Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Gotlands läns landsting för utbgggande av lasarettet i Visbg.

1957-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Gotlands läns landsting för utbgggande av lasarettet i Visbg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1957

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån

till Gotlands läns landsting för utbgggande av lasarettet

i Visbg.

(3:e avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 68, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 8 februari 1957, föreslagit

riksdagen att dels besluta att statligt stöd må utgå till Gotlands läns landsting

för utbyggande av lasarettet i Visby i enlighet med av departementschefen

angivna grunder, dels ock till Lån till Gotlands läns landsting för

utbyggande av lasarettet i Visby för budgetåret 1957/58 under fonden för

låneunderstöd, inrikesdepartementet, anvisa ett investeringsanslag av

300 000 kronor.

I propositionen redovisas en av särskilt tillkallad utredningsman avgiven

promemoria med förslag rörande vissa sjukvårdsfrågor på Gotland. I fråga

om det närmare innehållet i promemorian samt de däröver avgivna remissyttrandena

får utskottet hänvisa till propositionen s. 8—22.

Departementschefen anför, att Gotlands län intager en särställning bland

landets sjukvårdsområden genom sitt isolerade läge, sitt förhållandevis låga

befolkningstal och sin svaga ekonomiska bärkraft. Till följd av dessa förhållanden

har länets landsting haft stora svårigheter att på ett tillfredsställande

sätt lösa hälso- och sjukvårdsfrågorna på ön. Dessa svårigheter har

redan tidigare uppmärksammats av statsmakterna. Sålunda beslöt 1942 års

riksdag i enlighet med ett i propositionen nr 226/1942 framlagt förslag, att

ett särskilt statsbidrag skulle beviljas landstinget för bl. a. ombyggnad av

tuberkulossjukstugan i Follingbo till sanatorium.

Frågan angående särskilda bestämmelser om statsbidrag till Gotlands

läns landsting berördes ånyo i eu till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet

ställd interpellation vid 1948 års riksdag. I sitt interpellationssvar

uttalade departementschefen, att förhållandena på hälso- och sjukvårdens

område på Gotland icke var tillfredsställande. Anledningen härtill var

främst att söka i länets mycket svaga skatteunderlag, som hindrade landstinget

att bygga ut verksamheten till samma omfattning som inom andra

landstingsområden. Det vore därför icke orimligt, om staten i någon form

trädde emellan för att i särskild ordning bistå landstinget vid lösandet av

öns sjuk vård sproblem. Delta syntes emellertid icke kunna ske utan närmare

utredning.

Rihang till riksdagens protokoll 1957. (i sand. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1957

Liknande synpunkter framhölls sedermera av statsutskottet i utlåtande

till 1950 års riksdag över en motion om utredning angående specialsjukvård

på sjukhusen i Stockholm för invånarna på Gotland. Innan staten kunde

påtaga sig särskilda bidragsförpliktelser för den gotländska sjukvården,

borde emellertid enligt utskottet en allsidig prövning av olika länkbara lösningar

ske, varvid möjligheterna till ökat samarbete ej endast med den

civila sjukvården på fastlandet utan även med den militära sjukvården på

Gotland borde undersökas.

Av den föreliggande utredningen framgår, att Gotlands län numera har

vårdplatser till ett antal, som överstiger genomsnittet av platsantalet i landets

sjukvårdsområden. Av de olika specialiteter, som förekommer inom

flertalet områden, saknas i Gotlands län endast obstetrik och gynekologi.

Ökningen av antalet vårdplatser och vårdavdelningar har emellertid icke

åtföljts av en motsvarande förstärkning av lasarettets resurser i övrigt, vilket

— såsom utredningen påvisat — lett till synnerligen otillfredsställande

vårdförhållanden. De alltför stora vårdsalarna, det alltför ringa antalet isoleringsrum

samt de otillräckliga arbets- och mottagningslokalerna motsvarar

ej utvecklingens krav. Det synes uppenbart, att den vid lasarettet bedrivna

sjukvården icke i längden kan ombesörjas ens i nuvarande omfattning,

utan att en betydande upprustning i nämnda avseenden sker. De föreslagna

byggnadsåtgärderna, vars lämplighet vitsordats av fackmyndigheterna,

har icke givit departementschefen anledning till erinran. Genom utbyggnaden

skulle lasarettets sammanlagda platsantal öka från 241 till 295

platser samt tre nya vårdgrenar tillkomma, nämligen obstetrik, gynekologi

samt epidemivård. Samtidigt avses det nuvarande epidemisjukhuset i Visby

om 64 platser tagas i anspråk för kronikervård.

