Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1957-03-19 · 108 sidor, varav 108 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 108 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1957/58 under femte huvudtiteln,

avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Socialdepartementet

l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1957) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

socialdepartementet, som föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels

ock till Socialdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 1 170 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 815 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att för socialdepartementet inrättas två

nya tjänster, nämligen å rättsavdelningen en tjänst som byråchef för lagärenden

i Cr 13 i utbyte mot ett nu från icke-ordinarieposten utgående

arvode samt å statssekreterareavdelningen ytterligare en tjänst som budgetsekreterare.

Vidare bör under avlöningsanslaget uppföras en särskild

anslagspost till ersättningar åt expertis och tillfällig arbetskraft. Medelsbehovet

beräknas under denna post till 250 000 kronor, ökningen av anslaget

med sistnämnda belopp innebär i princip en överflyttning av vissa

avlöningskostnader från femte huvudtitelns kommittéanslag, vartill hänsyn

tagits vid beräkningen av sistnämnda anslag.

Biträdespersonalen i departementet anses böra förstärkas med ett

kanslibiträde i Cell och tre biträden i reglerad befordringsgång. Vidare

föreslås, att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 utbytes mot en kontoristtjänst

i Ce 13 och att en kansliskrivartjänst i Ce 15 inrättas i utbyte mot en

kanslibiträdestjänst i Cell, varvid samtidigt en tjänst i Cg 15 indrages.

1—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

För löneklassuppflyttningar m. m. samt omräkning av posten till rörligt

tillägg erfordras en uppräkning av anslaget med 36 500 kronor.

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsbehovet under

anslaget med 354 500 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt att under socialdepartementets

avlöningsanslag uppföres en särskild post för ersättningar åt

expertis och tillfällig arbetskraft.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

under förevarande punkt framlagda förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för socialdepartementet, som föranledes

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 37 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 467 700

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ....................................... 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 209 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 205 300

Summa kronor 1 170 000;

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 170 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 66 000

kronor.

Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—12) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

3

ningen för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels

ock till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 155 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 964 000 kronor.

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande ändringar

i lönegradsplaceringen för tjänster hos styrelsen göras: en tjänst som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång utbytes mot en kanslibiträdestjänst

i Ce 11, vilken avses för biblioteket—arkivet, en kontoristtjänst i Ca 13 på

utredningsbyrån utbytes mot en kansliskrivartjänst i Ca 15 och två amanuenstjänster

(byråsekreterartjänster i Ce 25), den ena på nykterlietsvårdsbyrån

och den andra på förlikningsmannaexpeditionen, utbytes mot förste

byråsekreterartjänster i Ce 27.

Med hänsyn till det ungdomsvårdande arbetets stora betydelse finner

departementschefen det angeläget att socialstyrelsen erhåller viss personalförstärkning,

som kan möjliggöra ökade insatser från styrelsens sida på

detta område, och tillstyrker därför styrelsens förslag, att för detta ändamål

en tjänst i Ce 27 inrättas inom barnavårdsbyrån. Tjänstebenämningen bör

vara förste byråsekreterare.

Nykterhetsvårdsbyrån föreslås förstärkt med ytterligare en amanuens.

Mot styrelsens beräkningar rörande omräkningsposterna har departementschefen

intet att erinra. För höjning av vissa arvoden beräknas ett

belopp av 1 000 kronor.

Vid behandlingen av styrelsens omkostnadsanslag föreslår departementschefen

att anslagsposten till hyra för statistikmaskiner räknas upp

med 10 000 kronor, vilken höjning delvis uppväges av minskade löneutgifter.

På grund härav minskas avlöningsanslaget med 3 500 kronor.

Med anledning av styrelsens förslag om ordinariesättning av vissa tjänster

tillstyrkes, att befattningen som daghemskonsulent i Ce 27 och tre befattningar

som eftervårdskonsulent i Ce 25 överföres till ordinarie stat,

varvid benämningen å den förstnämnda befattningen ändras till konsulent.

Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 bör ökas med 4 till 80 samt medel

under ordinarieposten beräknas för 51 sådana tjänster.

En på övergångsstat uppförd kansliskrivartjänst föreslås utgå ur personalförteckningen.

De i det föregående tillstyrkta förslagen föranleder en ökning av medelsbehovet

under anslaget med 191 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

dels en inom andra kammaren av fru Ekendahl väckt motion (II: 355),

i vilken har hemställts, att riksdagen ville besluta, att den nuvarande

tjänsten i Cg 25 för den till barnavårdsbyrån knutna befattningshavaren,

som har till uppgift att placera vissa för skyddsuppfostran omhändertagna

barn i fosterhem i stället för i ungdomsvårdsskola, måtte ombildas till en

förste byråsekreterarbefattning i Ce 27,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Dahlén och Gustafson i

Göteborg väckt motion (II: 446), i vilken har hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av en ny tjänst i Ce 27

(ungdomskonsulent) i socialstyrelsen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt av departementschefen i

förevarande sammanhang anmälda förslag till lönegradsuppflyttningar av

tjänster. Under erinran härom och då det enligt utskottets mening i första

hand bör ankomma på Kungl. Maj :t att pröva frågor om ändrad löneställning

är utskottet icke berett tillstyrka förslaget i motionen II: 355 om att

en på barnavårdsbyrån inrättad tjänst i Cg 25 för fosterhemsverksamhet

ombildas till befattning i Ce 27.

I likhet med departementschefen anser utskottet att socialstyrelsen

bör ges möjlighet till ökade insatser på det ungdomsvårdande området.

Utskottet biträder därför Kungl. Maj :ts förslag att för ändamålet inrättas

en tjänst i Ce 27 på barnavårdsbyrån och avstyrker sålunda det häremot

avvikande förslaget i motionen II: 446.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som ej heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna II: 355 och II: 446

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för socialstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 1 278 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

21 400

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957 5

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 123 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 731 000

Summa kronor 3 155 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 155 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 12 och 13) föreslagit

riksdagen att till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för

större statistiska specialundersökningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 55 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 65 000 kronor.

Av detta anslag bestrides avlöningskostnaderna för den personal, främst

biträdespersonal, som med anledning av större statistiska specialundersökningar

m. m. anställes på socialstyrelsens båda statistiska byråer. Å

anslaget fanns vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation av 56 457

kronor.

Departementschefen anser att anslaget för nästa budgetår kan minskas

med 10 000 kronor med hänsyn till den vid utgången av budgetåret 1955/56

förefintliga reservationen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Birke m. fl. (I: 260) och den andra inom andra kammaren av herr

Magnusson i Borås m. fl. (II: 347), har — såvitt nu är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte besluta att förevarande anslag för budgetåret 1957/58

uppföres med 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.

Utskottet. Enligt vad socialstyrelsen anfört i sin anslagsframställning

kan det inte anses uteslutet, att nu tillgängliga medel under anslaget kommer

att i sin helhet vara förbrukade med utgången av innevarande budgetår.

Med hänsyn härtill är utskottet icke berett förorda att anslaget för

nästa budgetår uppföres med lägre belopp än Kungl. Maj :t har föreslagit.

Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för

större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 13—15), vilket innebär en med 35 700 kronor ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 531 600

kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utred
ningsinstitut

m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 15 och 16) föreslagit

riksdagen att till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns

utredningsinstitut in. fl. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 182 200

kronor.

Anslaget, från vilket bestrides kostnaderna för prisinsamlingen till

konsumentprisindex m. in., är i gällande riksstat uppfört med 140 000

kronor.

Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas under anslaget för

nästa budgetår till betalning av den merkostnad på ca 12 200 kronor som

uppkommit under budgetåret 1955/56. Vad angår kostnaderna för prisinsamling

och bostadsundersökningar under nästa budgetår föreslås att härför

anvisas sammanlagt 170 000 kronor.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och

//: 347 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att förevarande anslag för budgetåret 1957/58 uppföres med 152 200

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag och avstyrker sålunda motionerna I: 260 och II: 347 jämväl i vad

de berör förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu

är i fråga, till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska

centralbyråns utredningsinstitut m. fl. för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 182 200 kronor.

7:o) Levnadskostnadsundersökning. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 16

—23) föreslagit riksdagen att till Levnadskostnadsundersökning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

7

Socialstyrelsen har hemställt om anvisande av anslag för utförande av

en levnadskostnadsundersökning avseende år 1958.

Departementschefen anför, att de levnadskostnadsundersökningar som

företagits efter det andra världskrigets slut varit av relativt liten omfattning.

Några större undersökningar av detta slag har inte företagits sedan

år 1933. Med hänsyn till de genomgripande förändringarna i konsumtionens

omfattning och inriktning under efterkrigstiden torde starka skäl

finnas för att nu göra en levnadskostnadsundersökning av större omfattning.

önskvärdheten och behovet härav har även betonats i så gott som

samtliga remissyttranden över socialstyrelsens förslag. Det är angeläget

att aktuella uppgifter rörande konsumtionen står till förfogande bl. a.

för konjunkturinstitutets beräkningar av den totala konsumtionen i landet

och för indexberäkningen. Även vid behandlingen av andra samhällsekonomiska

spörsmål, främst prissystemet för jordbruksprodukter, är

behovet av aktuella sådana uppgifter stort. Departementschefen är därför

beredd att tillstyrka styrelsens förslag att en levnadskostnadsundersökning

skall företagas år 1958.

Beträffande undersökningens omfattning och utformning och valet av

undersökningsmetod godtages vad socialstyrelsen föreslagit. Det förutsättes

dock, att vid den definitiva utformningen och planläggningen

av undersökningen ett intimt samarbete sker mellan socialstyrelsen, indexnämnden,

statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och jordbruksnämnden.

I planläggningen bör ingå provundersökningar av erforderlig

omfattning. Vidare förutsättes, att en preliminär bearbetning av undersökningen,

såvitt avser tiden 1 januari—30 september 1958, färdigställes

i så god tid att den kan föreligga vid de överläggningar som skall föregå

den allmänna översynen av prissystemet för jordbruksprodukter år 1959.

Kostnaderna för undersökningen har av socialstyrelsen beräknats till

650 000 kronor. Styrelsen anger, att beräkningarna är osäkra. Styrelsen

har för avsikt att undersöka bl. a. kostnadsfrågan vid särskilda provundersökningar.

Departementschefen förutsätter emellertid att det nu angivna

beloppet betraktas som en ram inom vilken kostnaderna måste rymmas. För

att undersökningen skall kunna utnyttjas vid översyn av prissystemet för

jordbruket avses jordbrukargruppen bli starkt överrepresenterad vid undersökningen

i förhållande till andra inkomsttagargrupper. Det anses därför

skäligt, att — såsom jordbruksnämnden föreslagit — en del av kostnaderna

för undersökningen bestrides av det under nionde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Departementschefen utgår ifrån att av kostnaderna för undersökningen

200 000 kronor bestrides från nämnda anslag. Det belopp som därutöver

erfordras är alltså 450 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och

II: 347, i vilka — såvitt nu är fråga -— har hemställts, att riksdagen måtte

avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Levnadskostnadsundersökning

av 450 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 357),

vari har hemställts, att riksdagen vid behandling av frågan om levnadskostnadsundersökning

måtte besluta om undersökning jämväl av boendeförhållandena

i enlighet med i motionen antydda riktlinjer samt att för

ändamålet anslå det belopp som eventuellt erfordras för en kompletterande

undersökning av här angivet slag.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 1: 260

och 11:357.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att de genomgripande

förändringarna i konsumtionens omfattning och inriktning under efterkrigstiden

samt de var för sig betydelsefulla behov, som levnadskostnadsundersökningarna

är avsedda att tillgodose, motiverar att en större undersökning

av detta slag nu kommer till stånd. De i motionerna 1:260 och

11:347 anförda skälen för ett avstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande

förslag har utskottet sålunda inte kunnat tillmäta någon avgörande betydelse.

Beträffande förslaget i motionen 11:357 om att levnadskostnadsundersökningen

skall utvidgas för att skapa underlag även för en bedömning av

de bostadspolitiska åtgärderna anser utskottet att frågan om en undersökning

i angivet syfte bör lösas i annat sammanhang. Utskottet avstyrker

därför motionen.

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot anslagsberäkningen hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är

i fråga, till Levnadskostnadsundersökning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor;

II. att motionen II: 357 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 23), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

9

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 263 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 000

Summa kronor 330 000;

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

9:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, s. 24), vilket innebär en uppräkning av

anslagsposterna till reseersättningar och expenser med tillhopa 4 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

104 200 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s.

24—26) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för arbetsdomstolen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 166 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 159 600 kronor.

Maximeringen såväl av det antal offentliga sammanträden som det antal

sammanträden för överläggning till dom, för vilket arvode må utgå, bör

enligt departementschefen borttagas, ökad medelsanvisning på grund härav

anses inte erforderlig. För höjning av vissa arvoden beräknas 1 800

kronor. Anslaget höjes vidare med vad som erfordras på grund av 1956

års lönereglering, löneklassuppflyttning för kansliskrivaren och reglerad

befordringsgång eller med 5 100 kronor. I enlighet med grunderna för

reglerad befordringsgång bör en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 utbytas mot

en dylik tjänst i Ca 8.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer därför,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungi. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för arbetsdomstolen, som föranledes

av vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 14 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 80 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 53 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 17 400

Summa kronor 166 500 ;

c) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 166 500 kronor.

11 :o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 26), vilket innebär en ökad medelsanvisning med

300 kronor till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 17 300

kronor.

12 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 12, s. 27 och 28), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikning smän för medling i arbetstvister

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 235 000 kronor.

13 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 28), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

11

Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

14 :o) Mödrahjälp. Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 29 och 30) föreslagit

riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Socialstyrelsen har anfört, att den praxis som f. n. tillämpas

vid prövning av behov av mödrahjälp är långt ifrån tillfredsställande.

Reglerna för så närbesläktade hjälpformer som mödrahjälp och socialhjälp

företer sådana avvikelser, att den som erhåller högsta socialvårdsunderstöd

inte är berättigad till maximal mödrahjälp. Styrelsen har ansett

sig böra något avvakta erfarenheterna av moderskapsförsäkringen, innan

frågan om ändrade normer för behovsprövningen aktualiseras. Ifrågavarande

normer synes nu böra ändras för att möjliggöra en uppmjukning

av behovsprövningen. Anslagsbehovet beräknas på grund härav komma

att öka med 5—6 milj. kronor. Styrelsen, som uppger att anslagsbelastningen

under budgetåret 1955/56 var ca 7 100 000 kronor, föreslår, att anslaget

höjes med 6 500 000 kronor till 11 000 000 kronor.

Departementschefen anför, att familjeberedningen i september 1956 avlämnat

en promemoria angående ekonomiskt stöd vid barnsbörd, i vilken

förslag framlägges till en genomgripande omvandling av den nuvarande

mödrahjälpen. Förslaget innebär bl. a., att mödralijälpen skall anknytas till

den av de allmänna sjukkassorna administrerade moderskapshjälpen och

utgå som förhöjd grundpenning enligt schematiserade regler. Mödrahjälpsnämnderna

skall enligt förslaget avskaffas. Kostnaderna för den förhöjda

grundpenningen har av familjeberedningen uppskattats till alternativt ca

11 500 000 och ca 16 000 000 kronor för år. Vid remissbehandlingen av

promemorian har starkt delade meningar gjort sig gällande. Mödrahjälpsfrågan

har nära samband med de familjepolitiska frågor som behandlas

närmare av statsrådet Lindström under punkten om allmänna barnbidrag.

Dessa spörsmål anses nu endast delvis kunna upptagas till behandling. Förslaget

till mödrahjälpsreform är till sin natur så genomgripande att ytterligare

överväganden krävs innan ställning kan tagas till förslaget.

Under dessa förhållanden bör enligt departementschefen någon ändring

av grunderna för mödrahjälpen inte vidtagas nu. På grund därav och då

anslagsbelastningen under budgetåret 1955/56 enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning nära ansluter sig till anslagets nuvarande belopp,

4 500 000 kronor, anses anslaget även för nästa budgetår böra upptagas till

detta belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 4 nämnda likalvdande motionerna I: 260 och

11: 3V7, i vilka har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte

avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till mödrahjälp av

4 500 000 kronor,

dels ock en inom''andra kammaren av fru Ekendahl m. fl. väckt motion

(11:356), vari har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1957/58

anvisa ett till 11 miljoner kronor förhöjt anslag för mödrahjälp.

Beträffande motiveringen för yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna

I: 260 och II: 356.

Utskottet. Med hänsyn till vad i socialstyrelsens anslagsframställning

och i motionen II: 356 anförts rörande behovet av mödrahjälp är det enligt

utskottets mening att beklaga, att Kungl. Maj :t inte funnit det möjligt att

taga slutlig ställning till familjeberedningens föreliggande förslag. Utskottet

förutsätter emellertid att förslag i ämnet kommer att föreläggas nästa års

riksdag. Tills vidare torde därför, såsom departementschefen anfört, nuvarande

grunder för mödrahjälpen alltjämt böra gälla. Tillräckliga skäl

för att i enlighet med yrkandet i motionen II: 356 nu höja anslaget synes

utskottet heller icke föreligga. Det anförda bör dock inte hindra, att de

normer för behovsprövningen, som socialstyrelsen utfärdat till mödrahjälpsnämndernas

vägledning, uppmjukas i sådana fall, där ett trängande hjälpbehov

eljest inte skulle kunna tillgodoses.

Utskottets ställningstagande innebär jämväl, att utskottet avstyrker

motionerna 1:260 och II: 347 i vad de berör förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna II: 356 samt I: 260 och II: 347,

sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga, till Mödrahjälp

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

4 500 000 kronor.

15 :o) Mödrahjälpsnämndema. Kungl. Maj :t har (punkt 15, s. 30) föreslagit

riksdagen att till Mödrahjälpsnämndema för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och 11: 3i7

har hemställts såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte avslå förslaget

om ett anslag för budgetåret 1957/58 till mödrahjälpsnämndema av

140 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

13

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1: 260.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under föregående

punkt avstyrker utskottet motionerna 1:260 och 11:347 jämväl i vad de

berör förevarande anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

16:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj :t har

(punkt 16, s. 30—46) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande

statsrådet föreslagna ändringar av bestämmelserna om statsbidrag

för social hemhjälpsverksamhet, dels medgiva att för år 1958 statsbidrag

må utgå till avlönande av högst 3 400 heltidsanställda eller däremot

svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till

avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 600 000 kronor.

Den statsunderstödda sociala hemhjälpen är främst avsedd för barnfamiljernas

behov. I den mån resurserna så medger kan den också utnyttjas

för hjälp åt åldringar, men hemhjälp åt dessa lämnas i huvudsak

genom den helt kommunala hemtjänst för gamla som organiserats i ett

stort antal kommuner. Den statsunderstödda hemhjälpsverksamheten har

nu byggts ut så att den år 1957 beräknas omfatta ungefär 2 950 heltidsanställda

och 160 deltidsanställda hemvårdarinnor. Härtill kommer mer än

300 heltidsanställda och ett obekant antal deltidsanställda hemvårdarinnor

med samma arbetsuppgifter, till vilkas avlönande statsbidrag inte kan utgå

på grund av statsbidragsreglernas utformning. Den hittills genomförda utbyggnaden

är långt ifrån tillräcklig för att tillgodose barnfamiljernas behov

av hjälp. Under år 1955 redovisade hemhjälpsnämnderna sålunda ca

10 000 fall, då anmält behov av social hemhjälp inte kunnat tillgodoses av

brist på arbetskraft. Sannolikt är behovet större än som framgår av denna

redovisning. En fortsatt utveckling av den sociala hemhjälpen är därför

önskvärd som ett led i en intensifiering av samhällets familjestödjande åtgärder.

Familjeberedningen har såsom program föreslagit en ökning av

antalet hemvårdarinnor med 2 000 under en femårsperiod. Vid remissbehandlingen

har emellertid framhållits att en sådan utbyggnadstakt är alltför

optimistiskt beräknad med hänsyn bl. a. till tillgången på arbetskraft

och behovet av personalökning inom andra socialvårdsområden. Föredra
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

ganden är därför inte heller beredd att för egen del ange något i siffror

fixerat program för utbyggnaden. Det rör sig här om en med statsbidrag

understödd men huvudsakligen kommunal verksamhet, och prövningen av

behovet måste ankomma på kommunerna.

Den praktiskt sett mest framträdande olägenheten med de nuvarande

statsbidragsreglerna synes vara statsbidragets maximering i förhållande

till kommunernas folkmängd. Denna innebär, att fullt statsbidrag utgår

för högst en hemvårdarinna på 4 000 invånare i stad och på 2 000 invånare

i landskommun. Dessa siffror anger en vid statsbidragets tillkomst gjord

uppskattning av behovet av hemvårdarinnor, vilken uppskattning inte avsåg

alt vara definitiv och vilken enligt numera vunnen erfarenhet är alltför

låg. Familjeberedningen har föreslagit, att ifrågavarande maximering skall

slopas. I stället föreslås, att statsmakterna för varje år skall fastställa det

högsta antal tjänster, för vilket statsbidrag får beviljas. Det stora flertalet

remissinstanser har tillstyrkt detta förslag. I ett par remissyttranden har

yppats farhågor för att ett slopande av begränsningen i förhållande till folkmängden

skall få till effekt, att hemvårdarinnor dras från landsbygden till

städerna. Om antalet statsbidragsrum fastställes av statsmakterna, finnes

emellertid möjligheter att avväga det sammanlagda antalet statsbidrag

med hänsyn till landsbygdens intressen. Vidare framhålles att i statsbidragskungörelsen

skall bibehållas den nuvarande bestämmelsen om att

ansökan, som avser hemhjälpsverksamhet i kommun på landet, skall äga

företräde framför ansökan som avser sådan verksamhet i stad.

Föredraganden förordar sålunda, att bestämmelserna om maximering av

statsbidraget i förhållande till kommunernas folkmängd skall utgå samt att

i stället skall fastställas det högsta antal hemvårdarinnor, för vilket statsbidrag

får beviljas. De nya bestämmelserna bör äga tillämpning för tiden

fr. o. m. den 1 januari 1958. För år 1958 bör maximiantalet statsbidrag

fastställas så att bidrag kan utgå för hela den hittills genomförda utbyggnaden

av den sociala hemhjälpen, vilket innebär en utökning av antalet

statsbidragsrum med 300—400. Maximiantalet bör sålunda bestämmas till

3 400 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor.

Kommunerna bör härigenom få förutsättningar att utvidga hemvårdarinneverksamheten

totalt sett, i proportion till det ökade antalet statsbidragsrum.

Den nya statsbidragsregeln avser sålunda främst en ökning av

hemvårdarinneorganisationens kapacitet, inte endast en förbättring av

kommunernas ekonomi på ifrågavarande verksamhetsområde.

Familjeberedningen har föreslagit, att statsbidraget per hemvårdarinna

skall höjas från 1 400 till 2 000 kronor samt att statsbidragsreglerna skall

förenklas genom att å ena sidan det särskilda statsbidraget till ålderstillägg

avskaffas och å andra sidan ingen andel av influtna avgifter avräknas från

statsbidraget. Föredraganden kan inte förorda annan ändring i nu ifrågavarande

hänseenden än att statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

15

na höjes från 1 400 till 1 700 kronor och att det särskilda bidraget till

ålderstillägg samtidigt borttages. Landstingsbidragets minimibelopp bör

härvid höjas från 700 till 850 kronor per hemvårdarinna.

När maximeringen av statsbidraget i förhållande till folkmängden slopas

kommer, såsom familjeberedningen påpekar, en klarare gränsdragning

mellan den statsunderstödda hemhjälpsverksamheten och den rent kommunala

hemtjänsten för åldringar att erfordras. Beredningen föreslår i

detta syfte, att bidrag till deltidsarbetande hemvårdarinnor endast skall

beviljas för arbetskraft, som är anställd för tjänstgöring i en omfattning,

som motsvarar minst hälften av normal tjänstgöringstid. Härvid skall hälften

av det normala statsbidraget utgå. Socialstyrelsen föreslår i stället

som villkor för statsbidrag, att antalet arbetsdagar för år skall uppgå till

minst 65. Sistnämnda förslag anknyter till nu gällande bestämmelser med

den skillnaden att minimiantalet arbetsdagar nu är fastställt till 48 för år.

Deltidsanställda hemvårdarinnor är nu anställda för tjänstgöring vid behov.

Ersättningen torde i regel utgå per timme. Naturligt är att sådan arbetskraft

i första hand användes i kommunernas åldringsvård, där det oftast

icke föreligger behov av sammanhängande arbetsinsatser i samma hem

annat än några timmar varje gång. Om en gräns mellan den rent kommunala

och den statsunderstödda hemhjälpsverksamheten skall erhållas,

synes därför den av familjeberedningen föreslagna ordningen vara lämpligast.

Föredraganden biträder beredningens förslag. Full tjänstgöring

motsvarar 192 timmar under en period om fyra veckor. Statsbidrag

bör alltså beviljas för avlönande av deltidsanställd hemvårdarinna endast

om hennes anställning avser minst hälften av full tjänstgöringstid,

räknat för fyraveckorsperiod. Uppgår den fastställda tjänstgöringstiden för

deltidsanställd hemvårdarinna till högre timantal än som motsvarar hälften

av full tjänstgöring, bör helt eller halvt bidrag beräknas, alltefter det tjänstgöringstidens

omfattning närmast motsvarar halv eller full tjänstgöring.

För enkelhetens skull bör kallortstillägg ej inräknas i statsbidraget för

deltidsanställd befattningshavare. Frågan om de sociala förmånerna vid

deltidsanställning bör såsom stadsförbundet uttalat lösas av parterna.

