Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 för samlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning i vad berättelsen avser de vetenskapliga högskolorna i Stockholm■ och Göteborg samt farmaceutiska institutets lokalfråga.

1957-11-26 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:169, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 för samlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning i vad berättelsen avser de vetenskapliga högskolorna i Stockholm■ och Göteborg samt farmaceutiska institutets lokalfråga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

1

Nr 169

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1956 för samlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av

statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning i vad

berättelsen avser de vetenskapliga högskolorna i

Stockholm■ och Göteborg samt farmaceutiska institutets

lokalfråga.

(2:a avd.)

I sin den 15 december 1956 avgivna berättelse över verkställd granskning

av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning ha riksdagens revisorer

till behandling upptagit dels under § 28 frågan om organisationsformen

för de vetenskapliga högskolorna i Stockholm och Göteborg, dels ock

under § 29 farmaceutiska institutets lokalfråga.

De vetenskapliga högskolorna i Stockholm och Göteborg

Av revisorernas under angivna rubrik lämnade redogörelse inhämtas

bland annat följande.

De i Stockholm befintliga vetenskapliga högskolorna äro — ordnade

efter tidpunkten för deras inrättande — följande åtta, nämligen karolinska

medico-kirurgiska institutet (1810), veterinärhögskolan (1821), tekniska

högskolan i Stockholm (1827), skogshögskolan (1828), farmaceutiska

institutet (1837), Stockholms högskola (1877), tandläkarhögskolan i Stockholm

(1898) samt handelshögskolan i Stockholm (1909). Tandläkarhögskolan

grundades ursprungligen som ett tandläkarinstitut med viss anknytning

till karolinska institutet och blev självständig högskola år 1947.

Under ecklesiastikdepartementet lyda karolinska institutet, tandläkarhögskolan,

Stockholms högskola, farmaceutiska institutet och tekniska högskolan.

Allenast de tre förstnämnda högskolorna stå under överinseende av

kanslern för rikets universitet, medan de båda sistnämnda ha särskilda

styrelser. I styrelsen för farmaceutiska institutet är universitetskanslern

ordförande. Tekniska högskolans styrelse är gemensam med Chalmers

tekniska högskola i Göteborg. I detta sammanhang må vidare nämnas att

jämväl Stockholms högskola har en särskild styrelse, vars ledamöter utses

av respektive Kungl. Maj:t, Stockholms stadsfullmäktige, vetenskapsakademien

och högskolans lärarråd.

1 — liihang till riksdagens protokoll 1957. G sand. Nr 169

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

Av övriga högskolor lyda veterinärhögskolan och skogshögskolan under

jordbruksdepartementet samt handelshögskolan under handelsdepartementet.

Samtliga dessa högskolor ha särskilda styrelser.

Handelshögskolan är en enskild institution, vilken åtnjuter statsunderstöd,

medan Stockholms högskola närmast kan betecknas som en statligkommunal

institution. Övriga högskolor äro rent statliga.

År 1937 sammanträdde rektorerna vid högskolorna i Stockholm för att

överlägga om en närmare samverkan dem emellan. Som ett resultat härav

framlades den 4 april 1938 en promemoria rörande ifrågasatt sammanslutning

av Stockholms högskolor till Stockholms universitet.

Genom de av senaste världskrig föranledda förhållandena kommo de i

det föregående redovisade universitetsplanerna aldrig att upptagas till

närmare övervägande. År 1944 sammanslöto sig emellertid rektorerna vid

de ifrågavarande atta högskolorna till Stockholms högskolors rektorskonvent,

vars stadgar fastställdes av Kungl. Maj:t den 20 maj 1949. Rektorskonventet

har enligt stadgarna att verka för ett rationellt samarbete högskolorna

emellan och bevaka för dessa gemensamma intressen av olika art,

vare sig det gäller att främja vetenskaplig forskning eller att lösa administrativa

och ekonomiska spörsmål. Rektorskonventet tillkommer även att,

i den man högskolorna så finna lämpligt, representera dem gentemot inoch

utlandet samt anordna de årliga promotions- och installationshögtidligheterna

för ifrågavarande högskolor. Rektorskonventet väljer inom sig

ordförande och vice ordförande samt tillsätter nödiga tjänstemän.

Efter framställning från rektorskonventet anmodade kanslern för rikets

universitet genom skrivelse den 12 december 1952 rektorerna för de under

kanslerns överinseende stående lärosätena i Stockholm samt rektor vid

farmaceutiska institutet att i samråd med rektorerna vid övriga till rektorskonventet

anslutna högskolor verkställa utredning angående förutsättningarna

och formerna för bildandet av ett Stockholms universitet.

I en den 30 juni 1953 dagtecknad skrivelse redovisades resultatet av den

sålunda anbefallda utredningen.

Beträffande formerna för bildandet av ett Stockholms universitet anförde

utredningsmännen, att det vid diskussioner inom rektorskonventet framkommit

två olika förslag. Enligt det ena skulle universitetet till en början

omfatta allenast de tre (fyra) under kanslerns överinseende ställda högskolorna.

Sedan en sådan mindre universitetsbildning kommit till stånd

och förhållandena stabiliserat sig, skulle de övriga högskolorna inbjudas

att ansluta sig till universitetet. Enligt det andra förslaget skulle eftersträvas,

att redan vid universitetsorganisationens tillblivelse så många högskolor

som möjligt omfattades av densamma. Utredningsmännen förordade för

sin del det sistnämnda förslaget och ansågo ett praktiskt tillvägagångssätt

vara att, sedan förslag till grundstadgar för ett universitet i Stockholm utarbetats,

Kungl. Maj:t till respektive högskolemyndigheter riktade en upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

3

maning att ingå i en universitetsorganisation i Stockholm, vilken därefter

skulle bildas i och med att Kungl. Maj:t fastställde grundstadgar för densamma.

Utredningsmännen erinrade vidare om att inom rektorskonventet vid

flera tillfällen uttalats den uppfattningen, att det nuvarande konventets

stadgeenliga organisation skulle tagas till utgångspunkt för bildandet av

ett universitet i Stockholm. Enligt utredningsmännen vore det emellertid

lämpligt, att i de nya grundstadgarna något närmare utformades riktlinjerna

för en sammanslutning mellan högskolorna och dessas arbetsuppgifter.

Härutinnan anförde utredningsmännen följande.

Grundstadgarna för ett universitet i Stockholm böra enligt vår uppfattning

först innehålla en uppräkning av de vetenskapliga högskolor, av vilka

universitetet skulle utgöra en sammanslutning. Särskilt bör framhållas,

att de deltagande högskolorna bibehålla sin fulla självständighet i enlighet

med för dem gällande stadgar. Vidare böra grundstadgarna innehålla en

bestämmelse om universitetets uppgifter, nämligen att främja vetenskaplig

forskning och undervisning vid de anslutna högskolorna, att befordra samarbetet

dem emellan och bevaka olika frågor, vilka äro för dem gemensamma.

I stadgarna bör därjämte föreskrivas, att universitetets angelägenheter

handhavas av dess rektorskonvent. Beträffande dettas sammansättning och

verksamhet synas de för Stockholms högskolors rektorskonvent nu gällande,

av Kungl. Maj:t den 20 maj 1949 fastställda stadgarna i princip böra följas.

