Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1957/58 till Inrikesdepartementet m. m., Överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet och Diverse jämte i ämnet väckta motioner.

1957-03-01 · 76 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 76 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1957/58 till Inrikesdepartementet m. m., Överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet och Diverse jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande

anslag för budgetåret 1957/58 till Inrikesdepartementet

m. m., Överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet,

Civilförsvaret, Brandväsendet och Diverse

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Inrikesdepartementet m. m.

1 :o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för inrikesdepartementet, vilka påkallas av vad departementschefen

föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 279 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 010 000 kronor.

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har chefen

för finansdepartementet översiktligt redogjort för en av särskilt tillkallad

utredningsman avgiven promemoria angående personaluppsättningen inom

vissa avdelningar i statsdepartementen in. m. För inrikesdepartementets

vidkommande innebär utredningsförslaget i fråga om personalförstärkningar

inrättande av eu tjänst såsom byråchef på statssekreteraravdelningen

och av en förste kanslisekreterartjänst i lönegrad Ce 29 för en föredragande

i ärenden angående internationellt hälsovårdsarbete. Vidare föreslår

utredningsmannen, att departementets lagbyrå omvandlas till en rättsavdelning

och att i samband härmed lagbyråchefstjänsten ändras till befattning

som chef för rättsavdelning ävensom afl en förste kanslisekreterartjänst

i lönegrad Ca 29 omändras till en budgetsekreterartjänst.

För egen del kan departementschefen i huvudsak ansluta sig till utredningsmannens

förslag. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet

uttalat i sitt förenämnda anförande anser han sig emellertid icke höra

föreslå inrättande av den föreslagna kanslisekreterartjänsten i Ce 29. Han

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1957. (i samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

förordar alltså, att statssekreteraravdelningen förstärkes med en tjänst såsom

byråchef i Cr 13, att tjänsten såsom byråchef för lagärenden i lönegrad

Cr 13 ändras till befattning såsom chef för rättsavdelning i lönegrad Cr 15

samt att en förste kanslisekreterartjänst i lönegrad Ca 29 utbytes mot en

budgetsekreterartjänst i Cr 8, varvid förste kanslisekreterartjänsten bör

föras på övergångsstat.

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet i förevarande

sammanhang förordat anses vidare kostnaderna för vissa sakkunniga

in. fl., vilka f. n. ersättes från departementets kommittéanslag, böra bestridas

från en under avlöningsanslaget förslagsvis upptagen anslagspost till ersättningar

till expertis och tillfällig arbetskraft. Utredningsmannen har föreslagit,

att denna anslagspost för inrikesdepartementet upptages med 125 000

kronor. Då emellertid departementschefen ej ansett sig böra förorda inrättandet

av en tjänst för den förenämnde föredraganden i ärenden angående

internationellt hälsovårdsarbete, vilken f. n. avlönas från kommittéanslaget,

anses medel för dennes avlönande i stället böra beräknas under berörda

anslagspost.

\ idare föreslår departementschefen under åberopande av vad i propositionen

nr 185/1956 (s. 55—56) anförts rörande nödvändigheten av en samordning

av planläggningen för beredskap och krig inom totalförsvarets olika

grenar, att för handläggning och beredning inom Kungl. Maj :ts kansli av

sådana samordningsfrågor till statsrådsberedningen knytes en särskild,

kvalificerad befattningshavare. Även dennes avlöning anses tills vidare

böra bestridas från den berörda posten till ersättningar till expertis och tillfällig

arbetskraft. På grund av vad sålunda anförts föreslås anslagsposten

bli uppförd med 175 000 kronor.

I övrigt föreslås, att departementets biträdespersonal på grund av ökad

arbetsbelastning å statssekreteraravdelningen samt hos byråchefen för vissa

polisfrågor förstärkes med ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

En kanslisekreterartjänst i lönegrad Ca 25, vilken f. n. är obesatt, föreslås

indragen, varvid medel från ordinarieposten överföres till icke-ordinarieposten

för anställande av en amanuens i reglerad befordringsgång.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

anses tre kontorsbiträden i Ce 8 böra beredas ordinarie tjänster i Ca 8.

Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare en kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ca 11 uppflyttas till kontoristtjänst i lönegrad Ca 13. Härjämte

förordas att i samband med vissa organisatoriska förändringar av

arbetet på departementets regeringsrättsbyrå en kanslibiträdestjänst i lönegrad

Ce 11 utbytes mot en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13.

I skrivelse den 30 augusti 1956 har beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar hemställt bl. a., att för nämndens kanslipersonal måtte inrättas

extia ordinarie tjänster fr. o. in. budgetåret 1957/58 samt att nämndens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

3

personal måtte förstärkas med en amanuens i reglerad befordringsgång

och ett kanslibiträde i It lönegraden. För egen del anser sig departementschefen

endast böra tillstyrka, att chefen för nämndens kansli, vilken åtnjuter

arvode motsvarande 37 löneklassen, fr. o. m. nästa budgetår erhåller extra

ordinarie tjänst i lönegrad Ce 37 samt att ett kontorsbiträde med arvode

utbytes mot ett biträde i reglerad befordringsgång.

På grund av de föreslagna personalförstärkningarna och löneregleringarna

beräknas anslaget böra höjas med 500 kronor för ökade kostnader föi

vikariats- och övertidsersättningar.

För nu framlagda förslag erfordras en ökning av medelsanvisningen med

omkring 41 900 kronor för personalförstärkningar, cirka 7 000 kronor för

löneregleringar m. in., 175 000 kronor för expertis och tillfällig arbetskraft

samt 500 kronor för vikariats- och övertidsersättningar. Härtill kommer

en automatisk utgiftsstegring om cirka 45 000 kronor för löneklassuppflyftningar

samt höjningen av det rörliga tillägget.

Anslaget uppräknas alltså med i runt tal 269 000 kronor.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda

förslag dels om uppflyttning av en kanslibiträdestjänst i Ca 11 till kontoristtjänst

i Ca 13, dels om sättet för bestridande av kostnader för expertis

och tillfällig arbetskraft, har inte heller funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts under denna punkt framlagda förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för inrikesdepartementet, vilka påkallas

av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

421 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 175 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 392 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis 253 300

Summa kronor 1 279 000;

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 279 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 4

och 5) föreslagit riksdagen att till Inrikesdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 143 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. in. anses böra uppföras med oförändrat

belopp, 2 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen för budgetåret 1955/56 å anslagsposten till

reseersättningar, 18 166 kronor, samt stegrade resekostnader och böjda

traktamenten förordas att anslagsposten för nästa budgetår uppräknas med

8 000 kronor till 20 000 kronor.

Under anslagsposten till expenser har delposten till bränsle och lyse för

innevarande budgetår uppförts med 8 000 kronor. I anslutning till belastningen

föregående budgetår, 9 082 kronor, uppräknas delposten med 1 000

kronor. Posten till övriga expenser, expenser för beredskapsnämnden för

psykologiskt försvar föreslås uppräknad med 3 000 kronor.

Till publikationstryck har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

om 15 000 kronor. Då medelsåtgången för budgetåret 1955/56 uppgått till

25 217 kronor, föreslås att anslagsposten för nästa budgetår höjes med

10 000 kronor och sålunda uppföres med 25 000 kronor.

Anslagsposten till vissa omkostnader för beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar, krigsspel och kurser in. in., har av nämnden föreslagits

uppräknad från 60 000 till 110 000 kronor för att möjliggöra ökad kursverksamhet

samt anordnande av en större opinionsundersökning i statistiska

centralbyråns regi. Enär anslagsposten för innevarande budgetår höjts

med 20 000 kronor för sådana ändamål, anser departementschefen sig nu

icke böra förorda en ytterligare höjning av densamma. Posten anses således

böra uppföras med oförändrat belopp. Departementschefen förutsätter emellertid,

att Kungl. Maj :t, om ett skärpt läge skulle giva anledning till intensifiering

av nämndens verksamhet, kommer att medgiva erforderligt överskridande

av anslagsposten.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle anslaget för budgetåret 1957/58

uppföras med 165 000 (+ 22 000) kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Mannerskantz m. fl. (I: 202) och den andra inom andra kammaren av herrar

Östlund och Edlund (II: 221), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 under elfte huvudtiteln till Inrikesdepartementet:

Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:202.

Utskottet. För innevarande budgetår har ett belopp av 20 000 kronor anvisats

för genomförande av en opinionsundersökning i statistiska central
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

5

byråns regi rörande det psykologiska försvaret. Denna medelsanvisning har

av motionärerna uppfattats såsom en engångsföreteelse. Med hänsyn till att

undersökningar av detta slag torde vara värdefulla såsom förberedelse för

det psykologiska försvaret i krig och ett underlag för information och annan

verksamhet i fred vill utskottet — utan att taga ställning till frågan om

fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande ändamål — icke motsätta sig

Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag.

Under åberopande härav får utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör

förevarande anslag, till Inrikesdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 165 000

kronor.

3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 3, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

45 000 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten

4:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 145,

s. 401—408) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka

erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Överståthållarämbetet:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 5 456 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 125 000 kronor.

Departementschefen förordar, under hänvisning till vad han anför under

anslaget till Länsstyrelserna: Avlöningar, att representationsbidraget till

överståthållaren uppräknas med 6 000 kronor fr. o. m. nästa budgetår.

För arbetsuppgifter i samband med handläggningen av ärenden rörande

stiftelser in. in. och den ekonomiska försvarsberedskapen föreslås inrättande

av en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Under hänvisning

till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvud
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

titlar gemensamma frågor föreslås vidare, att den kontorsbiträdestjänst i

Ca 8, varmed är förenad uppgiften att ombesörja diarieföringen på socialsektionen,

utbytes mot en tjänst som kanslibiträde i Ca 11. Vad angår trafiksektionen

ger såväl de av ämbetet lämnade upplysningarna om arbetsbördan

och arbetsbalanserna som statens organisationsnämnds yttrande vid

handen, att en upprustning i personellt hänseende är påkallad. Departementschefen

är dock ej beredd att förorda förstärkning i den utsträckning

ämbetet yrkat. Med hänvisning till chefens för civildepartementet nyssnämnda

anmälan föreslås, att en kanslibiträdestjänst i Ca 11 utbytes mot

kontoristtjänst i Ca 13 för uppgiften att förestå expeditionen för ärenden angående

allmän trafik och körkortsåterkallelse in. in., samt att en av kontorsbiträdestjänsterna

i Ca 8 för telefonservicen vid bilregistret utbytes mot

kanslibiträdestjänst i Ca 11. Därjämte förordas, att en kansliskrivartjänst i

Ca 15 och en kontoristtjänst i Ca 13 inrättas i stället för två kontorsbiträdestjänster

i resp. Ce 8 och Ca 8, vilkas innehavare på grund av arbetsbyte

f. n. tjänstgör vid poliskammaren, ävensom att en kanslibiträdestjänst i

Cg 11 omändras till Ce 11. Slutligen föreslås två nya tjänster som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång.

Den nu förordade personalförstärkningen anses böra giva utrymme för

en icke oväsentlig rationalisering av arbetet på trafiksektionen. Med hänsyn

härtill är departementschefen icke beredd att föreslå fortsatt anvisande av

medel till avlöning åt den förut för biträde vid handläggningen av naturalisationsärendena

anställda extra amanuensen, vilken fr. o. m. föregående

år överförts till nämnda sektion. Det bör vidare vara möjligt att minska den

övriga extraanställda personalen å sektionen med ett kontorsbiträde. Anslaget

till icke-ordinarie personal har nedräknats i överensstämmelse härmed.

I enlighet med ämbetets förslag bör å kansliavdelningarna tre och å

skatteavdelningen två extra ordinarie kontorsbitråden jämlikt grunderna

för den reglerade befordringsgången erhålla tjänster i Ca 8 fr. o. in. nästa

budgetår. Därjämte förordas en uppräkning av anvisade medel till tillfällig

personal med belopp motsvarande avlöning till två kontorsbitråden i Cgställning,

avsedda för skatteavdelningen. Den förstärkning av taxeringsorganisationen,

som följer av riksdagens beslut föregående år angående ny taxeringsförordning

in. in., berör i visst hänseende även överståthållarämbetet.

Enligt beslutet skall nämligen fr. o. in. den 1 januari 1958 hos varje prövningsnämnd

finnas ett kansli. Beslutet förutsätter, att personalen för dessa

kanslier endast till viss del skall överföras från taxeringsavdelningarna.

I övrigt skall ny personal anställas. För Stockholms vidkommande har därjämte

uttalats, att en kvalificerad juristtjänst bör inrättas. Enligt inom

inrikesdepartementet verkställda beräkningar för hela riket rörande behovet

av ytterligare personal för prövningsnämndskanslierna erfordras för överståthållarämbetets

vidkommande en assessorstjänst i Ca 31, fyra kanslisttjänster

varav en förste i Ca 25, en i Ca 21 och två i reglerad befordrings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

7

gång, en kanslibiträdestjänst i Ca 11 samt två biträdestjänster i befordringsgången,

vilka samtliga bör inrättas fr. o. in. den 1 januari 1958. Merkostnaden

för nästa budgetår med anledning härav uppgår till 51 700

kronor.

Vad sålunda föreslagits medför höjning av anslaget för kansliavdelningarna

med — efter avräknande av det belopp, som motsvarar den förutnämnda

minskningen av tillfällig personal å trafiksektionen •— 16 500 kronor

och för skatteavdelningen med 69 200 kronor. För automatiska utgiftsstegringar

genom uppflyttningar i löneklass och reglerad befordringsgång

samt höjt rörligt tillägg in. m. erfordras för kansliavdelningarna — efter avräknande

av det belopp, som föregående år anvisades till avlöning för den

med investeringsavgiften å motorfordon sysselsatta personalen, jämte höjt

rörligt tillägg härå eller 13 500 kronor—62 800 kronor och för skatteavdelningen

182 500 kronor. Anslaget skulle således höjas med 331 000 kronor.

I anledning av förslagen bör i fråga om personalförteckningen antalet

kansliskrivartjänster, kontoristtjänster och kanslibiträdestjänster å kansliavdelningarna

ökas med resp. en, två och en samt antalet kontorsbiträdestjänster

å skatteavdelningen ökas med två. Vidare bör fr. o. m. den 1 januari

1958 å skatteavdelningen uppföras en ny tjänst som assessor i Ca 31 samt

antalet förste kanslisttjänster, kanslisttjänster och kanslibiträdestjänster

ökas med vartdera en.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts under För

flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda och i förevarande sammanhang

jämväl anmälda förslag om lönegradsuppflyttningar av tjänster.

Under åberopande härav och då de under förevarande punkt framställda

förslagen liksom anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras

i anledning av vad departementschefen föreslagit i

statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari

1957;

b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,

förslagsvis 68 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 3 077 300

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 020 500

5. Representationsbidrag till överståthållaren 26 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 1 224 000

Summa kronor 5 456 000;

c) till Överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 5 456 000 kronor.

5:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 146, s. 408—410), vilket innebär en med 17 300 kronor ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 468 300

kronor.

6:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 410—

422) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i

anledning av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 45 965 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 42 100 000 kronor.

Inledningsvis anmäler departementschefen av statens organisationsnämnd

framlagda förslag i anledning av en nu genomförd organisationsundersökning

vid länsstyrelsernas landskanslier. De förordade anordningarna anses

ägnade att främja en effektivisering av arbetet och därmed bidraga till att

minska de svårigheter ökningen av arbetsvolymen medfört. Departementschefen

avser därför att medverka till att nämndens förslag och rekommendationer

i princip genomföres.

Nämnden har även beräknat behovet av personal av olika kategorier vid

de skilda länsstyrelserna. I fråga om juristpersonalen innebär nämndens

ställningstagande, att en tjänst bör kunna indragas. Departementschefen

är icke beredd att i nuvarande läge medverka härtill. Nämndens förslag avser

vidare indragning av tillhopa fem landskanslisttjänster. Förutsättningarna

för att genomföra denna minskning bör närmare undersökas. Departementschefen

avser att hålla möjligheterna öppna till nedskärningar i den

utsträckning och takt förhållandena medgiver.

Sin största betydelse har nämndens förslag i fråga om biträdespersonalen

och dess arbetsuppgifter. För att med nuvarande organisation och arbets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr AO år 1957

9

uppläggning kunna bemästra den tilltagande arbetsbördan har länsstyrelserna

under senare år nödgats att — i synnerhet å bilregistrerings- och körkortsdetaljerna

— anställa tillfällig biträdespersonal i betydande omfattning.

På grund härav finnes f. n. inom organisationen ett flertal extra kontorsbiträden

vid sidan av den planenligt anställda personalen. Detta förhållande

— som i och för sig varit ägnat att medföra ojämnhet i personaltilldelningen

— anses vara otillfredsställande ur både organisatoriska och

personella synpunkter. Nämndens förslag syftar till att åstadkomma ändring

härvidlag. På basis av tidsstudier och andra undersökningar har

nämnden föreslagit åtgärder för ett effektivare utnyttjande av personalen

genom att omständliga arbetsrutiner och mindre lämplig arbetsfördelning

undanröjes. Med ledning av de vunna erfarenheterna har nämnden beräknat

det normalt erforderliga behovet av fast anställda biträden vid

varje länsstyrelse. Samtidigt har utarbetats normer för beräkning av anslagstilldelning

för härutöver behövlig tillfällig personal för speciella ändamål

och vid särskilda tillfällen. Nämnden har slutligen uppgjort förslag

till placering av de kvalificerade biträdestjänsterna å de olika sektionerna

(detaljerna) och till en huvudsaklig arbetsfördelning för dessa tjänster.

Enligt nämndens beräkningar erfordras för de undersökta sektionerna

totalt 434 biträden, vilket innebär, att tillhopa 32 nu extra kontorsbiträdestjänster

överföres till personalplanen. Därjämte föreslås, att inalles 49

kontorsbiträdestjänster utbytes mot tjänster i högre lönegrad, nämligen

19 kansliskrivartjänster i Ca 15, sex kontoristtjänster, varav en extra ordinarie,

i 13 lönegraden samt 24 kanslibiträdestjänster i Ca 11. Då detta

förslag är en förutsättning för att nämndens rekommendationer skall

kunna följas, tillstyrker departementschefen detsamma och förordar sålunda,

att sagda tjänster inrättas. Härigenom erhålles en efter de olika länsstyrelsernas

behov avpassad personalstyrka. Samtidigt kommer den f. n.

anställda extra personalen att kunna successivt reduceras, om möjligt i

sådan takt att vid budgetårsskiftet 1958/59 ingen extra personal finnes kvar

på sektionerna. I sammanhanget understrykes dock, att antalet kontorsbiträden

kan komma att behöva utökas utöver det av nämnden beräknade

behovet på grund av arbetsbördans volymsmässiga ökning sedan undersökningstillfällena.

