Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
1957-02-22 · 53 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 53 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1957:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
1
Nr 2
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1957/58 under andra huvudtiteln,
avseende anslagen inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.
(3:e avd.)
Justitiedepartementet m. m.
l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkt 1, s. 1
och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1957) framlagda förslag, vilket innebär inrättandet av
en ny kontoristtjänst och en höjning av posten till rörligt tillägg med 9 000
kronor till följd av 1956 års lönehöjning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande stat för avlöningar till statsråden
utan departement m. m., att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1957/58:
Stat
1. Avlöningar till statsråden utan departement, förslagsvis
.................................... 188 500
2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 176 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 40 400
Summa kronor 411 500
b) till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 411 500
kronor.
2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 2—4)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning
från och med budgelåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för justitiedepartementet, som föranledes av vad departementschefen
1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 2
2
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
anfört, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/
58, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 423 200 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 155 800 kronor.
En vid 1955 års riksdag inrättad byråchefstjänst i Cs 13 för handläggning
av nådeärenden anses icke böra vara förenad med pensionsrätt och
föreslås därför placerad i Cr 13.
För handläggning av organisationsfrågor inom domstolsväsendet in. in.
— närmast beredningen av statens organisationsnämnds utredning rörande
administrativa verksamhetsformer vid de statliga domstolarna och genomförandet
av de omfattande administrativa åtgärder som torde föranledas
därav — har Kungl. Maj :t genom beslut den 21 december 1956 förordnat
en tjänsteman att från och med den 1 januari 1957 och tills vidare bestrida
på kansliråd ankommande göromål. Beslutet föranleder en höjning av anslaget
med 30 000 kronor.
För tillfällig förstärkning av biträdeslijälpen å departementets lagbyråer
erfordras en uppräkning av icke-ordinarieposten med 8 000 kronor.
I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor uppföres under anslaget en särskild
post för ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft. Posten anses
lämpligen böra upptagas med 180 000 kronor.
Slutligen ökar medelsbehovet under anslaget automatiskt med 49 400 kronor
huvudsakligen till följd av 1956 års lönehöjning.
I personalförteckningen för justitiedepartementet ökas antalet byråchefer
i Cr 13 från 1 till 2 samt antalet kontorsbiträden från 11 till 14, varjämte
byråchefen i Cs 13 utgår.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om
sättet för bestridande av kostnader för experter och tillfällig arbetskraft.
Mot Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag har utskottet inte funnit anledning
till annan erinran än att den förordade löneställningen för ifrågavarande
byråchefstjänst av lönetekniska skäl bör få gälla räknat från och med
den 1 januari 1957.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning från och
med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för justitiedepartementet, som föranledes av
vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58;
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957 3
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis . . 37 7UÖ
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 567 700
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis................................ 180 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 358 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 279 800
Summa kronor 1 423 200
c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 423 200 kronor.
3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kung]. Maj:ts
förslag (punkt 3, s. 4 och 5), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 175 100
kronor.
4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s.
5 och 6), vilket innebär en minskning av anslaget med 21 800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Imgbcredningen för budgetåret 1957/
58 anvisa ett reservationsanslag av 159 700 kronor.
6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:Is
förslag (punkt 6, s. 6), vilket innebär en ökning av anslaget med 5 000
kronor med hänsyn till avsedd uppräkning av tryckfrihetsombudens arvoden,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombuden för tillsgn av trgckta skrifter
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
25 500 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Ivungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, s. 7), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 36 200
kronor med hänsyn till behovet av extra arbetskraft och 1956 års lönehöjning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 125 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 89 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 37 500
Summa kronor 252 200
b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 252 200 kronor.
8:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Ivungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 7 och 8), vilket innebär en med 2 000 kronor ökad medelsanvisning
till reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
16 600 kronor.
9:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 8—10), vilket innebär en ökning av anslaget med 13 200 kronor
på grund av behovet av extra föredragande och 1956 års lönehöjning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/
58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 157 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 54 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 53 300
Summa kronor 265 100
b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 265 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
5
10:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 10), vilket innebär en ökad medelsanvisning till övriga
expenser med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 25 100
kronor.
Domstolarna
Departementschefen erinrar om att de allmänna domstolarna, alltsedan
rättegångsreformen genomfördes år 1948, varit provisoriskt organiserade i
avbidan på erfarenheter om det nya systemets verkningar. Endast sådana
ändringar i organisationen vidtogs som var föranledda av det nya förfarandet
och som, såvitt man kunde beräkna, motsvarade ett stadigvarande behov.
Domstolarnas personalorganisation kan därför betecknas som en försöksorganisation.
Då numera den nya rättegångsbalken tillämpats så länge att det föreligger
bättre betingelser för att taga ställning till domstolarnas behov av personal
för dömande uppgifter, har det uppdragits åt 1955 års domarutredning
att närmare överväga denna fråga. I direktiven för utredningen har även
framhållits att det enligt vidtagna undersökningar under de senaste åren
uppkommit en betydligt ökad arbetsbelastning för den dömande personalen
och att det har varit ofrånkomligt att möta behovet av personalförstärkning
genom omedelbara åtgärder, som i huvudsak fått provisorisk karaktär. En
översyn av personalorganisationen ansågs därför angelägen. Utredningen har
helt nyligen färdigställt ett betänkande, vari vissa begränsade spörsmål rörande
den dömande personalen behandlas. Den allmänna översynen av personalorganisationen
är ännu under arbete i kommittén. Departementschefen
berör i fortsättningen arbetsläget vid domstolarna och anför följande.
Vid min anmälan av huvudtiteln för budgetåren 1955/56 (s. 13—15) och
1956/57 (s. 12—14) har jag redovisat resultatet av de undersökningar som
gjorts inom justitiedepartementet rörande domstolarnas arbetsförhållanden
under åren 1950—1954 och första halvåret 1955. I samband därmed framhöll
jag att den bild av arbetsläget vid domstolarna som förelåg visade en
kraftig tillströmning av mål de senaste åren. Den komplettering av statistiken
för hela år 1955 och första halvåret 1956, som nu företagits, ger vid
handen att arbetsmängden vid domstolarna alltjämt stiger. Detta gäller
främst häradsrätterna, där antalet inkomna mål under första halvåret, efter
eu viss avmattning år 1955, åter stegrats. Det är särskilt av vikt att lägga
märke till uppgiften om antalet balanserade mål vid årets utgång; denna
uppgift visar en fortlöpande ökning under en följd av år. Från utgången
av år 1950 till utgången av år 1955 har antalet balanserade allmänna mål
vid häradsrätterna stigit från 4 800 till 9 600 eller sålunda fördubblats. Betydelsefull
är också uppgiften om antalet inkomna expropriationsmål och
antalet balanserade sådana mål. Uttryckt i absoluta tal är antalet sådana
mål icke stort, men dessa mål kan ofta vara komplicerade och därför i förhållandevis
hög grad påverka arbetsläget. Det stigande antalet inskrivnings
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1957
ärenden har självfallet betydelse, då man bedömer arbetsförhållandena i
domsagorna. Vid hovrätterna har den sedan en följd av år märkbara ökningen
av antalet inkomna mål fortsatt även under år 1955. Uppgifter
om arbetsläget i hovrätterna under de tre första kvartalen 1956 utvisar emellertid,
vid jämförelse med motsvarande i 1955 års statsverksproposition
publicerade uppgifter för år 1954, stegrade balanser särskilt i Svea hovrätt
och hovrätten för Västra Sverige. Man har också anledning vänta sig att en
ökad tillströmning av mål till underrätterna efter någon tid ger sig till
känna såsom en ökning också av antalet inkomna mål i hovrätt. Såsom jag
tidigare framhållit kan det för ett bedömande av arbetsförhållandena i hovrätterna
vara av betydelse att beakta uppgifter om antalet huvudförhandlingar
som pågått två eller flera dagar i följd. Dessa uppgifter, som kan
vara en mätare på antalet särskilt stora mål, utvisade 84 sådana huvudförhandlingar
de tre första kvartalen 1954, 130 motsvarande tid år 1955 och
99 motsvarande tid år 1956. Vid högsta domstolen föreligger en fortsatt ökning
både av antalet inkomna och av antalet balanserade mål.
Enligt departementschefen inverkar den stigande arbetsmängden i domstolarna
icke blott på behovet av domare utan ställer också ökade krav på
övrig personal, nämligen tingsnotarier och biträden i domsagorna samt
administrativ och biträdande personal i hovrätter och nedre justitierevisionen.
Frågor som berör dessa personalgrupper har utretts av statens organisationsnämnd;
resultatet av utredningen redovisas i en i mars 1956 framlagd
rapport rörande administrativa verksamhetsformer vid de statliga domstolarna
(rapport II). I denna rapport behandlar organisationsnämnden —
som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande bedrivit försöksverksamhet vid vissa
domsagor och hovrätter och även samrått med 1951 års rättegångskommitté
— föreliggande möjligheter till rationalisering både från mera allmänna
utgångspunkter och för vissa enskilda grupper av göromål. Vidare
behandlas spörsmål rörande arbetsfördelning och personalorganisation in. in.,
varjämte nämnden utarbetat och vid sin rapport fogat en omfattande formulärsamling.
Organisationsnämndens utredning har remissbehandlats och i samband
därmed har hovrätterna och nedre justitierevisionen, i syfte att möjliggöra
ett ställningstagande, framställt anslagsäskanden. Då emellertid organisationsnämndens
rapport och de inkomna remissvaren är omfattande och berör
ett stort antal, delvis omstridda detaljer i förfarandet vid domstolarna,
synes det av praktiska skäl lämpligt att dröja med ett slutligt ställningstagande
till den föreslagna rationaliseringen och dess återverkan på personalorganisationen.
En rationalisering, som berör ett otal arbetsmoment, kräver
någon övergångstid, och det kan därför icke vara tillrådligt att i fråga om
personalbehovet dra konsekvenserna av rationaliseringen förrän denna kommit
i gång. Med hänsyn till dessa förhållanden är departementschefen icke
beredd alt redan nu ta slutlig ställning till organisationsnämndens personalberäkningar
och de i anledning därav från hovrätterna och nedre justitierevisionen
inkomna anslagsäskandena. Uppkomna behov av personalförstärkning
inom de områden som beröres av utredningen torde för närvarande få tillgodoses
genom provisoriska åtgärder. Det är departementschefens avsikt att
Statsutskottets utlåtande nr 9. år 1957
7
låta slutföra departementsbehandlingen av organisationsnämndens förslag i
övrigt samt föreslå att dess principiella innebörd redovisas för årets riksdag
i samband med att genom särskild proposition förslag framlägges till de
lagändringar som kan visa sig vara behövliga. Med hänsyn härtill anses nu
endast böra upptagas begäran om anslag till kontorsmaskiner, blanketter
in. in., som kan bli erforderliga för genomförande av rationaliseringen.
11 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
17—20) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
vilka angivits av departementschefen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels ock till Högsta domstolen
in. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
3 007 000 kronor.
Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter
som befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat
uppfört med 2 783 800 kronor.
Departementschefen tillstyrker uppflyttning av en revisionssekreterartjänst
i Ca 33 till Ca 37, avsedd för ytterligare en specialföredragande i skiftesmål.
Med hänsyn till arbetsutvecklingen i nedre revisionen föreslås att medel
beräknas för ytterligare tre extra revisionssekreterare. Departementschefen
finner det likaså motiverat alt utöka nedre revisionens skrivpersonal och
föreslår en förstärkning med två biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Vad sålunda föreslagits föranleder en uppräkning av anslaget med 100 500
kronor. Detta bör emellertid till följd av 1956 års lönehöjning uppräknas
med ytterligare 122 700 kronor. Sammanlagt uppgår alltså anslagsökningen
till 223 200 kronor.
I personalförteckningen ökas antalet revisionssekreterare i Ca 37 med en
till 11 och minskas antalet revisionssekreterare i Ca 33 med en till 16. Vidare
föreslås att en å övergångsstat uppförd revisionssekreterartjänst i Ca 37
utgår.
Utskottet. Som framgår av den inledande översikt, som departementschefen
lämnat rörande domstolarna, ingår i 1955 års domarutrednings uppdrag
att verkställa en allmän översyn av personalorganisationen för den
dömande personalen. Utredningen har emellertid ännu inte hunnit framlägga
några därpå grundade förslag. Behovet av övrig personal vid domstolarna
har utretts av statens organisationsnämnd, som i mars 1956 redovisat
resultatet av sina undersökningar i en rapport rörande administrativa verksamhetsformer
vid de statliga domstolarna. Då nämndens rapport och de avgivna
remissvaren är omfattande och berör ett stort antal, delvis omstridda
8
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
detaljer i förfarandet -vid domstolarna, har departementschefen icke ansett
sig nu kunna ta slutlig ställning till nämndens personalberäkningar och
de i anledning därav framlagda förslagen till anslagsäskanden från "hovrätterna
och nedre justitierevisionen. Med hänsyn till det anförda synes, såsom
departementschefen framhållit, den alltjämt stigande arbetsmängden vid
domstolarna tillsvidare böra mötas med personalförstärkningar av i huvudsak
provisorisk natur.
För högsta domstolens vidkommande tillstyrker utskottet, att nedre justitierevisionen
i enlighet med departementschefens förslag tillföres ytterligare
tre extra revisionssekreterare. Utskottet biträder jämväl i övrigt vad
departementschefen föreslagit vid anmälan av förevarande anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
som angivits av departementschefen i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 3 januari
1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 929 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
...................................... 380 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 693 600
Summa kronor 3 007 000
c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 007 000 kronor.
12 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 12, s. 20 och 21), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 26 000 kronor till expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
251 500 kronor.
13:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 21 och 22), vilket innebär en ökning av anslaget med 59 500
kionor med hänsyn till den tillfälliga utökningen av antalet regeringsråd
samt till 1956 års lönehöjning, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
9
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
....................................... 582 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 17 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 400
Summa kronor 737 200
b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 737 200 kronor.
14:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, s. 22), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 5 000
kronor för reparationer av vissa inventarier in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
15:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 22), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
40 000 kronor.
16:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 22—30)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i hovrätternas personalförteckning, vilka föreslagits av departementschefen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna,
att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels ock till Hovrätterna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 490 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 054 100 kronor.
