Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1957/58 till Inrikesdepartementet m. m., Överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet och Diverse jämte i ämnet väckta motioner.
1957-03-01 · 76 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 76 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1957:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1957/58 till Inrikesdepartementet m. m., Överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet, Civilförsvaret, Brandväsendet och Diverse jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
1
Nr 40
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande
anslag för budgetåret 1957/58 till Inrikesdepartementet
m. m., Överståthållarämbetet och landsstaten, Polisväsendet,
Civilförsvaret, Brandväsendet och Diverse
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Inrikesdepartementet m. m.
1 :o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för inrikesdepartementet, vilka påkallas av vad departementschefen
föreslagit, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 279 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 010 000 kronor.
Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har chefen
för finansdepartementet översiktligt redogjort för en av särskilt tillkallad
utredningsman avgiven promemoria angående personaluppsättningen inom
vissa avdelningar i statsdepartementen in. m. För inrikesdepartementets
vidkommande innebär utredningsförslaget i fråga om personalförstärkningar
inrättande av eu tjänst såsom byråchef på statssekreteraravdelningen
och av en förste kanslisekreterartjänst i lönegrad Ce 29 för en föredragande
i ärenden angående internationellt hälsovårdsarbete. Vidare föreslår
utredningsmannen, att departementets lagbyrå omvandlas till en rättsavdelning
och att i samband härmed lagbyråchefstjänsten ändras till befattning
som chef för rättsavdelning ävensom afl en förste kanslisekreterartjänst
i lönegrad Ca 29 omändras till en budgetsekreterartjänst.
För egen del kan departementschefen i huvudsak ansluta sig till utredningsmannens
förslag. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
uttalat i sitt förenämnda anförande anser han sig emellertid icke höra
föreslå inrättande av den föreslagna kanslisekreterartjänsten i Ce 29. Han
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1957. (i samt. Nr 40
2
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
förordar alltså, att statssekreteraravdelningen förstärkes med en tjänst såsom
byråchef i Cr 13, att tjänsten såsom byråchef för lagärenden i lönegrad
Cr 13 ändras till befattning såsom chef för rättsavdelning i lönegrad Cr 15
samt att en förste kanslisekreterartjänst i lönegrad Ca 29 utbytes mot en
budgetsekreterartjänst i Cr 8, varvid förste kanslisekreterartjänsten bör
föras på övergångsstat.
I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet i förevarande
sammanhang förordat anses vidare kostnaderna för vissa sakkunniga
in. fl., vilka f. n. ersättes från departementets kommittéanslag, böra bestridas
från en under avlöningsanslaget förslagsvis upptagen anslagspost till ersättningar
till expertis och tillfällig arbetskraft. Utredningsmannen har föreslagit,
att denna anslagspost för inrikesdepartementet upptages med 125 000
kronor. Då emellertid departementschefen ej ansett sig böra förorda inrättandet
av en tjänst för den förenämnde föredraganden i ärenden angående
internationellt hälsovårdsarbete, vilken f. n. avlönas från kommittéanslaget,
anses medel för dennes avlönande i stället böra beräknas under berörda
anslagspost.
\ idare föreslår departementschefen under åberopande av vad i propositionen
nr 185/1956 (s. 55—56) anförts rörande nödvändigheten av en samordning
av planläggningen för beredskap och krig inom totalförsvarets olika
grenar, att för handläggning och beredning inom Kungl. Maj :ts kansli av
sådana samordningsfrågor till statsrådsberedningen knytes en särskild,
kvalificerad befattningshavare. Även dennes avlöning anses tills vidare
böra bestridas från den berörda posten till ersättningar till expertis och tillfällig
arbetskraft. På grund av vad sålunda anförts föreslås anslagsposten
bli uppförd med 175 000 kronor.
I övrigt föreslås, att departementets biträdespersonal på grund av ökad
arbetsbelastning å statssekreteraravdelningen samt hos byråchefen för vissa
polisfrågor förstärkes med ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
En kanslisekreterartjänst i lönegrad Ca 25, vilken f. n. är obesatt, föreslås
indragen, varvid medel från ordinarieposten överföres till icke-ordinarieposten
för anställande av en amanuens i reglerad befordringsgång.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
anses tre kontorsbiträden i Ce 8 böra beredas ordinarie tjänster i Ca 8.
Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ca 11 uppflyttas till kontoristtjänst i lönegrad Ca 13. Härjämte
förordas att i samband med vissa organisatoriska förändringar av
arbetet på departementets regeringsrättsbyrå en kanslibiträdestjänst i lönegrad
Ce 11 utbytes mot en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13.
I skrivelse den 30 augusti 1956 har beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar hemställt bl. a., att för nämndens kanslipersonal måtte inrättas
extia ordinarie tjänster fr. o. in. budgetåret 1957/58 samt att nämndens
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
3
personal måtte förstärkas med en amanuens i reglerad befordringsgång
och ett kanslibiträde i It lönegraden. För egen del anser sig departementschefen
endast böra tillstyrka, att chefen för nämndens kansli, vilken åtnjuter
arvode motsvarande 37 löneklassen, fr. o. m. nästa budgetår erhåller extra
ordinarie tjänst i lönegrad Ce 37 samt att ett kontorsbiträde med arvode
utbytes mot ett biträde i reglerad befordringsgång.
På grund av de föreslagna personalförstärkningarna och löneregleringarna
beräknas anslaget böra höjas med 500 kronor för ökade kostnader föi
vikariats- och övertidsersättningar.
För nu framlagda förslag erfordras en ökning av medelsanvisningen med
omkring 41 900 kronor för personalförstärkningar, cirka 7 000 kronor för
löneregleringar m. in., 175 000 kronor för expertis och tillfällig arbetskraft
samt 500 kronor för vikariats- och övertidsersättningar. Härtill kommer
en automatisk utgiftsstegring om cirka 45 000 kronor för löneklassuppflyftningar
samt höjningen av det rörliga tillägget.
Anslaget uppräknas alltså med i runt tal 269 000 kronor.
Utskottet, som i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under För flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda
förslag dels om uppflyttning av en kanslibiträdestjänst i Ca 11 till kontoristtjänst
i Ca 13, dels om sättet för bestridande av kostnader för expertis
och tillfällig arbetskraft, har inte heller funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts under denna punkt framlagda förslag.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för inrikesdepartementet, vilka påkallas
av vad departementschefen föreslagit i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen 37 700
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
421 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 175 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 392 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis 253 300
Summa kronor 1 279 000;
c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 279 000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 4
och 5) föreslagit riksdagen att till Inrikesdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 143 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. in. anses böra uppföras med oförändrat
belopp, 2 000 kronor.
Med hänsyn till belastningen för budgetåret 1955/56 å anslagsposten till
reseersättningar, 18 166 kronor, samt stegrade resekostnader och böjda
traktamenten förordas att anslagsposten för nästa budgetår uppräknas med
8 000 kronor till 20 000 kronor.
Under anslagsposten till expenser har delposten till bränsle och lyse för
innevarande budgetår uppförts med 8 000 kronor. I anslutning till belastningen
föregående budgetår, 9 082 kronor, uppräknas delposten med 1 000
kronor. Posten till övriga expenser, expenser för beredskapsnämnden för
psykologiskt försvar föreslås uppräknad med 3 000 kronor.
Till publikationstryck har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
om 15 000 kronor. Då medelsåtgången för budgetåret 1955/56 uppgått till
25 217 kronor, föreslås att anslagsposten för nästa budgetår höjes med
10 000 kronor och sålunda uppföres med 25 000 kronor.
Anslagsposten till vissa omkostnader för beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar, krigsspel och kurser in. in., har av nämnden föreslagits
uppräknad från 60 000 till 110 000 kronor för att möjliggöra ökad kursverksamhet
samt anordnande av en större opinionsundersökning i statistiska
centralbyråns regi. Enär anslagsposten för innevarande budgetår höjts
med 20 000 kronor för sådana ändamål, anser departementschefen sig nu
icke böra förorda en ytterligare höjning av densamma. Posten anses således
böra uppföras med oförändrat belopp. Departementschefen förutsätter emellertid,
att Kungl. Maj :t, om ett skärpt läge skulle giva anledning till intensifiering
av nämndens verksamhet, kommer att medgiva erforderligt överskridande
av anslagsposten.
I enlighet med vad sålunda anförts skulle anslaget för budgetåret 1957/58
uppföras med 165 000 (+ 22 000) kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Mannerskantz m. fl. (I: 202) och den andra inom andra kammaren av herrar
Östlund och Edlund (II: 221), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte för budgetåret 1957/58 under elfte huvudtiteln till Inrikesdepartementet:
Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:202.
Utskottet. För innevarande budgetår har ett belopp av 20 000 kronor anvisats
för genomförande av en opinionsundersökning i statistiska central
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
5
byråns regi rörande det psykologiska försvaret. Denna medelsanvisning har
av motionärerna uppfattats såsom en engångsföreteelse. Med hänsyn till att
undersökningar av detta slag torde vara värdefulla såsom förberedelse för
det psykologiska försvaret i krig och ett underlag för information och annan
verksamhet i fred vill utskottet — utan att taga ställning till frågan om
fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande ändamål — icke motsätta sig
Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag.
Under åberopande härav får utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör
förevarande anslag, till Inrikesdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 165 000
kronor.
3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 3, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
45 000 kronor.
Överståthållarämbetet och landsstaten
4:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 145,
s. 401—408) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka
erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Överståthållarämbetet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 5 456 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 125 000 kronor.
Departementschefen förordar, under hänvisning till vad han anför under
anslaget till Länsstyrelserna: Avlöningar, att representationsbidraget till
överståthållaren uppräknas med 6 000 kronor fr. o. m. nästa budgetår.
För arbetsuppgifter i samband med handläggningen av ärenden rörande
stiftelser in. in. och den ekonomiska försvarsberedskapen föreslås inrättande
av en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Under hänvisning
till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvud
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
titlar gemensamma frågor föreslås vidare, att den kontorsbiträdestjänst i
Ca 8, varmed är förenad uppgiften att ombesörja diarieföringen på socialsektionen,
utbytes mot en tjänst som kanslibiträde i Ca 11. Vad angår trafiksektionen
ger såväl de av ämbetet lämnade upplysningarna om arbetsbördan
och arbetsbalanserna som statens organisationsnämnds yttrande vid
handen, att en upprustning i personellt hänseende är påkallad. Departementschefen
är dock ej beredd att förorda förstärkning i den utsträckning
ämbetet yrkat. Med hänvisning till chefens för civildepartementet nyssnämnda
anmälan föreslås, att en kanslibiträdestjänst i Ca 11 utbytes mot
kontoristtjänst i Ca 13 för uppgiften att förestå expeditionen för ärenden angående
allmän trafik och körkortsåterkallelse in. in., samt att en av kontorsbiträdestjänsterna
i Ca 8 för telefonservicen vid bilregistret utbytes mot
kanslibiträdestjänst i Ca 11. Därjämte förordas, att en kansliskrivartjänst i
Ca 15 och en kontoristtjänst i Ca 13 inrättas i stället för två kontorsbiträdestjänster
i resp. Ce 8 och Ca 8, vilkas innehavare på grund av arbetsbyte
f. n. tjänstgör vid poliskammaren, ävensom att en kanslibiträdestjänst i
Cg 11 omändras till Ce 11. Slutligen föreslås två nya tjänster som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång.
Den nu förordade personalförstärkningen anses böra giva utrymme för
en icke oväsentlig rationalisering av arbetet på trafiksektionen. Med hänsyn
härtill är departementschefen icke beredd att föreslå fortsatt anvisande av
medel till avlöning åt den förut för biträde vid handläggningen av naturalisationsärendena
anställda extra amanuensen, vilken fr. o. m. föregående
år överförts till nämnda sektion. Det bör vidare vara möjligt att minska den
övriga extraanställda personalen å sektionen med ett kontorsbiträde. Anslaget
till icke-ordinarie personal har nedräknats i överensstämmelse härmed.
I enlighet med ämbetets förslag bör å kansliavdelningarna tre och å
skatteavdelningen två extra ordinarie kontorsbitråden jämlikt grunderna
för den reglerade befordringsgången erhålla tjänster i Ca 8 fr. o. in. nästa
budgetår. Därjämte förordas en uppräkning av anvisade medel till tillfällig
personal med belopp motsvarande avlöning till två kontorsbitråden i Cgställning,
avsedda för skatteavdelningen. Den förstärkning av taxeringsorganisationen,
som följer av riksdagens beslut föregående år angående ny taxeringsförordning
in. in., berör i visst hänseende även överståthållarämbetet.
Enligt beslutet skall nämligen fr. o. in. den 1 januari 1958 hos varje prövningsnämnd
finnas ett kansli. Beslutet förutsätter, att personalen för dessa
kanslier endast till viss del skall överföras från taxeringsavdelningarna.
I övrigt skall ny personal anställas. För Stockholms vidkommande har därjämte
uttalats, att en kvalificerad juristtjänst bör inrättas. Enligt inom
inrikesdepartementet verkställda beräkningar för hela riket rörande behovet
av ytterligare personal för prövningsnämndskanslierna erfordras för överståthållarämbetets
vidkommande en assessorstjänst i Ca 31, fyra kanslisttjänster
varav en förste i Ca 25, en i Ca 21 och två i reglerad befordrings
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
7
gång, en kanslibiträdestjänst i Ca 11 samt två biträdestjänster i befordringsgången,
vilka samtliga bör inrättas fr. o. in. den 1 januari 1958. Merkostnaden
för nästa budgetår med anledning härav uppgår till 51 700
kronor.
Vad sålunda föreslagits medför höjning av anslaget för kansliavdelningarna
med — efter avräknande av det belopp, som motsvarar den förutnämnda
minskningen av tillfällig personal å trafiksektionen •— 16 500 kronor
och för skatteavdelningen med 69 200 kronor. För automatiska utgiftsstegringar
genom uppflyttningar i löneklass och reglerad befordringsgång
samt höjt rörligt tillägg in. m. erfordras för kansliavdelningarna — efter avräknande
av det belopp, som föregående år anvisades till avlöning för den
med investeringsavgiften å motorfordon sysselsatta personalen, jämte höjt
rörligt tillägg härå eller 13 500 kronor—62 800 kronor och för skatteavdelningen
182 500 kronor. Anslaget skulle således höjas med 331 000 kronor.
I anledning av förslagen bör i fråga om personalförteckningen antalet
kansliskrivartjänster, kontoristtjänster och kanslibiträdestjänster å kansliavdelningarna
ökas med resp. en, två och en samt antalet kontorsbiträdestjänster
å skatteavdelningen ökas med två. Vidare bör fr. o. m. den 1 januari
1958 å skatteavdelningen uppföras en ny tjänst som assessor i Ca 31 samt
antalet förste kanslisttjänster, kanslisttjänster och kanslibiträdestjänster
ökas med vartdera en.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts under För
flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda och i förevarande sammanhang
jämväl anmälda förslag om lönegradsuppflyttningar av tjänster.
Under åberopande härav och då de under förevarande punkt framställda
förslagen liksom anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka erfordras
i anledning av vad departementschefen föreslagit i
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 3 januari
1957;
b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,
förslagsvis 68 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 3 077 300
8
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 40 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 020 500
5. Representationsbidrag till överståthållaren 26 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 1 224 000
Summa kronor 5 456 000;
c) till Överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 5 456 000 kronor.
5:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 146, s. 408—410), vilket innebär en med 17 300 kronor ökad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 468 300
kronor.
6:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 147, s. 410—
422) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka erfordras i
anledning av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 45 965 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 42 100 000 kronor.
Inledningsvis anmäler departementschefen av statens organisationsnämnd
framlagda förslag i anledning av en nu genomförd organisationsundersökning
vid länsstyrelsernas landskanslier. De förordade anordningarna anses
ägnade att främja en effektivisering av arbetet och därmed bidraga till att
minska de svårigheter ökningen av arbetsvolymen medfört. Departementschefen
avser därför att medverka till att nämndens förslag och rekommendationer
i princip genomföres.
Nämnden har även beräknat behovet av personal av olika kategorier vid
de skilda länsstyrelserna. I fråga om juristpersonalen innebär nämndens
ställningstagande, att en tjänst bör kunna indragas. Departementschefen
är icke beredd att i nuvarande läge medverka härtill. Nämndens förslag avser
vidare indragning av tillhopa fem landskanslisttjänster. Förutsättningarna
för att genomföra denna minskning bör närmare undersökas. Departementschefen
avser att hålla möjligheterna öppna till nedskärningar i den
utsträckning och takt förhållandena medgiver.
Sin största betydelse har nämndens förslag i fråga om biträdespersonalen
och dess arbetsuppgifter. För att med nuvarande organisation och arbets
-
Statsutskottets utlåtande nr AO år 1957
9
uppläggning kunna bemästra den tilltagande arbetsbördan har länsstyrelserna
under senare år nödgats att — i synnerhet å bilregistrerings- och körkortsdetaljerna
— anställa tillfällig biträdespersonal i betydande omfattning.
På grund härav finnes f. n. inom organisationen ett flertal extra kontorsbiträden
vid sidan av den planenligt anställda personalen. Detta förhållande
— som i och för sig varit ägnat att medföra ojämnhet i personaltilldelningen
— anses vara otillfredsställande ur både organisatoriska och
personella synpunkter. Nämndens förslag syftar till att åstadkomma ändring
härvidlag. På basis av tidsstudier och andra undersökningar har
nämnden föreslagit åtgärder för ett effektivare utnyttjande av personalen
genom att omständliga arbetsrutiner och mindre lämplig arbetsfördelning
undanröjes. Med ledning av de vunna erfarenheterna har nämnden beräknat
det normalt erforderliga behovet av fast anställda biträden vid
varje länsstyrelse. Samtidigt har utarbetats normer för beräkning av anslagstilldelning
för härutöver behövlig tillfällig personal för speciella ändamål
och vid särskilda tillfällen. Nämnden har slutligen uppgjort förslag
till placering av de kvalificerade biträdestjänsterna å de olika sektionerna
(detaljerna) och till en huvudsaklig arbetsfördelning för dessa tjänster.
Enligt nämndens beräkningar erfordras för de undersökta sektionerna
totalt 434 biträden, vilket innebär, att tillhopa 32 nu extra kontorsbiträdestjänster
överföres till personalplanen. Därjämte föreslås, att inalles 49
kontorsbiträdestjänster utbytes mot tjänster i högre lönegrad, nämligen
19 kansliskrivartjänster i Ca 15, sex kontoristtjänster, varav en extra ordinarie,
i 13 lönegraden samt 24 kanslibiträdestjänster i Ca 11. Då detta
förslag är en förutsättning för att nämndens rekommendationer skall
kunna följas, tillstyrker departementschefen detsamma och förordar sålunda,
att sagda tjänster inrättas. Härigenom erhålles en efter de olika länsstyrelsernas
behov avpassad personalstyrka. Samtidigt kommer den f. n.
anställda extra personalen att kunna successivt reduceras, om möjligt i
sådan takt att vid budgetårsskiftet 1958/59 ingen extra personal finnes kvar
på sektionerna. I sammanhanget understrykes dock, att antalet kontorsbiträden
kan komma att behöva utökas utöver det av nämnden beräknade
behovet på grund av arbetsbördans volymsmässiga ökning sedan undersökningstillfällena.
