Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om en fast väg förbindelse över sjön Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd.
1957-11-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1957:147, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om en fast väg förbindelse över sjön Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd.
Dokumentets text
6
Statsutskottets utlåtande nr U7 år 1957
Er 147
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning
om en fast väg förbindelse över sjön Bolmen mellan
Bolmsö och Sunnaryd.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Theodor Johansson in. fl., (I: 108) och den andra inom andra kammaren
av herr von Seth in. fl. (II: 157), har hemställts, att riksdagen måtte
hos Knngl. Maj :t anhålla om utredning om en fast vägförbindelse över sjön
Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd samt om vidtagande av de åtgärder
vartill utredningen kan föranleda.
Motionärerna framhålla inledningsvis (motionen II: 157) att den oavlåtligt
ökade trafiken över sjön Bolmen emellan Bolmsö och fastlandet väster
om sjön medfört att färjförbindelsen, som uppehåller trafiken, ej numera
eller i fortsättningen kan fylla de skäliga anspråk på en tidsenlig vägförbindelse
som den trafikerande allmänheten anser sig ha rätt att ställa. Den
opinionssammanslulning, som den så kallade Finnvedsriksdagen utgör, beslutade
därför år 1955 att låta utreda och upprätta förslag till lösning av
denna fråga.
Den sålunda verkställda utredningen, för vilken en närmare redogörelse,
lämnas i motionerna (s. 1—4), utmynnar i förslag till fast förbindelse över
sjön med bank och bro. Tre alternativ härför har utarbetats, kostnadsberäknade
till resp. 2 764 000, 2 589 000 och 2 412 000 kronor. Ehuru motionärerna
anser utredningen påvisa behovet av en fast vägförbindelse finner de den
dock icke helt kunna läggas till grund för anslagsäskande och hemställa därför,
att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om ytterligare utredning i
frågan samt om vidtagande av de åtgärder vartill utredningen kan föranleda.
Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
utlåtanden avgivits av väg- och vattenhyggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen
i Jönköpings län. Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen lämnar i sitt
yttrande först vissa uppgifter rörande färjtrafikens omfattning in. in., varav
framgår följande.
Ifrågavarande färjförbindelse har sedan år 1951 upprätthållits med nuvarande
färja. Denna, som är propellerdriven och frigående, rymmer 3 å 4
personbilar eller motsvarande jämte ett antal motorcyklar, mopeder och
cyklar samt gående.
Trafiken med färjan sker enligt turlista. Första turen avgår kl. 05.55, sista
kl. 00.30. Antalet reguljära turer uppgår till 21 per dygn i vardera riktningen.
Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1957
7
Härutöver anordnas vid behov extraturer, framför allt sommartid. 1955 verkställdes
742 extraturer, 1956 670.
Vintertid måste trafiken i allmänhet tidvis nedläggas på grund av ishinder.
Så skedde år 1955 under tiden 19/1—16/4 och år 1956 under tiden
31/1—9/4. Om förhållandena det medger ordnas vid trafiknedläggelse vinterväg
över isen. År 1956 kunde sålunda trafiken — dock endast fordon
vägande liögst två ton — framgå över isen under tiden 11/2—5/3. Året dessförinnan
omöjliggjorde isförhållandena anordnande av dylik vinterväg.
Beträffande trafikutvecklingen de senaste åren må följande framhållas.
Antalet turer och därvid transporterade fordon under åren 1955 och 1956
in. in. framgår av nedanstående sammanställning:
År
Antal
turer
Autal transporterade
Bussar
Lastbilar
Person-
bilar
Motor-
cyklar
Cyklar
Gående
1955
1956
12 428
13 022
62
78
672
614
11405
11855
1242
952
3 448
3 271
19 237
18 516
Trafiken har emellertid under dessa år på grund av isförhållandena icke
upprätthållits i samma utsträckning, varför siffrorna ej är jämförbara. Följande
sammanställning visar trafikens omfattning tiden 16/4—31/12 under
de båda åren:
År
Antal
turer
Antal transporterade
Bussar
Lastbilar
Person-
bilar
Motor-
cyklar
Cyklar
Gående
1955
1956
11610
11488
62
78
661
586
11017
11088
1 222
922
3 350
3149
18 734
17 650
Härav framgår att trafiken snarare minskat än ökat i omfattning.
Väntetider förekommer — enligt vad som inhämtats från vägförvaltningen
i länet i regel endast sommartid och även då i relativt begränsad omfattning.
Endast vid speciella tillfällen torde väntetiden överstiga en halv
timme.
Styrelsen framhåller vidare att enligt dess uppfattning befintliga färjförbindelser
såvitt möjligt böra ersättas med fasta förbindelser. Detta hade
hittills dock endast kunnat ske i begränsad omfattning på grund av de ekonomiska
resursernas otillräcklighet. Ersättande av färj förbindelser med fasta
förbindelser måste självfallet jämföras med andra angelägna vägföretag. En
sådan gradering gåve vid handen, att det funnes åtskilliga företag, vilkas
utförande borde gå före den här ifrågasatta förbindelsen.
Med hänsyn härtill anser styrelsen det för närvarande icke påkallat med
någon ytterligare utredning i ärendet, varför motionerna icke anses böra
föranleda någon åtgärd.