Departementschefen förordar, att en av nuvarande två extra avdelningar
vid Svea hovrätt överföres till ordinarie stat. Vid ordinariesätlning av den
första extra avdelningen i Svea hovrätt bör beaktas hur denna tillkommit.
Därom hänvisas till redogörelse i 1954 års statsverksproposition (s. 18 och
10
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
28). Genom särskilda beslut för tiden den 1 oktober 1952—den 30 juni 1954
medgav Kungl. Maj :t en förstärkning med tre ledamöter av arbetskrafterna
vid en av hovrättens allmänna avdelningar, varigenom hovrätten under
nämnda tid bereddes möjlighet att med anlitande av två utav de till hovrättens
förfogande ständigt stående extra ledamöterna inrätta en extra avdelning.
Vid bestämmandet av anslaget för budgetåret 1954/55 ställdes medel
till förfogande för att täcka kostnaden för tre extra ledamöter, beräknade
såsom tre fiskalslöner jämte vikariatsersättningar, samt ersättningar enligt
fastställda grunder åt två hovrättsråd, förordnade såsom ordförande respektive
vice ordförande på en extra avdelning. Med dessa medel och med anlitande
av de två nyssnämnda ständiga extra ledamöterna inrättades en extra
avdelning om fem ledamöter från ingången av budgetåret 1954/55. Vid inrättandet
underströks avdelningens alltjämt provisoriska karaktär.
En ny ordinarie avdelning bör enligt departementschefen organiseras på
samma sätt som hovrättens övriga ordinarie avdelningar. I enlighet med de
grunder som fastställts vid 1947 års riksdag bör alltså medel beräknas till
en lagman och till två hovrättsråd, som kan beräknas uppehålla sina ämbeten
och av vilka den ene erhåller arvode såsom vice ordförande. Vidare bör
medel beräknas till två assessorer, som beräknas upprätthålla två hovrättsrådsämbeten,
samt till erforderlig fiskals- och biträdespersonal. Från kostnaderna
för denna organisation bör avräknas de medel som alltsedan 1954
års riksdag anvisats för den provisoriska avdelningen. Merkostnaden för
den nya ordinarie avdelningen uppgår i enlighet med det anförda till 155 000
kronor.
Av övriga förslag till personalförstärkningar tillstyrker departementschefen
inrättande av en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål för
skötsel av telefonväxel m. in. inom vattenöverdomstolens nyinredda lokaler.
Hovrätternas andra yrkanden om personalförstärkningar anses, såsom
departementschefen inledningsvis anfört, få tillgodoses genom provisoriska
åtgärder. Kungl. Maj :t bör som hittills äga befogenhet att, då det visar sig
oundgängligt, vidtaga förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation.
Två kansliskrivartjänster i Cg 15 vid Svea hovrätt föreslås placerade i Ce
15, och en expeditionsvaktstjänst i Ce 10 vid hovrätten över Skåne och Blekinge
föreslås ordinariesatt.
De merkostnader som föranledes av nu angivna förslag uppgår till 10 400
kronor.
Till följd av automatiska utgiftsförändringar (ändrad löneställning för
vattenöverdomstolens personal m. in. samt 1956 års lönehöjning) uppräknas
anslaget med 271 300 kronor.
Anslaget föreslås sålunda höjt med 436 700 kronor.
I personalförteckningen föreslås för Svea hovrätt tillkomma 1 lagman Co
15, 4 hovrättsråd Ca 37, 1 kansliskrivare Ca 15, 2 assessorer Ce 33 samt 2 fiskaler
Ce 27. Antalet kontorsbiträden för hovrätten för Västra Sverige minskas
från 3 till 2.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
11
Utskottet. Departementschefens förslag om överförande av den ena extra
avdelningen vid Svea hovrätt till ordinarie stat överensstämmer med vad
utskottet uttalade i denna fråga vid förra årets riksdag. I sistnämnda sammanhang
framförde utskottet även tanken på att genom en omreglering av
hovrätternas domsområden minska arbetsbördan för Svea hovrätt. Utskottet,
som vill erinra härom, förutsätter att inrättandet av den föreslagna ordinarie
avdelningen vid hovrätten icke hindrar att en sådan omreglering kan
genomföras framdeles.
Såsom departementschefen anfört torde hovrätternas behov av personalförstärkningar
i övrigt i nuvarande läge böra tillgodoses genom provisoriska
åtgärder. Utskottet tillstyrker i sådant syfte, att Kungi. Maj :t erhåller befogenhet
att liksom hittills vidtaga de förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation,
som befinnes oundgängliga.
Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i hovrätternas
personalförteckning, vilka angivits av departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 724 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 45 600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 3 114 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 605 800
Summa kronor 7 490 800
c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 7 490 800 kronor.
17 :o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 17, s. 30—32), vilket innebär en ökning av anslaget med 38 100 kronor
huvudsakligen till expensutgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 808 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
18:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 32—40)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i häradsrätternas personalförteckning, vilka föreslagits av departementschefen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för häradsrätterna att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels ock
iill Häradsrätterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 16 910 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 670 600 kronor.
Genom beslut den 21 december 1956 har Kungl. Maj :t, med stöd av 2 §
lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende,
förordnat, att rådhusrätten i Köping skall upphöra från och med
den 1 januari 1958 och staden från och med samma dag i judiciellt avseende
förenas med Västmanlands västra domsaga samt Åkerbo och Skinnskattebergs
tingslag. Vid sådant förhållande anses redan nu ställning böra tagas
till personalbehovet i den utökade domsagan. Departementschefen förordar,
att denna förstärkes med en befattning som tingsdomare i Ca 37 i utbyte
mot en tingssekreterartjänst samt att den icke dömande personalen utökas
med en tingsnotarie, ett kanslibiträde i Ca 11 samt ett biträde i befordringsgången.
Till häradshövdingen föreslås utgå höjd avlöningsförstärkning
(lönegrupp III—V).
Då delningen av Södertörns domsaga förutsatts äga rum från och med
den 1 januari 1958, bör för den nya Svartlösa domsaga inrättas en tjänst
som häradshövding. Den nya domsagan bör hänföras till lönegrupp V. Med
hänsyn till att biträdesorganisationen i den odelade domsagan icke kommer
att kunna förslå för de båda deldomsagorna anses vidare två kanslibiträdestjänster
i Ce 11 böra tillföras den nya domsagan.
För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — då
så på grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande
finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppering för domsaga bör Kungl.
Maj :t erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande gäller,
uppflytta högst två domsagor till närmast högre lönegrupp.
Beträffande hovrätternas övriga yrkanden om personalförstärkningar vid
domsagorna hänvisar departementschefen till vad han yttrat i inledningen
till sitt anförande rörande domstolarna. Med hänsyn till de utredningar som
pågår och till det ställningstagande till organisationsnämndens förslag som
erfordras är det enligt hans mening för närvarande icke möjligt alt bilda
sig en säker uppfattning om en lämplig framtida fast organisation av domstolarna
i olika instanser. Arbetssituationen vid domsagorna är emellertid
mycket ansträngd. Organisationsnämndens utredning, som bygger på noggrannare
undersökningar än tidigare, har nu klarlagt, att det föreligger ett
betydande underskott av tingsnotarier och biträden i domsagorna. Härtill
kommer att arbetsmängden fortsatt att öka efter utgången av år 1955, till
vilken tidpunkt organisationsnämndens beräkningar hänför sig. Tydligt är
alt det finns ett underskott även av biträdande domarpersonal; frågan här
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
13
om ingår i 1955 års domarutrednings uppdrag. Å andra sidan kan man vänta
att rationaliseringen, vilken bör igångsättas så snart statsmakterna hunnit
taga ställning till organisationsnämndens förslag, kommer att medföra en
lättnad efter hand; det bör dock beaktas att själva övergången till ett nytt
arbetssätt ställer krav på personalen den första tiden. På grund av de förhållanden
som alltså nu föreligger anser departementschefen det vara nödvändigt
att bereda domsagorna en förstärkning både av den biträdande domarpersonalen
och av notarier och biträden genom att höja medelsreserven
och förordar, att denna — i avbidan på domarutredningens betänkande och
genomförande av den av organisationsnämnden föreslagna rationaliseringen
— uppräknas med 600 000 kronor.
Ett biträde för skriv- och kontorsgöromål föreslås få anställas såsom skrivhjälp
till fastighetsbokuppläggare i Falu domsaga.
De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av
670 600 kronor.
Medelsbehovet under anslaget ökar vidare automatiskt med 569 500 kronor,
huvudsakligen till följd av 1956 års lönehöjning.
Anslaget föreslås sålunda höjt med 1 240 100 kronor.
I personalförteckningen ökas antalet häradshövdingar i Co 14 från 117 till
118, antalet lingsdomare i Ca 37 från 24 till 25, antalet kanslibiträden från
77 till 78, varjämte antalet kontorsbiträden minskas från 85 till 72 samt antalet
tingssekreterare i högst Ce 27 från 37 till 36.
Utskottet. Av uppgifter, som lämnats i propositionen rörande resultatet
av organisationsnämndens undersökningar, framgår å ena sidan att ett betydande
underskott föreligger på tingsnotarier och biträden i domsagorna men
å andra sidan att kostnaderna för personalökningen till mycket stor del
skulle kunna mötas genom rationaliseringsåtgärder. Enligt en av nämnden
gjord överslagsberäkning uppskattas sålunda rationaliseringen, sedan den
genomförts, motsvara en årlig personalkostnad av omkring 600 000—650 000
kronor eller i stort sett samma belopp, varmed departementschefen föreslagit,
att medelsreserven under anslaget skall höjas för nästa budgetår för att
tillgodose det föreliggande behovet av förstärkning av den biträdande domarpersonalen
samt notarier och biträden. Utskottet bar under rådande förhållanden
funnit sig böra tillstyrka sistnämnda förslag men har samtidigt
genom de anförda uppgifterna velat understryka angelägenheten av att det
ytterligare utredningsarbete, som erfordras för att slutlig ställning skall
kunna tas till organisationsnämndens förslag, bedrives med all möjlig skyndsamhet.
Under åberopande härav får utskottet, som i övrigt inte funnit anledning
till särskilt uttalande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i häradsrätternas
personalförteckning, som angivits av departe
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
mentschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna att
tillämpas under budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 6 816 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 5 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 6 425 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 663 000
Summa kronor 16 910 700
c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 16 910 700 kronor.
19:o) Häradsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 19, s. 40—42), vilket innebär en med 73 200 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1044 400
kronor.
20:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har
(punkt 20, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
2 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 200 000 kronor.
Enligt beslut av 1953 års riksdag äger nämndemännen vid häradsrätterna
från och med den 1 juli 1953 utöver resekostnadsersättning och traktamente,
uppbära särskilt dagarvode å 20 kronor för varje förrättningsdag.
Såsom uttalades i 1953 års statsverksproposition vid framläggande av förslaget
till arvode till nämndemän bör gottgörelse för nämndemansuppdraget
bestämmas så, att den icke förändrar nämndemansuppdragets karaktär
av ett heders- och förtroendeuppdrag. Samtidigt är det angeläget att nämndemännen
icke nödgas att för fullgörande av sitt uppdrag vidkännas sådana
kostnader, att valet av nämndemän i realiteten begränsas till sådana personer
som äger ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget. Dessa synpunkter
har också framhållits i statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande
1956:2.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
15
Med beaktande av dessa riktlinjer för ersättningens avvägning har departementschefen
funnit motiverat att föreslå en höjning av dagarvodet från
20 till 30 kronor för varje sammanträdesdag. Däremot är departementschefen
ej beredd att föreslå ändring av de föreskrifter i övrigt efter vilka ersättning
utgår. Det torde vid bifall till förslaget få ankomma på Kungl. Maj:t
att utfärda erforderliga bestämmelser i frågan.
Vad angår statsverkets kostnader för den föreslagna arvodeshöjningen
låter dessa sig icke på förhand mera noggrant beräknas. En preliminär uppskattning
har emellertid givit vid handen, att merkostnaden kan uppgå till
i runt tal 400 000 kronor. Härutöver föreslås anslaget uppräknat med 100 000
kronor med hänsyn till belastningen under senaste budgetår. Anslaget upptages
därför till 2 700 000 kronor.
Utskottet, som i tidigare sammanhang förordat en höjning av ersättningarna
till nämndemännen, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Ersättningar till
nämndemän för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 2 700 000 kronor.
21 :o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 43), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 20 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av nya
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
22:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 43), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av mja
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
23:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 44—
59) föreslagit riksdagen alt dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i vattendomstolarnas personalförteckning, vilka föreslagits av departementschefen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för vattendomstolarna, att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels
ock till Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 2 306 500 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 748 000 kronor.
Riksdagen har i anledning av ett utlåtande av riksdagens revisorer anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte underställa 1957 års riksdag förslag om ytterligare
personalförstärkning vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar.
Enligt den av utredningsmannen framlagda promemorian föreligger
en besvärande arbetsbalans vid dessa domstolar. Utöver de mål som
redan är anhängiga väntas nya mål inkomma i en sådan omfattning, att det
är omöjligt att medhinna domstolsbehandlingen inom tid, som är önskvärd
med hänsyn till rättssäkerheten och parternas intressen. Särskilt betänkligt
är att en försening av domstolsbehandlingen fördröjer den för folkförsörjningen
angelägna utbyggnaden av vattenkraften.
Den fortsatta utredningen har alltså ytterligare bestyrkt angelägenheten
av den upprustning riksdagen begärt, och departementschefen ansluter sig
därför till den uppfattningen att i fråga om dessa två domstolar en omedelbar
personalförstärkning bör vidtagas. Såsom utredningsmannen föreslagit
bör denna avse 3 vattenrättsdomare och 5 ingenjörer jämte biträdespersonal.
Departementschefen anser sig för närvarande icke beredd föreslå
att medel ställes till förfogande för ytterligare tillfällig förstärkning.
