Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för hudgetåret 1957/58 till folkskoleväsendet, yrkesundervisningen och gymnastiska centralinstitutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1957-03-26 · 45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1957:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för hudgetåret 1957/58 till folkskoleväsendet, yrkesundervisningen och gymnastiska centralinstitutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Nr 56

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för hudgetåret 1957/58 till folkskoleväsendet,

yrkesundervisningen och gymnastiska

centralinstitutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Folkskoleväsendet m. m.

Folkskolinspektionen

l:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 226, s. 538 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1957), vilket innebär en anslagshöjning med

77 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 106 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 528 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 366 600

Summa kronor 2 001 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 001 000 kronor.

2:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 227, s. 539 och 540), vilket innebär en anslagshöjning

med 22 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

481 900 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

11

Skolmåltider

3:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj :t har (punkt

228, s. 540—543) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 26 200 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 1 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (I: 286) och den andra inom andra kammaren av herrar

Bengtsson i Göteborg och Lothigius (II: 320), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av punkterna 228 och 229 i årets statsverksproposition,

åttonde huvudtiteln, måtte 1) besluta, att kommuner som tillhandahåller

skolmåltid tillerkännes rätt att av i måltid deltagande barn uttaga en

avgift motsvarande en fjärdedel av kommunernas egna driftkostnader

härför, dock högst 25 öre per måltid; 2) avslå Kungl. Maj:ts förslag att dels

till Bidrag till anordnande av skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av

26 200 000 kronor, dels till Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider

anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Johanson i Västervik väckt

motion (II: 326), vari hemställts, att riksdagen under åttonde huvudtiteln

till Bidrag till anordnande av skolmåltider måtte bevilja ett anslag på

26 500 000 kronor, vilket innebär en höjning i jämförelse med Kungl. Maj:ts

förslag med 300 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna II: 320 och II: 326.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av statsbidraget till kostnaderna

för skolmåltider åt elever från annan kommun från högst 85 öre med

15 öre till högst 1 krona. Höjningen beräknas av överstyrelsen medföra en

ökning av statsbidraget för under budgetåret 1957/58 utspisade måltider

med cirka 750 000 kronor. På grund av statsbidragssystemets utformning

beräknas emellertid förevarande anslag för nästa budgetår komma att belastas

med högst 300 000 kronor. Vidare har överstyrelsen äskat 30 000

kronor till bestridande av kostnaderna för en film, i vilken avses skola

redovisas resultatet av de arbetsstudier rörande skolmåltidsverksamheten,

som bedrivits under budgetåret 1955/56 och även pågår innevarande budgetår.

Med beaktande jämviil av automatiska utgiftsändringar har överstyrelsen

uppskattat anslagsbehovet för nästa budgetår till 26 500 000 kronor,

vilket innebär en höjning med 1 500 000 kronor.

Departementschefen, som uttalat att vägande skäl i och för sig kan anföras

till stöd för en höjning av statsbidraget till skolmåltider åt elever från

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

annan kommun, har vid budgetavvägningen icke ansett sig kunna för nästa

budgetår förorda någon ändring av statsbidragsgrunderna på denna punkt.

Överstyrelsens förslag i övrigt har biträtts av departementschefen.

Det i motionen II: 326 framställda yrkandet överensstämmer med överstyrelsens

förslag om ökat bidrag till måltider för lärjungar från annan

kommun.

Till stöd för det i motionerna I: 286 och II: 320 framställda yrkandena

har anförts bland annat följande.

Som förutsättning för erhållande av statsbidrag gäller att måltider skall

tillhandahållas gratis åt de i bespisningen deltagande. Det torde få anses

vara klart att ju mindre statsbidraget blir, desto mindre värde får det som

incitament och desto svårare blir det att i längden uppehålla detta villkor.

Å andra sidan har, sedan bestämmelserna utformades, kommunernas förmåga

att bekosta barnens mathållning ökats.

Uppenbarligen är det alltjämt angeläget att garantier skapas för att skolbarnen

under skoltiden får ett vällagat mål mat. Särskilt gäller detta i de

fall då ett skolbarn på grund av lång skolväg, moderns klenhet eller hennes

förvärvsarbete utom hemmet eller andra omständigheter icke kan få detta

önskemål tillgodosett i sitt hem.

För att i rådande statsfinansiella läge kommunernas intresse för denna

verksamhet skall kunna uppehållas, måste det betraktas som angeläget att

deras kostnader icke fortsätter att stiga. I detta sammanhang torde även

böra uppmärksammas att även den på kommunerna fallande delen av anläggningskostnaden

ökas både absolut och relativt.

Det synes vara en acceptabel utväg att söka en lösning från den utgångspunkten

att det här är en form av samhällelig serviceanordning som, åtminstone

till någon del, bör bekostas av dem som åtnjuter förmånen. Detta

skulle innebära att kommunerna skulle få rätt att uttaga en mindre avgift

per måltid. Denna borde i så fall sättas så lågt att svårigheterna för föräldrarna

att erlägga den blir överkomliga.

Såsom följande kalkyl utvisar skulle den även om den sattes så lågt som

till 25 öre per måltid, bestående av lagad mat, genomsnittligt bringa kommunerna

i bättre läge än nu rådande driftbidrag medför. Nästa år beräknas

735 000 barn komma att deltaga. Detta motsvarar cirka 147 miljoner

måltider. En avgift av 25 öre per måltid skulle inbringa 36 750 000 kronor.

Statsbidraget för nästa år beräknas till 26 200 000 kronor (punkt 228)

plus 650 000 kronor (punkt 229). Statsbidragen skulle alltså kunna utgå

ur budgeten och kommunerna ändå komma i ett bättre läge.

Den administrativa apparaten vid ett införande av ett dylikt avgiftssystem

kan göras ganska enkel, t. ex. så att barnen får köpa kuponger som

sedan avlämnas till den serverande. En dylik anordning är prövad i andra

sammanhang och medför inga svårigheter.

I samband härmed bör nuvarande statsbidragskungörelse angående skolmåltider

upphävas. Skyldighet för kommunen att på här antydda villkor

anordna skolmåltid synes böra knytas till kungörelsen om statsbidrag till

anläggningskostnaderna. Där kan nu gällande regler om måltidernas beskaffenhet

intagas och — med hänsyn till förekomsten av enklare måltider

än sådana med lagad mat — rätten att uttaga en mindre avgift regleras så

att avgiften bestämmes till viss kvotdel — lämpligen en fjärdedel _ av

kommunernas driftkostnad för skolmåltiden, maximerad till 25 öre.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

13

Utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 286 och II: 320, såvitt de

avse här förevarande anslag, dels av familjepolitiska skäl, dels ock under

hänvisning till de betydande praktiska olägenheter och för skolarbetet hindrande

uppbörds- och kontrollanordningar, som skulle vara förenade med

det av motionärerna föreslagna avgiftssystemet.

I motionen II: 326 har framställts yrkande om höjning av bidraget för

måltid, utspisad till lärjunge som tillhör annan kommun. Med anledning

härav får utskottet erinra om att utskottet i sitt utlåtande 1956: 8, punkt

34 — med understrykande av angelägenheten av att statsbidraget till skolmåltidsverksamheten

förbättrades — särskilt framhöll önskvärdheten av

att bidraget för måltid för lärjunge, som tillhörde annat skoldistrikt, snarast

höjdes. Enligt utskottets mening förelåge eljest risk för att skolmåltidsverksamheten

icke komme att utbyggas i önskvärd utsträckning.

Under erinran om utskottets sålunda i fjol gjorda uttalande får utskottet

allvarligt beklaga, att Kungl. Maj:t nu icke funnit sig böra föreslå någon

ändring av statsbidragsgrunderna med avseende å ökat bidrag till måltider

för lärjungar från annan kommun. Även om utskottet med hänsyn till den

restriktiva anslagsprövning, som rådande läge synes kräva, funnit sig böra

avstyrka bifall till det i motionen II: 326 framställda yrkandet, förutsätter

likväl utskottet, att Kungl. Maj:t så snart omständigheterna det medgiver

till förnyad prövning upptager denna fråga.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 26 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet funnit sig böra beröra frågan om

skolmåltidernas sammansättning. Kariesfrekvensen hos skolbarnen är mycket

hög. Erinras må sålunda att i folktandvården påträffades åren 1946—

1949 cirka sju kariesfria barn på 1 000 i 7-årsåldern och cirka tre på 1 000

som ett medeltal för hela skolåldern. Den kariesframkallande effekt, som

enligt gjorda undersökningar under vissa omständigheter är förenad med

konsumtionen av en del näringsämnen, gör det i hög grad angeläget, att

kosten får en sådan sammansättning att dylika näringsämnen i möjligaste

mån undvikas. Det är utskottets förhoppning att skolöverstyrelsen och de

lokala skolmyndigheterna ägna denna fråga skärpt uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 326 samt I: 286 och

II: 320, sistnämnda två motioner såvitt här är i fråga, till

Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 26 200 000 kronor.

4:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

Kungl. Maj:t har (punkt 229, s. 543) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 650 000

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast

föregående punkt angivna motionerna 1:286 och 11:320, i vilka —

med åberopande av den under samma punkt intagna motiveringen —

yrkats avslag på Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ovannämnda

anslag å 650 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en automatisk anslagsminskning med

100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres

med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet. Härav följer, att utskottet

avstyrker bifall till motionerna I: 286 och II: 320, såvitt här är i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:286 och II: 320, såvitt

här är i fråga, till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

Folkskoleväsendet

5:o) Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, s. 561 och 562), vilket innebär en anslagshöjning

med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 440 000 kronor.

6:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s. 562 och 563),

vilket innebär en anslagshöjning med 364 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 1 955 000 kronor.

7:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

235, s. 563 och 564), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957 15

8:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, s.

564 och 565), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 565 000 kronor.

9:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 237, s. 566), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

290 000 kronor.

10:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans elevhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 566 och 567), vilket innebär

en anslagsminskning med 220 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid folkskolans elevhem för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 800 000 kronor.

ll:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

elevhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

239, s. 567 och 568), vilket innebär en anslagsminskning med 200 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000

kronor.

12:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 240,

s. 568 och 569), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

13:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 241, s. 569 och

570) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 9 960 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson

(I: 287) samt den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström och

herr Staxäng (II: 317), i vilka hemställts »att riksdagen måtte besluta

avslå Kungl. Maj:ts hemställan om ett förslagsanslag av 9 960 000 kronor

till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av fria

läroböcker m. m. samt uppdraga åt utskottet att i anledning härav vidtaga

erforderliga författningsändringar».

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av ökat antal elever betingad anslagshöjning

med 60 000 kronor. I anledning av ifrågasatt höjning av statsbidragsbeloppet,

för närvarande 12 kronor per lärjunge, har departementschefen

uttalat, att med en omprövning av denna statsbidragsfråga borde

anstå till dess statsmakterna tagit ställning till allmänna statsbidragsutredningens

förslag, som bland annat innebure, att förevarande bidrag skulle

indragas, varvid dock kompensation i viss form skulle lämnas kommunerna.

I motionerna 1:287 och II: 317 har anförts följande.

Statligt bidrag utgår för närvarande till de kommuner som tillhandahåller

folkskolebarnen fria läroböcker. Det föreligger således ingen skyldighet

för kommunerna att förfara sålunda, utan detta sker på helt frivillig grund,

varvid statsbidraget är avsett att tjäna som viss stimulans.

Det finns åtskilligt att invända mot principen om att läroböcker skall

utdelas såsom gåva. Det är uppenbart, att den fria tillgången i sig själv

föranleder slarv och slöseri. Någon aktning för materielens värde kan på

så sätt inte skapas. Läroboken har kommit att betraktas som en ren förbrukningsartikel,

vilken efter användandet icke representerar något värdefullt.

Vid upprepade tillfällen har det vitsordats, hur vårdslöshet uppammats

liksom så ofta sker då något erhålles gratis. Ur ren uppfostringssynpunkt

föreligger därför vissa skäl att icke hävda berörda princip.

Man kan också hävda att den allmänna inkomstutvecklingen och den

därav följande välståndsökningen utgör tillräckliga skäl för att ett system

med fria läroböcker icke längre är befogat.

Även om man icke hyser de principiella betänkligheterna mot systemet,

kan man med fog ifrågasätta huruvida statsbidrag för ändamålet skall utgå.

Utredningen om förenklad statsbidragsgivning har i ett betänkande den 27

januari 1956 hävdat, att statligt bidrag icke bör utgå. I samband med upphävande

av statsbidragsförfattningen bör man emellertid — fortfarande enligt

utredningen — införa föreskrift i folkskolestadgan om skyldighet för

skoldistrikten att tillhandahålla läroböcker.

Enligt vår mening föreligger det starka skäl som talar för ett upphävande

av statsbidraget, varför vi i detta avseende helt instämmer i utredningens

resultat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

17

Emellertid synes det olämpligt att föreskriva skyldighet för kommunerna

att tillhandahålla fria läroböcker. Detta bör även i fortsättningen få vara

en kommunernas enskilda angelägenhet .

Utskottet. Spörsmålet om en avlösning av ifrågavarande statsbidrag och

om kompensation därför i särskild ordning har av Kungl. Maj :t behandlats

i propositionen nr 112 till årets riksdag angående grunder för en förenklad

stastbidragsgivning, avseende driftbidragen till primärkommunerna. De

förslag som framlagts i nämnda proposition avses skola träda i kraft från

och med budgetåret 1958/59. I förevarande motioner I: 287 och II: 317 har

yrkats, att statsbidraget till fria läroböcker skall — utan särskild kompensation

— indragas med utgången av innevarande budgetår och att i

anledning därav anslag för ändamålet icke måtte av riksdagen anvisas för

nästa budgetår. Utskottet, som funnit det föga ändamålsenligt att nu ta

ställning till de mycket viktiga principfrågor, som berörs i motionerna I: 287

och II: 317, avstyrker därför bifall till desamma och biträder Kungl. Maj:ts

under förevarande punkt i åttonde huvudtiteln framställda förslag.

Utskottet, som senast år 1953 uttalat sig i frågan om tillhandahållandet

av fria läroböcker in. m., vill påminna om den ändring i statsbidragsvillkoren

som efter förslag av 1950 års besparingsutredning genomfördes 1951, syftande

till att åt varje skoldistrikt överlämna beslutanderätten huruvida

läroböcker skall utlämnas som gåva eller lån. Utskottet finner det nu angeläget

att de erfarenheter som vunnits i skoldistrikt, där man följt en mera

restriktiv praxis i fråga om läro boksutdelningen, förutsättningslöst prövas

1 större sammanhang.

Utskottet anser sig samtidigt böra beröra frågan om priserna på läroböckerna.

De avsevärda kostnadsökningarna på detta område beror uppenbarligen

till viss del på penningvärdets förändring, men synes likväl främst

vara betingade av andra omständigheter. Utskottet har bland annat uppmärksammat

tendensen att uppdela en lärokurs i flera häften och att ge

böckerna ett ofta alltför påkostat utförande.

Utskottet finner det angeläget att såväl principerna för läroböckers tillhandahållande

åt eleverna som frågan om kostnaderna för dessa läroböcker

blir föremål för närmare utredning genom skolöverstyrelsens försorg i samråd

med läroboksnämnden och representanter för svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund, målsmännens riksförbund in. fl. Utskottet

förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet sålunda i detta ämne anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:287 och 11:317 till Folkskolor m.m.: llidrag

till kostnaderna för tillhandahållande av fria läro
2

— iBihang till riksdagens protokoll 1057. G sand. AV 55—5G

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

böcker m.m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 9 960 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande kostnaderna för skolornas läroböcker.

14:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 570 och 571),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

15:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 571),

vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

16:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 571 och 572),

vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

17:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 572—574), vilket innebär

en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 2 840 000 kronor.

18:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 574—576), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

19

19:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 576 och 577), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

20 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 577), vilket innebär

en anslagsminskning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 48 000 kronor.

21 :o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 249, s. 578 och 579), vilket innebär en anslagshöjning med 340 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 740 000

kronor.

22 :o) Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande folkundervisningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s.

580—584), vilket innebär en anslagshöjning med 252 100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter

tillhörande folkundervisningen för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 818 100 kronor.

23:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251,

s. 584), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

24:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet

att undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

252, s. 585), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

25:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 253, s. 585—589), vilket innebär en anslagshöjning med 65 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledes

av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 415 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 8 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 430 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 207 500

Summa kronor 1 061 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond ........... 14 000

Nettoutgift kronor 1 047 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 1 047 000 kronor.

26:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 254, s. 589 och 590), vilket innebär en anslagshöjning med

40 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 468 000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

21

27:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 590 och 591),

vilket innebär en anslagsminskning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 58 000 kronor.

28:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 591), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 000 kronor.

29:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257,

s. 591 och 592), vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättning sskolväsendet för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Folkhögskolor

30:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 258, s.

592—594) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 10 492 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wolgast (I: 124)

och den andra inom andra kammaren av herrar Hammar och Bark (II: 125),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsbidrag för nästa

budgetår beviljas till ytterligare fyra nya folkhögskolor och att med anledning

härav statsbidraget till här angivet ändamål för budgetåret 1957/58

uppräknas till 300 000 kronor.