Biträdestjänsterna över kontorsbiträdesgraden anses i princip
böra knytas till de sektioner, detaljer och arbetsuppgifter nämnden
föreslagit.
Merkostnaden med anledning av förslaget utgör i runt tal 80 000 kronor.
Med hänsyn till att den avsedda minskningen av biträdespersonalen redan
från början kan ske i en omfattning som motsvarar åtminstone detta
belopp, erfordras emellertid icke för detta ändamål någon uppräkning av
anslaget.
Vad angår länsstyrelsernas yrkanden framhåller departementschefen, att
organisationsnämndens undersökningar har givit vid handen, att personal
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
förstärkningar å landskanslierna i annan form än som nyss förordats i
allmänhet ej är påkallade. Efter underhandskontakt med nämnden föreslår
departementschefen att med hänsyn till föreliggande särskilda arbetsförhållanden
en länsassessorstjänst i Ca 31 inrättas i Stockholms län i utbyte
mot en länsnotarietjänst i befordringsgången. Denna tjänst avses för allmänna
sektionen. Å befattningshavaren bör ankomma att med eget ansvar
handlägga vissa ärendegrupper i sektionschefens ställe. I enlighet med
nämndens beräkningar bör en ny landskanslisttjänst i Ca 21 inrättas i
Norrbottens län som ersättning för en numera avgången landskanslist å
övergångsstat. Med hänsyn till arbetsförhållandena tillstyrkes, att eu i
Östergötlands län anställd extra länsnotarie får behållas även under budgetåret
1957/58. Jämväl till en sådan befattningshavare i Västernorrlands
län för arbetsuppgifter på grund av vattenregleringar in. m. anses medel
böra anvisas även för nästa budgetår. För fullföljande av vissa för Norrbottens
län viktiga initiativ och utredningar upptages under sakkunnigposten
15 000 kronor för ersättning till särskild sakkunnig. Eventuella merkostnader
föreslås få bestridas från vederbörande kommittéanslag. Därjämte
förordas viss ytterligare uppräkning av förenämnda post på grund av
ökade utgifter för värdering av grustäkter m. m. Slutligen föreslår departementschefen,
att en länsassessor i Ca 32, vilken på grund av sjukdom icke
är fullt tjänsteduglig, föres å övergångsstat fr. o. m. nästa budgetår.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att en kontorsbiträdestjänst
i Ca 8 för sjömansskatteärenden vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län omändras till kanslibiträdestjänst i Ca 11. Departementschefen
framhåller emellertid, att de förslag han i det följande framför
beträffande taxeringsorganisationen helt eller delvis torde sammanfalla
med åtskilliga av länsstyrelsernas önskemål.
Med anledning av gjorda framställningar föreslås att tjänster i Cg 32
fr. o. in. nästa budgetår inrättas för de fem föredragandena hos civilbefälhavarna.
Med hänsyn till ökningen av levnadskostnaderna samt höjda löner för
kökspersonal och övrig hushållshjälp, som erfordras för residensens skötsel
och utövandet av värdskap, anses representationsbidraget till såväl överståthållaren
som envar av landshövdingarna fr. o. in. nästa budgetår böra
höjas med 6 000 kronor.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör fr. o. in. budgetåret
1957/58 inrättas ytterligare 22 ordinarie kontorsbiträdestjänster
och två telefonisttjänster. Härvid blir antalet ordinarie kontorsbiträden
391 och antalet ordinarie telefonister 28.
De nu framförda förslagen innebär en kostnadsökning å 234 000 kronor.
Med hänsyn till avsedd arvodesreglering förordas därutöver viss uppräkning
av anslaget, och upptages för detta ändamål 20 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr W år 1957
11
Vid föregående års höstsession beslöt riksdagen antaga förslag till ny
taxeringsförordning — på grundval varav författning utfärdats den 23
november 1956 — och godkänna de riktlinjer för en ändrad taxeringsorganisation
som förordats i Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 150).
I propositionen hade förutsatts, att vissa spörsmål, som lämnats öppna,
skulle övervägas i samband med anslagsäskandena för nästa budgetår.
Vad angår taxeringsorganisationen i första instans innebär nya taxeringsförordningen,
att inom varje fögderi eller stad med egen uppbördsförvaltning
skall inrättas en eller flera särskilda nämnder för taxering av företrädesvis
rörelseidkare samt de jordbrukare, som redovisar sina inkomster
enligt bokföringsmässiga grunder. Granskningsarbetet i dessa nämnder
skall i första band ombesörjas av heltidsanställda tjänstemän, taxeringsassistenter,
med hjälp av biträden för rutingöromålen. Taxeringsassistenterna
skall placeras hos de lokala skattemyndigheterna. Till skillnad från
biträdena, som bör ingå i fögderiorganisationen, skall de emellertid vara
länsstyrelsernas tjänstemän. De bör därför uppföras i personalförteckningen
för länsstyrelserna och redovisas under detta anslag.
I propositionen har lämnats öppen frågan, om taxeringsassistenterna i
städerna med egen uppbördsförvaltning skall vara kommunalt eller statligt
anställda. Chefen för finansdepartementet har i propositionen uttalat
(s. 172), att skäl kan anföras både för och emot de båda anställningsformerna.
Eftersom övriga befattningshavare vid uppbördsverken vore
kommunala tjänstemän, vunne man med kommunal anställning större
organisatorisk enhetlighet. Måhända kunde den också underlätta rekryteringen
till tjänsterna av kvalificerade assistenter inom uppbördsverken.
Ej heller ur kostnadssynpunkt behövde erinringar mot denna anställningsform
möta, eftersom städerna avsåges skola erhålla full ersättning för sina
kostnader för den utökade taxeringsorganisationen. Kommunal anställning
av taxeringsassistenterna medförde å andra sidan åtskilliga olägenheter,
såsom svårigheter vid vikariat, risk för intressekollisioner i fråga om utnyttjandet
av assistenternas arbetskraft in. m. Chefen för inrikesdepartementet
har funnit, att skälen för statlig anställning måste anses väga tyngst.
Genom sådan anställning erhålles en i alla avseenden enhetlig taxeringsassistentorganisation.
Den direkta anslutningen till länsstyrelsen markeras,
vilket är betydelsefullt med hänsyn till att assistenterna mellan taxeringsperioderna
skall under taxeringsintendentens mera direkta ledning syssla med
taxeringsrevision. Några särskilda problem uppkommer ej vid tillsättning
av tjänsterna eller för anskaffande av vikarier. I fråga om rekryteringen
anses större olägenheter icke behöva befaras. Slutligen är den statliga anställningen
även ur administrativa synpunkter i övrigt enklare än en kommunal
anställning med åtföljande kostnadsregleringar mellan stat och
kommun. Departementschefen förordar således, att taxeringsassistenterna
12 Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
anställes som statliga tjänstemän även i städerna med egen uppbördsförvaltning.
1955 års taxeringssakkunniga hade i fråga om av dem föreslagna taxeringsassistenttjänster
förordat den löneställning som gäller för icke-ordinarie
landskanslist, nämligen lönegraderna Cf 13—Ce 19. Denna lönesättning
ansågs av flera remissmyndigheter för låg redan med de uppgifter, som
skulle vara förenade med tjänsterna enligt de sakkunnigas förslag. Sådan organisationen
blivit utformad enligt propositionen kommer emellertid assistenterna
att mera än enligt detta förslag inriktas på de svårkontrollerade
fallen. Deras arbete kommer såväl under taxeringsperioderna som däremellan
att bliva kvalificerat och grannlaga. Av nu anförda skäl synes den av de
taxeringssakkunniga föreslagna placeringen för låg. Därför förordas att
taxeringsassistenterna placeras i lönegrad Ca 23. Förslaget om inplacering i
denna lönegrad överensstämmer med en mellan representanter för civildepartementet,
å ena, och representanter för vederbörande personalorganisation,
å andra sidan, träffad överenskommelse. Den föreslagna lönegradsplaceringen
anses infoga tjänsterna på ett naturligt sätt i landskanslisthäradsskrivarkarriären.
I propositionen har erforderligt antal taxeringsassistenttjänster överslagsmässigt
angivits till 240—300. För att närmare kunna beräkna behovet har
infordrats uppgifter från länsstyrelserna om antalet skattskyldiga av avsedda
kategorier. Enligt dessa uppgifter skulle antalet tjänster vid fullt utbyggd
organisation utgöra i runt tal 275. Den takt, i vilken organisationen kan och
bör utbyggas, är beroende på flera faktorer. Såsom finansministern framhållit
i propositionen, talar kravet på bästa möjliga personval för att man bör gå
försiktigt fram. Även lokalfrågan kan på många håll vålla svårigheter. Dessa
förhållanden gör det icke möjligt att fastställa någon tidtabell för utbyggnaden.
Efter överväganden rörande rekryteringsmöjligheterna har departementschefen
stannat för att föreslå, att 50 taxeringsassistenttjänster inrättas
för nästa budgetår. Det anses få ankomma på Ivungl. Maj :t att bestämma,
var dessa tjänster skall placeras.
Den nya taxeringsförordningen innebär även, att i varje län skall inrättas
ett prövningsnämndens kansli, som organisatoriskt skall tillhöra
kameralsektionen. I propositionen har uttalats, att ledningen av arbetet
på detta kansli i de län, där särskild s. k. taxeringsassessor i Ca 31 finnes
anställd, skall handhavas av denne, medan i övriga län i regel erfordras
en särskild juristtjänst för detta ändamål. Övrig personal på kanslierna avses
delvis kunna överföras från taxeringssektionerna. Finansministern har
dock därvidlag betonat, att åtgärden indirekt skall innebära en förstärkning
av taxeringssektionerna, varför nyanställning av personal måste ske
i viss utsträckning. Frågan om lönegradsplaceringarna samt om personalförstärkningens
omfattning har lämnats öppen. Det har dock uttalats, att
inrättandet av prövningsnämndskanslierna enligt inom finansdepartemen
-
Statsutskottets utlåtande nr \0 år 1957
13
tet gjorda beräkningar kan antagas medföra nyanställning av — överståthållarämbetet
medräknat — inemot 40 tjänstemän i landskanslistkarriären
och omkring 35 befattningshavare i biträdesställning. De sålunda
gjorda uttalandena har icke föranlett någon erinran från riksdagens
sida.
De ifrågavarande juristtjänsterna anses med hänsyn till arbetsuppgifterna
komina att kräva kvalificerade krafter. Vid de fem största länsstyrelserna
(i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt
Västernorrlands län) avses arbetsuppgifterna skola ankomma på innehavare
av redan inrättade tjänster i 31 lönegraden. Departementschefen erinrar om
att finansministern (s. 251) med anledning av från vissa remissinstanser
framfört önskemål om att tillförsäkra prövningsnämnderna juridiskt skolad
arbetskraft vid sidan av landskamreraren hänvisat till ifrågavarande
tjänster. Med anledning härav bör de givas en relativt hög löneställning.
Därför förordas att de upptages som förste länsnotarietjänster i Ca 29. Då
de erfordras i samtliga län utom de fem största och Gotlands län, bör de
inrättas till ett antal av 18.
I övrigt föreslås att för prövningsnämndskanslierna inrättas 33 tjänster
i landskanslistkarriären — varav 6 i Ca 25, 10 i Ca 21 och 17 i Cf 13—Ce 19
— samt 35 biträdestjänster, varav 2 i Ca 11 och återstoden i reglerad befordringsgång.
Beträffande tjänsternas fördelning å de olika länen hänvisas till sammanställning
i bilaga A till statsverkspropositionen (s. 558). Departementschefen
förutskickar, att det beräknade personalbehovet kan behöva omprövas,
sedan tillförlitliga erfarenheter av organisationen vunnits.
1955 års taxeringssakkunniga har även föreslagit viss förstärkning av
taxeringsrevisionspersonalen. Förslaget innebär, att 25 nya taxeringsrevisorstjänster
inrättas och alt detaljerna därutöver tillföres cirka 5 landskanslist-
och 35 biträdestjänster. Finansministern har i propositionen sagt
sig kunna godtaga en förstärkning av denna omfattning. I fråga om lönesättningen
för taxeringsrevisorerna har han funnit det motiverat, att ett större
antal tjänster än för närvarande blir befordringstjänster. Med hänvisning
till vad sålunda förevarit föreslås att som förstärkning av taxeringsrevisionsdetaljerna
inrättas ytterligare 25 taxeringsrevisorstjänster, varav
18 förste i Ca 29, 5 förste i Ca 27 och 2 i Cf 19—Ce 25, 6 landskanslisttjänster,
varav 2 i Ca 21 och 4 i Cf 13—Ce 19, samt 35 biträdestjänster, varav 21 i Ca
11 och 14 i reglerad befordringsgång. I fråga om tjänsternas fördelning på
länsstyrelserna hänvisas till s. 559 i bilaga A till statsverkspropositionen.
1 anledning av förslaget om inrättande av tjänster som taxeringsassistent
anses innehavare av tjänst i befordringsgången för taxeringsrevisorer böra
benämnas taxeringsrevisor.
Med hänsyn till nya taxeringsförordningens ikraftträdande föreslås taxeringsassistenttjänsterna
och de nya tjänsterna för prövningsnämndskans
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 40 dr 1957
lierna bliva inrättade fr. o. m. den 1 januari 1958. De för förstärkning
av taxeringsrevisionsdetaljerna föreslagna nya tjänsterna har i och för sig ej
något samband med den nya taxeringsförordningen. På grund härav och
med hänsyn till vikten av en utökning av taxeringsrevisionsverksamheten
förordas att dessa tjänster inrättas redan fr. o. in. ingången av nästa
budgetår.
Merkostnaden för budgetåret 1957/58 för den förordade utökningen av
taxeringsorganisationen uppgår till 1 762 000 kronor. De i övrigt framlagda
förslagen medför en utgiftshöjning å 254 000 kronor. De automatiska kostnadsstegringarna
för höjt rörligt tillägg m. in. utgör tillhopa 1 997 000 kronor.
Härifrån bör avräknas för innevarande budgetår anvisat helopp för avlöning
av den med investeringsavgiften å motorfordon sysselsatta personalen
jämte höjt rörligt tillägg härå eller sammanlagt 148 000 kronor.
Anslaget bör alltså uppräknas med 3 865 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till landshövdingarna upptages till oförändrat
belopp 800 000 kronor.
Till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat beräknas 20 700 000
(+ 1 400 000) kronor.
För avlöningar till tjänstemän å övergångsstat beräknas 280 000 (+ 19 000)
kronor.
Med hänsyn till förslaget att extra tjänster måtte inrättas för föredragandena
hos civilbefälhavarna upptages under anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beloppet för ersättning till
sakkunniga till 61 000 (—97 000) kronor. För ersättning till militärassistenter
beräknas 139 000 (+ 37 000) kronor. Kostnaderna för ersättning till
inkvarteringschefer uppskattas till 16 000 (+ 3 000) kronor, medan erforderligt
belopp för ersättningar till vägtrafikombud utgör 87 000 (+ 17 000)
kronor. Anslagsposten i sin helhet skulle alltså uppgå till 303 000 (— 40 000)
kronor.
Medelsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptages
till 13 500 000 (+ 300 000) kronor.
Anslagsposten till särskilda förmåner till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag
till landshövdingarna) beräknas till 427 000 (+ 144 000)
kronor.
Beloppet för tilläggsförmåner åt befattningshavare på äldre stat upptages
oförändrat till 18 000 kronor.
För rörligt tillägg erfordras 9 937 000 (+ 2 042 000) kronor.
Anslaget skulle alltså bestämmas till 45 965 000 (+ 3 865 000) kronor.
I anledning av departementschefens förslag anses vidare vissa ändringar
böra vidtagas i personalförteckningen för länsstyrelserna.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Neländer m. fl. väckt motion (IT: 226), vari
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
15
hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att militärassistentbefattningarna
vid länsstyrelserna och överståthållarämbetet indras från den 1 januari
1958 och dels att förslagsanslaget till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret
1957/58 fastställes till 45 895 500 kronor, innebärande en minskning
i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag med 69 500 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning
av ett kontorsbiträde i Ca 8 hos länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län till kanslibiträde i Ca 11.
I överensstämmelse med organisationsnämndens förslag förordas i propositionen
att inalles 49 kontorsbiträdestjänster å landskanslierna utbytes
mot tjänster i högst 15 lönegraden, varvid samtidigt förutsättes att nuvarande
extra biträdespersonal utom personalplanen skall kunna successivt
reduceras. Med hänsyn till att förslaget, enligt vad departementschefen
anfört, utgör en förutsättning för att nämndens rekommendationer till
effektivisering av arbetet skall kunna genomföras tillstyrker utskottet att
ifrågavarande tjänster inrättas.
Med anledning av den av riksdagen vid höstsessionen förra året beslutade
nya taxeringsförordningen framlägges i propositionen vidare förslag om
betydande förstärkningar av länsstyrelsernas taxeringsorganisation, innebärande
inrättande av dels 50 taxeringsassistenttjänster för granskningsarbetet
i första instans, dels 93 tjänster, varav 19 juristtjänster, för de nya
prövningsnämndskanslierna och dels 66 tjänster för länsstyrelsernas taxeringsrevisionsdetaljer.
Med hänvisning till de av riksdagen i nyssnämnda
sammanhang godkända riktlinjerna för en utbyggnad av taxeringsväsendet
tillstyrker utskottet jämväl nu ifrågavarande förslag.
Under erinran att länsstyrelsernas beredskapsorganisation är föremål
för utredning inom Kungl. Maj :ts kansli och att militärassistenternas ställning
och arbetsuppgifter kan komma att påverkas av pågående utredningar
rörande civilförsvaret är utskottet icke berett att nu taga ställning till förslaget
i motionen II: 226 om indragning av ifrågavarande befattningar. Utskottet
avstyrker sålunda motionen.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 226
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för länsstyrelserna, vilka erfordras i anledning
av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
16
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 800 000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ........................ 20 700 000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ............................ 280 000
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Ersättning till sakkunniga för
biträde vid utredningar m. in.,
förslagsvis ................ 61 000
b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .............. 139 000
c. Ersättning till inkvarteringsche
fer,
förslagsvis .............. 16 000
d. Ersättning till vägtrafikombud,
förslagsvis ................. 87 000 303 000
5. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 13 500 000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män
(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis .................. 427 000
7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre
stat, förslagsvis ...................... 18 000
8. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 9 937 000
Summa kronor 45 965 000;
c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1957/58
anvisa ett förslagsanslag av 45 965 000 kronor.
