4

personbilar eller motsvarande jämte ett antal motorcyklar, mopeder och

cyklar samt gående.

Trafiken med färjan sker enligt turlista. Första turen avgår kl. 05.55, sista

kl. 00.30. Antalet reguljära turer uppgår till 21 per dygn i vardera riktningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1957

7

Härutöver anordnas vid behov extraturer, framför allt sommartid. 1955 verkställdes

742 extraturer, 1956 670.

Vintertid måste trafiken i allmänhet tidvis nedläggas på grund av ishinder.

Så skedde år 1955 under tiden 19/1—16/4 och år 1956 under tiden

31/1—9/4. Om förhållandena det medger ordnas vid trafiknedläggelse vinterväg

över isen. År 1956 kunde sålunda trafiken — dock endast fordon

vägande liögst två ton — framgå över isen under tiden 11/2—5/3. Året dessförinnan

omöjliggjorde isförhållandena anordnande av dylik vinterväg.

Beträffande trafikutvecklingen de senaste åren må följande framhållas.

Antalet turer och därvid transporterade fordon under åren 1955 och 1956

in. in. framgår av nedanstående sammanställning:

År

Antal

turer

Autal transporterade

Bussar

Lastbilar

Person-

bilar

Motor-

cyklar

Cyklar

Gående

1955

1956

12 428

13 022

62

78

672

614

11405

11855

1242

952

3 448

3 271

19 237

18 516

Trafiken har emellertid under dessa år på grund av isförhållandena icke

upprätthållits i samma utsträckning, varför siffrorna ej är jämförbara. Följande

sammanställning visar trafikens omfattning tiden 16/4—31/12 under

de båda åren:

År

Antal

turer

Antal transporterade

Bussar

Lastbilar

Person-

bilar

Motor-

cyklar

Cyklar

Gående

1955

1956

11610

11488

62

78

661

586

11017

11088

1 222

922

3 350

3149

18 734

17 650

Härav framgår att trafiken snarare minskat än ökat i omfattning.

Väntetider förekommer — enligt vad som inhämtats från vägförvaltningen

i länet i regel endast sommartid och även då i relativt begränsad omfattning.

Endast vid speciella tillfällen torde väntetiden överstiga en halv

timme.

Styrelsen framhåller vidare att enligt dess uppfattning befintliga färjförbindelser

såvitt möjligt böra ersättas med fasta förbindelser. Detta hade

hittills dock endast kunnat ske i begränsad omfattning på grund av de ekonomiska

resursernas otillräcklighet. Ersättande av färj förbindelser med fasta

förbindelser måste självfallet jämföras med andra angelägna vägföretag. En

sådan gradering gåve vid handen, att det funnes åtskilliga företag, vilkas

utförande borde gå före den här ifrågasatta förbindelsen.

Med hänsyn härtill anser styrelsen det för närvarande icke påkallat med

någon ytterligare utredning i ärendet, varför motionerna icke anses böra

föranleda någon åtgärd.

Länssttjrclsen i Jönköpings lön framhåller inledningsvis hl. a. atl trafikmängden

varierar mycket från ett minimum omkring årsskiftet till ett maxi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr lk7 år 1957

11111 m under sommaren. Variationen under år 1956 avspeglades i följande

siffror:

Ungefärligt antal trafikenheter per dag:

År 1956 Last- Person- Bussar Mc Cykel Gående

bilar bilar

1/1—30/1 (min.) ...... 1 20 — 1 3 20

16/6—15,7 (max.) ...... 2—3 80 1 8 26 191

Trafiksiffrorna i januari torde sannolikt i stort sett representera den trafikmängd,

som konstant alstrades i bygden av den fasta befolkningen. Trafikökningen

i juni—juli skulle då huvudsakligen härröra från sommargäster

och turister.

Länsstyrelsen nämner vidare att driftkostnaden för färjan för år 1956

uppgick till 100 095 kronor, varav för färjan 91 987 kronor och färjlägena

8 108 kronor. För budgetåret 1957/58 hade äskats ett belopp av 110 000 kronor

för drift och underhåll av färjleden.

Enligt länsstyrelsens uppfattning skulle inrättandet av en fast förbindelse

Sunnaryd—Bolmsö vara till nytta icke endast för befolkningen i trakten

utan även såsom ett led i mera långväga förbindelser i nordvästlig—sydostlig

riktning. Ett starkt skäl för en broförbindelse vore den höga driftkostnaden

för färjan. Denna kostnad, som inom den närmaste tiden kunde uppskattas

till 110 000 kronor per år och säkerligen komme att öka ytterligare,

skulle förränta en betydande kapitalinvestering.