Rektorskonventet skulle följaktligen bestå av rektorerna vid de till universitetet

anslutna högskolorna, varvid vid förfall för rektor den som i dennes

ställe uppehåller rektorsämbetet inträder som ledamot av konventet. Rektorskonventet

har att inom sig välja ordförande och vice ordförande, varvid

en viss mandattid bör stadgas, förslagsvis tre år. Ordföranden — och vid

förfall för honom vice ordföranden — har att företräda universitetet. Ehuru

rektorskonventet i verkligheten torde komma att sammanträda oftare, synes

det böra ha stadgeenlig skyldighet härtill minst två gånger i terminen.

De nuvarande bestämmelserna om kallelse och beslutsmässighet böra vidare

införas i grundstadgarna. Därest den föreslagna universitetsorganisationen

icke skulle komma att omfatta samtliga de åtta vetenskapliga högskolorna

i Stockholm, bör i stadgarna slutligen finnas en särskild bestämmelse beträffande

sättet för samarbetet mellan universitetet och icke ansluten högskola.

En praktisk organisationsform härutinnan synes oss vara att, därest

rektorskonventet beträffande viss fråga finner sådant samarbete påkallat,

konventet äger att med sig adjungera sådan högskolas rektor.

Utredningsmännen förutsatte slutligen att universitetets kansliorganisation

skulle bli av mycket begränsad omfattning och att bestämmelser härom

skulle inflyta i en särskild arbetsordning.

I skrivelse den 30 juni 1953 framförde rektor vid tekniska högskolan

vissa erinringar mot det av utredningsmännen framlagda förslaget till universitetsorganisation.

Enligt rektors mening borde följande huvudalternativ utredas:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

1. Stockholms högskola ombildas till Stockholms universitet;

2. Stockholms högskola, karolinska institutet och farmaceutiska institutet

ombildas till Stockholms universitet, varvid får beaktas att vissa fakulteter

måste ha ensambestämmanderätt betr. vissa donationer, i nobelärenden,

i vissa befordringsärenden etc.;

3. Som tredje alternativ borde övervägas huruvida icke även tandläkarhögskolan

i Stockholm borde ingå i universitetsbildningen. I samband

därmed måste ställning även tagas till de två andra tandläkarhögskolornas

ställning, om dessa skola ingå i universiteten i Lund och Göteborg

eller om de tre tandläkarhögskoloma böra bilda en viss enhet för sig etc.;

4. Ävenså synes böra utredas vilka övriga fackhögskolor som borde ingå

i universitetet, varvid veterinärhögskolan i första hand synes böra ifrågakomma,

under det att skogshögskolan har en från övriga högskolor

förhållandevis privat karaktär.

I sista hand borde övervägas tekniska högskolans ställning under samtidigt

beaktande av frågan huruvida Chalmers tekniska högskola i Göteborg

borde inlemmas i Göteborgs universitet och sålunda den genom överstyrelsen

för de tekniska högskolorna existerande samordningen mellan

dessa båda högskolor borde upphöra.

Slutligen framhölls att man icke kunde bilda ett universitet enbart genom

att låta ett antal fullt självständiga högskolor sammansluta sig till ett universitet

med ett rektorskonvent. Ett verkligt universitet måste ha en universitetsrektor,

ett antal fakulteter och en funktionsduglig organisation.

Veterligt funnes icke någon motsvarighet till den av utredningsmännen

skisserade universitetsbildningen. University of London t. ex. vore av helt

annan karaktär och hade bl. a. gemensamt statligt årsanslag, vilket av

universitetet fördelades de olika ingående skolorna emellan.

Det ovan redovisade förslaget av år 1953 har hittills icke föranlett någon

åtgärd från universitetskanslerns sida.

Under den tid utredningen om ett Stockholms universitet pågått har

frågan om bildandet av ett universitet i rikets andra stad nått sin lösning.

Redan vid inrättandet av den medicinska högskolan i Göteborg år 1948

övervägdes en samordning med Göteborgs högskola. I skrivelse till Kungl.

Maj:t den 14 maj 1952 föreslog den särskilt tillsatta organisationskommittén

för medicinska högskolan i Göteborg att nämnda högskola, som alltsedan

sin tillblivelse varit rent statlig, skulle sammanslås med Göteborgs högskola,

som dittills haft karaktären av privat stiftelse. I det nya lärosätet,

som skulle erhålla namnet universitetet i Göteborg, skulle Göteborgs högskola

ingå som en filosofisk fakultet och den medicinska högskolan som

en medicinsk.

Frågan förelädes riksdagen genom propositionen 1953: 122. Kungl. Maj:t

följde därvid i allt väsentligt organisationskommitténs förslag, vilket biträddes

jämväl av riksdagen. I enlighet härmed trädde från den 1 juli 1954 det

nya universitetet i verksamhet.

Utanför universitetsorganisationen i Göteborg stå alltjämt stadens övriga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

högskolor, nämligen Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan i

Göteborg. Den förra, som sedan år 1937 är en statlig teknisk högskola och

lyder under ecklesiastikdepartementet, har särskild styrelse gemensam med

tekniska högskolan i Stockholm. Den senare, som grundades år 1923 på

enskilt initiativ, åtnjuter numera i väsentlig grad understöd från stat och

kommun och lyder under handelsdepartementet.

I detta sammanhang må omnämnas att visst samarbete förekommer mellan

Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola i fråga om undervisning

i matematik, fysik och teoretisk fysik med mekanik. Beträffande

matematikundervisningen innebär samarbetet hittills endast att högskolan

har upplåtit undervisningslokaler åt universitetet. I fysik och mekanik däremot

anordnar högskolan fr. o. m. hösten 1950 till viss del gemensam undervisning

för teknologer och universitetets studenter, varigenom de sistnämnda

beräknas få möjlighet att avlägga filosofisk ämbetsexamen med

ämneskombinationen matematik—fysik—teoretisk fysik.

Beträffande högskolornas lokalförhållanden bär konstaterats en stark

splittring och på flera håll påtagliga missförhållanden, förorsakade av otillräckliga

och bristfälliga lokaler.

För Stockholms högskolas vidkommande uppgjordes år 1949 en generalplan

av professor P. Hedqvist, och en av Kungl. Maj:t den 14 januari 1955

tillkallad utredningsman är f. n. sysselsatt med utarbetandet av en plan

för tillgodoseende av högskolans lokalbehov. Någon samlad plan för lösandet

av karolinska institutets lokalfrågor finnes icke, men byggnadsstyrelsen

arbetar successivt med institutets utbyggnad. För tekniska högskolans

byggnadsfrågor är en generalplan godkänd av riksdagen ar 1945 och fastställd

av Kungl. Maj:t. En särskild av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté handhar

utbyggnaden. Från handelshögskolan har upplysts, att formell plan

för lokalfrågornas lösning saknas men att frågan om en ny flygel snart kan

aktualiseras. Farmaceutiska institutets lokalfråga, som länge varit brännande,

har av revisorerna upptagits till behandling under § 29. För skogsoeh

veterinärhögskolorna föreligger en samlad plan för nybyggnader i 1946

års högskoleutrednings betänkande med förslag angående utbyggnad av

lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (SOU 1947:67). Tandläkarhögskolans

lokalförhållanden äro mycket bristfälliga, och utredning om nybyggnad

pågår sedan längre tid.