7:o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 148, s. 423), vilket innebär nedräkning av anslaget med 75 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Sjukvård in. m. för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.
8:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 149, s. 423), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Reseersättningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 260 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
17
9:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 150, s. 423—428)
föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 605 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 510 000 kronor.
För länsstyrelsernas del av anslaget har för innevarande budgetår anvisats
5 992 000 kronor, varav 884 000 kronor för bränsle, lyse och vatten,
4 808 000 kronor till övriga expenser för eget behov och 300 000 kronor till
expenser för annat än eget behov. I beloppet 4 808 000 kronor, ingår 368 000
kronor för vissa engångsutgifter, varav 210 000 kronor ej konnner att tagas
1 anspråk under budgetåret på grund av försenade byggnadsarbeten. För
budgetåret 1957/58 anses posten för bränsle, lyse och vatten med hänsyn till
kostnadsstegringar och utökade lokalutrymmen böra uppräknas med cirka
200 000 kronor till 1 085 000 kronor. Utgifterna för övriga expenser för
eget behov kommer att stiga i förhållande till innevarande budgetår på
grund av kostnadshöjningar, bl. a. för städning, samt vissa nödvändiga anskaffningar
av engångsnatur. För ändamålet beräknas ett belopp av 5 532 000
kronor. Häri ingår som utgifter med anledning av nybyggda eller eljest utökade
tjänstelokaler 282 000 kronor för telefonanläggningar i Jönköpings,
Halmstads, Älvsborgs och Kopparbergs län samt tillhopa 325 000 kronor
för möbler och andra inventarier till länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings
och Kopparbergs län. Med hänsyn till att några länsstyrelser fortfarande
har bilar, som anskaffats 1947, räknar departementschefen även
för nästa budgetår med utbyte av tjänstebilarna i fem län. För nyanskaffning
av möbler och kontorsmaskiner till den personal, som avses att anställas
för förstärkning av taxeringsrevisionsdetaljerna och för prövningsnämndskanslierna
ingår vidare ett belopp av 237 000 kronor. För länsstyrelsernas
expenser för annat än eget behov beräknas oförändrat 300 000
kronor. Länsstyrelsernas del av anslaget skulle således belöpa sig till
6 917 000 (+ 925 000) kronor.
Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till de skattskyldiga
av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av
anställningskort, uppbördskort och debetsedlar upptages oförändrat 400 000
kronor. Med hänsyn bl. a. till förestående ombyten å landshövdingepostcr
bör kostnaden för möblering av och underhåll av inredningar i representationsrum
i landshövdingeresidensen för nästa budgetår uppräknas med
130 000 kronor till 200 000 kronor. Särskilda möbleringskostnader har härvid
beräknats för residensen i Uppsala, Nyköping och Kalmar.
Länsstyrelsernas utbildningsnämnd har funnit det önskvärt med en enhetlig
teoretisk utbildning av taxeringsassistenter, landskanslister och häradsskrivare.
Det synes nämnden därför naturligt att för utbildningen av
de förstnämnda anknyta till de nuvarande häradsskrivarkurserna, vilka då
borde erhålla vissa modifikationer i gällande kursplan. Detta skulle medföra
2 — Bihang titt riksdagens protokoll 1957. C> sand. Nr 40
18
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
ökad kostnad för arvoden till lärare med ett beräknat belopp av 2 100
kronor. Utbildningsnämnden har vidare förutsatt att för behörighet till taxeringsassistenttjänst
skall gälla, att vederbörande genomgått den sagda utbildningen.
Till dessa uttalanden ansluter sig departementschefen. Med
hänsyn till att uppbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen på alla
sätt bör främjas understrykes särskilt angelägenheten av att kursverksamheten
för befattningshavare inom landskontorsområdet temporärt intensifieras.
Nämndens förslag i detta hänseende, innebärande att den totala
kostnaden för kursverksamheten för landskanslister skulle uppgå till 69 100
kronor, har ej givit departementschefen anledning till erinran. Det anses
få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om verksamhetens
närmare utformning och behövlig modifiering av kursplanerna. Vad angår
medelsbehovet för kurserna för landskanslister föreslås med hänsyn till
avsedd arvodesreglering viss uppräkning utöver den, som påkallas av utvidgningen
av kursverksamheten. I avbidan på slutligt ställningstagande till
denna reglering upptager departementschefen av nämnden äskat belopp
69 100 kronor.
Vidare beräknas 2 900 (+ 100) kronor till arvoden till nämndens ledamöter
och oförändrat 1 500 kronor till studiekonferenser för landsstatstjänstemän.
För anordnande försöksvis av utbildningskurser för biträdespersonal å
landskontor och häradsskrivarkontor — vilka kurser, såsom framhölls i
föregående års statsverksproposition, anses vara av värde ur flera synpunkter
— beräknar departementschefen ett belopp av 10 000 kronor.
Till bestridande av kostnaderna för länsstyrelsernas antagningsnämnds
verksamhet beräknas för nästa budgetår 4 500 (+ 900) kronor.
Anslaget uppföres alltså med 7 605 000 (+ 1 095 000) kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, förutsätter att alla möjligheter att åstadkomma
besparingar under förevarande anslag omsorgsfullt tillvaratages.
Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag hemställa,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 605 000 kronor.
10:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 151, s. 428), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 185 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
19
11 :o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 152,
s. 428—431) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i
personalförteckningen för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter
i lönegrad Ce 27, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 550 000 kronor.
Departementschefen framhåller att det i den utredning, som legat till
grund för riksdagens beslut rörande utformningen av den kvalificerade
biträdeshjälpen till landsfogdarna (proposition nr 106 till 1955 års riksdag),
föreslogs inrättande av sammanlagt 14 fasta tjänster som landsfogdeassistent.
Jämlikt riksdagens beslut år 1955 och 1956 finnes f. n. elva sådana
tjänster. Med hänsyn till arbetsförhållandena inom landsfogdeorganisationen
anser departementschefen, att denna fasta biträdesorganisation bör
utbyggas till ursprungligen förutsatt antal. Han föreslår därför, att det återstående
antalet tjänster som fast landsfogdeassistent i Ce 27, tre stycken,
inrättas fr. o. in. nästa budgetår. Liksom förut föreslås det få ankomma på
Kungl. Maj :t att bestämma, var de skall vara placerade. Vid bifall till förslaget
minskas antalet ambulerande landsfogdeassistenttjänster med tre
till sju.
Merkostnaden för de föreslagna tre fasta landsfogdeassistenttjänsterna
utgör 6 000 kronor. De automatiska utgiftshöjningarna uppgår till sammanlagt
136 000 kronor. Anslaget upptages sålunda till ett med 142 000 kronor
förhöjt belopp.
Å personalförteckningen upptages ytterligare tre landsfogdeassistenter i
lönegrad Ce 27.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen
för landsfogdarna in. fl. upptaga ytterligare tre landsfogdeassistenter
i lönegrad Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..............................
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
3. Rörligt tillägg, förslagsvis
570 000
745 000
377 000
Summa kronor 1 692 000;
c) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 692 000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 40 dr 1957
12:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 153, s. 432), vilket innebär en med 14 000 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 357 000
kronor.
13:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 154,
s. 432—434) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., som
föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 15 263 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 820 000 kronor.
Departementschefen föreslår att ytterligare fem extra ordinarie kontorsbiträden
enligt grunderna för den reglerade befordringsgången erhåller
ordinarie tjänst fr. o. m. nästa budgetår. Antalet sådana tjänster kommer
därvid att bliva 434.
För den av riksdagen föregående år beslutade utbyggnaden av taxeringsväsendet
i första instans har under anslaget till länsstyrelsernas avlöningar
framlagts förslag om inrättande fr. o. in. den 1 januari 1958 av 50 taxeringsassistenter
i Ca 23. Taxeringsassistent skall lokalt vara knuten till den
lokala skattemyndigheten, som jämlikt 16 § i den nya taxeringsförordningen
har att tillhandahålla honom erforderlig biträdespersonal. I den till
grund för riksdagens beslut liggande propositionen har förutsatts, att en
ny biträdestjänst skall inrättas för varje taxeringsassistenttjänst. I städerna
med egen uppbördsförvaltning skall dock dessa biträdestjänster vara
kommunala. Sagda förslag om inrättande av 50 taxeringsassistenttjänster
påverkar således beräkningen av detta anslag endast i den mån dessa
tjänster tillsättes i fögderi. För att ha möjlighet att, om så befinnes nödvändigt
eller lämpligt, placera samtliga taxeringsassistenttjänsterna i fögderier
— behovet ur taxeringssynpunkt av dessa tjänster anses vara störst i
fögderierna, eftersom de skattskyldiga, vilkas deklarationer närmast avses
skola granskas av taxeringsassistenterna, i berörda städer i allmänhet
torde vara hänförda till särskilda taxeringsnämnder för taxering av rörelseidkare
m. fl. — upptager departementschefen emellertid det belopp, som erfordras
för att fr. o. m. den 1 januari 1958 inrätta ytterligare 50 tjänster som
biträden i reglerad befordringsgång, 163 000 kronor.
Enligt den nya taxeringsförordningen skall vidare lokal skattemyndighet
från och med taxeringsåret 1958 åt taxeringsnämnderna ombesörja sortering
av taxeringsmaterialet och verkställa längdföring. Såsom förutsatts
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
21
i propositionen, måste på grund av arbetsbelastningen hos de lokala skattemyndigheterna
i synnerhet sorteringen till största delen ske med tillfällig
arbetskraft. Efter verkställda beräkningar på grundval av från länsstyrelserna
inhämtade uppgifter om dels antalet till 1956 års taxering avlämnade
deklarationer och andra taxeringsuppgifter och dels den utsträckning,
vari den reguljära personalstyrkan å häradsskrivarkontoren kan beräknas
medverka vid detta arbete, upptages för ändamålet ett belopp å
650 000 kronor. Med hänsyn till att sorteringsarbetet på en del håll kan
komma att, mot särskild ersättning — vilken bör gäldas från denna anslagspost
— anförtros t. ex. kommunal myndighet, bör ur anslagssynpunkt samtliga
ersättningar för sorterings- och längdföringsarbelet utgå i form av
arvoden.
Den automatiska utgiftshöjningen på grund av löneklassuppflyttningar
samt ökat rörligt tillägg uppgår till 630 000 kronor, med vilket belopp anslaget
föreslås höjt.
Anslaget skulle således bestämmas till 15 263 000 (+ 1 443 000) kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen
för häradsskrivarna in. fl. upptaga ytterligare fem kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna
m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 4 540 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 7 436 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 287 000
Summa kronor 15 263 000;
c) till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 15 263 000 kronor.
14:o) Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 155, s. 434 och 435), vilket innebär en ökning av anslaget med
572 000 kronor, varav 451 000 kronor utgör merkostnader i anledning av
utbyggnaden av taxeringsorganisationen och 35 000 ökade resekostnader,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsskrivarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 882 000
kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
15 :o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 156,
s. 435—440) föreslagit riksdagen att dels godkänna föreslagen höjning av
arvodet till landsfiskalselever in. fl. samt föreslagna grunder för återbetalningsskyldighet
i vissa fall för del av detta arvode, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen för landsfiskalerna
in. fl., som föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 22 310 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 650 000 kronor.
Under föregående år påbörjades en utredning angående landsfiskalernas
biträdesorganisation. Denna utredning har dock ännu ej hunnit helt slutföras.
Departementschefen anser det därför icke vara möjligt att — såsom
förutsattes i föregående års statsverksproposition (XI ht, s. 411) — detta år
redovisa resultatet av densamma. Såväl länsstyrelsernas framställningar
som vid utredningen hittills gjorda överväganden visar emellertid, att stort
behov av en förstärkning av organisationen föreligger. Under hand har utredningsmannen
meddelat, att, enligt preliminära beräkningar, nödvändiga
förslag om inrättande och utbyte av tjänster torde medföra en merkostnad
i förhållande till nuläget av drygt 450 000 kronor. Det måste med hänsyn
härtill enligt departementschefen anses ofrånkomligt att i avvaktan på slutligt
ställningstagande i ämnet provisoriskt förstärka biträdesorganisationen.
För att möjliggöra detta upptages, utöver den medelsförstärkning å 200 000
kronor, som anvisats för innevarande budgetår, ett belopp av ytterligare
250 000 kronor för avlönande av personal i Cg-ställning.
I enlighet med länsstyrelsernas framställningar föreslås, att ytterligare
13 extra ordinarie kontorsbiträden enligt grunderna för den reglerade befordringsgången
erhåller ordinarie tjänst i Ca 8 fr. o. m. nästa budgetår.
Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster skulle därefter uppgå till 180.
Nämnden för antagande av aspiranter å landsfiskalstjänst har gjort framställning
om höjning av arvodena till landsfiskalselever och -aspiranter.
Nämndens förslag får enligt departementschefen ses mot bakgrunden av de
personalsvårigheter, som f. n. råder inom landsfiskalsorganisationen, även
i vad avser andra än de rena biträdestjänsterna. För att täcka behovet av
vikarier vid semestrar o. d. erfordras en kader av 60—70 färdigutbildade, ej
befordrade assistenter. Antagningsnämnden, som i början av år 1952 beräknade,
att denna kader år 1957 skulle ha ett antal av 49, har räknat med
att balans mellan behovet av och tillgång på färdigutbildade aspiranter
skulle uppnås någon gång i slutet på 1950-talet. Främst på grund av avgången
bland de färdigutbildade aspiranterna har emellertid utvecklingen
blivit en annan än den beräknade. F. n. är situationen den, att icke på
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
23
långt när alla biträdande landsfiskalstjänster kunnat besättas med behöriga
innehavare utan niåste uppehållas av landsfiskalsassistenter och
att den därutöver befintliga reservkadern uppgår till endast cirka 20 befattningshavare.
Förhållandet inger allvarliga betänkligheter och gör det
angeläget, att åtgärder vidtages för att främja rekryteringen till banan.
Den av 1948 års riksdag beslutade höjningen av arvodena inverkade
gynnsamt på tillströmningen till banan. Ytterligare åtgärder för rekryteringens
främjande ansågs vid genomförandet av nuvarande landsfiskalsorganisation
år 1952 icke nödvändiga. Förhallandena hav emellertid pa
senare tid blivit annorlunda. Nyligen ändrad praxis i fråga om arvodets
beskattning samt penningvärdeförsämringen har medfört en betydande urholkning
av förmånens värde. Detta måste inverka menligt på rekryteringen.
Enligt vad som inhämtats från antagningsnämnden är situationen också
den, att antalet sökande icke medger antagning i erforderlig omfattning,
därest kvalitetskravet i fråga om aspiranter till åklagarbanan skall upprätthållas.
Då en ökning av rekryteringen måste åstadkommas, kan man
med hänsyn till nyssberörda förhållanden enligt departementschefens mening
icke underlåta att höja arvodet. Skäligen synes detta böra ske med
50 procent. Arvodet föreslås höjt till 450 kronor per månad fr. o. in. den
1 juli 1957. För nästa budgetår kan detta beräknas medföra en kostnadsökning
å cirka 230 000 kronor.
Detta förslag aktualiserar frågan om återbetalningsskyldighet i vissa fall
för uppburna arvoden. Spörsmålet behandlades i föregående års statsverksproposition
(XI ht, s. 409) med anledning av en framställning i ämnet från
antagningsnämnden, vari framhållits, att under åren sedan 1952 bland de
färdigutbildade aspiranterna skett en tilltagande avgång för fortsatta studier
till juris kandidatexamen. Av denna anledning hade cirka 20 procent
av deltagarna i 1954 och 1955 års polischefskurser lämnat landsfiskalsbanan.
Antalet avgångna t. o. in. februari 1955 kunde beräknas till 23. Med
anledning av framställningen uttalades (s. 411), att avgången kunde skapa
en ohållbar situation för hela landsfiskalsorganisationen genom att den
för vikariat o. d. nödvändiga personalstyrkan ej når erforderlig storlek.
Snara åtgärder för åstadkommande av ändring i detta förhållande borde
därför övervägas. Något förslag härutinnan framfördes dock ej, eftersom
samma problem föreligger inom andra delar av statsförvaltningen och det
syntes lämpligast att tillskapa en generell och mera enhetligt utformad
anordning för att motverka en dylik avgång. Det underströks emellertid,
att situationen för landsfiskalsorganisationen vore sådan, att särskilda åtgärder
för detta område kunde befinnas nödvändiga redan innan det mera
allmänna problemet vore mögel för sin lösning.
Tendensen till avgång är fortfarande densamma, och någon ändring härvidlag
anses icke åstadkommas enbart genom en höjning av arvodet. För
alt trygga den nödvändiga utbyggnaden av organisationen bör den Inre
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
slagna höjningen därför enligt departementschefens mening kombineras
med en spärr mot avgång, lämpligen — såsom uttalats i statsutskottets föregående
år redovisade yttrande över nämndens framställning (s. 410) —
genom införande av skuldförbindelser. Dessa anses böra utformas så, att
den antagne förpliktar sig att återbetala viss del av det under utbildningstiden
erhållna arvodet, därest han inom en tid av förslagsvis fem år från utbildningens
avslutande lämnar landsfiskalsbanan. Återbetalningen föreslås
avse den del av arvodet, som belöper på tiden för de teoretiska studierna,
d. v. s. distriktsåklagarkursen och polischef skursen; under övriga tider
innefattar utbildningen även ett visst mått av arbete, vilket gör det motiverat
att icke låta återbetalningsskyldigheten omfatta härunder utgående
arvoden. Vidare anses återbetalningsskyldigheten böra graderas i förhållande
till den tid, som — inom femårsperioden — förflutit mellan det utbildningen
avslutats och avgång sker. I detta hänseende föreslås att återbetalningsskyldigheten
skall omfatta, vid avgång inom två år från utbildningens
slut hela ifrågavarande del av arvodet och vid avgång efter två
men inom tre år, efter tre men inom fyra år samt efter fyra år från samma
tidpunkt resp. 75, 50 och 25 procent därav. Departementschefen förutsätter
slutligen, att tjänstledighet för fortsatta studier ej beviljas på sådant sätt,
att syftemålet med den föreslagna anordningen kringgås.
Återbetalningsskyldigheten föreslås införd fr. o. m. den 1 juli 1957 men
helt gälla även sådana, som eventuellt kommer att antagas till landsfiskalselever
under våren eller försommaren innevarande år. För de tidigare antagna
anses som villkor för åtnjutande av det högre arvodet böra föreskrivas,
att de ikläder sig återbetalningsskyldighet för den del därav, som motsvarar
den föreslagna höjningen. Det föreslås i övrigt få ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser, som erfordras för förslagets
genomförande. Därjämte anses det böra föreligga befogenhet för Kungl.
Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, att för särskilda fall
medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet eller del därav.
Den automatiska utgiftsstegringen beräknas till i runt tal 1 180 000 kronor.
Med hänsyn jämväl till kostnadsökningarna enligt förslagen i det föregående
uppräknas alltså anslaget med 1 660 000 kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna 1: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte för budgetåret
1957/58 under elfte huvudtiteln till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar anvisa
ett förslagsanslag av 21 830 000 kronor.
Utskottet vill, med hänsyn till de skäl departementschefen anfört och då
frågan om återbetalningsskyldighet nu synes få en tillfredsställande lösning,
icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag om höjning av arvodet till
landsfiskalseleverna.
Statsutskottets utlåtande nr bO år 1957
25
Med hänsyn till ökningen av landsfiskalernas arbetsbörda, främst genom
trafikens stegring och den ökade brottsligheten, vill utskottet icke heller
motsätta sig, att biträdesorganisationen, i avvaktan på resultatet av den pågående
utredningen, provisoriskt förstärkes.
På grund av det anförda avstyrker utskottet det i förevarande motioner
framlagda förslaget om minskad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör
förevarande anslag,
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957 föreslagen
höjning av arvodet till landsfiskalselever m. fl. samt föreslagna
grunder för återbetalningsskyldighet i vissa fall för
del av detta arvode;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för landsfiskalerna m. fl. uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
c) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.........................
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., för
slagsvis
.......................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.........
Summa kronor 22 310 000;
d) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 22 310 000 kronor.
16:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 157, s. 440), vilket innebär en med 310 000 kronor ökad
medelsanvisning på grund av kostnadsstegringar för belysning, städning
och telefon, vissa ökade inventarieanskaffningar på grund av nya kontorslokaler
och förslaget om förstärkning av biträdesorganisationen samt höjda
utgifter för expenser för annat än eget behov, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
3 725 000 kronor.
för-
8 975 000
för-
7 730 000
för -
670 000
4 935 000
26
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Polisväsendet
17:o) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
158, s. 441—447) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl.
vilka föreslagits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statspolisintendenten m. fl., att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Statspolisintendenten
in. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
964 000 kronor, därav 364 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 823 000 kronor.
Departementschefen förordar, att tjänsten som biträdande polisintendent
i Ce 31 vid centralkansliet överföres på ordinarie stat. Vidare anses en tjänst
som förste byråingenjör i Ce 27 böra inrättas vid statspolisintendentens
kansli med huvudsaklig uppgift att ha överinseende över samt ansvar för
skötseln och underhållet av statspolisens motorfordonsbestånd.
En tjänst som garageförman i Cg 13 föreslås inrättad i Luleå.
För anställande av ett fotobiträde beräknas 6 000 kronor.
Departementschefen tillstyrker inrättande av sex kontorsbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång, av vilka fyra är avsedda för ordningsavdelningar
och två för kriminalavdelningar.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att en kontoristtjänst
vid statspolisintendentens kansli uppflyttas till kansliskrivartjänst
i Ca 15 samt att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid avdelningen i
Luleå och en sådan tjänst i reglerad befordringsgång vid avdelningen i
Jönköping uppflyttas till kanslibiträdestjänster i Ca 11 resp. Ce 11.
Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången bör fyra kontorsbiträden
uppföras på ordinarie stat.
För att möjliggöra tillhandahållande av tillfällig biträdespersonal till de
olika statspolisavdelningarna anses ett belopp av 10 000 kronor böra ställas
till statspolisintendentens förfogande.
En tjänst som kontorsbiträde i Ca 8 vid avdelningen i Luleå skall till
följd av riksdagens beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena
i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr
114, riksd. skr. nr 227/1956) utgå ur statspolisorganisationen.
Vid bifall till dessa förslag skulle anslaget uppräknas med i runt tal
87 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsökningen på grund
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
27
av löneklassuppflyttningar in. m. 54 000 kronor. Totalt skulle alltså anslaget
ökas med 141 000 kronor.
Anslaget uppföres alltså med 964 000 (+ 141 000) kronor. Härav anses
ett belopp av 364 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.
I enlighet med vad förut anförts bör på personalförteckningen upptagas
en tjänst som biträdande polisintendent i Ca 31, en tjänst som förste byråingenjör
i Ce 27, en tjänst som kansliskrivare i Ca 15 samt ytterligare en
kanslibiträdestjänst i Ca 11 och två tjänster som kontorsbiträde i Ca 8.
Samtidigt bör en tjänst som biträdande polisintendent i Ce 31 och en kontoristtjänst
i Ca 13 utgå ur personalförteckningen.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och 11: 221
har hemställts, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln till Statspolisintendenten
in. fl.: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 942 000 kronor.
Utskottet. Då de senaste årens utbyggnad av statspolisorganisationen
medfört en betydande ökning av statspolisens motorfordonsbestånd, vill utskottet,
under erinran att bl. a. statens sakrevision funnit behovet av en
särskild tjänst som förste byråingenjör fullt ådagalagt och med hänsyn till
att det icke visat sig möjligt att anknyta fordonsunderhållet till andra statliga
förvaltningar med lämplig organisation, icke motsätta sig att sagda
tjänst inrättas. Utskottet avstyrker sålunda motionerna I: 202 och II: 221,
såvitt de berör denna fråga.
Med erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts
förslag om de i förevarande sammanhang redovisade tjänsteförändringarna
får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1957 föreslagna ändringar i personalförteckningen
för statspolisintendenten m. fl.;
b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader
för hans pensionering, förslagsvis...... 37 300
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 186 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 530 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 210 000
Summa kronor 964 000;
28
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
c) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 964 000 kronor,
därav 364 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
18 :o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 159, s. 447—450) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 840 000 kronor, därav 669 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 908 500 kronor.
Med utgångspunkt från vad departementschefen i det följande förordar
i fråga om ytterligare utbyggnad av ordningsstatspolisen tillstyrkes att för
utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett belopp
av 196 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 7 större och 8 mindre
bilar.
Vidare föreslås att för nästa budgetår medel beräknas för anskaffande
av 18 motorcyklar till en kostnad av 83 000 kronor.
Vad angår kriminalstatspolisens fordonsbestånd finner departementschefen
behov föreligga av ännu en specialutrustad bil för brottsplatsundersökningar.
Härjämte föreslås inköp av 2 mindre bilar. Kostnaden för nu
föreslagna anskaffningar uppskattas till 39 000 kronor.
Då de under sommaren 1956 verkställda proven med transport av vågar
på släpkärra enligt uppgift utfallit väl, föreslås inköp av ett antal dylika
kärror. Härtill beräknas 10 000 kronor.
Vidare tillstyrkes statspolisintendentens förslag om utbyte av 30 bilar för
ordningsstatspolisen och 7 bilar för kriminalstatspolisen. Nettoutgiften för
utbytet uppskattas till högst 447 000 kronor. Föreliggande möjligheter att
erhålla lägre nettokostnader vid utbytet bör väl tillvaratagas. För förnyelse
av motorcykelbeståndet beräknas ett belopp av 41 000 kronor.
I enlighet med det anförda skulle för inköp av motorfordon åtgå 816 000
(— 74 000) kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon in. m. anvisa ett
förslagsanslag av 365 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anför i det följande under
punkten 20 avstyrker utskottet motionerna I: 202 och II: 221 i vad de berör
ifrågavarande anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
29
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu är
i fråga, till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 840 000 kronor, därav 669 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
19:o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskost
nader.
Kungl. Maj:t har (punkt 160, s. 450—453) föreslagit riksdagen att
till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 378 000 kronor, därav
1 637 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 218 000 kronor.
Anslagsposten till polishundorganisationen upptages till 28 200 (—4 000)
kronor.
Till underhåll och drift av motorfordon m. m. beräknas 1 648 000
(+ 308 000) kronor.
Med hänsyn till att utbildningen av motorcykelförare, enligt vad erfarenheterna
utvisat, bedrives mest ändamålsenligt vid arméns motorskola förordar
departementschefen, att statspolismännens utbildning i motorfordonskunskap
i framtiden förlägges dit. Kostnaden för denna utbildning och
för utbildning i besiktning av motorfordon för nästa budgetår beräknas till
30 000 (—88 000) kronor.
Anslagsposten till statspolismännens utbildning i skjutning med tjänstevapen
m. m. upptages till oförändrat belopp.
Under anslagsposten till expeditionskostnader m. m. upptages för löpande
utgifter 250 000 kronor. I detta belopp har medräknats vissa kostnader
för underhåll och vård av apparatur in. in. Vidare beräknas för kontorsmaskiner
och ljudupptagningsapparater 38 000 kronor, för kriminalteknisk
utrustning 12 000 kronor, för fotografisk utrustning 16 000 kronor,
för bärbara högtalare 6 250 kronor, för underhåll av vapen 3 600 kronor,
för nyanskaffning och förnyelse av möbler 38 000 kronor samt för prövande
av nya uppslag och trafikövervakning från flygplan 5 000 kronor.
För inköp av diverse materiel i samband med den fortsatta upprustningen
av ordningsstatspolisen beräknas 262 500 kronor, varav 127 500 kronor avses
för inköp av apparater för hastighetsmätning.
Anslagsposten till expeditionskostnader skulle i enlighet med det anförda
uppföras med i runt tal 632 000 (—56 000) kronor.
Vid bifall till dessa förslag bör anslaget bestämmas till 2 378 000
(+ 160 000) kronor. Härav anses 1 637 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.
30
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader
anvisa ett förslagsanslag av 1 935 000 kronor.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anför under nästfoljande
punkt avstyrker utskottet motionerna I: 202 och II: 221 även i vad de berör
förevarande anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag samt hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:202 och 11:221, såvitt
nu är i fråga, till Statspolisorganisationen: Underhålls-,
drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 2 378 000 kronor, därav 1 637 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
20:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.
Maj :t har (punkt 161, s. 453—463) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1957/58 anvisa
ett förslagsanslag av 17 757 000 kronor, därav 11 225 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 500 000 kronor, varav
9 065 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Den av statsmakterna år 1954 beslutade upprustningen av ordningsstatspolisen
i personellt och materiellt hänseende bygger på uppfattningen,
att en förstärkt trafikövervakning bör kunna åstadkomma en nedgång av
olycksfallsfrekvensen i trafiken och att denna intensifierade övervakning
möjliggöres genom en förbättring av polisens, särskilt ordningsstatspolisens
resursei.
Trots den mycket omfattande utökning av ordningsstatspolisen, som
skett under de tre senaste åren, synes — även om en viss stagnation
inträtt i fråga om antalet dödsolyckor i trafiken — det totala antalet
trafikolyckor alltjämt uppvisa en stegring. Visserligen måste i detta sammanhang
beaktas att en avsevärd ökning skett i trafikens omfattning, men
de trafiksakkunniga remissinstanserna har enligt departementschefens mening
givit klara belägg för angelägenheten av att ytterligare åtgärder vidtages
för främjande av ökad trafiksäkerhet. De årliga kostnaderna för trafikolyckorna,
vilka år 1954 uppskattats till omkring 300 miljoner kronor om
året, kan nu beräknas till bortåt 400 miljoner kronor.
På grund av det anförda anses en viss ytterligare utbyggnad av ordningsstatspolisen
böra ske under nästa budgetår. Hänsyn bör emellertid tagas
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
31
till i vad mån de under innevarande budgetår inrättade tjänsterna, till
antalet 106, kunnat rekryteras. Enligt vad departementschefen inhämtat hade
vid utgången av november 1956 sammanlagt 57 tjänster tillsatts. Av övriga
kommer 16 att tillsättas i början av 1957. Tidpunkten för tillsättande av
återstående 33 tjänster, avsedda för statspolisavdelningen i Stockholm, är
på grund av där rådande rekryteringssvårigheter oviss. Bortsett från sistnämnda
förhållande har rekryteringen enligt departementschefens mening
varit tillfredsställande. Vad angår antalet tjänster under nästa budgetår
förordas, då den stora utbyggnaden under de tre senaste åren till viss del
åderlåtit polisdistrikten på skolad personal, att utökningen begränsas till 45
man, varav 1 poliskommissarie, 5 förste polisassistenter och polisassistenter
samt 39 förste poliskonstaplar och konstaplar. Med hänsyn till trafikutvecklingen
speciellt å rikshuvudvägarna 1 och 2 förordas att de föreslagna
tjänsterna fördelas på avdelningarna i Nyköping, Linköping, Norrköping,
Jönköping, Växjö, Kristianstad, Malmö, Hälsingborg och Halmstad. Det
bör emellertid vara möjligt att, för den händelse den fortsatta utvecklingen
ger anledning härtill, lägga förstärkningen även på annan förläggningsstad
eller göra ett utbyte av städer. Det definitiva beslutet anses få
ankomma på Kungl. Maj :t.
Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning
beräknas till i runt tal 764 000 kronor. Emellertid kommer på grund
av riksdagens beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena i
Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr 114, riksd. skr.
nr 227/1956) de tjänster, som nu uppehälles av statspolispatrullerna i Tornedalen
—- till antalet 10 — att utgå ur statspolisorganisationen och tillföras
vederbörande polisdistrikts organisation. Detta medför ett minskat medelsbehov
under anslaget av i runt tal 179 400 kronor. För nästa budgetår bör
således beräknas en ytterligare medelsanvisning av i runt tal 584 600 kronor.
Vidare föreslås att de två förste polisassistenttjänster vid ordningsavdelningarna
i Göteborg och Malmö, vilkas innehavare tjänstgör såsom ställföreträdare
för kommissarierna vid nämnda avdelningar, uppflyttas till
lönegrad Ca 23. Merkostnaden beräknas till 5 000 kronor.
I fråga om kriminalstatspolisen föreslås 5 nya kriminalassistenttjänster,
vilket föranleder en med 95 500 kronor ökad medelsanvisning.
Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler
in. in. uppskattas — med hänsyn till den föreslagna utökningen
av ordningsstatspolisen samt till visst minskat medelsbehov i anledning
av vad ovan anförts om statspolispatrullerna i Tornedalen — till
11 000 resp. 17 000 kronor.
För underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas en med 44 000
kronor förhöjd medelsanvisning.
Såsom en automatisk ökning på anslaget tillkommer därjämte enligt
statspolisintendentens beräkning ett belopp om i runt lal 1 500 000 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Slutligen föreslår departementschefen, att nu gällande bestämmelser för
beräkning av ersättning för pensioneringskostnad åt stad, som har att tillhandahålla
statspolis, förlänges att gälla för år 1958.
Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda
uppgå till avrundat 17 757 000 (+ 2 257 000) kronor. Härav anses 11 225 000
kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten anvisa ett
förslagsanslag av 16 993 000 kronor.
Utskottet. Med hänsyn till betydelsen av skärpt trafikövervakning speciellt
på rikshuvudvägarna såsom ett led i kampen mot trafikolyckorna tillstyrker
utskottet Kungl. Maj :ts förslag om viss ytterligare utbyggnad av statspolisorganisationen.
Utskottet avstyrker sålunda motionerna 1: 202 och
II: 221, såvitt nu är i fråga.
Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till särskilt yttrande, hemställer
utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör
förevarande anslag, till Statspolisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 17 757 000 kronor, därav 11 225 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
21 :o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 162, s. 463 och 464), vilket innebär en med 49 000
kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 178 000 kronor, därav 158 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
22:o) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
163, s. 465—467) föreslagit riksdagen att dels fastställa personalförteckning
för Norrbottens statliga poliskår, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för Norrbottens statliga poliskår, dels ock till Norrbottens
statliga poliskår: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 564 000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits ett förslagsanslag till
avlöningar till poliskåren i Boden å 562 000 kronor. Vidare har under för
-
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
33
slagsanslaget till anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning in. in. anvisats 130 000 kronor
till avlöningar m. in. för polisbevakningen i Kalix skyddsområde. I enlighet
med riksdagens beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena
i Norrbottens län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr 114, riksd.
skr. nr 227/1956) föreslås att i riksstaten för nästa budgetår uppföres ett
förslagsanslag under ovan angivna rubrik.
För uppflyttning av fyra poliskonstaplar från Ce 14 till Ce 15 beräknas
1 680 kronor. Övriga anslagshöjningar är av automatisk natur.
Anslaget uppföres med 564 000 (+ 2 000) kronor.
I personalförteckningen bör i enlighet med riksdagens beslut upptagas
förutom de nuvarande befattningshavarna vid poliskåren i Boden även två
polisassistenter i Ca 19, fyra förste poliskonstaplar i Ca 17 och sex poliskonstaplar
i Ca 15.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för Norrbottens
statliga poliskår.
Personalförteckning
Tjänstemän å ordinarie stat
Tjänst
Lönegrad
1 poliskommissarie ...............
........... Ca 25
1 förste kriminalassistent .........
........... Ca 23
1 förste kriminalassistent
........... Ca 21
1 förste polisassistent .............
Ca 21
4 kriminalassistenter .............
........... Ca 19
3 polisassistenter .................
........... Ca 19
2 kriminalassistenter .............
........... Ca 17
1 polisassistent ...................
........... Ca 17
13 förste poliskonstaplar ...........
........... Ca 17
19 poliskonstaplar .................
Ca 15
1 kontorist .......................
Ca 13
Tjänsteman å övergångsstat
1 hästskötare .............................. Ca 10;
b) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga
poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1957/58:
3-—Bihang till riksdagens protokoll 1957. (> samt. Nr 40
34
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 594 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 2 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 72 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 189 500
Summa kronor 859 500
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från Bodens stad 295 500
Summa kronor 564 000;
c) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 564 000 kronor,
23 :o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
164, s. 468—470) föreslagit riksdagen att till Norrbottens statliga poliskår:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 180 000
kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits ett förslagsanslag till
omkostnader för poliskåren i Boden å 97 000 kronor (statsliggaren s. 1120).
Vidare har under förslagsanslaget till anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. anvisats
50 000 kronor till omkostnader för polisbevakningen i Kalix skyddsområde
(statsliggaren s. 1129). I enlighet med vad som anförts under föregående
punkt föreslås att i riksstaten för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag
under ovan angivna rubrik.
Departementschefen beräknar anslaget till 180 000 (+ 83 000) kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.
24:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 165, s. 470 och 471), vilket innebär en uppräkning av
anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr AO år 1957
35
25 :o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 166, s. 471 och 472), vilket innebär
en uppräkning av anslaget med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet
att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen
å landsbygden m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 16 000 000 kronor.
26:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 167, s.
472—479) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för statens polisskola vidtaga de ändringar, som föreslagits
av departementschefen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1957/58, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 786 000 kronor, därav 103 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 747 000 kronor, varav ett belopp
av 98 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen förordar, att en av lärartjänsterna i juridiska ämnen
och en kontoristbiträdestjänst överföres på ordinarie stat.