Biträdestjänsterna över kontorsbiträdesgraden anses i princip

böra knytas till de sektioner, detaljer och arbetsuppgifter nämnden

föreslagit.

Merkostnaden med anledning av förslaget utgör i runt tal 80 000 kronor.

Med hänsyn till att den avsedda minskningen av biträdespersonalen redan

från början kan ske i en omfattning som motsvarar åtminstone detta

belopp, erfordras emellertid icke för detta ändamål någon uppräkning av

anslaget.

Vad angår länsstyrelsernas yrkanden framhåller departementschefen, att

organisationsnämndens undersökningar har givit vid handen, att personal
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

förstärkningar å landskanslierna i annan form än som nyss förordats i

allmänhet ej är påkallade. Efter underhandskontakt med nämnden föreslår

departementschefen att med hänsyn till föreliggande särskilda arbetsförhållanden

en länsassessorstjänst i Ca 31 inrättas i Stockholms län i utbyte

mot en länsnotarietjänst i befordringsgången. Denna tjänst avses för allmänna

sektionen. Å befattningshavaren bör ankomma att med eget ansvar

handlägga vissa ärendegrupper i sektionschefens ställe. I enlighet med

nämndens beräkningar bör en ny landskanslisttjänst i Ca 21 inrättas i

Norrbottens län som ersättning för en numera avgången landskanslist å

övergångsstat. Med hänsyn till arbetsförhållandena tillstyrkes, att eu i

Östergötlands län anställd extra länsnotarie får behållas även under budgetåret

1957/58. Jämväl till en sådan befattningshavare i Västernorrlands

län för arbetsuppgifter på grund av vattenregleringar in. m. anses medel

böra anvisas även för nästa budgetår. För fullföljande av vissa för Norrbottens

län viktiga initiativ och utredningar upptages under sakkunnigposten

15 000 kronor för ersättning till särskild sakkunnig. Eventuella merkostnader

föreslås få bestridas från vederbörande kommittéanslag. Därjämte

förordas viss ytterligare uppräkning av förenämnda post på grund av

ökade utgifter för värdering av grustäkter m. m. Slutligen föreslår departementschefen,

att en länsassessor i Ca 32, vilken på grund av sjukdom icke

är fullt tjänsteduglig, föres å övergångsstat fr. o. m. nästa budgetår.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att en kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 för sjömansskatteärenden vid länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län omändras till kanslibiträdestjänst i Ca 11. Departementschefen

framhåller emellertid, att de förslag han i det följande framför

beträffande taxeringsorganisationen helt eller delvis torde sammanfalla

med åtskilliga av länsstyrelsernas önskemål.

Med anledning av gjorda framställningar föreslås att tjänster i Cg 32

fr. o. in. nästa budgetår inrättas för de fem föredragandena hos civilbefälhavarna.

Med hänsyn till ökningen av levnadskostnaderna samt höjda löner för

kökspersonal och övrig hushållshjälp, som erfordras för residensens skötsel

och utövandet av värdskap, anses representationsbidraget till såväl överståthållaren

som envar av landshövdingarna fr. o. in. nästa budgetår böra

höjas med 6 000 kronor.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör fr. o. in. budgetåret

1957/58 inrättas ytterligare 22 ordinarie kontorsbiträdestjänster

och två telefonisttjänster. Härvid blir antalet ordinarie kontorsbiträden

391 och antalet ordinarie telefonister 28.

De nu framförda förslagen innebär en kostnadsökning å 234 000 kronor.

Med hänsyn till avsedd arvodesreglering förordas därutöver viss uppräkning

av anslaget, och upptages för detta ändamål 20 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr W år 1957

11

Vid föregående års höstsession beslöt riksdagen antaga förslag till ny

taxeringsförordning — på grundval varav författning utfärdats den 23

november 1956 — och godkänna de riktlinjer för en ändrad taxeringsorganisation

som förordats i Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 150).

I propositionen hade förutsatts, att vissa spörsmål, som lämnats öppna,

skulle övervägas i samband med anslagsäskandena för nästa budgetår.

Vad angår taxeringsorganisationen i första instans innebär nya taxeringsförordningen,

att inom varje fögderi eller stad med egen uppbördsförvaltning

skall inrättas en eller flera särskilda nämnder för taxering av företrädesvis

rörelseidkare samt de jordbrukare, som redovisar sina inkomster

enligt bokföringsmässiga grunder. Granskningsarbetet i dessa nämnder

skall i första band ombesörjas av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter,

med hjälp av biträden för rutingöromålen. Taxeringsassistenterna

skall placeras hos de lokala skattemyndigheterna. Till skillnad från

biträdena, som bör ingå i fögderiorganisationen, skall de emellertid vara

länsstyrelsernas tjänstemän. De bör därför uppföras i personalförteckningen

för länsstyrelserna och redovisas under detta anslag.

I propositionen har lämnats öppen frågan, om taxeringsassistenterna i

städerna med egen uppbördsförvaltning skall vara kommunalt eller statligt

anställda. Chefen för finansdepartementet har i propositionen uttalat

(s. 172), att skäl kan anföras både för och emot de båda anställningsformerna.

Eftersom övriga befattningshavare vid uppbördsverken vore

kommunala tjänstemän, vunne man med kommunal anställning större

organisatorisk enhetlighet. Måhända kunde den också underlätta rekryteringen

till tjänsterna av kvalificerade assistenter inom uppbördsverken.

Ej heller ur kostnadssynpunkt behövde erinringar mot denna anställningsform

möta, eftersom städerna avsåges skola erhålla full ersättning för sina

kostnader för den utökade taxeringsorganisationen. Kommunal anställning

av taxeringsassistenterna medförde å andra sidan åtskilliga olägenheter,

såsom svårigheter vid vikariat, risk för intressekollisioner i fråga om utnyttjandet

av assistenternas arbetskraft in. m. Chefen för inrikesdepartementet

har funnit, att skälen för statlig anställning måste anses väga tyngst.

Genom sådan anställning erhålles en i alla avseenden enhetlig taxeringsassistentorganisation.

Den direkta anslutningen till länsstyrelsen markeras,

vilket är betydelsefullt med hänsyn till att assistenterna mellan taxeringsperioderna

skall under taxeringsintendentens mera direkta ledning syssla med

taxeringsrevision. Några särskilda problem uppkommer ej vid tillsättning

av tjänsterna eller för anskaffande av vikarier. I fråga om rekryteringen

anses större olägenheter icke behöva befaras. Slutligen är den statliga anställningen

även ur administrativa synpunkter i övrigt enklare än en kommunal

anställning med åtföljande kostnadsregleringar mellan stat och

kommun. Departementschefen förordar således, att taxeringsassistenterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

anställes som statliga tjänstemän även i städerna med egen uppbördsförvaltning.

1955 års taxeringssakkunniga hade i fråga om av dem föreslagna taxeringsassistenttjänster

förordat den löneställning som gäller för icke-ordinarie

landskanslist, nämligen lönegraderna Cf 13—Ce 19. Denna lönesättning

ansågs av flera remissmyndigheter för låg redan med de uppgifter, som

skulle vara förenade med tjänsterna enligt de sakkunnigas förslag. Sådan organisationen

blivit utformad enligt propositionen kommer emellertid assistenterna

att mera än enligt detta förslag inriktas på de svårkontrollerade

fallen. Deras arbete kommer såväl under taxeringsperioderna som däremellan

att bliva kvalificerat och grannlaga. Av nu anförda skäl synes den av de

taxeringssakkunniga föreslagna placeringen för låg. Därför förordas att

taxeringsassistenterna placeras i lönegrad Ca 23. Förslaget om inplacering i

denna lönegrad överensstämmer med en mellan representanter för civildepartementet,

å ena, och representanter för vederbörande personalorganisation,

å andra sidan, träffad överenskommelse. Den föreslagna lönegradsplaceringen

anses infoga tjänsterna på ett naturligt sätt i landskanslisthäradsskrivarkarriären.

I propositionen har erforderligt antal taxeringsassistenttjänster överslagsmässigt

angivits till 240—300. För att närmare kunna beräkna behovet har

infordrats uppgifter från länsstyrelserna om antalet skattskyldiga av avsedda

kategorier. Enligt dessa uppgifter skulle antalet tjänster vid fullt utbyggd

organisation utgöra i runt tal 275. Den takt, i vilken organisationen kan och

bör utbyggas, är beroende på flera faktorer. Såsom finansministern framhållit

i propositionen, talar kravet på bästa möjliga personval för att man bör gå

försiktigt fram. Även lokalfrågan kan på många håll vålla svårigheter. Dessa

förhållanden gör det icke möjligt att fastställa någon tidtabell för utbyggnaden.

Efter överväganden rörande rekryteringsmöjligheterna har departementschefen

stannat för att föreslå, att 50 taxeringsassistenttjänster inrättas

för nästa budgetår. Det anses få ankomma på Ivungl. Maj :t att bestämma,

var dessa tjänster skall placeras.

Den nya taxeringsförordningen innebär även, att i varje län skall inrättas

ett prövningsnämndens kansli, som organisatoriskt skall tillhöra

kameralsektionen. I propositionen har uttalats, att ledningen av arbetet

på detta kansli i de län, där särskild s. k. taxeringsassessor i Ca 31 finnes

anställd, skall handhavas av denne, medan i övriga län i regel erfordras

en särskild juristtjänst för detta ändamål. Övrig personal på kanslierna avses

delvis kunna överföras från taxeringssektionerna. Finansministern har

dock därvidlag betonat, att åtgärden indirekt skall innebära en förstärkning

av taxeringssektionerna, varför nyanställning av personal måste ske

i viss utsträckning. Frågan om lönegradsplaceringarna samt om personalförstärkningens

omfattning har lämnats öppen. Det har dock uttalats, att

inrättandet av prövningsnämndskanslierna enligt inom finansdepartemen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr \0 år 1957

13

tet gjorda beräkningar kan antagas medföra nyanställning av — överståthållarämbetet

medräknat — inemot 40 tjänstemän i landskanslistkarriären

och omkring 35 befattningshavare i biträdesställning. De sålunda

gjorda uttalandena har icke föranlett någon erinran från riksdagens

sida.

De ifrågavarande juristtjänsterna anses med hänsyn till arbetsuppgifterna

komina att kräva kvalificerade krafter. Vid de fem största länsstyrelserna

(i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt

Västernorrlands län) avses arbetsuppgifterna skola ankomma på innehavare

av redan inrättade tjänster i 31 lönegraden. Departementschefen erinrar om

att finansministern (s. 251) med anledning av från vissa remissinstanser

framfört önskemål om att tillförsäkra prövningsnämnderna juridiskt skolad

arbetskraft vid sidan av landskamreraren hänvisat till ifrågavarande

tjänster. Med anledning härav bör de givas en relativt hög löneställning.

Därför förordas att de upptages som förste länsnotarietjänster i Ca 29. Då

de erfordras i samtliga län utom de fem största och Gotlands län, bör de

inrättas till ett antal av 18.

I övrigt föreslås att för prövningsnämndskanslierna inrättas 33 tjänster

i landskanslistkarriären — varav 6 i Ca 25, 10 i Ca 21 och 17 i Cf 13—Ce 19

— samt 35 biträdestjänster, varav 2 i Ca 11 och återstoden i reglerad befordringsgång.

Beträffande tjänsternas fördelning å de olika länen hänvisas till sammanställning

i bilaga A till statsverkspropositionen (s. 558). Departementschefen

förutskickar, att det beräknade personalbehovet kan behöva omprövas,

sedan tillförlitliga erfarenheter av organisationen vunnits.

1955 års taxeringssakkunniga har även föreslagit viss förstärkning av

taxeringsrevisionspersonalen. Förslaget innebär, att 25 nya taxeringsrevisorstjänster

inrättas och alt detaljerna därutöver tillföres cirka 5 landskanslist-

och 35 biträdestjänster. Finansministern har i propositionen sagt

sig kunna godtaga en förstärkning av denna omfattning. I fråga om lönesättningen

för taxeringsrevisorerna har han funnit det motiverat, att ett större

antal tjänster än för närvarande blir befordringstjänster. Med hänvisning

till vad sålunda förevarit föreslås att som förstärkning av taxeringsrevisionsdetaljerna

inrättas ytterligare 25 taxeringsrevisorstjänster, varav

18 förste i Ca 29, 5 förste i Ca 27 och 2 i Cf 19—Ce 25, 6 landskanslisttjänster,

varav 2 i Ca 21 och 4 i Cf 13—Ce 19, samt 35 biträdestjänster, varav 21 i Ca

11 och 14 i reglerad befordringsgång. I fråga om tjänsternas fördelning på

länsstyrelserna hänvisas till s. 559 i bilaga A till statsverkspropositionen.

1 anledning av förslaget om inrättande av tjänster som taxeringsassistent

anses innehavare av tjänst i befordringsgången för taxeringsrevisorer böra

benämnas taxeringsrevisor.

Med hänsyn till nya taxeringsförordningens ikraftträdande föreslås taxeringsassistenttjänsterna

och de nya tjänsterna för prövningsnämndskans
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 40 dr 1957

lierna bliva inrättade fr. o. m. den 1 januari 1958. De för förstärkning

av taxeringsrevisionsdetaljerna föreslagna nya tjänsterna har i och för sig ej

något samband med den nya taxeringsförordningen. På grund härav och

med hänsyn till vikten av en utökning av taxeringsrevisionsverksamheten

förordas att dessa tjänster inrättas redan fr. o. in. ingången av nästa

budgetår.

Merkostnaden för budgetåret 1957/58 för den förordade utökningen av

taxeringsorganisationen uppgår till 1 762 000 kronor. De i övrigt framlagda

förslagen medför en utgiftshöjning å 254 000 kronor. De automatiska kostnadsstegringarna

för höjt rörligt tillägg m. in. utgör tillhopa 1 997 000 kronor.

Härifrån bör avräknas för innevarande budgetår anvisat helopp för avlöning

av den med investeringsavgiften å motorfordon sysselsatta personalen

jämte höjt rörligt tillägg härå eller sammanlagt 148 000 kronor.

Anslaget bör alltså uppräknas med 3 865 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till landshövdingarna upptages till oförändrat

belopp 800 000 kronor.

Till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat beräknas 20 700 000

(+ 1 400 000) kronor.

För avlöningar till tjänstemän å övergångsstat beräknas 280 000 (+ 19 000)

kronor.

Med hänsyn till förslaget att extra tjänster måtte inrättas för föredragandena

hos civilbefälhavarna upptages under anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beloppet för ersättning till

sakkunniga till 61 000 (—97 000) kronor. För ersättning till militärassistenter

beräknas 139 000 (+ 37 000) kronor. Kostnaderna för ersättning till

inkvarteringschefer uppskattas till 16 000 (+ 3 000) kronor, medan erforderligt

belopp för ersättningar till vägtrafikombud utgör 87 000 (+ 17 000)

kronor. Anslagsposten i sin helhet skulle alltså uppgå till 303 000 (— 40 000)

kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptages

till 13 500 000 (+ 300 000) kronor.

Anslagsposten till särskilda förmåner till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag

till landshövdingarna) beräknas till 427 000 (+ 144 000)

kronor.

Beloppet för tilläggsförmåner åt befattningshavare på äldre stat upptages

oförändrat till 18 000 kronor.

För rörligt tillägg erfordras 9 937 000 (+ 2 042 000) kronor.

Anslaget skulle alltså bestämmas till 45 965 000 (+ 3 865 000) kronor.

I anledning av departementschefens förslag anses vidare vissa ändringar

böra vidtagas i personalförteckningen för länsstyrelserna.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr Neländer m. fl. väckt motion (IT: 226), vari

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

15

hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att militärassistentbefattningarna

vid länsstyrelserna och överståthållarämbetet indras från den 1 januari

1958 och dels att förslagsanslaget till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret

1957/58 fastställes till 45 895 500 kronor, innebärande en minskning

i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag med 69 500 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning

av ett kontorsbiträde i Ca 8 hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län till kanslibiträde i Ca 11.

I överensstämmelse med organisationsnämndens förslag förordas i propositionen

att inalles 49 kontorsbiträdestjänster å landskanslierna utbytes

mot tjänster i högst 15 lönegraden, varvid samtidigt förutsättes att nuvarande

extra biträdespersonal utom personalplanen skall kunna successivt

reduceras. Med hänsyn till att förslaget, enligt vad departementschefen

anfört, utgör en förutsättning för att nämndens rekommendationer till

effektivisering av arbetet skall kunna genomföras tillstyrker utskottet att

ifrågavarande tjänster inrättas.

Med anledning av den av riksdagen vid höstsessionen förra året beslutade

nya taxeringsförordningen framlägges i propositionen vidare förslag om

betydande förstärkningar av länsstyrelsernas taxeringsorganisation, innebärande

inrättande av dels 50 taxeringsassistenttjänster för granskningsarbetet

i första instans, dels 93 tjänster, varav 19 juristtjänster, för de nya

prövningsnämndskanslierna och dels 66 tjänster för länsstyrelsernas taxeringsrevisionsdetaljer.

Med hänvisning till de av riksdagen i nyssnämnda

sammanhang godkända riktlinjerna för en utbyggnad av taxeringsväsendet

tillstyrker utskottet jämväl nu ifrågavarande förslag.

Under erinran att länsstyrelsernas beredskapsorganisation är föremål

för utredning inom Kungl. Maj :ts kansli och att militärassistenternas ställning

och arbetsuppgifter kan komma att påverkas av pågående utredningar

rörande civilförsvaret är utskottet icke berett att nu taga ställning till förslaget

i motionen II: 226 om indragning av ifrågavarande befattningar. Utskottet

avstyrker sålunda motionen.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 226

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsstyrelserna, vilka erfordras i anledning

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 800 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ 20 700 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................ 280 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. in.,

förslagsvis ................ 61 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .............. 139 000

c. Ersättning till inkvarteringsche
fer,

förslagsvis .............. 16 000

d. Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis ................. 87 000 303 000

5. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 13 500 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män

(representationsbidrag till landshövdingarna),

förslagsvis .................. 427 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre

stat, förslagsvis ...................... 18 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 9 937 000

Summa kronor 45 965 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 45 965 000 kronor.

7:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 148, s. 423), vilket innebär nedräkning av anslaget med 75 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård in. m. för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

8:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 149, s. 423), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 260 000

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

17

9:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 150, s. 423—428)

föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 605 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 510 000 kronor.

För länsstyrelsernas del av anslaget har för innevarande budgetår anvisats

5 992 000 kronor, varav 884 000 kronor för bränsle, lyse och vatten,

4 808 000 kronor till övriga expenser för eget behov och 300 000 kronor till

expenser för annat än eget behov. I beloppet 4 808 000 kronor, ingår 368 000

kronor för vissa engångsutgifter, varav 210 000 kronor ej konnner att tagas

1 anspråk under budgetåret på grund av försenade byggnadsarbeten. För

budgetåret 1957/58 anses posten för bränsle, lyse och vatten med hänsyn till

kostnadsstegringar och utökade lokalutrymmen böra uppräknas med cirka

200 000 kronor till 1 085 000 kronor. Utgifterna för övriga expenser för

eget behov kommer att stiga i förhållande till innevarande budgetår på

grund av kostnadshöjningar, bl. a. för städning, samt vissa nödvändiga anskaffningar

av engångsnatur. För ändamålet beräknas ett belopp av 5 532 000

kronor. Häri ingår som utgifter med anledning av nybyggda eller eljest utökade

tjänstelokaler 282 000 kronor för telefonanläggningar i Jönköpings,

Halmstads, Älvsborgs och Kopparbergs län samt tillhopa 325 000 kronor

för möbler och andra inventarier till länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings

och Kopparbergs län. Med hänsyn till att några länsstyrelser fortfarande

har bilar, som anskaffats 1947, räknar departementschefen även

för nästa budgetår med utbyte av tjänstebilarna i fem län. För nyanskaffning

av möbler och kontorsmaskiner till den personal, som avses att anställas

för förstärkning av taxeringsrevisionsdetaljerna och för prövningsnämndskanslierna

ingår vidare ett belopp av 237 000 kronor. För länsstyrelsernas

expenser för annat än eget behov beräknas oförändrat 300 000

kronor. Länsstyrelsernas del av anslaget skulle således belöpa sig till

6 917 000 (+ 925 000) kronor.

Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga

av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av

anställningskort, uppbördskort och debetsedlar upptages oförändrat 400 000

kronor. Med hänsyn bl. a. till förestående ombyten å landshövdingepostcr

bör kostnaden för möblering av och underhåll av inredningar i representationsrum

i landshövdingeresidensen för nästa budgetår uppräknas med

130 000 kronor till 200 000 kronor. Särskilda möbleringskostnader har härvid

beräknats för residensen i Uppsala, Nyköping och Kalmar.

Länsstyrelsernas utbildningsnämnd har funnit det önskvärt med en enhetlig

teoretisk utbildning av taxeringsassistenter, landskanslister och häradsskrivare.

Det synes nämnden därför naturligt att för utbildningen av

de förstnämnda anknyta till de nuvarande häradsskrivarkurserna, vilka då

borde erhålla vissa modifikationer i gällande kursplan. Detta skulle medföra

2 — Bihang titt riksdagens protokoll 1957. C> sand. Nr 40

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

ökad kostnad för arvoden till lärare med ett beräknat belopp av 2 100

kronor. Utbildningsnämnden har vidare förutsatt att för behörighet till taxeringsassistenttjänst

skall gälla, att vederbörande genomgått den sagda utbildningen.

Till dessa uttalanden ansluter sig departementschefen. Med

hänsyn till att uppbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen på alla

sätt bör främjas understrykes särskilt angelägenheten av att kursverksamheten

för befattningshavare inom landskontorsområdet temporärt intensifieras.

Nämndens förslag i detta hänseende, innebärande att den totala

kostnaden för kursverksamheten för landskanslister skulle uppgå till 69 100

kronor, har ej givit departementschefen anledning till erinran. Det anses

få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om verksamhetens

närmare utformning och behövlig modifiering av kursplanerna. Vad angår

medelsbehovet för kurserna för landskanslister föreslås med hänsyn till

avsedd arvodesreglering viss uppräkning utöver den, som påkallas av utvidgningen

av kursverksamheten. I avbidan på slutligt ställningstagande till

denna reglering upptager departementschefen av nämnden äskat belopp

69 100 kronor.

Vidare beräknas 2 900 (+ 100) kronor till arvoden till nämndens ledamöter

och oförändrat 1 500 kronor till studiekonferenser för landsstatstjänstemän.

För anordnande försöksvis av utbildningskurser för biträdespersonal å

landskontor och häradsskrivarkontor — vilka kurser, såsom framhölls i

föregående års statsverksproposition, anses vara av värde ur flera synpunkter

— beräknar departementschefen ett belopp av 10 000 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för länsstyrelsernas antagningsnämnds

verksamhet beräknas för nästa budgetår 4 500 (+ 900) kronor.

Anslaget uppföres alltså med 7 605 000 (+ 1 095 000) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, förutsätter att alla möjligheter att åstadkomma

besparingar under förevarande anslag omsorgsfullt tillvaratages.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag hemställa,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 605 000 kronor.

10:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 151, s. 428), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 185 000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

19

11 :o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 152,

s. 428—431) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter

i lönegrad Ce 27, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 550 000 kronor.

Departementschefen framhåller att det i den utredning, som legat till

grund för riksdagens beslut rörande utformningen av den kvalificerade

biträdeshjälpen till landsfogdarna (proposition nr 106 till 1955 års riksdag),

föreslogs inrättande av sammanlagt 14 fasta tjänster som landsfogdeassistent.

Jämlikt riksdagens beslut år 1955 och 1956 finnes f. n. elva sådana

tjänster. Med hänsyn till arbetsförhållandena inom landsfogdeorganisationen

anser departementschefen, att denna fasta biträdesorganisation bör

utbyggas till ursprungligen förutsatt antal. Han föreslår därför, att det återstående

antalet tjänster som fast landsfogdeassistent i Ce 27, tre stycken,

inrättas fr. o. in. nästa budgetår. Liksom förut föreslås det få ankomma på

Kungl. Maj :t att bestämma, var de skall vara placerade. Vid bifall till förslaget

minskas antalet ambulerande landsfogdeassistenttjänster med tre

till sju.

Merkostnaden för de föreslagna tre fasta landsfogdeassistenttjänsterna

utgör 6 000 kronor. De automatiska utgiftshöjningarna uppgår till sammanlagt

136 000 kronor. Anslaget upptages sålunda till ett med 142 000 kronor

förhöjt belopp.

Å personalförteckningen upptages ytterligare tre landsfogdeassistenter i

lönegrad Ce 27.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen

för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter

i lönegrad Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..............................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

3. Rörligt tillägg, förslagsvis

570 000

745 000

377 000

Summa kronor 1 692 000;

c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 40 dr 1957

12:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 153, s. 432), vilket innebär en med 14 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 357 000

kronor.

13:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 154,

s. 432—434) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., som

föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 15 263 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 820 000 kronor.

Departementschefen föreslår att ytterligare fem extra ordinarie kontorsbiträden

enligt grunderna för den reglerade befordringsgången erhåller

ordinarie tjänst fr. o. m. nästa budgetår. Antalet sådana tjänster kommer

därvid att bliva 434.

För den av riksdagen föregående år beslutade utbyggnaden av taxeringsväsendet

i första instans har under anslaget till länsstyrelsernas avlöningar

framlagts förslag om inrättande fr. o. in. den 1 januari 1958 av 50 taxeringsassistenter

i Ca 23. Taxeringsassistent skall lokalt vara knuten till den

lokala skattemyndigheten, som jämlikt 16 § i den nya taxeringsförordningen

har att tillhandahålla honom erforderlig biträdespersonal. I den till

grund för riksdagens beslut liggande propositionen har förutsatts, att en

ny biträdestjänst skall inrättas för varje taxeringsassistenttjänst. I städerna

med egen uppbördsförvaltning skall dock dessa biträdestjänster vara

kommunala. Sagda förslag om inrättande av 50 taxeringsassistenttjänster

påverkar således beräkningen av detta anslag endast i den mån dessa

tjänster tillsättes i fögderi. För att ha möjlighet att, om så befinnes nödvändigt

eller lämpligt, placera samtliga taxeringsassistenttjänsterna i fögderier

— behovet ur taxeringssynpunkt av dessa tjänster anses vara störst i

fögderierna, eftersom de skattskyldiga, vilkas deklarationer närmast avses

skola granskas av taxeringsassistenterna, i berörda städer i allmänhet

torde vara hänförda till särskilda taxeringsnämnder för taxering av rörelseidkare

m. fl. — upptager departementschefen emellertid det belopp, som erfordras

för att fr. o. m. den 1 januari 1958 inrätta ytterligare 50 tjänster som

biträden i reglerad befordringsgång, 163 000 kronor.

Enligt den nya taxeringsförordningen skall vidare lokal skattemyndighet

från och med taxeringsåret 1958 åt taxeringsnämnderna ombesörja sortering

av taxeringsmaterialet och verkställa längdföring. Såsom förutsatts

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

21

i propositionen, måste på grund av arbetsbelastningen hos de lokala skattemyndigheterna

i synnerhet sorteringen till största delen ske med tillfällig

arbetskraft. Efter verkställda beräkningar på grundval av från länsstyrelserna

inhämtade uppgifter om dels antalet till 1956 års taxering avlämnade

deklarationer och andra taxeringsuppgifter och dels den utsträckning,

vari den reguljära personalstyrkan å häradsskrivarkontoren kan beräknas

medverka vid detta arbete, upptages för ändamålet ett belopp å

650 000 kronor. Med hänsyn till att sorteringsarbetet på en del håll kan

komma att, mot särskild ersättning — vilken bör gäldas från denna anslagspost

— anförtros t. ex. kommunal myndighet, bör ur anslagssynpunkt samtliga

ersättningar för sorterings- och längdföringsarbelet utgå i form av

arvoden.

Den automatiska utgiftshöjningen på grund av löneklassuppflyttningar

samt ökat rörligt tillägg uppgår till 630 000 kronor, med vilket belopp anslaget

föreslås höjt.

Anslaget skulle således bestämmas till 15 263 000 (+ 1 443 000) kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen

för häradsskrivarna in. fl. upptaga ytterligare fem kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 4 540 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 7 436 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 287 000

Summa kronor 15 263 000;

c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 15 263 000 kronor.

14:o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 155, s. 434 och 435), vilket innebär en ökning av anslaget med

572 000 kronor, varav 451 000 kronor utgör merkostnader i anledning av

utbyggnaden av taxeringsorganisationen och 35 000 ökade resekostnader,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 882 000

kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

15 :o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 156,

s. 435—440) föreslagit riksdagen att dels godkänna föreslagen höjning av

arvodet till landsfiskalselever in. fl. samt föreslagna grunder för återbetalningsskyldighet

i vissa fall för del av detta arvode, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för landsfiskalerna

in. fl., som föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 22 310 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 650 000 kronor.

Under föregående år påbörjades en utredning angående landsfiskalernas

biträdesorganisation. Denna utredning har dock ännu ej hunnit helt slutföras.

Departementschefen anser det därför icke vara möjligt att — såsom

förutsattes i föregående års statsverksproposition (XI ht, s. 411) — detta år

redovisa resultatet av densamma. Såväl länsstyrelsernas framställningar

som vid utredningen hittills gjorda överväganden visar emellertid, att stort

behov av en förstärkning av organisationen föreligger. Under hand har utredningsmannen

meddelat, att, enligt preliminära beräkningar, nödvändiga

förslag om inrättande och utbyte av tjänster torde medföra en merkostnad

i förhållande till nuläget av drygt 450 000 kronor. Det måste med hänsyn

härtill enligt departementschefen anses ofrånkomligt att i avvaktan på slutligt

ställningstagande i ämnet provisoriskt förstärka biträdesorganisationen.

För att möjliggöra detta upptages, utöver den medelsförstärkning å 200 000

kronor, som anvisats för innevarande budgetår, ett belopp av ytterligare

250 000 kronor för avlönande av personal i Cg-ställning.

I enlighet med länsstyrelsernas framställningar föreslås, att ytterligare

13 extra ordinarie kontorsbiträden enligt grunderna för den reglerade befordringsgången

erhåller ordinarie tjänst i Ca 8 fr. o. m. nästa budgetår.

Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster skulle därefter uppgå till 180.

Nämnden för antagande av aspiranter å landsfiskalstjänst har gjort framställning

om höjning av arvodena till landsfiskalselever och -aspiranter.

Nämndens förslag får enligt departementschefen ses mot bakgrunden av de

personalsvårigheter, som f. n. råder inom landsfiskalsorganisationen, även

i vad avser andra än de rena biträdestjänsterna. För att täcka behovet av

vikarier vid semestrar o. d. erfordras en kader av 60—70 färdigutbildade, ej

befordrade assistenter. Antagningsnämnden, som i början av år 1952 beräknade,

att denna kader år 1957 skulle ha ett antal av 49, har räknat med

att balans mellan behovet av och tillgång på färdigutbildade aspiranter

skulle uppnås någon gång i slutet på 1950-talet. Främst på grund av avgången

bland de färdigutbildade aspiranterna har emellertid utvecklingen

blivit en annan än den beräknade. F. n. är situationen den, att icke på

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

23

långt när alla biträdande landsfiskalstjänster kunnat besättas med behöriga

innehavare utan niåste uppehållas av landsfiskalsassistenter och

att den därutöver befintliga reservkadern uppgår till endast cirka 20 befattningshavare.

Förhållandet inger allvarliga betänkligheter och gör det

angeläget, att åtgärder vidtages för att främja rekryteringen till banan.

Den av 1948 års riksdag beslutade höjningen av arvodena inverkade

gynnsamt på tillströmningen till banan. Ytterligare åtgärder för rekryteringens

främjande ansågs vid genomförandet av nuvarande landsfiskalsorganisation

år 1952 icke nödvändiga. Förhallandena hav emellertid pa

senare tid blivit annorlunda. Nyligen ändrad praxis i fråga om arvodets

beskattning samt penningvärdeförsämringen har medfört en betydande urholkning

av förmånens värde. Detta måste inverka menligt på rekryteringen.

Enligt vad som inhämtats från antagningsnämnden är situationen också

den, att antalet sökande icke medger antagning i erforderlig omfattning,

därest kvalitetskravet i fråga om aspiranter till åklagarbanan skall upprätthållas.

Då en ökning av rekryteringen måste åstadkommas, kan man

med hänsyn till nyssberörda förhållanden enligt departementschefens mening

icke underlåta att höja arvodet. Skäligen synes detta böra ske med

50 procent. Arvodet föreslås höjt till 450 kronor per månad fr. o. in. den

1 juli 1957. För nästa budgetår kan detta beräknas medföra en kostnadsökning

å cirka 230 000 kronor.

Detta förslag aktualiserar frågan om återbetalningsskyldighet i vissa fall

för uppburna arvoden. Spörsmålet behandlades i föregående års statsverksproposition

(XI ht, s. 409) med anledning av en framställning i ämnet från

antagningsnämnden, vari framhållits, att under åren sedan 1952 bland de

färdigutbildade aspiranterna skett en tilltagande avgång för fortsatta studier

till juris kandidatexamen. Av denna anledning hade cirka 20 procent

av deltagarna i 1954 och 1955 års polischefskurser lämnat landsfiskalsbanan.

Antalet avgångna t. o. in. februari 1955 kunde beräknas till 23. Med

anledning av framställningen uttalades (s. 411), att avgången kunde skapa

en ohållbar situation för hela landsfiskalsorganisationen genom att den

för vikariat o. d. nödvändiga personalstyrkan ej når erforderlig storlek.

Snara åtgärder för åstadkommande av ändring i detta förhållande borde

därför övervägas. Något förslag härutinnan framfördes dock ej, eftersom

samma problem föreligger inom andra delar av statsförvaltningen och det

syntes lämpligast att tillskapa en generell och mera enhetligt utformad

anordning för att motverka en dylik avgång. Det underströks emellertid,

att situationen för landsfiskalsorganisationen vore sådan, att särskilda åtgärder

för detta område kunde befinnas nödvändiga redan innan det mera

allmänna problemet vore mögel för sin lösning.

Tendensen till avgång är fortfarande densamma, och någon ändring härvidlag

anses icke åstadkommas enbart genom en höjning av arvodet. För

alt trygga den nödvändiga utbyggnaden av organisationen bör den Inre
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

slagna höjningen därför enligt departementschefens mening kombineras

med en spärr mot avgång, lämpligen — såsom uttalats i statsutskottets föregående

år redovisade yttrande över nämndens framställning (s. 410) —

genom införande av skuldförbindelser. Dessa anses böra utformas så, att

den antagne förpliktar sig att återbetala viss del av det under utbildningstiden

erhållna arvodet, därest han inom en tid av förslagsvis fem år från utbildningens

avslutande lämnar landsfiskalsbanan. Återbetalningen föreslås

avse den del av arvodet, som belöper på tiden för de teoretiska studierna,

d. v. s. distriktsåklagarkursen och polischef skursen; under övriga tider

innefattar utbildningen även ett visst mått av arbete, vilket gör det motiverat

att icke låta återbetalningsskyldigheten omfatta härunder utgående

arvoden. Vidare anses återbetalningsskyldigheten böra graderas i förhållande

till den tid, som — inom femårsperioden — förflutit mellan det utbildningen

avslutats och avgång sker. I detta hänseende föreslås att återbetalningsskyldigheten

skall omfatta, vid avgång inom två år från utbildningens

slut hela ifrågavarande del av arvodet och vid avgång efter två

men inom tre år, efter tre men inom fyra år samt efter fyra år från samma

tidpunkt resp. 75, 50 och 25 procent därav. Departementschefen förutsätter

slutligen, att tjänstledighet för fortsatta studier ej beviljas på sådant sätt,

att syftemålet med den föreslagna anordningen kringgås.