Någon gemensam plan för lösande av högskolornas lokalfrågor under

beaktande av samtliga högskolors intressen föreligger sålunda icke, och

avsaknaden av dylik planering har i flera påtagliga fall fått menliga följder

i form av lokalsplittring och olycklig konkurrens om tomter och byggnader

mellan olika högskolor.

Revisorerna ha för egen del gjort följande uttalande.

»Den akademiska undervisningen i Stockholm är splittrad på ett stort

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

antal inbördes helt fristående högskolor. Frågan om en närmare samordning

dem emellan till ett Stockholms universitet har vid ett par tillfällen varit

uppe till övervägande, utan att detta doek lett till annat resultat än att

vederbörande rektorer sammanslutit sig till ett särskilt rektorskonvent för

behandling av vissa gemensamma angelägenheter.

Revisorerna, som besökt samtliga här avsedda högskolor och därvid ingående

gjort sig underrättade om olika omständigheter av betydelse för bedömande

av frågan om ett Stockholms universitet, anse starka skäl tala för

att denna fråga nu ånyo prövas. Till en början må erinras om — såsom icke

minst framgår av direktiven för 1955 års universitetsutredning — att vårt

land uppenbarligen står inför nödvändigheten att genomföra en ganska

betydande upprustning av den vetenskapliga forskningen och undervisningen.

I detta läge gäller mer än någonsin att tillse, att anvisade medel

komma till avsedd nytta och att organisationen av det akademiska arbetet

således utformas på sådant sätt, att onödiga kostnader undvikas. Från

denna utgångspunkt framstå förhållandena i Stockholm som föga rationella.

Den inbördes avvägningen av olika utgiftsbehov försvåras för det

första därav, att ifrågavarande högskolor icke sortera under ett och samma

departement; icke ens i de fall där högskolorna tillhöra ecklesiastikdepartementets

ämbetsområde äro samtliga underställda universitetskanslern.

Varje högskola har vidare sin egen administrativa apparat, oaktat de arbetsuppgifter

som härutinnan ankomma på de olika högskolorna i stort

sett sammanfalla. Beaktas bör därjämte att många av högskolorna förete

stark inbördes släktskap även i rent vetenskapligt hänseende. Sålunda kan,

för att nämna några exempel, erinras om den nära samhörigheten i fråga

om vissa ämnesområden mellan Stockholms högskolas naturvetenskapliga

fakultet, karolinska institutet och tekniska högskolan, mellan karolinska

institutet, tandläkarhögskolan, farmaceutiska institutet och veterinärhögskolan

samt mellan Stockholms högskolas humanistiska och juridiska

fakulteter och handelshögskolan. Någon organiserad form av samverkan

på så sätt, att lärarkrafter, föreläsningssalar, laboratorier, apparatur och

andra tekniska hjälpmedel, djurstallar, verkstäder m. m. utnyttjas gemensamt,

förekommer emellertid knappast. Oberoende av varandra ha likartade

institutioner för undervisning och forskning inom vissa läroämnen

inrättats på flera håll. Också biblioteksverksamheten är splittrad, även

om pa detta område ett ökat samarbete vuxit fram under senare år. Ej

heller föreligger någon enhetlig plan för högskolornas utbyggnad, uppgjord

med beaktande av samtliga högskolors lokalbehov. Ett belysande

exempel på de menliga följderna av denna bristande planering har lämnats

under § 29. Alla här anförda förhållanden måste enligt revisorernas mening

leda till onödiga kostnader i form av dubbelarbete samt mindre effektivt

utnyttjande av både personella och materiella resurser. Den nuvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

splittringen innebär därjämte en viss fara för vetenskaplig isolering, vilket

särskilt gäller de minsta högskolorna.

Det motstånd som på sina håll rests mot tanken pa ett Stockholms universitet

är, enligt det intryck revisorerna erhållit, delvis psykologiskt och

emotionellt betingat. Uppenbarligen föreligga dock även stora praktiska

svårigheter för denna tankes förverkligande, till icke ringa del sammanhängande

med den omständigheten, att många av högskolorna äro belägna

på långt avstånd från varandra, vilket försvårar den interna kommunikationen.

Problemet kompliceras ytterligare därav, att en del av högskolorna

redan nått en sådan storlek, att de åtminstone i vissa hänseenden framsta

som naturligt avgränsade organisationsenheter. De olägenheter som berörts

i det föregående äro dock så betydande, att avsevärda rationaliseringsvinster

— vetenskapligt, pedagogiskt och administrativt torde stå att

vinna genom en närmare samordning av de här ifrågavarande högskolorna

i Stockholm. På vad sätt en dylik samordning bör komma till stånd får

självfallet bli beroende av särskilda överväganden. Lämpligast synes vara

att dessa ta formen av en utredning i sedvanlig ordning, innefattande medverkan

av såväl vetenskaplig som organisationsteknisk expertis.

På utredningen bör ankomma att allsidigt belysa förevarande spörsmål

och pröva olika utvägar för att nå fram till en mera rationell ordning.

Därvid bör bl. a. hänsyn tagas till att den traditionella fakultetsindelningen,

sådan den framträder vid universiteten i Uppsala och Lund, numera i

många stycken måste betecknas som föraldrad. dillkomsten av nya vetenskapsgrenar

och läroämnen har med andra ord skapat förutsättningar för

en ny akademisk organisation. Det synes därför ligga helt i linje med

utvecklingen, om ett universitet bildas som vid sidan av traditionella

fakulteter inrymmer sådana nybildningar som exempelvis odontologiska

och teknologiska fakulteter. Beaktas bör vidare att den nuvarande universitetsorganisationen

i övrigt icke till alla delar behöver appliceras pa

ett Stockholms universitet. Utomlands kan konstateras en klar skillnad

i struktur och organisation mellan äldre universitet, särskilt sådana som

förlagts till mindre städer, och nyare universitetsbildningar i storstäderna.

Dessa moderna storstadsuniversitet äro främst en form för fruktbärande

samverkan mellan i (ivrigt självstyrande organ, och nagon fullständig centralisation

har icke genomförts. Det förefaller också naturligt att de i ett

Stockholms universitet ingående fakulteterna ges en mycket vidsträckt

självstyrelse i rent fackmässiga angelägenheter, vilket f. ö. står i överensstämmelse

med andan i de nya universitetsstatuterna. I enlighet härmed

bör man i universitetets organisation eftersträva smidiga verksamhetsformer

för att undvika en omständlig handläggning av ärendena.

Möjligheten att på något sätt infoga naturhistoriska riksmuseet och

andra för den vetenskapliga forskningen och undervisningen betydelsefulla

museer i cn universitetsorganisation av här ifrågavarande slag synes jämväl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

böra undersökas. Självfallet bör det vara utredningen obetaget att även

pröva frågan, i vad mån speciella förhållanden kunna motivera att viss

högskola ställes utanför universitetsbildningen. I detta sammanhang må

omnämnas att förslag på sin tid väckts om bildandet av två universitet

i Stockholm, av vilka det ena skulle ha medicinsk karaktär och i sig innefatta

karolinska institutet, tandläkarhögskolan, farmaceutiska institutet

och veterinärhögskolan.