Länsstyrelsen, som för sin del anser frågan om en utredning i hög grad

sammanhänga med möjligheterna att realisera företaget inom rimlig tid,

anför vidare härom följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nyligen överlämnat en beräkning

av blivande medelstilldelning å anslaget till Byggande av länsvägar under

kommande femårsperiod 1958—1962. Enligt detta förslag skulle Jönköpings

län påräkna 7,0 + 7,0 + 7,5 + 7,5 -f- 8,0 miljoner för respektive åren 1958

—1962. Dessa belopp är helt otillräckliga för att motsvara ens de allra mest

trängande behoven. Långa sträckor av starkt trafikerade huvudvägar kan

vid en sådan medelstilldelning alltjämt icke tjälsäkras och beläggas under

femårsperioden. Många samhällen och andra viktiga lokala projekt kan icke

bli föremål för vägarbeten. Länsstyrelsen anser det icke möjligt att Bolmsöföretaget

skulle kunna inrymmas inom nästa flerårsplan, sådan medelstilldelningen

för närvarande beräknats.

Med åberopande av det sålunda anförda anser länsstyrelsen, att, om endast

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna ordinarie medelsbelopp

kan påräknas för Bolmsöföretaget, anledning för närvarande saknas till någon

ytterligare utredning i frågan, innebärande bl. a. en fullständig arbetsplan.

En sådan arbetsplan borde lämpligen upprättas genom vägförvaltningens

försorg. På grund av förelagets stora omfattning komme emellertid uppgörandet

av en arbetsplan att avsevärt belasta vägförvaltningens projektering.

En arbetsplan — som bleve föråldrad efter ett antal år — borde därför

anstå tills medel till företagets utförande kunde påräknas inom en icke

alltför avlägsen framtid.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1957

9

Förelåge däremot utsikter att erhålla särskilda anslagsmedel till företaget

— vilket länsstyrelsen säger sig sakna möjlighet att bedöma — ville

länsstyrelsen förorda, att en arbetsplan för en fast vägförbindelse mellan

Bolmsö och Sunnaryd upprättades genom vägförvaltningen i länet. Detsamma

gällde om länets medelstilldelning i flerårsplanen 1958—1962 kunde

ökas så väsentligt att även Bolmsöförbindelsen kunde byggas inom de närmaste

åren.

Utskottet. Ersättande av färjförbindelsen mellan Bolmsö och Sunnaryd

med en fast förbindelse synes även enligt utskottets mening i och för sig

önskvärd med tanke på den avsevärda förbättring ur kommunikationshänseende

detta skulle innebära för berörda bygder. Synnerligen stora och trängande

behov föreligga dock på vägväsendets område, och såväl inom länet som

i andra delar av landet torde, såsom i yttrandena över motionerna framhållits,

finnas åtskilliga företag, vilkas utförande bör gå före den här ifrågasatta

förbindelsen. Vederbörande länsstyrelse har vidare uttalat att frågan om den

av motionärerna begärda utredningen i hög grad sammanhänger med möjligheterna

att realisera företaget inom rimlig tid. Därest endast av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för länets vägbyggnader under åren 1958—1962 beräknade

medelsbelopp kunde påräknas härför, saknades sålunda anledning

f. n. till ytterligare utredning i frågan, innebärande bl. a. utförande genom

vägförvaltningens försorg av en fullständig arbetsplan. En sådan — som

bleve föråldrad efter ett antal år — borde därför anstå tills medel till företagets

utförande kunde påräknas inom en icke alltför avlägsen framtid. Förelåge

däremot utsikter att erhålla särskilda anslagsmedel till företaget ville

länsstyrelsen förorda att en arbetsplan för förbindelsen upprättades genom

vägförvaltningen i länet.

Huruvida särskilda anslagsmedel i förevarande fall kunna ställas till förfogande

undandrager sig utskottets bedömande. Frågan om företagets realiserande

torde f. ö. få upptagas till prövning på samma sätt som andra vägoch

brobyggnadsprojekt. Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av

i övrigt anförda omständigheter anser sig ej heller utskottet f. n. kunna

tillstyrka företagets utförande eller särskild utredning i frågan.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 108 och II: 157 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 november 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 145.

2 Bihany till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 145—147

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.