Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1957-02-22 · 53 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 53 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1957/58 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln (punkt 1, s. 1

och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1957) framlagda förslag, vilket innebär inrättandet av

en ny kontoristtjänst och en höjning av posten till rörligt tillägg med 9 000

kronor till följd av 1956 års lönehöjning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för avlöningar till statsråden

utan departement m. m., att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1957/58:

Stat

1. Avlöningar till statsråden utan departement, förslagsvis

.................................... 188 500

2. Lönefyllnad åt statsministern ................ 6 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 176 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 40 400

Summa kronor 411 500

b) till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 411 500

kronor.

2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 2—4)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning

från och med budgelåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för justitiedepartementet, som föranledes av vad departementschefen

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

anfört, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/

58, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 423 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 155 800 kronor.

En vid 1955 års riksdag inrättad byråchefstjänst i Cs 13 för handläggning

av nådeärenden anses icke böra vara förenad med pensionsrätt och

föreslås därför placerad i Cr 13.

För handläggning av organisationsfrågor inom domstolsväsendet in. in.

— närmast beredningen av statens organisationsnämnds utredning rörande

administrativa verksamhetsformer vid de statliga domstolarna och genomförandet

av de omfattande administrativa åtgärder som torde föranledas

därav — har Kungl. Maj :t genom beslut den 21 december 1956 förordnat

en tjänsteman att från och med den 1 januari 1957 och tills vidare bestrida

på kansliråd ankommande göromål. Beslutet föranleder en höjning av anslaget

med 30 000 kronor.

För tillfällig förstärkning av biträdeslijälpen å departementets lagbyråer

erfordras en uppräkning av icke-ordinarieposten med 8 000 kronor.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor uppföres under anslaget en särskild

post för ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft. Posten anses

lämpligen böra upptagas med 180 000 kronor.

Slutligen ökar medelsbehovet under anslaget automatiskt med 49 400 kronor

huvudsakligen till följd av 1956 års lönehöjning.

I personalförteckningen för justitiedepartementet ökas antalet byråchefer

i Cr 13 från 1 till 2 samt antalet kontorsbiträden från 11 till 14, varjämte

byråchefen i Cs 13 utgår.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om

sättet för bestridande av kostnader för experter och tillfällig arbetskraft.

Mot Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag har utskottet inte funnit anledning

till annan erinran än att den förordade löneställningen för ifrågavarande

byråchefstjänst av lönetekniska skäl bör få gälla räknat från och med

den 1 januari 1957.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning från och

med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för justitiedepartementet, som föranledes av

vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 3 januari 1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957 3

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis . . 37 7UÖ

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 567 700

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis................................ 180 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 358 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 279 800

Summa kronor 1 423 200

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 423 200 kronor.

3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kung]. Maj:ts

förslag (punkt 3, s. 4 och 5), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 175 100

kronor.

4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s.

5 och 6), vilket innebär en minskning av anslaget med 21 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Imgbcredningen för budgetåret 1957/

58 anvisa ett reservationsanslag av 159 700 kronor.

6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:Is

förslag (punkt 6, s. 6), vilket innebär en ökning av anslaget med 5 000

kronor med hänsyn till avsedd uppräkning av tryckfrihetsombudens arvoden,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsgn av trgckta skrifter

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

25 500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Ivungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, s. 7), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 36 200

kronor med hänsyn till behovet av extra arbetskraft och 1956 års lönehöjning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 125 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 89 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 37 500

Summa kronor 252 200

b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 252 200 kronor.

8:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Ivungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 7 och 8), vilket innebär en med 2 000 kronor ökad medelsanvisning

till reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

16 600 kronor.

9:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 8—10), vilket innebär en ökning av anslaget med 13 200 kronor

på grund av behovet av extra föredragande och 1956 års lönehöjning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/

58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 157 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 54 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 53 300

Summa kronor 265 100

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 265 100 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

5

10:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 10), vilket innebär en ökad medelsanvisning till övriga

expenser med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 25 100

kronor.

Domstolarna

Departementschefen erinrar om att de allmänna domstolarna, alltsedan

rättegångsreformen genomfördes år 1948, varit provisoriskt organiserade i

avbidan på erfarenheter om det nya systemets verkningar. Endast sådana

ändringar i organisationen vidtogs som var föranledda av det nya förfarandet

och som, såvitt man kunde beräkna, motsvarade ett stadigvarande behov.

Domstolarnas personalorganisation kan därför betecknas som en försöksorganisation.

Då numera den nya rättegångsbalken tillämpats så länge att det föreligger

bättre betingelser för att taga ställning till domstolarnas behov av personal

för dömande uppgifter, har det uppdragits åt 1955 års domarutredning

att närmare överväga denna fråga. I direktiven för utredningen har även

framhållits att det enligt vidtagna undersökningar under de senaste åren

uppkommit en betydligt ökad arbetsbelastning för den dömande personalen

och att det har varit ofrånkomligt att möta behovet av personalförstärkning

genom omedelbara åtgärder, som i huvudsak fått provisorisk karaktär. En

översyn av personalorganisationen ansågs därför angelägen. Utredningen har

helt nyligen färdigställt ett betänkande, vari vissa begränsade spörsmål rörande

den dömande personalen behandlas. Den allmänna översynen av personalorganisationen

är ännu under arbete i kommittén. Departementschefen

berör i fortsättningen arbetsläget vid domstolarna och anför följande.

Vid min anmälan av huvudtiteln för budgetåren 1955/56 (s. 13—15) och

1956/57 (s. 12—14) har jag redovisat resultatet av de undersökningar som

gjorts inom justitiedepartementet rörande domstolarnas arbetsförhållanden

under åren 1950—1954 och första halvåret 1955. I samband därmed framhöll

jag att den bild av arbetsläget vid domstolarna som förelåg visade en

kraftig tillströmning av mål de senaste åren. Den komplettering av statistiken

för hela år 1955 och första halvåret 1956, som nu företagits, ger vid

handen att arbetsmängden vid domstolarna alltjämt stiger. Detta gäller

främst häradsrätterna, där antalet inkomna mål under första halvåret, efter

eu viss avmattning år 1955, åter stegrats. Det är särskilt av vikt att lägga

märke till uppgiften om antalet balanserade mål vid årets utgång; denna

uppgift visar en fortlöpande ökning under en följd av år. Från utgången

av år 1950 till utgången av år 1955 har antalet balanserade allmänna mål

vid häradsrätterna stigit från 4 800 till 9 600 eller sålunda fördubblats. Betydelsefull

är också uppgiften om antalet inkomna expropriationsmål och

antalet balanserade sådana mål. Uttryckt i absoluta tal är antalet sådana

mål icke stort, men dessa mål kan ofta vara komplicerade och därför i förhållandevis

hög grad påverka arbetsläget. Det stigande antalet inskrivnings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1957

ärenden har självfallet betydelse, då man bedömer arbetsförhållandena i

domsagorna. Vid hovrätterna har den sedan en följd av år märkbara ökningen

av antalet inkomna mål fortsatt även under år 1955. Uppgifter

om arbetsläget i hovrätterna under de tre första kvartalen 1956 utvisar emellertid,

vid jämförelse med motsvarande i 1955 års statsverksproposition

publicerade uppgifter för år 1954, stegrade balanser särskilt i Svea hovrätt

och hovrätten för Västra Sverige. Man har också anledning vänta sig att en

ökad tillströmning av mål till underrätterna efter någon tid ger sig till

känna såsom en ökning också av antalet inkomna mål i hovrätt. Såsom jag

tidigare framhållit kan det för ett bedömande av arbetsförhållandena i hovrätterna

vara av betydelse att beakta uppgifter om antalet huvudförhandlingar

som pågått två eller flera dagar i följd. Dessa uppgifter, som kan

vara en mätare på antalet särskilt stora mål, utvisade 84 sådana huvudförhandlingar

de tre första kvartalen 1954, 130 motsvarande tid år 1955 och

99 motsvarande tid år 1956. Vid högsta domstolen föreligger en fortsatt ökning

både av antalet inkomna och av antalet balanserade mål.

Enligt departementschefen inverkar den stigande arbetsmängden i domstolarna

icke blott på behovet av domare utan ställer också ökade krav på

övrig personal, nämligen tingsnotarier och biträden i domsagorna samt

administrativ och biträdande personal i hovrätter och nedre justitierevisionen.

Frågor som berör dessa personalgrupper har utretts av statens organisationsnämnd;

resultatet av utredningen redovisas i en i mars 1956 framlagd

rapport rörande administrativa verksamhetsformer vid de statliga domstolarna

(rapport II). I denna rapport behandlar organisationsnämnden —

som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande bedrivit försöksverksamhet vid vissa

domsagor och hovrätter och även samrått med 1951 års rättegångskommitté

— föreliggande möjligheter till rationalisering både från mera allmänna

utgångspunkter och för vissa enskilda grupper av göromål. Vidare

behandlas spörsmål rörande arbetsfördelning och personalorganisation in. in.,

varjämte nämnden utarbetat och vid sin rapport fogat en omfattande formulärsamling.

Organisationsnämndens utredning har remissbehandlats och i samband

därmed har hovrätterna och nedre justitierevisionen, i syfte att möjliggöra

ett ställningstagande, framställt anslagsäskanden. Då emellertid organisationsnämndens

rapport och de inkomna remissvaren är omfattande och berör

ett stort antal, delvis omstridda detaljer i förfarandet vid domstolarna,

synes det av praktiska skäl lämpligt att dröja med ett slutligt ställningstagande

till den föreslagna rationaliseringen och dess återverkan på personalorganisationen.

En rationalisering, som berör ett otal arbetsmoment, kräver

någon övergångstid, och det kan därför icke vara tillrådligt att i fråga om

personalbehovet dra konsekvenserna av rationaliseringen förrän denna kommit

i gång. Med hänsyn till dessa förhållanden är departementschefen icke

beredd alt redan nu ta slutlig ställning till organisationsnämndens personalberäkningar

och de i anledning därav från hovrätterna och nedre justitierevisionen

inkomna anslagsäskandena. Uppkomna behov av personalförstärkning

inom de områden som beröres av utredningen torde för närvarande få tillgodoses

genom provisoriska åtgärder. Det är departementschefens avsikt att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. år 1957

7

låta slutföra departementsbehandlingen av organisationsnämndens förslag i

övrigt samt föreslå att dess principiella innebörd redovisas för årets riksdag

i samband med att genom särskild proposition förslag framlägges till de

lagändringar som kan visa sig vara behövliga. Med hänsyn härtill anses nu

endast böra upptagas begäran om anslag till kontorsmaskiner, blanketter

in. in., som kan bli erforderliga för genomförande av rationaliseringen.

11 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

17—20) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

vilka angivits av departementschefen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels ock till Högsta domstolen

in. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

3 007 000 kronor.

Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter

som befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat

uppfört med 2 783 800 kronor.

Departementschefen tillstyrker uppflyttning av en revisionssekreterartjänst

i Ca 33 till Ca 37, avsedd för ytterligare en specialföredragande i skiftesmål.

Med hänsyn till arbetsutvecklingen i nedre revisionen föreslås att medel

beräknas för ytterligare tre extra revisionssekreterare. Departementschefen

finner det likaså motiverat alt utöka nedre revisionens skrivpersonal och

föreslår en förstärkning med två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Vad sålunda föreslagits föranleder en uppräkning av anslaget med 100 500

kronor. Detta bör emellertid till följd av 1956 års lönehöjning uppräknas

med ytterligare 122 700 kronor. Sammanlagt uppgår alltså anslagsökningen

till 223 200 kronor.

I personalförteckningen ökas antalet revisionssekreterare i Ca 37 med en

till 11 och minskas antalet revisionssekreterare i Ca 33 med en till 16. Vidare

föreslås att en å övergångsstat uppförd revisionssekreterartjänst i Ca 37

utgår.

Utskottet. Som framgår av den inledande översikt, som departementschefen

lämnat rörande domstolarna, ingår i 1955 års domarutrednings uppdrag

att verkställa en allmän översyn av personalorganisationen för den

dömande personalen. Utredningen har emellertid ännu inte hunnit framlägga

några därpå grundade förslag. Behovet av övrig personal vid domstolarna

har utretts av statens organisationsnämnd, som i mars 1956 redovisat

resultatet av sina undersökningar i en rapport rörande administrativa verksamhetsformer

vid de statliga domstolarna. Då nämndens rapport och de avgivna

remissvaren är omfattande och berör ett stort antal, delvis omstridda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

detaljer i förfarandet -vid domstolarna, har departementschefen icke ansett

sig nu kunna ta slutlig ställning till nämndens personalberäkningar och

de i anledning därav framlagda förslagen till anslagsäskanden från "hovrätterna

och nedre justitierevisionen. Med hänsyn till det anförda synes, såsom

departementschefen framhållit, den alltjämt stigande arbetsmängden vid

domstolarna tillsvidare böra mötas med personalförstärkningar av i huvudsak

provisorisk natur.

För högsta domstolens vidkommande tillstyrker utskottet, att nedre justitierevisionen

i enlighet med departementschefens förslag tillföres ytterligare

tre extra revisionssekreterare. Utskottet biträder jämväl i övrigt vad

departementschefen föreslagit vid anmälan av förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

som angivits av departementschefen i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 929 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 380 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 693 600

Summa kronor 3 007 000

c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 007 000 kronor.

12 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 12, s. 20 och 21), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 26 000 kronor till expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

251 500 kronor.

13:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 21 och 22), vilket innebär en ökning av anslaget med 59 500

kionor med hänsyn till den tillfälliga utökningen av antalet regeringsråd

samt till 1956 års lönehöjning, hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

9

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

....................................... 582 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 17 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 400

Summa kronor 737 200

b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 737 200 kronor.

14:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 22), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 5 000

kronor för reparationer av vissa inventarier in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

15:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 22), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

40 000 kronor.

16:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 22—30)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i hovrätternas personalförteckning, vilka föreslagits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels ock till Hovrätterna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 490 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 054 100 kronor.

Departementschefen förordar, att en av nuvarande två extra avdelningar

vid Svea hovrätt överföres till ordinarie stat. Vid ordinariesätlning av den

första extra avdelningen i Svea hovrätt bör beaktas hur denna tillkommit.