De ändrade bestämmelserna bör såsom nämnts träda i kraft den 1

januari 1958 och äga tillämpning på bidrag som belöper på tid fr. o. m.

nämnda dag. Den kostnadsökning som föranleds av ändringarna beräknas

till ca 1 000 000 kronor under år 1958. Då statsbidraget utbetalas

kalenderårsvis i efterskott, faller kostnadsökningen emellertid inte till

någon del på anslaget för nästa budgetår utan först på anslaget för därpå

följande budgetår. Mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet under

budgetåret 1957/58 har föredraganden intet att erinra och föreslår alltså,

att anslaget höjes med 50 000 kronor till 3 650 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och

II: 3b7, i vilka — såvitt nu är i fråga —- har hemställts, att riksdagen

måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i övrigt, avslå förslaget om en

höjning av statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarinna från 1 400 till

1 700 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Hamrin-Thorell m. fl. (I: 263) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (II: 345), i vilka har hemställts, att riksdagen

vid sin behandling av Kungl. Maj :ts begäran om anslag för bidrag till

avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1957/58 måtte besluta dels

att statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarinna skall utgå med 2 000

kronor, under förutsättning att landsting eller stad, som ej deltar i landsting,

lämnar bidrag på minst 1 000 kronor, dels ock att för 1958 statsbidrag

må utgå till högst 3 500 heltidsanställda hemvårdarinnor eller

däremot svarande deltidsanställda,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Svenson m. fl. (I: 352) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Hedenäset (II: 352), i vilka har hemställts, att riksdagen,

med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag, måtte biträda vad i motionerna

anförts rörande bestämmelserna för statsbidrag till social hemhj

älpsverksamhet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 260, II: 345 och I: 352.

Utskottet. På grundval av familjeberedningens förslag förordas i propositionen

att nuvarande bestämmelser om maximering av statsbidraget i

förhållande till kommunernas folkmängd skall utgå och att i stället skall

fastställas det högsta antal hemvårdarinnor, för vilket statsbidrag får beviljas.

För år 1958 föreslås maximiantalet till 3 400 heltidsanställda eller

däremot svarande deltidsanställda hemvårdarinnor. Vidare föreslås att

statsbidraget per heltidsanställd hemvårdarinna höjes från 1 400 till 1 700

kronor och att det särskilda bidraget till ålderstillägg samtidigt borttages.

Landstingsbidragets maximibelopp föreslås härvid höjt från 700 till 850

kronor per hemvårdarinna.

Mot förslaget att slopa maximeringen i förhållande till kommunernas

folkmängd har i motionerna 1: 352 och II: 352 invänts att förslaget medför

risk för att hemvårdarinnor dras från landsbygden till städerna. Som

framgår av propositionen har föredraganden icke förbisett denna fråga.

Sålunda har framhållits att, då avsikten är att statsmakterna skall fastställa

antalet bidragsrum, möjlighet finns att avväga detta antal med hänsyn

till landsbygdens intressen. Vidare har påpekats, att i bidragskun
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

17

görelsen skall bibehållas den nuvarande bestämmelsen om att ansökan,

som avser hemhjälpsverksamhet i kommun på landet, skall äga företräde

framför sådan ansökan från stad. Vad föredraganden anfört synes utskottet

innebära tillräcklig garanti för att landsbygden icke skall bli missgynnad.

Under erinran slutligen om att ifrågavarande maximering ansetts

vara den praktiskt sett mest framträdande olägenheten med nuvarande

statsbidragsregler tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

Det i propositionen föreslagna maximiantalet av 3 400 hemvårdarinnor,

för vilket statsbidrag skall kunna beviljas, avser att täcka statsbidragsbehovet

för hela den hittills genomförda utbyggnaden av den sociala hemhjälpen

och innebär en utökning av antalet statsbidragsrum med 300—400.

I propositionen framhålles, att kommunerna härigenom bör få förutsättningar

att utvidga hemvårdarinneverksamheten totalt sett, i proportion till

det ökade antalet statsbidragsrum, och att den nya statsbidragsregeln sålunda

främst avser en ökning av hemvårdarinneorganisationens kapacitet,

inte endast en förstärkning av kommunernas ekonomi på ifrågavarande

verksamhetsområde. På grund härav och då det vidare är ovisst i vilken

takt verksamheten kan komma att ytterligare utvecklas är utskottet icke

berett tillstyrka yrkandet i motionerna 1:263 och 11:345 om en höjning

av det föreslagna maximiantalet.

I samma motioner yrkas att statsbidraget per hemvårdarinna i enlighet

med familjeberedningens förslag skall höjas från 1 400 till 2 000 kronor

under förutsättning att landstingsbidrag utgår med minst 1 000 kronor,

medan i motionerna I: 260 och II: 347 föreslås, att statsbidraget alltjämt

skall utgå med 1 400 kronor. Utskottet har för sin del icke funnit anledning

frångå Kungl. Maj :ts förslag om en höjning av bidraget till 1700

kronor och avstyrker därför förevarande motionsyrkanden.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:352 och 11:352, 1:263 och

11:345 samt 1:260 och 11:347, sistnämnda bägge motioner

såvitt nu är i fråga,

a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 föreslagna

ändringar av bestämmelserna om statsbidrag för social hemhjälpsverksamhet;
b)

medgiva att för år 1958 statsbidrag må utgå till avlönande

av högst 3 400 heltidsanställda eller däremot svarande

antal deltidsanställda hemvårdarinnor;

2—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

c) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

17:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 46 och 47), vilket innebär en

ökning av anslaget med 45 000 kronor för att öka utbildningskapaciteten,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 167 000 kronor.

18:o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s.

47 och 48), vilket innebär en med 50 000 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kommunerna enligt

socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 5 300 000 kronor.

19 :o) Socialhjälp och barnavård för lappar. Kungl. Maj :t har (punkt

19, s. 48) föreslagit riksdagen att till Socialhjälp och barnavård för lappar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av kommuns godkända kostnader

för socialhjälp (fattigvård) och barnavård åt personer tillhörande den

renskötande lappbefolkningen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den

redogörelse för socialhjälp och barnavård till lappar, som riksdagens år

1956 församlade revisorer lämnat under § 15 i sin berättelse. I anslutning

till sin redogörelse har revisorerna gjort följande uttalande.

Å femte huvudtiteln finnes uppfört ett anslag till Socialhjälp och barnavård

till lappar, för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av

200 000 kronor. Anslaget är numera avsett såsom bidrag till vissa utgifter

för fattigvård (fr. o. m. den 1 januari 1957 socialhjälp) och barnavård,

som fattigvårdssamhälle respektive kommun haft att vidkännas för lappar

(vårdbidrag). Detta utgår med tre fjärdedelar av fattigvårdssamhälles

eller kommuns godkända kostnader för nämnda ändamål och utbetalas

av vederbörande länsstyrelse. Tidigare bestreds från förevarande anslag

jämväl byggnadsbidrag för uppförande eller inrättande av särskilda ålderdomshem

för lappar samt för sådan om- eller tillbyggnad av dylikt hem,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

19

som närmast var atl likställa med nybyggnad. På förslag av åldringsvårdsutredningen

beslöt 1953 års riksdag på skäl som i det föregående angivits,

att dylika bidrag ej längre skola utgå.

Allmänna statsbidragsutredningen föreslog i sitt första betänkande, att

de särskilda statsbidragen — däribland ifrågavarande bidrag — skulle ersättas

av ett allmänt statsbidrag. De av utredningen upptagna grunderna

för bidragets fördelning ansågos emellertid av remissmyndigheterna såsom

alltför invecklade. I ett nytt betänkande har utredningen fördenskull förordat,

att allenast vissa statsbidrag — väsentligen sådana som utgå till flertalet

kommuner — skola avlösas av generella bidrag. Betänkandet innehåller

ej något förslag om att här avsedda anslag skall avvecklas. Detta

ståndpunktstagande innebär dock icke, såvitt revisorerna kunnat finna, att

utredningen i sak tagit ställning till behovet av ett särskilt bidrag till lapparnas

fattigvård och barnavård. Utredningen har nämligen enligt sitt

uppdrag endast att föreslå förenklade statsbidragsgrunder. Ej heller torde

det förut nämnda beslutet av 1955 års riksdag innebära ett definitivt ställningstagande

till här behandlade anslag, utan beslutet att statsverket alltjämt

skall lämna bidrag till lapparnas socialhjälp m. in. torde få ses

allenast som en konsekvens av att riksdagen i den då aktuella huvudfrågan

— finansieringen av den generella, behovsprövade socialhjälpen —

stannade för att bibehålla hittillsvarande system.

Revisorerna ha med hänsyn till vad sålunda förekommit ansett sig oförhindrade

att till behandling upptaga spörsmålet, huruvida för framtiden

ett särskilt bidragsanslag för här avsedda ändamål skall finnas uppfört å

riksstaten. Till att börja med må då framhållas, att en strävan numera

föreligger att i allt större utsträckning jämställa samerna med landets

övriga befolkning. EU uttryck härför kan sägas vara avskaffandet av det

särskilda byggnadsbidraget till lappålderdomshem; på grund härav ha

vederbörande kommuner att inrätta för lapparna erforderliga platser å

ålderdomshem under samma förutsättningar som gälla för åldringsvården

i övrigt. Ett ytterligare steg i angivna utveckling skulle enligt revisorernas

mening vara att även indraga vårdbidraget, varigenom dessa kommuner

i här förevarande avseende även ekonomiskt skulle få samma skyldigheter

mot lapparna, inklusive de nomadiserande, som mot övriga kommunmedlemmar.

Som allmän förutsättning för ett dylikt steg torde dock böra gälla,

att kommunerna på grund härav icke över hövan komma alt finansiellt

betungas. Härutinnan må framhållas, såsom framgår av den föregående

redogörelsen, att det belopp varje kommun erhåller i statssubvention från

detta anslag är av jämförelsevis ringa storlek. Flera av de kommuner som

komma i åtnjutande av bidrag ha för övrigt högre skatteunderlag per innevånare

än vad medeltalet utgör för rikets landsbygd. För Karesuando kommun

synes dock bidraget ha en mera väsentlig betydelse; motsvarande

gäller i viss mån beträffande Tännäs och Arjeplog. Enbart detta förhållande

kan emellertid enligt revisorernas mening icke motivera anslaget.

De övriga skäl som på sin tid åberopades till förmån för införandet av

detta bidragsanslag kunna enligt revisorernas mening knappast numera

tillmätas någon avgörande vikt vid bedömandet av förevarande spörsmål.

Det förtjänar även att anmärkas, att socialvårdskommittén ansåg, att några

särskilda bestämmelser om bidrag för socialhjälp åt lappar ej borde meddelas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

I betraktande av vad sålunda anförts och då därtill kommer att en avveckling

av detta bidrag, särskilt om hänsyn tages till de belopp om vilka

här är fråga, skulle innebära ett icke obetydligt minskat administrativt

arbete för både statsverket och berörda kommuner, anse sig revisorerna

böra föreslå, att anslaget till Socialhjälp och barnavård till lappar avföres

från riksstaten. I syfte att giva vederbörande kommuner möjlighet att anpassa

sina inkomster och utgifter till de ändrade förhållanden, som inträda

sedan anslaget indragits, torde Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande

att undantagsvis under viss övergångstid disponera visst mindre belopp av

femte huvudtitelns anslag till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-

och barnavårdslagarna m. m. för bidrag till kommun, som enligt

hittills gällande bestämmelser ägt åtnjuta subvention för ifrågavarande

ändamål.

Mot revisorernas förevarande uttalande har reservation anförts av

herrar Lars Andersson och Bergh, vilka ansett att anslaget till Socialhjälp

och barnavård till lappar bör bibehållas å riksstaten och att därför förevarande

paragraf icke bort inflyta i berättelsen.

över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av socialstyrelsen,

statskontoret, statsbidragsutredningen samt länsstyrelserna i Kopparbergs,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hedström och Grym (I: 102) och den andra inom andra kammaren

av fru Jäderberg m. fl. (II: 138) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av riksdagens revisorers berättelse över den år 1956 av dem verkställda

granskningen angående statsverket måtte besluta, att vad revisorerna

under § 15 föreslagit om att anslaget tilll Socialhjälp och barnavård

till lappar avföres från riksstaten lämnas utan bifall.

Utskottet anser i likhet med riksdagens revisorer att skäl kan anföras

för att det särskilda bidraget till lapparnas socialhjälp och barnavård bör

upphöra. Något entydigt svar på denna fråga har dock inte framkommit

vid remissbehandlingen av revisorernas förslag. Länsstyrelserna i både

Norrbottens och Västerbottens län, där det största antalet lappar finns, har

icke ansett bärande skäl föreligga för att avföra förevarande anslag från

riksstaten. Samma uppfattning har givits tillkänna i motionerna I: 102

och II: 138. Enligt utskottets mening talar mot revisorernas förslag särskilt

det förhållandet, att statsbidragen, enligt vad socialstyrelsen anfört

i sitt yttrande, hos de flesta av de berörda kommunerna visat en tendens

att öka under senare år. Anledningen härtill torde huvudsakligen vara att

söka i de ekonomiskt vanskliga förhållanden, varunder lapparna bedriver

sin renskötsel. Frågan om att förbättra lönsamheten inom denna näringsgren

har på sistone fått ökad aktualitet genom den förra året tillkallade

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

21

s. k. renutredningen. Innan härmed sammanhängande problem fått en tillfredsställande

lösning synes det utskottet inte motiverat att nu vidtaga

några åtgärder, som kan medföra en försämring av lapparnas förhållanden.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som inte funnit anledning

till erinran mot anslagsberäkningen, hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till motionerna I: 102 och II: 138 besluta, att

riksdagens revisorers förevarande uttalande rörande socialhjälp

och barnavård för lappar icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

b) till Socialhjälp och barnavård för lappar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

20:o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 48 och 49), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och

tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

21 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 50—57), vilket i fråga om

anslagsberäkningen innebär en höjning med 13 400 kronor av statens

andel av kostnaderna för den av Svenska socialvårdsförbundet anordnade

utbildningsverksamheten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid ålderdomshem för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag

av 67 000 kronor.

22 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetsliem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 57), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid

arbetshem för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

23:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 81), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 40 000 kronor på grund av automatiska

utgiftsökningar, hemställer utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

24:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl.

Maj :t har (punkt 26, s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

alt statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem under budgetåret

1957/58 beviljas med högst 1 000000 kronor, dels ock till Bidrag till uppförande

eller inrättande av barnhem för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att bevilja statsbidrag till

uppförande eller inrättande av barnhem avser för innevarande budgetår

ett belopp av högst 1 250 000 kronor. Kungl. Maj :t har under år 1956 fastställt

nya barnhemsplaner för tiden t. o. in. den 30 juni 1961. Med hänsyn

till omfattningen av planerade nybyggnader av barnhem under de närmaste

åren avses sistnämnda belopp utan olägenhet kunna minskas. Då

det å andra sidan är svårt att närmare beräkna när nybyggnadsbehoven

gör sig gällande, bör beloppet ej vara alltför snävt. Föredraganden förordar

därför, att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att för nästa

budgetår bevilja statsbidrag med högst 1 000 000 kronor. Med hänsyn till

förefintlig reservation föreslås anslaget uppfört med allenast formellt belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1957/58 beviljas med högst

1 000 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

25 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 27, s. 85), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

26:o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 86 och 87), vilket innebär en

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

23

höjning med 3 300 kronor av statens andel av kostnaderna för den av

Allmänna barnhuset anordnade utbildningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid barnhem för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

48 400 kronor.

27:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj :t har (punkt 29, s. 87—104) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 4 220 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 650 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför att det är av stor vikt att de sociala serviceanordningar,

som samhället tillhandahåller barnfamiljerna, utbygges

och förbättras. Detta gäller icke minst institutionerna för tillsyn och vård

av barn, särskilt med hänsyn till dessa institutioners betydelse för förvärvsarbetande

mödrar. Att en fortsatt utbyggnad bör komma till stånd på detta

område är en allmän uppfattning. Däremot har olika åsikter gjort sig gällande

rörande riktlinjerna för utbyggnaden. Daghem och förskolor har värderats

olika i förhållande till varandra; detsamma gäller daghem och familjedaghem.

Ofta har det sålunda ansetts, att daghemmen bör ges företräde

framför förskolorna, emedan de förra betjänar dem som har det största behovet

av hjälp med barntillsynen, nämligen mödrar med yrkesarbete på heltid.

Å andra sidan har en viss skepsis gjort sig gällande mot daghemmen både

på grund av kostnaderna och därför att de för vissa barn inte visat sig

alldeles lämpliga. Till förmån för familjedaghemmen anförs, att de representerar

en relativt billig form av barntillsyn och att de medger en mera

individuell vård än daghemmen. Mot familjedaghemmen har i sin tur åberopats

kontrollsvårigheter in. in. Föredraganden anser, att avgörandet

rörande verksamhetens inriktning måste i varje kommun tillkomma kommunens

organ med hänsynstagande till de skiftande kommunala förhållandena.

Endast begränsade uppgifter bör i detta sammanhang ankomma på

statsmakterna.

Ett område, där staten har anledning att engagera sig, är enligt föredragandens

mening en försöksverksamhet med syfte att utröna värdet av nya

vårdformer och att rationalisera och förbättra de nuvarande. 1954 års familjeutredning

har föreslagit statlig bidragsgivning till en dylik försöksverksamhet,

som skulle omfatta bl. a. anordningar på den halvöppna barnavårdens

område och för barns sommarvistelse. Fainiljeberedningen har sedermera

upptagit förslaget och hemställt om anvisande av 700 000 kronor för

ändamålet. Dess förslag har rönt ett positivt intresse vid remissbehandlingen.

Vissa invändningar har dock gjorts mot en del av de exempel på

försöksanordningar, som familjeberedningen skisserat.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Även enligt föredragandens mening skulle en försöksverksamhet av angivet

slag kunna ge vägledande erfarenheter för en fortsatt utbyggnad av

institutionerna inom den halvöppna barnavården. Praktiska försök med

nya verksamhetsformer bör sålunda stimuleras. Föredraganden tillstyrker

därför förslaget om en försöksverksamhet på förevarande område och

föreslår, att för nästa budgetår ett anslag av 100 000 kronor anvisas för

ändamålet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen

av dessa medel. Den av familjeberedningen framförda tanken att inrätta

en rådgivande nämnd för att biträda socialstyrelsen vid försöksverksamheten

kan föredraganden inte tillstyrka då en sådan anordning torde bli

alltför tungrodd. Däremot förutsättes, att anslaget till försöksverksamhet

skall kunna tagas i anspråk även för att tillgodose eventuella behov av tillfällig

expertis för verksamheten.

Statsbidraget för daghem och eftermiddagshem höjdes 1956 med ca 40 %.

Denna höjning beräknades i stort sett motsvara ökningen av livsmedelsoch

lönekostnaderna från år 1943, då statsbidragsgivningen infördes.

Någon ytterligare höjning av detta bidrag anses inte nu komma i fråga.

Däremot föreslås att bidraget till förskolorna nu höjes med 20 %.

Allmänna statsbidragsutredningen har lagt fram förslag till nya grunder

för beräkningen av statsbidraget. Förslaget, som i huvudsak har tillstyrkts

i yttrandena, biträdes även av familjeberedningen. Det föreslagna systemets

innebörd är att kostbidraget slopas och att lönebidraget utgår med

viss procent av den kvalificerade personalens avtalsenliga löner. Syftet med

förslaget är att förenkla arbetet med bidragsberäkningen samt göra bidraget

värdebeständigt. Föredraganden tillstyrker, att bidragsgrunderna ändras på

sådant sätt, att det särskilda kostbidraget avskaffas och att bidraget helt utgår

som lönebidrag. Detta bör för varje ortsgrupp bestämmas till två belopp,

ett för daghem och eftermiddagshem samt ett för förskolor. Nämnda belopp

bör f. n. i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas på grundval

av löneklass 14 (1956 års löner). Beloppen bör alltså, för att motsvara

nu utgående bidrag med den av föredraganden föreslagna höjningen av

bidraget till förskolor, för daghem och eftermiddagshem utgöra ca 32 %

av nämnda lön samt för förskolor ca 16 %.

Enligt familjeberedningens förslag skall bidrag till försöksverksamhet

kunna utgå med högst 70 % av lönekostnaderna. Föredraganden anser det

emellertid inte lämpligt att fixera någon viss bidragsprocent. Denna bör

bestämmas från fall till fall. Så högt bidrag som familjeberedningen tänkt

sig anses knappast kunna komma i fråga.

Medelsbehovet för bidrag till daghem, eftermiddagshem, förskolor och

jordbruksdaghem under nästa budgetår uppskattas med den förordade

höjningen av bidraget till förskolorna till 4 220 000 kronor, vilket innebär

en ökning med 570 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår. För bidrag till försökverksamhet anses ett särskilt reservations
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

25

anslag böra uppföras under rubriken Försöksverksamhet rörande daghem

m. m. Beträffande sistnämnda anslag göres hemställan under nästa punkt.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av andre vice talmannen Malmborg och

herr Dahlén väckt motion (II: 223), i vilken har hemställts, att riksdagen vid

behandling av Kungl. Maj :ts förevarande förslag måtte besluta dels att

bidraget till förskolorna i enlighet med socialstyrelsens förslag måtte uppräknas

med 40 %, d. v. s. i ortsgrupperna 2, 3, 4, 5 till respektive 1 837,

1 919, 2 004 och 2 086 kronor, dels ock att som en följd därav till Bidrag

till driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 4 680 000 kronor, vilket i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning med 460 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av fru Ekendahl väckt motion

(11:354), i vilken har hemställts, att frågan om inrättande av en rådgivande

nämnd för den i propositionen föreslagna försöksverksamheten

måtte omprövas.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas til motionerna.

Utskottet. Såsom föredraganden anfört är det en allmän uppfattning

att den halvöppna barnavården bör ytterligare utbyggas. Däremot går

åsikterna isär när det gäller riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden.

Utskottet anser därför att en försöksverksamhet med det av föredraganden

angivna syftet att genom praktiska försök finna nya verksamhetsformer

otvivelaktigt har en viktig uppgift att fylla. På grund härav tillstyrker

utskottet att en sådan försöksverksamhet igångsättes. Av skäl som föredraganden

anfört avstyrker utskottet däremot förslaget i motionen II: 354

om inrättande av en rådgivande nämnd för att biträda socialstyrelsen vid

försöksverksamheten.

I enlighet med riksdagens beslut förra året har statsbidraget för daghem

och eftermiddagsliem höjts med ca 40 %. I propositionen föreslås att

bidraget till förskolorna nu höjes med 20 %. Ehuru utskottet i likhet med

vad som anförts i motionen II: 223 anser att en höjning med 40 % även

av sistnämnda bidrag kan synas motiverad, är utskottet dock icke berett

att i nuvarande läge biträda motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet

i förevarande sammanhang,

att riksdagen må

I. avslå motionen 11:354;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen 11:223 till Bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 4 220 000 kronor.

28 :o) Försöksverksamhet rörande daghem m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 30, s. 104) under åberopande av vad föredraganden anfört under

nästföregående punkt föreslagit riksdagen, att till Försöksverksamhet

rörande daghem m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1:260 och

II: 3i7 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå

förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Försöksverksamhet

rörande daghem m. in. av 100 000 kronor.

Utskottet. Åberopande vad utskottet anfört under nästföregående punkt

och då det för ifrågavarande försöksverksamhet äskade anslaget icke givit

utskottet anledning till erinran får utskottet med avstyrkande av motionerna

I: 260 och II: 347, såvitt nu är i fråga, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i fråga,

till Försöksverksamhet rörande daghem m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

29 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 104—

106), vilket innebär en ökning av anslaget med 3 500 kronor i anledning

av förordad höjning av statsbidraget till lektioner och föreläsningar vid

förskoleseminarierna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal

inom den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 384 500 kronor.

30:o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 106—108)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet anför att familjeberedningen i sin prome
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

27

moria angående ferieresor för barn och husmödrar föreslagit att den nuvarande

inkomstgränsen skall bibehållas för familjer med ett barn men

höjas med 1 000 kronor för varje barn i familjen utöver ett. Föredraganden

har emellertid inte för avsikt att för nästa budgetår föreslå någon ändring

i fråga om villkoren för erhållande av ferieresa.

Resefrekvensen förutsättes under dessa förhållanden hli i stort sett oförändrad.

Kungl. Maj:t har i december 1956 på framställning av järnvägsstyrelsen

medgivit förhöjning med ca 10 % av de medelpriser som tillämpas

för ferieresorna. Trots detta anses med hänsyn till medelsförbrukningen

under budgetåret 1955/56 någon höjning av anslaget inte vara erforderlig.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1: 260 och II: 3M

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Ferieresor

för barn för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.

Utskottet. Enligt vad föredraganden anfört i annat sammanhang innefattar

familjeberedningens föreliggande förslag förutom ändringar av gällande

regler beträffande ferieresor för barn och husmödrar åtgärder för

utbyggnad av anordningar för familjesemestern samt förenklingar av reseverksamhetens

administration. Innan slutlig ställning tagits till dessa förslag,

är utskottet icke berett att aktualisera några med förevarande reseverksamhet

sammanhängande spörsmål. Utskottet avstyrker därför motionerna

I: 260 och II: 347 i vad de berör nu ifrågavarande anslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Ferieresor för barn för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

31 :o) Ferieresor för husmödrar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 33, s. 108 och 109), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

60 000 kronor i anledning av medgiven höjning med ca 10 % av medelpriserna

för husmodersresorna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

32 :o) Bidrag till driften av semesterhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, s. 109 och 110), vilket innebär en minskning av anslaget

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

33 :o) Stipendier för underlättande av huamoderssemester. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 110 och 111), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

34:o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 36, s. 111—118), vilket innebär oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

1 700 000 kronor.

35.o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 118—136) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58,

dels ock till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 825 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 290 000 kronor.