Möjligheterna att lösa sjukvårdsfrågan för Gotland på annat sätt än

genom en utbyggnad av lasarettet i Visby har diskuterats av utredningen.

Ett ianspråktagande av de militära sjukvårdsinrättningarna synes — såsom

utredningen framhållit — möjligt endast i ganska liten utsträckning och

endast beträffande enklare vårdfall. Denna utväg torde därför icke innebära

någon lösning av problemet rörande den kvalificerade sjukvården. Vad

angår ett utvidgat samarbete med sjukvårdshuvudmän på fastlandet förefaller

det ytterst osannolikt, att vårdplatser kan ställas till landstingets förfogande

utöver den specialistvård, som redan förekommer vid hl. a. sjukhusen

i Stockholm. Ur kostnadssynpunkt torde icke heller en sådan utväg

innebära någon väsentlig besparing för landstinget. Bortsett härifrån synes

andra skäl tala för att länets sjukvårdsbehov tillgodoses genom anordnande

av vårdplatser inom länet. Gotlands speciella kommunikationsförhållanden

medför sålunda särskilda problem vid meddelande av sjukvård på fastlandet.

Departementschefen vill i detta sammanhang även understryka vikten

ur försvarssynpunkt av att sjukvården på Gotland har tillräckliga resurser.

Skulle under ett krig förbindelserna mellan Gotland och fastlandet för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1957

3

svåras eller omöjliggöras, är det än mera betydelsefullt, att den gotländska

sjukvården är väl utbyggd redan i fred.

Med hänsyn till det nu sagda ansluter departementschefen sig till uppfattningen,

att en utbyggnad av lasarettet i huvudsaklig överensstämmelse med

av utredningen föreslagna riktlinjer bör komma till stånd.

Det planerade byggnadsföretaget för emellertid med sig betydande kostnader,

vilka preliminärt beräknats till 6 150 000 kronor. Med all säkerhet

skulle ränta och amortering å detta belopp medföra, att en väsentlig höjning

av landstingsskatten på Gotland måste företagas. Utdebiteringen av

landstingsskatt är redan nu den högsta i landet med 4 kronor 90 öre per

skattekrona. Gotland har det svagaste skatteunderlaget bland länen, både

absolut och räknat per invånare. Den alltmer tilltagande utflyttningen av

personer i de arbetsföra åldrarna gör, att skattekraften knappast kan förväntas

öka de närmaste åren. Ett genomförande av byggnadsåtgärderna

skulle säkerligen innebära en så stark ekonomisk påfrestning för landstinget,

att stor risk finns för att desamma icke skulle komma till stånd,

därest ej staten på något sätt lämnar landstinget ekonomiskt stöd.

Utredningen har föreslagit, att erforderligt statligt stöd för ändamålet

lämnas landstinget i form av lån. Förslaget har i princip lämnats

utan erinran av samtliga remissinstanser. För egen del anser departementschefen

sig med hänsyn till föreliggande speciella omständigheter böra tillstyrka,

att landstinget erhåller det av utredningen föreslagna lånet för genomförande

av den åsyftade utbyggnaden av lasarettet. Den beräknade

kostnaden om 6 150 000 kronor anses böra godtagas tills vidare såsom underlag

för ett bestämmande av lånets storlek. Härvid förutsättes att alla de möjligheter