Därom hänvisas till redogörelse i 1954 års statsverksproposition (s. 18 och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

28). Genom särskilda beslut för tiden den 1 oktober 1952—den 30 juni 1954

medgav Kungl. Maj :t en förstärkning med tre ledamöter av arbetskrafterna

vid en av hovrättens allmänna avdelningar, varigenom hovrätten under

nämnda tid bereddes möjlighet att med anlitande av två utav de till hovrättens

förfogande ständigt stående extra ledamöterna inrätta en extra avdelning.

Vid bestämmandet av anslaget för budgetåret 1954/55 ställdes medel

till förfogande för att täcka kostnaden för tre extra ledamöter, beräknade

såsom tre fiskalslöner jämte vikariatsersättningar, samt ersättningar enligt

fastställda grunder åt två hovrättsråd, förordnade såsom ordförande respektive

vice ordförande på en extra avdelning. Med dessa medel och med anlitande

av de två nyssnämnda ständiga extra ledamöterna inrättades en extra

avdelning om fem ledamöter från ingången av budgetåret 1954/55. Vid inrättandet

underströks avdelningens alltjämt provisoriska karaktär.

En ny ordinarie avdelning bör enligt departementschefen organiseras på

samma sätt som hovrättens övriga ordinarie avdelningar. I enlighet med de

grunder som fastställts vid 1947 års riksdag bör alltså medel beräknas till

en lagman och till två hovrättsråd, som kan beräknas uppehålla sina ämbeten

och av vilka den ene erhåller arvode såsom vice ordförande. Vidare bör

medel beräknas till två assessorer, som beräknas upprätthålla två hovrättsrådsämbeten,

samt till erforderlig fiskals- och biträdespersonal. Från kostnaderna

för denna organisation bör avräknas de medel som alltsedan 1954

års riksdag anvisats för den provisoriska avdelningen. Merkostnaden för

den nya ordinarie avdelningen uppgår i enlighet med det anförda till 155 000

kronor.

Av övriga förslag till personalförstärkningar tillstyrker departementschefen

inrättande av en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål för

skötsel av telefonväxel m. in. inom vattenöverdomstolens nyinredda lokaler.

Hovrätternas andra yrkanden om personalförstärkningar anses, såsom

departementschefen inledningsvis anfört, få tillgodoses genom provisoriska

åtgärder. Kungl. Maj :t bör som hittills äga befogenhet att, då det visar sig

oundgängligt, vidtaga förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation.

Två kansliskrivartjänster i Cg 15 vid Svea hovrätt föreslås placerade i Ce

15, och en expeditionsvaktstjänst i Ce 10 vid hovrätten över Skåne och Blekinge

föreslås ordinariesatt.

De merkostnader som föranledes av nu angivna förslag uppgår till 10 400

kronor.

Till följd av automatiska utgiftsförändringar (ändrad löneställning för

vattenöverdomstolens personal m. in. samt 1956 års lönehöjning) uppräknas

anslaget med 271 300 kronor.

Anslaget föreslås sålunda höjt med 436 700 kronor.

I personalförteckningen föreslås för Svea hovrätt tillkomma 1 lagman Co

15, 4 hovrättsråd Ca 37, 1 kansliskrivare Ca 15, 2 assessorer Ce 33 samt 2 fiskaler

Ce 27. Antalet kontorsbiträden för hovrätten för Västra Sverige minskas

från 3 till 2.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

11

Utskottet. Departementschefens förslag om överförande av den ena extra

avdelningen vid Svea hovrätt till ordinarie stat överensstämmer med vad

utskottet uttalade i denna fråga vid förra årets riksdag. I sistnämnda sammanhang

framförde utskottet även tanken på att genom en omreglering av

hovrätternas domsområden minska arbetsbördan för Svea hovrätt. Utskottet,

som vill erinra härom, förutsätter att inrättandet av den föreslagna ordinarie

avdelningen vid hovrätten icke hindrar att en sådan omreglering kan

genomföras framdeles.

Såsom departementschefen anfört torde hovrätternas behov av personalförstärkningar

i övrigt i nuvarande läge böra tillgodoses genom provisoriska

åtgärder. Utskottet tillstyrker i sådant syfte, att Kungi. Maj :t erhåller befogenhet

att liksom hittills vidtaga de förstärkningar av hovrätternas ledamotsorganisation,

som befinnes oundgängliga.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i hovrätternas

personalförteckning, vilka angivits av departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 724 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 45 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 3 114 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 605 800

Summa kronor 7 490 800

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 7 490 800 kronor.

17 :o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 30—32), vilket innebär en ökning av anslaget med 38 100 kronor

huvudsakligen till expensutgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 808 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

18:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 32—40)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i häradsrätternas personalförteckning, vilka föreslagits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för häradsrätterna att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels ock

iill Häradsrätterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 16 910 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 670 600 kronor.

Genom beslut den 21 december 1956 har Kungl. Maj :t, med stöd av 2 §

lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende,

förordnat, att rådhusrätten i Köping skall upphöra från och med

den 1 januari 1958 och staden från och med samma dag i judiciellt avseende

förenas med Västmanlands västra domsaga samt Åkerbo och Skinnskattebergs

tingslag. Vid sådant förhållande anses redan nu ställning böra tagas

till personalbehovet i den utökade domsagan. Departementschefen förordar,

att denna förstärkes med en befattning som tingsdomare i Ca 37 i utbyte

mot en tingssekreterartjänst samt att den icke dömande personalen utökas

med en tingsnotarie, ett kanslibiträde i Ca 11 samt ett biträde i befordringsgången.

Till häradshövdingen föreslås utgå höjd avlöningsförstärkning

(lönegrupp III—V).

Då delningen av Södertörns domsaga förutsatts äga rum från och med

den 1 januari 1958, bör för den nya Svartlösa domsaga inrättas en tjänst

som häradshövding. Den nya domsagan bör hänföras till lönegrupp V. Med

hänsyn till att biträdesorganisationen i den odelade domsagan icke kommer

att kunna förslå för de båda deldomsagorna anses vidare två kanslibiträdestjänster

i Ce 11 böra tillföras den nya domsagan.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — då

så på grund av stads förening med domsaga eller annat särskilt förhållande

finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppering för domsaga bör Kungl.

Maj :t erhålla riksdagens bemyndigande att, utöver vad för närvarande gäller,

uppflytta högst två domsagor till närmast högre lönegrupp.

Beträffande hovrätternas övriga yrkanden om personalförstärkningar vid

domsagorna hänvisar departementschefen till vad han yttrat i inledningen

till sitt anförande rörande domstolarna. Med hänsyn till de utredningar som

pågår och till det ställningstagande till organisationsnämndens förslag som

erfordras är det enligt hans mening för närvarande icke möjligt alt bilda

sig en säker uppfattning om en lämplig framtida fast organisation av domstolarna

i olika instanser. Arbetssituationen vid domsagorna är emellertid

mycket ansträngd. Organisationsnämndens utredning, som bygger på noggrannare

undersökningar än tidigare, har nu klarlagt, att det föreligger ett

betydande underskott av tingsnotarier och biträden i domsagorna. Härtill

kommer att arbetsmängden fortsatt att öka efter utgången av år 1955, till

vilken tidpunkt organisationsnämndens beräkningar hänför sig. Tydligt är

alt det finns ett underskott även av biträdande domarpersonal; frågan här
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

13

om ingår i 1955 års domarutrednings uppdrag. Å andra sidan kan man vänta

att rationaliseringen, vilken bör igångsättas så snart statsmakterna hunnit

taga ställning till organisationsnämndens förslag, kommer att medföra en

lättnad efter hand; det bör dock beaktas att själva övergången till ett nytt

arbetssätt ställer krav på personalen den första tiden. På grund av de förhållanden

som alltså nu föreligger anser departementschefen det vara nödvändigt

att bereda domsagorna en förstärkning både av den biträdande domarpersonalen

och av notarier och biträden genom att höja medelsreserven

och förordar, att denna — i avbidan på domarutredningens betänkande och

genomförande av den av organisationsnämnden föreslagna rationaliseringen

— uppräknas med 600 000 kronor.

Ett biträde för skriv- och kontorsgöromål föreslås få anställas såsom skrivhjälp

till fastighetsbokuppläggare i Falu domsaga.

De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

670 600 kronor.

Medelsbehovet under anslaget ökar vidare automatiskt med 569 500 kronor,

huvudsakligen till följd av 1956 års lönehöjning.

Anslaget föreslås sålunda höjt med 1 240 100 kronor.

I personalförteckningen ökas antalet häradshövdingar i Co 14 från 117 till

118, antalet lingsdomare i Ca 37 från 24 till 25, antalet kanslibiträden från

77 till 78, varjämte antalet kontorsbiträden minskas från 85 till 72 samt antalet

tingssekreterare i högst Ce 27 från 37 till 36.

Utskottet. Av uppgifter, som lämnats i propositionen rörande resultatet

av organisationsnämndens undersökningar, framgår å ena sidan att ett betydande

underskott föreligger på tingsnotarier och biträden i domsagorna men

å andra sidan att kostnaderna för personalökningen till mycket stor del

skulle kunna mötas genom rationaliseringsåtgärder. Enligt en av nämnden

gjord överslagsberäkning uppskattas sålunda rationaliseringen, sedan den

genomförts, motsvara en årlig personalkostnad av omkring 600 000—650 000

kronor eller i stort sett samma belopp, varmed departementschefen föreslagit,

att medelsreserven under anslaget skall höjas för nästa budgetår för att

tillgodose det föreliggande behovet av förstärkning av den biträdande domarpersonalen

samt notarier och biträden. Utskottet bar under rådande förhållanden

funnit sig böra tillstyrka sistnämnda förslag men har samtidigt

genom de anförda uppgifterna velat understryka angelägenheten av att det

ytterligare utredningsarbete, som erfordras för att slutlig ställning skall

kunna tas till organisationsnämndens förslag, bedrives med all möjlig skyndsamhet.

Under åberopande härav får utskottet, som i övrigt inte funnit anledning

till särskilt uttalande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i häradsrätternas

personalförteckning, som angivits av departe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

mentschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna att

tillämpas under budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 6 816 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 5 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 6 425 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 663 000

Summa kronor 16 910 700

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 16 910 700 kronor.

19:o) Häradsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 19, s. 40—42), vilket innebär en med 73 200 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1044 400

kronor.

20:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj:t har

(punkt 20, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

2 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 200 000 kronor.

Enligt beslut av 1953 års riksdag äger nämndemännen vid häradsrätterna

från och med den 1 juli 1953 utöver resekostnadsersättning och traktamente,

uppbära särskilt dagarvode å 20 kronor för varje förrättningsdag.

Såsom uttalades i 1953 års statsverksproposition vid framläggande av förslaget

till arvode till nämndemän bör gottgörelse för nämndemansuppdraget

bestämmas så, att den icke förändrar nämndemansuppdragets karaktär

av ett heders- och förtroendeuppdrag. Samtidigt är det angeläget att nämndemännen

icke nödgas att för fullgörande av sitt uppdrag vidkännas sådana

kostnader, att valet av nämndemän i realiteten begränsas till sådana personer

som äger ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget. Dessa synpunkter

har också framhållits i statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande

1956:2.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

15

Med beaktande av dessa riktlinjer för ersättningens avvägning har departementschefen

funnit motiverat att föreslå en höjning av dagarvodet från

20 till 30 kronor för varje sammanträdesdag. Däremot är departementschefen

ej beredd att föreslå ändring av de föreskrifter i övrigt efter vilka ersättning

utgår. Det torde vid bifall till förslaget få ankomma på Kungl. Maj:t

att utfärda erforderliga bestämmelser i frågan.

Vad angår statsverkets kostnader för den föreslagna arvodeshöjningen

låter dessa sig icke på förhand mera noggrant beräknas. En preliminär uppskattning

har emellertid givit vid handen, att merkostnaden kan uppgå till

i runt tal 400 000 kronor. Härutöver föreslås anslaget uppräknat med 100 000

kronor med hänsyn till belastningen under senaste budgetår. Anslaget upptages

därför till 2 700 000 kronor.

Utskottet, som i tidigare sammanhang förordat en höjning av ersättningarna

till nämndemännen, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Ersättningar till

nämndemän för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 2 700 000 kronor.

21 :o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 43), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 20 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

22:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 43), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av mja

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

23:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s. 44—

59) föreslagit riksdagen alt dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i vattendomstolarnas personalförteckning, vilka föreslagits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för vattendomstolarna, att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels

ock till Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 2 306 500 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 748 000 kronor.

Riksdagen har i anledning av ett utlåtande av riksdagens revisorer anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte underställa 1957 års riksdag förslag om ytterligare

personalförstärkning vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar.

Enligt den av utredningsmannen framlagda promemorian föreligger

en besvärande arbetsbalans vid dessa domstolar. Utöver de mål som

redan är anhängiga väntas nya mål inkomma i en sådan omfattning, att det

är omöjligt att medhinna domstolsbehandlingen inom tid, som är önskvärd

med hänsyn till rättssäkerheten och parternas intressen. Särskilt betänkligt

är att en försening av domstolsbehandlingen fördröjer den för folkförsörjningen

angelägna utbyggnaden av vattenkraften.

Den fortsatta utredningen har alltså ytterligare bestyrkt angelägenheten

av den upprustning riksdagen begärt, och departementschefen ansluter sig

därför till den uppfattningen att i fråga om dessa två domstolar en omedelbar

personalförstärkning bör vidtagas. Såsom utredningsmannen föreslagit

bör denna avse 3 vattenrättsdomare och 5 ingenjörer jämte biträdespersonal.

Departementschefen anser sig för närvarande icke beredd föreslå

att medel ställes till förfogande för ytterligare tillfällig förstärkning.

Utredningsmannen har föreslagit en förstärkning också av Österbygdens

vattendomstol. Enligt vad utredningen givit vid handen synes arbetsläget

vid denna domstol icke vara sådant att en omedelbar förstärkning är oundgängligen

nödvändig; utredningens förslag bygger på ett bedömande av den

väntade arbetsmängden under det kommande året. Utredningsmannen har

sålunda ansett att arbetsläget påkallar åtgärder redan omkring mitten av

år 1957. Enligt departementschefens mening bör man emellertid, då det gäller

Österbygdens vattendomstol, för närvarande ställa sig avvaktande och

alltså icke vidtaga någon förstärkning, förrän det klart framgår att en sådan

är nödvändig.