Särskild uppmärksamhet synes böra ägnas byggnadsfrågorna. Helt oavsett

resultatet av en utredning av nu angivet slag lärer behov få anses

föreligga av en generalplan för de stockholmska högskolornas utbyggnad.

Därvid bör en sådan lösning eftersträvas, som medför största möjliga lokala

koncentration av den nu spridda högskolebebyggeisen. En dylik koncentration

är uppenbarligen en viktig förutsättning för att gemensamma

institutioner skola kunna inrättas för de läroämnen av ett och samma slag

som nu finnas företrädda vid olika högskolor.

Såsom i det föregående berörts har för några år sedan bildats ett Göteborgs

universitet genom sammanslagning av förutvarande Göteborgs högskola

och medicinska högskolan i Göteborg. Revisorerna, som besökt nämnda

universitet liksom Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan

i Göteborg, ha inhämtat att erfarenheterna av den ifrågavarande universitetsbildningen

varit uteslutande goda. Den ovan förutsatta utredningen bör

självfallet taga del av dessa erfarenheter. Erinras må i sammanhanget att

Chalmers tekniska högskola ställts utanför Göteborgs universitet. Mellan

de båda lärosätena har emellertid på vissa punkter etablerats ett fruktbärande

samarbete. Detta samarbete skulle otvivelaktigt kunna intensifieras

och även andra fördelar kunna uppnäs, om Chalmers tekniska högskola

anslötes till Göteborgs universitet som en teknologisk fakultet. Understrykas

bör emellertid, att ett eventuellt upphörande av de tekniska högskolorna

som självständiga organisationsenheter självfallet icke får hindra

ett fortsättande och ett utvecklande av det samarbete dem emellan som

nu sker genom försorg av de båda högskolornas överstyrelse. Skäl tala också

för att handelshögskolan i Göteborg på motsvarande sätt inordnas i universitetet.

Det synes vidare lämpligt att den uppkomna tanken på en tredje

tandläkarhögskola, förlagd till Göteborg, realiseras genom inrättandet av en

odontologisk fakultet vid Göteborgs universitet eller alternativt av en odontologisk

sektion inom därvarande medicinska fakultet. Jämväl nu sist

angivna spörsmål böra prövas av utredningen.

Slutligen må erinras om att flera av de nu avsedda högskolorna — såväl

i Stockholm som i Göteborg — förete stora inbördes olikheter i fråga om

sättet för verksamhetens finansiering. Vissa av dem äro sålunda i större

eller mindre utsträckning beroende av avkastningen från olika fonder samt

bidrag från vederbörande kommuner. Vid övervägandet av frågan om for
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

9

men för den ekonomiska förvaltningen böra därför också nu berörda omständigheter

ägnas vederbörlig uppmärksamhet.

Frågan om lämpligaste organisationsform för de vetenskapliga högskolorna

i Stockholm och Göteborg synes revisorerna så betydelsefull, att

det framstår som synnerligen angeläget att en utredning i ämnet snarast

igångsattes.»

Över revisorernas uttalande ha yttranden avgivits av kanslern för rikets

universitet efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium, lärarkollegiet

vid tandläkarhögskolan i Stockholm, rektorsnämnden vid Stockholms

högskola samt högskolans styrelse, det större konsistoriet vid universitetet

i Göteborg, samt medicinska och filosofiska fakulteterna därstädes, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna efter hörande av lärarkollegierna vid

tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola, styrelsen

för veterinärhögskolan efter hörande av lärarkollegiet vid högskolan,

styrelsen för skog shög skolan och statens skogsforskning sinstitut efter hörande

av skogshögskolans lärarråd, direktionen för handelshögskolan i Stockholm

efter hörande av lärarrådet vid högskolan, styrelsen för handelshögskolan

i Göteborg efter hörande av lärarrådet vid högskolan, styrelsen för

farmaceutiska institutet efter hörande av lärarkollegiet vid institutet, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, statens organisatio nsnämnd, 1955 års universitetsutredning,

djurgårdsnämnden samt Stockholms högskolors rektorskonvent

(revisorernas berättelse, del. II, s. 402—156).

Innehållet i berörda yttranden redovisas i det följande i sammandrag,

varvid yttrandena grupperats efter ställningstagande till den av revisorerna

förordade utredningen.

Tillstyrkande av utredning

Karolinska institutets lärarkollegium. Lämpligt att de av revisorerna

framförda synpunkterna och de över dem avgivna remissyttrandena överlämnas

till 1955 års universitetsutredning; som underlag borde studeras universitetsorganisationen

i några storstäder t. ex. London, Paris, Amsterdam,

Berlin och Köpenhamn.

Rektorsnämnden vid Stockholms högskola samt högskolans styrelse. Innan

den föreslagna utredningen igångsattes, borde fullföljandet av pågående

förhandlingar och utredning rörande Stockholms högskolas organisation och

byggnadsfrågor avvaktas. Utredningens direktiv borde därefter ansluta sig

till dels de resultat, vartill detta lett, dels ock till de förslag, som vore att

förvänta från universitetsutredningen.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm tillstyrker, att en allsidig

och förutsättningslös utredning om den lämpligaste organisationsformen

för de vetenskapliga högskolorna i Stockholm och Göteborg snarast

kommer till stånd. Ett snabbt avgörande av frågan om tandläkarhögskolans

i Stockholm framtida ställning, antingen som självständig högskola eller

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

som odontologisk universitetsfakultet, respektive del av universitetets medicinska

fakultet, är oundgängligen nödvändig.

Medicinska fakulteten i Göteborg tillstyrker utredning angående samarbete

i första hand på forskningens och undervisningens område och först

i andra hand på det förvaltningsorganisatoriska området.

Filosofiska fakulteten i Göteborg är i huvudsak av samma mening.

Det större akademiska, konsistoriet i Götebmg tillstyrker utredning.

Kanslern för rikets universitet, finner starka skäl för en förutsättningslös

utredning; syftet skulle vara att nå för undervisning och forskning rationella

och ändamålsenliga lösningar ur såväl samhällsekonomiska som organisatoriska

synpunkter. Nödvändigt är att härvid även ta ställning till såväl

lokala som centrala förvaltningsorganisatoriska spörsmål, enär dessa i icke

oväsentlig män intimt stå i samband med övriga, de högre lärosätena berörande

problem. Utredningen bör också omfatta frågan om en närmare anknytning

av tandläkarhögskolan i Malmö till Lunds universitet.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola tillstyrker utredning men

förutsätter, att denna utredning, avseende rent administrativa frågor, icke

skall inverka fördröjande på högskolans nuvarande och förestående nybyggnadsplaner.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna tillstyrker utredningen. Beträffande

tidpunkten för densammas igångsättande framhålles, att då för närvarande

för universiteten och högskolorna centrala spörsmål äro föremål

för utredning i andra sammanhang bör detta förhållande beaktas vid bestämmandet

av tidpunkten för utredningen.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan tillstyrker en allsidig och förutsättningslös

utredning.