Utredningsmannen har föreslagit en förstärkning också av Österbygdens
vattendomstol. Enligt vad utredningen givit vid handen synes arbetsläget
vid denna domstol icke vara sådant att en omedelbar förstärkning är oundgängligen
nödvändig; utredningens förslag bygger på ett bedömande av den
väntade arbetsmängden under det kommande året. Utredningsmannen har
sålunda ansett att arbetsläget påkallar åtgärder redan omkring mitten av
år 1957. Enligt departementschefens mening bör man emellertid, då det gäller
Österbygdens vattendomstol, för närvarande ställa sig avvaktande och
alltså icke vidtaga någon förstärkning, förrän det klart framgår att en sådan
är nödvändig.
I några remissyttranden har föreslagits att en ny vattendomstol skall inrättas
i Luleå eller att en avdelning av Norrbygdens vattendomstol skall
placeras i Luleå. Dessa förslag har departementschefen icke ansett sig böra
förorda.
Departementschefen tillstyrker alltså, att vid Norrbygdens vattendomstol
nyinrättas befattningar för 2 vattenrättsdomare, 3 vattenrättsingenjörer (1
vattenbyggnadsteknisk och 2 agrikulturtekniska), 1 biträdande vattenrättssekreterare,
1 kanslist och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Likaledes biträder departementschefen utredningsmannens förslag om
inrättande vid Mellanbygdens vattendomstol av befattningar för 1 vattenrättsdomare,
2 vattenrättsingenjörer (1 vattenbyggnadsteknisk och 1 agrikulturteknisk),
1 biträdande vattenrättssekreterare, 1 kanslist och 2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål.
Domar- och ingenjörstjänsterna anses, åtminstone till en början, böra
uppföras såsom extra ordinarie i lönegraden Cs 14 med en avlöningsförstärkning
av 3 756 respektive 2 400 kronor. Befattningarna för vattenrättssekreterare
och kanslist föreslås placerade i Cg 27, respektive Cg 19.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
17
Yrkandet om tjänsteförändringar för de tre biträdande vattenrättsdomarna
i Österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar kan
departementschefen icke tillstyrka.
Med anledning av riksdagens beslut angående löncgradsplacering m. m.
för viss personal vid vattenöverdomstolen och vattendomstolarna föreslås
vidare anslaget till följd av ändrad lönesättning för vattenrättsingenjör
uppräknat med 52 200 kronor.
Därjämte förordas att arvodet till vattenrättsnämndeman bestämmes till
40 kronor. Kostnaderna härför kan uppskattas till 10 000 kronor.
De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av
462 300 kronor.
Anslaget uppräknas vidare med 92 200 kronor huvudsakligen med anledning
av 1956 års lönehöjning.
Slutligen anses anslaget böra ökas med 4 000 kronor på grund av att två
vattenrättssekreterare i lönegrad Cg 30 med hänsyn till tjänstgöringstidens
längd bör placeras i lönegrad Cg 32.
Anslaget uppräknas alltså med 558 500 kronor.
I personalförteckningen minskas antalet kontorsbiträden från 6 till 5, varjämte
tillkommer 3 vattenrättsdomare i Cs 14 och 5 vattenrättsingenjörer i
Cs 14.
1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Grym m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 20), i vilka har hemställts, att riksdagen,
med bifall i övrigt till Ivungl. Maj:ts förslag, måtte besluta, att Norrbygdens
vattendomstol uppdelas på så sätt, att en självständig vattendomstol,
med en uppsättning motsvarande den föreslagna förstärkningen, upprättas
för i huvudsak Norrbottens län och stationeras till Luleå stad,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Eliasson (I: 167) och den andra inom andra kammaren av herrar
Gezelius och Jansson i Aspeboda (II: 201), i vilka har hemställts, att riksdagen
måtte dels besluta den förstärkning av Österbygdens vattendomstol som
föreslagits av den av chefen för justitiedepartementet tillkallade särskilde
utredningsmannen, dels ock anvisa härför erforderliga medel,
dels ock en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II:
161), vari har hemställts, att riksdagen måtte avslå den föreslagna höjningen
av dagarvodet till vattenrättsnämndeman samt med 10 000 kronor
sänka det under ifrågavarande punkt upptagna anslaget.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna 11:20, 11:201 och II: 161.
Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen att Norrbygdens och
Mellanbygdens vattendomstolar tillföres ytterligare personalförstärkningar i
enlighet med utredningsmannens föreliggande förslag.
2 liihang till riksdagens protokoll 19.r>7. 6 samt. Nr 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Beträffande det i motionerna I: 22 och II: 20 framställda förslaget om en
uppdelning av Norrbygdens vattendomstol har utskottet inhämtat, att utredningsmannen
även övervägt denna fråga utan att dock anse sig kunna
framlägga förslag härom. Av den redogörelse, som utredningsmannen efter
anmodan lämnat utskottet för sitt ställningstagande, innefattande synpunkter
på storleken av domsområdet för en ny domstol, den lämpliga förläggningsorten,
möjligheterna till personalrekrytering m. in., har utskottet bibringats
uppfattningen att tillräckliga skäl icke kan anses föreligga för en
uppdelning. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Vad angår Österbygdens vattendomstol har utredningsmannen ansett, att
åtgärder bör insättas omkring mitten av år 1957 om tre ur kraftförsörjningssynpunkt
betydelsefulla större regleringsmål, vilka väntas inkomma
till domstolen, skall kunna behandlas. Departementschefen har å sin sida
ansett att någon förstärkning icke bör vidtas förrän det klart framgår att
en sådan är nödvändig. Häremot har i motionerna 1:167 och 11:201 invänts,
att förstärkning i allt fall erfordras från den 1 januari 1958. Enligt
uPPgifter, som utskottet inhämtat från vattenrättsdomaren i domstolen, har
ifrågavarande mål ännu icke anhängiggjorts vid densamma, och någon bestämd
tidpunkt härför har icke heller kunnat angivas. Vid sådant förhållande
har utskottet icke ansett sig böra intaga annan ståndpunkt än departementschefen.
Emellertid förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t med hänsyn
till de stora värden, som de nämnda regleringsföretagen representerar,
noga följer utvecklingen och, om så befinnes påkallat för att undvika dröjsmål
med domstolsbehandlingen, vidtager åtgärder för att riksdagen skall
kunna i särskild ordning besluta om erforderlig förstärkning. Utskottet förordar,
att riksdagen i anledning av ifrågavarande motioner i skrivelse till
Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet nu anfört.
Mot departementschefens förslag att dagarvodet till vattenrättsnämndeman
skall höjas från 30 till 40 kronor har i motionen II: 161 invänts, att
några sakliga skäl knappast kan andragas för att vattenrättsnämndemän skall
åtnjuta högre dagarvode än häradsrätternas nämndemän. Som framgår av
det föregående (punkt 20) har utskottet tillstyrkt att dagarvodet till sistnämnda
nämndemän höjs från 20 till 30 kronor. Med anledning av vad motionären
anfört får utskottet erinra, att då ersättning till vattenrättsnämndeman
infördes år 1918 (prop. 129/1918) uttalades att avsikten därmed var
att bereda gottgörelse för det med befattningen förenade besväret jämte
tidsspillan och att arvodet följaktligen vore att anse som avlöning. Utskottet
vill vidare erinra att dagarvode till häradsrätternas nämndemän infördes
först så sent som 1953, varvid det bl. a. uttalades, att gottgörelse för
nämndemansuppdraget borde bestämmas så, att den icke förändrade uppdragets
karaktär av ett heders- och förtroendeuppdrag. Utan att närmare
inga pa den principiella innebörden av de anförda motiveringarna anser
utskottet, att uppdraget som vattenrättsnämndemän med hänsyn till dess
mera specialbetonade karaktär och den större tid som i regel torde åtgå för
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
19
fullgörandet av uppdraget motiverar en högre ersättning. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
I. att motionerna 1: 22 och II: 20 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 107 och
II: 201 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört;
III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 161
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vattendomstolarnas
personalförteckning, vilka angivits av departementschefen
i statsrådsprotokollet över justiliedepartementsärenden
för den 3 januari 1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna
att tillämpas under budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 843 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 50 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 923 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 489 300
Summa kronor 2 306 500
c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 306 500 kronor.
24:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 24, s.
59—62) föreslagit riksdagen att till Vattendomstolarna: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 427 900 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 267 700 kronor.
Departementschefen föreslår en uppräkning av delposten till sjukvård
med 2 500 kronor. Posten till reseersättningar uppräknas med 80 000 kronor.
Vidare beräknas ett belopp av 20 000 kronor att enligt vatlenöverdomstolens
bestämmande användas till resekostnadsersättning och traktamente
åt vattendomstolarnas personal vid bevistande av sådana ulbildningskurser
in. in., som prövas på elt påtagligt sätt kunna tjäna vattendomstolarnas
intressen. I enlighet med vattenöverdomstolens förslag uppräknas posten til!
bränsle , lyse och vatten med 2 700 kronor.
Till grund för vattenöverdomstolens beräkning av anslagsbehovet under
20
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
posten till övriga expenser har i väsentlig män legat dess under avlöningsanslaget
framförda förslag till personalorganisation vid vattendomstolarna.
Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen av sistnämnda
anslag har denne icke ansetts sig kunna biträda en utvidgning av
organisationen i den omfattning vattenöverdoinstolen föreslagit. Såsom en
följd härav förordas, att medelsökningen under posten till övriga expenser
begränsas till 79 000 kronor, varvid räknats med engångsutgifter till ett
belopp av 44 000 kronor. Å andra sidan ingår i posten för innevarande
budgetår en engångskostnad av 4 000 kronor, med vilket belopp anslaget
minskas.
Anslaget ökas sålunda med 160 200 kronor.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 427 900
kronor.
25:o) Ljudupptagningsapparatur. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 62) föreslagit
riksdagen att till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret 1957/58
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 162) har
hemställts, att riksdagen måtte avslå ifrågavarande anslagsyrkande.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet, som vill erinra om att ifrågavarande anslag är avsett att huvudsakligen
tillgodose hovrätternas behov av ljudupptagningsapparatur,
anser icke att motionären anfört bärande skäl för sitt yrkande.
Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 162 till Ljudupptagningsapparatur
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kronor.
26 :o) Kostnader för genomförande av rationalisering vid domstolarna. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 62 och 63), vilket avser att
möj liggöra anskaffande av vissa av statens organisationsnämnd förordade
tekniska hjälpmedel för rationalisering och effektivisering av domstolsorganisationen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för genomförande av rationalisering
vid domstolarna för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
21
27 :o) Blanketter för domstolsväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 63)
föreslagit riksdagen att till Blanketter för domstolsväsendet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Något anslag för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.
Såsom ett led i de rationaliseringsåtgärder, som avses i näst föregående
punkt, ingår att tryckning och distribution av domstolsblanketter skall centraliseras
och icke såsom tidigare handhavas av dels justitiedepartementet
och dels de enskilda domstolarna. Medelsbehovet för dessa ändamål uppskattas
till 80 000 kronor, vilket belopp departementschefen föreslår skall
anvisas under ett särskilt förslagsanslag å rilcsstaten.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Blanketter för domstolsväsendet för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
Rättegångsväsendet i allmänhet
28 ro) Ersättning åt domare, vittnen och parter. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 28, s. 64), vilket i fråga om medelsbehovet innebär en
uppräkning av anslaget med 400 000 med hänsyn till belastningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
4 300 000 kronor.
29 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29, s. 64), vilket innebär en med 200 000 ökad medelsanvisning
med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
2 900 000 kronor.
30:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 30, s. 65), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
31 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 65—
68) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1957/58, dels ock till Tornedalens rättshjälpsanstalt för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 65 400 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 54 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att Tornedalens rättshjälpsanstalt tillkommit
för att särskilt tillgodose behovet av rättshjälp åt den huvudsakligen
finskspråkiga och avlägset boende befolkningen inom verksamhetsområdet.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört förordas uppflyttning
av tjänsten som förste kansliskrivare i lönegrad 17 till kontorsskrivare i
lönegrad 19. Departementschefen finner det vidare motiverat att en tjänst
som kanslibiträde i Ce 11 inrättas i utbyte mot den tillfälliga arbetshjälp för
vilken medel finnes anvisade under anslaget. Beträffande arvoden till styrelsens
ledamöter föreslås att Kungl. Maj:t får besluta.
För ökade lönekostnader till tjänstemän, ersättningar till vikarier och annan
extra arbetskraft, styrelsearvoden samt höjda löner till följd av år 1956
beslutad lönehöjning uppräknas posterna till icke-ordinarie personal och
till rörligt tillägg med 6 200 kronor respektive 4 100 kronor. Posten till omkostnader
föreslås med hänsyn till stegrade utgifter för reseersättningar,
telefon in. m. höjd med 1 100 kronor.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt, att tjänsten som förste kansliskrivare
i lönegrad 17 uppflyttas till kontorsskrivartjänst i lönegrad 19.
Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
nu förevarande förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) fastställa följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 42 400
2. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 11 900
Omkostnader
Omkostnader, förslagsvis........................ 11 100
Summa kronor 65 400
b) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 65 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957 23
32 :o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32, s. 69), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
Fångvården m. m.
Departementschefen erinrar inledningsvis om det omfattande nybyggnads-
och reformarbetet inom fångvården. Efter att vidare ha erinrat om
innebörden av de beslut, som fattades vid 1956 års riksdag har departementschefen
lämnat följande redogörelse för de åtgärder, som i anledning
härav vidtagits.
Genom beslut den 7 september 1956 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommittén
att låta utföra ombyggnads- och ändringsarbeten inom kasernerna i
Hälsingborg, så att lokalerna kan användas som en provisorisk fångvårdsanstalt
för 170 manliga intagna, och genom beslut den 19 oktober 1956 har
Kungl. Maj :t förordnat, bland annat, att en provisorisk anstalt för vanligt
fångförvar, benämnd Hälsingborg och tillhörande södra anstaltsgruppen,
skall vara anordnad i dessa lokaler från och med den 1 november 1956 och
tillsvidare.
Kungl. Maj :t, som den 31 augusti 1956 godkänt förvärvet av vissa markområden
i Skogome, har den 7 september 1956 uppdragit åt kommittén att
där låta igångsätta och utföra en första utbyggnad av permanent centralanstalt
för västra anstaltsgruppen med slutna avdelningar för ca 80 intagna,
ägnad att tillsvidare utnyttjas som provisoriskt häkte för Göteborgstrakten.