Nuvarande arvoden till sekreterare och kameralt biträde åt rektor samt
till föreståndarna för avdelningsskolorna torde komma att höjas i samband
med avsedd arvodesreglering. Härför beräknas i runt tal 3 000 kronor.
Framlagt förslag om höjning av arvodena till de expeditionella biträdena
åt avdelningsskolornas föreståndare kan departementschefen däremot icke
biträda på annat sätt än att han för ändamålet beräknar 1 000 kronor som
medelsreserv.
För fortbildnings- och specialkurser beräknas 30 200 (+ 12 000) kronor.
Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra, vilka kurser som skall
förekomma.
Vidare föreslås att en försökskurs omfattande cirka 12 elever anordnas
för utbildning av motorcykelförare vid de kommunala poliskårerna. För
arvoden till instruktörer och föreläsare m. m. vid denna kursverksamhet
beräknas 2 000 kronor.
I en inom inrikesdepartementet i november 1955 upprättad promemoria
har förslag framlagts om anordnande av särskilda kurser i trafikövervakning
för dels vissa polischefer m. fl., dels ock viss kommunal ordningspolispersonal
i yttre bevakningstjänst. Härom anför departementschefen
följande.
I promemorian erinras bl. a. om att Kungl. Maj :t i samband med den av
riksdagen år 1954 beslutade upprustningen av ordningsstatspolisen påbjudit
en skärpning av trafikövervakningen och därvid anbefallt länsstyrelserna
alt tillse, att den kommunala polisen i största möjliga utsträckning
ägnar sig åt dylik verksamhet. Med påpekande av att särskild under
-
36
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1957
visning i trafikövervakningstjänst meddelas vid polisskolan sedan hösten
1955 framhålles i promemorian nödvändigheten av att särskilda utbildningskurser
anordnas för sådan polispersonal, som icke erhållit någon skolundervisning
på detta område. Vidare föreslås, att allmänna orienteringskurser
i trafikövervakning anordnas för samtliga lokala polischefer i landet,
speciellt med hänsyn till den befattning med ledningen och planläggningen
av övervakningsverksamheten och den samverkan mellan olika
poliskårer, som ingår som ett väsentligt moment i densamma.
Över promemorian har yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och
organisationer. Remissinstanserna har allmänt vitsordat behovet av de föreslagna
kurserna.
Det är enligt min mening av största vikt, att behovet av speciell utbildning
i trafikövervakning på lämpligt sätt tillgodoses. Jag ansluter mig
därför till det i departementspromemorian framlagda förslaget, som prövats
vid några försökskurser under 1956. Uppläggningen av kursverksamheten
bör ske under beaktande av de speciella problem och intressen, som föreligger
beträffande å ena sidan polischefer och vissa med dem i detta sammanhang
likställda befattningshavare i befälsställning och å andra sidan
den i yttre bevakningstjänst aktivt verksamma polispersonalen. För polischefernas
del träder de organisatoriska problemen i förgrunden. Intresset
knyter sig härvid bl. a. till frågan om övervakningsverksamhetens planläggning
och ledning, teknisk utrustning, polisens medverkan vid trafikundervisning
i skolor, samverkan med statspolisen och andra poliskårer, väg- och
gatumyndigheter samt trafikorganisationer av skilda slag. Såvitt gäller polispersonalen
bör utbildningen i främsta rummet inriktas på ett klarläggande
av den lokala polisens uppgifter som trafikövervakare och användandet
av lämpliga metoder vid övervakningens praktiska utövande samt orientering
om de tekniska hjälpmedel, som står till buds vid fullgörandet av
härmed sammanhängande uppgifter.
Jag förordar, att styrelsen för polisskolan skall planlägga och utöva
ledning av kursverksamheten. Programmet för utbildningskurserna för
polispersonal bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med undervisningsplanen
i trafikövervakning i polisskolan. Kursverksamheten beräknas
sammanlagt komma att omfatta cirka 600 deltagare i de allmänna
orienteringskurserna och omkring 2 000 deltagare i kurserna för polispersonal.
De förstnämnda kurserna bör genomföras under två budgetår,
medan kurserna för polispersonal föreslås uppdelade på fyra budgetår.
Hela kursverksamheten beräknas kosta sammanlagt 400 000 kronor. För
nästa budgetår föreslår jag alltså utbildning av cirka 300 polischefer och
omkring 500 polismän. Varje kurs bör omfatta tre dagar.
De allmänna orienteringskurserna skall i första hand vara avsedda för
landsfiskaler, stadsfiskaler, som tillika är polischefer, poliskommissarier
med ordningspolisuppgifter samt för polisassistenter, som omedelbart under
polischefen utövar självständigt befäl över ordningspolispersonal. Tillträde
till kurserna bör emellertid i möjligaste mån även beredas e. o. landsfiskaler,
biträdande landsfiskaler och landsfiskalsassistenter. Utbildningskurserna
för polispersonal skall avses för sådan kommunal polispersonal,
som icke genomgått eller inom den närmaste tiden kommer att genomgå
polisskolans konstapels- eller assistentklasser. Jag förordar emellertid, att
även befattningshavare vid Norrbottens statliga poliskår får tillträde till
kurserna.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
37
Resekostnadsersättningar och traktamenten för deltagande i kurserna
torde få bestridas av statsverket samt utgå från anslaget till vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polisväsendet in. in. Dessa kostnader beräknas
för nästa budgetår till 100 000 kronor.
För arvoden till instruktörer och föreläsare in. in. för nämnda trafikövervakningskurser
under nästa budgetår beräknar jag ett belopp av 13 000
kronor.
Vid bifall till vad sålunda förordats skulle anslaget uppräknas med 31 000
kronor. Härtill kommer automatisk utgiftsökning på grund av ökat rörligt
tillägg och löneklassuppflyttningar m. in. med 8 000 kronor.
Anslaget bestämmes alltså till 786 000 (+ 39 000) kronor. Härav anses
103 000 kronor böra avräknas mot automobilskattemedlen.
Överföringen av en lärarbefattning i juridiska ämnen och en kontorsbiträdestjänst
till ordinarie stat påkallar ändringar i personalförteckningen.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statens polisskola: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 773 000
kronor.
Utskottet som delar departementschefens uppfattning, att behovet av speciell
utbildning i trafikövervakning på lämpligt sätt bör tillgodoses, kan i
stort sett godtaga den föreslagna uppläggningen av ifrågavarande kursverksamhet.
Utskottet förutsätter dock, att undervisningen decentraliseras till
länen i den utsträckning som är lämplig och möjlig. Däremot kan utskottet
inte biträda det i motionerna I: 202 och II: 221 förordade alternativet
för utbildningens ordnande.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har ej föranlett någon erinran från utskottets
sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens polisskola, som föreslagits
av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
''................................... 79 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis
562 200
38
Statsutskottets utlåtande nr M år 1957
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 94 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 100
Summa kronor 786 000;
c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 786 000 kronor, därav
103 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
27:o) Statens polisskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 168, s.
479—481) föreslagit riksdagen att till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 288 000 kronor, därav 38 000
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 259 000 kronor, varav ett belopp
av 35 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslagsposten till övriga expenser upptages med 35 000 (— 1 200) kronor.
Medelsanvisningen för undervisningsmateriel m. m. anses med hänsyn
till de under avlöningsanslaget tillstyrkta förslagen om fortbildnings- och
specialkurser samt övriga särskilda kurser böra höjas med 27 200 kronor.
För engångsanskaffning av ett antal lagböcker beräknas ett belopp av
3 000 kronor.
Medelsanvisning till undervisningsfilm och stipendier torde för nästa
budgetår böra upptagas med oförändrade belopp.
I enlighet härmed bör omkostnadsanslaget uppföras med 288 000
(+ 29 000) kronor. Av anslaget bör 38 000 kronor avräknas mot automobilskattemedlen.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statens polisskola: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av
258 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående
punkt, avstyrker utskottet bifall till förevarande yrkande i motionerna
I: 202 och II: 221.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör
förevarande anslag, till Statens polisskola: Omkostnader för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 288 000 kronor,
därav 38 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
39
28:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 169, s. 481), vilket innebär en nedräkning av anslaget
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor, därav 44 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
29:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 170, s. 481—485) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens kriminaltekniska
anstalt, vilka påkallas av vad departementschefen förordat, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58,
dels ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 870 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 792 600 kronor.
Departementschefen förordar inrättande av en befattning som förste
byråingenjör i Ce 27 på allmänna laboratoriet samt en kontorsbiträdestjänst
i reglerad befordringsgång på spaningsregistret.
I enlighet med vad som under nästföljande punkt anföres rörande anläggande
av offsettryckeri vid anstalten föreslås därjämte inrättande av följande
tjänster, nämligen en tryckare i Cg 13 och en expeditionsvakt i Cg 10.
Under åberopande av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att en reparatör
i Ca 13 uppflyttas till tekniker i Ca 15. Vidare förordas att befattningen
som förste laboratoriebiträde i Cg 15 på kemiska laboratoriet överföres på
extra-ordinarie stat.
Vid bifall till dessa förslag skulle anslaget uppräknas med i runt tal
48 700 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsökningen på grund
av ökat rörligt tillägg och löneklassuppflyttningar m. in., i runt tal 43 600
kronor. Genom besparing på anslaget uppkommer emellertid ett med
14 900 kronor minskat medelsbehov. Totalökningen på anslaget blir således
77 400 kronor.
Anslaget uppföres alltså med 870 000 (+ 77 400) kronor.
I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar, som föranledes av
vad i det föregående föreslagits.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 824 000 kronor.
40 Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om
uppflyttning av en reparatör stjänst i Ca 13 till teknikertjänst i Ca 15.
Även med beaktande av att anstaltens verksamhet kan komma att beröras
av nu pågående utredningar finner sig utskottet icke böra motsätta
sig den föreslagna begränsade personalökningen. Med hänvisning jämväl
till vad under nästfoljande punkt anföres är utskottet icke berett biträda
yrkandena i förenämnda motioner.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens kriminaltekniska anstalt,
vilka påkallas av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 222 400
2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis 700
3. Ersättningar till experter, förslagsvis 8 000
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal 445 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 193 300
Summa kronor 870 000;
c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 870 000
kronor.
30:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :t har
(punkt 171, s. 485—487) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska
anstalt: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 552 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 602 000 kronor.
Anstaltens styrelse har hemställt, att medel måtte ställas till förfogande
för inköp av för kontorsoffsettryck erforderliga maskiner jämte annan utrustning
samt för avlönande av tryckeripersonal. Det nuvarande systemet
för tryckning av anstaltens publikationer är enligt styrelsen otidsenligt
och olämpligt. Sekretesskyddet är sålunda otillräckligt, tryckförfarandet
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
41
alltför tidsödande samt framställningskostnaderna höga. Användning av
kontorsoffsettryck skulle vara ekonomiskt fördelaktigt och i huvudsak eliminera
nuvarande brister. Begagnande av offsettryck vid tryckning av
vissa delar av tidningen Polisunderrättelser i enlighet med styrelsens förslag
skulle — därest i tryckkostnaderna medräknas även arbetskostnader
och lokalhyra — medföra en beräknad årlig besparing med 45 000 kronor.
Anläggningskostnaderna för offsettryckeri har beräknats till 47 500 kronor.
I likhet med vad statskontoret anfört i ett över styrelsens framställning avgivet
utlåtande förordar departementschefen inrättande av offsettryckeri
vid anstalten. Till kostnaderna för det nya tryckeriet kommer utgifter lör
eiinstallationer med 1 465 kronor. Medelsbehovet för här ifrågavarande
ändamål kan sålunda beräknas till 49 000 kronor. Då styrelsen därjämte
beräknar 1 000 kronor i ökade kostnader för städningsarbete, torde delposten
till övriga expenser för eget behov böra uppräknas med 50 000
kronor.
Anslagsposten till publikationstryck är i gällande stat uppförd med
299 000 kronor. Häri ingår dels ett engångsbelopp om 45 000 kronor för
tryckning av femårsregister för tidningen Polisunderrättelser dels ock 4 000
kronor för separattryck av C-notiserna. Oaktat sistnämnda notiser alltjämt
hör tryckas separat, anses särskilda medel för detta ändamål icke behöva
anvisas för nästa budgetår. Inrättande av ett offsettryckeri beräknas vidare
medföra ett ytterligare minskat medelsbehov under anslagsposten med
i runt tal 65 000 kronor. Departementschefen föreslår därför, att posten
uppföres med (299 000 — 45 000—4 000 — 65 000) 185 000 (—114 000)
kronor.
För upprustning av anstaltens laboratorieutrustning beräknas under anslagsposten
till övriga utgifter 25 000 kronor för anskaffning av viss nödvändig
apparatur samt oförändrat 10 000 kronor för förbrukningsmateriel.
Posten bör med hänsyn härtill uppföras med 35 000 (+ 14 000) kronor.
De särskilda uppbördsmedel, som inflyter under anslaget och som för
innevarande budgetår beräknats till 15 000 kronor, uppskattas till oförändrat
belopp.
I enlighet med det anförda uppföres anslaget i dess helhet med 552 000
(—50 000) kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och 11: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag
av 402 000 kronor.
Utskottet. Departementschefens förslag om framställande av Polisunderrättelser
medelst offsettryckanläggning synes innebära eu god besparing
samt erbjuda elt tillfredsställande sekretesskydd och möjligheter till ett
42
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
snabbt tryckförfarande. Det i förevarande motioner förordade alternativet
att trycka tidningen efter anbud uppfyller icke enligt utskottets mening de
båda sistnämnda kraven. Utskottet avstyrker sålunda motionerna I: 202
och II: 221, i vad de berör denna fråga.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag, till Statens kriminaltekniska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 552 000 kronor.
31 :o) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
172, s. 487 och 488) föreslagit riksdagen att till Gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 850 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.
I enlighet med vad tidigare anförts under anslaget till Statspolisorganisationen:
Gottgörelse till polisdistrikten kommer på grund av riksdagens
beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena i Norrbottens
län samt gränstrakterna mot Finland (prop. nr 114; riksd. skr. nr
227/1956) de tjänster, som nu uppehälles av statspolispatrullerna i Tornedalen,
att utgå ur statspolisorganisationen och tillföras vederbörande polisdistrikts
organisation. De skall därvid inrättas jämlikt 4 § polislagen för
hela rikets behov, varigenom statsbidrag kommer att utgå för hela kostnaden.
På grund av riksdagens förenämnda beslut skall i Norrbottens län ytterligare
ett antal tjänster inrättas jämlikt 4 § polislagen. För att minska de
olägenheter för Luleå stad, som är förknippade med skyldigheten att tillhandahålla
statspolispersonal, skall sålunda i staden inrättas tre av statsmedel
bekostade rekryteringstjänster. Därjämte skall i staden inrättas en
av staten helt bekostad tjänst för särskild polisverksamhet. Med hänsyn
till att Haparanda på grund av sitt läge invid gränsen har onormalt höga
kostnader för polisväsendet skall staten vidare svara för kostnaderna för
en förste poliskonstapel och tre poliskonstaplar samt för en rekryteringstjänst.
Samtliga kostnader för ifrågavarande jämlikt 4 § polislagen inrättade
tjänster beräknas till i runt tal 350 000 kronor. För nästa budgetår bör
anslaget således uppräknas med ifrågavarande belopp.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
43
att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt
för ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet
i dess helhet m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 850 000 kronor.
32 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 173, s. 488)
föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan än den
i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.
Från förevarande anslag bestrides f. n. bl. a. kostnaderna för polisväsendets
organisationsnämnd och skyddsområdespolisen i Kalix. Organisationsnämnden
kommer fr. o. m. nästa budgetår att uppföras under särskilt
anslag. Skyddsområdespolisen i Kalix skall på grund av riksdagens
beslut om polisväsendets organisation inom skyddsområdena i Norrbottens
län samt gränstrakterna mot Finland fr. o. in. den 1 juli 1957 ingå i
Norrbottens statliga poliskår, varjämte ett antal i Norrbottens län arvodesanställda
polismän, vilka förordnats enligt 7 § länsstyrelseinstruktionen,
kommer att indragas. Dessa förhållanden medför ett minskat medelsbehov
under förevarande anslag med i runt tal 350 000 kronor.
Utgifterna under anslaget för nästa budgetår uppskattas till i runt tal
550 000 (—350 000) kronor, varvid för inköp av pistolammunition för
polisväsendets behov beräknats ett med 4 000 kronor förhöjt belopp.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna 1:202 och 11:221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning in. m. anvisa ett förslagsanslag av 700 000
kronor.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet anför under nästföljande
punkt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör
förevarande anslag, till Anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning
in. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
550 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
33:o) Polisväsendets organisationsnämnd. Kungl. Maj:t har (punkt 174,
s. 489—492) föreslagit riksdagen att dels fastställa föreslagen personalförteckning
för polisväsendets organisationsnämnd, dels godkänna stat
för polisväsendets organisationsnämnd att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1957/58, dels ock till Polisväsendets organisationsnämnd för
budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har i riksstaten för innevarande budgetår
under förslagsanslaget till Anordnande av polisbevakning i annan än den
i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. anvisats ett belopp
om 150 000 kronor. Med hänsyn till nämndens uppgifter och ställning anses
ett särskilt anslag fr. o. m. nästa budgetår böra upptagas på riksstaten
för bestridande av kostnaderna för nämnden.
Departementschefen förordar, alt samtlig kanslipersonal hos nämnden
överföres på extraordinarie stat. Kanslichefen synes därvid böra placeras
i Ce 37 med tjänstebenämningen byråchef. Vidare tillstyrkes att högstlönegradsprincipen
tills vidare användes vid lönegradsplaceringen av tre
av de nuvarande biträdande sekreterarna. En av dessa anses därvid såsom
ställföreträdare för byråchefen böra placeras i högst Ce 31 och de
övriga i högst Ce 29. Vidare beräknas för anställning av ytterligare sekreterarpersonal
ett arvode motsvarande 25 löneklassen under högst nio månader.
Slutligen beräknas medel för en kontorist i Ce 13 och ett kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång''.
För arvoden till nämndens ledamöter beräknas 8 000 kronor och anslagsposten
till expenser uppföres med 10 000 kronor.
Nu redovisade förslag föranleder en ökning av medelsbehovet för nämnden
med 20 000 kronor. Härtill kommer omkostnader med 27 000 kronor.
Anslaget upptages alltså till 170 000 kronor.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
beträffande Polisväsendets organisationsnämnd besluta avslå Kungl.
Maj:ts hemställan.