De i motionerna gjorda yrkandena överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen

i dess äskanden för nästa budgetår framlagt förslag.

Departementschefen, som förklarat sig ha för avsikt att senare för

Kungl. Maj:t framlägga förslag om proposition till 1957 års riksdag angående

principerna för en i huvudsaklig anslutning till 1946 års skolkommissions

förslag utformad folkhögskolereform, avsedd att träda i kraft från

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

och med budgetåret 1958/59, har ansett sig även för nästa budgetår böra

beräkna medel för statsbidrag till 2 nya folkhögskolor utöver de 89 nu

statsbidragsberättigade skolorna.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med

749 000 kronor, medelsanvisning till vissa automatiska utgiftshöjningar.

I motionerna 1:12£ och II: 125 har anförts bland annat följande.

Om folkhögskolornas betydelse i det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

behöver här ej närmare ordas. Alltjämt stiger antalet av ungdomar

som söker sig in vid dessa skolor. Årligen måste också tusentals inträdessökande

avvisas på grund av platsbrist. Än större måste behovet bli när de

stora årskullarna om fem—tio år når upp till folkhögskoleåldern. Varje

bärande initiativ till att starta ungdomsskolor, som utifrån sina speciella

synpunkter accepterar folkhögskolans allmänna program och målsättning,

bör därför kunna påräkna stöd från det allmännas sida. Skolöverstyrelsens

bevisföring för att från och med arbetsåret 1957/58 fyra nya folkhögskolor

skall erhålla statsbidrag synes oss helt övertygande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

har icke funnit sig böra biträda de i motionerna I: 124 och II: 125 framställda

yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 124 och II: 125, till Folkhögskolor:

Understöd för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 10 492 000 kronor.

31 :o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 594 och 595), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 36 000 kronor.

32:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 595), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 46 500 kronor.

33:o) Folkhögskolor: Utbildning av lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 261, s. 595 och 596), vilket innebär en anslagshöjning

med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

23

att riksdagen må till Folkhögskolor: Utbildning av lärare

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

42 500 kronor.

Abnormundervisningen

34:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

282, s. 590—602) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga av

departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för läroanstalterna

för blinda, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1957/58, dels ock till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 326 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Liljedahl och herr Nestrup väckt motion (II: 166),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta att inrätta sex biträdande husmoderstjänster,

varav en för Tomteboda blindinstitut och övriga vid skolinternaten

för döva.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak dels omorganisation av undervisningen

för vuxna nyblinda vid de båda hantverksskolorna för blinda i

Kristinehamn och Växjö att huvudsakligen omfatta anpassningskurs med

individualiserad undervisning och inrättande för denna undervisning av

två tjänster vid vardera skolan, nämligen eu tjänst som anpassningslärare

i Ce 23 och en som biträdande anpassningslärare i Ce 18, dels inrättande

av två tjänster i Ce 20 som konsulenter för blinda barn i förskoleåldern

med samtidig indragning av en arvodestjänst som konsulent, dels inrättande

vid Tomtebodainstitutet av en extra lärartjänst i kunskapsämne i

Cg 21, dels ordinariesättning av en extra yrkeslärartjänst i korgmakeri vid

skolan i Kristinehamn, dels inrättande vid samma skola av en ekonomibi

triidestjänst i Ce 6, dels anvisande av ytterligare medel till timlärartimmar

och läkararvoden, dels ock vissa arvodesförbättringar. En av skolöverstyrelsen

gjord framställning om inrättande vid Tomtebodainstitutet

av en tjänst som biträdande husmoder i lönegrad Ce 14 har departementschefen

icke biträtt.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, vilken jämväl betingas

av vissa automatiska utgiftsstegringar, utgör sammanlagt 186 000 kronor.

Det i motionen II: 166 framställda yrkandet sammanfaller med skolöverstyrelsens

ovannämnda förslag om inrättande av en tjänst som biträdande

husmoder vid Tomtebodainstitutet och jämväl med överstyrelsens i det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

följande under skolornas för döva avlöningsanslag redovisade framställning

om inrättande av fem dylika tjänster vid dövskolorna. I motionen har

påpekats, att behovet av dessa tjänster framhållits redan i skolöverstyrelsens

petita till 1950 års riksdag och därefter varje år. Vidare har anförts

bland annat följande.

Inrättandet av biträdande husmoderstjänster synes oss väl berättigat.

De barn det här gäller kommer ju till internatskolan i allmänhet redan vid

7—8 års ålder och fordrar på grund av sitt lyte en alldeles särskild tillsyn

och särskilt stöd och förståelse för att rätt kunna utvecklas. De har ofta

mera än andra barn blivit fixerade vid sin moder, varför omplaceringen

till den nya omgivningen blir ytterst kännbar för dem. Husmodern, som

förutom uppgiften att handleda och övervaka hushållet och viss personal

dessutom skall företräda modern, kan inte i tillräcklig grad ägna sig åt

varje barn i den utsträckning, som barnen har behov av. Det är därför av

stor betydelse både för deras utveckling och för deras trygghet att det

finns tillräcklig och väl kvalificerad personal till hennes hjälp. Ett ytterligare

skäl för inrättandet av biträdande husmoderstjänster synes oss vara,

att husmodern numera har reglerad arbetstid, varför det är av behovet påkallat

att kvalificerad ersättare för henne finnes.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet

funnit sig böra biträda.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har i motionen

II: 166 yrkats, att riksdagen måtte besluta inrättande av sex biträdande

husmoderstjänster, därav en vid Tomteboda blindinstitut och fem

vid skolinternat för döva, vilket yrkande överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen

gjort äskande som icke föranlett förslag till riksdagen från

Kungl. Maj:ts sida. Utskottet får erinra därom, att utskottet beträffande

personalorganisationen vid internatskolorna för blinda och döva barn i utlåtande

1953: 150 framhöll, att denna organisation givetvis borde ha en

sådan storlek och utformning, att elevernas behov av särskild tillsyn och

vård på ett tillfredsställande sätt tillgodosåges. Utskottet förklarade sig

vidare utgå från att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på detta

spörsmål och, därest ett närmare bedömande av behoven vid de olika skolorna

så motiverade, komme att framlägga de förslag i ämnet, som under

beaktande av tillgängliga personella och ekonomiska resurser kunde befinnas

påkallade.

Under erinran om vad utskottet i förevarande ämne sålunda anfört och

då Kungl. Maj:t vid sin prövning av skolöverstyrelsens ovannämnda förslag

icke funnit sig böra tillmötesgå detsamma, är utskottet icke heller

berett att för nästa budgetår förorda den ifrågasatta personalförstärkningen.

Utskottet anser sig alltså icke böra biträda det i motionen II: 166 framställda

yrkandet, vilket i vad avser förevarande anslag innebär inrättande

av en biträdande husmoderstjänst vid Tomteboda blindinstitut.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 166, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 461 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 18 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 575 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 272 000

Summa kronor 1 326 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 326 000 kronor.

35:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 263, s. 603—605), vilket innebär en anslagshöjning

med 51 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för bivida: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 407 000 kronor.

36:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 606 och

607), vilket innebär en anslagshöjning med 46 300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, som föranledes av vad departementschefen

anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1957/58:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 175 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
-

da av Kungl. Maj:t, förslagsvis . ........... 10 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 431 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 163 900

Summa kronor 781 300

c) till Vardanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 781 300 kronor.

37:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 607

och 608), vilket innebär en anslagshöjning med 18 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 242 300 kronor.

38:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 608), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 43 600 kronor.

39:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 609), vilket innebär en

anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 53 000 kronor.

40:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 268, s. 609), vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 17 500

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

27

41:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 269, s. 609 och 610), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

42:o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 610), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker

åt blinda för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

43 :o) Kurs i anpassningsundervisning för lärare vid blindskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 610 och 611), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurs i anpassning sundervisning för

lärare vid blindskolor för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 9 000 kronor.

44:o) Skolor för döva: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 272, s.

611—616) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga av

departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för skolorna

för döva, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

skolorna för döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58,

dels ock till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 4 305 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

34:o) angivna motionen 11:166, i vilken med avseende å förevarande

anslag yrkats inrättande av fem biträdande husmoderstjänster vid skolinternaten

för döva. Beträffande vad i motionen anförts till stöd för detta

yrkande torde få hänvisas till nyssnämnda punkt.