Antalet elever jämte exspektanter vid ungdomsvårdsskolorna har under

den senaste tiden ökat inte obetydligt. Medan antalet den 1 oktober 1955

var 689 var det ett år senare 785. Antalet platser vid skolorna har emellertid

också ökat; den 1 juli 1956 fanns sammanlagt 738 platser och under

senare hälften av 1956 ökades antalet med 32. Under första hälften av 1957

kan ytterligare 23 platser beräknas tillkomma, varefter platsantalet kommer

att utgöra 793. Vad angar platsbehovet under nästa budgetår möter

det stora svårigheter att göra några säkra beräkningar. Styrelsen har förutsatt

en fortsatt ökning till 888, varvid behovet av plats för utredningsfallen

och ökningen av ungdomskullarna åberopats som skäl. Några fasta

hållpunkter för uppskattningen finns emellertid inte. Platsbristen är f. n.

koncentrerad till yrkesskolorna — särskilt till specialskolorna Lövsta och

Ryagården. Övriga skolor är däremot inte fullbelagda. Trycket på yrkes
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

29

skolorna för pojkar har under hösten 1956 något lättats sedan vissa byggnadsarbeten

färdigställts vid Fagared och Johannisberg. Vad däremot angår

yrkesskolorna för flickor har platsbristen skärpts.

Av de av socialstyrelsen föreslagna åtgärderna för att öka platstillgången

på yrkesskolorna förordas, att en sidoanstalt till Sundbo anordnas

vid Baggå herrgård med plats för till en början 10 pojkar. Vidare föreslår

departementschefen vid behandlingen under kapitalbudgeten av anslaget

till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna, att en ny avdelning tillföres

Eknäs yrkesskola för flickor. Mot förslaget att undervisningen vid

Broby skolhem utvidgas med ett åttonde skolår, vilket beräknas medföra

en minskning av platsbehovet på yrkesskolorna för flickor med 9, har departementschefen

intet att erinra. Styrelsens förslag om inrättande av två

nya yrkesskolor kan departementschefen däremot inte f. n. biträda.

I likhet med socialstyrelsen anser departementschefen det angeläget, att

ökade resurser för eftervård av ungdomsvårdsskoleklientelet ställes till styrelsens

förfogande och förordar därför, att försöksvis en utskrivningsavdelning

för flickor och ett hospits för pojkar, vardera med 8 platser, anordnas.

Vidare föreslås under nästföljande punkt, att medel anvisas för utackordering

av ytterligare 20 elever i kontrollerad familjevård.

Om de sålunda förordade åtgärderna genomföres kommer antalet platser

vid yrkesskolorna, inberäknat ulskrivningsavdelning och hospits, att öka

med 34 till 827 samtidigt som platsbehovet med hänsyn till förstärkningen

av eftervårdsresurserna samt utvidgning av undervisningen vid Broby kan

beräknas minska med ca 30.

Departementschefen framhåller att det hade i och för sig varit önskvärt

att i nuvarande osäkra läge ha en något större platsmarginal. Med hänsyn

till det hårt ansträngda läget på andra vårdområden — nykterhetsvården,

fångvården och sinnessjukvården -— har detta önskemål emellertid ansetts

böra stå tillbaka.

Riksåklagarämbetet har bl. a. framfört önskemål om utökning av antalet

platser vid specialavdelningarna. I anslutning därtill erinras att specialavdelningarna

vid Fagared och Ryagården, vilkas inrättande beslöts av

förra årets riksdag, färdigställes innevarande budgetår. Vidare omnämner

departementschefen att han ämnar föreslå att medel anvisas för uppförande

av ytterligare en specialavdelning vid Långanäs.

Socialstyrelsen har med hänvisning till en inom statens kommitté för

sinnessjukvården pågående utredning angående vården av unga psykopater

inte framlagt något förslag till lösning av platsbristen vid Lövsta och Ryagården.

Som framgår av vad barnavårdsnämnderna i Stockholm och Göteborg

anfört är bristen på platser vid nämnda skolor besvärande. Trycket

på Rvagården kan beräknas komma att lätta något, då skolan tillförts

den i det föregående omnämnda specialavdelningen. Vad Lövstaklientclet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

angår bör provisoriska åtgärder vidtas för att öka vårdresurserna inom

den nuvarande skolorganisationens ram för ifrågavarande klientel. Genom

att antalet besök av psykiater vid Fagared utökas från f. n. ett besök i

månaden till ett besök i veckan torde en del av de lindrigare fallen kunna

mottas vid nämnda skola och en motsvarande avlastning av Lövsta ske.

Medel beräknas för en sådan utökning.

Departementschefen behandlar därefter socialstyrelsens anslagsframställning.

För höjning av vissa arvoden beräknas 8 800 kronor.

Rektorstjänsterna vid Fagared och Margretelund bör såsom framgår av

vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor uppflyttas från Ca 29 till Ca 31. I övrigt

kan departementschefen inte tillstyrka styrelsens förslag till löneregleringar.

Förslaget om inrättande av en tjänst som förste läkare vid Lövsta anser

departementschefen sig inte böra biträda bl. a. med hänsyn till de svårigheter

som visat sig föreligga för tillsättande av de två chefsläkartjänster

— vid Lövsta och Ryagården — som finns vid skolorna. Vid 1955 års riksdag

ändrades en underläkartjänst vid Lövsta till en tjänst som läkare eller

psykolog i Ce 29. Tjänsten hade då varit utan innehavare sedan den inrättades

sju år tidigare. Socialstyrelsen har fortfarande inte lyckats rekrytera

tjänsten med någon läkare. Departementschefen anser sig nu böra

tillstyrka, att tjänsten utbytes mot en psykologbefattning i samma lönegrad.

Det förordas att vid Lövsta ett ekonomibiträde i Ce 6 utbytes mot en

vårdare i Ce 12 samt att ytterligare en vårdartjänst i Ce 12 inrättas.

\ idare tillstyrkes, att tva tjänster som tillsynsman och sex tjänster som

vårdare inrättas för de nya specialavdelningarna vid Fagared och Ryagården.

Sex av de för specialavdelningarna avsedda vårdart jänsterna föreslås

utbytta mot tjänster som yrkesmästare i Ce 14. Samtidigt bör tjänstebenämningen

å en tjänst som arbetsterapeut i Ce 14 vid Långanäs ändras

till yrkesmästare.

Vidare tillstyrkes, att ytterligare tre vårdartjänster tillföres organisationen.

Socialstyrelsen bör få disponera dessa tjänster för placering vid

skolor där de bäst behövs.

Vid Gräskärr föreslås inrättade en yrkeslärartjänst i Ce 20, en jordbruksföreståndartjänst

i Ce 18 och en vårdartjänst i Ce 12. I anslutning därtill

bör en folkskollärartjänst i Ca 21 och en dylik tjänst i Ce 21 indragas. Jordbruksförmannen

bör överföras till en annan skola samtidigt som en befattning

som jordbruksförman i Ce 15 indrages.

För den nya sidoanstalten till Sundbo föreslås en tillsynsman i Ce 18,

en vårdare i Ce 12 och ett ekonomibiträde i Ce 8.

Vad angår den utskrivningsavdelning och det hospits, som departements
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

31

chefen föreslagit skall inrättas på försök, godtages den av socialstyrelsen

beräknade personaluppsättningen med det undantaget, att i stället för en

tillsynsmannatjänst i 18 lönegraden vid utskrivningsavdelningen bör inrättas

en tjänst som husföreståndare i 17 lönegraden. Dessutom föreslås

att tre vårdar tjänster i 12 och en ekonomibiträdestjänst i 8 lönegraden inrättas.

Tjänsterna bör tills vidare vara extra.

De för vikarier, praktikanter och obekvämlighetstillägg avsedda medlen

uppräknas med 125 000 kronor.

Mot kostnadsökningen under omräkningsposterna har departementschefen

intet att erinra.

Slutligen tillstyrkes att en bokhållartjänst i Ce 21, två tillsynsmannatjänster

i Ce 18, fem vårdartjänster i Ce 12 och två kanslibiträdestjänster

i Ce 11 uppföres å ordinarie stat.

De av departementschefen förordade förslagen medför en ökning av

anslagsbehovet med 535 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Boman m. fl. (I: 21) och den andra inom andra kammaren av fru

Boman m. fl. (11:21), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte uttala

sig för inrättande av förslagsvis två tjänster för rådgivning i andliga frågor

vid ungdomsvårdsskolorna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl. (I: 125) och den andra inom andra kammaren

av herr Sehlstedt m. fl. (II: 137), i vilka — såvitt avser förevarande anslag

— har hemställts, att riksdagen måtte dels bemyndiga Ivungl. Maj :t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, som föranledes av vad Kungl. Maj :t föreslagit

och av vad som förordats i motionerna, dels ock till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa eit förslagsanslag av 6 050 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Sehlstedt m. fl. väckt motion

(II: 150), i vilken har hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta

en förste läkartjänst i Ca 31 vid Lövsta.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 21, II: 137 och II: 150.

Utskottet. Med anledning av vad i propositionen anförts om den tilltagande

platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna har utskottet inhämtat kompletterande

uppgifter från socialstyrelsens skolbyråchef. Enligt dessa uppgifter.

vilka avser läget i mitten av februari månad detta år, uppgick totala

antalet platser till 758, medan antalet elever jämte exspektanter utgjorde

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

844. Ett totalt behov av ytterligare 86 platser förelåg sålunda, varvid dock

inte medräknats de villkorligt utskrivna elever, som måste återtas för fortsatt

vård. Genom redan beviljade projekt beräknas organisationen bli tillförd

23 platser. Om vidare de olika åtgärder, som förordas i propositionen,

genomföres, beräknas ytterligare 54 platser bli tillgängliga. Trots dessa

platstillskott skulle alltså det redovisade behovet icke kunna täckas. Än

mindre skulle någon platsmarginal komma att finnas.

Ehuru fasta hållpunkter, såsom departementschefen anfört, saknas för

en uppskattning av platsbehovet under nästa budgetår synes det nuvarande

läget tillräckligt oroande för att inge allvarliga betänkligheter. Frågan om

vilka åtgärder som bör vidtagas fordrar emellertid enligt utskottets mening

ytterligare överväganden. Utskottet är därför icke berett att utöver propositionens

förslag nu tillstyrka de utbyggnadsförslag som framlagts i motionerna

I: 125 och II: 137.

Enligt vad departementschefen anfört har önskemål om en större platsinarginal

än propositionens förslag innebär ansetts böra stå tillbaka med

hänsyn till det hårt ansträngda läget inom andra vårdområden. Utskottet

anser för sin del att hänsynen till dessa vårdbehov, exempelvis inom fångvården,

icke bör få undanskymma det faktum, att den verksamhet som

bedrives inom ungdomsvårdsskoleorganisationens ram, även bortsett från

den konstaterade totala platsbristen, icke kan anses tillfredsställande tillgodosedd.

Som framgår av propositionen råder en besvärande platsbrist vid de för

psykiskt abnorma elever avsedda specialskolorna Lövsta och Ryagården.

Socialstyrelsen har med hänvisning till att statens kommitté för sinnessjukvården

även har att utreda frågan om psykopatvården avstått från att

nu framlägga några förslag till lösning av platsbristen vid de nämnda

skolorna. Utskottet har inhämtat att kommittén inom den närmaste tiden

kommer att framlägga förslag om ett psykopatsjukhus för vuxna. Däremot

ingår inte i kommitténs uppdrag att utreda frågan om vårdbehovet för de

unga psykopater, som nu måste mottagas vid de nämnda skolorna. Utskottet

förordar, att åtgärder vidtages för att snarast utreda denna fråga.

Med anledning av upplysningar som utskottet inhämtat angående den i

propositionen berörda platsbristen vid yrkesskolorna synes ytterligare åtgärder

böra övervägas för att öka platstillgången. Härvid bör även de

mindre tillfredsställande differentieringsmöjligheterna ifråga om flickornas

yrkesutbildning uppmärksammas. Med hänsyn till att ett stort antal platser

vid skolorna bindes av elever, som varit villkorligt utskrivna men måst

åteitas av sociala skäl, bör det enligt utskottets mening även övervägas

att öka resurserna för vård utom skolorna.

Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger tillkänna

av utskottet ovan förordade åtgärder beträffande ungdomsvårdsskolorna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

33

Vad härefter angår skolornas personalorganisation är utskottet med hänsyn

till vad departementschefen anfört om svårigheterna att besätta chefsläkartjänsten

vid Lövsta icke berett biträda yrkandet i motionen 11:150

om inrättande av en tjänst som förste läkare vid skolan. Vid sådant förhållande

anser utskottet att departementschefens förslag om att utbyta en

vid skolan inrättad tjänst som läkare eller psykolog i Ce 29 mot en psykologbefattning

i samma lönegrad även bör anstå tills vidare. På grund av

vad utskottet anfört i det föregående är utskottet ej heller i övrigt berett

tillstyrka att nya tjänster inrättas utöver vad departementschefen föreslagit.

Utskottet avstyrker sålunda de yrkanden härom som framställts i

de förut nämnda motionerna I: 125 och II: 137.

Med anledning av vad i motionerna I: 21 och II: 21 anförts om behovet

av särskilda tjänster för andlig rådgivning vid ungdomsvårdsskolorna vill

utskottet framhålla vikten av den uppfostrargärning som skolornas personal

utför under ofta mycket svåra och pressande förhållanden. Ehuru

utskottet finner motionärernas synpunkter värda beaktande, anser utskottet

att det bör överlämnas åt vederbörande skolstyrelser att avgöra i vad mån

särskild sådan rådgivning kan anses påkallad. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt inte funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

I. avslå motionerna 1:21 och 11:21;

II. i anledning av motionerna I: 125 och II: 137, såvitt de

berör denna fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

av utskottet förordade åtgärder beträffande ungdomsvårdsskolorna;
III.

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag

å motionerna II: 150 samt I: 125 och II: 137, sistnämnda

bägge motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari 1957

och utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58:

3—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 saml. Nr 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 684 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................... 134 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 716 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 289 400

Summa kronor 5 825 000 ;

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 5 825 000 kronor.

36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 136—140) föreslagit riksdagen att

till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 683 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 590 500 kronor.

Till reseersättningar beräknas ytterligare 9 000 kronor på grund av höjda

biljettpriser och traktamentsersättningar samt ökat antal resor till följd av

den utökade organisationen. Delposten till bränsle, lyse och vatten höjes

med hänsyn till belastningen med 100 000 kronor. Posten till övriga expenser

räknas upp med 32 000 kronor, varav 25 000 kronor på grund av den

omfördelning av telefonkostnaderna som anvisats av riksräkenskapsverket

och 7 000 kronor för installation av nya telefoner och ökat antal telefonsamtal.

Posten till inventarier räknas upp med 30 000 kronor till anskaffning

av inventarieutrustning vid den nya sidoanstalten till Sundbo samt till en

utskrivningsavdelning och ett hospits, som föreslagits skola inrättas under

nästa budgetår.

Med hänsyn till belastningen och ökat elevantal ökas posten till utspisning

med 125 000 kronor. Vidare ökas delposten till beklädnad med 54 000

kronor till följd av ökad beläggning och elevomsättning. Posten till elevbelöningar

räknas upp med 2 000 kronor på grund av det ökade elevantalet.

Kungl. Maj :t har den 7 september 1956 godkänt ett mellan socialstyrelsen

och stiftelsen Anna Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt träffat avtal

om höjning med 5 000 kronor av arrendeavgiften för vissa fastigheter

upplåtna till Margretelunds yrkesskola. Delposten till diverse uppräknas i

anledning därav med nämnda belopp. Dessutom höjes posten med ytterligare

26 000 kronor till hyror för en utskrivningsavdelning och ett hospits

samt för kostnader avseende sidoanstalten till Sundbo. Delposten uppräknas

sålunda sammanlagt med 31 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

35

Departementschefen anser angeläget att möjligheterna att utackordera

ungdomsvårdsskoleelever i fosterhem ökas och tillstyrker därför socialstyrelsens

förslag om ökad medelsanvisning med 36 000 kronor för placering

av ytterligare 20 elever i s. k. kontrollerad familjevård. Vidare räknas

posten upp med 24 000 kronor på grund av ökat antal villkorligt utskrivna

elever. Posten till eftervård och utackordering ökas sålunda med sammanlagt

60 000 kronor.

Genom beslut den 7 december 1956 har Kungl. Maj :t bl. a. förordnat,

att byggnadsbeståndet vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

fr. o. m. budgetåret 1957/58 skall ställas under byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning. Till följd därav kommer medel till underhåll av

nämnda byggnadsbestånd under nästa budgetår att äskas i annat sammanhang.

Delposten till underhåll av byggnader anses därför kunna utgå

och anslaget minskas med det belopp som för innevarande budgetår anvisats

för ändamålet eller 350 000 kronor.

I enlighet med vad således förordats ökas anslaget med 93 000 kronor

och uppföres alltså med 3 683 500 kronor.

I de under punkten 35 nämnda likalydande motionerna I: 125 och

11: 137 har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 3 841 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 137.

Utskottet. Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt avstyrker

utskottet de nämnda motionerna jämväl i vad de berör förevarande

anslag. På grund härav och då utskottet inte funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 125 och II: 137, såvitt nu är i

fråga, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 3 683 500 kronor.

37 :o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 140

och 141) föreslagit riksdagen att till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Engångsanskaffning av inventarier in. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

För innevarande budgetår har medel till anskaffning av inventarier och

annan utrustning i samband med om- och tillbyggnad av ungdomsvårds
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

skolor anvisats under reservationsanslaget Statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. in. Sedan Kungl. Maj :t den 7

december 1956 föreskrivit, att fr. o. m. den 1 juli 1957 bl. a. fastighetsbeståndet

vid ungdomsvårdsskolorna med visst undantag skall upptagas till

redovisning under statens fastighetsfond kommer anslag till byggnadsarbeten

vid skolorna för nästa budgetår att äskas under kapitalbudgeten. Anslag

till anskaffning av inventarier och annan utrustning i anslutning till

ifrågavarande byggnadsarbeten bör liksom hittills anvisas under driftbudgeten.

Rubriken å anslaget föreslås ändrad till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning av inventarier m. in.

Departementschefen föreslår i annat sammanhang att anslag anvisas

under kapitalbudgeten för vissa byggnadsarbeten vid bl. a. Eknäs, Långanäs

och Lövsta. I anslutning därtill anses, såsom socialstyrelsen föreslagit,

45 000 kronor böra beviljas för anskaffning av inventarier och annan utrustning

till Eknäs och Långanäs. Däremot är departementschefen inte

beredd tillstyrka medelsanvisning till inventarier och installation av telefonväxel

vid Lövsta.

I de under punkten 35 nämnda likalydande motionerna I: 125 och

II: 137 har -— såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier in. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 109 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 137.

Utskottet. Av samma skäl som anförts under punkten 35 avstyrker

utskottet ifrågavarande motionsyrkande. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 125 och II: 137, såvitt nu är i

fråga, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

38 :o) Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 142 och

143), vilket innebär en med 26 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn

till att utbildningsverksamheten föreslås utvidgad till att avse två

kurser om tre veckor vardera, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av personal vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

37

39 :o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. I enlighet

med Kungl. Majtts förslag (punkt 41, s. 143 och 144) och under erinran,

att anslaget, som i gällande riksstat uppförts med ett belopp av 20 500

kronor, med hänsyn till förefintlig reservation ansetts kunna för nästa budgetår

upptagas med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av inackorderingshem

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

40 :o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 144 och 145), vilket innebär

en minskning av anslaget med 34 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till inackorderingshem för

driftförluster m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kronor.

41 :o) Bidrag till frälsningsarmens fliekhem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 145), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens fliekhem

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Nykterhetsvård

42:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 44, s. 146—152) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens vårdanstalt å Svartsjö för

alkoholmissbrukare: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 004 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 863 000 kronor.

Departementschefen förordar, att medel anvisas för en förmanstjänst i

Cg 12 samt — för biträde åt anstaltens maskinist — en tjänst som reparatör

i samma lönegrad. Psykiaterarvodet föreslås höjt med 2 000 kronor.

Vidare förordas, att en tjänst som ekonomibiträde i Cg 5 extra ordinariesättes.

För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 2 700 kronor.

Enligt nykterhetsvårdsutredningens beräkningar skulle personalorganisationen

i anledning av tillkomsten av en av riksdagen förra året beslutad

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1957

ny vårdavdelning behöva förstärkas med åtta tjänster. Departementschefen

tillstyrker, att personalen utökas med följande sju befattningshavare: en

assistent i Cg 20, en yrkesinästare och en förste förman, båda i Cg 14, tre

förmän i Cg 12 och ett ekonomibiträde i Cg 5.

Därjämte föreslås att anslaget höjes med 6 000 kronor för obekvämhetstillägg

och 9 000 kronor för vikarier, övertidsersättningar m. m. För löneklassuppflyttningar

och omräkning av posten till rörligt tillägg beräknas

ökad medelsanvisning med 1 600 resp. 33 000 kronor.

Vad departementschefen föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet

under anslaget med 141 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 379 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 19 760

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................... 383 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 221 640

Summa kronor 1 004 000;

b) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 004 000 kronor.

43:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmisshrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 45, s. 152—155),

vilket innebär en ökning av anslaget med 230 000 kronor till följd av ökat

medelsbehov under flertalet anslagsposter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 800 900 kronor.

44 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för

alkoholmisshrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 46, s. 155 och 156), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

2 300 kronor till rörligt tillägg, hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

39

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 23 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 590

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 19 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 13 110

Summa kronor 57 000 ;

b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

45 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för

alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

( punkt 47, s. 156 och 157), vilket innebär en med 5 700 kronor ökad medelsanvisning,

varav 200 kronor till reseersättningar, 4 000 kronor till vårdkostnader

samt 1 500 kronor till omkostnader för utskrivna och permitterade,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 18 500

kronor.

46 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 48. s. 157 och 158), vilket innebär en anslagshöjning med

14 000 kronor med hänsyn till de under år 1956 genomförda lönehöjningarna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 94 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis

1 600

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ...................................................... 62 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 46 400

Summa kronor 204 000;

b) till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kronor.

47 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, s. 158 och 159), vilket innebär en med 15 400 kronor

ökad medelsanvisning i anslutning till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

84 800 kronor.

48:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 159—165) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholmissbrukare: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 793 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 681 600 kronor.

Departementschefen anför, att sedan riksdagen numera godkänt det i

propositionen 1956: 195 framlagda förslaget om utökning av anstalten med

en provisorisk vårdavdelning om 30 platser, bör anslagsberäkningen grundas

på den förutsättningen, att platsantalet vid anstalten genom denna utökning

och bibehållande av nuvarande överbeläggning under nästa budgetår

skall komma att uppgå till i det närmaste 170.

En sjukskötersketjänst i Ce 14 föreslås utbytt mot en överskötersketjänst

i Ce 15. Därvid bör en befattning som översköterska i Cg 15 indragas.

Vidare föreslås, att en tjänst som förste förman i Ce 14 inrättas

i stället för en befattning som uppsvningsman i Ce 16 samt att nuvarande

arvode för kuratorsgöromål utbytes mot en kuratorstjänst i lönegrad 18,

vilken tills vidare bör uppföras på extra stat.

För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 1 800 kronor.

Med anledning av utökningen av platsantalet föreslås, att anstaltens

personalorganisation förstärkes med följande befattningar utöver de nyss

angivna, nämligen en assistent i Cg 19, en förste förman i Cg 14, sex för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

41

män och en biträdande köksföreståndare, alla i Cg 12, ett kanslibiträde i

Cg 11 och ett extra biträde i reglerad befordringsgång.

Därutöver anses anslaget böra höjas med 13 000 kronor för obekväinhetstillägg

och 12 000 kronor för vikarier, övertidsersättningar m. m. Anstaltsstyrelsens

beräkning av medelsbehovet under omräkningsposterna

godtages.

De i det föregående framlagda förslagen påkallar, med beaktande av att

för innevarande budgetår ett belopp av 55 000 kronor beräknats under anslaget

för tillfällig personalökning, en anslagshöjning med 112 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 203 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 413 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 176 000

Summa kronor 793 600;

b) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 793 600 kronor.

49:o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 51, s. 165—168),

vilket innebär en ökning av anslaget med 190 900 kronor med hänsyn till

utökningen av platsantalet m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 647 400 kronor.

50:o) Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare: Avlö
ningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 168 och 169),

vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2 700 kronor för utgiftsökningar

av automatisk karaktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Haknäs för alkoholmissbrukare, att tillämpas under budgetåret

1957/58:

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 23 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 20 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. J2 200

Summa kronor 58 700;

b) till Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 58 700 kronor.

51 .o) Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 169 och 170),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Haknäs för alkoholmissbrukare:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 34 500 kronor.

52:o) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 54, s. 170—180) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade grunder för

bidrag till anordnande av erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957, dels ock till Bidrag till

anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Under denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 100 000 kronor. Vidare har å tilläggsstat I till

samma riksstat för ändamålet anvisats ett belopp av 900 000 kronor.

Från anslaget utgår bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare och av inackorderingshem för omhändertagande

av alkoholmissbrukare under fritiden. Bidragen utgår med högst följande

belopp per vårdplats, nämligen för erkänd vårdanstalt 4 500 kronor vid

nybyggnad och eljest 3 500 kronor samt för inackorderingshem 2 300 kronor

vid nybyggnad och 1 700 kronor i annat fall.

Departementschefen lämnar inledningsvis följande redogörelse för den

aktuella situationen på anstaltsvårdens område samt för vissa mera allmänna

överväganden rörande anstaltsväsendets utbyggnad under det

närmaste året.

I propositionen 1956: 195 har lämnats en redogörelse för utvecklingen

av bristen på anstaltsplatser för alkoholmissbrukare under tiden 1 oktober

1955 1 oktober 1956, till vilken jag torde få hänvisa. Här må blott kon
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

43

stateras, att ifrågavarande redogörelse utvisar en fortgående kraftig ökning

av platsbristen och att denna, mätt i antalet vårdfall som inte kunnat

beredas plats, den 1 oktober 1956 uppgick till 760. För att omedelbart

tillgodose vårdbehovet för dessa vårdfall skulle platsantalet vid nämnda

tidpunkt ha behövt ökas till i runt tal 2 100.