Därefter har Kungl. Maj :t den 16 november 1956 på det sätt ändrat beslutet
av den 7 september 1956 att utbyggnaden skulle avse avdelningar för ca 100
intagna.
I fråga om anläggningen i Tidaholm har Kungl. Maj :t den 26 oktober 1956
godkänt markförvärv från Tidaholms stad och den 16 november 1956 uppdragit
åt kommittén att där låta igångsätta och utföra en permanent sluten
sidoanstalt för ca 150 intagna, avsedd att anslutas till västra anstaltsgruppen.
Beslutet avser dock icke verkstadsbyggnader, varom Kungl. Maj :t förklarat
sig framdeles vilja meddela beslut.
Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 30 november 1956 uppdragit åt
fångvårdsstyrelsen att låta utföra reparations- och ombyggnadsarbeten vid
vissa delar av den militära sjukhusanläggningen i Lärbro, så att lokalerna
snarast möjligt kan användas som en provisorisk anstalt för vanligt fångförvar
för tillsvidare 116 manliga intagna och kan tagas i bruk successivt
med början den 17 december 1956. Därvid har bland annat förordnats att
den nya anstalten skall benämnas Lärbro och tillhöra östra anstaltsgruppen.
24
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Genom beslut den 21 december 1956 har Kungl. Maj:t uppdragit åt fångvårdsstyrelsen
att förhyra fabrikslokaler i Ulriksfors för tiden den 1 januari
—14 mars 1957 för inrättande av en tillfällig koloni; frågan om förvärv av
anläggningen och byggnadsarbeten på denna har ansetts icke böra prövas av
Kungl. Maj :t innan riksdagen tagit ställning. Departementschefen har för avsikt
att, sedan remissbehandlingen avslutats, anmäla frågan för årets riksdag.
Frågan om förvärv av markområde i Norrtälje och om anläggning på denna
plats har likaså ansetts böra i första hand underställas riksdagen. Av kommittén
avlämnat förslag rörande centralanstalter i österåker och Kumla stad
samt kvinnoanstalt på Hinseherg är under remissbehandling.
Departementschefen lämnar härefter följande redogörelse för platsbehovet
inom fångvården.
Inom fångvården finns för närvarande (den 1 december 1956) 68 anstalter
av olika slag med tillhopa 3 675 platser. Den största delen av dessa anstalter
användes för det ordinära fångklientelet. Dessa anstalter, som är fördelade
på fyra anstaltsgrupper för det manliga och en grupp för det kvinnliga
klientelet, rymmer tillhopa 1 769 slutna och 1 124 öppna platser. För
det yngre klientelet finnes en anstaltsgrupp med 136 slutna och 93 öppna
platser. Säkerhetsanstalterna, som utgör en särskild anstaltsgrupp, rymmer
354 slutna och 85 öppna platser. Härtill kommer sjukhuset Håga med 70
platser. Samtliga platser fördelar sig alltså på 2 373 slutna och 1 302 öppna.
Då man beräknar antalet platser vid fångvårdsanstalterna, måste beaktas
att nu angivna platsantal utvisar, hur många intagna anstalterna maximalt
kan mottaga på ordinärt inrättade utrymmen. I praktiken kan emellertid
hela detta utrymme i allmänhet icke utnyttjas. Vid varje slag av anstalter
har man att räkna med att en viss del av utrymmet icke kan beläggas på
grund av rengöring, reparation m. in. Intagningar, utskrivningar och förflyttningar
omöjliggör också att antalet tillgängliga platser för varje dag är
fullbelagt. Självfallet är det svårt att i siffror exakt uttrycka nu angivna
förhållanden. Man bör dock reducera det nominella antalet platser med
minst 10 procent. Man har alltså att räkna med att fångvården disponerar
3 300 platser.
Beläggningssiffrorna inom fångvården företer starka säsongmässiga fluktuationer.
Antalet intagna brukar vara högst under tiden januari—mars. En
hög beläggningssiffra utvisar också september—november. Dessa säsongmässiga
variationer åskådliggöres av diagram, som finnes intagna såsom bilaga
till proposition nr 111 år 1956 (s. 45). Av dessa diagram framgår även
att överbeläggning i främsta rummet faller på de slutna anstalterna. Det är
i allmänhet centralanstalterna inom anstallsgrupperna, som ntsättes för de
största svårigheterna, då det gäller att omhändertaga ett antal intagna som
långt överstiger antalet tillgängliga platser. Härvid måste utrymmen, avsedda
för endast en person, i stor utsträckning utnyttjas för flera intagna
samtidigt och anstaltsutrymme som beräknats för annat ändamål än förläggning
måste anlitas därtill.
Av bifogade tabell (tabell A) över antalet intagna av olika kategorier på
fångvårdens anstalter den 1 december 1956, jämfört med den 1 december
1955 och den 1 december 1953, framgår att hela antalet intagna under 3- årsperioden stigit från 3 225 till 4 104 eller sålunda med 879,"av vilka 438
faller på det sista årets ökning. Anmärkningsvärt är särskilt att den stegrade
fångbeläggning, som förelåg den 1 december 1955 jämfört mel förhållandena
den 1 december 1953, till betydande del bestod av fängelsefångar,
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
25
medan den ytterligare ökning som nu föreligger ett år senare också till stor
del består av straffångar. Det kan vidare påpekas att antalet häktade utvisar
en fortgående stegring. Denna är dock starkast under den förra delen av
perioden och mindre utpräglad under det senaste året. Med hänsyn till de
särskilda krav som bör ställas på förvaringen av häktade är denna ökning
dock av stor betydelse. I bifogade uppställning över antalet straff- och fängelsefångar
vid samma tidpunkter (tabell B) har dessa grupper uppdelats
med hänsyn till ådömda strafftider. Därav framgår att det alltjämt föreligger
en kraftig stegring av sådana som har frihetsstraff på högst 3 månader.
Det rör sig här till större delen om rattfyllerister; antalet har under
3-årsperioden mer än fördubblats. Enbart under det sista året uppgår ökningen
till 180. Särskilt anmärkningsvärd är emellertid den starka ökningen
av sådana som har långa strafftider. Till skillnad från de förhållanden, som
förelåg för ett år sedan och ännu i våras, har intagna med verkställighetstider
mellan 6 månader och ett år eller därutöver kraftigt ökat. Dessa grupper
har sålunda under sista året ökat med tillhopa 207, vilket är mer än hela
platsantalet i en större centralanstalt, såsom Härianda eller Malmöanstalten.
I fortsättningen anför departementschefen bl. a. följande.
Vid behandlingen av fångvårdens platsbehov i propositionen nr 111 till
1956 års riksdag räknades med att ytterligare 300 platser för ordinärt
fångklientel ofördröjligen borde inrättas och denna uppfattning biträddes i
huvudsak av riksdagen. Genom de åtgärder som hittills vidtagits har i första
hand byggnadsverksamhet igångsatts för att åstadkomma ett tillskott av
välbehövliga slutna utrymmen. I avbidan på att dessa hinner färdigställas
har utrymmen anskaffats genom olika åtgärder. Sålunda har anstalten i
Hälsingborg tagits i bruk. Det kan beräknas att den kort efter årsskiftet
kan rymma ett 100-tal intagna och senare under våren uppnå full beläggning
med 170. På Lärbro, som är beräknat inrymma 116 platser, torde likaså
antalet intagna få ökas successivt under våren, beroende på den takt i vilken
förläggningslokalerna kan göras i ordning och sysselsättning stå till
förfogande. Man kan räkna med alt under den närmaste tiden 30—50 intagna
skall kunna mottagas på anstalten. På det förhyrda Ulriksfors torde 30 ä
35 intagna kunna mottagas redan på nyåret. Därest riksdagen beslutar alt
inköpa anläggningen och anslår medel till byggnadsarbeten på denna, torde
beläggningen kunna fördubblas hösten 1957 och full beläggning på omkring
130 intagna uppnås våren 1958. Enligt beslut den 31 augusti 1956
har Kungl. Maj :t godkänt fångvårdsstyrelsens åtgärd att vid Hinseberg inrätta
en tillfällig koloni för män, ansluten till östra anstaltsgruppen. Antalet
intagna uppgår för närvarande till omkring 80. En del av dem skall
sysselsättas med de byggnadsarbeten, som avser att på Hinseberg skapa en
differentierad anstalt för kvinnligt klientel.
Till nu angivna anläggningar kommer ett flertal mindre sådana som inrättats
under höstens lopp. Sålunda har, på förslag av fångvårdsstyrelsen, eu
koloni anordnats i förhyrda lokaler i Torhult i Älvshorgs län med plats för
30 intagna. Kolonier har vidare anordnats på fastigheten Hyttan i Sala stad
med 24 platser och på Oppeby gård invid Nyköping, likaledes med 24 plat
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
ser, varjämte ytterligare 20 platser torde kunna anordnas vid Kungsgården
under Svartsjöanstalten, allt enligt förslag av fångvårdsstyrelsen.
De åtgärder av skilda slag som alltså vidtagits för att omedelbart lätta
den betydande platsbristen inom fångvården har tillfört denna fler platser
än som vid frågans behandling våren 1956 ansågs omedelbart behövliga.
Tydligt är emellertid att den starka ökningen av antalet intagna, som icke
avmattats utan tvärtom ytterligare stegrats den senaste tiden och genom
förskjutningen till intagna med längre strafftider fått en allvarligare karaktär,
ställer ett ännu större krav på anstaltsutrymmen än man kunnat räkna
med under förra våren. Ett betydelsefullt platstillskott kan emellertid vinnas
genom att byggnadsverksamheten på Skogome kommit väl i gång och
kan väntas i huvudsak lösa Härlandaanstaltcns behov av platser för häktade.
Det beräknas för närvarande att anläggningen å Skogome skall stå färdig i
maj eller juni 1957. Vidare bör det meddelade beslutet om uppförande av
Tidaholmsanstalten fullföljas så snabbt som möjligt.
Av stor betydelse för att efter hand stärka fångvårdens resurser är att det
tidigare beslutade byggnadsprogrammet rörande ungdoms- och säkerhetsanstalter
fullföljes enligt planerna. Frågan om byggnadsverksamhet på Hinseberg,
varom förslag föreligger och är under remiss, torde få underställas
riksdagen. I fråga om ersättningsanstalter för Långholmen pågår planeringsoch
ritningsarbeten, vilka självfallet bör bedrivas skyndsamt. Det kan dock
icke beräknas att några egentliga byggnadsarbeten på dessa anstalter skall
kunna komma i gång redan under nästa budgetår.
Personalfrågorna inom fångvården är av minst lika stor betydelse för
fångvårdens modernisering som anskaffandet av lämpliga byggnader. En
effektiv människovärd kräver helt andra insatser från personalen än en
straffverkställighet som begränsar sig till rutinartad bevakning av de intagna.
Det är därför av stor vikt att fångvården har tillgång på kvalificerad
personal och att det kan skapas ett av vårdsynpunkter präglat samarbete
på anstalterna.
33:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 79—
83) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1957/
58, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 371 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 054 600 kronor.
I samband med äskanden å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 har det för
nämnda budgetår befunnits erforderligt att dels från och med den 16 maj
1956 och intill budgetårets utgång förordna byråchefen i medicinalstyrelsen
Erik Anneli att bestrida vissa på överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen
ankommande göromål, dels förordna befattningshavare att med
motsvarande tjänstebefrielse för byråcheferna å fångvårdsstyrelsens admi
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
27
nistrativa byrå och socialbyrå på nämnda byråer tillsvidare till och med
den 30 juni 1957 bestrida vissa på byråchefen ankommande göromål, dels
ock förordna om förstärkning av den icke ordinarie personalen med fyra
amanuenser och fem biträden för skriv- och kontorsgöromål. Då anledning
finnes antaga att personalförstärkning under budgetåret 1957/58 kommer
att erfordras i minst samma omfattning som för budgetåret 1956/57 föreslår
departementschefen att medel anvisas i överensstämmelse härmed. Kostnaderna
för de nämnda dubbleringarna av tjänster uppgår till 98 200 kronor
och personalförstärkningarna av icke-ordinarie personal till 117 600
kronor, med vilka belopp anslaget föreslås uppräknat.
Anslaget anses vidare böra höjas med 8 700 kronor för skrivhjälp till interneringsnämnden
samt med 13 500 kronor vikariemedel.
Med hänsyn till de överväganden som pågår rörande kriminalstatistiken
finner departementschefen sig icke kunna föreslå medel för en särskild utredningsavdelning
för prognoser inom fångvårdsstyrelsen. Icke heller tillstyrkes
särskilda medel för utredning om driftsstatistik.
Med hänsyn till avsedd uppräkning av arvoden föreslås, att anslaget
höjes med 3 000 kronor. Vidare bör anslaget på grund av automatiska utgiftsökningar
uppräknas med 75 500 kronor huvudsakligen med anledning
av 1956 års lönehöjning.
Anslaget uppräknas alltså med 316 500 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ollén m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herr
Rylander m. fl. (II: 334) har hemställts, att riksdagen må för utredning inom
fångvårdsstyrelsen om driftsstatistik anvisa 3 000 kronor samt till följd
härav uppräkna icke-ordinarieposten och anslagets slutsumma med samma
belopp.
Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 248.
Utskottet. Motionärernas ifrågavarande yrkande överensstämmer med det
förslag, som fångvårdsstyrelsen vid upprepade tillfällen tidigare och nu
på nytt framfört om medelsanvisning för utredning om ekonomisk driftsstatistik
beträffande fångvårdsanstalterna. Utskottet anser i likhet med motionärerna
att hehovet av en sådan statistik fått ökad aktualitet på grund
av de stigande utgifterna för fångvården och förordar därför, att Kungl.
Maj :t upptar frågan till omprövning.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt
inte givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 248 och
11:334 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört;
II. att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen
att tillämpas under budgetåret 1957/58:
28
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän förslags
-
vis ...................................... 496 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 15 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 548 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 310 900
Summa kronor 1371 100
b) till Fångvårdss tyr elsen: A vlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 1 371 100 kronor.
34:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 34, s. 83 och 84), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 178 400
kronor.
35 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s.
84—103) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med
tillämpning under budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen
föreslagit, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels
ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 23 944 300 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 226 400 kronor.