Kungl. Majts förslag innebär beträffande personalorganisationen m. in.

i huvudsak dels principbeslut om indragning av de hittillsvarande slöjdlärartjänsterna

i skrädderi och skomakeri vid barndomsskolorna för döva,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

allteftersom tjänsterna framdeles blir lediga, dels extraordinariesättning

i Ce 20 av en yrkeslärartjänst i Cg 17 vid Växjöskolan, ordinariesättning

av en slöjdlärartjänst (kvinnlig slöjd) i Ca 18 vid Härnösandsskolan och

inrättande av ytterligare en vårdarinnetjänst i Ce 9, dels i fråga om biträdeshjälpen

på dövskolornas rektorsexpeditioner förändring av en kontorsbiträdestjänst

vid Manillaskolan till kontoristtjänst i Ce 13 och inrättande

— med samtidig indragning av vissa arvoden — av en kontoristtjänst

i Ce 13 vid Växjöskolan samt av en kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid

var och en av skolorna i Härnösand och Lund samt på Mogård ävensom

uppräkning till 1 500 kronor av arvodena till skriv- och bokföringshjälp vid

skolorna i Boden och Broby, dels ock ökad medelsanvisning till fritidssysselsättning

m. in. vid skolan på Mogård. Av skolöverstyrelsen gjord framställning

om inrättande vid skolorna för döva av fem tjänster som biträdande

husmödrar i Ce 14 har departementschefen icke biträtt.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, vilken jämväl betingas av

vissa automatiska utgiftsökningar, uppgår till sammanlagt 245 000 kronor.

TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,

med hänvisning till sitt ställningstagande under punkten 34:o), bifall till

motionen II: 166, i vad den avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 166, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes

av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för döva,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 561 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 85 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 1 722 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 937 000

Summa kronor 4 305 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 4 305 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

29

45:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 273, s. 616 och 617), vilket innebär en anslagshöjning med

88 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 548 000

kronor.

46:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 274, s. 617 och 618), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

47:o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 618),

vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga döva m. fl. för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

48:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 618 och 619), vilket innebär

en anslagshöjning med 29 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande

lärare för döva för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 157 800 kronor.

49:o) Skolor för döva: Kurser för personal. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 277, s. 619 och 620), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till SIcolor för döva: Kurser för personal

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

12 000 kronor.

50:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning in. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 620—622), vilket innebär

en anslagshöjning med 22 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

51 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 622 och 623), vilket innebär en

anslagshöjning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem

för döva barn för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 380 000 kronor.

52 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 623), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland döva för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

53:o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 281, s. 623), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

54:o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 282, s. 623 och 624), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 57 000 kronor.

Yrkesundervisningen

55:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 625—632), vilket innebär en anslagshöjning

med 222 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledes av vad departementschefen

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1957/58:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957 31

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 602 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 11 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspek
törer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis

.................................... 109 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 671 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ._..... 382 000

Summa kronor 1 775 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 775 000

kronor.

56:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 633 och 634), vilket innebär en

anslagshöjning med 65 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 260 200 kronor.

57:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s.

634), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

58:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

286, s. 635—648) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att i Borlänge och Linköping skall från och med budgetåret

1957/58 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt

upprättas högre tekniska läroverk under villkor att städerna åtager sig att

tillhandahålla för respektive läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal eller,

efter Kungl. Majrts medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant

ersättning;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

de högre tekniska läroverken, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de högre

tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58;

dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1957/58

anvisa ett förslagsanslag av 9 060 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sunne och

Sundelin (I: 360) och den andra inom andra kammaren av herr Boija m. fl.

(II: 324), i vilka hemställts, att en väg- och vattenbyggnadsteknisk linje

från och med budgetåret 1957/58 inrättas vid ett av de högre tekniska

läroverken samt att, om detta yrkande bifalles, denna nya linje lämpligen

inrättas vid högre tekniska läroverket i Norrköping.

Enligt beslut av 1956 års riksdag skall från och med budgetåret 1957/58

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, ett högre tekniskt läroverk

upprättas i Karlstad. Departementschefen räknar med att detta läroverk

upprättas från och med nästa budgetår och att det då kommer att

omfatta två avdelningar av gymnasiets första klass. Därjämte framlägges

förslag om upprättande från och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt

Kungl. Maj:t bestämmer av ytterligare två nya läroverk, nämligen

ett i Borlänge och ett i Linköping, vart och ett första året omfattande två

avdelningar av gymnasiets första klass och en avdelning av fackskolans

första klass. I fråga om antalet klassavdelningar vid befintliga läroverk

räknar departementschefen med en automatisk ökning med nio till 175

till följd av det vid fjolårets riksdag fattade beslutet om utbyggnad av de

högre tekniska läroverkens organisation och förordar därjämte inrättande

från och med nästa budgetår av ytterligare tre avdelningar. Vid bifall till

nu redovisade förslag kommer totalantalet klassavdelningar nästa budgetår

att öka med 20 till 186. Antalet intagningsavdelningar ökas med 11 från

63 till 74.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med

1 399 000 kronor, förutom vissa automatiska utgiftsökningar, i huvudsak

inrättande av tre rektorstjänster i Cb 14, aderton ordinarie lektorstjänster,

åtta adjunktstjänster i Ce 29 samt sex vaktmästartjänster i Ce 12 och tre

dylika tjänster i Ca 11, ordinariesättning av fyra adjunktstjänster i Ca 29

ävensom anvisande av medel till särskilda påbyggnadskurser samt för vissa

vaktmästargöromål vid läroverken i Eskilstuna och Göteborg och för utförande

av eldargöromål vid läroverket i Karlskrona. Därjämte beräknas

ökade medel till biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna samt medel för omreglering

av vissa arvoden vid de tekniska läroverken.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

33

I motionerna 1:360 och II: 334 har anförts bland annat följande.

Den brist på ingenjörer inom väg- och vattenbyggnadsfacket som sedan

flera år kunnat konstateras här i landet har på senare tid i hög grad blivit

kännbar även för kommunerna. Denna bristsituation, men även andra

omständigheter, har gjort att kommunerna vid uppgörandet av sina organisationsplaner

numera räknar med att i större utsträckning än tidigare

anställa ingenjörer med lägre teknisk utbildning än tidigare. Alltså krävs

det i dag och för framtiden ingenjörer (kommunaltekniker) utbildade vid

de högre tekniska läroverken.

Vid flera av läroverken finnes i dag byggnadstekniska linjer. Dessa tar

dock närmast sikte på husbyggnadsteknik och berör endast flyktigt de

problem beträffande gator, vägar, vatten, avlopp, hamnväsende, fastighetsförvaltning

m. m. som är aktuella inom en kommunalförvaltning. För dessa

mångskiftande uppgifters genomförande föreligger ett stort och växande

behov av ingenjörer. Detta behov förstärks av det förhållandet att nytillkomna

bestämmelser för tillhörande verksamhetsområden, tätorternas tillväxt

och kommunalteknikens utveckling har ökat arbetsuppgifterna. En

ökad utbildning bör här bäst kunna ske genom att vid ett av de tekniska

läroverken en särskild linje för väg- och vattenbyggare inrättas.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i denna fråga i ett yttrande anfört (tekniska

skolutredningens betänkande SOU 1955:21): »Det har ofta varit

svårt för förmedlingarna att till dessa platser finna personer med erforderlig

teknisk kompetens.---En ny utbildningslinje synes därför som

tekniskt huvudämne böra omfatta väg-, vatten-, avlopps- och husbyggnadsteknik

med tyngdpunkt lagd på det väg- och vattenbyggnadstekniska området.

»

Svenska stadsförbundets styrelse är i stort inne på samma linje som

arbetsmarknadsstyrelsen och anför (i samma betänkande): »att eu utbildning

av det omfång som de högre tekniska läroverken meddelar syntes

lämplig», men var då inte beredd att göra något uttalande om hur utbildningen

borde ordnas.

Denna utbildning bör emellertid med fördel kunna förläggas till något

av de tekniska läroverk som i dag har en byggnadsteknisk linje. Detta kan

med fördel ske vid högre tekniska läroverket i Norrköping, som förfogar

över lämplig laboratorieutrustning och genom beslutad nybyggnad också

har möjligheter att projektera en avdelning för väg- och vattenbyggnadsteknik.

Beträffande husbyggnadslinjen vid läroverket i Norrköping bör

lämpligen en jämkning ske i organisationen så att vid läroverket finnes

dels en husbyggnadslinje, dels en linje för väg- och vattenbyggnadsteknik.

Det torde nämligen med hänsyn till utvecklingen på dessa områden, vara

uteslutet att samordna allt i en linje.

För närvarande finns ingen speciallinje vid de tekniska läroverken för

väg- och vattenbyggare. Detta kanske framför allt beror på att utvecklingen

på dessa områden och då särskilt beträffande reningsproblemen för

vatten och avlopp under de sista åren gått mycket snabbt. Det är därför

riktigt att man snarast tillgodoser utbildningsbehovet inom detta område.

Visserligen har en fackskolelinje nyligen inrättats vid högre tekniska

läroverket i Stockholm, men denna torde inte vara tillräcklig när det gäller

att tillgodose behovet av på dessa områden vid utbildade ingenjörer.