Storleken av platsbehovet är i första hand beroende av antalet ansökningar

om vårdplats och vårdtidens längd. Med utgångspunkt från att

vårdtiden kommer att åtminstone t. v. vara i stort sett oförändrad, är utvecklingen

beträffande platsansökningarna av väsentlig betydelse vid en

bedömning av det sannolika platsbehovet under den närmaste framtiden.

Antalet piatsansökningar, som år 1954 var omkring 1 600 eller 400 per

kvartal, har under de tre första kvartalen år 1956 uppgått till resp. 671,

700 och 760. Frekvensen av dessa ansökningar är huvudsakligen beroende

av hur många beslut om intagning på anstalt, som meddelas av länsstyrelserna.

Antalet sådana beslut utgjorde under år 1954 1 464, motsvarande

366 beslut per kvartal, under det att motsvarande tal för de tre

första kvartalen 1956 varit resp. 715, 693 och 781. På grundval av det nu

tillgängliga siffermaterialet torde det inte vara möjligt att göra några bestämda

antaganden rörande den fortsatta frekvensen av platsansökningar.

Det torde emellertid inte vara orealistiskt att antaga, att ökningstakten

skall komma att minska och att ökningen kanske småningom kommer att

upphöra eller förbytas till en minskning. Däremot torde det inte vara

möjligt att f. n. ange någon tidpunkt för sådana förändringar beträffande

utvecklingen av antalet platsansökningar.

Vid ett försök att bedöma behovet av vårdplatser måste hänsyn tagas

till vissa andra omständigheter än de nu nämnda. Sålunda bör beaktas,

att vårdtiden för de intagna som regel är betydligt kortare än ett år. Ehuru

säkra uppgifter om den faktiska genomsnittliga vårdtiden inte föreligger,

torde man kunna räkna med att kapaciteten å varje vårdplats motsvarar

mer än ett vårdfall per år. En sådan utökning av platsantalet å anstalterna,

att samtliga vårdfall omedelbart kunde beredas plats, skulle därför — om

antalet vårdfall icke fortsätter att öka -- innebära en överdimensionering

av anstalt sorganisationen. Härtill kommer, att jag i del följande framlägger

förslag om att anordningsbidrag skall kunna utgå även till enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Om detta förslag bifalles torde man

kunna emotse ett visst tillskott av platser å sådana anstaltei,

trycket på de allmänna anstalterna skulle i någon mån minskas. Det är

vidare angeläget, att icke blott anstaltsvården utan även den öppna nykterhetsvården

utvecklas ytterligare. .lag ämnar därför vid behandlingen av

frågan om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämnderna lägga fram

förslag i syfte att stimulera till eu fortsatt intensifiering av den öppna

vården. En sådan intensifiering är bl. a. ägnad att åtminstone på längre

sikt leda till eu minskning av behovet av anstaltsvård.

Med ledning av de synpunkter, som angivits i det föregående, synes

såsom mål för anstaltsorganisationcns utbyggnad under nästa budgetår

böra uppställas eu utökning av platsantalet a de allmänna anstaltei na till

omkring 2 000.

Platsantalet å de allmänna anstalterna uppgick den 1 oktober 1955 till

1 089 och har därefter utökats med drygt 300 platser, varjämte under innevarande

vinterhalvår ytterligare ca 100 platser finns anordnade å den förhyrda

semesteranläggningen Örenäs. Sedan 1956 års riksdag bifallit de i

den förut nämnda propositionen nr 195 framlagda förslagen finns medel

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

tillgängliga för sådan ytterligare utökning, att platsantalet skulle kunna

okas till omkring 1 650, häri icke inräknat platserna å Örenäs. För att

oka platsantalet i enlighet med den nyss angivna målsättningen skulle sålunda

erfordras ett tillskott av ytterligare 350 platser. Nykterhetsvårdsutredningen

har nyligen avgivit förslag om anordnande av en ny statlig

vårdanstalt med 100 platser å Gudhems kungsgård. Förslaget är föremål

för prövning inom socialdepartementet och jag räknar med att proposition

i ämnet senare skall kunna föreläggas årets riksdag. Den planerade

nya erkända anstalten Stornäset på Alnö, som är avsedd att inrymma 60

platser och för vars anordnande 1956 års riksdag anvisat ett låneanslag

av 568 000 kronor, beräknas bli färdigställd under budgetåret 1957/58. Vidare

kan ett 20-tal nya platser beräknas tillkomma vid bifall till vad jag

senare denna dag ämnar föreslå i fråga om anslag till lån till nybyggnader

vid erkända anstalter. I sistnämnda sammanhang kommer jag vidare

att föreslå, att ett särskilt lån beviljas till anordnande av en nv erkänd

anstalt, benämnd Pålyckehemmet, med 50 platser. Större delen''av detta

platstillskott ingår emellertid redan i den förut angivna utökningen av

platsantalet till 1 650. För att täcka återstoden av det förut beräknade

platsbehovet skulle behöva tillkomma ytterligare omkring 150 platser. Jag

utgår från att dessa platser skall kunna anordnas vid erkända anstalter

och förordar, att medel härför anvisas för nästa budgetår.

Depai tementschefen övergår därefter till de föreliggande förslagen.

Vad först angår socialstyrelsens förslag om höjning av anordningsbidragen

finner departementschefen det uppenbart, att de nuvarande

bidragsbeloppen, 4 500 kronor per plats vid nybyggnad och 3 500 kronor

eljest, är helt otillräckliga mot bakgrunden av de faktiska anordningskostnaderna

och med hänsyn till att något tillskott av medel

utöver statsbidraget som regel inte är att påräkna. Departementschefen

förordar därför i enlighet med socialstyrelsens förslag, att bidragsbeloppen

höjes provisoriskt i avvaktan på nykterhetsvårdsutredningens

foitsatta arbete, som avser bl. a. frågan om finansieringen av

kostnaderna för anordnande av nya anstalter. I fråga om storleken av

platsbidraget förordas, att detta bestämmes till högst 10 000 kronor,

varvid emellertid möjlighet bör finnas för Kungl. Maj:t att om särskilda

skäl föreligger bevilja högre bidrag, dock högst det av socialstyrelsen föreslagna

beloppet, 15 000 kronor. Såsom nykterhetsvårdsutredningen framhållit,

bör varje projekt avseende anstalt av permanent natur noga prövas

i fråga om anstaltens infogande i den framtida vårdorganisationen. Departementschefen

är medveten om att de av honom förordade bidragsbeloppen

inte äi tillräckliga vid mera kostnadskrävande företag. Det torde emellertid

få förutsättas, att medel till sådana företag får, liksom skett i vissa fall,

lämnas i form a^ statslan och att förslag härom får i vanlig ordning föreläggas

riksdagen.

Medelsbehovet för att täcka det förut beräknade behovet av 150 nya

vårdplatser vid erkända anstalter uppgår, beräknat efter ett bidrag av

10 000 kronor per plats, till 1 500 000 kronor. Vid bifall till förslaget

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

45

om att bidrag i vissa fall skall kunna utgå med upp till 15 000 kronor

per plats anses medelsbehovet för dessa 150 platser böra beräknas

till 1 700 000 kronor. Det för den förut nämnda erkända anstalten

Stornäset anvisade låneanslaget har beräknats från den utgångspunkten,

att till anstalten skulle utgå anordningsbidrag med 210 000 kronor,

vilket belopp torde erfordras under nästa budgetår. För anordningsbidrag

till erkända anstalter beräknas sålunda för budgetåret 1057/58

1 910 000 kronor eller avrundat 1 900 000 kronor.

Till enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare utgår bidrag till driftkostnaderna

enligt samma grunder som beträffande erkända anstalter men

möjlighet att bevilja anordningsbidrag saknas. Nykterhetsvårdsutredningen

bär nu föreslagit, att anordningsbidrag skall få utgå även till enskilda anstalter,

dock endast tills vidare i avbidan på de förslag till nya statsbidragsbestämmelser

för nykterhetsvården, vartill utredningens fortsatta arbete

kan föranleda. F. n. finns endast en enskild anstalt. Utredningen

räknar med att den föreslagna nya bidragsmöjligheten skall få eu stimulerande

effekt och leda till att nya enskilda anstalter kommer till stånd.

De f. n. starkt begränsade vårdmöjligheterna för dem som frivilligt söker

anstaltsvård skulle härigenom ökas. Departementschefen anser sig böra

i princip tillstyrka utredningens förslag om anordningsbidrag till enskilda

vårdanstalter.

I fråga om detaljerna i förslaget anföres följande. Utredningen

har föreslagit, att kretsen av bidragstagare begränsas till landsting, kommuner

och stiftelser med anknytning till landsting, kommun eller länsnykterhetsnämnd.

Med anledning härav har socialstyrelsen framfört önskemål

om att bidrag skall kunna utgå även till stiftelser utan sådan anknytning.

Departementschefen erinrar om den ordning som gäller för prövning

av nya erkända anstalter. Denna prövning innebär bl. a., att en detaljerad

plan för anstalten och dess verksamhet granskas, varefter Kungl. Maj :t fastställer

särskilda bestämmelser för anstalten. I de fall där huvudmannen

utgöres av en särskild stiftelse fastställes även dess stadgar av Kungl.

Maj :t. Departementschefen anser det lämpligt att tillkomsten av nya enskilda

anstalter prövas på i huvudsak samma sätt. Den av utredningen föreslagna

inskränkande bestämmelsen torde därigenom bli obehövlig.

Bidragsbeloppen skulle enligt utredningens förslag vara lika stora för

enskilda som för erkända anstalter. I gällande bidragskungörelse finns

intagen en föreskrift om att statsbidraget icke må överstiga vad som från

annat håll tillskjutes, såframt ej särskilda skäl föreligger därtill. Då det

gäller anordnande av enskild anstalt torde, liksom beträffande inackorderingshem,

i allmänhet tillräcklig anledning inte finnas att göra undantag

från nämnda föreskrift. På grund därav och med hänsyn till att anordningskostnaderna

för enskild anstalt i flertalet fall torde kunna beräknas

bli lägre än för erkänd anstalt, anser departementschefen att bidrag till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

anordnande av enskild anstalt bör utgå med högst 5 000 kronor per plats.

De nya bidragsbestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1957.

Närmare underlag för beräkning av behovet av medel för anordningsbidrag

till enskilda vårdanstalter saknas. I enlighet med nykterhetsvårdsutredningens

förslag förordas att för ändamålet ett belopp av 500 000

kronor inräknas under förevarande anslag för nästa budgetår.

Vad slutligen angår frågan om anordningsbidrag till inackorderingshem

godtages socialstyrelsens förslag, att ett belopp av 200 000 kronor beräknas

härför, motsvarande bidragsbehovet för ett hundratal nya platser.

Det sammanlagda behovet av medel under nästa budgetår för anordningsbidrag

till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare

samt inackorderingshem för omhändertagande av alkoholmissbrukare under

tritiden skulle vid bifall till vad departementschefen förordat uppgå

till 2 600 000 kronor.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Sjöström-Bengtsson och herr Bergman (I: 100) och den andra inom

andra kammaren av fru Sjövall och herr Kristenson i Göteborg (II: 139), i

vilka — såvitt nu är i lråga — har hemställts, att i motionerna nämnda

nya typer av kommunala polikliniker, med slutna vårdmöjligheter knutna

till dem, skall erkännas som alkoholistvårdande enheter och därigenom

bli statsbidragsberättigade för såväl anordning som drift efter samma

normer som sker för nykterhetsnämndernas verksamhet, samt att anordningsbidrag

för inackorderingshem i likhet med i statsverkspropositionen

föreslaget bidrag till enskilda vårdanstalter skall utgå med 5 000 kronor

per vårdplats,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Sundelin (I: 356) och den andra inom andra kammaren

av herr Rimmerfors m. fl. (II: 338), i vilka har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att statsbidrag skall utgå med högst 75 % av kostnaderna

för anordnande av inackorderingshem för alkoholmissbrukare,

alternativt att sådant bidrag efter Kungl. Maj :ts för varje särskilt fall

givna bemyndigande må kunna utgå med högst 15 000 kronor per vårdplats,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hermansson m. fl. (1:99) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Kungälv m.fl. (II: 134), i vilka har föreslagits, att riksdagen

måtte besluta att under anslaget till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare in. m. föreslagna bestämmelser rörande

anordningsbidrag till enskilda vårdanstalter måtte gälla retroaktivt från den

1 januari 1957,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

47

av herr Englund in. fl. (I: 174) och den andra inom andra kammaren av

herr Hamrin i Jönköping m. fl. (II: 337), i vilka har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att anordningsbidrag till enskilda vårdanstalter för

alkoholmissbrukare får utgivas till anstalt av detta slag, vilken tillkommit

under tiden 1 januari—1 juli 1957,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Bengtson m. fl. (I: 175) och andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Borås in. fl. (II: 339), i vilka har hemställts att

det statliga anordningsbidraget till inackorderingshem för alkoholmissbrukare

bestämmes till högst 75 % av de godkända kostnaderna för sådant

hems ordnande.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 11:139, 11:338, 11:134, 11:337 och 1:175.

Utskottet. Såsom mål för anstaltsorganisationens uppbyggnad under

nästa budgetår har departementschefen uppställt en utökning av platsantalet

å de allmänna anstalterna till omkring 2 000, vilket antal i huvudsak

motsvarar det beräknade platsbehovet den 1 oktober 1956. Genom

vidtagna och planerade åtgärder beräknas platsantalet, som ett år tidigare

utgjorde 1 089, kunna ökas till omkring 1 850. Enligt den angivna målsättningen

skulle sålunda behöva tillkomma ytterligare 150 platser, vilka

förutsättes kunna anordnas vid erkända anstalter under nästa budgetår.

Utskottet, som med tillfredsställelse konstaterat den förbättrade situationen

i fråga om tillgången på platser, tillstyrker att medel anvisas för att

möjliggöra den av departementschefen föreslagna utbyggnaden.

I avvaktan på att nykterhetsvårdsutredningen skall hinna utreda frågan

om finansieringen av kostnaderna för anordnande av nya anstalter föreslås

i propositionen att anordningsbidragen till erkända vårdanstalter

höjes till högst 10 000 kronor per plats, dock med möjlighet för Kungl.

Maj :t att om särskilda skäl föreligger bevilja bidrag upptill högst 15 000

kronor. Med hänsyn till vad departementschefen anfört om otillräckligheten

av nuvarande bidragsbelopp tillstyrker utskottet även detta förslag.

Som framgår av propositionen saknas möjlighet att bevilja anordningsbidrag

till enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Utskottet anser

i likhet med departementschefen att nuvarande mycket begränsade vårdmöjligheter

för dem som frivilligt söker anstaltsvård bör ökas och biträder

därför förslaget att anordningsbidrag skall kunna utgå även till

sådan anstalt. I fråga om storleken av bidraget tillstyrker utskottet att

detta bestämmes till bögst 5 000 kronor per plats.

Enligt propositionens förslag skall de nya bestämmelserna träda i kraft

den 1 juli 1957. I motionerna 1:99 och 11:134 samt 1:174 och 11:337

yrkas atl bidrag skall kunna utgå till enskilda anstalter som tillkommit

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

fr. o. m. den 1 januari 1957. Utskottet är av principiella skäl icke berett

tillstyrka motionärernas förslag i vidare mån än att det synes böra få

ankomma på Kungl. Maj :t att efter närmare prövning av omständigheterna

och föreliggande behov i de enskilda fallen besluta om bidrag till

anstalter som tillkommit efter den 1 januari men före den 1 juli 1957.

Beträffande anordningsbidragen till inackorderingshem förutsättes i propositionen

ingen ändring av de nuvarande bidragsbeloppen, vilka utgår

med 2 300 kronor per plats vid nybyggnad och med 1 700 kronor i annat

fall. I motionerna I: 100 och II: 139 föreslås att platsbidraget i likhet med

det föreslagna bidraget till enskilda anstalter bestämmes till 5 000 kronor,

medan i motionerna 1:356 och 11:338 samt I: 175 och 11:339 yrkas att

bidraget skall utgå med högst 75 % av de godkända kostnaderna. I förstnämnda

bägge motioner yrkas alternativt att bidraget får utgå med högst

15 000 kronor per plats.

Enligt vad såväl socialstyrelsen som motionärerna anfört finns det numera

på många håll i landet stort intresse för att anordna inackorderingshem.

Det kan därför enligt utskottets mening synas motiverat att genom

en höjning av bidragen stimulera till fortsatt utbyggnad av verksamheten.

Socialstyrelsen har emellertid icke framlagt något förslag härom. Då

det vidare ingår i nykterhetsvårdsutredningens uppdrag att utreda även

denna fråga är utskottet inte berett förorda någon åtgärd i anledning av

motionärernas förslag. Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkanden.

Som ett led i åtgärderna åt! ytterligare ulveckla den öppna vården föreslås

i motionerna I: 100 och II: 139 att alkoholistpolikliniker som anordnas

av kommunerna skall i statsbidragshänseende erkännas som särskilda

enheter och som sådana kunna erhålla såväl anordningsbidrag

som bidrag till driftkostnader.

Enligt utskottets mening kan någon tvekan ej gärna råda om värdet

av en utbyggnad av denna vårdform, vilket även skulle bidra till att avlasta

sjukhusen från alkoholistvårdsfall. Såsom framgår av motionerna

kan statsbidrag nu utgå till dylika kliniker inom ramen för de bidrag som

beviljas till nykterhetsnämndernas kostnader. Frågan om vilka kostnader

för en klinik som skall berättiga till statsbidrag är emellertid oklar. Av

propositionen kan heller inte utläsas huruvida en sådan klinik skall kunna

rymmas under begreppet enskild anstalt och sålunda komma i åtnjutande

av det härför föreslagna statsbidraget. Utskottet är inte berett att utan

ytterligare utredning tillstyrka motionärernas förslag men anser å andra

sidan att frågan är av den vikt att den bör ges företräde framför andra

på nykterhetsvårdsutredningen ankommande statsbidragsfrågor för att

förslag i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

49

att riksdagen må

I. beträffande anordningsbidrag till inackorderingshem

med avslag å motionerna I: 100 och II: 139, I: 356 och II: 338

samt I: 175 och II: 339, förstnämnda bägge motioner såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

II. beträffande statsbidrag till kommunala alkoholistpolikliniker

i anledning av motionerna I: 100 och II: 139, såvitt

de berör denna fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört;

III. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna

I: 99 och II: 134 samt I: 174 och II: 337

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet

förordade grunderna för bidrag till anordnande av erkända

och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, att tilllämpas

fr. o. in. den 1 juli 1957;

b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

53 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 55, s. 180—185)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

grunder för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter

för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957, dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1957/58 från förevarande

anslag lämna speciella bidrag till inventarieanskaffning m. in. för utökning

av platsantalet vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare genom

förhyrning av befintliga fastigheter eller genom anordnande av provisoriska

förläggningsutrymmen, dels ock till Bidrag till driftkostnader vid

erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 100 000 kronor.

Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare, ersättning för vissa särskilda

vårdkostnader vid sådana anstalter, bidrag till driftkostnader vid inackorderingsliem

för omhändertagande av alkoholmissbrukare under fritiden

samt bidrag till kostnader för familjevård av alkoholmissbrukare. Enligt

särskilt bemyndigande av riksdagen kan vidare från anslaget under budgetåret

1956/57 utgå bidrag till anskaffande av inventarier m.m. för anordnande

av provisoriska vårdplatser.

4—454 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. G samt. Nr 5

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Departementschefen anför att driftkostnadsbidragen till de statsunderstödda

vårdanstalterna för alkoholinissbrukare är i princip avsedda

att ge anstalterna full täckning för driftkostnaderna. Bidragen

är emellertid numera otillräckliga vid flertalet anstalter och socialstyrelsen

har därför föreslagit, att maximibeloppen för bidragen

skall höjas provisoriskt i avvaktan på nykterhetsvårdsutredningens blivande

översyn av bidragsbestämmelserna. Enligt styrelsens förslag skulle

garantibidraget höjas från It till 14 kronor för dag och vårdplats samt beläggningsbidraget

från 7 till 9 kronor för dag och vårdad person. Socialstyrelsen

har motiverat de föreslagna bidragsbeloppen med att den kostnadsnivå,

på vilken de nuvarande beloppen grundats, stigit i en omfattning

som motsvarar ca 2 kronor för vårddag samt att maximibeloppen därutöver

borde ge utrymme för bl. a. avveckling av redan uppkomna driftförluster

och för blivande kostnadsstegringar. Departementschefen kan inte

förorda, att bidragen höjs i vidare mån än vad som påkallas av de aktuella

driftkostnaderna, och föreslår, att bidragsbeloppen höjs med tillhopa 2 kronor

på sådant sätt, att garantibidraget och beläggningsbidraget höjs med

vartdera en krona till 12 resp. 8 kronor. De nya bidragsbeloppen föreslås

gälla fr. o. m. den 1 juli 1957.

En säker beräkning av medelsbehovet beträffande driftbidrag under

nästa budgetår kan inte göras, bl. a. med hänsyn till att anstaltsorganisationen

befinner sig i ett skede av utbyggnad. Departementschefen föreslår

med utgångspunkt från att i genomsnitt 1 400 platser kommer att finnas

tillgängliga vid erkända anstalter under nästa budgetår att behovet av

medel till driftbidrag och ersättning för särskilda vårdkostnader beräknas

till 10 800 000 kronor.

Med hänsyn till vad departementschefen under nästföregående anslagspunkt

föreslagit beträffande anordningsbidrag till enskilda vårdanstalter

anses för nästa budgetår medel böra beräknas för driftbidrag till, i genomsnitt

för budgetåret, ett 50-tal vårdplatser vid sådana anstalter. Ett belopp

av 300 000 kronor beräknas härför.

1956 års riksdag har för tiden t. o. in. utgången av innevarande budgetår

bemyndigat Kungl. Maj :t att för utökning av platsantalet genom förhyrning

av befintliga fastigheter eller genom anordnande av provisoriska förläggningsutrymmen

lämna speciella bidrag till inventarieanskaffning m. m.

från förevarande anslag. Socialstyrelsen har föreslagit, att sådant bemyndigande

lämnas även för budgetåret 1957/58. Då behov av att lämna sådana

särskilda bidrag torde kunna uppkomma även under nästa budgetår

förordar departementschefen, att bemyndigandet förlänges att gälla

ytterligare ett år. Med utgångspunkt från den begränsade användning bemyndigandet

fått under innevarande budgetår — hittills har med stöd av

detsamma beviljats bidrag med tillhopa 90 600 kronor — beräknas för

dylika särskilda bidrag under nästa budgetår 100 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

51

Vad slutligen angår bidragen till driftkostnader vid inackorderingshem

och till kostnader för familjevård har departementschefen inte funnit anledning

till erinran mot socialstyrelsens beräkningar, enligt vilka medelsbeliovet

härför under nästa budgetår skulle uppgå till 625 000 resp. 10 000

kronor. Till grund för anslagsberäkningen anses dock kunna läggas ett

till 600 000 kronor avrundat belopp.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår enligt de

framlagda förslagen till 11 800 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 176) och den andra inom andra kammaren av

herr Rimmerfors m. fl. (II: 336), har hemställts, att det statliga garantibidraget

till erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare bestämmes till

högst 13 kronor och det statliga beläggningsbidraget till sådana anstalter

till högst 8 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för yrkandet, hänvisas

till motionen I: 176.

Utskottet. Den i propositionen föreslagna höjningen av driftkostnads^

bidragen avser att täcka de aktuella driftkostnaderna men lämnar som

motionärerna framhållit icke utrymme för avveckling av redan uppkomna

förluster eller för blivande kostnadsstegringar. Då förslaget uttryckligen

betecknats som ett provisorium i avvaktan på nykterlietsvårdsutredningens

översyn av bidragsbestämmelserna, är utskottet icke nu berett förorda

någon ytterligare höjning. Utskottet avstyrker därför motionerna.,

Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 176 och II: 336

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade

grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare, att tillämpas

fr. o. in. den 1 juli 1957;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt under budgetåret 1957/58

från förevarande anslag lämna speciella bidrag till invenlarieanskaffning

in. in. för utökning av platsantalet vid erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare genom förhyrning

av befintliga fastigheter eller genom anordnande av

provisoriska förläggningsutrymmcn;

c) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

54:o) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård

in. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56, s. 185), vilket

innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor med hänsyn till en förutsedd

ökning av belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt

lagen om nykterhetsvård m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

55 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

57, s. 186—189) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Länsnykterhetsnämnderna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 312 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 186 000 kronor.

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör 24 tjänster som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång utbytas mot kanslibiträdestjänster i

Ce 11, en för varje länsnykterhetsnämnd.

Departementschefen förordar att arvodet till den deltidsanställde nykterhetsvårdskonsulenten

i Gotlands län höjes från nuvarande 4 860 kronor till

ett belopp motsvarande 2/s av lönen i 21 löneklassen eller 9 080 kronor.

Vid tillsättande av denna arvodestjänst bör det övervägas, huruvida det

kan vara möjligt och lämpligt att med densamma förena annan deltidstjänst.

Tre nya tjänster som nykterhetsvårdsassistent, avsedda för Kronobergs,

Hallands och Jämtlands län, vilka f. n. saknar sådan befattning,

föreslås inrättade. Vidare förordas, att biträdespersonalen vid länsnykterhetsnämnderna

förstärkes med ytterligare ett kontorsbiträde, placerat i

Göteborgs och Bohus län.

Socialstyrelsens beräkningar under omräkningsposterna godtages.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör anslaget böjas med 126 000

kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt de i förevarande sammanhang

omnämnda förslagen till lönegradsuppflyttningar. Under erinran

härom och då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts under denna punkt framlagda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

53

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 64 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... 961 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 285 700

Summa kronor 1 312 000;

b) till Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 000 kronor.