Återbetalningsskyldigheten föreslås införd fr. o. m. den 1 juli 1957 men

helt gälla även sådana, som eventuellt kommer att antagas till landsfiskalselever

under våren eller försommaren innevarande år. För de tidigare antagna

anses som villkor för åtnjutande av det högre arvodet böra föreskrivas,

att de ikläder sig återbetalningsskyldighet för den del därav, som motsvarar

den föreslagna höjningen. Det föreslås i övrigt få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser, som erfordras för förslagets

genomförande. Därjämte anses det böra föreligga befogenhet för Kungl.

Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, att för särskilda fall

medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet eller del därav.

Den automatiska utgiftsstegringen beräknas till i runt tal 1 180 000 kronor.

Med hänsyn jämväl till kostnadsökningarna enligt förslagen i det föregående

uppräknas alltså anslaget med 1 660 000 kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna 1: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret

1957/58 under elfte huvudtiteln till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar anvisa

ett förslagsanslag av 21 830 000 kronor.

Utskottet vill, med hänsyn till de skäl departementschefen anfört och då

frågan om återbetalningsskyldighet nu synes få en tillfredsställande lösning,

icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag om höjning av arvodet till

landsfiskalseleverna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr bO år 1957

25

Med hänsyn till ökningen av landsfiskalernas arbetsbörda, främst genom

trafikens stegring och den ökade brottsligheten, vill utskottet icke heller

motsätta sig, att biträdesorganisationen, i avvaktan på resultatet av den pågående

utredningen, provisoriskt förstärkes.

På grund av det anförda avstyrker utskottet det i förevarande motioner

framlagda förslaget om minskad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör

förevarande anslag,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957 föreslagen

höjning av arvodet till landsfiskalselever m. fl. samt föreslagna

grunder för återbetalningsskyldighet i vissa fall för

del av detta arvode;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för landsfiskalerna m. fl. uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

c) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.........................

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., för
slagsvis

.......................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.........

Summa kronor 22 310 000;

d) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 22 310 000 kronor.

16:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 157, s. 440), vilket innebär en med 310 000 kronor ökad

medelsanvisning på grund av kostnadsstegringar för belysning, städning

och telefon, vissa ökade inventarieanskaffningar på grund av nya kontorslokaler

och förslaget om förstärkning av biträdesorganisationen samt höjda

utgifter för expenser för annat än eget behov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

3 725 000 kronor.

för-

8 975 000

för-

7 730 000

för -

670 000

4 935 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Polisväsendet

17:o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

158, s. 441—447) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl.

vilka föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statspolisintendenten m. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Statspolisintendenten

in. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

964 000 kronor, därav 364 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 823 000 kronor.

Departementschefen förordar, att tjänsten som biträdande polisintendent

i Ce 31 vid centralkansliet överföres på ordinarie stat. Vidare anses en tjänst

som förste byråingenjör i Ce 27 böra inrättas vid statspolisintendentens

kansli med huvudsaklig uppgift att ha överinseende över samt ansvar för

skötseln och underhållet av statspolisens motorfordonsbestånd.

En tjänst som garageförman i Cg 13 föreslås inrättad i Luleå.

För anställande av ett fotobiträde beräknas 6 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker inrättande av sex kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång, av vilka fyra är avsedda för ordningsavdelningar

och två för kriminalavdelningar.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att en kontoristtjänst

vid statspolisintendentens kansli uppflyttas till kansliskrivartjänst

i Ca 15 samt att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid avdelningen i

Luleå och en sådan tjänst i reglerad befordringsgång vid avdelningen i

Jönköping uppflyttas till kanslibiträdestjänster i Ca 11 resp. Ce 11.

Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör fyra kontorsbiträden

uppföras på ordinarie stat.

För att möjliggöra tillhandahållande av tillfällig biträdespersonal till de

olika statspolisavdelningarna anses ett belopp av 10 000 kronor böra ställas

till statspolisintendentens förfogande.

En tjänst som kontorsbiträde i Ca 8 vid avdelningen i Luleå skall till

följd av riksdagens beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena

i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr

114, riksd. skr. nr 227/1956) utgå ur statspolisorganisationen.

Vid bifall till dessa förslag skulle anslaget uppräknas med i runt tal

87 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsökningen på grund

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

27

av löneklassuppflyttningar in. m. 54 000 kronor. Totalt skulle alltså anslaget

ökas med 141 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 964 000 (+ 141 000) kronor. Härav anses

ett belopp av 364 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

I enlighet med vad förut anförts bör på personalförteckningen upptagas

en tjänst som biträdande polisintendent i Ca 31, en tjänst som förste byråingenjör

i Ce 27, en tjänst som kansliskrivare i Ca 15 samt ytterligare en

kanslibiträdestjänst i Ca 11 och två tjänster som kontorsbiträde i Ca 8.

Samtidigt bör en tjänst som biträdande polisintendent i Ce 31 och en kontoristtjänst

i Ca 13 utgå ur personalförteckningen.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och 11: 221

har hemställts, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln till Statspolisintendenten

in. fl.: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 942 000 kronor.

Utskottet. Då de senaste årens utbyggnad av statspolisorganisationen

medfört en betydande ökning av statspolisens motorfordonsbestånd, vill utskottet,

under erinran att bl. a. statens sakrevision funnit behovet av en

särskild tjänst som förste byråingenjör fullt ådagalagt och med hänsyn till

att det icke visat sig möjligt att anknyta fordonsunderhållet till andra statliga

förvaltningar med lämplig organisation, icke motsätta sig att sagda

tjänst inrättas. Utskottet avstyrker sålunda motionerna I: 202 och II: 221,

såvitt de berör denna fråga.

Med erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts

förslag om de i förevarande sammanhang redovisade tjänsteförändringarna

får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

3 januari 1957 föreslagna ändringar i personalförteckningen

för statspolisintendenten m. fl.;

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader

för hans pensionering, förslagsvis...... 37 300

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 186 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 530 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 210 000

Summa kronor 964 000;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 964 000 kronor,

därav 364 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

18 :o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 159, s. 447—450) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 840 000 kronor, därav 669 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 908 500 kronor.

Med utgångspunkt från vad departementschefen i det följande förordar

i fråga om ytterligare utbyggnad av ordningsstatspolisen tillstyrkes att för

utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett belopp

av 196 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 7 större och 8 mindre

bilar.

Vidare föreslås att för nästa budgetår medel beräknas för anskaffande

av 18 motorcyklar till en kostnad av 83 000 kronor.

Vad angår kriminalstatspolisens fordonsbestånd finner departementschefen

behov föreligga av ännu en specialutrustad bil för brottsplatsundersökningar.

Härjämte föreslås inköp av 2 mindre bilar. Kostnaden för nu

föreslagna anskaffningar uppskattas till 39 000 kronor.

Då de under sommaren 1956 verkställda proven med transport av vågar

på släpkärra enligt uppgift utfallit väl, föreslås inköp av ett antal dylika

kärror. Härtill beräknas 10 000 kronor.

Vidare tillstyrkes statspolisintendentens förslag om utbyte av 30 bilar för

ordningsstatspolisen och 7 bilar för kriminalstatspolisen. Nettoutgiften för

utbytet uppskattas till högst 447 000 kronor. Föreliggande möjligheter att

erhålla lägre nettokostnader vid utbytet bör väl tillvaratagas. För förnyelse

av motorcykelbeståndet beräknas ett belopp av 41 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle för inköp av motorfordon åtgå 816 000

(— 74 000) kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon in. m. anvisa ett

förslagsanslag av 365 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anför i det följande under

punkten 20 avstyrker utskottet motionerna I: 202 och II: 221 i vad de berör

ifrågavarande anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer

utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

29

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu är

i fråga, till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 840 000 kronor, därav 669 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

19:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskost
nader.

Kungl. Maj:t har (punkt 160, s. 450—453) föreslagit riksdagen att

till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 378 000 kronor, därav

1 637 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 218 000 kronor.

Anslagsposten till polishundorganisationen upptages till 28 200 (—4 000)

kronor.

Till underhåll och drift av motorfordon m. m. beräknas 1 648 000

(+ 308 000) kronor.

Med hänsyn till att utbildningen av motorcykelförare, enligt vad erfarenheterna

utvisat, bedrives mest ändamålsenligt vid arméns motorskola förordar

departementschefen, att statspolismännens utbildning i motorfordonskunskap

i framtiden förlägges dit. Kostnaden för denna utbildning och

för utbildning i besiktning av motorfordon för nästa budgetår beräknas till

30 000 (—88 000) kronor.

Anslagsposten till statspolismännens utbildning i skjutning med tjänstevapen

m. m. upptages till oförändrat belopp.

Under anslagsposten till expeditionskostnader m. m. upptages för löpande

utgifter 250 000 kronor. I detta belopp har medräknats vissa kostnader

för underhåll och vård av apparatur in. in. Vidare beräknas för kontorsmaskiner

och ljudupptagningsapparater 38 000 kronor, för kriminalteknisk

utrustning 12 000 kronor, för fotografisk utrustning 16 000 kronor,

för bärbara högtalare 6 250 kronor, för underhåll av vapen 3 600 kronor,

för nyanskaffning och förnyelse av möbler 38 000 kronor samt för prövande

av nya uppslag och trafikövervakning från flygplan 5 000 kronor.

För inköp av diverse materiel i samband med den fortsatta upprustningen

av ordningsstatspolisen beräknas 262 500 kronor, varav 127 500 kronor avses

för inköp av apparater för hastighetsmätning.

Anslagsposten till expeditionskostnader skulle i enlighet med det anförda

uppföras med i runt tal 632 000 (—56 000) kronor.

Vid bifall till dessa förslag bör anslaget bestämmas till 2 378 000

(+ 160 000) kronor. Härav anses 1 637 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader

anvisa ett förslagsanslag av 1 935 000 kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anför under nästfoljande

punkt avstyrker utskottet motionerna I: 202 och II: 221 även i vad de berör

förevarande anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag samt hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:202 och 11:221, såvitt

nu är i fråga, till Statspolisorganisationen: Underhålls-,

drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 2 378 000 kronor, därav 1 637 000

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.

Maj :t har (punkt 161, s. 453—463) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 17 757 000 kronor, därav 11 225 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 500 000 kronor, varav

9 065 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Den av statsmakterna år 1954 beslutade upprustningen av ordningsstatspolisen

i personellt och materiellt hänseende bygger på uppfattningen,

att en förstärkt trafikövervakning bör kunna åstadkomma en nedgång av

olycksfallsfrekvensen i trafiken och att denna intensifierade övervakning

möjliggöres genom en förbättring av polisens, särskilt ordningsstatspolisens

resursei.

Trots den mycket omfattande utökning av ordningsstatspolisen, som

skett under de tre senaste åren, synes — även om en viss stagnation

inträtt i fråga om antalet dödsolyckor i trafiken — det totala antalet

trafikolyckor alltjämt uppvisa en stegring. Visserligen måste i detta sammanhang

beaktas att en avsevärd ökning skett i trafikens omfattning, men

de trafiksakkunniga remissinstanserna har enligt departementschefens mening

givit klara belägg för angelägenheten av att ytterligare åtgärder vidtages

för främjande av ökad trafiksäkerhet. De årliga kostnaderna för trafikolyckorna,

vilka år 1954 uppskattats till omkring 300 miljoner kronor om

året, kan nu beräknas till bortåt 400 miljoner kronor.

På grund av det anförda anses en viss ytterligare utbyggnad av ordningsstatspolisen

böra ske under nästa budgetår. Hänsyn bör emellertid tagas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

31

till i vad mån de under innevarande budgetår inrättade tjänsterna, till

antalet 106, kunnat rekryteras. Enligt vad departementschefen inhämtat hade

vid utgången av november 1956 sammanlagt 57 tjänster tillsatts. Av övriga

kommer 16 att tillsättas i början av 1957. Tidpunkten för tillsättande av

återstående 33 tjänster, avsedda för statspolisavdelningen i Stockholm, är

på grund av där rådande rekryteringssvårigheter oviss. Bortsett från sistnämnda

förhållande har rekryteringen enligt departementschefens mening

varit tillfredsställande. Vad angår antalet tjänster under nästa budgetår

förordas, då den stora utbyggnaden under de tre senaste åren till viss del

åderlåtit polisdistrikten på skolad personal, att utökningen begränsas till 45

man, varav 1 poliskommissarie, 5 förste polisassistenter och polisassistenter

samt 39 förste poliskonstaplar och konstaplar. Med hänsyn till trafikutvecklingen

speciellt å rikshuvudvägarna 1 och 2 förordas att de föreslagna

tjänsterna fördelas på avdelningarna i Nyköping, Linköping, Norrköping,

Jönköping, Växjö, Kristianstad, Malmö, Hälsingborg och Halmstad. Det

bör emellertid vara möjligt att, för den händelse den fortsatta utvecklingen

ger anledning härtill, lägga förstärkningen även på annan förläggningsstad

eller göra ett utbyte av städer. Det definitiva beslutet anses få

ankomma på Kungl. Maj :t.

Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning

beräknas till i runt tal 764 000 kronor. Emellertid kommer på grund

av riksdagens beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena i

Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr 114, riksd. skr.

nr 227/1956) de tjänster, som nu uppehälles av statspolispatrullerna i Tornedalen

—- till antalet 10 — att utgå ur statspolisorganisationen och tillföras

vederbörande polisdistrikts organisation. Detta medför ett minskat medelsbehov

under anslaget av i runt tal 179 400 kronor. För nästa budgetår bör

således beräknas en ytterligare medelsanvisning av i runt tal 584 600 kronor.

Vidare föreslås att de två förste polisassistenttjänster vid ordningsavdelningarna

i Göteborg och Malmö, vilkas innehavare tjänstgör såsom ställföreträdare

för kommissarierna vid nämnda avdelningar, uppflyttas till

lönegrad Ca 23. Merkostnaden beräknas till 5 000 kronor.

I fråga om kriminalstatspolisen föreslås 5 nya kriminalassistenttjänster,

vilket föranleder en med 95 500 kronor ökad medelsanvisning.

Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler

in. in. uppskattas — med hänsyn till den föreslagna utökningen

av ordningsstatspolisen samt till visst minskat medelsbehov i anledning

av vad ovan anförts om statspolispatrullerna i Tornedalen — till

11 000 resp. 17 000 kronor.

För underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas en med 44 000

kronor förhöjd medelsanvisning.

Såsom en automatisk ökning på anslaget tillkommer därjämte enligt

statspolisintendentens beräkning ett belopp om i runt lal 1 500 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Slutligen föreslår departementschefen, att nu gällande bestämmelser för

beräkning av ersättning för pensioneringskostnad åt stad, som har att tillhandahålla

statspolis, förlänges att gälla för år 1958.

Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda

uppgå till avrundat 17 757 000 (+ 2 257 000) kronor. Härav anses 11 225 000

kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten anvisa ett

förslagsanslag av 16 993 000 kronor.

Utskottet. Med hänsyn till betydelsen av skärpt trafikövervakning speciellt

på rikshuvudvägarna såsom ett led i kampen mot trafikolyckorna tillstyrker

utskottet Kungl. Maj :ts förslag om viss ytterligare utbyggnad av statspolisorganisationen.

Utskottet avstyrker sålunda motionerna 1: 202 och

II: 221, såvitt nu är i fråga.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till särskilt yttrande, hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör

förevarande anslag, till Statspolisorganisationen: Gottgörelse

till polisdistrikten för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 17 757 000 kronor, därav 11 225 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

21 :o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 162, s. 463 och 464), vilket innebär en med 49 000

kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 178 000 kronor, därav 158 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

22:o) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

163, s. 465—467) föreslagit riksdagen att dels fastställa personalförteckning

för Norrbottens statliga poliskår, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för Norrbottens statliga poliskår, dels ock till Norrbottens

statliga poliskår: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 564 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits ett förslagsanslag till

avlöningar till poliskåren i Boden å 562 000 kronor. Vidare har under för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

33

slagsanslaget till anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

om polisväsendet i riket stadgade ordning in. in. anvisats 130 000 kronor

till avlöningar m. in. för polisbevakningen i Kalix skyddsområde. I enlighet

med riksdagens beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena

i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr 114, riksd.

skr. nr 227/1956) föreslås att i riksstaten för nästa budgetår uppföres ett

förslagsanslag under ovan angivna rubrik.

För uppflyttning av fyra poliskonstaplar från Ce 14 till Ce 15 beräknas

1 680 kronor. Övriga anslagshöjningar är av automatisk natur.

Anslaget uppföres med 564 000 (+ 2 000) kronor.

I personalförteckningen bör i enlighet med riksdagens beslut upptagas

förutom de nuvarande befattningshavarna vid poliskåren i Boden även två

polisassistenter i Ca 19, fyra förste poliskonstaplar i Ca 17 och sex poliskonstaplar

i Ca 15.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för Norrbottens

statliga poliskår.

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

Tjänst

Lönegrad

1 poliskommissarie ...............

........... Ca 25

1 förste kriminalassistent .........

........... Ca 23

1 förste kriminalassistent

........... Ca 21

1 förste polisassistent .............

Ca 21

4 kriminalassistenter .............

........... Ca 19

3 polisassistenter .................

........... Ca 19

2 kriminalassistenter .............

........... Ca 17

1 polisassistent ...................

........... Ca 17

13 förste poliskonstaplar ...........

........... Ca 17

19 poliskonstaplar .................

Ca 15

1 kontorist .......................

Ca 13

Tjänsteman å övergångsstat

1 hästskötare .............................. Ca 10;

b) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga

poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1957/58:

3-—Bihang till riksdagens protokoll 1957. (> samt. Nr 40

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 594 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 2 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 72 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 189 500

Summa kronor 859 500

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad 295 500

Summa kronor 564 000;

c) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 564 000 kronor,

23 :o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

164, s. 468—470) föreslagit riksdagen att till Norrbottens statliga poliskår:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 180 000

kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits ett förslagsanslag till

omkostnader för poliskåren i Boden å 97 000 kronor (statsliggaren s. 1120).

Vidare har under förslagsanslaget till anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. anvisats

50 000 kronor till omkostnader för polisbevakningen i Kalix skyddsområde

(statsliggaren s. 1129). I enlighet med vad som anförts under föregående

punkt föreslås att i riksstaten för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag

under ovan angivna rubrik.