Styrelsen för veterinärhögskolan vill inte framställa någon erinran mot

att utredningen kommer till stånd.

Skogshögskolans lärarråd tillstyrker utredningen.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut tillstyrker

utredningen.

Direktionen för handelshögskolan i Stockholm och högskolans lärarråd

tillstyrker utredningen.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg finner utredningen föga angelägen,

men vill likväl icke motsätta sig en dylik utredning på villkor, att den

icke kommer att under den tid den pågår utgöra hinder för prövning av

styrelsens framställningar om ökning av lärarkåren eller andra utvidgningar

och förbättringar.

Styrelsen för farmaccutiska institutet och institutets lärarkollegium tillstyrker

en allsidig utredning.

Statens orgnisationsnämnd tillstyrker utredningen.

Djurgårdsnämnden tillstyrker utredningen och att därvid snarast uppgöres

en gemensam plan för lösande av samtliga Stockholms högskolas lokalfrågor

och en generalplan för högskolornas utbyggnad.

Stockholms högskolors rekt or skonvent finner tidpunkten inne att låta

verkställa en utredning om en universitetsbildning i Stockholm. Konventet

tillstyrker en allsidig och förutsättningslös utredning, varvid förutsättes

samråd med universitetsutredningen. Konventet erinrar om övriga nu pågående

utredningar rörande Stockholms högskola m. m. och anser det lämpligt

att resultaten avvaktas innan den nu aktuella utredningen påbörjas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

11

Konventet framhåller, att vid en dylik utredning angående en eventuell universitetsbildning

i Stockholm skälig hänsyn bör tagas till de olika högskolornas

särprägel och speciella intressen.

Avstyrkande av utredning

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm anser att ett universitet

snarast bör inrättas i Stockholm men att någon fristående utredninghärom

— eller beträffande förhållandena i Göteborg — icke för närvarande

bör komma till stånd utan att resultatet av 1955 års universitetsutredning

bör avvaktas.

Lärarrådet vid handelshögskolan i Göteborg finner inga omständigheter

förebragta, som motivera en ny utredning för högskolans del och ser helst

att verksamheten under de närmaste åren får bedrivas ostörd av ytterligare

vittsyftande utredningar.

Statskontoret framhåller, att de av revisorerna berörda frågekomplexen

åtminstone till större delen redan äro föremål för utredning (1955 års universitetsutredning,

1955 års utredning om fortsatt upprustning av Stockholms

högskola, 1956 års utredning rörande högskolans framtida ställning,

innefattande förhandlingar rörande statens, Stockholms stads och högskolans

framtida inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt

avseende). (Jfr även statsrevisorernas under § 1 begärda utredning angående

departementsindelningen, vilken berör veterinärhögskolan, skogshögskolan

och handelshögskolorna.) Närmast på grund av direktiven för universitetsutredningen

kan statskontoret icke tillstyrka tillsättandet av en

kommitté i det av revisorerna angivna syftet.

1955 års universitetsutredning. Utredningen har att enligt sina direktiv

helt förutsättningslöst ta upp frågan om universitets- och högskoleväsendets

organisatoriska uppbyggnad och administrativa struktur i hela dess

vidd. Med hänsyn härtill och då för närvarande flera utredningar pågå (jfr

ovan statskontorets yttrande), vilka på sina arbetsprogram helt eller delvis

ha de frågor som revisorerna begärt en särskild utredning om, synes det

ej vara motiverat att tillsätta den av revisorerna påyrkade särskilda utredningen.

Utan bestämt ståndpunktstagande till frågan om

tillsättandet av en utredning.

Byggnadsstyrelsen. För en lokal samordning av de olika högskolorna i

Stockholm saknas såväl praktiska som ekonomiska förutsättningar. Detta

utesluter dock icke att olika möjligheter till lösning av lokalfrågorna bättre

kunde överblickas om högskolorna i större utsträckning vore administrativt

samordnade.

Om en koncentration av nybyggeisen kunde genomföras till tre områden

— Norrbacka, Frescati och området för tekniska högskolan — bör en bättre

samordning i vad avser undervisning och forskning erhållas. Vidare skulle

man få ökade möjligheter att i fråga om högskolorna och andra institutioner

samordna närbesläktade arbetsuppgifter.

För Göteborgs universitet bär upprättats ett preliminärt förslag till generalplan.

Fiir Chalmers tekniska högskola har byggnadsstyrelsen nyligen fått

Kungl. Maj:ts uppdrag att upprätta en sådan plan. Enligt nu föreliggande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

planer kommer bebyggelsen för den högre undervisningen i Göteborg att

koncentreras till tre områden.

Åtskilliga av de frågor som berörts av statsrevisorerna kunna bättre överblickas

när resultatet av universitetsutredningen föreligger. Beräkningen

av antalet studerande, för vilket universitet och högskolor behöva utbyggas,

kommer att få en avgörande betydelse för det fortsatta utredningsarbetet.

Farmaceutiska institutets lokalfråga

Av revisorernas under angivna rubrik lämnade redogörelse inhämtas

bland annat följande.

Farmaceutiska institutets nuvarande lokaler äro inrymda i tre olika fastigheter

i Stockholm. En byggnad inom kvarteret Vega vid Kungstensgatan

disponeras sålunda helt av institutet. Vidare utnyttjas inom samma

kvarter vissa andra lokaler, belägna i den nybyggnad som nyligen uppförts

för Stockholms högskolas zootomiska institut. Slutligen har institutet från

den 1 juli innevarande år erhållit dispositionsrätt till vissa lokaler inom den

byggnad statens farmaceutiska laboratorium förfogar över i norrbackaområdet.

I samma fastighet har också inrymts statens rättskemiska laboratorium,

varjämte tandläkarhögskolan i Stockholm fått sig anvisad vissa

lokaler där.

Lokalerna i byggnaden vid Kung stensgatan

Fram till slutet av år 1955 disponerade farmaceutiska institutet icke

några andra lokaler än dem i fastigheten vid Kungstensgatan, där huvuddelen

av institutet alltjämt är inrymd. Lokalerna togos i anspråk år 1923

efter att dessförinnan ha utnyttjats av tekniska högskolans avdelning för

kemisk teknologi. I farmaceututbildningssakkunnigas år 1948 framlagda

betänkande har lämnats redogörelse för de närmare omständigheterna vid

institutets övertagande av fastigheten i fråga (SOU 1948: 46, s. 183 f.).

De sakkunniga uttalade beträffande lokalernas skick vid tidpunkten för

betänkandets avgivande år 1948, att de för undervisningen avsedda utrymmena

vore alldeles otillräckliga och mycket bristfälliga. De ansågos icke

svara ens mot lågt ställda fordringar. För forskningen saknades praktiskt

taget helt lokaler.

Byggnadsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 31 augusti 1955 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka ett investeringsanslag

av 700 000 kronor för en första etapp av ett byggnadsarbete, som skulle

sätta institutets byggnad i bättre stånd. Enär byggnadsstyrelsens skrivelse

icke föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida, har styrelsen i underdånig

skrivelse den 31 augusti 1956 upprepat sin framställning, varvid

bland annat följande anförts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

13

I fråga om farmaceutiska institutets byggnad får styrelsen framhålla, att

dess tillstånd numera är så dåligt, att ett uppskov med iståndsättningsåtgärder

icke längre är försvarligt. I särskilt dåligt skick är samtliga installationer.

Till ventilationssystemet hörande å vinden belägna trummor, som

icke uppfyller gällande bestämmelser, har utdömts av vederbörande brandmyndigheter.

Förhållandena får allmänt anses vara sådana, att en renovering

snarast bör utföras, om undervisningen inom byggnaden fortsättningsvis

skall kunna nöjaktigt upprätthållas.

I skrivelsen har vidare meddelats, att byggnadskostnaderna nu finge beräknas

ha stigit med 5 procent, varför medelsbehovet skulle överstiga 1,6

miljoner kronor.

Lokalerna i nybyggnaden för Stockholms högskolas zootomiska institut

I propositionen nr 137 till 1952 års riksdag förordade departementschefen

att vissa utrymmen inom en föreslagen nybyggnad för Stockholms högskolas

zootomiska institut skulle upplåtas åt farmaceutiska institutet. Riksdagen

beslöt i enlighet med departementschefens förslag. Sedan den ifrågavarande

byggnaden färdigställts vid årsskiftet 1955—1956, har farmaceutiska

institutet fått taga i anspråk omkring 630 m2 i suterrängvåningen

och en del av bottenvåningen. De nya lokalerna utnyttjas för institutets

bibliotek, för den mikrobiologiska avdelningen samt för en del av avdelningen

för oorganisk och fysikalisk kemi. Lokalerna anses vara av god

standard, ehuru de för sitt ändamål äro förhållandevis trånga. Särskilt

gäller detta i fråga om biblioteket, vilket — trots att tillgängliga utrymmen

utnyttjats effektivt genom att s. k. compactushyllor anskaffats — icke

anses kunna tåla någon längre tids accession.

Lokalerna i statens farmaceutiska laboratorium

Vid farmaceutiska institutet har från och med den 1 juli 1956 inrättats

en professur i farmakodynamik och toxikologi. Innehavaren av professuren

skall tillika vara föreståndare för den biologiska avdelningen vid statens

farmaceutiska laboratorium. Till denna avdelning skall farmaceutiska institutets

undervisning och forskning inom ämnesområdet vara förlagda. De

nya lokaler som på detta sätt tillförts institutet anses vara av utmärkt

beskaffenhet.

Förslag om nybyggnad

I sitt förut omnämnda betänkande av år 1948 framlade farmaceututbildningssakkunniga

ett förslag till nybyggnad för farmaceutiska institutet. De

sakkunniga ha i betänkandet lämnat en närmare redogörelse för nybyggnadsförslaget.

Här må endast omnämnas, att de föreslagna nya lokalerna

skulle inrymma en nyttig golvyta av omkring 7 700 in2. Institutet disponerade

vid tidpunkten för förslagets avlämnande endast 2 000 in2. Projektet

var kostnadsberäknat till 5,7 miljoner kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

Farmaceututbildningssakkunnigas förslag, vilket såväl beträffande nybyggnaden

som i fråga om organisatoriska åtgärder tillstyrktes av flertalet

remissinstanser, föranledde emellertid icke någon proposition till riksdagen.

Härtill torde i främsta rummet statsfinansiella skäl ha bidragit. Ivungl.

Maj:t uppdrog dock genom beslut den 15 juli 1949 åt styrelsen för farmaceutiska

institutet att i samråd med byggnadsstyrelsen skyndsamt utreda

dels huruvida tillräckliga lokaler för ett partiellt genomförande av den av

farmaceututbildningssakkunniga föreslagna organisationen kunde erhållas

genom provisoriska åtgärder, dels i vad mån härigenom särskilt angelägna

reformer kunde genomföras beträffande utbildningen vid institutet. Den 9

december 1949 överlämnade styrelsen för framaceutiska institutet till

Kung]. Maj:t utredning och förslag i ämnet. I byggnadsfrågan föreslogs

därvid, att institutets byggnad skulle delvis ombyggas, att det elektriska

ledningsnätet skulle förnyas och att vissa omdispositioner av utrymmen

skulle ske. Arbetena, som voro kostnadsberäknade till 700 000 kronor enligt

1949 års prisnivå, kommo icke till utförande. I stället erhölls, såsom tidigare

nämnts, det erforderliga lokaltillskottet inom nybyggnaden för Stockholms

högskolas zootomiska institut.

Revisorerna ha för egen del gjort följande uttalande.

»Farmaceutiska institutet disponerar för närvarande lokaler på flera

olika ställen i Stockholm. Huvuddelen av institutet är dock alltjämt inrymd

i den byggnad som fram till år 1923 utnyttjades av tekniska högskolans

avdelning för kemisk teknologi. Vid institutets förflyttning till nämnda

byggnad förutsattes från statsmakternas sida, att anordningen skulle betraktas

som allenast ett provisorium, som på intet sätt borde föregripa eller

försvåra den disposition av det ifrågavarande tomtområdet i dess helhet,

vilken förr eller senare måste komma till stånd. Det framhölls vidare, att

inflyttningen ej heller borde medföra andra ändringar i avseende å själva

lokalerna än dem, som betingades av förflyttningens provisoriska karaktär,

samt ej heller sådana dispositioner som till äventyrs kunde hindra byggnadens

framtida användande för andra ändamål.

Under de senaste åren ha vissa reparations- och installationsarbeten utförts

inom farmaceutiska institutets ifrågavarande byggnad, vilket dock

icke hindrar att underhållet av densamma måste anses vara starkt eftersatt.

Vid besök ha revisorerna också kunnat konstatera att byggnaden — särskilt

med hänsyn till arten av den vid institutet bedrivna forskningen och undervisningen

— företer stora bristfälligheter i olika avseenden. Byggnadsstyrelsen

har för sin del förklarat lokalförhållandena vara sådana, att de äventyra

ett upprätthållande av institutets verksamhet. Förevarande spörsmål

måste även bedömas mot bakgrunden av att rådande brist på apotekare

gör en ökning av institutets examinationskapacitet önskvärd. Den snabba

utvecklingen på läkemedelsområdet har därjämte medfört behov av en intensifierad

forskning vid institutet och en ytterligare rationalisering av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

15

utbildningen. De begränsade och otidsenliga lokalutrymmena ställa emellertid

hinder i vägen för att tillgodose dessa krav.