56:o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58, s. 189 och 190), vilket innebär uppräkning av

anslagsposten till reseersättningar med 16 000 kronor och av posten till

expenser, hyror m. m. med 30 000 kronor samt nedräkning av posten till

sjukvård m. in. med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

489 000 kronor.

57 :o) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder. Kungl. Maj:t har

(punkt 59, s. 191—194) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar av grunderna för bidrag till kommunala

nykterhetsnämnder och bidrag till resekostnader vid intagning å allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957,

dels ock till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kronor.

Statsbidrag utgår fr. o. m. den 1 juli 1954 till bestridande av kostnaderna

för nykterhetsnämndernas verksamhet till fullgörandet av de uppgifter,

vilka åligger nämnderna enligt gällande författningar. Bidraget utgår

med 60 % till i huvudsak följande slag av kostnader, nämligen sammanträdeskostnader,

arvoden till nämndernas ledamöter, personalkostnader,

ersättningar för övervakningsuppdrag, läkararvoden, hyreskostnader

(dock ej kostnader för lokal i kommunens ägo), kontorskostnader,

kostnader för inrättande och drift av alkoholistpolikliniker, särskilda kostnader

för miljöbyte, omskolning och yrkesutbildning samt kostnader för

andra förebyggande och eftervårdande åtgärder.

Enligt departementschefens mening är det av stor vikt, att nykterhetsnämndernas

verksamhet ytterligare utvidgas och intensifieras, framför

allt genom ökad användning av åtgärder inom den öppna vårdens

ram såsom poliklinisk vård och andra åtgärder av förebyggande art.

En sådan utveckling är nödvändig för att det skall bli möjligt att

förverkliga ett av de huvudsakliga syftemålen med den nya lagen om

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

nykterhetsvård, nämligen att åstadkomma en förskjutning av tyngdpunkten

inom nykterhetsvården från anstaltsvård till förebyggnade öppen

vård på ett tidigt stadium av alkoholmissbruk. Den primära nykterlietsvården

är en kommunal angelägenhet och det ankommer sålunda

i princip på nykterhetsnämnderna att taga erforderliga initiativ

till fullföljande av nykterhetsvårdslagens nyss angivna syfte. I den

nu rådande situationen synes det emellertid böra övervägas, vilka åtgärder

från statsmakternas sida, som skulle kunna främja ökade kommunala

insatser på den öppna vårdens område. Härvid synes främst

komma i fråga eu höjning av statens bidrag till nykterhetsnämndernas kostnader.

Frågan om en sådan höjning är visserligen i och för sig av sådan

art, att den faller inom ramen för nykterhetsvårdsutredningens arbete.

Med hänsyn till angelägenheten av snabba åtgärder och då en höjning av

statsbidraget mera är en avvägningsfråga än en utredningsfråga, finner

sig departementschefen böra redan nu ta upp detta spörsmål till behandling.

Vid fastställandet av den nuvarande bidragsprocenten förelåg två

förslag i ämnet, dels av 1946 års alkoholistvårdsutredning om ett

statsbidrag av 75 % och dels av 1944 års nykterhetskommitté om att

bidraget skulle bestämmas till 80 %. I propositionen 1954: 158 föreslogs

ett bidrag av 60 %. Detta förslag, till vilket särskilda utskottet

anslöt sig, bifölls av riksdagen. Vid behandlingen av denna fråga

uttalade utskottet (uti. nr 8), att spörsmålet om statsbidragets storlek

uppenbarligen vore en avvägningsfråga, varom delade meningar kunde

råda, att skäl onekligen kunde anföras både för ett högre och ett lägre bidrag

än det i propositionen föreslagna samt att också för utskottet rena

skälighetsavväganden måste bli avgörande. Vad som efter riksdagens behandling

av bidragsfrågan inträffat i fråga om ökning av alkoholkonsumtionen

och alkoholmissbruket utgör enligt departementschefen i förening

med önskemålet om en effektiv stimulans till ökade kommunala insatser inom

den öppna nykterhetsvården skäl för en annan avvägning av statsbidraget

än den som gjordes år 1954. Departementschefen förordar, att staten såsom

alkoholistvårdsutredningen föreslog påtager sig 75 % av nykterhetsnämndernas

ifrågavarande kostnader. Bifalles detta förslag torde man med

fog kunna räkna med att kommunernas redan nu betydande arbete inom

den öppna vården skall komma att kraftigt förstärkas och att tyngdpunkten

inom nykterhetsvårdsarbetet därigenom alltmer skall komma att i enlighet

med den förut nämnda allmänna målsättningen för nykterhetsvården läggas

på den öppna i stället för den slutna vården.

I fråga om tidpunkten för ikraftträdandet av den nya bidragsbestämmelsen

förordas, att densamma skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1957.

Medelsbehovet under föresvarande anslag för nästa budgetår kan inte

med någon större grad av säkerhet beräknas. I avvaktan på närmare

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

55

erfarenhet av effekten av bidragshöjningen, vilken med avseende på

bidragsunderlaget torde komma att göra sig gällande först så småningom,

anses det av socialstyrelsen beräknade underlaget, 10 milj. kronor,

kunna läggas till grund för anslagsberäkningen. Då statsbidraget, som utbetalas

kalenderårsvis i efterskott, enligt vad departementschefen förordat

skulle utgå med 60 % för första hälften och med 75 % för andra hälften

av år 1957, anses medelsbehovet kunna beräknas till 6 750 000 kronor.

I detta sammanhang anmäler departementschefen även fråga om statens

bidrag till nykterhetsnämndernas kostnader för inställande av vårdbehövande

å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. F. n. utgår av statsmedel ersättning

för dessa kostnader enligt grunder, som fastställts i en särskild

kungörelse i ämnet (nr 1955:427). Ersättningarna bestrids från ett härför

avsett, å riksstaten uppfört förslagsanslag, benämnt Resekostnader vid

intagning å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Anslaget är för

innevarande budgetår upptaget med 100 000 kronor och har av socialstyrelsen

för nästa budgetår föreslagits oförändrat. Med hänsyn till den

väsentliga höjning av det allmänna statsbidraget till nykterhetsnämnderna,

som föreslagits i det föregående, anses det inte föreligga tillräckliga skäl att

bibehålla ett särskilt bidragssystem för dessa resekostnader, vilka utgör en

mycket ringa del av nykterhetsnämndernas totala kostnader. Departementschefen

förordar därför, att den nyssnämnda kungörelsen om ersättning för

resekostnader vid intagning å anstalt upphäves fr. o. in. den 1 juli 1957, varigenom

nykterhetsnämnderna automatiskt blir berättigade till statsbidrag

med 75 % av ifrågavarande resekostnader. Vid bifall till detta förslag kan

det särskilda anslaget till resekostnader utgå ur riksstaten, varvid å andra

sidan anslaget till bidrag till kommunala nykterhetsnämnder bör höjas

med belopp motsvarande 75 % av resekostnaderna under ett halvt år. Departementschefen

föreslår, att det i det föregående till 6 750 000 kronor beräknade

anslaget av denna anledning höjes till 6 800 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels de under punkten 52 nämnda likalydande motionerna I: 100 (av

fru Sjöström-Bengtsson och herr Bergman) samt II: 139 (av fru Sjövall och

herr Kristenson i Göteborg), i vilka har hemställts — såvitt nu är i fråga

— att riksdagen må besluta att statsbidraget till nykterhetsnämndernas

verksamhet omprövas för att få detsamma ytterligare höjt samt att ramen

för de uppgifter som skall räknas som statsbidragsberättigade vidgas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Englund in. fl. (I: 245) och den andra inom andra kammaren av

herr Rimmerfors in. fl. (II: 342), i vilka har hemställts, att det av socialministern

föreslagna statsbidraget på 75 % av de kommunala nykterhetsnämndernas

kostnader måtte få tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1957,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

maren av herrar Lindblom och Sundelin (I: 355) och den andra inom andra

kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och Gustafson i Göteborg

(II: 341), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte dels med den ändring

som föreslagits i motionerna godkänna de av departementschefen förordade

ändringarna av grunderna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder

och bidrag till resekostnader vid intagning å allmän vårdanstalt

för alkoholmissbrukare att tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1957, dels ock

till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 139, II: 342 och II: 341.

Utskottet. I syfte att stimulera till en fortsatt intensifiering av den

öppna vården föreslås i propositionen att statsbidraget till nykterhetsnämndernas

kostnader höjes från 60 till 75 % eller till den nivå som 1946

års alkoholistvårdsutredning på sin tid föreslog. Med hänsyn till den

väsentliga förbättring som förslaget innebär synes det utskottet icke böra

ifrågakomma att ytterligare höja bidraget. Utskottet avstyrker därför de

yrkanden med denna innebörd som framställts i motionerna 1:100 och

II: 139. I samma motioner yrkas att ramen för de uppgifter som skall

räknas som statsbidragsberättigade vidgas. Då denna fråga faller inom

området för nykterhetsvårdsutredningens arbete och utskottet förutsätter

att motionärernas synpunkter därvid kommer under beaktande utan särskild

åtgärd från riksdagens sida avstyrker utskottet motionerna jämväl

i denna del.

Beträffande ikraftträdandet av den föreslagna höjningen av statsbidraget

förordas i propositionen att tidpunkten härför fastställes till den 1 juli

1957. Då statsbidraget betalas kalenderårsvis i efterskott innebär denna

bestämmelse att bidraget kommer att utgå med 60 % för första hälften

och med 75 % för andra hälften av 1957. Under åberopande av att en

sådan uppdelning kommer att medföra betydande administrativa svårigheter

och merarbete för såväl kommunerna som den centrala myndigheten

föreslås i motionerna I: 245 och II: 342 samt I: 355 och II: 341 att bidraget

fastställes att utgå med 75 % redan från den 1 januari 1957. I de båda

sistnämnda motionerna föreslås i andra hand att bidragsprocenten för

kalenderåret 1957 bestämmes till 70 % samt fr. o. m. den 1 januari 1958

höjes till 75 %.

Utskottet kan såtillvida instämma med motionärerna som att det allmänt

sett förefaller mindre lämpligt att tillämpa olika statsbidragsbestämmelser

under ett och samma kalenderår. Däremot kan utskottet inte finna

att de åberopade administrativa svårigheterna utgör något avgörande skäl.

Utskottet avstyrker därför motionerna.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

57

Under åberopande av det anförda får utskottet, som även i övrigt tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:245 och 11:342, 1:355 och

11:341 samt 1:100 och 11:139, sistnämnda bägge motioner

såvitt nu är i fråga,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade

ändringarna av grunderna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder

och bidrag till resekostnader vid intagning å

allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare, att tillämpas

fr. o. in. den 1 juli 1957;

b) till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 6 800 000 kronor.

58 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 194 och 195), vilket innebär

en uppräkning av anslaget med 15 000 kronor, varav 5 000 kronor till en

kurs för tjänstemän inom nykterhetsvården och 10 000 kronor till understöd

åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

97 500 kronor.

59 :o) Bidrag till Länkrörelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 61, s. 195 och 196), vilket innebär en ökning av anslaget med 25 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Länkrörelsen för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

60:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

62, s. 197—209) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsen,

som föranledcs av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1957/58, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 672 800 kronor.

Statens organisationsnämnd har numera avslutat sin undersökning av

arbetsmarknadsstyrelsens organisation och arbetsformer. Styrelsen har

ansett sig kunna i stort sett följa nämndens förslag beträffande såväl styrelsens

permanenta organisation som krisorganisationen. Samtidigt har

styrelsen anmält sin avsikt att sedan ställning tagits till de nu framlagda

förslagen utreda vissa problem rörande krisorganisationen.

Med anledning av de framlagda omorganisationsförslagen anför departementschefen,

att han endast på ett par punkter anser sig ha anledning

att ta ställning till frågan om personalens redovisning på olika enheter

inom styrelsen.

Vad angår kanslibyrån föreslås i det följande vid behandlingen av stylelsens

omkostnadsanslag, att medel anvisas för inköp av en av organisationsnämnden

förordad bokföringsmaskin för personalsektionens avlöningsdetalj.

Enligt nämnden torde härigenom kunna inbesparas ca tre biträdestjänster.

Dessa tjänster anses dock med hänsyn till vad styrelsen anfört

böra behållas under viss övergångstid och departementschefen föreslår därför,

att medel beräknas för tjänsterna under första hälften av nästa budgetår.

I fråga om styrelsens bibliotek godtages, att en övertalig befattning

bibehålies under en övergångstid.

I fråga om kameralbyrån föreslås, att en befattning som förste revisor

i Ce 27 indrages utöver den av styrelsen föreslagna minskningen med två

amanuenstjänster. I fråga om biträdesbehovet beräknas en minskning

motsvarande tre tjänster i reglerad befordringsgång.

Kameralbyråns intendentursektion föreslås delad i en fristående sektion

för förråds- och verkstadsrörelsen samt en till byrån knuten kontorssektion.

Försvarssektionen anses alltjämt böra ingå som en sektion i lokaliserings-

och utredningsbyrån.

En för arbetsvårdsbyråns detalj för arkivarbeten och musikerhjälp avsedd

extra befattning för kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring föreslås

indragen.

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör för kameralbyråns vidkommande

en tjänst som tryckeriförman i Cg 12 utbytas mot en förste förmanstjänst

i Ce 14 samt två tjänster i Cg 10 utbytas mot befattningar för

tryckare i Ce 13, varjämte en för försvarssektionen avsedd kanslibiträdestjänst

i Ce 11 bör ändras till kontoristtjänst i Ce 13.

För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 5 400 kronor. Av

begärda personalförstärkningar föreslås endast inrättande av en tjänst som

konsulent i Ce 25 på yrkesvägledningsbyrån. Vidare tillstyrkes, att anslagsposten

till experter och sakkunniga höjes med 8 000 till 25 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

59

Beräkningarna av omräkningsposterna föranleder ingen erinran. Antalet

kontorsbiträdestjänster i Ca 8 minskas med en till 102. Därjämte tillstyrkes,

att en befattning som tryckeriföreståndare i Cg 16 inrättas som

extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av medelsbehovet

under anslaget med 127 200 kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt de av departementschefen

nämnda förslagen till lönegradsuppflyttningar.

Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

under förevarande punkt framlagda förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta

organisation, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari

1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 316 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 59 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 304 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 25 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 994 500

Summa kronor 4 800 000 ;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.

61 :o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 63, s. 209—211), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 500 kronor för reseersättningar, expenser in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

825 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

62:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t har

(punkt 64, s. 211—214) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens

krisorganisation, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 050 000 kronor.

Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor bör i enlighet med styrelsens förslag en

för den nuvarande utlänningssektionen upptagen byrådirektörstjänst i Ce 31

utbytas mot en förste byråinspektör stjänst i Ce 29, vilken bör avses för den

föreslagna arbetstillståndssektionen.

Det föreliggande förslaget att ombilda byggnadstillståndsbyrån till en

fristående sektion, varvid byråchefstjänsten kan indragas, bör enligt departementschefen

genomföras. Vidare bör från byråns personalplan avföras

av styrelsen angivna vakanta tjänster. Departementschefen förutsätter,

att styrelsen även tillvaratar de ytterligare möjligheter som kan

yppas att indraga tjänster inom krisorganisationen.

Av styrelsen föreslagna personalförstärkningar för ärenden som äger

samband med planerings- och verkställighetsåtgärder för bekämpande av

arbetslöshet är departementschefen icke nu beredd att taga ställning till.

Emellertid utgår han från att Kungl. Maj :t liksom tidigare skall äga att,

om arbetsmarknadsläget ger anledning därtill, inrätta extra tjänster inom

krisorganisationen för berörda ändamål.

Anslaget föreslås upptaget med det av styrelsen föreslagna beloppet,

1 250 000 kronor, varav för avlöningar beräknas 1 165 000 kronor och för

omkostnader 85 000 kronor.

Utskottet. Under erinran om att utskottet i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt

att för den föreslagna arbetstillståndssektionen inrättas en tjänst som förste

byråinspektör i utbyte mot en byrådirektörstjänst får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation,

som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 förordat

;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

61

63:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj :t

har (punkt 65, s. 214—225) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till

Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 21 560 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 20 089 000 kronor.

På grundval av organisationsnämndens undersökningar framlade styrelsen

för innevarande budgetår förslag om en betydande förstärkning av

personalorganisationen för såväl arbetsvärden som ungdomsförmedlingen

och yrkesvägledningen. Då närmare uppgifter om den allmänna förmedlingens

personalbehov saknades vid nämnda tidpunkt förklarade departementschefen

sig icke beredd att taga ställning till de framlagda förslagen.

För att de mest trängande behoven av förstärkning skulle kunna tillgodoses

beräknades emellertid ett belopp av 175 000 kronor för tillfälliga förstärkningar.

Vid den ytterligare genomgång av personalbehovet inom den allmänna

förmedlingen som numera verkställts av styrelsen och organisationsnämnden

gemensamt bär det, i motsats till vad tidigare antagits, kunnat konstateras

att något personalöverskott i fråga om heltidsanställd assistentpersonal

icke kan anses föreligga. I fråga om biträdespersonalen och behovet

av tillfällig arbetskraft har däremot vissa minskningar befunnits

möjliga.

Den nu slutförda organisationsundersökningen har även omfattat länsarbetsnämndernas

kanslier och kansliet för arbetsnämnden i Stockholms

stad. Den utökning av personalbehovet, som därvid befunnits motiverad,

avser huvudsakligen biträdespersonal och förutsättes kunna tillgodoses

genom överförande av tjänster från krisorganisationen.

Inberäknat extra och deltidsanställd personal innebär de av styrelsen

framlagda förslagen en ökning med 110 tjänster för hela organisationen.

Behovet av en förstärkning måste enligt departementschefen anses fullt

klarlagt genom de verkställda organisationsundersökningarna. För nästa

budgetår tillstyrkes, att de framlagda förslagen genomföres i den utsträckning

som framgår av det följande.

Beträffande de under rubriken omorganisation och personalförstärkning

upptagna förslagen har av de medel, som för innevarande budgetår ställts

till förfogande för tillfällig förstärkning av arbetsvärden samt ungdomsförmedlingen

och yrkesvägledningen, inrättats 4 förste assistenttjänster i

Cg 22 och 10 assistenttjänster i Cg 19. Departementschefen föreslår, att

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

dessa tjänster upptages som extra ordinarie i nämnda lönegrader. Vidare

förordas, att därutöver inrättas 8 förste assistenttjänster i Ce 22 och 7

assistenttjänster i Ce 19. Samtliga nu nämnda tjänster bör avses för hela

förmedlingsorganisationen och disponeras för arbetsförmedlingskontor, där

med utgångspunkt från kontoret i dess helhet åliggande arbetsuppgifter

behovet av personalförstärkning bedömes vara mest trängande. Å andra

sidan bör förmedlingsorganisationen i enlighet med styrelsens förslag minskas

med dels 9Va extra hiträdestjänster och dels tillfällig personal intill

det av styrelsen angivna beloppet av 60 300 kronor.

Vad angår aspiranternas ställning i organisationen förordas, att några

tjänster för aspiranter icke beräknas i fortsättningen. För deras avlönande

bör såsom styrelsen föreslagit i stället under icke-ordinarieposten

upptagas ett särskilt belopp motsvarande kostnaderna för nuvarande aspiranttjänster

eller 575 000 kronor. Styrelsens förslag till ändrade föreskrifter

om intagning av aspiranter godtages.

Beträffande kansliorganisationen tillstyrkes, att en inom krisorganisationen

vid länsarbetsnämnden i Göteborg inrättad assistenttjänst i Cg 16

för statistikärenden överföres till normalorganisationen. I enlighet med

organisationsnämndens förslag bör till normalorganisationen även överföras

39 inom krisorganisationen upptagna men för permanenta arbetsuppgifter

utnyttjade hiträdestjänster.

Enligt riksdagens beslut skall dövkonsulentverksamheten fr. o. m. nästa

budgetår överflyttas till arbetsmarknadsverket. På personalförteckningen

för den offentliga arbetsförmedlingen bör därför såsom styrelsen föreslagit

uppföras 5 tjänster för konsulenter i Ca 25.

Liksom styrelsen anser departementschefen, att en viss höjning av arvodena

för yrkesvalslärare bör komma i fråga. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet. Med hänsyn

till den fortgående ökningen av enhetsskolans försöksdistrikt beräknas

en ytterligare medelsanvisning av 111 000 kronor för arvoden.

Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor bör eu för artist- och musikerförmedlingen

i Malmö avsedd assistenttjänst i Ce 19 uppflyttas till förste assistenttjänst

i Ce 22 samt 7 kontorsbiträdestjänster i Ce 8, varav 3 i Stockholm

och 2 i vardera Malmö och Göteborg, uppflyttas till kanslibiträdestjänster

i Ce 11.

För höjning av vissa arvoden beräknas ett belopp av 55 500 kronor.

Beräkningen av omräkningsposterna anses ej böra föranleda annan erinran

än att under ordinarieanslaget bör med hänsyn till medelsåtgången

beräknas en minskning med 100 000 kronor. Antalet kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 bör ökas med 18 till 140. Det tillstyrkes, att två befattningar

som inspektör i Ce 25 överföres på ordinarie stat.

De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av medelsbehovet

under anslaget med 1 471 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

63

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1: 260 och II: SM

har hemställts — såvitt nu är i fråga •—- att riksdagen må till Den offentliga

arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 21 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 260.

Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår att organisationsnämndens

undersökningar rörande arbetsförmedlingsorganisationen numera

slutförts. Såvitt angår den allmänna förmedlingen har vid den ytterligare

genomgång av personalbehovet som arbetsmarknadsstyrelsen och

nämnden gemensamt verkställt, i motsats till vad tidigare antagits, kunnat

konstateras att något personalöverskott i fråga om heltidsanställd assistentpersonal

icke kan anses föreligga.

På grundval av undersökningarna har styrelsen, inberäknat extra och

deltidsanställd personal, föreslagit en ökning med 110 tjänster för hela

organisationen. Departementschefen anser för sin del att behovet av en

förstärkning måste anses fullt klarlagt genom de verkställda undersökningarna

och föreslår att organisationen för nästa budgetår — utöver de

14 assistenttjänster vartill medel anvisades förra året för tillfällig förstärkning

av arbetsvärden samt ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen —

förstärkes med ytterligare 15 assistenttjänster, varvid samtliga nu nämnda

tjänster avses skola disponeras för organisationen i sin helhet.

Med hänsyn till vad som framkommit vid de ytterligare undersökningarna

av personalbehovet inom den allmänna förmedlingen och då det

tidigare konstaterade behovet av förstärkning av arbetsvärden samt ungdomsförmedling

och yrkesvägledning kvarstår vill utskottet icke motsätta

sig departementschefens förslag. Av det anförda följer att utskottet avstyrker

det förslag till minskning av anslaget, som framställts i motionerna

I: 260 och II: 347.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för den offentliga arbetsförmedlingens

permanenta organisation, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den

3 januari 1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................... 8 132 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 296 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 370 900

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 4 758 300

Summa kronor 21 560 000 ;

c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 21 560 000

kronor.

64:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 226—228), enligt vilket anslaget å ena

sidan ökas med 385 500 kronor och å andra sidan minskas med 246 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslagav

5 594 500 kronor.

65:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 228—230), vilket i fråga om

anslagsberäkningen innebär en minskning med 500 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Krisorganisationen för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kronor.

66 :o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj :t har (punkt

68, s. 230—232) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 000 kronor.

Riksdagen har under höstsessionen 1956 efter förslag i propositionen

nr 144 antagit ny förordning om erkända arbetslöshetskassor m. m. De

nya bestämmelserna innebär icke någon väsentlig ändring i statsbidrags
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

65

grunderna. Då dessutom bestämmelserna är avsedda att träda i kraft först

den 1 september 1957 och statsbidraget till kassorna som regel utbetalas

kalenderårsvis i efterskott, anses medelsbehovet för nästa budgetår kunna

beräknas efter i huvudsak oförändrade grunder.

Med hänsyn till svårigheterna att förutse utvecklingen på arbetsmarknaden

har arbetsmarknadsstyrelsen nu endast räknat med sådan ändring

av anslagsbehovet som betingas av en förutsedd ökning av antalet försäkrade

och en sannolik höjning av den genomsnittliga daghjälpen. Departementschefen

föreslår att anslaget uppföres med ett till 42 000 000 kronor

begränsat belopp.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna 1: 260 och II: 347

har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte till Bidrag

till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.

Utskottet får erinra att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 7, vilket

numera godkänts av riksdagen, avstyrkt motionsvis framställt yrkande om

ändrade grunder för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor. Då dessa

ändringar åberopats som skäl för den i motionerna I: 260 och II: 347 föreslagna

anslagsminskningen avstyrker utskottet motionerna i denna del.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.

67 :o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 69, s. 233—239) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen berör till en början läget på arbetsmarknaden och

anför därvid följande.

Arbetsmarknaden kännetecknades under år 1956 av en fortsatt hög

sysselsättning. Arbetslösheten var låg och knapphet på arbetskraft förelåg

inom vissa delar av näringslivet. En viss avmattning skedde dock i

efterfrågan på arbetskraft. Den brist som förefanns gällde huvudsakligen

arbetskraft med speciell yrkeskunskap. Jämfört med arbetsmarknadsläget

de två närmast föregående åren torde kunna sägas att balans i stort uppnåtts

mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft.

6—454 67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Lokalt företedde utvecklingen på arbetsmarknaden emellertid ganska

stora skiljaktigheter. Medan norrlandslänen, storstadsområdena och de

mellansvenska industridistrikten under sensommaren och hösten 1956

redovisade i stort sett oförändrade eller i vissa fall lägre arbetslöshet jämfört

med föregående år ökade antalet arbetslösa i andra delar av landet.