Departementschefen beräknar anslaget till 180 000 (+ 83 000) kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

24:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 165, s. 470 och 471), vilket innebär en uppräkning av

anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 100 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr AO år 1957

35

25 :o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 166, s. 471 och 472), vilket innebär

en uppräkning av anslaget med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet

att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen

å landsbygden m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 16 000 000 kronor.

26:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 167, s.

472—479) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens polisskola vidtaga de ändringar, som föreslagits

av departementschefen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1957/58, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 786 000 kronor, därav 103 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 747 000 kronor, varav ett belopp

av 98 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen förordar, att en av lärartjänsterna i juridiska ämnen

och en kontoristbiträdestjänst överföres på ordinarie stat.

Nuvarande arvoden till sekreterare och kameralt biträde åt rektor samt

till föreståndarna för avdelningsskolorna torde komma att höjas i samband

med avsedd arvodesreglering. Härför beräknas i runt tal 3 000 kronor.

Framlagt förslag om höjning av arvodena till de expeditionella biträdena

åt avdelningsskolornas föreståndare kan departementschefen däremot icke

biträda på annat sätt än att han för ändamålet beräknar 1 000 kronor som

medelsreserv.

För fortbildnings- och specialkurser beräknas 30 200 (+ 12 000) kronor.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra, vilka kurser som skall

förekomma.

Vidare föreslås att en försökskurs omfattande cirka 12 elever anordnas

för utbildning av motorcykelförare vid de kommunala poliskårerna. För

arvoden till instruktörer och föreläsare m. m. vid denna kursverksamhet

beräknas 2 000 kronor.

I en inom inrikesdepartementet i november 1955 upprättad promemoria

har förslag framlagts om anordnande av särskilda kurser i trafikövervakning

för dels vissa polischefer m. fl., dels ock viss kommunal ordningspolispersonal

i yttre bevakningstjänst. Härom anför departementschefen

följande.

I promemorian erinras bl. a. om att Kungl. Maj :t i samband med den av

riksdagen år 1954 beslutade upprustningen av ordningsstatspolisen påbjudit

en skärpning av trafikövervakningen och därvid anbefallt länsstyrelserna

alt tillse, att den kommunala polisen i största möjliga utsträckning

ägnar sig åt dylik verksamhet. Med påpekande av att särskild under
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1957

visning i trafikövervakningstjänst meddelas vid polisskolan sedan hösten

1955 framhålles i promemorian nödvändigheten av att särskilda utbildningskurser

anordnas för sådan polispersonal, som icke erhållit någon skolundervisning

på detta område. Vidare föreslås, att allmänna orienteringskurser

i trafikövervakning anordnas för samtliga lokala polischefer i landet,

speciellt med hänsyn till den befattning med ledningen och planläggningen

av övervakningsverksamheten och den samverkan mellan olika

poliskårer, som ingår som ett väsentligt moment i densamma.

Över promemorian har yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och

organisationer. Remissinstanserna har allmänt vitsordat behovet av de föreslagna

kurserna.

Det är enligt min mening av största vikt, att behovet av speciell utbildning

i trafikövervakning på lämpligt sätt tillgodoses. Jag ansluter mig

därför till det i departementspromemorian framlagda förslaget, som prövats

vid några försökskurser under 1956. Uppläggningen av kursverksamheten

bör ske under beaktande av de speciella problem och intressen, som föreligger

beträffande å ena sidan polischefer och vissa med dem i detta sammanhang

likställda befattningshavare i befälsställning och å andra sidan

den i yttre bevakningstjänst aktivt verksamma polispersonalen. För polischefernas

del träder de organisatoriska problemen i förgrunden. Intresset

knyter sig härvid bl. a. till frågan om övervakningsverksamhetens planläggning

och ledning, teknisk utrustning, polisens medverkan vid trafikundervisning

i skolor, samverkan med statspolisen och andra poliskårer, väg- och

gatumyndigheter samt trafikorganisationer av skilda slag. Såvitt gäller polispersonalen

bör utbildningen i främsta rummet inriktas på ett klarläggande

av den lokala polisens uppgifter som trafikövervakare och användandet

av lämpliga metoder vid övervakningens praktiska utövande samt orientering

om de tekniska hjälpmedel, som står till buds vid fullgörandet av

härmed sammanhängande uppgifter.

Jag förordar, att styrelsen för polisskolan skall planlägga och utöva

ledning av kursverksamheten. Programmet för utbildningskurserna för

polispersonal bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med undervisningsplanen

i trafikövervakning i polisskolan. Kursverksamheten beräknas

sammanlagt komma att omfatta cirka 600 deltagare i de allmänna

orienteringskurserna och omkring 2 000 deltagare i kurserna för polispersonal.

De förstnämnda kurserna bör genomföras under två budgetår,

medan kurserna för polispersonal föreslås uppdelade på fyra budgetår.

Hela kursverksamheten beräknas kosta sammanlagt 400 000 kronor. För

nästa budgetår föreslår jag alltså utbildning av cirka 300 polischefer och

omkring 500 polismän. Varje kurs bör omfatta tre dagar.

De allmänna orienteringskurserna skall i första hand vara avsedda för

landsfiskaler, stadsfiskaler, som tillika är polischefer, poliskommissarier

med ordningspolisuppgifter samt för polisassistenter, som omedelbart under

polischefen utövar självständigt befäl över ordningspolispersonal. Tillträde

till kurserna bör emellertid i möjligaste mån även beredas e. o. landsfiskaler,

biträdande landsfiskaler och landsfiskalsassistenter. Utbildningskurserna

för polispersonal skall avses för sådan kommunal polispersonal,

som icke genomgått eller inom den närmaste tiden kommer att genomgå

polisskolans konstapels- eller assistentklasser. Jag förordar emellertid, att

även befattningshavare vid Norrbottens statliga poliskår får tillträde till

kurserna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

37

Resekostnadsersättningar och traktamenten för deltagande i kurserna

torde få bestridas av statsverket samt utgå från anslaget till vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polisväsendet in. in. Dessa kostnader beräknas

för nästa budgetår till 100 000 kronor.

För arvoden till instruktörer och föreläsare in. in. för nämnda trafikövervakningskurser

under nästa budgetår beräknar jag ett belopp av 13 000

kronor.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle anslaget uppräknas med 31 000

kronor. Härtill kommer automatisk utgiftsökning på grund av ökat rörligt

tillägg och löneklassuppflyttningar m. in. med 8 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 786 000 (+ 39 000) kronor. Härav anses

103 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Överföringen av en lärarbefattning i juridiska ämnen och en kontorsbiträdestjänst

till ordinarie stat påkallar ändringar i personalförteckningen.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statens polisskola: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 773 000

kronor.

Utskottet som delar departementschefens uppfattning, att behovet av speciell

utbildning i trafikövervakning på lämpligt sätt bör tillgodoses, kan i

stort sett godtaga den föreslagna uppläggningen av ifrågavarande kursverksamhet.

Utskottet förutsätter dock, att undervisningen decentraliseras till

länen i den utsträckning som är lämplig och möjlig. Däremot kan utskottet

inte biträda det i motionerna I: 202 och II: 221 förordade alternativet

för utbildningens ordnande.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har ej föranlett någon erinran från utskottets

sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens polisskola, som föreslagits

av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

''................................... 79 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis

562 200

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr M år 1957

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 94 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 100

Summa kronor 786 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 786 000 kronor, därav

103 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Statens polisskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 168, s.

479—481) föreslagit riksdagen att till Statens polisskola: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 288 000 kronor, därav 38 000

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 259 000 kronor, varav ett belopp

av 35 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslagsposten till övriga expenser upptages med 35 000 (— 1 200) kronor.

Medelsanvisningen för undervisningsmateriel m. m. anses med hänsyn

till de under avlöningsanslaget tillstyrkta förslagen om fortbildnings- och

specialkurser samt övriga särskilda kurser böra höjas med 27 200 kronor.

För engångsanskaffning av ett antal lagböcker beräknas ett belopp av

3 000 kronor.

Medelsanvisning till undervisningsfilm och stipendier torde för nästa

budgetår böra upptagas med oförändrade belopp.

I enlighet härmed bör omkostnadsanslaget uppföras med 288 000

(+ 29 000) kronor. Av anslaget bör 38 000 kronor avräknas mot automobilskattemedlen.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statens polisskola: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av

258 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående

punkt, avstyrker utskottet bifall till förevarande yrkande i motionerna

I: 202 och II: 221.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör

förevarande anslag, till Statens polisskola: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 288 000 kronor,

därav 38 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

39

28:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 169, s. 481), vilket innebär en nedräkning av anslaget

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor, därav 44 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

29:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 170, s. 481—485) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens kriminaltekniska

anstalt, vilka påkallas av vad departementschefen förordat, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska

anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58,

dels ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 792 600 kronor.

Departementschefen förordar inrättande av en befattning som förste

byråingenjör i Ce 27 på allmänna laboratoriet samt en kontorsbiträdestjänst

i reglerad befordringsgång på spaningsregistret.

I enlighet med vad som under nästföljande punkt anföres rörande anläggande

av offsettryckeri vid anstalten föreslås därjämte inrättande av följande

tjänster, nämligen en tryckare i Cg 13 och en expeditionsvakt i Cg 10.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att en reparatör

i Ca 13 uppflyttas till tekniker i Ca 15. Vidare förordas att befattningen

som förste laboratoriebiträde i Cg 15 på kemiska laboratoriet överföres på

extra-ordinarie stat.

Vid bifall till dessa förslag skulle anslaget uppräknas med i runt tal

48 700 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsökningen på grund

av ökat rörligt tillägg och löneklassuppflyttningar m. in., i runt tal 43 600

kronor. Genom besparing på anslaget uppkommer emellertid ett med

14 900 kronor minskat medelsbehov. Totalökningen på anslaget blir således

77 400 kronor.

Anslaget uppföres alltså med 870 000 (+ 77 400) kronor.

I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som föranledes av

vad i det föregående föreslagits.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 824 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om

uppflyttning av en reparatör stjänst i Ca 13 till teknikertjänst i Ca 15.

Även med beaktande av att anstaltens verksamhet kan komma att beröras

av nu pågående utredningar finner sig utskottet icke böra motsätta

sig den föreslagna begränsade personalökningen. Med hänvisning jämväl

till vad under nästfoljande punkt anföres är utskottet icke berett biträda

yrkandena i förenämnda motioner.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens kriminaltekniska anstalt,

vilka påkallas av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska

anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 222 400

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis 8 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal 445 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 193 300

Summa kronor 870 000;

c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 870 000

kronor.

30:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

(punkt 171, s. 485—487) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska

anstalt: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 552 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 602 000 kronor.

Anstaltens styrelse har hemställt, att medel måtte ställas till förfogande

för inköp av för kontorsoffsettryck erforderliga maskiner jämte annan utrustning

samt för avlönande av tryckeripersonal. Det nuvarande systemet

för tryckning av anstaltens publikationer är enligt styrelsen otidsenligt

och olämpligt. Sekretesskyddet är sålunda otillräckligt, tryckförfarandet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

41

alltför tidsödande samt framställningskostnaderna höga. Användning av

kontorsoffsettryck skulle vara ekonomiskt fördelaktigt och i huvudsak eliminera

nuvarande brister. Begagnande av offsettryck vid tryckning av

vissa delar av tidningen Polisunderrättelser i enlighet med styrelsens förslag

skulle — därest i tryckkostnaderna medräknas även arbetskostnader

och lokalhyra — medföra en beräknad årlig besparing med 45 000 kronor.

Anläggningskostnaderna för offsettryckeri har beräknats till 47 500 kronor.

I likhet med vad statskontoret anfört i ett över styrelsens framställning avgivet

utlåtande förordar departementschefen inrättande av offsettryckeri

vid anstalten. Till kostnaderna för det nya tryckeriet kommer utgifter lör

eiinstallationer med 1 465 kronor. Medelsbehovet för här ifrågavarande

ändamål kan sålunda beräknas till 49 000 kronor. Då styrelsen därjämte

beräknar 1 000 kronor i ökade kostnader för städningsarbete, torde delposten

till övriga expenser för eget behov böra uppräknas med 50 000

kronor.

Anslagsposten till publikationstryck är i gällande stat uppförd med

299 000 kronor. Häri ingår dels ett engångsbelopp om 45 000 kronor för

tryckning av femårsregister för tidningen Polisunderrättelser dels ock 4 000

kronor för separattryck av C-notiserna. Oaktat sistnämnda notiser alltjämt

hör tryckas separat, anses särskilda medel för detta ändamål icke behöva

anvisas för nästa budgetår. Inrättande av ett offsettryckeri beräknas vidare

medföra ett ytterligare minskat medelsbehov under anslagsposten med

i runt tal 65 000 kronor. Departementschefen föreslår därför, att posten

uppföres med (299 000 — 45 000—4 000 — 65 000) 185 000 (—114 000)

kronor.

För upprustning av anstaltens laboratorieutrustning beräknas under anslagsposten

till övriga utgifter 25 000 kronor för anskaffning av viss nödvändig

apparatur samt oförändrat 10 000 kronor för förbrukningsmateriel.

Posten bör med hänsyn härtill uppföras med 35 000 (+ 14 000) kronor.

De särskilda uppbördsmedel, som inflyter under anslaget och som för

innevarande budgetår beräknats till 15 000 kronor, uppskattas till oförändrat

belopp.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget i dess helhet med 552 000

(—50 000) kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och 11: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag

av 402 000 kronor.

Utskottet. Departementschefens förslag om framställande av Polisunderrättelser

medelst offsettryckanläggning synes innebära eu god besparing

samt erbjuda elt tillfredsställande sekretesskydd och möjligheter till ett

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

snabbt tryckförfarande. Det i förevarande motioner förordade alternativet

att trycka tidningen efter anbud uppfyller icke enligt utskottets mening de

båda sistnämnda kraven. Utskottet avstyrker sålunda motionerna I: 202

och II: 221, i vad de berör denna fråga.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag, till Statens kriminaltekniska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 552 000 kronor.

31 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda

anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

172, s. 487 och 488) föreslagit riksdagen att till Gottgörelse till vissa polisdistrikt

för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess

helhet m. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 850 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.

I enlighet med vad tidigare anförts under anslaget till Statspolisorganisationen:

Gottgörelse till polisdistrikten kommer på grund av riksdagens

beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena i Norrbottens

län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr 114; riksd. skr. nr

227/1956) de tjänster, som nu uppehälles av statspolispatrullerna i Tornedalen,

att utgå ur statspolisorganisationen och tillföras vederbörande polisdistrikts

organisation. De skall därvid inrättas jämlikt 4 § polislagen för

hela rikets behov, varigenom statsbidrag kommer att utgå för hela kostnaden.

På grund av riksdagens förenämnda beslut skall i Norrbottens län ytterligare

ett antal tjänster inrättas jämlikt 4 § polislagen. För att minska de

olägenheter för Luleå stad, som är förknippade med skyldigheten att tillhandahålla

statspolispersonal, skall sålunda i staden inrättas tre av statsmedel

bekostade rekryteringstjänster. Därjämte skall i staden inrättas en

av staten helt bekostad tjänst för särskild polisverksamhet. Med hänsyn

till att Haparanda på grund av sitt läge invid gränsen har onormalt höga

kostnader för polisväsendet skall staten vidare svara för kostnaderna för

en förste poliskonstapel och tre poliskonstaplar samt för en rekryteringstjänst.

Samtliga kostnader för ifrågavarande jämlikt 4 § polislagen inrättade

tjänster beräknas till i runt tal 350 000 kronor. För nästa budgetår bör

anslaget således uppräknas med ifrågavarande belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

43

att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt

för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet

i dess helhet m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 850 000 kronor.

32 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet

i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 173, s. 488)

föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan än den

i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.

Från förevarande anslag bestrides f. n. bl. a. kostnaderna för polisväsendets

organisationsnämnd och skyddsområdespolisen i Kalix. Organisationsnämnden

kommer fr. o. m. nästa budgetår att uppföras under särskilt

anslag. Skyddsområdespolisen i Kalix skall på grund av riksdagens

beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena i Norrbottens

län samt gränstrakterna mot Finland fr. o. in. den 1 juli 1957 ingå i

Norrbottens statliga poliskår, varjämte ett antal i Norrbottens län arvodesanställda

polismän, vilka förordnats enligt 7 § länsstyrelseinstruktionen,

kommer att indragas. Dessa förhållanden medför ett minskat medelsbehov

under förevarande anslag med i runt tal 350 000 kronor.

Utgifterna under anslaget för nästa budgetår uppskattas till i runt tal

550 000 (—350 000) kronor, varvid för inköp av pistolammunition för

polisväsendets behov beräknats ett med 4 000 kronor förhöjt belopp.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna 1:202 och 11:221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet

i riket stadgade ordning in. m. anvisa ett förslagsanslag av 700 000

kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anför under nästföljande

punkt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör

förevarande anslag, till Anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning

in. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

550 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

33:o) Polisväsendets organisationsnämnd. Kungl. Maj:t har (punkt 174,

s. 489—492) föreslagit riksdagen att dels fastställa föreslagen personalförteckning

för polisväsendets organisationsnämnd, dels godkänna stat

för polisväsendets organisationsnämnd att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1957/58, dels ock till Polisväsendets organisationsnämnd för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har i riksstaten för innevarande budgetår

under förslagsanslaget till Anordnande av polisbevakning i annan än den

i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. anvisats ett belopp

om 150 000 kronor. Med hänsyn till nämndens uppgifter och ställning anses

ett särskilt anslag fr. o. m. nästa budgetår böra upptagas på riksstaten

för bestridande av kostnaderna för nämnden.

Departementschefen förordar, alt samtlig kanslipersonal hos nämnden

överföres på extraordinarie stat. Kanslichefen synes därvid böra placeras

i Ce 37 med tjänstebenämningen byråchef. Vidare tillstyrkes att högstlönegradsprincipen

tills vidare användes vid lönegradsplaceringen av tre

av de nuvarande biträdande sekreterarna. En av dessa anses därvid såsom

ställföreträdare för byråchefen böra placeras i högst Ce 31 och de

övriga i högst Ce 29. Vidare beräknas för anställning av ytterligare sekreterarpersonal

ett arvode motsvarande 25 löneklassen under högst nio månader.