I några remissyttranden har föreslagits att en ny vattendomstol skall inrättas

i Luleå eller att en avdelning av Norrbygdens vattendomstol skall

placeras i Luleå. Dessa förslag har departementschefen icke ansett sig böra

förorda.

Departementschefen tillstyrker alltså, att vid Norrbygdens vattendomstol

nyinrättas befattningar för 2 vattenrättsdomare, 3 vattenrättsingenjörer (1

vattenbyggnadsteknisk och 2 agrikulturtekniska), 1 biträdande vattenrättssekreterare,

1 kanslist och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Likaledes biträder departementschefen utredningsmannens förslag om

inrättande vid Mellanbygdens vattendomstol av befattningar för 1 vattenrättsdomare,

2 vattenrättsingenjörer (1 vattenbyggnadsteknisk och 1 agrikulturteknisk),

1 biträdande vattenrättssekreterare, 1 kanslist och 2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål.

Domar- och ingenjörstjänsterna anses, åtminstone till en början, böra

uppföras såsom extra ordinarie i lönegraden Cs 14 med en avlöningsförstärkning

av 3 756 respektive 2 400 kronor. Befattningarna för vattenrättssekreterare

och kanslist föreslås placerade i Cg 27, respektive Cg 19.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

17

Yrkandet om tjänsteförändringar för de tre biträdande vattenrättsdomarna

i Österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar kan

departementschefen icke tillstyrka.

Med anledning av riksdagens beslut angående löncgradsplacering m. m.

för viss personal vid vattenöverdomstolen och vattendomstolarna föreslås

vidare anslaget till följd av ändrad lönesättning för vattenrättsingenjör

uppräknat med 52 200 kronor.

Därjämte förordas att arvodet till vattenrättsnämndeman bestämmes till

40 kronor. Kostnaderna härför kan uppskattas till 10 000 kronor.

De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

462 300 kronor.

Anslaget uppräknas vidare med 92 200 kronor huvudsakligen med anledning

av 1956 års lönehöjning.

Slutligen anses anslaget böra ökas med 4 000 kronor på grund av att två

vattenrättssekreterare i lönegrad Cg 30 med hänsyn till tjänstgöringstidens

längd bör placeras i lönegrad Cg 32.

Anslaget uppräknas alltså med 558 500 kronor.

I personalförteckningen minskas antalet kontorsbiträden från 6 till 5, varjämte

tillkommer 3 vattenrättsdomare i Cs 14 och 5 vattenrättsingenjörer i

Cs 14.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Grym m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 20), i vilka har hemställts, att riksdagen,

med bifall i övrigt till Ivungl. Maj:ts förslag, måtte besluta, att Norrbygdens

vattendomstol uppdelas på så sätt, att en självständig vattendomstol,

med en uppsättning motsvarande den föreslagna förstärkningen, upprättas

för i huvudsak Norrbottens län och stationeras till Luleå stad,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eliasson (I: 167) och den andra inom andra kammaren av herrar

Gezelius och Jansson i Aspeboda (II: 201), i vilka har hemställts, att riksdagen

måtte dels besluta den förstärkning av Österbygdens vattendomstol som

föreslagits av den av chefen för justitiedepartementet tillkallade särskilde

utredningsmannen, dels ock anvisa härför erforderliga medel,

dels ock en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II:

161), vari har hemställts, att riksdagen måtte avslå den föreslagna höjningen

av dagarvodet till vattenrättsnämndeman samt med 10 000 kronor

sänka det under ifrågavarande punkt upptagna anslaget.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:20, 11:201 och II: 161.

Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen att Norrbygdens och

Mellanbygdens vattendomstolar tillföres ytterligare personalförstärkningar i

enlighet med utredningsmannens föreliggande förslag.

2 liihang till riksdagens protokoll 19.r>7. 6 samt. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Beträffande det i motionerna I: 22 och II: 20 framställda förslaget om en

uppdelning av Norrbygdens vattendomstol har utskottet inhämtat, att utredningsmannen

även övervägt denna fråga utan att dock anse sig kunna

framlägga förslag härom. Av den redogörelse, som utredningsmannen efter

anmodan lämnat utskottet för sitt ställningstagande, innefattande synpunkter

på storleken av domsområdet för en ny domstol, den lämpliga förläggningsorten,

möjligheterna till personalrekrytering m. in., har utskottet bibringats

uppfattningen att tillräckliga skäl icke kan anses föreligga för en

uppdelning. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Vad angår Österbygdens vattendomstol har utredningsmannen ansett, att

åtgärder bör insättas omkring mitten av år 1957 om tre ur kraftförsörjningssynpunkt

betydelsefulla större regleringsmål, vilka väntas inkomma

till domstolen, skall kunna behandlas. Departementschefen har å sin sida

ansett att någon förstärkning icke bör vidtas förrän det klart framgår att

en sådan är nödvändig. Häremot har i motionerna 1:167 och 11:201 invänts,

att förstärkning i allt fall erfordras från den 1 januari 1958. Enligt

uPPgifter, som utskottet inhämtat från vattenrättsdomaren i domstolen, har

ifrågavarande mål ännu icke anhängiggjorts vid densamma, och någon bestämd

tidpunkt härför har icke heller kunnat angivas. Vid sådant förhållande

har utskottet icke ansett sig böra intaga annan ståndpunkt än departementschefen.

Emellertid förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t med hänsyn

till de stora värden, som de nämnda regleringsföretagen representerar,

noga följer utvecklingen och, om så befinnes påkallat för att undvika dröjsmål

med domstolsbehandlingen, vidtager åtgärder för att riksdagen skall

kunna i särskild ordning besluta om erforderlig förstärkning. Utskottet förordar,

att riksdagen i anledning av ifrågavarande motioner i skrivelse till

Kungl. Maj :t ger tillkänna vad utskottet nu anfört.

Mot departementschefens förslag att dagarvodet till vattenrättsnämndeman

skall höjas från 30 till 40 kronor har i motionen II: 161 invänts, att

några sakliga skäl knappast kan andragas för att vattenrättsnämndemän skall

åtnjuta högre dagarvode än häradsrätternas nämndemän. Som framgår av

det föregående (punkt 20) har utskottet tillstyrkt att dagarvodet till sistnämnda

nämndemän höjs från 20 till 30 kronor. Med anledning av vad motionären

anfört får utskottet erinra, att då ersättning till vattenrättsnämndeman

infördes år 1918 (prop. 129/1918) uttalades att avsikten därmed var

att bereda gottgörelse för det med befattningen förenade besväret jämte

tidsspillan och att arvodet följaktligen vore att anse som avlöning. Utskottet

vill vidare erinra att dagarvode till häradsrätternas nämndemän infördes

först så sent som 1953, varvid det bl. a. uttalades, att gottgörelse för

nämndemansuppdraget borde bestämmas så, att den icke förändrade uppdragets

karaktär av ett heders- och förtroendeuppdrag. Utan att närmare

inga pa den principiella innebörden av de anförda motiveringarna anser

utskottet, att uppdraget som vattenrättsnämndemän med hänsyn till dess

mera specialbetonade karaktär och den större tid som i regel torde åtgå för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

19

fullgörandet av uppdraget motiverar en högre ersättning. Utskottet avstyrker

följaktligen motionen.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

I. att motionerna 1: 22 och II: 20 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 107 och

II: 201 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört;

III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 161

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vattendomstolarnas

personalförteckning, vilka angivits av departementschefen

i statsrådsprotokollet över justiliedepartementsärenden

för den 3 januari 1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna

att tillämpas under budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 843 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 50 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 923 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 489 300

Summa kronor 2 306 500

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 306 500 kronor.

24:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 24, s.

59—62) föreslagit riksdagen att till Vattendomstolarna: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 427 900 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 267 700 kronor.

Departementschefen föreslår en uppräkning av delposten till sjukvård

med 2 500 kronor. Posten till reseersättningar uppräknas med 80 000 kronor.

Vidare beräknas ett belopp av 20 000 kronor att enligt vatlenöverdomstolens

bestämmande användas till resekostnadsersättning och traktamente

åt vattendomstolarnas personal vid bevistande av sådana ulbildningskurser

in. in., som prövas på elt påtagligt sätt kunna tjäna vattendomstolarnas

intressen. I enlighet med vattenöverdomstolens förslag uppräknas posten til!

bränsle , lyse och vatten med 2 700 kronor.

Till grund för vattenöverdomstolens beräkning av anslagsbehovet under

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

posten till övriga expenser har i väsentlig män legat dess under avlöningsanslaget

framförda förslag till personalorganisation vid vattendomstolarna.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen av sistnämnda

anslag har denne icke ansetts sig kunna biträda en utvidgning av

organisationen i den omfattning vattenöverdoinstolen föreslagit. Såsom en

följd härav förordas, att medelsökningen under posten till övriga expenser

begränsas till 79 000 kronor, varvid räknats med engångsutgifter till ett

belopp av 44 000 kronor. Å andra sidan ingår i posten för innevarande

budgetår en engångskostnad av 4 000 kronor, med vilket belopp anslaget

minskas.

Anslaget ökas sålunda med 160 200 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 427 900

kronor.

25:o) Ljudupptagningsapparatur. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 62) föreslagit

riksdagen att till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 162) har

hemställts, att riksdagen måtte avslå ifrågavarande anslagsyrkande.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet, som vill erinra om att ifrågavarande anslag är avsett att huvudsakligen

tillgodose hovrätternas behov av ljudupptagningsapparatur,

anser icke att motionären anfört bärande skäl för sitt yrkande.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 162 till Ljudupptagningsapparatur

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kronor.

26 :o) Kostnader för genomförande av rationalisering vid domstolarna. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 62 och 63), vilket avser att

möj liggöra anskaffande av vissa av statens organisationsnämnd förordade

tekniska hjälpmedel för rationalisering och effektivisering av domstolsorganisationen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för genomförande av rationalisering

vid domstolarna för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

21

27 :o) Blanketter för domstolsväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt 27, s. 63)

föreslagit riksdagen att till Blanketter för domstolsväsendet för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Något anslag för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.

Såsom ett led i de rationaliseringsåtgärder, som avses i näst föregående

punkt, ingår att tryckning och distribution av domstolsblanketter skall centraliseras

och icke såsom tidigare handhavas av dels justitiedepartementet

och dels de enskilda domstolarna. Medelsbehovet för dessa ändamål uppskattas

till 80 000 kronor, vilket belopp departementschefen föreslår skall

anvisas under ett särskilt förslagsanslag å rilcsstaten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Blanketter för domstolsväsendet för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Rättegångsväsendet i allmänhet

28 ro) Ersättning åt domare, vittnen och parter. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 28, s. 64), vilket i fråga om medelsbehovet innebär en

uppräkning av anslaget med 400 000 med hänsyn till belastningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

4 300 000 kronor.

29 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29, s. 64), vilket innebär en med 200 000 ökad medelsanvisning

med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

2 900 000 kronor.

30:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 30, s. 65), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

31 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 65—

68) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1957/58, dels ock till Tornedalens rättshjälpsanstalt för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 65 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 54 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att Tornedalens rättshjälpsanstalt tillkommit

för att särskilt tillgodose behovet av rättshjälp åt den huvudsakligen

finskspråkiga och avlägset boende befolkningen inom verksamhetsområdet.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört förordas uppflyttning

av tjänsten som förste kansliskrivare i lönegrad 17 till kontorsskrivare i

lönegrad 19. Departementschefen finner det vidare motiverat att en tjänst

som kanslibiträde i Ce 11 inrättas i utbyte mot den tillfälliga arbetshjälp för

vilken medel finnes anvisade under anslaget. Beträffande arvoden till styrelsens

ledamöter föreslås att Kungl. Maj:t får besluta.

För ökade lönekostnader till tjänstemän, ersättningar till vikarier och annan

extra arbetskraft, styrelsearvoden samt höjda löner till följd av år 1956

beslutad lönehöjning uppräknas posterna till icke-ordinarie personal och

till rörligt tillägg med 6 200 kronor respektive 4 100 kronor. Posten till omkostnader

föreslås med hänsyn till stegrade utgifter för reseersättningar,

telefon in. m. höjd med 1 100 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt, att tjänsten som förste kansliskrivare

i lönegrad 17 uppflyttas till kontorsskrivartjänst i lönegrad 19.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

nu förevarande förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för Tornedalens rättshjälpsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 42 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 11 900

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis........................ 11 100

Summa kronor 65 400

b) till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 65 400 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957 23

32 :o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 69), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Fångvården m. m.

Departementschefen erinrar inledningsvis om det omfattande nybyggnads-

och reformarbetet inom fångvården. Efter att vidare ha erinrat om

innebörden av de beslut, som fattades vid 1956 års riksdag har departementschefen

lämnat följande redogörelse för de åtgärder, som i anledning

härav vidtagits.

Genom beslut den 7 september 1956 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommittén

att låta utföra ombyggnads- och ändringsarbeten inom kasernerna i

Hälsingborg, så att lokalerna kan användas som en provisorisk fångvårdsanstalt

för 170 manliga intagna, och genom beslut den 19 oktober 1956 har

Kungl. Maj :t förordnat, bland annat, att en provisorisk anstalt för vanligt

fångförvar, benämnd Hälsingborg och tillhörande södra anstaltsgruppen,

skall vara anordnad i dessa lokaler från och med den 1 november 1956 och

tillsvidare.

Kungl. Maj :t, som den 31 augusti 1956 godkänt förvärvet av vissa markområden

i Skogome, har den 7 september 1956 uppdragit åt kommittén att

där låta igångsätta och utföra en första utbyggnad av permanent centralanstalt

för västra anstaltsgruppen med slutna avdelningar för ca 80 intagna,

ägnad att tillsvidare utnyttjas som provisoriskt häkte för Göteborgstrakten.