Dessa olikheter torde förklaras av att konjunkturerna varit mycket oenhetliga

för olika landsdelar. Under slutet av år 1956 började tendenser till

lokala sysselsättningsrubbningar göra sig gällande i anledning av den ändrade

situationen på oljemarknaden.

Utsikterna för den närmaste framtiden är svåra att bedöma. Om de

sysselsättningsrubbningar som beror på förhållandena i Mellersta östern

blir av övergående natur torde man dock icke ha anledning att räkna med

några större störningar på arbetsmarknaden. En viss säsongarbetslöshet

särskilt vad gäller byggnadsverksamheten är emellertid sannolik under

vintermånaderna. Liksom tidigare kommer säsongsarbetslösheten att i

första hand mötas med arbetsförmedlingsåtgärder i syfte att omflytta den

arbetskraft som kommer att friställas. Möjligheterna härtill är dock begränsade

på grund av bl. a. den allmänna säsongmässiga avmattningen i

efterfrågan på arbetskraft. Det kan därför bli nödvändigt att anordna

beredskapsarbeten i något större omfattning än under föregående vinter.

I samband med att riksdagen vid höstsessionen 1956 fastställde ny allmän

beredskapsstat underströks att beredskapen mot sysselsättningsrubbningar

även i ett högkonjunkturläge inte får eftersättas. Då läget f. n.

kan bedömas labilt i så måtto att ganska små förändringar i konjunkturerna

kan ge relativt stora utslag på arbetsmarknaden, är det enligt min

mening angeläget, att ansträngningarna att förstärka beredskapen fortsättes

och intensifieras. Detta bör icke endast gälla den traditionella beredskapen

i form av anläggningsarbeten utan även beredskapen i fråga

om yrkesutbildningsmöjligheter och utläggning av industribeställningar.

Departementschefen övergår därefter till arbetsmarknadsstyrelsens beräkning

av medelsbehovet.

De sammanlagda utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder uppgick

under budgetåret 1954/55 till ca 50 000 000 kronor. Budgetåret 1955/56

uppgick motsvarande utgifter till ungefär samma belopp, varav 30 000 000

kronor från arbetslöshetsanslaget och 20 000 000 kronor från sjätte huvudtitelns

reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten. Innevarande budgetår

står till förfogande för arbetslöshetsbekämpande åtgärder sammanlagt

50 000 000 kronor, varav 20 000 000 kronor under det förstnämnda

och 30 000 000 kronor under det sistnämnda anslaget. Huruvida dessa

medel kommer att vara tillräckliga kan ännu icke bedömas. Därest behov

av ytterligare medel skulle göra sig gällande, torde förslag i denna fråga

senare få anmälas för riksdagen.

Ovissheten om arbetsmarknadens utveckling gör det självfallet svårt att

exakt beräkna medelsbehovet även för nästa budgetår. Departementschefen

ansluter sig till styrelsens uppfattning att en viss utökning av beredskapsarbetena

kan bli erforderlig. Det anses därför motiverat att beräkna de

totala arbetslöshetskostnaderna till något högre belopp än för budgetåret

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

67

1955/56 eller till ca 55 000 000 kronor. Ökningen av medelsbehovet beräknas

för väg- och gatuarbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte. Vid anmälan

av anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten föreslår statsrådet Hjalmar

Nilson i enlighet med de av riksdagen fr. o. in. budgetåret 1955/56 beslutade

principerna för finansiering av dylika arbeten, att anslaget höjes till

35 000 000 kronor. På grund härav anses arbetslöshetsanslaget böra uppföras

med oförändrat 20 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Weiland och Johan Persson (I: 104) och den andra inom andra

kammaren av herrar Larsson i Stockholm och Jacobsson i Tobo (II: 127),

i vilka har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om att en utredning verkställes rörande arkivarbetares och

musikerhjälptas löner i syfte att differentiera dessa i tre eller två grupper

eller på annat sätt förbättra villkoren för denna kategori samt att riksdagen

senast nästa år i samband med budgetbehandlingen får underställas

de förslag som utredningen kan ge anledning till,

dels ock en inom första kammaren av herr Franzén väckt motion

(1:364), vari har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om utredning av frågan om utbyggnad av hamnarna på Gotland

och om i vad mån och på vilket sätt staten härvid bör medverka.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II : 127 och I: 364.

Utskottet. Vad departementschefen anfört i fråga om utsikterna på arbetsmarknaden

och angelägenheten av att även i ett högkonjunkturläge

stärka beredskapen mot sysselsättningsrubbningar har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Såsom departementschefen anfört gör ovissheten om arbetsmarknadens

utveckling det självfallet svårt att med några anspråk på exakthet beräkna

medelsbehovet för arbetslöshetsbekämpande åtgärder under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker att kostnaderna tills vidare beräknas i enlighet med

Kungl. Maj :ts föreliggande förslag. I fråga om kostnadernas fördelning på

olika anslag avser utskottet att framdeles ta ställning till den föreslagna

medelsanvisningen under sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.

I förevarande sammanhang tillstyrker utskottet att arbetslöshetsanslaget

upptages med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 20 000 000

kronor.

Beträffande det i motionerna 1:104 och 11:127 framställda yrkandet

om utredning av lönevillkoren för arkivarbetare vill utskottet erinra om

att arbetsmarknadsstyrelsen år 1953 framlade förslag, vilka bl. a. syftade

till en differentiering av lönesättningen. Vid anmälan av frågan i 1954

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

års statsverksproposition (V ht s. 123) anförde föredragande departementschefen

att förslagen mött vägande erinringar i remissyttrandena och att

han för sin del inte kunde förorda en omläggning av ifrågavarande hjälpform,

vilket även blev riksdagens beslut. Frågan har sedermera berörts

av chefen för socialdepartementet i ett interpellationssvar i andra kammaren

år 1956.

Utskottet finner med hänsyn till vad i frågan förevarit att även om

vissa invändningar kan göras mot nuvarande grunder för arkivarbetarnas

avlönande något initiativ från riksdagens sida icke nu vara påkallat. Utskottet

avstyrker sålunda motionerna.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen I: 364 om utredning av frågan

om utbyggnad av hamnarna på Gotland får utskottet hänvisa till det inom

1954 års ö-utredning pågående arbetet rörande åtgärder för lösandet av

sysselsättningsproblemen på Gotland. Någon riksdagens åtgärd i anledning

av motionen finner utskottet på grund härav icke erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:104 och 11:127 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

II. att motionen I: 364 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor.

68 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj :t har

(punkt 70, s. 239—243) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 475 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.

Såsom departementschefen närmare utvecklar vid behandlingen i det

följande av anslaget till Understöd åt flyktingar in. in. bör särskilda medel

för kostnader i samband med flyktingmottagning inte anvisas under förevarande

anslag för nästa budgetår. För övriga av arbetsmarknadsstyrelsen

angivna ändamål beräknas medelsbehovet till 400 000 kronor.

Familjeberedningen har i sin promemoria angående stöd åt ofullständiga

familjer bl. a. föreslagit, att näringshjälp — bidrag till anskaffning

av maskin- och verktygsutrustning eller eljest för att sätta igång självständig

verksamhet — skall kunna utgå till ensamställda kvinnor på

samma villkor som gäller för pensionsstyrelsens motsvarande verksamhet

beträffande partiellt arbetsföra. För försöksverksamhet i detta hänseende

har beredningen föreslagit, att nu ifrågavarande anslag skall ökas med

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

69

100 000 kronor. Promemorian är f. n. föremål för remissbehandling. Slutlig

ställning till förslaget kan därför inte tagas nu. Då det emellertid är

angeläget att inhämta erfarenhet av möjligheten att genom särskilda åtgärder

utöver omskolning öka förutsättningarna för arbetsplacering av ensamställda

kvinnor, förordar departementschefen, att ett belopp av 50 000

kronor beräknas under anslaget för att möjliggöra en försöksverksamhet

i nu angivna syfte. Närmare bestämmelser om dispositionen anses få meddelas

av Kungl. Maj :t.

I syfte att öka tillgången på hemarbetskraft har familjeberedningen

vidare i sin promemoria rörande hemhjälp föreslagit, att arbetsmarknadsstyrelsen

i samråd med statens utlänningskommission får bemyndigande

att träda i kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna i de europeiska

länder styrelsen finner lämpligt för att organisera och genomföra en överföring

av utländsk hemarbetskraft i något större skala än f. n. För bestridande

av administrationskostnaderna bör enligt förslaget 50 000 kronor

beräknas under förevarande anslag. Beredningen har vidare ansett det

böra övervägas, huruvida det inte vore lämpligt att samhället betalade

resekostnaderna för denna arbetskraft. Enligt departementschefens mening

bör en viss ökning av den utländska hemarbetskraften i Sverige kunna

komma till stånd om inte utvecklingen på arbetsmarknaden lägger hinder

i vägen. För att täcka kostnaderna för eventuellt erforderliga särskilda

rekryteringsåtgärder bör 25 000 kronor beräknas under anslaget. Resekostnaderna

för den utländska arbetskraften bör däremot inte till någon del

bestridas av statsmedel.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas sålunda till

475 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

475 000 kronor.

69 :o) Arbet sklin i ken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 71, s. 243—246), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

samt inrättande av två extra ordinarie tjänster för sjuksköterska och arbetsterapeut,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 255 400 kronor.

70:o) Bidrag till kommunal och enskild arhetsvårdsverksamhel. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 246—249), vilket innebär

en ökning av anslaget med 200 000 kronor för att möjliggöra en fortsatt

utveckling av verksamheten, hemställer utskottet,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kronor.

71 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj :t

har (punkt 73, s. 250—256) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 3 240 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 650 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för utbildningsbidrag åt partiellt

arbetsföra (s. k. civilskadade) samt för läkarundersökningar, psykotekniska

anlagsprov och upplysningsverksamhet. Vid utgången av budgetåret

1955/56 fanns å anslaget en reservation av 7 855 kronor.

Departementschefen anser, att en höjning av arbetsmarknadsstyrelsens

utbildningsbidrag, vilka varit oförändrade sedan budgetåret 1954/55, är

motiverad. I anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag förordas, att

grundbidraget höjes till 370 kronor för månad och hyresbidraget till ensamstående

samt till familjeförsörjare, som utbildas utom hemorten, till

resp. 55, 70 och 85 kronor för månad i de olika ortsgrupperna. Familjetillägget

för make bör höjas till för månad räknat 50 kronor vid utbildning

i hemorten och 124 kronor vid utbildning utom hemorten, medan

familjetillägget för barn bör fastställas till 39 kronor för månad. Såsom

styrelsen föreslagit bör familjetillägg kunna utgå även för husföreståndarinna.

I likhet med statskontoret anser departementschefen dock, att sådant

tillägg ej bör utgå i fall då bidragstagaren sammanbor med hustrun

men denna är oförmögen till arbete.

Styrelsen har vidare anmält behov av kompletterande bestämmelser om

ersättning för kontroll av klientelets utbildning och hälsotillstånd ävensom

av vissa förtydliganden i vad gäller bestämmandet av bidragens storlek i

det enskilda fallet. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga bestämmelser härutinnan.

De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. in. den 1 juli 1957.

Departementschefen är icke beredd att nu till prövning uppta styrelsens

förslag om ändring av bidragssystemet för eleverna vid vanförevårdens

yrkesskolor. På grund därav anses, att höjningen av medelsanvisningen

till utbildningsbidrag kan begränsas till 570 000 kronor, vilket innebär, att

3 120 000 kronor kommer att stå till förfogande för ändamålet.

För upplysningsverksamhet rörande anställning av partiellt arbetsföra

i statens tjänst beräknas ytterligare 20 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Pettersson och Hesselbom (I: 76) och den andra inom andra kam
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

71

maren av herr Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 78), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att till elever vid vanföreanstalt skall utgå utbildnings-

och familjebidrag i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag

till Kungl. Maj:t.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:78.

Utskottet. Beträffande ifrågavarande motionsyrkande får utskottet erinra

att riksdagen i anledning av propositionen 1955: 135 angående vanföreanstalterna

och Eugeniahemmet in. m. i princip beslutat att det nuvarande

systemet med anstaltsför sörj ning och flitpengar för eleverna vid

nämnda anstalters yrkesskolor bör ersättas med samma system med utbildnings-

och familjebidrag som tillämpas inom arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdande verksamhet i övrigt. Som framgår av propositionen har

Kungl. Maj :t inte funnit förutsättningar föreligga för att nu uppta styrelsens

förslag härom till prövning. Vid sådant förhållande är utskottet icke

berett biträda motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 76 och II: 78 till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 3 240 000 kronor.

72 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 256—258), vilket innebär

fortsatt upprustning av maskinberedskapen m. in. inom ramen för beräknade

inkomstmedel samt samma avskrivningsbemyndigande som under

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen

att under budgetåret 1957/58, utan hinder av

gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans fordringar,

besluta om avskrivning av fordran, uppkommen inom

arbetsmarknadsverket, till belopp ej överstigande 500 kronor,

beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen

att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt styrelsens

bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att

framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens

bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete och

kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej är ekonomiskt

lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock icke anses

påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Bostadsbyggande m. m.

73 :o) Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 83, s. 261 och 262)

samt under erinran att anslaget för innevarande budgetår upptagits med

ett formellt belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss upplysningsverksamhet

rörande byggnadstekniska frågor för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

74:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 262 och 263), vilket innebär en

ökning av anslaget med 4 000 kronor för automatiska lönekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för

byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58: .

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 49 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 23 200

Summa kronor 106 300 ;

b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 106 300

kronor.

75:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 264), vilket innebär en minskning

av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 32 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

73

76 :o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

86, s. 264 och 265), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

77 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt

87, s. 265—273) föreslagit riksdagen att till Statens nämnd för samlingslokaler

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 36 100 kronor.

Bostadskollektiva kommittén och en inom socialdepartementet tillkallad

utredningsman har avgivit betänkanden rörande samlings- och fritidslokaler

resp. statsstöd för samlingslokaler (SOU 1955:28 och 39). Kommittén

och utredningsmannen har föreslagit, att handläggningen av ärendena

rörande lån och bidrag till allmänna samlingslokaler skall flyttas till bostadsstyrelsen.

En sådan överflyttning skulle sannolikt medföra fördelar

i vissa hänseenden; bl. a. skulle behovet av tekniskt biträde vid ärendenas

handläggning troligen kunna tillgodoses lättare än vid nuvarande organisationsform.

Även olägenheter skulle emellertid uppkomma vid överflyttningen.

Departementschefen kan för sin del inte finna de fördelar som

skulle vinnas genom en organisationsändring så vägande, att en ändring

bör genomföras. Statens nämnd för samlingslokaler har visat sig vara ett

lämpligt organ för ärendenas beredning och nämndens administrationskostnader

är jämförelsevis låga. Departementschefen förordar, att nämnden

bibehålies som ett självständigt organ med i huvudsak oförändrade

uppgifter. Nämnden bör alltjämt ha som huvuduppgift att bereda ärenden

rörande lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Med hänsyn till

behovet av samordning med arvsfondsärendena och då ärendena rörande

lån för samlingslokaler inte utgör någon större belastning för socialdepartementet

anses sålunda, att beslut om sådana lån tills vidare alltjämt bör

fattas av Kungl. Maj:t.

Av departementschefen förordade förslag i fråga om anslagsbehovet till

avlöningar och omkostnader för nämnden medför en ökning med 18 700

kronor, varför anslaget uppföres med 54 800 kronor.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning att nämnden för

samlingslokaler bör bibehållas som ett självständigt organ, tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 54 800 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

78 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 273), vilket innebär en höjning

av anslaget med 15 000 kronor för ökat bidrag till Bygdegårdarnas

riksförbund, Folkets husföreningarnas riksorganisation och Våra Gårdar,

riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för

samlingslokaler för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

30 000 kronor.

79:o) Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 89, s. 273—280) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för

bidragsgivningen till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler

och vissa ungdomslokaler, m. in., dels ock till Bidrag till anskaffning

av inventarier för allmänna samlingslokaler in. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Under rubriken Bidrag till utrustning in. in. av vissa samlingslokaler

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 400 000

kronor. Av anslaget har 225 000 kronor ställts till förfogande för statens

nämnd för samlingslokaler för beviljande av bidrag enligt kungörelserna

den 24 september 1954, nr 615, om statsbidrag till utrustning in. m. av

vissa föreningslokaler och den 20 maj 1955, nr 225, om statsbidrag till utrustning

av vissa allmänna samlingslokaler med köksinventarier m. in.,

därvid 125 000 kronor avser bidrag enligt förstnämnda kungörelse och

återstoden, 100 000 kronor, bidrag jämlikt den senare kungörelsen. Resten

av anslaget, 175 000 kronor, har ställts till förfogande för Våra Gårdar,

riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler, varav

75 000 kronor för bidrag jämlikt 1954 års kungörelse och 100 000 kronor

för bidrag enligt 1955 års kungörelse. — Reservationen å anslaget utgjorde

vid utgången av budgetåret 1955/56 292 585 kronor.

I de förut nämnda av bostadskollektiva kommittén och en inom socialdepartementet

tillkallad utredningsman avgivna betänkandena rörande samlings-

och fritidslokaler resp. statsstöd för samlingslokaler (SOU 1955:28

och 39) upptages även frågan om stödet till inventarieanskaffning för samlings-

och ungdomslokaler.

Departementschefen erinrar att redan i samband med införandet av de

nu gällande formerna för bidrag till utrustning m. in. av samlingslokaler

framstod splittringen på två olika bidragsformer — vartill kommer arvsfondsbidragen

— som en olägenhet. Den förutnämnde utredningsmannen

har därför erhållit särskilt uppdrag att avge förslag till en samordning på

detta område. Bostadskollektiva kommittén och utredningsmannen har nu

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

75

lagt fram så gott som samstämmande förslag om en enhetlig form för bidrag

till inventarier för allmänna samlingslokaler. De ungdomslokaler, för

vilka bidrag nu kan utgå enligt 1954 års kungörelse men som ej skulle omfattas

av den enhetliga bidragsformen, föreslås av utredningsmannen hänvisade

till arvsfondsbidrag.

Såsom utredningsmannen anfört bör förutom förenklingssynpunkterna

i detta sammanhang beaktas den nykterhetspolitiska motivering, som val it

väsentlig vid tillkomsten av bidragen enligt 1954 och 1955 års kungörelser.

I några yttranden har ansetts, att de nykterhetspolitiska synpunkterna inte

beaktats tillräckligt i förslagen samt att det är för tidigt att nu ändra på

de gällande bidragsformerna. För egen del anser departementschefen tillgång

till goda samlingslokaler med lämplig utrustning i och för sig vara

av betydande nykterhetspolitiskt värde. Ett allmänt inventariebidrag latei

sig därför väl försvara ur ifrågavarande synpunkt. Då vidare behovet av

förenkling är ostridigt tillstyrkes, att reglerna om utrustningsbidrag ändras

i huvudsak i enlighet med förslagen. Bidrag bör alltså kunna utgå med

belopp motsvarande högst 5 % av den godkända byggnadskostnaden, dock

med högst 10 000 kronor för samma anläggning.

På några punkter föreslår departementschefen emellertid avvikelser. Sålunda

bör uttryckligen fastslås i bidragsförfattningen att vid prövning av

bidragsansökningar nykterhetsvårdande synpunkter bör beaktas. Vidare

bör bidrag när det gäller äldre samlingslokaler kunna utgå inte bara för

inventarier utan även för fast köksinredning. Slutligen bör den bidragsform

som regleras i 1954 års kungörelse åtminstone under en övergångstid

behållas i fråga om lokaler, vilka ej är allmänna samlingslokaler i egentlig

mening (scoutstugor och liknande). Med hänsyn till att allmänna arvsfondens

tillgång på medel varierar anses det nämligen lämpligast att viss

del av nu ifrågavarande anslag får disponeras för sådana bidrag. Dessa

bör liksom f. n. kunna lämnas även till annan än lokalägare.

I fråga om bidrag från allmänna arvsfonden bör som princip gälla, att

sådant bidrag ej lämnas jämsides med förenämnda utrustningsbidrag. Närmare

bestämmelser bör dock ej meddelas med hänsyn till att arvsfondsbidragen

bör kunna anpassas efter omständigheterna, främst storleken av

det belopp som står till förfogande för utdelning.

Prövningen av ansökningar om inventariebidrag enligt den nya bidragsformen

bör ankomma på statens nämnd för samlingslokaler. För alt förenkla

administrationen anses det emellertid lämpligt, att bidrag avseende

ungdomslokaler som ej är allmänna samlingslokaler i den utstiäckning

så kan ske lämnas i form av anslag till riksorganisationer, vilka själva

får i enlighet med bidragsreglerna fördela de beviljade beloppen bland

sina medlemsorganisationer.

Utredningsmannen och statens nämnd för samlingslokaler har föreslagit,

att för inventariebidrag avseende allmänna samlingslokaler skall

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

anvisas ett anslag av 500 000 kronor. Utredningsmannen har vidare beräknat

medelsbehovet för bidrag till ungdomslokaler som ej är allmänna

samlingslokaler till ca 100 000 kronor för år. Departementschefen godtar

dessa beräkningar och föreslår, att anslaget för nästa budgetår anvisas

med 600 000 kronor, varav 100 000 kronor beräknas för bidrag avseende

sistnämnda lokaler.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och

II: 347, i vilka har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte

avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Bidrag till anskaffning

av inventarier för allmänna samlingslokaler m. in. av 600 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Pettersson m. fl. (I: 177) och den andra inom andra kammaren

av herr Engkvist m. fl. (11:228), i vilka har hemställts, att riksdagen

utöver i femte huvudtiteln föreslaget inventariebidrag måtte till nykterhetsrörelsens

tidigare byggda allmänna samlingslokaler anvisa 200 000

kronor att utgå i enlighet med tidigare lämnade anvisningar och att administreras

av Våra Gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna

samlingslokaler.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna I: 260 och II: 228.

Utskottet. Propositionens förslag att nuvarande bidrag enligt 1954 och

1955 års kungörelser skall ersättas med ett enhetligt inventariebidrag till

allmänna samlingslokaler överensstämmer med den uppfattning som utskottet

framfört i tidigare sammanhang. Genom departementschefens uttalande

att i bidragsförfattningen skall uttryckligen fastslås att nykterhetsvårdande

synpunkter bör beaktas vid prövning av bidragsansökningar

anser utskottet att förslaget även låter sig väl försvara ur de speciella

nykterhetspolitiska synpunkter, varmed de nu gällande bidragsformerna

har motiverats. De föreslagna grunderna för utformningen av det enhetliga

inventariebidraget har inte heller givit utskottet anledning till erinran.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 260

och II: 347 att statligt stöd inte skall lämnas till ifrågavarande verksamhet.

Beträffande frågan om medelsbehovet har i motionerna I: 177 och II: 228

gjorts gällande att knappast något blir över av det föreslagna anslaget för

tidigare byggda samlingslokaler om nybyggnads- samt större om- och tillbyggnadsprojekt

skall få sitt bidragsbehov för inventarieanskaffning tillgodosett.

Utskottet är icke berett att i nuvarande läge tillstyrka motionärernas

förslag om ökad medelsanvisning men anser å andra sidan att

motionärernas synpunkter bör beaktas vid utfärdandet av bestämmelser för

anslagets disponering.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

77

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 260 och II: 347 samt I: 177

och II: 228, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 förordade riktlinjer

för bidragsgivningen till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler och vissa ungdomslokaler, m. m.;

b) till Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor;

II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 177 och

II: 228, i vad de icke behandlats under I., i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.

80 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. Kungl. Maj :t

har (punkt 90, s. 280 och 281) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:

Ersättning åt ortsombud för budgetåret 1957/58 anvisa ett oförändrat

förslagsanslag av 65 000 kronor.

I de under punkten 4 nämnda, likalydande motionerna I: 260 och II: 347

har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förevarande förslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 260.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna förorda någon

omläggning av ifrågavarande förmedlingsverksamhet. Med tillstyrkande av

Kungl Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu är i

fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

81 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj :t

har (punkt 91, s. 281) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:

Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 325 000 kronor.

Departementschefen förordar, att anslaget i överensstämmelse med förslag

av fullmäktige i riksbanken minskas med 5 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och 11: 3i7

har hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förevarande förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.

Utskottet. Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt får

utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 320 000

kronor.

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

82 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 92, s.

282—286) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1957/58, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 795 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 879 800 kronor.

Departementschefen anmäler att Kungl. Maj :t med anledning av nedgången

av till försäkringsrådet inkommande mål meddelat beslut dels

om indragning av en av de tidigare fyra divisionerna inom försäkringsrådet

och dels om förstärkning av riksförsäkringsanstaltens andra sjukkassebyrå

genom att fyra tjänster provisoriskt överflyttas dit från rådet.

Försäkringsrådet har föreslagit, att den genom Kungl. Maj:ts nu nämnda

beslut tillkomna organisationen skall bestå även under nästa budgetår.

Uppgifterna angående antalet till försäkringsrådet inkomna mål tillåter

ännu inte någon säker slutsats rörande personalbehovet i framtiden. Departementschefen

förordar därför, att det även under nästa budgetår bör

få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva huruvida ändringar bör vidtagas

i försäkringsrådets organisation samt att besluta om fortsatt provisorisk

förstärkning av riksförsäkringsanstalten med personal från försäkringsrådet.

En viss minskning av försäkringsrådets avlöningsanslag bör emellertid

redan nu vidtagas. Rådet har föreslagit, att ett belopp motsvarande lön för

två tjänster i 29 och två tjänster i 25 lönegraden ej längre skall räknas

in under anslaget. Departementschefen tillstyrker förslaget men föreslår,

att anslaget därutöver minskas med ett belopp motsvarande lön för en

tredje tjänst i 29 lönegraden.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

79

Departementschefen gör ingen erinran mot rådets beräkning av delposterna

för arvoden till läkarledamöterna och ersättning till sakkunniga

m. fl. Vidare godtages rådets beräkning i fråga om ersättningar till annan

tillfällig personal samt under omräkningsposterna.