Såsom tidigare omnämnts har byggnadsstyrelsen nyligen äskat särskilda

medel för vissa iståndsättningsarbeten vid institutet, till stor del avseende

installationer av olika slag och kostnadsberäknade till drygt 1,6 miljon

kronor. Enligt vad revisorerna inhämtat skulle dock genom ett förverkligande

av detta projekt institutets byggnadsfråga icke slutligt vara löst

utan behovet av mera ändamålsenliga lokaler alltjämt kvarstå. Därtill kommer

att det för Stockholms högskola framstår som angeläget att få förvärva

den ifrågavarande byggnaden, som har ett i förhållande till högskolans

lokalutrymmen i övrigt gynnsamt läge. Skulle ett sådant förvärv framdeles

komma till stånd, finge de nu i byggnaden planerade installationerna i stor

utsträckning avlägsnas, då de nämligen därefter icke kunde komma till

avsedd användning.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter finna revisorerna det i hög

grad tveksamt om en investering av förevarande slag, vilken kan väntas

snabbt förlora i värde, bör genomföras. För farmaceutiska institutets lokalfråga

synes i stället böra eftersträvas en annan och mera definitiv lösning.

I detta sammanhang må erinras om hurusom ett organisatoriskt och lokalmässigt

samarbete mellan institutet och statens farmaceutiska laboratorium

nyligen kommit till stånd. Stora fördelar, icke minst ekonomiska, ha vunnits

genom att institutets nya professur i farmakodynamik och toxikologi

anordnats så, att den biologiska avdelningen vid nämnda laboratorium tilllika

blivit institutets avdelning för professurens ämnesområde. Revisorerna

vilja ifrågasätta, huruvida icke ytterligare fördelar skulle kunna uppnås

genom att det inledda samarbetet vidgades. Talrika beröringspunkter finnas

sålunda mellan den biologiska avdelningen vid laboratoriet och farmaceutiska

institutet — jämväl laboratoriets övriga verksamhet ligger helt inom

ramen för institutets intressesfär. Liknande skäl som motiverat etablerandet

av det nu genomförda samarbetet skulle därför kunna åberopas som stöd

för ett vidgat samgående mellan de båda statliga farmaceutiska organen.

Det synes därvid naturligt att också farmaceutiska institutets lokalfråga

sammankopplas med laboratoriets lokalmässiga förhållanden.

Statens farmaceutiska laboratorium är, som tidigare omnämnts, inrymt i

en nyuppförd fastighet inom norrbackaområdet. I byggnaden har förlagts

jämväl statens rättskemiska laboratorium, varjämte tandläkarhögskolan i

Stockholm provisoriskt disponerar vissa lokaler där. Enligt vad revisorerna

inhämtat föreligga möjligheter till en omfattande tillbyggnad av fastigheten.

Redan genom en sådan tillbyggnad skulle måhända tillräckliga utrymmen

kunna skapas för farmaceutiska institutet. Stora lokalmässiga besparingar

torde nämligen kunna göras genom sambruk av åtskilliga lokaler.

Revisorerna äro medvetna om att det i nuvarande läge på byggnadsmarknaden

svårligen låter sig göra att på kort tid uppföra nya lokaler för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

hela farmaceutiska institutet. Vid en lokalmässig anknytning till statens

farmaceutiska laboratorium torde detta ej heller vara nödvändigt. Framhållas

må dessutom, att en sådan anknytning med stor fördel kan ske successivt.

Under § 28 ha revisorerna bland annat uttalat sig för en utredning om

förutsättningarna för en närmare samordning mellan de vetenskapliga högskolorna

i Stockholm. En dylik utredning, vilken skulle komma att beröra

jämväl farmaceutiska institutet, kan emellertid väntas bli relativt tidskrävande.

Med hänsyn härtill och då, å ena sidan, institutets byggnadsfråga

påkallar en snar lösning och, å andra sidan, ett eventuellt samgående mellan

institutet och farmaceutiska laboratoriet icke torde påverka den större

frågan om ett Stockholms universitet, synes det revisorerna motiverat att i

förevarande sammanhang behandlade spörsmål göras till föremål för en

speciell snabbutredning. Skulle som resultat därav framkomma förslag om

att farmaceutiska institutet och farmaceutiska laboratoriet böra knytas

närmare varandra såväl organisatoriskt som lokalmässigt, synes en plan

samtidigt böra utarbetas för projektets successiva förverkligande under

beaktande av jämväl övriga högskolors bvggnadsproblem.»

Över revisorernas uttalande ha yttranden avgivits av styrelsen jör

farmaceutiska institutet, byggnadsstyrelsen, rektor snämnden vid Stockholms

högskola och högskolans styrelse, statens farmaceutiska laboratorium

samt djurgårdsnämnden. (Revisorernas berättelse, del II, s. 456—463.)

Innehållet i yttrandena redovisas i det följande i sammandrag.

Styrelsen för farmaceutiska institutet framhåller, att institutet för närvarande

har möjlighet att ta emot 40 apotekarstuderande och 120 receptariestuderande

årligen. Med hänsyn till föreliggande svåra brist på farmaceutiskt

utbildad personal bör institutet beredas möjlighet att mottaga 80

apotekarstuderande årligen under en 1 O-årsperiod och 180 receptariestuderande

årligen under en 5-årsperiod. Styrelsen finner det synnerligen brådskande

att en utredning kommer till stånd för att få klarlagt, hur institutets

examinationskapacitet snarast skall kunna ökas. Den av revisorerna förordade

snabbutredningen angående lokalfrågan bör jämväl innefatta de

övriga spörsmål som sammanhänga med institutets nuvarande otillräckliga

resurser för att fylla sin uppgift.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att fråga väckts i olika sammanhang om

en förflyttning av institutet till Uppsala eller till Göteborg.

Om institutet anses böra ligga kvar i Stockholmsområdet kan man diskutera

följande alternativ: 1) anknytning till Stockholms högskola, 2) anknytning

till ett eventuellt framtida stockholmsuniversitet och då närmast

den kemiska institutionen, 3) anknytning till karolinska institutet, 4) anknytning

till statens farmaceutiska laboratorium.

Det är angeläget att, innan byggnadsfrågan blir aktuell, från statsmakternas

sida ställning i princip tages till frågan om institutets lokalisering

och dess administrativa anknytning till annan högre undervisning och

vetenskaplig verksamhet. En upprustning av de nuvarande lokalerna före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

17

griper icke en slutlig lösning; styrelsen räknar med att tills vidare hålla

ovannämnda möjligheter öppna för en framtida lösning av lokalfrågan.

Rektor snämnden vid Stockholms högskola och högskolans styrelse framhålla,

att om den av revisorerna förordade snabbutredningen kommer till

stånd bör jämsides därmed det pågående utredningsarbetet rörande högskolans

lokalfrågor även inriktas på huru det efter rivning av institutets

byggnad frigjorda tomtutrymmet lämpligast bör utnyttjas för förverkligande

av det aktuella byggnadsprogrammet för högskolan.

Statens farmaceutiska laboratorium förordar utredningen och att därvid

bland annat bör beaktas möjligheterna att förlägga eventuella nybyggnader

till farmaceutiska laboratoriets närhet och att utvidga det vetenskapliga

samarbetet mellan institutet och laboratoriet.

Djurgårdsnämnden har intet att erinra mot utredningen.

Utskottet

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha revisorerna ansett det

synnerligen angeläget att en utredning snarast igångsattes rörande frågan

om den lämpligaste organisationsformen för de vetenskapliga högskolorna

1 Stockholm och Göteborg. Vidare ha revisorerna förordat en speciell snabbutredning

angående farmaceutiska institutets lokalfråga och därmed sammanhängande

spörsmål.

