Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1957/58 till musikaliska akademien med musikhögskolan jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1957-03-26 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1957/58 till musikaliska akademien med musikhögskolan jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 55—56

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1957/58 till musikaliska

akademien med musikhögskolan jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

l:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

framställda förslag (punkt 68, s. 101—107 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1957), vilket

innebär en anslagshöjning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för musikaliska akademien

med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 433 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ 5 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 512 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 201 600

Summa kronor 1 153 000

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 1 153 000 kronor.

1 — Tiihang Ull riksdagens protokoll 1007. 6 samt. Nr 55—5G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

2:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 107 och 108), vilket

innebär en anslagsminskning med 12 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 53 200 kronor.

3:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 108), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 kronor.

4:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 108 och 109), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 40 000 kronor.

5:o) Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan

m. m. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Werner rn. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren av herr

Hallén m. fl. (II: 86), har hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta att anvisa ett investeringsanslag till nybyggnad

för Musikaliska akademien med musikhögskolan med 500 000

kronor för utförande av rivnings-, sprängnings- och schaktningsarbeten och

därmed sammanhängande planeringsarbeten i nybyggnad för Musikaliska

akademien med musikhögskolan;

2) att de av Kungl. Maj:t föreslagna anslagen till Musikaliska akademien

med musikhögskolan måtte höjas med ett reservationsanslag av 65 000 kronor

till inredning och utrustning av nya lokaler.

Till nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan har för

budgetåren 1953/56 anvisats investeringsanslag å tillhopa 3 600 000 kronor.

Såsom framgår av 1953 års statsverksproposition (bilagan 29, punkten 2)

har de totala kostnaderna för nybyggnaden enligt prisläget den 1 juli 1952

beräknats till 8 500 000 kronor. Byggnadsföretaget är avsett att utföras

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

3

i tre etapper. Första etappen, för vars genomförande nyssnämnda belopp

av 3 600 000 kronor anvisats, är numera till större delen färdigställd. Den

omfattar byggnad för musikhögskolans undervisningslokaler. Andra etappen

skall omfatta en byggnad, som skall inrymma bland annat administrationslokaler

samt en stor orgelsal. Den tredje etappen skall avse en byggnad för

högskolans bibliotek och för musikhistoriska museet.

Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor till påbörjande av andra etappen av nybyggnaden

för musikaliska akademien med musikhögskolan.

Musikaliska akademien har för budgetåret 1957/58 gjort framställning

om ett reservationsanslag av 65 000 kronor, motsvarande ungefär en tredjedel

av de beräknade kostnaderna för en orgel till den stora orgelsal, som

ingår i byggnadsföretagets andra etapp.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 3 januari 1957 funnit ifrågavarande

framställningar icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I motionerna 1:185 och 11:86 har anförts bland annat följande.

Ett avslag på byggnadsstyrelsens framställning innebär, att utförandet av

andra och tredje etapperna fördröjes minst två år i jämförelse med vad som

ursprungligen avsetts.

För att det redan förlängda uppehållet mellan första och andra etapperna

inte onödigtvis skall förlängas ytterligare, böra under budgetåret 1957/58

utföras åtminstone de i andra etappen ingående rivnings-, sprängningsoch

schaktningsarbetena. Kostnaderna härför kunna beräknas till cirka

500 000 kronor.

Redan i yttrande den 24 november 1952 över byggnadsstyrelsens skrivelse

den 7 november samma år framhöll Musikaliska akademiens styrelse

olägenheterna med utförandet i etapper av en byggnad för här avsedda

ändamål. Icke minst med tanke på bibliotekets högst otillfredsställande

lokala förhållanden betonade styrelsen, att därest ett utförande i etapper

av statsfinansiella skäl skulle visa sig nödvändigt, de skilda byggnadsetapperna

måste följa omedelbart på varandra, så att ny biblioteksbyggnad

med det snaraste bleve uppförd.

Därest anslag beviljas för igångsättande av andra etappen under budgetåret

1957/58, bör även ett anslag å 65 000 kronor ställas till förfogande

för att möjliggöra beställning av den i denna etapp ingående stora orgeln,

så att dess färdigställande inte försenas.