De förordade förslagen innebär, att anslaget minskas med 84 500 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 406 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 70 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 155 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 162 700

Summa kronor 795 300;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 795 300 kronor.

83 :o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 93, s. 286 och 287), vilket innebär en uppräkning av delposten

till lyse med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.

84 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

94, s. 287—298) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att besluta om överskridande av den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i den mån

så erfordras i samband med överförande till försäkringsinspektionen av

andra sjukkassebyråns avdelning för tillsyn å vissa understödsföreningar

m. fl., dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 414 700 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 124 000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har föreslagit en förstärkning av administrativa

byrån med två biträden i reglerad befordringsgång. Departementschefen

förordar, att medel beräknas för ytterligare ett sådant biträde.

En förstärkning av de båda sjukkassebyråerna anses nu ofrånkomlig.

Anstalten har upplyst, att den inspektionsverksamhet, som avsetts ankomma

främst på första sjukkassebyrån, måst anstå praktiskt taget helt.

Departementschefen anser det vara av stor vikt att anstalten sättes i

stånd att upptaga denna verksamhet och förordar därför, att första sjukkassebyrån

förstärkes med fyra tjänster, varav en byrådirektör stjänst i

31 lönegraden, en tjänst som förste byråsekreterare i 29 lönegraden och

två tjänster som förste byråsekreterare i 27 lönegraden. De nya befattningarna

bör tills vidare inrättas som extra.

Ej heller i fråga om andra sjukkassebyråns besvärsavdelning är förhållandena

tillfredsställande. En betydande balans av besvärsärenden har

uppkommit. Avdelningen har provisoriskt förstärkts dels genom att två

förordnanden att fullgöra göromål, som ankommer på tjänsteman i 31

resp. 29 lönegraden, inrättats inom avdelningen och dels genom att fyra

tjänster inom försäkringsrådet tillfälligt utnyttjats för förstärkning av

byråns personal. Möjlighet till förstärkning på sistnämnda sätt anses

böra stå öppen också under nästa budgetår. Även med beaktande av denna

möjlighet är en viss ökning av besvärsavdelningens personal motiverad.

Departementschefen föreslår, att avdelningen förstärkes med en tjänst som

byrådirektör i 31 lönegraden och en tjänst som förste byråsekreterare i

27 lönegraden. Båda dessa tjänster bör dock tills vidare vara extra. Förenämnda

båda förordnanden att bestrida göromål, som ankommer på

tjänsteman i 31 resp. 29 lönegraden, bör bestå under nästa budgetår men

av praktiska skäl som extra tjänster i nämnda lönegrader.

I enlighet med av särskild utredningsman avgivet betänkande rörande

tillsynen över vissa understödsföreningar m. m. förordar departementschefen

efter samråd med chefen för handelsdepartementet, att understödsföreningsavdelningen

hos anstalten fr. o. in. den 1 januari 1958 överföres

till försäkringsinspektionen. I enlighet med vad anstalten hemställt synes

bemyndigande böra meddelas Kungl. Maj :t att sedermera vidtaga i anledning

av denna omorganisation erforderliga förändringar i anstaltens

personalföi teckning. Av samma skäl bör Kungl. Maj:t bemyndigas att i

mån av behov medge överskridande av anstaltens anslagspost till övrig

icke-ordinarie personal.

Såsom chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor bör amanuensbefattningen å administrativa

byråns lättsavdelning ersättas med en förste byråsekreterartjänst i

Ce 29 och två kanslibiträdestjänster i Cell på försäkringsbyråns debiteringsavdelnings

sektion för större arbetsgivare utbytas mot kontoristtjänster

i Ce 13.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

81

I enlighet med anstaltens förslag bör dels förste aktuariebefattningen i

Ce 29 å första sjukkassebyrån ändras till förste byråsekreterartjänst i

samma lönegrad dels ock två på övergångsstat förda befattningar som

förste byråsekreterare i Ca 27 och som byråsekreterare i Ca 25 utgå ur personalförteckningen.

För höjning av vissa arvoden beräknas 2 100 kronor.

Med frånräknande av det av anstalten till 136 000 kronor uppskattade

belopp, som vid understödsföreningsavdelningens överflyttning fr. o. m. den

1 januari 1958 inbesparas å anstaltens avlöningsanslag, medför vad nu förordats

jämte omräkningsposterna en ökning av anslagsbehovet med 290 700

kronor.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 14 tillstyrkt de av departementschefen

nämnda förslagen till löneregleringar.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört om behovet av inspektionsverksamhet

samt då det är angeläget att den föreliggande betydande

balansen av besvärsärenden snarast avarbetas tillstyrker utskottet att de

båda sjukkassebyråerna förstärkes i enlighet med propositionens förslag.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förevarande förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 825 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................... 65 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 806 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 717 200

Summa kronor 7 414 700 ;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om överskridande av

den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal i den mån så erfordras i

samband med överförande till försäkringsinspektioncn av

andra sjukkassebyråns avdelning för tillsyn å vissa understödsföreningar

m. fl.;

6 —454 57 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

d) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 7 414 700 kronor.

85:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 95, s. 298—300), vilket innebär en med 24 500 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

693 000 kronor.

86 :o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 302 och 303),

vilket i fråga om anslagsberäkningen innebär en minskning med 263 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m.m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

87 :o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 98, s. 304), vilket innebär en minskning av anslaget med

300 000 kronor i anledning av att kostnaderna för den år 1955 beslutade

omregleringen av äldre ersättningar beräknas komma att understiga tidigare

beräknade belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsverket åliggande, av andra medel

ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor.

Arbetarskydd

88:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 99, s. 305—307), vilket innebär utbyte av en kanslibiträdestjänst

i Ca 11 på tekniska byrån mot kontoristbefattning i Ca 13, ordinariesättning

av en tjänst som distriktsinspektör i Ce 21 samt uppräkning

av anslaget med 5 800 kronor för vissa arvoden och 59 800 kronor för

automatiska lönekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för arbetarskyddsstyrelsen, som föranle
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

83

des av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 januari 1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 552 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 115 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 387 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 279 500

Summa kronor 1 333 600;

c) till Arbetarskgddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 333 600 kronor.

89:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

100, s. 307—309) föreslagit riksdagen att till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 187 500

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 180 000 kronor.

Departementschefen förordar, att anslagsposten till sjukvård m. m.

minskas med 1 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar föreslås

höjd med 18 000 kronor, varjämte ytterligare 3 000 kronor beräknas för

bränsle, lyse och vatten. Posten till övriga expenser för eget behov minskas

med 9 500 kronor medan inkomstposten höjes med 3 000 kronor.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och 11: 347

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Arbetarskyddsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 169 500 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag och avstyrker sålunda motionerna 1:260 och 11:347 i vad

de berör förevarande anslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 187 500 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

90:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 101, s. 309—312), vilket innebär att tre socialinspektörstjänster

ordinariesättes, två kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ersättes med

icke-ordinarie befattningar samt att anslaget ökas med 163 000 kronor,

varav 4 300 kronor för höjning av vissa arvoden och 158 700 kronor för

automatiska lönekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för yrkesinspektionen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 529 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 59 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 833 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 704 700

Summa kronor 3 127 000;

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 3 127 000 kronor.

91 :o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 102, s. 312—314), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 858 000

kronor.

92:o) Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst och förebyggande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 103, s. 314),

vilket innebär att återstoden av det ursprungligen beräknade beloppet för

ifrågavarande undersökning nu ställes till förfogande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredning rörande koloxidförgiftningars

uppkomst och förebyggande för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

93 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. Kungl. Maj :t har (punkt 104, s. 314 och 315) föreslagit riksdagen

att till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

85

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 90 000 kronor.

Departementschefen kan icke tillstyrka arbetarskyddsstyrelsens förslag

om höjning av anslaget och förordar därför, att anslaget uppföres med

oförändrat helopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sundin och Gustafsson (1:173) och den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Eriksson i Bäckmora

(II: 233), i vilka har hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med motion

nernas syfte till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 115 000

kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Kristenson i Göteborg och

Andreasson väckt motion (II: 144), vari har hemställts, att riksdagen under

femte huvudtiteln punkt 104 måtte anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 233 och II: 144.

Utskottet är i likhet med departementschefen icke berett att nu föreslå

någon höjning av anslaget men anser att det bör övervägas att till ett

kommande år öka medelsanvisningen. På grund av det anförda hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 173 och II: 233 samt II: 144

till Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

90 000 kronor.

94 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 105, s. 315), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

95:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 106, s.

316—318) föreslagit riksdagen all dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för pensionsstyrelsen som för
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

anledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58, dels ock till Pensionsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 796 500

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 476 000 kronor.

Pensionsstyrelsen har i särskild framställning hemställt om medgivande

att överskrida den för innevarande budgetår fastställda icke-ordinarieposten

med 85 000 kronor för en utredning om användningen inom styrelsen

av elektroniska databehandlingsmaskiner i stället för nu använda

maskiner. Utredningen beräknas fortgå även under nästa budgetår och då

draga en kostnad av 130 000 kronor. Departementschefen har inte ansett

sig böra tillstyrka framställning till riksdagen om medel för ifrågavarande

ändamål under innevarande budgetår. För nästa budgetår bör emellertid

medel för det av pensionsstyrelsen angivna ändamålet beräknas.

Departementschefen förordar, att i avlöningsanslaget räknas in det av styrelsen

för nämnda budgetår begärda beloppet eller 130 000 kronor. Det

anses få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

angående utredningsarbetet.

Vidare förordas, att en tjänst i Cg 19 och två tjänster i Cg 13 ersättes

med tjänster som kontorsskrivaxe i Ce 19 resp. kontorist i Ce 13, att i

stället för ett vikariatslöneförordnande inrättas tjänst som kanslibiträde i

Cell ävensom att antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 minskas med 20

mot att medel för motsvarande antal icke-ordinarie biträden beräknas.

De förordade förslagen medför inberäknat omräkningsposterna en ökning

av medelsbehovet under anslaget med 320 500 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för pensionsstyrelsen som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1957 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 118 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis

64 750

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

87

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 290 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 322 650

Summa kronor 5 796 500;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 5 796 500 kronor.

96:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 107, s. 318 och 319), vilket innebär ökad medelsanvisning

till kostnader för folkpensionernas utbetalande in. m. med 45 000 kronor

och till övriga expenser med 4 000 kronor samt minskad medelsanvisning

till sjukvård in. in. med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 240 500

kronor.

97:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 108, s. 319 och 320), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 494 000 kronor.

98:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 325 och 326), vilket innebär en

med 140 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till det beräknade

antalet utbetalningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 4 040 000 kronor.

99ro) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl.

Maj :t har (punkt 112, s. 326—329) föreslagit riksdagen att till Åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet för budgetaret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 12 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 12 880 000 kronor. Ä anslaget

fanns vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation av 1 078 421

kronor.

Pensionsstyrelsens verksamhet till förebyggande och hävande av invaliditet

omfattar dels individuell verksamhet, d. v. s. behandling, vård, yrkes
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

utbildning m. in. åt personer, vilka kan väntas genom dylika åtgärder återvinna

eller bibehålla arbetsförmågan, dels annan verksamhet, som avser att

i folkpensioneringens intresse förebygga eller häva arbetsoförmåga eller

befordra folkhälsan.

Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1956 bemyndigat pensionsstyrelsen att

med Västerbottens läns landsting träffa avtal om vård av styrelsens patienter

å en vid lasarettet i Umeå nybyggd avdelning, rymmande 60 patienter.

Härigenom och genom tidigare godkännanden av avtal om inrättande vid

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och vid lasarettet i Lund av reumatikeravdelningar

om 120 resp. 64 platser har Kungl. Maj:t meddelat beslut

med anledning av riksdagens år 1946 lämnade bemyndigande för

Kungl. Maj :t att föranstalta om inrättande av ytterligare högst 250

vårdplatser för reumatiskt sjuka vid därför lämpade sjukhus. Dessa

avdelningar har ännu endast delvis tagits i bruk för reumatikervård;

avdelningen i Göteborg disponeras enligt Kungl. Maj:ts medgivande t. o. m.

1958 för annat sjukvårdsändamål medan avdelningarna i Lund och Umeå

tages i bruk innevarande budgetår. Samtidigt med denna utbyggnad har

platsantalet vid pensionsstyrelsens sjukhus minskat med 147 genom att

vissa av styrelsen drivna lasarettsavdelningar övertagits av sjukhusets

huvudman.

Departementschefen framhåller att pensionsstyrelsen är genom sina

sjukhus och sjukhusavdelningar huvudman för en väsentlig del av

reumatikervården i landet. Detta är att betrakta som ett provisorium.

Allmän enighet torde råda om att i varje fall de avdelningar, som

anordnats i anslutning till av landsting och städer drivna sjukhus, skall

övertagas av sjukhusvårdens ordinarie huvudmän så snart sjukhusvården

byggts ut tillräckligt för att även de reumatiskt sjuka skall kunna

erhålla vård inom den allmänna sjukvårdens ram. Förutsättningar

för en mera allmän avveckling av pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar

har tidigare ej ansetts föreligga. I denna fråga -— som aktualiserats av

1956 års riksdags revisorer -— anför departementschefen, att det enligt hans

mening genom förhandlingar med lasarettsavdelningarnas huvudmän bör

utrönas om det är möjligt att nu avveckla pensionsstyrelsens befattning

med ifrågavarande avdelningar utan att de reumatiskt sjukas vårdmöjligheter

äventyras. Frågan om pensionsstyrelsens egna sjukhus anses

fordra ytterligare överväganden.

Anslaget föreslås uppfört med 12 200 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den

redogörelse angående pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet, som

riksdagens år 1956 församlade revisorer lämnat under § 16 i sin berättelse.

I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande i transumerade

delar återgivna uttalande.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

89

Pensionsstyrelsens bär avsedda verksamhet — som numera drager en

kostnad av över tolv miljoner kronor per år, frånsett utgifterna för den

centrala administrationen — har vid skilda tillfällen föranlett kritik.

Kritiken har av pensionsstyrelsen ansetts som obefogad men har föranlett

flera utredningar. Dessa ha föreslagit, att de av pensionsstyrelsen i

förevarande avseende omhänderhavda uppgifterna i princip skola inordnas

i den av stat, landsting och städer utanför landsting ombesörjda allmänna

sjukvården. Sålunda har fyra utredningar, senast 1941 års reumatikervårdssakkunniga,

uttalat sig i denna riktning. Förslagen härom ha i stort

sett tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Pensionsstyrelsen har för

sin del såsom förutsättning för en avveckling uppställt det kravet, att platsbehovet

på dessa vårdområden bör vara tillgodosett i tillräcklig omfattning,

innan åtgärder vidtagas i sådant syfte. Vid riksdagsbehandlingen år 1940

av 1941 års reumatikervårdssakkunnigas förslag uttalade sig även föredragande

departementschefen för att reumatikervården vid lämplig tidpunkt

borde inordnas i den allmänna lasarettsvården.

På grund av vad sålunda förekommit anse sig revisorerna kunna konstatera,

att allmän enighet synes råda därom, att pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet i princip skall upphöra. Vad som återstår att avgöra

är, vid vilken tidpunkt och på vad sätt en dylik avveckling bör komma till

stånd. Efter övervägande av olika på spörsmålet inverkande faktorer ha

revisorerna kommit till den uppfattningen, att tidpunkten härför nu är inne

i fråga om den verksamhet styrelsen bedriver på egna eller genom samarbete

med huvudmän för lasarettsvården anordnade vårdanstalter. Härom

må anföras följande.

Med hänsyn till den ställning pensionsstyrelsen intagit i den föreliggande

huvudfrågan ha revisorerna till att börja med sökt bilda sig en uppfattning

om den nuvarande tillgången på vårdplatser inom de vårdområden, som

här främst avses. Vad angår reumatikerplatserna äro dessa vid vissa sjukvårdsanstalter,

såsom Spenshults reuinatikersjukhus och karolinska sjukhuset,

utnyttjade till fullo; väntetiderna vid dessa sjukhus äro f. n. långa.

Utnyttjningsgraden vid övriga ifrågavarande sjukvårdsanstalter synes

däremot vara lägre. Även om den bild revisorerna erhållit av förhållandena

liärutinnan sålunda icke är helt entydig, torde dock pensionsstyrelsens

uppfattning, sådan den kommit till uttryck i styrelsens remissvar över den

tidigare omnämnda framställningen från riksföreningen mot reumatism,

böra tillmätas avgörande vikt. Styrelsen förklarar sig där under senare år

ej ha kunnat konstatera någon hrist på reumatikerplatser.

Vad psykoneurosvården beträffar må erinras om alt självständiga lasarettsavdelningar

för detta klientel tillkommit vid flera sjukhus under senare

år och att ett flertal nya dylika avdelningar skola tagas i anspråk inom eu

nära framtid. Tillskottet av platser kommer att överstiga det antal platser,

som av pensionsstyrelsen disponeras för detta ändamål. För ifrågavarande

patienter avsedda platser å pensionsstyrelsens sjukhus och sjukhusavdelningar

lära f. ö. i viss utsträckning ha belagts med reumatiskt sjuka.

Enligt en uppfattning, som är företrädd hland psykiatrisk expertis, föreligger

numera knappast något egentligt behov av en insats från pensionsstyrelsens

sida på detta vårdområde, då den blandning av psykiska och

somatiska symtom, som dessa patienter i stor utsträckning förete, nödvändiggör

vård på fullständigt utrustade sjukhus.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Såvitt revisorerna kunnat finna, ha sålunda i stort sett inträtt sådana

ändrade förhållanden i förevarande avseenden, som tidigare ansetts motivera

en avveckling helt eller delvis av pensionsstyrelsens ifrågavarande

sjukvårdande uppgifter. Då revisorerna anse sig böra förorda, att åtgärder

vidtagas i detta syfte, har emellertid nämnda omständighet icke främst varit

bestämmande för detta ställningstagande. Enligt revisorernas mening tala

nämligen så starka skäl över huvud för att den av pensionsstyrelsen bedrivna

sjukvården inordnas i den allmänna sjukvården, att revisorerna även

eljest varit beredda att framlägga förslag härom. De skäl, som därvid

åsyftas och som komma att närmare beröras i det följande, äro icke nya

utan ha i huvudsak framförts av tidigare utredningar i ämnet men synas

under den tid, som förflutit sedan dessa framlades, ha fått ökad tyngd.

Allmän enighet torde numera råda därom, att väsentliga fördelar stå

att vinna, därest sjukvården i riket i möjligaste mån samlas under en och

samma huvudman. En konsekvens härav är att vanförevården avses skola

överföras till särskilda ortopediska avdelningar vid lasaretten; utredning

pågår även om landstingens övertagande av huvudmannaskapet för sinnessjukvården

i riket. Bakom denna utveckling ligger bl. a. den tanken, att

de olika sjukvårdsgrenarna i väsentliga avseenden måste bedömas som en

enhet och att de föreliggande behoven bäst kunna tillgodoses, om en samtidig

avvägning kan ske dem emellan under hänsynstagande till såväl den

slutna som den öppna vården. En strävan är självfallet att tillgodose så

stor del av vårdbehovet som möjligt inom den senare vårdformen.

Pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet tillgodoser av kända skäl

icke nämnda synpunkter; särskilt må framhållas att styrelsen i huvudsak

synes begränsa sitt intresse till den slutna vården. Vid styrelsens sjukvårdsanstalter

anses därför den öppna vården vara mindre väl tillgodosedd, där

icke lokala krafter ingripit. På grund härav och då de lasarettsanslutna

reumatikeravdelningarna i allmänhet icke erhållit egna överläkare, kunna

dessa avdelningars kapacitet ej utnyttjas till fullo. Flera omständigheter

tala för att denna olägenhet snabbt skulle elimineras, därest de ordinarie

sjukvårdshuvudmännen helt övertoge ansvaret för avdelningarna.

Den av pensionsstyrelsen kontrollerade sjukvården har främst tillkommit

och drives med hänsyn till folkpensioneringens intressen — att förebygga

eller häva invaliditet och sålunda förhindra eller uppskjuta rätten till invalidpension.

Delta har till följd att den icke är tillgänglig för landets samtliga

vårdbehövande innevånare. Ur social synpunkt är det emellertid angeläget,

att även denna form av sjukvård blir enhetlig; uteslutande medicinska

och humanitära synpunkter böra läggas på vården.

Alt avgöra hur pensionsstyrelsens sjukvård utfaller i ekonomiskt avseende

ställer sig svårt, då en direkt jämförelse med de faktiska kostnaderna

för de ordinarie huvudmännen inrymmer alltför många felkällor för att

kunna vara en säker värdemätare. Erinras må även att en dylik jämförelse

icke är rättvisande bl. a. ur den synpunkten, att den icke giver något mått

på det resultat som vinnes med sjukvården. Uppenbart är emellertid att

ifrågavarande verksamhet i flera hänseenden innebär en synnerligen kostnadskrävande

dubbelorganisation — å ena sidan bl. a. en central sjukvårdsbyrå

inom styrelsen, å andra sidan den perifera, av de ordinarie huvudmännen

inrättade organisationen — vilken skulle kunna elimineras, därest de

senare hade hand om sjukvården. Men redan inom ramen för nuvarande

organisationsform torde besparingar kunna vidtagas. Revisorerna åsyfta

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

91

främst de utgifter, som följa med det centrala intagningsförfarandet, för

vilket tidigare redogjorts. Såsom framgår därav är förfarandet omständligt

och innebär bl. a., att utredning skall äga rum om den vårdsökandes ekonomi.

Eu dylik prövning förefaller emellertid numera helt onödig. Erinras

må sålunda att lagen om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari

1955. Genom denna lag infördes i Sverige allmän och obligatorisk sjukförsäkring,

innebärande bl. a. att sjukhusvård av sjukkassa ersättes med belopp

motsvarande dagavgiften på allmän sal. I anslutning till lagens ikraftträdande

fastställdes denna avgift till tre kronor å landets samtliga allmänna

sjukvårdsinrättningar, även å pensionsstyrelsens sjukvårdsanstalter, oavsett

vederbörandes ekonomi. — Vidare må framhållas att en intagning som giundas

enbart på inlvg och icke på direkt personlig kontakt mellan den sjuke

och vederbörande specialist måste rymma flera osäkra faktorer. Därtill kommer

att intagningsbestämmelserna redan tidigare ändrats därhän, att förutsättningarna

för intagning å de av pensionsstyrelsen disponerade sjul<vårdsanstalterna

i stort sett överensstämma med dem som gälla i fråga om andra

sjukvårdsinrättningar. I båda fallen iakttages en viss restriktivitet vid sådana

sjukdomsfall, där sjukdomen är sa svarartad, att fiamtidsutsikteino

äro osäkra eller dåliga samt där patienten tillhör de högsta åldersklasserna.

Den enda skillnad, som f. n. förefinnes mellan pensionsstyrelsens centrala

prövning och den vanliga medicinska, består däri, att personer, som redan

erhållit invalidpension eller ålderspension, icke erhålla vård å pensionsstvrelsens

sjukvårdsanstalter. Därest sistnämnda villkor, exempelvis i en

cirkulärskrivelse, meddelades vederbörande ansvariga sjukhusläkare, skulle

i övrigt intagningsförfarandet utan att ändra karaktär helt kunna ö\eilåtas

till denne och den centrala handläggningen, inbegripet den genom pensionsnämndsordförandena,

kunna upphöra. Enligt rc\ isorernas mening

torde det icke behöva befaras, att en sådan ordning skulle få till följd att

några vårdsökande komme att gynnas på bekostnad av andra.

En övergång till det av revisorerna angivna intagningsförfarandet skulle

medföra betydande kostnadsbesparingar. Enligt vad revisorerna inhämtat

uppgå f. n. de årliga avlöningskostnaderna för den personal som handlägger

intagningsärenden enbart inom pensionsstyrelsen till i runt tal

120 000 kronor.

Sammanfattningsvis må i denna del framhallas att utomoidentligt starka

medicinska, sociala och ekonomiska skäl enligt revisorernas mening tala

för alt pensionsstyrelsens bär avsedda sjukvårdande verksamhet snarast

bör upphöra. Eu organisationsförändring kommer givetvis att kräva viss

tid. Det är därför angeläget, att den centrala handläggningen av intagningsärendena

omedelbart upphör och att beläggningen av de olika sjukhusplatserna

helt överlåtes till de ansvariga sjukhusläkarna.

Det torde icke ankomma på riksdagens revisorer att i detalj uppdraga

några bestämda riktlinjer för hur eu avveckling av pensionsstyrelsens

ifrågavarande uppgifter skall äga rum. Erinras må emellertid om att 1941

års reumatikervårdssakkunniga föreslogo, att de mellan pensionsstyrelsen

a ena sidan samt vederbörande landsting och ståder a andra sidan gällande

kontrakten beträffande reumatikcravdelningarna skulle uppsägas, alt vederbörande

sjukvårdshuvudmäns byggnadslån för dessa avdelningar ur folkpensioneringsfonden

skulle annulleras samt att dessa avdelningar icke blott

formellt utan även reellt skulle överlämnas till vederbörande landsting och

släder utan ekonomiskt vederlag till staten, allt under förutsättning att upp
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

görelse kunde ernås på vissa av de sakkunniga angivna villkor beträffande

dritten och beläggningen.