Därefter har Kungl. Maj :t den 16 november 1956 på det sätt ändrat beslutet

av den 7 september 1956 att utbyggnaden skulle avse avdelningar för ca 100

intagna.

I fråga om anläggningen i Tidaholm har Kungl. Maj :t den 26 oktober 1956

godkänt markförvärv från Tidaholms stad och den 16 november 1956 uppdragit

åt kommittén att där låta igångsätta och utföra en permanent sluten

sidoanstalt för ca 150 intagna, avsedd att anslutas till västra anstaltsgruppen.

Beslutet avser dock icke verkstadsbyggnader, varom Kungl. Maj :t förklarat

sig framdeles vilja meddela beslut.

Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 30 november 1956 uppdragit åt

fångvårdsstyrelsen att låta utföra reparations- och ombyggnadsarbeten vid

vissa delar av den militära sjukhusanläggningen i Lärbro, så att lokalerna

snarast möjligt kan användas som en provisorisk anstalt för vanligt fångförvar

för tillsvidare 116 manliga intagna och kan tagas i bruk successivt

med början den 17 december 1956. Därvid har bland annat förordnats att

den nya anstalten skall benämnas Lärbro och tillhöra östra anstaltsgruppen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Genom beslut den 21 december 1956 har Kungl. Maj:t uppdragit åt fångvårdsstyrelsen

att förhyra fabrikslokaler i Ulriksfors för tiden den 1 januari

—14 mars 1957 för inrättande av en tillfällig koloni; frågan om förvärv av

anläggningen och byggnadsarbeten på denna har ansetts icke böra prövas av

Kungl. Maj :t innan riksdagen tagit ställning. Departementschefen har för avsikt

att, sedan remissbehandlingen avslutats, anmäla frågan för årets riksdag.

Frågan om förvärv av markområde i Norrtälje och om anläggning på denna

plats har likaså ansetts böra i första hand underställas riksdagen. Av kommittén

avlämnat förslag rörande centralanstalter i österåker och Kumla stad

samt kvinnoanstalt på Hinseherg är under remissbehandling.

Departementschefen lämnar härefter följande redogörelse för platsbehovet

inom fångvården.

Inom fångvården finns för närvarande (den 1 december 1956) 68 anstalter

av olika slag med tillhopa 3 675 platser. Den största delen av dessa anstalter

användes för det ordinära fångklientelet. Dessa anstalter, som är fördelade

på fyra anstaltsgrupper för det manliga och en grupp för det kvinnliga

klientelet, rymmer tillhopa 1 769 slutna och 1 124 öppna platser. För

det yngre klientelet finnes en anstaltsgrupp med 136 slutna och 93 öppna

platser. Säkerhetsanstalterna, som utgör en särskild anstaltsgrupp, rymmer

354 slutna och 85 öppna platser. Härtill kommer sjukhuset Håga med 70

platser. Samtliga platser fördelar sig alltså på 2 373 slutna och 1 302 öppna.

Då man beräknar antalet platser vid fångvårdsanstalterna, måste beaktas

att nu angivna platsantal utvisar, hur många intagna anstalterna maximalt

kan mottaga på ordinärt inrättade utrymmen. I praktiken kan emellertid

hela detta utrymme i allmänhet icke utnyttjas. Vid varje slag av anstalter

har man att räkna med att en viss del av utrymmet icke kan beläggas på

grund av rengöring, reparation m. in. Intagningar, utskrivningar och förflyttningar

omöjliggör också att antalet tillgängliga platser för varje dag är

fullbelagt. Självfallet är det svårt att i siffror exakt uttrycka nu angivna

förhållanden. Man bör dock reducera det nominella antalet platser med

minst 10 procent. Man har alltså att räkna med att fångvården disponerar

3 300 platser.

Beläggningssiffrorna inom fångvården företer starka säsongmässiga fluktuationer.

Antalet intagna brukar vara högst under tiden januari—mars. En

hög beläggningssiffra utvisar också september—november. Dessa säsongmässiga

variationer åskådliggöres av diagram, som finnes intagna såsom bilaga

till proposition nr 111 år 1956 (s. 45). Av dessa diagram framgår även

att överbeläggning i främsta rummet faller på de slutna anstalterna. Det är

i allmänhet centralanstalterna inom anstallsgrupperna, som ntsättes för de

största svårigheterna, då det gäller att omhändertaga ett antal intagna som

långt överstiger antalet tillgängliga platser. Härvid måste utrymmen, avsedda

för endast en person, i stor utsträckning utnyttjas för flera intagna

samtidigt och anstaltsutrymme som beräknats för annat ändamål än förläggning

måste anlitas därtill.

Av bifogade tabell (tabell A) över antalet intagna av olika kategorier på

fångvårdens anstalter den 1 december 1956, jämfört med den 1 december

1955 och den 1 december 1953, framgår att hela antalet intagna under 3- årsperioden stigit från 3 225 till 4 104 eller sålunda med 879,"av vilka 438

faller på det sista årets ökning. Anmärkningsvärt är särskilt att den stegrade

fångbeläggning, som förelåg den 1 december 1955 jämfört mel förhållandena

den 1 december 1953, till betydande del bestod av fängelsefångar,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

25

medan den ytterligare ökning som nu föreligger ett år senare också till stor

del består av straffångar. Det kan vidare påpekas att antalet häktade utvisar

en fortgående stegring. Denna är dock starkast under den förra delen av

perioden och mindre utpräglad under det senaste året. Med hänsyn till de

särskilda krav som bör ställas på förvaringen av häktade är denna ökning

dock av stor betydelse. I bifogade uppställning över antalet straff- och fängelsefångar

vid samma tidpunkter (tabell B) har dessa grupper uppdelats

med hänsyn till ådömda strafftider. Därav framgår att det alltjämt föreligger

en kraftig stegring av sådana som har frihetsstraff på högst 3 månader.

Det rör sig här till större delen om rattfyllerister; antalet har under

3-årsperioden mer än fördubblats. Enbart under det sista året uppgår ökningen

till 180. Särskilt anmärkningsvärd är emellertid den starka ökningen

av sådana som har långa strafftider. Till skillnad från de förhållanden, som

förelåg för ett år sedan och ännu i våras, har intagna med verkställighetstider

mellan 6 månader och ett år eller därutöver kraftigt ökat. Dessa grupper

har sålunda under sista året ökat med tillhopa 207, vilket är mer än hela

platsantalet i en större centralanstalt, såsom Härianda eller Malmöanstalten.

I fortsättningen anför departementschefen bl. a. följande.

Vid behandlingen av fångvårdens platsbehov i propositionen nr 111 till

1956 års riksdag räknades med att ytterligare 300 platser för ordinärt

fångklientel ofördröjligen borde inrättas och denna uppfattning biträddes i

huvudsak av riksdagen. Genom de åtgärder som hittills vidtagits har i första

hand byggnadsverksamhet igångsatts för att åstadkomma ett tillskott av

välbehövliga slutna utrymmen. I avbidan på att dessa hinner färdigställas

har utrymmen anskaffats genom olika åtgärder. Sålunda har anstalten i

Hälsingborg tagits i bruk. Det kan beräknas att den kort efter årsskiftet

kan rymma ett 100-tal intagna och senare under våren uppnå full beläggning

med 170. På Lärbro, som är beräknat inrymma 116 platser, torde likaså

antalet intagna få ökas successivt under våren, beroende på den takt i vilken

förläggningslokalerna kan göras i ordning och sysselsättning stå till

förfogande. Man kan räkna med alt under den närmaste tiden 30—50 intagna

skall kunna mottagas på anstalten. På det förhyrda Ulriksfors torde 30 ä

35 intagna kunna mottagas redan på nyåret. Därest riksdagen beslutar alt

inköpa anläggningen och anslår medel till byggnadsarbeten på denna, torde

beläggningen kunna fördubblas hösten 1957 och full beläggning på omkring

130 intagna uppnås våren 1958. Enligt beslut den 31 augusti 1956

har Kungl. Maj :t godkänt fångvårdsstyrelsens åtgärd att vid Hinseberg inrätta

en tillfällig koloni för män, ansluten till östra anstaltsgruppen. Antalet

intagna uppgår för närvarande till omkring 80. En del av dem skall

sysselsättas med de byggnadsarbeten, som avser att på Hinseberg skapa en

differentierad anstalt för kvinnligt klientel.

Till nu angivna anläggningar kommer ett flertal mindre sådana som inrättats

under höstens lopp. Sålunda har, på förslag av fångvårdsstyrelsen, eu

koloni anordnats i förhyrda lokaler i Torhult i Älvshorgs län med plats för

30 intagna. Kolonier har vidare anordnats på fastigheten Hyttan i Sala stad

med 24 platser och på Oppeby gård invid Nyköping, likaledes med 24 plat
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

ser, varjämte ytterligare 20 platser torde kunna anordnas vid Kungsgården

under Svartsjöanstalten, allt enligt förslag av fångvårdsstyrelsen.

De åtgärder av skilda slag som alltså vidtagits för att omedelbart lätta

den betydande platsbristen inom fångvården har tillfört denna fler platser

än som vid frågans behandling våren 1956 ansågs omedelbart behövliga.

Tydligt är emellertid att den starka ökningen av antalet intagna, som icke

avmattats utan tvärtom ytterligare stegrats den senaste tiden och genom

förskjutningen till intagna med längre strafftider fått en allvarligare karaktär,

ställer ett ännu större krav på anstaltsutrymmen än man kunnat räkna

med under förra våren. Ett betydelsefullt platstillskott kan emellertid vinnas

genom att byggnadsverksamheten på Skogome kommit väl i gång och

kan väntas i huvudsak lösa Härlandaanstaltcns behov av platser för häktade.

Det beräknas för närvarande att anläggningen å Skogome skall stå färdig i

maj eller juni 1957. Vidare bör det meddelade beslutet om uppförande av

Tidaholmsanstalten fullföljas så snabbt som möjligt.

Av stor betydelse för att efter hand stärka fångvårdens resurser är att det

tidigare beslutade byggnadsprogrammet rörande ungdoms- och säkerhetsanstalter

fullföljes enligt planerna. Frågan om byggnadsverksamhet på Hinseberg,

varom förslag föreligger och är under remiss, torde få underställas

riksdagen. I fråga om ersättningsanstalter för Långholmen pågår planeringsoch

ritningsarbeten, vilka självfallet bör bedrivas skyndsamt. Det kan dock

icke beräknas att några egentliga byggnadsarbeten på dessa anstalter skall

kunna komma i gång redan under nästa budgetår.

Personalfrågorna inom fångvården är av minst lika stor betydelse för

fångvårdens modernisering som anskaffandet av lämpliga byggnader. En

effektiv människovärd kräver helt andra insatser från personalen än en

straffverkställighet som begränsar sig till rutinartad bevakning av de intagna.

Det är därför av stor vikt att fångvården har tillgång på kvalificerad

personal och att det kan skapas ett av vårdsynpunkter präglat samarbete

på anstalterna.

33:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 79—

83) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1957/

58, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 371 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 054 600 kronor.

I samband med äskanden å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 har det för

nämnda budgetår befunnits erforderligt att dels från och med den 16 maj

1956 och intill budgetårets utgång förordna byråchefen i medicinalstyrelsen

Erik Anneli att bestrida vissa på överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen

ankommande göromål, dels förordna befattningshavare att med

motsvarande tjänstebefrielse för byråcheferna å fångvårdsstyrelsens admi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

27

nistrativa byrå och socialbyrå på nämnda byråer tillsvidare till och med

den 30 juni 1957 bestrida vissa på byråchefen ankommande göromål, dels

ock förordna om förstärkning av den icke ordinarie personalen med fyra

amanuenser och fem biträden för skriv- och kontorsgöromål. Då anledning

finnes antaga att personalförstärkning under budgetåret 1957/58 kommer

att erfordras i minst samma omfattning som för budgetåret 1956/57 föreslår

departementschefen att medel anvisas i överensstämmelse härmed. Kostnaderna

för de nämnda dubbleringarna av tjänster uppgår till 98 200 kronor

och personalförstärkningarna av icke-ordinarie personal till 117 600

kronor, med vilka belopp anslaget föreslås uppräknat.

Anslaget anses vidare böra höjas med 8 700 kronor för skrivhjälp till interneringsnämnden

samt med 13 500 kronor vikariemedel.

Med hänsyn till de överväganden som pågår rörande kriminalstatistiken

finner departementschefen sig icke kunna föreslå medel för en särskild utredningsavdelning

för prognoser inom fångvårdsstyrelsen. Icke heller tillstyrkes

särskilda medel för utredning om driftsstatistik.

Med hänsyn till avsedd uppräkning av arvoden föreslås, att anslaget

höjes med 3 000 kronor. Vidare bör anslaget på grund av automatiska utgiftsökningar

uppräknas med 75 500 kronor huvudsakligen med anledning

av 1956 års lönehöjning.

Anslaget uppräknas alltså med 316 500 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ollén m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herr

Rylander m. fl. (II: 334) har hemställts, att riksdagen må för utredning inom

fångvårdsstyrelsen om driftsstatistik anvisa 3 000 kronor samt till följd

härav uppräkna icke-ordinarieposten och anslagets slutsumma med samma

belopp.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 248.

Utskottet. Motionärernas ifrågavarande yrkande överensstämmer med det

förslag, som fångvårdsstyrelsen vid upprepade tillfällen tidigare och nu

på nytt framfört om medelsanvisning för utredning om ekonomisk driftsstatistik

beträffande fångvårdsanstalterna. Utskottet anser i likhet med motionärerna

att hehovet av en sådan statistik fått ökad aktualitet på grund

av de stigande utgifterna för fångvården och förordar därför, att Kungl.

Maj :t upptar frågan till omprövning.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt

inte givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 248 och

11:334 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört;

II. att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen

att tillämpas under budgetåret 1957/58:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän förslags
-

vis ...................................... 496 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 15 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 548 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 310 900

Summa kronor 1371 100

b) till Fångvårdss tyr elsen: A vlöningar för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 1 371 100 kronor.

34:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 34, s. 83 och 84), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 178 400

kronor.

35 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s.

84—103) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med

tillämpning under budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen

föreslagit, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1957/58, dels

ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 23 944 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 226 400 kronor.