Utskottet vill till en början erinra om att beträffande Stockholms högskola

utredningar för närvarande pågå dels rörande fortsatt upprustning av

högskolan och i samband därmed behandling av spörsmålet huruvida icke

ett närmare samgående mellan vissa delar av naturhistoriska riksmuseet

och motsvarande institutioner inom högskolan skulle kunna anvisa möjligheter

att minska det inom högskolan framträdande utrymmesbehovet och

därav betingade nybyggnader m. m., dels ock rörande högskolans framtida

ställning, innefattande förhandlingar angående statens, Stockholms stads

och högskolans inbördes förhållanden i ekonomiskt och organisatoriskt avseende

(Stockholms högskolas förhandlingskommitté).

Vidare torde böra erinras om att 1955 års universitetsutredning enligt de

för utredningen givna direktiven har att helt förutsättningslöst taga upp

frågan om universitetens organisatoriska uppbyggnad och administrativa

struktur. I direktiven framhålles även att universitetsutredningen bör i

detalj inventera universitetens och högskolornas lokalbehov och upplägga

ett långsiktigt investeringsprogram. I detta avseende förutsättes samarbete

med byggnadsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har i sitt ovannämnda yttrande framhållit, att såväl

praktiska som ekonomiska förutsättningar saknades i Stockholm för en

lokal samordning av de där förefintliga särskilda högskolorna, vilket dock

icke uteslöte att olika möjligheter till en lösning av lokalfrågorna bättre

kunde överblickas om högskolorna i större utsträckning vore administrativt

samordnade. Enligt byggnadsstyrelsen skulle en bättre samordning i vad

2 — liihang till riksdagens protokoll 1057. G saml. Nr 109

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

1 Q

lo

avsåge undervisning och forskning erhållas om en koncentration av nybebyggelsen

kunde genomföras till tre områden, Norrbacka, Frescati och

området för tekniska högskolan i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har vidare

upplyst, att för Göteborgs universitet upprättats ett preliminärt förslag till

generalplan samt att styrelsen nyligen erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att

uppgöra en dylik plan för Chalmers tekniska högskola. Enligt nu föreliggande

planer komme bebyggelsen i Göteborg att i huvudsak koncentreras

till tre områden — vid Renströmska parken, Gibraltar och ett område på

motsatta sidan Guldhedsgatan i förhållande till Sahlgrenska sjukhuset.

Universitetsutredningen har den 29 juni 1957 avgivit sitt första betänkande

(SOU 1957: 24), vilket omfattar den akademiska undervisningen och

forskarrekryteringen. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Beträffande byggnadsfrågorna har utredningen i betänkandet meddelat,

att utredningen ägnade dessa spörsmål stor uppmärksamhet och att utredningen

bedreve sitt arbete rörande investeringarnas omfattning och fördelning

på skilda fakulteter och högskolor i nära samarbete med byggnadsstyrelsen

och med utredningen angående fortsatt upprustning av Stockholms

högskola. Några slutliga förslag beträffande högskolans bvggnadsproblem

ha ännu icke avgivits av sistnämnda utredning och icke heller av

utredningen rörande högskolans framtida ställning.

Såvitt utskottet kan finna synas de av revisorerna berörda frågekomplexen

i stort sett falla inom det universitetsutredningen givna uppdraget.

Universitetsutredningen har också i sitt remissyttrande understrukit detta

och samtidigt erinrat om de två andra i det föregående omförmälda utredningarna,

som på sina arbetsprogram helt eller delvis hade till bedömande

de frågor revisorerna ansett böra bli föremål för särskild utredning. Utskottet

är ense med universitetsutredningen därom att det bör ankomma

på denna att till prövning upptaga de av revisorerna angivna spörsmålen

i den män dessa icke skola behandlas av de två andra utredningarna eller

av dessa i samråd med universitetsutredningen. Utskottet vill emellertid

framhålla, att särskilt de frågor, som beröra de organisatoriska problemen

beträffande högskolorna i Stockholm samt nybebyggelsen för dessa högskolor,

uppenbarligen torde kräva ett snabbt principiellt avgörande, så att

på detsamma grundade konkreta förslag kunna utformas och föreläggas

riksdagen för prövning och avgörande. Beträffande nybebyggelsen synes

det enligt utskottets mening som om genom den av byggnadsstyrelsen angivna

koncentrationen till tre områden mycket väsentliga praktiska och

organisatoriska fördelar skulle kunna ernås. En förläggning av tandläkarhögskolan

och farmaceutiska institutet till Norrbackaområdet skulle giva

dessa lärosäten en eftersträvansvärd nära lokal anknytning till karolinska

institutet. Utskottet delar revisorernas uppfattning om att farmaceutiska

institutets byggnadsfråga påkallar en snar lösning, men vill även betona

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

19

det nödläge, vari tandläkarhögskolan i Stockholm för närvarande i lokalavseende

befinner sig.

Revisorerna ha framhållit, att en utredning angående en samordning

mellan de vetenskapliga högskolorna i Stockholm kan väntas bli relativt

tidskrävande. Utskottet får emellertid för sin del framhålla, att en utredning

rörande eu samordning mellan karolinska institutet, tandläkarhögskolan

och farmaceutiska institutet säkerligen icke skulle behöva taga alltför

lång tid i anspråk. Enligt utskottets mening förefaller det som om en dylik

samordning skulle kunna erbjuda en rationell och ändamålsenlig lösning av

en del av de problem, varom här är fråga. Anmärkas må, att — enligt vad

utskottet har sig bekant — en samordning av sekreterargöromålen vid

karolinska institutet och tandläkarhögskolan för närvarande kommit till

stånd och att kanslern för rikets universitet i framställning till Kungl.

Maj:t den 21 oktober 1957 föreslagit att den administrativa organisationen

i denna del för dessa två lärosäten även för framtiden får en dylik uppbyggnad.

Utskottet förordar, att den av utskottet angivna samordningsfrågan

beträffande karolinska institutet, tandläkarhögskolan och farmaceutiska

institutet skyndsamt upptages till särskild prövning av universitetsutredningen,

som för detta ändamål torde böra förstärkas med den

expertis, som för ändamålet kan befinnas erforderlig.

I detta sammanhang vill utskottet även framhålla, att utskottet funnit

starka skäl tala för att utredning jämväl snarast bör verkställas rörande en

närmare anknytning av tandläkarhögskolan i Malmö till Lund universitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet, att revisorernas

i ovannämnda paragrafer framställda förslag icke må till någon annan

riksdagens åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

giver till känna vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av vad riksdagens revisorer

i §§ 28 och 29 av sin berättelse över den år 1956 av dem

verkställda granskningen angående statsverket giva till

känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 november 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1957

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,

Ohlon, Näsström, fröken Andersson, herrar Gustaf Andersson, Ivar Johansson,

Einar Persson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Sunne, Söderberg,

Jacobsson och Mårtensson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Rubbestad, Widén,

Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, fröken Olsson, herr Almgren,

fröken Karlsson, fröken Vinge och herr Helén.

Ivar Hteggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

572402

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:382 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1956 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets tillstånd, styrelse oc s. 1 i texten