Vad angår de fristående kuranstalterna i Nynäshamn, Tranås och Åre må

erinras om att 1941 års reumatikervårdssakkunniga hyste den meningen

attnnagon andnn§ ^ör det dåvarande ej borde vidtagas i dessa anstalters

ställning. Fragan härom borde enligt de sakkunniga göras till föremål för

fortsatt utredning. Enligt revisorernas uppfattning skulle emellertid en

väsentlig del av de fördelar i ekonomiska och andra hänseenden, som skulle

uppnäs vid en avveckling av pensionsstyrelsens ifrågavarande uppgifter, gå

Y?.rI°.rade’ däres* icke en total avveckling komme till stånd. Revisorerna anse

- ju iatu-PenSi°nSStyrelsens befattning med reumatiker- och annan sjukvård

helt bor upphöra. Upplysningsvis må nämnas att enligt vad revisorerna

inhamtat landstinget i Stockholms län har intresse av att övertaga anstalten

i Nynashamn och därvid torde vara berett att mottaga sådana observationstall,

om vilka pensionsstyrelsen önskar närmare medicinsk utredning. Även

•ni ada °vnga. namnda sjukvårdsinrättningarna torde kunna överlåtas på

villkor, som tillfredsställa pensionsstyrelsens behov av tillgång nå vissa

sjukvårdsplatser. * 1

Revisorerna anse sålunda, att åtgärder snarast böra vidtagas i de av revisorerna

angivna syftena. Enligt revisorernas mening böra dylika åtgärder

kunna genomföras utan att någon särskild sakkunnigkommitté ånyo tillsättes.

J

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av statskontoret, pensionsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, kommittén för översyn av hälso- och

sjukvården i riket, förvaltningsutskotten hos landstingen i Stockholms, Jönköpings,

Malmöhus, Älvsborgs, Jämtlands och Västerbottens län, stadskollegiet

i Göteborg, stadsfullmäktige i Norrköping, Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg,

Riksföreningen mot reumatism och Sveriges läkarförbund.

Utskottet anser i likhet med riksdagens revisorer, flertalet remissorgan

samt departementschefen — utan att därför underskatta betydelsen av pensionsstyrelsens

insatser för att utveckla särskilt reumatikervården i landet

att frågan om eu allmän avveckling av styrelsens sjukvårdande verksamhet

bör aktualiseras. Enligt utskottets mening bör en avveckling i första

hand gälla styrelsens Iasarettsavdelningar och ske successivt under hänsynstagande

till vårdmöjligheterna inom andra grenar av sjukvården. Utskottet

förordar därför liksom departementschefen att det genom förhandlingar

med lasarettsavdelningarnas huvudmän utrönes i vad mån en sådan

avveckling kan göras utan att vårdmöjligheterna för de sjuka äventyras.

Förhandlingarna, vilka även bör omfatta övriga med en avveckling sammanhängande

spörsmål, synes utskottet lämpligen böra anförtros åt en särskild

delegation, beträffande vars storlek och sammansättning med hänsyn

till olika intressen det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma.

Utskottet anser även att det bör hänskjutas till delegationen att bedöma

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

93

i vad mån den av revisorerna berörda centrala handläggningen av intagningsärendena

bör upphöra, redan innan en avveckling kommit till stånd.

Beträffande frågan om pensionsstyrelsens egna sjukhus är utskottet icke

berett att nu göra något uttalande i bestämd riktning. Även denna fråga

synes utskottet böra överlämnas åt förhandlingsdelegationen att närmare

överväga. Med beaktande av vad utskottet anfört om de sjukas vård bör

förhandlingarna bedrivas så att förslag såvitt möjligt kan framläggas till

1958 års riksdag.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet under förevarande

anslag, hemställa,

att riksdagen må

I. i anledning av riksdagens revisorers förevarande uttalande

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört;

II. till Åtgärder till förebyggande och håvande av invaliditet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

12 200 000 kronor.

100 :o) Bidrag till de blindas förening. Kungl. Maj :t har (punkt 114,

s. 331 och 332) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de blindas förening

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor.

Av anslaget för innevarande budgetår har 325 000 kronor avsetts som

bidrag till avlöningar och omkostnader för den av De blindas förening

bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda

hantverkare samt av dessas hantverksprodukter. Återstående belopp, 65 000

kronor, utgör bidrag till föreningens verksamhet i övrigt.

De blindas förening har hemställt, att anslaget höjes med 30 000 kronor

till 420 000 kronor.

Departementschefen kan inte tillstyrka större höjning av anslaget än

med 10 000 kronor eller till 400 000 kronor.

I detta sammanhang anmäler departementschefen följande. Den av

De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten

till hjälp åt blinda hantverkare stödes av staten dels genom det årliga

bidrag, som utgår från nu ifrågavarande anslag, dels ock genom att staten

kostnadsfritt tillhandahåller vissa kontors- och lagerlokaler. Huvuddelen

av lokalerna har inrymts i en för ändamålet uppförd byggnad, men då

denna inte varit tillräcklig har för verksamheten också tagits i anspråk

andra utrymmen, delvis bestående av De blindas förening tillhöriga lagerskjul,

som uppförts i anslutning till nämnda byggnad. Med anledning av

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1957

framställning från föreningen har Kungl. Maj:t den 14 december 1956 bemyndigat

byggnadsstyrelsen att tills vidare förhyra för verksamheten erforderliga

lokaler i en nybyggnad, som föreningen uppför i Stockholm för ett

annat dotterföretag. Kostnaderna skall bestridas från statens allmänna

fastighetsfonds utgiftspost till hyres- och arrendeutgifter in. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderquist och fru Hamrin-Thorell (I: 63) och den andra inom andra

kammaren av herr Gustafsson i Borås in. fl. (11:95), har föreslagits, att

riksdagen måtte anvisa 355 000 kronor som driftbidrag till De blindas förenings

depåverksamhet under budgetåret 1957/58, vilket innebär en ökning

med 20 000 kronor av det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 11:95.

Utskottet hade för sin del gärna sett att Kungl. Maj :t funnit det möjligt

att ytterligare höja anslaget. Utskottet är emellertid inte berett att i

anledning av motionerna förorda någon ökad medelsanvisning. På grund

härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 63 och II: 95 till Bidrag till de

blindas förening för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

400 000 kronor.

Diverse

101 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 115 och 116, s. 333) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1957/58 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 1 715 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 140 000 kronor.

102 :o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 117, s. 333 och 334), vilket innebär en ökning av anslaget

med 29 200 kronor i anledning av automatiska löneökningar m. m., hemställer

utskottet,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

95

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 878 400 kronor.

103:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 118, s. 334 och 335), vilket innebär en minskning av anslaget

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

104:o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 119, s. 335), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 10 000 kronor med hänsyn till belastningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m.fl. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

105 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 120, s. 335 och 336), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

800 000 kronor.

106 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 121, s. 336), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

107 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 122, s. 337), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kronor.

108:o) Understöd åt flyktingar in. m. Kungl. Maj :t har (punkt 123, s.

337—339) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar in. m. för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 90 000 kronor.

Från anslaget bestrides främst kostnaderna i form av mottagningshjälp

och startlån för omhändertagande genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg

av till Sverige anländande flyktingar. Vidare bestrides därifrån kostnader

för bidrag i vissa fall till flyktingars resor från Sverige samt de särskilda

kostnader i övrigt för flyktingar, som kan anses ofrånkomliga men

för vilka särskilda medel ej beräknats.

Departementschefen anför att sedan arbetsmarknadsstyrelsen lade fram

sina anslagsberäkningar har i Sverige mottagits omkring 4 000 ungerska

flyktingar. Kostnaderna för denna flyktingmottagning torde i huvudsak

komma att falla på innevarande budgetår.

Beträffande de i arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning omnämnda

flyktinggrupperna har tillämpats den ordningen, att kostnaderna

för deras överförande till Sverige och omhändertagande här fördelats på

flera olika anslag, nämligen det under tredje huvudtiteln uppförda anslaget

till Bidrag till internationell hjälpverksamhet, de under femte huvudtiteln

uppförda anslagen till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-

och barnavardslagarna m. m., till Kostnader för överflyttning av

arbetskraft, till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet och till

Understöd åt flyktingar m. m. samt det under elfte huvudtiteln anvisade

anslaget till Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. För nästa

budgetår bör vidtagas den förenklingen att särskilda medel för flyktingar

inte beräknas under anslagen till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

och till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. I stället

bör från anslaget till Understöd åt flyktingar m. m. kunna bestridas även

sådana kostnader som hittills belastat nämnda två anslag, nämligen kostnader

för omskolning och för vissa sociala förmåner åt flyktingarna intill

dess att de blir i vanlig ordning berättigade därtill. Från detta anslag

bör även kunna bestridas de kostnader, som vid organiserade hjälpaktioner

uppkommer för flyktingarnas överförande till Sverige.

Särskilt anslag till kostnaderna för förenämnda ungerska flyktingar

synes icke böra anvisas för nästa budgetår. Kostnader som då uppkommer

for dessa flyktingar bör bestridas i samma ordning som kostnaderna för

andra flyktingar.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till Understöd

åt flyktingar in. m. saknas hållpunkter för en närmare beräkning. Departementschefen

förordar, att anslaget uppföres med 500 000 kronor.

Ltskottet. Under erinran att medelsbehovet endast kan uppskattningsvis

angivas hemställer utskottet,

att liksdagen ma till L nderstöd åt flyktingar in. in. för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

97

109:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 124, s. 339

och 340) föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret

1957/58 anvisa ett oförändrat reservationsanslag av 30 000 kronor.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och II: 347

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte avslå förslaget

om ett anslag för budgetåret 1957/58 till Social upplysningsfilm av 30 000

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Social upplysningsfilm för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

110:o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 340), vilket innebär att kostnaderna

för statens nämnd för arbetstagares uppfinningar fr. o. in. nästa budgetår

upptages under ett särskilt anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 kronor.

111 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t

har (punkt 126, s. 340) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 870 000 kronor.

Å anslaget fanns vid utgången av budgetåret 1955/56 en reservation av

9 364 kronor.

Med hänsyn till medelsåtgången under föregående budgetår och till vad

departementschefen föreslagit vid behandlingen av anslaget till Socialdepartementet:

Avlöningar förordar han, att anslaget till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för nästa budgetår uppföres med 850 000

kronor.

I de under punkten 4 nämnda likalydande motionerna I: 260 och II: 347

har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:260.

7—454 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu är i

fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 850 000

kronor.

112:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

127, s. 340 och 341) samt under erinran att anslaget för innevarande budgetår

uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Uppskjutna frågor

113:o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 23: Allmänna barnbidrag;

punkten 25: Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott;

punkten 75: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 76: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 77: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 78: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 79: Kapitalinedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

80: Bostadsrabatter;

punkten 81: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;

punkten 82: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 96: Bidrag till sjukkassor in. m.;

punkten 109: Bidrag till folkpensioner m. in.;

punkten 110: Fondering för framtida pensionsändamål;

punkten 113: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

in. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

99

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Gillström,

Näsström, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Sundelin, Birger

Andersson, Pålsson, Holmqvist, Ragnar Bergh, Rikard Svensson, Nils

Theodor Larsson och Jacobsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Staxäng, fröken Elmén, herrar

Rubbestad, Cassel, Gustafsson i Skellefteå, Mellqvist, Arvidson, fru Thorsson,

fru Sjövall och fröken Liljedahl;

dock att herr Ståhl deltagit i stället för herr Gustafsson i Skellefteå vid

behandlingen av punkten 03.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet) av fröken Elmén.

2) vid punkten 6 (Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns

utredningsinstitut m. fl.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,

Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet bort föreslå lägre

anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet kan icke tillstyrka att anslaget uppräknas utöver de medel

som erfordras till betalning av den merkostnad på ca 12 200 kronor som

uppkommit under budgetåret 1955/56. Anslaget bör därför, såsom yrkats

i motionerna 1:260 och 11:347, uppföras med 152 200 kronor, vilket i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär eu minskning med 30 000

kronor. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu

är i fråga, till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns

utredningsinstitut m. fl. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 152 200 kronor.»

3) vid punkten 7 (Levnadskostnadsundersökning)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,

vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förevarande förslag

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Departementschefen anser att det inte är möjligt att nu fixera någon

plan på längre sikt för undersökningar av detta slag. Såsom framhållits

i motionerna 1:260 och 11:347 kan värdet av en enstaka ej upprepad

sådan undersökning starkt ifrågasättas. Visserligen kan uppgifter, som

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

framkommer vid en dylik undersökning, vara av visst värde särskilt för

prissystemet för jordbruksprodukter. Detta förutsätter dock att uppgifterna

är aktuella då de blir tillgängliga. Genom den pågående penningvärdeförsämringen

torde detta inte bli fallet. På grund härav anser utskottet

att riksdagen inte bör bifalla Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant

förhållande bör motionen 11:357 icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 260 och

II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande

förslag;

II. att motionen II: 357 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

b) av herr Rnbbestad.

4) vid punkten U (Mödrahjälp) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i

Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka

Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Efter tillkomsten av moderskapsförsäkringen har mödrahjälpen förlorat

mycket i betydelse. De fall där försäkringen icke täcker behovet

torde få ses som rena socialvårdsfall. Det ter sig därför naturligt att ortens

socialhjälp även träder in vid barnsbörd, då särskild hjälp utöver moderskapspenning

är nödvändig. Omläggningen av sociallagstiftningen gör

även att det inte längre kan anses mera nedsättande för en behövande

moder att gå till socialvården än att anlita mödrahjälpsnämnden. På

grund av dessa skäl tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna 1: 260 och

11:347 att i fortsättningen icke särskilt bidrag beviljas till mödrahjälp.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och

11:347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag ävensom motionen 11:356.»

5) vid punkten 15 (Mödrahjälpsnämnderna) av herrar Ragnar Bergh,

Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet även

bort avstyrka Kungl. Maj ds nu ifrågavarande förslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Åberopande vad utskottet anfört under föregående punkt hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och

11:347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj ds förevarande

_ förslag.»

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

101

6) vid punkten 16 (Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,

vilka ansett att utskottet bort förorda oförändrat statsbidrag till avlönande

av hemvårdarinnor och att därför

dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 17, som

börjar med »I samma» och slutar med »förevarande motionsyrkanden»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 260 och

II: 347 att de relativt blygsamma statsbidragsbelopp det här är fråga om

för varje särskild kommun inte torde ha någon avgörande betydelse vid

bedömandet av kommunens behov av hemvårdarinnor. Då proposition i

anledning av statsbidragsutredningens förslag väntas inom kort kan det

ej heller anses lämpligt att nu ta upp frågan om höjning av förevarande

bidrag. På grund av det anförda föreslår utskottet att statsbidraget per

heltidsanställd hemvårdarinna skall utgå med oförändrat belopp av 1 400

kronor.»

dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Ivungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:352 och 11:352, 1:263 och

II: 345 ävensom med bifall till motionerna I: 260 och II: 347,

såvitt nu är i fråga,

a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet

föreslagna ändringar av bestämmelserna om statsbidrag

för social hemhjälpsverksamhet;»

b) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, fröken Elmén,

herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka högre statsbidrag till avlönande av flera hemvårdarinnor

och att därför

dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 17, som

börjar med »Det i» och slutar med »föreslagna maximiantalet», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Emellertid anser utskottet alt den föreslagna utökningen till högst

3 400 hemvårdarinnor är alltför obetydlig och föreslår därför med tillstyrkande

av yrkandet i motionerna I: 263 och II: 345 att medel beräknas

för statsbidrag åt ytterligare 100 hemvårdarinnor.»

dels ock det slycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »I

samma» och slutar med »förevarande motionsyrkanden», bort ha följande

lydelse:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1957

»Propositionens förslag om höjning av statsbidraget per hemvårdarinna

till 1 700 kronor är enligt utskottets mening inte tillräckligt långtgående

för att erbjuda den stimulerande verkan som bör eftersträvas. Utskottet

tillstyrker därför att statsbidraget på sätt föreslagits i motionerna I: 263

och 11:345 höjes till 2 000 kronor per hemvårdarinna.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:263 och 11:345 ävensom

med avslag å motionerna 1: 352 och II: 352 samt 1: 260 och

II: 347, sistnämnda bägge motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet

föreslagna ändringar av bestämmelserna om statsbidrag

för social hemhjälpsverksamhet;

b) medgiva att för år 1958 statsbidrag må utgå till avlönande

av högst 3 500 heltidsanställda eller däremot svarande

antal deltidsanställda hemvårdarinnor;»

7) vid punkten 27 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)
a)

av herrar Ragnar Bcrgli, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel,

vilka ansett att utskottet bort avstyrka förslaget om försöksverksamhet

rörande daghem in. in. och att därför det stycke i utskottets yttrande på

s. 25, som börjar med »Såsom föredraganden» och slutar med »vid försöksverksamheten»,

bort ha följande lydelse:

»Vad gäller föredragandens förslag om försöksverksamhet rörande daghem

in. in. får utskottet erinra att verksamhet redan pågår inom berörda

områden i mycket stor skala. Det förefaller utskottet omotiverat att nu

igångsätta ytterligare försöksverksamhet. Utskottet avstyrker därför förslaget

härom. Vid sådant förhållande förfaller förslaget i motionen II: 354

om inrättande av eu rådgivande nämnd för försöksverksamheten.»

b) av herrar Ohlon, Sundelin, Jacobsson, Malmborg, fröken Elmén,

herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet

bort förorda eu ytterligare höjning av statsbidraget till förskolor och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »I enlighet

med» och slutar med »motionärernas förslag», bort ha följande

lydelse:

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

103

»Riksdagens beslut förra året innebar att statsbidraget för daghem och

eftermiddagshem höjdes med ca 40 %. I propositionen föreslås att bidraget

till förskolorna nu höjes med 20 %. Av skäl som anförts i motionen

11:223 anser utskottet att en höjning med 40 % även av sistnämnda bidrag

är motiverad och tillstyrker därför motionärernas förslag.»

dels ock att nedannämnda moment i utskottets hemställan hort ha följande

lydelse:

»II. i anledning av Kung]. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionen 11:223 till Bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 4 680 000 kronor.»

8) vid punkten 28 (Försöksverksamhet rörande daghem in. in.) av

herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka

under förutsättning av bifall till den med 7 a) betecknade avvikande meningen

ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Åberopande vad utskottet anfört under nästföregående punkt hemställer

utskottet,

alt riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och

II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kung]. Maj:ts förevarande

förslag.»

9) vid punkten SO (Ferieresor för barn) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund

i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att utskottet hort tillstyrka

lägre anslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening utnyttjas en alltför stor del av anslaget till

s. k. vårdarresor. Barnavårdsnämnderna, som ordnar olika barns resor,

skulle kunna medverka till en ändring härutinnan genom att samordna

barnens resor så att varje vårdare får ta hand om fler barn än vad nu

sker. Del bör även övervägas, huruvida inte en moder, som erhåller fri

vårdarresa för att medfölja sitt barn till enskilt hem, kan åläggas att

även ta hand om andra barn som färdas samma väg. En samordning

mellan familjens enskilda semesterresor och barnens eventuella ferieresa

bör anbefallas i ökad omfattning. Med beaktande av dessa åtgärder synes

anslaget i enlighet med motionärernas förslag kunna nedräknas med

400 000 kronor utan att därför någon minskning i barnens ferieresor behöver

ske. På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:260 och 11:347, såvitt nu

är i fråga, till Ferieresor för barn för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.»

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

10) vid punkten 35 (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar) av herrar Ohlon, Hesselbom, Sundelin, Jacobsson, Malmborg,

fröken Elmén, herr Gustafsson i Skellefteå och fröken Liljedahl,

vilka ansett att utskottet bort aktualisera frågan om en yrkesskola på

Visingsö och att därför till det stycke i utskottets yttrande på s. 32, som

börjar med »Ehunx fasta» och slutar med »och II: 137», bort fogas text

av följande lydelse:

»Emellertid anser utskottet att det i motionerna 1:125 och 11:137

framförda förslaget om inrättande av en yrkesskola för pojkar på Visingsö,

för vilket ändamål socialstyrelsen även slutit preliminärt avtal om inköp

av fastighet, bör ytterligare utredas. Om utredningen, vilken bör bedrivas

skyndsamt, leder till att fastigheten bör inköpas, förutsätter utskottet att

Kungl. Maj :t vidtager åtgärder för att riksdagen skall kunna i särskild

ordning besluta om anvisande av medel för skolans anordnande.»

11) vid punkten 57 (Bidrag till kommunala nykteihetsnämnder) av

herrar Sundelin, Jacobsson, fröken Elmén, herr Gustafsson i Skellefteå

och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort föreslå annan tidpunkt

för de nya bidragsbestämmelsernas ikraftträdande och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 56, som böx-jar med »Utskottet

kan» och slutar med »därför motionerna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet ifrågasätter i likhet med motionärerna lämpligheten av alt

tillämpa olika statsbidragsbestämmelser under ett och samma kalenderår.

Då det alternativa förslag som förordats i motionerna 1:355 och 11:341

synes innebära en godtagbar lösning även med hänsyn till kostnaderna,

tillstyrker utskottet att bidraget fastställes att utgå med 70 % under

kalenderåret 1957 samt därefter med 75 %.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:245 och 11:342, 1:355 och 11:341 ävensom

med avslag å motionerna I: 100 och II: 139, sistnämnda

bägge motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1957 och utskottet

förordade ändringarna av grunderna för bidrag till

kommunala nykterhetsnämnder och bidrag till resekostnader

vid intagning å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare;»
12)

vid punkten 63 (Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Pålsson, Ragnar Bergh, Nils Theodor Larsson,

Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Rubbestad och Cassel, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka lägre anslag och att därför

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1957

105

deh det stycke i utskottets yttrande på s. 63, som börjar med »Med

hänsyn» och slutar med »och 11:347», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening tenderar den offentliga arbetsförmedlingen

att öka sin personalkader i en takt som med hänsyn till budgetbelastningen

och situationen på arbetsmarknaden inte är försvarbar. Av de uppgifter

som lämnades i föregående års statsverksproposition framgick att enligt

av statens organisationsnämnd gjorda beräkningar det förelåg ett kapacitetsöverskott

på ca 100 befattningshavare exklusive biträden. Detta överskott

har tydligen absorberats samtidigt som krav på ytterligare tjänster

framställts. Utskottet vill i likhet med motionärerna med skärpa framhålla

att en utökning i nuvarande takt inte får fortgå. Anslaget för nästa budgetår

bör därför enligt utskottets mening kunna nedräknas med 560 000

kronor. Inom den ram som därefter återstår bör de utökningar, som anses

oundgängliga, få företagas.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 260 och II: 347, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta

organisation som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3

januari 1957 och utskottet förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens

permanenta organisation, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 8 132 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 296 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 810 900

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............... 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 4 758 300

Summa kronor 21 000 000;

c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 000

kronor.»

b) av herr Stöld.

c) av fröken Liljedahl.

8—454 57 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 6 samt. Nr 5

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

13) vid punkten 79 (Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler in. in.) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,

Staxcing och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts

förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet anser i likhet med vad som anföres i motionerna I: 260 och

II: 347 att det i första hand bör överlämnas åt de kommunala myndigheterna

att besluta om bidrag till inventarier för allmänna samlingslokaler.

Kommunerna har de bästa möjligheterna att överblicka behoven och det

lämpligaste sättet att tillgodose dem. Hela denna angelägenhet måste för

övrigt vara en naturlig uppgift för kommunerna att handha. Med hänsyn

härtill och då för sådana lokaler som ej är allmänna samlingslokaler i

egentlig mening arvsfondsbidragen finnes att tillgå avstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och

II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag ävensom motionerna 1:177 och 11:228.»

14) vid punkten 80 (Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka

ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att kostnaderna för ersättning åt ortsombud är att betrakta

som en förvaltningskostnad vilken bör betalas av låntagarna. Under

åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 260 och

II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

15) vid punkten 81 (Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka

ansett att utskottet beträffande jämväl detta anslag bort avstyrka Kungl.

Maj:ts förslag och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Även i fråga om detta anslag anser utskottet att kostnaderna bör betalas

av låntagarna. På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och

II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

16) vid punkten 89 (Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader) av herrar

Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka ansett att

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

107

utskottet kort tillstyrka lägre anslag och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»I likhet med både statskontoret och motionärerna anser utskottet alt

medelsanvisningen till reseersättningar bör upptagas med oförändrat belopp,

65 000 kronor, med hänsyn till att belastningen under det senaste

budgetåret utgjorde endast ca 55 000 kronor. Anslaget bör sålunda uppföras

med 169 500 kronor vilket innebär en besparing av 18 000 kronor. På

grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i

fråga, till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 169 500 kronor.»

17) vid punkten 100 (Bidrag till de blindas förening) av herrar Sundelin,

Jacobsson, fröken Elmcn, herr Gustafsson i Skellefteå och fröken

Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka högre anslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamålet med ifrågavarande bidragsgivning

tillstyrker utskottet motionärernas förslag om eu höjning av

anslaget med 20 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag. På grund härav

hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 63 och II: 95 till Bidrag till de

blindas förening för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

420 000 kronor.»

18) vid punkten 109 (Social upplysningsfilm) av herrar Ragnar Bergb,

Nils Theodor Larsson, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Rubbestad och

Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och

att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 260 och

II: 347 att skäl inte föreligger att bevilja anslag för ifrågavarande filmverksamhet,

då andra möjligheter finns att sprida upplysning och kunskaper

om förhållandena på det sociala området. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:260 och

II: 347, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

19) vid punkten 111 (Kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Cassel, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka lägre anslag och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1957

»Under socialdepartementets avlöningsanslag har uppförts en särskild

anslagspost om 250 000 kronor till ersättningar åt expertis och tillfällig

arbetskraft. Denna medelsanvisning, vilken utskottet tillstyrkt i det föregående,

innebär enligt departementschefen i princip en överflyttning av

vissa avlöningskostnader från huvudtitelns kommittéanslag. Detta har

emellertid endast nedräknats med 20 000 kronor. Utskottet anser att anslaget,

såsom föreslagits i motionerna 1:260 och 11:347, kan nedräknas

med ytterligare 200 000 kronor och sålunda uppföras med 650 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna 1: 260 och II: 347, såvitt nu är i

fråga, till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 650 000

kronor.»

Stblm 1957. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen gjorda framställnmgar angående anslag å kapitalbudget em, för budgetåret 1957/58 a1 i texten
  2. Rskr. 1957:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1957/ a1 i texten