Utskottet finner i likhet med departementschefen, med hänsyn till organisationsnämndens
uppgifter och ställning, att kostnaderna för nämnden
lämpligen bör bestridas från ett särskilt anslag. Då utskottet ej heller i
övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, avstyrker
utskottet förevarande motioner även i vad de avser medelsanvisningen under
förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:202 och 11:221, såvitt
nu är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
45
a) fastställa följande personalförteckning för polisväsendets
organisationsnämnd:
Personalförteckning
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25
Tjänst Lönegrad
1 byråchef .................................... Ce 37
1 byrådirektör, förste byråsekreterare eller byråsekre
terare,
................................ högst Ce 31
2 förste byråsekreterare eller byråsekreterare, högst Ce 29
b) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnäinnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1957/58:
Stat
Avlöningar
1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis
.......................... 8 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 105 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 30 000 143 000
Omkostnader
1. Sjukvård m. in., förslagsvis .
2. Reseersättningar, förslagsvis
3. Expenser, förslagsvis .....
500
16 500
10 000 27 000
Summa kronor 170 000;
c) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.
34 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m.
Kungl. Maj :t har (punkt 175, s. 493) föreslagit riksdagen att till Vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polisväsendet in. in. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000 kronor, därav 1 197 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 200 000 kronor, varav ett
belopp av 997 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Med hänsyn till höjda resekostnadsersättningar och traktamenten samt
tillkomsten av de under anslaget till Statens polisskola: Avlöningar omförmälda
trafikövervakningskurserna in. in. föreslås en uppräkning av an
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
slaget till 5 800 000 ( + 600 000) kronor. Härav anses 1 197 000 kronor böra
avräknas mot automobilskattemedlen.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet in. in.
anvisa ett förslagsanslag av 5 700 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 26
avstyrker utskottet motionerna I: 202 och II: 221 jämväl i vad de berör
förevarande anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu är i
fråga, till Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 5 800 000 kronor, därav 1 197 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
35 :o) Poliskollegierna. Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden.
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 176—178, s. 493 och 494) samt under erinran, att ifrågavarande
anslag i gällande riksstat uppförts med respektive 2 000, 100 och
3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Poliskollegierna 2 000 kronor;
b) till Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden
100 kronor;
c) till Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.
3 000 kronor.
36 :o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 179, s. 494) föreslagit
riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 7 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 219 000 kronor.
Statspolisintendenten har föreslagit, att anslaget höjes med 994 000 kronor.
Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 7 700 000 (+ 481 000) kronor. På Kungl. Maj:t anses böra ankomma
Statsutskottets utlåtande nr AO år 1957
47
att vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas
påkallade.
Utskottet, som inhämtat närmare upplysningar i ärendet, har inte funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kronor.
37:o) Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och
åklagarväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 494)
samt under erinran, att anslaget, som anvisades första gången för budgetåret
1946/47, vid utgången av sistförflutna budgetår ännu icke till någon
del tagits i anspråk, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar åt befattningshavare på
avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
38:o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. Kungl.
Maj:t har (punkt 181, s. 495) föreslagit riksdagen att till Bidrag till främjande
av rekryteringen i vissa polisdistrikt för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 300 000 kronor, därav 225 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor, varav ett
belopp av 292 500 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.
Den låga belastningen budgetåret 1955/56, 4 342 kronor, anses till övervägande
del bero på att ansökningar om statsbidrag från polisdistrikten
ej inkommit i tid. Med hänsyn härtill och i avbidan på ytterligare erfarenheter
av de rekryteringsfrämjande åtgärderna föreslår departementschefen,
att anslaget uppföres med ett belopp av 300 000 kronor. Härav bör 225 000
kronor avräknas mot automobilskattemedlen.
I de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 och II: 221
har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
beträffande Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt
besluta avslå Kungl. Maj:ts hemställan om ett förslagsanslag av
300 000 kronor.
Utskottet anser icke, att motionärerna anfört bärande skäl för sitt yrkande
att ifrågavarande anslag icke längre skall anvisas. Utskottet tillstyrker
att anslaget, i avvaktan på ytterligare erfarenheter av de rekryteringsfrämjande
åtgärderna, uppföres med del av Kungl. Maj:t äskade beloppet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa
polisdistrikt för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor, därav 225 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Civilförsvaret
Departementschefen erinrar inledningsvis om att anslagen under civilförsvaret
för budgetåret 1956/57, tillhopa cirka 35,16 miljoner kronor, fördelar
sig i runda tal med 3,9 miljoner kronor på de viktigaste materielanslagen
(engångsanskaffning av materiel, inköp av brandmateriel och
kostnader för viss motorfordonsberedskap), 11,8 miljoner kronor på anslaget
till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum samt 19,4
miljoner kronor på övriga anslag.
Civilförsvarsstyrelsens äskanden för nästkommande budgetår, tillhopa
cirka 42 (+ 6,9) miljoner kronor, fördelar sig i runda tal med 8,1 (+ 4,21
miljoner kronor på materielanslagen, 11,1 (—0,7) miljoner kronor på
skyddsrumsanslaget samt 22,8 (+ 3,4) miljoner kronor på övriga anslag.
Under skyddsrumsanslaget äskas inga medel vare sig till nya befolkningsskyddsrum,
vilken delpost därför föreslås minskad med cirka 3,6 miljoner
kronor, eller till skyddsanordningar för kommunala tekniska verk (— 4,4
miljoner kronor).
I fortsättningen anför departementschefen bl. a. följande.
I en den 28 september 1956 dagtecknad proposition (nr 185), vilken i
huvudsak lämnats utan erinran av riksdagen, har på grundval av bl. a. ett
av civilförsvar sutredningen i november 1955 framlagt delbetänkande behandlats
frågan om reviderad utrymningsplanläggning och skyddsrumsbyggande.
En redogörelse har lämnats för den omläggning av nämnda
planläggning, som ansetts påkallad av den krigstekniska utvecklingen särskilt
på atomvapnens område och riktlinjer har uppdragits för det fortsatta
skyddsrumsbyggandet. Civilförsvarets skadeavhjälpande verksamhet
liksom dess organisation i fred har däremot icke behandlats med hänsyn
till att dessa frågor prövades av civilförsvarsutredningen och — i fråga om
fredsadministrationen — statens organisationsnämnd. Det har emellertid
framhållits, att de förebyggande åtgärderna genom utvecklingen fått en
relativt sett väsentligt större betydelse. I berörda sammanhang uttalade
jag min anslutning till vad utredningen anfört om att civilförsvaret i allmänhet
måste ges ökad effektivitet om dess uppgift inom det totala försvaret
skall kunna fullgöras, men tilläde, att den definitiva bedömningen
härav borde anstå tills civilförsvarsutredningens slutbetänkande förelåg.
Dessa synpunkter bör enligt min mening vara vägledande jämväl vid
bedömningen av civilförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 40 är 1957
49
Det synes mig därför icke möjligt att såsom civilförsvarsstyrelsen föreslagit
räkna med en med närmare 7 miljoner kronor ökad medelsram,
därvid ökningen helt hänför sig till andra anslag än skyddsrumsanslaget.
Bortsett från detta anslag och anslagen till engångsanskaffning av materiel
anser jag mig dock kunna förorda en uppräkning av anslagen till netto
cirka 20,5 (+ 1,1) miljoner kronor, därvid jag särskilt beaktat civilförsvarsstyrelsens
behov av medel för utrymningsplanläggning enligt de i
propositionen uppdragna riktlinjerna. Även i fråga om materielanskaffning
anser jag en förstärkning nödvändig och förordar i det följande en
till 5,5 miljoner kronor (+ 1,6 miljoner kronor) ökad medelsanvisning. Jag
har härvid särskilt sökt beakta de såsom mest angelägna betecknade behoven
av radiakinstrument och brandmateriel. Med hänsyn till att betydande
förut anvisade belopp på materielanslagen alltjämt är obundna —
dessa beräknades i november 1956 till minst cirka 12 miljoner kronor —- samt till den väsentliga oklarhet som i avbidan på statsmakternas ställningstagande
till civilförsvarsutredningens förslag består i fråga om organisation
och materielbehov har jag varken i denna del eller i fråga om
övriga materielslag ansett mig kunna helt biträda styrelsens äskanden.
Även om utredningens slutbetänkande föreligger vid ingången av nästa
budgetår, kräver uppenbarligen prövningen av detsamma sådan tid, att
riksdagens beslut och därmed definitivt underlag för bedömningen av
materielbehoven knappast kan föreligga förrän 1958. Skulle dessförinnan
en skärpning av det utrikespolitiska läget inträffa, som påkallar en förstärkning
av civilförsvarets beredskap, kommer frågan självfallet i ett annat
läge. De medel, som då bedömas erforderliga, torde i den mån på
beredskapsstat förslagsvis upptagna 50 miljoner kronor ej kunna utnyttjas
få äskas på tilläggsstat. Jag är medveten om att vissa materielslag ej kan
levereras förrän tämligen lång tid efter beställning, men kan av nyss
antydda skäl likväl icke förorda att beställningsbemyndigande nu begäres
i ifrågavarande del.
Vad slutligen angår skyddsrumsanslaget har som redan nämnts civilförsvarsstyrelsen
förutsatt att under detsamma beräknade belopp för befolkningsskyddsrum
och kommunala tekniska verk skall nedgå med cirka
8 miljoner kronor. Med hänsyn till investeringsläget och på skäl, som närmare
kommer att redovisas under nämnda anslag, anser jag mig icke
kunna förorda någon motsvarande uppräkning av andra delposter. Totalt
beräknar jag anslaget till närmare 5 miljoner kronor, vilket innebär en
minskning med 6,8 miljoner kronor i förhållande till årets stat.
Sammanfattningsvis innebär de framlagda förslagen i fråga om civilförsvaret
en medelsanvisning av (20,5 + 5,5 + 5) 31 miljoner kronor mot
35,2 miljoner kronor för budgetåret 1956/57. Minskningen hänför sig i det
väsentliga till skyddsrumsanslaget.
39:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 182,
s. 4()8—502) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 730 500 kronor.
4 — B i hang till riksdagens protokoll 1957. 0 sand. Nr 40
50
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 543 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att det i den av riksdagen godkända propositionen
185/1956, vari bl. a. dragits upp riktlinjer för en revision av utrymningsplanläggningen,
framhölls att arbetet med denna planläggning
torde komma att bli omfattande och tidskrävande och att en prioritering
av uppgifterna sannolikt bleve nödvändig. Det mest angelägna planläggningsarbetet,
som avser den samtidiga snabbutrymningen, har i enlighet
härmed redan påbörjats inom styrelsen. Särskild expertis har mot ersättning
från XI huvudtitelns kommittéanslag ställts till styrelsens förfogande
för att biträda med detta arbete. Det beräknas centralt och regionalt vara
i huvudsak färdigt under första halvåret 1957. I anslutning härtill skall
utrymningsplanläggningen i övrigt, avseende bl. a. omflyttning och slutlig
utrymning, börja bedrivas inom styrelsen. Även härför kräves särskild
expertis, som emellertid bör ersättas från styrelsens avlöningsanslag. I första
hand för detta ändamål förordar departementschefen en uppräkning
av posten till ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga med 120 000
kronor. Inom den ökade kostnadsramen anses visst utrymme kunna beredas
även för anlitande av sakkunniga för andra ändamål.
I överensstämmelse med vad som anfördes i 1956 års statsverksproposition
(XI ht, s. 461) förordas en uppräkning av anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, med i runt tal 700
kronor för avlönande under två månader av en tjänsteman vid styrelsens
brandtekniska avdelning.
I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med 120 700 kronor.
Härtill kommer en automatisk utgiftsökning med 66 800 kronor på grund
av löneklassuppflyttningar m. m. Totalt bör således anslaget höjas med
187 500 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 447 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 58 500
3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis ........ 5 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 909 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 310 000
Summa kronor 1 730 500;
b) till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 730 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
51
40:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 183, s. 502 och 503), vilket innebär en med 10 000 kronor
ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
405 000 kronor.
41 :o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 184, s. 503—506) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för civilförsvarsområdenas administration,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock
till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 5 044 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 768 000 kronor.
Departementschefen förordar, under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, att tre kontorsbiträden, ett i Malmö och två i Göteborg, uppflyttas
till kanslibiträden i Ce 11.
Styrelsens förslag om överförande från utbildnings- och övningsanslaget
till ifrågavarande anslag av arvoden till två befattningshavare i den nya
organisationen i Södermanlands län biträder departementschefen. Han biträder
jämväl en från länsstyrelsen i Södermanlands län inkommen framställning
om anvisande av 7 500 kronor för att möjliggöra bibehållande
av kontaktorgan i Eskilstuna.
I avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om höjda arvoden till
civilförsvarscheferna uppräknas anslaget med 49 000 kronor.
På grund av automatiska förändringar bör anslaget ökas med 198 500
kronor.
Anslaget bestämmes således till 5 044 500 (+276 500) kronor.
I en inom andra kammaren av herr Carlsson i Tibro m. fl. väckt motion
(11:250) har hemställts, att riksdagen i avvaktan på resultatet av pågående
utredningar inom civilförsvaret samt av civildepartementets utredning
rörande bisysslearvoden måtte dels avslå departementschefens förslag
om höjning av arvodena till civilförsvarscheferna, dels nedräkna det av
Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln för budgetåret 1957/58 äskade anslaget
till Civilförsvarsområdenas administration med 49 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om
uppflyttning av tre kontorsbiträden i reglerad befordringsgång till kanslibiträden
i Ce 11.
Med hänsyn till att resultaten av pågående utredningar rörande civil
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
försvaret kan komma att påverka civilförsvarschefernas ställning och arbetsuppgifter
biträder utskottet den i motionen II: 250 framförda meningen
att höjning av arvodet till dessa tills vidare ej bör ske. Utskottet förordar
därför, att det av Kungl. Maj :t äskade anslaget nedräknas med 49 000
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionen II: 250
a) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslags
-
vis .................................... 25 700
2. Arvoden till civilförsvarschefer in. m., förslagsvis
................................ 365 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 3 862 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 742 800
Summa kronor 4 995 500;
b) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
4 995 500 kronor.
42:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 185, s. 506 och 507), vilket innebär en
uppräkning av anslaget med 29 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 849 000 kronor.
43 :o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 186,
s. 507—510) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 451 000 kronor.
Departementschefen biträder, med hänsyn till att civilförsvarsskolornas
fulla kapacitet icke kunnat utnyttjas, styrelsens förslag om viss utbildning
även av administrativ personal. Han har icke något att invända mot att
kostnaderna härför belastar ifrågavarande anslag.
Delposten till avlöningar till lärare m. fl. föreslås höjd med 4 500 kronor.
Vidare förordas överförande till delposten till ersättningar till elever för
mistad arbetsinkomst av ett belopp om 355 000 kronor från anslagsposten
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
53
till central och lokal utbildning inom länen. Detta överförande anses emellertid
icke få föranleda krav från styrelsens sida om personalökning.
Medelsbehovet till central och lokal utbildning inom länen uppskattas till
i runt tal 4 100 000 (—817 200) kronor. Av minskningarna hänför sig närmare
700 000 kronor till överförande till andra anslag eller delposter. I övrigt
är minskningen betingad av att viss ytterligare begränsning av utbildningen
bör ske i avbidan på slutförandet av pågående utredningar och
ställningstagandet till dessa.
Till övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen eller av länsstyrelserna
enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar, tillstyrkes en med 10 000 kronor
ökad medelsanvisning.
I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras
med avrundat 6 000 000 (—451 000) kronor.
Utskottet. Enligt förslag av departementschefen i statsverkspropositionen
till 1955 års riksdag borde sådana åtgärder vidtagas av Kungl. Maj :t,
att myndigheterna under budgetåret 1955/56 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande
skulle äga överskrida dem tilldelade belopp. 1956 års riksdag beslöt
att denna föreskrift skulle gälla även budgetåret 1956/57. Utskottet
föreslår riksdagen besluta, att motsvarande regel skall gälla beträffande
förevarande anslag även under nästa budgetår och att sålunda icke något
till myndighets förfogande ställt belopp av anslagspost under anslaget må
överskridas utan Kungl. Maj:ts i förväg lämnade medgivande.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,
att riksdagen må
a) till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört rörande förbud för myndigheterna att utan
medgivande överskrida dem tilldelade belopp av förevarande
anslag.
44:o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 187, s. 510) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för
budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.
45:o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 188, s. 510 och 511), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 322 000
kronor.
54
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
46 :o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
189, s. 511—514), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
47:o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 190,
s. 514—521), föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 5 505 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 680 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår dels att medel för inköp av brandmateriel
och för bestridande av kostnader för viss motorfordonsberedskap fr. o. in.
nästa budgetår anvisas under förevarande anslag i stället för som hittills
under särskilda anslag, dels ock att ifrågavarande anslag uppföres med
8 153 000 kronor. En ledamot av styrelsen, ledamoten av riksdagens andra
kammare F. Thapper har reserverat sig och ansett anslaget böra upptagas
med 5 153 000 kronor.
Departementschefen biträder styrelsens förslag, att medel för inköp av
brandmateriel och för bestridande av kostnader för viss motorfordonsberedskap
fr. o. in. nästa budgetår skall anvisas under förevarande anslag,
då det ger möjligheter till ett smidigare utnyttjande av uppkomna besparingar
och i trängande fall överförande av medel från en delpost till en
annan. Vid utgången av innevarande budgetår eventuellt förefintlig behållning
å anslagen till inköp av brandmateriel och till kostnader för viss
motorfordonsberedskap torde böra överföras till förevarande anslag.
De siffror, som styrelsen redovisat rörande reservationsmedelsläget per
den 30 juni 1956, visar, att disponibla medel å förutnämnda tre anslag ökat
något under det gångna budgetåret, nämligen från 15 800 000 kronor till
16 600 000 kronor. Besparingar på omkring 1 900 000 kronor har vidare
uppkommit under budgetåret. För innevarande budgetår har å de tre
anslagen anvisats tillhopa cirka 3 900 000 kronor. Den 1 juli 1956 stod
alltså obundet omkring 18,6 miljoner kronor till styrelsens förfogande.
Även om sedermera en del av detta belopp bundits genom utlagda beställningar,
torde detsamma enligt departementschefens mening icke kunna förbrukas
helt under innevarande budgetår. Denna omständighet påkallar en
viss försiktighet vid prövningen av medelsbehovet. Även den omständigheten,
att frågan om civilförsvarets behov av materiel alltjämt är under utredning,
anses böra mana till återhållsamhet i fråga om anskaffande av materiel.
På grund härav och på de skäl i övrigt som inledningsvis anförts förordas
att medelsanvisningen för de olika materielgrupperna i stort sett bör
bli följande.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
55
Till alarmeringsmateriel förordas anvisande av 175 000 kronor. Härav är
150 000 kronor avsett för successiv övergång till ett nytt alarmeringssystem.