Som ovan anlytts är uppgiften inom en kommunal förvaltning så krävande

och mångskiftande att en god fackutbildning vid tekniska läroverk

3 — B ihan g till riksdagens protokoll 1057. 0 sand. Nr 55—50

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

är nödvändig. Detta så mycket mer, som dessa ingenjörer kommer att åläggas

uppgifter som tidigare handhafts av personer med en högre teknisk utbildning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag, vilka, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

innebära en icke oväsentlig utbyggnad av de högre tekniska läroverkens

utbildningskapacitet.

Med anledning av det i motionerna I: 360 och II: 324 framställda yrkandet

om inrättande från och med nästa budgetår av en väg- och vattenbyggnadsteknisk

gymnasielinje vid ett av de högre tekniska läroverken får

utskottet erinra om att 1948 års tekniska skolutredning i sitt betänkande

rörande den tekniska skolutbildningen i fråga om inrättande av nya linjer

vid de tekniska gymnasierna bland annat avvisade framlagda förslag om

uppdelning av den byggnadstekniska gymnasielinjen i en linje för husbyggnadsteknik

och en för väg- och vattenbyggnadsteknik. Utredningens ställningstagande

syntes departementschefen (prop. 1956: 63) riktigt, och han

förklarade sig därför icke beredd att biträda vid betänkandets remissbehandling

framkomna önskemål om anordnande försöksvis av en differentiering

på den byggnadstekniska gymnasielinjen i Stockholm. Enligt departementschefen,

som på förslag av utredningen förordade att differentieringen

inom gymnasieorganisationen skulle kompletteras med tre nya

linjer, nämligen produktionsteknisk linje, värme- och

samt pappersteknisk linje, borde det emellertid ankomma på överstyrelsen

för yrkesutbildning att uppmärksamt följa behovet av nya slag av facklinjer

och framlägga de ytterligare förslag i differentieringsfrågan, vartill

utvecklingen kunde ge anledning.

I sitt utlåtande 1956: 53 anslöt sig utskottet till departementschefens förslag

beträffande linjedifferentieringen. Enligt utskottets mening måste

dock behovet av ytterligare nya facklinjer och den viktiga avvägningsfrågan

om linjedifferentieringen över huvud taget vid de tekniska läroverken

i fortsättningen följas med skärpt uppmärksamhet.

Vidkommande det i nyssnämnda motioner framställda förslaget är utskottet

mot bakgrunden av vad som sålunda tidigare förevarit i denna

fråga icke berett att biträda yrkandet om att riksdagen skulle besluta att

inrätta en väg- och vattenbyggnadsteknisk gymnasielinje från och med

nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna I: 360 och

II: 324. Utskottet har emellertid vid detta ställningstagande ansett sig böra

understryka vad utskottet i differentieringsfrågan anfört i sitt ovannämnda

utlåtande 1956: 53.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 360 och II: 324,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

35

a) besluta, att i Borlänge och Linköping skall från och

med budgetåret 1957/58 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, successivt upprättas högre tekniska

läroverk under villkor att städerna åtager sig att tillhandahålla

för respektive läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt

rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 3 971 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

...................... 46 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

...................... 19 000 65 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 3414000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 746 000

Summa kronor 9 196 000

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m........... 136 000

Nettoutgift kronor 9 060 000

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 9 060 000 kronor.

59:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 287, s. 649—652) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3G

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 318 800 kronor. Av

denna höjning hänför sig 1 000 kronor till anslagsposten till reseersättningar

till examensombud, 78 000 kronor till delposten till bränsle, lyse och vatten

samt 70 000 kronor till delposten till övriga expenser. Återstoden av höjningen,

170 000 kronor, betingas av förslag om avskaffande med utgången

av innevarande läsår av elevavgifterna vid de tekniska läroverken.

Departementschefen har i avgiftsfrågan anfört följande.

I propositionen nr 123 till 1956 års riksdag förklarade jag det vara min

avsikt att införskaffa erforderlig utredning rörande elevavgifterna vid bland

annat de tekniska läroverken, vilka skolor legat utanför realskoleutredningens

uppdrag, samt förelägga 1957 års riksdag de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. I det föregående har överstyrelsens för yrkesutbildning

synpunkter och förslag i detta avseende redovisats ävensom statskontorets

och riksräkenskapsverkets uppfattningar i frågan.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen utgöres elevavgifterna vid

de tekniska läroverken av inskrivningsavgift om högst 10 kronor och terminsavgift

om högst 15 kronor. Elevavgifterna ma användas »till läroverkets

bästa» på sätt skolstyrelsen bestämmer. Avgifterna redovisas icke

som uppbördsmedel till statsverket utan ligger helt utanför den statliga

anslagsregleringen.

Även om det här icke är fråga om någon nämnvärd ekonomisk börda

för eleverna eller deras målsmän, anser jag likväl, att de allmänt principiella

skäl, som legat till grund för statsmakternas hittillsvarande beslut om

avskaffande av elevavgifter vid statliga utbildningsanstalter, äger giltighet

även beträffande de tekniska läroverken. Jag förordar därför, att avgiftssystemet

vid dessa läroverk avskaffas med utgången av innevarande läsår.

Denna åtgärd bör dock inte för skolorna medföra sämre ekonomiska

villkor eller nämnvärt mindre ekonomisk rörelsefrihet i jämförelse med vad

som nu gäller i detta hänseende. Belopp, motsvarande vad som för närvarande

inflyter genom avgifterna, bör därför ställas till förfogande genom

att medel under förevarande anslag anvisas för att på i princip samma sätt

som för närvarande sker beträffande terminsavgiftsmedlen av läroverkens

styrelser användas till skolornas bästa. Jag vill dock framhålla, att dessa

medel inte bör få användas för sådana ändamål som skatt tillgodoses

genom i vederbörlig ordning anvisade andra anslagsmedel på budgeten.

Det torde få ankomma på Kungl. Majd att efter förslag av överstyrelsen

meddela närmare bestämmelser härutinnan.

Erforderliga anslagsmedel bör ställas titt överstyrelsens disposition, att

av överstyrelsen fördelas mellan läroverken i förhållande titt det beräknade

antalet elever vid höstterminens början. Jag ansluter mig titt överstyrelsens

förslag, att medelsanvisningen beräknas till 35 kronor per elev, och tillstyrker

på den grunden att 170 000 kronor anvisas för nästa budgetår

att såsom en förslagsvis betecknad anslagspost uppföras under förevarande

anslag.

Utskottet tillstyrker bifall titt Kungl. Maj ds förslag om avskaffande med

utgången av innevarande läsår av elevavgifterna vid de högre tekniska läroverken.

Departementschefen har uttalat, att borttagandet av dessa avgifter

icke bör för läroverken medföra nämnvärt mindre ekonomisk rörelsefrihet

i jämförelse med vad som nu gäller i detta hänseende. I anslutning titt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

37

detta uttalande får utskottet, som i princip även delar departementschefens

uppfattning om, att de såsom kompensation för inkomstbortfallet utgående

anslagsmedlen icke böra få användas för sådana ändamål, som skola tillgodoses

genom i vederbörlig ordning anvisade andra anslagsmedel på budgeten,

framhålla angelägenheten av att de bestämmelser i ämnet, som

Kungl. Maj:t förklarat sig ha för avsikt att meddela, givas en sådan avfattning,

att ifrågavarande medel få komma till användning för i huvudsak

samma ändamål, för vilka avgifterna hittills tagits i anspråk.

Kungl. Maj:ts i övrigt under förevarande punkt framställda förslag ha

icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 050 000 kronor.

60:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 652 och 653), vilket innebär en

anslagshöjning med 325 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 095 000 kronor.

61 :o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 654), vilket

innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

62:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 290, s. 654—658), vilket innebär en anslagshöjning med

66 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1957/58:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 381 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 28 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 700 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 208 000

Summa kronor 1 317 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis.......... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden. . 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

........................ 200 120 225 000

Nettoutgift kronor 1 092 000

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 092 000 kronor.

63:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 291, s. 658 och 659), vilket innebär en anslagshöjning med

12 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 111 800

kronor.

64:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 659—662), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor, betingad av förslag om anvisande

under detta anslag av medel för statens bidrag till kostnaderna för inredning,

inventarier och undervisningsmateriel till konstfackskolans nybyggnad,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 1 075 900 kronor.

65:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 293, s. 662—667), vilket innebär en anslagshöjning med

265 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 2 079 000

kronor.

66:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294,

s. 667), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

39

67 :o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m.m.I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 295, s. 667 och 668), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 81 300

kronor.

68 :o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 296, s. 668—670), vilket innebär en anslagshöjning

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 238 000

kronor.

69:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 671 och 672), vilket

innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1957/58 anvisa ett

förslagsanslag av 191 000 kronor.

70:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 672—674), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor

för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 000 kronor.

71 :o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 299, s. 674—678) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad höjning från och med redovisningsåret 1957/58 av

statsbidraget till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor och av statsbidraget

till inbyggd kommunal skola för industri och hantverk i vad det

avser undervisningen i yrkesarbete; dels ock till Bidrag till driften av lokala

yrkesskolor för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Hamrin-Thorell

och herr Sunne (I: 288) och den andra inom andra kammaren av fröken

Liljedahl m.fl. (11:311), i vilka hemställts, att statsbidraget till övriga

kostnader vid yrkesskolornas olika kurser sättes i relation till de värdemässiga

förändringar, som penningvärdet undergått och kan komma att

undergå, samt att överstyrelsen för yrkesutbildning erhåller i uppdrag att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

utreda frågan angående statsbidragsbeloppets storlek till övriga kostnader

vid kurs för husligt arbete vid yrkesskolorna samt anmodas att härefter

inkomma med förslag till Kungl. Maj:t i detta avseende.

Bestämmelserna rörande statsbidragsgrunderna för de lokala yrkesskolorna

finns i kungörelsen 1955:504 (ändrad 1956:262 och 1956:439) och

innebär, såvitt gäller driftsbidrag, i huvudsak följande.

Kommunala yrkesskolor: Till heltidskurs utgår statsbidrag

dels med 78 procent av en beräknad normallönekostnad, dels med visst

årligt belopp till övriga kostnader, nämligen 8 000 kronor till kurs för industri

och hantverk av verkstadsskolkaraktär eller kurs, som bedömes eljest

vara av sådan art, att den bör föras till denna grupp, 1 000 kronor till

kurs för handel samt kurs för industri och hantverk av övervägande teoretisk

karaktär, samt 1 500 kronor till kurs för husligt arbete. Den beräknade

normallönekostnaden utgör för industri- och hantverkskurser 4/3 av

lönen enligt löneklass 23, för handelskurser och andra övervägande teoretiska

kurser 4/3 av lönen enligt löneklass 26 och för husligt arbete 4/3

av lönen enligt löneklass 22. Statsbidrag till deltidskurs utgår med åtta

kronor 55 öre per undervisningstimme; dock att, då särskilda skäl föreligger,

bidrag må utgå med högst 12 kronor 80 öre. Till inbyggd skola inom industri

och hantverk utgår statsbidrag för teoriundervisning enligt samma

grunder som till deltidskurs samt för undervisning i yrkesarbete med ett

belopp av högst 11 500 kronor. Statsbidrag till ersättning åt föreläsare utgår

med 75 procent av verkliga kostnaden, dock högst 25 kronor för föreläsningstimme,

när rese- och traktamentsersättning icke utgår till föreläsare,

och högst 50 kronor för föreläsningstimme, när sådan ersättning utgår.

Enskilda yrkesskolor: Enskilda yrkesskolor indelas i statsbidragshänseende

i två grupper, A-skolor och B-skolor. Kungl. Maj:t bestämmer,

till vilken grupp skola skall hänföras. Till A-skola utgår statsbidrag

efter samma grunder som gäller för kommunal lokal yrkesskola. Till

B-skola utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 3 000 000 kronor. Höjningen betingas, förutom av

automatiska utgiftsökningar, av förslag om höjning av statsbidraget till

övriga kostnader vid heltidskurser med 10 procent, av statsbidraget till

deltidskurs från 8 kronor 55 öre respektive 12 kronor 80 öre per undervisningstimme

till 9 kronor respektive 13 kronor 45 öre, samt av statsbidraget

för undervisning i yrkesarbete vid inbyggda skolor inom industri och hantverk

med 1 000 kronor till 12 500 kronor. Vid bifall till sistnämnda förslag

har överstyrelsen funnit det skäligt att också för enskilda före tagsskolor, beträffande

vilka Kungl. Maj:t har att fatta beslut om statsbidrag, som regel

förutsättes en höjning av bidraget från nu i allmänhet utgående 13 000

kronor till 14 000 kronor.

Departementschefen har förklarat sig icke vara beredd att redan för

nästa budgetår förorda någon höjning av bidraget til! övriga kostnader vid

heltidskurser. I analogi härmed bör enligt departementschefen höjningen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

41

av statsbidraget till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor och för undervisningen

i yrkesarbete vid inbyggd kommunal skola inom industri och

hantverk begränsas till att gälla de delar av bidragen som avser att täcka

lönekostnader. Bidraget till de inbyggda skolorna föreslås skola uppräknas

med 500 kronor till 12 000 kronor. En häremot svarande höjning av de

statsbidrag till enskilda företagsskolor, om vilka Kungl. Maj:t har att fatta

beslut, förutsättes. Statsbidraget till deltidskurserna föreslås höjt med 35

öre till 8 kronor 90 öre respektive med 45 öre till 13 kronor 25 öre.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Departementschefens uttalande under förevarande punkt synes giva vid

handen, att nästa års riksdag torde komma att underställas förslag om

uppjustering av bidragen till övriga kostnader vid yrkesskolornas olika

kurser, i samband varmed det kan förväntas att jämväl frågan om relationen

mellan de genom beslut av 1955 års riksdag fastställda bidragsbeloppen

för de olika kurserna kommer under omprövning. Vid sådant förhållande

har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionerna

I: 288 och II: 311.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 288 och II: 311,

a) godkänna av departementschefen förordad höjning

från och med redovisningsåret 1957/58 av dels statsbidraget

till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor dels och

statsbidraget till inbyggd kommunal skola för industri och

hantverk i vad det avser undervisningen i yrkesarbete;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000

kronor.

72 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska

installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,

s. 680 och 681), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kronor.

73:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 681), vilket innebär

eu anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-

och arbetsterapeuter för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 61 500 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

74:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t

har (punkt 303, s. 682 och 683) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 926 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 401 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sunne och Söderquist

(I: 69) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge in. fl.

(II: 70), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om att utredningen om en central övningsskola för

yrkeslärarutbildningen fullföljes, så att förslag i ärendet kan föreläggas

riksdagen utan tidsutdräkt.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 70.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får erinra om att 1952 års yrkesutbildningssakkunniga i sitt

betänkande angående yrkesutbildningen (SOU 1954: 11) föreslagit att en

statlig övningsskola för den praktiska yrkeslärarutbildningen skulle inrättas

och att åt överstyrelsen för yrkesutbildning skulle uppdragas att överarbeta

det förslag till en dylik övningsskola, som år 1947 framlagts av

överstyrelsen. I propositionen 1955: 139 angående utbyggnad av yrkesutbildningen

m. in. uttalade departementschefen att en sådan övningsskola

i och för sig skulle innebära en förbättring av yrkeslärarutbildningen men

fann det icke möjligt att i detta sammanhang föreslå inrättande av en

dylik skola. I sitt utlåtande 1955: 138 i anledning av nämnda proposition

framhöll utskottet — som icke ansåg sig böra i anledning av därom motionsvis

framställda yrkanden förorda att nämnda överarbetning för det

dåvarande skulle äga rum — att enligt utskottets mening tanken på en

statlig övningsskola likväl icke borde slutligt avskrivas.

I motionerna I: 69 och II: 70 har nu yrkats, att riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhåller att den av förutnämnda sakkunniga förordade utredningen

om en övningsskola fullföljes.

I anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att chefen för

ecklesiastikdepartementet enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september

1955 tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa en förutsättningslös

utredning av frågan om den centrala ledningen av hela yrkesutbildningen

och därmed sammanhängande spörsmål. Med bifall till en av

skolöverstyrelsen gjord framställning har därefter Kungl. Maj:t genom

beslut den 21 oktober 1955 uppdragit åt nämnda sakkunniga att tillika

utreda vissa av skolöverstyrelsen i berörda framställning väckta spörsmål

rörande rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen främst med

tanke på enhetsskolans klass 9 y. Efter att ha tagit närmare del av skol
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

43

överstyrelsens ifrågavarande framställning ansåg sig utskottet i fjol kunna

konstatera (SU 1956: 53), att det genom sistnämnda beslut lämnade utredningsuppdraget

avsåge utbildning av yrkeslärare över huvud taget.

För egen del kan utskottet icke finna annat än att de sakkunniga genom

nämnda utvidgning av utredningsuppdraget även måste komma in på

spörsmålet om en statlig övningsskola för yrkeslärarutbildningen. Vid sådant

förhållande finner utskottet det motiverat, att de sakkunnigas utredningsuppdrag

utvidgas att jämväl avse en överarbetning av det förslag till

en dylik övningsskola, som år 1947 framlagts av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Utskottet förordar därför, att riksdagen i anledning av motionerna

I: 69 och II: 70 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en dylik utvidgning

av de sakkunnigas uppdrag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för

budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 926 000

kronor,

b) i anledning av motionerna I: 69 och II: 70 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla att utredningsuppdraget för 1955

års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och

viss lärarutbildning måtte utvidgas i enlighet med vad utskottet

anfört.

75:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 683 och 684), vilket innebär en

anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 16 500 kronor.

76:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Maj:t har (punkt 305, s. 684—687) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Gerhard Nilsso?i i Gävle m. fl. väckt motion (II: 213),

vari hemställts att riksdagen måtte fastställa antalet bidragsrum för budgetåret

1957/58 till 1 000 samt att till Främjande av lärlingsutbildning hos

hantverksmästare för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 250 000 kronor.

Förevarande anslag är nu uppfört med 730 000 kronor. Under innevarande

budgetår får överstyrelsen för yrkesutbildning bevilja understöd

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

för utbildning av högst 600 lärlingar. Samma antal bidragsrum stod till

överstyrelsens förfogande även under budgetåret 1955/56. Under budgetåren

1950/55 höjdes antalet bidragsrum successivt från 300 till 375. Bidrag

utgår med 1 500 kronor för varje lärling eller om lärlingen beredes tillfälle

att med bibehållen lärlingslön deltaga i teoriundervisning av viss omfattning

med 2 500 kronor för varje lärling.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit att anslaget för nästa

budgetår uppräknas med 825 000 kronor. Höjningen betingas bland annat

av förslag om höjning av antalet bidragsrum till 1 000.

Departementschefen har föreslagit, att antalet bidragsrum för nästa

budgetår ökas med 200 till 800. Departementschefen har anfört bland

annat följande.

Den i och för sig glädjande ökningen av antalet bidragsansökningar under

den senaste tiden synes emellertid motivera, att staten i fortsättningen

ökar sin insats för främjande av denna utbildningsform genom att höja

antalet bidragsrum.

Av finansiella skäl är jag emellertid icke beredd att för nästa budgetår

förorda en större ökning av antalet än med 200 till 800. För statsverket

medför detta, sedan bidragsutbetalningen kommit i fullt omlopp, eu årlig

utgiftsökning med drygt 350 000 kronor, därest man förutsätter att ungefär

fyra femtedelar av det höjda antalet bidrag avser det lägre bidragsbeloppet

och ungefär en femtedel avser det högre bidragsbeloppet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu anslagshöjning med 395 000 kronor

föranledd i huvudsak av 1955 års höjning av antalet bidragsrum samt 1956

års arvodes- och traktamentshöjningar. Med hänsyn till sättet för utbetalning

av lärlingsbidragen påverkas icke anslaget förrän från och med budgetåret

1958/59 av den föreslagna höjningen av antalet bidragsrum.

I motion II: 213 har anförts bland annat följande.

Vid ingången av budgetåret 1956/57 uppgick antalet icke avgjorda ärenden,

d. v. s. sådana ärenden som överflyttades från föregående budgetår, till

547. Under tiden 1/7 1956—31/12 1956 har inkommit ytterligare 451 ansökningar.

Om man beräknar att antalet ansökningar under den återstående

delen av budgetåret, 1/1 1957—30/6 1957, kommer att uppgå till ungefär

samma antal som antalet ansökningar under första hälften, d. v. s. omkring

450 ansökningar, finner man att antalet ansökningar att behandla under

budgetåret 1956/57 blir ungefär 1 400. Erfarenhetsmässigt sett kan man

beräkna att omkring 15 procent av dessa icke bifalles. Återstoden omkring

1 200 skulle alltså vara fullvärdiga ansökningar vilka uppfyllde de formella

statsbidrags villkoren.

Vi anser mycket angeläget, att de hantverksmästare som vill offra tid och

arbete på en så nödvändig sak som lärlingsutbildningen, vilken även medför

rent ekonomiska utlägg för förstört material och liknande, måste ha

möjlighet att få bidrag härför. Därest antalet bidragsrum icke skulle sättas

till högre än 800 kommer detta att innebära att en stor del, över Va, av de

mästare som är berättigade till bidrag, kommer att få sina ansökningar

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

45

överförda på kommande budgetår på grund av att antalet bidragsrum ej

räcker till. En viktig faktor vid bedömning av frågan är dessutom, som vi

ovan påpekat, att de kostnader som staten åsamkas genom lärlingsutbildning

hos hantverksmästare objektivt sett får anses som relativt små i jämförelse

med vad andra utbildningsformer kostar.

Det kan här också finnas anledning att erinra om den tilltagande storleken

på ungdomskullarna. Konkurrensen om platserna i bland annat yrkesskolor

är mycket stor. Det största antalet sökande per 100 antagna förekommer

vid yrkesutbildande skolor med realskola som rekryteringsbas.

Denna siffra var läsåret 1955/56 i genomsnitt 240 sökande per 100 antagna,

och motsvarande siffra för yrkesskolor med folkskola som rekryteringsbas

var 157 sökande per 100 antagna.

Dessa siffror från 1955/56 och tanken på de växande årskullarna gör att

vi har fog för vår åsikt att de 800 bidragsrum, som föreslagits, icke kan anses

vara tillräckliga. Behovet är redan nu större och kommer att under

kommande budgetår stiga. Då det är nödvändigt att staten bereder möjlighet

till yrkesutbildning synes oss också systemet med bidrag till lärlingsutbildning

hos hantverksmästare vara fördelaktigt ur statens synvinkel

sett, enär kostnaderna per utbildad lärling blir förhållandevis små. Systemet

har dessutom den fördelen, att det icke fordrar stora investeringar i

yrkesskolor eller liknande. Vid en nedgång av årskullarnas storlek finns

möjlighet att minska antalet bidrag, och man riskerar inte att, för att

tillfredsställa de nuvarande stora årskullarnas behov, ha gjort stora investeringar

i byggnader etc., som sedan icke blir räntabla och icke kan utnyttjas.

I detta sammanhang bör också noteras, att endast hälften av de på första

läsåret belöpande bidragsbeloppen kan beräknas bli utanordnade under budgetåret

1957/58. En utökning av antalet bidragsrum från de av departementschefen

föreslagna 800 till 1 000 skulle alltså, enligt uppgift från kungl.

överstyrelsen för yrkesutbildning, endast medföra en ökning av medelsbehovet

med omkring 125 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Utskottet. I sitt utlåtande 1955: 138 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

(1955:139) angående utbyggnad av yrkesutbildningen m. in. uttalade

utskottet bland annat, att en ökad kapacitet av lärlingsutbildningen

hos hantverksmästare syntes utskottet vara av väsentlig betydelse för en

tillräcklig utbyggnad av yrkesutbildningen. Det vore därför angeläget att

denna utbildningsform verksamt främjades. Det borde också beaktas att

lärlingsutbildningen hos hantverksmästare från det allmännas synpunkter

vore betydligt mindre kostsam än lärlingsutbildning i yrkesskolor. I anslutning

till motionsvis framställda yrkanden fann sig också utskottet böra

för budgetåret 1955/56 förorda en höjning av antalet bidragsrum till 600,

a''il ket innebar en ökning med 100 i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.

Tillika framhöll utskottet angelägenheten av att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet

följde frekvensen av bidragsansökningar och för riksdagen

framlade förslag till ytterligare höjning av antalet bidragsrum, om så betingades

av en ökad ansökningsfrekvens. Utskottets yttrande och förslag i

denna fråga vann riksdagens bifall.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har Kungl.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Maj:t under förevarande punkt nu föreslagit en utökning av antalet bidragsrum

från och med nästa budgetår med 200. Utskottet ansluter sig

härtill och är icke berett att föreslå den ytterligare utökning, som i motionen

II: 213 påyrkats. Med hänvisning till vad utskottet anfört i sitt ovannämnda

utlåtande 1955: 138 vill utskottet emellertid ånyo vitsorda betydelsen

av ifrågavarande utbildningsform och understryka angelägenheten

av att Kungl. Maj:t så snart de ekonomiska resurserna det medgiver framlägger

förslag om ytterligare ökning av antalet bidragsrum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 213, till Främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kronor.

77:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 687—689), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

78:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 689 och 690), vilket

innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

79 :o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 690—692), vilket innebär en anslagshöjning

med 225 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av

1 575 000 kronor.

80 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 692), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

47

81 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 310, s. 692 och 693), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1957/58 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

82:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 729—733), vilket innebär en anslagshöjning

med 33 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 137 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 63 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 213 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 86 100

Summa kronor 500 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 500 000

kronor.

83:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 733—735), vilket innebär en

anslagshöjning med 39 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader för budgetåret 1957/58 anvisa ett förslagsanslag

av 157 400 kronor.

84:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 735 och 736), vilket innebär

en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastislca centralinstitutet:

Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 44 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

85:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

336, s. 736), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1957/58 anvisa ett anslag av 16 000 kronor.

86 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 736), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1957/58

anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

87:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 737

och 738), vilket innebär en anslagshöjning med 900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret 1957/58

anvisa ett reservationsanslag av 31 800 kronor.

88 ro) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 738), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Uppskjutna frågor

89:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under följande

punkter, nämligen

punkten 230: Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet,

punkten 231: Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet,

punkten 232: Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

samt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

49

punkten 300: Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 mars 1957

På utskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström,

Boman, Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Birger Andersson,

Thun, Pålsson, Holmqvist, Sunne, Rikard Svensson, Nils Theodor Larsson

och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Ståhl, Persson i Växjö, Rubbestad, Nilsson i Göingegården, Karlsson i Olofström,

fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Karlsson, fröken Vinge, herrar

Arvidson, Helén, fru Sjövall och fröken Liljedahl;

dock att vid behandlingen av punkterna 58—89 deltagit herr Gerhard

Nilsson i Gävle i stället för fröken Karlsson, herr Nelander i stället för

fröken Vinge och fru Wallin i stället för fru Sjövall.

4 — Dihan g till riksdagens ''protokoll 1957. G samt. Nr 55—56

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

Reservationer

1) vid punkten 3:o) (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar

Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 286

och II: 320, såvitt de avse förslagsanslaget till Bidrag till anordnande av

skolmåltider, och att utskottets yttrande och hemställan därför bort ha

följande lydelse.

»Utskottet får framhålla, att skatteunderlaget i kommunerna genom

inflationen helt förändrats bland annat även i vad gäller statsbidragets

utgående vid anordnandet av skolmåltider. Kommunernas kostnader för

denna serviceanordning ha därför ökats och statsbidragets karaktär av

stimulansbidrag starkt förminskats. För kommunerna är det i dagens läge

av intresse att kostnaderna på detta område ej fortsätta att stiga. Det

förefaller därför utskottet rimligt, att den som åtnjuter förmånen åtminstone

till någon del bör bekosta densamma. Kommunerna böra därför

medgivas rätt att uttaga en avgift, förslagsvis maximerad till 25 öre per

måltid.

Uppenbarligen är det alltjämt angeläget att möjlighet skapas för att

skolbarnen under skoltiden få ett vällagat mål mat, särskilt där detta av

olika anledningar ej kan tillhandahållas i hemmen. Kommunernas intresse

av här ifrågavarande statsbidrag på 26 200 000 kronor är icke dominant i

samma grad som tidigare. Med en avgift av 25 öre per måltid och

147 000 000 måltider årligen kommer kommunernas inkomst att uppgå till

36 750 000 kronor.

Den nuvarande statsbidragskungörelsen bör alltså upphävas och ersättas

med nya regler, förslagsvis knutna till kungörelsen om statsbidrag till anläggningskostnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet bifall till

motionerna I: 286 och II: 320, i vad de avse förevarande anslag, och hemställer

förty,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 286 och

II: 320, såvitt här är i fråga, besluta att kommuner, som

tillhandahålla skolmåltid skola tillerkännas rätt att av i

måltid deltagande barn uttaga en avgift av högst 25 öre

per måltid och till följd härav avslå Kungl. Maj:ts förslag

att till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 26 200 000

kronor ävensom motionen II: 326.»

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

51

2) vid punkten 13 (Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. in.) av herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 287 och II: 317 och att till

följd härav utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att det tidigare förelegat ett visst behov av att tillhandahålla

eleverna fria läroböcker. På grund av den inkomstutveckling,

som under senare år ägt rum, finner utskottet detta behov icke längre föreligga.

Genom den fria tillgången på läroböcker har barnen inte längre samma

intresse som förut av att vårda böckerna, vilka nu blivit en ren förbrukningsartikel.

Det har också med rätta hävdats att barnen förlorat känsla

för att det är en ägodel, som de bör vara rädda om och som de kan ha

glädje av även senare i livet. Ur ren uppfostringssynpunkt talar sålunda

åtskilliga skäl för att systemet med fria läroböcker icke längre bör bibehållas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med avslag av Kungl. Maj:ts förslag,

bifalla motionerna I: 287 och II: 317 och till följd därav

besluta, att förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till kostnaderna för tillhandahållande av fria läroböcker

m. m. icke skall uppföras å riksstaten för budgetåret

1957/58.»

3) vid punkten 30) (Folkhögskolor: Understöd) av herrar Ohlon, Boman,

Sunne, Ståhl, fröken Vinge, herr Helén och fröken Liljedahl, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 124 och II: 125 och

att till följd härav utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Departementschefen har förordat att ifrågavarande anslag för nästa

budgetår uppräknas med 749 000 kronor, varav 150 000 kronor beräknats

till statsbidrag åt två nya folkhögskolor. I likhet med skolöverstyrelsen och

motionärerna finner utskottet för sin del starkt vägande skäl tala för att

medel för nästa budgetår anvisas till statsunderstöd åt fyra nya folkhögskolor.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 124 och II: 125.

På grund härav torde, såsom i motionerna hemställts, till statsbidrag åt fyra

nya folkhögskolor från och med nästa arbetsår böra beräknas ett belopp av

300 000 kronor och anslaget alltså höjas med 150 000 kronor utöver vad

Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 124 och II: 125, till

Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1957/58 anvisa

ett förslagsanslag av 10 042 000 kronor.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

4) vid punkten 34- (Läroanstalter för blinda: Avlöningar) av herr Sunne,

fröken Vinge och fröken Liljedahl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionen II: 166, såvitt här är i fråga, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Såsom

av» och slutar med »Tomteboda blindinstitut», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Vidkommande motionen II: 166, vilken berör såväl förevarande anslag

som anslaget till avlöningar vid skolorna för döva, har utskottet för sin

del blivit övertygat om att vårdpersonalen vid internatskolorna för blinda

och döva måste förstärkas för att elevernas ostridiga behov av särskild

tillsyn och vård på ett tillfredsställande sätt skall bli tillgodosett. I sådant

avseende vill utskottet — med tillstyrkande av bifall till vad i motionen

II: 166 hemställts — förorda, att från och med nästa budgetår inrättas sex

biträdande husmoderstjänster i lönegrad Ce 14, nämligen en dylik tjänst

vid Tomtebodainstitutet samt en vid var och en av dövskolorna å Manilla

och Mogård samt i Lund, Vänersborg och Härnösand.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit med avseende å

Tomteboda blindinstitut böra de i avlöningsstaten för läroanstalterna för

blinda ingående anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal och till rörligt tillägg ökas med i avrundade tal respektive 9 000

kronor och 2 700 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma uppföras med

(1 326 000 + 9 000 + 2 700 =) 1 337 700 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen II: 166, såvitt här är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 461 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 18 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 584 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 274 700

Summa kronor 1 337 700

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

53

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1337700 kronor.»

5) vid punkten 44 (Skolor för döva: Avlöningar) av herr Sunne, fröken

Vinge och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionen II: 166, såvitt här är i fråga, och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående under punkten 34:o), med biträdande av

det i motionen II: 166 gjorda yrkandet förordat, att vid skolorna för döva

inrättas fem tjänster som biträdande husmoder i Ce 14. Med hänvisning

till vad utskottet därvid anfört tillstyrker alltså utskottet bifall till motionen

II: 166, såvitt här är i fråga.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag böra de

i avlöningsstaten för skolorna för döva ingående anslagsposterna till övrig

icke-ordinarie personal och rörligt tillägg ökas med i avrundade tal respektive

41 000 kronor och 12 000 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma

uppföras med (4 305 000 -f- 41 000 + 12 000 =) 4 358 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen II: 166, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1957/58, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för skolorna för döva, som föranledes

av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för

döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1957/58:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 561 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 85 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 1 763 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 949 000

Summa kronor 4 358 000

c) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1957/

58 anvisa ett förslagsanslag av 4 358 000 kronor.»

6) vid punkten 58 (Högre tekniska läroverk: Avlöningar) av herrar

Ohlon, Hesselbom, Sunne och fröken Vinge.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1957

7) vid punkten 76 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare)

av herrar Ohlon, Boman, Sunne, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Ståhl, Nilsson i Göingegården, Gerhard Nilsson i Gävle, Nelander, Helén

och fröken Liljedahl, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till

de i motionen 11:213 framställda yrkandena om en ökning av antalet bidragsrum

med 200 utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och om uppräkning

till följd härav av anslaget med 125 000 kronor samt att därför utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionen II: 213, till Främjande av

lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret

1957/58 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.»

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

570647

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.