Utskottet, som icke är berett att tillstyrka bifall till de vid innevarande

års riksdag väckta motionerna I: 185 och II: 86, vill — under hänvisning till

vad utskottet senast vid fjolårets riksdag i sitt av riksdagen godkända

utlåtande 1956: 103 (punkten 1) i ärendet anfört — ytterligare understryka

de svårigheter i olika avseenden, som uppenbarligen föreligga för akademien

genom det inträdda avbrottet i byggnadsföretagets fullföljande. Utskottet

förutsätter att Kungl. Maj:t snarast möjligt upptager de i motionerna,

angivna anslagsfrågorna till förnyat bedömande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 185 och II: 86 icke må av riksdagen

bifallas.

6:o) Göteborgs musikkonservatorium. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Bergman m. fl. (I: 67) och

den andra inom andra kammaren av herr Schmidt m. fl. (II: 74), har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att dels till Göteborgs musikkonservatorium

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1957/58 anvisa ett

engångsanslag av 125 000 kronor, dels och uppdraga åt Kungl. Maj:t att

utfärda villkor för medlens disponering i enlighet med de riktlinjer som

angivits i ett i motionerna refererat, av direktören för musikhögskolan,

professorn B. A. Carlberg den 15 november 1956 avgivet yttrande.

Hösten 1916 grundades Göteborgs orkesterskola med Wilhelm St enhammar

som inspektor. Elevantalet uppgick vid starten till 15, steg därefter

vissa år till 20 för att efter hand minska, så att det vid 1950-talets början

uppgick till något tiotal. Skolans verksamhet begränsades hårt av ekonomiska

skäl.

I sitt den 4 februari 1954 dagtecknade betänkande »Musikliv i Sverige»

föreslog 1947 års musikutredning upprättande av två musikkonservatorier

i landsorten, varav ett i Göteborg och ett i södra Sverige. Enligt utredningens

förslag borde göteborgskonservatoriet vara 3-årigt med i allt cirka

75 elever, årskostnaderna beräknades till 310 000 kronor. Orkesterskolans

huvudman, Göteborgs orkesterförening, startade hösten 1954 en första årskurs

av ett treårigt konservatorium. För det första verksamhetsåret anskaffades

medel på privat väg. Genom ett engångsanslag av 68 000 kronor

tryggade Göteborgs stad verksamheten för det andra läsåret 1955/56.

I framställningar den 10 mars och den 2 september 1955 anhöll föreningen

om ett statsbidrag å 125 000 kronor för budgetåret 1956/57. Genom beslut

den 4 januari 1956 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande framställningar icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera yrkades i två vid 1956 års riksdag väckta motioner (I: 16 och

II: 21), att riksdagen måtte dels besluta att å åttonde huvudtiteln uppföra

ett engångsanslag av 125 000 kronor till Göteborgs musikkonservatorium

för läsåret 1956/57, dels ock hemställa till Kungl. Maj:t om skyndsam

utredning rörande skolans framtida organisation och verksamhet samt om

framläggande om möjligt redan för 1957 års riksdag av de förslag, till vilka

denna utredning kunde föranleda. Statsutskottet framhöll i sitt utlåtande

1956:103, att utskottet vid sin prövning av förevarande fråga funnit att

goda skäl i och för sig talade för ett understödjande av den av Göteborgs

musikkonservatorium bedrivna verksamheten. En decentralisering och ett

utbyggande av konservatorieutbildningen skulle enligt utskottets mening

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

5

utgöra ett värdefullt led i statsmakternas insatser på det kulturfrämjande

området. I likhet med vad i motionerna påyrkats ansåg utskottet det oundgängligen

nödvändigt att ytterligare utredning förebragtes beträffande förutsättningarna

i ekonomiska, organisatoriska m. fl. avseenden för göteborgskonservatoriets

framtida verksamhet. Utskottet var däremot icke

berett att tillstyrka anvisande för budgetåret 1956/57 av det i motionerna

begärda anslaget. Utskottet ifrågasatte emellertid huruvida icke bidrag till

kostnaderna för det tredje verksamhetsåret — 1956/57 — kunde lämnas ur

lotterimedelsfonden ävensom genom visst understöd från Göteborgs stad.