Detta belopp föreslås dock icke få disponeras av civilförsvarsstyrelsen förrän
kostnaderna för det nya systemet åtminstone approximativt kan överblickas.
För signalmateriel upptages ett belopp av 635 000 kronor. Utbytet av
vissa radioanläggningar anses därvid böra genomföras under en treårsperiod.
I fråga om radiakinstrument förordas en medelsanvisning av 1 580 000
kronor, därav 500 000 kronor för tidigare upphandlade instrument. För
beloppet i övrigt torde bl. a. kunna anskaffas ett så stort antal blixtdosimetrar
och avläsningsinstrument att det mest angelägna behovet kan fyllas
för den efter slutlig utrymning kvarvarande delen av civilbefolkningen i
orter, som kan väntas bli föremål för atombombanfall.
Vad angår sjukvårdsmateriel har departementschefen intet att erinra
mot det för inköp av kirurgiska instrument äskade beloppet, 65 000 kronor.
I övrigt beräknas 225 000 kronor för infusionsaggregat, 253 000 kronor för
täckande av viss brist på bårar samt 102 000 kronor för diverse materiel för
förbandsstationerna. I enlighet med det anförda bör till sjukvårdsmateriel
anvisas 645 000 kronor.
Beträffande brandmateriel har styrelsen räknat med en årlig kostnad
för nyanskaffning av i runt tal 5,5 milj. kronor, vartill kommer kostnader
för successivt utbyte av materiel, i runt tal 275 000 kronor. Då styrelsen
f. n. disponerar cirka 4,2 milj. kronor förordar departementschefen — utan
att fördenskull taga ställning till den framtida anskaffningstakten — att
1 500 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.
För motorfordonsutrustning upptages ett belopp av 500 000 kronor.
Därav bör medel även avses för utbyte av två lastbilar -— för användning
i förrådsverksamheten och för transport av utbildningsmateriel — samt för
utbyte av reflexanordningar till cirka 2 000 släpfordon.
Av de medel, som anvisas för inköp av signalmateriel, radiakinstrument,
sjukvårdsmateriel, brandmateriel och motorfordonsutrustning anses ett belopp
av 4 miljoner kronor icke böra få disponeras av civilförsvarsstyrelsen
utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
För anskaffning av inventarier och utrustning till vissa skyddsrumsanläggningar
beräknas slutligen 870 000 kronor.
För anskaffning av nu angiven materiel erfordras alltså sammanlagt
5 905 000 kronor. Då å anslaget uppkommen besparing, i runt tal 400 000
kronor, kan utnyttjas för anskaffning av denna materiel skulle vid bifall
till dessa förslag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppgå
till 5 505 000 kronor. Departementschefen föreslår, att Kungl. Maj :t skall äga
bestämma på vad sätt uppkommande besparingar å anslaget må användas
samt i förekommande fall äga företaga omdisposition mellan de för olika
matericlgrupper beräknade beloppen.
56
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de under punkten 2 nämnda likalydande motionerna I: 202 (av herr
Mannerskantz m. fl.) och 11:221 (av herrar östlund och Edlund), i vilka
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln
till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel anvisa ett förslagsanslag
av 5 005 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Osvald m. fl. (I: 256) och den andra inom andra kammaren av
herrar Sjölin och Nelander (II: 351), i vilka hemställts, att riksdagen för
budgetåret 1957/58 måtte under elfte huvudtiteln till Engångsanskaffning
av materiel anvisa ett reservationsanslag av två miljoner kronor innebärande
en besparing i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag med 3,5 miljoner kronor.
Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår att disponibla medel
å förenämnda tre anslag — vilka nu sammanförts till ett anslag — ökat
under det senaste budgetåret från 15 800 000 kronor till 16 600 000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat har vidare reservationernas storlek icke
förändrats nämnvärt fram till den 1 januari 1957. Utskottet anser, i likhet
med vad som anförts i motionerna 1:256 och 11:351, att det principiellt
är olämpligt att konservera reservationer av denna storleksordning. Med
beaktande även av att civilförsvaret är föremål för utredning förordar utskottet,
som biträder yrkandet i nämnda motioner, att anslaget uppföres
med 2 000 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär
en med 3 505 000 kronor minskad medelsanvisning.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:202 och 11:221, i vad de berör förevarande
anslag, ävensom med bifall till motionerna I: 256
och II: 351 till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
48 :o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 191, s. 521), vilket innebär en minskning av anslaget
med 69 900 kronor med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel
för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr bO dr 1957
57
49 :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 192, s. 521—524) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll
av viss materiel in. in. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 3 733 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 900 000 kronor.
Med hänsyn till den stora mängd materiel, som kommer att levereras under
innevarande och nästa budgetår, anses viss uppräkning av anslagsposten
till förrådshållning av civilförsvarsmateriel ofrånkomlig. Till lokalhyror
beräknar departementschefen 650 000 (+ 50 000) kronor. Till avlöning
av den fast anställda förrådspersonalen beräknas ett belopp av 935 000
(+ 340 000) kronor och till ersättning till tillfällig personal 350 000
(+ 15 000) kronor. Till underhåll och reparation föreslås en medelsanvisning
av 1 020 000 (+ 350 000) kronor. Därvid har beräknats 350 000 kronor
för uppförande av en förrådsbyggnad i Stockholm och 150 000 kronor för
en liknande byggnad i Göteborg. I likhet med 1953 års civilförsvarsutredning
anser departementschefen, att anskaffning av motorfordon icke bör redovisas
under detta anslag utan upptagas under anslaget till engångsanskaffning
av materiel. Även kostnaderna för utbyte av reflexanordningar till
släpfordon synes böra redovisas under sistnämnda anslag. Delposten för
materiel för särskilda skyddsåtgärder föreslås höjd med 8 800 kronor. För
övriga utgifter anser sig departementschefen böra tillstyrka en något ökad
medelstilldelning och föreslår en uppräkning av denna delpost med 50 000
kronor.
Till kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel beräknas i enlighet
med styrelsens förslag 60 000 (+ 20 000) kronor.
Anslaget uppföres alltså med 3 733 800 (+ 833 800) kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss materiel
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 3 733 800 kronor.
50:o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 525
och 526), vilket innebär en nedräkning av anslaget med 200 000 kronor med
hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
51 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 526
och 527), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsåndamål för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
52 :o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 195, s. 527—533) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 4 960 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 831 000 kronor.
I proposition nr 185 till 1956 års riksdag har en redogörelse lämnats för
den omläggning av utrymningsplanläggningen, som ansetts påkallad av den
krigstekniska utvecklingen särskilt på atomvapnens område. Vidare har
riktlinjer uppdragits för det framtida skyddsrumsbyggandet. Sedan riksdagen
i huvudsak godtagit dessa riktlinjer har genom lag den 7 december
1956 (nr 593) om ändring i civilförsvarslagen vissa ändrade bestämmelser
om skyddsrum utfärdats. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.
I fråga om skyddsrumsbyggandet innebär den nya ordningen, att skyddsrum
i princip skall inrättas även i fortsättningen i alla tätorter, som kan
betraktas som anfallsmål. I de mest utsatta orterna, i synnerhet de där
man måste räkna med risk för atomvapenanfall, skall i innerområden och
eljest särskilt riskfyllda delar endast bergrum eller likvärdiga betongskyddsrum
(befolkningsskyddsruin) byggas. I övriga delar av dessa orter
och i de mindre utsatta orterna anordnas skyddsrummen såsom normalskyddsrum.
Förläggningen och dimensioneringen av befolkningsskyddsrummen
bestämmes med hänsyn till den verksamhet, som under krig skall
fortgå i nämnda särskilt riskfyllda områden. Detta innebär att plats där
skall beräknas endast för det mycket begränsade antal människor, som
efter utrymning förutsättes finnas kvar i dessa områden, men att platserna
för dem skall anordnas som liggplatser. Fyra gånger så många kan därför
få sittplats i skyddsrummen, vilket är av betydelse om de behöver tagas i
anspråk innan den slutliga utrymningen hunnit ske.
De nya riktlinjerna för utrymning och skyddsrumsbyggande får i olika
hänseenden konsekvenser för anordnandet av de skyddsrum, för vilka
medel anvisas under förevarande anslag. Dessa skyddsrum bygges av
kommunerna med statsbidrag om i regel 2/3 av nettokostnaden. Vad först
angår befolkningsskyddsrummen har hittills till dem av statsmedel
anvisats omkring 46,6 miljoner kronor, varav närmare 36,8 miljoner
kronor till 15 befolkningsskyddsrum i Stockholm (4), Katrineholm, Norrköping,
Karlskrona, Malmö (2), Hälsingborg, Göteborg (2), Borås, Örebro och
Statsutskottets utlåtande nr W år 1957
59
Västerås med sittplatser för tillsammans drygt 100 000 personer, varav 53 000
i Stockholm. Av dessa skyddsrum är samtliga utom ett påbörjade, fyra redan
nu praktiskt taget färdiga och flertalet beräknas bli färdiga under detta
år. De kommer att fylla en väsentlig uppgift även enligt de nya riktlinjerna.
I fråga om behovet av ytterligare skyddsplatser på grund av dessa riktlinjer
uttalades i propositionen att det icke torde vara möjligt att f. n. bestämt
ange detsamma. Härför erfordrades en ingående undersökning av bl. a. vilken
verksamhet som i krig måste uppehållas i de berörda områdena. Departementschefen
förklarade sig därför icke beredd att förorda något program
för utbyggandet av dessa skyddsrum men framhöll, att ett sådant borde
föreläggas riksdagen så snart erforderliga förberedelser härför blivit färdiga.
Förberedande undersökningar för upprättandet av ett sådant program har
redan påbörjats. Huruvida det kan färdigställas i sådan tid, att det kan
underställas innevarande års riksdag under vårsessionen kan ännu ej avgöras.
Riksdagen har emellertid anvisat 9,8 miljoner kronor för inrättande
av ytterligare befolkningsskyddsrum, och det är departementschefens avsikt
att så snart erforderligt underlag för ett ställningstagande föreligger
förorda att dessa medel får tagas i anspråk för sitt ändamål.
Investeringsläget tillåter icke påbörjandet av ytterligare befolkningsskyddsrum.
Med hänsyn till reservationerna på anslaget, vilka den 30 juni
1956 uppgick till cirka 44,8 miljoner kronor och av civilförsvarsstyrelsen
beräknas till 35,2 miljoner kronor vid innevarande budgetårs utgång, anses
det icke erforderligt att medel nu äskas för täckande av merkostnader för
de förutnämnda 15 befolkningsskyddsrummen.
I fråga om s. k. fullträffsäkra ledningscentraler har medel
hittills anvisats för 56 anläggningar. För fem av dessa avser medelsanvisning
endast första etappen och erfordras för anläggningarnas färdigställande
1 800 000 kronor. Departementschefen förordar att detta belopp anvisas för
nästa budgetår. Civilförsvarsstyrelsens begäran om medel för påbörjande av
tolv nya ledningscentraler tillstyrkes med hänsyn till investeringsläget endast
såtillvida, att för första etappens utbyggnad av fem centraler i berg beräknas
800 000 kronor. Härjämte tillstyrkes att 150 000 kronor anvisas till
merkostnader för en ur arbetslöshetsanslag finansierad anläggning i Söderhamn.
På förut anförda skäl anses medel ej nu behöva äskas för de merkostnader
som i övrigt beräknats för dessa ledningscentraler på grund av att
byggnadskostnadsindex stigit.
I enlighet med det anförda skulle till fullträffsäkra ledningscentraler för
nästa budgetår böra anvisas 2 750 000 kronor.
För komplettering av äldre s. k. fullträffsäkra skyddsrum
tillstyrkes alt samma belopp som föregående år eller 750 000 kronor
anvisas.
Beträffande a 11 in ä n n a s k y d d s r u in i n o r in a 1 s k y d d s r u in su
t f ö r a n d e ger de nya riktlinjerna vissa utgångspunkter för bedömning
60
Statsutskottets utlåtande nr A0 år 1957
av behov och förläggning av sådana anläggningar. Med hänsyn bl. a. till
investeringsläget kan departementschefen dock icke förorda ett byggnadsprogram
av den omfattning civilförsvarsstyrelsen föreslagit. Han tillstyrker
ett belopp av 500 000 kronor för nya ledningscentraler samt begärda
700 000 kronor för allmänna normalskyddsrum i samband med nybebyggelse
i storstädernas ytterområden. Vidare beräknas 50 000 kronor för statsbidrag
till kompletteringskostnader för tidigare färdigställda normalskyddsrumsanläggningar.
Däremot kan departementschefen icke tillstyrka, att
särskilda medel nu beräknas för bidrag till dylika skyddsrum, vilka färdigställts
eller påbörjats utan att statliga medel funnits disponibla. Därest det
befinnes, att anläggningar av detta slag inrättats, som uppenbarligen fyller
ett behov även enligt de nya riktlinjerna för civilförsvaret, anses emellertid
statsbidrag efter särskild prövning få utgå ur medel anvisade under förevarande
delpost. Tillhopa äskas sålunda för allmänna skyddsrum i normalskyddsrumsutförande
1 250 000 kronor.
Vad angår de kommunala tekniska verken har ingen av de
anläggningar, till vars utförande i berg statsbidrag tidigare medgivits,
färdigställts. Medelsanvisning för ändamålet är därför icke aktuell. Av de
av civilförsvarsstyrelsen redovisade anordningar vid dylika verk, som av
vederbörande kommuner är planerade att utbyggas i fullträffsäkert skick
under senare budgetår, förordas att statsbidrag får utgå till Sundsvalls
och Västerås städer för resp. två mottagningsstationer för elkraft och en
renvattenpumpstation. Till frågan om beviljande av statsbidrag till skyddsanordningar
i Stockholm (Spånga) och Örebro kan på grund av det bristfälliga
underlaget för bedömningen f. n. ej ställning tagas.
Därest statsbidrag författningsenligt skall utgå till Linköpings stad för
vissa kostnader för tornobservationsplatser, föreslås medel härför få anvisas
från förevarande anslag.
För återstående kostnader för utbyggnad av telenätet för ledningscentraler
i Stockholm förordas anvisande av äskat belopp, 130 000 kronor.
Under anslaget till engångsanskaffning av materiel anvisades för innevarande
år 83 000 kronor för anskaffande av viss kartmateriel, motsvarande
2/a av de beräknade kostnaderna. Härmed skulle intet ställningstagande ha
skett i frågan om kommunerna helt skulle bestrida dessa kostnader jämlikt
45 § civilförsvarslagen eller om statsbidrag skulle utgå, utan denna fråga
hänvisades till vederbörlig prövning. Därest denna skulle föranleda beslut att
kostnaderna för kartmaterialet skall bestridas av kommunerna med sedvanligt
statsbidrag anses medel härför icke böra anvisas under materielanslaget
utan från förevarande anslag, och därför förordas att det anvisade beloppet
under angiven förutsättning överföres till sistnämnda anslag. För nästkommande
budgetår beräknas för samma ändamål 80 000 kronor.
Vid bifall till dessa förslag skulle för nästa budgetår böra anvisas sammanlagt
4 960 000 (— 6 871 000) kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
61
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
reservationsanslag av 4 960 000 kronor.
53ro) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 534), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
54:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 197, s. 534 och 535), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
55:o) Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 535 och 536), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning med hänsyn till förefintlig reservation, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Inköp av verkskyddsmateriel för
statliga myndigheter m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor.
Brandväsendet
56:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 199, s. 537 och 538), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 16 300 kronor, varav 15 000 kronor med hänsyn till avsedd uppräkning
av vissa arvoden och återstoden på grund av höjning av det rörliga
tillägget, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
A. Riksbrandinspektören
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 25 700
2. Arvoden åt sakkunniga .................... 29 700
3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis
...............
4. Rörligt tillägg, förslagsvis
10 000
7 500
62
Statsutskottets utlåtande nr it) år 1957
B. Länsbrandinspektörerna, länsskogsbrandinspektörerna
och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna
Arvoden
.................................... 115 000
Summa kronor 187 900;
b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 187 900 kronor.
57:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 200, s. 539), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
70 000 kronor.
58:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 201, s. 539—541), vilket innebär en med 21 300 kronor ökad
medelsanvisning, varav 13 000 kronor med hänsyn till avsedd uppräkning
av vissa arvoden, 5 500 kronor för viss utökning av undervisningen och
2 800 kronor för höjning av rörligt tillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 23 000
2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis ............................ 1 300
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 129 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 16 000
Summa kronor 169 300;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 169 300 kronor.
59:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 202, s. 541 och 542), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 83 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
63
60 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Bidrag till svenska
brandkårernas riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
203 och 204, s. 542—544), vilka innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1957/58 anvisa
a) till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ett anslag
av 2 000 kronor; samt
b) till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett
anslag av 5 000 kronor.
61 :o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Kungl. Maj:t har
(punkt 205, s. 544 och 545) föreslagit riksdagen att till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 665 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 650 000 kronor.
Från detta anslag bestrides bl. a. ersättning för deltagande i släckning
av skogsbrand. Närmare bestämmelser i ämnet återfinnes i kungörelsen
den 30 juni 1947 (nr 343; ändr. 192/1952 och 491/1954) om ersättning
för verksamhet vid brandsläckning in. m. Ersättningen utgår f. n. med
2 kronor 50 öre för timme. Frågan om grunderna för denna ersättning
underställdes riksdagen senast i 1952 års statsverksproposition (XI ht,
s. 379 f.). Därvid föreslogs, att Kungl. Maj :t i framtiden skulle äga att
utan riksdagens hörande justera timersättningen i huvudsaklig anslutning
till skogsarbetarlönerna. Riksdagen lämnade detta förslag utan erinran
men förutsatte, att riksdagen i efterhand skulle erhålla redovisning för
vidtagna justeringar av ersättningen. Från såväl riksbrandinspektören som
civilförsvarsstyrelsen föreligger nu framställningar om höjning av ifrågavarande
ersättning, varvid man även tänkt sig en viss differentiering av
ersättningen i anslutning till skogsarbetarlönernas variation inom olika
delar av landet. För egen del är departementschefen f. n. icke beredd att
taga ställning till de framlagda förslagen. Han föreslår i stället, att det får
ankomma på Kungl. Maj :t att, därest riksdagen ej uttalar erinran häremot,
fastställa ersättningens storlek och att redovisning i efterhand får lämnas
riksdagen för de justeringar av ersättningen, som vidtagits.
Med hänsyn till vad nu förordats anses anslaget böra uppräknas med
15 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning
av brand för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 665 000 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
62 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 206, s. 545 och 546), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anläggande
av branddammar för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
63 :o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 207, s. 546 och 547), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommuner för uppförande
av brandstationer för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.
Diverse
64 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska
sjukhusets delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 208—212, s. 548 och 549),
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 6 693 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond 869 000 kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond 11 443 000 kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond 1 993 000 kronor;
e) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 15 200 kronor.