Slutligen beräknas medel för en kontorist i Ce 13 och ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång''.

För arvoden till nämndens ledamöter beräknas 8 000 kronor och anslagsposten

till expenser uppföres med 10 000 kronor.

Nu redovisade förslag föranleder en ökning av medelsbehovet för nämnden

med 20 000 kronor. Härtill kommer omkostnader med 27 000 kronor.

Anslaget upptages alltså till 170 000 kronor.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

beträffande Polisväsendets organisationsnämnd besluta avslå Kungl.

Maj:ts hemställan.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, med hänsyn till organisationsnämndens

uppgifter och ställning, att kostnaderna för nämnden

lämpligen bör bestridas från ett särskilt anslag. Då utskottet ej heller i

övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, avstyrker

utskottet förevarande motioner även i vad de avser medelsanvisningen under

förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:202 och 11:221, såvitt

nu är i fråga,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

45

a) fastställa följande personalförteckning för polisväsendets

organisationsnämnd:

Personalförteckning

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25

Tjänst Lönegrad

1 byråchef .................................... Ce 37

1 byrådirektör, förste byråsekreterare eller byråsekre
terare,

................................ högst Ce 31

2 förste byråsekreterare eller byråsekreterare, högst Ce 29

b) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnäinnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1957/58:

Stat

Avlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis

.......................... 8 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 105 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 30 000 143 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. in., förslagsvis .

2. Reseersättningar, förslagsvis

3. Expenser, förslagsvis .....

500

16 500

10 000 27 000

Summa kronor 170 000;

c) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

34 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m.

Kungl. Maj :t har (punkt 175, s. 493) föreslagit riksdagen att till Vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polisväsendet in. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000 kronor, därav 1 197 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 200 000 kronor, varav ett

belopp av 997 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till höjda resekostnadsersättningar och traktamenten samt

tillkomsten av de under anslaget till Statens polisskola: Avlöningar omförmälda

trafikövervakningskurserna in. in. föreslås en uppräkning av an
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

slaget till 5 800 000 ( + 600 000) kronor. Härav anses 1 197 000 kronor böra

avräknas mot automobilskattemedlen.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet in. in.

anvisa ett förslagsanslag av 5 700 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 26

avstyrker utskottet motionerna I: 202 och II: 221 jämväl i vad de berör

förevarande anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu är i

fråga, till Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 5 800 000 kronor, därav 1 197 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

35 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.

Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 176—178, s. 493 och 494) samt under erinran, att ifrågavarande

anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000, 100 och

3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;

b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden

100 kronor;

c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.

3 000 kronor.

36 :o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av spioneri m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 179, s. 494) föreslagit

riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och

uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 7 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 219 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit, att anslaget höjes med 994 000 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 7 700 000 (+ 481 000) kronor. På Kungl. Maj:t anses böra ankomma

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr AO år 1957

47

att vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas

påkallade.

Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar i ärendet, har inte funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kronor.

37:o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och

åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 494)

samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för budgetåret

1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till någon

del tagits i anspråk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare på

avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

38:o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. Kungl.

Maj:t har (punkt 181, s. 495) föreslagit riksdagen att till Bidrag till främjande

av rekryteringen i vissa polisdistrikt för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 300 000 kronor, därav 225 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor, varav ett

belopp av 292 500 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Den låga belastningen budgetåret 1955/56, 4 342 kronor, anses till övervägande

del bero på att ansökningar om statsbidrag från polisdistrikten

ej inkommit i tid. Med hänsyn härtill och i avbidan på ytterligare erfarenheter

av de rekryteringsfrämjande åtgärderna föreslår departementschefen,

att anslaget uppföres med ett belopp av 300 000 kronor. Härav bör 225 000

kronor avräknas mot automobilskattemedlen.

I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

beträffande Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt

besluta avslå Kungl. Maj:ts hemställan om ett förslagsanslag av

300 000 kronor.

Utskottet anser icke, att motionärerna anfört bärande skäl för sitt yrkande

att ifrågavarande anslag icke längre skall anvisas. Utskottet tillstyrker

att anslaget, i avvaktan på ytterligare erfarenheter av de rekryteringsfrämjande

åtgärderna, uppföres med del av Kungl. Maj:t äskade beloppet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa

polisdistrikt för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor, därav 225 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Civilförsvaret

Departementschefen erinrar inledningsvis om att anslagen under civilförsvaret

för budgetåret 1956/57, tillhopa cirka 35,16 miljoner kronor, fördelar

sig i runda tal med 3,9 miljoner kronor på de viktigaste materielanslagen

(engångsanskaffning av materiel, inköp av brandmateriel och

kostnader för viss motorfordonsberedskap), 11,8 miljoner kronor på anslaget

till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum samt 19,4

miljoner kronor på övriga anslag.

Civilförsvarsstyrelsens äskanden för nästkommande budgetår, tillhopa

cirka 42 (+ 6,9) miljoner kronor, fördelar sig i runda tal med 8,1 (+ 4,21

miljoner kronor på materielanslagen, 11,1 (—0,7) miljoner kronor på

skyddsrumsanslaget samt 22,8 (+ 3,4) miljoner kronor på övriga anslag.

Under skyddsrumsanslaget äskas inga medel vare sig till nya befolkningsskyddsrum,

vilken delpost därför föreslås minskad med cirka 3,6 miljoner

kronor, eller till skyddsanordningar för kommunala tekniska verk (— 4,4

miljoner kronor).

I fortsättningen anför departementschefen bl. a. följande.

I en den 28 september 1956 dagtecknad proposition (nr 185), vilken i

huvudsak lämnats utan erinran av riksdagen, har på grundval av bl. a. ett

av civilförsvar sutredningen i november 1955 framlagt delbetänkande behandlats

frågan om reviderad utrymningsplanläggning och skyddsrumsbyggande.

En redogörelse har lämnats för den omläggning av nämnda

planläggning, som ansetts påkallad av den krigstekniska utvecklingen särskilt

på atomvapnens område och riktlinjer har uppdragits för det fortsatta

skyddsrumsbyggandet. Civilförsvarets skadeavhjälpande verksamhet

liksom dess organisation i fred har däremot icke behandlats med hänsyn

till att dessa frågor prövades av civilförsvarsutredningen och — i fråga om

fredsadministrationen — statens organisationsnämnd. Det har emellertid

framhållits, att de förebyggande åtgärderna genom utvecklingen fått en

relativt sett väsentligt större betydelse. I berörda sammanhang uttalade

jag min anslutning till vad utredningen anfört om att civilförsvaret i allmänhet

måste ges ökad effektivitet om dess uppgift inom det totala försvaret

skall kunna fullgöras, men tilläde, att den definitiva bedömningen

härav borde anstå tills civilförsvarsutredningens slutbetänkande förelåg.

Dessa synpunkter bör enligt min mening vara vägledande jämväl vid

bedömningen av civilförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 är 1957

49

Det synes mig därför icke möjligt att såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit

räkna med en med närmare 7 miljoner kronor ökad medelsram,

därvid ökningen helt hänför sig till andra anslag än skyddsrumsanslaget.

Bortsett från detta anslag och anslagen till engångsanskaffning av materiel

anser jag mig dock kunna förorda en uppräkning av anslagen till netto

cirka 20,5 (+ 1,1) miljoner kronor, därvid jag särskilt beaktat civilförsvarsstyrelsens

behov av medel för utrymningsplanläggning enligt de i

propositionen uppdragna riktlinjerna. Även i fråga om materielanskaffning

anser jag en förstärkning nödvändig och förordar i det följande en

till 5,5 miljoner kronor (+ 1,6 miljoner kronor) ökad medelsanvisning. Jag

har härvid särskilt sökt beakta de såsom mest angelägna betecknade behoven

av radiakinstrument och brandmateriel. Med hänsyn till att betydande

förut anvisade belopp på materielanslagen alltjämt är obundna —

dessa beräknades i november 1956 till minst cirka 12 miljoner kronor —- samt till den väsentliga oklarhet som i avbidan på statsmakternas ställningstagande

till civilförsvarsutredningens förslag består i fråga om organisation

och materielbehov har jag varken i denna del eller i fråga om

övriga materielslag ansett mig kunna helt biträda styrelsens äskanden.

Även om utredningens slutbetänkande föreligger vid ingången av nästa

budgetår, kräver uppenbarligen prövningen av detsamma sådan tid, att

riksdagens beslut och därmed definitivt underlag för bedömningen av

materielbehoven knappast kan föreligga förrän 1958. Skulle dessförinnan

en skärpning av det utrikespolitiska läget inträffa, som påkallar en förstärkning

av civilförsvarets beredskap, kommer frågan självfallet i ett annat

läge. De medel, som då bedömas erforderliga, torde i den mån på

beredskapsstat förslagsvis upptagna 50 miljoner kronor ej kunna utnyttjas

få äskas på tilläggsstat. Jag är medveten om att vissa materielslag ej kan

levereras förrän tämligen lång tid efter beställning, men kan av nyss

antydda skäl likväl icke förorda att beställningsbemyndigande nu begäres

i ifrågavarande del.

Vad slutligen angår skyddsrumsanslaget har som redan nämnts civilförsvarsstyrelsen

förutsatt att under detsamma beräknade belopp för befolkningsskyddsrum

och kommunala tekniska verk skall nedgå med cirka

8 miljoner kronor. Med hänsyn till investeringsläget och på skäl, som närmare

kommer att redovisas under nämnda anslag, anser jag mig icke

kunna förorda någon motsvarande uppräkning av andra delposter. Totalt

beräknar jag anslaget till närmare 5 miljoner kronor, vilket innebär en

minskning med 6,8 miljoner kronor i förhållande till årets stat.

Sammanfattningsvis innebär de framlagda förslagen i fråga om civilförsvaret

en medelsanvisning av (20,5 + 5,5 + 5) 31 miljoner kronor mot

35,2 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Minskningen hänför sig i det

väsentliga till skyddsrumsanslaget.

39:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 182,

s. 4()8—502) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 730 500 kronor.

4 — B i hang till riksdagens protokoll 1957. 0 sand. Nr 40

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 543 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att det i den av riksdagen godkända propositionen

185/1956, vari bl. a. dragits upp riktlinjer för en revision av utrymningsplanläggningen,

framhölls att arbetet med denna planläggning

torde komma att bli omfattande och tidskrävande och att en prioritering

av uppgifterna sannolikt bleve nödvändig. Det mest angelägna planläggningsarbetet,

som avser den samtidiga snabbutrymningen, har i enlighet

härmed redan påbörjats inom styrelsen. Särskild expertis har mot ersättning

från XI huvudtitelns kommittéanslag ställts till styrelsens förfogande

för att biträda med detta arbete. Det beräknas centralt och regionalt vara

i huvudsak färdigt under första halvåret 1957. I anslutning härtill skall

utrymningsplanläggningen i övrigt, avseende bl. a. omflyttning och slutlig

utrymning, börja bedrivas inom styrelsen. Även härför kräves särskild

expertis, som emellertid bör ersättas från styrelsens avlöningsanslag. I första

hand för detta ändamål förordar departementschefen en uppräkning

av posten till ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga med 120 000

kronor. Inom den ökade kostnadsramen anses visst utrymme kunna beredas

även för anlitande av sakkunniga för andra ändamål.

I överensstämmelse med vad som anfördes i 1956 års statsverksproposition

(XI ht, s. 461) förordas en uppräkning av anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, med i runt tal 700

kronor för avlönande under två månader av en tjänsteman vid styrelsens

brandtekniska avdelning.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med 120 700 kronor.

Härtill kommer en automatisk utgiftsökning med 66 800 kronor på grund

av löneklassuppflyttningar m. m. Totalt bör således anslaget höjas med

187 500 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 447 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 58 500

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis ........ 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 909 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 310 000

Summa kronor 1 730 500;

b) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 730 500 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

51

40:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 183, s. 502 och 503), vilket innebär en med 10 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

405 000 kronor.

41 :o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 184, s. 503—506) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för civilförsvarsområdenas administration,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock

till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 5 044 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 768 000 kronor.

Departementschefen förordar, under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, att tre kontorsbiträden, ett i Malmö och två i Göteborg, uppflyttas

till kanslibiträden i Ce 11.

Styrelsens förslag om överförande från utbildnings- och övningsanslaget

till ifrågavarande anslag av arvoden till två befattningshavare i den nya

organisationen i Södermanlands län biträder departementschefen. Han biträder

jämväl en från länsstyrelsen i Södermanlands län inkommen framställning

om anvisande av 7 500 kronor för att möjliggöra bibehållande

av kontaktorgan i Eskilstuna.

I avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om höjda arvoden till

civilförsvarscheferna uppräknas anslaget med 49 000 kronor.

På grund av automatiska förändringar bör anslaget ökas med 198 500

kronor.

Anslaget bestämmes således till 5 044 500 (+276 500) kronor.

I en inom andra kammaren av herr Carlsson i Tibro m. fl. väckt motion

(11:250) har hemställts, att riksdagen i avvaktan på resultatet av pågående

utredningar inom civilförsvaret samt av civildepartementets utredning

rörande bisysslearvoden måtte dels avslå departementschefens förslag

om höjning av arvodena till civilförsvarscheferna, dels nedräkna det av

Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln för budgetåret 1957/58 äskade anslaget

till Civilförsvarsområdenas administration med 49 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om

uppflyttning av tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång till kanslibiträden

i Ce 11.

Med hänsyn till att resultaten av pågående utredningar rörande civil
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

försvaret kan komma att påverka civilförsvarschefernas ställning och arbetsuppgifter

biträder utskottet den i motionen II: 250 framförda meningen

att höjning av arvodet till dessa tills vidare ej bör ske. Utskottet förordar

därför, att det av Kungl. Maj :t äskade anslaget nedräknas med 49 000

kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen II: 250

a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas

administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslags
-

vis .................................... 25 700

2. Arvoden till civilförsvarschefer in. m., förslagsvis

................................ 365 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 3 862 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 742 800

Summa kronor 4 995 500;

b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

4 995 500 kronor.

42:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 185, s. 506 och 507), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 849 000 kronor.

43 :o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 186,

s. 507—510) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 451 000 kronor.

Departementschefen biträder, med hänsyn till att civilförsvarsskolornas

fulla kapacitet icke kunnat utnyttjas, styrelsens förslag om viss utbildning

även av administrativ personal. Han har icke något att invända mot att

kostnaderna härför belastar ifrågavarande anslag.

Delposten till avlöningar till lärare m. fl. föreslås höjd med 4 500 kronor.

Vidare förordas överförande till delposten till ersättningar till elever för

mistad arbetsinkomst av ett belopp om 355 000 kronor från anslagsposten

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

53

till central och lokal utbildning inom länen. Detta överförande anses emellertid

icke få föranleda krav från styrelsens sida om personalökning.

Medelsbehovet till central och lokal utbildning inom länen uppskattas till

i runt tal 4 100 000 (—817 200) kronor. Av minskningarna hänför sig närmare

700 000 kronor till överförande till andra anslag eller delposter. I övrigt

är minskningen betingad av att viss ytterligare begränsning av utbildningen

bör ske i avbidan på slutförandet av pågående utredningar och

ställningstagandet till dessa.

Till övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen eller av länsstyrelserna

enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar, tillstyrkes en med 10 000 kronor

ökad medelsanvisning.

I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras

med avrundat 6 000 000 (—451 000) kronor.

Utskottet. Enligt förslag av departementschefen i statsverkspropositionen

till 1955 års riksdag borde sådana åtgärder vidtagas av Kungl. Maj :t,

att myndigheterna under budgetåret 1955/56 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande

skulle äga överskrida dem tilldelade belopp. 1956 års riksdag beslöt

att denna föreskrift skulle gälla även budgetåret 1956/57. Utskottet

föreslår riksdagen besluta, att motsvarande regel skall gälla beträffande

förevarande anslag även under nästa budgetår och att sålunda icke något

till myndighets förfogande ställt belopp av anslagspost under anslaget må

överskridas utan Kungl. Maj:ts i förväg lämnade medgivande.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört rörande förbud för myndigheterna att utan

medgivande överskrida dem tilldelade belopp av förevarande

anslag.

44:o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 187, s. 510) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

45:o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 188, s. 510 och 511), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 322 000

kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

46 :o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

189, s. 511—514), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

47:o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 190,

s. 514—521), föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 5 505 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 680 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår dels att medel för inköp av brandmateriel

och för bestridande av kostnader för viss motorfordonsberedskap fr. o. in.

nästa budgetår anvisas under förevarande anslag i stället för som hittills

under särskilda anslag, dels ock att ifrågavarande anslag uppföres med

8 153 000 kronor. En ledamot av styrelsen, ledamoten av riksdagens andra

kammare F. Thapper har reserverat sig och ansett anslaget böra upptagas

med 5 153 000 kronor.

Departementschefen biträder styrelsens förslag, att medel för inköp av

brandmateriel och för bestridande av kostnader för viss motorfordonsberedskap

fr. o. in. nästa budgetår skall anvisas under förevarande anslag,

då det ger möjligheter till ett smidigare utnyttjande av uppkomna besparingar

och i trängande fall överförande av medel från en delpost till en

annan. Vid utgången av innevarande budgetår eventuellt förefintlig behållning

å anslagen till inköp av brandmateriel och till kostnader för viss

motorfordonsberedskap torde böra överföras till förevarande anslag.

De siffror, som styrelsen redovisat rörande reservationsmedelsläget per

den 30 juni 1956, visar, att disponibla medel å förutnämnda tre anslag ökat

något under det gångna budgetåret, nämligen från 15 800 000 kronor till

16 600 000 kronor. Besparingar på omkring 1 900 000 kronor har vidare

uppkommit under budgetåret. För innevarande budgetår har å de tre

anslagen anvisats tillhopa cirka 3 900 000 kronor. Den 1 juli 1956 stod

alltså obundet omkring 18,6 miljoner kronor till styrelsens förfogande.

Även om sedermera en del av detta belopp bundits genom utlagda beställningar,

torde detsamma enligt departementschefens mening icke kunna förbrukas

helt under innevarande budgetår. Denna omständighet påkallar en

viss försiktighet vid prövningen av medelsbehovet. Även den omständigheten,

att frågan om civilförsvarets behov av materiel alltjämt är under utredning,

anses böra mana till återhållsamhet i fråga om anskaffande av materiel.