Utskottet hemställde, att motionerna i vad de avsåge medelsanvisning icke

måtte av riksdagen bifallas samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

skulle giva till känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna. Riksdagen

beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit (Rskr. nr

1956:252).

Genom beslut den 26 oktober 1956 tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande direktören för

musikhögskolan, professorn B. A. Carlberg att såsom sakkunnig verkställa

den i utskottets utlåtande angivna utredningen beträffande förutsättningarna

i ekonomiska, organisatoriska m. fl. avseenden för musikkonservatoriets

framtida verksamhet.

I framställning till Kungl. Maj:t den 13 september 1956 anhöll Göteborgs

orkesterförening om ett årligt anslag från och med budgetåret 1957/58 till

verksamheten vid musikkonservatoriet. Över framställningen avgav Carlberg

utlåtande den 15 november 1956. Carlberg, som beräknade totalkostnaderna

för konservatoriets verksamhet läsåret 1957/58 till 125 000 kronor,

tillstyrkte — i avvaktan på att utredningen om konservatoriets framtida

organisation och uppbyggnad avslutats, vilket beräknades ske under förra

hälften av år 1957 — att erforderligt statsanslag beviljades konservatoriet

för nyssnämnda verksamhetsår. Genom beslut den 3 januari 1957 fann

Kungl. Maj:t ifrågavarande framställning icke föranleda någon Kungl.

Majrts åtgärd.

Såsom bidrag till kostnaderna för verksamheten vid konservatoriet under

verksamhetsåret 1956/57 har Göteborgs stad anvisat ett engångsbelopp av

50 000 kronor, varjämte ett bidrag av 25 000 kronor lämnats ur lotterimedelsfonden.

I motionerna I: 67 och II: 74- har anförts bland annat följande.

För att belysa frågan åberopas följande ur utredningsmannens, professorn

B. A. Carlbcrgs skrivelse av den 15 november 1956:

Det är ett angeläget önskemål att utbildningen av musiker decentraliseras

i stället för att som nu vara koncentrerad till musikhögskolan i

Stockholm. Fn jämförelse med Danmark ligger här nära till hands; i vårt

södra grannland finnes vid sidan av Det tgl. danske Musikkonservato
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

rium, som är helt statligt, fyra av staten och respektive kommuner understödda

musikkonservatorier, nämligen i Odense, Århus, Ålborg och Esbjerg,

och av dessa landsortskonservatorier förutses Det jydske Musikkonservatorium

i Årlius bli helt övertaget av staten inom en nära framtid. I ett land

som Sverige med dess stora geografiska utsträckning måste behovet av

musikaliska utbildningsanstalter i landsorten göra sig gällande i särskilt

hög grad.

Musikkonservatorier för högre musikalisk utbildning, d. v. s. för blivande

yrkesmusiker och musiktjänstemän, kan emellertid inrättas endast

på orter med rikt utvecklat musikliv och god tillgång på högt kvalificerade

musikpedagoger. Ingen annan svensk landsortsstad är därvidlag så rikt

utrustad som Göteborg. Där finns landets förnämsta symfoniorkester utanför

Stockholm och bland orkesterns medlemmar, vilka alla är framstående

yrkesmusiker, märkes många skickliga lärare. Utanför orkesterns led finns

det gott om musikpedagoger med stor praktik och erfarenhet. Både med

hänsyn till stadens egen storlek och dess karaktär av centrum för en folkrik

landsdel är det naturligt, att det första statsunderstödda eller helt statliga

landsortskonservatoriet förlägges just till Göteborg.

Alldeles oavsett om konservatoriet i Göteborg i framtiden kan utvecklas

till en fullständig med musikhögskolan i Stockholm jämbördig

läroanstalt eller om det kommer att omfatta blott tre årsklasser med anknytning

till ett högstadium vid musikhögskolan, så innebär dess utbildningsmöjligheter

för den enskilde studeranden en ekonomisk besparing av

väsentlig betydelse.