Genom statsmakternas beslut år 1956 har det s. k. räjongsystemet genomförts
jämväl för säkerhetsanstalter och för anstalter för ungt klientel. Beslutet
innebär i personalhänseende att de båda nya räjongerna anpassats
till organisationen vid de förut existerande räjongerna för ordinärt fångklientel.
Till följd av säkerhets- och ungdomsklientelets speciella beskaffenhet
skedde dock en viss förstärkning i förhållande till personalorganisationen
inom de vanliga grupperna. Beträffande personalorganisationen inom
ungdomsräjongen innebar denna förstärkning principiellt en anpassning till
ungdomsvårdsskolornas personalorganisation. Vidare har en förbättrad praktisk
och teoretisk utbildning för fångvårdspersonalen beslutats. De nya
räjongerna innebär att fångvårdsanstalterna Hall, Norrköping, Karlstad,
Kalmar, Västervik och Hudiksvall jämte kolonierna Sjöboda och Orretorp
skall för samverkan bilda en anstaltsgrupp, benämnd säkerhetsgruppen, med
Hall såsom centralanstalt, samt fångvårdsanstalterna Skenäs, Aspliden,
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
29
Roxtuna, Hildero, Björkahemmet jämte fångvårdsanstalterna Uppsala, Ystad,
Västerås och Nyköping samt den nyinrättade kolonien Herrestad, en anstaltsgrupp
benämnd ungdomsgruppen, med Skenäs såsom centralanstalt.
Anstaltsindelningen har tillämpats, såvitt avser ekonomisk förvaltning och
arbetsdrift från och med den 1 juli 1956; i övrigt har den trätt i kraft med
ingången av år 1957. Genom beslut den 14 december 1956 har Kungl. Maj :t,
i enlighet med riksdagens beslut, förorduat om vissa övergångsanordningar
i personalhänseende för anstaltsindelningens genomförande.
Den omorganisation, som sålunda år 1956 beslutats, har berört en stor
del av fångvårdens personal. Emellertid har även andra omständigheter
kommit att påverka personalsituationen. Den överbeläggning i fråga om intagna,
som redan under slutet av år 1955 gjort sig gällande, har nödvändiggjort
anskaffande av nya utrymmen. En omfattande ökning av personalbeståndet
har inträffat. Fångvårdsstyrelsen har i sina petita anmält att
vederbörande intresseorganisationer hos styrelsen hemställt om vissa tjänsteförändringar
inom fångvården. Styrelsen har vidare erinrat om det i skrivelse
den 3 april 1956 upptagna spörsmålet om förbättrad lönegradsplacering
för fångvårdens arbetsledarpersonal. Styrelsen hemställer nu att frågan
om löneställningen för befattningshavare vid fångvårdsanstalterna måtte
utredas. Statens lönenämnd har framhållit, att det ville förefalla som om
inom olika delar av fångvårdsstaten tjänstemän i skilda lönegrader ofta
utnyttjades för samma arbetsuppgifter. Det syntes nämnden därför som om
en översyn beträffande personalorganisationen vid fångvårdsanstalterna i
syfte att vinna större enhetlighet i fråga om förekommande tjänstetypers
användning vore påkallad.
Enligt vad departementschefen inhämtat har vid den nyligen träffade
överenskommelsen om slatstjänstemännens löner in. m. förutskickats att
en viss översyn av lönegradsplaceringen för personal i tillsyn och arbetsdrift
vid fångvårdsanstalterna skall göras till sådan tidpunkt, att eventuella förslag
till ändrad lönegradsplacering kan föreläggas 1957 års riksdag under
dess vårsession. Vid sådant förhållande är departementschefen icke beredd
att nu taga ställning till några förslag om ändrad lönegradsplacering för dylik
personal.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör dels styresmännen
vid fångvårdsanstalterna i Gävle och Kristianstad uppflyttas från föreståndare
i Ca 23 till anstaltsdirektörer i Ca 27, dels ock köksföreståndartjänsterna
å Långholmen, Härianda, Malmö, Härnösand, Hall, Växjö, Norrköping
och Mariestad samt biträdande köksföreståndaren å Långholmen uppflyttas,
köksföreståndartjänsten å Långholmen till lönegrad 18, tjänsterna å Härlanda
och i Malmö till lönegrad 16 och de övriga till lönegrad 15. Med hänsyn
till att särskilda kompetenskrav skall gälla för tjänsterna i de nya lönegraderna
torde nuvarande tjänster för de köksföreståndare inom fångvården,
vilka berörs av den ändrade lönesättningen, men vilkas innehavare
30
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
icke uppfyller de föreskrivna kompetensvillkoren, få föras på övergångsstat
och de nyinrättade tjänsterna hållas obesatta.
Vidare föreslås ordinariesättning av 10 yrkesmästare Ce 16—Ca 16, 15
yrkesmästare Ce 14—Ca 14, 5 arbetsterapeuter Ce 14—Ca 14, 10 överkonstaplar
Ce 14—Ca 14 och 50 vaktkonstaplar Ce 12—Ca 12.
Det förordas även att 2 yrkesmästartjänster i lönegrad Cg 16 och 5 yrkesmästartjänster
i lönegrad Cg 14 överföres på extra ordinarie stat samt att
en överskötersketjänst på Roxtuna i Ce 15 inrättas i stället för den tjänst
i Ce 14, som nu finnes vid anstalten. Samtidigt bör överskötersketjänsten i
Cg 15 därstädes indragas.
10 vaktkonstapelstjänster i Cg 12 bör indragas och ersättas med
a) 8 yrkesmästare i Ce 14 varav
1 för kuverttillverkning å Långholmen
1 för grövre konfektion vid var och en av anstalterna i Örebro och
i Vänersborg
1 för snickeri vid vardera anstalterna å Härianda, i Malmö, å Hall,
i Härnösand och vid kolonien Ollestad
b) 2 arbetsterapeuter i Ce 14 varav
1 å sinnessjukavdelningen å Långholmen
1 å sinnessjukavdelningen å Härianda.
Kostnaderna för de sålunda förordade tjänsteförändringarna uppgår till
42 200 kronor.
I fråga om personalförstärkningar föreslår departementschefen att vid
Skenäsanstalten nyinrättas följande tjänster: 2 som assistent i Ce 23, 1 som
husföreståndare i Ce 19, 1 som tillsynsman i Ce 18, 1 som kontorist i Ce
13, 6 som vårdare i Ce 12 och 1 som förman i Ce 12. Därjämte bör inrättas
en tjänst som biträdande husföreståndare i lönegraden Ca 13 mot att nuvarande
tjänst som köksföreståndare i Ca 12 indrages. Ytterligare bör en
arvodesanställd kvinnlig befattningshavare (paviljongbiträde) anställas. Kostnaderna
för dessa förslag uppgår till 149 400 kronor.
I övrigt tillstyrkes följande tjänster, nämligen: 3 yrkesmästartjänster i
Cg 14, varav 2 avsedda som icke anstaltsbundna byggnadsledare och 1 avsedd
för konfektionsverkstaden i Vänersborg; sistnämnda tjänst föreslås dock få
utnyttjas endast vid överbeläggning. Vidare bör tillkomma 1 tjänst i Cg 21
som bokhållare å Långholmen jämte medelsanvisning till skrivhjälp vid
denna anstalt samt 1 tjänst som kanslibiträde i Ce 11 vid anstalten i Karlskrona.
Dessa förslag medför en ökning av anslaget med 61 600 kronor. Slutligen
bör för arvoden till fritidsledare uppräkning av icke-ordinarie posten
ske med 10 000 kronor.
Enligt departementschefens mening är det vadare i nuvarande situation
nödvändigt att av säkerhetsskäl införa vakande vakt vid vissa smärre anstalter,
vid vissa kolonier och vid tillfälliga förläggningar. I detta syfte föreslås,
att 30 nya vaktkonstapelstjänster i Cg 12 och 1 vaktfrutjänst i Cg 10
inrättas. Härav bör dock den personal som avses för tillfälliga förläggning
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
31
ar, sju till antalet, upptagas under särskilt anslag. Under denna punkt upptages
alltså 23 vaktkonstaplar och 1 vaktfru innebärande en anslagshöjning
med 236 300 kronor.
Sedan hösten 1953 har inom fångvården bedrivits försöksverksamhet med
gruppterapi. Anslagna medel till den pågående verksamheten har emellertid
visat sig vara för knappt beräknade, varför beloppet föreslås uppräknat
med 10 000 kronor.
Då Kungl. Maj:t, på sätt närmare angivits i inledningen, fattat beslut om
uppförande av anstalterna i Skogome och Tidaholm samt om inrättande av
anstalterna i Hälsingborg, Hinseberg och Lärbro samt kolonierna Hyllan
och Oppeby, torde de föreslagna personalplanerna böra underställas riksdagen.
Förslagen är upprättade enligt gängse grunder och med beaktande av förhållandena
i varje särskilt fall. Givetvis kan vissa jämkningar sedermera
visa sig behövliga, varom i så fall senare anmälan får göras till riksdagen.
De av fångvårdsstyrelsen upprättade personalstatsförslagen för Hyttan
och Oppeby biträdes helt av departementschefen, ävensom eftervårdsutredningens
förslag för frigångshem. Kostnaderna belöper sig på 231 000 kronor.
I fråga om Skogome föreslås befattningshavare till antal och i lönegrad
såsom kommittén beräknat med endast följande jämkningar: 1 förrådsförman
utbytes mot 1 vaktkonstapel och 1 kanslibiträde mot 1 biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Med undantag för sistnämnda biträde bör denna
personal uppföras på extra ordinarie stat. Ifrågavarande avlöningskostnader
beräknas till 498 100 kronor.
7''ida/io/msanstalten kommer att dimensioneras för inte mindre än 150 intagna.
Den kommer närmast att ha till uppgift att avlasta centralanstalten
Härianda. Anstaltsdirektören bör därför med hänsyn till de arbetsuppgifter,
som kommer att åvila honom, klientelets antal och beskaffenhet placeras i
lönegraden 29. I övrigt föreslås följande ändringar i förhållande till de redovisade
beräkningarna:
1 arbetsföreståndare, lönegrad 25, utbytes mot 1 arbetsassistent, lönegrad
23,
1 uppsyningsman, lönegrad 18, utbytes mot 1 uppsyningsman, lönegrad
16,
1 köksföreståndare, lönegrad 12, utbytes mot 1 köksföreståndare, lönegrad
16, med de kompetenskrav, som chefen för civildepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor angivit,
1 biträdande köksföreståndare, lönegrad 12, utbytes mot 1 ekonomibiträde,
lönegrad 8.
Följande befattningar utgår:
1 förste yrkesmästare............... lönegrad 20
2 yrkesmästare .................... » 18
1 förrådsförman................ ... » 13
1 förste skötare .................... » 13
1 kontorist ........................ » 13
2 hantverkare...................... » 12
1 skötare ...................... . . » 12
32
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Följande befattningar tillkommer:
3 yrkesmästare..................... lönegrad 14
5 vaktkonstaplar................... » 12
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
Personalstaten för Tidaholm ingår i anslagsberäkningarna endast för halva
budgetåret.
För den provisoriska fångvårdsanstalten i Hälsingborg har Kungl. Maj :t
den 19 oktober 1956 i avvaktan på riksdagens godkännande fastställt följande
personalorganisation:
Antal Lönegrad
1 anstaltsdirektör ........................ Cg 29
1 arbetsassistent ......................... Cg 23
1 fångvårdsassistent...................... Cg 23
1 bokhållare ............................ Cg 21
1 social kurator ......................... Cg 18
1 uppsyningsman ........................ Cg 18
5 yrkesmästare .......................... Cg 16
10 yrkesmästare .......................... Cg 14
7 överkonstaplar ........................ Cg 14
1 kontorist .............................. Cg 13
1 köksföreståndare....................... Cg 12
1 reparatör.............................. Cg 12
41 vaktkonstaplar ........................ Cg 12
2 bilförare .............................. Cg 11
2 kanslibiträden ............... Cg 11
2 biträden för skriv- och kontorsgöromål
1 telefonist i reglerad befordringsgång
1 ekonomibiträde ........................ Cg 7
I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås dock köksföreståndare
med avsedd kompetens placerad i lönegrad Cg 16.
För den tillfälliga kolonien för män vid Hinseberg har Kungl. Maj:t den
26 oktober 1956 fastställt den i det föregående av fångvårdens byggnadskommitté
föreslagna organisationen. I anslutning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
föreslås dock att en köksföreståndare med avsedd kompetens anställes
i Cg 15,
I fråga om förläggningen i Lårbro föreslås, att i kommitténs beräkningar
vidtages följande jämkningar:
1 ingenjör, högst lönegrad 21,
1 yrkesmästare, lönegrad 18, utbytes mot en yrkesmästare, lönegrad 14,
1 maskinist, lönegrad 13, utbytes mot 1 vaktkonstapel, lönegrad 12,
1 kanslibiträde, lönegrad 11, utbytes mot 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
I stället för en köksföreståndare, lönegrad 12, bör anställas 1 köksföreståndare,
lönegrad 15, med avsedd kompetens.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
33
För nybyggnaderna på Hall, som till viss del kan beräknas tagas i bruk
under budgetåret 1957/58, men vars specialavdelningar först senare kommer
att bli färdiga, har kommittén överslagsvis beräknat en personalkostnad
av 350 000 kronor. I anslutning härtill föreslås följande preliminära
personaluppsättning, som anses få jämkas efter närmare kännedom om förhållandena:
1
social kurator .................... lönegrad 18
1 uppsyningsman .................. » 18
1 yrkesmästare .................... » 16
1 yrkesmästare .................... » 14
1 arbetsterapeut.................... lönegrad 14
4 överkonstaplar .................. » 14
17 vaktkonstaplar .................. » 12
1 bilförare ........................ » 11
1 kanslibiträde .................... » 11
2 biträden för skriv- och kontorsgöromäl
Fångvårdens byggnadskommitté har den 14 december 1956 föreslagit förvärv
av en fastighet i Ulriksfors för fångvårdsändamål. Kommittén har
beräknat personal- och utrustningskostnader för den tillämnade fångvårdsanläggningen.
Personalkostnaderna har angivits till 710 000 kronor.