På grund härav och på de skäl i övrigt som inledningsvis anförts förordas

att medelsanvisningen för de olika materielgrupperna i stort sett bör

bli följande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

55

Till alarmeringsmateriel förordas anvisande av 175 000 kronor. Härav är

150 000 kronor avsett för successiv övergång till ett nytt alarmeringssystem.

Detta belopp föreslås dock icke få disponeras av civilförsvarsstyrelsen förrän

kostnaderna för det nya systemet åtminstone approximativt kan överblickas.

För signalmateriel upptages ett belopp av 635 000 kronor. Utbytet av

vissa radioanläggningar anses därvid böra genomföras under en treårsperiod.

I fråga om radiakinstrument förordas en medelsanvisning av 1 580 000

kronor, därav 500 000 kronor för tidigare upphandlade instrument. För

beloppet i övrigt torde bl. a. kunna anskaffas ett så stort antal blixtdosimetrar

och avläsningsinstrument att det mest angelägna behovet kan fyllas

för den efter slutlig utrymning kvarvarande delen av civilbefolkningen i

orter, som kan väntas bli föremål för atombombanfall.

Vad angår sjukvårdsmateriel har departementschefen intet att erinra

mot det för inköp av kirurgiska instrument äskade beloppet, 65 000 kronor.

I övrigt beräknas 225 000 kronor för infusionsaggregat, 253 000 kronor för

täckande av viss brist på bårar samt 102 000 kronor för diverse materiel för

förbandsstationerna. I enlighet med det anförda bör till sjukvårdsmateriel

anvisas 645 000 kronor.

Beträffande brandmateriel har styrelsen räknat med en årlig kostnad

för nyanskaffning av i runt tal 5,5 milj. kronor, vartill kommer kostnader

för successivt utbyte av materiel, i runt tal 275 000 kronor. Då styrelsen

f. n. disponerar cirka 4,2 milj. kronor förordar departementschefen — utan

att fördenskull taga ställning till den framtida anskaffningstakten — att

1 500 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

För motorfordonsutrustning upptages ett belopp av 500 000 kronor.

Därav bör medel även avses för utbyte av två lastbilar -— för användning

i förrådsverksamheten och för transport av utbildningsmateriel — samt för

utbyte av reflexanordningar till cirka 2 000 släpfordon.

Av de medel, som anvisas för inköp av signalmateriel, radiakinstrument,

sjukvårdsmateriel, brandmateriel och motorfordonsutrustning anses ett belopp

av 4 miljoner kronor icke böra få disponeras av civilförsvarsstyrelsen

utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

För anskaffning av inventarier och utrustning till vissa skyddsrumsanläggningar

beräknas slutligen 870 000 kronor.

För anskaffning av nu angiven materiel erfordras alltså sammanlagt

5 905 000 kronor. Då å anslaget uppkommen besparing, i runt tal 400 000

kronor, kan utnyttjas för anskaffning av denna materiel skulle vid bifall

till dessa förslag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppgå

till 5 505 000 kronor. Departementschefen föreslår, att Kungl. Maj :t skall äga

bestämma på vad sätt uppkommande besparingar å anslaget må användas

samt i förekommande fall äga företaga omdisposition mellan de för olika

matericlgrupper beräknade beloppen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 (av herr

Mannerskantz m. fl.) och 11:221 (av herrar östlund och Edlund), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln

till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel anvisa ett förslagsanslag

av 5 005 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald m. fl. (I: 256) och den andra inom andra kammaren av

herrar Sjölin och Nelander (II: 351), i vilka hemställts, att riksdagen för

budgetåret 1957/58 måtte under elfte huvudtiteln till Engångsanskaffning

av materiel anvisa ett reservationsanslag av två miljoner kronor innebärande

en besparing i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag med 3,5 miljoner kronor.

Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår att disponibla medel

å förenämnda tre anslag — vilka nu sammanförts till ett anslag — ökat

under det senaste budgetåret från 15 800 000 kronor till 16 600 000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat har vidare reservationernas storlek icke

förändrats nämnvärt fram till den 1 januari 1957. Utskottet anser, i likhet

med vad som anförts i motionerna 1:256 och 11:351, att det principiellt

är olämpligt att konservera reservationer av denna storleksordning. Med

beaktande även av att civilförsvaret är föremål för utredning förordar utskottet,

som biträder yrkandet i nämnda motioner, att anslaget uppföres

med 2 000 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär

en med 3 505 000 kronor minskad medelsanvisning.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:202 och 11:221, i vad de berör förevarande

anslag, ävensom med bifall till motionerna I: 256

och II: 351 till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor.

48 :o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 191, s. 521), vilket innebär en minskning av anslaget

med 69 900 kronor med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr bO dr 1957

57

49 :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 192, s. 521—524) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll

av viss materiel in. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 733 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 900 000 kronor.

Med hänsyn till den stora mängd materiel, som kommer att levereras under

innevarande och nästa budgetår, anses viss uppräkning av anslagsposten

till förrådshållning av civilförsvarsmateriel ofrånkomlig. Till lokalhyror

beräknar departementschefen 650 000 (+ 50 000) kronor. Till avlöning

av den fast anställda förrådspersonalen beräknas ett belopp av 935 000

(+ 340 000) kronor och till ersättning till tillfällig personal 350 000

(+ 15 000) kronor. Till underhåll och reparation föreslås en medelsanvisning

av 1 020 000 (+ 350 000) kronor. Därvid har beräknats 350 000 kronor

för uppförande av en förrådsbyggnad i Stockholm och 150 000 kronor för

en liknande byggnad i Göteborg. I likhet med 1953 års civilförsvarsutredning

anser departementschefen, att anskaffning av motorfordon icke bör redovisas

under detta anslag utan upptagas under anslaget till engångsanskaffning

av materiel. Även kostnaderna för utbyte av reflexanordningar till

släpfordon synes böra redovisas under sistnämnda anslag. Delposten för

materiel för särskilda skyddsåtgärder föreslås höjd med 8 800 kronor. För

övriga utgifter anser sig departementschefen böra tillstyrka en något ökad

medelstilldelning och föreslår en uppräkning av denna delpost med 50 000

kronor.

Till kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel beräknas i enlighet

med styrelsens förslag 60 000 (+ 20 000) kronor.

Anslaget uppföres alltså med 3 733 800 (+ 833 800) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss materiel

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 733 800 kronor.

50:o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 525

och 526), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 200 000 kronor med

hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets

verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

51 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 526

och 527), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av branddammar för civilförsvarsåndamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

52 :o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 195, s. 527—533) föreslagit riksdagen att till Kostnader

för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 4 960 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 831 000 kronor.

I proposition nr 185 till 1956 års riksdag har en redogörelse lämnats för

den omläggning av utrymningsplanläggningen, som ansetts påkallad av den

krigstekniska utvecklingen särskilt på atomvapnens område. Vidare har

riktlinjer uppdragits för det framtida skyddsrumsbyggandet. Sedan riksdagen

i huvudsak godtagit dessa riktlinjer har genom lag den 7 december

1956 (nr 593) om ändring i civilförsvarslagen vissa ändrade bestämmelser

om skyddsrum utfärdats. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.

I fråga om skyddsrumsbyggandet innebär den nya ordningen, att skyddsrum

i princip skall inrättas även i fortsättningen i alla tätorter, som kan

betraktas som anfallsmål. I de mest utsatta orterna, i synnerhet de där

man måste räkna med risk för atomvapenanfall, skall i innerområden och

eljest särskilt riskfyllda delar endast bergrum eller likvärdiga betongskyddsrum

(befolkningsskyddsruin) byggas. I övriga delar av dessa orter

och i de mindre utsatta orterna anordnas skyddsrummen såsom normalskyddsrum.

Förläggningen och dimensioneringen av befolkningsskyddsrummen

bestämmes med hänsyn till den verksamhet, som under krig skall

fortgå i nämnda särskilt riskfyllda områden. Detta innebär att plats där

skall beräknas endast för det mycket begränsade antal människor, som

efter utrymning förutsättes finnas kvar i dessa områden, men att platserna

för dem skall anordnas som liggplatser. Fyra gånger så många kan därför

få sittplats i skyddsrummen, vilket är av betydelse om de behöver tagas i

anspråk innan den slutliga utrymningen hunnit ske.

De nya riktlinjerna för utrymning och skyddsrumsbyggande får i olika

hänseenden konsekvenser för anordnandet av de skyddsrum, för vilka

medel anvisas under förevarande anslag. Dessa skyddsrum bygges av

kommunerna med statsbidrag om i regel 2/3 av nettokostnaden. Vad först

angår befolkningsskyddsrummen har hittills till dem av statsmedel

anvisats omkring 46,6 miljoner kronor, varav närmare 36,8 miljoner

kronor till 15 befolkningsskyddsrum i Stockholm (4), Katrineholm, Norrköping,

Karlskrona, Malmö (2), Hälsingborg, Göteborg (2), Borås, Örebro och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr W år 1957

59

Västerås med sittplatser för tillsammans drygt 100 000 personer, varav 53 000

i Stockholm. Av dessa skyddsrum är samtliga utom ett påbörjade, fyra redan

nu praktiskt taget färdiga och flertalet beräknas bli färdiga under detta

år. De kommer att fylla en väsentlig uppgift även enligt de nya riktlinjerna.

I fråga om behovet av ytterligare skyddsplatser på grund av dessa riktlinjer

uttalades i propositionen att det icke torde vara möjligt att f. n. bestämt

ange detsamma. Härför erfordrades en ingående undersökning av bl. a. vilken

verksamhet som i krig måste uppehållas i de berörda områdena. Departementschefen

förklarade sig därför icke beredd att förorda något program

för utbyggandet av dessa skyddsrum men framhöll, att ett sådant borde

föreläggas riksdagen så snart erforderliga förberedelser härför blivit färdiga.

Förberedande undersökningar för upprättandet av ett sådant program har

redan påbörjats. Huruvida det kan färdigställas i sådan tid, att det kan

underställas innevarande års riksdag under vårsessionen kan ännu ej avgöras.

Riksdagen har emellertid anvisat 9,8 miljoner kronor för inrättande

av ytterligare befolkningsskyddsrum, och det är departementschefens avsikt

att så snart erforderligt underlag för ett ställningstagande föreligger

förorda att dessa medel får tagas i anspråk för sitt ändamål.

Investeringsläget tillåter icke påbörjandet av ytterligare befolkningsskyddsrum.

Med hänsyn till reservationerna på anslaget, vilka den 30 juni

1956 uppgick till cirka 44,8 miljoner kronor och av civilförsvarsstyrelsen

beräknas till 35,2 miljoner kronor vid innevarande budgetårs utgång, anses

det icke erforderligt att medel nu äskas för täckande av merkostnader för

de förutnämnda 15 befolkningsskyddsrummen.

I fråga om s. k. fullträffsäkra ledningscentraler har medel

hittills anvisats för 56 anläggningar. För fem av dessa avser medelsanvisning

endast första etappen och erfordras för anläggningarnas färdigställande

1 800 000 kronor. Departementschefen förordar att detta belopp anvisas för

nästa budgetår. Civilförsvarsstyrelsens begäran om medel för påbörjande av

tolv nya ledningscentraler tillstyrkes med hänsyn till investeringsläget endast

såtillvida, att för första etappens utbyggnad av fem centraler i berg beräknas

800 000 kronor. Härjämte tillstyrkes att 150 000 kronor anvisas till

merkostnader för en ur arbetslöshetsanslag finansierad anläggning i Söderhamn.

På förut anförda skäl anses medel ej nu behöva äskas för de merkostnader

som i övrigt beräknats för dessa ledningscentraler på grund av att

byggnadskostnadsindex stigit.

I enlighet med det anförda skulle till fullträffsäkra ledningscentraler för

nästa budgetår böra anvisas 2 750 000 kronor.

För komplettering av äldre s. k. fullträffsäkra skyddsrum

tillstyrkes alt samma belopp som föregående år eller 750 000 kronor

anvisas.

Beträffande a 11 in ä n n a s k y d d s r u in i n o r in a 1 s k y d d s r u in su

t f ö r a n d e ger de nya riktlinjerna vissa utgångspunkter för bedömning

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr A0 år 1957

av behov och förläggning av sådana anläggningar. Med hänsyn bl. a. till

investeringsläget kan departementschefen dock icke förorda ett byggnadsprogram

av den omfattning civilförsvarsstyrelsen föreslagit. Han tillstyrker

ett belopp av 500 000 kronor för nya ledningscentraler samt begärda

700 000 kronor för allmänna normalskyddsrum i samband med nybebyggelse

i storstädernas ytterområden. Vidare beräknas 50 000 kronor för statsbidrag

till kompletteringskostnader för tidigare färdigställda normalskyddsrumsanläggningar.

Däremot kan departementschefen icke tillstyrka, att

särskilda medel nu beräknas för bidrag till dylika skyddsrum, vilka färdigställts

eller påbörjats utan att statliga medel funnits disponibla. Därest det

befinnes, att anläggningar av detta slag inrättats, som uppenbarligen fyller

ett behov även enligt de nya riktlinjerna för civilförsvaret, anses emellertid

statsbidrag efter särskild prövning få utgå ur medel anvisade under förevarande

delpost. Tillhopa äskas sålunda för allmänna skyddsrum i normalskyddsrumsutförande

1 250 000 kronor.

Vad angår de kommunala tekniska verken har ingen av de

anläggningar, till vars utförande i berg statsbidrag tidigare medgivits,

färdigställts. Medelsanvisning för ändamålet är därför icke aktuell. Av de

av civilförsvarsstyrelsen redovisade anordningar vid dylika verk, som av

vederbörande kommuner är planerade att utbyggas i fullträffsäkert skick

under senare budgetår, förordas att statsbidrag får utgå till Sundsvalls

och Västerås städer för resp. två mottagningsstationer för elkraft och en

renvattenpumpstation. Till frågan om beviljande av statsbidrag till skyddsanordningar

i Stockholm (Spånga) och Örebro kan på grund av det bristfälliga

underlaget för bedömningen f. n. ej ställning tagas.

Därest statsbidrag författningsenligt skall utgå till Linköpings stad för

vissa kostnader för tornobservationsplatser, föreslås medel härför få anvisas

från förevarande anslag.

För återstående kostnader för utbyggnad av telenätet för ledningscentraler

i Stockholm förordas anvisande av äskat belopp, 130 000 kronor.

Under anslaget till engångsanskaffning av materiel anvisades för innevarande

år 83 000 kronor för anskaffande av viss kartmateriel, motsvarande

2/a av de beräknade kostnaderna. Härmed skulle intet ställningstagande ha

skett i frågan om kommunerna helt skulle bestrida dessa kostnader jämlikt

45 § civilförsvarslagen eller om statsbidrag skulle utgå, utan denna fråga

hänvisades till vederbörlig prövning. Därest denna skulle föranleda beslut att

kostnaderna för kartmaterialet skall bestridas av kommunerna med sedvanligt

statsbidrag anses medel härför icke böra anvisas under materielanslaget

utan från förevarande anslag, och därför förordas att det anvisade beloppet

under angiven förutsättning överföres till sistnämnda anslag. För nästkommande

budgetår beräknas för samma ändamål 80 000 kronor.

Vid bifall till dessa förslag skulle för nästa budgetår böra anvisas sammanlagt

4 960 000 (— 6 871 000) kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

61

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 4 960 000 kronor.

53ro) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 534), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

54:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 197, s. 534 och 535), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

55:o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 535 och 536), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Inköp av verkskyddsmateriel för

statliga myndigheter m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Brandväsendet

56:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 199, s. 537 och 538), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 16 300 kronor, varav 15 000 kronor med hänsyn till avsedd uppräkning

av vissa arvoden och återstoden på grund av höjning av det rörliga

tillägget, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

A. Riksbrandinspektören

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 25 700

2. Arvoden åt sakkunniga .................... 29 700

3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis

...............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

10 000

7 500

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr it) år 1957

B. Länsbrandinspektörerna, länsskogsbrandinspektörerna

och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna
Arvoden

.................................... 115 000

Summa kronor 187 900;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 187 900 kronor.

57:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 200, s. 539), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

70 000 kronor.

58:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 201, s. 539—541), vilket innebär en med 21 300 kronor ökad

medelsanvisning, varav 13 000 kronor med hänsyn till avsedd uppräkning

av vissa arvoden, 5 500 kronor för viss utökning av undervisningen och

2 800 kronor för höjning av rörligt tillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 23 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis ............................ 1 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 129 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 16 000

Summa kronor 169 300;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 169 300 kronor.

59:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 202, s. 541 och 542), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 83 000

kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

63

60 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska

brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

203 och 204, s. 542—544), vilka innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa

a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag

av 2 000 kronor; samt

b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett

anslag av 5 000 kronor.

61 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj:t har

(punkt 205, s. 544 och 545) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande

och släckning av brand för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 665 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 650 000 kronor.

Från detta anslag bestrides bl. a. ersättning för deltagande i släckning

av skogsbrand. Närmare bestämmelser i ämnet återfinnes i kungörelsen

den 30 juni 1947 (nr 343; ändr. 192/1952 och 491/1954) om ersättning

för verksamhet vid brandsläckning in. m. Ersättningen utgår f. n. med

2 kronor 50 öre för timme. Frågan om grunderna för denna ersättning

underställdes riksdagen senast i 1952 års statsverksproposition (XI ht,

s. 379 f.). Därvid föreslogs, att Kungl. Maj :t i framtiden skulle äga att

utan riksdagens hörande justera timersättningen i huvudsaklig anslutning

till skogsarbetarlönerna. Riksdagen lämnade detta förslag utan erinran

men förutsatte, att riksdagen i efterhand skulle erhålla redovisning för

vidtagna justeringar av ersättningen. Från såväl riksbrandinspektören som

civilförsvarsstyrelsen föreligger nu framställningar om höjning av ifrågavarande

ersättning, varvid man även tänkt sig en viss differentiering av

ersättningen i anslutning till skogsarbetarlönernas variation inom olika

delar av landet. För egen del är departementschefen f. n. icke beredd att

taga ställning till de framlagda förslagen. Han föreslår i stället, att det får

ankomma på Kungl. Maj :t att, därest riksdagen ej uttalar erinran häremot,

fastställa ersättningens storlek och att redovisning i efterhand får lämnas

riksdagen för de justeringar av ersättningen, som vidtagits.