Genom statsmakternas beslut år 1956 har det s. k. räjongsystemet genomförts

jämväl för säkerhetsanstalter och för anstalter för ungt klientel. Beslutet

innebär i personalhänseende att de båda nya räjongerna anpassats

till organisationen vid de förut existerande räjongerna för ordinärt fångklientel.

Till följd av säkerhets- och ungdomsklientelets speciella beskaffenhet

skedde dock en viss förstärkning i förhållande till personalorganisationen

inom de vanliga grupperna. Beträffande personalorganisationen inom

ungdomsräjongen innebar denna förstärkning principiellt en anpassning till

ungdomsvårdsskolornas personalorganisation. Vidare har en förbättrad praktisk

och teoretisk utbildning för fångvårdspersonalen beslutats. De nya

räjongerna innebär att fångvårdsanstalterna Hall, Norrköping, Karlstad,

Kalmar, Västervik och Hudiksvall jämte kolonierna Sjöboda och Orretorp

skall för samverkan bilda en anstaltsgrupp, benämnd säkerhetsgruppen, med

Hall såsom centralanstalt, samt fångvårdsanstalterna Skenäs, Aspliden,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

29

Roxtuna, Hildero, Björkahemmet jämte fångvårdsanstalterna Uppsala, Ystad,

Västerås och Nyköping samt den nyinrättade kolonien Herrestad, en anstaltsgrupp

benämnd ungdomsgruppen, med Skenäs såsom centralanstalt.

Anstaltsindelningen har tillämpats, såvitt avser ekonomisk förvaltning och

arbetsdrift från och med den 1 juli 1956; i övrigt har den trätt i kraft med

ingången av år 1957. Genom beslut den 14 december 1956 har Kungl. Maj :t,

i enlighet med riksdagens beslut, förorduat om vissa övergångsanordningar

i personalhänseende för anstaltsindelningens genomförande.

Den omorganisation, som sålunda år 1956 beslutats, har berört en stor

del av fångvårdens personal. Emellertid har även andra omständigheter

kommit att påverka personalsituationen. Den överbeläggning i fråga om intagna,

som redan under slutet av år 1955 gjort sig gällande, har nödvändiggjort

anskaffande av nya utrymmen. En omfattande ökning av personalbeståndet

har inträffat. Fångvårdsstyrelsen har i sina petita anmält att

vederbörande intresseorganisationer hos styrelsen hemställt om vissa tjänsteförändringar

inom fångvården. Styrelsen har vidare erinrat om det i skrivelse

den 3 april 1956 upptagna spörsmålet om förbättrad lönegradsplacering

för fångvårdens arbetsledarpersonal. Styrelsen hemställer nu att frågan

om löneställningen för befattningshavare vid fångvårdsanstalterna måtte

utredas. Statens lönenämnd har framhållit, att det ville förefalla som om

inom olika delar av fångvårdsstaten tjänstemän i skilda lönegrader ofta

utnyttjades för samma arbetsuppgifter. Det syntes nämnden därför som om

en översyn beträffande personalorganisationen vid fångvårdsanstalterna i

syfte att vinna större enhetlighet i fråga om förekommande tjänstetypers

användning vore påkallad.

Enligt vad departementschefen inhämtat har vid den nyligen träffade

överenskommelsen om slatstjänstemännens löner in. m. förutskickats att

en viss översyn av lönegradsplaceringen för personal i tillsyn och arbetsdrift

vid fångvårdsanstalterna skall göras till sådan tidpunkt, att eventuella förslag

till ändrad lönegradsplacering kan föreläggas 1957 års riksdag under

dess vårsession. Vid sådant förhållande är departementschefen icke beredd

att nu taga ställning till några förslag om ändrad lönegradsplacering för dylik

personal.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör dels styresmännen

vid fångvårdsanstalterna i Gävle och Kristianstad uppflyttas från föreståndare

i Ca 23 till anstaltsdirektörer i Ca 27, dels ock köksföreståndartjänsterna

å Långholmen, Härianda, Malmö, Härnösand, Hall, Växjö, Norrköping

och Mariestad samt biträdande köksföreståndaren å Långholmen uppflyttas,

köksföreståndartjänsten å Långholmen till lönegrad 18, tjänsterna å Härlanda

och i Malmö till lönegrad 16 och de övriga till lönegrad 15. Med hänsyn

till att särskilda kompetenskrav skall gälla för tjänsterna i de nya lönegraderna

torde nuvarande tjänster för de köksföreståndare inom fångvården,

vilka berörs av den ändrade lönesättningen, men vilkas innehavare

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

icke uppfyller de föreskrivna kompetensvillkoren, få föras på övergångsstat

och de nyinrättade tjänsterna hållas obesatta.

Vidare föreslås ordinariesättning av 10 yrkesmästare Ce 16—Ca 16, 15

yrkesmästare Ce 14—Ca 14, 5 arbetsterapeuter Ce 14—Ca 14, 10 överkonstaplar

Ce 14—Ca 14 och 50 vaktkonstaplar Ce 12—Ca 12.

Det förordas även att 2 yrkesmästartjänster i lönegrad Cg 16 och 5 yrkesmästartjänster

i lönegrad Cg 14 överföres på extra ordinarie stat samt att

en överskötersketjänst på Roxtuna i Ce 15 inrättas i stället för den tjänst

i Ce 14, som nu finnes vid anstalten. Samtidigt bör överskötersketjänsten i

Cg 15 därstädes indragas.

10 vaktkonstapelstjänster i Cg 12 bör indragas och ersättas med

a) 8 yrkesmästare i Ce 14 varav

1 för kuverttillverkning å Långholmen

1 för grövre konfektion vid var och en av anstalterna i Örebro och

i Vänersborg

1 för snickeri vid vardera anstalterna å Härianda, i Malmö, å Hall,

i Härnösand och vid kolonien Ollestad

b) 2 arbetsterapeuter i Ce 14 varav

1 å sinnessjukavdelningen å Långholmen

1 å sinnessjukavdelningen å Härianda.

Kostnaderna för de sålunda förordade tjänsteförändringarna uppgår till

42 200 kronor.

I fråga om personalförstärkningar föreslår departementschefen att vid

Skenäsanstalten nyinrättas följande tjänster: 2 som assistent i Ce 23, 1 som

husföreståndare i Ce 19, 1 som tillsynsman i Ce 18, 1 som kontorist i Ce

13, 6 som vårdare i Ce 12 och 1 som förman i Ce 12. Därjämte bör inrättas

en tjänst som biträdande husföreståndare i lönegraden Ca 13 mot att nuvarande

tjänst som köksföreståndare i Ca 12 indrages. Ytterligare bör en

arvodesanställd kvinnlig befattningshavare (paviljongbiträde) anställas. Kostnaderna

för dessa förslag uppgår till 149 400 kronor.

I övrigt tillstyrkes följande tjänster, nämligen: 3 yrkesmästartjänster i

Cg 14, varav 2 avsedda som icke anstaltsbundna byggnadsledare och 1 avsedd

för konfektionsverkstaden i Vänersborg; sistnämnda tjänst föreslås dock få

utnyttjas endast vid överbeläggning. Vidare bör tillkomma 1 tjänst i Cg 21

som bokhållare å Långholmen jämte medelsanvisning till skrivhjälp vid

denna anstalt samt 1 tjänst som kanslibiträde i Ce 11 vid anstalten i Karlskrona.

Dessa förslag medför en ökning av anslaget med 61 600 kronor. Slutligen

bör för arvoden till fritidsledare uppräkning av icke-ordinarie posten

ske med 10 000 kronor.

Enligt departementschefens mening är det vadare i nuvarande situation

nödvändigt att av säkerhetsskäl införa vakande vakt vid vissa smärre anstalter,

vid vissa kolonier och vid tillfälliga förläggningar. I detta syfte föreslås,

att 30 nya vaktkonstapelstjänster i Cg 12 och 1 vaktfrutjänst i Cg 10

inrättas. Härav bör dock den personal som avses för tillfälliga förläggning
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

31

ar, sju till antalet, upptagas under särskilt anslag. Under denna punkt upptages

alltså 23 vaktkonstaplar och 1 vaktfru innebärande en anslagshöjning

med 236 300 kronor.

Sedan hösten 1953 har inom fångvården bedrivits försöksverksamhet med

gruppterapi. Anslagna medel till den pågående verksamheten har emellertid

visat sig vara för knappt beräknade, varför beloppet föreslås uppräknat

med 10 000 kronor.

Då Kungl. Maj:t, på sätt närmare angivits i inledningen, fattat beslut om

uppförande av anstalterna i Skogome och Tidaholm samt om inrättande av

anstalterna i Hälsingborg, Hinseberg och Lärbro samt kolonierna Hyllan

och Oppeby, torde de föreslagna personalplanerna böra underställas riksdagen.

Förslagen är upprättade enligt gängse grunder och med beaktande av förhållandena

i varje särskilt fall. Givetvis kan vissa jämkningar sedermera

visa sig behövliga, varom i så fall senare anmälan får göras till riksdagen.

De av fångvårdsstyrelsen upprättade personalstatsförslagen för Hyttan

och Oppeby biträdes helt av departementschefen, ävensom eftervårdsutredningens

förslag för frigångshem. Kostnaderna belöper sig på 231 000 kronor.

I fråga om Skogome föreslås befattningshavare till antal och i lönegrad

såsom kommittén beräknat med endast följande jämkningar: 1 förrådsförman

utbytes mot 1 vaktkonstapel och 1 kanslibiträde mot 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Med undantag för sistnämnda biträde bör denna

personal uppföras på extra ordinarie stat. Ifrågavarande avlöningskostnader

beräknas till 498 100 kronor.

7''ida/io/msanstalten kommer att dimensioneras för inte mindre än 150 intagna.

Den kommer närmast att ha till uppgift att avlasta centralanstalten

Härianda. Anstaltsdirektören bör därför med hänsyn till de arbetsuppgifter,

som kommer att åvila honom, klientelets antal och beskaffenhet placeras i

lönegraden 29. I övrigt föreslås följande ändringar i förhållande till de redovisade

beräkningarna:

1 arbetsföreståndare, lönegrad 25, utbytes mot 1 arbetsassistent, lönegrad

23,

1 uppsyningsman, lönegrad 18, utbytes mot 1 uppsyningsman, lönegrad

16,

1 köksföreståndare, lönegrad 12, utbytes mot 1 köksföreståndare, lönegrad

16, med de kompetenskrav, som chefen för civildepartementet vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor angivit,

1 biträdande köksföreståndare, lönegrad 12, utbytes mot 1 ekonomibiträde,

lönegrad 8.

Följande befattningar utgår:

1 förste yrkesmästare............... lönegrad 20

2 yrkesmästare .................... » 18

1 förrådsförman................ ... » 13

1 förste skötare .................... » 13

1 kontorist ........................ » 13

2 hantverkare...................... » 12

1 skötare ...................... . . » 12

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Följande befattningar tillkommer:

3 yrkesmästare..................... lönegrad 14

5 vaktkonstaplar................... » 12

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

Personalstaten för Tidaholm ingår i anslagsberäkningarna endast för halva

budgetåret.

För den provisoriska fångvårdsanstalten i Hälsingborg har Kungl. Maj :t

den 19 oktober 1956 i avvaktan på riksdagens godkännande fastställt följande

personalorganisation:

Antal Lönegrad

1 anstaltsdirektör ........................ Cg 29

1 arbetsassistent ......................... Cg 23

1 fångvårdsassistent...................... Cg 23

1 bokhållare ............................ Cg 21

1 social kurator ......................... Cg 18

1 uppsyningsman ........................ Cg 18

5 yrkesmästare .......................... Cg 16

10 yrkesmästare .......................... Cg 14

7 överkonstaplar ........................ Cg 14

1 kontorist .............................. Cg 13

1 köksföreståndare....................... Cg 12

1 reparatör.............................. Cg 12

41 vaktkonstaplar ........................ Cg 12

2 bilförare .............................. Cg 11

2 kanslibiträden ............... Cg 11

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

1 telefonist i reglerad befordringsgång

1 ekonomibiträde ........................ Cg 7

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås dock köksföreståndare

med avsedd kompetens placerad i lönegrad Cg 16.

För den tillfälliga kolonien för män vid Hinseberg har Kungl. Maj:t den

26 oktober 1956 fastställt den i det föregående av fångvårdens byggnadskommitté

föreslagna organisationen. I anslutning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

föreslås dock att en köksföreståndare med avsedd kompetens anställes

i Cg 15,

I fråga om förläggningen i Lårbro föreslås, att i kommitténs beräkningar

vidtages följande jämkningar:

1 ingenjör, högst lönegrad 21,

1 yrkesmästare, lönegrad 18, utbytes mot en yrkesmästare, lönegrad 14,

1 maskinist, lönegrad 13, utbytes mot 1 vaktkonstapel, lönegrad 12,

1 kanslibiträde, lönegrad 11, utbytes mot 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I stället för en köksföreståndare, lönegrad 12, bör anställas 1 köksföreståndare,

lönegrad 15, med avsedd kompetens.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

33

För nybyggnaderna på Hall, som till viss del kan beräknas tagas i bruk

under budgetåret 1957/58, men vars specialavdelningar först senare kommer

att bli färdiga, har kommittén överslagsvis beräknat en personalkostnad

av 350 000 kronor. I anslutning härtill föreslås följande preliminära

personaluppsättning, som anses få jämkas efter närmare kännedom om förhållandena:
1

social kurator .................... lönegrad 18

1 uppsyningsman .................. » 18

1 yrkesmästare .................... » 16

1 yrkesmästare .................... » 14

1 arbetsterapeut.................... lönegrad 14

4 överkonstaplar .................. » 14

17 vaktkonstaplar .................. » 12

1 bilförare ........................ » 11

1 kanslibiträde .................... » 11

2 biträden för skriv- och kontorsgöromäl

Fångvårdens byggnadskommitté har den 14 december 1956 föreslagit förvärv

av en fastighet i Ulriksfors för fångvårdsändamål. Kommittén har

beräknat personal- och utrustningskostnader för den tillämnade fångvårdsanläggningen.

Personalkostnaderna har angivits till 710 000 kronor.