Vissa av de nu redovisade personalstaterna avser smärre kolonier,
vissa provisoriska anstalter och vissa slutligen under byggnad stående anstalter
av permanent karaktär. Emellertid kan den exakta tidpunkten när
Tidaholmsanstalten kan tas i bruk icke nu avgöras. Icke heller kan bestämt
bedömas när t. ex. Lärbro kan utnyttjas till full kapacitet, liksom icke heller
vilka ytterligare utrymmen, som kan behöva inrättas. Det anses under
sådana förhållanden ändamålsenligt att personalkostnaderna för dylika
anläggningar, vilkas organisation icke nu slutligen kan bedömas eller för
vilka personalen i princip bör anställas å extra stat, sammanföres under eu
särskild förslagsbetecknad post under anslaget, benämnd: Avlöningar till
personal vid nya anstalter och förläggningar. Till denna post bör enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande i första hand föras kostnaderna för Hinseberg,
Hälsingborg, Lärbro, Tidaholm och Hall, ävensom Ulriksfors och Kungsgården.
Denna post bör även rymma medel för täckande av rörligt tillägg
och upptagas till ett belopp av 3 300 000 kronor.
Under arvodesposten bör uppräknas med hänsyn till det ökade fångantalet
delposten till läkare med 40 000 kronor, delposten ersättning för läkarvård
enligt provinsialläkartaxan med 5 700 kronor och delposten ersättning
för religionsvård med 5 000 kronor. Kostnadsökningen för verkställd höjning
av arvoden för rättspsykiatriska undersökningar kan beräknas till
50 000 kronor. För andra smärre höjningar under arvodesposten beräknas
sammanlagt 4 900 kronor. För avsedd uppräkning av vissa andra bisysslearvoden
beräknas i runt tal 90 600 kronor. Anslagsposten till arvoden och
i} liihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 2
34
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj :t, skulle sålunda av här angivna
skäl uppräknas med 196 200 kronor.
På grund av automatiska utgiftsökningar uppräknas anslaget slutligen
med 983 100 kronor varav 686 700 kronor huvudsakligen med anledning av
1956 års lönehöjning och 215 000 kronor på grund av höjning av obekvämhetstillägget.
Anslaget föreslås alltså uppräknat med 5 717 900 kronor.
I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen
i det föregående anfört.
I eu inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 160) har
hemställts, att det till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar begärda anslaget
å tillhopa 23 944 300 kronor måtte reduceras med 50 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet har i förevarande sammanhang jämväl till behandling förehaft
den redogörelse för vissa frågor rörande ungdomsanstalten Roxtuna, som
riksdagens år 1956 församlade revisorer lämnat under § 4 i sin berättelse.
I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.
Vid 1950 års riksdag godkändes vissa riktlinjer för fångvårdens framtida
organisation. Enligt dessa skulle på området erforderliga reformer i
stort sett genomföras i tre etapper, varvid i första hand uppmärksamhet
skulle ägnas frågan om ungdomsbehandlingen. Den mest betydelsefulla
uppgift som därvid borde lösas avsåg inrättandet av en anstalt för särbehandling
av särskilt svårskötta, till ungdomsfängelse dömda ynglingar. 1951
års riksdag beslutade om uppförandet av en dylik anstalt och fastställde
samtidigt vissa grunder för organisationen och behandlingen in. m. vid den
nya anstalten, som erhöll namnet Roxtuna. Med hänsyn till det klientel,
som densamma har att mottaga, har som styresman för anstalten avsetts en
psykiatriskt utbildad överläkare; vid dennes sida skall finnas en psykolog
samt numera även en förste läkare, som liksom överläkaren skall vara psykiater.
Den sistnämnda tjänsten har tillkommit fr. o. in. den 1 juli detta
år i samband med att överläkaren förordnats att, vid sidan av sin tjänst som
styresman för roxtunaanstalten, tjänstgöra såsom s. k. räjongpsykiater,
d. v. s. ombesörja psykiatrisk rådgivning och behandling vid centralanstalten
å Skenäs med annexet Aspliden samt säranstalter för unga fångar.
Såsom känt har överläkaren och styresmannen vid anstalten slutat sin
anställning. Någon kompetent sökande har icke anmält sig vid ulannonsering
av denna tjänst; motsvarande gäller beträffande befattningen som
förste läkare. Båda dessa tjänster äro därför f. n. utan innehavare. Sedan
chefsläkartjänsten blivit vakant, fungerade till att börja med anstaltens
psykolog som styresman, men denne är sedan den 17 september 1956
partiellt tjänstledig för vetenskapligt arbete. Fångvårdsstyrelsen förordnade
fr. o. in. den 1 juli 1956 styresmannen vid ungdomsanstalten i Nyköping
alt tjänstgöra vid Roxtuna för att handlägga vissa administrativa
frågor; denne har sedermera fr. o. in. den dag, då psykologens tjänstledighet
började, fungerat såsom styresman för anstalten.
Revisorerna avse att i det följande göra vissa uttalanden i fråga om
bl. a. ämbetsområdet för chefsläkaren vid anstalten. Till att börja med må då
erinras om att det vid anstaltens tillkomst förutsattes, att med hänsyn
Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1957
35
till klientelets särart vårdarbetet skulle ombesörjas av psykiatrisk och
psykologisk expertis. Denna uppfattning anse revisorerna alltjämt böra
vara vägledande för verksamheten därstädes. I betraktande härav är det
synnerligen angeläget, att alla tänkbara åtgärder vidtagas i syfte att besätta
läkartjänsterna. I annat fall föreligger risk för att de för anstalten
grundläggande idéerna förfuskas.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen tungerar överläkaren
som styresman vid anstalten. Han skall sålunda förutom del egentliga
vårdarbetet — omhänderha förvaltningen av anstalten, ledningen av dess
arbetsdrift samt ansvaret för ordningen och säkerheten vid anstalten. Han
har vidare att ansvara för antagning och utbildning av vissa befattningshavare
vid anstalten liksom för personalärenden i övrigt jämte många andra
administrativa frågor, som uppkomma vid en anstalt av denna storlek.
Visserligen finnas särskilda befattningshavare avdelade för dessa göromål,
men ytterst är chefsläkaren ansvarig för desamma. Tillkomsten av den
s. k. ungdomsräjongen med Skenäs som huvudanstalt torde icke komma
att innebära någon egentlig lättnad i dessa arbetsuppgifter, som enligt vad
erfarenheten visar taga en stor del av överläkarens arbetstid i anspråk.
Som exempel på omfattningen härav må nämnas att det upplysts vid besök,
som revisorerna avlagt vid anstalten, att psykologen under de två
dagar per vecka, som han under sin partiella tjänstledighet uteslutande
ägnat åt behandlingsarbete, medhunnit mera dylikt arbete än då han hade
full tjänstgöring och samtidigt fungerade som styresman.
Berörda förhållanden jämte den omständigheten att överläkaren numera
även har att tjänstgöra som s. k. räjongpsykiater aktualiserar enligt revisorernas
mening frågan, huruvida icke huvuddelen av de administrativa
göromålen bör avlastas från styresmannen-överläkaren, för att denne odelat
skall kunna ägna sig åt de arbetsuppgifter för vilka han främst är anställd
och har utbildning. Visserligen skall han såsom nämnts fr. o. in. den 1
juli detta år vid sin sida ha en förste läkare. Med hänsyn till vad som
uttalats av vederbörande remissmyndigheter i samhand med tillkomsten
av denna tjänst och de uppgifter revisorerna i övrigt inhämtat synes det
likväl i många hänseenden angeläget, att överläkaren i huvudsak befrias
från de administrativa uppgifterna. Särskilt må framhållas att överläkaren
i egenskap av räjongpsykiater i stor utsträckning kommer att vistas på
resor — omkring tio dagar per månad — vilket innebär att han under
denna tid icke har möjlighet att ombesörja det dagliga arbetet vid roxtuna
anstalten. Det synes f! ö. icke uteslutet, att det skall visa sig bli lättare
alt besätta tjänsten som överläkare med lämplig innehavare, därest denne
kan beredas tillfälle att uteslutande ägna sig åt vårduppgifter. Revisorerna
hysa därför den meningen, att det nu aktualiserade spörsmålet snarast bör
upptagas till förnyad prövning. Därvid bör särskilt övervägas, huruvida
överläkaren - sedan han befriats från de administrativa göromålen — skall
vara chef för anstalten eller om såsom sådan skall fungera den administrative
chefstjänstemannen. Vilken lösning som än väljes, bör emellertid
överläkaren ensam ha ansvaret för vården av de intagna.
Revisorerna anse sig vidare böra beröra ett annat spörsmål, som har
avseende å denna anstalt. Såsom framgår av det föregående finnes icke
utfärdad någon särskild instruktion för de ledande befattningshavarna vid
Roxtuna, utan i stället gäller i tillämpliga delar instruktionen för fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsan stalt erna. Enligt vad revisorerna inhämtat skall
inom en nära framtid en ny instruktion för styresmännen vid dessa anstalter
utarbetas. Med hänsyn till roxlunaanstaltcns speciella karaktär synes
det emellertid revisorerna lämpligt, alt eu särskild instruktion snarast
utfärdas för denna anstalt.
36
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Till slut må framhållas att utöver vad som framgår av det föregående
revisorerna ansett sig icke nu böra behandla frågor, som äga samband
med ungdomsanstalten Roxtuna.
Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen,
ungdomsfängelsenämnden, statskontoret och medicinalstyrelsen.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kung], Maj :ts i statsverkspropositionen
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda
och i förevarande sammanhang jämväl anmälda förslag till lönegradsuppflyttningar
av tjänster.
Kungl. Maj:ts förslag till personalförstärkningar vid fångvårdsanstalterna
upptar sammanlagt 408 tjänster, vilket i förhållande till de framställda
yrkandena innebär en minskning med 20 tjänster. Härvid är dock att märka,
att Kungl. Maj :t även räknat med behov av tjänster för vakande vakter
vid vissa mindre anläggningar. Antalet dylika tjänster, vilka motiverats med
säkerhetsskäl, har upptagits till sammanlagt 24. Utskottet har under rådande
förhållanden funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts beräkning av personalbehovet.
Med hänsyn till att det redovisade behovet härav även avser anläggningar,
beträffande vilka den exakta tidpunkten när de helt eller delvis kan
tagas i bruk är oviss, vill utskottet icke motsätta sig att personalkostnaderna
för dylika anläggningar upptas under en särskild förslagsbetecknad post
under anslaget. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
Vad härefter angår motionen II: 160 har utskottet, efter att ha inhämtat
närmare uppgifter rörande den av motionären åsyftade revisionsanmärkningen
i anledning av utförda fångtransporter, icke kunnat finna att denne
anföit godtagbara skäl lör yrkandet om en minskad medelsanvisning till
övertidsersättningar. Utskottet avstyrker därför motionen.
I likhet med riksdagens revisorer anser utskottet, att de grundläggande
idéerna för ungdomsanstalten Roxtuna alltjämt bör vara vägledande för
verksamheten vid anstalten och att lämpliga åtgärder därför bör vidtagas
för att besätta de vakanta läkartjänsterna. Vad särskilt gäller tjänsten som
styresman och överläkare har revisorerna ifrågasatt huruvida icke huvuddelen
av de administrativa göromålen bör avlastas denne. Denna uppfattning
har även vunnit instämmanden i de avgivna yttrandena. Fångvårdsstyrelsen
och medicinalstyrelsen har dock ansett att ytterligare åtgärder erfordras
föi att tjänsten skall kunna besättas och har därför jämväl förordat
en betydande arvodesförstärkning utöver nu utgående löneförmåner. Utskottet
är icke berett att med anledning av vad i ärendet förekommit göra
något uttalande i bestämd riktning utan anser att det i första hand bör ankomma
på Kungl. Maj: t alt med beaktande av de framkomna synpunkterna
pröva vilka åtgärder som det uppkomna läget kan anses påkalla och om så
befinnes erforderligt underställa riksdagen förslag i frågan.
Beträffande det av revisorerna behandlade spörsmålet om en särskild in
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
37
struktion för Roxtunaanstalten, har fångvårdsstyrelsen anmält sin avsikt att
taga revisorernas förslag under övervägande, varför utskottet inte funnit
särskilt uttalande i denna del påkallat.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen II: 160
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under
budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1957 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 7 952 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 561 000
3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och
förläggningar, förslagsvis .................. 3 300 000’
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................ 7 707 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 4 423 600
Summa kronor 23 944 300
c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 23 944 300 kronor;
II. att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers
förevarande uttalande rörande ungdomsanstalten Roxtuna i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.
36:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 36»
s. 103- 107) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 417 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 265 400 kronor.
Med hänsyn till belastningen och väntad ytterligare ökning av fångantalet
föreslås att flertalet poster uppräknas med sammanlagt 3 093 300 kronor.
Ä andra sidan föreslås att posten till sjukvård in. in. för personal med
hänsyn till senaste belastningssiffror minskas med 12 000 kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Posten till inköp och underhåll av bilar är för budgetåret 1956/57 upptagen
till 40 000 kronor, varav 15 000 kronor såsom engångskostnad för anskaffning
av en bil. Denna post anses med hänsyn till den föreliggande situationen
böra uppräknas med 35 000 kronor. Härefter kommer posten att uppgå
till 75 000 kronor, varav 30 000 kronor för löpande utgifter och 45 000
kronor såsom engångsbelopp för anskaffning av tre bilar.
För att biblioteksverksamheten inom fångvården skall fungera tillfredsställande
är det nödvändigt att den erhåller ökade resurser. Departementschefen
föreslår därför att under förevarande anslag från och med budgetåret
1957/58 uppföres en särskild anslagspost, bibliotek vid fångvårdsanstalter,
å 36 000 kronor.
I enlighet med det anförda bestämmes anslaget till 11 417 700 kronor, vilket
innebär en ökning med 3 152 300 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
-och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 417 700
kronor.
37:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 107—110), vilket är föranlett av
den pågående upprustningen inom fångvården, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och
verktggsutrustning m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 1 600 000 kronor.
38:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 110—112), vilket är avsett
att tillgodose behovet av inventarieutrustning m. in. för nytillkommande
.anläggningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning
av inventarier m. in. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.
39:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 112 och 113),
vilket innebär en anslagshöjning med 465 000 kronor i syfte att minska behovet
av permanenta anstaltsbyggnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,
montering och transport av baracker m. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
39
40:o) Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 113—115) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Driftkostnader för tillfälliga förläggningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 994 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört som obetecknat anslag med 865 000
kronor.
Anslaget för budgetåret 1956/57 är avsett att täcka driftkostnaderna för
sju förläggningar, till vilka medel för anskaffning och utrustning anvisades
för budgetåret 1954/55. Sedan de fastigheter, varå den tillfälliga förläggningen
Grötingen inrättats, numera förvärvats av statsverket, bar denna förläggning
förändrats till koloni. För närvarande är därför endast sex tillfälliga
förläggningar i bruk.
I likhet med vad departementschefen anfört vid behandlingen av fångvårdsanstalternas
avlöningsanslag anser han, att vakande vakt av säkerhetsskäl
bör finnas vid dessa anläggningar. För detta ändamål föreslås att personalorganisationen
vid varje förläggning ökas med en vaktkonstapel i Cg
12. Kostnaden härför uppgår till 69 500 kronor.
Vid ifrågavarande förläggningars tillkomst (prop. 1954: 170) underströks
deras karaktär av provisoriska arbetsförläggningar. Det har emellertid
visat sig uppstå svårigheter att anordna enheter av exakt den storleksordning
och med den bemanning som man vid anslagets tillkomst räknade
med. Möjligheter kan yppa sig att erhålla ibland en något mindre, ibland
en något större anläggning än vad som i 1954 års proposition avsågs. I
statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande (1954: 128, s. 14) anfördes
att Kungl. Maj :t borde beredas möjlighet att utnyttja anslaget med viss
smidighet, exempelvis genom att inköpta baracker uppföres intill någon
redan befintlig fångvårdsanstalt i syfte att bereda de intagna arbete vid
anstalten och om omständigheterna gör det önskvärt i dess närhet eller att
antalet intagna vid varje förläggning i någon utsträckning varieras. Sedan
vissa förläggningar inrättats och under rådande överbeläggning måst bibehållas,
har möjligheterna att utnyttja anslaget med den smidighet som utskottet
funnit önskvärt blivit synnerligen begränsade. Av dessa skäl anses
anslaget också från och med budgetåret 1957/58 böra förvandlas från obetecknat
anslag till förslagsanslag, maximerat av Kungl. Maj :t.
Anslaget bör till följd av automatiska utgiftsförändringar uppräknas med
60 000 kronor.
i enlighet med det anförda föreslås alltså anslaget uppfört med 994 500
kronor, vilket innebär eu ökning med 129 500 kronor.
Utskottet tillstyrker att anslaget av skäl, som departementschefen anfört,
uppföres som förslagsanslag.
Då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
hemställer utskottet,
40
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader
för tillfälliga förläggningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 994 500 kronor.
41 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 115-117), vilket
innebär en med 11 000 kronor ökad medelsanvisning för höjning av ersättningsbeloppet
för intagna å Björkahemmet från 14 kronor till 17 kronor
för intagen och dag, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,
som ej tillhöra fångvården, m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor.
42 :o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
42, s. 117), vilket innebär en uppräkning av anslagsposten till reseersättningar
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 27 500 kronor.
43 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 43, s. 117), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.
44:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Kungl. Maj:t har
(punkt 44, s. 118) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelsernas kostnader
för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 525 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.
Från anslaget bestrides kostnaderna för sådana transporter, som verkställes
genom länsstyrelsernas försorg. Dessa transporter avser icke endast
personer, som av polismyndighet inställes vid fångvårdsanstalt för att
avtjäna frihetsstraff, utan även utlänningar, som enligt utlänningslagstiftningen
skall förflyttas inom eller utom riket.
I anledning av riksdagens och riksdagens revisorers uttalanden om önskvärdheten
av att nedbringa kostnaderna för dessa fångtransporter (stalsutsk.
uti. 1956: 2 och Riksd. revisorers berätt. 1955 § 2) har olika åtgärder
övervägts. Det har emellertid visat sig att vissa hithörande problem måste
undersökas inom inrikesdepartementet innan bestämmelser i ämnet kan
utfärdas. Kungl. Maj:t (inrikesdepartementet) har den 21 december 1956
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
41
uppdragit åt polisväsendets organisationsnämnd att utreda vilka åtgärder,
som — med beaktande av säkerhetens krav — kan vidtagas för att förbilliga
förpassningsresorna och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill
utredningen kan giva anledning. Departementschefen förordar, att anslaget
med hänsyn till belastningen under budgetåret 1955/56 uppräknas
med 75 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion (II: 359)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till länsstyrelsernas kostnader
för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
450 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet. Med hänvisning till de åtgärder som Kungl. Maj :t vidtagit i
anledning av riksdagens uttalande förra året om önskvärdheten av att nedbringa
ifrågavarande kostnader samt till medelsåtgången under anslaget är
utskottet icke berett tillstyrka motionärens förslag till anslagsberäkning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionen 11:359 till Länsstyrelsernas
kostnader för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
45:o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
45, s. 118—127) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning för skyddskonsulentorganisationen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 103 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 879 500 kronor.
I likhet med tidigare år har under hösten 1956 verkställts en undersökning
inom justitiedepartementet beträffande övervaknings- och tillsynsverksamheten.
Denna undersökning visar i huvudsak följande.
Enligt införskaffade uppgifter stod den 1 oktober 1956 9 644 villkorligt
dömda under övervakning och 1 219 villkorligt frigivna under tillsyn (88,7 %
respektive 11,3 % av sammanlagda antalet).
Övervakning och tillsyn ombesörjdes i 4 871 fall (43,6 %) av personer,
yrkesmässigt verksamma inom socialvården, därav 338 fall (3 %) av skyddskonsulenter
eller skyddsassistenter, 1 668 fall (14,9 %) av tjänstemän vid
skyddsvärnsföreningar, varav 742 belöpte på föreningen i Stockholm och
640 på föreningen i Göteborg samt 2 865 fall (25,7 % ) av tjänstemän vid
fångvårdsanstalter, anstalter tillhörande barnavården, alkoholistanstalter
och arbetsförmedlingar, eller av andra socialvårdstjänstemän.
42
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Antalet övervakare och tillsynsmän var 5 411. Av dessa hade 5 196 1—5
uppdrag vardera, 139 6—10 uppdrag, 33 11—15 uppdrag, 12 16 -20 uppdrag,
5 21—25 uppdrag, 14 26—50 uppdrag, 6 51—75 uppdrag, 5 76—100 uppdrag
och 1 hade mer än 100 uppdrag.
En jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den 1 oktober
1955 visar bland annat, att antalet villkorligt dömda under övervakning
minskat med 3,2 % från 9 967 till 9 644 och att antalet villkorligt frigivna
under tillsyn ökat med 9,6 % från 1 112 till 1 219.
Fördelningen av uppdragen mellan de olika kategorierna av socialvårdstjänstemän
inbördes samt mellan dessa tjänstemän och övriga uppdragstagare
är i förhållande till föregående år så gott som oförändrat. Antalet
övervakare och tillsynsmän har minskat med 0,8 %. Antalet personer med
mer än 100 uppdrag har minskat från 5 till 1, och antalet personer med mer
än 50 uppdrag har minskat från 14 till 12.
Departementschefen anför att, då det gällt att för kriminalvård i frihet
skapa en organisation av skyddskonsulenter och skyddsassistenter, har det
icke varit utförbart att bygga upp denna organisation på kort tid. Det har
icke gått att endast anställa ett lämpligt antal tjänstemän för att utföra en
viss kvantitet arbete. Inom kriminalvård i frihet kommer det mindre an på
mängden utfört arbete än på kloka och riktiga åtgärder. Det räcker ingalunda
med en formell kompetens, utan det fordras ett särskilt psykologiskt
handlag och en förmåga till inlevelse i andra människors personliga förhållanden.
Det är också därför som riksdagen har beslutat att uppbyggnaden
av skyddskonsulentorganisationen bör ske i etapper med tillvaratagande
av de erfarenheter, som efter hand vinnes. Eu sådan successiv utbyggnad
har också skett. Organisationen, som från början bestod av 18 tjänstemän,
har förstärkts år 1947 med 1, år 1950 med 6, år 1952 med 1, år 1953 med
8 och år 1955 med 7. Den nuvarande personalen består alltså av 41 tjänstemän,
varav 20 konsulenter och 21 assistenter, jämte viss biträdespersonal.
Enligt departementschefens mening bör nu en ny etapp i uppbyggnaden
av organisationen genomföras. Denna etapp bör, enligt de synpunkter som
hittills anlagts på frågan, vara av ungefär samma storlek som de senast
genomförda. Organisationen föreslås lämpligen böra tillföras 8 tjänstemän,
varav 4 bör vara konsulenter och de övriga assistenter. Dessutom bör antalet
biträden utökas med 4.
I Stockholms stad finns för närvarande två skyddskonsulentdistrikt, ett
för äldre och ett för yngre klientel. Distriktet för äldre har för närvarande
1 konsulent och 5 assistenter. Av assistenterna är 1 sysselsatt med eftervård
av utskrivna från säkerhetsanstalt, medan 2 assistenter sysslar med det övriga
klientelet från området söder om Slussen och 2 från området norr om
Slussen. För Stockholms och Uppsala län finns ett distrikt benämnt Upplands
och Södertörns distrikt med 1 konsulent och 2 assistenter. Både med
hänsyn till att brottsligheten i hög grad är eu storstadsföreteelse och till att
arbetsbördan i de nu angivna distrikten är betydande bör en uppdelning göras
genom att 3 av de nya konsulenttjänsterna användes för Stockholms
-
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
43
området. Det anses vara lämpligt att Stockholms distrikt för äldre uppdelas,
varvid det närmast synes komma i fråga att liksom för det yngre klientelet
inrätta ett särskilt distrikt för provutskrivna förvarade och att i övrigt uppdela
distriktet för äldre i två regionalt avgränsade delar. Likaså anses Upplands
och Södertörns distrikt böra uppdelas i två delar: med hänsyn till arbetsbörda,
kommunikationsförhållanden och övriga omständigheter en del
i huvudsak söder om Stockholm och en del i huvudsak norr om staden. Eu
uppdelning anses vidare vara påkallad av det vidsträckta Skåne—Blekinge
distriktet. Detta omfattar Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. En faktisk
fördelning av ärenden har emellertid redan kommit till stånd på det
sätt att Blekinge län och Kristianstads län med undantag av Norra Åsbo
samt Södra Åsbo och Bjäre domsagor sysselsätter 1 assistent med placering
i Kristianstad. Med dessa båda domsagor, Luggude samt Rönnebergs, Onsjö,
och Harjagers domsagor ävensom städerna Hälsingborg och Landskrona
sysselsättes 1 assistent i Hälsingborg, medan återstoden handhaves av den
i Malmö stationerade personalen, 1 konsulent och 2 assistenter. Det naturliga
i denna del av landet synes vara att inrätta 1 konsulenttjänst i Hälsingborg
för de nordvästra delarna av Skåne som ett distrikt, medan återstoden
av distriktet tills vidare får vara förenat till ett distrikt. Det föreslås få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om sättet för
nu angivna distriktsindelningar.
För närvarande bildar Gotland ett särskilt skyddskonsulentdistrikt med
en mot arvode deltidsanställd konsulent i Visby. Det ringa antalet övervakningsfall
har icke hittills gjort det motiverat med en heltidstjänst, medan å
andra sidan Gotland icke lämpligen kunnat helt lyda under något distrikt
på fastlandet. Denna anordning har dock varit förenad med olägenheter
och bör lämpligen ändras på det sättet att en heltidsanställd tjänsteman
anställes också på Gotland. En särskild motivering härför är den nyligen
upprättade provisoriska fångvårdsanstalten i Lärbro som självfallet kommer
att bereda denne tjänsteman ytterligare arbete. För uppgiften avses dock
icke komma i fråga annat än en assistent. Den föreslagna anordningen innebär
alltså att Gotland tillsvidare får upphöra såsom eget distrikt. Det
anses lämpligen kunna höra under det för Södertörn avsedda distriktet. I
övrigt bör den nu aktuella förstärkningen få ske genom att konsulenter i
de mest arbetstyngda distrikten vid sin sida får assistenter. Fördelning av
3 nya assistenttjänster och de assistenttjänster som frigöres genom nyinrättade
konsulenttjänster föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t. De nya
konsulent- och assistenttjänsterna bör inrättas som extra ordinarie och
placeras, de två konsulenterna i Stockholms distrikt i Ce 27, övriga konsulenter
i Ce 25 och assistenterna i Ce 21.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anses de nuvarande konsulenttjänsterna
i Borås och Luleå böra uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.
I 1955 års huvudtitel föreslog departementschefen att inom organisationen
skulle inrättas fasta tjänster för biträde med registrering och annat
44
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
skrivarbete. Denna ståndpunkt godkändes av riksdagen, som anvisade medel
till 5 biträden. En fortsatt utbyggnad bör nu ske med 4 tjänster i Ce 1U
Dessutom torde i stället för anvisade medel för skrivhjälp inrättas en befattning
som kanslibiträde i Ce 11. Slutligen bör — under hänvisning till
vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor — ett biträde för skriv- och kontorsgöromål uppflyttas
till kanslibiträde i Ce 11.
Erfarenheterna av den psykiatriska rådgivning som främst skvddskonsulenterna
i Stockholms distrikt haft möjlighet att utnyttja i arbetet har visat
s*g gynnsamma. För att i någon mån öka resurserna för sådan konsultation
föreslås en uppräkning av anslaget med 2 000 kronor.
De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av
192 500 kronor. På grund av automatiska utgiftsförändringar uppräknas
anslaget slutligen med 31 800 kronor huvudsakligen med anledning av 195(5
års lönehöjning.
L tskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt i förevarande sammanhang
anmälda lönegradsuppflyftningar av tjänster.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att en ny etapp i uppbyggnaden
av skyddskonsulentorganisationen nu bör genomföras. Den föreslagna
storleken härav, innebärande en utökning av organisationen med
fyra skyddskonsulenter, fyra assistenter samt fyra biträden, föranleder ingen
erinran från utskottets sida.