Med hänsyn till vad nu förordats anses anslaget böra uppräknas med

15 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning

av brand för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 665 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

62 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 206, s. 545 och 546), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande

av branddammar för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

63 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 207, s. 546 och 547), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande

av brandstationer för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kronor.

Diverse

64 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska

sjukhusets delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 208—212, s. 548 och 549),

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 6 693 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond 869 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond 11 443 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond 1 993 000 kronor;

e) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 15 200 kronor.

65:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 213, s. 549—551), vilket innebär inrättande av en

amanuenstjänst i reglerad befordringsgång i utbyte mot en befintlig extra

amanuenstjänst samt uppräkning av anslaget med 87 000 kronor med hänsyn

till förändringar av automatisk natur, hemställer utskottet,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

65

att riksdagen må till Statens uttänningskommission: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 2 509 000 kronor.

66 :o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 214, s. 551), vilket innebär en nedräkning av anslaget

med 57 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 252 000 kronor.

67 :o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 215, s. 552), föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen

in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 040 000 kronor.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

å 983 000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna

i anledning av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen,

ävensom kostnaderna för nämnden för internationella hälsovårdsärenden

samt för anordnande av skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg m. m.

För år 1957 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid

världshälsovårdsförsamlingens nionde möte våren 1956 fastställts till

13 265 420 dollars, varav 12 909 620 dollars skulle inbetalas av medlemsstaterna.

Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med 193 500 dollars

mot 182 550 dollars för 1956. Med nuvarande växelkurser bör för

ändamålet beräknas ett belopp av 1 000 000 kronor. Härtill bör läggas ett

belopp av omkring 5 000 kronor för bestridande av kostnaderna för resor

och mistad lön åt svenska representanter vid världshälsovårdsorganisationens

elfte möte år 1958 samt vid sammanträden med organisationens regionala

kommittéer och övriga underorgan.

För nämnden för internationella hälsovårdsärenden anses böra beräknas

oförändrat 19 000 kronor.

Sedan år 1953 har i Göteborg med bidrag från världshälsovårdsorganisationen

och de nordiska länderna anordnats kurser för högre hälsovårdsutbildning.

Bidraget från världshälsovårdsorganisationen har successivt

minskats, varför bidragen från de nordiska länderna har måst ökas i motsvarande

grad. Då kurserna varit av stort värde och rönt stor uppskattning,

planeras för år 1957 dels en nordisk ämbetsläkarkurs, dels ock en kurs

för sanitäringenjörer. Sveriges andel i kostnaderna för dessa kurser beräknas

komma att uppgå till 17 500 kronor.

Anslaget i dess helhet bör således uppföras med ett belopp av i runt tal

1 040 000 (+ 57 000) kronor.

5 •— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 sand. Nr 40

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 040 000 kronor.

68:o) Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 216, s. 552 och 553), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för internationellt

hälsovårdsarbete för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

69:o) Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea. Kungl. Maj:t har

(punkt 217, s. 553), föreslagit riksdagen att till Skandinaviska undervisningssjukhuset

i Korea för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Anslag för detta ändamål finnes icke uppfört i gällande riksstat.

Såsom anfördes i statsverkspropositionen till 1956 års riksdag (III ht,

s. 13) har driften av det skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea

beräknats skola påbörjas den 1 januari 1958. Kostnaderna har för Sveriges

del under den till fem år beräknade egentliga driftperioden uppskattats

till 2 600 000 kronor per år (se prop. nr 202/1954). Enär driften såvitt nu

kan överblickas endast torde kunna igångsättas successivt under första

halvåret 1958, anser departementschefen en medelsanvisning av 1 000 000

kronor vara tillfyllest för budgetåret 1957/58.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Skandinaviska undervisningssjukhuset

i Korea för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

70 :o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 218, s. 553), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna

val för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

71 :o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219,

s. 554), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

67

72:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har

(punkt 220, s. 554 och 555), föreslagit riksdagen att till Kommittéer och

utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 19 april 1955 hemställt om en utredning

i syfte att klarlägga boxningssportens skadeverkningar samt föreslå åtgärder

till förebyggande och undanröjande av dessa skadeverkningar, uppdrog

Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1955 åt medicinalstyrelsen

att verkställa den begärda utredningen. Med skrivelse den 21 januari 1956

har styrelsen till inrikesdepartementet överlämnat en plan för undersökningen,

därvid styrelsen anmält, att kostnaderna för densamma beräknats

till omkring 100 000 kronor. En inskränkning i den framlagda planen i

syfte att nedbringa kostnaderna är enligt styrelsens mening ej möjlig utan

att utredningens vetenskapliga resultat äventyras. Då möjlighet icke förelegat

att bereda utrymme för en så kostnadskrävande undersökning under

kommittéanslaget för innevarande budgetår, har med prövningen av frågan

måst anstå till budgetarbetet hösten 1956. Det har därvid befunnits, att

utrymme för undersökningen icke heller för nästa budgetår kunnat beredas

under förevarande anslag.

Departementschefen räknar med att anslaget för innevarande budgetår

måste förstärkas med ett belopp av 280 000 kronor. Då någon minskning

av medelsbehovet för nästa budgetår icke synes kunna påräknas, anses

skäl i och för sig tala för en uppräkning av anslaget. Emellertid erinras om

att vid anmälan av inrikesdepartementets avlöningsanslag förordats överförande

till detta anslag fr. o. m. nästa budgetår av vissa kostnader, som

f. n. belastar kommittéanslaget. Med hänsyn härtill anser sig departementschefen

böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp, 800 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående (punkt 1) tillstyrkt att under inrikesdepartementets

avlöningsanslag uppföres en särskild post för ersättningar

till expertis och tillfällig arbetskraft, tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221,

s. 555), vilket innebär eu uppräkning av anslaget med 5 000 kronor för utgifter

i samband med utbyte av förvaltningstjänstemän med övriga nordiska

länder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

74:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 222, s. 556), vilket innebär en nedräkning

av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

75ro) Bidrag till internationell barnmorskekongress. Kungl. Maj:t har

(punkt 223, s. 556 och 557), föreslagit riksdagen att till Bidrag till internationell

barnmorskekongress för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

Något anslag för ifrågavarande ändamål finns ej uppfört i gällande riksstat.

Internationella kongresser för barnmorskor har hållits sedan år 1900

med uppehåll för de båda världskrigen. Svenska barnmorskeförbundet har

erhållit i uppdrag att arrangera nästkommande kongress, som kommer att

hållas i Stockholm under tiden 23—29 juni 1957. Enligt från förbundet inkommen

framställning blir huvudämnet för kongressen barnmorskornas

arbete inom mödra- och förlossningsvården. Kostnaderna för kongressen

beräknas till cirka 150 000 kronor. Enligt vad departementschefen inhämtat

beräknas barnmorskeförbundet kunna täcka omkring hälften av utgifterna

för ifrågavarande kongress genom kongressavgifter. Vidare beräknas förbundet

genom insamlingar kunna erhålla vissa bidrag till kostnaderna.

Med hänsyn till de stora svårigheter förbundet har att kunna fullfölja den

planerade kongressen och den stora betydelsen av en internationell belysning

av för den förebyggande mödravården och förlossningsvården i landet

aktuella problem tillstyrker departementschefen, att förbundet erhåller ett

bidrag av statsmedel till anordnandet av kongressen, samt förordar, att ett

belopp av 15 000 kronor anvisas för ändamålet.

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till internationell barnmorskekongress

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

Stockholm den 1 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

69

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,

Ohlon, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Erik Svedberg, Holmqvist,

Elfving, Ragnar Bergh, Lodenius, Söderberg och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,

Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Andreasson, fröken Vinge,

herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Heckscher, Svensson i Stenkyrka, Svensson

i Kungälv och fröken Liljedahl.

Reservationer

1) vid punkten 6 (Länsstyrelserna: Avlöningar) av herr Svensson i

Kungälv.

2) vid punkten 15 (Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar) av herrar Ragnar

Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 202 och II: 221

om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Av den begärda höjningen av förevarande anslag, 1 660 000 kronor,

beräknas 230 000 kronor för förbättring av arvodena till landsfiskalsaspiranter.

Utskottet anser, att nu utgående förmåner under utbildningstiden

är tillräckliga för att säkerställa rekryteringen till landsfiskalsbanan. Med

hänsyn dessutom till att ifrågavarande arvoden i praktiken ofta innebär

betald utbildning på vägen till en jur. kand.-examen, vill utskottet i likhet

med motionärerna icke tillstyrka ifrågavarande uppräkning av anslaget.

Utskottet anser vidare, att de preliminära beräkningarna av utredningen

angående landsfiskalernas biträdesorganisation icke bör läggas till grund

för en förstärkning av denna. I avvaktan på slutligt ställningstagande från

utredningens sida kan utskottet, i likhet med motionärerna, icke biträda

den för ändamålet föreslagna uppräkningen av anslaget.

Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957 föreslagna

grunder för återbetalningsskyldighet i vissa fall av arvode

till landsfiskalselever in. fl.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i personalförteckningen

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

för landsfiskalerna m. fl. uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

c) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

slagsvis ............................

Avlöningar till icke-ordinarie personal,

slagsvis ............................

Arvoden till landsfiskalselever m. fl.,

slagsvis ...........................

Rörligt tillägg, förslagsvis............

för-

8 975 000

för-

7 535 000

för-

440 000

4 880 000

Summa kronor 21 830 000;

d) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 21 830 000 kronor.»

3) vid punkten 17 (Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar) av herrar

Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 202

och 11:221 om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Ivungl. Maj :t har föreslagit inrättande av en tjänst som förste byråingenjör

i Ce 27 för handhavandet av kontrollen av statspolisens fordon.

Enär, såsom framhållits i såväl statspolisintendentens petita som motionerna

I: 202 och II: 221, dessa fordon i stor utsträckning handhas av endast

en befattningshavare, vilken dels är speciellt utbildad för inspektion av

motorfordon och dels är ansvarig för att honom tilldelat fordon är i fullgott

skick, anser utskottet inrättandet av en särskild tjänst för ytterligare

kontroll opåkallad. Innan en dylik befattning inrättas bör i varje fall enligt

utskottets mening närmare övervägas, huruvida möjlighet förefinnes att i

stället utnyttja sakkunskap ute i länen.

Med erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts

förslag om de i förevarande sammanhang redovisade tjänsteförändringarna,

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt, hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl., vilka

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1957 och utskottet

förordat;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr W år 1957

71

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader

för hans pensionering, förslagsvis .... 37 300

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 186 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 514 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 204 000

Summa kronor 942 000;

d) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 942 000 kronor,

därav 364 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

4) vid punkten 18 (Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon

m. m.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson

i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet

i motionerna I: 202 och II: 221 om lägre anslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Av skäl som anföres under punkten 20 kan utskottet, i likhet med motionärerna,

icke biträda de framlagda förslagen om inköp av sju större samt

åtta mindre personbilar, 18 motorcyklar, specialbil för brottsplatsundersökning

samt två mindre personbilar. Utskottet biträder även motionärernas

förslag, att kostnaderna för utbyte av tjänstebilar begränsas till 300 000

kronor och att medel, i avvaktan på resultatet av pågående prov, icke anvisas

för släpkärror. Enligt det anförda skulle anslaget beräknas till 365 000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, såvitt

nu är i fråga, till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon

m. m. anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.»

5) vid punkten 19 (Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och

expeditionskostnader) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,

Gerhard Nilsson i Gävle och Ileckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

yrkandet i motionerna 1:202 och 11:221 om lägre anslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan hort ha följande lydelse:

»Med utgångspunkt från vad utskottet anför under punkterna 18 och 20

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

förordar utskottet, att anslaget uppföres med 1 935 000 kronor. Utskottet

tillstyrker således motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör förevarande

anslag.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu

är i fråga, till Stats polisorganisationen: Underhålls-, driftoch

expeditionskostnader anvisa ett förslagsanslag av

1 935 000 kronor, därav 1 637 000 kronor att avräknas mot

auto mobilskattemedlen.»

6) vid punkten 20 (Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i

Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i

motionerna I: 202 och II: 221 om lägre anslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen av

skärpt trafikövervakning såsom ett led i kampen mot trafikolyckorna. En

utbyggnad av statspolisorganisationen i den omfattning som föreslagits kan

dock befaras medföra en brist av utbildad personal hos den kommunala

polisen, från vilken stalspoliskåren rekryteras. Utskottet förordar därför, i

likhet med motionärerna, en stabiliseringsperiod för statspolisen, innan ytterligare

utbyggnad överväges. Det begärda anslaget bör nedräknas med

764 000 kronor. Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag, till Statspolisorganisationen: Gottgörelse

till polisdistrikten för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 16 993 000 kronor, därav 11 225 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.»

7) vid punkten 26 (Statens polisskola: Avlöningar) av herrar Ragnar

Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 202 och II: 221

om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet har intet att erinra mot att behovet av speciell utbildning i trafikövervakning

på lämpligt sätt tillgodoses. Då emellertid kostnaderna för

de föreslagna kurserna blir avsevärda, kan utskottet icke tillstyrka en uppläggning

av kursverksamheten på sätt departementschefen förordat. Såsom

motionärerna anfört torde här avsedda kunskaper med fördel kunna delges

kursdeltagarna genom en skrift. Under förevarande anslag torde därvid

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957 73

kunna beräknas en besparing på i runt tal 13 000 kronor. Då Kungl. Maj:ts

förslag i övrigt ej föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer

utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens polisskola, som föreslagits

av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 79 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 549 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 94 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ............... 50 100

Summa kronor 773 000;

c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 773 000 kronor, därav

103 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.»

8) vid punkten 27 (Statens polisskola: Omkostnader) av herrar Ragnar

Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna 1: 202 och

11:221 om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Av skäl som anförts under nästföregående punkt bör det av Kungl. Maj :t

begärda anslaget nedräknas med 20 000 kronor. Med biträdande i övrigt av

vad i motionerna 1:202 och 11:221 anförts kan utskottet icke heller tillstyrka,

att 10 000 kronor anvisas för undervisningsfilm.

Då utskottet ej funnit annan anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarandc anslag, till Statens polisskola: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

258 000 kronor därav 38 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

0 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. (i saml. Nr 40

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

9) vid punkten 32 (Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.) av herrar Ragnar Bergh,

Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna 1:202 och 11:221 om

högre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Av skäl som anföres under nästföljande punkt anser utskottet, i likhet

med motionärerna, att förevarande anslag bör uppräknas med 150 000 kronor.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de

berör förevarande anslag, till Anordnande av polisbevakning

i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade

ordning m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.»

10) vid punkten 33 (Polisväsendets organisationsnämnd) av herrar

Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna 1: 202

och 11:221 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I avbidan på resultatet av den pågående utredningen rörande polisväsendets

förstatligande finner utskottet det icke vara välbetänkt att, på sätt

departementschefen föreslagit, ge organisationsnämnden en mera permanent

karaktär. Av samma skäl bör vidare för ändamålet uppföras oförändrat

belopp. Detta har i enlighet med motionärernas förslag beräknats

under nästföregående punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 202 och

II: 221, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om

anslag till Polisväsendets organisationsnämnd.»

11) vid punkten 34 (Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet

m. m.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard

Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

yrkandet i motionerna 1:202 och 11:221 om lägre anslag och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Av skäl som anförts under punkten 26 anser utskottet i likhet med motionärerna,

att förevarande anslag bör nedräknas med 100 000 kronor, vilket

belopp beräknats för resor och traktamenten till deltagarna i de särskilda

kurserna.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

75

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, såvitt

nu är i fråga, till Vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 5 700 000 kronor, därav 1 197 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.»

12) vid punkten 38 (Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson

i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i

motionerna 1:202 och 11:221 om avslag å Kungl. Maj:ts förslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom motionärerna anfört synes förevarande anslag i dess nuvarande

utformning icke ha någon betydelse. Utskottet kan därför icke tillstyrka, att

medel anvisas även för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1: 202 och

11:221, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag

om anslag till Bidrag till främjande av rekryteringen i

vissa polisdistrikt.»

13) vid punkten 47 (Engångsanskaffning av materiel)

a) av herrar Gustaf Karlsson, Ivar Johansson, Erik Svedberg, Holmqvist,

Lodenius, Åkerström, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm, Andreasson,

Svensson i Stenkyrka och Svensson i Kungälv, vilka ansett att utskottet

bort förorda en nedräkning av anslaget med 355 000 kronor och

att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Av vad departementschefen anfört framgår att disponibla medel å förenämnda

tre anslag — vilka nu sammanförts till ett anslag — ökat under

det senaste budgetåret från 15 800 000 kronor till 16 600 000 kronor. Med

hänsyn dessutom till att reservationernas storlek, enligt vad utskottet inhämtat,

icke förändrats nämnvärt fram till den 1 januari 1957 anser

utskottet, att en viss nedräkning av det av Kungl. Maj :t äskade beloppet

bör ske. Utskottet förordar därför, i anledning av yrkandena i förenämnda

motioner, att anslaget i avvaktan på resultaten av pågående utredningar

rörande civilförsvaret uppföres med 5 150 000 kronor, vilket i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag innebär en med 355 000 kronor minskad medelsanvisning.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit

utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:256 och 11:351 samt 1:202 och

II: 221, sistnämnda bägge motioner i vad de berör förevarande

anslag, till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 5 150 000

kronor.»

b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Gerhard Nilsson i

Gävle, vilka ansett att utskottet bort i anledning av förevarande motioner

föreslå ytterligare minskningar under anslaget och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I anslutning till yrkandet i motionerna I: 202 och II: 221 förordar utskottet,

att medel icke nu anvisas för inköp av speciellt inredda Volkswagen

Kombi, vilka ännu befinner sig på experimentstadiet, och att det begärda

anslaget därför nedsättes med 500 000 kronor. Med hänsyn vidare till förefintliga

betydande reservationer synes anslaget böra nedsättas med ytterligare

500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:256 och 11:351 samt 1:202 och

II: 221, sistnämnda bägge motioner i vad de berör förevarande

anslag, till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 4 505 000

kronor.»

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM S7

703244

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1957 a1 i texten