Vissa av de nu redovisade personalstaterna avser smärre kolonier,

vissa provisoriska anstalter och vissa slutligen under byggnad stående anstalter

av permanent karaktär. Emellertid kan den exakta tidpunkten när

Tidaholmsanstalten kan tas i bruk icke nu avgöras. Icke heller kan bestämt

bedömas när t. ex. Lärbro kan utnyttjas till full kapacitet, liksom icke heller

vilka ytterligare utrymmen, som kan behöva inrättas. Det anses under

sådana förhållanden ändamålsenligt att personalkostnaderna för dylika

anläggningar, vilkas organisation icke nu slutligen kan bedömas eller för

vilka personalen i princip bör anställas å extra stat, sammanföres under eu

särskild förslagsbetecknad post under anslaget, benämnd: Avlöningar till

personal vid nya anstalter och förläggningar. Till denna post bör enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande i första hand föras kostnaderna för Hinseberg,

Hälsingborg, Lärbro, Tidaholm och Hall, ävensom Ulriksfors och Kungsgården.

Denna post bör även rymma medel för täckande av rörligt tillägg

och upptagas till ett belopp av 3 300 000 kronor.

Under arvodesposten bör uppräknas med hänsyn till det ökade fångantalet

delposten till läkare med 40 000 kronor, delposten ersättning för läkarvård

enligt provinsialläkartaxan med 5 700 kronor och delposten ersättning

för religionsvård med 5 000 kronor. Kostnadsökningen för verkställd höjning

av arvoden för rättspsykiatriska undersökningar kan beräknas till

50 000 kronor. För andra smärre höjningar under arvodesposten beräknas

sammanlagt 4 900 kronor. För avsedd uppräkning av vissa andra bisysslearvoden

beräknas i runt tal 90 600 kronor. Anslagsposten till arvoden och

i} liihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj :t, skulle sålunda av här angivna

skäl uppräknas med 196 200 kronor.

På grund av automatiska utgiftsökningar uppräknas anslaget slutligen

med 983 100 kronor varav 686 700 kronor huvudsakligen med anledning av

1956 års lönehöjning och 215 000 kronor på grund av höjning av obekvämhetstillägget.

Anslaget föreslås alltså uppräknat med 5 717 900 kronor.

I personalförteckningen föreslås de ändringar, som föranledes av vad departementschefen

i det föregående anfört.

I eu inom andra kammaren av herr Fröding väckt motion (II: 160) har

hemställts, att det till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar begärda anslaget

å tillhopa 23 944 300 kronor måtte reduceras med 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har i förevarande sammanhang jämväl till behandling förehaft

den redogörelse för vissa frågor rörande ungdomsanstalten Roxtuna, som

riksdagens år 1956 församlade revisorer lämnat under § 4 i sin berättelse.

I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.

Vid 1950 års riksdag godkändes vissa riktlinjer för fångvårdens framtida

organisation. Enligt dessa skulle på området erforderliga reformer i

stort sett genomföras i tre etapper, varvid i första hand uppmärksamhet

skulle ägnas frågan om ungdomsbehandlingen. Den mest betydelsefulla

uppgift som därvid borde lösas avsåg inrättandet av en anstalt för särbehandling

av särskilt svårskötta, till ungdomsfängelse dömda ynglingar. 1951

års riksdag beslutade om uppförandet av en dylik anstalt och fastställde

samtidigt vissa grunder för organisationen och behandlingen in. m. vid den

nya anstalten, som erhöll namnet Roxtuna. Med hänsyn till det klientel,

som densamma har att mottaga, har som styresman för anstalten avsetts en

psykiatriskt utbildad överläkare; vid dennes sida skall finnas en psykolog

samt numera även en förste läkare, som liksom överläkaren skall vara psykiater.

Den sistnämnda tjänsten har tillkommit fr. o. in. den 1 juli detta

år i samband med att överläkaren förordnats att, vid sidan av sin tjänst som

styresman för roxtunaanstalten, tjänstgöra såsom s. k. räjongpsykiater,

d. v. s. ombesörja psykiatrisk rådgivning och behandling vid centralanstalten

å Skenäs med annexet Aspliden samt säranstalter för unga fångar.

Såsom känt har överläkaren och styresmannen vid anstalten slutat sin

anställning. Någon kompetent sökande har icke anmält sig vid ulannonsering

av denna tjänst; motsvarande gäller beträffande befattningen som

förste läkare. Båda dessa tjänster äro därför f. n. utan innehavare. Sedan

chefsläkartjänsten blivit vakant, fungerade till att börja med anstaltens

psykolog som styresman, men denne är sedan den 17 september 1956

partiellt tjänstledig för vetenskapligt arbete. Fångvårdsstyrelsen förordnade

fr. o. in. den 1 juli 1956 styresmannen vid ungdomsanstalten i Nyköping

alt tjänstgöra vid Roxtuna för att handlägga vissa administrativa

frågor; denne har sedermera fr. o. in. den dag, då psykologens tjänstledighet

började, fungerat såsom styresman för anstalten.

Revisorerna avse att i det följande göra vissa uttalanden i fråga om

bl. a. ämbetsområdet för chefsläkaren vid anstalten. Till att börja med må då

erinras om att det vid anstaltens tillkomst förutsattes, att med hänsyn

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1957

35

till klientelets särart vårdarbetet skulle ombesörjas av psykiatrisk och

psykologisk expertis. Denna uppfattning anse revisorerna alltjämt böra

vara vägledande för verksamheten därstädes. I betraktande härav är det

synnerligen angeläget, att alla tänkbara åtgärder vidtagas i syfte att besätta

läkartjänsterna. I annat fall föreligger risk för att de för anstalten

grundläggande idéerna förfuskas.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen tungerar överläkaren

som styresman vid anstalten. Han skall sålunda förutom del egentliga

vårdarbetet — omhänderha förvaltningen av anstalten, ledningen av dess

arbetsdrift samt ansvaret för ordningen och säkerheten vid anstalten. Han

har vidare att ansvara för antagning och utbildning av vissa befattningshavare

vid anstalten liksom för personalärenden i övrigt jämte många andra

administrativa frågor, som uppkomma vid en anstalt av denna storlek.

Visserligen finnas särskilda befattningshavare avdelade för dessa göromål,

men ytterst är chefsläkaren ansvarig för desamma. Tillkomsten av den

s. k. ungdomsräjongen med Skenäs som huvudanstalt torde icke komma

att innebära någon egentlig lättnad i dessa arbetsuppgifter, som enligt vad

erfarenheten visar taga en stor del av överläkarens arbetstid i anspråk.

Som exempel på omfattningen härav må nämnas att det upplysts vid besök,

som revisorerna avlagt vid anstalten, att psykologen under de två

dagar per vecka, som han under sin partiella tjänstledighet uteslutande

ägnat åt behandlingsarbete, medhunnit mera dylikt arbete än då han hade

full tjänstgöring och samtidigt fungerade som styresman.

Berörda förhållanden jämte den omständigheten att överläkaren numera

även har att tjänstgöra som s. k. räjongpsykiater aktualiserar enligt revisorernas

mening frågan, huruvida icke huvuddelen av de administrativa

göromålen bör avlastas från styresmannen-överläkaren, för att denne odelat

skall kunna ägna sig åt de arbetsuppgifter för vilka han främst är anställd

och har utbildning. Visserligen skall han såsom nämnts fr. o. in. den 1

juli detta år vid sin sida ha en förste läkare. Med hänsyn till vad som

uttalats av vederbörande remissmyndigheter i samhand med tillkomsten

av denna tjänst och de uppgifter revisorerna i övrigt inhämtat synes det

likväl i många hänseenden angeläget, att överläkaren i huvudsak befrias

från de administrativa uppgifterna. Särskilt må framhållas att överläkaren

i egenskap av räjongpsykiater i stor utsträckning kommer att vistas på

resor — omkring tio dagar per månad — vilket innebär att han under

denna tid icke har möjlighet att ombesörja det dagliga arbetet vid roxtuna

anstalten. Det synes f! ö. icke uteslutet, att det skall visa sig bli lättare

alt besätta tjänsten som överläkare med lämplig innehavare, därest denne

kan beredas tillfälle att uteslutande ägna sig åt vårduppgifter. Revisorerna

hysa därför den meningen, att det nu aktualiserade spörsmålet snarast bör

upptagas till förnyad prövning. Därvid bör särskilt övervägas, huruvida

överläkaren - sedan han befriats från de administrativa göromålen — skall

vara chef för anstalten eller om såsom sådan skall fungera den administrative

chefstjänstemannen. Vilken lösning som än väljes, bör emellertid

överläkaren ensam ha ansvaret för vården av de intagna.

Revisorerna anse sig vidare böra beröra ett annat spörsmål, som har

avseende å denna anstalt. Såsom framgår av det föregående finnes icke

utfärdad någon särskild instruktion för de ledande befattningshavarna vid

Roxtuna, utan i stället gäller i tillämpliga delar instruktionen för fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsan stalt erna. Enligt vad revisorerna inhämtat skall

inom en nära framtid en ny instruktion för styresmännen vid dessa anstalter

utarbetas. Med hänsyn till roxlunaanstaltcns speciella karaktär synes

det emellertid revisorerna lämpligt, alt eu särskild instruktion snarast

utfärdas för denna anstalt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Till slut må framhållas att utöver vad som framgår av det föregående

revisorerna ansett sig icke nu böra behandla frågor, som äga samband

med ungdomsanstalten Roxtuna.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen,

ungdomsfängelsenämnden, statskontoret och medicinalstyrelsen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kung], Maj :ts i statsverkspropositionen

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda

och i förevarande sammanhang jämväl anmälda förslag till lönegradsuppflyttningar

av tjänster.

Kungl. Maj:ts förslag till personalförstärkningar vid fångvårdsanstalterna

upptar sammanlagt 408 tjänster, vilket i förhållande till de framställda

yrkandena innebär en minskning med 20 tjänster. Härvid är dock att märka,

att Kungl. Maj :t även räknat med behov av tjänster för vakande vakter

vid vissa mindre anläggningar. Antalet dylika tjänster, vilka motiverats med

säkerhetsskäl, har upptagits till sammanlagt 24. Utskottet har under rådande

förhållanden funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts beräkning av personalbehovet.

Med hänsyn till att det redovisade behovet härav även avser anläggningar,

beträffande vilka den exakta tidpunkten när de helt eller delvis kan

tagas i bruk är oviss, vill utskottet icke motsätta sig att personalkostnaderna

för dylika anläggningar upptas under en särskild förslagsbetecknad post

under anslaget. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

Vad härefter angår motionen II: 160 har utskottet, efter att ha inhämtat

närmare uppgifter rörande den av motionären åsyftade revisionsanmärkningen

i anledning av utförda fångtransporter, icke kunnat finna att denne

anföit godtagbara skäl lör yrkandet om en minskad medelsanvisning till

övertidsersättningar. Utskottet avstyrker därför motionen.

I likhet med riksdagens revisorer anser utskottet, att de grundläggande

idéerna för ungdomsanstalten Roxtuna alltjämt bör vara vägledande för

verksamheten vid anstalten och att lämpliga åtgärder därför bör vidtagas

för att besätta de vakanta läkartjänsterna. Vad särskilt gäller tjänsten som

styresman och överläkare har revisorerna ifrågasatt huruvida icke huvuddelen

av de administrativa göromålen bör avlastas denne. Denna uppfattning

har även vunnit instämmanden i de avgivna yttrandena. Fångvårdsstyrelsen

och medicinalstyrelsen har dock ansett att ytterligare åtgärder erfordras

föi att tjänsten skall kunna besättas och har därför jämväl förordat

en betydande arvodesförstärkning utöver nu utgående löneförmåner. Utskottet

är icke berett att med anledning av vad i ärendet förekommit göra

något uttalande i bestämd riktning utan anser att det i första hand bör ankomma

på Kungl. Maj: t alt med beaktande av de framkomna synpunkterna

pröva vilka åtgärder som det uppkomna läget kan anses påkalla och om så

befinnes erforderligt underställa riksdagen förslag i frågan.

Beträffande det av revisorerna behandlade spörsmålet om en särskild in
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

37

struktion för Roxtunaanstalten, har fångvårdsstyrelsen anmält sin avsikt att

taga revisorernas förslag under övervägande, varför utskottet inte funnit

särskilt uttalande i denna del påkallat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 160

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning under

budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1957 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 7 952 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 561 000

3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och

förläggningar, förslagsvis .................. 3 300 000’

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 7 707 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 4 423 600

Summa kronor 23 944 300

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 23 944 300 kronor;

II. att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers

förevarande uttalande rörande ungdomsanstalten Roxtuna i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.

36:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 36»

s. 103- 107) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 417 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 265 400 kronor.

Med hänsyn till belastningen och väntad ytterligare ökning av fångantalet

föreslås att flertalet poster uppräknas med sammanlagt 3 093 300 kronor.

Ä andra sidan föreslås att posten till sjukvård in. in. för personal med

hänsyn till senaste belastningssiffror minskas med 12 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Posten till inköp och underhåll av bilar är för budgetåret 1956/57 upptagen

till 40 000 kronor, varav 15 000 kronor såsom engångskostnad för anskaffning

av en bil. Denna post anses med hänsyn till den föreliggande situationen

böra uppräknas med 35 000 kronor. Härefter kommer posten att uppgå

till 75 000 kronor, varav 30 000 kronor för löpande utgifter och 45 000

kronor såsom engångsbelopp för anskaffning av tre bilar.

För att biblioteksverksamheten inom fångvården skall fungera tillfredsställande

är det nödvändigt att den erhåller ökade resurser. Departementschefen

föreslår därför att under förevarande anslag från och med budgetåret

1957/58 uppföres en särskild anslagspost, bibliotek vid fångvårdsanstalter,

å 36 000 kronor.

I enlighet med det anförda bestämmes anslaget till 11 417 700 kronor, vilket

innebär en ökning med 3 152 300 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

-och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 417 700

kronor.

37:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 107—110), vilket är föranlett av

den pågående upprustningen inom fångvården, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktggsutrustning m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 1 600 000 kronor.

38:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 110—112), vilket är avsett

att tillgodose behovet av inventarieutrustning m. in. för nytillkommande

.anläggningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av inventarier m. in. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.

39:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 112 och 113),

vilket innebär en anslagshöjning med 465 000 kronor i syfte att minska behovet

av permanenta anstaltsbyggnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker m. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

39

40:o) Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader för tillfälliga förläggningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 113—115) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Driftkostnader för tillfälliga förläggningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 994 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört som obetecknat anslag med 865 000

kronor.

Anslaget för budgetåret 1956/57 är avsett att täcka driftkostnaderna för

sju förläggningar, till vilka medel för anskaffning och utrustning anvisades

för budgetåret 1954/55. Sedan de fastigheter, varå den tillfälliga förläggningen

Grötingen inrättats, numera förvärvats av statsverket, bar denna förläggning

förändrats till koloni. För närvarande är därför endast sex tillfälliga

förläggningar i bruk.

I likhet med vad departementschefen anfört vid behandlingen av fångvårdsanstalternas

avlöningsanslag anser han, att vakande vakt av säkerhetsskäl

bör finnas vid dessa anläggningar. För detta ändamål föreslås att personalorganisationen

vid varje förläggning ökas med en vaktkonstapel i Cg

12. Kostnaden härför uppgår till 69 500 kronor.

Vid ifrågavarande förläggningars tillkomst (prop. 1954: 170) underströks

deras karaktär av provisoriska arbetsförläggningar. Det har emellertid

visat sig uppstå svårigheter att anordna enheter av exakt den storleksordning

och med den bemanning som man vid anslagets tillkomst räknade

med. Möjligheter kan yppa sig att erhålla ibland en något mindre, ibland

en något större anläggning än vad som i 1954 års proposition avsågs. I

statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande (1954: 128, s. 14) anfördes

att Kungl. Maj :t borde beredas möjlighet att utnyttja anslaget med viss

smidighet, exempelvis genom att inköpta baracker uppföres intill någon

redan befintlig fångvårdsanstalt i syfte att bereda de intagna arbete vid

anstalten och om omständigheterna gör det önskvärt i dess närhet eller att

antalet intagna vid varje förläggning i någon utsträckning varieras. Sedan

vissa förläggningar inrättats och under rådande överbeläggning måst bibehållas,

har möjligheterna att utnyttja anslaget med den smidighet som utskottet

funnit önskvärt blivit synnerligen begränsade. Av dessa skäl anses

anslaget också från och med budgetåret 1957/58 böra förvandlas från obetecknat

anslag till förslagsanslag, maximerat av Kungl. Maj :t.

Anslaget bör till följd av automatiska utgiftsförändringar uppräknas med

60 000 kronor.

i enlighet med det anförda föreslås alltså anslaget uppfört med 994 500

kronor, vilket innebär eu ökning med 129 500 kronor.

Utskottet tillstyrker att anslaget av skäl, som departementschefen anfört,

uppföres som förslagsanslag.

Då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,

hemställer utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Driftkostnader

för tillfälliga förläggningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 994 500 kronor.

41 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 115-117), vilket

innebär en med 11 000 kronor ökad medelsanvisning för höjning av ersättningsbeloppet

för intagna å Björkahemmet från 14 kronor till 17 kronor

för intagen och dag, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhöra fångvården, m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor.

42 :o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

42, s. 117), vilket innebär en uppräkning av anslagsposten till reseersättningar

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 27 500 kronor.

43 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 43, s. 117), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 kronor.

44:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Kungl. Maj:t har

(punkt 44, s. 118) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelsernas kostnader

för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 525 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för sådana transporter, som verkställes

genom länsstyrelsernas försorg. Dessa transporter avser icke endast

personer, som av polismyndighet inställes vid fångvårdsanstalt för att

avtjäna frihetsstraff, utan även utlänningar, som enligt utlänningslagstiftningen

skall förflyttas inom eller utom riket.

I anledning av riksdagens och riksdagens revisorers uttalanden om önskvärdheten

av att nedbringa kostnaderna för dessa fångtransporter (stalsutsk.

uti. 1956: 2 och Riksd. revisorers berätt. 1955 § 2) har olika åtgärder

övervägts. Det har emellertid visat sig att vissa hithörande problem måste

undersökas inom inrikesdepartementet innan bestämmelser i ämnet kan

utfärdas. Kungl. Maj:t (inrikesdepartementet) har den 21 december 1956

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

41

uppdragit åt polisväsendets organisationsnämnd att utreda vilka åtgärder,

som — med beaktande av säkerhetens krav — kan vidtagas för att förbilliga

förpassningsresorna och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill

utredningen kan giva anledning. Departementschefen förordar, att anslaget

med hänsyn till belastningen under budgetåret 1955/56 uppräknas

med 75 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion (II: 359)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till länsstyrelsernas kostnader

för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

450 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. Med hänvisning till de åtgärder som Kungl. Maj :t vidtagit i

anledning av riksdagens uttalande förra året om önskvärdheten av att nedbringa

ifrågavarande kostnader samt till medelsåtgången under anslaget är

utskottet icke berett tillstyrka motionärens förslag till anslagsberäkning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen 11:359 till Länsstyrelsernas

kostnader för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

45:o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

45, s. 118—127) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för skyddskonsulentorganisationen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 103 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 879 500 kronor.

I likhet med tidigare år har under hösten 1956 verkställts en undersökning

inom justitiedepartementet beträffande övervaknings- och tillsynsverksamheten.

Denna undersökning visar i huvudsak följande.

Enligt införskaffade uppgifter stod den 1 oktober 1956 9 644 villkorligt

dömda under övervakning och 1 219 villkorligt frigivna under tillsyn (88,7 %

respektive 11,3 % av sammanlagda antalet).

Övervakning och tillsyn ombesörjdes i 4 871 fall (43,6 %) av personer,

yrkesmässigt verksamma inom socialvården, därav 338 fall (3 %) av skyddskonsulenter

eller skyddsassistenter, 1 668 fall (14,9 %) av tjänstemän vid

skyddsvärnsföreningar, varav 742 belöpte på föreningen i Stockholm och

640 på föreningen i Göteborg samt 2 865 fall (25,7 % ) av tjänstemän vid

fångvårdsanstalter, anstalter tillhörande barnavården, alkoholistanstalter

och arbetsförmedlingar, eller av andra socialvårdstjänstemän.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Antalet övervakare och tillsynsmän var 5 411. Av dessa hade 5 196 1—5

uppdrag vardera, 139 6—10 uppdrag, 33 11—15 uppdrag, 12 16 -20 uppdrag,

5 21—25 uppdrag, 14 26—50 uppdrag, 6 51—75 uppdrag, 5 76—100 uppdrag

och 1 hade mer än 100 uppdrag.

En jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den 1 oktober

1955 visar bland annat, att antalet villkorligt dömda under övervakning

minskat med 3,2 % från 9 967 till 9 644 och att antalet villkorligt frigivna

under tillsyn ökat med 9,6 % från 1 112 till 1 219.

Fördelningen av uppdragen mellan de olika kategorierna av socialvårdstjänstemän

inbördes samt mellan dessa tjänstemän och övriga uppdragstagare

är i förhållande till föregående år så gott som oförändrat. Antalet

övervakare och tillsynsmän har minskat med 0,8 %. Antalet personer med

mer än 100 uppdrag har minskat från 5 till 1, och antalet personer med mer

än 50 uppdrag har minskat från 14 till 12.

Departementschefen anför att, då det gällt att för kriminalvård i frihet

skapa en organisation av skyddskonsulenter och skyddsassistenter, har det

icke varit utförbart att bygga upp denna organisation på kort tid. Det har

icke gått att endast anställa ett lämpligt antal tjänstemän för att utföra en

viss kvantitet arbete. Inom kriminalvård i frihet kommer det mindre an på

mängden utfört arbete än på kloka och riktiga åtgärder. Det räcker ingalunda

med en formell kompetens, utan det fordras ett särskilt psykologiskt

handlag och en förmåga till inlevelse i andra människors personliga förhållanden.

Det är också därför som riksdagen har beslutat att uppbyggnaden

av skyddskonsulentorganisationen bör ske i etapper med tillvaratagande

av de erfarenheter, som efter hand vinnes. Eu sådan successiv utbyggnad

har också skett. Organisationen, som från början bestod av 18 tjänstemän,

har förstärkts år 1947 med 1, år 1950 med 6, år 1952 med 1, år 1953 med

8 och år 1955 med 7. Den nuvarande personalen består alltså av 41 tjänstemän,

varav 20 konsulenter och 21 assistenter, jämte viss biträdespersonal.

Enligt departementschefens mening bör nu en ny etapp i uppbyggnaden

av organisationen genomföras. Denna etapp bör, enligt de synpunkter som

hittills anlagts på frågan, vara av ungefär samma storlek som de senast

genomförda. Organisationen föreslås lämpligen böra tillföras 8 tjänstemän,

varav 4 bör vara konsulenter och de övriga assistenter. Dessutom bör antalet

biträden utökas med 4.

I Stockholms stad finns för närvarande två skyddskonsulentdistrikt, ett

för äldre och ett för yngre klientel. Distriktet för äldre har för närvarande

1 konsulent och 5 assistenter. Av assistenterna är 1 sysselsatt med eftervård

av utskrivna från säkerhetsanstalt, medan 2 assistenter sysslar med det övriga

klientelet från området söder om Slussen och 2 från området norr om

Slussen. För Stockholms och Uppsala län finns ett distrikt benämnt Upplands

och Södertörns distrikt med 1 konsulent och 2 assistenter. Både med

hänsyn till att brottsligheten i hög grad är eu storstadsföreteelse och till att

arbetsbördan i de nu angivna distrikten är betydande bör en uppdelning göras

genom att 3 av de nya konsulenttjänsterna användes för Stockholms
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

43

området. Det anses vara lämpligt att Stockholms distrikt för äldre uppdelas,

varvid det närmast synes komma i fråga att liksom för det yngre klientelet

inrätta ett särskilt distrikt för provutskrivna förvarade och att i övrigt uppdela

distriktet för äldre i två regionalt avgränsade delar. Likaså anses Upplands

och Södertörns distrikt böra uppdelas i två delar: med hänsyn till arbetsbörda,

kommunikationsförhållanden och övriga omständigheter en del

i huvudsak söder om Stockholm och en del i huvudsak norr om staden. Eu

uppdelning anses vidare vara påkallad av det vidsträckta Skåne—Blekinge

distriktet. Detta omfattar Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. En faktisk

fördelning av ärenden har emellertid redan kommit till stånd på det

sätt att Blekinge län och Kristianstads län med undantag av Norra Åsbo

samt Södra Åsbo och Bjäre domsagor sysselsätter 1 assistent med placering

i Kristianstad. Med dessa båda domsagor, Luggude samt Rönnebergs, Onsjö,

och Harjagers domsagor ävensom städerna Hälsingborg och Landskrona

sysselsättes 1 assistent i Hälsingborg, medan återstoden handhaves av den

i Malmö stationerade personalen, 1 konsulent och 2 assistenter. Det naturliga

i denna del av landet synes vara att inrätta 1 konsulenttjänst i Hälsingborg

för de nordvästra delarna av Skåne som ett distrikt, medan återstoden

av distriktet tills vidare får vara förenat till ett distrikt. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om sättet för

nu angivna distriktsindelningar.

För närvarande bildar Gotland ett särskilt skyddskonsulentdistrikt med

en mot arvode deltidsanställd konsulent i Visby. Det ringa antalet övervakningsfall

har icke hittills gjort det motiverat med en heltidstjänst, medan å

andra sidan Gotland icke lämpligen kunnat helt lyda under något distrikt

på fastlandet. Denna anordning har dock varit förenad med olägenheter

och bör lämpligen ändras på det sättet att en heltidsanställd tjänsteman

anställes också på Gotland. En särskild motivering härför är den nyligen

upprättade provisoriska fångvårdsanstalten i Lärbro som självfallet kommer

att bereda denne tjänsteman ytterligare arbete. För uppgiften avses dock

icke komma i fråga annat än en assistent. Den föreslagna anordningen innebär

alltså att Gotland tillsvidare får upphöra såsom eget distrikt. Det

anses lämpligen kunna höra under det för Södertörn avsedda distriktet. I

övrigt bör den nu aktuella förstärkningen få ske genom att konsulenter i

de mest arbetstyngda distrikten vid sin sida får assistenter. Fördelning av

3 nya assistenttjänster och de assistenttjänster som frigöres genom nyinrättade

konsulenttjänster föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t. De nya

konsulent- och assistenttjänsterna bör inrättas som extra ordinarie och

placeras, de två konsulenterna i Stockholms distrikt i Ce 27, övriga konsulenter

i Ce 25 och assistenterna i Ce 21.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anses de nuvarande konsulenttjänsterna

i Borås och Luleå böra uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.

I 1955 års huvudtitel föreslog departementschefen att inom organisationen

skulle inrättas fasta tjänster för biträde med registrering och annat

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

skrivarbete. Denna ståndpunkt godkändes av riksdagen, som anvisade medel

till 5 biträden. En fortsatt utbyggnad bör nu ske med 4 tjänster i Ce 1U

Dessutom torde i stället för anvisade medel för skrivhjälp inrättas en befattning

som kanslibiträde i Ce 11. Slutligen bör — under hänvisning till

vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor — ett biträde för skriv- och kontorsgöromål uppflyttas

till kanslibiträde i Ce 11.

Erfarenheterna av den psykiatriska rådgivning som främst skvddskonsulenterna

i Stockholms distrikt haft möjlighet att utnyttja i arbetet har visat

s*g gynnsamma. För att i någon mån öka resurserna för sådan konsultation

föreslås en uppräkning av anslaget med 2 000 kronor.

De i det föregående föreslagna åtgärderna medför en kostnadsökning av

192 500 kronor. På grund av automatiska utgiftsförändringar uppräknas

anslaget slutligen med 31 800 kronor huvudsakligen med anledning av 195(5

års lönehöjning.

L tskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt i förevarande sammanhang

anmälda lönegradsuppflyftningar av tjänster.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att en ny etapp i uppbyggnaden

av skyddskonsulentorganisationen nu bör genomföras. Den föreslagna

storleken härav, innebärande en utökning av organisationen med

fyra skyddskonsulenter, fyra assistenter samt fyra biträden, föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

Under åberopande härav får utskottet, som även i övrigt tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för skyddskonsulenlorganisationen:
Personalförteckning
Tjänstemän

å ordinarie stat

Befattning Lönegrad

8 skyddskonsulenter ............................ Ca 27

5 skyddskonsulenter ............................ Ca 25

3 skyddsassistenter.............................. Ca 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 25

3 skyddskonsulenter ............................ Ce 27

Anm. 1: Befattningarna som ordinarie skyddskonsulenter

i lönegraden Ca 27 är avsedda för två av skyddskonsulenterna

i Stockholms distrikt samt i Upplands distrikt, Södermanlands—Östergötlands

distrikt, Skåne—Blekinge distrikt,

Västgöta-Dals distrikt, Norrbottens distrikt ävensom för en

av skyddskonsulenterna i Göteborgs distrikt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

45

Anm. 2: Befattningarna som extra ordinarie skyddskonsulenter

i lönegraden Ce 27 är avsedda för två av skyddskonsulenterna

i Stockholms distrikt samt en av skyddskonsulenterna

i Göteborgs distrikt.

b) fastställa avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 249 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 630 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 224 400

Summa kronor 1 103 800

c) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 103 800

kronor.

46:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 127 och 128), vilket innebär en höjning av anslaget

med 69 200 kronor med hänsyn till den föreslagna utökningen av organisationen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skgddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 252 000 kronor.

47 :o) Övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 47, s. 128 och 129), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 900 000

kronor.

48:o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 129), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl.

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 180 000

kronor.

49:o) Kurser för övervakare, tillsynsman och förundersökare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 129 och 130), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsijnsmän

och förundersökare för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 kronor.

50:o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 130 och 131), vilket innebär en

med 100 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till det ökade

fångantalet, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna

fångar in. fl. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

500 000 kronor.

51 :o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.

131—133) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 185 000 kronor.

Departementschefen anför, att det under rådande förhållanden på bostadsmarknaden

visat sig att den som frigives eller villkorligt utskrives från

fångvårdsanstalt möter särskilda svårigheter. En större del av dessa frigivna

eller utskrivna har icke sin bostadsfråga löst eller måste söka bostad

under mindre tillfredsställande förhållanden. Det är tydligt att detta kan

medverka till återfall i brott, och frågan har därför mycket stor betydelse

då det gäller alt motarbeta brottsligheten. Det har uppdragits åt 1956 års

eftervårdsutredning att närmare utreda hithörande frågor, och de undersökningar

som erfordras härför pågår. Utredningen har emellertid ansett

att åtgärder borde utan dröjsmål vidtagas för att på försök inrätta ett inackorderingshem

i Göteborg för detta vårdklientel. Det är avsett att föreningen

Skyddsvärnet i Göteborg skulle omhänderha detta hem och att

Göteborgs stad med hänsyn till betydelsen också för de uppgifter, som det

ankommer på kommunerna att bestrida, skulle bidraga till verksamheten.

Innan frågorna om inrättande av inackorderingshem och statsbidrag till

sådana hem blivit ytterligare utredda, är departementschefen icke beredd att

taga någon principiell ståndpunkt till dessa frågor och kan därför icke nu

tillstyrka, att såsom statskontoret anser, ett särskilt förslagsanslag uppföres

för ändamålet. Då det emellertid är av stor betydelse för det av 1956

års eftervårdsutredning bedrivna arbetet att en viss försöksverksamhet på

detta område kan komma i gång, anser departementschefen att medel bör

ställas till förfogande för en sådan försöksverksamhet. Denna försöksverksamhet

bör tills vidare begränsas till att avse budgetåret 1957/58. Det får ankomma

på fångvårdsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter för den

nu avsedda verksamheten.

Med hänsyn till de ökade anspråk som ställes på skyddsföreningarna

bland annat genom det ökade antalet frigivna från fångvårdsanstalterna och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

47

även på grund av stigande prisnivå är det nödvändigt att uppräkna anslaget.

Departementschefen anser sig dock icke, då utredning pågår på detta område,

kunna tillstyrka den av fångvårdsstyrelsen begärda ökningen och anser

den böra begränsas till 70 000 kronor. Vid fördelning av anslaget torde,

på förslag av fångvårdsstyrelsen, få meddelas de föreskrifter som erfordras

för att sådan försöksverksamhet, som nyss angivits, skall komma till stånd.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mogård och fru Sjöström-Bengtsson (I: 168) och den andra inom andra

kammaren av herr Svensson i Kungälv och fru Johansson (II: 234), har

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58, utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit, höja anslaget till Bidrag till Svenska skyddsförbundet med

30 000 kronor samt att riksdagen måtte i form av särskilt anslag, om det

finnes lämpligt ett reservationsanslag, anvisa ett belopp av 22 200 kronor

såsom bidrag till verksamheten vid det inackorderingshem, varom preliminärt

avtal slutits mellan 1956 års eftervårdsutredning och föreningen

Skyddsvärnet i Göteborg.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 234.

Utskottet delar departementschefens mening att viss försöksverksamhet

med inackorderingshem för frigivna eller villkorligt utskrivna fångar om

möjligt bör komma till stånd. Innan de närmare riktlinjerna för verksamheten

blivit uppdragna bör, som departementschefen framhållit, något särskilt

anslag icke uppföras för ändamålet.

Vad sedan angår beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag

anser utskottet, att den av departementschefen förordade anslagshöjningen

med 70 000 kronor bör förbehållas skyddsföreningarna med hänsyn

till deras ansträngda ekonomi. Beträffande kostnaderna för den förordade

inackorderingshemsverksamheten föreslår utskottet att dessa tills vidare får

bestridas från fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag. Storleken av ifrågavarande

kostnader kan ännu icke bestämt angivas, men utskottet förutsätter

att någon uppräkning av sistnämnda anslag icke skall visa sig erforderlig.

Därest nämnda försöksverksamhet kommer i gång bör Kungl. Maj:t

senare lämna riksdagen en redogörelse för vidtagna åtgärder samt uppgifter

om med densamma förenade kostnader. Utöver vad som framgår av det

nu anförda kan utskottet icke biträda yrkandet i förevarande motioner.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av motionerna I: 168 och II: 234 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

b) till Bidrag till svenska skyddsförbundet för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 255 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

Diverse

52 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 52—54, s. 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning iill statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond 1 861 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 1 047 000 kronor; samt

c) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 83 300 kronor.

53 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 135), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

54:o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 135

och 136), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 3 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella byrån i

Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

55:o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 136), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella institutet

för unifiering av privaträtten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 kronor.

56 :o) Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta

byrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 136), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Haagkonferensens för internationell

privaträtt permanenta byrå för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1957

49

57:o) Bidrag till Nordisk årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag

(punkt 59, s. 136), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk årsbok för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

58 :o) Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 137), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

59:o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 61, s. 137), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

60:o) Uppgående av gränsen mot Finland m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

62, s. 137 och 138) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att av

medel från det å riksstaten för budgetåret 1956/57 uppförda reservationsanslaget

Uppgående av gränsen mot Finland m. in. täcka kostnaderna för de

förberedande åtgärder m. in., som kan erfordras för gränsuppgång mellan

Sverige och Norge.

För budgetåret 1956/57 har under förevarande anslagsrubrik uppförts

ett reservationsanslag av 113 000 kronor, avsett för täckande av kostnaderna

för Sveriges vidkommande i fråga om översyn av riksgränsen mot Finland

och provisorisk röjning in. in. av riksgränsen mot Norge. Sistnämnda åtgärder,

vilka för budgetåret 1956/57 betingat en kostnad av ungefär 9 000 kronor,

har varit ett led i de förberedelser som kunde befinnas erforderliga i

avvaktan på den allmänna gränsuppgång mellan Sverige och Norge, som

enligt överenskommelse mellan svenska och norska regeringarna skall börja

år 1959. Vissa ytterligare förberedande arbeten, närmast av teknisk natur,

torde emellertid bli erforderliga även under budgetåret 1957/58. De härav

föranledda kostnaderna föreslås få täckas av den reservation å förevarande

anslag, som beräknas föreligga vid utgången av budgetåret 1956/57.

Utskottet bar inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t alt av medel

från det å riksstaten för budgetåret 1956/57 uppförda reser
4

Itihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 2

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

vationsanslaget Uppgående av gränsen mot Finland m. in.

täcka kostnaderna för de förberedande åtgärder in. in., som

kan erfordras för gränsuppgång mellan Sverige och Norge.

61 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t har

(punkt 63, s. 138) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

975 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 125 000 kronor.

På grund av ökade utgifter under anslaget — bland annat erfordras vissa

förberedelsearbeten för en konferens i Stockholm för revision av Bernkonventionen

— skulle detta behöva uppräknas med 30 000 kronor till 1 155 000

kronor.

Då emellertid under justitiedepartementets avlöningsanslag föreslagits

att från och med budgetåret 1957/58 under sistnämnda anslag uppföres en

särskild post å 180 000 kronor för ersättningar till expertis och tillfällig

arbetskraft anser departementschefen, att förevarande anslag bör beräknas

till 975 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående (punkt 2) tillstyrkt att under justitiedepartementets

avlöningsanslag uppföres en särskild post för ersättningar

till expertis och tillfällig arbetskraft, tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande

förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 975 000 kronor.

62:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 64, s. 138

och 139), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 5 000 kronor för utgifter

i samband med utbyte av förvaltningstjänstemän mellan de nordiska

länderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1957/

58 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

63 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 139) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 200 kronor.

Stockholm den 22 februari 1957

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF KARLSSON

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

51

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson, Boman,

Hesselbom, herrar Gustaf Andersson, Ivar Johansson, Sundelin, Ragnar

Persson, Thun, Sunne, Elfving, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Lodenius

och Söderberg; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Petterson i Degerfors,

Thapper, Rubbestad, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm,

Gustafsson i Skellefteå, Andreasson, fru Wallin, herrar Gerhard Nilsson i

Gävle, Heckscher och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid punkten 23 (Vattendomstolarna: Avlöningar)

a) av herrar Karl Andersson, Ragnar Bergh och Heckscher, vilka ansett

att utskottet bort i anledning av motionerna I: 22 och II: 20 förorda utredning

om uppdelning av Norrbygdens vattendomstol och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Beträffande

det» och slutar med »därför motionerna», bort ha följande lydelse:

»Det i motionerna 1:22 och 11:20 framställda förslaget om en uppdelning

av Norrbygdens vattendomstol ansluter sig till uttalanden i denna riktning

i de remissyttranden som avgivits av vattenfallsstyrelsen, länsstyrelsen

i Norrbottens län, Lantbruksförbundet och Norrländska vattenkraftsutredningen.

De synpunkter som därvid framkommit synes utskottet böra närmare

övervägas. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

begär ytterligare utredning av frågan,»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 22 och

II: 20 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört;»

b) av herrar Ragnar Bergh, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionen II: 161 om oförändrat

dagarvode till vattenrättsnämndeman och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Mot departementschefens»

och på s. 19 slutar med »följaktligen motionen», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har i det föregående (punkt 20) tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag,

att dagarvodet till häradsrätternas nämndemän höjes från 20 till 30

kronor eller till samma belopp som nu utgår till vattenrättsnämndemän. Såsom

anförts i motionen II: 161 synes övertygande skäl icke kunna anföras

för att sistnämnda nämndemän skall åtnjuta högre dagarvode än andra

nämndemän vid de statliga domstolarna. Utskottet finner sig vid sådant för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 2 är 1957

hållande icke kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag om höjning av dagarvodet

till vattenrättsnämndemännen. Med anledning härav bör anslaget minskas

med 10 000 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»III- att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionen II: 161

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vattendomstolarnas

personalförteckning, vilka angivits av

departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedeparlemensärenden

för den 3 januari 1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna

att tillämpas under budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis.

....................................... 843 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 40 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 923 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 489 300

Summa kronor 2 296 500

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 2 296 500 kronor.»

c) av herrar Hesselbom och Malmborg.

2) vid punkten 35 (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av herrar Ragnar

Bergh, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka yrkandet i motionen II: 160 om minskad medelsanvisning till övertidsersättningar

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »Vad härefter»

och slutar med »därför motionen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i tidigare sammanhang gjort uttalanden om önskvärdheten

av att nedbringa kostnaderna för fångtransporter, som verkställes genom länsstyrelsernas

försorg. Detta bör självfallet gälla även förpassningsresor, som

utförs av fångvårdspersonal. Enligt utskottets mening bör det beträffande

sistnämnda resor vara möjligt att genom olika åtgärder minska icke endast

resekostnaderna utan även kostnaderna för övertidsersättningar. Utskottet

anser följaktligen att det finns fog för yrkandet i motionen II: 160 om en

nedräkning med 50 000 kronor av det av Kungl. Maj :t äskade anslaget.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1957

53

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionen II: 160

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning under

budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fångvårdsanstalterna, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1957 anfört;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 7 952 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 561 000

3. Avlöningar till personal vid nya anstalter och

förläggningar, förslagsvis .................. 3 300 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 7 657 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 4 423 600

Summa kronor 23 894 300

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 23 894 300 kronor.»

3) vid punkten 44 (Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport) av

herrar Ragnar Bergh, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionen II: 359 om oförändrad medelsanvisning

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet anser det anmärkningsvärt att Kungl. Maj :t först i slutet av

december 1956 vidtagit åtgärder för efterkommande av riksdagens uttalande

om önskvärdheten av att nedbringa kostnaderna för ifrågavarande fångtransporter.

Då det såsom motionären anfört torde vara möjligt att oavsett

den pågående utredningen begränsa utgifterna, synes anledning i varje fall

icke föreligga att nu höja anslaget. Utskottet förordar sålunda att anslaget

uppföres med oförändrat belopp eller med 75 000 kronor mindre än Kungl.

Maj :t föreslagit.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionen 11:359 till Länsstyrelsernas

kostnader för fångtransport för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 450 000 kronor.»

570251 Stockholm 1957. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 till Bidrag till uppförand a1 i texten
  2. Rskr. 1957:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj it s i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 u s. 1 i texten