Musikhögskolans utbildningskapacitet är, såsom flera gånger framhållits

i Musikaliska akademiens anslagsäskanden, otillräcklig såväl i fråga

om kyrkomusiker och skolmusiklärare som i fråga om yrkesmusiker och

musikpedagoger. Visserligen är det möjligt att låta musikhögskolan svälla

ut till en betydligt större läroanstalt än den för närvarande är, men det

synes dock riktigare, framför allt ur social synpunkt, att genom inrättande

av nya konservatorier möjliggöra för en mängd musikstuderande att erhålla

åtminstone en del av sin utbildning i hemorten eller dess närhet. Många

blivande musiker eller musiktjänstemän måste nu med dryga kostnader

skaffa sig denna utbildning genom privatlektioner för att sedan som

privatister avlägga examen vid musikhögskolan. Ett treårigt konservatorium

i Göteborg har möjlighet att meddela all den undervisning som kräves

för att avlägga högre organistexamen. För musiklärarexamen erfordras

genomgång av teoretisk-praktisk lärarkurs i Stockholm, vilken kräver

åtminstone ett års vistelse i huvudstaden. Denna specialutbildning vid

musikhögskolan har nu växt ut till sådana dimensioner, att det vore synnerligen

önskvärt att sådan lärarkurs kunde anordnas på åtminstone någon

annan ort. Denna fråga måste dock ytterligare utredas.

För innevarande studieår, som sammanfaller med budgetåret, är ekonomien

i stort sett säkrad. Detta, framför allt genom att Göteborgs stad

ännu en gång lämnat ett stort bidrag i den förhoppningen att frågan vid

årets riksdag skulle få en definitiv lösning. Det av riksdagen förordade

anslaget ur lotterimedelsfonden har även utgått. Konservatoriets ledning

bär dessutom förvissat sig om bidrag från enskilda för att täcka resterande

belopp.

Det torde inte vara möjligt att fortsätta verksamheten, därest inte

statsmakterna genom ett beslut markerar sin villighet att överta det

ekonomiska ansvaret för konservatoriet. Göteborgs stads bidrag är att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

7

betrakta som engångsföreteelse, då såväl riksdagens uttalande som utredningsmannens

yttrande tolkats så, att stora förutsättningar skulle finnas

för att staten kommer att överta det ekonomiska ansvaret. För att

under mellantiden vidmakthålla organisationen av konservatoriet och

bereda de elever som knutits till detsamma fortsatta studiemöjligheter

trädde staden till med sitt anslag.

Då en upprustning av musikutbildningen i landet är så uppenbart nödvändig

och då de sakkunniga, som haft att yttra sig i denna fråga, liksom

förra årets riksdag uttalat sig positivt för att en utbyggnad sker genom

ett musikkonservatorium i Göteborg, förefaller det synnerligen oekonomiskt

om den verksamhet som redan bedrivs där skulle behöva nedläggas

efter innevarande studieårs utgång.

Som framgår av utredningsmannens yttrande skall ytterligare utredas

huruvida elevantalet bör omfatta 75 elever mot nu planerade 50 och huruvida

musiklärarutbildning skall förläggas till Göteborg. Dessutom har

inte slutlig ställning tagits till frågan om reglementets utformning. Enligt

vad vi erfarit kan utredningen beräknas vara avslutad under april månad

i år. Det torde därför vara möjligt för riksdagen att nu fatta beslut om

ett anslag för att därmed markera, att konservatoriet skall ha statligt stöd.

På Kungl. Maj:t får sedan ankomma att närmare utforma villkor för

medlens deponering efter de riktlinjer, som återfinnes i det förut nämnda

yttrandet från utredningsmannen.

Utredningsmannen har beräknat kostnaderna för konservatoriet vid en

treårig utbildning med 50 elever till 125 000 kronor. Han har vidare anfört:

Då Göteborgs musikkonservatorium fyller en stor och angelägen uppgift,

ledes på ett om klokhet och ansvarskänsla vittnande sätt och meddelar

en högt stående undervisning, får jag härmed, i avvaktan på att

utredning om konservatoriets framtida organisation och uppbyggnad

hinner göras samt åberopande ovan citerade yttrande av Musikaliska

akademiens styrelse, vördsamt tillstyrka att erforderligt statsanslag beviljas

konservatoriet för verksamhetsåret 1957/58.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att för verksamheten

vid musikkonservatoriet i Göteborg under innevarande budgetår utgått dels

ett anslag ur lotterimedelsfonden å 25 000 kronor, dels ock ett anslag från

Göteborgs stad å 50 000 kronor, att Göteborgs orkesterförening anhållit om

ett statsanslag, förslagsvis å 125 000 kronor, till verksamheten under budgetåret