65:o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 213, s. 549—551), vilket innebär inrättande av en
amanuenstjänst i reglerad befordringsgång i utbyte mot en befintlig extra
amanuenstjänst samt uppräkning av anslaget med 87 000 kronor med hänsyn
till förändringar av automatisk natur, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
65
att riksdagen må till Statens uttänningskommission: Avlöningar
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 2 509 000 kronor.
66 :o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 214, s. 551), vilket innebär en nedräkning av anslaget
med 57 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens utlänningskommission:
Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 252 000 kronor.
67 :o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 215, s. 552), föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
1 040 000 kronor.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
å 983 000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna
i anledning av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen,
ävensom kostnaderna för nämnden för internationella hälsovårdsärenden
samt för anordnande av skandinaviska hälsovårdskurser i Göteborg m. m.
För år 1957 har världshälsovårdsorganisationens ordinarie budget vid
världshälsovårdsförsamlingens nionde möte våren 1956 fastställts till
13 265 420 dollars, varav 12 909 620 dollars skulle inbetalas av medlemsstaterna.
Till sistnämnda belopp har Sverige att bidraga med 193 500 dollars
mot 182 550 dollars för 1956. Med nuvarande växelkurser bör för
ändamålet beräknas ett belopp av 1 000 000 kronor. Härtill bör läggas ett
belopp av omkring 5 000 kronor för bestridande av kostnaderna för resor
och mistad lön åt svenska representanter vid världshälsovårdsorganisationens
elfte möte år 1958 samt vid sammanträden med organisationens regionala
kommittéer och övriga underorgan.
För nämnden för internationella hälsovårdsärenden anses böra beräknas
oförändrat 19 000 kronor.
Sedan år 1953 har i Göteborg med bidrag från världshälsovårdsorganisationen
och de nordiska länderna anordnats kurser för högre hälsovårdsutbildning.
Bidraget från världshälsovårdsorganisationen har successivt
minskats, varför bidragen från de nordiska länderna har måst ökas i motsvarande
grad. Då kurserna varit av stort värde och rönt stor uppskattning,
planeras för år 1957 dels en nordisk ämbetsläkarkurs, dels ock en kurs
för sanitäringenjörer. Sveriges andel i kostnaderna för dessa kurser beräknas
komma att uppgå till 17 500 kronor.
Anslaget i dess helhet bör således uppföras med ett belopp av i runt tal
1 040 000 (+ 57 000) kronor.
5 •— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 sand. Nr 40
66
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 040 000 kronor.
68:o) Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 216, s. 552 och 553), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för internationellt
hälsovårdsarbete för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
69:o) Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea. Kungl. Maj:t har
(punkt 217, s. 553), föreslagit riksdagen att till Skandinaviska undervisningssjukhuset
i Korea för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Anslag för detta ändamål finnes icke uppfört i gällande riksstat.
Såsom anfördes i statsverkspropositionen till 1956 års riksdag (III ht,
s. 13) har driften av det skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea
beräknats skola påbörjas den 1 januari 1958. Kostnaderna har för Sveriges
del under den till fem år beräknade egentliga driftperioden uppskattats
till 2 600 000 kronor per år (se prop. nr 202/1954). Enär driften såvitt nu
kan överblickas endast torde kunna igångsättas successivt under första
halvåret 1958, anser departementschefen en medelsanvisning av 1 000 000
kronor vara tillfyllest för budgetåret 1957/58.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Skandinaviska undervisningssjukhuset
i Korea för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
70 :o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 218, s. 553), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna
val för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
71 :o) Resestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219,
s. 554), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
67
72:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har
(punkt 220, s. 554 och 555), föreslagit riksdagen att till Kommittéer och
utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor.
Sedan riksdagen i skrivelse den 19 april 1955 hemställt om en utredning
i syfte att klarlägga boxningssportens skadeverkningar samt föreslå åtgärder
till förebyggande och undanröjande av dessa skadeverkningar, uppdrog
Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1955 åt medicinalstyrelsen
att verkställa den begärda utredningen. Med skrivelse den 21 januari 1956
har styrelsen till inrikesdepartementet överlämnat en plan för undersökningen,
därvid styrelsen anmält, att kostnaderna för densamma beräknats
till omkring 100 000 kronor. En inskränkning i den framlagda planen i
syfte att nedbringa kostnaderna är enligt styrelsens mening ej möjlig utan
att utredningens vetenskapliga resultat äventyras. Då möjlighet icke förelegat
att bereda utrymme för en så kostnadskrävande undersökning under
kommittéanslaget för innevarande budgetår, har med prövningen av frågan
måst anstå till budgetarbetet hösten 1956. Det har därvid befunnits, att
utrymme för undersökningen icke heller för nästa budgetår kunnat beredas
under förevarande anslag.
Departementschefen räknar med att anslaget för innevarande budgetår
måste förstärkas med ett belopp av 280 000 kronor. Då någon minskning
av medelsbehovet för nästa budgetår icke synes kunna påräknas, anses
skäl i och för sig tala för en uppräkning av anslaget. Emellertid erinras om
att vid anmälan av inrikesdepartementets avlöningsanslag förordats överförande
till detta anslag fr. o. m. nästa budgetår av vissa kostnader, som
f. n. belastar kommittéanslaget. Med hänsyn härtill anser sig departementschefen
böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp, 800 000 kronor.
Utskottet, som i det föregående (punkt 1) tillstyrkt att under inrikesdepartementets
avlöningsanslag uppföres en särskild post för ersättningar
till expertis och tillfällig arbetskraft, tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
73:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221,
s. 555), vilket innebär eu uppräkning av anslaget med 5 000 kronor för utgifter
i samband med utbyte av förvaltningstjänstemän med övriga nordiska
länder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.
68
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
74:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 222, s. 556), vilket innebär en nedräkning
av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
75ro) Bidrag till internationell barnmorskekongress. Kungl. Maj:t har
(punkt 223, s. 556 och 557), föreslagit riksdagen att till Bidrag till internationell
barnmorskekongress för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.
Något anslag för ifrågavarande ändamål finns ej uppfört i gällande riksstat.
Internationella kongresser för barnmorskor har hållits sedan år 1900
med uppehåll för de båda världskrigen. Svenska barnmorskeförbundet har
erhållit i uppdrag att arrangera nästkommande kongress, som kommer att
hållas i Stockholm under tiden 23—29 juni 1957. Enligt från förbundet inkommen
framställning blir huvudämnet för kongressen barnmorskornas
arbete inom mödra- och förlossningsvården. Kostnaderna för kongressen
beräknas till cirka 150 000 kronor. Enligt vad departementschefen inhämtat
beräknas barnmorskeförbundet kunna täcka omkring hälften av utgifterna
för ifrågavarande kongress genom kongressavgifter. Vidare beräknas förbundet
genom insamlingar kunna erhålla vissa bidrag till kostnaderna.
Med hänsyn till de stora svårigheter förbundet har att kunna fullfölja den
planerade kongressen och den stora betydelsen av en internationell belysning
av för den förebyggande mödravården och förlossningsvården i landet
aktuella problem tillstyrker departementschefen, att förbundet erhåller ett
bidrag av statsmedel till anordnandet av kongressen, samt förordar, att ett
belopp av 15 000 kronor anvisas för ändamålet.
Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Bidrag till internationell barnmorskekongress
för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag
av 15 000 kronor.
Stockholm den 1 mars 1957
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
69
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,
Ohlon, Ivar Johansson, Einar Persson, Sundelin, Erik Svedberg, Holmqvist,
Elfving, Ragnar Bergh, Lodenius, Söderberg och Jacobsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar Svensson i Alingsås,
Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Andreasson, fröken Vinge,
herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Heckscher, Svensson i Stenkyrka, Svensson
i Kungälv och fröken Liljedahl.
Reservationer
1) vid punkten 6 (Länsstyrelserna: Avlöningar) av herr Svensson i
Kungälv.
2) vid punkten 15 (Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar) av herrar Ragnar
Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 202 och II: 221
om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Av den begärda höjningen av förevarande anslag, 1 660 000 kronor,
beräknas 230 000 kronor för förbättring av arvodena till landsfiskalsaspiranter.
Utskottet anser, att nu utgående förmåner under utbildningstiden
är tillräckliga för att säkerställa rekryteringen till landsfiskalsbanan. Med
hänsyn dessutom till att ifrågavarande arvoden i praktiken ofta innebär
betald utbildning på vägen till en jur. kand.-examen, vill utskottet i likhet
med motionärerna icke tillstyrka ifrågavarande uppräkning av anslaget.
Utskottet anser vidare, att de preliminära beräkningarna av utredningen
angående landsfiskalernas biträdesorganisation icke bör läggas till grund
för en förstärkning av denna. I avvaktan på slutligt ställningstagande från
utredningens sida kan utskottet, i likhet med motionärerna, icke biträda
den för ändamålet föreslagna uppräkningen av anslaget.
Då utskottet i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag,
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957 föreslagna
grunder för återbetalningsskyldighet i vissa fall av arvode
till landsfiskalselever in. fl.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i personalförteckningen
70
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
för landsfiskalerna m. fl. uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
c) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:
1.
2.
3.
4.
Avlöningsstat
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
slagsvis ............................
Avlöningar till icke-ordinarie personal,
slagsvis ............................
Arvoden till landsfiskalselever m. fl.,
slagsvis ...........................
Rörligt tillägg, förslagsvis............
för-
8 975 000
för-
7 535 000
för-
440 000
4 880 000
Summa kronor 21 830 000;
d) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 21 830 000 kronor.»
3) vid punkten 17 (Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar) av herrar
Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 202
och 11:221 om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Ivungl. Maj :t har föreslagit inrättande av en tjänst som förste byråingenjör
i Ce 27 för handhavandet av kontrollen av statspolisens fordon.
Enär, såsom framhållits i såväl statspolisintendentens petita som motionerna
I: 202 och II: 221, dessa fordon i stor utsträckning handhas av endast
en befattningshavare, vilken dels är speciellt utbildad för inspektion av
motorfordon och dels är ansvarig för att honom tilldelat fordon är i fullgott
skick, anser utskottet inrättandet av en särskild tjänst för ytterligare
kontroll opåkallad. Innan en dylik befattning inrättas bör i varje fall enligt
utskottets mening närmare övervägas, huruvida möjlighet förefinnes att i
stället utnyttja sakkunskap ute i länen.
Med erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt Kungl. Maj :ts
förslag om de i förevarande sammanhang redovisade tjänsteförändringarna,
får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt, hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statspolisintendenten in. fl., vilka
föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1957 och utskottet
förordat;
Statsutskottets utlåtande nr W år 1957
71
b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten
in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader
för hans pensionering, förslagsvis .... 37 300
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 186 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 514 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 204 000
Summa kronor 942 000;
d) till Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 942 000 kronor,
därav 364 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
4) vid punkten 18 (Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon
m. m.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson
i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 202 och II: 221 om lägre anslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Av skäl som anföres under punkten 20 kan utskottet, i likhet med motionärerna,
icke biträda de framlagda förslagen om inköp av sju större samt
åtta mindre personbilar, 18 motorcyklar, specialbil för brottsplatsundersökning
samt två mindre personbilar. Utskottet biträder även motionärernas
förslag, att kostnaderna för utbyte av tjänstebilar begränsas till 300 000
kronor och att medel, i avvaktan på resultatet av pågående prov, icke anvisas
för släpkärror. Enligt det anförda skulle anslaget beräknas till 365 000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, såvitt
nu är i fråga, till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon
m. m. anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.»
5) vid punkten 19 (Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och
expeditionskostnader) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,
Gerhard Nilsson i Gävle och Ileckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
yrkandet i motionerna 1:202 och 11:221 om lägre anslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan hort ha följande lydelse:
»Med utgångspunkt från vad utskottet anför under punkterna 18 och 20
72
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
förordar utskottet, att anslaget uppföres med 1 935 000 kronor. Utskottet
tillstyrker således motionerna I: 202 och II: 221, i vad de berör förevarande
anslag.
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, såvitt nu
är i fråga, till Stats polisorganisationen: Underhålls-, driftoch
expeditionskostnader anvisa ett förslagsanslag av
1 935 000 kronor, därav 1 637 000 kronor att avräknas mot
auto mobilskattemedlen.»
6) vid punkten 20 (Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i
Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i
motionerna I: 202 och II: 221 om lägre anslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen av
skärpt trafikövervakning såsom ett led i kampen mot trafikolyckorna. En
utbyggnad av statspolisorganisationen i den omfattning som föreslagits kan
dock befaras medföra en brist av utbildad personal hos den kommunala
polisen, från vilken stalspoliskåren rekryteras. Utskottet förordar därför, i
likhet med motionärerna, en stabiliseringsperiod för statspolisen, innan ytterligare
utbyggnad överväges. Det begärda anslaget bör nedräknas med
764 000 kronor. Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag, till Statspolisorganisationen: Gottgörelse
till polisdistrikten för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 16 993 000 kronor, därav 11 225 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.»
7) vid punkten 26 (Statens polisskola: Avlöningar) av herrar Ragnar
Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 202 och II: 221
om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Utskottet har intet att erinra mot att behovet av speciell utbildning i trafikövervakning
på lämpligt sätt tillgodoses. Då emellertid kostnaderna för
de föreslagna kurserna blir avsevärda, kan utskottet icke tillstyrka en uppläggning
av kursverksamheten på sätt departementschefen förordat. Såsom
motionärerna anfört torde här avsedda kunskaper med fördel kunna delges
kursdeltagarna genom en skrift. Under förevarande anslag torde därvid
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957 73
kunna beräknas en besparing på i runt tal 13 000 kronor. Då Kungl. Maj:ts
förslag i övrigt ej föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer
utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens polisskola, som föreslagits
av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 3 januari 1957;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 79 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 549 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 94 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ............... 50 100
Summa kronor 773 000;
c) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 773 000 kronor, därav
103 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.»
8) vid punkten 27 (Statens polisskola: Omkostnader) av herrar Ragnar
Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna 1: 202 och
11:221 om lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Av skäl som anförts under nästföregående punkt bör det av Kungl. Maj :t
begärda anslaget nedräknas med 20 000 kronor. Med biträdande i övrigt av
vad i motionerna 1:202 och 11:221 anförts kan utskottet icke heller tillstyrka,
att 10 000 kronor anvisas för undervisningsfilm.
Då utskottet ej funnit annan anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarandc anslag, till Statens polisskola: Omkostnader
för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av
258 000 kronor därav 38 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
0 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. (i saml. Nr 40
74
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
9) vid punkten 32 (Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.) av herrar Ragnar Bergh,
Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna 1:202 och 11:221 om
högre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Av skäl som anföres under nästföljande punkt anser utskottet, i likhet
med motionärerna, att förevarande anslag bör uppräknas med 150 000 kronor.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, i vad de
berör förevarande anslag, till Anordnande av polisbevakning
i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade
ordning m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag
av 700 000 kronor.»
10) vid punkten 33 (Polisväsendets organisationsnämnd) av herrar
Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i Gävle och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna 1: 202
och 11:221 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I avbidan på resultatet av den pågående utredningen rörande polisväsendets
förstatligande finner utskottet det icke vara välbetänkt att, på sätt
departementschefen föreslagit, ge organisationsnämnden en mera permanent
karaktär. Av samma skäl bör vidare för ändamålet uppföras oförändrat
belopp. Detta har i enlighet med motionärernas förslag beräknats
under nästföregående punkt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 202 och
II: 221, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om
anslag till Polisväsendets organisationsnämnd.»
11) vid punkten 34 (Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet
m. m.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard
Nilsson i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
yrkandet i motionerna 1:202 och 11:221 om lägre anslag och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Av skäl som anförts under punkten 26 anser utskottet i likhet med motionärerna,
att förevarande anslag bör nedräknas med 100 000 kronor, vilket
belopp beräknats för resor och traktamenten till deltagarna i de särskilda
kurserna.
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
75
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 202 och II: 221, såvitt
nu är i fråga, till Vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett
förslagsanslag av 5 700 000 kronor, därav 1 197 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.»
12) vid punkten 38 (Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt)
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson
i Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet i
motionerna 1:202 och 11:221 om avslag å Kungl. Maj:ts förslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Såsom motionärerna anfört synes förevarande anslag i dess nuvarande
utformning icke ha någon betydelse. Utskottet kan därför icke tillstyrka, att
medel anvisas även för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1: 202 och
11:221, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag
om anslag till Bidrag till främjande av rekryteringen i
vissa polisdistrikt.»
13) vid punkten 47 (Engångsanskaffning av materiel)
a) av herrar Gustaf Karlsson, Ivar Johansson, Erik Svedberg, Holmqvist,
Lodenius, Åkerström, Svensson i Alingsås, Gustafsson i Stockholm, Andreasson,
Svensson i Stenkyrka och Svensson i Kungälv, vilka ansett att utskottet
bort förorda en nedräkning av anslaget med 355 000 kronor och
att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Av vad departementschefen anfört framgår att disponibla medel å förenämnda
tre anslag — vilka nu sammanförts till ett anslag — ökat under
det senaste budgetåret från 15 800 000 kronor till 16 600 000 kronor. Med
hänsyn dessutom till att reservationernas storlek, enligt vad utskottet inhämtat,
icke förändrats nämnvärt fram till den 1 januari 1957 anser
utskottet, att en viss nedräkning av det av Kungl. Maj :t äskade beloppet
bör ske. Utskottet förordar därför, i anledning av yrkandena i förenämnda
motioner, att anslaget i avvaktan på resultaten av pågående utredningar
rörande civilförsvaret uppföres med 5 150 000 kronor, vilket i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag innebär en med 355 000 kronor minskad medelsanvisning.
Under åberopande härav och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit
utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
76
Statsutskottets utlåtande nr 40 år 1957
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1:256 och 11:351 samt 1:202 och
II: 221, sistnämnda bägge motioner i vad de berör förevarande
anslag, till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 5 150 000
kronor.»
b) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Gerhard Nilsson i
Gävle, vilka ansett att utskottet bort i anledning av förevarande motioner
föreslå ytterligare minskningar under anslaget och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I anslutning till yrkandet i motionerna I: 202 och II: 221 förordar utskottet,
att medel icke nu anvisas för inköp av speciellt inredda Volkswagen
Kombi, vilka ännu befinner sig på experimentstadiet, och att det begärda
anslaget därför nedsättes med 500 000 kronor. Med hänsyn vidare till förefintliga
betydande reservationer synes anslaget böra nedsättas med ytterligare
500 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1:256 och 11:351 samt 1:202 och
II: 221, sistnämnda bägge motioner i vad de berör förevarande
anslag, till Engångsanskaffning av materiel för budgetåret
1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 4 505 000
kronor.»
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM S7
703244
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1957:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1957 a1 i texten