Länssttjrclsen i Jönköpings lön framhåller inledningsvis hl. a. atl trafikmängden
varierar mycket från ett minimum omkring årsskiftet till ett maxi
-
8 Statsutskottets utlåtande nr lk7 år 1957
11111 m under sommaren. Variationen under år 1956 avspeglades i följande
siffror:
Ungefärligt antal trafikenheter per dag:
År 1956 Last- Person- Bussar Mc Cykel Gående
bilar bilar
1/1—30/1 (min.) ...... 1 20 — 1 3 20
16/6—15,7 (max.) ...... 2—3 80 1 8 26 191
Trafiksiffrorna i januari torde sannolikt i stort sett representera den trafikmängd,
som konstant alstrades i bygden av den fasta befolkningen. Trafikökningen
i juni—juli skulle då huvudsakligen härröra från sommargäster
och turister.
Länsstyrelsen nämner vidare att driftkostnaden för färjan för år 1956
uppgick till 100 095 kronor, varav för färjan 91 987 kronor och färjlägena
8 108 kronor. För budgetåret 1957/58 hade äskats ett belopp av 110 000 kronor
för drift och underhåll av färjleden.
Enligt länsstyrelsens uppfattning skulle inrättandet av en fast förbindelse
Sunnaryd—Bolmsö vara till nytta icke endast för befolkningen i trakten
utan även såsom ett led i mera långväga förbindelser i nordvästlig—sydostlig
riktning. Ett starkt skäl för en broförbindelse vore den höga driftkostnaden
för färjan. Denna kostnad, som inom den närmaste tiden kunde uppskattas
till 110 000 kronor per år och säkerligen komme att öka ytterligare,
skulle förränta en betydande kapitalinvestering.
Länsstyrelsen, som för sin del anser frågan om en utredning i hög grad
sammanhänga med möjligheterna att realisera företaget inom rimlig tid,
anför vidare härom följande.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nyligen överlämnat en beräkning
av blivande medelstilldelning å anslaget till Byggande av länsvägar under
kommande femårsperiod 1958—1962. Enligt detta förslag skulle Jönköpings
län påräkna 7,0 + 7,0 + 7,5 + 7,5 -f- 8,0 miljoner för respektive åren 1958
—1962. Dessa belopp är helt otillräckliga för att motsvara ens de allra mest
trängande behoven. Långa sträckor av starkt trafikerade huvudvägar kan
vid en sådan medelstilldelning alltjämt icke tjälsäkras och beläggas under
femårsperioden. Många samhällen och andra viktiga lokala projekt kan icke
bli föremål för vägarbeten. Länsstyrelsen anser det icke möjligt att Bolmsöföretaget
skulle kunna inrymmas inom nästa flerårsplan, sådan medelstilldelningen
för närvarande beräknats.
Med åberopande av det sålunda anförda anser länsstyrelsen, att, om endast
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivna ordinarie medelsbelopp
kan påräknas för Bolmsöföretaget, anledning för närvarande saknas till någon
ytterligare utredning i frågan, innebärande bl. a. en fullständig arbetsplan.
En sådan arbetsplan borde lämpligen upprättas genom vägförvaltningens
försorg. På grund av förelagets stora omfattning komme emellertid uppgörandet
av en arbetsplan att avsevärt belasta vägförvaltningens projektering.
En arbetsplan — som bleve föråldrad efter ett antal år — borde därför
anstå tills medel till företagets utförande kunde påräknas inom en icke
alltför avlägsen framtid.
Statsutskottets utlåtande nr 147 år 1957
9
Förelåge däremot utsikter att erhålla särskilda anslagsmedel till företaget
— vilket länsstyrelsen säger sig sakna möjlighet att bedöma — ville
länsstyrelsen förorda, att en arbetsplan för en fast vägförbindelse mellan
Bolmsö och Sunnaryd upprättades genom vägförvaltningen i länet. Detsamma
gällde om länets medelstilldelning i flerårsplanen 1958—1962 kunde
ökas så väsentligt att även Bolmsöförbindelsen kunde byggas inom de närmaste
åren.
Utskottet. Ersättande av färjförbindelsen mellan Bolmsö och Sunnaryd
med en fast förbindelse synes även enligt utskottets mening i och för sig
önskvärd med tanke på den avsevärda förbättring ur kommunikationshänseende
detta skulle innebära för berörda bygder. Synnerligen stora och trängande
behov föreligga dock på vägväsendets område, och såväl inom länet som
i andra delar av landet torde, såsom i yttrandena över motionerna framhållits,
finnas åtskilliga företag, vilkas utförande bör gå före den här ifrågasatta
förbindelsen. Vederbörande länsstyrelse har vidare uttalat att frågan om den
av motionärerna begärda utredningen i hög grad sammanhänger med möjligheterna
att realisera företaget inom rimlig tid. Därest endast av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen för länets vägbyggnader under åren 1958—1962 beräknade
medelsbelopp kunde påräknas härför, saknades sålunda anledning
f. n. till ytterligare utredning i frågan, innebärande bl. a. utförande genom
vägförvaltningens försorg av en fullständig arbetsplan. En sådan — som
bleve föråldrad efter ett antal år — borde därför anstå tills medel till företagets
utförande kunde påräknas inom en icke alltför avlägsen framtid. Förelåge
däremot utsikter att erhålla särskilda anslagsmedel till företaget ville
länsstyrelsen förorda att en arbetsplan för förbindelsen upprättades genom
vägförvaltningen i länet.
Huruvida särskilda anslagsmedel i förevarande fall kunna ställas till förfogande
undandrager sig utskottets bedömande. Frågan om företagets realiserande
torde f. ö. få upptagas till prövning på samma sätt som andra vägoch
brobyggnadsprojekt. Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av
i övrigt anförda omständigheter anser sig ej heller utskottet f. n. kunna
tillstyrka företagets utförande eller särskild utredning i frågan.
Utskottet hemställer därför,
att motionerna I: 108 och II: 157 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 november 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 145.
2 Bihany till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 145—147
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.