1957/58, att chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1956 tillkallat direktören för musikhögskolan,

professorn B. A. Carlberg för att verkställa utredning beträffande

förutsättningarna i ekonomiska, organisatoriska m. fl. avseenden för

konservatoriets framtida verksamhet, att denna utredning beräknats vara

slutförd under första halvåret 1957, att Carlberg — i avvaktan på utredningens

färdigställande — tillstyrkt beviljande av erforderligt statsanslag

för verksamhetsåret 1957/58 och därvid uppskattat totalkostnaderna till

125 000 kronor, samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 3 januari 1957

funnit ifrågavarande framställningar om statsbidrag för nästa budgetår

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sitt av riksdagen godkända tillåtande 1956: 103 (punkten 2) framhöll

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

utskottet, i anledning av vid fjolårets riksdag väckta motioner, avseende

bland annat anvisande av statsmedel till konservatoriets verksamhet, att

utskottet vid sin prövning av denna fråga funnit att goda skäl i och för sig

talade för ett understödjande av den av konservatoriet bedrivna verksamheten.

En decentralisering och ett utbyggande av konservatorieutbildningen

skulle enligt utskottets mening utgöra ett värdefullt led i statsmakternas

insatser på det kulturfrämjande området. Utskottet, som icke fann sig

berett att för budgetåret 1956/57 tillstyrka anvisande av det motionsvis påyrkade

anslaget till göteborgskonservatoriets verksamhet, fann emellertid

nödvändigt att närmare utredning verkställdes i ärendet. Utskottet gav i

skrivelse till Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i sistnämnda avseende

anfört.

Den av utskottet ifrågasatta utredningen har såsom ovan nämnts igångsatts

och beräknas snart vara avslutad.

Utskottet, som icke anser sig böra tillstyrka bifall till de nu föreliggande

motionerna I: 67 och II: 74, förmodar emellertid, att Kungl. Maj:t i avvaktan

på att slutlig ställning kan tagas till utredningsmannens förslag i ärendet

har för avsikt att av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel anvisa

det belopp, som utöver bidrag från Göteborgs stad kan under nästa budgetår,

i varje fall för de redan nu därstädes intagna eleverna, erfordras för

upprätthållande av utbildningen vid konservatoriet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 67 och II: 74 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört beträffande verksamheten

vid musikkonservatoriet i Göteborg under budgetåret

1957/58.

Stockholm den 26 mars 1957

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Karl Andersson,

Ohlon, Näsström, Boman, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson,

Thun, Bergman, Pålsson, Holmqvist, Sunne, Nils Theodor Larsson och

Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson i Göingegården, Karlsson

i Olofström, fröken Olsson, herrar Blidfors, Andreasson, fröken Karlsson,

fröken Vinge, herrar Arvidson, Helén och fru Sjövall.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1957

9

Reservationer

1) vid punkten 5 (Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan

m. m.) av fröken Vinge.

2) vid punkten 6 (Göteborgs musikkonservatorium) av herrar Ohlon,

Hesselbom, Bergman, Sunne, Ståhl, fröken Elmén, herr Andreasson och fru

Sjövall, vilka ansett, att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »vid konservatoriet», bort ha följande lydelse:

»Då det synes utskottet angeläget att verksamheten vid Göteborgs musikkonservatorium

icke avbrytes, finner utskottet sig i sa matto böra tillstyrka

bifall till motionerna I: 67 och II: 74 att ett begränsat anslag av

75 000 kronor anvisas för budgetåret 1957/58, varvid förutsättes, att Göteborgs

stad understöder konservatoriet med belopp, som härutöver kan bli

erforderligt.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 67 och

II: 74, till Göteborgs musikkonservatorium för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1957:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, May.ts i statsverkspropositionen gjorda fra7nställning angående beredskapsstat för för svar sväsendet för budgetår s. 11 i texten