Under åberopande härav får utskottet, som även i övrigt tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för skyddskonsulenlorganisationen:
Personalförteckning
Tjänstemän
å ordinarie stat
Befattning Lönegrad
8 skyddskonsulenter ............................ Ca 27
5 skyddskonsulenter ............................ Ca 25
3 skyddsassistenter.............................. Ca 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 25
3 skyddskonsulenter ............................ Ce 27
Anm. 1: Befattningarna som ordinarie skyddskonsulenter
i lönegraden Ca 27 är avsedda för två av skyddskonsulenterna
i Stockholms distrikt samt i Upplands distrikt, Södermanlands—Östergötlands
distrikt, Skåne—Blekinge distrikt,
Västgöta-Dals distrikt, Norrbottens distrikt ävensom för en
av skyddskonsulenterna i Göteborgs distrikt.
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
45
Anm. 2: Befattningarna som extra ordinarie skyddskonsulenter
i lönegraden Ce 27 är avsedda för två av skyddskonsulenterna
i Stockholms distrikt samt en av skyddskonsulenterna
i Göteborgs distrikt.
b) fastställa avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 249 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 630 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 224 400
Summa kronor 1 103 800
c) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 103 800
kronor.
46:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 127 och 128), vilket innebär en höjning av anslaget
med 69 200 kronor med hänsyn till den föreslagna utökningen av organisationen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skgddskonsulentorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 252 000 kronor.
47 :o) Övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 47, s. 128 och 129), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 900 000
kronor.
48:o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 129), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 180 000
kronor.
49:o) Kurser för övervakare, tillsynsman och förundersökare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 129 och 130), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
46
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsijnsmän
och förundersökare för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 kronor.
50:o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 130 och 131), vilket innebär en
med 100 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till det ökade
fångantalet, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna
fångar in. fl. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
500 000 kronor.
51 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.
131—133) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 185 000 kronor.
Departementschefen anför, att det under rådande förhållanden på bostadsmarknaden
visat sig att den som frigives eller villkorligt utskrives från
fångvårdsanstalt möter särskilda svårigheter. En större del av dessa frigivna
eller utskrivna har icke sin bostadsfråga löst eller måste söka bostad
under mindre tillfredsställande förhållanden. Det är tydligt att detta kan
medverka till återfall i brott, och frågan har därför mycket stor betydelse
då det gäller alt motarbeta brottsligheten. Det har uppdragits åt 1956 års
eftervårdsutredning att närmare utreda hithörande frågor, och de undersökningar
som erfordras härför pågår. Utredningen har emellertid ansett
att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för att på försök inrätta ett inackorderingshem
i Göteborg för detta vårdklientel. Det är avsett att föreningen
Skyddsvärnet i Göteborg skulle omhänderha detta hem och att
Göteborgs stad med hänsyn till betydelsen också för de uppgifter, som det
ankommer på kommunerna att bestrida, skulle bidraga till verksamheten.
Innan frågorna om inrättande av inackorderingshem och statsbidrag till
sådana hem blivit ytterligare utredda, är departementschefen icke beredd att
taga någon principiell ståndpunkt till dessa frågor och kan därför icke nu
tillstyrka, att såsom statskontoret anser, ett särskilt förslagsanslag uppföres
för ändamålet. Då det emellertid är av stor betydelse för det av 1956
års eftervårdsutredning bedrivna arbetet att en viss försöksverksamhet på
detta område kan komma i gång, anser departementschefen att medel bör
ställas till förfogande för en sådan försöksverksamhet. Denna försöksverksamhet
bör tills vidare begränsas till att avse budgetåret 1957/58. Det får ankomma
på fångvårdsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter för den
nu avsedda verksamheten.
Med hänsyn till de ökade anspråk som ställes på skyddsföreningarna
bland annat genom det ökade antalet frigivna från fångvårdsanstalterna och
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
47
även på grund av stigande prisnivå är det nödvändigt att uppräkna anslaget.
Departementschefen anser sig dock icke, då utredning pågår på detta område,
kunna tillstyrka den av fångvårdsstyrelsen begärda ökningen och anser
den böra begränsas till 70 000 kronor. Vid fördelning av anslaget torde,
på förslag av fångvårdsstyrelsen, få meddelas de föreskrifter som erfordras
för att sådan försöksverksamhet, som nyss angivits, skall komma till stånd.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Mogård och fru Sjöström-Bengtsson (I: 168) och den andra inom andra
kammaren av herr Svensson i Kungälv och fru Johansson (II: 234), har
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58, utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit, höja anslaget till Bidrag till Svenska skyddsförbundet med
30 000 kronor samt att riksdagen måtte i form av särskilt anslag, om det
finnes lämpligt ett reservationsanslag, anvisa ett belopp av 22 200 kronor
såsom bidrag till verksamheten vid det inackorderingshem, varom preliminärt
avtal slutits mellan 1956 års eftervårdsutredning och föreningen
Skyddsvärnet i Göteborg.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 234.
Utskottet delar departementschefens mening att viss försöksverksamhet
med inackorderingshem för frigivna eller villkorligt utskrivna fångar om
möjligt bör komma till stånd. Innan de närmare riktlinjerna för verksamheten
blivit uppdragna bör, som departementschefen framhållit, något särskilt
anslag icke uppföras för ändamålet.
Vad sedan angår beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag
anser utskottet, att den av departementschefen förordade anslagshöjningen
med 70 000 kronor bör förbehållas skyddsföreningarna med hänsyn
till deras ansträngda ekonomi. Beträffande kostnaderna för den förordade
inackorderingshemsverksamheten föreslår utskottet att dessa tills vidare får
bestridas från fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag. Storleken av ifrågavarande
kostnader kan ännu icke bestämt angivas, men utskottet förutsätter
att någon uppräkning av sistnämnda anslag icke skall visa sig erforderlig.
Därest nämnda försöksverksamhet kommer i gång bör Kungl. Maj:t
senare lämna riksdagen en redogörelse för vidtagna åtgärder samt uppgifter
om med densamma förenade kostnader. Utöver vad som framgår av det
nu anförda kan utskottet icke biträda yrkandet i förevarande motioner.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av motionerna I: 168 och II: 234 i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
b) till Bidrag till svenska skyddsförbundet för budgetåret
1957/58 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
Diverse
52 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 52—54, s. 134) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning iill statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond 1 861 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 1 047 000 kronor; samt
c) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 83 300 kronor.
53 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 135), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
54:o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och
konstnärliga verk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 135
och 136), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella byrån i
Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.
55:o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 136), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella institutet
för unifiering av privaträtten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 kronor.
56 :o) Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta
byrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 136), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Haagkonferensens för internationell
privaträtt permanenta byrå för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1957
49
57:o) Bidrag till Nordisk årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag
(punkt 59, s. 136), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
58 :o) Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 137), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
5 000 kronor.
59:o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 61, s. 137), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
60:o) Uppgående av gränsen mot Finland m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
62, s. 137 och 138) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att av
medel från det å riksstaten för budgetåret 1956/57 uppförda reservationsanslaget
Uppgående av gränsen mot Finland m. in. täcka kostnaderna för de
förberedande åtgärder m. in., som kan erfordras för gränsuppgång mellan
Sverige och Norge.
För budgetåret 1956/57 har under förevarande anslagsrubrik uppförts
ett reservationsanslag av 113 000 kronor, avsett för täckande av kostnaderna
för Sveriges vidkommande i fråga om översyn av riksgränsen mot Finland
och provisorisk röjning in. in. av riksgränsen mot Norge. Sistnämnda åtgärder,
vilka för budgetåret 1956/57 betingat en kostnad av ungefär 9 000 kronor,
har varit ett led i de förberedelser som kunde befinnas erforderliga i
avvaktan på den allmänna gränsuppgång mellan Sverige och Norge, som
enligt överenskommelse mellan svenska och norska regeringarna skall börja
år 1959. Vissa ytterligare förberedande arbeten, närmast av teknisk natur,
torde emellertid bli erforderliga även under budgetåret 1957/58. De härav
föranledda kostnaderna föreslås få täckas av den reservation å förevarande
anslag, som beräknas föreligga vid utgången av budgetåret 1956/57.
Utskottet bar inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t alt av medel
från det å riksstaten för budgetåret 1956/57 uppförda reser
4
Itihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 2
50
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
vationsanslaget Uppgående av gränsen mot Finland m. in.
täcka kostnaderna för de förberedande åtgärder in. in., som
kan erfordras för gränsuppgång mellan Sverige och Norge.
61 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t har
(punkt 63, s. 138) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av
975 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 125 000 kronor.
På grund av ökade utgifter under anslaget — bland annat erfordras vissa
förberedelsearbeten för en konferens i Stockholm för revision av Bernkonventionen
— skulle detta behöva uppräknas med 30 000 kronor till 1 155 000
kronor.
Då emellertid under justitiedepartementets avlöningsanslag föreslagits
att från och med budgetåret 1957/58 under sistnämnda anslag uppföres en
särskild post å 180 000 kronor för ersättningar till expertis och tillfällig
arbetskraft anser departementschefen, att förevarande anslag bör beräknas
till 975 000 kronor.
Utskottet, som i det föregående (punkt 2) tillstyrkt att under justitiedepartementets
avlöningsanslag uppföres en särskild post för ersättningar
till expertis och tillfällig arbetskraft, tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande
förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 975 000 kronor.
62:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 64, s. 138
och 139), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 5 000 kronor för utgifter
i samband med utbyte av förvaltningstjänstemän mellan de nordiska
länderna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1957/
58 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
63 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 139) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 200 kronor.
Stockholm den 22 februari 1957
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF KARLSSON
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
51
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson, Boman,
Hesselbom, herrar Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Sundelin, Ragnar
Persson, Thun, Sunne, Elfving, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Lodenius
och Söderberg; samt
från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Petterson i Degerfors,
Thapper, Rubbestad, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm,
Gustafsson i Skellefteå, Andreasson, fru Wallin, herrar Gerhard Nilsson i
Gävle, Heckscher och fröken Liljedahl.
Reservationer
1) vid punkten 23 (Vattendomstolarna: Avlöningar)
a) av herrar Karl Andersson, Ragnar Bergh och Heckscher, vilka ansett
att utskottet bort i anledning av motionerna I: 22 och II: 20 förorda utredning
om uppdelning av Norrbygdens vattendomstol och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Beträffande
det» och slutar med »därför motionerna», bort ha följande lydelse:
»Det i motionerna 1:22 och 11:20 framställda förslaget om en uppdelning
av Norrbygdens vattendomstol ansluter sig till uttalanden i denna riktning
i de remissyttranden som avgivits av vattenfallsstyrelsen, länsstyrelsen
i Norrbottens län, Lantbruksförbundet och Norrländska vattenkraftsutredningen.
De synpunkter som därvid framkommit synes utskottet böra närmare
övervägas. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
begär ytterligare utredning av frågan,»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 22 och
II: 20 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört;»
b) av herrar Ragnar Bergh, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionen II: 161 om oförändrat
dagarvode till vattenrättsnämndeman och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Mot departementschefens»
och på s. 19 slutar med »följaktligen motionen», bort ha följande
lydelse:
»Utskottet har i det föregående (punkt 20) tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag,
att dagarvodet till häradsrätternas nämndemän höjes från 20 till 30
kronor eller till samma belopp som nu utgår till vattenrättsnämndemän. Såsom
anförts i motionen II: 161 synes övertygande skäl icke kunna anföras
för att sistnämnda nämndemän skall åtnjuta högre dagarvode än andra
nämndemän vid de statliga domstolarna. Utskottet finner sig vid sådant för
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1957
hållande icke kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag om höjning av dagarvodet
till vattenrättsnämndemännen. Med anledning härav bör anslaget minskas
med 10 000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»III- att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionen II: 161
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vattendomstolarnas
personalförteckning, vilka angivits av
departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedeparlemensärenden
för den 3 januari 1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna
att tillämpas under budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis.
....................................... 843 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 40 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 923 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 489 300
Summa kronor 2 296 500
c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1957/
58 anvisa ett förslagsanslag av 2 296 500 kronor.»
c) av herrar Hesselbom och Malmborg.
2) vid punkten 35 (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av herrar Ragnar
Bergh, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka yrkandet i motionen II: 160 om minskad medelsanvisning till övertidsersättningar
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »Vad härefter»
och slutar med »därför motionen», bort ha följande lydelse:
»Utskottet har i tidigare sammanhang gjort uttalanden om önskvärdheten
av att nedbringa kostnaderna för fångtransporter, som verkställes genom länsstyrelsernas
försorg. Detta bör självfallet gälla även förpassningsresor, som
utförs av fångvårdspersonal. Enligt utskottets mening bör det beträffande
sistnämnda resor vara möjligt att genom olika åtgärder minska icke endast
resekostnaderna utan även kostnaderna för övertidsersättningar. Utskottet
anser följaktligen att det finns fog för yrkandet i motionen II: 160 om en
nedräkning med 50 000 kronor av det av Kungl. Maj :t äskade anslaget.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957
53
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionen II: 160
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning under
budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1957 anfört;
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 7 952 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 561 000
3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och
förläggningar, förslagsvis .................. 3 300 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 7 657 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 4 423 600
Summa kronor 23 894 300
c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 23 894 300 kronor.»
3) vid punkten 44 (Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport) av
herrar Ragnar Bergh, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionen II: 359 om oförändrad medelsanvisning
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Utskottet anser det anmärkningsvärt att Kungl. Maj :t först i slutet av
december 1956 vidtagit åtgärder för efterkommande av riksdagens uttalande
om önskvärdheten av att nedbringa kostnaderna för ifrågavarande fångtransporter.
Då det såsom motionären anfört torde vara möjligt att oavsett
den pågående utredningen begränsa utgifterna, synes anledning i varje fall
icke föreligga att nu höja anslaget. Utskottet förordar sålunda att anslaget
uppföres med oförändrat belopp eller med 75 000 kronor mindre än Kungl.
Maj :t föreslagit.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionen 11:359 till Länsstyrelsernas
kostnader för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 450 000 kronor.»
570251 Stockholm 1957. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1957:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 till Bidrag till uppförand a1 i texten
- Rskr. 1957:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj it s i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 u s. 1 i texten