till kostnadsbesparingar tillvaratages, som går att genomföra utan

att syftet med byggnadsföretaget förfelas. I enlighet med vad utredningen

föreslagit finner departementschefen det skäligt, att lånet får utgå med belopp

motsvarande högst 65 procent av 6 150 000 kronor med avdrag för vad

landstinget kan komma att uppbära i statsbidrag för ändamålet — uppskattningsvis

100 000 kronor — samt det bidrag landstinget enligt vad som förordas

i det följande bör lämna till anläggningskostnaderna för den enligt förslag

i propositionen nr 106/1956 beslutade vårdpaviljongen vid S:t Olofs

sjukhus i Visby. Enligt utredningens förslag skulle landstingets andel i kostnaderna

för paviljongen beräknas enligt samma princip som beträffande

lasarettet. Landstinget skulle således bidraga med 35 procent eller 350 000

kronor av det till en miljon kronor beräknade bidragsunderlaget. Detta förslag,

gentemot vilket landstinget icke haft någon erinran, anses böra godtagas.

I enlighet med ifrågavarande beräkningsgrunder skulle landstinget som

lån erhålla ett nettobelopp av (3 997 500 — 100 000 — 350 000) 3 547 500

kronor. Om byggnadskostnaderna blir mindre än 6 150 000 kronor, synes det

böra övervägas om ej viss reduktion av lånebeloppet bör ske. Om det författningsenliga

statsbidraget blir större eller mindre än beräknat, bör vidare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 46 år 1957

lånebeloppet jämkas i motsvarande grad. Lånet bör fördelas på den till omkring

fyra år uppskattade byggnadstiden. Då byggnadsarbetena icke torde

kunna påbörjas förrän under år 1958, torde det vara tillfyllest att för budgetåret

1957/58 ett belopp av 300 000 kronor anvisas.

Till frågan om ränta och amortering å lånet anser departementschefen sig

icke nu kunna taga slutlig ståndpunkt. Detta anses lämpligen böra ske först

när byggnadsföretaget slutförts och den verkliga byggnadskostnaden kan

överblickas. Det föreslås därför, att lånet får vara ränte- och amorteringsfritt

tills vidare under fem år. Efter denna tid bör — med utgångspunkt från

landstingets då föreliggande ekonomiska förhållanden — frågan om återbetalning

av lånet och ränta å detsamma upptagas till förnyad prövning. I

samband härmed bör även ställning tagas till av landstinget ifrågasatt

statligt bidrag till driften av lasarettet i Visby samt till frågan om bidrag av

landstinget till driften av den beslutade vårdpaviljongen vid S:t Olofs

sjukhus.

Utskottet anser i likhet med både utredningen och departementschefen att

Gotlands isolerade läge, det låga befolkningstalet och den ringa ekonomiska

bärkraften motiverar att staten lämnar ett särskilt ekonomiskt stöd till den

planerade utbyggnaden av lasarettsvården i Visby. Utskottet tillstyrker att

det statliga stödet i enlighet med utredningens förslag, vilket i princip lämnats

utan erinran av samtliga remissinstanser, lämnas landstinget i form av

lån. De föreslagna beräkningsgrunderna för lånet har icke givit utskottet

anledning till annat uttalande än att det, såsom departementschefen anfört,

synes böra övervägas om ej någon reduktion av lånebeloppet kan ske, därest

byggnadskostnaderna skulle bli lägre än beräknat. Med hänsyn till föreliggande

speciella omständigheter anser sig utskottet även böra godta departementschefens

förslag, att lånet tills vidare under fem år får vara ränteoch

amorteringsfritt.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som ej heller i övrigt funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) besluta att statligt stöd må utgå till Gotlands läns

landsting för utbyggande av lasarettet i Visby i enlighet med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 8 februari 1957 angivna grunder;

b) till Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av

lasarettet i Visby för budgetåret 1957/58 under fonden för

låneunderstöd, inrikesdepartementet, anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46 dr 1957

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,

Ohlon, Gillström, Boman, fröken Andersson, herrar Ivar Johansson, Birger

Andersson, Thun, Bergman, Erik Svedberg, Pålsson, Sunne, Elfving och

Söderberg; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Persson i Växjö, Gustafsson

i Stockholm, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström, Almgren,

fröken Vinge, herrar Gerhard Nilsson i Gävle, Svensson i Stenkyrka och

fröken Liljedahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av lasarettet i Visby. a1 i texten